D
Ö
ST
ERG TLAN Ö
Hållbarhet för oss innebär att driva vår verksamhet på ett sätt som tillgodoser våra intressenters långsiktiga behov. Att förbli lönsamma genom ständiga förbättringar. Att erbjuda ett klimat där medarbetarna trivs, utvecklas och vill bidra. Att med effektivare produkter och effektivare produktion bidra till en positiv klimatutveckling. Modine Söderköping
Tillsammans skapar vi ett livskraftigt Östergötland Den 8 oktober genomförs Industridag Östergötland för fjärde gången, den här gången med temat ”Hållbart arbetsliv”. Ett gott företagande skapar tillväxt och leder till arbetstillfällen. För att skapa tillväxt behöver vi arbeta tillsammans. Industridagen är ett lysande exempel på när olika aktörer samverkar för att attrahera framtida medarbetare till utbildningar och industri- och teknikföretag. För företagen är det avgörande att ha tillgång till kompetenta och engagerade medarbetare. Om något ska vara hållbart måste miljö, sociala frågor och ekonomiska aspekter sammanfogas till en helhet. Det berör allt från miljötänk och lönsamhet till ett hållbart arbetsliv för människor i företagen. Att våra företag arbetar på ett hållbart sätt är viktigt för att lägga en bra grund för fortsatt utveckling och ytterligare stärka sin konkurrenskraft inför framtiden. Det är drygt ett år sedan jag kom till Östergötland och jag kan i högsta grad se industrins betydelse för utvecklingen i länet. Här finns världsledande företag i olika storlekar vars produkter och tjänster säljs över hela världen. Många företag arbetar mycket medvetet och håller hållbarhetstänkandet högt. Under mitt första år som landshövding i Östegötland har jag varit runt för att lära känna både företag, natur, kultur och människor. Jag är väl medveten om att det finns mycket kvar att besöka, men det jag hunnit se så här långt visar på vilka fina möjligheter som finns både att bo och verka i länet. Ett arbete på något av länets industri- och teknik-
företag innebär stora möjligheter till utveckling. Det är detta som Industridag Östergötland vill förmedla till personer som i dag går i skolan och som så småningom ska ut i arbetslivet. Viktiga ambassadörer för detta arbete är anställda inom skolans värld. Inom Industridag Östergötland arbetar vi för att öka samarbetet mellan skolan och företagen. Samarbetet startades genom ett initiativ av min företrädare Elisabeth Nilsson och Håkan Buskhe, vd på Saab AB. Det vill jag gärna fortsätta att driva eftersom vi ser att det gör nytta. Vi möts och inspireras av varandra. Arbetssätt sprids, företagen gör gästföreläsningar på skolor, skolor besöker företag och det sker regelbundna möten mellan skola och företag. Industridagen kommer i år att genomföras i Mjölby. På programmet står intressanta föredrag, möten, diskussioner och studiebesök på spännande företag. Vi hoppas på god uppslutning från industri- och teknikföretag, kommuner, fack, universitet, Region Östergötland, Arbetsförmedlingen med flera. Tillsammans kan vi bidra till att lösa samhällets utmaningar, skapa framtidstro och ett livskraftigt Östergötland. Carl Fredrik Graf landshövding Östergötland
Vad betyder Hållbart arbetsliv för dig? Välkomna till den fjärde Industridag Östergötland! Efter Norrköping, Åtvidaberg och Linköping har vi nu stannat i Mjölby kommun. Att förlägga huvudeventet på olika platser i Östergötland ger fördelen att vi får ett kort bussavstånd till nya spännande företag att besöka, för precis som förra gången kommer vi att bussas ut till olika industri- och teknikföretag mitt i programmet för att få se med egna ögon hur det ser ut och vad de gör. Särskilt intressant brukar vara att få möta några av företagens medarbetare. Resten av dagens program utspelar sig på Kulturscenen och i Lagmansskolan som ligger vägg i vägg. Lagmansskolan är en grundskola och det dröjer många år innan eleverna kommer ut i arbetslivet, men redan nu jobbar många av dem med industrins utmaningar tillsammans med sina lärare och Framtidsfrön. Det kommer vi att få höra mer om, dels som en kort programpunkt på förmiddagen, dels som ett valbart seminarium på eftermiddagen för de som vill veta mer. Efter invigningen på förmiddagen kommer vi att få höra flera korta föreläsningar om olika goda initiativ. På vägen ut till bussarna kommer sedan alla deltagare att få välja vilket initiativ de vill fördjupa sig i under seminarietiden på eftermiddagen. Dagen avslutas med en inspirerande föreläsning för alla. Att det är viktigt med tid för samtal och att knyta nya kontakter vet vi genom utvärderingar. Tid för detta kommer att finnas under fikastunder och bussresor. Årets tema är ”Hållbart arbetsliv”. Vad behöver vi för att hålla och orka ett helt arbetsliv? Trevliga arbetskamrater? Möjlighet att kombinera arbetsliv och
familjeliv? Möjligheter till återhämtning? Att få vara den man är? Utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter? Känna att vi gör nytta för världen? När vi i referensgruppen funderade på temat kom vi fram till att inte begränsa oss till social hållbarhet utan även beröra miljömässig och ekonomisk hållbarhet och de 17 globala målen för hållbar utveckling. För allt hänger ihop. Därför kan du i detta nummer av Magasinet läsa både om hur man arbetar för en god arbetsmiljö och mångfald på ett par företag och hur bra vi är på att återvinna material i vår region. För att ännu fler ska välja en teknisk utbildning behövs förebilder. Vi fortsätter att bygga på banken med Yrkesambassadörer även i år med några härliga tjejer och killar från den östgötska industrin. Kolla gärna filmerna på industridag.se Välkomna till Industridag Östergötland 2019! Mia Hasselgren-Lundberg projektledare, Industridag Östergötland
Text: Anna Sjöstrand Foto: Magnus Andersson
Hållbarhet genom mångfald Personalnätverk bidrar till ökad hållbarhet på Saab – det är självklart för Sara Eriksson från det kvinnliga ledarskapsnätverket Athena och Jonas Gustafsson från mångfaldsnätverket Minerva. På Saab finns många anställda som arbetat länge, något som tveklöst är ett gott kvitto för en arbetsgivare. Men ett företag behöver också profilera sig inför unga arbetssökande – moral och värderingar är frågor som visat sig vara viktiga för Generation Z. – När det gäller just värderingar behöver vi bli ännu tydligare med vad vi står för. Våra interna personalnätverk bidrar till det, menar Sara Eriksson som är ordförande i det kvinnliga ledarskapsnätverket
Athena och Jonas Gustafsson som är aktiv i mångfaldsnätverket Minerva. Idag vet vi att mångfald och jämställdhet bygger mer kreativa team och ger starkare företag. Men det räcker inte att ha en policy liggande på intranätet. Sara och Jonas vill gå längre; uppmuntra mångfalden och se den som en verklig tillgång. Vägen går via information, kunskap och synliggörande.
Sara är projektledare inom IT-området och Jonas är chef för Saab TransponderTech.
– Ur mitt perspektiv som transperson handlar det mycket om att skapa möjligheter att möta människor som är annorlunda än en själv. De flesta jag möter är inte negativt inställda, men kan vara rädda för att göra fel. Tänk om jag säger något som jag inte borde? Använder jag fel pronomen nu? Det bemöts bäst med kunskap och vidgade erfarenheter, säger Jonas. I Minerva anordnas föreläsningar med intressanta personer som talar om värdet med mångfald ur ett brett perspektiv som kan beröra allt från etnicitet, ålder och kön till hbtq och funktionsvariationer, ibland i samarrangemang med Athena. En av föreläsarna var Ergin Özdemir som fokuserade på styrkan med olikhe-
ter och inkluderande ledarskap, en annan Alexandra Larsson, den första transpersonen som kom ut inom försvarsmakten och som idag jobbar på Saab-bolaget Combitech. – Redan att få möjligheten att träffa exempelvis en transperson gör skillnad. Jag vill tro att alla som går från föreläsningen har fått ett nytt litet fack i hjärnan där de kan lagra den erfarenheten. På många sätt överlappar de två föreningarna varandra i syfte och mål. Det kvinnliga ledarskapsnätverket Athena bildades redan 1998, under en period när det började hända mycket inom jämlikhets-
området i hela Europa. I början var syftet mer strategiskt, det vill säga främja att kvinnor representerades inom ledande positioner inom Saab. – Idag finns vi i första hand till för våra medlemmar för att sprida positiva synergier mellan oss, framförallt riktat på ledarskap i form av föreläsningar, event med mera. Alla kvinnor som är intresserade av ledarskap är välkomna, berättar Sara. Athena erbjuder även en gemenskap där kvinnor kan möta andra som befinner sig i liknande situationer. Det är klart att det går att känna sig ensam – och kanske är det inte givet från början vad som kan skapa problem. – En kvinna som tar för sig på jobbet kan ibland känna stöd från ledningen, men uppleva att de provocerar kvinnliga kollegor. Då kan Athena vara ett stöd, genom att vi är flera som delar den erfarenheten. Sara berättar att det fortfarande finns delar av verksamheten där kvinnor är underrepresenterade och känner sig ifrågasatta och dagligen måste bevisa sin kompetens. Men det är också viktigt för Athena att belysa områden där samarbetet fungerar bra, vilket det oftast gör. Saabs ledning visar på olika sätt att mångfald och jämställdhet är viktiga frågor, bland annat genom att stötta medarbetarinitiativ som Athena och Minerva. Sara har själv upplevt hur nätverken bidragit till social hållbarhet. – Min egen världsbild har vidgats av att jag mött människor som utmanat mina föreställningar. Jag har varit öppen för det, och öppenhet är nyckeln till att utvecklas som människa.
Text: Anna Sjöstrand Foto: Magnus Andersson
Hållbar vardag på Toyota
Hållbarhet handlar om detaljer. Hållbarhet handlar om helheter. På väg mellan smått och stort kan vi placera ett ledningssystem som synliggör hur organisationen styr sin verksamhet. Lovisa Asperud på Toyota håller kartan uppdaterad i alla led. Längre tillbaka förlitade sig industrin till den kunskap som fanns i enskilda medarbetares huvud. Idag har kraven på system och transparens ökat enormt. Det räcker inte längre att ropa på Ivan eller Greta, som kan det här. Att skapa ett ledningssystem är en av de insatser som ger tillgång till företagets kunskapsbank. Lovisa Asperud har lång erfarenhet av kvalitetsarbete och arbetar nu inom Sustainability Management på Toyota i Mjölby. Här ansvarar hon för ledningssystem inom miljö, kvalitet och arbetsmiljö. – Ett ledningssystem handlar i grunden om att hitta rätt information i rätt stund. Visst handlar hållbarhet om beteenden, men det är också viktigt att hitta strukturer som underlättar rätt beteende, alltifrån att sortera avfall rätt till att skapa en bra stämning i arbetsgruppen, berättar Lovisa. Goda strukturer byggs bland annat av introduktioner. På Toyota finns något som kallas Sustainability Dojo, där alla medarbetare får grundläggande kunskaper i hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågor. Dojon återkommer med jämna mellanrum under anställningen. – Med Sustainability Dojon har vi skapat en centralt placerad utbildningsyta. Den ger alla anställda förutsättningar att bidra till företagets hållbarhetsarbete, få kunskap om arbetsmiljö och miljö i samverkan samt en ökad riskmedvetenhet. En verksamhet i utveckling behöver ge utrymme för delaktighet och en process är aldrig skriven i sten. I produktionen finns QCC-grupper som träffas för att diskutera problem som behöver lösas för att öka hållbarheten. Metodiken har en form, men gruppen identifierar själva problem och ger förslag på lösningar. Ett ledningssystem uppdateras först när det används, och det är när det används som det ger full effekt.
– Jag brinner för att underlätta alla andras vardag. Jag bidrar nog själv genom att jag lärt mig ställa frågor som fungerar och att jag är en positiv person som kan skapa god stämning. Ivan och Gretas kunskaper må finnas dokumenterade i databaser och processdokument idag; ett företag är lika beroende av sina medarbetare som på 1930-talet. En ledning som ser var och ens samlade arbetsbelastning och kan hjälpa till att prioritera – det bidrar till personalens hållbarhet. Själv håller Lovisa bäst om hon får stimulans på jobbet och kan vara riktigt ledig när hon är ledig. Det har hon utrymme för på Toyota. När hon får frågan om vad som ger återhämtning kommer svaret ur hjärtat. – Det är en tur ute i skogen på min häst Sweet Gambi. Tillsammans med hästen kan jag både få stillheten i skogen och en vild galopp på ett fält. Det ger avkoppling och ny energi.
I en dojo utövas en traditionell japansk konstart. Ordet kan förstås som en ”plats för studier” eller ”vägen”. I västerländsk tradition används ordet ibland som ett utrymme för övning.
FN eller Finspång? New York eller Norrköping? ”Jag trodde att man var tvungen att ta sig till FN:s högkvarter för att jobba med sådana här frågor.” De orden kommer från en lärare och yttrades under ett samtal om östgötsk industri och vilka möjligheter som finns för ungdomar att ta sig an meningsfulla arbeten som bidrar till hållbarhet.
eller miljömässigt hållbar utveckling. För den som väljer en karriär inom industrin finns goda möjligheter att exempelvis vara med att utveckla nya, lätta material och klimatsmarta produkter, ta fram mer hållbara produktionsmetoder eller att bidra till integration och mångfald.
Industrin i Östergötland står för en tredjedel av det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras här, skapar sysselsättning – direkt och indirekt – för 42 000 personer i länet och bidrar till skatteintäkter som motsvarar drygt 7000 jobb inom offentlig sektor. Industrin har alltså en mycket stor betydelse för att skapa en hållbar östgötsk ekonomi.
Ansvaret för att upplysa om dessa möjligheter vilar naturligtvis på företagen själva, men viktiga instanser i samhället behöver stötta och kunskapsöverföringen kan bara ske genom samverkan med skolan. Därför arrangerar vi nu för fjärde gången Industridag Östergötland som syftar till att ge lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare en rättvisande bild av hur det är att arbeta på ett modernt industri- och teknikföretag. Bakom initiativet står ett 30-tal företag, samtliga östgötska kommuner, Länsstyrelsen i Östergötland, Region Östergötland, Linköpings Universitet, Arbetsförmedlingen, Östsvenska Handelskammaren, Teknikföretagen, IF Metall, Unionen och Skill.
För att fortsätta att vara den positiva kraften behöver industri- och teknikföretagen säkra kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt – en inte helt enkel fråga då många branscher möter samma utmaning. Ungdomarna, som industrin så gärna vill attrahera, har starka värderingar och vill förbättra världen under arbetstid. Att vara ett hållbart företag, i en eller gärna flera av de aspekter som FN lyfter fram i de globala målen, är centralt för att kunna rekrytera rätt personer. Därför behöver industri- och teknikföretagen öppna upp och berätta för skolans personal, som ju influerar ungdomarna i deras yrkesval, om alla de möjligheter som industri- och teknikföretagen i Östergötland har att uppfylla de ungas drömmar. Och det är därför vi har Industridag Östergötland. De allra flesta industri- och teknikföretagen här i Östergötland har kommit en bra bit på väg i sitt hållbarhetsarbete, oavsett om det gäller ekonomiskt, socialt
Under en heldag kommer deltagarna att få exempel på hur östgötska industri- och teknikföretag bidrar till en mer hållbar värld, från Toyotas biogasanläggning och Saabs mångfaldsarbete till DanagårdLithos vindkraftssatsning. För det är inte bara på FN:s högkvarter i New York som det går att förändra världen. Det sker dagligen av ingenjörer, montörer, konstruktörer, svetsare och produktionstekniker på östgötska industri- och teknikföretag. Nu behöver den verkligheten nå de unga, så att de kan bidra till ett hållbart Östergötland och en hållbar värld.
Text: Anna Sjöstrand Foto: Crelle, Returpack, Svensk Glasåtervinning och Svensk Plaståtervinning
Visste du att vi har tre stora återvinningsföretag i vår region? Det är Returpack, Svensk Glasåtervinning och Svensk Plaståtervinning. När vi pratar om hållbarhet ur det miljömässiga perspektivet och att göra något samhällsnyttigt på jobbet är alla tre goda exempel. Hur bra är vi på att återvinna förpackningar i Sverige och vad blir det av allt som samlas in?
På väg mot målet – en burk i taget Att förstå människors dagliga beteenden är en stor del av verksamheten i ett återvinningsföretag. Nästa steg är att skapa förutsättningar för goda val. Sedan gör det inget om det känns lite bra också. Rentav lite kul. Returpack i Norrköping samlar in omkring två miljarder burkar och flaskor per år, sorterar dem och säljer materialet – som kan bli till nya förpackningar. Katarina Lundell är marknadschef och trivs med att arbeta i en verksamhet som hon kan stå för till hundra procent. – Vi arbetar med en modern form av gruva ovan jord. Råvaran är återvunnen istället för att vi gräver upp bauxit och gör ny aluminium, säger Katarina.
Framför allt arbetar hon med varumärket Pantamera, som går ut på just att få oss allihop att panta mera – på ett lustfyllt sätt. För ingen har väl missat hur skönt det är att panta? Vilka coola låtar som uppstår kring pantmaskinen? Returpack arbetar med två marknadsstrategier. Den ena är att påverka attityd och beteende genom fakta; den andra är att möjliggöra pantning. – De allra flesta som bor på landsbygden pantar sina
burkar när de tar bilen till affären. Medelålders personer är generellt duktiga på att panta. En utmaning för oss är unga vuxna i storstäder som köper med sig sin mat på väg hem från jobbet. Här finns massor av burkar och flaskor i omlopp, men någonstans på hemvägen sker alltså ett pantsvinn – en gåta som Returpack behöver lösa. – Just nu jobbar vi med Pantamera Humor på Instagram, där vi tar hjälp av influencers för att nå unga. Skulle de unga panta i samma utsträckning som alla andra så skulle vi klara våra mål, det vill säga att 90 procent av alla burkar och flaskor pantas.
Alla kan bidra till att det blir ännu mer ruljangs på panten. Katarina ser att det spelar stor roll att prata om de positiva effekterna. Det är ju rätt dumt att slänga eller elda upp sådant som går att använda igen. Returpack försöker jobba utan pekpinnar, visa hur det skulle kunna bli om vi alla är med snarare än att måla upp ett nattsvart scenario. Humorn ingår i Returpacks hållbarhetsarbete, liksom enkelheten, liksom det ömsesidiga ansvaret. – Det har alltid funnits med i vår budskapsplattform att vi ska jobba med glimten i ögat. Som någon sa – pant finns där det händer kul grejer.
Glas i omlopp
När syltburken krossas i återvinningskärlet är det redan på väg mot en ny tillvaro. Den uppgiften har Svensk Glasåtervinning i Hammar som samlar in 230 tusen ton glasavfall per år, tar bort föroreningar och säljer glaset som råvara. Den största delen blir en ny produkt, framför allt förpackningar. Magnus Andersson är vd och att föra trovärdiga resonemang ingår i hans hållbarhetskedja. – Hållbarhet i mitt eget liv kan vara att vårda de saker jag faktiskt köper. Om jag skaffar ett par skor så väljer jag ett par av bra material som går att laga. Jag står hellre för mina val än att tala om skam av olika slag, säger Magnus. Hållbarhet handlar alltså om att göra en serie kloka val redan från början, istället för att skämmas över sina impulsiva handlingar. För Magnus är det lätt att överföra resonemanget till Svensk Glasåtervinning. – Vi har fördelen att arbeta i ett företag som är vinstdrivande men inte vinstutdelande. Det gör att vi kan
jobba långsiktigt och göra val som ger utdelning på lång sikt; vissa investeringar tar fem-sex år att räkna hem. Målet är att allt glas blir så cirkulärt som möjligt och att upplevelsen av kvalitet är så hög som möjligt hos kunderna. Något som är aktuellt just nu är att minimera plasten i de färdiga produkterna. – Även om våra kunder inte uttrycker att det här är ett problem idag, så vet vi att plasten brinner upp i deras anläggningar, vilket leder till att de måste rena sina avgaser. För Magnus och hans kollegor räcker det inte att fokusera på det som är inne just nu och ett företag behöver ha integritet i sin definition av hållbarhet. För Svensk Glasåtervinning handlar det om långsiktiga satsningar på hållbara transporter, minskad energiförbrukning och minimerad deponi. Alla konsumenter behöver ta ställning och förstå att förpackningar är råvara. Regeringen har beslutat att alla i Sverige ska ha tillgång till fastighetsnära insamling, vilket innebär att glaset kommer att samlas
in i mindre enheter. Det här påverkar kvaliteten på det glas som ska återvinnas. Miljönyttan är uttalat underordnad enkelheten för konsumenten.
kommunicerar med konsumenten, men återvinningsföretagen har också ett ansvar när det gäller att öka kunskapen hos hushållen.
– Vår ambition och målsättning är att fortsätta leverera en bra och miljösmart produkt till våra kunder. Vi anpassar oss till de krav som omvärlden och våra kunder ställer på oss och tänker fortsätta att vara bäst i världen på glasåtervinning.
– En utmaning för oss är att plast inte uppfattas som lika värdefull som exempelvis glas eller metall. Plastförpackningar med matrester uppfattas som lite äckliga och hamnar därför ofta i hushållsavfallet.
All plast har ett värde
Tidigare skickades de flesta plastförpackningar för återvinning utomlands, men för omkring tre år sedan tog producenterna av plastförpackningar beslutet att investera i återvinning i stor skala. Under 2019 startades Svensk Plaståtervinning en anläggning i Motala, som idag har 35 anställda och en vd som heter Mattias Philipsson. – Eftersom jag arbetat mycket med energiåtervinning tidigare, så kändes det som om jag tog ett steg upp i avfallstrappan när jag fick det här jobbet. Plast är i fokus idag och all plast som återvinns har ett värde inte minst i ett globalt perspektiv, säger Mattias. Uppgiften är grannlaga. Alla plastförpackningar från de svenska hushållen ska samlas in och återvinnas. Omkring en tredjedel av de förpackningar som sätts på marknaden idag är inte återvinningsbara. En välkänd bov i plastdramat är den svarta plasten – omkring tre procent av plasten på marknaden – som inte går att återvinna i nuläget utan går till förbränning. Många hushåll känner till det här och väljer därför bort svarta plastförpackningar. Hur ska det bli ändring? – Idag är hållbarhet ett av de viktigaste konkurrensmedlen och det här kommer bara att öka i framtiden. Vi bidrar med kunskap som hjälper producenten att sänka sin klimatpåverkan – och öka sin konkurrenskraft. Materialbolagen (metall, plast, glas, kartong och tidningar) äger tillsammans FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, med uppdrag att sköta insamlingen av förpackningar. Primärt är det FTI som
Själva anläggningen är inte så känslig för kladd, men för att inte börja lukta kan plasten få en åktur i det sista diskvattnet. Målet är att varenda kesoburk och salladspåse ska bli en ny plastprodukt. – Vi är fantastiskt bra på att samla in plast i Sverige och nästan inga svenska förpackningar hamnar i haven, men tyvärr förbränns fortfarande mycket av plasten. Om vi istället återvinner all plast så kommer vi att minska plastens klimatpåverkan med nästan fyrtio procent.
Inspirerande ambassadörer Ett av målen med Industridag Östergötland är att inspirera fler ungdomar att välja tekniska utbildningar och yrken. Det är glädjande nog fler ungdomar som väljer tekniska utbildningar på gymnasiet idag än för några år sedan, men det borde vara ännu fler för att fylla det kompetensbehov som finns på industri- och teknikföretagen. Att det finns utvecklande, intressanta och ofta välbetalda jobb i industrin kanske inte är känt av alla? Sedan 2016 har Industridag Östergötland i olika samarbeten byggt upp en bank av Yrkesambassadörer. Det är korta filmer där unga tjejer och killar berättar om till exempel sina utbildningsval, hur de fick sitt första jobb och vad de gör på jobbet idag. Flera av de första ambassadörerna har redan gått vidare till nya uppgifter på samma företag eller till
nya jobb. Eller gått på föräldraledighet. För det går att göra karriär inom industrin och det går att kombinera jobb och familjeliv. I år har Industridag Östergötland fyllt på med nya Yrkesambassadörer. De kommer att finnas både på Youtube och industridag.se. Porträtten kan användas som inspiration för elever som ska välja gymnasieutbildning och deras föräldrar, men även av studieoch yrkesvägledare, lärare och arbetsförmedlare. På bilderna ser du några av de nya Yrkesambassadörerna: Stefan Patriksson på Arla Plast, Andrea Terins från Holmen Bravikens Pappersbruk och Filip Gyllenhammar som jobbar på Gränges.
Conny Svensson Ordförande Verkstadsklubben IF Metall på Gränges
Hållbarhet ingår både i vår skolas vision och Skolverkets kriterier för mina kurser: ”Platengymnasiet ska ge kunskap och bildning för delaktighet i ett hållbart samhälle”. DESIGN ska ”göra livet enklare, rikare och mer hållbart ur ett samhälleligt och mänskligt perspektiv och vara miljömässigt hållbar”. I PRODUKTIONSKUNSKAP ska eleverna ”utveckla kunskaper om varför arbete för hållbar utveckling är viktigt för industriteknisk produktion”. Petra Schendel Lärare Teknikprogrammet, Platengymnasiet
ST
Ö
Hållbarhet för vårt företag betyder en hel massa olika saker! Hållbart i förhållande till vår omvärld (sustainability), hållbart arbetsliv innefattar arbetsmiljö, kompetensutveckling och en arbetsorganisation som främjar de anställdas och företagets utveckling. Hållbarhet är även en arbetsplats som är lönsam och borgar för att det är en hållbart långsiktig arbetsplats. Det vill säga att företaget långsiktigt står sig i konkurrens med omvärlden och att ägarna tror på att företaget har en lönsam framtid.
Arbetsgruppen Arbetsgruppen består av representanter från Saab, Toyota Material Handling, Linköpings, Norrköpings och Åtvidabergs kommuner, IF Metall, Unionen och Framtidsfrön samt Länsstyrelsen och Skill. Här arbetas program för både huvudevent och kringaktiviteter fram. Finansiärer Finansiärerna är ett 30-tal industri- och teknikföretag, alla Östergötlands kommuner samt en rad intressenter som Länsstyrelsen, Region Östergötland, Östsvenska Handelskammaren, Linköpings Universitet, Arbetsförmedlingen, Teknikföretagen, Unionen, IF Metall, Åtvidabergs Sparbank samt Skill. Framtidsfrön Vi samarbetar med Framtidsfrön som är en ideell organisation som arbetar med att utveckla det entreprenöriella och hållbara lärandet i hela grundskolan. Sedan 2002 arbetar vi med att stötta skolan i sitt uppdrag att bejaka och utveckla barns inneboende drivkraft, nyfikenhet och kreativitet. www.framtidsfron.se Initiativtagare Landshövding Elisabeth Nilsson och Saabs VD Håkan Buskhe tog initiativet till Industridag Östergötland redan 2012. Det har visat sig vara ett hållbart och långsiktigt koncept. Lokala Industridagar För att även nå några av alla fantastiska lärare som
tar hand om våra ungdomar och därför inte kan vara med på huvudeventet, kommer vi att ordna lokala industri-halvdagar på några orter under hösten 2019 och våren 2020. Håll gärna utkik på www.industridag.se Målgruppen Målgruppen för Industridag har hela tiden varit de vuxna i skolvärlden. Vi tycker att det är viktigt att till exempel rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och skolpolitiker har en aktuell bild av hur industrioch teknikföretagen ser ut att förmedla i mötet med eleverna eller vid beslut som rör skolan. Mötesplatser Mellan huvudeventen har olika aktiviteter ordnats med möjlighet för intressenterna att träffas och utbyta idéer och erfarenheter. Vad sägs om Blinddate på slottet, Sommarmingel i slottsträdgården, vernissage av Jobbcirkus (två gånger!), familjedag på Arbetets museum, ”I väntan på Industridag” på Saab och nu senast Kompetensutmaningen” ihop med Östsvenska Handelskammaren. Nationella Industridagen Industrirådet anordnade den nationella Industridagen i Linköping den 5 februari 2018 och det har vi det goda samarbetet inom länet med Industridag Östergötland att tacka för. Nästa gång Eftersom vi anordnar ett stort event vartannat år är det dags 2021 nästa gång. Men vi ses säkert på mindre
eller lokalt event innan dess. Referensgruppen Referensgruppen leds av landshövding Carl Fredrik Graf och består av representanter från Länsstyrelsen, flera industri- och teknikföretag, flera av kommunerna, Teknikföretagen, IF Metall, Unionen, Arbetsförmedlingen, Region Östergötland samt Skill. Här formuleras mål och syfte och tas beslut om till exempel aktiviteter och teman. Syfte Samverka för att attrahera framtida medarbetare till våra industri- och teknikföretag för att möjliggöra tillväxt. Teknikcollege Vi samarbetar med Teknikcollege som är Sveriges största samverkansplattform för industrins kompetensförsörjning och en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. www.teknikcollege.se Tidigare event Det första eventet 2013 hölls på Arbetets Museum i Norrköping. Det andra på Facetten i Åtvidaberg 2015. Tredje gången 2017 var det Linköpings tur att vara värd i nyrenoverade Berzeliusskolan.
Yrkesambassadörer Sedan 2016 har Industridag Östergötland byggt upp en bank av yrkesambassadörer tillsammans med Teknikcollege Östergötland och Skill, från början med stöd av Skolverket. Vi fortsätter i år att bygga vidare på banken med några filmer till. Titta gärna in på www.industridag.se. Och sprid gärna att de finns! Vi tror att de som bäst kan inspirera fler ungdomar till val av tekniska utbildningar och yrken är unga coola tjejer och killar som jobbar och trivs på industrioch teknikföretag i Östergötland. Årets event Den 8 oktober är det dags för Mjölby att vara värd och vi kommer att vara på och runt Kulturscenen på bekvämt avstånd från tågstationen. Mitt i programmet väntar bussar för att ta oss ut på spännande besök på något av Östergötlands intressanta industri- och teknikföretag. Dagen kommer att bjuda på korta och längre föreläsningar, möten, mässa och valbara seminarier. Årets tema är ”Hållbart arbetsliv”. Övrigt Vill du vara med i samarbetet kring Industridag Östergötland? Kontakta Madeleine Söderstedt Sjöberg, Madeleine.SoderstedtSjoberg@lansstyrelsen.se eller Mia Hasselgren-Lundberg, mia.hasselgren-lundberg@skill.se.
Ö
ST
Läs fler spännande historier och följ oss på
www.industridag.se
D
Tryck: DanagårdLitho, 2019
ERG TLAN Ö