Issuu on Google+

IK O N E N

FR UR KA VA RE E F I H A TR R D T ET NR IN FÖ O E R TR US E K R S AT 15 ÄF H I IE LÅ T K Å FA OV LO SS Ö RS R IK S G PO RA H PU E Ö J U U N K N – R K A T SA BA N U P R I B U R R ND YA P M GH RM ES ET JOB ED AN AS T Ä RI B S E K A O M R SE T O M A AU AG ÄLL NO SV KT NG AI S M M I N E N E L S N S O S S K IT AN T T M GU A SU IL BB HÅ U JÖ H RD K RI YL D YI I L SK A S KA ER R?

T SO I D N #3 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 12 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 3/2012


DET ÄR LÄTT ATT HAMNA I KYLAN. SVERIGE MÅSTE BLI VARMARE.

ARBETSMARKNAD Så här ser Sverige ut i dag.

1 av 5

I januari 2012 var

2012

68 000 individer

JAN

01

Var femte ung är arbetslös.

långtidsarbetslösa i Sverige

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

75% av de deltidsarbetande i Sverige är kvinnor

15%

24,2%

Knappt 15% av de i FAS 3 har fått jobb.

Av ungdomar mellan 15-24 år är 24,2% arbetslösa.

Dessutom

Beräknas arbetslösheten stiga till 8,5 % år 2013. Sysselsättningsgraden har minskat i Sverige sedan 2006 med motsvarande 40 000 individer.

40 000

000

15%

69%

30 000

Antal personer placerade i FAS 3.

> 100

av de i FAS 3 har fått jobb.

av människorna som befinner sig i FAS 1 och 2 tycker inte att det ökat deras chans att få jobb.

av de som är inskrivna på arbetsförmedlingen saknar gymnasiekompetens.

 2  2/2012

FRIHET


P

Rädslans logik

Å VÄGGEN BAKOM mig på redaktionen hänger en inramad socialdemokratisk valaffisch från 1948 med texten ”Begåvad men fattig – ge honom lika chans”. Budskapet är glasklart. Oavsett dina föräldrars inkomster och social status ska alla ges möjlighet till utbildning, jobb och en självständig framtid. Tidlöst och minst lika aktuellt i dag som då. Antalet unga som inte får se sina drömmar förverkligade växer för varje år.

VÄLKOMMEN

gångslön på 14 000 kronor före skatt, få ut omkring 7 000 efter skatt med de sänkningar som Qarlsson diskuterar. Alltså mindre än vad en högskolestudent får ut i sammanlagt studiestöd. På ett heltidsjobb. Synsättet utgår från att arbetsmarknaden är ett nollsummespel med ett visst antal jobb som bara kan justeras genom priset, det vill säga lönen. Problemet är att borgerliga arbetsmarknadsideologer missar att arbetsmarknaden är dynamisk och att fler människor i sysselsättning skapar positiva bieffekter för konsumtion, investeringar och ytterligare jobbtillfällen.

NÄR DEN BORGERLIGA koalitionen vann valet 2006 var Fredrik Reinfeldts budskap till det svenska folket att regeringen när mandatperioden var slut skulle bedömas efter hur många nya jobb som skapats. 2010 har passerat och i år skriver vi 2012 i kalendern. Låt oss se hur det gått. Regeringen gör sitt bästa för att putsa till siffrorna genom att hävda att antalet sysselsatta ökat sedan 2006. Samtidigt nämns inte det faktum att Sveriges befolkning ökat med en kvarts miljon under samma period. Att Sverige har dubbelt så många sysselsatta i dag som på 1960-talet säger ingenting om dagens arbetsmarknad. Därför finns det två mått som är intressanta: arbetslöshet och sysselsättningsgrad, det vill säga andelen sysselsatta i relation till befolkningen som helhet.

I STÄLLET FÖR att utnyttja modern forskning och erfarenheter från arbetsmarknaden plockar regeringens politiker fram de ideologiska skygglapparna och sväljer Margaret Thatchers och Ronald Reagans cyniska recept från 1980-talet. Och missar den andra sidan av myntet. För en lägre lön medför också en lägre möjlig konsumtion av varor och tjänster, något som i sin tur minskar företagens intäkter och därmed möjlighet att anställa. Det fattade redan ekonomen John Maynard Keynes på 1930-talet. Västvärldens perioder av hög och stabil tillväxt sammanfaller med höga medellöner. Slump? Knappast. REFORMFÖRSLAGET SAKNAR OCKSÅ stöd i ekonomisk debatt. Paul Krugman, Nobelpristagare i ekonomi, menar att sänkta minimilöner skapar en fallande efterfrågan i hela samhällsekonomin, något som under lågkonjunktur ytterligare förvärrar arbetslöshet och stryper tillväxten. Svensk arbetsmarknadspolitik skulle må bra av en bred samsyn kring de centrala frågorna. Att Folk- och Centerpartiet i sin desperation sysslar med politiskt harakiri är en sak, men att tumla genom politikens nio helveteskretsar på bekostnad av en generation av unga är inte bara cyniskt, det är dessutom ett ytterst dåligt ekonomiskt recept för Sverige. Eller med Ice Cubes odödliga rader: ”You better check yo’self before you wreck yo’self”. S

2006 VAR UNGDOMSARBETSLÖSHETEN i Sverige 21,3 procent, i år den 24,2 procent. 2006 var sysselsättningsgraden i Sverige för befolkningen mellan 15 och 74 år 66 procent, i år samma andel 64, 8 procent. Borgerlig arbetsmarknadspolitik följer med andra ord samma trend i förlorade jobb och möjligheter som skämskuddeserien ”Kontoret” tappar i tittare varje vecka. Samtidigt verkar allianssamarbetet inte längre vara ett glatt ballongjippo med tågturnéer och synkade leenden. När Socialdemokraterna inte skjuter sig självt i foten och faktiskt fungerar som ett oppositionsparti är det plötsligt inte längre räkmacka för den borgerliga regeringen. Det blir allt tydligare för alla inblandade att alliansprojektet i första hand gynnat Moderaterna, på bekostnad av övriga partier. Insikten tycks ha nått såväl Folk- som Centerpartiet. I SIN IVER att profilera ett parti med dalande siffror lanserade Folkpartiledaren Jan Björklund i samband med partiets landsmöte i Västerås därför idén om en ungdomslön som ska vara 75 procent av dagens lägsta lön och gälla för personer upp till 23 år. Utspelet fick Centerpartiets spinn- och pressavdelning att svettas rejält. Veckan efter gick nämligen Annika Qarlsson, partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, ut och meddelade att det gamla bondepartiet minsann vill sänka ingångslönerna för alla åldersgrupper med ”20 till 25 procent och i vissa branscher kanske ännu mer”. Plötsligt har regeringen två partier som tävlar i att sänka lönerna mest. Valvinnare, någon? Med centerpolitik skulle ett restaurangbiträde, med dagens in-

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen PS! Missa inte +972, ett progressivt webbmagasin med skribenter från Israel och Palestina. 972mag.com

 3  3/2012

FRIHET


INNEHÅLL

13 13 BORTOM KÖTTORGIEN

Debattören Toivo Jokkala vill förskjuta djurrättsfrågan från hipp identitet till strukturell vänsterpolitik.

14 SPLITTRAD BY

Jämtländska Oviken dras mellan chansen till 400 nya jobb och omfattande miljörisker när globala gruvbolag jagar uranfyndigheter.

22 NY KURS FÖR BURMA

Efter framgångarna för partiet NLD i landets val tar oppositionskämpen Aung San Suu Kyi plats i parlamentet. Frihet fanns på plats under den historiska valspurten.

26 PANG FÖR PENGARNA

14

Svensk vapenfabrik i Saudiarabien och kassaklirr hos de stora tillverkarna. Frihetskolan förklarar hur den svenska vapenexporten hänger ihop.

28 DÖDLIGT SKROT I GHANA

Föräldralösa barn rotar runt bland elskrotet utanför Ghanas huvudstad Accra för att sälja värdefulla tungmetaller vidare. Men ångor från de upphettade metallerna förkortar och kostar liv.

44 NUTIDSPUNK

Zach Blair från amerikanska storbandet Rise Against om musik som inspirerar, Barack Obama och favoritgitarrister.

47 FOKUS SSU

44

Jubileums-DÅK i Värmland. Protester mot ungdomslöner i Sundsvall. Porträtt av SSU:aren och sångaren Sofie Halvarsson. Unga sossar i Burma om vad som händer efter valframgångarna.

22  4  3/2012

FRIHET

28


Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2011)

Frihet Nummer 3/2012, årgång 94 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Bild efter orginal av Shepard Fairey Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Presstop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

 5  3/2012

FRIHET

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 3/2012 Anders G Warne, Ann McNab Törnkvist, Calle Sundstedt, Chrissie Abbott, Johan Augustin, Jonas Gratzer, Karin Wallén, Katrine Kielos, Linus Fremin, Maria Adervall Berglund, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Texasjohny, Toivo Jokkala, Tove Solbeckar


Brev! Avgå, Reepalu

Jag skrev tidigare under våren inlägg på Facebook och Twitter där jag förklarade att jag tyckte att Ilmar Reepalu borde säga upp alla sina politiska uppdrag. Det började med att han gick ut i ett gemensamt uttalande med Sverigedemokraterna och konstaterade att den så kallade ebo-lagstiftningen, som garanterar flyktingars rätt att bosätta sig var de vill, bör rivas upp för att minska spänningar och kriminalitet. Uttalandet är minst sagt underligt. Jag står för min åsikt även i dag, nu när Reepalu trampat i klaveret ytterligare en gång. I en intervju med tidskriften Neo påstår han att den judiska församlingen I Malmö blivit infiltrerad av Sverigedemokraterna. Påståendet är både vansinnigt och djupt oroväckande. Hur mycket krävs det innan han avgår självmant och framför allt: Hur mycket klarar Socialdemokraterna? Ilmar Reepalu är trots allt ledare i Sveriges tredje största stad och en av socialdemokratins viktigaste kommunikatörer. Enligt min mening bör partiet och SSU ta avstånd från hans uttalanden, då många av dem är djupt främlingsfientliga och strider mot allt som partiet och ungdomsförbundet står för. Därför bör Ilmar Reepalu avgå med omedelbar verkan från alla sina uppdrag och Socialdemokraterna på bred front tillsammans med SSU ta avstånd från dessa uttalanden. Annars har vi ingen möjlighet att bedriva en seriös politik som samlar hela samhället, vinner val och förändrar. /Markus Mattila

Politiken är viktigast Hallå där, titta hit. Jag vet vem du är och varför du gick med i SSU. Jag vet dessutom vad som hände där emellan och tror att allt började såhär: Du gick med i SSU antingen för att du var lite nördig och älskade politik redan i ung ålder eller kanske drogs med på ett möte av en aktiv kompis. Eller blev du värvad av en ombudsman som besökt din skola? Det kan faktiskt också ha varit så att du blev tvingad av dina föräldrar att

BILD: ÅKE ERIKSSON

Medarbetaren Toivo Jokkala skribent Ålder: 33 år. Bor: Västertorp, Stockholm. Gillar: Tecknad satir. Ogillar: Allt som får en att tappa sugen. Att vi har en samhällsordning och ekonomisk ordning som alltför ofta får människor att tappa sugen.

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

gå med i SSU. Man vet aldrig. Mina föräldrar tvingade mig i alla fall. Sak samma, du gick med av någon anledning och kom snart fram till att SSU inte var så tokigt som du kanske föreställt dig i början. Tvärtom. Du märkte snart att SSU kom att bli din trygghet och din flykt från allt jobbigt i ditt privata liv. Så småningom får du ett förtroendeuppdrag eller blir väldigt aktiv då SSU alltid får dig på bättre humör, oavsett vilket humör du hade innan SSU-mötet. Det som sannolikt sker när ditt engagemang växer är att du blir mer involverad i konflikter som uppstår, du kanske till och med är del i konflikten och märker snart att du känner dig tvingad att gå på mötena som en gång i tiden var ett nöje att vara med på. Du märker snart att du vill fly från SSU och inte bidra med något då ditt engagemang har sjunkit i samband med konflikterna, och du måste nu börja tänka strategiskt. Vem ska man rösta på under kongressen? Vem ska bli den nye ordföranden i din kommun? Vem ska lyftas fram egentligen? Plötsligt handlar det mer om personer och organisation än om politik. Jag vet att SSU för mig inte är att jaga en karriär, snarare ett forum där jag kan uttrycka mina åsikter tillsammans med andra för att kämpa för en bättre värld. Du måste alltid minnas ditt första SSU-möte när SSU-engagemanget känns jobbigt. Kom ihåg varför du aldrig gav upp då målet alltid var att gå framåt med en gemensam politik. Kom ihåg att våra mål omfattar alla, eftersom vår politik faktiskt är för alla. Tillsammans står vi starka, ensamma ska vi falla. /Pelda Qaso

Ville bli som liten: De yrken jag kan minnas mig själv nämna som barn är författare, serietecknare och veterinär. Du skriver en gästkrönika om djurrätt i det här numret av Frihet. Hur uppstod ditt intresse för de frågorna? – Det är alltid svårt att dra en tydlig gräns i sådana här lägen, tycker jag. Under ett liv, även ett ungt liv, hinner man ju tänka igenom det mesta åtminstone någon gång. Men på allvar under gymnasiets diskussioner i lunchmatsalen, tror jag, då pratades det mycket om köttätande och vegetarianism, och jag, som då ännu åt kött, blev

 6  3/2012

FRIHET

ganska indragen i diskussionerna och tankarna. Vad gör du annars? – Jobbar som essäredaktör på tidningen Arbetaren en dag i veckan, går en skönlitterär skrivarkurs på distans, frilansskriver. Hur hittar du inspiration till dina texter? – I det som händer i världen runt omkring mig. Vad gör du när du är ledig från skrivandet? – Läser, tecknar, engagerar mig politiskt och umgås med folk. Vad hoppas du mest av allt just nu? – Att jag ska få en givande reportageresa till Egypten.


ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

Krigstrummorna ekar runt Iran Konflikten kring Irans utveckling av kärn­ energi och en eventuell militär intervention har de senaste månaderna trappats upp till nya höjder. I medier kablas det ut apokalyptiska berättelser om konsekvenserna med ett Iran med kärnvapenkapacite,t och i USA och Israel håller diskussionen sakta men säkert på att ändras från om till när länderna ska attackera Iran. Så medan ljudet av krigstrummorna slår allt högre är det många som undrar: Vad utgör Iran för hot egentligen? USA menar att Teheranregimens inflytande i grannländerna är det största hotet mot regionen. Själva termen stabilitet har här en teknisk innebörd. I enlighet med den amerikanska utrikespolitiska doktrinen menas ”stabil” vara det som är under USA:s kontroll. Stabilitet ska här därför inte tolkas i termer av länders styrelseskick eller tillämpning av mänskliga rättigheter. Det tillhör inte ovanligheten att diktaturer och länder med vaga mänskliga rättigheter poserar i USA:s lista över ”stabila” länder. Enligt den amerikanska militärens rapport från 2010 om Irans militära kapacitet anses

Teheranregimen inte ha tillräcklig styrka för att utgöra något större hot mot amerikanska intressen. Rapporten fastslår även att den iranska budgeten avsett för militära medel är relativt låg jämfört med andra länder i regionen. Irans kapacitet att utföra en militär operation bortom landets gränser är begränsade. Ett eventuellt iranskt anfall mot Israel skulle dessutom inne-

”Hotet om militärt ingripande kan göra faran om kärnvapen till en självuppfyllande profetia. ..” bära att regimen äventyrar sin egen säkerhet, då landets militära förmåga kraftigt överskuggas av dess fienders. I en värld där varje regim kämpar för att säkerställa sin existens är det föga troligt att den iranska regimen skulle sätta sin överlevnad på spel. Det är däremot ingen överdrift att påstå att den iranska regimen utgör ett större hot mot den egna befolkningen än det internationella

samfundet. Ett rätt så frekvent använt verktyg för stater att skapa folklig legitimitet för sina handlingar är att använda sig av hotnarrativ; att måla upp bilden av en extern fiende. För regimen i Iran passar just USA och Israel in i rollen som fiender. Att Irans president använder hårdför retorik mot dessa länder är därför inget nytt, tvärtom har det sedan 1979 ständigt varit i regimens intresse att ha en politisk dispyt med USA/Israel. En militär intervention skulle därför enbart validera det som den iranska regimen sagt i över 30 år, att USA och Israel är landets största fiender och hot. Hotet om militärt ingripande kan göra faran om kärnvapen till en självuppfyllande profetia, då Iran kan komma att värdera kärnvapen som den enda fungerande avskräckningen. Om USA oroas över Irans intentioner borde målet vara att bryta gemensamma hotbilder. En möjlig väg är att genom initiativ från det internationella samfundet skapa en kärnvapenfri zon i Mellanöstern där alla stater i regionen, även Israel, enhetligt går med på nedrustning. /Ashkan Panahirad och John Åberg

Vad hände sen? ”Han gör vårens stora gangsterfilm”, Frihet 5/2009 I det femte numret år 2009 intervjuar Frihet regissörs­ uppkomlingen Daniel Espinosa om jobbet med att göra film av Jens Lapidus succéroman ”Snabba cash”, Espinosas andra stora projekt efter debuten ”Babylonsjukan”. I ”Snabba Cash” använder han många statister från överklassen

för att skapa en genuin känsla, liksom amatörer som är tänkta att spegla det samhällsskikt de spelar på bioduken. Daniel Espinosa berättar om hur möjligheten att gå på Sigtuna humanistiska läroverk blir en biljett uppåt på klasstegen för en ung kille med ett kriminellt förflutet i Stockholmsförorten

Skogås. I år är Espinosa aktuell med den amerikanska storfilmen ”Safe House”, som rönt stora framgångar sedan premiären. I actionthrillern återfinns bland andra amerikanska skådespelare som Denzel Washington, Vera Farmiga och Ryan Reynolds vid sidan av svenska namn som Joel Kinnaman och Fares Fares.

 7  3/2012

FRIHET


H AL LÅ DÄ BILD: WIKIPEDIA COMMONS

R!

Föreställningen som klär av svensk vapenidustri

ELLEN NYMAN Regissör av ”En föreställning om svensk vapenexport”, som visas på Teater Tribunalen under våren.

Hur fick du idén till pjäsen? – Jag är skådespelare i botten, utbildad i Danmark, och för ett par år sedan blev jag inbjuden att göra en utställning om valfritt ämne, och då var frågan om den svenska vapen­ exporten självklar. – När jag bodde i Danmark jobbade jag mycket med migrationsfrågor. I en svensk kontext känns vapenexporten, att man tjänar pengar på krig, som landets blinda fläck. – Efter utställningen tyckte jag inte att debatten tog fart, det var märkbart tyst. I samband med att jag flyttade tillbaka till Sverige permanent skrev jag ihop en föreställning om vapenexporten och så småningom nappade Teater Tribunalen. Vilka bär enligt din mening skulden? – Politikerna som inte vågar stå för industrin och exporten de beslutar om. Det finns inget

ansikte att rikta kritiken mot. Samtidigt som politiker säger sig ha ambitioner om fred och välvilja exporterar de till konflikter. Som när Göran Persson kritiserade kriget i Irak men samtidigt exporterade till USA. Man talar med två tungor. Som ett led i det opinionsbildande arbetet driver ni en kampanj för att folkomrösta om vapenexporten. Varför det? – Sverige har haft en mer eller mindre neutral säkerhetspolitik i snart 200 år. Just nu hamnar vi i kläm mellan neutrala ideal och medlemskap i Nato. Det är något medborgarna borde få säga till om. Jag vet inte hur jag skulle rösta i en folkomröstning, men det är det minsta vi kan göra för att värna demokratin. TEXT: DANIEL MATHISEN

”Han är en idiot på alla sätt.” SKÅDESPELAREN JASON ALEXANDER, KÄND FÖR SIN ROLL SOM GEORGE COSTANZA I TEVESERIEN ”SEINFELD”, KOMMENTERAR DEN KONSERVATIVE RADIOPROFILEN RUSH LIMBAUGH EFTER HANS UTTALANDE OM ATT KVINNOR SOM VILL HA FRIA PREVENTIVMEDEL ÄR ”SLAMPOR” OCH ”PROSTITUERADE”.

SLUTPLASTAT Allt fler länder tycks tröttna på de miljöproblem som den utbredda användningen av plast medför. Nyligen meddelade Förenade arabemiraten att landet ämnar förbjuda plastpåsar och olika engångsförpackningar av materialet från och med slutet av året. Samtidigt planerar Tanzania, Uganda, Rwanda, Burundi och Kenya lagar för att stoppa all tillverkning, försäljning, import och användning av så kallad polyetenplast, noterar branschtidningen Packagingnews.

miljoner människor var på flykt från sin hemort under 2010 enligt FN:s flyktingkommitté UNHCR. Det är lika många som folkmängden i Skandinavien och Sri Lanka tillsammans.

CHUCK NORRIS FÅR BRO I SLOVAKIEN Efter en webbomröstning om namnet på en ny cykel- och gångbro som ska gå över Morava, gränsfloden mellan Slovakien och Österrike, valde närapå två tredjedelar av de röstande i den slovakiska regionen ett oväntat namn: Chuck Norris. Den avdankade amerikanske actionstjärnans status är så pass hög att myndigheterna i regionen lovar att följa folkets vilja. Chuck Norris slog ut förslag om att namnge bron efter Moder Teresa och den närliggande byn Devinska.

 8  3/2012

FRIHET


BILD: CHRISSIE ABBOTT/ NU AGENCY

VAL I VÄRLDEN: DOMINIKANSKA REPUBLIKEN

Typ av val: Presidentval Valdatum: 20 maj Invånare: 9,4 miljoner Statsskick: Republik BNP per invånare (PPP): 9 922 $

Kuriosa 1: Varken poliser eller militärer i landet har rätt att rösta i allmänna val. Anledningen är att man vill undvika militärkupper. Kuriosa 2: Den europeiske kolonialherren och upptäckaren Christofer Columbus är begravd här.

HUR: Dominikanska republiken ska välja president efter avgående presidenten Leonel Fernández från mittenpartiet PLD. Hans aspirant från samma parti, Danilo Medina, utmanas av socialdemokraten Hipólito Mejía från PRD. HISTORIA: Ön Hispaniola, dagens Haiti och Domini­kanska republiken, beboddes från 4 000 f Kr till kolonial­herren Christofer Columbus ankomst 1492 av tainofolket. Med de spanska erövrarnas ankomst dog större delen av ursprungsbefolkningen under tvångsarbete, tortyr och i europeiska sjukdomar. 1838 grundade Juan Pablo Duarte sällskapet ”Tre­ enigheten”, som krävde självständighet. 1844 utropades Dominikanska republiken. Flera styren avlöste snabbt varandra, och i början av 1900-talet ingrep USA för att skydda regionen från europeiska intressen. 1924 hölls val och Horacio Vás­ quez Lajara blev segrare. När han såg ut att vinna en andra mandatperiod 1930 kuppade militären under Rafael Leonidas Trujillo och införde ett diktatoriskt styre med tortyr och mord av oppositionella. Trujillo mördades 1961. 1962 valdes vänsterledaren Juan Bosch till president för att året därpå avsättas i en militärkupp. Därpå bröt protester mot militärregimen ut, till stöd för Bosch. USA skickade marinsoldater som stannade tills Joaquín Balaguer från högerkonservativa PRSC kunde väljas till president. 1978 vann Antonio Guzmán Fernández från socialdemokratiska PRD valet och partiet styrde landet till 1986. Samma år valdes återi­ gen högerkandidaten Balaguer och likaså 1990 och 1994, men rapporter om valfusk fick presidenten att utlysa nyval 1996. Valet vanns av Leonel Fernández från socialliberala PLD och följdes av PRD-kandidaten Hipólito Mejía år 2000. Fernández vann valen 2004 och 2008. INFÖR VALET: Frihet har pratat med Francisco Cont­ reras, ordförande i biståndsorganisationen Latiname­ rikagrupperna.

 9  3/2012

FRIHET

Vad står huvudkandidaterna Danilo Medina från PLD och Hipólito Mejía från PRD för? – PLD är ett socialliberalt parti och PRD ett so­ cialdemokratiskt, men i praktiken är skillnaden liten. Mejía betonar tydligare frågor om fattigdom och korruption. – I frågan om frihandelsavtal, som gör att interna­ tionella företag kan exploatera stora delar av landet, föreslår ingen av dem några förändringar. Det trots att framför allt bonderörelsen protesterar mot att globala livsmedels- och gruvbolag i praktiken har monopol på produktionen. Hur har Dominikanska republiken förändrats sedan Fernández tillträdde som president 2004? – Han har varit väldigt pragmatisk och lyft frågor som social trygghet och fattigdomsbekämpning. Men i praktiken har det inte hänt så mycket. Fattigdomen består och det har varken satsats på jordbruk eller nationella projekt. Tillväxten har kommit från turistoch finanssektorn. Vilka blir valets stora frågor? – Fattigdom, korruption och ojämlikhet. En rapport från UNDP slår fast att Dominikanska republiken trots imponerande tillväxt de senaste tio åren ändå sett snabbt växande klyftor, omkring 45 procent av befolkningen är fattiga. Det påverkar tillgången till vård och utbildning. De senaste opinionsmätningarna visar på dött lopp mellan Medina och Mejía. Vem är förhandstippad vinnare? – Medina. Han har uppbackning från den avgående presidenten, liksom resurser för ett valmaskineri. Mejía tilltalar vänstergrupper och kritiska röster, men flera mindre vänsterpartier kan ta röster från honom. Det faktum att PRSC, det högerkonservativa partiet, ställer sig bakom Medina försvårar PRD:s chanser ytterligare. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: CHRISSIE ABBOTT


BALLONGER HOTAR FORSKNING Världens forskare inom medicin och natur­ ve­tenskap tvingas allt oftare avbryta eller skjuta på pågående projekt, erfar den brittiska tidningen Guardian. Anledningen är den akuta bristen på helium, en gas som bland annat används för att kyla ner atomer till omkring minus 270 grader Celsius för att minska vi­ bra­tioner. Heliumgas finns bara i begränsade mängder och stiger till ytan när gas och olja borras ur jordens inre. Under många år fanns det stora överskott, som lagrades för framtida bruk, men i takt med den ökade användningen av framför allt heliumballonger har gasen kom­mit att bli en bristvara. Eller som David Ward, professor vid Culhamcentret för fu­sions­ teknik, uttrycker det: – Jag kommer inte att vara glad om det visar sig att jag inte kan genomföra en me­ dicinsk röntgen när jag är 70 år gammal, för att vi förbrukade helium på fest­ballonger när jag var i 30-årsåldern.

”Regeringen tycker sjukskrivna ska arbeta med kultur, för då behöver man inte kunna något. Jag tycker sjukskrivna kan arbeta i regeringen.” MARK LEVENGOOD HAR IDÉER TILL REGERINGEN. VIA TWITTER.

47

PROCENT av alla svenskar bor i singelhushåll. Det är den högsta andelen i världen. (Euromonitor)

UPPKOPPLAT UPPROR Det är inte bara på gatorna i Damaskus som landets demokratirörelser utkäm­par ett krig mot regimen. Nu har nät­rättig­hets­ organisationen Electronic Frontier Foun­dation upptäckt att illvillig programvara som ­kan spåras tillbaka till den syriska staten används för att hindra aktivister att sprida sina budskap via internet. Den intet ont anan­de aktivisten som går in på en fejkad variant av Youtube riskerar att få virus som både kan släcka ner datorn, samla på sig lösenord och sprida information vidare till grupper närstående regimen. Youtube är, vid sidan av Twitter, en av de viktigaste kommunikationskanalerna ­ för landets oppositionella.

”Regeringen har misslyckats med ungdoms­arbetslösheten.” Folkpartiledaren tillika utbildningsminister och vice statsminister skräder inte orden om den egna jobbpolitiken. Ur Dagens Nyheter.

SVERIGE I GAYTOPP Sverige klassas som världens gayvänligaste land, enligt gayguiden Spartacus senaste reseindex. Som enda land får Sverige nio i in­ dexet, en poäng mer än de närmaste konkurrenterna. Belgien och Nederländerna intar med åtta poäng andraplatsen, där också New York och Massachusetts finns. USA:s delstater har så varierande för­ hållanden att de redovisas separat, enligt Spartacus. Världens värsta land för hbtq-resenärer är Iran, som slutar på minus 13.

”Att Socialdemo­krater­na gör så här är uppseendeväckande.”

MARIA FERM, MILJÖPARTISTISK RIKSDAGSLEDAMOT FRÅN MALMÖ, ANGÅENDE SOCIALDEMOKRATISKE KOMMUNALRÅDET I MALMÖ ILMAR REEPALUS GEMENSAMMA UTSPEL MED BLAND ANDRA SVERIGEDEMOKRATERNA OM ATT VÅLDSVÅGEN I STADEN BEROR PÅ ATT FLYKTINGAR KAN BOSÄTTA SIG VAR DE VILL.

 10  3/2012

FRIHET


SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex! Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Olika sorters orgasmer? Finns det olika sorters orgasmer? – Ibland delar människor upp orgasmer efter vilken del av kroppen som stimuleras mest. Därav kommer begrepp som g-punktsorgasm och analorgasm. Det som händer i kroppen när man får orgasm skiljer sig dock inte särskilt mycket. Bäckenbottenmusklerna, musklerna runt ändtarmsöppningen och muskler i hela underlivet drar ihop sig rytmiskt. Endorfin och andra ämnen frigörs i kroppen, ämnen som bland annat minskar stress och ger en känsla av tillfredsställelse.

– Ibland pratar man om sprutorgasm. Både tjejer och killar kan ejakulera genom urinröret då de får orgasm. Hos killar är ejakulation så vanligt att det nästan tas för givet när man talar om manlig orgasm, medan det hos tjejer inte är riktigt lika vanligt och därför har fått namn som sprutorgasm eller fontän­ orgasm. Sammanfattningsvis tycker jag att man inte ska lägga för mycket vikt vid vad andra människor sätter för namn på sexuella upplevelser. Fokusera i stället på vad du själv tycker är skönt!

POLITISK KALENDER

25 MAJ – 30 JUNI

25

maj. LO samlar 300 ombud till dess 27:e kongress, där förbundet bland annat ska välja ny ordförande.

25 1 5

maj. Miljöpartiet inleder sin kongress i Umeå.

juni. Hörselskadades riksförbund håller kongress i Västerås. juni. Internationella världsmiljödagen.

– En orgasm kan kännas som en explosion och en annan som en liten nysning. – Det är samma muskler och samma delar av hjär­ nan som aktiveras vid orgasm oavsett hur den har uppstått. Trots det har åsikter framförts om att en viss sorts orgasm skulle vara ”bättre” än en annan. Till exempel ansåg Sigmund Freud att vaginalorgasm var mer lämpligt för vuxna kvinnor än klitorisorgasm. I dag vet vi att det är svårt att göra skillnad mellan klitoris- och vaginalstimulering eftersom klitoris breder ut sig runt hela slidan. – Upplevelsen, känslan och intensiteten kan där­ emot skilja sig mycket åt mellan olika situationer. En orgasm kan kännas som en explosion och en annan som en liten nysning, fast man rent fysiskt gjort på precis samma sätt. Sådana olikheter är förstås svårare att sätta namn på.

Kan man göra fel när man kysser varandra? – Man kan inte göra fel när man kysser, så länge den man kysser vill vara med om kyssandet, det vill säga att det är ömsesidigt. De som pussas kommer till­ sammans fram till hur just de ska göra. Man kan aldrig lära sig ett ”rätt” sätt att kyssas som fungerar med alla personer, eftersom det är så olika hur människor vill göra.

6 16

juni. Sveriges nationaldag.

juni. Svenska FN-förbundet arrangerar under två dagar kongress i Jönköping.

SKILJELINJEN

Är 20 rätt åldersgräns för att handla på Systembolaget?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Ja. Vi tycker att det är viktigt att man inte ser alkohol som vilken vara som helst, det är faktiskt en drog. Då tror vi att det är rimligt, är gränsen 18 år kommer alkoholen att brukas längre ner i åldrarna.

Men är det inte rimligt att en 18-åring som är myndig får köpa? – Nej, det finns olika gränser, som att man är straffmyndig vid 15 år. Att vara 20 är kopplat till hjärnans utveckling. Jag tycker

inte att man kan säga att man ska får göra allt vid en ålder. Är inte det förmynderi? – Man måste se att det är en drog, det handlar inte bara om en individ, det handlar också om att skydda omgivningen.

– Nej, vi anser att Sverige bör ha en enhetlig myndighetsålder, det vill säga 18 år. Borde inte 20-årsgränsen vara bra för att hindra langning? – Langning är ett brott som ska beivras om det sker. Är man

myndig får man ta ansvar för sina handlingar. Det finns forskning som säger att en sänkt åldersgräns kommer att öka alkoholskador och beroende. Är det värt det? – Jag anser att Sverige måste

ha en enhetlig åldersgräns som definierar att man är vuxen. Olika åldersgränser skapar andra problem, är otydligt och urholkar trovärdigheten för lagen.

17

juni. Parlamentsval i Senegal.

ORDFÖRANDE SSU

ERIK BENGTSBOE, ORDFÖRANDE MUF

 11  3/2012

FRIHET

30

juni. Presidentval i Island.


SVERIGES LEDANDE SAMHÄLLSMAGASIN

6 nummer av Arena för 239 kr. Arena ger dig radikala spaningar längs samhällsdebattens framkanter. Mejla namn och adressuppgifter till gun.andersson@arenagruppen.se. Skriv ”Frihet” i mejlet för att ta del av erbjudandet. Läs mer på www.tidskriftenarena.se.

 12  7/2011

FRIHET

S p ec i A le rb ju för d f r ih e t S l A nde ä SA r e!


GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Utmana köttnormen UNDER MIN TID som politiskt engagerad – cirka 15 år nu – har jag upplevt två till tre perioder då det setts som trendigt att äta vegetariskt. Att välja bort kött av djurrätts-, miljö- eller rättviseskäl under dessa perioder har legat nära till hands för många unga samhällsengagerade människor, inte minst om engagemanget haft en vänsterprägel.

der som Indien och Kina, som traditionellt haft en kosthållning huvudsakligen baserad på vegetabilier, som den största ökningen sker. Förändringarna beror till stor del på att kött på bordet varje dag ses som en eftertraktad statusmarkör. De samhällsgrupper som fått ett ökat ekonomiskt välstånd vill efterlikna en västerländsk livsstil, även på matområdet.

I UNGEFÄR LIKA många och långa perioder har trendtoppen varit den motsatta. En vegetarisk livsstil har då förknippats med ofruktbar ”livsstilism”, som en i grunden opolitisk identitetsmarkör, eller kopplats samman med en naiv tro att världen främst förändras av våra konsumtionsmönster. Eller rentav som något som skrämmer bort ännu oengagerade människor, som en signal från vissa i den politiskt engagerade kasten att de är lite speciella, lite förmer. Jag menar att kritiken av köttnormen i grunden är alldeles för viktig för att vara slav under trender.

FN:S LIVSMEDELS- OCH jordbruksorganisation FAO konstaterade 2006 att djurindustrin står för 18 procent av de av mänskliga verksamheter vållade växthusgasutsläppen – mer än hela transportsektorn. Det är inte minst djurproduktionens utsläpp av de mycket kraftfulla växthusgaserna dikväveoxid och metan som ligger bakom. De utsläppen kommer att skjuta ännu mer i höjden i takt med att köttkonsumtionen ökar.

KONSUMTIONEN AV KÖTT ökar explosionsartat i världen och har gjort så det senaste halvseklet. Jämfört med 1950 års nivåer har världens köttkonsumtion femfaldigats – om 40 år tros den vara dubbelt så stor som vid millennieskiftet. I särklass mest kött äts i den rika delen av världen, men det är i utvecklingslän-

SAMTIDIGT RISKERAR KÖTTBOOMEN även på ett mer direkt sätt människors försörjning i de fattiga delarna av världen. Det krävs stora mängder odlingsbar mark för köttproduktion, inte minst när det gäller nötkött. Om de som har råd är beredda att betala ett högt pris för kött, finns en klar risk att den begränsade odlingsbara marken används till det som ger störst ekonomisk utdelning för producenten, nämligen att odla djurfoderväxter i stället för livsmedel för mänskligt bruk.

 13  3/2012

FRIHET

TILL DET KAN vi lägga djurens situation. Aldrig tidigare i historien har så många levande varelser fötts, götts och slaktats – oftast under villkor hästlängder från de Bullerbymyter som köttreklamen för fram – bara för att bli föda åt människor. MATEN HAR I högsta grad en livsstilsdimension, men den ”livsstilism” vi ser fira triumfer globalt är en köttlivsstilism. Den direkta påverkan från vår köttkonsumtion i väst är lika stor som den i syd, men vår konsumtion har också en indirekt påverkan: som trendsättare och statusfylld förebild. JAG TROR ATT köttnormen behöver utmanas ur olika perspektiv. Vi som har en systemkritisk hållning behövs för att inte debatten ska fördunklas av myter om att alla människor gör val på lika villkor. Då kanske fler ser att köttet är en i högsta grad politisk fråga. S

Toivo Jokkala är skribent, debattör och medförfattare till rapportskriften “Djurindustrin och klimatet”.


14  3/2012

FRIHET


Jakten på uran

Upptäckten av en uranfyndighet i den jämtländska byn Oviken fick internationella företag att lova tillväxt och 400 nya jobb. Men miljö­riskerna är omfattande. Frihet besökte ett splittrat samhälle som slits mellan framtidshopp och rädsla. TEXT: MARIA ADERVALL BERGLUND BILD: ANN MCNAB TÖRNKVIST

 15  3/2012

FRIHET


i r d ta hä ks r, er ga lv äl al v et tt a tall. m n esa e le b im til är na en en iv ar ik erg Äg Ov åt

I

ETT SKOGSBRYN STÅR en anspråkslös röd stuga. Blommor i köksfönstret och en disktrasa på kranen ger intrycket av att de som bor i den bara är ute på ett ärende. Men skenet bedrar. Stugan och den tillhörande tomten utgör orkanens öga i en hård strid som delar byn i två läger. Ägaren upplåter nämligen marken till ett kanadensiskt gruvbolag. Företaget, Continental Precious Minerals (CPM), gräver ett stort hål för att provbryta skiffer för olika tester inför en ansökan om att få öppna ett dagbrott mitt i byn. Här finns enligt det prospekterande företaget mineraler värda miljarder, bland annat en av världens största uranfyndigheter. Men uranhalten i alunskiffret är lägre än vad som brukar betraktas som lönsamt att bryta, därför har fyndigheten hittills legat orörd.

mängd malm och även sidoberg via ett dagbrott. Det innebär större landskapspåverkan än om man bryter under jord, säger Olle Holm­ strand, geolog och aktiv i Naturskyddsföreningen.

PÅ SJUTTIOTALET, NÄR regeringen hade ambitionen att Sverige skulle bli självförsörjande på uran, undersökte Statens geologiska undersök­ ning (SGU) området. Men då saknades teknik för att utvinna uranet på ett lönsamt sätt. Nu menar företagen att tekniken förbättrats så mycket att en brytning skulle vara lönsam om man bryter flera me­ taller samtidigt. Skiffret innehåller också de sällsynta legeringsmetal­ lerna vanadin och molybden, som används i elektroniska produkter. – Men den låga uranhalten innebär att man måste bryta en stor

SKENANDE MINERALPRISER HAR fört med sig att utländska företag prospekterar över hela landet. Continental Precious Minerals, har in­ riktat sin verksamhet helt på projektering i Sverige. En av anledning­ arna som företaget själva nämner är att Sverige har få restriktioner för utländska gruvbolag. – Konsekvensanalyserna, där man tittar på effekter som sysselsätt­ ning, miljöpåverkan och ekonomi, är i regel dåliga. Det är konsulter som gör analysen på uppdrag av det prospekterande företaget. Inga

DET HAR BARA funnits en urangruva tidigare i Sverige, i Ranstad på 1960-talet. Den fick slå igen på grund av dålig lönsamhet – och sane­ ringen av området blev dyr. Något som gruvmotståndare ofta lyfter fram. – En gruva innebär en risk för att Storsjön förorenas. Malmen mås­ te lakas ur, vilket ger sönderfallsprodukter som är mer radioaktiva än själva uranet. De måste läggas upp för att hindra vattnet från att laka ur det och ta med sig skadliga ämnen ut i grundvattnet, säger Olle Holmstrand.

 16  3/2012

FRIHET


. M al m .

Da n Fe rn lu nd Di an a Hä at Sve r b t jo tsa yg bb ren gs en H de är en t p vi rik å kti La en ga r tu st sso ris fö n ts r tr tyc lä ak k de t er . en .

Ty Kal ck le er Ma EU lm at up td p et lev sk er a bl inte ie a n tt i gr n uv vå a na – då rna bl ha ir r n de å t s go å. t v al .

hu nd . sin m ed it rä dg år de n M al m Sv en

– Man löser inte glesbygdsproblematiken med tung, smutsig gruvverksamhet. Vi har ett gemensamt ansvar att se till att samhället inriktas så att man kan bo på landet utan att syssla med miljöfarlig och smutsig verksamhet. oberoende analyser görs, säger Ing-Maria Gren, miljöekonom vid Sve­ riges lantbruksuniversitet i Uppsala. Samtidigt lockar löften om 400 nya jobb många unga män i en kom­ mun som spås förlora en sjundedel av sin befolkning på mindre än 15 år, när de unga flyr arbetslösheten. Men byn har också en medelklass som lever av turism och som fruktar hur en gruva skulle påverka turismen i området. – Man löser inte glesbygdsproblematiken med tung, smutsig gruv­ verksamhet. Vi har ett gemensamt ansvar att se till att samhället in­ riktas så att man kan bo på landet utan att syssla med miljöfarlig och smutsig verksamhet. Norrland behandlas som ett utvecklingsland. Vi hämtar råvaror och energi, medan Norrland får ta de smutsiga industrierna med löften om jobb. Det är utpressning, säger Olle Holm­ strand.

AMATÖRTRAVTRÄNAREN IRENE SANDBERG står i sin hage och lindar med vana rörelser upp ett långt rep mellan armbåge och hand. Den isande vinden tycks inte störa henne. – Hade företaget varit ärliga med sina intentioner från början, hade planerna aldrig gått så här långt. Vi blev helt överrumplade och för­ stod inte vad det handlade om, säger hon. – Vi fick aldrig se några arbetsplaner. Det kom förbi en trevlig man som sa att de skulle leta efter mineraler. Jag blev misstänksam och undrade om det var någon uranhistoria? Men han sa nej, nej, vi letar inte uran, säger hon. Senare upptäckte hon också att de borrat på hennes mark utan att informera om det. – I efterhand betalade de 1 000 kronor per hål och folk menar att man inte kan klaga när man tagit emot pengarna. Men det betyder

 17  3/2012

FRIHET


– Oviken skulle kunna bli ett svenskt Miami, för pensionärer som inte gillar ”varmt och skönt”.

– Det här är paradiset, säger hon på en dialekt som avslöjar att hon kommer från sydvästra Sverige. – Oviken skulle kunna bli ett svenskt Miami, för pensionärer som inte gillar ”varmt och skönt”.

inte att jag ger dem tillträde till min mark. De hade gjort intrång och betalade en liten summa för skadan. Det betyder inte att jag accepterar att de borrar här, säger hon. SNÖKLÄDDA FJÄLLTOPPAR MARKERAR horisonten. Det är bara några mil till skidorter som Åre, Bydalen och Gräftåvallen, och den orörda naturen lockar många turister till området. En vindsnurra bryter av den toppiga horisonten och en bybo, som inte vill framträda med namn, berättar att det redan kommit klagomål. En rysk turist tyckte att vindkraftverket förstörde traktens naturliga skönhet. – Föreställ dig vad en gruva skulle innebära, understryker Irene. En av de bybor som håller koll på de prospekterande företagen är den pensionerade maskinteknikern Diana Fernlund. På hennes blom­ miga kökstapet sitter en karta över bygden där de områden där det finns mest uran är utmärkta med en svart penna. Två golden retriever trängs under bordet.

DIANA FERNLUND FLYTTADE till byn för elva år sedan för att vara nära sin dotter som driver ett stall i närheten. Hon har inte allt för mycket sympati för ungdomarna som hoppas på fler jobb till byn. – De får åka i väg och studera som jag gjorde. De som inte vill göra det kan jobba med att ta hand om oss äldre, slår hon fast. Tillsammans med andra boende i området har de bildat en förening som protesterar mot gruvplanerna. Bergs kommun har också lovat att lägga in sitt veto mot en gruva. MEN INTE ALLA är nöjda med ställningstagandet. Henrik Larsson job­ bar som svetsare på en verkstad i byn. I dag gör han en skotersläde för turister. – Man hör mest det negativa, men om det blev en gruva där man var garanterad jobb skulle det vara bra. Bort med hela skiten, bara det finns jobb, säger han med resignerad min och rättar till snusen under läppen. Sedan ångrar han sig. – Det kanske var lite hårt, men finns det inga jobb kan man ju inte bo här ändå. Det är nästan inga tjejer kvar, lägger han till. Henrik Larsson har precis gått ut gymnasiet i Östersund. Han vill att kommunen ska upprätta ett avtal med företaget om att de som bor i området ska få förtur till jobben om det blir en gruva. – Vi borde förbereda oss så att vi kan förhandla, säger han.

 18  3/2012

FRIHET


En ng ni st ru pp ru de un d. är går e ar ilje an m ik fa er s am alm al M m a m rn ga öde br på

URAN Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna, en grupp metaller med de tyngsta atomerna. Fission av uran är bränslet i kärnkraftverk och specifika typer av kärnvapen. Ämnet upptäcktes år 1789 av den tyske apotekaren Martin Heinrich Klaproth. Användning av uran är förknippat med omfattande risker och skador, såväl i brytning och anrikning med avseende på slutförvaring.

URANBRYTNING I SVERIGE

I DAG BOR ungefär 7 000 personer i Bergs kom­ mun, men enligt prognosen kommer det vara 1 000 färre invånare i kommunen år 2025. – I dag finns inte så mycket. Det ser jobbigt ut för byn. Vi behöver något stort här, annars blir det bara Östersund kvar, säger Kalle Malm och lutar sig bakåt på stolen. I t-tröjans halsring sit­ ter en svart liten apparat. – Räddningstjänsten, förklarar han. Jag har jour. KALLE MALM BOR kvar på familjens gård tillsam­ mans med sina två bröder. På gårdsplanen ligger utspridda bildelar och i verkstaden restaureras en gammal amerikanare. Vid bordet sitter också Göran Follstad, som för tolv år sedan flyttade upp

från förorten Högdalen i Stockholm för att föda upp hästar. Han bor på andra sidan kommun­ gränsen, i Åre kommun, men mycket nära den plats där företaget vill öppna ett dagbrott. Även han pratar om miljöeffekter, men ur ett annat perspektiv än Naturskyddsföreningen. – Om vi ska ha kärnkraft har vi en moralisk skyldighet att fixa uranet själva. Utvecklingslän­ der ska inte behöva ta skiten för att förse oss med uran. Vi har striktare miljölagar, bättre löner och arbetsvillkor, menar han. Kalle Malm fyller på kaffemuggarna och und­ rar om vi vill ha varsitt wienerbröd till. – Vad ska vi leva på i byn? De säger att vi ska bevara jämtländskt kulturlandskap men det går inte att leva på småbruk, säger han bedrövat.

 19  3/2012

FRIHET

Uran finns i varierande halter och mängder i stora delar av svensk berggrund. De överlägset största mängderna uran finns i alunskiffrar, framför allt i Skåne, Västergötland, Östergötland, Närke, på Öland, i sydligaste Lappland och längs östra kanten av fjällkedjan i Jämtland. Uranhalten är högst, omkring 400 gram per ton, i delar av Billingen-Falbygden i Västergötland. Även i vissa delar av området öster om fjällkedjan i Jämtland är uranhalten lokalt av samma storleksordning. I Närke är halten maximalt 250 gram per ton. Övriga alunskiffrar innehåller lägre uranhalter i storleksordningen 50 till 250 gram per ton. Uran i urberg förekommer i större delen av Sverige men framför allt i Norrland, dels i ett område från Hälsingland till norra Jämtland och dels i ett område inom bland annat Åsele, Storuman, Sorsele, Arvidsjaur och Arjeplog. Urbergsförekomsterna är genomgående små, antingen i form av sprickmineraliseringar eller i något fall med uranet mera finfördelat i berget. I dagsläget finns det 200 så kallade undersökningstillstånd för uranbrytning i Sverige, dokument som möjliggör provtagning inför potentiell gruvdrift. Flest tillstånd finns i kommunerna Arvidsjaur, Berg (dit Oviken räknas), Åre, Strömsund och Arjeplog. Enligt miljöbalken får regeringen bara tillåta uranbrytning under förutsättning att kommunfullmäktige i den berörda kommunen gett sitt godkännande, ett kommunalt veto. Lagstiftningen om kommunalt veto har dock ingen särställning gentemot andra lagar utan kan ändras via riksdagsbeslut. Den rödgröna oppositionen vill införa ett nationellt förbud mot uranbrytning, men förslaget röstades ner i riksdagen den 14 mars i år. Centerpartiet, som har ett kongressbeslut på att verka för ett förbud mot uranbrytning, röstade med sina allianskollegor.

FALLET RANSTAD 1965–1969 anrikades svenskt uran vid Ranstadsverket utanför Skövde. Men i början av sjuttiotalet inleddes lokala protester mot verksamheten och kommunfullmäktige stoppade projektet.


– Ja, det kommer att bli en gruva. Kanske inte för att folk tycker att det är en bra idé, men vi är ju med i EU, och som de säger att man ska göra så blir det. n r . fö ha isk ej al r en er or lle it äg m n e a sk s, s en ura va t a os ö rj ns as fin ryt eh rsö et b e b fö t d ka nt att at t s a i er de a sk ck a ty vid ern d ta uru nd lls h slä Fo kt i ing l e n ra sp eck Gö a Utv

DE SER BÅDA tydliga grupperingar i frågan. – Kvinnor och inflyttade är mer negativa till en gruva, män och infödda är positiva, noterar Kalle Malm. Spänningarna i byn mellan dem som vill ha en gruva och dem som skyr tanken går nästan att ta på. Båda sidor anklagar varandra för hot. Skyltar, både de som satts upp av förespråkarna och av motståndarna, har rivits ner.

.

IRENE SANDBERG FICK sin ”Nej till gruva”-skylt utbytt mot en ”ja”-skylt. Någon hade också varit inne i hennes stall och slängt omkring grimmor och borstar ”så att jag skulle se att de varit där”, berättar hon. När hon ville komma på ett av förespråkarnas möten nekades hon in­ träde. – Jag ville bara lyssna, men det gick inte. Hur ska vi kunna komma inpå varandra? Det är trist att det ska behöva vara så här, säger hon. En lokal företagare som inte vill gå ut med sitt namn säger att hans ”ja till gruva”-skyltar revs ner på ett par timmar och att han fick påhälsning av arga bybor som ville att han skulle ”hålla tyst om sina åsikter”. – En i grannbyn mötte prospekterarna med ett hagelgevär, så där var de aldrig, berättar Kalle Malm. MÅNGA BYBOR VILL inte berätta vad de tycker om gruvplanerna, och båda sidorna upplever att många försöker pejla in vad den man pratar med tyck­ er innan de själva säger sin åsikt. – Det spelar ändå ingen roll vad 20 ortsbor säger. Det kommer ändå att bestämmas av andra, säger en företagare som vill förbli anonym. Det är en åsikt som delas av flera andra. – Ja, det kommer att bli en gruva. Kanske inte för att folk tycker att det är en bra idé, men vi är ju med i EU, och som de säger att man ska göra så blir det. NATURSKYDDSFÖRENINGEN MENAR ATT CPM medvetet försöker sprida uppgivenhet för att slita ner motståndet. – Gruvbolaget säger till politiker att ”röstar du nej kommer din efter­ trädare att rösta ja. Vi kommer inte att ge oss, och förr eller senare blir det en gruva”, säger Marie Andersson, Naturskyddsföreningen i Jämtland och Härjedalen. S

 20  3/2012

FRIHET


KRÖNIKA

ILLUSTRATION: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

Den osynliga ekonomin MÅNGA AV OSS blir rädda så fort nationaleko­ nomi kommer upp i politiska diskussioner. Anders Borg viftar med sina ekonomiska mo­ deller och det blir tyst. Det här är ju veten­ skap. Att hänvisa till ”ekonomi” har blivit synonymt med att hänvisa till rationalitet – frågan är bara hur rationella de modeller som i dag definierar vårt ekonomiska tänkande egentligen är. NÄR FINANSKRISEN SLOG till hösten 2008 besökte den brittiska drottningen London School of Economics. De samlade experterna beskrev den pågående katastrofen. Drottning­ en såg förvånad ut: ”Varför såg ingen krisen komma?” undrade hon. Och det var en bra fråga. Gud uppfann ekonomer för att ge ast­ rologerna ett bättre rykte, sa John Kenneth Galbraith som själv var ekonom. De modeller som dominerar vårt ekonomiska tänkande säger att människor är rationella, själviska och kalkylerande individer, skilda från om­ världen och från varandra. NÄR ANDERS BORG tänker sig att människor kommer att bli anställda och friska om de blir mer otrygga, är det denna syn han utgår från. Om du vet att din hushållsekonomi går åt skogen ifall du förlorar jobbet, då kommer du att få ett arbete. Helt enkelt eftersom det då ligger i ditt egenintresse att få ett arbete. Och du är ju rationell. Alla de egenskaper som människan sägs kännetecknas av i ekonomer­ nas standardmodeller är egenskaper som vi i

hundratals år lärt oss att associera till manlig­ het. Att vara rationell, distanserad, isolerad och styrd av egenintresse. Ekonomerna säger att detta bara är en slump. Fast det kan knap­ past stämma. För det får stora konsekvenser för kvinnor. DEN ELVAÅRIGA FLICKA som varje morgon går tio kilometer för att hämta ved till sin fa­ milj spelar stor roll för att hennes land kan utvecklas ekonomiskt. Men flickan är helt osynlig i BNP-statistiken. Hon räknas inte. Vad hon gör antas inte vara betydelsefullt för ekonomin. Eller för tillväxten. Att föda barn, uppfostra barn, odla trädgården, laga mat till syskonen, mjölka familjens ko, göra kläder åt släkten. Inget av detta räknas som ”produk­ tivt arbete” i de ekonomiska standardmodel­ lerna. Hur man än ser på marknaden bygger den alltid på en annan ekonomi. En ekonomi som vi sällan pratar om. ADAM SMITH, NATIONALEKONOMINS fader, skrev 1776 de berömda orden som skapade modern ekonomi: ”Vi får vår middag från slaktaren, brygga­ ren och bagaren och andra förnödenheter till exempel från ljusstöparen. Men det beror inte på att de tycker om oss utan för att de tjänar sina egna intressen genom byteshandel.” Det var egenintresset som ställde midda­ gen på bordet åt Adam Smith har vi fått lära oss, men stämmer det verkligen? För vem til�­ lagade egentligen den där biffen?

 21  3/2012

FRIHET

ADAM SMITH GIFTE sig aldrig. Nationalekono­ mins fader bodde större delen av sitt liv med sin mor. Hela livet tog hon hand om sin son, och hon är delen i svaret på frågan om hur vi får vår middag som Smith utelämnar. Markna­ der kan inte fungera effektivt utanför ett ram­ verk av kärlek, plikt och omsorg. Ekonomerna har alltid trott att man kan ta det för givet. Det är inget man behöver räkna på eller förstå. Ef­ tersom det är något kvinnor alltid står för. Nå­ gon måste vara beroende för att ekonomerna ska kunna säga att människan är självständig. Någon måste vara självuppoffrande för att ekonomerna ska kunna säga att människan är självisk. NÅGON MÅSTE til�­ laga den där biffen för att Adam Smith ska kunna säga att det inte spelar nå­ gon roll. Och denne någon är av någon anledning alltid kvinnan. S

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se


Symbol

för frihet

 22  3/2012

FRIHET


Aung San Suu Kyi ger demokratin ett ansikte i Burma. Som ledaren för partiet NLD vann hon en historisk plats till parlamentet under våren. Tidningen Frihet var med under två dagars valspurt i staden Mandalay.

A

TEXT: JOHAN AUGUSTIN FOTO: JONAS GRATZER

UNG SAN SUU Kyi, The Lady, Daw Suu (Mother Suu) – ja Burmas mest kända kvinna har många namn. Hon är The Lady med alla burmeser, men behandlas mer som en drottning än som en dam av det burmesiska folket som törstar efter demokrati. Klockan är sex. Lördag morgon. Parkeringsplatsen utanför flygplatsen i Burmas andra största stad, Mandalay börjar fyllas med NLD:s (National League for Democracy) anhängare som spelar hög hiphop-musik med texten ”Wake Up Myanmar, Wake Up Myanmar”. Alla här väntar på samma flyg: YH 909 från Rangoon, som ska landa 07.40. En som känner 66-åriga Suu Kyi bättre än de flesta andra här, är 83-årige journalisten och NLD-medlemmen U Win Tin, som sitter på en plaststol i väntsalen. Han tillbringade 19 år i fängelse som politisk fånge innan han blev frisläppt av militärjuntan i september 2008. – Hela staden kommer att fira henne idag, säger en glad Win Tin och fortsätter: – Det är tack vare Daw Suu som det blåser en vind av förändring i parlamentet. FYLLNADSVALET TILL LANDETS parlament den 1 april i år gav NLD 43 parlamentsplatser av 44 möjliga. Win Tin och hans parti bojkottade valet 2010 eftersom deras ledare då fortfarande satt i husarrest. Nästa allmänna val hålls 2015, och på tre år måste ett par rejäla förändringar ske för att Burma verkligen ska kunna bli en demokrati, menar Win Tin. – Vi måste förändra vår konstitution och vårt valsystem; just nu är det militären som tar alla slutgiltiga beslut – vi måste ändra arméns mentalitet så att de blir mer som det burmesiska folket. Han avbryts av att ett långt tåg med barn marscherar mot den utgång där Suu Kyi snart anländer. I händerna håller de NLD-flaggor, tavlor och affischer föreställandes deras ikon, samtidigt som de sjunger en välkomstsång. Adrenalinnivån ökar. NLD-medlemmarna bildar en levande vägg av människor, sammanlänkade hand i hand, för att skydda sin ledare från beundrarna som kommit hit med blombuketter och andra presenter. I nästa sekund skriker alla, och ankomsthallen som nu är fylld med människor, blir till en vajande massa av kött och blod. Alla vill få en glimt av Daw Suu, röra vid henne, ge henne en gåva, prata med henne – och när hennes nätta siluett visar sig i dörröppningen rör sig alla mot henne samtidigt. Det blir fullkompligt kaos. Några minuter senare, och tack vare – väggen av NLD-medlemmar, så är Damen ute i sin vita Mitsubishi Pajero, med öppen taklucka, ståendes med överkroppen ute ur bilen vinkandes och leendes, utan en antydning till trötthet efter den scen som nyss utspelat sig. Karavanen av NLD-bilar sätter av mot den plats där Suu Kyi ska hålla tal till Mandalays invånare. Hundratals, kanske tusentals vespor och motorcyklar fyller vägen in mot Mandalay, och längs med vägkanten står människor som länge längtat efter att få en kort skymt av sin hjältinna, och hejar: ”Daw Suu – stay healthy!”. DET RÅDER FOLKFEST utanför flygplatsen, när den vita Mitsubishin rullar fram långsamt, samtidigt som människor springer i kapp den. Suu Kyi vinkar till höger och vänster, ständigt leendes, hon tappar aldrig fokus: hon tänker inte göra folket som kom hit för att se henne i dag, besvikna.

12:36 ANLÄNDER HON till den fotbollsplan i utkanterna av Mandalay som nu börjar förvandlas till en lerpöl på grund av det ihärdiga regnandet, där en scen och ljudanläggning har satts upp. Ett folkhav av förväntansfulla människor, uppskattningsvis runt 50 000, många av dem har väntat i 4-5 timmar redan, står eller sitter i regnet. En av de många munkar som väntar är Suria Zawmin, han kom hit klockan åtta i morse, för att höra kvinnan som ska förändra hans land. – Jag känner starkt för Daw Suu, hon bryr sig om de fattigaste människorna, samtidigt som hon vill skapa fler jobb, klargör han. Suria Zawmin berättar att han är optimistisk för Burmas folk; även om verkligheten säger att enbart en liten klick har det bra ställt, medan resten lever på en eller ett par dollar om dagen, och en stor del av befolkningen hankar sig fram under fattigdomsgränsen. – Vi har kämpat länge nu, men Burma håller långsamt på att förändras, genom att regeringen och presidenten samtalar med Daw Suu. EN MIKROFONRÖST BER alla att sitta ner så att ingen ska stå i vägen för de andra, och att veckla ihop paraplyerna. Ögonblicket senare står hon där på scen och applåderna smattrar. ”Daw Suu must stay healthy – the leader of the people!” går som ett mantra flera gånger innan Suu Kyi greppar mikrofonen med båda händerna: – Mandalay har en speciell plats i mitt hjärta; ni är den största publiken någonsin på min valturné – ni är överallt, jag känner er styrka! Publiken svarar med: ”We love you Suu!” – Jag ser att det finns många munkar i publiken; det är inte bara ett bevis på religionen i vårt land utan även på att ni skyddar oss. Det är samma sak med våra lagar, de ska gälla för alla, de ska skydda alla, fortsätter hon. UNDER HELA TALET där Suu Kyi pratar i ungefär 20 minuter håller hon hela tiden mikrofonstativet stadigt med båda händerna, överkroppen omsvept i en lila sidensjal. Eftersom Suu Kyi mår dåligt efter flygresan ursäktar hon sig själv för att gå bakom scenen där hon i smyg kräks två gånger. Under tiden pratar Win Tin vidare på scenen. Efter att ha avslutat talet åker Suu Kyi till Mandalay Hill Resort Hotel för att vila, men fortsätter trots att hon känner sig dålig att vinka till publiken längs med vägen hela vägen till hotellet. Söndag morgon blir emellertid ingen sovmorgon för Daw Suu. Redan klockan sex har det bildats en folksamling utanför hotellet: några turister, journalister – både lokala och internationella, samt givetvis en stor skara NLD-medlemmar. En av dem; Swe Ko Latt, 25, är utexaminerad läkare men vill helst av allt jobba inom NLD. – Jag hjälper till ideellt varje dag med valkampanjen, och får jag jobb inom partiet efter valet så tar jag det, berättar Swe Ko Latt. Han har aldrig själv träffat Suu Kyi, men tycker att hon är en bra partiledare. – Hon har jobbat så länge med NLD, och hon är ett med det burmesiska folket som älskar henne – precis som hon älskar dem. Hon valde ju faktiskt sitt folk framför att åka hem till sin familj i England! Swe Ko Latt menar att landet har många hinder att övervinna framöver, och viktigast är utbildningsnivån- och sjukvården som båda är eftersatta (endast ett par procent av Burmas BNP går till utbildning, medan 50 procent går till militärutgifter). – Förändringen går långsamt, men jag tror att Daw Suu kan bli vår nästa president efter valet 2015!

 23 3/2012

FRIHET


NLD OCH VALET 2012 Partiet vann 43 platser i fyllnadsvalet till landets parlament, av sammanlagt 44. Det är första gånger representanter för partiet tar plats i Burmas högsta beslutande organ.

därefter får Suu Kyi höra att hon fått Nobels fredspris över radion i sin husarrest. 1999 dör hennes make Michael i cancer i England, och tillåts inte besöka sin fru innan han avlider (Michael träffar bara Suu Kyi fem gånger under alla år i husarresten) och Suu Kyi kan heller inte lämna Burma för att träffa honom på grund av att hon inte tror att militärjuntan kommer att släppa in henne i landet igen. Den 13 november 2010 släppts hon slutligen från sin husarrest, dagen efter det riggade valet av den styrande militärjuntan. Sedan mars 2011 är förre militärgeneralen Thein Sein president i Burma och han för samtal med Suu Kyi om en väg mot demokrati. 2011 kom filmen ”The Lady”, av franske regissören Luc Besson, som handlar om Suu Kyis liv. Suu Kyi är Theravada-buddhist och utövar dagligen meditation. Suu Kyis far var militär och valdes i Burmas första allmänna val att leda landets regering, men mördades redan samma år. Hon studerade filosofi, ekonomi och statsvetenskap i Storbritannien och flyttade sedermera till London. 1988 flyttade Suu Kyi tillbaka till Burma och deltog i protesterna mot den sittande militärregimen. Samma år bildades NLD. 1989 fängslades Suu Kyi av militärer och hon kom att sitta i husarrest till och med 1995. 1991 tilldelades hon Nobels fredspris, 2005 Olof Palmepriset.

AUNG SAN SUU KYI Aung San Suu Kyi föddes den 19 juni 1945 i Rangoon. Hennes pappa Aung San, ledaren för Burmas självständighetsrörelse mördas två år senare och 1948 blir Burma självständigt från att ha varit en brittisk koloni. Suu Kyi utbildar sig inom ekonomi, statskunskap och filosofi i brittiska Oxford och arbetar på FN-högkvarteret i New York. 1972 gifter hon sig med Tibet-experten Michael Aris och paret får två söner, Alexander och Kim. Suu Kyi studerar i Japan och Indien innan hon 1988 återvänder till Burma för att ta hand om sin sjuka mor, Khin Kyi som var en av landets ledande kvinnopolitiker. Samma år utbryter stora demonstrationer för demokrati och tusentals demonstranter skjuts till döds av militären. Suu Kyi talar inför en halv miljon människor den 26 augusti 1988 i Rangoon och blir demokratirörelsens ansikte utåt. 1989 sätts hon i husarrest i sitt eget hus i Rangoon som kommer att vara i sammanlagt 15 år. 1990 vinner hennes parti NLD valet men kommer inte in i parlamentet, och året

NÅGRA CITAT AV SUU KYI ”Fear is a habit; I am not afraid.” ”If you´re feeling helpless, help someone.” ”In societies where men are truly confident of their own worth, women are not merely tolerated but valued.” ”The only real prison is fear, and the only real freedom is freedom from fear.” ”We will surely get to our destination if we join hands.”

 24  3/2012

FRIHET


– Det sägs att kvinnor är svagare än män, men när kvinnorna skakar min hand under kampanjen så gör de det mycket hårdare än männen! PRICK KLOCKAN SJU rullar den vita Mitsubishin ut genom de stora gallergrindarna som omger hotellet, och ett nytt kaos utbryter när alla vill hälsa The Lady välkommen och ta bilder på henne. I dag ska Suu Kyi hålla tal i Sagaing, två mil sydväst om Mandalay och hinna besöka två kloster på vägen. Söndagen har om möjligt ännu större uppslutning än lördagen och det verkar som Mandalays över en miljon invånare samtliga har bestämt vad de ska göra denna dag. Trafiken står stundvis helt stilla, och det går snabbare att promenera i rask takt än att åka vespa, eller bak på släpet till någon minilastbil som de flesta gör som vill följa karavanen. Suu Kyi har gula avknoppade rosor i håret, och en figurnära blå blus som följer hennes slanka kropp. Kärleken till blommor är hennes signum, och det har folk tagit till sig: blombuketter i alla slags former och färger kommer på ett löpande band och ges eller slängs till henne – ibland landar de på henne, för att hon i nästa sekund tar in blommorna genom takluckan– som hennes NLD-medarbetare sedan snabbt tar ut genom den öppna bakluckan och lägger på ett flak som redan har ett växande blomberg. En mänsklig NLD-sköld skyddar bilen och Suu Kyi från beundrare som vill komma allt för nära, samtidigt som allt fokus hos Suu Kyi ligger på att vinka till höger och vänster och att försöka ta in alla dessa människor som befinner på balkonger, längs vägen, på cyklar, vespor och i bilar. TILL SKILLNAD FRÅN gårdagen är det hett ute, temperaturen ligger närmare 40 grader och NLD delar ut vattenflaskor och energipulver för att undvika svimningar. Efter att långsamt ha rullat över Burmas mäktiga flod Irrawaddy på Sagaing Bridge är det dags att möta publiken på nytt och nu, när klockan är tolv, står den brännande solen i zenit. Med höger hand greppar hon micken och behåller den vänstra bakom ryggen hela tiden under det tjugo minuter långa talet. Inget manus, ingen fusklapp. I stället tar hon korta pauser mellan raderna, och tittar till vänster- och höger om vartannat. Scenen täcks snart av blommor som åskådarna kastar upp. Efter att hon bett om ursäkt för att hon var sjuk igår, skämtar hon med publiken. – Det sägs att kvinnor är svagare än män, men när kvinnorna skakar min hand under kampanjen så gör de det mycket hårdare än männen! Applåder och skratt utbryter innan Suu Kyi fortsätter: – Vårt land är redo för ett nytt system, för en ny politik. DEN TRÖTTHET SOM stundtals visade sig under lördagen är som bortspolad med gårdagens regn, för nu skiner Suu Kyi upp med sin raka kroppshållning och stadiga grepp om mikrofonen. – 25 procent av parlamentsplatserna är reserverade för militären, vi måste samarbeta med dem för att utveckla vårt land. Den 1 april är det val och då räknas allas röster, vare sig du är soldat eller fattig bonde – den dagen värderas allas röster lika mycket. HILLARY CLINTONS MÖTE med Daw Suu, och västvärldens lättnader av sanktioner är ett steg i demokratiseringen, men Suu Kyi vill ändå fokusera inåt precis som hon har gjort under åtskilliga timmar av meditation genom alla år av sin husarrest. – Du måste lära dig historien för att känna till nuet och för att förstå framtiden, fortsätter hon. – Omvärlden står redo att investera och utveckla vårt land, men det är för tidigt – vi måste förändra oss själva först. Hon skämtar ett par gånger till innan hon avslutar talet och förbereder sig inför nästa stopp på valturnén. – Ni har visat tålamod här idag – visa samma tålamod med demokratin! S

 25  3/2012

FRIHET


Frihetskolan

, Sverige är, baserat på siffror för 2011 till sett ortör nexp vape ta störs ens värld mer än folkmängd. Svensk vapenexport har att i till t, nnie dece ste sena fyrdubblats det or. Strax dag uppgå till 13,6 miljarder kron produöver hälften av all krigsmateriel som ddelen huvu varav s, rtera expo ige ceras i Sver sinanvänds i strid. Enligt fredsforskning e plats stitutet Sipri hamnar Sverige sjund av större r rtöre expo ens värld över listan på varar två vapensystem under 2010. Det mots del. nhan vape a total ens procent av värld

Svensk vapenexport

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

REGLER Enligt ”Lagen om krigsmateriel och förordningen om krigsmateriel” är det förbjudet att exportera eller tillverka materiel utan regeringens tillstånd. 1996 delegerades frågan om den svenska vapenexporten från riksdagen till myndighetsnivå. Tillstånd för tillverkning prövas av Inspektionen för strategiska produkter, ISP, en myndighet som beslutar om tillstånd. Därutöver tillämpar Sverige vad som kallas exportkontroll, ett regelverk som beskriver under vilka förutsättningar export av försvarsmateriel är tillåtet. Sedan 1994 reglerar europeisk lagstiftning dessutom samtliga medlemsländers vapenexport. Enligt regeringens skrivelse ”Strategisk exportkontroll 2010” ska handeln vara ”ansvarsfull och pålitlig” samt ”säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer”.

export till: krigsmateriel e godkännas int t de r bö r iterie t, Enligt fyra kr med annan sta pnad konflikt finner sig i vä m kan befaras so ikt - Stat som be nfl ko ernationell invecklad i int - Stat som är , ikt nfl ko ad leda till väpn eller till e oroligheter, ga r inre väpnad ar av mänskli - Stat som ha ing kn ova krän tande och gr fat om r dä t - Sta ekommer. rättigheter för

VARFÖR VAPENEXPORT? Sverige har historiskt motiverat export av försvars- och krigsmateriel med att det är gynnsamt för landets utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Inte minst under kalla kriget, när Sverige åberopade alliansfrihet och neutralitet i konflikten mellan öst och väst, sades svensk export fylla en viktig funktion för att vara oberoende gentemot utländska producenter och leverantörer. I dag argumenterar regeringen för att inhemsk produktion av försvars- och krigsmateriel garanterar ”en kostnadseffektiv materielförsörjning”, som både skapar jobb och driver den teknologiska utvecklingen framåt. 2010 inrättade regeringen Försvarsexportmyndigheten, FXM, som syftar till att ”främja exportindustrin” och skapa kontaktytor mellan företag inom industrin och potentiella köpare.

Sverige har via regeringsdirektiv ett uttryckligt förbud, embargo, mot att exportera till diktaturer eller länder som genomgår ”högintensiva konflikter”. Men i praktiken beviljas årligen tusentals undantag från regelverket. Svenska vapen används i så kallade konfliktområden, såsom Burma, Colombia, Pakistan, Irak, Afghanistan och Somalia. Enligt människorättsorganisationen Amnesty utnyttjade den tunisiska regimen sannolikt svenska vapen mot demonstranter i samband med jasminrevolutionen 2011.

 26  3/2012

FRIHET


16 000

13661

14 000

13746

HIT GÅR VAPNEN Följande länder exporterade Sverige mest till 2010, enligt statliga Försvarsexportmyndigheten:

12698

12 000

10371

10 000

8629

9604

1. Nederländerna (2,1 miljarder kronor) 2. Storbritannien (1,4 miljarder kronor) 3. Pakistan (1,3 miljarder kronor) 4. USA (1,2 miljarder kronor) 5. Sydafrika (1,1 miljarder kronor)

7291

8 000

6479

6 000 4 000

3060

3440

De senaste åren har det skett en förskjutning, från export inom EU och traditionella samarbetsländer som USA, Kanada och Sydafrika, till utomeuropeiska länder. 2011 gick 63 procent av all försvarsmaterielexport till utomeuropeiska länder, varav Thailand, Saudiarabien, Indien och Pakistan köpte mest. Enbart krigsmaterielexporten till Saudiarabien uppgick till ett värde av 246 miljoner kronor.

2 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 SVENSK KRIGSMATERIELEXPORT 2001–2010

AKTÖRERNA Många av de privatägda svenska försvarsföretagen är även medlemmar i intresseföreningen SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen, som svarar för 96 procent av svensk omsättning på området.

KRITIK

SAUDIAFFÄREN

I en undersökning genomförd av opinionsinstitutet Demoskop under 2009 uppgav 81 procent av de tillfrågade att Sverige inte bör tillåta vapenexport till länder i krig, 92 procent att landet inte bör exportera till länder där det försiggår allvarliga brott mot mänskliga rättigheter.

Tidigare i år avslöjade Sveriges radio att den svenska myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, planerar att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Projektet ska ha inletts redan 2007.

Många är kritiska till hur Sverige konsekvent utnyttjar undantag för att möjliggöra vapenexport till länder som befinner sig i krig och/eller är diktaturer. Organisationen Svenska freds- och skiljedomsföreningen framhåller att svensk vapenindustri bidrar till en militär upprustning globalt och kräver ett stopp av alla export till krigförande stater och diktaturer som kränker mänskliga rättigheter.

BOFORSAFFÄREN, INDIEN 1984 lämnade Svenska freds- och skiljedomsföreningen in en polisanmälan om företaget Bofors för vapensmuggling. 1979-1980 smugglade företaget in 300 exemplar av luftvärnsroboten Robot 70 till Dubai och Bahrain. För att kringgå förbudet mot export till länder i krig eller som bryter mot de mänskliga rättigheterna utnyttjade Bofors ett bolag i Singapore för affärerna. 1989 dömdes Boforsledningen till villkorlig dom för olaglig export av krigsmateriel.

 27  3/2012

FRIHET


Sverige är världsbäst på att återvinna elektronik. Ghana är världens snabbast växande ekonomi. Så hur kommer det sig att tangentbord med bokstäverna å, ä och ö och trasiga hårddiskar från Stockholms stad ligger staplade på hög i utkanten av Accra, där föräldralösa pojkar slåss om illegalt dumpad elektronikskrot?

SOPSTA TEXT: KARIN WALLÉN BILD: ANDERS G WARNE

GHANA  28  3/2012

FRIHET


ATION  29  3/2012

FRIHET


D

ET ÄR DEN tid på året då den nordliga ökenvinden, harmattan, blåser ner sand från Sahara och lägger ett disigt filter över himlen i Ghana. Ändå är skillnaden markant bara en kvarts bilresa från huvudstaden Accras finanscentrum. Grådiset blir mer kompakt. Luften tyngre.

EN VÄLDIG GRÖNSAKSMARKNAD breder ut sig längs vägen och drivor av cassava, tomater, ananas och torkad peppar fraktas omkring i en typ av plastlådor man sällan ser på andra marknader. Här finns de däremot i överflöd: tomma datormonitorer. Skalen av gamla uttjänta tjockskärmar som berövats på sitt innehåll. Dem man inte lastar varor i och bär på huvudet vänder man uppochner och använder som pallar att sitta på. Marknaden tunnas ut något vid bron, där kvinnor säljer begagnade jeans för ett par kronor styck. De går åt, ofta i för stora storlekar, när barnen på tippen intill måste slänga sina gamla, stelnade byxor. Efter ett par veckors användning är de som stöpta i tungmetaller som inte går att tvätta bort. På andra sidan floden bolmar tjocka plymer upp och smälter samman i ett långsamt svävande rökmoln. Här, i Agbogbloshi, ligger en av Västafrikas största elektroniktippar. Hit kommer Europas datorer för att dö. DET KRASAR UNDER fötterna när Yaos flipflopsandaler trampar över skrotberget. Sulorna har slitits ned så att halva hälarna snart riskerar att landa rakt på de vassa skärvorna av sönderslagna vitvaror och teve-apparater. Han är 17 år men ser betydligt yngre ut där han går i utochinvänd t-tröja och för långa jeans, med blicken i marken, svepande över tyska tangentbord, danska dvd-spelare och en diskmaskinsdisplay av svenskt märke. Någon gång böjer han sig ner för att plocka upp ett litet kretskort till samlingen i sin fransade rissäck från Vietnam. Nu innehåller den små metallbitar, koppartrådar, kablar, kretskort. När han har fått ihop lite mer ska han väga in allt hos någon av männen som sitter under parasollen vid infarten till tippen, som i sin tur stöper om metallerna och säljer dem vidare. En del stannar i landet, men det sägs att mycket skeppas vidare till Kina. EN RIKTIGT BRA dag kan Yao tjäna 25 cedis, vilket motsvarar knappt hundra kronor. Men det är inte varje dag han har tillräckligt mycket skrot för att det ska bli värt att väga in det överhuvudtaget. Det han fått ihop hittills i dag skulle kunna ge honom tio kronor. Pengarna går till mat och kläder för honom och hans två yngre bröder. Det som blir över sparar han på ett hemligt ställe, för att någon gång kunna ta sig härifrån. Yao är bara en av cirka tvåtusen unga män, och en del flickor, som varje dag jobbar på tippen i Agbogbloshi. Många av dem kommer hit från de fattiga, torkdrabbade jordbruksregionerna i norr, i jakt på en inkomst till sig själva och sina familjer. Genom att slå sönder datorer, teve-apparater och kylskåp kommer de åt åtråvärda metaller som bly, kvicksilver, järn och koppar. Men eldarna som bränner fram deras försörjning frigör dioxiner som tar närmaste väg rakt in i deras kroppar. Det svider i ögonen och Yaos röst är hes när han säger att han brukar ha problem med att sova. Huvudet värker ofta, men det har han vant sig vid. Tungmetallerna han dagligen andas in sätter sig i hans kropp och hans organ som fortfarande är under utveckling. Det är känt att höga dioxinhalter kan påverka hjärnan och nervsystemet, och ge beteendestörningar och cancer. Livet som ”asätare”, som pojkarna ibland kallas, blir ofta alldeles för kort. FÖR BARA TIO år sedan var det här en grönskande och viktig del av ekosystemet. Här fanns frisk mangroveskog, en levande sumpmark som filtrerade flodvattnet under dess resa mot havet och kor som beta-

 30  3/2012

FRIHET

”Skalen av gamla uttjänta tjockskärmar som berövats på sitt innehåll. Dem man inte lastar varor i och bär på huvudet vänder man uppochner och använder som pallar att sitta på.”


GHANA Republiken Ghana gränsar till Elfenbenskusten i väst, Burkina Faso i norr, Togo i öst och Guineabukten i syd. Landet har historiskt utgjorts av åtskilliga kungadömen. På 1400-talet kom de första kolonisatörerna från Portugal och omfattande handel inleddes. På 1500-talet etablerades den första slavhandeln med Ghana och från och med 1600-talet svarade Nederländerna och Storbritannien för större delen av all handel med landet. 1874 grundades den brittiska kolonin Guldkusten. 1957 blev Ghana självständigt och dess förste president, Kwane Nkrumah, förbjöd sedermera all opposition. 1966 avsattes han och landet styrdes under militärdiktatur till och med 1992, då flerpartival tilläts. Ghana upplever sedan början av nittiotalet en tillväxttakt på mellan fem och tio procent årligen. Trots det har klyftorna ökat dramatiskt. Ginikoefficienten för inkomster, som ju lägre den är illustrerar en mer jämlik fördelning av löner, vinster, bidrag, och andra ersättningar inom ett land, har ökat från 0,38 år 1992 till 0,42 år 2006.

TUNGMETALLER

en od Fl l, ue ör n. m a f frå Sa att ri d. ts hä dö t u ig n ig a s ge nd g t ko tä a es r s n d ov e ä t e gr . D at an ao för . M r Y ar ad bro ng e m m sin a p sla ed ml a en ig ba m ill s v är e job en vd tt le r a n, m ng fö ne gå pen äm en tip de na till llan ar sk om ka r fi , k am dä 14 erfr nc ca

 31  3/2012

FRIHET

Termen tungmetaller används som regel i betydelsen tunga och särskilt miljöfarliga metaller. De mest omtalade är i detta sammanhang bly, kvicksilver, kadmium och uran. Det stämmer visserligen att de flesta tungmetallerna och deras kemiska föreningar är giftiga, men det finns även flera livsnödvändiga tungmetaller, såsom järn, zink, koppar, krom, mangan, molybden och nickel, liksom det finns giftiga eller miljöfarliga lättmetaller, däribland beryllium, strontium, aluminium. Tungmetaller finns i mer eller mindre all teknisk utrustning som används i samhället.


SPANINGEN

”Det här är er revolution. Den kommer varken bli twittrad, visas på teve eller IRC:ad. Går du inte ut på gatorna är striden förlorad.” tematik till animerad tentakelporr; här finns samma sorts otyglade extremister som på den svenska sajten Flashback. Här föds snart hackernätverket Anonymous. Egentligen är beskrivningen smått missvisande. För om man med ett närverk menar en bred grupp människor med liknande intressen som interagerar och håller en informell kontakt med varandra för att hjälpa varandra, då stämmer det egentligen inte. Anons, som de som ”tillhör” Anonymous kallas, är mer löst sammanslutna än så. Wired-reportern Quinn Norto var involverad i Anonymous under en tid. Också hon brottades med vad hon skulle kalla sammanslutningen, och det slutade med att hon valde att kalla det en kultur. Hackers finns bland alla Anons, men där finns också vanliga datanördar och aktivister. Hon skriver att: ”Anonymous är en gryende och liten kultur, men en kultur med en egen estetik och egna värderingar, konst och litteratur, sociala normer och produktionssätt, och till och med en egen dialekt.” ANONYMOUS ÄR EN av FBI:s måltavlor och Anons-hackarna är inte jättepopulära i Sverige efter att man hackat regeringens hemsida. Egentligen är det bisarrt när man begrundar att Anons mest av allt jagar så kallade ”lulz”. Lulz är ett slags vidareutveckling av lol, laughing out loud, på internetspråk. Lulz handlar enligt Norto om att skratta i stället för att skrika. Humorn blir ett sätt att peka på motsägelser, eller: ”lulz är skratt med smärta i”. ANONYMOUS FÖDDES ALLTSÅ på 4chan och levde för lulz, men snart växte det fram till något annat. På grund av Tom Cruise. En intern film från sekten scientologerna med den superkända skådespelaren läckte ut på internet, scientologerna hotade bland annat sajten Gawker med stämning om videon inte togs bort. Anonymous svarade med ilska, filmen innehöll viktiga lulz och behövde bevaras. Svaret var att attackera sekten och starta Project Chanology, Anonymous nätkrig mot Scientologerna. Året var 2008. Anonymous använde sig till stor del av klassiska spratt som att beställa en massa pizzor till scientologförsamlingar, attackera scientologanknutna hemsidor och busringa. Som synes ganska oskyldigt, men ur detta föddes ett engagemang bortom lulz. Här handlade det om att bekämpa dem som bekämpar yttrandefriheten samt ställa sig på de sektdrabbades sida. Project Chanology gick till slut så långt att man gick ut på gatorna och demonstrerade mot scientologerna över hela USA. VI ÄR TILLBAKA vid tiden när Mohammed Bouazizi tände eld på sig själv. Kort därpå blockerade den tunisiska regeringen Wikileaks, och den 2 januari 2011 tillkännagav Anonymous aktionsgren AnonOps operationen OpTunisia. Man angrep den tunisiska regimens hemsidor med DDoS-attacker, som går ut på att man angriper hemsidor med stora mängder data och gör dem otillgängliga. Man lyckades till och med komma åt Ben Alis hemsida och där publicera ett brev riktat till det tunisiska folket. Snart hjälpte Anons aktivister att komma runt regeringens censur och smita förbi elektronisk övervakning. Man skickade också ett säkerhetspaket med följande meddelande: ”Det här är er revolution. Den kommer varken bli twittrad, visas på teve eller IRC:ad. Går du inte ut på gatorna är striden förlorad.”

HÄR ÄR DET på sin plats att göra en liten avstickare. För den som inte lyssnade på uppringningsmodemens melodier på det sena 90-talet är IRC ofta obekant, IRC, eller Internet Relay Chat, som det står för, är ett chattprotokoll som var väldigt populärt för några år sedan och används fortfarande flitigt av datanördar och hackare, inte minst bland Anons. Stora delar av kommunikationen Anons emellan sker via IRC, där finns olika kanaler där olika frågor diskuteras och aktioner planeras. SJÄLVKLART FINNS DET många som avfärdar Anonymous. Inte minst statsmakter och underrättelsetjänster som ser Anons som ligister och terrorister. Det finns också de som avfärdar internetaktivism på bredare grunder. En av dem är journalisten Malcolm Gladwell, författare till ”Den tändande gnistan: Hur små faktorer kan förändra världen.” I tidningen The New Yorker uttrycker han en allmän skepsis till slagkraften i digital aktivism och menar att det behövs större uppoffringar än så för riktig förändring. Han pekar på den amerikanska medborgarrättsrörelsen och den enorma organisation och offervilja som låg bakom de förändringar som skedde. Gilla-klick i alla är, men det är nog inte så Anonymous ska bedömas. För i fråga om uppoffringar så ligger Anons en bit från den vanliga gilla-klickaren. Sedan den tunisiska hjälpaktionen har Anonymous aktivism breddats och spridits. Anons har arbetat med Occupy Wall Street-rörelsen, an­gripit Sveriges regering, mexikanska drogkarteller och polisen i Boston. FÖRRA SOMMAREN SKREV Nato en rapport om Anonymous, där man slog fast: ”Anonymous blir mer och mer sofistikerade och kan potentiellt hacka känsliga filer hos regering, militär och företag.” Vidare skrev man: ”I dag sägs den här internationella gruppen av ad hocaktivister ha tusentals operativa och inga givna regler eller medlemskap.” Bara dagar efter att rapporten skrevs greps sexton Anons i USA; svaret kom snabbt och Nato angreps i sin tur av Anons-hackare. Det var första gången en statsmakt lyckades komma åt Anonymous. Sedan dess har Anonymous gått i en än mer decentraliserad riktning, deltagarnas kommunikation har flyttats till privata IRC-kanaler. När Anons grävt sig djupare i underjorden har räckvidden för deras ikoner ökat, speciellt efter att Anonymous under förra hösten började agera som en viktig, om än informell, pr-avdelning för ’Occupy Wall Street’. De har skapat bilder och filmer och spridit information om rörelsens mål”, skriver Anonymous-experten och antropologen Gabriella Coleman i tidskriften Triplecanopy. FÖR ATT ÅTERANKNYTA TILL GLADWELL. Självfallet gör Anons inte samma uppoffring eller tar samma risk som de som barrikaderar Homs, inte heller är rörelsen lika betydelsefull som de som gick ut på gatorna i Tunisien. Men när många av de grupper som traditionellt ställt sig på mänskliga rättigheters sida har svårt att hitta till de nya slagfälten, då måste någon annan ta dess plats. Samtidigt som Sverige tillåter Ericsson att sälja övervakningssystem till diktaturer sitter hackare och datanördar runt om i världen och funderar ut sätt att vilseleda samma system. S

 37  3/2012

FRIHET


tt . r a uld le al er g et m ngd lla ä fu å m de är t sm s v na nn an r fi d Hä blan t. or ta, sk et häm Kr

– Vi har inte resurser att kontrollera allt som kommer in till hamnarna i Ghana. Det är regeringarna i Europa som måste se till att det inte exporteras olagligt skrot hit. de på de omgivande ängarna. Miljöjournalisten Mike Anane växte upp i närheten och brukade fiska i floden som barn. Nu är den igenslammad, förgiftad, död. Han ser vad den giftiga röken gör inte bara med naturen, utan även med människorna på tippen som han ofta besöker. Agbogbloshi är den största av flera elskrotstippar i landet, och att försöka stänga den skulle bara flytta problemet någon annanstans, menar regeringen. Det har däremot talats om att få till en flytt av den omkringliggande bebyggelsen. – Det är ren bly de andas in här, varje dag. Förr eller senare blir de sjuka, men blyet gör dem också aggressiva. Du vill inte vara här när de här pojkarna bråkar, säger Mike Anane och skakar allvarsamt på huvudet. FÖRSTA GÅNGEN HAN såg trasig elektronik anlända till Agbogbloshi var för nio år sedan. Då var det en lastbil till en tredjedel fylld med datormonitorer, teve-apparater och hushållsapparater. Nu kommer femhundra containrar per månad med elektronikskrot till hamnen i Tema, där en stor mängd illegalt gods gör entré i landet. Ghanas ekonomi har boomat de senaste åren, tack vare en långsiktig och stabil utveckling toppat med nya oljefyndigheter och höga priser på guld. Förra året var tillväxten den snabbaste i hela världen och en växande medelklass ökar efterfrågan på bland annat hemelektronik och bilar, samtidigt som en stor del av befolkningen lever i fattigdom. – Vi har inte resurser att kontrollera allt som kommer in till hamnarna i Ghana. Det är regeringarna i Europa som måste se till att det inte exporteras olagligt skrot hit. De måste ta det ansvaret, säger Mike Anane.

 32  3/2012

FRIHET


r ja m hi. slö so los av en gb o Ö h ord gb oc tb A Ä en r i Å, ng ivo ed ta i dr m å a t p er rn e gg te ng li en pru ng rs Ta u

. en en för slut å n r r p ör na ä ve i. F in en so sh ch ag er lo us sd öd gb d et br gbo g en arb å tv i A si när ns en pa a ha ad kö arn ch kn de gg l o ar an vä ue m k å m på na bl Sa nk kro de bä

m

ri de lu som er r. k fö gs r, uf da sa äc ha id pi h v r c rm m c le e ko r o el eft as me r re n la r e de om pe ta an , k es ao nn lan åd r Y , i ko sk bro en i s p å li t b ns tip g at ha å t få är ch et p at d en en o m uel kyd tur öm am ols ar s h S Dr

.

 33  3/2012

FRIHET


FRIHET

 34  3/2012

V er kom id i n vi nn me far in r a tsv gs tt ä te sm gen kn ä ik lta finn en s o s är m mä en och nn dö an en ds vä so fä n m lla da v fö s p äge rd å r e ny in un tt m ga . M eta m en lls än d kr ne en ote n ma t. iA n M gb ue eta og lla lle rn bl os a hi .

åt


ATT EXPORTERA FARLIGT avfall och elektronikskrot från industriländer till länder utan godkänd återvinningsindustri är ett brott mot Baselkonventionen. Ändå har det satts i system, och transporterna sker ofta under falsk beteckning som begagnade varor, ”second hand”, trots att de är trasiga. Det som fungerar har ofta kort livslängd och hamnar till slut på sopberget, där Mike Anane gör regelbundna rundor för att spåra sakernas ursprung. Han lyfter och vänder på prylarna, i jakten på märkningar. Ofta visar de sig komma från Storbritannien, inte sällan från skolor och andra offentliga förvaltningar. Frankrike och Tyskland är också vanligt förekommande, därefter nämns Sverige och övriga skandinaviska länder som flitiga exportörer. För några år sedan hittades hårddiskar från Stockholms stads utbildningsförvaltning på tippen i Agbogbloshi. Datorerna var av äldre modell och hur de hamnat i Ghana en gång i tiden kunde ingen som vid den tiden jobbade på förvaltningen säga. Klart är dock att flera svenska myndigheter vid olika tillfällen donerat datorer, som för en tid nått nya användare på den afrikanska kontinenten. Innan de skrotas på en tipp som den i Agbogbloshi. ENLIGT ORGANISATIONEN SWEDWATCH var den svenska exporten av begagnad elektronik till utvecklingsländer obefintlig mellan 1995 och 2005, för att år 2007 plötsligt vara uppe i 2 000 ton mobiltelefoner och 1 000 ton stationära datorer. Det mesta gick till Afrika, och till Ghana skickades elva ton stationära datorer just det året, med ett genomsnittsvärde på 86 kronor. Swedwatch konstaterar i sin rapport att det låga värdet av de exporterade produkterna indikerar att det inte handlade om apparater med lång livslängd, eller att lasterna delvis bestod av rent avfall. I SVERIGE HAR Tullverket, polisen och länsstyrelserna de senaste åren fått ökade anslag på sammanlagt 14,2 miljoner kronor per år för att stoppa den illegala avfallsexporten. Och även om sökandet efter illegalt avfall inte ligger högst i prioriteringsordningen har man blivit bättre. Förra året gjorde tullen 60 kontroller, varav en tredjedel visade sig vara försök till smuggling av illegalt avfall som vägde ungefär 200 ton. Oftast hävdar exportörerna att varorna är begagnade och i fungerande skick, men vid en närmare kontroll har det visat sig vara rent skrot. En stor del av de illegala transporterna har bestått av kylskåp, vars aggregat innehåller värdefulla metaller, men också teve-apparater, datorer och annan elektronik stoppas varje år. – Var exportören fått varorna från vet man i många fall inte. Ofta slutar det med ett föreläggande från Länsstyrelsen om att de inte får exportera, utan att det blir någon rättegång. Blir sändningen stoppad när den fortfarande är i förberedelsestadiet kan det vara svårt att få dem dömda för smuggling eller smugglingsförsök, säger Martin Johansson, nationell specialist på ekobrott och miljöbrott vid Tullverket.

HUR MÅNGA OLAGLIGA avfallstransporter från Sverige som slinker igenom utan kontroll är förstås omöjligt att säga, men ungefär en i månaden, plus några fler över jul, stoppas också i Nederländerna, där de flesta containrar på väg till Västafrika passerar. Just Västafrika, och då främst Nigeria, Ghana och Elfenbenskusten, brukar vara målet för smugglingen från Sverige, medan många andra europeiska länder har ett stort flöde till Asien. Interpol menar att den illegala exporten är en lukrativ marknad. Pengar går att tjäna i flera led: genom insamling på uppdrag av lokala myndigheter eller från butiker som är skyldiga att ta emot apparater som slutat fungera, och genom försäljning till köpare utomlands. Bara i Storbritannien beräknas den illegala handeln med elektronikavfall omsätta 22 miljoner kronor per år. Det är både mindre och större nätverk som figurerar, men exakt hur organiserad brottsligheten är vågar inte Interpol säga. I SVERIGE SER de kommuner som tillfrågats ingen större volym av stölder från elektronikskrotdepåer, och det smuggelgods som avslöjats har enligt Tullverket ofta sitt ursprung hos privata ägare som nappat på annonser på till exempel Blocket. Att deras avlagda kylskåp ska hamna på en tipp i Västafrika är kanske inte vad de tänkt sig. Men enligt en färsk FN-rapport som studerat de västafrikanska länderna Benin, Elfenbenskusten, Nigeria, Liberia och Ghana mellan åren 2009 och 2011, är den illegala avfallsexporten inte hela förklaringen till det växande elektroniksopberget i regionen. En större mängd än man tidigare trott kommer från egen konsumtion av nya eller begagnade apparater. Även om konsumtionen på den afrikanska kontinenten fortfarande ligger på en betydligt blygsammare nivå än till exempel Europa eller USA så ökar användningen av hemelektronik lavinartat. Enligt samma FN-rapport bestod 70 procent av all elektronikimport till Ghana under 2009 av begagnade varor, varav en tredjedel var odugliga och följande år resulterade i 40 000 ton elskrot. Mike Anane, som själv följt trafiken från hamnstaden Tema till soptipparna, menar att betydligt mer – cirka 90 procent av allt som importeras – består av odugligt skrot. OM VÄRDEFULLA METALLER kan tas tillvara ur de skrotade apparaterna i stället för att på nytt utvinnas är det förstås en vinst för miljön. Men då krävs en fungerande återvinningsindustri, som har kapacitet att tillvarata allt, och som inte förgiftar människor och miljö. För Ghanas del ser den typen av fungerande återvinningsindustri ut att vara långt borta. I AGBOGBLOSHI SITTER en man på en gammal mikrovågsugn och smälter bly i en kittel. Vit rök bolmar ut i vindriktningen och några av de som passerar täcker ansiktet med näsdukar och sjalar för en stund. Överallt hörs ljudet av hackandet mot plast och metall. Några killar

”Bara i Storbritannien beräknas den illegala handeln med elektronikavfall omsätta 22 miljoner kronor per år. Det är både mindre och större nätverk som figurerar, men exakt hur organiserad brottsligheten är vågar inte Interpol säga.”  35  3/2012

FRIHET


m Ska e l sa d at ade ke t s a r p lå pe å sö lsin tip nd e pe er r. E n s t el kro t få le r d t, m tal fl en en ic in de kor til st o lig o ch ga fle un nd r s ga e älje k m v ar r fr inn k n uk o ad t o r jo en ch bb . ar ön gr

”Han lärde sig hur man slår sönder datorer för att komma över elektroniken, vilket metallskräp som är värt att plocka, och hur man köper bilbatterier till rätt pris för att utvinna bly att sälja vidare.” i 20-årsåldern gör upp en eld av en sönderslagen kyl. Plasten brinner bra, och de slänger in några kablar för att smälta bort höljet innan de snabbt kyler ner de blottade metalltrådarna med vatten. Lågorna skiftar i norrskensliknande flammor – lila, grönt, gult och rosa – som vittnar om att röken är mättad av tunga gifter. Yao och hans bror Samuel, 14, sitter och dinglar med benen från en bänk under plåttaket som en av metallinköparna slagit upp åt pojkarna, för att erbjuda en skuggig viloplats under den varmaste tiden på dagen. De verkar nedstämda, dämpade, och kontrasten blir tydlig när deras kompisar, ett gäng killar som har fördelen att fortfarande kunna gå i skolan, trillar in under eftermiddagen. De skrattar och skämtar med varandra, pratar i mun på varandra om sina fotbollsidoler i FC Barcelona och får till slut även Yao att dra lite på mungiporna en stund. Samuel, däremot, sitter mest och tittar ner i marken. Möter helst inga blickar. Hans ögonvitor är gulnade, vilket är ett vanligt tecken på leversjukdom. YAO OCH SAMUEL är föräldralösa sedan ett par år, och har paradoxalt nog tagit sig till denna förgiftade plats för att överleva. Yao kom först, han hade hört talas om att man kunde tjäna pengar på tippen och tog sig på egen hand hit med en tro-tro (minibuss) från sin hemby i östra

Ghana. Snart träffade han andra barn som levde och jobbade på tippen. Han lärde sig hur man slår sönder datorer för att komma över elektroniken, vilket metallskräp som är värt att plocka, och hur man köper bilbatterier till rätt pris för att utvinna bly att sälja vidare. På nätterna sover bröderna på en träbänk på marknaden, i ett stånd som under dagarna maler och säljer torkad peppar. Den tredje brodern Kwaku, som snarare ser ut som en elvaåring än de tretton år han sägs vara, är ännu inte invigd i affärerna på tippen utan tillbringar dagarna på marknaden, där unga kvinnor från norr jobbar hårt med att bära tunga varor. YAO DRÖMMER OM att bli pastor eller målvakt. Samuel om att bli skådespelare eller chaufför. – Jag har ju inte gått i skolan på länge. Men om jag kunde få hjälp av någon så kanske det skulle kunna gå, säger Yao lite frånvarande, innan han följer med de nyanlända kompisarna för att spela fotboll på den öppna, dammiga grusplatsen mitt på tippen. Men bollen visar sig vara hopplöst utpyst. Så de hamnar på högarna av skrot igen. Sparkar undan plasthöljen och plockar bitar de kan använda. En bit bort ligger en hög med nyanlända tangentbord från datorer. Ett av de som ligger överst är svenskt, med bokstäverna å, ä och ö. Uppenbarligen med svenskt ursprung.

 36  3/2012

FRIHET


DETTA I SAMMA månad som elektronikföretagens återvinningsbolag Elkretsen sammanställer siffror som visar att Sverige är världsbäst på att återvinna elektronik. Svenskarnas konsumtion av elektriska apparater ökar för varje år som går, vi byter ut våra mobiltelefoner vartannat år och livslängden för våra datorer är bara några år längre. Varje år samlar Elkretsen in tillräckligt med elektronikskrot för att kunna fylla Globen från golv till tak, två gånger om. Men allt hamnar inte där det ska. EN LITEN POJKE plockar upp en skrotad mobil från sopberget, sätter den mot örat och säger ”hello, hello”, så de andra skrattar, men snart börjar det bli grinigt i luften, lite oroligt. Fler killar strömmar till, några tonåringar som gruffar om något. Klockan är halv sex på eftermiddagen. Tröttheten tar ut sin rätt och tålamodet tryter. Yao har ett plåster på huvudet, som täcker såret han fick för en vecka sedan. Han hamnade i bråk med en annan pojke om vem som skulle få plocka isär en dator och fick en metallbit slagen i skallen under tumultet. – Man måste vara galen för att överleva här, säger han och ler skevt. Han tror att gud tar hand om honom. Annars skulle han vara död för länge sedan. Handen som rotar runt på sophögen är skadad av skärsår. Han lyfter på ett rostigt batteri och tittar trött på det innan han lägger det i säcken. I morgon ska han ha tillräckligt med metall för att väga in och få betalt. S

 37  3/2012

FRIHET

ÅTERVINNING S  Naturvårdsverket uppskattar att varje svensk använder 160 kilo elektronik i sin vardag, i hemmet och på jobbet. Då räknas de vitvaror, datorer, tv-apparater och mobiltelefoner som används, men inte de prylar som ligger och samlar damm i byrålådor. Ändå ökar den använda mängden elektronik med cirka fyra kilo per person och år.

S  2010 stoppade Tullverket 19 sändningar av illegalt avfall som sammanlagt vägde 462 ton, varav 226 ton metallskrot. Övrigt avfall bestod bland annat av kylskåp, lösa kompressorer, tv-apparater, datorer, bilar och bildelar. Allt skulle till olika länder i Västafrika.

S  2011 stoppades 19 sändningar på sammanlagt 204 ton från Sverige. Dessa bestod bland annat av bilar, bildelar, kylskåp, plastavfall, tv-apparater och datorer. Sex av dessa sändningar skulle till Nigeria och tre till Ghana.

S  De exportörer som avslöjas med olagligt avfall innan de ens påbörjat transporten kan oftast inte fällas för försök till smuggling (smugglingslagen) och försök till olovlig avfallsexport (miljöbalken) eftersom de fortfarande

befinner sig på förberedelsestadiet. En annan omständighet som gör att få fälls för smuggling av avfall är att det enligt smugglingslagen krävs ett uppsåt för att dömas för brott, medan det enligt Miljöbalken räcker med oaktsamhet. Många gånger leder de avslöjade smugglingsförsöken enbart till böter.

S  Enligt Elkretsen, som är elektronikföretagens bolag med ansvar för elektronikåtervinning, lämnade svenskarna under 2011 in 82 miljoner elektroniska prylar till återvinning. I snitt handlar det om 16,27 kilo per person, vilket enligt Elkretsen gör Sverige till bäst i världen på elektronikåtervinning, jämte Norge.


Hacktivister i lustiga masker De talar med en datorgenererad röst på Youtube, bär Guy Fawkesmasker inspirerade av filmen och serieromanen ”V for Vendetta” och jagas av världens underrättelsetjänster. Frihet tittar närmare på fenomenet Anonymous.

T

TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

UNISIERN MOHAMMED BOUAZIZI drömde om att köpa en varubil för att använda i arbetet som grönsaks­säljare, det hade han arbetat med i sju år. Den 17 december 2010 slets hans levebröd från honom när en polis konfiskerade hans grönsaksvagn. Han lämnade scenen förnedrad och uppsökte de lokala kommuntjänste­männen för att klaga. De vägrade att träffa honom och bara en timme senare tände Bouazizi eld på sig själv och satte samtidigt ett helt lands

hjärtan i lågor. Den folkliga ilskan som utbröt efter Bouazizis aktion blev så stor att diktatorn Abidine Ben Ali besökte den döende mannen för att stävja tunisiernas vrede. Han lyckades inte. Den 14 januari 2011 flydde Ben Ali från Tunisien och 14 år av diktatur var till ända. MEN HUR HÄNGER det ihop med Anonymous? Vi tar det från början. 2004 startas bildsajten 4chan. Ett bildforum, eller en anslagstavla, där man möts av en bredd på diskussioner som går från avancerad ma-

 36  3/2012

FRIHET


SPANINGEN

”Det här är er revolution. Den kommer varken bli twittrad, visas på teve eller IRC:ad. Går du inte ut på gatorna är striden förlorad.” tematik till animerad tentakelporr; här finns samma sorts otyglade extremister som på den svenska sajten Flashback. Här föds snart hackernätverket Anonymous. Egentligen är beskrivningen smått missvisande. För om man med ett närverk menar en bred grupp människor med liknande intressen som interagerar och håller en informell kontakt med varandra för att hjälpa varandra, då stämmer det egentligen inte. Anons, som de som ”tillhör” Anonymous kallas, är mer löst sammanslutna än så. Wired-reportern Quinn Norto var involverad i Anonymous under en tid. Också hon brottades med vad hon skulle kalla sammanslutningen, och det slutade med att hon valde att kalla det en kultur. Hackers finns bland alla Anons, men där finns också vanliga datanördar och aktivister. Hon skriver att: ”Anonymous är en gryende och liten kultur, men en kultur med en egen estetik och egna värderingar, konst och litteratur, sociala normer och produktionssätt, och till och med en egen dialekt.” ANONYMOUS ÄR EN av FBI:s måltavlor och Anons-hackarna är inte jättepopulära i Sverige efter att man hackat regeringens hemsida. Egentligen är det bisarrt när man begrundar att Anons mest av allt jagar så kallade ”lulz”. Lulz är ett slags vidareutveckling av lol, laughing out loud, på internetspråk. Lulz handlar enligt Norto om att skratta i stället för att skrika. Humorn blir ett sätt att peka på motsägelser, eller: ”lulz är skratt med smärta i”. ANONYMOUS FÖDDES ALLTSÅ på 4chan och levde för lulz, men snart växte det fram till något annat. På grund av Tom Cruise. En intern film från sekten scientologerna med den superkända skådespelaren läckte ut på internet, scientologerna hotade bland annat sajten Gawker med stämning om videon inte togs bort. Anonymous svarade med ilska, filmen innehöll viktiga lulz och behövde bevaras. Svaret var att attackera sekten och starta Project Chanology, Anonymous nätkrig mot Scientologerna. Året var 2008. Anonymous använde sig till stor del av klassiska spratt som att beställa en massa pizzor till scientologförsamlingar, attackera scientologanknutna hemsidor och busringa. Som synes ganska oskyldigt, men ur detta föddes ett engagemang bortom lulz. Här handlade det om att bekämpa dem som bekämpar yttrandefriheten samt ställa sig på de sektdrabbades sida. Project Chanology gick till slut så långt att man gick ut på gatorna och demonstrerade mot scientologerna över hela USA. VI ÄR TILLBAKA vid tiden när Mohammed Bouazizi tände eld på sig själv. Kort därpå blockerade den tunisiska regeringen Wikileaks, och den 2 januari 2011 tillkännagav Anonymous aktionsgren AnonOps operationen OpTunisia. Man angrep den tunisiska regimens hemsidor med DDoS-attacker, som går ut på att man angriper hemsidor med stora mängder data och gör dem otillgängliga. Man lyckades till och med komma åt Ben Alis hemsida och där publicera ett brev riktat till det tunisiska folket. Snart hjälpte Anons aktivister att komma runt regeringens censur och smita förbi elektronisk övervakning. Man skickade också ett säkerhetspaket med följande meddelande: ”Det här är er revolution. Den kommer varken bli twittrad, visas på teve eller IRC:ad. Går du inte ut på gatorna är striden förlorad.”

HÄR ÄR DET på sin plats att göra en liten avstickare. För den som inte lyssnade på uppringningsmodemens melodier på det sena 90-talet är IRC ofta obekant, IRC, eller Internet Relay Chat, som det står för, är ett chattprotokoll som var väldigt populärt för några år sedan och används fortfarande flitigt av datanördar och hackare, inte minst bland Anons. Stora delar av kommunikationen Anons emellan sker via IRC, där finns olika kanaler där olika frågor diskuteras och aktioner planeras. SJÄLVKLART FINNS DET många som avfärdar Anonymous. Inte minst statsmakter och underrättelsetjänster som ser Anons som ligister och terrorister. Det finns också de som avfärdar internetaktivism på bredare grunder. En av dem är journalisten Malcolm Gladwell, författare till ”Den tändande gnistan: Hur små faktorer kan förändra världen.” I tidningen The New Yorker uttrycker han en allmän skepsis till slagkraften i digital aktivism och menar att det behövs större uppoffringar än så för riktig förändring. Han pekar på den amerikanska medborgarrättsrörelsen och den enorma organisation och offervilja som låg bakom de förändringar som skedde. Gilla-klick i alla är, men det är nog inte så Anonymous ska bedömas. För i fråga om uppoffringar så ligger Anons en bit från den vanliga gilla-klickaren. Sedan den tunisiska hjälpaktionen har Anonymous aktivism breddats och spridits. Anons har arbetat med Occupy Wall Street-rörelsen, an­gripit Sveriges regering, mexikanska drogkarteller och polisen i Boston. FÖRRA SOMMAREN SKREV Nato en rapport om Anonymous, där man slog fast: ”Anonymous blir mer och mer sofistikerade och kan potentiellt hacka känsliga filer hos regering, militär och företag.” Vidare skrev man: ”I dag sägs den här internationella gruppen av ad hocaktivister ha tusentals operativa och inga givna regler eller medlemskap.” Bara dagar efter att rapporten skrevs greps sexton Anons i USA; svaret kom snabbt och Nato angreps i sin tur av Anons-hackare. Det var första gången en statsmakt lyckades komma åt Anonymous. Sedan dess har Anonymous gått i en än mer decentraliserad riktning, deltagarnas kommunikation har flyttats till privata IRC-kanaler. När Anons grävt sig djupare i underjorden har räckvidden för deras ikoner ökat, speciellt efter att Anonymous under förra hösten började agera som en viktig, om än informell, pr-avdelning för ’Occupy Wall Street’. De har skapat bilder och filmer och spridit information om rörelsens mål”, skriver Anonymous-experten och antropologen Gabriella Coleman i tidskriften Triplecanopy. FÖR ATT ÅTERANKNYTA TILL GLADWELL. Självfallet gör Anons inte samma uppoffring eller tar samma risk som de som barrikaderar Homs, inte heller är rörelsen lika betydelsefull som de som gick ut på gatorna i Tunisien. Men när många av de grupper som traditionellt ställt sig på mänskliga rättigheters sida har svårt att hitta till de nya slagfälten, då måste någon annan ta dess plats. Samtidigt som Sverige tillåter Ericsson att sälja övervakningssystem till diktaturer sitter hackare och datanördar runt om i världen och funderar ut sätt att vilseleda samma system. S

 37  3/2012

FRIHET


BILD: PRESSBILD

KULTUR & NÖJE

Samtidskritisk blockbuster Boksuccén ”Hungerspelen” har flyttat till vita duken och blivit vårens stora filmhajp. Filmen imponerar med sitt höga tempo och sin skarpa samtidskritik. TEXT: JOHN ANTONSSON

3

FILMHJÄLTINNAN KATNISS TAR sin systers plats och deltar i Hungerspelen, ett gladiatorspel på en stor skogsarena som direktsänds i hela landet och är en dystopisk framtidsbild av USA. Där ska de strida till dess att bara en står på benen. Filmen ”Hunger Games” är en brutal sak med unga människor som målgrupp, och det är i den profileringen som filmen verkligen sticker ut. Unga människor som dör är aldrig en trevlig syn, och för att kunna nå så många tittare och komma förbi jobbiga åldersgränser har filmskaparna tvingats dra ner på blod och tortyrporr. I stället blir döden ett definitivt slut som inte är spektakulärt eller trollas bort som i en Rambo-film. Döden blir verklig. DET BLIR STUNDTALS svårt att ge ”Hunger Games” en rättvis bedömning. Å ena sidan kan man bedöma filmen som ren underhållning för ungdomar. I det avseendet är filmen riktigt bra. Det finns inte ett tråkigt ögonblick, den är snyggt filmad, klippningen är vass och kostymerna är så där lagom skruvade som sig bör i en framtidsskildring. Å andra sidan kan man se filmen som en skarp social kritik, och även där sticker den ut. En kritiker på en borger-

lig dagstidning såg filmen och påmindes om nazismen. Förvisso är de totalitära inslagen i ”Hunger Games” värld otäcka; vakterna bär uniformer och folket lever bakom elstängsel. Men jag tror att det perspektivet är präglat av en marknadsliberal världsbild. Tar man på sig vänsterglasögonen blir ”Hunger Games” snarare en spegelbild av vår egen värld. De tolv distrikten blir symboler för centrum och periferi. Distrikt tolv där protagonisten Katniss kommer från utvinner kol, och folket lever i armod i klass med ”nu äter jag kackerlackor för att överleva”. En gång i tiden var distrikten 13, men det sista gjorde uppror och jämnades med marken. Som straff för upproret tvingas varje distrikt skicka en pojke och en flicka till Hungerspelen. UTAN ATT PÅ något sätt banalisera nazismens oförrätter så är det snarast övertydligt att ”Hunger Games” är en mörk samtidssatir som ett direkt svar till de kraftigt växande klyf-

 40  3/2012

FRIHET

torna i västvärlden. Filmen väntas bli en stor blockbuster och böckerna den baseras på har sålt bra i flera år, inte helt olikt ”Twilight”. Jämförelserna har, något orättvist, haglat. ”Twilight” är präglad av den kristna högerns sexmoralism. Med övermäktiga män och en tjej som brottas med kärleken till dem. ”Hunger Games” är en historia om revolution, våld och moraliskt tveksamma situationer. Det är en film där tittarna tas på allvar och möts med respekt, övertydliga inslag skippas. Det känns skönt att kunna se en film som är intresserad av att ge en samtidskommentar, och samtidigt underhållas, bli rädd, ledsen och glad. ”HUNGER GAMES” VISAR att man inte måste kolla på deprimerande Ken Loach-filmer för att uppleva en viktig och stundtals arg samtids­skildring. Filmen är den första i en planerad trilogi och visar ett samhälle i bojor och ett folk som är tuktat, men den visar också ett folk som tröttnat, som gör sig redo att räta på sina ryggar. Tyvärr har jag inte läst böckerna och vet inte om folket reser sig i slutet. Jag hoppas det. S Bio – ”Hunger Games” går på din biograf nu.


KALENDERN

Spaniens mörker på glänt

Punkäventyr mot botten

FRANCISCO FRANCO VAR Spaniens statsöverhuvud och totalitäre diktator från 1936, inledningen av det spanska inbördeskriget, till hans död 1975. I ”Franco – diktator på livstid” skildrar journalisten och författaren Roger Älmeberg Francos liv och gärning i den spanska historiens mitt. Redan efter ett par lästa sidor är det tydligt att läsaren kommit över en biografi som tar detaljerna på allvar. Uppväxt, årtal, namn och händelser skildras med imponerande noggrannhet. Älmeberg har tidigare skrivit ”Då världen höll andan”, en bok om Kubakrisen 1962, och intresset för militärhistoria genomsyrar även denna bok. Ibland slår det över, fascinationen blir ett distraktionsmoment i läsningen. ”Franco – diktator på livstid” lyckas trots det illustrera en kylig och beräknande ledare som med sällsynt terror och kraft slår ner varje form av motstånd och opposition. Och till skillnad från många personfokuserade biografier förmår Älmeberg sätta Franco i ett större sammanhang, nämligen de krafter och tendenser som verkade i det spanska samhället vid den här tiden. Den unga och brokiga arbetarrörelsen, där alla från socialdemokrater till kommunister, syndikalister och anarkister tävlade om arbetarklassens stöd, ställs mot högerkonservatism och så småningom militant fascism i slaget om landets framtid. För den som är sugen på en fullmatad och välskriven bok om Spaniens historia och därmed nutid är ”Franco – diktator på livstid” rekommenderad läsning. Trots att boken lider av slarvig korrekturläsning och en och annan kryptisk mening.

DET KÄNNS INTE riktigt rätt i kroppen efter att jag har läst serieromanen ”Idag är sista dagen på resten av ditt liv.” Serietecknaren Ulli Lust målar ett fullkomligt ärligt och skoningslöst gripande självbiografiskt porträtt av en punktillvaro som slutar i den djupaste misär. Vi lär känna Ulli som hon var på det tidiga åttiotalet, en punkare som lever dag för dag i Wiens alternativa kretsar. Hon och polarna krökar, röker gräs och snart lär hon känna Edi, en vän med ett minst sagt dåligt inflytande. Innan Ulli vet ordet av har hon spenderat en kväll på en bordell (tack och lov utan kunder). Vännerna reser till Italien och punk­ äventyret förvandlas allt mer till en tragedi. Ulli Lust har verkligen gjort ett praktverk som känns, teckningsstilen behåller ständigt samma ton men varieras för att passa till det som berättas. Det är stark läsning om män som tror sig äga kvinnor, om män som tar sig rätten till Ulli Lusts mest privata vrår. Känslan av utsatthet och förövarnas snabbföränderliga karaktärer målas snyggt upp i en förvandling som ibland är så flyktig att det ger en smått onaturlig känsla. Det måste krävas enormt stort mod för att teckna upp sin ungdom, inte bara i ord utan också i ärliga bilder som sammankopplas till en ärlig helhet. Jag försöker stoppa mig mitt i denna hyllningsakt, kritik kräver så klart kritik. Den enda jag kan komma på är att boken är för kort, de 460 sidornas slukas snabbt och lämnar efter sig en nyfikenhet över vad som hände sedan. Just ja, den där unga tjejen på äventyr blev prisbelönt serieskapare.

TEXT: DANIEL MATHISEN

TEXT: JOHN ANTONSSON

Bok – ”Franco – diktator på livstid” (Norstedts förlag) finns i bokhandeln nu.

Bok – ”Idag är sista dagen på resten av ditt liv” (Kolik förlag) finns i bokhandeln nu.

maj. Tillbaka med bandet. Loosegoats är tillbaka, den här kvällen på KB i Malmö.

23

maj. FBI:s fader. ”J. Edgar”, filmen om den mångårige FBI-chefen kommer ut på dvd och bluray.

1

juni. Kultbok som film. Jack Kerouacs ”På drift” filmatiseras med Sam Riley i huvudrollen.

8

juni. Augusts mest kända. Örebro länsteater har nypremiär på Strindbergs ”Fröken Julie.”

juni. Hiphop på Grönan. Ison och Fille spelar på Gröna Lunds lilla scen.

n

SKRÄCKIS. ”Game Change”, HBOdramatiseringen av presidentvalet 2008 i allmänhet och med fokus på valet av Sarah Palin till vicepresidentkandidat i synnerhet, är ett måste för varje politisk junkie. KULTURSNACK. För den som gillar teveserier, film och böcker är Slate’s ”Culture gabfest” en utmärkt podcast. Det är helt enkelt initierat och intellektuellt snack om pop- och finkultur. TABUBOK. I Börje Svenssons skakande skildring om pedofiler och sexbrottslingar, ”De mest hatade”, får läsaren en psykologisk förklaring till brotten som skrämmer. FRANSK REALISM. Det franska presidentvalet har just avgjorts. Leta upp en dvd med ”Överflödiga människor” från 1999 och besök landets verklighet. LEKTYR FÖR HÄNGMATTAN. Solen visar sig allt mer, då är deckare utmärkt. Gå tillbaka till klassikerna och läs Sjöwall & Wahlöö, Dashiell Hammett och Jean-Patrick Manchette. INDIEHUMOR. Premiäravsnittet av teveserien ”Girls” väcker hopp om en smart relationskomedi.

18

19

Ko lu m sp ni el ste a tra r e n o di n m ch Pl tion ins mu an e t s ll li ik se B:s a m ka v krit na lå ed ik ike st t ”I ie tig rn e tid ll M r. A rol An en an pro l i dr . S or på sam es L ve s”, d ns so en häl okk ka m br lsu o m i s Da pe tti tve en gb la ske ck ar l la ts de fli rap inge att h t. tig pa n t d re so iph m op en n e

REKOMMENDATIONER

5

ti vi är ”H B on k­t e ip B sk ig n h C a in lik o oc n f a p h al or C so ­m N m a N ­ .”

4

18 MAJ – 28 JUNI

 41  3/2012

FRIHET

26

juni. Fullspäckat. Peace & Love imponerar med akter som Rihanna, Regina Spektor och Kent.

28

juni. Nordligaste festivalen. Kirunafestivalen bjuder på bland andra Veronica Maggio och Magnus Uggla.


Energiskt och aktuellt

Musik utan vilja

Stabil spökhistoria

”FOLILA” ÄR MUSIK på bambara, det är också namnet på åttonde skivan för det prisbelönta paret från Mali. Amadou & Mariam sprider glädje och energi men framför allt så osar musiken av kärlek. För en svensk publik är de kanske mest kända för låtarna ”Sabali” och ”La realité”. Tidigare musiksamarbeten med Manu Chao ger en ganska tydlig fingervisning: Det här är musik att dansa till, att skratta till, att hålla handen till och att älska till. Den här gången har de sträckt ut en hand till likasinnade kamrater världen över. Bland gästerna märks Santigold, TV On The Radio, Jake Shears från Scissor Sisters men också den kontroversielle Bertrand Cantat. Resultatet blir stundtals lite spretigt men jag tycker att de ror det i hamn. Med bakgrund av vad som händer nu i Mali så är deras musik än viktigare. Inte som kommentar till händelserna utan snarare att den nyanserar de bilder vi får därifrån med sitt positiva budskap. Skivans bästa spår är ”Chérie, Oh Amadou” och ”Wily Kataso”. Låtarna lyckas till viss del förmedla den mäktiga upplevelsen som en konsert med Amadou & Mariam innebär. Missa inte den upplevelsen.

PÅ SKIVORNA ”TILLBAKA till samtiden” från 2007 och ”Röd” från 2009 byggde Kent en kompromisslös vägg av elektroslingor och basgångar, 2010 års ”En plats i solen” tog bandet tillbaka till en rakare rock. På nysläppta ”Jag är inte rädd för mörkret” tycks bandet vela, vågar inte ta ställning på samma sätt. Samma svårmod som sålt in indieprofeterna Kent hos en generation av tonåriga sökare blir svårsmält när sångaren Joakim Berg, strax över 40, badar i krystad självömkan och ångest. Bäst blir det när bandet lämnar tonårs­romantiken, som på ”Färger på natten”, med en suggestiv basgång och rader om tablettberoende. På ”Isis & Bast” sjunger Berg om hur ”socialismen begravts i konungarnas dal”, rader som tillsammans med röda analyser från tidigare alster visar ett band som väljer sub­til samhällskritik framför övertydlig pla­kat­politik. Det är klokt. Problemet är att många koncept känns avdammade och den påklistrade viktighet som tidigare framstått som charmig blir på ”Jag är inte rädd för mörkret” tjatig och irriterande. Kents musik framstår alltmer som temaspår till en generation som längtar tillbaka till den där tonårstiden. Räcker det?

HARRY POTTER HAR vuxit upp och blivit advokat. Nja, så är det väl egentligen inte, men det är svårt att inte se den lille glasögonprydde trollkarlen hos den Daniel Radcliffe som i filmen ”The Woman In Black” spelar en sorgtyngd änkling på tjänsteresa till en kuslig engelsk stad. Tiden är tidigt 1900-tal, bilen är ny och fotogenlampa är fortfarande standardutrustning. Advokatänklingen ska reda upp ett dödsbo i en liten stad, första natten är det fullt på värdshuset och han tvingas sova i en övergiven barnkammare på vinden. Nästa dag åker han häst och vagn till ett övergivet hus, pappersarbetet ska klaras ut och det måste han nödvändigtvis göra på plats bland uppstoppade djur, oändligt många rum och en och annan leksaksclown. Ni fattar vartåt det barkar. Filmen bjuder på ”hoppa upp ur stolen”-stunder och miljöerna är så där karga och mörka som sig bör. Tyvärr räcker det inte för att bli en riktigt bra film, men visst duger den utmärkt till sommarens nattmanglingar med godis och chips.

TEXT: CALLE SUNDSTEDT

TEXT: DANIEL MATHISEN

TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva – ”Folila” av Amadou & Mariam finns i handeln nu.

Skiva – ”Jag är inte rädd för mörkret” finns i butik nu.

Bio – ”The Woman In Black” går på bio nu.

2

PUNKFEBER. För den som älskar punk är 77 en magisk siffra. Det är året då The Clash debuterar med skivan ”The Clash”, där man kan höra omedelbara klassiker som ”I’m so bored with the USA” och ”White riot.” Dessutom släpper band som The Runaways, Buzzcocks och Sex Pistols plattor. Sex Pistols skiva ”Never Mind The Bollocks” är bandets enda studioalbum, många skulle säga att det är ett av musikhistoriens viktigaste. Få skivor har skapat samma moralpanik, fått unga människor att ifrågasätta auktoriteter och ge konventioner en käftsmäll på samma sätt.

Samma år gick kompisarna Pimme, Gurra och Fjodor in i en replokal och bildade bandet The Haters och snart blev de Ebba Grön. Ett hyfsat punkår alltså. ABBA TOPPAR LISTORNA. Abba, som väl är punkens antites, släppte i april samma år singeln ”Dancing queen”, och som en raket steg singeln till förstaplatsen på den amerikanska Billboardlistan. SKRÄCKLITTERATUREN INTAR NYA HÖJDER. 1977 var också ett fantastiskt år för den som gillar att läsa populärlitteratur, Stephen Kings ”Varsel”, eller ”The Shining” som den heter på engelska, samsades med andra härliga genreförfattare som fantasyförfattaren Terry Brooks, deckaremaestron John le Carré och science fiction-legendaren Philip K Dick. 1977 var också ett intressant år för den som gillar skönlitteratur, Iris Murdochs roman Bookerprisbelönade ”Havet, havet” är en av flera godbitar som släpptes under året. I Norge släpptes Gerd Brantenbergs feministiska klassiker ”Egalias döttrar”, boken som vände på orden för att visa på könsskillnader.

 42  3/2012

FRIHET

ar g be are rg ta re , om Win ge a b rin tt erg ge ho , 6 ns n a 7m v m åri g ilj ök iss pe on tag ns i fe re fick onä ns in r f . bj rån ud an Sun til db l y­-

Året då drottningen både dansar och skändas.

M

Kulturåret 1977:

2

k fel rå ”A an p k tt ja j er at n g u s sk åg rå in on r o iv n fö te a r”

3


SERIEN AV SARA HANSSON

 43  3/2012

FRIHET


– Vi har inte sett så mycket civil olydnad sedan sextiotalet Rise Against är punkrockbandet som säljer guld och inte räds att prata politik. Frihet träffade bandets gitarrist Zach Blair för att prata Obama, musikens kraft och gitarrgudar. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: PRESSBILD

K

ÖN RINGLAR SIG 30 meter. Det är flera timmar kvar till att det amerikanska punkrockbandet Rise Against ska gå upp på scenen på Fryshuset i Stockholm. Bandet har just haft soundcheck och gitarristen Zach Blair kommer in i ett litet rum fyllt med kappsäckar, en kartong uppäten snabbmat och ett par slitna bärbara datorer. Zach kommer egentligen från Sherman, en liten stad i Texas utanför Houston, men den så typiska Texasdialekten är som bortblåst. Kanske har den plattats ut av personer han mött under åren av turnerande. Rise Against bildades i Chicago 1999 av resterna från punkbandet 88 Fingers Louie. ”Endgame”, bandets senaste platta, släpptes 2011 och låg som bäst på andraplats på den amerikanska Billboardlistan. KÖN UTANFÖR BLIR längre samtidigt som Zach berättar om vilka bandet riktar sig till. – Det är alltid för underdogen, personen som får dra det kortaste halmstrået. Det är för personerna som tar strid för den som inte är privilegierad. Det handlar om de 99 procenten som blir lurade av dem som sitter på toppen av berget, säger Zach.

Så musiken har ett budskap, frågan är om den förändrar. Zach tror det. – Till och med små steg är fortfarande steg. Många gånger är folks uppmärksamhetsspann väldigt korta. De är intresserade av dokusåpor och annat banalt skräp. Om vi får någon uppmärksamhet från en stor grupp människor försöker vi säga något som ligger oss nära om hjärtat och förhoppningsvis förändra någons åsikter, få folk intresserade. Om de lyssnar, blir engagerade och inte håller med, då är det åtminstone en till röst som argumenterar med oss och går kanske vidare och gör något bra med deras rörelse. ZACH TAR UPP exempel på fans som mejlat bandet och berättat att de blivit vegetarianer efter att ha hört bandets låtar. – Vi har fått mejl där det står att ”jag är en homosexuell tonåring och jag övervägde självmord men orkar på grund av er”, så jag vet att musiken verkligen förändrar. RISE AGAINST VAR ett av många band som ställde sig bakom Barack Obama i samband med presidentvalet 2008. Obama valdes under pa-

 44  3/2012

FRIHET


– I USA har vi Occupy-rörelsen, i Mellanöstern ställer sig folk upp och säger ”fuck you”. Det är fantastiskt att se, det är en intressant tid att vara med i ett punkband.

TIO LÅTAR om frihetskamp

T

he Clash – ”Spanish Bombs”. Om hur den republikanska oppositionen modigt kämpade mot Franco under det spanska inbördeskriget.

B

ig K.R.I.T. – ”As Small As A Giant”. ”Break these chains, erase these thangs society put up on our brain.”

T roller om hopp och förändring. En del av presidentens tidigare förespråkare har uttryckt besvikelse. Men Rise Against tvekar inte: De kommer att fortsätta stötta president Obama. – Man gör sig själv en otjänst om man tror att någon administration ska vara perfekt, speciellt med Obama med tanke på högen med skit som han fick i knät efter den gamla presidenten. George W Bush förstörde allt som Bill Clinton hade skapat, från ett överskott i ekonomin till vårt största underskott någonsin. Bush tog oss in i kriget i Irak. – Obama har bara fått arbeta med att komma tillbaka och städa. Visst har han gjort saker som jag inte nödvändigtvis håller med om. Han har skickat 30 000 nya soldater till Afghanistan, det höll jag inte med om, men han har också gjort ansträngningar för att dra tillbaka trupper ur Afghanistan och Irak, vilket till stor del har hänt. Jag gillar inte att han inte stängt Abu Ghraibfängelset som han lovade. – Det är inte perfekt, men om man utgår från de alternativ som finns så är han den bästa killen vi har, och jag skulle definitivt rösta på honom igen, säger Zach Blair. I USA HAR man ett flerpartisystem, men den politiska modellen gör att det i praktiken alltid är två partier som är med i leken: Republikanerna och Demokraterna. Ett faktum som Zach stör sig på. – Det suger att det är ett tvåpartissystem där bara två partier får uppmärksamhet i USA, när alla andra fria länder i världen har flerpartisystem där partierna får jämlik bevakning i pressen. Vi får republikaner och demokrater och många av dem har samma agenda, många är pengamotiverade. Det är trist, men jag måste tänka på nationen i stort och alla de olika sorters människor som finns och vad som är bäst för alla och därför stöttar jag Obama. TIDIGARE UNDER ÅRET släppte Amnesty skivan ”Chimes of Freedom”, en samlingsplatta med otaliga tolkningar av Bob Dylans låtar. Rise Against spelade in ”Ballad of Hollis Brown”, en berättelse om en fattig familjefar som letar efter arbete, en låt som formligen osar av desperation. Inspelningen bjuder på ett mer nedtonat Rise Against som kombinerar sin raka upptempopunk med Bob Dylans folktradition. – Låten har en relevans i det som håller på att

hända just nu. Den handlar om en kille som lever på sin egen mark och så slutar det växa, han har inga alternativ i livet och är pank. Systemet har svikit honom och han tar till drastiska åtgärder. Vi ser att det händer i USA just nu. Sedan 2008 har vi haft en stor, stor recession, det är en intressant tid nu, det är nedgång och upplopp och människor som står upp för sig själva. Låten visar att historien upprepar sig, den utspelar sig på 1800-talet och är fotfarande relevant. I TIDER SOM dessa, med upplopp och recession, det är väl en perfekt tid att jobba med punkrock? – Det stämmer. Jag sa just det häromdagen, vi har inte sett så mycket civil olydnad på ett globalt plan sedan sextiotalet. Det är en intressant tid att leva i. I USA har vi Occupy-rörelsen, i Mellanöstern ställer sig folk upp och säger ”fuck you”. Det är fantastiskt att se, det är en intressant tid att vara med i ett punkband. Det är väldigt coolt, jag är angelägen att se vad som kommer när röken skingrat sig. DET FÖRSTA SOM dyker upp när man tänker på den klassiska rockmyten är drogerna, något som inte alls passar in på Rise Against. Tre av fyra har valt att inte röka, dricka eller ta droger. – För mig handlar det om att spela varje kväll, att få spela gitarr, jag älskar att spela gitarr, jag är en sån som har det som yrke men älskar fortfarande att göra det. Jag sitter och spelar gitarr hemma också. Jag får spela och resa. Jag menar, jag är i Sverige nu, jag kommer från Sherman i Texas och är i Sverige och spelar musik. Jag hade kunnat ha ett vanligt jobb som alla andra jag gick i skola med, men jag följde hjärtat och får göra det här. – Jag får göra musik jag tror på, med ett budskap jag tror på, så det är min version av rocklivsstilen. Det är den enda livsstil jag vill ha. Fast det är mitt jobb är jag en gitarrnörd. Vem är din favoritgitarrist? – Det är så många. Jag älskar Pete Townsend från The Who, Tony Iommi från Black Sabbath, sedan har vi Greg Ginn från Black Flag och Stephen Enderton från The Descendants, jag har en lång lista. Pete Townsend var den första jag såg som fick det att se farligt ut, han sparkade och slog sönder gitarren, det såg ut som att han ville döda sig själv eller någon annan, det var fantastiskt. Jag tänkte att det är det jag vill göra. S

 45  3/2012

FRIHET

he Notorious B.I.G. – ”Juicy”. Biggie rappar om hur han trots fattig uppväxt, diskriminering och lärare som inte trodde på honom ändå tog sig till toppen.

L

ana Del Rey – ”National Anthem”. Frihet som pengar, olja och konsumtion.

Q

ueen – ”Don’t Stop Me Now”. Ett tre och en halv minut långt manifest för det ohämmat roliga.

S

am Cooke – ”A Change Is Gonna Come”. Mannen som gav oss soulmusiken var en fantastisk berättare. Armod blandas med framtidshopp i blå ton.

T

racy Chapman – ”Freedom Now”. Låten om Nelson Mandelas liv, från rebell till fängslad till president, skildras vackert i Chapmans bluesdoftande spår.

D

oris – ”Waiting At The Station”. En kort berättelse om att fly från fabrikens fängelselika murar.

R

efused – ”Rather be dead”. Med den träffande inledningsfrasen: ”Rather be dead than alive by your oppression.”

M

.I.A. – ”Paper Planes”. Diskriminering och fördomar i explosiv förpackning.


Hur en 28-åring blir mamma till en 27-åring TÄNK DIG ATT du blir förälder till en liten bebis och att allt är underbart de första åren. Men så skickar du en dag iväg barnet till dina farföräldrar ute på landet, och när det kommer tillbaka några veckor senare har det plötsligt blivit en tonåring. Vad fan har hänt? Ett medicinskt mirakel eller en kidnappning? I Pine Valley, Port Charles, Oakdale och andra såpastäder är det där bara en del av livet. Soap Opera Rapid Aging Syndrome, eller SORAS, är i såpornas värld en norm som använts i generationer. Kort sagt går det ut på att vissa såpakaraktärer åldras betydligt snabbare än vad riktiga människor gör. Manus­författarna gör detta när de tycker att en karaktär har nått den jobbiga åldern då de varken är söta bebisar längre eller har hunnit bli komplicerade tonåringar. Så från ett avsnitt till ett annat åldrar de en karaktär från ett sött sexårigt barn till en hormonstinn och snygg 16-åring. På detta sätt hoppas de att karaktären ska kunna ha betydligt fler spännande storylines. DET ÄR LÄTT att skratta åt det hela, och det är ju sannerligen lite bisarrt, men tyvärr är det bara ytterligare ett tecken på hur känsligt ålder tycks vara i Hollywood. För manusförfattarna har inte bara svårt att skriva historier för barn utan även för personer över en viss ålder. För lite äldre skådespelare blir det be-

KULTURNOTERAT ”SIMPSONS” PÅ KARTAN Springfield, namnet på staden i den omåttligt populära animerade teveserien ”Simpsons”, har 34 verkliga förlagor i USA, och det har under alla år var en välbevarad hemlighet vilken av dem som ligger närmast seriens. Tills

tydligt svårare att få bra roller eller ens någon över huvud taget efter att de nått en viss ålder. Det gäller i synnerhet äldre kvinnliga skådespelare. Rädslan för att arbeta med dem gör att filmmakare ibland beslutar att sätta en yngre kvinna i en roll menad för en betydligt äldre. Ta storfilmen ”Alexander” från 2004 som exempel. Där spelar den då 28-åriga Angelina Jolie mamma till den då 27-årige Colin Farrell. I verkligheten skulle hon alltså ha varit tre månader gammal när hon blev gravid med honom. Men inte i Hollywood. Där har det blivit logiskt att så fort en kvinnlig skådis fyller 40 år kan hon få spela mamma till den manlige skådis som för några år sedan spelade hennes pojkvän. Det handlar uppenbart om en sexistisk åldersdiskriminering, som precis som ­SORAS blivit en olycklig norm i Hollywood. MERYL STREEP UTGÖR något av ett undantag i sammanhanget, då hon vid 62 års ålder upplever mer kommersiell succé än någonsin i sin långa karriär. Men även hon känner av åldersdiskrimineringen. I januarinumret av amerikanska Vogue (där hon för övrigt blev den äldsta någonsin att pryda omslaget) sa hon: ”När kvinnor väl passerat barnafödande ålder kan de egentligen bara ses som groteska” och berättar hur hon samma år som hon fyllde 40 plötsligt fick tre olika erbjudanden om att spela häxa.

nu. Seriens skapare Matt Groening har till sist offentliggjort godbiten till alla fans av de gula karaktärerna: seriens miljöer baseras på staden Springfield i delstaten Oregon. Nyheten kom i samband med en intervju i tidningen Smithsonian. Springfield i Oregon ligger 16 mil söder om Portland, staden där Groening själv växte upp.

ALLT DETTA ÄR så klart störande, speciellt då det även påverkar oss som publik. Holly­ woods budskap verkar vara att livet bara är intressant att skildra mellan 15 och 40 år. Såvida du inte är en man och då kan få 20 år extra. Denna konstiga syn på ålder har jag märkt av även i mitt eget sätt att tänka, vilket gör att jag inför varje födelsedag får någon sorts larvig åldersnoja. Men Hollywood är inte ensamt ansvarigt för det. I grunden speglar filmindustrin ett samhälle där människor bara verkar räknas, och anses användbara och intressanta, innan de når en viss ålder. Ett samhälle där åldrande mest ses i negativa termer på både estetiska, sociala och ekonomiska plan. DET ÄR DENNA problematiska syn på åldrande som måste utmanas. S

Linus Fremin är skribent

och bloggare.

fokuserar på spelvärlden. Premiärnumret tog snabbt slut i butikerna, och det är inte förrän nu nyfikna läsare kunnat ladda ner tidningen som helhet via hemsidan (tidskriften.fi). Kretsen bakom Fienden meddelar att ett nytt nummer är på gång men uppger inget fast datum för när.

CAMERON PRÖJSAR RYMDGRUVA

SERIÖST OM TEVESPEL

Den excentriske stjärnregissören James Cameron - bland annat känd för ”Avatar”, ”Aliens” och ”Titanic” - kungjorde nyligen att han är med och finansierar

Tidskriften Fienden, som kom ut med ett nummer under förra året, gör anspråk på att vara Sveriges första kulturtidskrift som enbart

 46  3/2012

FRIHET

ett interplanetariskt gruvbolag. Planetary Resources, som bolaget heter, är tänkt att kombinera rymdresor med utvinning av naturresurser. Förutom James Cameron är bland andra Googlegrundarna Eric Schmidt och Larry Page inblandade i finansieringen.


ay b

M

el

nd

bu

ör

sf

.

kr

er

at

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

na

rv

iA

ur .

sja

id

SS 19 SS -å U U N U H Su E Vä I rig N L n rm S e Ht A ds J Ro G oo G la T v T bi al nd O P le lk I n de LI hö R En A L a m rB G ll L an R pa si I S ur d T n n 7 m O er 95 K j a as om I L rm 5 R :e T ol ot P di at E ag D st Å tv D un R lig F r ik ar gd O a ts R a A so ÖR o år S or R m C ci sk df sl al on M ön E ör E de A a N fe Ö er m N nd s re . ok D T e .5 ns T ra fö E s tis E rS 2 .5 . ka s oc s. i . un al 0 48 de gd 56 m om o

O

FOKUS SSU

FRIHET

47 3/2012


Historiskt årsmöte i Vä NYA DISTRIKTSORDFÖRANDE I LANDET SS U

Blekinge: Elina Gustafsson, omval

rm Vä nd la

Bohuslän: Shaniaz Hama Ali, omval

m sa

Dalarna: Daniel Lundberg, nyval

de la

Gotland: David Lindvall, omval

lg til

Gävleborg: Daniel Olsson, omval m sa en

em

Göteborg: Johan Büser, omval Halland: Sebastian Ghafari, nyval d id

m

Jämtland: Kata Nilsson, omval

. ag

Jönköping: Christopher Rydell, omval Kalmar: Hmida Benatallah, nyval Kronoberg: Henrietta Serrate, omval Norra Älvsborg: Filip Svantesson, nyval Norrbotten: Frida Heikki, nyval Skaraborg: Erik Ezelius, nyval Skåne: Frida Andersson, nyval Stockholm: Amne Ali, nyval Stockholms län: Alexandra Völker, omval Södra Älvsborg: Sofia Bohlin, omval Sörmland: Marcus Gunnarsson, nyval Uppland: Sanna Eliasson, nyval Värmland: David Hakula, nyval Västerbotten: Björn Wiechel, omval Västernorrland: Niklas Säwén, omval Örebro: Sofia Märkel, nyval

S

Östergötland: Jonathan Hermansson, omval

SU VÄRMLAND FIRADE sitt 95:e årsmöte med att klubba igenom ett nytt politiskt handlingsprogram och välja en ny distriktsordförande. Och så diskuterade man såklart vargjakten.

Victor var inte direkt förvånad över att han fick mothugg från distriktsstyrelsen. – Jag vet att det finns skilda åsikter, det är en fråga där båda sidor är väldigt principfasta. Jag är inte förvånad men hade inte väntat mig ett så starkt motstånd.

VICTOR BROMANDERS FÖRSLAG att förbjuda vargjakten var en av de frågor som vållade störst debatt på SSU Värmlands DÅK, distriktsårskonferens. Värmlands distriktsstyrelse yrkade på avslag men fick backning från årsmötet. Flera talare var uppe i talarstolen och yttrade sig, en av dem var motionären själv. – Jag skrev motionen för att det är en stor fråga i Värmland och för att många personer i vårt partidistrikt är för vargjakten. SSU måste ta diskussionen och visa att vi tycker att man måste värna om den biologiska mångfalden.

ÅRSMÖTET VAR SSU Värmlands 95:e, vilket gör det till ett av Sveriges äldsta SSU-distrikt. En av de yngre som debuterade i talarstolen var 16-åriga Elise Olsson från Kristinehamn. Hon var också med och diskuterade frågan i talarstolen, men i stället för att ställa sig på en sida i debatten valde hon att försöka nyansera diskussionen. – Jag röstade faktiskt blankt i den debatten. Jag ville bara framföra mina synpunkter som sympatiserade med båda sidorna. Men jag hade fortfarande inte riktigt valt var jag stod än. Det

Notiser LENET KRÄVER BOSTÄDER Vid SSU Stockholms läns distriktsårskongress beslutade årsmötet om ett uttalande som kräver en satsning på bostäder. Lenet vill bland annat att de statliga AP-fonderna ska investera i de allmännyttiga bostadsbolagen. – Vi kräver krafttag

handlar inte bara om det här med att vargarna inte får bli för många för mig, utan jag kopplar även in moral. Därför fick jag svårt att välja sida och avvaktar med mitt ställningstagande. ELISE TYCKER ATT DÅK:en var en speciell upplevelse. – Jag kände att jag faktiskt fick en stor möjlighet att förändra något på riktigt, jag fick göra min röst hörd och bli lyssnad på. Det är en viktig upplevelse för oss unga att känna att vi kan förändra, det är ju förmodligen därför vi sökte oss till SSU. Och människorna var så öppna för förslag och beredda att diskutera. Sedan visade ju DÅK:en också att vi var oeniga i vissa frågor, men samtidigt tror jag att det kan vara bra. För då kan man med allas olika åsikter utforma en bredare politik och det vinner man enklare på. Jag kände mig väldigt trygg.

i bostadsfrågorna, för många unga är bostadssituationen akut och på sikt ser det långt mycket värre ut, säger Alexandra Völker, distriktsordförande Stockholms läns SSU-distrikt.

månad ett sommarlägger i Savudrilja i norra Kroatien. SSU kommer att skicka 40 deltagare som ska vara med på seminarier med teman som demokrati, frihet och samhällsdeltagande.

STORHELG I NORRBOTTEN Den 1 juni inleder SSU Norrbotten en storhelg på Sunderbyns folkhögskola. Under helgen ska tre kurser gå parallellt. Dels en SSU-etta, dels en kurshandledarutbildning och så en kurs i media och kommunikation.

FRIHET

SOMMARLÄGER I SAVUDRILJA Ecosy är SSU:s europeiska samarbetsorganisation och arrangerar under juli

48 3/2012

VOLONTÄR I BURMA SSU driver tillsammans med det burmesiska


ärmland DET BESLUT ELISE tyckte var viktigast är att SSU Värmland ska starta ett feministiskt nätverk. – Man kan säga att det går ut på att försöka stärka tjejerna, men också att öppna dörrar för feminism och jämställdhetsfrågan. Det var ju inte bara tjejerna som man skulle tala feminism med, utan tanken var att man även skulle prata med killarna. Jag tror det är viktigt att det motsatta könet också får känna dig delaktigt, feminismen är inte en fråga som bara gäller kvinnor. ÅRSMÖTET HÖLLS I Årjäng, en liten stad ungefär tio mil väster om Karlstad. Årjäng är den avgående ordföranden Kenny Svenssons hemstad. Nu är det David Hakula från Kristinehamn som ska hålla träklubban och leda distriktets verksamhet mot framtiden. – Jag kände att det fanns mycket utvecklingsmöjligheter i distriktet och att jag ville ge det ett go. Jag ser stor politisk potential och är speciellt intresserad av utbildningspolitik, vid årsmötet hade vi 35 motioner och en stor del av dem handlade om just utbildningspolitik. Jag är övertygad om att vi kan göra mer än tidigare. Nu har jag hamnat på andra sidan katedern i och med att jag har börjat arbeta som lärarvikarie i matematik och programmering och får nya perspektiv när jag diskuterar med kollegor. – Jag vill att vi i Värmland satsar på högre lärartäthet men också att vi tittar på tekniska lösningar. Vi kan se att de skolor i länet som har satsat på att köpa in laptops har sett prestationshöjningar. DAVID BERÄTTAR ATT han fylldes av tre känslor när han valdes. – Jag är sjukt glad, det är en wow-känsla. – Jag känner mig stolt, på DÅK:en kunde man se det som bygger arbetarrörelsen stark, det är kamratskap och att vi lyckas fatta beslut efter diskussioner och att vi enar oss bakom dem – Och så känner jag ödmjukhet, jag vet att det ligger ett stort ansvar i uppdraget och att det kommer att gå upp och ned.  syskonpartiet DPNS en skola för unga aktivister i den thailändska gränsstaden Mae Sot. Nu söker SSU en volontär som ska vara i Mae Sot under hösten 2012. Tror du att du skulle passa för detta uppdrag? Gå in på ssu.se för att läsa mer.

SSU SKÅNE + FACKET = SANT Under sommaren ska SSU Skåne med LO-distriktet jobba med kampanjen ”Facket i sommarland”. I två veckor ska de besöka arbetsplatser för att prata om fackliga rättigheter med sommarjobbare. SSU Skånes årsmöte har beslutat om att skicka minst tio deltagare som ska vara med och kampanja under sommarsatsningen.

SSU i media

”Vi ser det som helt nödvändigt att kollektivtrafiken rustas inför framtiden. Även i framtiden ska den utgöra ett billigt och miljövänligt alternativ till att ta bilen.” Kristin Andersson och Thommy Södergård Åkesson, SSU Västmanland, vill se större satsningar på kollektivtrafiken. Ur VLT.

”Det är konstigt att ett parti som är för mänskliga rättigheter inte är mer tydliga med detta. De måste ta detta på allvar annars kommer det påverka väljarna.” Henrietta Serrate, SSU Kronoberg, vill att Socialdemokraterna tar avstånd från vapenexport till diktaturer. Ur Växjönytt.se

”Alla borde ta ansvar för jämställdheten, vi i Sverige är en förebild för många länder men vi måste ändå komma ännu längre i arbetet.” Marcus Gunnarsson är ny ordförande för SSU Sörmland och vill satsa på jämställdheten. Ur Folket.

”Har ni sett #mittsverige på twitter? Massor av människor skriver om hur de vill att Sverige ska vara. Vad man önskar och kämpar för. Samtidigt drar folk från Centerpartiets Ungdomsförbund igång #Facketsuger. Där kan man följa centerns resa från riksdagen, hoppas jag.” Linnea Swedenmark bloggar om Cuf. Från linneaswedenmark.se

FRIHET

49 3/2012


Folkpartister runtom i landet presenterar förslag om ungdomslöner för att minska arbetslösheten. Det får SSU:arna i Sundsvall att se rött, nu kampanjar medlemmarna med Lisa Ulander i spetsen mot förslaget. TEXT: JOHN ANTONSSON

Vägrar ungdomslöner I SLUTET AV januari valdes Lisa Ulander till ordförande för SSU i Sundsvall. Klubben hade legat lågt ett tag: folk flyttade från kommunen eller skaffade andra åtaganden. Kort efter att Lisa valts kände hon att klubben borde komma igång med ett bra mål att jobba mot. Så kom SSU Västernorrlands ordförande Niklas Sävén till henne och berättade om ett folkpartistiskt förslag som går ut på att

– Det är viktigt att säga att man inte fixar jobb genom att sänka löner. ungdomar ska få 75 procent lön, jobba heltid men få utbildning på 25 procent. – Och så kommer de med argument att Stefan Löfven var med och genomförde det som fackordförande. Vi är inte emot att vissa

branscher ger möjlighet till utbildning på arbetsplatserna, som inom industrin. Men McDonald’s lär inte utbilda i ett halvår, då handlar det bara om att de betalar 75 procent i lön, säger Lisa Ulander. MOTSTÅNDET HAR FÅTT SSU Sundsvall att starta kampanjen ”Nej till 75 procent” och responsen för kampanjen har tagits emot väl. – När vi är ute och pratar om det säger folk att det aldrig kan bli bra. Man inser att det är politisk flykt, i stället för att klara av att fixa jobb på naturlig väg lämpar man över ansvaret på ungdomarna själva. SSU SUNDSVALL HAR tryckt upp en knapp med budskapet, man har också varit på skolor och fritidsgårdar och kampanjat och så har Lisa debatterat frågan på morgonradion. – Jag hade aldrig varit med på direktsänd radio förr, så det var nervöst, och så tycker jag att de gjorde det väldigt lätt för folkpartisten när de ställde frågor, säger Lisa. NÄR FRIHET PRATAR med Lisa har hon just varit och kampanjat på en fritidsgård. Tillsam-

FRIHET

50 3/2012

mans med ombudsmannen Karolina Bengtsson värvade hon fem medlemmar på mindre än en timme. – Jag kände några av dem sedan länge. När vi diskuterade frågan om ungdomslöner sa de att ”det där verkar viktigt”, då valde de att gå med i SSU, säger Lisa Ulander. I SUNDSVALL STYR en koalition mellan de borgerliga allianspartierna och Miljöpartiet. Lisa känner ingen större oro över att förslaget ska gå igenom den närmaste tiden. – Förhoppningsvis händer ingenting, jag tror inte att det är så farligt då koalitionen är ineffektiv och saknar egen majoritet. Miljöpartiet har nämligen tappat folk som i stället blivit politiska vildar, säger Lisa Ulander. NU HOPPAS LISA att kampanjen ska spridas i landet. – Det är viktigt att säga att man inte fixar jobb genom att sänka löner. – Det är en bra fråga, även de som inte är så insatta i politik förstår vad det handlar om, hyran och maten är lika dyr för oss som är unga, säger Lisa Ulander. 


Frihet från förr. 1936 I en utrikeskrönika skriver signaturen T.N. om fascisternas frammarsch i Europa. Oron är stor över att Fransisco Franco ska ta makten i Spanien. Som bekant lyckades fascisterna, men motståndet fanns. T.N. skriver: ”Spanien är ett varnande exempel. Oavsett utgången, så måste dock erkännas att de, som där slagits för friheten, anvisat en väg, som inte kan undgå att göra intryck på dem, som till äventyrs i en framtid skulle råka i en liknande olycklig situation. Det är en hård tid att leva i. Kriget är våldets ofrånkomliga skugga.”

4 FRÅGOR

Emilia Ljungberg, 21 år, SSU Stockholm

Anton Håkansson, 18 år, SSU Öland

Maath Mahdi, 21 år, SSU Angered

– Jag blev aktiv medlem i SSU nu i höst och detta är första gången jag firar första maj. Jag vet faktiskt inte så mycket om vad som kommer att hända, men vi kommer att ha det roligt.

– Jag bor i Göteborg, så det är alltid det socialdemokratiska första maj-tåget som gäller.

– Jag är verkligen allätare när vi pratar om musik. Just nu är det blues som hörs i lurarna.

– Rihanna, Joakim Thåström, Chris Medina.

– ”O.N.E” av Yeasayer.

3. Kommer du att fira Sveriges nationaldag?

– Det beror på vad man menar med att fira. Men självklart är det en dag som är viktig.

– Lite osäker...

– Med Mikael Wiehes ”Det här är ditt land”.

4. S har lyft i opinionen utan att presentera konkret politik. Vilken fråga vill du att partiet ska lyfta?

– Ungdomsarbetslösheten är en viktig fråga som måste lyftas. Fler ungdomar i arbete!

– Jag vill att vi ska lyfta frågan om människor som arbetar för oacceptabelt låg lön för massproduktionsindustrier. Det är en fråga som möter motstånd förstås och särskilt från alliansen. Men det är viktigt för ett klasslöst och jämställt samhälle.

– Jag tror att vi måste fortsätta prata om jobben och arbetslösheten, det ska vara vår fråga och vi är på god väg att återerövra den.

1. Hur firar ni första maj där du bor?

– Vi demonstrerar och olika personer håller tal. I år är jag ungdomstalare på min ort, det känns jätteroligt.

2. Vad lyssnar du på för musik just nu?

FRIHET

51 3/2012


SOFIE HALVARSSON Ålder: 19 år. Bor: Karlstad. Favoritplats: Taizé, kloster i Frankrike. Oväntad talang: Poetry Slam. Bästa film: ”A walk to remember”. Det drömde jag om att bli som barn: Artist.

Politisk sångfågel Först var hon för snäll för att syssla med politik. Nu är Sofie Halvarsson ordförande för SSU i Karlstad och är bland annat aktuell med en välgörenhetskonsert med egenkomponerad musik. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MARIA OBED

FRIHET

52 3/2012


– Först var jag så van att besluten kommer uppifrån, jag gick med i SSU och trodde att det skulle komma någon till mig och säga vad vi kan göra. Det tog kanske ett år innan jag insåg att det var jag som skulle göra något, att idéerna skulle komma underifrån.

F

ÖRST VAR SOFIE lite för diplomatisk för att bli politiskt aktiv, hon tänkte att alla ville väl och ville inte se någon förlora. – Jag sa att jag inte skulle gå med i något parti, men så märkte jag att alla verkligen inte är lika bra. Inför förra valet, då det var skolbesök och debatt, började jag tänka vad jag tyckte. Så småningom började jag hänga på möten och så.

SNART BLEV HON ordförande för SSU i Karlstad och efter ett tag greppade hon vad det handlade om. – Först var jag så van att besluten kommer uppifrån, jag gick med i SSU och trodde att det skulle komma någon till mig och säga vad vi kan göra. Det tog kanske ett år innan jag insåg att det var jag som skulle göra något, att idéerna skulle komma underifrån. Vi öppnade till exempel en fritidsgård på julafton så att de som ville skulle få komma och hänga. SOFIE ÄR ALLTSÅ en person som gillar att göra praktiska saker som påverkar direkt. Men hon är inte heller främmande för att sitta på möten och snacka med de andra SSU:arna i Karlstad. – Det är mycket möten och det tycker jag är kul. Det finns många frågor som är viktiga, exempelvis jobbar jag mycket mot rasism. MUSIKEN ÄR EN viktig del av Sofie Halvarssons liv. Sången fungerar som ett motmedel mot ovälkommen tystnad. Musiken är också ett uttrycksmedel och ett redskap. Hon skriver låtar som andas åsikter, men musiken blir också verktyg i större projekt. Sofie går det tredje året på gymnasiets estetiska program, instrumentet hon spelar mest är piano och så sjunger hon hela tiden. – Jag sjunger konstant, det kommer som en reflex om det blir tyst, då börjar jag gärna nynna. NU HAR MUSICERANDET tagit ett nytt steg med projektarbetet i skolan. Sofie arrangerar en välgörenhetskonsert på domkyrkan i Karlstad, dit har hon bjudit Rädda Barnen med flera som alla ska få berätta om sin verksamhet. – Jag tror att alla brinner för olika hjärtefrågor och då är det dumt att bara bjuda in en organisation. Sammanlagt har jag skrivit nio låtar och arrangerat för en liten orkester och en barnkör som ska framföra det, säger hon och fortsätter: – Vi tar inte inträde och det är frivillig gåva som gäller. Det viktiga är inte att man skänker pengar. Mitt syfte är att så en tanke i människor att börja engagera sig i världen och bry sig om sina medmänniskor, säger Sofie.

FRIHET

SOFIE HALVARSSON LÄGGER stor del av livet på att hålla på med musik, men lyssnar, det gör hon inte speciellt mycket. – Jag har ingen Ipod eller så, jag tror att det är för att jag håller på så mycket med musik annars att jag vill ha det lugnt ibland också. De gångerna jag väl lyssnar är det lite mer singer-songwriter. Regina Spektor är väl den jag lyssnar mest på. Och Ane Brun. SOFIE ÄR OCKSÅ aktiv inom Svenska kyrkan, där hon är kyrkvärd och ledare för konfirmander, något hon tycker är väldigt roligt. – Jag tror att det är därifrån mitt intresse för politik kommer från. Jag har mina grundvärderingar från kyrkan och det går mycket hand i hand för mig. Ibland känner jag att det är samma saker man kan göra i SSU och i kyrkan för att det ligger så nära. ATT VARA SSU:ARE och aktiv i kyrkan är sällan eller aldrig ett problem. Men ibland händer det att Sofie stöter på mothugg från SSU-kamrater när det handlar om det kyrkliga engagemanget. – Det är lite speciellt. För jag har märkt att det är lite svårt att vara kristen i SSU. Jag vet inte om det är för att det är konservativt, för det tycker inte jag att det är. Det är lite synd att det inte är så accepterat. Det gör ju bara ännu mer att jag vill fortsätta att vara med för att visa att det går att vara både och. Har du något exempel? – Man har väl haft diskussioner när någon ifrågasatt bibeln och så. Ibland känner jag att folk är för instängda för att ens lyssna och då känns det onödigt att diskutera. Sedan accepterar jag verkligen att alla inte tror, det är bra om man inte gör det också. SOFIE BERÄTTAR ATT det kyrkliga engagemanget stärker henne i den politiska rollen. – Från kyrkan har jag med mig att alla i grund och botten har samma värde, att stå upp för svaga och att dela med sig.. Det är nästan skönt när det kommer till sakfrågor där man kan väga in moraliska dilemman, där vet jag nästan alltid vad jag tycker eftersom jag har min tro med mig. OCH BLAND DET viktigaste för Sofie är civilkurage. När någon far illa kan det till och med hända att den snälla sidan hon vanligt vis har byts mot en lite argare. – Det känns väldigt svenskt att man bara blundar och kollar bort. När någon är elak mot någon annan kan det bli lite mycket. Om jag skulle se någon slå någon annan är inte jag den som går bort. Då kommer det på reflex att jag blir svinarg och går in och reagerar. Om någon uttrycker något elakt så står jag inte tyst bredvid. 

53 3/2012


1 2

Bildbevis 1. Plakatmålning inför första maj. 2. Den nyvalda distriktsstyrelsen i SSU Skåne. 3. SSU Göteborg håller distriktsårskonferens i Folkets hus. 4. SSU-distriktet i Stockholms län kampanjar i tunnelbanan. 5. Den nyvalda distriktsstyrelsen i SSU Dalarna.

3

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet. se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

4

5

6

FRIHET

54 3/2012


a id

s n

s so ung r u a idsj rekord v r ör A an är ktiv i f e and nen. H erspe r ö f ord ommu nya p h c r o tarek föra in TONSSON å 9 r 1 r, arbe nna ÖR: JOHN AN ä r de krate as ku RÄTTAT F n a En demo hopp tiet. BE n i Rob cial och par

n å

r F UPPDRAGET: Att jag skulle bli arbetarekommunens ordförande var inget jag kunnat förutspå. Några månader innan årsmötet blev jag tillfrågad om jag stod till förfogande för ordförandeposten och jag tackade ja efter en kort tids betänketid. Därefter blev jag nominerad av två av S-föreningarna i Arvidsjaurs kommun och valdes enhälligt på årsmötet. Det är ett stort privilegium att få representera Socialdemokraterna i den kommun jag växt upp i. Som ordförande har jag ett ansvar att leda arbetet i partiet och tillvarata den goda laganda som traditionellt utgjort en stor resurs i det politiska arbetet inom partiet. Jag ser min bakgrund i SSU som något som kan berika partiet med de erfarenheter av att driva politik och utåtriktat arbete som vi i SSU är så duktiga på. VÄGEN DIT: Jag inledde mitt politiska arbete som trettonåring inför valet 2006. Jag har alltid varit föreningsengagerad, angelägen om att vara delaktig och framför allt att få göra min röst hörd. Därför blev steget in i politiken naturligt. Efter att ha läst på om de olika ungdomsförbunden och partierna beslutade jag mig för SSU mot bakgrund av att jag kände en stor samhörighet med de socialdemokratiska och fackliga idealen och de samhälleliga framgångar de framburit under historiens lopp. På min skola anordnades inget skolval det året så jag tog tag i saken via elevrådet och anordnade

i m

en debatt med lokala partiföreträdare och därefter ett skolval på min högstadieskola. KONFLIKTEN MED PARTIET: Två år senare, när jag gick i nian, hamnade jag som elevrådets ordförande i konflikt med mitt eget parti. Kommunen hade för avsikt att genomföra stora besparingar på en redan spartyngd skola. Detta skulle resultera i fler håltimmar, färre speciallärare och större klasser. I protest gick vi ut i strejk, intog Arvidsjaurs gator beväpnade med protestlistor och flygblad, barrikaderade oss med plakat framför kommunhuset och höll en hearing om besparingarna på folkets hus där alla kommunens partier medverkade. När jag ett år senare började gymnasiet så följde besparingskraven efter som ett spöke och blev aktuella även på gymnasieskolan. Beslutsunderlaget togs fram av en inhyrd konsult utan dialog med varken elevrådet eller lärarfacket. Då hade vi två bakläxor att ge den socialdemokratiskt styrda kommunen. En bättre medborgardialog och budskapet att vara väldigt försiktiga med att sy in skolans kostym. Förr eller senare ger det sociala bakslag och är inte samhällsekonomiskt rationellt. SKA GÖRA: Min plan för det kommande året är att driva ett aktivt arbete för att utveckla Socialdemokraterna i Arvidsjaur, vi måste ha en öppen organisation som tillvaratar alla

FRIHET

55 3/2012

kamrater. En viktig orsak till att vi tappade egen majoritet i kommunfullmäktige i valet 2010, för första gången sedan kriget, var inre splittringar och en oförmåga att föra en öppen och konstruktiv politisk diskussion. Det är en stor utmaning. Vi är ett stort parti som rymmer många olika åsikter och idéer. Denna dynamik är en oerhörd resurs, för att kunna växa ytterligare måste vi visa att alla som delar våra grundläggande värderingar om demokratisk socialism är välkomna – att ingen trycks ner för att man kommer med avstickande idéer eller är oense. Ett parti som inte klarar av sin egen organisation anses lätt ovärdigt att bedriva politik i den kommunala organisationen. UTMANINGARNA: Vi är en liten kommun befolkningsmässigt med en åldrande befolkning. Historiskt sett har vi klarat oss och vuxit genom satsningar på infrastruktur, arbete och genom att tillgodose en hög kvalitet i välfärden och bereda möjligheter för människor att utvecklas. Det har alltid funnits idéer och vi har fattat djärva beslut. Nu står vi inför en svår situation som kräver mod, uppriktighet och nytänkande. Hur ska välfärden organiseras? Vad är en värdig lägstanivå inom vården? Vad kan vi göra för att inte bara förvalta utan också utveckla? Hur ska vi ge unga människor möjlighet att utvecklas, om de vill stanna kvar på orten eller komma tillbaka senare i livet? 


Internationella vänner

I Burma har små förhoppningar om en bättre framtid väckts sedan fyllnadsvalet och Aung San Suu Kyis slopade husarrest. Frihet har pratat med Maybel Htoo, ordförande för SSU:s burmesiska systerorganisation. Hon som framtidshopp blandat med en stor dos skepticism.

YOUTH FOR A NEW SOCIETY, YNS Youth for a New Society, YNS, är Burmas socialdemokratiska ungdomsförbund.

BILD: YNS

TEXT: JOHN ANTONSSON

Frihetskamp från exilen

N

UMERA ÄR MAYBEL Htoo ledare för Burmas socialdemokratiska ungdomsförbund Youth for a New Society, YNS, och hennes familj lämnade Burma när hon var tolv år gammal. Hon hamnade i ett flyktingläger i Thailand. Där växte hon upp i en miljö som hon beskriver som varm, mitt bland unga aktivister och studenter som tror på mänskliga rättigheter, demokrati och kampen mot Burmas militärdiktatur. – Det viktigaste är att jag fick känslan av patriotism från mina föräldrar som också var aktivister, säger Maybel.

siska grupper men också internationella organisationer som arbetar för politisk, social och ekonomisk rättvisa. Samtidigt jobbar vi med att bygga upp kompetensen hos våra unga och höjer medvetandet om den politiska situationen, säger Maybel.

EFTER ATT MAYBEL läst klart grundskolan fick hon chansen att praktisera hos Burmas socialdemokratiska parti DPNS, Democratic Party for a New Society, snart lärde hon sig mer om den politiska situationen i hemlandet. – Ju mer jag har lärt mig om mitt lands situation, desto mer förstår jag att jag har ett ansvar att arbeta mer effektivt för mitt folk som lider. Vi har ingen lag som styr och saknar fundamentala mänskliga rättigheter.

SEDAN EN TID tillbaka har Aung San Suu Kyi frigetts från sin husarrest och Burmas stora oppositionsparti National League for Democracy har nått stora framgångar. Maybel tar framgångarna med tillförsikt. – Vi är alltid optimistiska och hoppas alltid på en bättre framtid. Men det är faktiskt andra gången NLD vinner en jordskredsseger i Burma. Vi ser det som en seger för NLD, Aung San Suu Kyi och det burmesiska folket. Men vi vet att det är en lång väg kvar för att nå det vi kämpar för. Det är så många människor som har offrat sina liv i vår kamp. Vi har fortfarande flera hundra som är politiska fångar. Den väpnade konflikten och kränkningarna av mänskliga rättigheter pågår fortfarande i de områden där etniska minoriteter bor. I det läget har jag svårt att se att den burmesiska regeringen förändras eller är villig att göra det.

NUMERA BOR MAYBEL i den thailändska gränsstaden Mae Sot, där basen för DPNS verksamhet. Familjen blev kvar i flyktinglägret och har flyttat till USA med hjälp från FN-organisationen UNHCR. – Jag stannade kvar för att jag är en ung kvinnlig aktivist och vill fortsätta arbeta med min organisation och kvinnogrupper, ungdomsorganisationer och solidaritetsgrupper, allt för att kämpa för jämlikhet, mänskliga rättigheter och demokrati i Burma. Hur ser det politiska arbetet ut? – Det finns självklart många hinder och utmaningar för aktivitet. Men vi är inte ensamma, det är så många människor och vi har många syskonorganisationer som delar samma värden och har samma mål. – Det vi försöker göra är att skapa ett mer inkluderande deltagande i Burmas politiska processer. Vi försöker samarbeta med andra burme-

DPNS DRIVER EN skola med hjälp från SSU. Maybel är projektledare för skolan och har tidigare undervisat där. Hon berättar att skolan betyder mycket för den politiska kampen. – Vi har försökt starta upp en skola i ganska många år, för att ha möjligheten att lära upp unga människor inom politiken. Vi kan inte studera poltik i Burma, de unga människorna i Burma har ingen möjlighet att få information eller intryck från omvärlden. – Jag är väldigt stolt över de ledare och aktivister som erbjuder riktig och gratis utbildning för oss genom vårt informella utbildningscenter. Vi gör det eftersom vi inte kan lita på utbildningssystemet, därför måste vi själva utbilda unga människor i Burma och längs gränsen för att säkra vår framtid. Jag tror att vi kan skapa en stark nation med jämlikhet, frihet och demokrati om unga människor utbildas. 

FRIHET

56 3/2012


Förbundssekreterare SSU

LO ska snart ha kongress. Vilken facklig-politisk fråga tycker du är viktigast just nu? – Fackligt-politisk samverkan handlar om att inse att fackets möjligheter att påverka löner och villkor på arbetsmarknaden inte bara är något man kan lösa på arbetsmarknaden genom förhandlingar och avtal. Någonstans når man en gräns där man måste använda politiken och det är där samverkan kommer in. – Under 80-talet och en bit in på 90-talet var arbetsmiljöfrågorna jättestora, det var helt förbisett, man började jobba mer med skyddsombud och arbetsmiljölagstiftningen. Under åren med en borgerlig regering har vi sett hur fackets inflytande över politiken har rullats tillbaka, tyvärr är vi tillbaka någonstans där den facklig-politiska samverkan var på 30- och 40-talet. – Återigen är de viktigaste frågorna: Hur ska vi skapa en trygg a-kassa? Hur ska anställningstryggheten vara? Hur kan man via politisk väg jobba med hel- och deltid? Om man i allt detta ska peka ut en fråga som är viktig i ett fackligt perspektiv så är det arbetslösheten, när vi har en hög arbetslöshet tvingas arbetstagarna acceptera sämre villkor. Vad var budskapet i ditt första maj-tal? – Jag har pratat om frihetsbegreppet och vad frihet betyder i ett socialdemokratiskt perspektiv. Att det inte bara handlar om frihet från förtryck, som är en liberal definition, utan också frihet till arbete och utbildning och att det är väldigt viktigt att socialdemokratin återtar det här begreppet för att kunna styra den ideologiska debatten. – Sedan har jag också pratat om mer dagsnära problem, alltså de problem som finns nu i mångas vardag. Vi har en hög ungdomsarbetslöshet och många ungdomar som går ut från gymnasiet utan fullständiga betyg. – Här har jag också berömt Umeå kommun som initierat, med SSU som starka pådrivare, ett projekt där man har anställt unga arbetslösa och gett dem en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Vad kan du avslöja om mellansvalslägret? – Vi kör ett fett läger trots att det inte är valår, för att vi redan nu vill börja rusta oss inför valrörelsen 2014. Jag kan i stort sett lova att det kommer bli årets roligaste dagar! – Vi kommer vara 750 pers, varav ett helt gäng internationella deltagare. Det blir alltifrån föreläsningar i världsklass och häftiga workshops till fotboll, klubbande i ladan och utebio! Vid bryggan kommer det finnas en riktig sandstrand, tältmarken inspekteras just nu för att undvika lera, och vi kommer ha en särskild plats för en så kallad knytkonferens. Alla som kommer får också en välfylld goodiebag! – Under mellanvalslägret kommer vi att genomföra vår formella överlämning av Utöyainsamlingen till AUF. Den har fått ihop över en miljon! Där hoppas vi även på deltagande från stora namn.

– Jag hade äran att vara huvudtalare i Gävle och pratade om behovet av Socialdemokraterna som en folkrörelse men inte minst en frihetsrörelse! Vad pratade du om på första maj? – Jag hade äran att vara huvudtalare i Gävle och pratade om behovet av Socialdemokraterna som en folkrörelse men inte minst en frihetsrörelse! Jag pratade om hur varje ung människa som förvägras möjligheter till plugg, jobb och bostad är en förlust för Sverige. Det här är ett samhällsproblem. Inte ett individuellt problem och inte heller ett ungdomsproblem. – Jag passade förstås på att kritisera vår passiva regering där de enda visionerna är sänkta löner, och berättade om vårbudgetens satsning med jobb i offentlig sektor kombinerat med att plugga ikapp gymnasiet, så kallade ungdomskontrakt.

FRIHET

57 3/2012

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundsordförande SSU

EM dä La in v re s in r o tin ter – ice so tyck – ter M ch am na An ord lut en Ja na A i g ha er tio na fö on fr ä tio LA r k ika ne rs ran om ån r ju ne RS ol . J ll l så de B SS st ll le l p ag ed si . u h U SO rm o em da a t å re ch va har re, ter a k N oc e om fö r s k ja jag rS h nf om on g h i m så rå e S S n rf U bö takt ar SU v al S- rå r k m an :s de st n an ed sva för s S ud Ius ly vå r fö bu SU en ys fta ra r nd :a ter ko A s i sy re . V ng f ss Sv sk rika tyr n Ev i fic res er on , E els ig or in k i s. V e u e. ga ro so In ge i ni pa m ci no va sa o rt m r tio ch ill en sju ne r

Ellinor Eriksson

re de be ha in In Pr SO po m a a r te te FI rta p uti – Ju va rna rna – Ja ktik A ge å v ful st rit tio tio g p an JO om ägg mi nu i Sa ne ne ra t p n k EL kv arn d”, kän raje lla f lla C tis å Tv e SS r n in a v ä j no oc ag er o, B ågo ent rar rd O r e h j h p ag r p f a ag el r. J r. å N å örs r sk m gra ag På Tv Ba ö i ä T ä g r d k r lk e ivi so oc r n vä dr an r h t u m h y rd ag itt t a Jo Sr ss ra . h g oc a et lla i hn ebr em ra h p t m n Na en k pp å t ön erv sh ica omm ort Olo st ju i fi . en era f Pa er er lm .D ,h e frå r ja lm et än n n g o es Ba m sk gt ”A a lk bl upp an ie ,v tt i

Gabriel Wikström

V fö ad r S gö SU r d ? u

Sossesfären


BILD: ARTS-WALLPAPERS.COM

1

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 juni. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Jämtland förknippas ofta med en utpräglad skidkultur men år 2006 spelade en internationell stjärnspelare två matcher med det lilla hockeylaget i Brunflo. Vem var det? 1. Igor Larionov X. Jaromir Jagr 2. Wayne Gretzky

2

De karakteristiska maskerna som används av personer som verkar inom eller sympatiserar med Anonymous är inspirerade av den engelske legosoldaten Guy Fawkes. Hur många ton krut användes i samband med den så kallade Krutkonspirationen, som leddes av nämnde Fawkes? 1. 5 ton X. 2,5 ton 2. 1 ton

3

Efter många år med lokala monopol och försäljning med så kallad motbok bildades det nationella alkoholmonopolet Systembolaget 1955. Vilket år sänktes åldersgränsen för inköp från 21 till 20 år? 1. 1972 X. 1966 2. 1969

4

Francisco Franco var Spaniens diktator och överbefälhavare 1939–1975. Vad kallades den fascistiska ideologi som hade stort inflytande över det spanska samhället under hans tid vid makten?

 58  3/2012

FRIHET

1. Etnopluralism X. Korporativism 2. Falangism

5

Den burmesiska oppositionsledaren Aung San Suu Kyi är känd för hennes insatser för fred och yttrandefrihet. Hur gammal var hon när hennes far, den burmisesiske frihetskämpen Aung San, mördades? 1. 2 X. 5 2. 12

6

När Guldkusten blev oberoende från Storbritannien år 1957 antog det nya landet namnet Ghana. Vad representerar det gula i republiken Ghanas flagga? 1. Landets rika mineralresurser X. Solen 2. Landets många vajande majsfält

7

25 maj inleds LO:s 27:e kongress. Vilket år flyttade förbundet in i den numer klassiska LO-borgen? 1. 1933 X. 1926 2. 1929

GRATTIS! Aylin Ceylan, Stockholm, Linn Svensson, Horred Martina Johansson, Nyköping


Hela programmet finns på www.abf100år.se

 59  3/2012

FRIHET


s l a v n a Mell

r e g ä L Bommersvik 9-12 Augusti

ger på Bommersvik. slä al nv la el m t et te in ar Man miss Vi ses där! Man gör bara inte det! Ellinor Eriksson, förbundsekreterare

 60  2/2012

FRIHET

SSU.se/mellanvalslager


03/2012