1 Timoteus KAPITEL 1 1 Paulus, en Jesu Kristi apostel på befallning av Gud, vår Frälsare, och Herren Jesu Kristi, som är vårt hopp; 2 Till Timoteus, min egen son i tron: Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, vår Fader, och Jesus Kristus, vår Herre. 3 Såsom jag bad dig att stanna kvar i Efesos, när jag reste till Makedonien, för att du skulle befalla några att inte lära ut någon annan lära, 4 Ge inte heller akt på fabler och oändliga släkttavlor, som tjänar frågor, hellre än gudomlig uppbyggelse som är i tro. 5 Nu är slutet på budet kärlek av ett rent hjärta och av ett gott samvete och av osminkad tro. 6 Från vilka några som har vek sig ur har vikit av till fåfängt skratt; 7 Önskar att vara lärare i lagen; förstår varken vad de säger eller vad de bekräftar. 8 Men vi vet att lagen är god, om någon använder den lagligt; 9 Eftersom man vet detta, att lagen inte är gjord för en rättfärdig man, utan för den laglöse och olydiga, för de ogudaktiga och för syndare, för ogudaktiga och oheliga, för fädersmördare och mödrarmördare, för mansmördare, 10 För horare, för dem som orenar sig med mänskligheten, för män som stjäl, för lögnare, för mened, och om det finns något annat som strider mot den sunda läran; 11 Enligt den välsignade Gudens härliga evangelium, som var överlåten till mitt förtroende. 12 Och jag tackar Kristus Jesus, vår Herre, som har gjort mig möjligt, för att han ansåg mig trofast och satte mig i tjänsten. 13 Han som var förut en hädare och en förföljare och förolämpad, men jag har vunnit barmhärtighet, eftersom jag gjorde det ovetande i otro. 14 Och vår Herres nåd var överflödig med tro och kärlek som finns i Kristus Jesus. 15 Detta är ett troget ord och värt all antagande, att Kristus Jesus kom till världen för att frälsa syndare; som jag är chef för. 16 Men därför har jag vunnit barmhärtighet, för att Jesus Kristus i mig först skulle visa allt långmodighet, till en förebild för dem som hädanefter skulle tro på honom till evigt liv. 17 Nu åt kungen den evige, odödliga, osynlige, den ende vise Gud, vare ära och ära i evighet och evighet. Amen. 18 Denna befallning överlämnar jag åt dig, son Timoteus, enligt de profetior som gick före dig, för att du genom dem skulle kunna föra en god strid. 19 Med tro och gott samvete; som några har lagt bort angående tron har gjort skeppsbrott. 20 Av vilka är Hymeneus och Alexander; som jag har överlämnat åt Satan, för att de skola lära sig att inte häda. KAPITEL 2 1 Jag uppmanar därför att först och främst böner, böner, förböner och tacksägelser göras för alla människor. 2 För kungar och för alla som har makt; att vi må leva ett lugnt och fridfullt liv i all gudsfruktan och ärlighet.
3 Ty detta är gott och behagligt i Guds, vår Frälsares, ögon; 4 som vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen. 5 Ty det är en Gud och en medlare mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus; 6 som gav sig själv en lösen för alla, för att i sin tid kunna vittnas. 7 Till vilken jag är ordinerad till predikant och apostel (jag talar sanning i Kristus och ljuger inte) till en lärare för hedningarna i tro och sanning. 8 Därför vill jag att människor ber överallt och lyfter upp heliga händer, utan vrede och tvivel. 9 På samma sätt, att kvinnorna smyckar sig i blygsamma kläder, med skam och nykterhet; inte med broided hår, eller guld, eller pärlor, eller dyrt sortiment; 10 Men (vilket blir kvinnor som bekänner gudsfruktan) med goda gärningar. 11 Låt kvinnan lära sig i tysthet med all undergivenhet. 12 Men jag tillåter inte en kvinna att undervisa eller att tillskansa sig makt över mannen, utan att vara tyst. 13 Ty Adam bildades först, sedan Eva. 14 Och Adam blev inte bedragen, utan kvinnan som blev vilseledd var i överträdelsen. 15 Trots detta skall hon bli frälst i barnafödande, om de fortsätter i tro och kärlek och helighet med nykterhet. KAPITEL 3 1 Detta är ett sant ordspråk: Om en man önskar tjänsten som biskop, så önskar han ett gott verk. 2 En biskop måste då vara oklanderlig, en hustrus man, vaksam, nykter, med gott uppförande, gästvänlig, benägen att undervisa; 3 Inte givna åt vin, ingen slagare, inte girig av smutsig vinning; men tålmodig, inte en bråkare, inte begärlig; 4 En som styr sitt eget hus väl, med sina barn underkastade med all allvar; 5 (Ty om en man inte vet hur han ska styra sitt eget hus, hur ska han då ta hand om Guds församling?) 6 Inte en novis, så att han inte blir upphöjd av stolthet och faller i djävulens fördömelse. 7 Dessutom måste han ha ett gott rykte om dem som är utanför; så att han inte faller i smälek och djävulens snara. 8 Likaså måste diakonerna vara allvarliga, inte dubbeltunga, inte givna för mycket vin, inte giriga av smutsig vinning; 9 Att hålla trons mysterium med ett rent samvete. 10 Och låt också dessa först prövas; låt dem sedan använda ämbetet som en diakon, eftersom de befanns vara oklanderliga. 11 Så måste deras hustrur vara allvarliga, inte förtalare, nyktra, trogna i allt. 12 Må diakonerna vara män till en hustru, och de styra sina barn och sina egna hus väl. 13 Ty de som har använt diakonämbetet köper sig själva en god grad och stor frimodighet i tron på Kristus Jesus. 14 Detta skriver jag till dig i hopp om att snart kunna komma till dig: 15 Men om jag dröjer, så att du får veta hur du bör uppföra dig i Guds hus, som är den levande Guds församling, sanningens pelare och grund. 16 Och utan tvekan är gudfruktans hemlighet stor: Gud blev uppenbar i köttet, rättfärdiggjort i Anden, sett av