Frihet nr 2, 2015 by Frihet Media

E E EN

Ä R VÅ R”

JO 50 S Y S I EL N R LV A L YA I EN A N M NS : K A : E E V ” S K R I N DE I L AV NO T DR F K F I A R EM A M N N K L I N IS P U S I A S M N D NG ER EN S PÅ BR QU NY I N IC A NA K SK N D FIX IV E ,K AN KR A IG M P

T SO I D N #2 U N C I A I N G 20 G D L D F 15 OM E M RÅ PR S F OK N S I S ÖR RA VE 49 B U T I R I KR N D S KA G E

NUMMER 2/2015

VISSA FRÅGOR HAR INGA ENKLA SVAR. Varje dag blir vi kontaktade av ensamma och utsatta unga som vill att någon vuxen tar dem på allvar. Smsa bris50 till 729 09 så ger du 50 kronor och hjälper oss att fortsätta svara.

59 4/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Manshatare?

tifieringens timme slår på krogen och mäns händer liksom dras som magneter mot bröst och rumpor. Man orkar inte. Likgiltigheten kickar in. För vad spelar det egentligen för roll?

AR DU ALLTID hatat män? frågar en bekant. Vi sitter på en uteservering för att suga i oss så mycket som möjligt av den efterlängtade vårsolen och kallpratar om vädret när han får ett djupt veck i pannan och frågar igen. ”Men feminist, så du hatar alltså män?” Hans fråga kommer automatiskt, som en reflex. Som om det vore konstigt att inte ställa den. Och kanske spär jag på föreställningen om att frågan är befogad när jag inte reagerar med förvåning. I stället tar jag som vanligt ett djupt andetag. Jag har fått frågan så många gånger, förvisso i olika former, färger och tonfall, men jag vet vart det leder. Och jag känner det starkt. Jag orkar inte. Inte nu igen.

MEN DET SPELAR roll. Vi kan bara komma förbi diskrimineringen och den uråldriga kvinnosynen om vi börjar ta ansvar. Allihop. Och visst. Alla män bråkar inte, alla män tafsar inte och alla män är inte våldtäktsmän. Men. Män är privilegierade. Om det så handlar om vita maktmän i kostym, hipster-snubbar på Södermalm eller fotbollskillar i Ljungskile. Att skjuta ifrån sig ansvaret genom att säga att det vilar på någon annans axlar är inte lösningen. Det är först när vi ser strukturerna som förtrycker som vi faktiskt kan göra något åt dem. Förändra, förbättra och förnya. Jämställdhet kräver mest av dem som har. Att ge till dem som står utan. Oberoende om det handlar om pengar, makt eller utrymme.

OAVSETT HUR MYCKET jag än skulle vilja lägga all min vakna tid på att berätta varför han som man är privilegierad vet jag att det är slöseri. Jag vet att han inte vill tro mig när jag säger att patriarkatet inte bara är ett problem för dem som definierar sig som kvinnor utan för hela samhällsutvecklingen. Att det är lönlöst att försöka få honom att förstå hur det känns att bli objektifierad och samtidigt obetydlig, osynlig och tystad i ett rum fullt av män.

JAG HAR FÅTT DET inpräntat i mig sedan jag var barn. Hat löser ingenting. Vare sig konflikten i Syrien eller snubben som tycker att kvinnors kroppar är allmän egendom. Kunskap är däremot nödvändig i kampen för ett mer jämställt samhälle. Därför låter vi feminismens röda tråd guida dig genom det här numret av Frihet. Rapparen Silvana Imam är provocerande självklar när hon pratar om feminism som frihet och harmoni, Hanna Fridén är gästkrönikören som tycker att vi måste bli bättre på att samarbeta över partigränserna och Joakim Medin ger oss en hoppfull bild om kvinnokampen i krigets Syrien.

OCH HAN SOM sitter mitt emot mig är inte unik. Inte one of a kind. Tyvärr. Chansen att antifeminister verkligen lyssnar och vill försöka förstå är ungefär lika stor som chansen att få en fast anställning eller ett förstahandskontrakt i Stockholm. Oavsett hur tydligt jag än pratar kommer hen som sätter likhetstecken mellan feminism och manshat tycka att jag svamlar.

OCH FÖR ATT svara på frågan. Nej, självklart hatar jag inte män. Jag älskar er nästan lika mycket som jag älskar alla fantastiska systrar. Upp till kamp.

BARA DE SENASTE veckorna har jag mött en handfull män som inte stannar där. Som inte bara leker oförstående och vägrar att lyssna utan som dessutom vill visa att de är högre stående, rent fysiskt. En man på bussen verkade bland annat tycka att jag tog för mycket plats, att jag matchade asfalten bättre än den fria luften och såg till att jag fick några veckor tillsammans med ett par kryckor. En annan ansåg sig ha rätten att låta sina gubbhänder vandra över min tillfälligt funktionsnedsatta kropp i väntan på tunnelbanan. TYVÄRR ÄR INTE mina historier unika. Ett stort problem är att kvinnor utsätts för dem så ofta att det blir en del av vardagen. Risken är stor att man till slut inte bryr sig när klasskompisens skällsord ekar i skolkorridoren eller att man inte längre orkar polisanmäla när objek-

Madeleine Hammarström är chefredaktör för Frihet. madeleine.hammarstrom@frihet.se, twitter.com/SaraMadeleine

3 2/2015

FRIHET

INNEHÅLL

12 SAMLAS ÖVER GRÄNSERNA

Hanna Fridén tycker att vi feminister borde lägga gnabbet åt sidan och lära oss av tidigare kvinnokamp.

13 VEM SKA VÅGA BERÄTTA? Aldrig förr har det varit så farligt att vara journalist. Frihet har träffat Falkehed och Hammarström som kidnappades i Syrien.

22 PROVOCERANDE IMAM

Rapparen Silvana Imam om feminism, antirasism och varför hon inte vill ses som en förebild.

26 FRIHETSKOLAN

Jämställdhet, så mycket har hänt och så mycket har vi kvar.

28 BÖRJAN PÅ NÅGOT NYTT?

Syriens inbördeskrig har lämnat plats för kvinnor i Rojava att ta positioner som tidigare varit otänkbara.

47 FOKUS SSU

8 mars-special. Sverigeresan stannar till i Värnamo. SSU:are vill bli vicepresident. Alexander – rekordung kommunpolitiker.

58 4 2/2015

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Madeleine Hammarström: 076 199 40 02 Prenumerationspris — 149 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 12 700 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2014) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Frihet Nummer 2/2015, årgång 97 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Sofia Runarsdotter Ansvarig utgivare — Madeleine Hammarström Chefredaktör — Madeleine Hammarström, 076 199 40 02, madeleine. hammarstrom@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 03, john.antonsson@ frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 0709 26 18 04, anna-maria.marklund@frihet.se

Du som inte är medlem i SSU kan prenu merera på tidningen för 149 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 2/2015

FRIHET

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 2/2015 Anna Ödlund, Calle Sundstedt, Camilla Frantzell, Hanna Fridén, Joakim Medin, Linnea Swedenmark, Linus Fremin, Nils-Petter Ekwall, Peter Jönsson, Sara Hansson, Sofia Runarsdotter, Thorkil Rothe, Tove Solbeckar

Brev! En helg för feminismen Mitt i ingenstans. Där hamnade vi, ett gäng trötta men motiverade SSU:are. Mitt i ingenstans, där jag för övrigt vill understryka att jag endast såg två människor ströva på Brålandas gator i skydd av mörkret. Men bristen på liv på Brålandas grusbeströdda trottoarer gällde inte konferensrummet i Brålandas vandrarhem, där det surrade av liv. Feminism stod på kartan, och det var precis så det blev. Jag erkänner nu: Jag har en tendens att tröttna när monotona och tystlåtna talare ska föra en kurs. Der svider i hela mig när den där kämpaglöden saknas och stämningen rasar i backen. Tanken på att det skulle kunna vara sådana talare som skulle prata genom hela helgen gav kalla kårar längs ryggraden, speciellt när det är en fråga jag brinner för: feminism. ”Unga män brukar våld, och så är det.” ”Människor är som hinkar: Vi fylls alla av något. Men glöm ej att vara kritisk mot hinkens innehåll, även din egna hink. Det kanske

är just Socialdemokraternas hink vi måste kritisera ibland.” Det var slagord Marcus Svensson drev genom hela föreläsningen. Efteråt gick jag fram till honom och utbrast glatt: ”Herregud, detta kan ha varit bland de bästa föreläsningar jag hört på väldigt lång tid.” Svensson gav oss tips om hur vi ska problematisera människors kunskap innan vi informerar om ny kunskap – annars kommer den bara rinna av. Han förklarade historien bakom ojämställdhetens historia och fick oss att reflektera över hur utbredd skillnaden mellan könen faktiskt är. Men inte bara könsskillnader, utan även diskrimineringen mot funktionsnedsatta ute i samhället. ”Kantjävel” stod det sprejat på en upphöjd kant som var omöjligt för rullstolsburna att ta sig över. Svensson gav konkreta argument för varför det inte är så svårt att skapa ett samhälle där alla kan leva utan begränsningar. Efter helgens första pass så var endast samkväm och middag kvar, vilka båda i sig gav nya relationer till andra SSU-medlemmar. Sedan kom Philip Boström och talade om

Medarbetaren Sara Hansson, serietecknare Ålder: 29. Bor: Malmö. Gillar: Såg just Cirkeln-filmen. Det var härligt. Ogillar: Idag är jag mycket sur på Malmö stad som bara ser på när människor sover i tältläger mitt i

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

praktisk feminism. Jag var besviken på att det var man nummer två som talade på en feministisk kurs, jag hade velat ha fler kvinnliga föreläsare. Efter Philips pass kom första och enda kvinnan för att ha sista passet med oss; Paula Örn. Det kanske inte var viktigast – det hon sa – utan tillfället då hon bad en kille sluta ta all plats.

”Kantjävel” stod det sprejat på en upphöjd kant som var omöjligt för rullstolsbundna att ta sig över. Trots att vi suttit en hel helg och gått stenhårt på strukturer och kulturer som skapar ojämställdhet, kunde vi inte uppfatta den tydliga plats snubbarna i rummet fått. Överlag var kursen inte otroligt givande och intressant, men den var viktig. Vi behöver lära oss att använda genusglasögonen, som Svensson sa, så vi kan uppfatta den indränkta kulturen. /Emelie Rosenlund, ordförande SSU Lerum

vintern och deras ordbajs för att motivera varför dom inte fixar härbärgen. Det är så jävla ovärdigt. Vad ville du bli som liten? – Musikalartist. Vad ritar du på just nu? – Jag håller på med några serier som handlar om varför det är en bättre idé för arbetare att vända sig mot sin chef än mot arbetare från andra länder. Var hittar du inspiration till dina serier? – Mycket är från kämpande systrar och kamrater som driver olika kamper. Dels får jag en go känsla

6 2/2015

FRIHET

av att vi är många, vi är starka, vi ska vinna. Och jag tänker att det är ett bra fokus att navigera efter sin politiska kompass. Typ vad säger hemtjänstens vårdbiträden som organiserat sig? De vill slopa övervakningssystemet ParaGå. OK men då är det en av de mest relevanta frågorna just nu. Vad gör du när du inte jobbar? – Dansar, boxas, läser, dricker öl. Vad önskar du mest av allt just nu? – Personligen en öl och en semla. För oss allihopa att en omvälvande vänstervåg drar över världen.

BILDMONTAGE: ANNA-MARIA MARKLUND

Vi måste ta ansvar för hur jämställdheten ska se ut Under hela min barndom och fram till nu har jag fått höra om hur en ”gentleman” ska föra sig. Några typiska exempel är att alltid betala för maten på en date, öppna dörren, dra ut stolen och vara allmänt initiativtagande. Detta bidrar till de patriarkala strukturer som i dag råder. Feminism är en ideologi vars mål är att nå ekonomisk, politisk och social jämlikhet mellan könen. Feminism synliggör strukturer och påvisar att vi lever i ett ojämställt samhälle. I dagens samhälle har feminism kommit att bli ett brett begrepp där individer och politiska partier har olika uppfattningar om vad feminism innebär, allt från det rådande klassamhället till individer med olika förutsättningar. Vägen till ett jämställt samhälle ser olika ut beroende på hur vi problematiserar kvinnors underordning och de rådande patriarkala strukturerna. Jag anser att vi lever i ett patriarkat och att frånvaron av jämställdhet mellan könen är ett problem som sträcker sig bortom lönefrågan. Det handlar lika mycket om den privata sfären och kvinnors underordning i hemmet som kan leda till att kvinnor misshandlas, våldtas och mördas. Jag vill inte att denna text ska

komma att förminska eller osynliggöra detta. Mitt fokus är i stället hur vi i diskursen ser på kvinnor och män som olika grupper, samt hur synen på feminism i politiken påverkar vilka åtgärder som görs. Jag vill lyfta frågan om separatismen. Hur kan vi nå jämställdhet om fokus alltid är på kvinnor och män och inte på människor. Hur kan vi nå jämställdhet om vi osynliggör strukturer? Svaren skiljer sig beroende på vem frågan ställs till. Detta behöver inte innebära ett problem, allas kamp ser olika ut. Huvudsaken är att vi är medvetna om att det finns en struktur. Inom politiken är det intressant att se högerns osynliggörande av just detta. ”Feminism utan socialism” (Folkpartiet) kunde vi läsa på affischer under valrörelsen. Feminism utan socialism osynliggör de strukturer som upprätthåller ett ojämställt samhälle. Som socialist ser jag strukturen, och behoven av politiska ingrepp ska enligt mig vara riktade mot strukturerna. Högern däremot förminskar strukturernas betydelse, och med den grundsynen finns inget utrymme för förändringsarbete. I den privata diskursen finns en tydlig se-

Vad hände sen? ”Labour pustar ut”, Frihet 6/2014 Frihet skrev förra året om den skotska folkomröstningen och huruvida landet skulle fortsätta vara en del av Storbritannien eller inte. Till slut valde skottarna det säkra alternativet – att stanna i Storbritannien. I artikeln intervjuas Nathanael Sansam från föreningen Young

Fabiens. Han varnade då för att omröstningen skulle få konsekvenser. – Det kan leda till att Labour kan vinna regeringsmakten men samtidigt sakna majoritet att rösta igenom sina förslag, sa Sansam. Nu ser det ut att kunna bli verklighet. Den konservative premiärministern David Cameron planerar att förbjuda skotska

parlamentariker att rösta för frågor som bara rör England. En sådan fråga är till exempel den om inkomstskatt. Utvecklingen oroar politiker från Labourpartiet. Om skotska röster inte räknas i parlamentet ser de konservativa ut att ha makten över viktig skattepolitik under väldigt lång tid framöver.

7 2/2015

FRIHET

paratism mellan kvinnor och män. Många förminskar den feministiska kampen och kopplar feminism till radikala kvinnor som skyller alla problem i samhället på män. Det kan förstås uppröra om man tar deras argument ur sitt sammanhang, men vi måste förstå att det är självklart att man hatar sin förtryckare. Vi måste förstå att historien påverkar nutiden. I det vardagliga livet delas könen upp, ofta omedvetet. Det kan låta så här: ”Jag var ute med min ”väninna” eller ”killkompis”. Varför inte bara ”en kompis”? Jag vill även passa på och lyfta fram hur stor påverkan skolan har på vår syn på jämställdhet då vi redan i förskolan lär oss att tjejer ska leka med dockor och sminka sig. Tjejer uppmuntras också till stillsamma lekar. Medan pojkar ska ägna sig åt fotboll och aktiva lekar där de ska ta mycket plats. Detta återspeglas sedan i exempelvis arbetslivet. Vi behöver alla hjälpa till att skapa utrymme för människor att få vara just människor – oavsett kön. /Halkow Aziz

H AL LÅ DÄ R!

NATASA MIROSAVIC Projektledare för SSU:s Västsaharaprojekt

Västsaharas kvinnor i fokus Vad är syftet med Västsaharaprojektet? – Det är ett utvecklingsprojekt som syftar till att stärka systerorganisationen i Västsahara, att öka kvinnligt deltagande för att i praktiken nå halva makten och väcka opinion samt infor mera om ockupationen av Västsahara i Sverige. Hur skulle du beskriva situationen där just nu? – Det finns en stark tradition av kvinnligt deltagande egentligen ända sedan befrielsearbetet började, och det blir bättre. Nationella styrelsen har dessutom fått en mer jämn fördelning sedan vi kom dit. Jag skulle vilja säga att vi har en del i den framgången. Vi har jobbat hårt med kvinnligt deltagande. Rent konkret, hur jobbar ni? – Inför kongressen för några år sedan hade vi bland annat kurser där kvinnor fick öva på debatter och retorik. Vi har hållit föreläsningar och seminarier om organisering för olika ung domsverksamheter i lägren där vi bland annat använt SSU som exempel på hur man kan jobba på både nationell och lokal nivå.

Varför fokus just på kvinnligt deltagande? – Här som på många andra håll ser vi att ju längre upp man kommer i maktordningen, desto färre kvinnor ser man. Det är ett problem. Även makten måste bli jämnt fördelad. I slutet av februari anordnades olika lopp i Västsahara, varför? – 24 februari sprang deltagare från hela världen maraton, halvmara eller en mil mellan tre av Västsaharas sex flyktingläger. Loppen startades för att uppmärksamma frågan kring Västsahara. När folk är där stödjer de även samhället genom att vara på plats och familjerna de bor hos. Tror du att Sverige kommer erkänna Väst sahara? – Jag hoppas att regeringen förverkligar det beslut man var med och drev igenom i riksdagen den 5 december 2012, då man uppmanade den dåvarande regeringen att erkänna staten Väst sahara. Och jag hoppas att det sker väldigt snart. TEXT: MADELEINE HAMMARSTRÖM

”13 miljoner är en hög lön, men han har gjort ett fantastiskt jobb.”

SWEDBANKS STYRELSEORDFÖRANDE ANDERS SUNDSTRÖM OM ATT VD:N MICHAEL WOLF FÅTT LÖNELYFT PÅ 60 PROCENT.

BRUTALA LAGAR I POLEN Polens parlament har godkänt en lag om obligatorisk kastrering av dömda pedofiler och förövare av incest. När röstresultatet om lagförslaget var klart hade endast en röstat emot och 400 för. Detta innebär att innan fängelsestraff påbörjas eller ett halvår innan frigivning ska den dömda genomgå kemisk kastrering. Det kontroversiella förslaget om kastrering av pedofiler lades fram av den liberale premiärministern Donald Tusk för ett år sedan, efter att en 45-årig man gripits misstänkt för att ha hållit sin 21-åriga dotter som sexslav i sex år.

STORMIGT HOS SD-TIDNING Det har stormat rejält kring SD-tidningen Samtiden den senaste tiden. Först misstänktes pressekreteraren för SD Martin Kinnunen för ekobrott efter utbetalningar till ”sparkade” Erik ”Järnröret” Almqvist. Nu har tidningen fått en ny politisk redaktör i Markus Jonsson, Jonsson som för övrigt varit redaktör för MUF-tidningen Blått. I samma veva gick den petade redaktören Jan Sjunnesson ut i Dagens Nyheter och berättade att det egentligen är Erik Almqvist som styrt tidningen från sitt nya favoritland Ungern.

EX-MINISTRAR från Moderaterna har hittills ringt Expressens Niklas Svensson och berättat om sina nya kärleksaffärer.

”Vi behöver göra lagändringar för att alla ska ta ansvar.” ARBETSMARKNADSMINISTER YLVA JOHANSSON OM ATT FLER KOMMUNER BEHÖVER TA ANSVAR FÖR ASYLMOTTAGANDE.

8 2/2015

FRIHET

VAL I VÄRLDEN: FINLAND

Typ av val: Riksdagsval. Datum: 19 april. Statsskick: Republik. Invånare: 5,4 miljoner.

Kuriosa 1: 99 procent av finländarna bastar minst en gång i veckan. Kuriosa 2: I Finland betalar du trafikböter utifrån hur mycket du tjänar.

DET POLITISKA LÄGET: Efter det förra riksdagsvalet i Finland satt sex partier i regeringen. Nu återstår bara fyra. Ur svenskt perspektiv kan den finska regeringen framstå som annorlunda. I regeringen sitter repre sentanter från liberalkonservativa Samlingspartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Svenska folkpartiet. Tidigare satt också Vänsterförbundet och De gröna i regeringen. Men Vänsterförbundet lämnade i protest mot nedskärningar i sociala utgifter och De gröna lämnade i protest mot utbyggd kärnkraft. Den något märkliga regeringen kom till 2011 efter att högerextrema Sannfinländarna gjort ett framgångsrikt val och fått 19,1 procent, lika mycket som Finlands socialdemokrater. Statsminister är Samlingspartiets Alexander Stubb. Stubb har knackiga opinionssifrror att oroa sig för. I de senaste mätningarna har Socialdemokraterna gått om Samlingspartiet. Men båda partierna har tappat sedan förra valet. Centerpartiet ser ut att gå vinnande ur valet och ligger just nu runt 25 procent i opinions mätningarna. Frihet ringde upp Janne Waas, chefredaktör på den oberoende vänstertidskriften Ny Tid, för att få svar på några frågor om valet. Vilken fråga tror du blir hetast under riksdagsvalet? – Den europeiska finanskrisen och frågan om Grek land kommer inte att försvinna. Tyvärr tror jag att Sannfinländarna kommer att sätta invandringen som en stor fråga. Jag hoppas att vänsterpartierna och De gröna lyckas lyfta fram och kritisera regeringens åtstramningspolitik. För en svensk verkar det märkligt att social demokrater men inte centerpartister just nu sit ter i en regering ledd av Samlingspartiet. Hur kommer det sig att det ser ut så? – Det har en del olika orsaker, en är att vi aldrig sysslat med blockpolitk som i Sverige, det är inte första gången de sitter i samma regering. En annan orsak är att Centerpartiet tidigare varit regerings

9 2/2015

FRIHET

bärande parti men gjorde en brakförslust förra valet, och valde då att gå i opposition. Det samtidigt som Socialdemokraterna misslyckats som oppositionsparti och ville sitta i en regering. En tredje orsak är att Centerpartiet, Samlingspartiet och Socialdemokra terna brukar ligga runt 20 procent och göra upp om regeringsmakten. Men nu gick Sannfinländarna fram och slog sönder den heliga treenigheten. I opinionsundersökningarna ser det ut som att Centerpartiet har gynnats av att stå utanför re geringen. Varför har de tjänat så mycket på det? – Regeringens politik är väldigt impopulär, det ekonomiska läget är svårt, och vem som styrt har inte spelat så stor roll då den nyliberala politiken dominerar i hela världen. Centerparitet står utanför regeringen och gör inte mycket annat än att kritisera regeringen och har tagit många populistiska poäng. Är det någon skillnad mellan regeringen och Centerpartiet? – Det är inga stora skillnader. Det finns sakfrågor som de är oense om. Centerpartiet är mer EU-kritiskt. Men i grund och botten är centern ett likadant hö gerparti som Samlingspartiet. Sannfinländarna är fortfarande väldigt stora. På vilket sätt liknar och skiljer de sig från Sverige demokraterna? – De dök upp 2011 med en grym skräll. Men sedan dess har många av deras medlemmar klantat bort sig i offentligheten med nynazistiska och fascistiska uttalanden. Skillnaden mot SD är sannfinländarnas bakgrund ligger i Finlands landsbygsparti, ett gammalt jordbruksparti som var konservativt, men det var inte grundat i främlingsfientlighet och ligger närmare So cialdemokraterna och Vänsterförbundet i socialfrågor. Men under 90-talet infiltrerades det av en nyfascistisk grupp som lever kvar i partiet; den delen av partiet är jämförbart med Sverigedemokraterna. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: ANNA ÖDLUND

”Om förslaget om rökförbud går igenom kan vi väl vänta oss att MUF står utanför uteserveringar och delar ut gratis cigg.” ALMA TALLBORN, SPRÅKRÖR I GRÖN UNGDOM VÄST

US ILL TR ATIO N: AN NE LIE CA RL ST RÖ M

112 NUMRET DU SKA RINGA TILL OM DU BLIVIT SKJUTEN. DU KAN DOCK INTE RÄKNA MED ATT DE TROR DIG.

28 TJURSKALLAR FÖRLORADE 3 mars är ett historiskt datum för Slovenien. Efter många försök lyckades parlamentet till slut rösta igenom en lagändring som nu tillåter samkönade äktenskap och homoadoption. 51 röstade för, 28 konservativa emot. Frihet gratulerar Slovenien och hoppas att kampen för ett mer jämlikt och tolerant samhälle fortsätter.

TILLÄT NAZISM MEN INTE VAPEN Att posera med nazistsymbol på en Facebookbild var inget som hindrade en lokal SD-politiker i Småland från att knipa en plats i kommunfullmäktige. Politikern till och med välkomnades av lokala partimedlemmar. Men när han häktades misstänkt för grovt vapenbrott i slutet av februari verkade Sverigedemokraternas ledning ha fått nog. Lägligt nog valde politikern själv att lämna partiet i samband med häktningen, vilket gjorde att SD äntligen kunde säga de efterlängtade orden: ”Han är inte vår medlem”, vilket med andra ord betyder ”Han är inte längre vårt problem”.

HÄNDER I GÖTEBORG Varje år förlorar 200 personer i Sverige sina händer i olyckor. Lyckade transplantationer av händer har gjorts endast på ett fåtal platser i världen, men till hösten kommer Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg börja med detta ingrepp.

”Stefan Löfven hoppas på sex medaljer, då måste ju jag hoppas på sju.” Anna Kinberg Batra intervjuas inför skid-VM i Falun.

LÖFVEN RIMMAR PÅ SUCCÉN I samband med att den digitala folkrörelsen Rättviseförmedlingen fyllde fem år skickade statsminister Stefan Löfven en otippad present. Löfven hade diktat ett telegram för att hylla deras arbete. ”Sverige är kanske världens mest jämlika land, men det bygger ju på att många andra är kassa, det blir som om en droppe vatten kallar sig för ocean i ökensand, bara för att den råkar ha större massa … Så kära vänner, var stolta men inte nöjda över resultatet. Jag önskar er all lycka i den fortsatta succén! Länge leve Rättviseförmedlingen – ned med patriarkatet, med vänliga hälsningar Stefan Löfven”

”Jag kommer sörja hela livet att jag inte blev den första kvinnliga statsministern. Och uppriktigt sagt kommer det kännas lite pyrt om den första blir en moderat.” MONA SAHLIN OM STOLTHETEN ATT VARA S FÖRSTA KVINNLIGA LEDARE MEN ATT MISSLYCKAS MED ATT BLI STATSMINISTER.

10 2/2015

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex! Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

9 APRIL – 7 MAJ

april. YES, samarbetsorganisationen för socialdemokratiska student- och ungdomsförbund i Europa, håller kongress I Schweiz. Frihet är givetvis på plats för att följa SSU:aren som kandiderar i valet.

Mitt ex var min bästa vän Jag och min kille gjorde slut för ungefär en må nad sedan, och jag känner mig fortfarande dep pig. Jag var inte kär i honom längre, men han var min bästa vän och nu har vi nästan ingen kontakt. När vi gjorde slut sa han att han inte ville träffas mer. Han är den enda som jag pratat med om vissa jobbiga saker som hänt mig. Borde jag ta kontakt med honom och fråga om vi kan vara vänner? – Det tycker jag absolut att du kan göra, om du vill. Kanske har han ändrat sig sedan ni gjorde slut, då han sa att han inte ville träffas mer. Men även om ni kommer överens om att vara vänner, var beredd

pratar om med andra. Ledsenheten och saknaden går över så småningom, även om det kan ta olika lång tid. Men det särskilda problemet du beskriver, att du inte längre har någon att prata om jobbiga saker med, behöver du nog göra något för att lösa. Skulle du kunna prova att ta initiativ till att prata med någon av dina kompisar? De flesta tycker att det känns svårt att öppna sig och visa sina allvarliga sidor, särskilt när man inte är van vid det. Men vågar du göra det en gång så blir det troligtvis lättare att göra det igen. Just nu är du inne i en deppig period, och om du vågar be dina vänner om stöd så kan de förhoppningsvis våga göra detsamma i framtiden.

– Var beredd på att ni kanske inte kommer att kunna prata med varandra på samma sätt som ni gjorde när ni var tillsammans. på att ni kanske inte kommer att kunna prata med varandra på samma sätt som ni gjorde när ni var tillsammans. Det blir en ny slags relation där ni får hitta ett sätt att umgås som båda trivs med. Det är inte alls ovanligt att man blir deppig efter att ett förhållande tagit slut, även om man inte var kär. Man kan sakna att ha någon nära sig, och som du beskriver, någon att prata med om saker man inte

april. Presentation av och debatt om regeringens vårproposition i riksdagen.

19 25

april. Finland går till val i parlamentet. april. Folkpartiet har riksmöte i Västerås.

Om du mår dåligt över de jobbiga saker som har hänt dig, så hoppas jag att du kan vända dig till någon vuxen som kan hjälpa dig, till exempel kuratorn på din skola eller ungdomsmot tagningen. Du ska inte behöva gå och bära på det ensam.

SKILJELINJEN

Ska turordningen i LAS tas bort?

ELLINOR ERIKSSON,

– Nej, det är viktigt med trygghet på arbetsmarknaden. Och varför är det alltid för unga man diskuterar det här. Varför är det alltid unga som ska ha sämre villkor? Är det inte dåligt för ungdomar att de som jobbat länge

gynnas på arbetsmarknaden? – Om man ser till fakta så omfattas nästan inga unga av LAS. TCO-facken har kommit fram till att bara två procent av alla unga berörs av LAS, alltså har inga unga fått gå för turordningsreglerna. Unga

drabbas av skitvillkor på andra sätt. Tycker du att LAS är bra som det är nu? - LAS betyder ju lagen om anställ ningsskydd. Och om jag tycker att det är bra? Ja. Jag tycker också att det ska omfatta unga.

– Ja, de nuvarande turordnings reglerna är omoderna och diskriminerar unga genom att sätta ålder och anställningstid före kompetens. På vilket sätt gynnar det unga? – Dagens ungdomsgeneration har i realiteten ingen

anställningstrygghet, vi hamnar alltid sist i turordningslistorna. Vår ungdomsgeneration vill inte stanna hela yrkeslivet på samma arbetsplats, då behövs en anställningstrygghet som gör det möjligt att ställa om och vidareutbilda sig.

Finns det inte en risk att uppluckrad LAS kan leda till en otrygg arbetsplats för de anställda? – Att värna de nuvarande turordningsreglerna ger ingen som helst anställningstrygghet åt ungdomar.

maj. Arbetarrörelsen firar sin dag runt om i landet.

ORDFÖRANDE SSU

RASMUS TÖRNBLOM, ORDFÖRANDE MUF

11 2/2015

FRIHET

maj. Storbritannien håller val till underhuset, House of commons.

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND

Kan kvinnor inte samarbeta? JAG SITTER HÄR i skrivande stund och kän ner mig lite ledsen. Jag heter Hanna och jag är feminist och har väl varit det så länge jag kan minnas. Den första medvetna tanken jag kan komma ihåg om könsroller är från da gis, hur pojkarna och flickorna delades upp i grupper, och hur konstigt jag tyckte att det var när en grupp killar sa att jag inte fick leka i kuddrummet för att det var killarnas rum. Men med värme kommer jag också ihåg hur min bästa vän på dagis, Fritjoff, då kom ut från killarnas rum, tog min hand, och sa att sånt var fånigt och han ville leka med mig och att det där med killar och tjejer inte spelar någon roll.   Jag har fortsatt med samma tänk livet ige nom. Jag är nog född feminist. Kommer ga ranterat att dö som feminist. Det är jag inte ledsen över. Jag är snarare stolt och glad över vad det fått mig att utmana i mitt eget liv, att jag aldrig låtit mig begränsas på grund av mitt kön, och jag är tacksam över alla vänner och kloka människor jag mött på vägen. I SKRIVANDE STUND är jag dock ledsen för att jag såg en grupp kvinnor som jag känner skratta åt att en högerkvinna, också feminist, skulle skickas till Gulag. Givetvis ett skämt, men inte ett så smakfullt sådant. Jag sa ifrån, som jag alltid gör, men de ville mena att detta var ok för att det var ju trots allt en höger kvinna. Jag tycker inte att det är okej. Jag är inte

höger, men jag tycker inte att någon ska skickas till Gulag. Ens på skämt. ÅR 1921 HÅLLS det första valet där kvinnor får samma rättigheter att rösta som män i Sverige. Fem kvinnor tar också plats i riks dagen. Liberaler. Socialdemokrater. Borgare. De har en sak gemensamt: De är kvinnor som alla tycker att det är viktigt att kvinnor, och kvinnosaksfrågor, ska värderas lika högt och tas på samma allvar som frågor som främst berör män. Men kvinnorna sorterades in i specifika frågor, ”mjukare” frågor. ”Kvinno frågor” som inte togs på allvar och som i stort sågs som strunt. Som vård och barn. FÖR ATT FÅ ett större inflytande och att dessa frågor skulle börja värderas på samma nivå som frågorna som män drev, så valde kvin norna av helt skilda ideologiska övertygelser att arbeta tillsammans. Man kunde komma överrens om problemen, och arbeta därifrån. Det här var ett oerhört viktigt arbete och utan samarbetet skulle det troligtvis ha blivit mycket svårare. Detta samarbete är en otro ligt viktig pusselbit i Sveriges historia avse ende kvinnokampen. SÅ JUST NU är jag ledsen, för ibland känns det som att vissa glömt bort det. Det är fort farande många frågor som inte tas på samma allvar för att de främst drabbar kvinnor. Tydliga exempel är sjuksköterskors löner

12 2/2015

FRIHET

och även alla nedskärningar inom förloss ningsvården. Jag undrar om dessa frågor skulle få mer respekt med mer samarbe te?   Men varför existerar inte det samarbetet idag? Jag vet inte, men jag vet att jag, när jag växte upp, fick höra från alla håll och kanter att kvinnor inte kan samarbeta, att de är brå kiga, talar bakom varandras rygg. Jag vet att jag inte blev uppmuntrad att tävla mot människor i yrkeslivet, utan jag blev upp muntrad att tävla mot andra kvinnor. Efter som jag själv är kvinna. JAG FÖRSÖKER TÄNKA på det här, och jag analyserar alla mina handlingar. Blir jag mer arg på en sak en person säger för att det är en kvinna? Blir jag mer mån om att tävla mot någon med samma kön? Uttrycker jag mig mer dömande gentemot en kvinna jag tycker har fel än mot en man? Jag tänker på detta, och om jag gör det: Då slutar jag. Skärper mig. För det viktigaste med kvinno kampen är solidaritet och att lära sig att inte döma och inte tävla mot andra kvinnor i onödan. S

Hanna Fridén är frilansjournalist.

Vem skyddar

budbäraren?

13 2/2015

FRIHET

De reste till Syrien för att berätta om ett krig. På vägen hem blev de själva nyheter då de kidnap pats. Nu berät tar Magnus Falkehed och Niclas Ham marström om vad som hände.

AGNUS FALKEHED HAR många år som frilansare bakom sig, han talar försiktigt och eftertänksamt. Han har en klocka på armen men avbryter aldrig koncentrationen från samtalet för att kolla hur lång tid det är kvar.

NICKLAS HAMMARSTRÖM ÄR lång och har bakåt kammat hår, han har inte dragit upp tröjans dragkedja hela vägen, runt halsen har han en tjock guldkedja. NÄR EXPRESSEN SLÄPPTE nyheten om att Frihetmedarbetaren Joa kim Medin i slutet av februari försvunnit ringde Magnus till Niclas för att berätta. – Det kom tillbaka för mig. Det var hjärtat i halsgropen, norra Sy rien är ju ännu värre, säger Niclas. JOAKIM MEDIN KOM hem oskadd efter att under en knapp vecka ha varit fängslad av den syriska regimen (läs hans reportage på sidan 28). Niclas och Magnus kidnappades när de skulle lämna Syrien via Li banon i november 2013. De fördes bort i en bil med ögonbindel på. Satt under flera månader inlåsta i en källare. De överlevde ett flyktförsök och fick till slut komma hem och krama om sina familjer igen. De fick också publicera ett långt reportage om vad de sett. MAGNUS OCH NICLAS tittar lite extra på varandra ibland för att liksom kolla av läget hos den andre. Trots att Magnus bor i Paris och Niclas i Stockholm känner de varandra lika väl som dem de delar sina liv med. De är samspelta. När den ene sagt sitt väntar han ut den andre så att båda får säga sitt. Den enda gången det verkligen blixtrar till mellan dem och de talar emot varandra är när de ska diskutera Syrien och förhoppningarna om framtiden. – Kriget kommer att hålla på i jättemånga år till. Jag ser inget slut på det än. Jag ser inte en tillstymmelse till att det ska kunna bli fred i landet. Jag är rädd att konflikten kommer att sprida sig ännu mer, säger Niclas. Där tar han en paus och tittar på Magnus. – Det är jättesvårt men jag vägrar att rycka på axlarna, vilket du inte heller gör, säger Magnus och tittar på Niclas innan han fortsätter: – Människor suckar när de tänker på Syrien. Men det finns inte ett enda krig i världshistorien som man inte fått slut på förr eller senare. Varje dag kriget förkortas räddas tusentals människor och familjer. NÄR VI TRÄFFAS i ett konferensrum hos bokförlaget har kriget i Sy rien snart härjat i fyra år. 12,2 miljoner människor är på flykt och 220 000 människor har dött sedan krigets början. Niclas Hammarström har varit på tre reportageresor i landet. Först två gånger i Aleppo och sedan den ödesdigra resan med Magnus då de kidnappades. – Det har gått fyra år nu sedan kriget började och hur mycket som helst har förstörts. Det kan hålla på i 20 år till. Hela landet kommer att vara borta och vad är det för befolkning kvar? Vad är det för framtid för barnen som växer upp där idag, hur pass skadade är de? säger Niclas. – Vi såg ju väldigt sargade människor där, säger Magnus.

TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: PETER JÖNSSON

NICLAS DRAR IN extra luft och utbrister: – Nu fick jag en otrolig känsla av att jag vill åka tillbaka igen. Nu helst. Åka tillbaka och rapportera vad som händer. – Vi kan inte nöja oss med att vara apatiska för det som händer. Folk måste få verkligheten nedstoppad i halsen. Det är legitimt att bry sig om Melodifestivalen men man kan inte bara göra det, säger Magnus. NU VERKAR DET inte som att Magnus och Niclas kommer att åka till baka till Syrien igen, men Syrien kommer alltid att leva kvar inom

14 2/2015

FRIHET

15 2/2015

FRIHET

– Att det nu inte finns några fristående utländska journalister där är fullständig tragik. Nu är vi kanske inte de som åker dit nästa gång, men åker ingen dit och bevakar ger man ett frikort till alla möjliga övergrepp. dem. I mörka stunder skickas de tillbaka till den källare de var fångna i. Särskilt under arbetet med boken. – Vi har varit tillbaka nere i källaren ett antal gånger. Saker som vi har förträngt har kommit tillbaka igen när vi har suttit och pratat med varandra, säger Niclas. När Niclas sagt sitt tar Magnus upp tråden. – Vid ett par tillfällen så var vi nog ganska nära att lägga ner pro jektet. Det var mycket jobb och ganska påfrestande. Samtidigt tänkte man: Fanken, har man överlevt det här så ska vi väl kunna ro det här i hamn också. Jag är verkligen tacksam att vi lyckades. Varför var det det viktigt att åka dit? – Just då var det inga andra journalister i det området. Det kändes viktigt att komma dit och visa den delen av Syrien, säger Niclas. – Nu är kriget i södra Syrien på väg att ta en helt annan vändning. Allt det som händer nu är ju det vi indirekt höll på att bevaka när vi var där. Att det nu inte finns några fristående utländska journalister där är fullständig tragik. Nu är vi kanske inte de som åker dit nästa gång, men åker ingen dit och bevakar ger man ett frikort till alla möj liga övergrepp, säger Magnus. Var det värt det? – När vi satt där i källaren och ställde oss själva den frågan var det absolut inte värt det. Då frågade vi oss hur vi kunde utsätta våra fa miljer för det. Om du frågar min familj så var det inte värt det. Frågar du mig så fick vi ut material, på så sätt var det värt det, men det var ett jävligt högt pris vi fick betala, säger Niclas. – Om frågan är om vi skulle vilja ha det ogjort i efterhand så skulle vi självklart välja att inte ha varit med om det och inte skrivit den här boken. Det vi har varit med om har skurit djupa sår i familjehistori ken, för jag vet inte hur många generationer framåt. Ingenting gör att det är värt det på det sättet. Men om frågan är om vi kommer åka ut igen, eller om någon annan borde åka till de här länderna är svaret ett annat, säger Magnus. VÄRLDEN HAR BLIVIT en farligare plats för journalister. Bara under de år och de gånger som Niclas Hammarström gjorde reportage från Syrien märkte han skillnad. – Första gången jag var i Aleppo drog folk i mig och ville visa världen hur det ser ut där. Andra gången undrade de varför jag över huvudtaget var där, det hade ju inte hänt något sen förra gången, säger han. – I Syrien ville människor först visa oss journalister vad som hän de, men de blev besvikna då de märkte att världen inte reagerade. När Homs terrrorbombades 2012 var det en handfull journalister där och ett par dog. Men det var också 35 soldater som dog när de försökte skydda journalisterna. Då fanns det fortfarande hopp om att det skulle komma något slags hjälp från väst, säger Magnus. DE SÄGER SJÄLVA att de är ungefär samma Magnus och Niclas som innan de kidnappades. Det lovade de varandra så gott som direkt de blev tillfångatagna, att hålla ihop och stötta varandra i den där käl laren. Men vissa saker är annorlunda.

– Jag är känsligare och kan gråta och visa att jag gråter, säger Niclas. – Vi är förändrade, men inte radikalt. De dåliga sidorna är ändå kvar, säger Magnus. TROTS ATT DE fångades och levde i månader utan kontakt med om världen. Trots att de skenavrättades och fick svälta så känner varken Niclas eller Magnus hat. – Jag känner inte att jag har ett hämndbegär. Sedan jag blev fri och fick krama om familjen har jag inte brytt mig mer om det där, säger Niclas. – Min stora seger är att jag vet att vad som än händer med dem som höll oss gisslan så kommer jag att vara tio gånger lyckligare, säger Magnus. EFTER ALLT DE varit med om tror de att de har fått en bättre förståelse för människorna de rapporterat om. – Vi är mer förstående för hur känslan är när man som syrier trycker sig mot en husvägg och försöker skydda sin familj när bom berna faller utanför och det hörs skottlossning. Den känslan kan jag förstå nu: Hur maktlös man känner sig. Vi var i exakt samma situation och den dödsfruktan vi upplevde då var fruktansvärd, sä ger Niclas. – Eller det som händer med människor över hela jorden. Att allt du har byggt upp under ett helt liv hänger på vad den där människan fram för dig gör med sitt pekfinger. Trycka – trycka av. Trycka – inte trycka av. Den utsattheten har man fått lite mer känsla för, säger Magnus. KORT EFTER ATT de kom hem gjorde Niclas ett fotojobb där han följde med förre utrikesministern Carl Bildt till Mali. Magnus fortsatte som frilansande korrespondent från Frankrike där han bor sedan länge. Magnus har alltid gillat att han som journalist kan knacka på en dörr var som helst i världen och säga: ”Hej, jag heter Magnus, kan jag få prata med dig?” Niclas fastnade för att ta bilder när han som tonåring började foto grafera travhästar. Nu vill han helst ta bilder som förmedlar någon ting och ligger kvar på näthinnan. Att ta bilder för att få människor att uppmärksamma något. NÄR DE SATT på flyget på väg hem från Libanon efter att de blivit fria träffade de en man som flytt från Syrien och kommit till Sverige. Han tackade dem för att de åkt till den plats mannen flytt ifrån, för att berätta. – Då känner man halleluja, säger Magnus. – Men självklart är vi äventyrare också, vi söker spänning, det kan man inte sticka under stol med, säger Niclas. – Det är klart att man vill göra de jobb man kommer att minnas, det finns ett egodriv också. Vi är inte helgon som flyger runt för att frälsa världen. Men vi åker inte bara runt för egotrippen och våra arvoden, jag tror att man måste ha mer. Lite värlsförbättrande måste man fanimej få vara. S

16 2/2015

FRIHET

RÅGAN OM PRESSFRIHET och journalisters säkerhet är stän digt aktuell. Kanske nu mer än någonsin. Det senaste året har flera fall uppmärksammats där journalister fängslats eller kid nappats i tjänsten, och vi har även tvingats inse att svenska reportrar inte är fredade. Vem är bättre att svara på utrikespolitiska frågor än utrikesministern, tänkte vi på Fri het och försökte boka tid för intervju. Men på grund av tidsbrist både för ministern och Frihet lyckades vi endast få till en intervju via mejl. Här har ni Margot Wallströms svar om pressfrihet, journalisters säkerhet och EU:s arbete: Är det viktigt för regeringen att vi har svenska reportrar på plats i konfliktområden? – Det fria ordet är en förutsättning för folk ligt deltagande i det offentliga och politiska livet och måste försvaras på alla sätt. Det är en avgörande fråga för öppna samhällen och demokrati. Journalisters säkerhet är en grundläggande del av yttrandefriheten. När journalister utsätts för våld och trakasserier riskerar resultatet att bli tystnad och själv censur. Tyvärr utsätts journalister för stora risker i många länder, framförallt i konflikt zoner. En ny oroväckande trend är att allt fler internationella journalister dödas. Detta sagt, är det stora antalet som utsätts för våld, 9 av 10, lokala journalister som täcker lokala hän delser. De senaste åren har flera uppmärksammade fall handlat om svenska journalister som blivit fängslade eller kidnappade i Syrien och Etiopien. Dessutom sitter fortfarande svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fängslad utan rättegång. Det finns förvisso ett antal säkerhetskurser för journalister som planerar

åka till konfliktområden, bland annat en hos Försvarsmakten, men vad mer kan Sverige göra för att underlätta för reportrar att säkert kunna utföra sin utrikes bevakning? – Det är väldigt svårt att svara på eftersom varje enskilt fall är så speciellt. Generellt kan Sverige tillsammans med andra länder och organisationer naturligtvis göra mer för att stödja och skydda journalister som är verk samma världen över. – Sverige verkar för att stärka skyddet för journalisters säkerhet i många internatio nella forum tillsammans med andra länder. Sverige har till exempel varit pådrivande i framtagandet av EUs riktlinjer för yttrande frihet (EU Human Rights Guidelines on Free dom of Expression Online and Offline). Dessa riktlinjer är ett viktigt steg för att fördjupa EU:s engagemang med att stärka yttrandefri het och att bekämpa våld mot journalister. – Men det finns flera andra initiativ som också är viktiga att nämna. FN:s råd för mänskliga rättigheter antog en uppföljande resolution om journalisters säkerhet i sep tember 2014. Resolutionen understryker vik ten av att genomföra undersökningar och ställa de ansvariga för hundratals mördade journalister inför rätta. FN:s medlemsländer uppmanas att överväga särskilda enheter, oberoende kommissioner och särskilda åkla gare, liksom att etablera tidiga varningssys tem som ger journalister utökat skydd. Har frågan om journalisters säkerhet prioriterats annorlunda eller förändrats de senaste åren i EU? – Att verka för yttrandefrihet, och inte minst säkerhet för journalister, är en priori terad fråga för regeringen. För att uppmärk samma frågan om journalisters säkerhet ordnade Sverige tillsammans med EU:s ord förande Lettland en kväll för det fria ordet i Bryssel 9 februari i år. Sverige föreslog även ett starkare skydd för journalister vid OSSEs ministerråd i höstas.

17 2/2015

FRIHET

FOTO: KRISTIAN POHL/ REGERINGSKANSLIET

Utrikesministern om den hotade pressfriheten:

”Journalisters säkerhet är en grundläggande del av yttrande friheten.” Vad kan regeringens utrikespolitik göra för att främja yttrandefriheten när den är hotad? – Yttrandefriheten är också en prioritet inom svenskt bistånd. Sverige ger till ex empel stöd till människorättsförsvarare, in klusive de som arbetar för yttrandefriheten. Genom biståndet ges stöd till ökad säkerhet, stärkandet av rättsliga standarder och kapa citet för journalister och säker tillgång till in formations- och kommunikationsteknologi. S TEXT: MADELEINE HAMMARSTRÖM

”Det är historiskt farligt att vara journalist i konflikt områden”

– Om man är lite slarvig kan man ta andra världskriget som exem pel. Då hade man olika frontlinjer och de var egentligen bara några kilometer djupa. Som journalist kunde du verka och sova i relativ säkerhet några kilometer från fronten och sedan åka till fronten för att göra ett reportage., säger Jonathan Lundqvist och jämför med da gens situation. IDAG KAN KRIGETS fronter gå över hela länder. Det gör att det blir svårt att hitta luckor av fullständig säkerhet. – Idag måste journalister jobba med säkerhet 24 timmar om dygnet, de måste hela tiden leva med risken för eventuella kidnappningar. EN TREDJE SAK som gjort förhållandena för journalister som verkar i konfliktområden svårare är att sociala medier gjort det möjligt för parter i olika konflikter att själva nå ut med propaganda. – En annan sak är att för 20 år sedan var parterna i olika konflikter beroende av journalister. Ville man få ut sin story var man beroende av att kunna prata med journalister för att kunna föra ut den. Idag kan de nå ut själva med Youtube, Twitter och Liveleaks. Där är de ostörda, så nu blir journalisten en legitim måltavla då den glider runt och stäl ler jätteobehagliga frågor. Går det att göra något för att förbättra säkerheten för dem som jobbar i så farliga områden? – Dels kan journalister själva lära sig att göra bra bedömningar. Men det vilar också ett otroligt stort ansvar på redaktioner och civil samhället. Vissa redaktioner har diskuterat inköpsstopp från farliga områden, men det är inte heller bra. Man måste inse att vi går på en smal stig med stup på båda sidorna. Vi kan inte strunta i att köpa material från farliga områden, men vi kan inte köpa in för mycket heller.

TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

ONATHAN LUNDQVIST, ordförande för Reportrar utan grän ser, konstaterar att risken för att råka ut för något som journalist i konfliktområden aldrig varit så hög som nu. – Alla är nog lite yrvakna just nu. Vi har inte sett en sån här situation för svenska frilansare så länge jag kan komma ihåg. Det har kanske aldrig varit så här, säger Jo nathan Lundqvist.

LUNDQVIST MENAR ATT någonting började hända efter 11 september 2001 och har eskalerat sedan 2010. Det handlar om att fler och fler län der inspirerade av USA infört antiterrorlagstiftning. – Det började i USA men har spridit sig över i princip hela värl den. Det har blivit ett slags gummibandslagstiftning som vissa länder använder mot allt som inte passar in, när det inte passa kallar man det för terrorism. NÄR JOHAN PERSSON och Martin Schibbye greps använde sig den etiopiska regimen av just terror som ett sätt att tysta och omöjliggöra deras journalistik. – Att de greps är en direkt följd av antiterrorlagstiftning, säger Lundqvist. I SYRIEN HAR tre svenskar stoppats från att göra sitt arbete. Först var det Nicklas Hammarström och Magnus Falkehed som kidnappa des 2013, än är det inte känt exakt vilka som gjorde det. I slutet av februari 2015 greps frilansjournalisten Joakim Medin av den syriska diktaturen. I båda fallen handlade det om journalister som försökte rapportera från platser där det finns många grupper i konflikt. Det är ett ständigt krig utan klara och tydliga gränser.

JONATHAN LUNDQVIST TAR precis som många andra upp hur viktigt det är att arbetsgivarna betalar okej löner till dem som rapporterar. – Frilansarna måste ha råd med försäkringar och säkerhets utbildningar och allt vad det nu kan vara. Att vara säker på att få betalt eller inte kan vara avgörande för hur en journalist agerar i en farlig situation. En anställd vet alltid att den ska få lön. Om ett område är för riskfyllt att åka in i går det att säga att det inte är värt reportaget. Men en frilansare kanske måste för att få till reportaget som finansierar hemresan. Det är klart att den frilansaren blir mer riskbenägen. Men att göra viktiga utrikesreportage får inte stoppas av för stora risker, säger Lundqvist. – Jag tycker att man ska hysa beundran för de reportrar som vågar åka iväg. Att de vågar ta en stor risk för att låna sin röst åt någon an nan som behöver den. De reportrarna är inte lycksökare, det handlar om genuin övertygelse om att göra någonting för att förändra och förbättra världen. Ni har länge jobbat för att den fängslade journalisten Dawit Isaak ska frias. Hur går det? – Antingen sitter han fängslad eller så är han fri. Med den mått stocken har vi och alla andra misslyckats. Sedan så rör det sig på en mängd olika fronter där. Vi arbetar bland annat med juridiska påtryckningar mot Afrikanska unionen. Många arbetar med det dag ligen, men med alldeles för lite framsteg. Fram tills han är fri kan vi inte tycka att man gjort tillräckligt. Vad tycker du om UD:s metod med tyst diplomati? – Det ligger i sakens natur att den tysta diplomatin är just tyst. Men jag vet att de lyfter den här frågan varje gång de träffar eritreanska företrädare. Även om man ska granska vad UD gör och vara kritisk så ska man komma ihåg att det inte är UD:s fel att han sitter i fängelse, det är förtryckarregimen som satt honom där. S

18 2/2015

FRIHET

– Att vara säker på att få betalt eller inte kan vara avgörande för hur en journalist agerar i en farlig situation.

19 2/2015

FRIHET

ANNONS

FÖRS TA MAJ-FES TEN » 15 0 K R I D Ö R R E N » 18 Å R » 18 – 0 3 » FÄ R G FA B R I K E N

» 2 015

KO M O C H F I R A A R B E TA R RÖ R E L S E N S I N T E R N AT I O N E L L A H Ö G T I D S DAG M E D VÄ N S T E R Q U I Z B R A N DTA L S R AC E POLITISK ALLSÅNG B A R H Ä N G & D A N S G O LV LIVE! F LU M S KO L A N L Ä S E R J O N A S S J Ö S T E DT HEMLIG ARTIST

F Ö R K Ö P Á 10 0 K R PÅ W W W. B I L L E T T O . S E !

STOCKHOLM

20 2/2015

FRIHET

1MAJ_annons.indd 1

2015-03-18 17:29

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Själen – en del av kroppen MIN PAPPA ÄTER en medicin som skiljer kroppen från själen. Även om han blir rädd eller upprörd slår hjärtat i samma lugna takt. Som en klocka. För de flesta är det inte så uppdelat. TÄNK DIG ATT du har brutit benet. Bekanta ber dig följa med på en vild fest och du förklarar grejen med ditt ben. Det är av, trasigt, går inte att stå på. ”Men om du försöker tänka positivt så kanske det blir bättre”, säger en kompis och lägger huvudet på sned. Ärligt talat låter det ganska osannolikt, eller hur? Ändå bemöts många på det sättet, så fort det inte är kroppen som är fysiskt sjuk. I SOMRAS LARMADES det om att psykisk ohälsa bland unga har tredubblats sedan 1990-talet. Istället för att rabbla siffror ska jag sammanfatta det kort: Det är väldigt många ungdomar som mår dåligt. Och kurvan pekar åt fel håll. Ibland är det allmän oro och svårt att sova.  Andra gånger depression och självmordsförsök. Politiker, experter och tonåringar får frågan varför, men ingen har ett säkert svar. ”INGET ANNAT LAND har haft en så kraftig ökning av ungas psykiska besvär, och inget annat land har haft en så kraftig försämring av de ungas arbetsmarknad”, säger Sven Bremberg som är docent i socialmedicin vid Karolinska institutet och expert på ungas psykiska hälsa till SVT.

DET FINNS SÄKERT 1 000-tals orsaker.  Men oavsett om det är på grund av skolan, otrygghet, inget speciellt eller något helt oväntat så är två saker säkra. Det är ganska tyst om det. Och det är ett samhällsproblem.  Det går inte att kalla det något annat när så många mår så dåligt. Några gånger per år när den mörka statistiken kommer blir det svarta rubriker i kvällstidningar om hur unga mår. Men det ses mer som ett ungdomsproblem än ett folkhälsoproblem. En professor beskriver att ungdomar inte heller får behandling och hjälp i samma utsträckning som andra. Ungefär som att det är på grund av hormoner eller överkänslighet som psykisk ohälsa blir vanligare, att unga ”känner efter” för mycket. Då stannar ofta omgivningens råd i att tänka positivt eller att det handlar om inställning. DET GÅR INTE att köpa sprit i mataffärer, det diskuteras om rökning ska förbjudas på uteserveringar och i skolan står idrott på schemat. Ganska länge har man förstått att hela samhället tjänar på att människor mår bra. ALLA UNGA FÅR sin fysiska hälsa kontrollerad. Att tidigt lära sig att prata om hur man mår borde vara minst lika viktigt. Det vore ett sätt att göra det naturligare att snacka om sina egna tankar, och många skulle slippa må dåligt i onödan. Det är också ett sätt att se till att samhället kan fånga upp det här, istället för att det ska ses som varje persons egna

21 2/2015

FRIHET

privata problem.  Det slås larm om hur kuratorer och skolsköterskor stressar mellan olika skolor och bara hinner med det mest akuta. Elever som försöker be om hjälp men ingen hinner höra det.   Långa väntetider och på sommaren stänger ofta psykiatriska mottagningar.  All den här ångesten unga känner borde skapa oro på alla nivåer. Tabun måste försvinna och väntetider kortas.   SJÄLEN OCH KROPPEN sitter ihop. Och även om min pappas medicin gör att hjärtat slår i rätt takt så är inte livet så uppdelat.  Det finns 1 000-tals anledningar till att ungdomar lider av psykisk ohälsa, men lösningen är sällan att bara byta inställning. Det som däremot fungerar är att samhället byter inställning och ser psykisk ohälsa för vad det faktiskt är. Svaret är att aldrig låtsas som ingenting. S

Linnea Swedenmark är skribent och student. l.swedenmark@gmail.com

”Feminism är frihet – för alla” Årets homo. Årets live. Årets kanske starkast lysande stjärna. Frihet träffade 28-åringen som kommit att bli en förebild för många, rapparen som provocerar genom sin konst och flatan som ser sig själv som självklar. TEXT: MADELEINE HAMMARSTRÖM FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER

VET VAD DU tänker nu men du vet hur det går för dom som kommer hit och låter som Jimmie Åkesson. Dom som skiter i blatten, vill ha svinen vid makten. Så gå och slipa kniven och skicka grisen till slakten.” KRITIKEN MOT RADERNA hon rappade under framträdandet i Kärrtorp 2013 var hård. SD-toppar krävde inte bara en ursäkt från Silvana Imam utan ville även ha ”en kommentar från Stefan Löfven, riksdagens talman och andra som legitimerar den här typen av åsikter”. Silvana Imam svarade med att texten inte ska tas bokstavligt, att det ska ses som en metafor, att det handlar om att döda fördomar och krossa rasismen. Inget annat. DET TYDLIGA STÄLLNINGSTAGANDET mot rasism har kommit att bli ett naturligt inslag när Silvana Imam är i rampljuset. Senast i tacktalet på QX-galan i januari i år: – Vi hbtq-personer, och heteropersoner, driver en gemensam kamp. Den mot rasismen. Ut med rasisterna. Inte i min riksdag. Det här är inget skämt. Det är inget skämt för mig. Det här är på riktigt.

SD. Inte bara säga fuck SD, som mitt tal i förra veckan (QX-galan), utan verkligen syna dem. Vilka är de här 13 procenten egentligen? UNDER HÖSTEN 2014 släppte Feministiskt initiativ en valskiva där bland annat Silvana Imams låt I.M.A.M fanns med i en remix. En låt som i grunden är starkt antirasistisk och feministisk. Men när vi kommer in på partipolitik är hon tydlig. – Nej, jag är inte partipolitisk. Jag skulle inte vilja säga att min musik kan läggas i något sånt fack. Varken FI eller S. Men i och med att feminism är så viktigt för mig, för harmoni i världen, så är det upplyftande att det finns ett parti som inte bara pratar om de ekonomiska ojämlikheterna mellan könen utan verkligen går på djupet, in i strukturerna. Det är inte många som väljer att lyfta de frågorna på det sättet. Det var därför jag ställde upp och var med på den skivan. Vad betyder feminism för dig? – För mig är det självklart. Att inte vara feminist är att inte stå för samma rättigheter och skyldigheter för alla. Så det motsatta. Feminism är frihet. Frihet för alla.

JAG STÅR UTANFÖR Silvana Imams och RMH:s högkvarter Boxen på Kungsholmen i Stockholm och väntar på att bli insläppt när jag får ett samtal om att platsen ändrats i sista sekund. På ett kafé några kvarter bort sitter hon och väntar. Rapparen som både fått ta emot hat och irritation för sina texter och som hyllats för desamma av musikkritiker och fans över hela landet. Och även om hennes åsikter inte har förändrats är uttrycket lite mjukare, lite mildare när vi sitter ansikte mot ansikte. – Jag tror inte att Sverige har blivit mer rasistiskt. Jag tror att de 13 procenten alltid har funnits men att det bara har börjat pratas mer om det nu. Om någon säger bög eller n-ordet så är det en grej. Folk reagerar. Jag har gått i skolan med sådana personer (SD), men jag tror inte att det är ett gäng nazister. Klart att det finns, men jag tvivlar på att det är så svart eller vitt. Det är mer nyanserat.

FEMINISMEN HAR HAFT sina motståndare och har det fortfarande. Men Silvana Imam menar att det ser ut att gå till det bättre. Att mycket har förändrats de senaste åren. – Om jag utgår från mig själv, när jag gick på gymnasiet och högstadiet pratades det inte om queer, homosexualitet eller transpersoner på det sätt som jag tror att det görs nu. Det fanns ingen genuspedagogik i skolorna. Jag har sett att många av mina 15–17-åriga fans har queerföreningar i skolan, att det finns en diskurs där. Sen tvivlar jag på att det är så på alla skolor. Men i och med att feminismen syns mer idag, med alla artister och kvinnor som har makt, så ifrågasätts det om du inte är feminist på många platser. Menar du att det är så överallt? – Nej, sen är det klart att det finns de som har en skev bild och fortfarande kör ”Aha, är du feminist? Hatar du alla män då?” Men jag tror att det börjar vända. Att en förändring är på gång.

HON SITTER TILLBAKALUTAD i skinnsoffan och skakar lite på huvudet när hon säger att hon inser att det kan låta motsägelsefullt, men att gå till attack mot Sverigedemokraterna egentligen inte är lösningen. – För att bryta igenom måste vi använda ett annat språk och syna

I JANUARI FICK hon utmärkelsen Årets Homo på QX-galan, Manifestgalan prisade henne för årets bästa liveakt, hon hade inte mindre än tre nomineringar på Grammisgalan och blev för några veckor sedan utnämnd till en av näringslivets mäktigaste kvinnor av Veckans Af-

22 2/2015

FRIHET

â&#x20AC;&#x201C; Jag tror inte att Sverige har blivit mer rasistiskt. Jag tror att de 13 procenten alltid har funnits men att det bara har bĂśrjat pratas mer om det nu. â&#x20AC;&#x201E;23 2/2015

FRIHET

ÄGET ÄR BRA. Det är Aida Hadzialics svar på Frihets första fråga. Det vi frågat är just hur läget är. En ganska enkel fråga men relevant utifrån den politiska situationen. För ett år sedan var Aida Hadzialic kommunalråd i Halmstad. Redan där hade det gått att skriva om en politisk kometkarriär. N tidigt i att det beror på socialdemokratin och solidariteten. Välfärdsmodellen där alla får gå i skola gjorde att jag kunde få ett vanligt liv. – Det var socialdemokratin som byggde det här landet och den här samhällsmodellen. Sedan kan ju borgare komma i efterhand och revidera historiebeskrivningen och säga att de varit med och skapat välfärdsstaten, men det stämmer ju inte. DET BLEV NÅGRA dagars ledighet vid julhelgen. Men sedan var det beredskap i S inte kan tillsätta lediga tjänster. Då behöver man förena de här två problemen och göra ett rätt av två fel. Hur var du när du gick i skolan? – Jag har alltid tyckt om skolans värld. Så jag trivdes väldigt bra, tyckte att det var kul, hade bra klasskompisar och bra lärare som jag fortfarande har kontakt med. Sen gick jag det så kallade IB programmet, det var ett krävande program. Ibland kunde det bli tungt, många pluggdagar och stunder där man önskade att det skulle var över. Att proven skulle vara skrivna och att jag skulle få bli klar. Men nu när jag tittar tillbaka känner jag stor tacksamhet för det skolan och lärarna gav mig. Har du någon fritid? – Jag försöker skapa mig fritid. Försöker använda tiden som är över till att göra så vanliga saker som möjligt: träffa vänner, fika, träna och resa. Inget utöver det vanliga.

SILVANA IMAM Ålder: 28. Aktuell med: EP:n ”Jag dör för dig” som släpps i början av april. Ogillar: Smuts, jag är väldigt pedantisk. Det är sällan orent hemma hos mig, jag kan få flipp om det är stökigt eller smutsigt. Bor: Letar lägenhet med flickvännen Beatrice. Favoritplats: Bergen i Damaskus, pappa är från Syrien och vi har en lägenhet där. Såg senast: Jag somnar på två sekunder om jag ser film på kvällen, men den jag lyckades hålla mig vaken genom senast var The departed. Riktigt bra.

24 2/2015

FRIHET

färer. Silvana Imam har kommit att bli en förebild för många och inom flera olika grupper. – Det är där det har blivit skevt. Jag kan inte representera alla kvinnor eller alla homosexuella. Jag står för mig och det jag känner, men det är omöjligt för någon enskild person att representera alla i en grupp. MEN DET ÄR tudelat. Å ena sidan skevt. Å andra stoltheten. – Jag har fått den rollen och det är klart att 7-åriga Silvana är väldigt glad för det. Om jag vore 15 år och lyssnade på min musik då skulle jag känna styrka. Ett syfte är att skriva för 15-åringar, oavsett kön, och få dem att förstå att kampen är könlös. Musiken och kampen handlar inte om kvinnor per se, det handlar om en världsbild som är skev och orättvis. En patriarkal struktur som drabbar alla. Män, kvinnor och dem som inte identifierar sig som något av könen. Hur kommer det sig att din musik har blivit så politisk? – Mitt liv är politiskt. Jag har alltid reagerat på saker, undrat varför jag känt mig fel eller varför andra säger att det är fel. Varför jag mobbades när jag hade kort hår. Min musik är mitt liv. Jag vet inte vad jag annars skulle skriva om. FÖR SILVANA IMAM har det dock inte alltid varit självklart att skapa musik och framför allt inte att göra den politisk. Hon berättar om en uppväxt där akademiska studier var viktiga, om psykologistudier som gav en examen men också om en tid då något saknades. Om att inte kunna ge uttryck för det hon kände, det hon ville. Vi pratar om maktlöshet, att falla in i leden när hon minns en händelse från skolan och hennes blick förändras. Och jag känner igen den, blicken, maktlösheten, frustrationen. – I skolan fick jag lära mig att man inte skulle ifrågasätta läraren. Att läraren alltid har rätt. Jag minns en gång när jag var 16 och ifrågasatte en grej i samhällskunskap och läraren sa ”Nej, Silvana, så här är det.” Jag frågade om det inte fanns andra böcker, någon annan information, men fick veta att det var den boken vi läste nu. Även om jag var 16 och ganska medveten fick jag nöja mig med det, lära mig att så var det, hon hade rätt. Man ska inte ifrågasätta. SILVANA SKRUVAR PÅ sig i soffan och dricker upp sitt kaffe sekunden efter att jag frågat om hon alltid varit politisk. Det märks att hon gillar detta. Att prata politik, analysera och försöka förstå. – Hemma fick vi inte slänga mat, mamma sa alltid att vi skulle tänka på dem som inte hade någon. Så ända sedan jag var liten har jag haft något slags inbyggd solidaritet i mig. Jag såg hur skeva vissa saker var i samhället. Men det är många som inte har det privilegiet att prata politik, egentligen oavsett var i världen du bor så är det ett privilegium. Jag tror att det handlar om klass. De längst ner i klas�samhället känner verkligen inte att de kan förändra, då skiter de i det och typ pekar finger. Vilket är helt förståeligt. Är du privilegierad nog att förändra, menar du? – Ja, men det var först när jag var 21 eller 22 som jag insåg att jag faktiskt kunde förändra. Då genom att skriva, nu vill jag kunna göra det genom min musik och tar varje tillfälle i akt om jag vinner något pris eller i intervjuer att visa att jag är här. Visa att jag finns och pratar om de problem vi står inför. Mitt mål är att jag ska förändra genom min konst. ATT UNGDOMAR I DAG inte känner att de kan förändra är ett problem, menar hon. För att lösa problemet krävs att man inte bara ändrar inställning utan även ser över hur man pratar med varandra. Tidigt. – Vi måste börja prata om skolsystemet och vad vi pratar om i klassrummet. Det börjar egentligen redan i förskolorna, hur vi tilltalar barnen och hur de pratar med varandra. Bara det att du och jag sitter här

är på något sätt förändring. Det är så svårt att se det på den här nivån som politikerna är på, säger hon och höjer handen högt över huvudet. – Jag kan inte ta på det, jag kan inte ringa Reinfeldt, Löfven eller Alice Bah Kuhnke. Men jag tror inte att det måste gå genom dem. Jag tror att det handlar om här och nu, hur vi pratar med varandra. Att den diskussion vi för växer vidare till något annat. Det är genom våra samtal som förändring faktiskt uppstår. Jag menar, efter den här intervjun kommer du att prata på ett visst sätt och jag kommer att prata på ett visst sätt efter att jag pratat med dig. För det är vi, folket, som kan förändra det. Vi, folket, har valt de här politikerna och det är vi som kan påverka dem, säger hon och sitter tyst ett tag innan hon fortsätter: – Det är som att makten att förändra har tagits ifrån oss med politikerna. Hur då? – Språket de pratar gör det ogreppbart för oss, eller för mig i alla fall. De är på en nivå som inte är folklig. Jag kan sitta och titta på en stämma eller debatt och känna: nummer ett, jag fattar inte och nummer två, va? VI SKA ALLTSÅ inte fokusera på vem som sitter på makten utan på våra val, vad vi gör och hur vi pratar med våra medmänniskor. Imam är allvarlig och engagerad när hon berättar att det inte finns någon quick fix eller formel som löser alla problem åt oss. Det är en kamp vi måste utöva själva. – Till exempel kvinnors rösträtt, det har vi tack vare gräsrotsrörelser. Det har alltid funnits grupper som kämpat underifrån som gjort att jag kan sitta här, undergroundgrupper som har gjort att vi är någorlunda fria, att jag inte blir hängd för att jag är lesbisk. Det är folkets förtjänst. När jag kom in i queerrörelsen efter gymnasiet var vi cirka 100 personer som träffades och gick på fester, vi var många som ville samma sak och då insåg jag att vi kunde förändra. Och nu gör flera av dem just det, de har tidskriften Bang, sitter med i politiska partier och i och med att jag har blivit den jag är har jag också fått mer makt. Det är stort, upplyftande att känna att man kan påverka. Men det är inte något jag bara njuter av, utan verkligen känner att det är på riktigt. SILVANA IMAM DOMINERADE hiphopscenen 2014. Släppte EP:n ”När du ser mig – se dig”, som blev en succé. När det här numret av Frihet landar i brevlådan och ute hos återförsäljare är det bara dagar kvar innan hennes andra EP ”Jag dör för dig” släpps. En EP som skiljer sig lite från den förra och som hon själv hoppas når nya lyssnare från en lite annan målgrupp. – Första EP:n var väldigt rak och politisk, jag sa saker som inte sägs. Om många av mina lyssnare är politiska i dag så tänker jag att vissa av låtarna på min nya EP kan nå ut till de icke-politiska. För som jag sa, det är ett privilegium att vara politisk och att få tillgång till den här kunskapen. Jag önskar att jag når ut till dem som inte har det privilegiet. SILVANA IMAM HAR gått från skolbänken och en kandidatexamen i psykologi till att på bara några år ha blivit en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Men framgången har enligt henne själv inte begränsat henne, snarare gett henne större möjligheter att nå sitt mål. – Jo, jag har blivit en riktig diva, skämtar hon innan blicken blir allvarlig: – Nej, jag känner fortfarande att det finns så mycket mer att göra och så mycket mer att skriva om. Jag har inte alls nått dit jag vill eller där jag vill att Sverige ska vara. Det måste vi fortfarande kämpa för. Jag menar, vi har lång väg kvar. Vill jag säga något, ska jag få säga det. Och det ska vara okej även om jag är kvinna och lesbisk.

25 2/2015

FRIHET

Frihetskolan

Vi har kommit en bit på vägen. Men mycket är kvar innan vi kan kalla Sverige jämställt. Här är Frihetskolan om jämställdhetspolitiska nyckelår och framtidens feministiska utmaningar.

Jämställdhet

TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

100 ÅR AV FÖRÄNDRING Här är några av Sveriges största feministiska genombrott de senaste 100 åren.

1921. Kvinnor får för första gången rösta och ställa upp i ett riksdagsval. De är nu också myndiga från 21 år.

1965. Det blir kriminellt att våldta inom äktenskapet.

1939. Kvinnor kan inte längre sägas upp för att de blivit gravida, fått barn eller gift sig.

1974. Det blir nu möjligt att dela på föräldraledigheten.

1944. De första statliga bidragen till barnomsorg delas ut.

1947. Sverige får sitt första kvinnliga statsråd i Karin Kock. Kock var också Sveriges första kvinnliga professor i nationalekonomi.

1975. Sverige får i princip fri abort fram till 18:e veckan.

1982. Nu får en kvinna och en man som gifter sig välja vilket efternamn de ska ta. Tidigare blev det automatiskt mannens.

FRAMTIDENS UTMANINGAR.

1960. LO och arbetsgivarföreningen SAF kommer överens om att avskaffa särskilda kvinnolöner.

1999. Det blir olagligt att köpa sex.

SKOLAN

Trots att vi har kommit långt så finns det mycket kvar att göra. Här är några av tecknen på hur ojämställt Sverige är idag.

Skillnaderna mellan flickor och pojkar syns ofta också i skolan. Forskning har visat att flickor oftare trivs bättre än pojkar med att gå i skolan, men flickor upplever också skolan som stressigare än vad pojkarna gör. Pojkar hörs mest och tar mest plats i klassrummen, men det börjar komma forskning som visar på att skillnaderna kan vara på väg att jämnas ut. Flickor känner sig mest utsatta för kränkningar. Kränkningarna är inte alltid sexualiserade, men är det ibland. Det är oftare pojkar som utsätter andra elever för kränkningar.

26 2/2015

FRIHET

UTBILDNING

ARBETE

FÖRÄLDRASKAP

Under gymnasietiden går de allra flesta elever på ojämställda program, bara en av fem gymnasieelever går på ett program där fördelningen mellan manliga och kvinnliga elever är jämn.

Män och kvinnor arbetar i genomsnitt åtta timmar om dagen varje dag i veckan. Men här räknas också det obetalda hemarbetet in. Män arbetar i genomsnitt 2,5 timmar obetalt hemma per dag, kvinnor en timme mer. År 2013 jobbade 30 procent av alla kvinnor deltid, bland männen var det 11 procent. Enligt SCB var den vanligaste anledningen till att kvinnor arbetade deltid att det inte fanns lämpligt heltidsjobb tillgängligt. Näst vanligaste var vård av barn.

Än idag tar kvinnor ut tre fjärdedelar av dagarna för att vara hemma med barnen. Månaderna som bara den ena föräldern kan ta ut gör att uttaget blir mer jämställt. När den första så kallade pappamånaden infördes 1995 minskade andelen pappor som inte tog ut någon föräldrapenning alls från 55 till 25 procent. Idag tar kvinnorna ut 75 procent av föräldrapenningen, män 25 procent.

Kvinnor klarar sig oftast bättre än män i skolan. Från de yngre åren hela vägen till eventuell högskoleutbildning. 63 procent av dem som tar examen från högskolan är kvinnor. En klar majoritet av studenterna på högskolan är kvinnor. Något fler män genomför en forskarutbildning och får en tjänst efter att de doktorerat. Bland professorerna är det 24 procent kvinnor och 76 procent män.

- 17 %

MAKTPOSITIONER

VÅLD OCH BROTT LÖN Om vi hade bortsett från att kvinnor oftare jobbar deltid, och sedan räknat upp lönerna till vad de tjänat om de jobbat heltid, då hade kvinnor fortfarande tjänat 17 procent mindre än män. Även inom många yrkesgrupper är löneskillnaderna stora. I de branscher där löneskillnaderna mellan kvinnor och män är störst tjänar kvinnor 82 procent av männens lön på samma arbetsplats.

Rädsla för att utsättas för överfall eller misshandel är mycket vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Detta trots att unga män är överlägset mest utsatta för våldsbrott. De allra flesta våldsbrott begås också av män. Män misshandlar oftast andra män på allmän plats. Men de kvinnor som misshandlas, misshandlas oftast av män i hemmet. Nästan alla som utsätts för sexualbrott är kvinnor. 2013 dömdes 1 610 män och 10 kvinnor för sexualbrott.

27 2/2015

FRIHET

Än idag är kvinnor kraftigt underrepresenterade i den yttersta makten. I börsbolagens styrelser är det ungefär en fjärdedel kvinnor. I riksdagen, Sveriges högsta beslutande organ, är det 45 procent kvinnor och 55 procent män efter valet 2014. Kvinno representationen minskade faktiskt med två procentenheter sedan valet 2010. I Europaparlamentet har utvecklingen gått mot mer jämställdhet, men det har gått långsamt. Mellan parlamentsvalen 2010 och 2015 ökade kvinnors representation med två procentenheter till 37 procent. LO har 14 medlemsförbund. Av dem har bara två, Kommunal och Hotell- och restaurangfacket, en kvinnlig ordförande.

KVINNO

UNDER BRIN 28 2/2015

FRIHET

I skuggan av Syriens fyraåriga sönderfall har kurderna byggt upp ett helt nytt samhälle. Revolutionen i Rojava har stärkt kvinnors ställning, lagstiftat om jämställdhet och organiserar genusstudier för alla offentliganställda. Är det början på ett nytt Mellanöstern? TEXT: JOAKIM MEDIN FOTO: JOAKIM MEDIN & THORKIL ROTHE

KAMP

NANDE KRIG 29 2/2015

FRIHET

ELIN MURAD HAR lutat sin kalashnikov mot väggen och spolar av patrullbilen med en vattenslang. Det regnade i Qamishlo under gårdagen så bilen behöver bli ren från lerstänk. Tvättsvamp och såpa hämtas till däcken, och hon har knutit en kurdisk scarf runt huvudet för att inte doppa sin långa fläta i smutsvattnet.

de kvinnoförtryckande extremisterna i Islamiska staten (IS) bara tvåtre mil härifrån. – Jag gillar kraften de representerar, och vad de gör. Det här stärker kvinnor och det betyder något helt nytt för mig, säger 18-åriga Dalal Ahmad, när hon berättar varför även hon anslutit sig till Asayish Jîn, Kvinnopolisen.

DET SKULLE KUNNA vara en helt vanlig scen i många länder, om det inte vore för att vi står utanför polisstationen hos en helt kvinnlig poliskår. Dessutom mitt i det blodiga inbördeskriget i Syrien, och med

DE BEVÄPNADE KURDISKA kvinnorna i Rojava, norra Syrien, blev världskända efter att IS attackerade staden Kobane hösten 2014. Stadsborna kämpade envist emot, och kunde efter månader av belägring och gatustrider till sist driva iväg inkräktarna. I den intensiva

30 2/2015

FRIHET

As a po yis lis h J kå în rs ,K om vi n m hå no in ll po sk s s lis a e pa pa en, tri rat är ar fr en ka ån h l p m el åv än t k v er ka för inn n. att lig

– Vi hämtar vårt namn från den gamla gudinnan Ishtar. I forntiden dyrkades kvinnan som gud, men sedan togs samhället över av det patriarkala systemet. Kvinnor miste inflytande över ekonomi och liv, och det är efter det vi fått krig, förtryckande religion, nationalism, miljöförstöring och kapitalism, menar Chnar Saleh. EN STUDIECIRKEL HAR just avslutats i organisationens lokaler i Qamishlo. Ett 20-tal deltagare i alla åldrar, med och utan slöja, har talat om manliga härskartekniker och möjliga lösningar. Yekitiya Star bildades 2005 för att genom gräsrotsarbete kämpa för kvinnors rättigheter i Syrien. Men snart blev den också en front för en bredare kamp för kurdiska rättigheter i landet. 2004 hade kurderna i Qamishlo rest sig i stora protester mot Assadregimens förtryck, som brutalt slogs ner och övergick i svåra förföljelser. Regimen var dock något mindre benägen att arrestera kvinnor än män, som organiserade sig politiskt. Kurdernas öppna kamp mot regimen kom ofta att ledas av kvinnor. ROJAVAS REVOLUTION, som Chnar Saleh talar om, inleddes i juli 2012 vid sidan av den större syriska revolutionen. Ett år in i inbördeskriget drog regimen tillbaka sina militära styrkor från kurdernas områden, för att sätta in dem på annat håll. Den kurdiska progressiva rörelsen tog då snabbt över hela samhällsmakten, och i januari 2014 utropades självstyre i tre områden kallade kantoner under förbundsnamnet Rojava. Här pågår sedan snart tre år tillbaka stora sociala förändringsprocesser – och Yekitiya Star har fått möjlighet att omstöpa regionen åt ett feministiskt håll. – Vi hämtar vårt namn från den gamla gudinnan Ishtar. I forntiden dyrkades kvinnan som gud, men sedan togs samhället över av det patriarkala systemet. Kvinnor miste inflytande över ekonomi och liv, och det är efter det vi fått krig, förtryckande religion, nationalism, miljöförstöring och kapitalism, menar Chnar Saleh.

globala rapporteringen hade de uniformerade kämparna i Kvinnornas försvarsenheter (YPJ) då blivit en lika stark symbol för IS-motstånd och förändrade könsroller, som de redan länge varit för kurder. Men här i Rojava, en bit ifrån krigsfronten, har betydligt fler förändringar än så ägt rum. – Allt det du ser i praktiken kommer från rörelsens teori. Efter revolutionen har vi gjort verklighet av våra idéer. Rojavas kvinnor har kämpat för sin frihet och vunnit den, säger Chnar Saleh, som ingår i ledningen för den stora kvinnoorganisationen Yekitiya Star.

31 2/2015

FRIHET

– Syftet med den här akademin är att bryta mäns kontroll över kvinnor och att bygga ett nytt demokratiskt samhälle med fria kvinnor. Inte bara i Rojava, utan i hela Mellanöstern, säger Dor in Akaf som ansvarar för utbildningen.

32 2/2015

FRIHET

gr äs Mö ro te ts st på ru kv kt ar ur te dä rsn r m iv ån å i ga en kv ko in mi no n re iR ng oja ag va er s n at ya sig .

KVINNORÖRELSENS MÅL ÄR att bygga ett jämställt samhälle baserat på det ursprungliga naturtillståndet istället. Det viktigaste inslaget i revolutionen har därför varit att realisera feministiska idéer så brett som möjligt, och att särskilt engagera kvinnor i utvecklingen. För den som besöker de tre kantonerna ser framstegen idag redan ut att vara jättelika, i en del av världen där kvinnor annars sällan har en stark ställning. Asayish Jîn patrullerar sina gator och bemannar checkpoints. Polisstyrkan är medvetet separatistisk från män för att utvecklas så fria som möjligt från patriarkal påverkan. Alla de organ som bygger upp kantonernas nya politiska administrationer måste enligt Rojavas nya konstitution ha ett delat ordförandeskap, med en man och en kvinna. Och i samma organ, i kommunstyrelser och parlament måste minst 40 procent av alla ledamöter vara kvinnor genom inkvotering. Könsfördelningen stämmer bra när jag kommer på studiebesök och räknar efter. MEN ARBETET STANNAR inte där. Jag reser vidare till Rumeilan, ett hjärta i den syriska oljeindustrin innan kriget. I ett gated community som tidigare kontrollerades av regimens oljeingenjörer har kvinno rörelsen konfiskerat ett stort hus och förvandlat det till Akademiya Ramanê a Star – Stars kunskapsakademi. Sedan 2012 ges här tre veckor långa kurser med 35–40 deltagare i taget, året runt. – Syftet med den här akademin är att bryta mäns kontroll över kvinnor, och att bygga ett nytt demokratiskt samhälle med fria kvinnor. Inte bara i Rojava utan i hela Mellanöstern, säger Dor in Akaf som ansvarar för utbildningen. HON VISAR UPP lokalerna. De kollektiva sovrummen med våningssängar där deltagare kan sova över, matsalen och klassrum. På väggarna hänger porträtt av både internationella och kurdiska feministiska revolutionärer, av dansande gerillakrigare med långa flätor. Under kursen intensivstuderar deltagarna breda ämnen. Hegel, Foucalt och andra filosofer, demokratiteori, samhällshistoria, rättigheter, assimileringspolitik och betydelsen av språkbruk. Allting knyts samman med jîneologi, det helt egna kurdiska begreppet för läran om kvinnor. En genusvetenskap som den kurdiska progressiva rörelsen utmejslat i bergen, underjordiskt, långt innan den öppet kunde ta plats i akademier, och som fokuserar på kvinnohistoria, sexism, kvinnors historiska problem och lösningar. DET KANSKE MEST intressanta är att alla dessa genusstudier nu blivit obligatorisk utbildning för dem som jobbar offenligt, inom både säkerhet och samhällsstyre. – Samtliga måste genomgå kursen, här eller hos våra filialer. Försvarsstyrkorna, Asayish, trafikpoliser, kommunråd, ministrar och andra i administrationen. Till och med chaufförerna som kör dem! säger Dor in Akaf. Målet är redan uttalat: att stegvis förändra samhällets mentalitet bort från det patriarkala systemet till att omfamna kvinnligt avancemang och jämställdhet. Det är en lika massiv utbildningsinsats som det är ett massivt feministiskt samhällsprojekt. Men varifrån har allt detta kommit? BAKOM UTVECKLINGEN I Rojava står inte bara en tioårig kvinno organisation utan en mycket välorganiserad, kurdisk progressiv rörelse som haft decennier på sig att förbereda vad som nu sker. Den ideologiske upphovsmannen hänger som tavla hos Akademiya Ramanê a Star, är avbildad i en kalender hos Yekitiya Star och syns på många skyltar och banderoller i kantonen. ABDULLAH "APO" ÖCALAN bildade det socialistiska Kurdistans arbetarparti (PKK) 1978 för att kämpa för ett självständigt hemland,

33 2/2015

FRIHET

Kobane Hassakeh

Raqqah

Idlib

Latakia

Deir al-Zour Hama

Tartous Tadmur

Regionen Rojava, syriska delen av Kurdistan.

Damaskus

Områden som kontrolleras av Islamiska staten. Område kontrollerat av syriska rebellstyrkor. Område kontrollerat av syriska regimen. Område kontrollerat av Al-nusrafronten.

mot den turkiska staten som förvägrat kurderna kulturella och demokratiska rättigheter i snart hundra år. Senare har målet övergått till autonomi och demokratiska rättigheter, men fortfarande pågår den konflikt mellan Turkiet och PKK-gerillan som började 1984.

tidigt misstankar på sig för mordet på Olof Palme, och även om spåret var falskt och bara ledde till den skandalösa "Ebbe Carlsson-affären" och justitieminister Leijons (S) avgång, verkar den kurdiska rörelsen ha fått en långvarigt negativ stämpel i många svenskars mentalitet.

SEDAN TIDIGA DAGAR har feminism och kvinnokamp utgjort en cent ral del av Öcalans visioner. Den kurdiska rörelsen har därför särskilt lyckats mobilisera ett stort kvinnligt stöd, och Rojavas system med ett delat ledarskap, separatistiska kvinnostyrkor och annat är direkt kopierat från samma rörelse – samt från PKK:s struktur. – Allt det här kommer från Öcalans ideologi. Som han själv sagt, bara med fria kvinnor kan vi bygga ett fritt samhälle, menar Chnar Saleh. Kopplingen till Öcalan är inte okontroversiell, inte minst på grund av den terrorstämpling västvärlden satt på hans PKK, på grund av vänskap med Turkiet och kurdernas väpnade kamp mot samma stat. Kopplingen är också känslig för den svenska socialdemokratin. PKK fick

MEN OAVSETT KONTROVERSER står det klart att det är Öcalans ideologi som direkt legat bakom de stora samhällsförändringar som nu äger rum i Rojava, mitt i det syriska infernot, både vad gäller feministisk praktik och andra inslag. Det är en utveckling som plötsligt uppmärksammats och hyllats stort – även i västvärlden – i skuggan av Kobanes drama. Att tankarna redan varit en del av den kurdiska rörelsen i dryga 30 år förklarar också varför så många män varit så mottagliga för dessa idéer. DET ÄR SEN eftermiddag i stadsdelen Hilaliya, Qamishlo, och ett gäng grannar från samma kvarter har samlats på en liten bakgård. Plaststolar ställs fram i en fyrkant, och alla sätter sig ner för att prata. Det är

34 2/2015

FRIHET

”Målet är redan uttalat: att stegvis förändra samhällets mentalitet bort från det patriarkala systemet till att omfamna kvinnligt avancemang och jämställdhet. Det är en lika massiv utbildningsinsats som det är ett massivt feministiskt samhällsprojekt. Men varifrån har allt detta kommit?” ett möte för en av stadsdelens elva komin, den enhet som ligger näst längst ner i den nya gräsrotsstruktur som etablerats i Rojava. Från varje komin förs kritik eller förslag på ändringar uppåt i en kedja, via Folkets hus till kommunrådet och slutligen till kantonens ministrar. Ett sådant system är tänkt att vara relativt horisontalt, deltagande och problemlösande. Just idag diskuteras bland annat avsaknaden av ett bageri i kvarteret, och det är dubbelt så många kvinnor som män som kommit för att diskutera. – Självklart, revolutionen är ju en kvinnorevolution. Nu kan vi göra mycket mer arbete och se vilket ansvar vi kan ta för samhället, säger Arzo Tammo, en medelålders kvinna med kurdisk bandana. Hon bär en knapp med Abdullah Öcalan på sin kavaj. Varje komin är i sin tur uppbyggd av olika underkommittéer och Arzo Tammo är ansvarig för

den lokala utbildningskommittén. Det betyder att hon ständigt arrangerar utbildningar och diskussioner om kvinnors rättigheter och sociala situation i sitt kvarter, som inte är obligatoriska att besöka men likväl lockar folk. VID SIDAN AV mig sitter Chapal, kring 50 år och en av tio män som är här idag. – Walla, jag är glad över det här. Jag tror på jämställdhet och på att vi inte ska kontrollera kvinnor, eller kvinnor kontrollera oss. Vårt system är kanske konstigt för Mellanöstern men inte så konstigt för många kurder. Att det inte är fler män på plats visar dock kanske att långt ifrån alla ännu köpt den nya given, varken i organiseringsformat eller vad gäller de nya kvinnorollerna.

35 2/2015

FRIHET

KVINNORÖRELSEN I ROJAVA Rojavas dominerande kvinnoorganisation heter Yekitiya Star och bildades 2005. Den finns i alla tre kantoner, har öppnat ett flertal kvinnohus och akademier, och medlemmar frivilligvaktar ibland också vid checkpoints. Mala Jîn (Kvinnornas hus) fungerar som studie- och aktivistplatser och kriscenter för utsatta kvinnor. Mala Jîn och kantonernas kvinnoministerier delar på ansvaret för att hjälpa kvinnor med svårigheter. I alla tre kantoner finns centrala akademier och en mängd filialer för genusstudier, dit både intresserade söker sig och där många offentliganställda måste genomgå utbildning. Yekitiya Star ger ut två feministiska magasin, Asoya Jinê på kurdiska och Dengê Jiyanê på arabiska. I den största kantonen arbetar också organisationen Sarah Against Violence, som dokumenterar och för statistik över våld mot kvinnor samt försöker intervenera när kvinnor far illa. Assyriska kvinnor är organiserade i Syrians ka kvinnoförbundet, som mobiliserar egna medlemmar och har ett samarbete med den kurdiska motsvarigheten.

REVOLUTIONEN I SYRIEN Revolutionen inleddes i mars 2013 med stora, folkliga protester mot förtryck och korruption hos diktaturen, som en del av den arabiska våren. Assadregimen som styrt Syrien i 45 år slog ner protesterna, vilket ledde till väpnat motstånd från ett stort antal rebellgrupper – löst förenade som Fria syriska armén. Utländska intressen blandade sig tidigt i den växande konflikten, som kom att följa religiösa och etniska linjer vid sidan av kampen mot regimen. Den extrema salafistgruppen Islamiska staten (IS) expanderade i Syrien från 2013 och förenade konflikten med äldre våldsamheter i Irak. Våren 2015 är de största aktörerna på mar ken Assadregimen, de autonoma kurderna i Rojava och IS som utropat ett eget kalifat. I september 2014 gick USA och deras koalition in i Syrien för att flygbomba IS. Två internationella fredskonferenser har arrangerats i Genève utan att nå resultat. Runt fyra miljoner människor har idag flytt Syrien, huvudsakligen till grannländerna, och dubbelt så många blivit internflyktingar.

I EN ANNAN del av Qamishlo och i andra änden av den politiska strukturen tar ministern för kvinnofrågor Amina Omar emot i sitt kontor. Det är inrymt i ett före detta hotell, och härifrån arbetar hon med sina två viceministrar, en kurd och en assyrier. Amina Omar menar att de redan har kunnat skapa en hel del ny politik och regler som kommer att förändra samhället. Flera gånger har politiken också varit baserad på förslag från olika komin. – Ett är förslaget om skyddat boende för kvinnor som flyr misshandel eller övergrepp från makar och familjer. Vi har elva sådana nu. ANDRA EXEMPEL ÄR förslag om jobb åt äldre kvinnor, så nu har ett kooperativ öppnats i centrum där de kan syssla med hantverksarbete. I Terbespiye har ett projekt påbörjats där kvinnor utan inkomst kan lönearbeta kooperativt i jordbruk och inom mejeri. MEST INTERNATIONELL UPPMÄRKSAMHET har det paket nya lagar fått som kvinnoministeriet stiftade i november 2014 och som bland annat garanterade jämställdhet, lika lönesättning och kvinnlig arvsrätt, och kriminaliserade kvinnomisshandel, månggifte och giftermål med minderåriga. Syftet var detsamma som alltid – lagarna ska skapa jämlikhet mellan könen i det nya samhället – och de sågs också som en tydlig pik mot IS och deras barbariska förtryck och förslavande av kvinnor. MEN HUR MYCKET av det här är på riktigt och inte bara kosmetiska förändringar? Hur reagerar det nya systemet i Rojava om någon bryter mot de nya lagarna? Försök till månggifte ger ett år i fängelse och avsked ifall personen i fråga arbetar offentligt. En man ska ha försökt

,men stoppats, från att gifta sig med ännu en kvinna. En annan man sitter nu fängslad för att ha misshandlat sin fru, berättar viceminister Hiva Arabo. – Men vi skapade inte lagarna för att tvinga dem på samhället. De är nya och vi försöker alltid förklara dem genom dialog och utbildning. Det betyder att brott mot de nya kvinnolagarna säkert ännu slinker igenom, och revolutionen i Rojava har fortfarande några uppenbara svårigheter att lösa. Den vill värna och bevara områdenas mångkulturella prägel med olika folk och religioner, men riskerar samtidigt att hamna i allvarlig konflikt med konservativa element – som lika gärna kan säga att deras gamla sätt och könsroller är deras egen kultur. Inte desto mindre kan konsekvenserna för Mellanöstern bli betydande, om det mitt i regionen finns en ny samhällsbildning med starka inslag av feminism, jämlikhet och demokratiskt gräsrotsarbete. Ett sådant initiativ kan sprida sig till fler trakter, särskilt om de kurdiska styrkorna fortsätter att expandera på marken, på bekostnad av sina motståndare. Det handlar bara om att överleva trycket både från Assadregimen, från det reaktionära IS och från regimer i grannländerna, som knappast är intresserade av någon social revolution i trakten. KVINNOMINISTER AMINA OMAR ger mig en broschyr om de nya lagarna när jag går. Den har översatts till nästan korrekt engelska – ett tecken på hur angelägna de är om att informera de få, men så smått ökande antal besökare som kommer hit. – Vi kommer alltid att behöva fortsätta kämpa mot problem. Men det viktigaste för oss är att vi inte längre sitter stilla i våra hem. Det första steget har tagits. S

36 2/2015

FRIHET

Priset för att rapportera

LANK, SÅ STÄNGS järndörren bakom mig. Jag är inlåst ensam i ett pyttelitet rum utan belysning, har blivit fråntagen alla tillhörigheter och måste ropa efter vakter för att bli tagen till en toalett. Men inte för ofta, då blir de sura. Min kurdiske översättare Sabri är inlåst i en cell med 26 andra män, och det heter att vi ska bli där bara några timmar. ISTÄLLET BLIR DET en hel vecka i olika isoleringsceller, som fånge hos den syriska Assadregimen. Där blir jag vittne till fruktansvärd misshandel och tortyr av andra fångar, antingen utanför min egen cell eller som ångestfyllda, avlägsna vrål. Jag kräks och får diarré av det smutsiga kranvattnet. Med handbojor och ögonbindel på oss flygs jag och Sabri under falska namn från Qamishlo till Damaskus och lämnas över till den syriska underrättelsetjänsten. Där följer tre dagar med ständiga och utdragna förhör, om mitt yrke som journalist, om mitt intresse för Syrien, om tidigare resmål i Mellanöstern. De misstänker mig för att vara spion åt den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. ALLT HADE KUNNAT sluta mycket värre och varat mycket längre, om inte kurderna i Rojava satt ett hårt politiskt och militärt tryck på regimen att få oss frisläppta. HISTORIEN VISAR HUR de få utländska journalister som ännu rapporterar från Syrien blivit måltavlor och kan förvandlas till brickor i en aktörs påtryckningspolitik. Men är det en hotbild som är så stor att den bör stoppa journalister från att bevaka landet? Absolut inte. Syrien är idag en fruktans-

värt farlig plats, med stor förstörelse och död och ett enormt mänskligt lidande. Just därför är vikten av rapportering därifrån större än någonsin. Det är också ett krig, och i krig är det första offret sanningen. Trots den uppmärksamhet Syrien fått de senaste fyra åren har det funnits hål i rapporteringen. Hade alla svenskar fått läsa ingående om kurdernas roll innan Kobane? I Syrien som på många platser finns det gott om vita fläckar och ett stort behov av bredare bevakning. Den uppgiften ligger idag allt oftare hos frilansjournalister, när stora redaktioner inte sänder egna team. MIN STÖRSTA ORO som fånge var att inte ens veta när någon skulle upptäcka att jag var borta. Som frilans saknar jag arbetsplats, chef

”Som frilans saknar jag arbetsplats, chef och kollegor, och kände mig lika ensam som jag faktiskt var, instängd i en isoleringscell.” och kollegor, och kände mig lika ensam som jag faktiskt var, instängd i en isoleringscell. Utan min vetskap gjorde dock flera vänner och uppdragsgivare – däribland Frihet – ett hästjobb för att kontakta folk, myndigheter och min familj, och det var fantastiskt att upptäcka när jag väl kom ut. MEN DET HÄR ställer likväl viktiga frågor om frilansjournalisters skydd och arbets situation, som även ställdes när andra kollegor fångats de senaste åren. Trenden är att vi

37 2/2015

FRIHET

står för allt mer av rapporteringen hem till Sverige, även till dagspress och public service. En annan trend är att situationen för journalister blir allt sämre på många håll i världen. Båda två säger oss att vi därför måste förbättra skyddet och behöver en samordnad maskin att koppla in ifall något går snett ute på fältet. För frilansjournalister lär sannolikt inte sluta rapportera från riskområden, och inte heller jag, från Syrien. S TEXT: JOAKIM MEDIN BILD: PRIVAT

True Trance

38 2/2015

FRIHET

Laura Jane Grace hette tidigare någonting annat. Rockstjärnan är en av många som fötts in i fel biologiskt kön. TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

OM GABEL ÄR tonåring när han plockar upp gitarren och börjar skriva musik. Efter flera år av kringflackande liv där han och modern följt pappans jobb inom den amerikanska militären landar familjen till slut i Florida. Tom känner sig först utanför men hittar punkrocken och andra som gillar musiken, han hittar snart riktiga vänner.

HAN BÖRJAR SNART spela musik hemma i pojkrummet. 1997 startar Tom Against me! Först är Against me! en soloakt men snart blir det ett helt band. Men det är aldrig någon tvekan om vem det är som bestämmer. AGAINST ME! ÄR tidigt vänsterradikala i sin musik. De har texter som går hand i hand med den internationellt blickande utomparlamentariska vänsterrörelsen som är stor under det tidiga 2000-talet. De sjunger om liberala svek. Om vi mot dem. De sjunger också om glädjen i att spela på de små ställena. Vid genombrottet är Against me! alternativa hela vägen rakt igenom. MEN REDAN VID det andra albumet börjar det revolutionära budskapet mattas ner. Och vid släppet av ”New Wave” 2007 talade många trogna fans om sellout. Vissa gjorde det för att Against me! gått till ett stort bolag. Andra för att de tagit ett mer poppigt sound och fler texter som riktar blicken inåt. I låten ”The Ocean” sjunger Gabel And if i could have chosen, I would have been a woman/ My mother once told me she would have named med Laura. Någon borde kanske ha reagerat, frågat vad han menade. Men det gjorde ingen, inte på det sätt som räknas i alla fall. MED 2010 ÅRS skiva ”White Crosses” var musiken poppigare än någonsin. Och när det första albumet var en anklagelseakt mot liberaler så var ”White Crosses” ett slags brytning med det förflutna. I SKIVANS ANDRA spår ”I Was a Teenage Anarchist” beskriver Gabel hur han letat efter revolutionen, hur han velat sätta världen i brand. Men när han tittar tillbaka gör han det med besvikelse och nostalgi. Han beskriver hur de mitt i den politiska aktivismen grundad på ideologisk övertygelse byggde nya strukturer. Scenen var rigid och ”Narrow visions of autonomy, you want me to surrender my identity”. Mitt i idealismen fanns hårda regler för vem du får vara. TVÅ ÅR EFTER ”White Crosses” intervjuas Laura Jane Grace av den stora amerikanska musiktidningen Rolling Stone. Den person som vänner och familj tidigare känt som Tom, Tommy eller det givna namnet Thomas skulle från och med då kallas för Laura Jane Grace. En hemlighet som burits i mer än 30 år blev en världsnyhet. – Mina första minnen är minnen av könsdysfori, säger Laura Jane Grace i webbdokumentärserien ”True Trans” som avslutades i slutet av 2014. Könsdysfori är att känna en otillfredsställelse på grund av en skillnad mellan den upplevda könsidentiteten och det biologiska könet.

TROTS DET SMULSPÅR Laura Jane Grace lämnat bakom sig i hela sitt vuxna liv var det ingen som hade förstått. Hon hade börjat med att berätta för dem som stod henne närmast. Familjen, vännerna, bandet. För att få ut det ordentligt valde hon sedan att sprida det stort på en gång. Därför kontaktade hon Rolling Stone. Nyheten slog ner som en bomb. TVÅ ÅR EFTER intervjun med Rolling Stone släpps ”Transgender Dysphoria Blues”. Redan vid en första lyssning förstår du att någonting har hänt. Blicken i texterna är på samma gång vända inåt och utåt. Det råa okammade har tagit lite större plats igen. Det märks att Against me! har lämnat de stora skivbolagens värld. Laura Jane Grace kan äntligen skapa musik, stå på scenen och leva som den person hon alltid har varit. VÄGEN TILL ÖPPENHET har varit krokig och svår. Laura Jane minns hur hon kunde gå förbi klädaffärer och längta efter de kläder hon inte fick bära. I "True Trans" berättar hon också om hur hon hakat på vänners förlöjligande av en transperson de stött på på stan. MEN DET ÄR inte bara i Laura Jane Graces USA som transpersoner är särskilt utsatta. Enligt en undersökning från Ungdomsstyrelsen har unga hbt-personer sämre hälsa än andra unga. Att de har sämre hälsa beror på diskriminering, våld och hot om våld. Av dem mår transpersonerna allra sämst. Men statistiken visar att hälsan förbättras när personerna blir äldre. FÖR LAURA JANE Grace var könsdysforin oerhört svår vissa år. Hon dämpade ångesten och fyllde tomheten med droger. Men det gick till slut så långt att Laura Jane Grace försökte ta sitt liv. I USA är risken för självmord långt mycket större för transpersoner. I Sverige har 65 procent av transpersonerna mellan 16 och 29 år övervägt att ta sitt liv. 27 procent av de unga transpersonerna har försökt ta sitt liv. IBLAND FÅR VI för oss att vi kommit så långt i Sverige när det gäller att förbättre villkoren för hbtq-personer. Men det var faktiskt så sent som 2013 som personer som gjorde juridiskt könsbyte slutade tvångssteriliseras. Vägen dit har varit lång och krokig. Redan 1972 blev det lagligt att byta juridiskt kön. Men för att göra det var du tvungen att steriliseras. 1999 togs tvångssteriliseringar bort från dem som gjorde könskorrigeringar, men fanns kvar för dem som bytte juridiskt kön. LAURA JANE GRACE har nu påbörjat sin väg till att bli en fysisk kvinna. Hon tar dagligen sprutor med östrogen men har ännu inte fattat beslut om hon ska göra en könskorrigering från penis till vagina. För att få börja med en hormonbehandling i Sverige krävdes det länge att man planerade att göra en fullständig könskorrigering. Numera går det att själv välja vilka delar av en könskorrigering man vill göra. PÅ SKIVAN ”Transgender Dysphoria Blues” titelspår sjunger Laura Jane Grace: You've got no cunt in your strut, You've got no hips to shake, And you know it's obvious, But we can't choose how we're made. S

39 2/2015

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Sexspridd skräck En av vårens hetaste skräckfilmer gick nyligen upp på bio. Trots att Frihet stör sig på säljsnacket kring STD-skräck så finns där bakom en riktigt bra film. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: PRESSBILD

”IT FOLLOWS” ÄR regissören David Robert Mitchells andra film. Den första var ungdomsfilmen ”The Myth of the American Sleepover”, en film som tittade nostalgiskt på sommarens sista dagar. ”It Follows” är en skräckis och handlar ju därmed om vissa människors sista dagar.

HÄR KOMMER EN halv spoilervarning: Filmens huvudkaraktär Jay (Maika Monroe) träffar en kille. På typiskt amerikanskt sätt så får de till det med varandra i baksätet på en bil. Men när de har lite snack efter ligget förvånar snubben Jay oss tittare med att söva ner henne.

FILMEN BÖRJAR SÅ klart med död. En ung kvinna som fortfarande bor hemma springer ut på en väg. Musiken. Mörkret. Stämningen sjuder. Direkt vi ser henne vet vi att hennes dagar är räknade.

JAY VAKNAR FASTBUNDEN. Att snubben band fast henne vid en stol var visst för att ge lite större effekt åt den trista nyheten: Genom att ha haft sex med honom har hon tagit över den tveksamma förmånen av att vara förföljd av ett monster som inte stannar förrän hon är död. Ett ganska långsamt monster, men likväl dödligt som ett hungrigt lejon. Att snubben lägger så mycket energi på att ge dramatisk effekt och berätta är inte för att han bryr sig om henne som så, nej, det är för att om monstret dödar henne så kommer det att ge sig på honom.

DET ÄR LIKSOM ett tvång för alla verk som jobbar med spänning att börja så. Ett slags kontrakt som tecknas med oss tittare, för att lova oss att det kommer att bli spännande. Som om vi inte klarat av att förstå att det är spänning som är grejen när vi valde att se filmen. DET ÄR NÅGOT MÄRKLIGT, men ”It Follows” marknadsförs med löftet om att filmen skapar den nya genren STD-skräck. STD är alltså den engelskspråkiga förkortningen av Sexually Transmitted Diseases, sexuellt överförbara sjukdomar på svenska.

ATT FÖRBANNELSEN ÄR sexuellt överförbar är ganska coolt. Det öppnar upp för flera spännande valmöjligheter för Jay. Hon kan välja att för alltid fly, men hon kan också välja att ligga med någon för att föra över

40 2/2015

FRIHET

sitt problem. Men risken är ju att monstret då kommer tillbaka. Du fattar, ganska jobbigt läge. MEN LÄGET ÄR faktiskt mer jobbigt för Jay än för mig som tittar. För att vara modern bioskräck så skapas det inte så många effekter som gör mig ohjälpligt rädd. Snarare är det spännande på det där sättet att jag vill veta vad som ska hända. När det blir läskigt är det gjort på ett ganska förutsägbart sätt, du kan nästan själv välja om du vill bli skrämd eller inte. Men det gör inte så mycket. För en hel del av det som skapar helheten ”It Follows” är av absolut högsta klass. Fotot är snyggt, vissa scener är ursnygga. Musiken är effektfull utan att passera gränsen till effektsökeri. JAG HOPPAS ATT STD-skräck som genre begrepp för alltid förpassas till en historiens skräphög. Men jag hoppas verkligen att den kvalitet, ton och känsla som ”It Follows” i slutändan får representera sprider sig vidare på ett eller annat sätt. S Film – ”It Follows” går på bio nu.

Game of Cards

KALENDERN

Vaska välfärden

NEJ. VÄNTA. Serien heter ”House of Cards”. Men det finns vissa likheter mellan den politiska thrillerserien och fantasysuccén ”Game of Thrones”. Nu är det inte längre regional politiker och parlamentariker som gnabbas med varandra. Nu handlar det om presidenter. Det efter att Francis Underwood på ett snillrikt sätt manövrerat sig fram till posten som USA:s president. Nu är målet för Frank Underwood att bli omvald som president. Kosta vad det kosta vill. I den jakten ska bland annat Rysslands president utmanas. Den ryske presidenten heter inte Putin, men president Petrov är något av en karbonkopia. Det sätt storpolitiken och myglet i FN ter sig i serien påminner faktiskt en hel del om det sätt kungarna i fantasyriket Westeros intrigerar. Det där storpolitiska och kampen mellan USA och Ryssland kunde ha gjorts väldigt intressant. Och visst var det bra att manusförfattarna lyckas baka in fängslandet av Pussy Riot och de vidriga antigaylagarna i Ryssland. Mest oroande är väl egentligen att det som ska spegla vår värld påminner om Westeros. Men jag vet inte. Det är som att någonting fattas. Som att hela säsongen är ett mellanavsnitt inför det som komma skall (ett 13 timmar långt avsnitt). Förhoppningsvis lyckas manusförfattarna komma på ett sätt att lyfta serien till gamla höjder igen. Kanske kommer de att göra det genom den lilla cliffhanger vi åkte på i säsongens sista avsnitt. Nu är det bara ett års väntan för att få veta.

OTRYGG ARBETSMARKNAD, företag som utnyttjar praktikanter, det till synes omöjliga i att få en tillsvidareanställning och barn arbete. Det låter kanske inte som ett roligt upplägg för en kortfilm. Men det är precis vad det är. Ett kompisgäng från Norrköping bestämde sig för att göra samhällskritiska kortfilmer under gymnasietiden, och några år senare, 2008, startade de ”Poesi för fiskar”. Något år senare såg jag en av filmerna för första gången, ”Ta mig”, en film som vänder på könsrollerna. Ibland precis vad som krävs för att se det absurda och skeva i samhället. I år släpper ”Poesi för fiskar” ytterligare sex kortfilmer som alla kan ses på Youtube där en av dem redan fått runt en miljon visningar. Ska du se någon är det en av deras senaste, ”Gilla”, om näthat och hur enkelt det är att gömma sig bakom skärmens anonymitet. Ett annat måste är filmen ”Vaskduellen” där Stockholms stekigaste gäng drabbar samman i en duell om vem som är rikast. Filmen kritiserar tävlingshetsen inte bara mellan vaskande Stureplansgrabbar, vi får även se Reinfeldt vaska välfärden, Norge spränga upp all olja och Obama till slut vinna hela skiten genom att vaska just allt. ”Poesi för fiskar” är kortfilmer som väcker tankar, ofta med hög igenkänningsfaktor, och kan vara den kanske mest välgjorda politiska konst jag sett på Youtube. I väntan på en långfilm som kommer senare i år, kolla in kortfilmerna. Du kommer inte att ångra dig.

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: MADELEINE HAMMARSTRÖM

SVT om ursäkt och ändrade programmets titel. Hur som helst, se den. HÖG KLASS. Adnas andra skiva ”Run, Lucifer” är helt enkelt riktigt bra. KLABBE. Förra året gick Klas Ingesson bort. Nu kommer hans bok ”Det är bara lite cancer”.

april. ”En värld av is och eld” släpps i bokhandeln.

april. Againt Me! spelar på Debaser Medis i Stockholm.

april. Alabama Shakes nya album ”Sound & Color” släpps.

april. Botkyrka internationella bokmässa invigs.

25 13

april. Dansfestivalen Spring Break Gävle. maj. Spelet ”Farming Simulator 2015” släpps.

de tä r.

SANSLÖST. ”Broad City” är en av de roligaste teveserierna just nu. VIKTIGT. ”Att få finnas”, en tredelars dokumentärserie om nio unga med Aspergers syndrom. Serien hette från början ”Den som inte får finnas”, men efter klagomål från föräldrar till barn med Aspergers syndrom bad

Za ra L Fr ars ån so he n s nn äg es er bl det og s g. om

REKOMMENDATIONER

Film – ”Poesi för fiskar” finns på Youtube.

m ne ”F an ig r m ol dr och ig k s m a s o k ed a ed c a bö fe tt d a h v slå rj m et n t ål lå ar in h yc dt ng g is är k a er t. å f m ” ö r

Teve - ”House of Cards” säsong tre finns på Netflix nu.

1 APRIL – 15 MAJ

41 2/2015

FRIHET

maj. ”Pitch Perfect 2” har biopremiär.

Inblick i sluten värld

Trist, Thåström

Utblommad talang

JOAKIM THÅSTRÖM ÄR ju en av Sveriges genom tiderna bästa och viktigaste artister och låtskrivare. Ebba Grön, Imperiet och hans soloskivor. Så mycket bra låtar. Så många obetalbart välformulerade textrader i perfekt symbios med röst och musik. Inför nya ”Den morronen” har Thåström gjort sin första intervju på många år. Eller ”intervju”– det var skivbolaget som arrangerade mötet. I alla fall. Där berättade Thåström att han lagt mer tid och energi än vanligt på texterna. Det märks. Det är nästan som om ”Den morronen” vore en tonsatt poesiuppläsning. Att en skiva är lite svårare och saknar direkt hitpotential är så klart inget problem i sig. Jag vill så gärna gilla det här. Jag suger i mig texterna, in till samspelet mellan musiken och hittar mönster i vilka bokstäver Thåström väljer att betona. Det finns poetiska kvalitéer här. Men inte nog. Inte tillräckligt stora. Texterna är inte direkt så utsökta att jag känner att Thåström har sparat det sista bästa till oss som lyssnar. Melodierna är trista och pratsången monoton. En kompis sa att han känner sig dum när han lyssnar på skivan. Det behöver han inte göra, skivan är inte svår, den är helt enkelt bara trist.

JAG VET INTE om hon fortfarande gör det. Men när 21-åriga Ellen Sundberg släppte debuten ”Black Raven” för knappt två år sedan jobbade hon i kassan på en lanthandel i södra Jämtland. Det hörs på nya albumet ”White Smoke and Pines”. Trots att soundet är starkt influerat av den amerikanska folktraditionen och inte minst av producenten Israel Nash så låter Sundberg mest av allt som Norrland. Rösten och ljudbilden målar upp en verklighet som väl bara finns på de där nordliga platserna där snöklädda barrträd är det enda du möter när du sitter bakom ratten och färdas framåt. Sundberg kommer ofrånkomligt att jämföras med First Aid Kit, de gör musik som har samma rötter. Men det finns någonting som gör att Sundberg sticker ut. Kanske är det indieproduktionen. Kanske är det ett mindre radiopoppigt tilltal. Kanske är det att hon skriver texter som jag verkligen kan tro på. I förra numret av Frihet hade vi en lista med bra vinterlåtar. Flera av låtarna på ”White Smoke and Pines” hade kunnat konkurrera om en plats på listan.

TEXT: CALLE SUNDSTEDT

TEXT: JOHN ANTONSSON

Bok – ”Käre ledare” (Norstedts) av Jang Jin-sung finns ute nu.

Skiva - ”Den morronen” finns ute nu.

Skiva – ”White Smoke and Pines” finns ute nu.

50 shades of våldtäkt

ha te th on

ut sä tts

fö r. F rå n

Ak tu el lt.

VAD SOM ÄR NORMALT och okej i sängen är en diskussion vi borde ha oftare. Men detta är det inte. Sex oavsett form måste vara självvald – inte påtvingad. Oavsett om den som tjatar råkar vara Mr Grey-miljardär. Just därför har jag svårt att se det som något annat än övergrepp.

BÖCKERNA OCH FILMEN faller ofta under kategorin BDSM, sex med inslag av makt och smärta. Men allt jag ser är en man som skyller sin sadistiska läggning på det han gått igenom som barn. Mr Grey är manipulativ och vill att oerfarna Anastasia ska lyda honom i allt han begär. Skriva under ett 48-sidigt kontrakt, klä sig och göra som han säger för hans skull. För att han vill. 50 shades ger en bild av våld och makt som ett självklart inslag när det kommer

till sex. Om kablar och piskor som ett måste för att akten ska klassas som normal.

Vill du däremot se en film som verkligen handlar om BDSM, då ska du se Lina Mannheimers dokumentär ”Ceremonin”.

42 2/2015

FRIHET

Al ex an dr aP as ca lid ou

MÅNGA HAR LÄST BÖCKERNA. Än fler beräknas se filmen. Alla verkar ha åsikter om ”50 shades of Grey”. Å ena sidan en romantisk saga där den fina flickan får den snygga och framgångsrika miljardären, å andra en våldtäktsberättelse om en man med kontrollbehov som utnyttjar en ung kvinna med låg självkänsla.

ve m va ”D a ha rba tis rit et r lt kt ett ha i t bl vå lå s r ju iv ld g ys go it s in te år uts om ten s t at ja si id t f g vt .” ör

DET HÄR ÄR en biografi där Jang Jinsung berättar sitt privilegierade liv i Nordkoreas partiapparat och den tumultartade flykten därifrån. Som anställd på Departementet för enad front ägnade han sig åt psykologisk krigföring mot både nordoch sydkoreaner genom poesi. Alla poeter, ja, alla författare faktiskt, skriver på beställning av Författarförbundets centralkommitté på partiets propagandaoch agitationsdepartement. Litteraturen och kulten kring ledargestalten spelar en central roll i det totalitära nordkoreanska samhällsbygget. Arbetsplatsen på sektion 5 (litteratur), avdelning 19 (poesi) kallades kontor 101. Likheten med George Orwells rum 101 är slående. Det är där motståndet ska brytas ner. Det här är första gången jag har kommit över en så pass insiktsfull berättelse från Nordkorea, ett land som är stängt på så många sätt. Den hårda språkcensuren och skapandet av nya ord och liknelser formar även hur folk tänker och kanske framför allt hur de inte tänker. Flykten varvas med glimtar från kulturen kring Generalen, det fungerar väldigt bra dramaturgiskt. En riktig bladvändare alltså, det är nästan så att jag glömmer av att den här är på riktigt. Nästan.

SERIEN AV SARA HANSSON

43 2/2015

FRIHET

Skiter i nervositeten Efter tre skivor på engelska har kritikerfavoriten Joel Alme börjat skriva på svenska. Med ”Flyktligan” tittar Alme på sitt eget liv och gör modern arbetarklasskildring. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

AFFET ÄR NYBRYGGT och Joel Alme sätter sig på stolen närmast fönstret i lägenheten. Han bor i Björkhagen, en närförort till Stockholm som gränsar mot det stora Nackareservatet. Trots den plats vi befinner oss på är det mesta med Joel Alme Göteborg. Dialekten, att hans barn skickas till skolan med blåvita halsdukar och snusdosan som kommer fram hela tiden. Han hade kanske helst bott i Göteborg, men när han träffade sin fru fanns det mer som höll henne kvar i Stockholm än det fanns saker som höll honom i Göteborg.

UNDER TRE SKIVORS tid har Joel Alme gjort sig ett namn bland dem som gillar finkänslig stilsäker popmusik. Vissa skulle kanske kalla musiken för indiepop. Nu är han mitt i lanseringen av det fjärde albumet ”Flyktligan”, hans första skiva på svenska. – I vanliga fall är jag inspirerad av grejer som The Ronettes och Roy Orbison, enkla kärlekssånger som bärs fram av melodin. Den här gången hade jag hunnit bli så trött på det så jag började faktiskt med att fundera på vad det skulle vara för typ av skiva jag ville göra redan innan jag spelade in den. Det är första gången jag gjort på det sättet.

44 2/2015

FRIHET

– Jag har alltid varit nervös men lärt mig att skita i det. Men den här gången har det blivit mer fysiska spänningar i kroppen. Jag tror att jag har lärt mig att ta bort vissa av de psykiska sakerna, men nu har jag fått problem med magen och fått riktiga stressymtom. ATT SKRIVA PÅ SVENSKA blev en annorlunda upplevelse. Ända sedan han var liten har Joel Alme mest lyssnat på musik på engelska. Några svenska idoler har han aldrig haft. Som barn växte han upp med sin mamma och styvpappa. Hemma i lägenheten lyssnades det på artister som Neil Young och Bob Dylan. De gånger han var med sin pappa på helgen blev det mycket soul. Hans pappa var dj på svartklubbar och spelade soulmusik. Den första skiva Joel Alme fick var ”Super fly” av Curtis Mayfield. DEN AMERIKANSKA POPMUSIKEN och den ton som finns på ”Flyktligan” ligger på flera sätt långt från varandra. Så Joel Alme fick leta och leta, men till slut hittade han en ton. – Först undrade jag: Hur låter det här? Men sedan släppte jag det och så blev det som det blev. Då kände jag bara att det var kul att hålla på med något som var lite nytt för mig. EN ANNAN SKILLNAD med den här skivan är att texterna oftast kom före musiken. ”Flyktligan” är också textmässigt en annan typ av skiva än dem Joel Alme skrivit tidigare. Den här skivan handlar om barndom. Om uppväxt. Om de vänner som inte överlevde hela vägen fram till vuxenlivet. INFÖR VARJE SKIVA Joel Alme släppt har han varit väldigt nervös. Men inför den här skivan har nervositeten sett ut på ett helt annat sätt. Förmodligen för att det han skrivit om har legat honom så nära. – Jag har alltid varit nervös men lärt mig att skita i det. Men den här gången har det blivit mer fysiska spänningar i kroppen. Jag tror att jag har lärt mig att ta bort vissa av de psykiska sakerna, men nu har jag fått problem med magen och fått riktiga stressymtom. Det har nog att göra med att jag försöker hålla saker undan mentalt. Det är en jobbig känsla av att jag kanske skadar andra genom det jag har skrivit. På vilket sätt har du tänkt att människor kan bli illa berörda? – Jag har tänkt lite på det, men det är min historia. Ibland kan jag känna att jag var mer närvarande i vissas liv än deras föräldrar. Jag kanske har tänkt mer på de här personerna än vissa föräldrar har gjort. Då kan jag känna att jag har rätt att ge det lite ljus, så att de får ett värde. Annars glöms grejer lätt bort.

FRIHET LISTAR Samhällsmagasin värda att läsa (förutom Frihet och Tvärdrag).

Är det viktigt att komma ihåg? – För mig i alla fall. Om man inte vet var man kommer från är man ute och snurrar. Sen är det lite terapi att gå igenom saker som är jobbiga. Jag kommer ihåg när jag var liten och gick i terapi. Då kunde jag känna mig vimmelkantig efteråt. Det är mycket såna känslor nu. BERÄTTELSERNA PÅ ”FLYKTLIGAN” är alltså Joel Almes egna erfarenheter från uppväxtens Göteborg. En uppväxt som utspelade sig i områdena Majorna och Linné. – I Majorna hade vi massor med gårdar. Vi var stora gäng barn där och det fanns en större frihet och inte så mycket vägar. Då hade man samma frihetskänsla som i filmen ”Stand by me”, innan hormonerna hade dykt upp. Då fanns det ingen tanke på att vissa skulle gå förlorade. Nu saknar man vissa av personerna från den tiden och undrar vad det var som hände. ETT BÄRANDE TEMA som går genom ”Flyktligan” handlar om att bli lämnad. En erfarenhet som Joel Alme känner igen i sig själv. Han och hans mamma lämnades av hans pappa. Hans pappa hade likande erfarenheter i sin tur. Joels mamma lämnades tidigt bort till barnhem, det gjorde hans morbröder också. ”Flyktligan” handlar också om att våga och klara att slita sig ur den onda cirkeln av att fly och lämna sin familj bakom sig. – Jag har träffat min pappa då och då, men jag har ingen kontakt med honom alls nu. Jag klarade mig ganska bra då vi hade vår bubbla med mig, min mamma och senare min styvpappa. Det gjorde att jag aldrig gjorde de där vildaste utflykterna som många jag växte upp med gjorde. Känner du att du avslutar något med den här skivan? – Nej, det tror jag inte. Det är bara lite små historier, mer är det inte. Men jag tror att man kan slippa lägga skuld på sig själv för att man inte funkar. Att man har problem med vissa saker kan man ha större förståelse för. Det gäller ju bara att gräva lite. Tänker du ibland tillbaka och undrar vad du kunde ha gjort för dem som inte är med längre? – Ja det kan jag göra. Men sen vet jag ju att när man är yngre så har man inga verktyg. Man vet ju inte varför. Det är inte så att man kan rädda någon när man är yngre, det går ju inte. S

45 2/2015

FRIHET

Re:public Kämpar på år efter år. Nytänkande, snygg och smart.

Ottar RFSU:s tidskrift tar sexualpolitiken på största allvar.

Bang Feministisk tidskrift som nu gör covers på andra magasin. Nu senast på tidningen Mama – snyggt och bra!

Modebloggarna fortsätter som om ingenting hänt ”HON SA ATT hon syr ihop två klädstycken i axelsömmen här, hon har sytt den sömmen i 14 år. Vad är det för ett jobb? Du kan ju inte sitta och sy samma söm i 14 år!?” Det utbrister den norska modebloggaren Anniken Englund Jørgensen helt rödgråten in i kameran. Hon och två andra unga modebloggare har av den norska kvällstidningen Aftenposten skickats till Kambodja för att prova på att jobba inom klädindustrin i en månad. Allt skildras i en realityserie med titeln ”Sweatshop” på tidningens hemsida. UPPLÄGGET ÄR AV det familjära slaget: En privilegierad person konfronteras med verkligheten för mindre privilegierade och inser att alla inte har det lika bra här i världen. I ”Sweatshop” är det provocerande naiva uppvaknanden ungdomarna får när de möts av usla arbetsförhållanden, sorgsna människor och får en inblick i ett orättvist ekonomiskt system. Samtidigt är det effektiv känslo-tv och det är svårt att inte beröras. Även om det bara är ett tv-experiment, ett ögonblicks reportage, så ger det en inblick i världens ekonomiska orättvisor för en ung målgrupp som kanske aldrig har tänkt på var H&M-tröjan de köpte på rean faktiskt kommer ifrån. INFÖR RESAN TILL Kambodja uttryckte Anniken Englund Jørgensen krasst att de kambodjanska sömmerskorna ”åtminstone har ett jobb” och att ”de är vana vid det”. Väl i landet träffar hon sömmerskor som jobbar tolv

KULTURNOTERAT BLURRED LINES DÖMD Robin Thicke och Pharrell Williams låt ”Blurred Lines” har sedan tidigare skapat kontrovers genom att den enligt många uppmanar till våldtäkt, sexism och kvinnoförakt. Nu har låten dessutom fällts för plagiat av

timmar om dagen, varje dag, och tjänar en tusenlapp i månaden. Själv får hon jobba för 25 kronor om dagen i samma fabriker och får se hur polisen slår ner arbetare som demonstrerar för lönehöjningar. När en sömmerska berättar att hennes mamma hade svultit ihjäl bryter Anniken Englund Jørgensen ihop ännu en gång.

modeindustrin. Ett flertal av pionjärerna, som Elin Kling och Sofi Fahrman och senare även deras följare, har utvecklats till att bli synnerligen inflytelserika aktörer. Om de lyfte frågan om produktionen bakom plaggen de skriver om och vikten av humana arbetsförhållanden, så skulle det kunna skapa en nödvändig medvetenhet hos deras läsare.

I ”SWEATSHOP” RIKTAS udden främst mot H&M. Det är nämligen den svenska klädjätten som är den största och, av många bedömare, också värsta arbetsgivaren i Kambodjas textil industri. H&M har år efter år duckat för kritiken, men satte i fjol upp ett nytt mål om att 850 000 arbetare bland bolagets leverantörer år 2018 ska betalas skäliga löner – ett mål som omfattar cirka 60 procent av de stora leverantörerna. Samtidigt skrev klädjätten på ett avtal som ska leda till att arbetsvillkoren blir mer säkra för fabriksarbetarna efter att en stor tragedi inträffat i Bangladesh huvudstad Dacca, där över tusen människor dog i rasmassorna av en fabriksbyggnad. Flera svenska klädföretag har skrivit på samma avtal.

OM ANNIKEN ENGLUND Jørgensen och de andra modebloggarna i ”Sweatshop” har lärt sig något av sina erfarenheter i Kambodja är oklart. De verkar ha fortsatt sitt mode bloggande som om inget har hänt. För trots allt så var det bara ett experiment för deras del.

DET ÄR SJÄLVFALLET bra om företagen tar större ansvar för att se till att de som syr deras kläder gör det under bra och säkra förhållanden. Men samtidigt borde företagens konsumenter göra mer för att påverka dem i en ännu mer progressiv riktning. Där skulle modebloggarna kunna leda vägen. De har de senaste tio åren blivit en självklar maktinstitution inom

en domstol i USA. Det efter att Marvin Gayes familj anklagat Thicke och Williams för att använda viktiga element från 70-talslåten ”Got to Give It Up”.

FÖR SÖMMERSKORNA i Kambodja, Bangladesh och andra fattiga länder är usla arbetsförhållanden och skitlöner en del av vardagen. De skulle behöva fler som stod upp för dem. S

Linus Fremin är skribent

”#Fallet” som görs av Aftonbladet och kommer att släppas i tolv poddavsnitt.

SVENSKA ”SERIAL”-KLONER Den amerikanska podcasten ”Serial” har gjort stor succé. Nu kommer inte ett, utan två svenska svar. Det ena är ”Spår” från P3 Dokumentär-veteranen Anton Berg och Martin Johansson och kommer att handla om Kalamarksmordet och kommer i fem avsnitt och släpps som podd genom uppstickartjänsten Acast. Det andra är

BRAND MANAR TILL REVOLUTION Komikern Russell Brands bok ”Revolution” har nu kommit ut på svenska. Den brittiske

46 2/2015

FRIHET

och bloggare.

komikern manar till mer populism från vänstern. Med draghjälp från Thomas Piketty och George Orwell ger han sig på korrupta strukturer och målar upp sin vision av det inkluderande och lite roligare samhället. Han kommer med flera förslag. Ett med svensk förlaga: löntagarfonder.

Så

m o

Bi ld er

VÄ r

Vä n ar

frå

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

r OT sson fö S t hur m SÅ s-firan ND de ry an D an E ng O ih te E S dr E ra M n el P a rn T rH m T Å a ed ya am V K lande K vä s. m ar I L sk 5 ö. L edlemNA t. VI N an 5 . FR ma KA N A r. R O M DA s. ÅT 50 G EN s. 52 s.

fö

rP et

pr o

VÄ

dd es

FOKUS SSU

FRIHET

47 2/2015

8 mars genom Sverige Den 8 mars var den internationella kvinnodagen. SSU:are från hela landet uppmärksammade dagen på flera olika sätt.

SSU Malmö var med och arrangerade 8 mars-demonstration. Sara Khatemi och Fatimah Alsharkaw höll tal i Folkets park.

SSU Stockholm firade 8 mars med tusentals andra på Södermalmstorg. Distriktets ordförande Hanna Jokio höll tal.

Tjejnätverket i SSU Stockholms län målar plakat inför den stora demonstrationen som alla sedan åkte till gemensamt.

SSU Umeå och studentklubben har ställt upp inför demonstrationen.

”Jag tror att det handlar om att man tidigare mer försökte släcka bränder. Jag startar dom.” ALEJANDO CAVIEDES OM VARFÖR HAN TROR HAN FÅTT FÖRTROENDET ATT LEDA KOMMUNAL I UMEÅ.

FRIHET

48 2/2015

Frihet från förr. 1970

Tipsa Frihet!

I årets tionde nummer ger Frihet segregationen uppmärksamhet. Det är ett nytt fenomen som dykt upp. Ulla Hedén jobbar på Immigrantservice och intervjuas. Hedén vill att staten och kommunerna tar ett större ansvar för alla dem som kommer för att arbeta i industrin. Många av dem som kom fick sämre boende. Ulla Hedén säger: ”De familjer som kommer anvisas i första hand bostäder i ytterstadsdelarna eller i rivningskvarteren i innerstaden. I betongslummen och i rivningsslummen har invandrarna klumpats ihop till små ”ghetton.””

Mejla info@frihet.se

månader. Så mycket yngre är KD:s kommande ordförande Ebba Busch Thor än ungdomsförbundets ordförande Sara Skyttedal.

”Beslutet om Dalai lama ska reinkarneras eller inte ligger hos den kinesiska centralregeringen” ZHU WEQUN, FRÅN KINESISKA KOMMUNISTPARTIETS CENTRALKOMMITTÉ, OM VEM SOM BESTÄMMER VAD SOM HÄNDER EFTER DALAI LAMAS DÖD.

Höjd röst emot Saudiavtalet

LAWEN REDAR Riksdagsledamot (S)

Tillsammans med Sara Karlsson och Johan Büser skrev du i Dagens Nyheter och uppmanade regeringen att stoppa vapenförsäljningen till Saudiarabien, varför? – För det första var jag med och drev frågan om att inte sälja vapen till diktaturer vid partikongressen 2013. I Saudiarabien förtrycks alla som verkar i demokratins anda. Så vi hade partiet med oss.Vi visste att regeringen hade till i maj på sig att bestämma om avtalet skulle

FRIHET

förlängas eller inte. Då kände vi alla tre att det inte gick att vänta tills utredningen som pågick blev klar. Ett sånt avtal måste sägas upp med god framförhållning. Hur mottogs er artikel? – Vi hade ingen aning om att Olof Palmes Internationella Center, Jytte Guteland, SSU och andra

”I Saudiarabien förtrycks alla som verkar i demokratins anda.”

49 2/2015

skulle gå ut i frågan. Det blev ett enormt tryck den veckan. Mottagandet inom partiet var sisådär. Vi är riksdagsledamöter och ska hålla ihop, vissa saker kunde vi ha gjort bättre, men jag står fast vid att vi gjorde rätt. Var det svårt att våga som ny riksdagsledamot? – Det finns ju en risk att stämplas som bråkmakare, men det är inte det som var ambitionen. Man får välja sina strider och det här var viktigt för mig, Sara och Johan. 

SSU-klubb med växtvärk Frihets Sverigeresa stannar till i Värnamo. Här gick SSU-klubben från att vara vilande till en av landets mest aktiva med 105 medlemmar på knappt ett år. Supervalåret blev en supersuccé som Värnamoklubben nu försöker hålla vid liv.

ALEM ÄR EN 20-årig fritidsledare som har ett stort kontaktnät i kommunen. Just kontaktnätet är en av anledningarna till att klubben vuxit så mycket som den gjort, menar han. Men trots sina 20 år är han grön som SSU:are. – Det gick fort. Jag har inte varit SSU:are så länge. För nästan ett år sedan skämtade jag med en i SSU Växjö om att jag var moderat eller skulle rösta blankt innan jag bad honom att övertyga mig om att rösta på något annat. Och det gjorde han verkligen. Efter det började jag tänka efter och kände att jag ville starta något liknande, något stort i Värnamo.

TEXT & FOTO: MADELEINE HAMMARSTRÖM

SAGT OCH GJORT. På bara någon månad väcker han liv i SSU Värnamo tillsammans med ett par andra intresserade och redan engagerade SSU:are i distriktet. För Alem var det självklart att arrangera aktiviteter för att locka nya in i politiken. Aktiviteter som inte bara var roliga men också för att stärka gemenskapen i Värnamo. – Allt började med en fotbollsturnering som blev väldigt stor. Så vi gjorde en till. Och andra turneringen blev ännu större, vi fick bland annat med en allsvensk spelare (Joseph Baffo) och lokala fotbollslaget IFK Värnamo hade också ett lag. Det blev häftigt och lockade många, säger han. – Jag visste inte ens att SSU fanns innan jag träffade Alem som började snacka om antirasism och vad SSU står för, säger Elnes Hajrovic som sätter sig på en stol vid mötesbordet.

ILL SKILLNAD FRÅN Stockholms grå vinterrusk kvittrar fåglarna i den småländska staden när Krösatåget rullar in på perrongen i början av mars. Jag träffar en av dem man kan tacka för SSU Värnamos framgång i Socialdemokraternas lokal. En enkel lokal ett stenkast från stadshuset. Om bara några minuter kommer klubbens kärna trilla in i lokalen, som i så många andra klubbar är det dags för årsmöte. – Jag hoppas verkligen det kommer ett gäng, men vi blir kanske tio, elva totalt, säger Alem Sacirovic som hoppas på förnyat förtroende som ordförande i SSU Värnamo.

FRIHET

50 2/2015

– Det har blivit fler som är typ smygrasister. Många som snackar skit om folk för att de ser ut på ett sätt men utan att faktiskt känna dem. ELNES OCH SSU-VÄNNEN Pernilla Karlsson värvades ungefär samtidigt. I brännande sommarvärme fick de inte bara spela fotboll och käka pizza med klubben utan även lära sig mer om politik. – Jag åkte på min första SSU-kurs i somras, i Norrahammar. Då var jag inte så insatt men där pratade vi om hur man ska bygga ett bättre samhälle, vad man kan göra för att kämpa mot rasism och för feminism, säger Pernilla Karlsson. NÄR VI TRÄFFAS är klubben dessutom i full gång att planera nästa grundkurs för SSU:are, den här gången ska den vara lokal, på gymnasieskolan (Figy) i Värnamo. – Förra året var vi på Figy nästan varje vecka, det vill jag att vi fortsätter med. Nu ska vi dessutom ha kursen där, det känns bra, säger Alem. NÄR JAG FRÅGAR om vad SSU Värnamo ser som sin huvudfråga, vad de kämpar för, är svaret entydigt – antirasism. – Det har blivit fler som är typ smygrasister. Många som snackar skit om folk för att de ser ut på ett sätt men utan att faktiskt känna dem, säger Besfort Berisha som även han blev medlem i SSU strax innan valet i höstas. – Ja, rasimen växer i Värnamo. Många man känner är med i SD. Sen tror jag inte att alla vet vad Sverigedemokraterna egentligen står för men röstar på dem ändå. För oss är det viktigt att alla känner sig välkomna, till alla våra aktiviteter. Det spelar ingen roll var du kommer ifrån, hur du ser ut eller vilken religion du har. Alla är välkomna. Alla får plats. Det är så det ska vara, säger Alem. OCH ÄVEN OM rasistiska åsikter hörs mer nu än för några år sedan bland ungdomarna i Värnamo växer engagemanget mot rasism i rasande fart. Bara det faktum att SSU är betydligt större i Värnamo än vad SDU är i samma stad känns betryggande, menar flera medlemmar. – Jag tror att vi slog rekord, vi gick från tio till 100 medlemmar på tre veckor. Men vi måste fortsätta växa, vi vill bli dubbelt så många i år igen. Över 200 medlemmar ska vi vara innan 2016, det ska vi klara, säger Alem och fortsätter: – Jag hoppas att vi kan förändra och det tror jag fortfarande. Vi gjorde en underbar valrörelse här i Värnamo. Och det var mycket tack vare oss som det blev förändring i kommunen. 

SSU i media

”SSU Grums kommer fortsätta att sprida den goda sidan av Grums, fortsätta kring att visa den vackra sidan av landsbygden.” Erivan Waysi, SSU Grums efter Uppdrag gransknings ”Leva och dö i Grums”. Ur Värmlands Folkblad.

”Vi vill växa oss så stora som SSU var en gång i tiden här.” Elin Sejnehed om att SSU har just startat upp i Mönsterås. Ur Östran.

”Fjolårets sommarjobbsgaranti blev mycket lyckad och därför gör vi samma sak i år igen.” Daniel Johansson och Hayayt Karimi om att Hofors fortsätter med sommarjobbsgaranti. Ur Gefle Dagblad.

”Vi kommer under kommande år bland annat arbeta för en förbättrad kollektivtrafik i region Jämtland Härjedalen.” Maja Hedén efter att ha valts till distriktsordförande för SSU. Ur Länstidningen Österstund.

”Jag är ung men politik har inget med ålder att göra, intresset är det viktiga och det har jag.” Tuva Karhu efter att ha blivit vald till ordförande för SSU Oskarshamn. Ur Nyheterna.

FRIHET

51 2/2015

Alexander Pettersson blev förra året Sveriges yngsta person att sitta i en kommunstyrelse. Nu hoppas han få hemkommunen Hammarö att växa – för alla. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

LEXANDER PETTERSSON MÖTER Frihet på Stockholms central. Han skulle egentligen ha mött sin mentor, men mötet blev inställt. Det gav honom istället en chans att möta Frihet för att prata om sitt engagemang i SSU och Socialdemokraterna.

VARJE MORGON TAR han bussen in till Karlstad där han går samhällsprogrammet med inriktning på media och kommunikation. Hammarö är en ö som ligger i Vänern utanför Karlstad. Mellan Hammarö och Karlstad är det bara sju kilometer. – Det är faktiskt på väg att bli en stadskärna. Det är fler i förhållande till befolkningen som flyttar till Hammarö än till Karlstad. Många tänker att det är en utflyttningskommun, men så är det inte. Vi ökar och ökar. Du gillar Hammarö? – Ja, jag gillar Hammarö. Det är väl självklart. Det är så nära men så himla avskilt. Att vi har vatten runt oss gör att det är väldigt attraktivt. MÅNGA MINDRE KOMMUNER har problem med att unga flyttar därifrån. Så är det inte riktigt i Hammarö. – Det är ju många unga som flyttar, men också många unga vuxna som flyttar till Hammarö för att starta familj. Jag tror att det är 26 procent som är under 26 år. Men det är ingen som bor ensam, vi har en väldigt bostadsbrist. Alexander berättar att det byggts mycket, men mest bara villor. – Det byggs inga hyresrätter. I centralorten så är det tajt, men när man bygger villa är det där det är okej att kollektivtrafiken inte är så bra. Så Hammarö är väldigt segregerat på det sätten. Varför håller du på med politik? – Det började egentligen med att jag började med elevråd och ung-

startade en klubb i kommunen. Vi hade fem uppstartsträffar och på den femte lyckades vi. Vad gjorde ni? – Vi var ute och kampanjade och drev valrörelse. Men vi la också mycket tid på att SSU:a helt enkelt, allt det sociala. Men jag var också inne i arbetarkommunen då vi inte hade SSU där i början. Därför kom mycket av Alexanders engagemang att läggas i Socialdemokraterana. – Så vi började egentligen vara med och påverka dem på en gång. Vi hade foten inne från början. SSU Tasse, som klubben på Hammarö hette en gång i tiden, har faktiskt varit Sveriges största SSU-klubb. – Då var det nästan 800 medlemmar. Men det är längesen. Nu skojar de med mig och frågar om vi snart är 700, men nu är de 50 i alla fall. VID VALET FÖRRA året var Alexander 17 år. Han gjorde då sin tredje valrörelse utan att få rösta. – Jag har ju accepterat det, men många kom på vid valet att jag inte skulle få rösta. Först var det jobbigt när man var med så länge. Om jag ville vara med i kommunfullmäktige var det bara att vänta till 2018. Jag har inga problem att vänta. Då Alexander först inte kunde bli vald gjort politikerna i Hammarö en specialare för att få med honom i alla fall. – De valde kommunstyrelse den 8 december och jag fyller år den 12 december. Så jag blev inte vald då heller, utan de fick ha ett annat möte och välja mig i januari. De höll min plats ledig till jag kunde väljas. SÅ NU ÄR Alexander en del av kommunstyrelsen, vilket är ungefär samma sak som en kommuns regering.

Alexander domsfullmäktige. Då såg jag att politik kanske kunde vara någonting. Jag testade SSU och tyckte det var kul, det var under valrörelsen 2010. Då var jag 13 år. NÄR HAN GICK med i SSU fanns det ingen klubb i kommunen. – Distriktet var där ibland och visade sig, men det var det. Så jag

FRIHET

– Vi har en annorlunda koalition med Centerpartiet och Vänsterpartiet. Hos oss var det lättare att prata om vår politik med Centerpartiet än med Miljöpartiet. Politiken som vi driver med partiet i kommunen är nästan samma som SSU Hammarö tog på vårt årsmöte förra året. Vi har till exempel fått med miljömål och att vi ska bygga bostäder, för vi har 2 000 personer som står i bostadskö här. 

52 2/2015

ALEXANDER PETTERSSON Ålder: 18. Bor: Hammarö, Värmland. Lyssnar på: Spotify, mest topplistan. Favoritplats: Med båt på Vänern.

den yngste FRIHET

53 2/2015

1 Bildbevis

1. SSU:aren Hmida Benatallah, Malin Hanson från Tvärdrag och Johan Büser (S) var några av dem som sprang för att uppmärksamma situationen i Västsahara. 2. Ellinor Eriksson lägger en krans vid Olof Palmes grav på minnesdagen den 28 februari. 3. SSU Bohuslän har årsmöte. 4. SSU Bohuslän var med och arrangerade en manifestation/ minnesstund för offren i trippelmordet i Uddevalla. 5. Schysta klistermärken har dykt upp hos SSU Västerbotten. 6. SSU Gävle kampanjar på alla hjärtans dag.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3 6 4

FRIHET

54 2/2015

e d

g ja

njen a p kam erättar e d arta . Här b t s äxjö tanten V i rna d väsk a : SSU yn me h c t on o da sta ck till.SSON s s l i N d mueulle rä r det g: JOHN ANTO a S tus om sk an huERÄTTAT FÖR n o h B P s

å S – FÖR OSS började det med att vi fick veta att kommunen inte längre var intresserad av att resa en staty med tanten med väskan. Ola Palmgren som är politisk sekretere för Socialdemokraterna i Växjö hjälpte oss med kontakten till kampanjsidan Skiftet. På tisdagskvällen satte vi igång namninsamlingen. När jag gick och la mig hade 500 personer skrivit under, när jag vaknade var det över 800. STATYN FÖRESTÄLLER DEN kvinna som slog en nazist under en demonstration i Växjö 1985. Nordiska rikspartiet var beviljade demonstrationstillstånd, men en folklig mobb mötte nazisterna och det urartade till kravaller. Mitt i allt detta togs bilden på kvinnan, som senare valdes till århundradets bild. NÄR KAMPANJEN FÖR statyn tagit fart lokalt hördes vi i lokaltidning, lokalradio och lokalteve. Sedan skrev Karin Pettersson från Aftonbladet till mig på Twitter och bad om att få ställa några frågor till mig. Sedan skrev hon en ledare där de länkade till kampanjen.

r o j g

UNDER ONSDAGEN TOG kampanjen allt större proportioner. Den ökade, ökade och ökade. På sociala medier delades kampanjen av alla från min mormor till Malena Ernman och LO. Nu behövde vi inte underhålla kampanjen så mycket mer, den levde sitt eget liv. På fyra timmar gick vi från 3 000 till 6 000 namnunderskrifter, och det fortsatte att ticka uppåt. Vi fick uppmärksamhet i alla medier, och helgen efter att allt var klart såg jag att Washington Post hade uppmärksammat det. DET HELA BÖRJADE med att Susanna Arwin gjorde en liten sataty med tanten med väskan. Då kom det ett medborgarförslag till kulturoch fritidsförvaltningen om att den borde stå i Växjö. Då lämnade Socialdemokraterna in ett förslag om att upphandla en staty med tanten, förslaget gick då igenom. Det var innan valet. NÄR FRÅGAN LYFTES efter valet började den moderate ordföranden i nämnden ifrågasätta om det var lämpligt att möta någon med våld. Så frågan skickades tillbaka till

FRIHET

55 2/2015

partigrupperna och majoriteten av partierna kom fram till att skulpturen uppmanade till politiskt våld, då nazisterna hade demonstrationsrätt. Vi tyckte att det var ett dåligt argument. Nazister har demonstrationsrätt men de hetsar mot folkgrupper, vilket man inte får, och i förlängningen vill de inte hetsa mot utan förgöra folkgrupper. MEN DET BLIR ingen staty. Nu är alla partier eniga om att den inte ska uppföras men oeniga om varför. Alliansen och Miljöpartiet tycker att statyn uppmanar till våld, medan Socialdemokraterna stöder en anhörig som hörde av sig och motsatte sig att statyn skulle byggas. NU PRATAR VI om att skriva en motion och föreslå att det uppmärksammas på annat sätt. Men majoriteten är inte så sugna då det var ganska våldsamt den dagen. Man kan inte bara lyfta fram saker man tycker är bra, det är också viktigt att lyfta fram saker som behöver diskuteras. 

Internationella vänner

YES Young European Socialists (YES) är en paraplyorganisation för SSU och alla andra systerpartier i Europa. 1992 grundades organisationen som då hette ECOSY. Idag samlar YES 63 ungdomsorganisationer från 47 länder. Den 9-12 april möts representanter från samtliga organisationer på kongressen som i år hålls i Schweiz.

Darina vill bli vicepresident I april håller YES, Young European Socialists, kongress. Då vill Darina Agha väljas till vicepresident för organisationen. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MJS

EN 9 APRIL inleds YES kongress i Winterthur i Schweiz. Då ska YES medlemsorganisationer välja en ny ledning. Det finns två presidentkandidater: Brando Benifei från Italien och Laura Slimani från Frankrike. Dessutom kandiderar Maris Slid och Nina Zivanovic mot varandra för att bli generalsekreterare. SSU står bakom Benifei och Slid. Men enligt uppgifter till Frihet ligger Slimani och Zivanovic bäst till.

där, säger Darina som jobbar som internationell sekreterare på SSU:s förbundsexpedition. NYLIGEN FICK DARINA frågan om hon ville ställa upp som vicepresidentkandidat. – Jag fick frågan i januari och kände att det skulle vara väldigt kul. Men jag undrade också om det skulle vara möjligt med tanke på att jag är anställd av SSU. Efter samtal och funderingar kom vi fram till att det finns många fördelar med att ha en bakgrund som internationell sekreterare.

MEN FRAMFÖR ALLT jobbar SSU för att Darina Agha ska bli en av YES 10 vicepresidenter. – Det har varit ett svårt läge för SSU i YES den senaste tiden. Vi har inte haft lika mycket inflytande som vi har haft tidigare. Vi har inte kunnat påverka och sätta SSU:s intressen högt

SOM INTERNATIONELL SEKRETERARE för SSU reser Darina Agha mycket. Hon besöker andra socialdemokratiska ungdomsförbund och är spindeln i nätet bland SSU:s internationella projekt. – Jag har genom mitt arbete jobbat tätt intill

FRIHET

56 2/2015

den här organisationen i snart tre år så jag känner till den väl sedan tidigare. Men jag har saknat det politiska som jag inte har haft möjlighet att jobba med på samma sätt. Det skulle vara spännande att få göra. Vilken roll vill du att YES har i framtiden? – Jag tror att YES är en väldigt viktig plattform för unga socialdemokrater i Europa. Jag tror verkligen att man skulle kunna använda den som en grund för bra politiska diskussioner och sedan pusha det vidare mot Europaparlamentet och de europeiska socialdemokraterna. Där tror jag att det finns politiska frågor som vi kan diskutera som rör alla i Europa. Vilka politiska frågor vill du driva i YES? – Vi måste tydligare lyfta hur den ekonomiska krisen drabbat unga och hur arbetslösheten har drabbat dem. Vi måste tala om hur nedskärningar har drabbat många av Europas unga, särskilt i södra Europa. – Jag vill också driva frågan om att fler länder borde ha en feministisk utrikespolitik. Det handlar om att hela tiden ha den feministiska analysen med sig i olika förhandlingar och möten. Men också att hela tiden se till att kvinnor är delaktiga i fredsprocesser och i fattigdomsbekämpning. 

Förbundssekreterare SSU

Vad gjorde du 8 mars? – Jag var inbjuden till våra danska kollegor DSU i Danmark som hade medlemsbrunch och sen demonstration. Jag har ett långsiktigt projekt att få DSU mer feministiska. Den danska socialdemokratin har inte gått i bräschen för det. DSU har gjort framsteg och det har varit kul att få vara med och prata om den svenska kontexten där feminismen ändå har blivit normaliserad bland politiker. SSU var hårda i frågan om vapenexport till Saudiarabien, varför? – Vi tycker egentligen att partikongressen har varit tydligt. Vi fick igenom frågan om att ha ett demokratikriterium. Då var det rimligt att man levde upp till det. Partiet bör stå upp för det partiet tycker.

Ni ska ha vårkampanj i april, vad ska ni göra då? – Dels så kommer vi att ha skolbesök och kampanjer ute på skolor. Men vi kommer även att köra digitala kampanjer. Man kan alltså engagera sig både i sin lokala SSU-klubb och via nätet i och med nätkampanjen. Jag tycker att alla ska höra av sig till sina klubbar och fråga hur de kan engagera sig. Temat för kampanjen kommer att vara ”den växande ojämlikheten i världen och vad vi kan göra politiskt”. Hur går det med förberedelserna för kongressen? – Vi jobbar på med planeringen inför kongressen för fullt. Det är mycket att göra. Dels ska vi välja

– Vi har redan från början sagt att vi ska vara socialdemokratins ungdomsförbund och inte partiets, och det betyder ibland att kritisera och ibland att stå upp och vara lojal. Ibland betyder det att gå bakom och vara en blåslampa och ibland betyder det att gå före. Har SSU landat i rollen som ungdomsförbund till det parti som leder regeringen? – Det beror nog på om du frågar oss eller regeringspartiet. Vi har redan från början sagt att vi ska vara socialdemokratins ungdomsförbund och inte partiets, och det betyder ibland att kritisera och ibland att stå upp och vara lojal. Ibland betyder det att gå bakom och vara en blåslampa och ibland betyder det att gå före. Vi har fått testa det här nu och hittills tycker jag att vi har landat ganska rätt.

ombud, dels ska vi skriva handlingar som ska gå på åsiktsrunda till distrikten. Jämlikhet är ett annat tema under kongressen. Hur går det med medlemsvärvningsmålen? – Det går bra, vi växer, men tanken är att vi ska växa ännu mer under vårkampanjen så att fler kan få gå med och engagera sig i SSU. Vi ska ut och kampanja i fyra veckor. Sedan 2005 har vi ökat medlemsantalet med nästan 250 procent. Då var vi 4 000 medlemmar, nu är vi fler än 12 500 och den utvecklingen håller i sig.

FRIHET

57 2/2015

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundsordförande SSU

AN m – ut – ny in Ju ve Ja NA dr st ck g we ha bb e n l a än u r W r dr job de ha ans ES in ba n. nd va g. rig TB rj o m ag p ER w å m eb S S ed G, be U at n -fö tj oc rb us h un te se d ra r t et om ill . at he td m en si da fu n, nk de ar tä oc re h n

Rozgar Watmani

ka – Ni re – S S PE ss I ö kla gio De U TE :s ör vr n t s fö igt Sä alp end för R rS h w o bu a BU SU åll én liti jag nd RS -d er j . D ska g ss t e ö a is TR tri g p t ko han r i yre S l kt å s Ö et at mm dlin SU e. M i h t a er gs jus el vv at pr t n ge ec t b og u n. kla li ra är m leg mm att ig en e s sjä da t t kri lv ris ills va ,j a ag kt. mm det av an gå sm rs ed om

Ellinor Eriksson

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

Mable Matetsu, bananodlare, Ghana

Hej då fattigdom! Varje gång du väljer Fairtrade-märkta bananer bidrar du till att bananodlaren kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Läs mer på fairtrade.se

59 4/2012

FRIHET

VILL DU FÖRÄNDRA VILL DU FÖRÄNDRA SAMHÄLLET PÅ SAMHÄLLET PÅ RIKTIGT? RIKTIGT? BLI MEDLEM I SSU BLI MEDLEM I SSU

SMS till 724 56 med texten: SSU [mellanslag] betala [mellanslag] SMS till 724 56 med texten: 10-siffrigt personnummer SSU [mellanslag] betala [mellanslag] 10-siffrigt personnummer

Ring 0939-2000 320 och följ instruktionerna Ring 0939-2000 320 FRIHET 60 2/2012 och följ instruktionerna

SSU.se/blimedlem SSU.se/blimedlem