Industridag 2017 by industridag

INDUSTRIDAG

20 17

Till alla tjejer som har minsta tanke på att läsa teknik vill jag säga att ni ska våga prova.

Välkommen till Industridag Östergötland!

Initiativet som skapar samverkan mellan skolan och industri- och teknikföretagen i regionen.

Kompetensbrist är ett problem för flera industriföretag. Industrin är en bransch där jobb finns. Forum som Industridagen är viktiga för att stärka branschsamverkan och locka fler till industrin. Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Linköpings kommun

Det finns en del som tror att Östergötland var ett industrilän och att Norrköping var en industristad. De har bara delvis rätt. De missar att vi fortfarande är det i allra högsta grad. Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande i Norrköpings kommun

Svensk industri är viktig för Sveriges tillväxt och för att möjliggöra den är samverkan mellan skola och näringsliv avgörande

Camilla Egberth, kommunstyrelsens ordförande Motala kommun

ERG TLAN Ö

Industridag

en digital omställning

Industridag Östergötland står inför sitt tredje genomförande. Det börjar efter uthålligt arbete bli ett begrepp i länet. Det känns väldigt roligt att vi har kommit så långt i vårt gemensamma arbete där vi samverkar för att attrahera framtida medarbetare till våra industri- och teknikföretag för att möjliggöra tillväxt! Temat för årets genomförande kommer att vara digitalisering. Länets industri- och teknikföretag är väl framme på området. Metoder och arbetssätt förändras och utvecklas kontinuerligt i takt med utvecklingen och öppnar upp för nya perspektiv. Den tekniska utvecklingen och digitalisering skapar stora möjligheter i företag att öka kundvärde, höja kvalitén, skapa nya och fler affärer samt vara konkurrenskraftiga. Det ställer höga krav på kompetens, flexibilitet och vilja att utvecklas, både hos företag och hos medarbetare. Det ställer också höga krav på säkerhet och hur vi handskas med de möjligheter tekniken ger. Det innebär också utmanande och intressanta möjligheter för människorna i verksamheterna.

många goda exempel på detta, bl a i form av yrkesambassadörer. Det är unga medarbetare som redan idag finns på länets företag som kan berätta om sin vardag och sin väg för att nå dit. Industridag Östergötland är ett fantastiskt tillfälle att få en ökad inblick i teknik- och industriföretag i länet. Den ger goda kontakter och möjlighet för oss som deltar att knyta nya relationer. Det är ett tillfälle för skola och näringsliv att mötas för att lära mer om varandra och våra respektive utmaningar. Vi får träffa yrkesambassadörer och andra personer i företagen för att ta del av hur de arbetstillfällen som finns i länet ser ut och vad vi behöver för utbildning, kunskaper och erfarenheter för att kunna vara en del av detta. Vi hoppas också att Industridag Östergötland bidrar med en positiv dag, goda intryck och inspiration till gagn för Östergötland och dess utveckling! Elisabeth Nilsson landshövding Östergötland

Digitalisering tar inte i första hand bort arbete för oss människor men arbetsuppgifterna kan ändras över tiden. Ett känt uttryck är ”förmågan att anpassa sig är nyckeln till överlevnad”, men vad krävs för att anpassa sig till det digitala samhället? Dagens unga är redan väl inne i den digitala världen och det är naturligt för dem. Det finns

Äntligen

Industridag Östergötland

Som projektledare för Industridag Östergötland är det nu dags för det första stora eventet för min del. Det hade säkert varit ett tungt uppdrag att planera på egen hand men med en engagerad och idérik referensgrupp med Landshövding Elisabeth Nilsson i spetsen, samt en kreativ arbetsgrupp har det varit fantastiskt roligt! Efter Norrköping 2013 och Åtvidaberg 2015 har nu turen kommit till Linköping att få arrangera Industridag Östergötland. Att vi kommer att vara i nyrenoverade Berzeliusskolan innebär att vi får lite närmare till några hundra av de elever som gjort valet att studera på Teknikprogrammet inom Teknikcollege. Många av dem kommer att bli framtidens ingenjörer som våra östgötska företag så väl behöver för att fortsätta växa och utvecklas. En del av dem kommer kanske att börja jobba direkt efter gymnasiet, för även om Teknikprogrammet är ett studieförberedande program så finns det absolut intressanta jobb, särskilt för den som väljer inriktningen Produktionsteknik eller lägger på ett fjärde år och blir gymnasieingenjör. Vill man sedan läsa vidare efter några år så går det utmärkt! Att produktionstekniker är ett intressant yrke kan du läsa i magasinet, läs om Malin och Hugo som provat på att vara produktionstekniker för en dag på Toyota i Mjölby. Kan tilläggas att även de som väljer yrkesprogram, t.ex. Industritekniska programmet eller El- och Energiprogrammet har en lysande arbetsmarknad! Efter tre år på gymnasiet har man ett yrke och mycket stora

möjligheter till ett välbetalt och intressant jobb som till exempel CNC-operatör, svetsare, underhållstekniker, industrielektriker eller automationstekniker. Vill man läsa vidare är den dörren öppen också, både till yrkeshögskola och högskola. Årets program har temat ” Vilka möjligheter skapar digitaliseringen för industrin?” Dagen kommer att vara en blandning av mässmingel och möten mellan företag, skolor och kommuner, intressanta föreläsningar, goda initiativ och diskussioner samt studiebesök. Att få se företagen från insidan och träffa coola medarbetare som trivs i industrin är ett viktigt inslag i Industridag Östergötland. I år har vi valt att lägga studiebesöken mitt i programmet. Alla får sätta sig bekvämt på en buss och får efter en stund se ett företag i en annan del av länet. Programmet fortsätter även på bussen förresten, vi tänker inte slösa bort någon tid! Att det finns härliga förebilder på våra industri- och teknikföretag kan du se i detta magasin och fler finns på www.industridag.se under Yrkesambassadörer. Välkomna till Industridag Östergötland 2017! Mia Hasselgren-Lundberg projektledare, Industridag Östergötland

Vem som helst

kan jobba med

teknik Text: Anna Sjöstrand

Foto: Saab

Att teknikbranschen behöver kvinnliga förebilder är allmänt känt. Men vad innebär det egentligen? Malin Sjörand vet. Benen var allt lite skakiga när Malin Sjörand flyttade till Nyköping och började på flygteknikprogrammet. Hon visste faktiskt inte alls hur det skulle gå. Hade hon vad som krävdes? – Jag kom till utbildningen med mitt intresse och lärarna fick mig att tro att jag kunde lära mig resten, berättar Malin. När det gällde flygplan var det ingen i klassen som hade något försprång. Som tjej tycker Malin att hon

blev sedd och fick respekt. När hon oroade sig för att hon inte var stark nog, tyckte lärarna att hon skulle se fördelen med sin smidighet istället. Steg för steg stärktes självkänslan och övertygelse om att hon var rätt person på rätt plats. – Jag tror att många tjejer undviker teknikyrken för att de inte tror att de räcker till. Eller för att kompisarna väljer de traditionella ”tjejprogrammen”. Det är så synd. Jag är ett levande exempel på att vem som helst kan jobba med teknik!

Ingen lek men mycket kreativitet

Efter gymnasiet fördjupande Malin sina kunskaper på yrkeshögskola under två år. Idag arbetar Malin som beredare och flygtekniker på Saab i Linköping – klivet in i arbetslivet var inte speciellt långt efter tio veckors praktik. – I det här jobbet är noggrannhet viktigt, men framförallt har jag känt att mina sociala och kreativa förmågor har blivit uppskattade. Jag gillar att hitta lösningar. Att arbeta med att göra flygplan luftsäkra är ingen lek. Ett fel kan få oerhört allvarliga konsekvenser. Kunskap och rutin måste därför kombineras med ödmjukhet. – Om jag inte vet så måste jag fråga. Det är en viktig lärdom från utbildningen, att det här är ett lagarbete. I hangaren märker vi hur mycket vi behöver varandra. Ibland behövs ett par extra händer, ibland en extra hjärna att tänka ihop med. Det största misstag jag kan begå är att tro att jag klarar mig ensam. Malin väntar sig mycket av sig själv men har också förväntningar på sitt arbete. För att trivas behöver hon gemenskap, varierade arbetsuppgifter och möjligheter att utvecklas. På Saab uppfylls de här förväntningarna.

– För mig började allt med att jag tycker om att göra bilder, att jag är kreativ. Teknik är ju verkligen kreativt och man får tänka utanför ramarna. Att dessutom få vara med att bidra till ökad flygsäkerhet värdesätter jag mycket. Inte minst vill Malin vara en av de kvinnliga förebilderna. – Mitt liv har inte alltid varit lätt och jag har haft en hel del hinder att ta mig över. Att arbeta med flygteknik har stärkt mitt självförtroende och min tillit till andra människor. Till alla tjejer som har minsta tanke på att läsa teknik vill jag säga att ni ska våga prova. Har ni bara intresset så lär ni er resten.

Våga prova

En väg in i teknikens värld har varit att prova på. En teknikvecka under sommaren mellan fyran och femman gav mersmak. Öppet hus var avgörande för att våga söka flygteknik på gymnasiet. Nu medverkar hon själv i Nördkollo, som en av mottagarna på Saab. Nördkollo, ett teknik- och spelskaparläger är en del av projektet Amiga! och där Saab är en av sponsorerna.

Text: Anna Sjöstrand

Foto: Magnusmedia

Det blir

på riktigt

Det måste finnas olika vägar in på arbetsmarknaden, säger Siv Silverhem och Mårten Larsson som varit med och sjösatt den gemensamma satsningen Lärlingsprogram inom flygindustrin. Lärlingsprogram inom flygindustrin är ett nytt program inom vuxenutbildningen som vuxit fram i samverkan mellan Saab och Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping.

på, affärsområde Saab Aeronautics och fungerar som kontaktperson gentemot gymnasiet. Hon är övertygad om att lärlingskap är ett utmärkt sätt att få in arbetskraft i industrin.

Tankarna på ett lärlingsprogram började spira vid ett studiebesök på Saab för ett par år sedan, berättar Mårten Larsson som är rektor på Anders Ljungstedts gymnasium. Pensionsavgångar och ökad försäljning gjorde att behovet av rekrytering till Saabs produktion blev konkret. Tanken på att dedicera en vuxenutbildning mot Saabs behov växte sig starkare.

– Bilden av industrin vidgas och blir mer realistisk på det här sättet. Det handlar om att sprida goda ringar i elevernas sociala nätverk, säger Siv.

Efter mycket förberedelser har tankarna nu blivit verklighet. Hälften av utbildningen är stationerad på Saab och under hösten gör eleverna 10 veckors praktik för första gången.

– Genom samarbeten med företagen hoppas vi bli mer attraktiva och få mer volym på elevunderlaget. Vi har erfarna pedagoger som kan bidra med kvalitet. Vi vill också vara med och skapa ett klimat där tjejer får minst lika mycket utrymme som killar på olika plan, säger Mårten.

– Vi känner verkligen att vi har Saab i ryggen och att våra elever blir väl omhändertagna. De ställs inför en konkret verklighet och kommer i kontakt med en toppmodern industri som agerar på världsmarknaden. Det blir på riktigt, säger Mårten.

Bilden av industrin vidgas

Siv Silverhem är manager competence development

Saab vet bäst vad som behövs på Saab, betonar Mårten. Kunskap förändras fort i den här branschen och som utbildare behöver vi leverera det företagen vill ha – inom ramen för kursplanerna.

Dialog och eldsjälar

Som företag är det viktigt att skaffa en klar bild av behoven. Var finns luckor i utbildningsvägar in till de yrken som redan finns representerade? Vilka framtida resurs- och kompetensbehov finns? Här finns chansen att skräddarsy en utbildning och få

en typ av kompetens som inte skapas på något annat sätt. – Vi på Saab har fått rusta vår egen organisation. Det här kräver en del av företaget; framför allt engagerade handledare som har tid. Ytterst handlar det om att locka fram kraften och entusiasmen som finns i varje människa, menar Siv.

Både Siv och Mårten betonar vikten av en god dialog under hela resan. Dialog kräver resurser och ger resultat. Men, handen på hjärtat, vad var det som gjorde att programmet blev verklighet? – Det krävs eldsjälar för att få till samverkan. Människor som utmanar hur det alltid gått till. Vi är flera sådana i det här projektet, avslutar Siv.

Skapa framtidens teknik redan idag På försvars- och säkerhetsföretaget Saab blickar vi ständigt framåt och utmanar gränserna för vad som är tekniskt möjligt. Vi är omkring 15 500 kollegor runt om i världen som delar samma utmaning och som samarbetar för att göra världen till en säkrare plats. I Östergötland står flyget i fokus och i Linköping, där cirka 5 500 personer arbetar, utvecklas och tillverkas såväl stridsflygplanet Gripen som strukturdelar till flera olika passagerarflygplan. Här utvecklas, tillverkas och testas även undervattensoch missilsystem. Hos oss trivs våra medarbetare eftersom det finns goda möjligheter till balans i livet, vidareutveckling

och att få arbeta med spännande och innovativa produkter. För den som önskar finns möjligheter att jobba utomlands. Vi arbetar ständigt för att bli ett mer dynamiskt och innovativt företag med blandade erfarenheter, kulturer och idéer. Vi vet hur vår framtid ser ut! Vet du? Läs mer på www.saabgroup.com/career www.saabgroup.com/facebook

Hjärtat slår ett extra slag för

turbinerna Text: Anna Sjöstrand

Foto: Magnusmedia

Efter ett studiebesök på Siemens var Kamilla Al Shadidi fast. Hon ville tillbaka till turbinerna. En inledning på traineeprogrammet gör att hon vet var hon finns i helheten – och varför. Kamilla Al Shadidis väg mot Siemens var knappast spikrak. Under gymnasietiden ville hon bli musikalartist. Franska var också roligt och under ett halvår studerade hon vid Sorbonne i Paris. Samhällsfrågor engagerade henne, men när hon började på socionomprogrammet kändes det ändå inte rätt. Kanske skulle hon bli journalist? Istället blev det tekniskt basår och civilingenjörsprogrammet på KTH med inriktning farkostteknik. Under kursen ”Turbo Machinery” ingick ett studiebesök på Siemens; det enda företaget i Sverige som tillverkar och säljer gasturbiner. – Turbiner är verkligen mäktiga. Många fascineras av bilmotorer, men då skulle de se en turbin. Framför allt dras jag till att de är så dynamiska, säger Kamilla. Kamilla kunde inte glömma turbinerna. Hon sökte sommarjobb på Siemens men fick nej. Försökte få göra sitt examensarbete där och fick nobben. Däremot fick hon ja från Siemens i Casablanca och arbetade där en sommar utan ersättning. När hon slutligen antogs till traineeprogrammet i Finspång blev hon uppriktigt förvånad. – Jag fick ta vägen via Afrika för att bevisa att jag verkligen vill jobba här i Finspång!

Förstod hur allt hänger ihop

Kamilla vill se mening i det hon gör och förstå varför. Under traineeperioden fick hon möjlighet att se hur de olika delarna av Siemens hör ihop och vilken roll hon har i helheten. En trainee arbetar i olika delar av verksamheten under ett drygt år. Kamilla gillade mest att arbeta ute på fältet där kraftverket byggs upp, gasturbinen installeras och driftsättare startar maskinen.

– När gasturbinen vaknar till liv och för första gången roterar i 6600 rpm, då slår hjärtat ett extra slag. Efter traineeprogrammet arbetade jag som driftsättare, mestadels i Thailand där vi har flest nysålda maskiner. En röd tråd i Kamillas liv är att hon vill göra något vettigt med sitt liv. – Jag har hängt för mycket med min pappa, helt enkelt. Vi diskuterade mycket hemma och jag fick lära mig att ta ställning. Det har påverkat vem jag är, men inte mina beslut. Hade pappa fått bestämma hade jag nog fortsatt på socionomprogrammet.

Hållbarhet och kommunikation

Det finns många sätt att göra världen till en bättre plats. För Kamilla är det viktigt att vara med och utveckla hållbara lösningar. Energimarknaden är stadd i förändring, vilket är både spännande och utmananade. – Jag vill vara med och bidra till att Siemens skapar världshistoria. Här på mitt kontor i Finspång har jag kontakt med omvärlden och de större frågorna. Just nu finns det ingen annanstans jag vill vara. Sedan ett halvår arbetar Kamilla med projektledning i sin tjänst som Design-to-Cost Program Manager. Kort sagt ansvarar hon för kostnadsreduktion inom forskning och utveckling. – Mycket i min tjänst handlar om kommunikation och jag vill utveckla min förmåga att nå fram. Det går att lära sig det mesta om turbiner, men man blir aldrig fullärd när det gäller människor.

Erik valde både

hembygden och världen Text: Anna Sjöstrand

Foto: Magnusmedia

Erik Carlsson vill ha balans i tillvaron. På Siemens har han en möjlighet att behålla kontakten med sina rötter och samtidigt arbeta på en global marknad. Redan på Siemens överfyllda gästparkering kommer Erik Carlsson in på ämnet Sköldinge. Det är inte så långt dit nämligen, till platsen där han växte upp. För Erik är det värdefullt att slippa välja mellan hembygden och världen. – Siemens är en häftig arbetsplats på det sättet. Även om Finspång inte är så stort, känns världen nära. Jag arbetar i en global koncern på en global marknad och kan samtidigt gå ut och jaga på helgerna om jag vill. Den balansen är nog viktig för många i min generation, säger Erik.

Någonstans vill Erik hela tiden mer. – Jag vill leva upp till min egen standard, tävla med mig själv men inte med andra. Det är viktigt att min arbetsplats ger mig möjlighet att uppnå mina uppsatta mål.

Från den stora bilden ner till detaljerna

Erik växlar vant mellan det stora och det lilla. Det är så han tar sig vidare.

Just nu håller Erik på att avsluta en drygt ettårig period som trainee på Siemens. Efter det här året är han säker på att han är på rätt ställe, nu ska han bara ta reda på var han behövs mest och trivs bäst.

– Att börja med något nytt handlar om att skapa bra rutiner, göra de stora sakerna rätt och sedan slipa på detaljerna. På min arbetsplats är det tydligt att världen förändras snabbt och det gäller att bejaka den förändringen. Jag behöver förstå i stora drag och sedan fördjupa.

– Jag tror att erfarenheterna från den första arbetsplatsen präglar en mycket och jag ville komma till ett företag där jag fick stimulans, förtroende och möjlighet att växa. Jag valde med eftertanke och Siemens har inte gjort mig besviken.

Om någon skulle fråga vad Erik gör på Siemens så önskar han att svaret blev att han kombinerar tekniskt kunnande med känsla för realiteter. Han ser sig själv som en teknisk ingenjör som är intresserad av ekonomi.

Intressen är en resurs i arbetslivet

– Tekniken har inget egenvärde utan är till för våra kunder. Vi behöver tjäna pengar på tekniken, eftersom vi är ett företag som vill utvecklas och växa på en föränderlig marknad. För att klara det behöver vi vara realistiska och pragmatiska. Se förändringar som möjligheter, inte möta dem med en suck.

Att Erik läste teknik på gymnasiet var knappast en högoddsare, även om han också funderade på att bli kock. Han hade lätt för sig i skolan men gick igenom en svacka under gymnasietiden. Efter högskoleprovet och tekniskt basår var han på banan igen. Därefter följde studier på civilingenjörsprogrammet i Linköping. – Jag försöker göra vad som krävs för att få hålla på med mina intressen. När jag blir osäker och tveksam brukar jag tänka ”om andra fixar detta, varför skulle inte jag göra det?”. Jag har ingenting att förlora på att satsa, som jag ser det. Det kan ju inte bli mer än fel, och det får jag ta då.

Världsmarknaden i all ära, Sköldinge är ändå bäst. Hagarna. De böljande fälten. Små grupper av skog utplacerade på lämpliga ställen. Där hittar Erik kraft att tackla förändringarna och lägga i en växel till.

Student-

ambassadörer

Länken mellan arbetsliv och studier Text: Anna Graf

För Toyota Material Handling är det viktigt med bra kontakter med universitetet och de studerande, säger HR Direktör Margaretha Langueville. Företaget arbetar med att knyta till sig studenter som får möjligheten att skriva uppsats, göra ex-jobb eller jobba med Summer internship. Från och med i år testar vi att anställa studenter som kan fortsätta vara en länk mellan arbetsliv och studier som studentambassadörer. De kommer att göra kortare projekt på Toyota och samtidigt representera Toyota vid olika event som till exempel mässor och arbetsmarknadsdagar. Företaget ser detta som en god möjlighet för studenter att utvecklas tillsammans med Toyota men också en möjlighet för Toyota att fortsätta bygga relationer med studenter som fungerar väl på företaget och som också kan tala väl om och på ett

ärligt och nära sätt i olika sammanhang berätta hur det är att jobba på Toyota. En av de första studentambassadörerna som Toyota anställt är Sandy Klaff, en östgötatjej från Åtvidaberg som läser sista året vid Linköpings universitet. Sandy valde att läsa Teknisk fysik för att det var den bredaste ingenjörsutbildningen med många tunga mattekurser vilket hon var intresserad av. Utbildningen har motsvarat förväntningarna men Sandy har också valt att ha ett brett engagemang inom studentlivet i Linköping.

- Hur hamnade du på Toyota? Eftersom jag är från regionen har jag alltid vetat om att Toyota finns och i höstas träffade jag på företaget på en studentmässa. Där visades bland annat de minitruckar som tagits fram av de studenter som gjorde internship förra året och det de hade att berätta lät väldigt intressant, säger Sandy, som sökte och fick ett Internship sommaren 2017. Vi var fem stycken som jobbade tillsammans med en kille som gjorde Internship förra sommaren, berättar Sandy. Vi arbetade med att vidareutveckla ett koncept för autonoma truckar. Vi har olika inriktningar inom vår utbildning och kan både signal och bild, hårdvara och teknisk matte. Med vår gemensamma bakgrund kunde vi komplettera varandra. Vi har gjort ett så kallat proof of concept för en autonom truck i ett lager. Vi hoppas att idén ska hålla så bra att företaget kan vidareutveckla den nu och kanske produktifiera så småningom.

Positiva upplevelser och nyfikenhet är nyckelord för Sandy som menar att hon valde utbildningsväg tack vare lärare på högstadiet och gymnasiet som väckte lusten för naturämnena genom intressant och varierad undervisning. De tog vara på alla roliga verktyg som finns att tillgå idag och gjorde undervisningen lustfylld, säger Sandy. Det är viktigt att lärarna lyfter det man är bra på och talar om det. Om det är något jag ska skicka med till elever på högstadiet och gymnasiet som ska göra framtida val nu, så är det att de ska välja sådant som de tycker är roligt. Tycker man att det är roligt blir det oftast riktigt bra till slut.

Dessutom ska de då som Toyotas första studentambassadörer representera företaget i olika sammanhang. Jag är väldigt nöjd med min sommar på Toyota säger Sandy, och jag kan absolut tänka mig att komma tillbaka hit när jag är färdig med mina studier. Jag vill gärna dela med mig av mina positiva erfarenheter och jag tror att andra genom min berättelse och mina upplevelser får en positiv bild och blir nyfikna. Sandy tycker att Toyota var duktiga på att ta emot studenterna. De blev väl mottagna och tagna på allvar. De har fått jobba med ett riktigt och viktigt projekt som varje vecka har visats för intresserade på Toyota. Dessutom hälsade alla och var glada och trevliga.

Toyota i siffror Antal anställda: 2019 samt 229 inhyrda Antal producerade truckar: 80 000 lagertruckar och 120 000 handtruckar Produktionsyta: 92 000 kvm Antal sommarjobbare 2017: 209 personer

Produktionstekniker för en dag Text: Robert Bagge

Foto: Magnusmedia

På industri- och teknikföretagen finns massor av spännande och coola yrken och många brukar känna till att det finns t.ex. svetsare och ingenjörer. Men visste du att det finns utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för den som gått direkt till jobb från till exempel Industritekniska programmet? Produktionstekniker är ett sådant yrke på Toyota i Mjölby. För den som visar intresse och engagemang finns möjligheter att få jobba med företagets förbättringar och utveckling. Vad gör egentligen en produktionstekniker? Vi ska här följa Hugo Sjödahl och Malin Zackrisson, två niondeklassare som under en dag fick prova på hur det är att vara produktionstekniker. Hugo och Malin är förväntansfulla när de blir upphämtade på parkeringen utanför Alléskolan i Åtvidaberg och man begav sig till Toyota i Mjölby. Där skulle de få se hur det är att vara produktionstekniker på Europas största truckfabrik. Snart väntar gymnasievalet för Hugo och Malin och precis som många andra niondeklassare tycker de

att det är svårt att veta vilken skola och inriktning de ska välja. Gymnasievalet banar ofta vägen för senare yrkesval, så vad är bättre än att redan nu få insikt i industrins värld och där testa ett för många okänt yrke. För att kunna göra ett medvetet val behöver man ta reda på så mycket som möjligt om yrken och vad olika utbildningar kan leda till. Väl framme i entrén på Toyota står flertalet av de välkända truckar som produceras här. Malin känner igen de orangefärgade truckarna.

Dem har hon sett förut! Hugo och Malin blir sedan presenterade för Jonas Björk, som jobbat som produktionstekniker i två år. Efter att ha tagit på sig skyddsskor och reflexvästar är det dags att bege sig ut i produktionen. Här gäller det att hålla sig inom markerade linjer, för truckarna far snabbt, men organiserat fram över industrigolvet. Hugo fascineras över de stora lokalerna och Malin undrar om det inte finns risk att någon blir överkörd av de obemannade tåg som kontinuerligt kör fram material. - Tågen är ett av de projekt jag har jobbat med att ta fram, säger Jonas. De är helt automatiserade och har förprogrammerade turer. Tågen har sensorer som bromsar om någon skulle hamna framför dem.

- Hur ska man göra för att bli produktionstekniker? undrar Malin samtidigt som hon följer Jonas på väg mot nästa anhalt palldemonteringen. Det finns ju flera vägar att gå, svarar Jonas. Antingen går man en yrkeshögskoleutbildning eller så gör man som jag och arbetar sig uppåt. Jonas gick själv Teknikprogrammet en gång i tiden och efter att ha gjort lumpen började han som truckförare på Toyota. Från att ha börjat med godsmottagning har han jobbat sig uppåt och varit med i diverse automatiseringsarbeten som projektledare, för att sedan få chansen att bli produktionstekniker. Frågan lyfts om hur industrin har förändrats de senaste åren och Jonas berättar om den stora skillnaden på Toyota från början av 2000-talet när

han själv började där, till dagens Toyota. Bara en sådan sak som att produktionen har ökat från drygt 20 000 till 80 000 producerade truckar per år säger mycket om utvecklingen på detta företag. Även för Jonas, som minns hur han som nyanställd fick bryta upp lådor med kofot på godsmottagningen har mycket förändrats, då han numera arbetar med avancerade automatiseringsprojekt och förbättringsarbeten. Flera effektiviseringsprojekt är också på gång. Något Jonas verkar entusiastisk över. Jonas lägger till att det i hans roll som produktionstekniker även innefattar att beräkna om potentiella ombyggnader kommer att vara lönsamma och genomförbara. Hur mycket personalkostnader kan man till exempel tjäna in på att automatisera en linje.

Jonas får frågan om vilka egenskaper som är bra att ha som produktionstekniker. - Man måste vara bra på att samarbeta. Sen är det också bra att kunna se helhetsbilden, vara nyfiken och så klart vara teknikintresserad. Det roligaste med att vara produktionstekniker anser Jonas vara variationen att ena stunden sitta framför skrivbordet och andra ligga under en maskin och skruva. - Det ger en varierad arbetsmiljö och få dagar är den andra lik. Han gillar också att jobbet kräver en hel del samarbete med allt från montörer, lastare till andra tekniker. Dagen går mot sitt slut och Malin och Hugo är nöjda. De har fått mycket information och nu är det lika självklart vad en produktionstekniker sysslar med som en polis eller lokförare. Nu är de en bit på väg till sitt medvetna val till gymnasiet i januari.

Industrin har arbetskraftsbrist inom vissa yrken. Arbetskraften har jobbrist bland vissa grupper. Matchningen fungerar fortfarande för dåligt. Lösningen ligger i att parterna måste ha långsiktiga och förtroendefulla relationer på lokal och regional nivå – och har mandat att besluta om passande lösningar. Ronny Mårtensson, VD, Åtvidabergs Sparbank

Tillverkningsindustrin är den starkaste motorn till fortsatt välstånd. Vi behöver fler engagerade människor med drivkraft och idéer för fortsatt positiv produktivitetsutveckling.

Hans Hammargren, Managing director, Merx

ERG TLAN Ö

Skolan behöver en ”revoluform”, för att låna ord från Tage Danielsson. Skola i Sverige är på god väg att bli irrelevant för unga människor och vi har kanske fem år på oss att agera. Magnus Schenström, VD, Curt Nicolin gymnasiet

Arbetar man inom svensk industri så finns det oanade utvecklingsmöjligheter och Rimaster är inget undantag såsom varande ett familjeägt, globalt företag med höga ambitioner och en stark förändringsvilja. Tomas Stålnert, CEO, Rimaster

På vår rymdfabrik utvecklar vi framtidens teknik tillsammans med NASA och andra internationella kunder i rymdbranschen. Välkommen till en spännande vardag! Andreas Jonsson, General Manager för Product Unit Mechanical, RUAG Space

Industridag

en tillbakablick, nu och framåt

Landshövding Elisabeth Nilsson och Saabs VD Håkan Buskhe tog initiativet till Industridag Östergötland redan 2012. Det har visat sig vara ett hållbart och långsiktigt koncept. I år anordnas det tredje huvudeventet. Arbetets museum i Norrköping fick husera det första eventet 2013, Facetten i Åtvidaberg det andra 2015. Den 19 oktober 2017 är det Linköpings tur att vara värd i nyrenoverade Berzeliusskolan.

Målgruppen

Målgruppen för Industridag har från allra första början varit de vuxna i skolvärlden. Vi tycker att det är viktigt att till exempel rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och skolpolitiker har en aktuell bild av hur industri- och teknikföretagen ser ut att förmedla i mötet med eleverna eller vid beslut som rör skolan.

Referensgruppen

Referensgruppen leds av landshövdingen och består av representanter från Länsstyrelsen, Saab, Siemens Industrial Turbomachinery, Toyota Material Handling, Scanfil, BillerudKorsnäs, Skill, IF Metall,

Unionen, Arbetsförmedlingen, Motala, Norrköpings, Linköpings och Åtvidabergs kommuner samt Region Östergötland. Här formuleras mål och syfte och tas beslut om till exempel aktiviteter och teman.

Arbetsgruppen

Den kreativa arbetsgruppen består av representanter från Saab, Toyota Material Handling, Linköpings, Norrköpings och Åtvidabergs kommuner, Teknikföretagen, IF Metall, Unionen och FramtidsFrön samt Länsstyrelsen och Skill. Här arbetas program för både huvudevent och kringaktiviteter fram.

Stafettpinnarna

I Åtvidaberg 2015 formulerade deltagarna utmaningar och aktiviteter runt kommunvisa bord och dessa stoppades i stafettpinnar och lämnades in. Några månader senare hade vi ett uppföljningsmöte på slottet och det var glädjande att det startats och förverkligats så många aktiviteter och initiativ i de östgötska kommunerna för att öka samarbetet mellan företag, kommun och skola, allt för att samverka för att attrahera framtida medarbetare till våra industri- och teknikföretag för att möjliggöra tillväxt, som är Industridag Östergötlands syfte.

Andra mötesplatser

Mellan huvudeventen har olika aktiviteter ordnats med möjlighet för intressenterna att träffas och utbyta idéer och erfarenheter. Vad sägs om Blinddate på slottet, Sommarmingel i slottsträdgården, vernissage av Jobbcirkus (två gånger!) och familjedag på Arbetets museum med möjlighet att bygga egna 3D-glasögon eller ”I väntan på Industridag” på Saab med speedföreläsningar om goda initiativ?

Yrkesambassadörer

Förra året byggde Industridag Östergötland upp en bank av yrkesambassadörer tillsammans med Teknikcollege Östergötland och Skill, med stöd av Skolverket. I år bygger vi på banken med några filmer till. Titta gärna in på www.industridag.se. Och sprid gärna att de finns! Vi tror att de som bäst kan inspirera fler ungdomar till val av tekniska utbildningar och yrken är unga coola tjejer och killar som jobbar och trivs på industri- och teknikföretag i Östergötland.

Årets event

Den 19 oktober kommer vi att börja och sluta dagen på Berzeliusskolan i Linköping och mitt i programmet väntar bussar för att ta oss ut på spännande besök på något av Östergötlands in-

tressanta industri- och teknikföretag. Dagen kommer att bjuda på intressanta föreläsningar, coola förebilder, möten, mingel, mässa och framtidsspaning. Årets tema är ”Vilka möjligheter skapar digitaliseringen för industrin”?

Lokala Industridagar

För att även nå några av alla fantastiska lärare som tar hand om våra ungdomar och därför inte kan vara med på huvudeventet, kommer vi att ordna lokala industri-halvdagar på några orter under hösten. Håll gärna utkik på www.industridag.se

Den nationella Industridagen

Industrirådet har beslutat att förlägga den nationella Industridagen i Linköping den 5 februari 2018 och det har vi det goda samarbetet inom länet med Industridag Östergötland att tacka för. Temat kommer att vara ”Människan i digitaliseringen”.

Framåt

Alla vi som jobbar tillsammans, industri- och teknikföretag, skolor, kommuner och intresseorganisationer vill komma tillbaka 2019 med en ny Industridag Östergötland fylld av möten, idéer, förebilder och spännande företagsbesök. Var vi ska vara och hur programmet ska se ut vet vi inte än, men vi kommer tillbaka!

Goda initiativ Yrkesambassadörer www.industridag.se/yrkesambassadorer/ Teknikcollege www.teknikcollege.se FramtidsFrön www.framtidsfron.se Arbetets Museum www.arbetetsmuseum.se Mattecentrum www.mattecentrum.se Coder Dojo Norrköping http://coderdojonkpg.se/ Coder Dojo Linköping https://mjardevi.se/summercamp/ Makerspace Linköping http://www.makerslink.se/ Makerspace Norrköping http://www.makersnkpg.se/

Läs fler spännande historier och följ oss på

www.industridag.se



ERG TLAN Ö