Frihet nr 1, 2015 by Frihet Media

G R

TR E LI V

L Ö

FR V A I EU A N I T R DA R O K R Ä F H A PA I K FA DZ S F E R I A AT EF B L T T E OR IC IG R TK – H AS CH U P I TE A R PA STO S LI D V RI LÅR E Ä SK L HE N M Ä BD S T I N GE O ER IS R F PR T E Ö ES R R E ID TT EN BÄ T T

T SO I D N #1 U N C I A I N G 20 G D L D F 15 OM E M RÅ PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E

NUMMER 1/2015

akutläge: vi är på plats ebola-irak-sydsudan-gaza-CAR-Syrien

din hjälp behövs!

FOTO: CAROLINE VAN NESPEN

Just nu pågår flera stora humanitära kriser i världen. Men du kan hjälpa. Vi är på plats. Tack vare gåvor från personer som du räddar vi liv. Med din hjälp kommer fler att överleva. Sms:a Akutläge 100 till 72970 för att skänka 100 kr eller sätt in din gåva på PG: 90 06 03-2. Märk gåvan ”AKUTFONDEN”.

59 4/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Ett gemensamt ansvar

österut. Flera före detta kommunistdiktaturer blev medlemmar. Det ställdes krav på mänskliga rättigheter och åtgärder mot diskriminering av minoriteter. I backspegeln var kraven för svagt formulerade. Idag ser vi konsekvensen av de rasistiska strukturer som lever kvar: total exkludering från ett samhälle. Människor har inget annat val än att genomleva svensk vinter i tält och på Stockholms gator för några 20-lappar om dagen.

ALLA, BLÖTA OCH bespottade. I väntan på ett värdigt liv. I det här numret skriver Frihet om situationen för några EU-migranter som hamnat i Malmö. Andra sitter här utanför Sveavägen 68 under den fallande blötsnön. Jag hör desperationen i rösten när de säger hej för tusende gången den morgonen. Representanter för en del av en ny gatubild vi blivit vana vid i europeiska städer.

ANSVARET FÖR ALLA dessa människoöden är gemensamt. Ju mer jag tänker på det desto argare blir jag. EU mäktar med att ställa krav på fria marknader, klarar av att sätta hårt mot hårt när länder gör någonting som försämrar konkurrensen. Fri rörlighet för arbetskraft har för EU varit viktigare än att försvara fackliga rättigheter. Men när det handlar om europeiska länder som konsekvent diskriminerar minoriteter saknas strategier och vilja att göra någonting åt en ovärdig situation.

SAMTIDIGT SOM SNÖN slutligen ser ut att ha bestämt sig för att ligga kvar på huvudstadens gator ser jag att facebook-eventet ”Förbjud tiggeriet nu” har fått över 50 000 deltagare. Det är alltså över 50 000 som stör sig så mycket på människors desperation att de aktivt tagit ställning mot tiggeri. I NORGE SÅG det länge ut som att högerregeringen skulle få igenom ett tiggeriförbud. Ansvarig minister var så klart medlem i Fremskrittspartiet. Där ser vi den yttersta konsekvensen av när borgerligheten samarbetar med högerpopulister. I Sverige har kommuner och regering haft svårt att tackla frågan. Man har valt ett slags mellanväg. Å ena sidan vill man vara medmänsklig. Regeringen pratar med Rumäniens regering som är det land de allra flesta EU-migranter kommer från. Vissa kommuner försöker ta någon typ av ansvar, men begränsat. I nästa stund hjälper kommunerna till att riva läger och skicka människor vidare på jakt efter en ny plats att leva på.

JAG HAR SJÄLV mina rötter i Rumänien och är en varm vän av EU, jag vet att medlemskapet gjort mycket bra för landet. Men någonting måste förändras. Sveriges regering måste på allvar lyfta problemen till högsta nivå i EU. IDAG KLARAR EU och EMU-länderna av att tvinga Grekland till stora nedskärningar för att de inte klarar av att hålla sin budget. Men när länder misslyckas i att garantera mänskliga rättigheter finns inga konsekvenser, ingen plan. Om Sveriges regering och andra progressiva misslyckas med att ändra riktningen måste vi nog tyvärr ge EU-kritikerna rätt. Om EU misslyckas med att ta ansvar för att lyfta minoriteters rättigheter är unionen nog bara ett verktyg för att tjäna marknaden.

ÄNDA SEDAN VÄLFÄRDSSTATERNA växte fram har medborgarskap och nationstillhörighet varit krav för att få ta del av välfärden. Ungefär likadant ser det ut i Sverige på kommunnivå. Än idag kan en hemlös stoppas i dörren till härbärge för att hen tillhör fel kommun. Ungefär samma dilemma antar jag finns när det kommer till EUmigranterna. Kommunerna och staten lider med människorna, men de vill inte ta ansvar. De undrar var det i så fall ska sluta. Jag kan förstå hur de tänker, men det går aldrig att förklara bort ett medmänskligt ansvar. Istället får kyrkor, föreningar och privatpersoner ta ett ansvar. Det är så klart fint och bra, men också problematiskt. Människor har alltid tagit hand om varandra. Men en människas öde borde aldrig få avgöras av enskilda individers välvilja.

John Antonsson är tillförordnad chefredaktör för Frihet. john.antonsson@frihet.se, twitter.com/johnantonsson

I SLUTÄNDAN ÄR EU-migranternas situation ett europeiskt misslyckande. EU genomförde för lite mer än tio år sedan en viktig utvidgning

3 1/2015

FRIHET

INNEHÅLL

44 14 MÖTE MED NÖDEN

De kom hit med drömmen om ett bättre liv. Frihet har följt rumänska tiggare som fastnat i en kåkstad i centrala Malmö.

23 ”TA VARANDRAS KAMPER”

Linnea Swedenmark om att ingen kamp behöver utesluta någon annan.

24 MINISTER FÖR KUNSKAP

Frihet har träffat Aida Hadzialic, Sveriges genom tiderna yngsta minister.

28 FRIHETSKOLAN

Yttrandefrihet, det censurerar vi inte i årets första Frihetskola.

30 FÅNGE I SITT EGET HEM

Världens mordtätaste land. Utegångsförbud efter klockan 22. I Honduras hålls hela städer som gisslan.

47 FOKUS SSU

Extravalet som uteblev. Katas videopoesi som nått 100 000-tals tittare. Johanna Salmi kämpar för miljöomställning. Och mycket mer.

13 24 4 1/2015

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Madeleine Hammarström: 076 199 40 02 Prenumerationspris — 98 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 12 500 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2013) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Frihet Nummer 1/2015, årgång 97 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Emil Malmborg Ansvarig utgivare — John Antonsson Tf chefredaktör — John Antonsson, 076 199 40 03, john.antonsson@frihet.se Madeleine Hammarström, 076 199 40 02, madeleine. hammarstrom@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 0709 26 18 04, anna-maria.marklund@frihet.se

Du som inte är medlem i SSU kan prenu merera på tidningen för 98 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 1/2015

FRIHET

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 1/2015 Camilla Frantzell, Daniel Mathisen, Emil Malmborg, Hanna Johansson, Ivar Andersen, Jesper Klemedsson, Julia Wagner, Karolina Pajak, Linnea Swedenmark, Linus Fremin, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev! Vi får inte tilllåta fascismen erövra vår värld Sverige står inför ett vägval, ett vägval som kan få ödesdigra konsekvenser. Vi kan återigen låta fascismen ta ett land, en värld som gisslan och låta hatet mot det som är annorlunda och främmande segra. Vi kan tvinga människor att ge upp sin kultur, sin identitet och sitt ur sprung efter att de genomlidit en svår flykt från förtryck, tortyr och folkmord. Vi pratar om att stoppa människor – människor som du och jag – bara för att de kommer från en annan del av världen, för att de har en annan hudfärg och för att de talar ett annat språk. Vi kan också välja en väg som visar att de fortfarande är människor, människor som an das samma luft som vi, som försöker överleva och skaffa sig ett drägligt liv. Ett liv som fri. Jag vill att alla som tror på mänskligheten istället för på olika raser, som tror på en värld där vi hjälper varandra att överkomma hinder

oavsett varifrån vi härstammar, en demokrati som inte gör skillnad på vilka vi är eller vari från vi kommer, ställer sig enade och visar att vi inte tänker tillåta denna fascism att återigen erövra vår värld! Låt oss visa att vi tror på en bättre värld och ett bättre Sverige! / Robin Wesche

Ställ om den askgrå fordonsflottan! Tänk dig en tripp till stugan på landet. Kollektiv trafik i alla ära, men vissa behov kan oftast enbart bilen uppfylla. Enligt Trafikverket står vägtransport sektorn för 30 procent av Sveriges utsläpp av koldioxid. För att vi ska kunna använda bilen och samtidigt ha en välmående planet måste detta förändras. Många förslag diskuteras, men jag ser främst tre åtgärder som måste till för att vi även i framtiden ska kunna an vända bilen.

Medarbetaren Madeleine Hammarström, chefredaktör Ålder: 28 Bor: Stockholm Läser just nu: ”Själens Amerika” av Knausgård

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

1. Ett bonus/malus-system måste verkstäl las omgående. Systemet går ut på att miljöbilar (elbilar, laddhybrider, gasbilar etc) får en bonus och miljöbovar en straffskatt (malus). Detta system är mycket effektivt i omställ ningen av fordonsflottan och är a och o för att nybilsförsäljningen ska peka i en grönare riktning. 2. Fler bilpooler måste till. Alla har inte råd eller vill inte äga en egen bil, speciellt vi unga. Därför måste det finnas möjlighet för alla att ingå i en elbilspool, så man kan använda bilen när man behöver den och då på ett mil jövänligt sätt. 3. Öka möjligheterna att privatleasa elbilar. Majoriteten av bilköparna har inte råd med elbilens dyra inköpspris, därför måste det finnas möjlighet att privatleasa sin bil med en fast månadskostnad till samma totalkostnad. För att inte bilen ska bli något som vi till slut enbart kan hitta i historieböckerna måste staten och företagen tillsammans ta krafttag för att ställa om den askgrå fordonsflottan till en grön dito. Mer miljöbil åt folket! /Isak Öhrlund, ordförande SSU Nässjö

Du är ny chefredaktör! Vad har du gjort innan? – Närmast kommer jag från lokaltidningsvärlden. Nyhets- och sportchef på Värnamo Nyheter. Innan dess reporter på P1-Morgon. Vad ser du fram emot att göra på Frihet? – Att äntligen få tycka fritt och skriva om politik. Men framför allt att snacka med er läsare! Vad ville du bli som liten? – Statsminister. När jag blev lite äldre kunde jag tänka mig finansminister eller justitieminister. Men inget annat.

6 1/2015

FRIHET

Har du någon hemlig talang? – Jag spelade bowling i Elitserien för några år sedan. Tyvärr ligger kloten kvar i Småland och samlar damm just nu. Men jag skulle nog säga att jag slår de flesta. Vad kännetecknar en bra text? – När jag lägger ifrån mig ett bra reportage känns det i kroppen. Oftast tack vare närvaro, ett starkt språk och bilder som berättar. Vad önskar du dig mest från Frihets läsare? – Att ni hör av er! Jag vill ha allt. Ris, ros och tips.

ILLUSTRATION:ANNA-MARIA MARKLUND

Nationalismens rätta ansikte Nationalism är något som kan betyda gemen skap och trygghet. Nationalism kan vara något som en grupp av människor finner vackert. Men enligt mig är nationalismen negativ. För mig leder nationalismen till in-grupper och ut-grupper. Vi och de. Varför måste jag som invandrare berätta var jag kommer ifrån och varför måste jag som invandrare, som män niska, få frågan om jag känner mig som svensk eller inte? Vad innebär nationalism egentligen? Vad får oss människor att tro att nationalismen definierar oss som människor? Det som vi människor måste inse är att na tionalismen används mer för makt och mani pulation än för kärlek. Människor med makt använder nationalism och använder ordet ”vi” för att få oss att tro att de har rätt även om det inte handlar om vår eget bästa utan gynnar bara den med makt. Nationalism använder makt för att försvaga folket, för att ge anledningar till att hata var andra, för att visa folket att ordet människa

inte finns, utan att allt handlar om var vi kom mer ifrån. Den nationalism som vi har haft i flera år är emot samarbete och ett enat folk. Den separerar helt enkelt mänskligheten i olika fack. Den berättar för oss att vi är olika och att vi inte är enade.. Nationalism kan som sagt betyda flera olika saker för oss alla. Den kan definiera fred och kärlek men kan även vara något som sepa rerar mänskligheten och något som används för manipulation istället för något fredligt. Nationalism är ingen internationell kamp där alla är välkomna utan den leder till hat mellan människor som man i de flesta fall aldrig har träffat. Den är instängd och bestämmer att vi som människor måste hålla oss till vår eget ursprung och folk, inget annat. Att det är okej att vara emot ett annat land och ett annat folk eftersom de är dem och vi är vi är fel. Nationalismen får dig att tro att allt är rätt och fredligt. Men om vi tänker efter riktigt noga så kan vi se att nationalism oftast används av

auktoritärer. Av människor med makt. Den används för att glamorisera rasism och ingrupp och ut-grupp. Nationalism skapar fient lighet mellan människorna. Vi måste inse att nationalism inte är en definition av oss och att nationalism inte har gjort oss till de vi är. Vi måste inse att nationalism manipulerar oss och bara människorna med makt tjänar på ordet nationalism. På orden ”vi” och ”dom”. Nationalismen har använts sen flera år till baka som propaganda för att manipulera folket i samhället. Ett exempel är att nationalismen var grunden tills nazistiska kampanjen under andra världskriget då Hitler övertygade och manipulerade en hel nation med ord som ”vi tyskar”, ”vårt folk”. Varför ansågs detta som något rätt? Eftersom han gjorde det för natio nalismen och för landets stolthet. Min poäng är att nationalismen används som ett verktyg för att styra en nation av människor. Den används för maktmissbruk. /Nella Sarawaran, Linköping

Vad hände sen? ”Batonger mot hunger”, Frihet 5/2014 I ett reportage av Arvid Juraks och Malin Palm berättar Frihet om ett planerat tiggeriförbud i Norge. I reportaget får vi veta att Norge varit utan tiggeriförbud i åtta år, men att det var på väg tillbaka. Sedan reportaget skrevs har mycket hänt. Först såg det ut som att Norge skulle få ett landsomfattande

tiggeriförbud. I januari skickades lagförslaget på remiss. Först ställde sig norska Senterpartiet avvaktande och gick till slut med på förslaget. Bland andra ställde sig Europa rådets människorättskommissionär Nils Muiznieks kritisk och menade att ett tiggeriförbud skulle leda till diskriminering.

Men så kom en tvärvändning från Senterpartiet i början av februari, numera är partiet mot tiggeriförbud och därmed går lagen inte igenom. – Huvudproblemet med förslaget är att det inte ska vara tillåtet att hjälpa folk och att tigga bara är ett annat ord för att be om hjälp, sa Senterpartiets Per Olaf Lundteigen till VG.

7 1/2015

FRIHET

H AL LÅ DÄ R!

SVEN HOVMÖLLER ordförande för föreningen HEM

”Vi är de enda som besöker EU-migranternas läger” Vad gör föreningen HEM? – HEM är den enda organisation som besöker EU-migranternas läger regelbundet. Det har vi gjort sedan januari 2014. Först ett halvår senare startade Stockholms stad sin EU-enhet med fyra anställda i uppsökande verksamhet. Varför bildades ni? – För att det behövdes en specifik organisation för allt vårt arbete. Tidigare var det ett halvdussin löst sammanfogade nätverk som gjorde olika saker. Det de hade gemensamt var att de ofta höll till i kulturhuset Cyklopen i Högdalen utanför Stockholm. Vem ska ta mer ansvar? – Såväl staten som landstingen och kommunerna behöver ta ansvar. Men därtill behövs ideella organisationer, som Röda Korset, Civilförsvarsförbundet, olika kyrkor och organisationer som HEM. HEM kan göra saker

som socialförvaltningen knappast kan göra, till exempel köpa begagnade husvagnar och köra ut dem till läger, köpa presenningar till skjulen, hämta bröd och dela ut med mera. Under 2014 när de blå styrde i Stockholms stadshus demonstrerade HEM mot avhysningarna och hjälpte till att flytta husvagnar och skjul på nätterna, undan Kronofogdens klor. Vad är mest brådskande för att förbättra EU-migranternas situation? – EU-migranterna behöver toaletter! En enda vecka har de haft tillgång till en baja-maja i ett läger. Det var i Sollentuna då vi betalat den, men vi hade den bara en vecka innan Sollentuna kommun avhyste alla och skickade tillbaka toaletten. HEM har lärt ut hur man bygger fälttoaletter, men är det människovärdigt? TEXT: JOHN ANTONSSON

”När ni säger go home säger vi gå till jobbet” ANNA KINBERG BATRA SLÅR NÄVEN I BORDET UNDER RIKSDAGENS PARTILEDARDEBATT.

JACKPOT #1

SVENSKARNA INVANDRINGSPOSITIVA

I Stockholm har stora delar av sjukvården privatiserats. Efter höstens val förlorade Stockholms landstingsråd Filippa Reinfeldt sin post. Men bara en kort tid senare fick Reinfeldt jobb för vårdföretaget Aleris.

Svenskarna är mest positiva till invandring i EU. I en opinionsundersökning som gjorts av Europabarometern ser 72 procent av svenskarna ganska eller mycket positivt på utomeuropeisk invandring. I undersökningen framkom det också att 57 procent av 27 000 tillfrågade EU-medborgare är negativa till utomeuropeisk invandring.

JACKPOT #2 Frihet vill passa på att gratulera den rikaste procenten av världens befolkning. Enligt den brittiska välgörenhetsorganisationen Oxfam kommer enprocentarna att äga mer än hälften av jordens resurser nästa år. Det samtidigt som en miljard människor lever på mindre än tio kronor om dagen.

8 1/2015

FRIHET

miljoner

KRONOR. SÅ MYCKET HAR SIDA BETALAT UT TILL AMERIKANSKA ORGANISATIONER I GEORGIEN. MEN ISTÄLLET FÖR ATT JOBBA FÖR ATT MINSKA FATTIGDOM SÅ HAR DE ANVÄNT PENGARNA TILL POLITISK LOBBYVERKSAMHET, FRÄMST FÖR ATT FRÄMJA OPINIONEN FÖR NATO- OCH EU-MEDLEMSKAP.

VAL I VÄRLDEN: EGYPTEN

Typ av val: Parlamentsval. Datum: Första omgången 22–23 mars, andra omgången 26-27 april. Statsskick: Republik. Invånare: 83,3 miljoner.

Kuriosa 1: 65,8 procent av kvinnorna är läskunniga. Kuriosa 2: Det äldsta matematiska verket är från Egypten.

HISTORIA: År 1914 blev Egypten ett brittiskt protek torat. Kort efter första världskriget började människor revoltera mot det brittiska styret och 1922 blev Egypten självständigt. Egypten fick snart ett parlament som levde vidare fram till 1952 års statskupp. Efter statskuppen tog militären makten över landet, först general Naguib, men han störtades snart av Gamal Abdel Nasser. Nasser stärkte senare sin makt och nationaliserade den strategiskt viktiga Suezkanalen, något som förgrymmade väst. Nasser skapade allt tätare band till Sovjetunionen och det var på Sovjets initiativ som Nasser tog flera steg mot ett krig mot Israel. Kriget kallas numera sexdagarskriget och Egypten gick ur det som förlorare. Det var i samband med kriget som Egypten gick in i ett läge av undantagstillstånd. Förutom under ett kort uppehåll på 80-talet levde egyptierna under det mellan 1967 och 2012. Undantagstillståndslagarna innebar att politisk aktivitet var kraftigt begränsad. Det var först i början av 2000-talet som aktivister lyckades rucka på de auktoritära lagarna. Inspirerade av kampen för demokrati i länder som Tunisien började egyptier 2011 demonstrera, strejka, ockupera, starta upplopp och använda sig av civil olydnad för att protestera mot Mubaraks hårda styre. Mubarak hade då styrt i 30 år. Under större delen av tiden genomfördes inga val. Trots det hade Mubarak ett starkt stöd från västvärlden. Stödet från väst och USA kom efter att Nassers efterträdare Anwar Sadat bytt från Sovjet till USA:s sida under kalla kriget. Egypten sågs som en viktig pusselbit för att behålla stabilitet i området. Inte minst då Mubarak höll sig ganska väl med Israel och tryckte ner muslimska grupper och militanta islamister. LÄGET INFÖR VALET: Revolutionen 2011 såg först ut att ha lyckats. I Sverige skrev tidningarna om den arabiska våren. Militären tog över. Det sas att det skulle vara tillfälligt, för att se till att rättvisa val kunde hållas. Det var en revolution som fick luft

9 1/2015

FRIHET

från många grupper: socialister, liberaler, muslimska grupper, feminister och nationalister. Snart följde flera val. De stora vinnarna var Muslimska brödraskapets parti Frihets- och rättvisepartiet. I juni 2012 vann Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi presidentvalet. Snart mötte Mursi stora protester. Hans kritiker sa att han trots löften inte såg till hela Egypten, att han bara gjorde sitt bästa för att stärka sin egen och Muslimska brödraskapets makt. Efter att Mursi suttit ett år vid makten störtades han i en statskupp ledd av general Abdel Fattah alSi. Al-Si valdes året därpå till president i ett val där Muslimska brödraskapet inte fick kandidera. Förra året antogs också en ny konstitution. Det är med den som grund valet kommer att hållas i mars. Kvarstår gör fortfarande att Egyptens största och mest populära parti inte får delta. Den amerikanska tankesmedjan Freedom House har bevakat den demokratiska utvecklingen sedan statskuppen 2013. Förra året skrev de: ”Interimsregeringen har gjort ett avgrundsdjupt misslyckande i att återställa demokrati i Egypten.” De fortsätter: ”Politisk mångfald har nästan försvunnit efter det blodiga förtrycket av och kriminaliseringen av Muslimska brödraskapet och parallella nedslag mot vänsteraktivister och liberaler.” PROGNOS: Precis som under förra årets presidentval kommer flera grupper bojkotta valet i protest. I slutet av januari samlades människor på Tahirtorget i Kairo för att minnas de hundratals som dog i protesterna mot Mubarak. Shaimaa al-Sabbagh, 34, var aktiv i Egyptens socialistparti och deltog i den fredliga minnesdemonstrationen. Hon sköts ihjäl av säkerhetspolisen. Vi kan räkna med att valet inte blir fritt och att någon som är trogen militären kommer att vinna parlamentsvalet. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: TEXASJOHNY

”Jag har läst många av Stalins tidigare skrifter och tycker att det är mycket i dem som är bra.” SKÅDESPELAREN SVEN WOLLTER FÖRNEKAR SIG INTE I TV-PROGRAMMET ”MIN SANNING”.

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

NORDKOREA BAKOM ATTACK När Sony hackades var det många som misstänkte att Nordkorea låg bakom attackerna. Det på grund av filmen ”The Interview” där Nordkoreas diktator mördas. Nu har USA:s federala polis, FBI, sagt att även de misstänker att Nordkorea ligger bakom attacken. Enligt New York Times ska hackarna ha misslyckats med att dölja varifrån attackerna kom. FBI-chefen James B Corey kallade hackarnas försök att dölja sig för ”slarvigt”.

”Det tänker vi göra: Jaga sossar.” Annie Lööf på Moderaternas extrastämma.

SPRIDER PÅ DET

Med mindre än två år kvar som president verkar Barack Obama vilja göra ett större avtryck. Enligt tidskriften The Nation planerar USA:s president att höja skatten för de rikaste och stora bankerna. Innan Obama blev vald sa han: ”Jag tror att när du sprider på rikedomar är det bra för alla.”

MILJONER

SÅ MÅNGA EXEMPLAR TRYCKTES AV TIDNINGEN CHARLIE HEBDO I FRANKRIKE EFTER TERRORATTACKEN I PARIS. MEN DET RÄCKTE INTE FÖR ATT TÄCKA EFTERFRÅGAN SÅ TIDNINGEN FICK TRYCKAS UPP I ÄNNU FLER EXEMPLAR.

MEDVIND FÖR VINDKRAFT Det blir mer och mer vindkraft i Sverige. Förra året byggdes 396 nya vindkraftverk. Kraftverken har en sammanlagd effekt på 1 050 megawatt. Efter utbyggnaden ger vindkraften ungefär 8 procent av energin till den svenska strömförsörjningen.

”Min bror var muslim och han blev mördad av två terrorister, av två falska muslimer” AHMED MERABET, BROR TILL DEN POLIS SOM SKÖTS UNDER ATTENTATET MOT CHARLIE HEBDO.

10 1/2015

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

21 feb – 29 mars

februari. KD:s kommundagar i Örebro. FOTO: ANNA-MARIA MARKLUND

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

Kan jag vara asexuell? Jag är en tjej på fjorton år. Jag funderar på om jag är asexuell. Jag är verkligen inte intresserad av sex, men mina kompisar pratar jämt om sex på senaste tiden. Hur vet jag om jag är asexuell? – Att vara asexuell betyder ofta att man inte känner sexuell lust, och inte heller har något intresse av att känna det. Precis som med andra sexuella identiteter så bestämmer du själv ifall du är asexuell. Det är ett ord som du kan välja för att beskriva dig själv om du trivs med det, men ingen annan kan tala om för

på det än. Hos en del kommer sexlusten igång senare. Det kan också vara så att man inte är intresserad av sådant sex som de flesta andra pratar om, utan vill göra eller fantisera om något annat. Kanske vill man till exempel onanera eller titta på porr, men inte ha sex med andra. Det är i så fall något man själv väljer om man vill berätta för sina kompisar. Om du tycker att det är jobbigt att dina kompisar pratar om sex när du är med, så tycker jag att du kan säga det till dem. Du kan också prova att ta upp sådana gemensamma intressen som ni haft tidigare.

dig ifall du är asexuell. Och precis som med andra sexuella identiteter är det något som kan förändras över tid. Du kanske bestämmer dig för att du just nu är asexuell, men det betyder inte att du alltid kommer att vara det. Det är lätt hänt att man känner press från omgivningen att intressera sig för sex. Det kan kännas som att alla andra pratar om det. Under puberteten, när man blir könsmogen, börjar många känna sexlust. Då kan det bli så att några i kompisgänget är väldigt intresserade av sex, medan andra inte börjat tänka

Det kan vara så att du och dina kompisar inte längre har så mycket gemensamt att prata om. I tonåren är det inte ovanligt att kompisar utvecklar olika intressen och ”växer ifrån varandra” – det behöver inte handla om just sexintresse. I så fall hoppas jag att du försöker hitta andra att umgås med som vill prata om samma saker som du.

mars. Statsministerns frågestund. FOTO: NIKLAS MAUPOIX

Om du tycker att det är jobbigt att dina kompisar pratar om sex när du är med, så tycker jag att du kan säga det till dem.

mars. Frihet kommer detta år att vara på plats under mediedagarna i Göteborg. På bilden ser vi vinnarna av MEGawards 2014.

SKILJELINJEN

Hur ska ni sänka ungdomsarbetslösheten?

ELLINOR ERIKSSON, ORDFÖRANDE SSU

SARA SKYTTEDAL, ORDFÖRANDE KDU

– Med SSU:s reform 90-dagars garantin får unga arbets lösa praktik, jobb eller en utbildningsplats inom 90 dagar. Varför? - I dag får unga utan jobb vänta enormt länge på insatser. Vi vet att ungdomsarbetslöshet ofta beror på bristande

arbetslivserfarenhet eller ofullständiga gymnasiebetyg. Med 90-dagarsgarantin kommer man snabbt åt just de problemen och förebygger därmed också arbetslöshet framöver. Garantin har mötts av kritik om att vara ett löfte man inte kan hålla. Hur svarar du på det?

- Det håller jag inte med om. Samarbetet mellan regering och kommuner är faktiskt redan igång nästan överallt, och när vårbudgeten nu går igenom är 90-dagarsgarantin en av de reformer som har absolut mest resurser avsatta. Det kommer att ge resultat!

– Många saker måste göras, men störst effekt skulle en lärlingsutbildning utifrån europeisk modell ha. Varför? – Vi har sett positiva effekter av lärlingssystemet i kristdemokratiskt styrda länder

som Tyskland och Österrike. Broar skapas mellan utbildning och jobb. Detta gynnar alla – speciellt de mer praktiskt lagda. Låter som att ni är inne på Socialdemokraternas spår med traineejobb. Stämmer det? – Nej, den form av lärlings

utbildningar som KDU vill införa ska likställas med andra utbildningar, med fördelen att det är ett mer effektivt sätt att lära sig ett yrke på. Systemet skulle också ge näringslivet arbetskraft som är anställningsbar direkt efter examen.

11 1/2015

FRIHET

mars. Internationella kvinnodagen.

mars. Presidentval i Uzbekistan.

Vi vill ha dig. naturskogar inte huggs ned på bara några dagar. Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken. Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar  kr/mån.

Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen. Eller kanske bara plocka lite friska blåbär. Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla

12 1/2015

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Jämlikhet – viktigaste murbräckan mot rasism DET ÄR SENT 90-tal och lunchrasten har just börjat. De rasistiska glåporden haglar i skolkorridoren, dröjer sig kvar i väggarna långt efteråt. Han är på sin vakt, min vän. Undviker vissa delar av skolan, stryker längs väggarna under luncher och raster. Gör sitt bästa för att inte synas, inte sticka ut. Förgäves. HAN MOBBAS. Källan till hatet är en hudfärg som är mörkare än majoritetens. Han är annorlunda – och det provocerar. Liknande glåpord ekar igen, fast numera över hela Europa. Det brutala terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo har fått kontinentens rasistiska rörelser att flamma upp med förnyad kraft. Varje vecka samlar den antimuslimska organisationen Pegida 10 000-tals demonstranter i den tyska staden Dresden under parollen ”Stoppa islamiseringen av Europa”. Staden är mest känd för de brittiska och amerikanska bombräder som fullständigt tillintetgjorde bebyggelsen och kostade 25 000 människors liv. Efter Tysklands återförening 1990 kollapsade den forna östtyska stadens ekonomi – arbetslösheten har blivit norm. Dresdens historiska sår och nutida underdogmentalitet har effektivt utnyttjats av nynazister och högerextremister.

SEDAN 80-TALETS SYSTEMSKIFTE och 90-talets återkommande kriser har rasistiska rörelser använt välfärdens flisor för att mobilisera människans allra djupaste rädslor. Mönstret går igen överallt. I min födelse stad, norska Tromsö, har arbetarrörelsen historiskt haft en stark ställning. Men i takt med att välfärdens löfte ekade alltmer ihåligt växte det populistiska och sedermera främlingsfientliga Fremskrittspartiet. NÅGONTING HAR HÄNT i Europa. I arbetarrörelsens gamla mönsterstäder har de röda fanornas gemenskap ersatts med hatets. Medan socialdemokratin och vänstern passivt betraktat de snabbt växande klassklyftorna har de organiserade rasisterna slagit in en kil mellan människor. Splittrat människor som i grunden delar samma intressen, men som råkar ha olika hudfärg eller ursprung. 1900-talets stora välfärdsprojekt möjliggjordes genom att arbetarklassen organiserade sig kring gemensamma mål. Makten byggdes genom de många rösterna. I dag har krafter med en annan agenda lyckats splittra den vita och färgade arbetarklassen. Satt upp en barriär mellan dem. Det sociala kontraktet har brutits upp.

13 1/2015

FRIHET

VÄLFÄRDSSTATEN FÖRUTSÄTTER JÄMLIKHET för att fungera. Eller annorlunda uttryckt: Stora klyftor och välfärd utesluter varandra. Blir skillnaderna för stora kommer medborgarna revoltera. Vår tids syndabock har blivit Den Andre, den mörkhyade. Jag tänker på min vän, den mobbade. En av mobbarnas pappa blev av med jobbet på fabriken, fick jag veta långt senare. Liksom min väns pappa. Men snarare än att rikta ilskan mot företaget eller makthavare ställdes de mot varandra. Det behöver inte vara så. JÄMLIKHETEN ÄR RASISMENS viktigaste motgift. Vänsterns viktigaste uppgift är att binda samman människors öde och motverka klassplittring. Först då kan vi rycka mattan under den organiserade rasismen. S

Daniel Mathisen är frilansskribent och skriver bland annat för Dagens Arena och Arbetet. Han har tidigare varit chefredaktör för Frihet.

De har kommit till Sverige med drömmen om ett bättre liv – men möts av utanförskap, hemlöshet och rasism. Ofta går det månader, ibland längre, innan de återser sina barn som blivit kvar i Rumänien. Där kallas de för zigenare. Här har de fått titeln EU-migranter. TEXT: HANNA JOHANSSON BILD: EMIL MALMBORG

Kampen

kåkstäd 14 1/2015

FRIHET

mot

derna 15 1/2015

FRIHET

ECEMBER 2014. Det är tidig måndagsförmiddag. På en industritomt i stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö stiger en rökpelare upp mot himlen från en rostig oljetunna. Det luktar bränt gummi och ett rått, iskallt regn piskar ner över ett 20-tal personer som har samlats kring en högrest man i 50-årsåldern.

– OM NI LYSSNAR NU: På söndag vill vi bjuda in till en stor julfest i vår kyrka. Vi kommer att bjuda på god mat, härlig stämning och göra allt för att ni ska känna er älskade! BOSSE WALLENBERG, chef för Barnmissionen i Malmö, är lerig om skorna där han står och basunerar ut det glada budskapet. Han ler försiktigt och ögonen glittrar förväntansfullt. Men för de hemlösa EU-migranterna, som får meddelandet översatt genom en rumänsk tolk, kommer festinbjudan olämpligt. Före helgen har markägaren varit där och satt upp en lapp om att alla måste lämna tomten senast måndag morgon klockan åtta. På

klockslaget i morse stod grävmaskinisterna redo att köra in i lägret för att riva stängslet som omgärdar ödetomten, ersätta det med ett nytt och sätta upp låsbara grindar. Polisen var också där, men husvagnarna, tälten, bilarna och skjulen byggda av plywoodskivor, presenningar och lastpallar, hindrade grävmaskinisterna från att utföra sitt jobb. SEDAN I VÅRAS har ödetomten, vars mark är förgiftad och i behov av sanering, utgjort EU-migranternas boplats. Från att ha bestått av några enstaka personer har det nu utvecklats till något som i det närmaste liknar en kåkstad – mitt i centrala Malmö. Som mest har det bott ett 100-tal personer här, de flesta romer från Rumänien. Det är människor som är vana vid att bli bortkörda, och en del ids inte vänta på den slutgiltiga förnedringen. En husvagn kopplas till dragkroken på en gammal Volvo, leran skvätter när hjulen kämpar för att ta sig loss ur sörjan innan ekipaget svänger ut från området och lämnar ett moln av avgaser bakom sig. De flesta tar dock avhysningen som ett tomt hot. Faktum är att Kronofogden inte kan vräka någon utan att först ha identifierat personen ifråga.

16 1/2015

FRIHET

EU-MEDBORGARNAS RÄTTIGHETER

r fö r. n hä se t at ev pl r l bo ne a rso st ör pe st 0 n 10 de g it in liv kr r b om ha r ö t ha m al es iM mm fri So en r. rg te So ran rra ig No -m å EU tp s re en äg ad ltl st Tä

40-ÅRIGE FAUSTER BÖRJAR kunna turerna. För tio år sedan lämnade han och de sju bröderna hemstaden Targu-Jiu för första gången i syfte att söka ett bättre liv på annat håll i Europa. Italien, Norge och Danmark var några av länderna de hann avverka innan de kom till Sverige. – Det värsta är att vara borta från barnen. De två yngsta gråter när vi pratar i telefon. ”När kommer ni hem?” undrar de alltid. Enligt den rumänska regeringen jobbar båda föräldrarna i cirka 80 000 familjer utomlands idag. Detta innebär att 10 000-tals barn växer upp föräldralösa. Den verkliga siffran är förmodligen ännu högre – Ju mer jag tjänar, desto mer kan vi skicka hem till barnens skolgång och desto fortare kan jag åka hem. Vi behöver inte tjäna så mycket för att det ska hjälpa, säger Fauster.

”Sedan i våras har ödetomten, vars mark är förgiftad och i behov av sanering, utgjort EU-migranternas boplats. Från att ha bestått av några enstaka personer har det nu utvecklats till något som i det närmaste liknar en kåkstad – mitt i centrala Malmö. Som mest har här bott ett 100-tal personer, de flesta romer från Rumänien.” 17 1/2015

FRIHET

EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd i upp till tre månader. Efter tre månader har man fortsatt uppehållsrätt förutsatt att man kan försörja sig själv och sin familj. EU-medborgare kan ansöka om ekonomiskt bistånd, men enligt sociallagstiftningen endast vid nödsituationer, och oftast främst i form av hjälp till hemresa. Samtidigt säger lagen att kommunerna har ansvar för de människor som vistas i landet. Innebörden tolkas olika av olika kommuner. Sveriges kommuner efterfrågar riktlinjer för hur de ska hantera de hem- och arbetslösa EU-migranterna. Socialdepartementet arbetar nu med att tillsätta en nationell samordnare som enligt planen ska kunna vara på plats i februari. Regeringen vill även ställa krav på den rumänska regeringen att ta större ansvar för sina medborgare, bland annat genom att använda mer av det EU-stöd på flera miljarder kronor som finns tillgängligt för att satsa på utsatta i landet.

ROMER I EU Romerna är EU:s största minoritet, totalt finns här 10–12 miljoner. Flest bor i Rumänien, omkring 1,8 miljoner – drygt 8 procent av befolkningen. 90 procent av EU:s romer lever i fattigdom. Bara 15 procent läser vidare efter grundskolan. En av tre har jobb.

Källa: EU:s byrå för mänskliga rättigheter. SÅ KAN DU HJÄLPA Många svenska frivilligorganisationer jobbar för EU-migranterna, bland annat Röda Korset och Stadsmissionen som driver Crossroads, en verksamhet särskilt riktad till EU-migranter som numera finns både i Stockholm, Göteborg och Malmö. Runtom i Sverige har en mängd andra ideella initiativ också tagit form, bland annat Solidaritet med EU-migranter i Malmö, HEM, Nätverket för utsatta EU-medborgare i Sverige, föreningen för hemlösa EUmigranter och facebookgruppen ”Hjälp tiggare i Lund”.

. ilj t i iv. m l fa run tre a m opa bät am ur tt is tE åe lla ka p r a kus kten gå a in r de j a in ha Cr ren h oc io å t io ud te la as , C en ia e s an D el M

På

. ed ifr , er ra an de ök va ck da e a rs å fö tt f i v sk nt r a ar kt ka fö dag n fu ut n e ös ag sju t i d m sv al hu atan n u M a n g s i si på ar h at a l pl mm bar vi a . g sli gö job rn en en jen lin älla gn en mil ada kv sva fa M på hu

18 1/2015

. an a r. ev ar yla de r v r b s k in hä va n s k n et tte ne de d na n . I en v he its , m el a för ag ll st r gt t no ar ne la n g es mo ak r si r b er a v ta ha n n ni r le ar re ela ra gn tu M tå va era lt. ra us p i tä Någ s h tem ut en nk tta ilj y m sjö tt fl Fa a

FRIHET

– Det finns inget värdigt i att tigga, jag känner mig som en tunna skit. En del blir nog rädda för mig, de tror kanske att jag ska stjäla deras pengar. DE FLESTA BRÖDERNA åker tillbaka till Rumänien över jul för att fira med sina familjer. Men 30-årige Gabriel stannar kvar. Han var hemma i höstas då hustrun skulle opereras för njursten. Ingreppet kostade 19 000 svenska kronor och för att kunna betala tog han två privata lån. Nu kräver långivarna att han ska betala tillbaka en summa varje månad med 30 procents ränta. – Jag måste stanna i Malmö och tjäna pengar. Det kommer bara att vara jag här nu, säger han tyst och låter blicken svepa över lägret.

. en å ilj n p nas k am e t f a d l sa nk rn ju kä de dh r s rö stö ha ar b ett on x n rs ba e pe Nu ts, m . ig ill gn pla lv va vä us En n h e

FRÅN LJUSET AV den batteridrivna lampan visar han runt i sitt lilla lastpallsskjul. Ena sidan består av en upphöjning över marken – hans sovplats. Bredvid den finns skafferi och garderob – ett gäng tätt packade klädbylten, en konserv med krossade tomater, en förpackning köttbullar och en flaska t-blå som han tänder eld med för att värma sig. Under den gångna natten regnade det så mycket att det började droppa in över hans säng. Ovärdigt skulle många tycka. Men för Gabriel och de andra romerna i lägret är livet här betydligt bättre än i Rumänien.

ta tt . r a er fö d n klä ne a io en iss ill r sm a t ad yt St h b på oc är h n sc ia du ar M en

OM KVÄLLARNA SAMLAS de vid lägerelden för att hålla värmen och prata av sig tillsammans. – Tänk om diskrimineringen av romer kunde försvinna. Det skulle lösa många sociala problem i Rumänien. Men den politiska viljan finns inte. Att tigga utomlands har blivit vårt enda sätt att överleva, säger 24-åriga Gina som har bott i lägret sedan i somras då hon reste ifrån sina tre söner – 8, 7 och 2 år gamla för att tigga i Sverige. VINTERN 2013–2014. I Göteborg och Stockholm har myndigheter och frivilligorganisationer redan gått samman och bildat Crossroads, ett informations- och hjälpcenter för att möta tillströmningen av EUmigranter. I Malmö görs det ännu inga särskilda satsningar för den utsatta gruppen. Problemet anses vara marginellt. FAUSTER OCH HANS bröder har ställt upp sina två husvagnar på en grusplats mellan tågrälsen och infartsleden till Malmö. Taket hänger ner i en möglig båge över sovplatserna, och för att hindra regnet från att sippra in har hålen täppts till med brädor. I rädsla för att bli avhysta av polisen vågar de inte elda. Istället lagas all mat över marschaller. Fausters fru Claudia är den som står för matlagningen. Kål- och grisknorrsgryta är en favorit. Familjen flyttar mellan tre platser men är ett eftertraktat byte vart de än kommer. En dag har någon fäst en orange lapp på husvagnarna med meddelande om att de inte får stå kvar. Nästa dag har de transporterats bort av Malmö stad. Att hämta ut dem skulle bli en dyr historia – istället köper de tre tält och slår upp längs järnvägen. Efter ett tag skänker en privatperson två nya husvagnar till brö-

19 1/2015

FRIHET

op ih b å job m. tf u at trö kt ör e s Fa rf rd g ge ta nin tig nd tid er la as öd Ib s br en. mlö ns ilj he ha fam de ch ill jer l lo t ie ar sä br ng ler Ga pe el

n ta ng lä m He nt ta ns ko är ia ud la .C n re sa vi ld bi på sin a. m am m

derna, men det dröjer inte länge innan den ena blir stulen medan den andra får väggar och fönster insparkade. – De första tre nätterna efter vandaliseringen sov vi på olika platser. Vi var rädda att någon skulle komma och kasta in sten när vi låg och sov, berättar Fauster. RIKSKRIMINALPOLISEN HAR BESLUTAT att det ska göras en kartläggning av brott mot EU-migranter. I Malmö har det bland annat rapporterats om flera misstänkta brandattacker mot tältlägren. För EUmigranterna själva är hoten en del av vardagen. Gina berättar att en kvinna nyligen kom fram och spottade på henne när hon satt utanför ett shoppingcenter. Ofta händer det att förbipasserande sparkar omkull hennes papperskopp med pengar. – Det finns inget värdigt i att tigga, jag känner mig som en tunna skit. En del blir nog rädda för mig, de tror kanske att jag ska stjäla deras pengar.

TROTS HOTEN TYCKER många av romerna i lägret att Sverige känns välkomnande i jämförelse med andra länder. Det är inte lika rasistiskt här som i till exempel Italien. – Poliserna jagar oss inte lika mycket i Sverige som i en del andra länder. Och varför skulle de? Vi gör ju ingenting olagligt, säger Gabriel. Numera behöver bröderna inte lägga en massa tid på att flytta runt mellan olika platser – som regel får de vara ifred i lägret på Norra Sorgenfri och kan fokusera på att få in pengar. Mestadels tigger de, var och en på sin bestämda plats. De säljer också de hemlösas tidning Faktum. Ibland får de ströjobb – men arbetsgivarna är inte alltid att lita på. En gång blev Fauster och yngste brodern Madalin blåsta på 5 000 kronor var i ett byggprojekt. HÖSTEN 2014 HAR antalet EU-migranter ökat dramatiskt i Malmö. Malmö stads sociala resursförvaltning har utsett en särskild samord-

20 1/2015

FRIHET

– Hit kommer alla utsatta grupper – fattiga pensionärer, missbrukare och folk med psykisk ohälsa. EU-migranterna bär ofta på en helt annan problematik och vi har märkt att vi inte kan möta deras behov. Därför ska vi nu starta en särskild mötesplats för dem.

a rk m et d. ci he ag na op ar dr å ih ck bi h m ar ski arn oc bb de r b rn jo ä ba an om en r m n s ni pe es ka mä or nn ec Ru ron he r i v n. I 0 k h r oc ono ba n 10 a r a ä k di in re au 00 s Cl 5 till ind m

en n t. gn de rie va ad te us sl at i h ut till b el git en dra ng r r i rfö ha r dä n ia ha ar M och

21 1/2015

FRIHET

å t . r r p lig le rat ge en na se tig en sig ani a g m so g. M ing a or r er n s nt två finn va e ra ig och en ull -m or ion t sk EU lig iss de n om om sm ga ar tas tad tig om pra h S att c rd fö det is o om ga – ol ån tor r, p s m ga ete nn ös gh t fi alm di De M myn

– Antingen kan jag lägga mig ner och dö eller försöka göra så att min dotter kan få det bra. Det är för henne jag gör allt detta. nare och beviljat Skåne Stadsmission 500 000 kronor i föreningsbidrag som ska finansiera insatser till EU-medborgare. HITTILLS HAR EU-MIGRANTERNA hänvisats till Stadsmissionens Café David, men vid årsskiftet öppnades Crossroads verksamhet även i Malmö som liknar den verksamhet som drivs i Göteborg och Stockholm, för att möta EU-migranternas behov. – På Café David hjälper vi alla utsatta grupper – fattiga pensionärer, människor med missbruksproblematik samt individer med psykisk ohälsa. EU-migranterna bär ofta på en helt annan problematik. Därför startar vi en särskild mötesplats som är öppen på förmiddagarna, berättar enhetschefen Matilda Jägerdén. Bland de andra aktörerna bakom Crossroads finns Malmö stad och Svenska Kyrkan. I lokalen finns duschmöjligheter, datorer och rumänsktalande personal som kan informera EU-migranterna om det svenska samhället. NÄR KOMMUNERNA STÅR handfallna har flera ideella initiativ tagits för att lösa den akuta situationen. I Lund har till exempel en grupp privatpersoner startat ett övernattningsboende med 20 platser. I Malmö kräver nätverket Solidaritet med EU-migranter att kommunen ska

göra mer – som att ställa upp baja-major och containrar vid lägren. Det är dock inte aktuellt enligt Carina Nilsson (S), kommunalråd för vård och omsorg. – Dels är det privat mark, dels är jag emot det rent principiellt. Det vore att sanktionera kåkstäder i Malmö. Men vi tar just nu fram en handlingsplan och har nu ordnat en lokal där EU-medborgarna kan vistas nattetid under vintern. Fast den långsiktiga lösningen finns inte här. Det som måste till är att länder som Rumänien slutar att diskriminera delar av sitt folk. NÅGRA DAGAR FÖRE julafton 2014. Gabriel är på Café David för att tvätta sig och dricka en kopp kaffe. Han äter ingen frukost, då blir han bara mer hungrig. Istället röker han en cigarett och får med sig en inplastad skinkbaguette till lunch. Idag ska han skicka hem pengar. I vanliga fall brukar det bli omkring 500 kronor i veckan, men nu när det är jul blir det en extra slant. Kanske kan det till och med bli en julklapp åt dottern. – Hon ska snart fylla två, berättar Gabriel, och hela ansiktet spricker upp i ett leende. Som han ser på livet har han två val. – Antingen kan jag lägga mig ner och dö eller försöka göra så att min dotter kan få det bra. Det är för henne jag gör allt detta. S

22 1/2015

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Delad kamp – dubbel styrka ”DET HÄR KOMMER bli en politisk upplevelse du sent glömmer”, viskar min kompis med popcornflottiga läppar. Platsen är en biosalong och filmen ska precis börja. Personen framför oss vänder sig om och kollar lite irriterat på min pratande vän. Jag har inte hunnit äta middag, så jag fokuserar mer på att trycka in chips i munnen än att göra mig redo för en stor politisk upplevelse. MINA VÄNNER ÄR inte politiskt aktiva men såg filmen ”Pride” på bio. Sedan plingade vår facebook-grupp konstant. De skrev och skrev och skrev. Till sist bokade jag en biljett. För er som inte sett den ska jag inte avslöja slutet. Det är inte heller nödvändigt. Den är nämligen baserad på en riktig historia. STORBRITANNIEN HADE STORA gruvstejker under 1980-talet. Pengarna i strejkkassan börjar ta slut. Under prideparaden bestämmer sig ett gäng för att samla in pengar till de strejkande gruvarbetarna. En hink och namnet “Lesbians and Gays Support the Miners” blev början. Ni förstår upplägget. En småstad med strejkande gruvarbetare möter gayaktivister som vill stötta deras strid. Det går att se det som en härlig historia om en gammal tid i Storbritannien. Där var det regeringen, polisen och kvällstidningarna som trakasserade både fackföreningar och hbtq-personer.

Det kanske var alla chips på en tom mage som gjorde det, men jag tänkte mer på nutid än dåtid. MIN HEMSTAD SKAPADE rubriker i början av året när flyktingar på en buss protesterade över flyktingförläggningen de kommit till. Plötsligt verkade det som att alla födda i Sverige går runt och är evigt tacksamma hela tiden. ATTACKERNA MOT SERIETECKNARE i Paris skakade de flesta. På andra håll diskuteras vad som är viktigast – jämställdhet eller antirasism? Klass eller feminism? Min viktigaste fråga konkurrerar med din viktigaste. Och på ett sätt är det ju så, att det finns en makt i vilka frågor som lyfts och diskuteras. DET ÄR DRYGT ett år sedan Kärrtorp. Moskéer har attackerats i Sverige. I Ryssland attackeras hbtq-personers rättigheter. Feminismen har blommat upp efter åtta år med Kristdemokraterna i regeringen, och behandlingen av tiggare dyker hela tiden upp hos kvällstidningarna. Det finns ett allmänt sug efter att kämpa för personers grundläggande rättigheter. Men oftast sker det här utanför partier. NÅGON KVÄLL EFTER bion kollade jag på en dokumentär om vad som verkligen hände i Storbritannien. En av personerna bakom idén med insamlingen förklarar hur logiskt det är att stötta varandra. Han säger något i stil med att det vore dumt att bara bry sig om

23 1/2015

FRIHET

vad som sker i ens egna lilla värld. Det var inte så att politiska problem löstes bara för att några sträckte ut händerna till varandra och blev kompisar. Så är det sällan ens på film. Men gruvarbetarna anslöt sig för att gå i Pridetåget. Partiet Labour skrev senare in i partiprogrammet, mycket tack vare gruv arbetarnas fackförbund, att de skulle kämpa för hbt-rättigheter. ARBETARRÖRELSEN MÅSTE TA varandras kamper samtidigt. Inte av välgörenhet eller för att vara snäll, utan för att alla tjänar på det. Det är som att sätta en snöboll i rörelse. Flyktingars rätt att protestera, antirasism eller jämställdhet? Inget utesluter det andra. Att ta vara på och samla olika kamper. Det är vad arbetarrörelsen borde göra. Det är vad Socialdemokraterna kan göra. ATT FÅ MED nya typer av rörelser, det är något att vara riktigt stolt över. S

Linnea Swedenmark är skribent och student. l.swedenmark@gmail.com

I höstas firade Aida Hadzialic tio år som politiskt aktiv med att bli Sveriges yngsta minister någonsin. Nu har hon det tuffa uppdraget att lyfta den svenska gymnasieskolan. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: JULIA WAGNER

24 1/2015

FRIHET

”Anna Lindh var gnistan”

ÄGET ÄR BRA. Det är Aida Hadzialics svar på Frihets för sta fråga. Det vi frågat är just hur läget är. En ganska enkel fråga men relevant utifrån den poli tiska situationen. För ett år sedan var Aida Hadzialic kommunalråd i Halmstad. Redan där hade det gått att skriva om en po litisk kometkarriär. Nu är hon minister med ansvar för gymnasieskola och kunskapslyft. Hon var 26 år när hon tillträdde. Då och nu Sveriges yngsta minister någonsin. LÄGET ÄR BRA. I mellandagarna avblåste statsminister Stefan Löf ven extravalet. Istället har regeringen och oppositionen tagit fram decemberöverenskommelsen. Den gör att det största blocket ska få igenom sin budget. Allt det andra ska det förhandlas om. AIDA HADZIALIC SITTER på utbildningsdepartementet på Drottning gatan i Stockholm. Utanför irrar turister med kartor omkring. Det är minusgrader. Kanske fem. På båda sidor om huset byggs det. Klockan har passerat lite mer än utsatt tid. Men för att vara en intervju med en upptagen person är Aida Hadzialic snarare tidig. Hon bjuder in på rummet. Till vänster ett skrivbord. Inte så många papper på det. Till höger en stor bokhylla. Närmast till hands är buntar av tid ningar. Svenska. Men också Financial Times. Utanför hörnkontoret byggs det. Jag börjar sätta mig vid konferensbordet men Aida Hadzia lic föreslår fåtöljerna vid fönstret. Det är där hon säger att läget är bra. Fortfarande Sveriges genom tiderna yngsta minister. DEN POLITISKA BANAN började för mer än tio år sedan. Det var en septemberdag som skulle förändra Sverige på så många sätt. Aida var i en butik i Halmstad. Hon skulle testa ut en ny höstjacka. I provrummet hade butiken en radio, och så avbröts sändningen. Rös ten berättade att utrikesminister Anna Lindh blivit knivskuren på NK i Stockholm.

– För mig, jag var 16 år då, det var som att någon slog mig i magen. Iskyla. – Jag tänkte: Anna Lindh, min förebild. ANNA LINDH KLARADE sig inte. Och dagen därpå gick Aida Hadzialic med i SSU. – Jag bestämde att jag skulle bli politiskt aktiv, det som hänt gjorde ont, jag ville engagera mig för att någon som inspirerat mig inte längre fanns, då ville jag vara med och påverka samhället och världen i en bättre riktning. Varför är Anna Lindh en förebild för dig? – Hon var för det första socialdemokrat, så vi delade ju samma vär deringar. Men det var inspirerande med en kompetent yngre kvinnlig politiker som förde en socialdemokratisk, solidarisk politik. Framför allt på utrikesscenen där hon försökte förändra världen till det bättre. Men Anna Lindh var snarare gnistan som tände en redan förberedd brasa. – Jag brukar säga att hela mitt liv är en politisk resa. Jag kom till Sverige som femåring från forna Jugoslavien, Bosnien. Min familj fick lämna allt de hade, kom hit tomhänta, jag såg fattigdom. Jag hade den här känslan av att börja om från början. Men vi fick nya livschanser, att få utbilda oss och att få bostad, mina föräldrar kunde få jobb och återetablera sig. Det reflekterade jag mycket kring redan som yngre. AIDA HADZIALIC FUNDERADE mycket över vad det var som gav henne chansen att göra resan från en svår situation till ett vanligt liv. – Jag landade väldigt tidigt i att det beror på socialdemokratin och solidariteten. Välfärdsmodellen där alla får gå i skola gjorde att jag kunde få ett vanligt liv. – Det var socialdemokratin som byggde det här landet och den här samhällsmodellen. Sedan kan ju borgare komma i efterhand och re videra historieskrivningen och säga att de varit med och skapat väl färdsstaten, men det stämmer ju inte.

25 1/2015

FRIHET

– Idag är systemet defekt. Jag tycker att valfrihet är bra. Men valfrihet får aldrig någonsin handla om risken att välja fel utbildning. Alla skolor ska vara bra skolor. DET BLEV NÅGRA dagars ledighet vid julhelgen. Men sedan var det beredskap i Stockholm. Det innebär att Aida Hadzialic redan i mel landagarna åkte tillbaka till Stockholm och var en av ministrarna som fanns tillgängliga. Om något skulle hända. När vi träffas har det varit ”business as usual” sedan måndagen samma vecka. OKTOBER 2014: Aida sitter vid köksbordet. Äter frukost. Det är väl vid niotiden. Mobiltelefonen ringer. Hon kollar displayen. Skyddat nummer. Först tror hon att det är en telefonförsäljare. Kanske är det mamma som också har skyddat nummer, men nej. Det kan det inte vara. Aida har sagt att hon vill vara ifred idag. – Min mamma brukar jaga mig stup i kvarten för att fråga mig om jag har ätit och om jag fryser. Det är den sydländska modern, säger Aida och skrattar. DET ÄR MINDRE än en vecka kvar till regeringsförklaringen. Hennes namn hade förekommit i förhandsspekulationerna, så tänk, tänk om det är Stefan Löfven som ringer. Hon svarar. Det är han. Hon behöver så klart tänka över det. Men betänketiden har blivit avsevärt mycket kortare. Statsministern hade ringt redan för ett par dagar sedan, men då hade telefonen varit av stängd. – Jag hade försökt vila och därför stängt av telefonen. Så jag fick ett dygn på mig. Det är klart att man instinktivt känner att det är otroligt hedrande, men det är också ett stort åtagande som kräver eftertanke. Men jag landade rätt så snabbt i att det är klart jag vill göra detta. Är det roligt att vara minister? – Det är roligt för att det är så lärorikt, man får träffa många intressanta människor. Man känner sig uppfylld av att man fått ett förtroende som man får förvalta och man får jobba med något som man älskar. – Jag älskar socialdemokratin och det var därför jag gick in i poli tiken. För att jag ville förändra landet och världen utifrån våra social demokratiska värderingar. Och när man får en möjlighet att på en sån här plats göra det är det oerhört roligt. Gymnasieskolan är ett av dina ansvarsområden. Hur ska ni göra för att fler ska ta sig igenom gymnasiet? – Jag tror att vi måste börja med att kunskaperna man får i de tidiga åldrarna är rejäla och ordentliga. Kan man något från att man är så här liten, då kan man betydligt mer när man är så här stor, sä ger Aida Hadzialic och visar med händerna innan hon fortsätter. Det är klart att det finns en kompensatorisk uppgift även på gymnasieni vån, men det är väldigt svårt att ersätta många förlorade år om man inte har fått den hjälp och undervisning man behöver i förskolan och grundskolan. Samtidigt måste läraren få mer tid med eleven, vi vet att ju mer tid läraren har med eleven, desto mer tid kommer läraren kunna förstå sig på och kunna undervisa eleven så att denne klarar av skolan bättre. – Så fler lärare, mindre skolklasser och ta bort den administrativa bördan. Tyvärr får många lärare vara administratörer istället för pe dagoger.

Hur svårt blir det att göra förändringar i skolan med det svåra parlamentariska läget där er koalition inte har egen majoritet? – Nu har vi decemberöverenskommelsen som är ett sätt att på bredden ta ansvar för landet och se till att vi kan styra trots avsak naden av en tydlig majoritet åt något håll. Men vi är den största minoriteten. Med den grunden tror jag det kommer att gå bra, men S är en pragmatisk rörelse, vi har alltid sökt samverkan. Väldigt många niondeklassare kommer få hem en massa kataloger från friskolor nu när våren närmar sig. Vissa lockar med datorer, vissa är mindre bra än andra. Vad ska ni göra för att garantera att en elev inte kan göra ett dåligt val när hen väljer skola? – Idag är systemet defekt. Jag tycker att valfrihet är bra. Men val frihet får aldrig någonsin handla om risken att välja fel utbildning. Alla skolor ska vara bra skolor. Det är här borgarnas tänk är fel. De ser skolan som en del av en marknad där fri konkurrens ska spola bort de aktörer som är otillräckliga, sen vilka konsekvenser det med för i form av att elever under en natt kan förlora en skolplats, det är irrelevant för dem, så länge de följer sin ideologiska linje. De säger att fri konkurrens leder till någon form av frälsning. De är ju nästan lite religiösa i det avseendet. Jag tror på en pragmatisk hållning. Det vill säga att vi har en ram för hur vi ska komma åt oseriösa aktörer som bryr sig om att tjäna pengar istället för att tänka på barn och ungdomars kunskaper. De kommer vi att få bort, de här riskkapita listerna och profitörerna. Men samtidigt vill vi behålla valfriheten. Det finns ett arbete som är igång med det. Jag tror att det ordnar sig. Det ska ordna sig. Hur kommer gymnasieelever märka av regeringens politik i sin vardag? – De kommer att märka att vi anställer fler lärare, vi kommer att jobba med att skolklasserna blir mindre, vi kommer att se till att deras lärare får bättre förutsättningar att samarbeta. Nu hoppas jag att jag inte får finansministern mot mig, men vi hade ett förslag om att höja lärarlönerna. Det är viktigt för att uppgradera yrkets status. Sen, en väldigt viktig sak är att vi vill stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. – Som det är nu har vi hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som vi har ett näringsliv som inte kan tillsätta lediga tjänster. Då behöver man förena de här två problemen och göra ett rätt av två fel. Hur var du när du gick i skolan? – Jag har alltid tyckt om skolans värld. Så jag trivdes väldigt bra, tyckte att det var kul, hade bra klasskompisar och bra lärare som jag fortfarande har kontakt med. Sen gick jag det så kallade IB-programmet, det var ett krävande program. Ibland kunde det bli tungt, många pluggdagar och stunder då man önskade att det skulle var över. Att proven skulle vara skrivna och att jag skulle få bli klar. Men nu när jag tittar tillbaka känner jag stor tacksamhet för det skolan och lärarna gav mig. Har du någon fritid? – Jag försöker skapa mig fritid. Försöker använda tiden som är över till att göra så vanliga saker som möjligt: träffa vänner, fika, träna och resa. Inget utöver det vanliga.

26 1/2015

FRIHET

AIDA HADZIALIC Ålder: 28 år. Gör: Gymnasie- och kunskapslyftsminister. Lyssnar på: Älskar musik. Allt från Chopin till pop som Alicia Keyes, till hårdrock som Rammstein. Favoritplats: Grötvik i Halmstad, där jag är uppvuxen. Senaste filmen på bio: ”Foxcatcher”.

27 1/2015

FRIHET

Frihetskolan

Ständigt diskuteras det, alltid är det aktuellt. Det fria ordet. Att få säga vad man vill, när man vill och hur man vill. Utan risk för censur, begränsning eller straff. Tillsammans med åsiktsfrihet är yttrandefriheten en av de mest grundläggande fri- och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle.

Yttrandefrihet i världen

TEXT: MADELEINE HAMMARSTRÖM ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

SVERIGE Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är den yngsta av fyra grundlagar i Sverige och kom till i sin nuvarande form 1991 men har sin grund i tryckfrihetsförordningen ( TF ) som vi har haft i snart 250 år (1766). I Sverige tar vi den ofta för given. Så är det inte runt om i världen. Men även i Sverige finns det saker som vi faktiskt inte får säga och som vi kan straffas för.

OLAGLIGA YTTRANDEN Spioneri – Spioner behöver inte vara mystiska män i plastisock, de kan se ut som och vara precis vem som helst. Sveriges kanske mest kände spion var Stig Wennerström som dömdes till livstid för att ha spionerat för GRU, Sovjetunionens militära underrättelseorganisation.

Totalt har Sverige 18 områden som begränsar yttrandefriheten. Bland annat:

Uppror/uppvigling – Uppmaning till folket: ”Ta till eld och vapen, på måndag ska vi grilla rasister.” Dock endast straffbart om man uppmanar till brott. Inte ens då är det säkert att man döms till fängelse. Högförräderi och landsförräderi - Angrepp på kungens makt och ställning eller landets rätt eller säkerhet. Även efter det att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921 kunde brottslingar mista livet för detta. I dag är fängelse på livstid hårdaste påföljden. Hets mot folkgrupp – Att uttrycka hot eller hat mot en eller flera på grund av etnisk härkomst, religiös övertygelse, sexuell läggning eller könsidentitet. Ett annat samlingsnamn är hatbrott och kan ge upp till två års fängelse men oftast böter. Hot mot tjänsteman – Polis polis potatisgris – en man dömdes faktiskt för att ha yttrat just detta och samtidigt grymtat mot polisen. Rätten tyckte dock inte att det var ett hot och mannen dömdes endast för förolämpning.

28 1/2015

FRIHET

FALL I SVERIGE Under de senaste åren har endast ett fåtal yttrandefrihetsbrott gått till domstol. Förra året var det t ex bara ett fall som rörde rikets säkerhet, dvs högförräderi, landsförräderi, spioneri eller ryktesspridning med fara för rikets säkerhet. Året innan två.

CENSUR Flera länder i världen tillåter inte oliktänkande i vare sig tal eller skrift. Eritrea, Nordkorea, Kina, Burma och Iran är alla exempel på stater som har någon form av censur. Oftast vanligt i diktaturer. Det kan handla om att endast regimtrogen press är tillåten, att

Exakt hur många som misstänkts för förtal och hets mot folkgrupp finns ingen statistik över, men klart är att det är betydligt fler som anmäls, misstänks och hamnar i domstol för den typen av yttrandefrihetsbrott än för några andra. Vad får vi göra då?

Att demonstrera eller manifestera är en rättighet som medborgare, främst arbetarrörelsen, ofta har använt sig av med grundlagen i ryggen. Första maj är kanske den mest kända av högtidsdagar då rörelsen demonstrerar. Redan 1890 började vi fira dagen i Sverige bland annat

som påminnelse av Heymarketmassakern i Chicago 1886. Friheten gör också att den som önskar även har rätt att vända ryggen åt rasister som talar på torg, skriva insändare till lokala dagspressen eller samla in namnunderskrifter för att försöka påverka politiker.

DÖDSSTRAFF

man inte får tala illa om kungen eller presidenten, att all aktivitet på internet är övervakad eller att samtliga mejl läses igenom av regeringens representanter. Mängder av journalister och oppositionella sitter fängslade runt om i världen för att ha brutit mot censuren.

Jordanien är ett av världens länder där man kan straffas med döden för att ha yttrat sig med fara för rikets säkerhet. Men det är många som dör för det fria ordet utan rättegång.

2014 miste 135 journalister livet i sitt yrke. Ofta för att de rapporterat om händelser som den berörda regimen inte uppskattat. Källa: Amnesty International

YTTRANDEFRIHET ETT HOT? Begränsningarna i friheten kan vara otydliga, men med det inte sagt oviktiga. Efter januaris stora tragedi, terrorattentatet mot medarbetarna på franska Charlie Hebdo, stod journalister, politiker, rättsvetare och medborgare upp för det fria ordet och yttrandefriheten.

Det är inte olagligt att göra eller publicera karikatyrer av profeter eller andra religiösa personer. Religion kan inte klassas och ska inte klassas som en folkgrupp. Även om många kan tycka att karikatyrerna är osmakliga är de i Sverige, Frankrike och stora delar av världen lagliga och en frihet man har. Vi har

rätt att teckna, skriva och säga vad vi tycker. Det finns i princip inget land i världen som har en helt fri yttrandefrihet. Även om Sverige ligger bra nära har alla någon form av begränsning. Utan begränsningar som till exempel hets mot folkgrupp skulle folk med

29 1/2015

FRIHET

grundlagen i ryggen kunna ha nazistiska torgmöten, Ku Klux Klan skulle tillåtas att patrullera på gatorna i USA och homofobt hat skulle kunna propageras på bästa sändningstid precis som i Ryssland. Så tack för Sveriges yngsta grundlag och tack för begränsningarna.

30 1/2015

FRIHET

2009 kuppades den folkvalde vänsterpresidenten Manuel Zelaya. Sedan dess har fattigdomen skjutit i höjden och kriminaliteten vuxit okontrollerat. Frihet har besökt Honduras, världens mordtätaste land, där våldet håller en hel nation som gisslan.

HONDURAS

TEXT: IVAR ANDERSEN FOTO: JESPER KLEMEDSSON

MOT AVGRUNDEN 31 1/2015

FRIHET

ILLA NUEVA ÄR en så kallad zona caliente – en het zon. Ett av många fattiga områden i Honduras huvudstad Tegucigalpa som i praktiken helt och hållet kontrolleras av kriminella gäng. Efter klockan 22 råder utegångsförbud, varje kväll i veckan. Men det är inte polisen som implementerat det för att stävja brottsligheten. – Efter 22 går det inte att gå ut för gänget har infört utegångsförbud, säger 16-åriga Alina Reyes. STADSDELEN VILLA NUEVA kontrolleras av ökända Mara Salvatrucha, ett gäng som ursprungligen grundades i USA av centralamerikanska migranter och därefter spred sig tillbaka till medlemmarnas ursprungsländer. Utegångsförbudet innebär att gänget ostört kan sköta sina narkotikaaffärer på folktomma gator. Men det är också ett sätt att visa vem som bestämmer. Alina Reyes gillar det inte men säger att hon är van. – Jag växte upp utan att kunna gå ut och leka på gatan på grund av våldet. För ett år sedan dödades en kille precis framför mitt hus. KRIMINALITET HAR LÄNGE varit ett problem i Honduras men har under de senaste fem åren vuxit explosionsartat. Enligt FN:s statistik är den årliga mordfrekvensen 90,4 fall av dödligt våld per 100 000 invånare. Det är med överlägsen marginal den högsta mordfrekvensen i världen – i Sverige är motsvarande siffra 0,7. Under 2012 mördades 7 172 människor i ett land med strax över åtta miljoner invånare, vilket innebär att Honduras sett till antalet döda är farligare än den mer än fyra gånger så folkrika krigszonen Afghanistan. Våldet präglar hela det honduranska samhället. Men allra hårdast slår det mot den som redan är mest utsatta, menar Maria Antonia Navarro, kommissionär för mänskliga rättigheter på Universidad Nacional Autónoma de Honduras i Tegucigalpa. – Alla offentliga platser som parker och gator och torg har blivit övergivna. Efter ett visst klockslag är risken stor att du blir rånad eller dödad. Folket som har ett nattliv tillhör överklassen, det är bara de som har råd att betala för säkerhet och livvakter. I marginaliserade kvarter har de boende blivit kidnappade av gängen. De utlyser utegångsförbud och bestämmer vilka tider människor får vara ute. Konsekvensen är att arbetarklassen har förlorat friheten att röra sig fritt. MÅNGA HÄVDAR ATT starten för den destruktiva spiral som nu snurrar bortom kontroll ägde rum den 28 juni 2009. Det var den natten som tungt beväpnad militär trängde sig in i presidenten Manuel Zelayas hem i huvudstaden Tegucigalpa. Endast iförd pyjamas eskorterades den folkvalde ledaren ut ur landet. – De sa att de hade order att döda mig men inte ville, de föredrog att föra mig ut ur landet istället. Det är därför jag lever, säger Zelaya. Nyheten om maktövertagandet färdades snabbt över Atlanten till Montenegro, där Socialistinternationalens rådsmöte pågick. En resolution som i stränga ordalag fördömde kuppen formulerades snabbt och antogs enhälligt. FN följde efter, liksom en lång rad stater och organisationer. I EN AV husets ytterväggar finns alltjämt tre kulhål som minner om kuppnatten. Zelaya, eller ”Mel” som han kallas av sina följeslagare, har sedan han flyttade tillbaka hem 2011 låtit dem vara kvar. Som en påminnelse. Villan ligger i ett av huvudstadens bättre kvarter och är större än vad de flesta honduraner skulle kunna drömma om. Men som presidentbostad var den ändå anspråkslös – Tegucigalpas rika bor som regel i kvarter som omgärdas av murar och skyddas av beväpnade vakter. Valet av bostad, säger sympatisörer beundrande och kritiker med

32 1/2015

FRIHET

– Efter 22 går det inte att gå ut för gänget har infört utegångsförbud, säger 16-åriga Alina Reyes.

a, . ev ete an et Nu arb m k våld lla lt so Vi ia de och n oc n ne r s ch e zo tfö n o äng u de l g ta he som rå til en a om tiv i d end de rna ra te pp e ru r d lle al sg ä ro få m na nt av do or ko tt ng yrk äng a e d su K g iö a. as bju lig lp ur er re ciga nd En gu i Ho Te

33 1/2015

FRIHET

– De sa att de hade order att döda mig men inte ville, de föredrog att föra mig ut ur landet istället. Det är därför jag lever, säger Zelaya. en fnysning, var ett sätt för Zelaya att distansera sig från sitt privi legierade förflutna. Oavsett perspektiv är Mel en högst osannolik förkämpe för Honduras fattiga. ZELAYA VÄXTE UPP i Olancho, Honduras motsvarighet till Texas, i en välbärgad och konservativ miljö. När han var 22 mördades 15 religiösa ledare, studenter och aktivister från radikala bonderörelser i en massaker på familjens ranch. Zelayas far dömdes för att ha gett militären tillåtelse att använda ägorna som avrättningsplats och för att själv ha deltagit i dödandet. Han avtjänade bara något år i fängelse innan han beviljades amnesti. Vid 35 års ålder blev Zelaya ordförande för COHEP, en organisation som motsvarar Svenskt Näringsliv men också har särskilda konstitutionella befogenheter. Därifrån låg vägen till en politisk karriär öppen.

ku Man pp ue ad l Z es el av aya la . H nd o et nd s m ur ili as e tä r 2 x-p 8 res ju ni ide 20 nt 09 som .

ZELAYA KANDIDERADE PÅ ett nyliberalt, företagsvänligt program. Men strax efter att han 2006 svurits in som president gjorde han en skarp vänstersväng. Näringslivets tidigare påläggskalv ledde Honduras till medlemskap i ALBA, den socialistiskt orienterade samarbetsorganisation som Hugo Chávez grundade för att minska USA:s inflytande på den latinamerikanska kontinenten, och började plötsligt umgås med röda ikoner som Evo Morales och Fidel Castro. Det stöd Zelaya i dag åtnjuter i stora kretsar hänger delvis ihop med hur han avsattes men också med att Honduras sämre bemedlade aldrig tidigare haft en president som gjort anspråk på att företräda dem. Att upphöja politiker till helgon är farligt, men sant är att Zelaya genomförde såväl breda sociala reformer som riktade satsningar för landets mest marginaliserade grupper. Gratis utbildning infördes, sjukvården subventionerades och 200 000 familjer fick fri elektricitet. Men det som gynnade de fattigaste retade upp de rikaste, varav många återfanns i presidentens eget parti. Somliga säger att höjningen av minimilönerna var droppen som fick kuppmakarnas bägare att rinna över. Zelaya skakar på huvudet. – Om du ökar minimilönen gör du varje affärsman upprörd, men det är inte motiv nog för en kupp. Vi utmanade USA:s makt genom att öppna Honduras gränser mot länder som Brasilien, Venezuela, Ecuador och Bolivia. Det var den tändande gnistan bakom kuppen. USA vill ha total kontroll över Sydamerika, och USA ville till varje pris undvika att ge Hugo Chávez inflytande. NU FINNS CHÁVEZ inte längre. Kanske är det därför den inramade hälsningen från honom fått hedersplatsen i vardagsrummet. – USA dolde sitt deltagande väl, fortsätter Zelaya. Men efter hand har vi fått reda på att Pentagon låg bakom statskuppen.

34 1/2015

FRIHET

– Om du ökar minimilönen gör du varje affärsman upprörd, men det är inte motiv nog för en kupp. Vi utmanade USA:s makt genom att öppna Honduras gränser mot länder som Brasilien, Venezuela, Ecuador och Bolivia. Det var den tändande gnistan bakom kuppen. För en europé är det lätt att uppfatta honom som konspiratorisk. Men i Central- och Sydamerika är CIA-organiserade kupper och USA-stödda militärdiktaturer inte paranoida fantasier utan någonting som – förutom att skörda 100 000-tals liv – format det politiska medvetandet. USA:s kränkningar av det demokratiska självbestämmandet och av mänskliga rättigheter på kontinenten är dokumenterade fakta. Dock skulle de flesta säkerhetsanalytiker säga att detta är metoder som Washington lämnade bakom sig någon gång under det förra århundradets slut, och det saknas erkända bevis för amerikansk inblandning i kuppen. USA:S AGERANDE EFTER maktövertagandet talar ändå ett tydligt språk. När kuppmakarna iscensatte ett nyval för att ge sitt agerande ett sken av legalitet, bojkottades detta av den inhemska oppositionen och underkändes av latinamerikanska stater och internationella organisationer – men välkomnades av USA. Och medan aktivister som protesterade mot kuppen slaktades på gatorna hyllade president Obama stabiliteten i landet. Samtidigt har USA ökat sitt ekonomiska stöd till Honduras polis och militär, styrkor som legat bakom grova människo rättskränkningar. – Efter kuppen tog USA kontroll över vår säkerhetspolitik. De

tog hit sina egna rådgivare och militariserade polisen. Men de har misslyckats, säger Zelaya och fortsätter: – Narkotikahandeln växer fortfarande, morden ökar och fler journalister dödas. Det är samma sak som i Irak, Gaza eller Afghanistan. I varje land som USA försöker kontrollera utbryter kaos. ZELAYAS ANHÄNGARE VILL gärna framhäva hans folkliga sida. Att det han värderar mest är sina barnbarn, att hans favoritrestaurang är snabbmatskedjan Power Chicken och att han möter alla som jämlikar. För den som beviljas en audiens – Zelaya ger normalt inte intervjuer – ger han istället intryck av att vara en typiskt distanserad proffspolitiker. Han talar i mästrande ton, sneglar konstant på klockan och tycks vara betydligt mer intresserad av att mobilsurfa än att prata sakpolitik. – Mel är trött, säger en nära medarbetare urskuldande efter intervjun. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på att den avsatte presidenten arbetar 16 timmar varje dag, sju dagar i veckan, och varje kväll lägger sig med vetskapen om att han har ett pris på sitt huvud. Men nej, förklarar medarbetaren, det är inte arbetsbelastningen som tröttar ut honom. – Han är trött på la lucha, på kampen. Han känner sig ensam.

35 1/2015

FRIHET

t ng h tu oc n h oc de ga rå un om n. är de ge or ra än at lle ll g s g tro ti la on et Su k tiv o ng a dr gä ern Pe a i alt an xt da r S vä n ra pp s e lle r u era tru a ä t d pa ng ivi m å bl so e. M ar h na d er na en at p är ld vä ilit So be m

OBEROENDE AV ZELAYAS personliga karaktär så tecknar statistiken en klar bild av vad som hänt sedan kuppen. Ett fattigt och farligt land har blivit fattigare och farligare. Sedan 2009 har andelen av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen ökat från 59 till 65 procent, och antalet mord har ökat med 30 procent. En stor del av förklaringen är kokainhandeln. Medan polis och militär var upptagna med att slå ner ett folkligt uppror mot kuppen såg internationella narkotikakarteller sin chans att göra landet till en bas för den transamerikanska narkotikasmugglingen. I dag passerar 80 procent av allt kokain som distribueras i USA genom Honduras. De mångmiljardinkomster narkotikahandeln årligen genererar utgör den ekonomiska motorn bakom våldet. Och fattigdomen innebär att kartellerna ständigt kan rekrytera nya rekryter ur den armé av unga män, och kvinnor, som inte ser någon annan framtid. Ingenstans är detta tydligare än i San Pedro Sula. Med 159 begångna mord per 100 000 invånare övertog industristaden i nordvästra Hon-

duras så sent som i fjol den föga ärofyllda titeln ”Världens mordtätaste stad” från mexikanska Ciudad Juárez. San Pedro Sula är ett slagfält där kartellerna drabbar samman om marknadsandelar, och den höga brottsligheten har lett till någonting som liknar ett krigstillstånd. San Pedro Sula har militariserats och armén har tagit över ansvaret för samhällsviktiga institutioner. Däribland det offentliga sjukhuset, som haft problem med att skottskadade gängmedlemmar upprepade gånger rånat såväl läkare som medpatienter. Liksom att rivaliserande kriminella tagit sig in i lokalerna för att avsluta vad de påbörjat. – Vi har haft gänguppgörelser i korridorerna här, suckar akutläkaren Alexis Reyes. ETT VANLIGT NATTSKIFT får akuten in 20–30 patienter. De flesta är knivskurna eller skjutna. De svåra arbetsförhållandena har fått lätt absurda konsekvenser. På samma sätt som schweiziska piloter, på

36 1/2015

FRIHET

HONDURAS KRIS • Honduras är världens mordtätaste land. Enligt statistik från FN-organet UNODC är den årliga mordfrekvensen 90,4 per 100 000 invånare. I Sverige är motsvarande siffra 0,7. Under 2012 mördades totalt 7 172 människor. En stor del av morden utförs av kriminella gäng som slåss om kontroll över narkotikasmugglingen. • Enligt USA:s utrikesdepartement passerade 86 procent av allt kokain som smugglades till landet genom Honduras under 2013. Narkotikahandeln omsätter mångmiljard belopp och finansierar gängens verksamhet. • 2009 avsattes den folkvalde vänster presidenten Manuel Zelaya i en statskupp. Sedan dess anses narkotikasmugglingen, brottsligheten och våldet ha ökat dramatiskt. • Honduras nuvarande regering har satt hårt mot hårt, ökat antalet poliser på gatorna och tillåtit militär att ingripa mot gängen. Strategin har dock mött hård kritik. Polisen har ertappats med otaliga fall av korruption, kränkningar av mänskliga rättigheter och utomrättsliga avrättningar. • Kritikerna menar istället att det krävs långsiktiga satsningar för att råda bot på den utbredda fattigdom som gör gänglivet attraktivt. Enligt Världsbankens statistik lever 60 procent av Honduras befolkning under fattigdomsgränsen.

grund av snabbt skiftande väder i det bergiga hemlandet, fått rykte om sig att vara världens skickligaste, har honduranska akutkirurger nu blivit eftertraktade på den internationella arbetsmarknaden. – Så är det dessvärre, säger Alexis Reyes.Vi ser så många allvarliga fall varje dag att vi lär oss arbeta under hård press och klarar oss bra i andra länder på grund av den intensiva träning vi får här. De senaste dagarna har två massakrer ägt rum. Den ena utanför sjukhusets bårhus, när okända gärningsmän öppnade eld med automatvapen mot gängmedlemmar som sörjde en förlorad kamrat. Fem miste livet. Den andra var än mer brutal.

– Någon hade beordrat åtta ungdomar mellan 16 och 22 år att ligga ner med händerna bakom huvudet. Sedan avrättades de, säger Alexis Reyes. Ingen är misstänkt för dådet. I San Pedro Sula viskas det om att det var polis eller militär som begick morden. ETT DRYGT TUSENTAL reguljära soldater är stationerade i San Pedro Sula och strävar under överste Rene Ponces ledning efter att erövra gängkontrollerade områden. – Polisen har blivit överväldigad av våldet, det är därför vi hjälper till. Konstitutionen säger att vårt jobb är att skydda hela landets integritet, förklarar Ponces med typisk militär övertygelse. Han är en officer av den gamla skolan. Vilket

37 1/2015

FRIHET

LANDETS HISTORIA • Honduras är en republik i Centralamerika, den landremsa som förbinder Nordamerika med Sydamerika. Landet gränsar till Guate mala, El Salvador och Nicaragua. Honduras har en mindre kust mot Stilla havet och en större mot Atlanten.   • Landet har en yta på 112 492 kvadrat kilometer. Det motsvarar en fjärdedel av Sveriges yta. • År 1502, på sin fjärde och sista resa, blev Columbus den förste europén att besöka Honduras. Drygt 20 år senare, 1524, kolo nialiserade Spanien landet. Kolonisatörerna tog med sig sin religion och fortfarande är majoriteten av alla honduraner katoliker. • Honduras blev självständigt från Spanien 1821. • 90 procent av landets befolkning är mestiser, avkomlingar till européer som blandats med ursprungsbefolkningen.

FRIHET

38 1/2015

va M Nu Arie rje örk ev l M kv ret a. en äl b Ett do l – ör a z år jar v m a, K et fa å a ru lla ng rla nt oc a R . P h om ey e å u så teg råd s, L sä ån en es t tt i g ka sfö Teg er o c n r gä bud ucig h F ng et al ran en nä pa kl sk rm so in A öt ar m i n a sin sig pri dar a . Ef nci a ä af te p r u fä r re kl hel te o r p oc t ä ch å ka r k g fo n lk 22 ont år t r i to m råd olle llsa m m a er u rat ga t av man to eg g s r. ån än i V gs ge ill fö n. a rb ud ,

– Jag litar inte på polisen, säger han. De har blivit smittade av frestelsen med knarkpengar och är korrumperade. Vi har starkare karaktär. För en militär är det viktigaste att skydda sitt land. i Honduras betyder av den högerkonservativa skolan. Han slår sig för bröstet och ser gripen ut när han berättar om militärens historia. – Det här är ett land där kommunismen aldrig segrade. Det är tack vare de väpnade styrkornas framgångsrika arbete. I själva verket bestod det ”framgångsrika arbete” överste Ponces talar om av en CIA-stödd kampanj av utomrättsliga avrättningar. Det lågintensiva krig han nu utkämpar är en del av samma patriotiska uppdrag, förklarar han. – Vi har de resurser vi behöver för att vinna. Nu handlar det bara om att få folket att förstå att det vi gör är det bästa för landet. SOLDATERNA SOM PATRULLERAR San Pedro Sulas gator är rustade för tung strid. Och de är unga. – Jag ville överge gatulivet, säger 21-årige Ever Alexander om varför han tog värvning. – Vi är uppfostrade i kvarter där knarklangare styr. Istället för det livet valde vi armén, fyller jämnårige Daniel Enrique Arteaga i. Strategin är att ta tillbaka de så kallade heta zonerna från gängen. Gata för gata, kvarter för kvarter. I Tomelicon vittnar graffiti på väggarna om att Mara Salvatrucha en gång ägt detta område, men gängets herravälde har brutits. Detta krävde en militär insats, menar kapten Osman Wilfred Oseguera. – Jag litar inte på polisen, säger han. De har blivit smittade av frestelsen med knarkpengar och är korrumperade. Vi har starkare karaktär. För en militär är det viktigaste att skydda sitt land. Moises Lairos blir stoppad i en av de vägspärrar som trupperna posterat runt området. Han har bott i stadsdelen i 30 år och säger att han välkomnar de väpnade styrkornas närvaro. – Mina barn kan gå ut på kvällen nu och vi hör inte skottlossning längre. Det är en positiv förändring. Å ena sidan hade han inte gärna kunnat svara något annat inför militären. Å andra sidan kanske en genomsökning av bilen är ett billigt pris att betala för att kunna röra sig fritt utomhus. VÅLDET I HONDURAS har slagit extra hårt mot politiska aktivister. Parallellt med att regeringen, med stöd av USA, gjort kriget mot narkotikan till sin huvudprioritet, har offentliga instanser som ska verka för mänskliga rättigheter fått minskade anslag eller helt lagts ner. I ett skriftligt uttalande till FN:s råd för mänskliga rättigheter, UNHRC, skriver Amnesty International att aktivister som slåss för mänskliga rättigheter utsätts för ”mord, fysiskt våld, kidnappningar, mordhot, hot om sexuellt våld och verbala attacker”. Samt att Honduras regering, trots upprepade påtryckningar, ”inte har utvecklat några mekanismer för att skydda” dem. IVÁN BANEGAS ÄR koordinator för Colectivo Violeta, Honduras äldsta hbt-organisation, och lever under konstant hot. Mellan 1994 och fram till statskuppen 2009 mördades 20 hbt-personer. Från 2009 och fram till maj 2014 mördades 176, däribland flera tongivande aktivister. Förklaringen är enligt Iván Banegas att landets hbt-organisationer allierade sig med den rörelse som protesterade mot kuppen.

– Den första som mördades efter kuppen var en transsexuell flicka i San Pedro Sula. Det var utegångsförbud, men även om vi inte är jurister kunde vi se att kuppen inte var laglig. Tillsammans med de sociala rörelserna valde vi att gå ut på gatorna och uttrycka vårt missnöje. Då blev vi synliga, och då blev vi en måltavla. Samtidigt är straffriheten utbredd. Att mord klaras upp är ytterst sällsynt. – Straffriheten beror på korruptionen, säger människorättskommissionären Maria Antonia Navarro. Den har infiltrerat hela samhället. Inte bara regeringen utan även den privata sektorn. Och när du har korruption och straffrihet har du ett perfekt recept på våld. I VILLA NUEVA börjar det skymma. Det innebär att gängets utegångsförbud snart kommer att träda i kraft och Alina Reyes måste säga adjö till sina vänner. Sedan några år är hon medlem i en religiös ungdomsgrupp. Kyrkorna är de enda som utför socialt arbete i gängkontrollerade områden, och deras verksamhet ett av få alternativ till våldet. Alina Reyes växte upp utan en pappa, och när hon var 13 år beslutade sig mamman för att lämna Honduras och söka lyckan i USA. Som nybliven tonåring skulle Alina Reyes plötsligt möta världen utan någon förälder att luta sig mot. – När mamma lämnade mig kände jag mig väldigt ensam. Hon övergav mig ju. Jag började hänga med fel folk, med dem som sålde droger i skolan, och slutade gå på lektionerna. Hon missade tre år av skolan, som hon nu kämpar för att ta igen, men kom sett till sina förutsättningar lindrigt undan. I en het zon som Villa Nueva existerar inga problemfria uppväxter. Omkring 60–70 procent av ungdomarna som bor här ansluter sig till gäng, och helt vanliga tonårsuppror resulterar allt som oftast i kriminalitet, missbruk och en förtida död. Det är regeln. Att klara sig undan är undantaget. ARIEL MENDOZA, 17 år, är också medlem i ungdomsförsamlingen. Vid 13 års ålder rekryterades han till Ultras, en kriminell supporterfalang knuten till fotbollslaget Olimpia. – Jag kände mig uppskattad när gänget hörde av sig, de gav mig mer uppmärksamhet än min familj. Jag växte upp med en ensamstående mamma och har aldrig träffat min pappa. Gänget var som ett brödraskap, säger Ariel Mendoza. – Jag brukade stå vakt vid entrén till vårt område. Om det kom någon från fel gäng så ringde jag de andra och så spöade vi honom. Vi slet av deras kläder och satte eld på dem. Ofta slog vi nästan ihjäl dem. När han ville lämna gänget svarade de med att försöka mörda honom. Ariel Mendoza lyckades fly genom en kloak. Han har en idé om hur våldet skulle kunna minskas. Det är egentligen en ganska enkel idé, som med dokumenterad framgång prövats i välfärdsstater världen över, men som Honduras kuppregering helt förbisett. – Om politikerna satsade mer pengar på utbildning, konst och sport, då skulle gängen inte ha samma dragningskraft på unga. S

39 1/2015

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Ett omskakande nja Poddokumentären ”Serial” har tagit världen med storm. I en hel säsong berättar programmet om ett mordoffer och en dömd mördare som svär att han är oskyldig. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: PRESSBILD

1999 HITTADES Hae Min Lee mördad i en park i Baltimoreområdet. Efter att den första rättegången förklarats ogiltig dömdes till slut Adnan Syed för mord och ska tillbringa resten av sitt liv bakom lås och bom. PROGRAMLEDARE ÄR SARAH Koenig, för den som följer podcast-svängen är hon en av personerna bakom ”This American life”, ett radioprogram och en reportagepodcast som har lyssnare världen över. Det var Koenig som tipsades om fallet av en vän till Adnan Syed och Hae Min Lee. Något stod enligt tipsaren inte rätt till. Syed har hela tiden sagt att han är oskyldigt dömd, och det fanns vissa trådar som komplicerade fallet men som inte togs upp under rättegången. Så Koenig djupdyker i fallet. Under 15 månader spelas podcast-serien in. Och när den väl börjar sändas gör den stor succé. Miljoner lyssnar på varje avsnitt. ”SERIAL” ÄR REVOLUTIONERANDE på flera sätt. Som podcast är den av en nivå som få eller kanske ingen annan. Långt bort från män

som sitter i grupp och skojar lite så där halv ironiskt. ”Serial” påminner ganska mycket i sin dramaturgi om alla de teveserier vi gillar så mycket. Vi lär känna människor, vi får leta i deras motivationer och vi får nysta i en inte så självklar verklighet. Jag kan verkligen förstå att ”Serial” har gjort sådan succé. De senaste åren har berättande i ljud gjort en storslagen comeback. Vi lyssnar mer än på länge. Även om våra lyssnarmönster ser annorlunda ut. Tillgänglighet har gjort att ljudböcker, radio och podcast är lika självklara delar av våra liv som youtube och netflix. Få hade nog kunnat ana det för några år sedan. HAJPEN BAKOM ”SERIAL” har alltså visst fog för sig. Men jag måste motvilligt säga att den är smått överdriven. Visst. Jag var fängslad i lyssningen. Avverkade seriens tolv avsnitt på några få dagar. Men när journalistik gränsar till underhållning så blir dramaturgin ibland viktigare än allt det andra. Som etiken. Hae Min Lees familj ville inte vara med i programmet, något som berättas utan att problematiseras.

40 1/2015

FRIHET

JAG LÄRDE MIG mycket om den del av Baltimore Min Lee och Syed levde i, jag lärde mig en del om det svåra med brottsutredningar och fick genomgående en känsla av tvivel. UTAN ATT SPOILA för mycket så kan vi säga att tvivlen är olika. Tvivel kring brottsutredningar och tvivel kring gärningsmannens skuld. Tvivel kan vara någonting bra. För tvivel till skillnad från övertygelse är komplikationsfyllt, det får dig att vrida och vända på saker. Men här känns det som att för många saker byggs upp utan att klaras ut. De dramatiska kurvorna blir ibland rent effektsökeri. I ”SERIAL” BYGGS dramatiken upp på ett sätt att det hela tiden känns som att du går runt en cirkelformat byggnad och försöker kika runt hörnet. Det går inte. För att se allt måste du gå hela vägen runt. Det lyckas gänget bakom ”Serial” inte ro i land. Vilket gör att podcastserien aldrig uppnår det nya formatets fulla potential. S Podcast – ”Serial säsong 1” finns tillgänglig på nätet nu.

Vänskap och svek i vuxenlivets början

KALENDERN

Dubbelt bra

DET ÄR SOMMAR. Sophie och Alice har varit bästa vänner sedan barnsben. De är oskiljaktiga. Som systrar. Nu tar de studenten. Livet ska börja på riktigt. Tillsammans trotsar de normen, sticker ut. Men bara tillsammans. Bara då vågar Sophie lämna tryggheten och göra det oväntade. Vara lite mer som Alice. Planerna på ett liv och en sommar tillsammans i Berlin grusas när Sophie tvekar, hon vill inte åka riktigt än. Inte nu. Känslan av att bli bortvald, sviken, tar hårt på Alice och hon flyr. Hon försvinner, drar till Berlin, svarar inte i telefon, och helt plötsligt står Sophie Bell ensam kvar. Halv, förvirrad och ensam. Polisens besök krossar Sophie helt. Hon faller, splittras och går itu. Enda chansen för henne att komma upp till ytan igen är att få veta allt. I Berlin går hon i Alices fotspår. Gör allt som Alice gjorde de sista dagarna innan livet tog slut. Sophie tvingas se sin bästa vän i nytt ljus. Och hittar samtidigt sig själv i sorgen. ”Unga Sophie Bell” är en berättelse om intim vänskap, om sorg, besvikelse, kärlek och om att tvingas bli vuxen lite för tidigt. Det är en vackert bildsatt och gripande berättelse om livet när det går från ljus till mörker på bråkdelen av en sekund. Men ta med näsduk, för tårar kommer garanterat att rinna längs kinden. Speciellt om man ser den tillsammans med sin Alice.

I SLUTET AV januari spelade Justin Townes Earle på Södra Teatern i Stockholm. Jag trodde inte att biljetterna skulle ta slut. Så jag drog ut på köpet. Han sålde slut på väldigt kort tid. Egentligen inte så konstigt, då Justin Townes Earle varit en av de mer omtalade americana-artisterna de senaste fem åren. Han har ett namn som ställer krav på sig. Mellannamnet Townes komer från Townes van Zandt, en av 1900-talets allra främsta musikpoeter. Earle kommer från fadern Steve Earle, en rockgubbe som varit igång i flera decennier. En pappa som på grund av drogproblematik varit frånvarande under stora delar av Justins uppväxt. Så titeln på dubbelskivan ”Single mothers and absent fathers” är liksom perfekt. Förhållandet till fadern har varit med förut. Justin har sjungit ”This ain’t my fathers train” och försökt att metaforiskt frigöra sig från de ständiga jämförelserna. Det har väl gått sådär. ”Single mothers and absent fathers” är Justin Townes Earles kanske mest ambitiösa musikaliska projekt. Influenserna går att höra. Det är country. Det är lite sydstatssoul. Men också pop. Det är melankoli och moll i låtar som ”Looking for a place to land” och låtar som ”My baby drives” där elgitarr och bas pumpar upp tempot. Justin Townes Earle verkar inom en musikalisk tradition där texten och berättelsen är lika viktig som musiken. Därför blir jag oerhört glad när han i ”Picture in a drawer” sjunger ”I´m not drowning, I´m just seeing how long I can stay down”. Trots att Justin Townes Earle flera gånger faller in i vissa gamla klyschor så finns det stycken som gör hela skivan värd en ordentlig genomlyssning.

TEXT: MADELEINE HAMMARSTRÖM

TEXT: JOHN ANTONSSON

Film – ”Unga Sophie Bell” går på bio nu.

februari. José Gonzáles efterlängtade ”Vestiges & claws” släpps.

februari. Filmatiseringen av ”Cirkeln” har biopreimär.

mars. ”Selma”, filmen om Martin Luther Kings kamp, går upp på bio.

Skiva – ”Single mothers and absent fathers” finns ute nu.

REKOMMENDATIONER

9 12

mars. Say Lou Lou spelar på Pustervik i Göteborg.

mars. Mapei spelar på Babel i Malmö.

mars. Madonnas nya platta ”Rebel heart”

Ca ro St line rö m Rin va qu gs rfö ist ko b g sö r de erä Fer ke st tt ra r s ar ar da in tad för -N po e K o d” ”En up li o c . va é om h L iv rg

så ga ”V g i m g än y ar då ck ” et

FÖR VÅR TID. Kitoks ”Paradise Jokkmokk” är en skiva som känns helt 2015. BOKEN ISTÄLLET. Filmen ”Gentlemen” gör sitt sista ryck på biograferna. Men läs boken istället, den är fortfarande unik. REVOLUTION. Teveserien ”Halt and catch fire” är underhållande om persondatorns genombrott. FRUKTAN. Om du har en spelkonsol bör du testa ”Alien isolation”. Spelet är ruggigt, ensamt och stämningsfullt. FESTIVALVINTER. Du måste faktiskt inte vänta till sommaren. Snart bjuder Umeå på två: Umefolk och Umeå Open. Göteborg har visfestival, i Stockholm blir det metal med Death Kills och Katrineholm Live & Jive.

17 FEB – 27 MAR

41 1/2015

FRIHET

Män i kvinnofällor

DE FEMINISTISKA serieböckerna börjar slåss om platsen i min bokhylla. Elin Lucassis debutbok är en av dem. Som i många andra serieböcker finns det inslag som är så självklara att det känns som paramnesi. Men, ”Jag är den som är den” ger mig även gåshud, rosiga kinder och magont. Elin Lucassi sätter män i situationer som du oftast ser kvinnor i. Och tvärtom. Hon ironiserar över män som mäter sina kön, frågar sig varför kvinnor inte namnger desamma eller runkar i grupp. Hon tar upp det motsägelsefulla i att normbrytande män som målar naglarna är modiga men att kvinnor ses som okvinnliga när de inte tar bort något så naturligt som hår under armarna. Även om könsnormer är det centrala i den här serieboken driver hon även vilt med män i allmänhet och galna män i synnerhet. Ibland har jag svårt att tro att någon överhuvudtaget kan ha sagt så korkade saker. Hon leker med den egna uppfattningen kring genus och de roller vi förväntas spela i samhället. Jag skrattar men känner även att Elin Lucassi sätter spår. Jag är inte den som är den. Men jag borde kanske bli.

Kärlek och kamp

Legendarer tillbaka

EN SOSSE SOM jobbar som kontorist på Unga Örnar i Luleå. En kille från södra Sverige som jobbar på stålverket i samma stad, som dessutom är medlem i en kommunistisk cell. Året då den här historien utspelar sig är någon gång efter 1976, efter valet då Socialdemokraterna tappade regeringsmakten till högern. Rikspolitiken, den finns där som en liten kuliss. Men det viktigaste i den här serieromanen är kärlekshistorien mellan sossen Siv och maoisten Ulrik, och det som står mellan dem. Anneli Furmark har på ett skickligt sätt fångat en tid som inte ens 40 år bort verkar vara en helt annan värld. Hon skriver om de kommunister som på allvar tänkte på en revolution. Hon skriver om en tid när striden på arbetsplatserna lika mycket handlade om ytterlighetsvänster mot måttfulla sossar som kamp för bättre villkor. Ungarna läser Fantomen, köper lösgodis över disk och saknar mobiltelefon. Det enda som egentligen är sig likt idag är karaktärernas känsloliv; deras själsliga brottningsmatcher och deras jakt efter en sann lycka.

I BÖRJAN ÄR det lite svårt att smälta att Carrie Brownstein är med i Sleater-Kinney. Vi känner igen henne från den skruvade komediserien ”Portlandia”. Men Sleater-Kinney kom först. De var tillsammans med Bikini Kill och Bratmobile en betydande del av 90-talets riot grrrl-rörelse. Alltså en musikalisk rörelse som främst på USA:s västkust tog punk och indierock och stöpte om den feministiskt. Men nog om det historiska. Det viktiga här och nu är comeback-albumet ”No cities to love”. I all musik som går bortanför popmusikens mittfåra finns det risk för att låta parodisk eller pretentiös. Jag gillar ”No cities to love”, tycker att den som helhet är ett genuint bra rockalbum. Jag måste bara sudda ut ”Portlandia” från bakhuvudet. I ”No cities to love” får jag ibland en känsla av att texten gott och väl hade kunnat framföras i en ”Portlandia”-sketch, men till slut landar låten ändå på rätt sida. ”Sleater-Kinney” är ett bra album, men jag saknar ändå råheten från de tidigare skivorna. Bäst är kanske ”Bury our friends”, en låt som ligger någonstans mellan attityden från Sleater-Kinneys riot grrrl-rötter och en dansbar indiepopplåga.

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEVESERIER som är bra kommer det fler och fler av. För den som gillar tunga draman ser det ut som ytterligare ett bra år med ny säsonger av ”House of Cards” och om allt klaffar kan den efterlängtade teveversionen av ”American Gods” komma redan i höst.

I SVERIGE HÄNDER DET också spännande grejer på bio. Den första delen av Engelsfors-trilogin ”Cirkeln” med manus av författaren Sara Bergmark-Elfgren har efter mycket strul äntligen blivit klar, den kommer redan 18 februari. FÖR OSS SOM ÄLSKAR böcker bjuder 2015 på flera godbitar. Till hösten kommer en ny bok från Jonathan Franzen och redan under våren kommer vi att få njuta av Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis ”Kära Liv och Caroline”, en slags bokspinoff av ”En varg söker sin podd”. GILLAR DU TEATER så sätter teater Galeasen upp pjäsen ”Vår klass” under våren. Högst aktuell i Sverige som inte har egna minnen av rasismens yttersta konsekvenser.

42 1/2015

FRIHET

Skiva – ”No cities to love” finns ute nu.

na a tio v d ut nal en sä is bu n t bu de iska ddh rm ra o ist c bu esi ppo h a iske dd sk rtö nt m hi t la r f i-is un st gf ör la k er ör m m en so sla än sk so m g sk a 9 m W so lig 6 a ira m a 9- llt th ho rä rör id v t u to n an tigh else änl g i til såg ete n, A g o r. lo s c rd var De hin h lu t a fra disk va Wi gn fi m rim r ef rat ck fö r e ine ter hu, sig e h n e ju ran tt ta äro n t bl de l ö an m dä m d rn de ot r h ag nä fo kv on en r le lk in if kr d m n rå it ar as or ga ise en sa oc sa ra f . h d ö t ic t et e F r de ke t Ns n -

I den här texten brukar vi titta bakåt. Den här gången gör vi tvärtom – vi tittar framåt. För 2015 ser ut att kunna bli ett spännande år för oss som gillar kultur i alla dess former. Framför allt så tror vi att popkulturen kommer göra ytterligare ett starkt år.

Kulturåret 2015

TEXT: JOHN ANTONSSON

ba la ”I ra nd vå r ä en r t ho du ra !”

Serieroman – ”Den röda vintern” (Kartago) finns ute nu.

Bok – ”Jag är den som är den” (Kartago) finns ute nu.

TEXT: MADELEINE HAMMARSTRÖM

SERIEN AV SARA HANSSON

43 1/2015

FRIHET

Inte helt slumpmässigt, men ändå lite random Han har gjort sig känd genom ”Upp till kamp”, ”Call girl” och ”Torka inga tårar”. Nu ger sig Simon J Berger på nytolkningen av rollen som Charles Ingvar Jönsson. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: KAROLINA PAJAK

NÖN HAR ÄN inte fallit när Simon J Berger möter upp vid ett kafé på Södermalm i Stockholm. Då har ”Jönsson ligan” än inte gått upp på bio. Det är lite kyligt, men ljust för tiden på året. – Ska vi ta med oss kaffet och sätta oss ute? Okej. Vi går ner till en park och skrapar bort smutsen från en bänk. Stora delar av Simon J Bergers ungdomsår

har utspelats här på Söder. Men han har också levt många av sina tidigare år nere i Skåne. Det hörs inte när han pratar. – En grej jag hade velat göra vore en rymd- eller superhjältefilm, det skulle jag vara sugen på, säger Simon J Berger när han får frågan om vilken film han helst av allt hade varit med i. Ser du dig som en speciell typ av skådis? – Vad man hamnar i är jävligt svårförutsägbart. Det är inte helt

44 1/2015

FRIHET

FRIHET LISTAR – Men även om jag får det mest välslipade Mysiga vinterlåtar manus så är det ändå bara ord på ett papper. Men när jag gestaltar, ger de där orden kropp och röst, då tillför jag saker.

Bulletproof Amanda Shires ”Bulletproof” är en märklig låt som bärs upp av Amanda Shires unika röst. En kort historia som spinner vidare på ett turnéminne.

slumpmässigt men ändå lite random. Det är svårt att överblicka vad som leder till vad. Hur får man de roller man får? Det är olika från roll till roll. Det är en viss sorts faktorer som gör att man över huvudtaget kommer på radarn. Och en annan sorts faktorer som gör att man till slut är den som får rollen. I slutändan beror det på om de som bestämmer tycker man är rätt för rollen. I början finns det miljoner skäl att aldrig ens komma på radarn. Man kan vara den mest geniala och perfekta figur för den nya storfilmens huvudroll. Men om ingen rollsättare vet att man finns kommer man inte vara med i spinnet i överhuvudtaget.

– De gamla filmerna är ju genremässigt heistkomedier, den nya är en heist-film. Det är inte en komedi i sin grundstomme. Det är en spänningsfilm med skämt. Vad tilltalar dig med heist-filmer? – Som genre är de släkt med quest-filmer där det finns ett stort uppdrag att göra, antingen om det handlar om att rädda världen eller sätta dit sin pappas mördare. Det finns ett stort syfte. Det är nog idén om ett stort mål som är lockande. Det finns allt från att bekämpa diktaturer och ge friheten en chans som i ”Star wars” eller bara att göra världens största stöt.

HAN VAR 22 år när han bestämde sig för att bli skådespelare, när han var tonåring var han upptagen med att ”upptäcka allt coolt som finns att göra att drömma om saker som jag ännu inte gjorde”. – Jag hade lätt för mig i skolan och höll på med teater på fritiden som hobby och spelade rollspel. Jag hade fullt upp med att göra saker som roade mig. Det gjorde att jag inte hade den här drömrelationen till det här eller något annat yrke. Vad lockade dig med ”Jönssonligan”? – Jag tycker det var en spännande film att göra. Men det tog ett tag innan jag var övertygad om att jag ville vara med. Jag fick höra konceptet och tyckte det var tveksamt, sen fick jag höra mer om hur de tänkt och om hur regissören hade tänkt. Så fick jag läsa någon manusversion. Jag blev inblandad i processen mycket tidigare än man brukar bli som skådespelare, det gör att jag hela tiden känt mig djupt engagerad i projektet.

SIMON J BERGER har många gånger pratat politik i intervjuer, och under höstens val var han öppen med sitt stöd för Feministiskt initiativ. Frågan är hur svårt det är att ha ett tydligt perspektiv på världen och samtidigt verka i en bransch där han ska gestalta något från manusförfattares och regissörers perspektiv. – Dels måste jag acceptera att mitt arbete är en komponent i en helhet, och att veta och vara chill med det. Det är inte mitt solitära konstnärskap som gör verket. Det är bara att acceptera. – En annan del av det är att se att jag ändå har ett ansvar och en viss kontroll över mitt uttryck. Dels kan jag välja eller välja bort vad jag är med i. Jag kan helt enkelt säga nej om något är sunkig skit. Men även om jag får det mest välslipade manus så är det ändå bara ord på ett papper. Men när jag gestaltar, ger de där orden kropp och röst, då tillför jag saker. Och det är mitt jobb att ta ansvar för vad det är jag bidrar till, vad det blir för helhetsprodukt.

VANHEDEN, CHARLES INGVAR, Rocky och DynamitHarry. Karaktärernas namn och grundkaraktär är kvar men det har tagits stora friheter när de byggts upp igen. – Om man har minnet av en gammal ”Jönsson liganfilm” när man sätter sig i salongen finns det en risk att den inte kommer till sin rätt. Om man istället ser det som att ”Den perfekta stöten” är inspirerad av de gamla filmerna blir det bättre. Det vi har gjort är att vi har kokat ner källmaterialet till sina beståndsdelar och byggt upp på nytt från grundkornen. UNDER INTERVJUN KOMMER vi ganska ofta in på resonemang kring filmgenrer. Inte minst när vi pratar om ”Jönssonligan”. Simon J Berger säger att filmen ”är snarare en re-imagining än en reboot”.

DET LEDER OSS så klart in på den film han just spelat in. Vad är det som är bra med ”Jönssonligan” ur ett feministiskt perspektiv? – Då vill jag påstå att det är väldigt ont om sunkiga könsstereotyper i den. Nu kanske jag är hemmablind. Vi har en kvinnlig skurk som slipper många av de sexistiska klyschorna kring onda kvinnor som man brukar dras med. Det är en kvinnlig hjälte som jag tycker är otypisk. En vanlig stereotyp är att det är en kvinna som presenteras som stark, men i den faktiska handlingen så gör hon ingen skillnad, ofta blir hon räddad i andra halvan. Jag tycker att det är underordnat hur en karaktär presenteras och överordnat vad karaktären faktiskt gör. S

45 1/2015

FRIHET

”Stockholm” Jason Isbell Detta är en låt om kärlek och om att leva i förskingringen. En underskön skör röst som bär upp det hela.

”A change is gonna Come” Sam Cooke Lidelsefullt som inget annat. Sam Cooke sjunger låten med en sorgsen säkerhet om att förändringen ska komma.

”Feeling good” Nina Simone Det tar 40 sekunder innan ett instrument kommer in. Men vad gör det när artisten har en av tidernas vackraste röster.

”Portugal” Christian Kjellvander En låt som passar precis lika bra att ha snurrandes i bakgrunden när du läser som när du vill sjunka ner i soffan och tänka på livet.

”Isarna” Säkert! Sveriges kanske allra bästa textförfattare sjunger om längtan. Längtan hem och längtan efter någon du bryr dig om.

”Today, Tuesday” Frida Hyvönen Vemodig låt om förrviringen efter för mycket resande och hur långt bort och hur nära platser kan kännas när man väl landar hemma.

”Kind of like you” The Tiny Ingen sjunger som ElleKari Larsson i The Tiny. Det här är en fruktansvärt vacker och melankolisk låt från 2009 som fortfarande åker fram då och då.

”Breathin out” Kurt Ville Somnar man till i soffan så där framför en halvdålig film, så vaknar man garanterat till när den här lite skruvade låten drar igång.

”Ali Baba” John Holt Den nyligen bortgångne jamaicanske musikern och låtskrivaren John Holt förtjänar också en plats i myshörnan, och den här låten skapar himla bra stämning omkring sig.

Lurade hela världen HAN VAR SON till en så kallad truckerhora och gick snart i hennes fotspår. Utklädd till flicka och med sin mammas namn, Sarah, prostituerade han sig längs de amerikanska motorvägarna i jakt på bekräftelse och kärlek. Om detta berättade JT LeRoy i sin debutbok ”Sarah” som kom ut 2000 och som sades vara baserad på författarens egna tragiska barndom. I en kultur som redan då var besatt av ”verklighet” – biografier, dokumentärer och realityshower – blev JT LeRoy en litterär superstjärna som hyllades för sin talang och sitt mod. Men så 2005 avslöjades det att JT LeRoy inte fanns på riktigt. Han var bara en karaktär påhittad av en 40-årig kvinna vid namn Laura Albert, som i fem års tid hade låtit sin svägerska spela JT LeRoy vid publika framträdanden, alltid tystlåten och med blicken ständigt dold bakom stora solglasögon. REAKTIONERNA LÄT INTE vänta på sig. Laura Albert blev åtalad och fälld för bedrägeri, då hon hade skrivit på ett filmavtal med JT LeRoys namn, och en hel kritikerkår kastade sin tidigare geniförklarade författare till vargarna. Det som upprörde folk mest var att de hade uppfattat JT LeRoys tragiska berättelser som självbiografiska. Laura Albert menade att ”Sarah” och uppföljaren ”Hjärtat är bedrägligast av allt” i allra högsta grad var sanna, men att sanningen ibland är så

smärtsam att en behöver ett alter ego att gömma sig bakom. Hon avslöjade att hon hade utsatts för både fysiska och psykiska övergrepp som barn, varit institutionaliserad i perioder och gått i terapi i 13 års tid. ALLT DETTA BESKRIVS i den nya dokumentären ”The cult of JT LeRoy” som försöker förklara hur Laura Albert kunde lura en hel värld under så många år. JT LeRoy var dock bara en av flera uppmärksammade litterära bluffar som avslöjades i början av 2000-talet. Några år tidigare hade James Freys prisbelönta och miljonsäljande självbiografi ”Tusen små bitar”, om författarens bakgrund som kriminell missbrukare, avslöjats som till stora delar uppdiktad. I Sverige hamnade deckarförfattaren Liza Marklund i blåsväder när det visade sig att hennes bästsäljare ”Gömda” och ”Asyl”, som marknadsfördes som sanna historier, inte var helt verklighetsbaserade. ”BASED ON A TRUE STORY”-TRENDEN har länge varit en del av populärkulturen, men inom litteraturen talas det inte längre lika mycket om självbiografiskt och verklighetsbaserat, utan snarare om autofiktion och faktion – genrer där gränsen mellan fakta och fiktion har suddats ut. Lars Noréns dagböcker och Karl Ove Knausgårds ”Min kamp” ses till exempel inte som rena självbiografier av

KULTURNOTERAT

en bok om en road trip han gjorde tillsammans med Jonas Inde.

ROCKYSKAPAREN SKRIVER BOK

HELT PLÖTSLIGT HÖRDES DET

I flera år har Martin Kellerman ritat den omåttligt populära serien ”Rocky”. Till hösten romandebuterar Kellerman med ”Allt blir inget”, en bok som ska utspela sig i Stockholms skärgård. Kellerman har tidigare illustrerat ”Too fast for love”,

kritikerna. Och en yngre generation författare verkar inte bry sig om deras verk uppfattas som sanna. Patrik Lundberg, aktuell med ”Onanisterna”, presenterades på tidningen Citys förstasida med citatet ”Allt och inget är självupplevt”. Och i en intervju med Lyra Ekström Lindbäck, författare till ”Ett så starkt ljus”, konstaterade hon att ”allt är självupplevt men allt är påhittat”. De verkar ha insett omöjligheten i att framställa en absolut sanning i bokform. OM LAURA ALBERT hade gett ut sina böcker i dagens mer sanningstänjande kultur hade hon kanske inte känt att hon behövde gömma sig bakom JT LeRoy. Samtidigt fick hon en hel värld att beröras just på grund av att hon gav sina fiktiva berättelser en viss mänsklig skepnad. Alldeles oavsett är hennes böcker fortfarande helt fantastiska. S

Linus Fremin är skribent

visades så tidigt som i september 2013 i Sámi Duodjii i Jokkmokk. När utställningen kom till Stockholm uppmärksammades den i riksmedia som Dagens Nyheter och Dagens ETC.

Frihet har tidigare skrivit om protesterna mot gruvplanerna i Kallak utanför Jokkmokk. I januari visades Gállok Protest Art på Cyklopen i Stockholm. Konsten skapades under protesterna 2013 och utställningen

BECK TILL WAY OUT WEST Efter 14 år av Sverigeexil kommer nörden från 90-talet, Beck, att återuppstå på Way out west i sommar. Hans mest kända låt är ”Loser” som kom 1993 och sedan kapades av Markoolio.

46 1/2015

FRIHET

och bloggare.

FRÅN WESTEROS TILL X-MEN Sophie Turner har under flera år spelat Sansa Stark i superpopulära teveserien ”Game of thrones”, nu ska hon ge sig på en annan fanfavorit. I ny ”X-Men: Apocalypse” ska Turner spela Jean Grey. Vid tanke på hur hård Turners tolkning av Sansa var i senaste säsongen av ”Game of thrones” blir det en tuff match för filmskurken Apocalypse som spelas av Oscar Isaac.

N er te n

TE R

te än

A RL

så

CC 10 0

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

”o

SU ÅT

rö

”In

AT A p

K e

vi nn

lä

ill

rä

IC iv

Jo h

åt

FOKUS SSU

FRIHET

47 1/2015

Katas poesi gör succé 112 308. Så många hade sett SSU:aren Kata Nilssons film med uppläsningen av dikten ”Inte alla män” efter en vecka. TEXT: JOHN ANTONSSON

ET ÄR SJUKT, det är ju som hela Sundsvall. Jag trodde inte att det skulle bli så här, det kan jag säga, säger Kata Nilsson när 112 308 på en vecka sett hennes uppläsning av ”Inte alla män” och fortsätter: Det coolaste

var när det kom kommentarer från personer som jag hade noll gemensamma vänner med på facebook. KATA BÖRJADE SKRIVA dikten efter att hon varit handledare på SSU:s nyårskurs på Bommersvik.

– Jag var så inspirerad av dem som gick min kurs. Vi hade haft så bra samtal i gruppen om talartid och fördelningen mellan män och kvinnor. Många sa bra saker, en tjej sa att det inte är alla killar som tar mer tid från tjejerna, men att tiden finns där om de vill. Det är huvudet på spiken om de strukturella problemen och så bra motargument. Man får alltid höra att det inte är alla män när man talar om strukturella problem. Män känner sig träffade på individnivå. Hur länge har du skrivit poesi? – Typ sju år. Jag borde lägga mycket tid på det, men jag skriver mest när det kommer till mig. Jag skriver när jag kommer på något att skriva. Har du skrivit mer sedan ”Inte alla män”? – Ja, jag har fått igång inspirationen och skriver ganska mycket, men ingenting är klart än. Vad har varit bäst med att få så mycket uppmärksamhet? – Alla kommentarer från folk. En sa att det var det bästa hon hört i sitt liv. Flera har skrivit tack, det är det finaste, att de tackar mig för att jag skrivit den här dikten. – Jag pratade med några från kursen om det var okej att citera dem, men det känns som att dikten inte bara för våran talan utan att det är många fler som håller med. 

”Jämställdhet ska prioriteras redan i vår ändringsbudget” DET SÄGER STEFAN LÖFVEN OCH ÅSA REGNER I DN DEBATT.

UTMANAR KÖNSSTEREOTYPER Fyra elever på S:t Petri gymnasium i Malmö har dragit igång kampanjen ”Dressasdrag”. Under en dag ska de klä sig i det motsatta könets kläder. Detta för att trotsa könsstereotypa normer och försöka öka toleransen för olikheter i skolan men också i samhället. Den 25 januari var premiärdag och initiativtagarna uppmanar alla att göra detsamma. I skrivande stund har 40 personer gått med i aktionen.

FLER DRIVER HÄLFTEN VAR Inför Socialdemokraternas kongress i maj har fler börjat ställa krav på individualiserad föräldraförsäkring, alltså att föräldrarna får hälften var. SSU, S-kvinnor och S-studenter har länge haft kravet. Nu har bland annat Socialdemokraterna i Stockholm, Malmö, Lund och Umeå beslutat att driva individuell föräldraförsäkring på Socialdemokraternas kongress i Västerås 29–31 maj.

FRIHET

48 1/2015

81 procent

SÅ MYCKET AV MÄNS MEDIANINKOMST TJÄNAR KVINNOR, ENLIGT FÄRSK STATISTIK FRÅN SCB.

Frihet från förr. 1987 Frihet bjuder på det spännande artikelexperimentet ”Livets monopol”. Där föreslås du att göra ett ryck då de andra spelarna inte är förberedda. Och så fortsätter den humoristiska artikeln. Du föreslås tjäna pengar på starta eget-bidrag genom att skattefiffla och göra skatteavdrag på dina krognotor. ”Försök inse att idealen om hederligt arbete är lika nedlagda som Västkustens skeppsvarv. För i detta spel förlorar idealisten. Snyltaren och den kallt beräknande spelaren plockar in stålarna”, skriver Lasse Frid.

Tipsa Frihet! Mejla info@frihet.se

Så många borgerliga partier har kommit med populistiska integrationsförslag sedan valet 2014.

”Göran Hägglund var en skön typ, hedersam typ, med humor. Han vägrade visserligen låta mig gifta mig, å bilda familj. Men på ett skönt sätt.” MOA SVAN PÅ TWITTER.

Mest delade kampanjen

SOFIA BRÄNDSTRÖM kommunikationschef SSU

SSU:s kampanjfilm blev den mest delade politiska reklamfilmen förra året, hur känns det? – Jättekul. Det känns sjukt att den slog alla de politiska partierna. Utifrån den aspekten är jag superstolt. Framför allt är jag stolt över att vi fick ut ett politiskt budskap och att vi lyckades sätta agendan för vad valrörelsen i EU-parlamentsvalet handlade om. Det var ett viktigt och relevant budskap att ta upp hotet från högerextrema krafter. Varför tror du att filmen gick så bra? – Jag tror att det var ett ämne som berör på djupet. När vi började tänka på vad vi ville göra så kom vi fram till att det är en fråga som är brinnande aktuell. Vi ville föra fram att

FRIHET

49 1/2015

varje röst räknas så att vi inte återupprepar historien kring nazism och rasism. Jag tror att många kände igen sig i budskapet. Vi hittade en story som var väldigt speciell och vi fick faktiskt fråga oss om man kunde göra så här. Kan man använda den här personen? Kommer ni komma på någon ny idé som toppar det här? – Det hoppas jag verkligen. Att aldrig vila är det viktigaste som kommunikatör. Även om man har haft en bra framgång förra året så måste vi vidare. Det handlar om att alltid vara på tårna, vilja sticka ut, göra annorlunda saker och hitta budskap som sticker ut från mängden. 

Extraval eller inte. Nyårskurserna på Bommersvik blickar framåt. De 125 deltagarna spår en minst sagt radikal framtid. TEXT & FOTO: MADELEINE HAMMARSTRÖM

Löfvens bästa blåslampor

EN ÅRLIGA NYÅRSTRÄFFEN ute på Bommersvik var tänkt att bli något extra utöver det vanliga – ledarskap, retorik och politik. Val-extra. Men så i mellandagarna presenterade Löfven, som bekant, förra årets kanske längsta ord: Decemberöverenskommelsen. En överenskommelse som många jublade över men som även grusade alla planer om en nyårskurs med tema VAL 2015. Trots omsvängningen blev årets sammankomst något som de 125 SSU:arna knappast kommer att glömma i första taget.

– Ni måste fortsätta vara i ständig opposition, manar förre ordföranden och fortsätter: – Ni får inte bli regeringens hejarklack. Ni måste vara vår blåslampa. Vi klarar inte detta utan er, så fortsätt ligg på och säg vad ni tycker! OCH VISST. Flera av SSU:arna håller med. Oscar Johansson, 19, från Södra Älvsborg menar att det är vänsterkraften som driver frågorna. Att politik behöver konflikter, att den ska vara progressiv och att käbbel är viktigt.

– Vi måste tänka mer jämställt och driva en feministisk politik. Bort med könsnormerna, det är de ideologiska frågorna som SSU måste driva, säger han. – Jag litar på att partiet kan höja a-kassan och jobba med sådana frågor, säger Anna Johansson, 18, från Västerbottendistriktet som även hon är på Bommersvik för första gången och fortsätter: – Men vi i SSU måste våga ta ut svängarna. Vi måste frigöra oss, vara självständiga och

– Men vi i SSU måste våga ta ut svängarna. Vi måste frigöra oss, vara självständiga och kämpa hårt i feministiska, antirasistiska frågor. Vi måste vara radikalsocialistiska.

NÄR FRIHET KOMMER till kursgården är deltagarna inne på näst sista dagen. Trötta efter nyårsrevy dagen innan har de samlats för veckans enda gemensamma aktivitet. In i salen med mikrofoner klistrade mot kinderna kliver både SSU:s förlorade son, Gabriel Wikström, och förbundets nuvarande drottning Ellinor Eriksson in till jubel och applåder.

FRIHET

50 1/2015

kämpa hårt i feministiska, antirasistiska frågor. Vi måste vara radikalsocialistiska. Tänker du att det är ett arbete som ska göras centralt? – Jag har insett hur mycket mer man kan göra i klubben, låta medlemmarna styra verksamheten och hur brett vi faktiskt kan jobba. Det har varit en aha-upplevelse. Så definitivt ute hos klubbarna, säger hon. ÄVEN SSU:S FÖRBUNDSSEKRETERARE Rozgar Watmani försöker se in i spåkulan när han håller en av sina föreläsningar på Bommersvik. – Vi är många men vi kan bli fler. De senaste åren har SSU öppnat upp sig. Men hur ska vi engagera ännu fler klubbar och unga? Vad behövs för att vi ska nå fler? DELTAGARNA I KOMMUNLEDARUTBILDNINGEN (KLU) delar upp sig i grupper och kommer fram till vad som måste göras och att det är viktigt var man gör det. – Vi måste finnas på de arenor där de unga faktiskt finns. Exakt var skiljer ju sig i olika städer, men SSU ska alltid jobba där de unga är. Det kan vara besök på skolor, fritidsgårdar, i digitala nätverk men också på festivaler och liknande, kommer KLU-gruppen Hero fram till. SSU:ARNA I DEN andra KLU-gruppen Together håller med, men säger också att klubbarna måste stå i fokus. Att värva medlemmar ska bli en naturlig del, en kultur som finns i den egna klubben. LÅNGA OCH innehållsrika föreläsningar, debatter och samtal tar energi. Att de 125 SSU:are som Frihet möter efter fem dagar fortfarande verkar vara på topp, att de orkar utstråla en sådan kampkänsla och positivitet är fantastiskt. Du som ännu inte fått möjligheten att åka till Bommersvik när SSU håller kurs har verkligen något att se fram emot. För när man lämnar gården är det svårt att tro att det finns något som kan släcka den där gnistan. Och det är en gnista som kan behövas när det stretar emot, menar Fanny Prage, 20, från Stockholmsdistriktet. – Det kan vara lite tungt ibland, när man har ett förslag som sågas eller inte går igenom. Men som Alexandra Völker pratade om i går, man måste våga och fortsätta driva det man tror på. Det måste vi, även om partiet sitter i regering, kanske nu mer än någonsin. 

SSU i media

”Vi var ute och syntes, tog debatten med ungdomar och folket i samhället.” SSU Finspångs Shanga Aziz om hur de blivit största SSU-kommun i Östergötland, sett till antalet invånare. Ur Folkbladet.

”Jag insåg att här sitter jag och får vara med och bestämma om Gotlands framtid. Det var stort.” Föredetta SSU:aren Antonia Broén om att väljas in i Gotlands kommunfullmäktige. Ur Gotlands Tidningar.

”Vi växer upp i en tid när det är svårt att få jobb, jättesvårt att få en första bostad och där det hos många ffi inns en syn på att ungdomar är lata och bara får allt serverat.” Agge Angusson från den nystartade klubben SSU Motstånd i Staffanstorp. Ur Skånska Dagbladet.

”Vi får aldrig ge upp kampen om kurdernas rätt till erkännande och självbestämmande!” Aras Hussein, ordförande SSU Ungdomar för Kurdistan. Ur Nyheter24.

”Att öppna en fritidsgård för äldre ungdomar på Norrby kommer kosta en del, men att inte göra någonting kan komma att bli ännu dyrare.” Feysal Warsame, Abdulahi Hassan och Egal Warsame från SSU Norrby. Ur Borås Tidning.

FRIHET

51 1/2015

”Vi har tekniken, nu behöver vi bara politiken” Johanna Salmi pluggar stadsplanering och brinner för miljöfrågor. – Socialdemokraterna är det enda parti som kan genomföra riktig förändring på området. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

ON PUSTAR UT när vi möts för att äta lunch inför intervjun. Johanna Salmi har just kommit från en föreläsning om genmodifierade grödor. Hon har en liten lucka innan det blir skidpremiär vid spåren i Ågesta utanför Stockholm. Nästa dag blir det lite jäktigare, då är det förbundsstyrelsemöte för S-studenter på dagen och jobb på kvällen. Johanna pluggar samhällsbyggnad på KTH i Stockholm, inriktningen är stadsplanering. – Det handlar om den byggda miljön, det handlar om hur vi vill använda marken, det är jättetydliga miljöaspekter kring det. Till slut handlar det om hur vi vill strukturera vårt samhälle.

vi måste minska vår användning av energi. Mellan dem finns så klart de allra flesta. Johanna lutar något åt hållet att energianvändningen måste minskas. – Det går att ställa om idag, vi har tekniken, så det handlar om politiken. Vi måste minska utsläppen från trafiken. Trafiken i Sverige står för hälften av alla koldioxidutsläpp. – Det finns de som säger att vi med ny teknik kan komma tillrätta med klimatutsläppen. Jag tror inte att det går. Jag tror att man måste tillämpa den teknik som finns, men också minska trafiken genom stadsplanering och ekonomisk styrning, – Vi har störst möjlighet att minska biltrafiken i städer, där har vi kollektivtrafik. De stora pengarna kan man satsa på kollektivtrafik.

FÖR UNGEFÄR TVÅ år sedan bildades Socialdemokratiska teknologklubben, STEK, på KTH. – Jag blev aktiv S-student i och med att vi startade STEK. Miljöfrågor är något som brukar diskuteras på STEK-möten. – Vi är väldigt intresserade av resursanvändning. Vi har jobbat mycket med infrastrukturpolitik som har en stark koppling till klimatfrågan.

JOHANNA SKRATTAR LITE lurigt när hon får frågan om hur Socialdemokraternas miljöpolitik är just nu. Sedan börjar hon prata om en stor potential. – Jag är mer förundrad över att man inte ser det som ett samhällsprojekt man ska ta ansvar för. Jag tycker att det är förvånande. För jag tror att den dagen Socialdemokraterna gör det kommer andra att följa efter. Jag tror att det finns ett mandat bland befolkningen. Jag tror att Socialdemokraterna är det partiet som både kan lyfta miljöfrågan och ställa om samhället

MILJÖENGAGEMANGET KOM REDAN när Johanna var tonåring. Hon säger att det var flera olika saker som skapade det. Men en sak Johanna minns tydligt är när hon fick veta hur mycket kemikalier som användes när saker tillverkades. – Då insåg jag att vi inte hade en stark lagstiftning mot kemikalier. Först engagerade Johanna sig i miljöorganisationen Fältbiologerna. Sedan i flera andra organisationer, hon fick bland annat vara svensk ungdomsrepresentant i FN:s kommission för hållbar utveckling. Men snart flyttades engagemanget till S-studenter. – Jag tror att vi genom socialdemokratin kan genomföra en omställning av samhället på bästa sätt, och jag ser ett engagemang i socialdemokratin att komma dit. Jag tror att det skulle kunna göra skillnad. BLAND DEM SOM tar klimatfrågan på allvar finns de som tror att tekniken kommer att lösa framtidens problem och andra som menar att

FRIHET

SOLIDARITET OCH RÄTTVISA. Det är det klimat och miljö handlar om, enligt Johanna. – Vad det handlar om är att fördela naturresurser. Det handlar om vem som ska äga dem och tjäna pengar på dem. Det är klassisk socialdemokratisk politik. Det hänger ihop med att Johanna väljer att prata om miljö och klimat, och inte bara om klimat som just nu är populärt. – Visst att klimatfrågan är alarmerande. Samtidigt så är det ju inom biologisk mångfald vi redan har gått för långt, utrotat för många arter. – Snarare ska man se det som att klimatfrågan och resursanvändning hänger ihop. Jag tycker att det är lika intressant att prata om klimat som om fördelning av naturresurser. Båda handlar om solidaritet. 

52 1/2015

JOHANNA SALMI Ålder: 23 år. Läser: ”This changes everything” av Naomi Klein. Senaste filmen på bio: ”Pride”. Favoritplats: Fjällen.

FRIHET

53 1/2015

1 2

Bildbevis 1. Gänget som gick grundkurser i Västerbotten. 2. SSU Mjölbys nyvalda styrelse. 3. SSU Östergötlands delegation på nyårskurserna på Bommersvik. 4. Ett glatt gäng är den nya styrelsen för SSU Borlänge. 5. SSU Stockholm på MY Ungdomsmässa. Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

5 4

FRIHET

54 1/2015

e d

g ja

och e r a SU: . Målet S a ndr mera ara d e ivera rbet m s an tet Ark lats i a m lsam projek törre p l i t s g AT ar R IV n h it igån a få en O: P o OT F s s ten r drag nor sk orien. ANTONSSON r å a M dente t kvin sehistT FÖR: JOHN n n a tu r at örel ERÄTTA ä Joh S-s r B

å S – VI UPPTÄCKTE att det typ bara var män som kom in till Arbetarrörelsens arkiv i Malmö och lämnade in tal, texter och annat. De hade egna personarkiv. Det är väl bra för männen – men verkligheten består av fler än dem. Ofta omnämns arbetarrörelsens män vid namn och kvinnor som okända kollektiv. Typ: ”Alla de kvinnor som byggde rörelsen”, eller ”Alla de kvinnor som verkade för allmän och lika rösträtt”. Få kan dock namnge aktivister, gräsrötter eller toppolitiker. Vi ville ändra på det och vi börjar där vi står – i vår stad. – IDÉN ÄR ENKEL – historia är inte allt som hänt utan allt vi kommer ihåg. Vi ger därför framtidens historiker, hobbyforskare och övriga möjlighet att minnas oss och det vi uträttat. Vi tänker inte blir bortglömda. Vi är historiska subjekt. – ARKIVEN BÄR vår gemensamma historia. Det är dessutom så att överklassen och de med resurser alltid varit bra på att hålla reda på sin historia. De har Riddarhuset och större

r o j g

gods, eller till och med en gård som har ett eget arkiv. Vanligt folk har varit sämre på det, delvis för att resurser och tid inte funnits. Men nu har vi både och, och använder därför det för att bli ihågkomna. Framtidens historiker och rörelsemänniskor ska kunna hitta oss i arkiven och veta vad vi gjorde i S-studenter, SSU, facket eller Socialdemokraterna. När människor tittar tillbaka ska ingen kunna säga att arbetarrörelsen i Malmö bara bestod av Eric Svenning och Ilmar Reepalu. – JAG HAR INTE insyn i landets alla rörelsearkiv men jag kan ändå säga att kvinnor är väldigt underrepresenterade i arkiven. Om du tittar på litteraturen så märker du väldigt snabbt att bara någon enstaka kvinna klämts in: Alva Myrdal, Kata Dahlström, kanske Amanda Horney eller Elma Danielsson. Den som tittar i svenska läromedel kommer snabbt att märka samma sak – att kvinnor är ovanliga. DN publicerade nyligen en granskning av svenska läromedel där de visade sig att enbart 13 procent av de namngivna per-

FRIHET

55 1/2015

sonerna i nya svenska läromedel är kvinnor. Vi vill göra vårt och i alla fall se till att vi i framtiden är sökbara. – ATT DET ser ut så här är inte särskilt förvånande – it´s a mans world. Länge har män haft all politisk makt. Det är därför inte särskilt förvånande att den politiska eller historiska personen antas vara en man. Dessutom är historien väldigt fokuserad på personer och inte på rörelse. Så är det också i Socialdemokraternas egen historieskrivning. Personer som Per Albin Hansson och Olof Palme behandlas som rörelsens hela nav när de egentligen bara varit en del av en helhet. – VI KOMMER absolut att fortsätta med det här. Nu i början kommer alla som deltar att få ett eget personarkiv som de kan gå och fylla på, sen tänker vi oss en ny träff senare i år då nya brudar kan skapa sina arkiv. Men att forma historien tar tid, så det kräver tålamod. Vi hoppas att vi kan inspirera fler att göra samma sak. 

Internationella vänner MJS Mouvement des Jeunes Socialistes bildades 1993 och har idag omkring 8 000 medlemmar. 2013 valdes Laura Silmani till förbundsordförande. Praxis är att ny ordförande väljs vid varje kongress, som hålls vartannat år. MJS väntas välja en ny vid kongressen senare i höst.

Vägrar låta rädslan vinna De är få men radikala och högljudda. Frankrikes socialistiska jämlikhetskämpe Laura Silmani räds inte att kritisera moderpartiets ledare, president Hollande. TEXT: MADELEINE HAMMARSTRÖM FOTO: MJS

OUVEMENT des Junes Socialistes (MJS) förbundsordförande Laura Silmani sitter på tunnelbanan på väg till förbundsexpeditionen när det plingar till i telefonen. ”Skottlossning i centrala Paris”. Snart går det upp för henne och resten av Frankrikes befolkning att det rör sig om ett terrorattentat mot Charlie Hebdo. – Jag minns att jag tänkte, hur kunde detta hända? Och vad gör vi nu? NÅGRA TIMMAR SENARE sitter MJS på expeditionen på Rue de Solférino i centrala Paris, telefonerna ringer och ljudvolymen är hög. De är i full gång att planera vad som kommer att bli en av de största manifestationerna i Frankrike. En manifestation med samtliga ungdomsförbund i Frankrike, tillsammans bakom en och samma banner. – Det blev helt fantastiskt. I flera städer var fler än hälften av alla medborgare ute på gatorna och stod upp för frihet, jämlikhet och broderskap, säger hon. Laura Silmani berättar att högerpartier redan dagen efter terrorattentatet började tala

om risker med invandring, islam och hur man ska skydda det franska folket. – De höll sina hatfyllda tal som de älskar så mycket, men president François Hollande vägrade hamna där, han pratade inte om hat och rädsla utan i stället om vad republiken Frankrike står för. Det är jag väldigt stolt över. Men det finns annat han inte lyckats med. PRECIS SOM NÄR det gäller SSU sitter MJS:s moderparti i regeringsställning, något som tvingat MJS att bli mer progressiva och kanske än mer radikala. Hon berättar att de fått igenom två viktiga frågor men att de även stött på flera bakslag. – Det har varit en hel del motgångar. Vi har tvingats inse hur starka de finansiella lobbyorganisationerna är, Hollande hade i sitt vallöfte betydligt mer radikala tankar på hur vi ska tackla den ekonomiska situationen. Det har snart gått tre år och inget har hänt. Det är en evighetskamp. Finns det några frågor där ni och partiet driver helt olika linjer? – Vi håller inte med regeringen om att affärer ska börja ha öppet på söndagar, och sen tycker vi olika när det gäller kortare arbetstid.

FRIHET

56 1/2015

För oss är kortare arbetsdagar det enda sättet att skapa fler jobb utan att samtidigt förstöra planeten. MJS ÄR SMÅ i jämförelse med SSU. Men de 8 000 unga franska socialisterna kämpar dagligen för ett bättre Frankrike med jämställdhet som ett ständigt ledord. – För fred och frihet krävs ett samhälle där alla faktiskt har möjlighet att bli fria. Vi kan inte acceptera att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män för samma jobb eller att kvinnor i vissa europeiska länder inte har rätt till abort. Det är oacceptabelt att de rika blir rikare på bekostnad av att de fattiga blir fattigare. Som socialister kämpar vi därför för att höja minimilönerna och sätta ett tak för hög inkomst. Men också för att fortsätta driva på Hollande, han måste genomföra den progressiva skattereform som han lovade under sin kampanj förra valet. Den behövs. PRECIS SOM SSU jobbar även de med att engagera fler, bli större och starkare som organisation. – Jag tror att socialdemokratin i flera länder har samma problem. Svårt att behålla och hitta nya medlemmar. Så snart socialister har makten vill man göra alla nöjda och tvingas kompromissa. Väljarna blir besvikna på att det inte blev som man lovat. Hur ska vi övertyga väljare att fortsätta lägga sin röst på oss om vi inte jobbar aktivt för att göra den där samhällsförändringen vi pratat om? Socialister måste slåss för sina ambitioner. Överallt. Det är vår

Nu blev det ju inget extra val till våren och den tänkta valrörelsen ställs in. Vad kommer SSU att fokusera på istället för en valrörelse den närmsta tiden? – Vi har massor som är på gång. Inte minst alla årsmöten runt om i landet. Men det som på något sätt ersätter en extra valrörelse blir en fet vårkampanj som vi planerar. Den ska både ha politisk spets och sätta medlemsvärvningen i fokus. Dessutom jobbar vi på med förslag och program inför både partikongress och SSU-kongress. Jämlikhet kommer vara ett återkommande tema. Vad ser du fram emot politiskt under 2015? – Just nu längtar jag till att regeringens vårbudget röstas igenom, så att vi äntligen kan lämna den borgerliga ekonomiska politiken bakom oss och börja

Har du något spännande på gång just nu? – Just nu sitter jag och flera andra och planerar hur SSU ska sätta sin prägel på partikongressen som hålls i maj. Partiet måste bli en växande och modern folkrörelse. I det arbetet kan SSU påverka mycket. Vi är också mitt uppe i planeringen av SSUkongressen. Socialdemokraterna tog ju med SSU-förslaget om en 90-dagarsgaranti i höstbudgeten, men den gick inte igenom. Hur kommer ni att arbeta för att den också ska tas upp i vårbudgeten? – Ylva Johansson och Arbetsmarknadsdepartementet jobbar redan med att förankra den frågan, de har åkt runt hela hösten i kommuner och landsting för att få kommunerna att komma igång med jobb-

– Partiet måste bli en växande och modern folkrörelse. I det arbetet kan SSU påverka mycket. införa alla viktiga reformer för jämlikhet som vi drivit. Sen tror jag att partikongressen i maj och besluten som fattas där blir viktiga. Där ska vi se till att SSU får igenom bra politik för unga människor. Den rödgröna regeringen och Löfven sitter kvar. Kommer det att märkas i SSU? – Absolut! Hur då? – Under en valrörelse är det mycket fokus på att stötta upp partiet och att gå i konflikt med borgarna. Det kommer vi förstås fortsätta med, men nu kommer vi i större utsträckning också prioritera att driva på för förändring inom partiet och i regeringen, för att se till att fler av våra SSU-reformer blir till verklighet.

skapandet för unga. Det kommer de att göra till dess att vi får en socialdemokratiskt präglad budget, och i en sådan förutsätter jag att förslag som 90-dagarsgarantin finns med. Finns det några planer på att dra igång någon vårkampanj i år? – Ja, absolut. Vi är mitt i planeringen av vårkampanjen just nu, och den kommer att bli den fetaste politiska värvningskampanj ni har sett. Det är vår ambition nu i alla fall. Jag hoppas att alla SSU:are taggar till ordentligt och är redo att köra stenhårt i vår!

FRIHET

57 1/2015

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundssekreterare SSU

KA SS m m ut än Nä ed e U e r JS le Se dle i k det de – J :s m A m n m lu t u ed m ho m bb gam är st M l ar p ar a n i e g ER . pa m rn la, ån u h ms s j an a. int g ål se BY ag h De e ko le k at ar, ka bar mm r ja rete g t j än n a r ag d g fö er på are få ra å in r o det m r b ad d ss v e ör re ire på ara d SS ja ss kt e m U: x lä oc o gg h ch ped yck s n e y k a in on koll ition t m a m m tak a h en er ed as tu u l l sv p r m me ätti em is pg n ll s m ift ång oc gän reg ed er a ks g ist å lig er. ny . t a

Förbundsordförande SSU

So JI k k v ci M på om i ex am a M vi me tra pan – Ja la Y m ra r l m je g e LA ls äg y di uc g ck r. N bör RS cé as et u jad ere k d ! p ut o e SO a bå å i mm vid ktö å N de r. er å r på Så vi rssk på ss hål job ift S S U e u. l ö ba t se g o oc on my ch h en ck job på ö et b p yo pn me ar m ut a d ub . K film ed e. ort . dig Se a De it n film t s ala ho e at sa pp r r as

Rozgar Watmani

Ellinor Eriksson

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

go an Dj is a in a st bä . år

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 10 mars. PS. Glöm inte att skriva namn och postadress.

TÄVLING

Moderatledaren Anna Kinberg Batra gick med i MUF som 13-åring. Förutom politiker, vilket av följande yrken har hon haft? 1. Cykelbud X. Förskollärare 2. Budbilschaufför

Den erotiska bästsäljaren ”Fifty shades of grey” som lästes av miljontals främst kvinnor har blivit film. Vem är regissören? 1. Sam Taylor-Johnson X. Francis Lawrence 2. Rob Cohen

Skådespelaren Anita Ekberg har nyligen gått bort. Vilken stad kom hon ifrån? 1. Lund X. Malmö 2. Jönköping

En av världens främsta gitarrister är upphovsman till den jazzgenre som kallas jazz manouche, eller Gypzy jazz, som det heter på engelska. Vad heter han? 1. Jean Reinhardt X. Jerry Garcia 2. Tommy Lommi

Sverige har fått sin första HBTcertifierade simhall. Var ligger den? 1. Sörfors X. Sundbyberg 2. Angered

58 1/2015

FRIHET

Vad hette polisen som blev dödad i samband med attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo? 1. Pierre Bardin X. Joseph Florent 2. Ahmed Merabet

Marcus Birro fick sparken från Expressen efter att ha intervjuats av högerextrema sajten Exponerat. Nu har han fått nytt jobb som krönikör. Var? 1. Dala-Demokraten X. Tidningen Härjedalen 2. Nerikes Allehanda

GRATTIS! Karin Pintor, Muna Altufaili, Therése Kjell. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.

STÖD UTSATTA BARN OCH UNGA I SVERIGE! bris.se/gava eller pg 9015 04-1. Sms:a ”bris100” till 72909 och skänk 100 kr.

59 4/2012

FRIHET

VILL DU FÖRÄNDRA VILL DU FÖRÄNDRA SAMHÄLLET PÅ SAMHÄLLET PÅ RIKTIGT? RIKTIGT? BLI MEDLEM I SSU BLI MEDLEM I SSU

SMS till 724 56 med texten: SSU [mellanslag] betala [mellanslag] 10-siffrigt personnummer SMS till 724 56 med texten: SSU [mellanslag] betala [mellanslag]

Ring 0939-2000 320 och följ instruktionerna

SSU.se/blimedlem

60 2/2012

FRIHET

Ring 0939-2000 320

SSU.se/blimedlem