3+4/2014 by Frihet Media

B Y

PY PÅ FR TI OC OR SS D I H L L H T E EL ÖR ET FÄ VA N OC RK SM LLI RF S FA H NA Y G F ÖR VO TÄ C GT ÖR D R V L K N I T A ET I T IN IN TA LL ÄR ER GA G R T I V O R ME PÅ D – IK M D FÖ D PA R TI E R S V R E P GA T S SL E T I O R P AP RIG ER RT E Ä LIT PA E NA AG N TR DA S N S V E O NÅG A D GA ÄS A L M ON E R TA AF DE SI SV PÅ ST F OT N ER ST AT ISC RY AT IG RA SM HE GG T R E ND IN R A ÖS JO TA EN I S T BB ER EN

T SO I D N +4 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 14 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

NUMMER 3+4/2014 VALSPECIAL

VAL SPECIAL

DEN 14:e SEPTEMBER Främlingsfientliga vindar blåser genom Sverige. Enligt svensk statistik blir hatbrot t allt vanligare. Samtidigt sit ter fascistiska och nazistiska par tier redan i et t antal europeiska parlament. Den 14 september är det kommun-, landstings- och riksdagsval. Val som påverkar vilket samhälle vi får. Om du inte använder din röst kommer andra at t använda din t ystnad för at t förstärka sit t infly tande. Förstärk i stället jämlikhet, respek t och människors lika värde. Höj rösten!

#HÖJRÖSTEN

WWW.HÖJRÖSTEN.SE

59 4/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Länge leve vi

lamentarisk fascism. För en solidarisk välfärd. För nya, schysta jobb. Och för en regering som står på människornas, inte marknadens sida.

ET ÄR ÖVER tio år sedan nu, när jag fick rösta för första gången. Året var 2002 och Sverige leddes av en socialdemokratisk regering. Alla mätningar visade stort övertag för den vänstra planhalvan i politiken. Sommarens SSU-kampanjer var fyllda av energi och glädje. Det fanns en stolthet över Socialdemokraternas reformer – men mycket kunde förstås bli bättre. SSU drev på om nya bostäder och fler jobb för unga. Som det ska vara. Mot Socialdemokraterna stod Moderaternas Bo Lundgren, som i skarpa ordalag utlovade systemskifte och över 140 miljarder i skattesänkningar.

DEMOKRATI HANDLAR INTE bara om att rösta en gång vart fjärde år. Det handlar om att i samma ögonblick som du lägger din röst har du också rätten att utkräva ansvar. De fina vallöftena måste omsättas i praktisk handling, och samma politiker som lovade dig förändring ska också leverera. Det är demokrati i praktiken. SANNINGAR TÅL ATT upprepas: för mycket står på spel för att inte bry sig. Vi har inte råd att ännu en generation växer upp under en högerpolitik som prioriterar skattesänkningar och vinster i privata bolag framför nya jobb och bättre skolor. Vi kan aldrig nöja oss med att några lyckas, medan de allra flesta kämpar för att hålla huvudet ovanför vattenytan. Sverige behöver en politik som förstår att jämlikhet och frihet hänger ihop, som ser allas förbättrade möjligheter som det bästa receptet för hela samhällets välstånd. Klassresan måste helt enkelt bli kollektiv.

NÄR RESULTATEN RULLADE in på valnatten gick Socialdemokraterna fram flera procentenheter, medan Moderaterna gjorde sitt sämsta val sedan 1920-talet. Sedan gick allting väldigt fort. De närmaste fyra åren var det högern, inte vänstern, som ryckte åt sig initiativet. Fredrik Reinfeldt fick symbolisera framtiden, medan Göran Persson stod för stel förvaltning och idétorka. 2006 fick Sverige en ny regering.

DÄRFÖR BEHÖVS DU. Dina steg i den där trappuppgången för att knacka de sista dörrarna. Dina argument i skoldebatten som vinner över publiken. Ditt engagemang som får fler att gå och rösta på valdagen. Och inte minst – din röst för ett annat Sverige.

I DAG ÄR mycket annorlunda. Skattesänkningarna som skrämde väljarna så den gången är numera verklighet. De smögs in med retorik som klädde högerns drömmar om en undernärd välfärdsstat i vänsterns ordspråk. Dagens förstagångsväljare minns inte en socialdemokratisk regering, borgerlighetens tid vid makten är norm snarare än undantag.

ELLER SOM ISON & Fille uttrycker det: FÖR MYCKET STÅR på spel för att inte bry sig. För många går utan jobb, för många saknar bostad och klyftorna i Sverige är för stora. Det samhälle som skapats under Reinfeldts era är ett system som systematiskt missgynnar dem som inte föds med rätt förutsättningar från början. Det är ett system som konsekvent sumpar bort talang och potentiell tillväxt och välfärd. Jag drömmer om ett Sverige där alla – oavsett bakgrund – får chansen att förverkliga sina drömmar. Där drivkraften, inte föräldrarnas plånbok, är det som avgör hur långt du når.

”De ingen lätt väg, men vi ska dit, för vi e bra folk, förtjänar bra skit / Vi hoppar hinder o vi ligger i, länge lever livet, länge leve vi.” S

SVERIGE HAR BLIVIT ett ovärdigt land att leva i. Men ilskan över orättvisor och frustrationen över regeringen måste växlas om i drivkraft och vilja till förändring. Ska utvecklingen vändas behöver både du och jag engagera oss. Mot högerpolitik. Mot växande klyftor. Mot par-

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 3/2014

FRIHET

INNEHÅLL

60 22

13 BRA POLITIK – KASS MUSIKSMAK

Jonna Sima snackar socialdemokratisk musiksmak.

14 DEN NYA ARBETSMARKNADEN

Vad händer i ett samhälle där otrygga anställningar dominerar?

20 SÅ BLIR VALAFFISCHERNA Åtminstone om Bim Eriksson får bestämma.

28 POLITISK RAP I BAKTAKT Albumaktuella Labyrint charmar hela Sverige.

32 MILJÖHOPP I SENEGAL

Utfiskningen hotar landets miljö – men nu växer hoppet från oväntat håll.

44 ÅTTA ÅR MED ALLIANSEN Så blev det.

60 STEFAN KNACKAR DÖRR

Frihet följde med Stefan Löfven en dag under valrörelsen.

85 FOKUS SSU

Rainer Höss. Stor och Linda Pira på första maj i Falun. Så gick valet till Europaparlamentet. Porträttet med Fanny Eriksson.

13 20 4 3/2014

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 11 200 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2012) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 3/2014, årgång 96 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Eva Edsjö Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 3/2014

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 3/2014 Bim Eriksson, Bruno Ehrs, Chrissie Abbott, Eva Edsjö, Ida Lindgren, Isabell Zipfel, Jenny Nordlander, Johan Augustin, Jonna Sima, Katrine Kielos, Linus Fremin, Petter Cohen, Sara Hansson, Sara Ingman, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Kyrkan stigmatiserar homosexuella

Jag blundar, och ser hur homosexuella misshandlas i Ryssland och Uganda. Jag hör hundratusentals skandera på Frankrikes gator att homosexualitet är fel. Jag läser att sejmen i Polen har röstat igenom ett förslag som omöjliggör för hbtq-personer att arbeta inom offentlig förvaltning och att regeringen i Spanien vill dra tillbaka möjligheten till samkönade äktenskap. Runt om i världen används återigen de parlamentariska verktygen för att begränsa demokrati och mänskliga rättigheter, på samma kristna grunder som Svenska kyrkan använder då de tillåter sina präster att neka samkönade par vigsel. Den homohatande retoriken sprids som en farsot. Hatet mot personer som inte lever i enlighet med heteronormen är en global företeelse som tar sig olika uttryck på olika platser i världen. Gemensamt är ofta nationalistiska och fascistiska rörelser som går samman med religiös fundamentalism för att med stöd av kristendomen stifta lagar som kriminaliserar och stigmatiserar hbtq-personer. Att Svenska kyrkans präster kan neka samkönade par vigsel är den grövsta formen av institutionell diskriminering i Sverige och får förödande konsekvenser för hur det är att vara homosexuell över hela världen. Jag blundar och ser den svenska historien.

I år har sjuttio år av lagligt homosex förflutit. I fyrtio år har homosexualitet inte klassificerats som en sjukdom. I fem år har samkönade äktenskap varit möjligt. Jag hör mina vänners berättelser och får dem bekräftade när jag läser BRÅ:s statistik: Under 2012 utsattes 21 000 personer i Sverige för hatbrott med homo- eller transfobiska motiv. Jag försöker förstå, och jag försöker se samband. Det enda jag förstår är att det är skarpt läge. Äktenskapet har varit, och är än idag, en ynnest, en bekräftelse på kärlek och trohet två personer emellan. Nåväl, det är en lögn att det alltid har varit så. Äktenskapet har genom historien använts som ett maktinstrument i affärsuppgörelser mellan familjer och släkter, inte som symbol för kärlek. I dag förknippas ofta det historiska äktenskapet med patriarkalt tvång. Under resan mot framtiden, i takt med att människan civiliserats och börjat ingå äktenskap för kärlekens skull, har kyrkan använt det som ett redskap för att säga oss vad som är sann och vad som är falsk kärlek. Den sanna kärleken har varit förbehållen relationer mellan män och kvinnor. Till falsk kärlek har den homosexuella räknats. En kärlek som inte har varit likvärdig den mellan en kvinna och en man. Den har avhumaniserats, varit en avvikelse, en demon som kan botas med förbön. Vi var många som välkomnade äktenskapets könsneutralisering för fem år sedan. Sedan dess har samkönade äktenskap varit möjligt. Däremot har präster ingen skyldighet att viga samkönade par utan kan med just det som

FOTO: PRIVAT

Medarbetaren Bim Eriksson, illustratör Ålder: 22 år. Bor: Botkyrka. Gillar: Genuinitet och nyfikenhet. Ogillar: Snubbar som inte reppar sina systrar. Ville bli som liten: Konstnär eller skådespelare. Det vill jag i och för sig fortfarande. Du ritade valaffischer till partierna i det här

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

grund – att det är samkönade par – avstå. Således ges den enskilda prästen rätt att avgöra vad som är sann och vad som är falsk kärlek, och alldeles för ofta räknas fortfarande kärleken i en samkönad relation till den falska. Även om församlingen är tvungen att hitta en präst som kan genomföra vigseln är det ursprungliga nekandet ett underkännande av kärlek två vuxna emellan, ett bemötande som sätter normen för lokalsamhället i övrigt. Därigenom bidrar prästernas möjlighet att avstå från att viga homosexuella till det faktum att tusentals personer i Sverige lever på platser där hatet mot hbtq-personer har en stark institutionell grogrund. Det är dubbelmoral av Svenska kyrkan att å ena sidan godkänna samkönade äktenskap men å andra sidan tillåta sina präster neka samkönade par vigsel. Kyrkan strävar inte efter att vara en progressiv kraft i samhället, så har det inte sett ut genom historien och så ser det inte heller ut utomlands. Det är samma form av religiös fundamentalism som ligger till grund för stiftandet av lagar som kriminaliserar hbtq-personer. Det är samma form av religiös fundamentalism som ger allvarliga konsekvenser och följder, som förföljelse, hatbrott och trakasserier. Så länge Svenska kyrkan inte förmår att se vad det innebär att tillåta präster neka homosexuella rätten till äktenskap, kommer kyrkan fortsätta vara en aktiv part i stigmatiseringen av homosexuella och därigenom också legitimera och sanktionera det lokala, såväl som det globala, hatet mot hbtq-personer. /Carolina Pettersson

numret av Frihet. Hur kom du på idéerna? – Det var väldigt svårt att hitta nya vinklar på satiren till de olika partierna, det finns en tendens att alltid driva om samma saker. Vissa idéer är mer politiska, inspirerade av principprogram och aktuella politiska händelser. Vissa idéer är utformade som rena buskisskämt, liksom bröliga och lite störiga, ungefär som en valrörelse. Vad har du gjort tidigare? – Jag har bland annat jobbat i projekt på Moderna museet, studerat konst i Danmark, tryckt egna serietidningar samt tecknat för SSU i diverse kampanjer och utspel. När du inte jobbar, vad hittar du på då?

6 3/2014

FRIHET

– Då klurar jag på andra kreativa projekt, fikar och dansar till fet hiphop. Vad kännetecknar en bra illustration? – Om du känner någonting, om du blir nyfiken, fascinerad eller känner att du kan titta på illustrationen i evigheter, då är det en bra illustration. Var hittar du inspiration? – Människor med stort engagemang inspirerar mig otroligt mycket. Annars i hemmagjorda fanzine, svensk hiphop och vulgära modemagasin. Vad önskar du mest av allt just nu? – Att folk börjar lyssna på varandra, att vi får till en samtyckeslag och att SD far och flyger ut från riksdagen i september.

BILD: SOFIA SABEL/SVERIGES TELEVISION

Belinda Olssons frågor är seriösa Det har knappast startat någon seriös debatt efter Belinda Olssons programserie om feminismen. Men det är inte hennes fel. Reaktionen från andra feminister har varit ungefär som prinsessan på ärten, där man närmast ser det som oförskämt – eller rentav förräderi – att kritiskt granska feminismen. Tyvärr är Daniel Mathisens ledare i Frihet nr 1/2014 ett exempel. Enligt honom ”förlöjligar” och ”smutskastar” Belinda feminismen, och sen ägnar Daniel ledaren åt polemik mot en av Belinda aldrig framförd åsikt att ”feminismen gått för långt”. Ett exempel på vad hon verkligen sagt nämner han i förbifarten utan att kommentera. Och det är synd, för där har hon verkligen en poäng: att feminismen saboterar för sig själv genom att fokusera på ytterkantsfrågor som hen och genusfrågor. Tyvärr är det så! ”Varför väcker ordet hen sådana känslor?” frågas det ofta. De som ställer frågan är antingen aningslösa el-

ler strör medvetet ut dimridåer. ”Hen” har en ideologisk laddning för en liten men högljudd minoritet, som hävdar den totalt ovetenskapliga åsikten att alla könsskillnader är socialt betingade. Slutsatsen är att pronomina han och hon är obehövliga. Jag har, med begränsad framgång, tagit upp en debatt om detta i tidningen Journalisten, där jag uttryckligen kallar representanterna för nämnda minoritet ”queerstollar”. Egentligen skulle man kunna ignorera dem med milt överseende. I ett demokratiskt samhälle får även stolligheter framföras, som att Gud skapade jorden på sex dygn och att jorden är platt. Men det irriterande med queerstollarna är alltså att de infiltrerat feminismen, något de ibland öppet skryter med när de säger att de ”kämpat ner biologismen”. Vad är då ”biologismen”? Jo, det är den enkla åsikten att det faktiskt finns biologiska och hormonella skillnader mellan

Vad hände sen? ”Revolution eller bubbla?”, Frihet 2/2014 I årets andra nummer av Frihet skriver redaktionen om det nya, digitala betalsystemet bitcoin. Åsikterna om vilken potential valutan egentligen har går isär. Somliga menar att den kan stöpa om hela det finansiella systemet i grunden och flytta makten över ekonomin till enskilda människor. Andra ser bitcoin

som ännu en finansiell bubbla, där övervärdering och spekulation skapar en oundviklig krasch. Nobelprisvinnaren Robert Shiller menar exempelvis att bitcoin är en återgång till en mörk ålder, där ljusskygg verksamhet och avsaknaden av regleringar bär på enorma risker. Under

våren föddes världens första bitcoinbaserade ekonomi på MIT-universitetet i USA. Alla butiker på campus kommer använda den digitala valutan och studenter ta emot ersättning och lån i samam valuta. Förhoppningen är att universitetet ska lyckas decentralisera ekonomin och driva på utvecklingen.

7 3/2014

FRIHET

män och kvinnor – en åsikt som säkert omfattas av en överväldigande majoritet av både kvinnor och män. Vi som var unga på 1970-talet minns att dåtidens kvinnorörelse, främst Grupp 8, från reaktionärt håll anklagades för att ”vilja utplåna skillnaderna mellan män och kvinnor”. Anklagelsen var grundfalsk – då. Men i dag verkar självutnämnda representanter för feminismen anstränga sig att uppfylla 70-talets reaktionära fördomar. Det är pinsamt för dem själva, men framför allt skadar det feminismen, som i mångas ögon kommit att framstå som en märklig, kvasiintellektuell sekt. Sammanfattningsvis: Feminismen har ingalunda ”gått för långt”, den har oerhört mycket att uträtta, inte minst globalt. Däremot har delar av den ”gått vilse”! /Benkt Lundgren, facklig redaktör sedan 25 år, medlem i SSU 1967/68

H AL LÅ DÄ FOTO: CUF

HANNA WAGENIUS Ordförande Centerpartiets ungdomsförbund, som under hashtaggen #walkingred uppmärksammade Socialdemokraternas förstamajtåg på sociala medier.

– Första maj är provocerande Hur kommer det sig att ni gjorde det här? – Vi gjorde det för att uppmärksamma att Socialdemokraterna driver vad vi kallar en zombiepolitik på arbetsmarknaden. Partiet dammar av gamla reformer från 90-talet, 100 dagars-garantin, och säger att det är något helt nytt. Vissa var kritiska och menade att ni hängde ut enskilda personer, som kan hotas av exempelvis nazister för sitt deltagande i demonstrationerna. Hur ser ni på reaktionerna? – Tyvärr fick vi inga reaktioner på det politiska budskapet. Människor reagerade snarare och trodde att vi skulle twittra ut bilder på enskilda för att hänga ut dem. Det ville vi absolut inte göra. Det går ju att fånga tåget på många sätt,

exempelvis från håll. Vi ville sätta fokus på politiken, inte på enskilda. Vad är det med förstamajtåg som är så provocerande för borgerligheten? – I grund och botten handlar det om att det är en politisk dag för de röda partierna. En politisk helgdag som dessutom är ensam i sitt slag. Det är provocerande för oss som inte delar de värderingarna. Har ni haft planer på alternativa förstamajfiranden med högerprofil? – 2009 gjorde vi ett försök i Jönköping, men då försökte vänsterextremister stoppa oss. Vi har inte så goda erfarenheter, minst sagt. TEXT: DANIEL MATHISEN

”En promenad ut i det medelklassiga träsket.” FRANK BAUDE, PARTILEDARE FÖR KOMMUNISTISKA KPML(R) (NUMERA KOMMUNISTISKA PARTIET) 1970–1998, LÄMNAR PARTIET EFTERSOM DET ANAMMAT FEMINISMEN, ”EN SMÅBORGERLIG AVVIKELSE”, ENLIGT HONOM.

ALLT FLER AVRÄTTAS – STÖRST ÖKNING I IRAK OCH IRAN Förra året ökade antalet kända avrättningar globalt med 15 procent till minst 778, visar en rapport från Amnesty International. Men mörkertalet är stort och enbart i Kina tros tusentals människorna avrättats. – Vi måste verkligen sätta strålkastarljuset på Kinas hemlighetsmakeri kring dödsstraffet, säger Audrey Gaughran, Amnestychef inom området globala frågor.

ROBOTJOURNALISTERNA ÄR HÄR Tidigare i år skedde en jordbävning i området runt Los Angeles och den första artikeln som nämnde händelsen var skriven av en robot. Det tog endast tre minuter för roboten att generera och publicera artikeln på LA Times webbsida. Roboten, som egentligen är ett datorprogram, har utvecklats av journalisten och programmeraren Ken Schwenke som säger att robotjournalistik än så länge inte kan ersätta mänskliga journalister. Däremot är datorer snabba på att samla in stora mängder information som sedan bearbetas och sprids, menar han.

SURFA I REGNSKOGEN Brasiliens nationella institut för rymdforskning planerar att garantera internettillgång i de mest svårtillgängliga delarna av regnskogen Amazonas. Projektet, ”The Conectar Project”, bygger på att luftballonger ankras på strategiska punkter och fungerar som en form av signaltorn som gör det möjligt för personer på isolerade platser att koppla upp sig. Jose Ângelo Neri, forskare vid institutet, säger till The Guardian att ett fungerande system beräknas vara redo mot slutet av året.

8 3/2014

FRIHET

PROCENT Så stor andel av Sveriges ungdomar är arbetslösa. (SCB)

VAL I VÄRLDEN: TURKIET

Typ av val: Presidentval. Valdatum: 10 augusti. Statsskick: Republik.

Kuriosa: Turkarna introducerade kaffet till Italien och så småningom till hela Europa.

HUR: Landet går till val för att utse en efterträdare till sittande president Abullah Gül. HISTORIA: Under 1300-talet grundades det osmanska riket, som under 1500- och 1600-talen omfattade större delen av Mellanöstern, Balkan och Nordafrika. Under första världskriget besegrades och marginaliserades imperiet. Det moderna Turkiet grundades 1923, i ruinerna av det osmanska imperiet, av Mustafa Kemal Atatürk. Atatürk drev enväldigt igenom omfattande sociala och politiska reformer i landet, som förblev en enpartistat till och med 1950. I valet samma år vann oppositionspartiet Demokratiska partiet en majoritet av rösterna och öppnade vägen för en mångfald av partier. Turkiet blev medlem av FN 1945 och Nato 1952. Turkisk militär har vid tre tillfällen – 1960, 1971 och 1980 – sökt ta makten genom kuppförsök, något som misslyckats. 1974 gick Turkiet in militärt i Cypern för att förhindra grekisk dominans över ön, något som gjort att ö-landet sedan dess är splittrat. 1964 fick Turkiet observatörsstatus i Europeiska gemenskapen, föregångaren till Europeiska unionen. Sedan födelsen av den kurdiska separatiströrelsen PKK 1984 har mer än 45 000 liv gått om intet i strider mellan PKK-grupper och turkisk militär. 1999 greps PKK-ledaren Abdullah Öcalan, vilket resulterade i vapenvila och marginalisering av PKK. 2004 bröt PKK vapenvilan och stridigheterna blossade återigen upp. SITUATIONEN I TURKIET: Turkiska regeringar har genom åren genomfört flera reformer i syfte att underlätta medlemskap i EU, bland annat att avskaffa dödsstraffet och stärka ekonomin. 2006 inledde EU förhandlingar om ett eventuellt medlemskap. Regeringspartiet har dock kritiserats för att inte verka för en tydligare, mer transparent maktutövning. Bland annat har demokratiaktivister fängslats. INFÖR VALET: Frihet har pratat med Sahin Alpay, professor i statsvetenskap vid Bahcesihiruniversitetet i Istanbul.

9 3/2014

FRIHET

Hur ser du på den politiska situationen i Turkiet i dag? – Splittrad mellan dem som hävdar att regeringspartiet strävar efter att införa en auktoritär regim och dem som i stället menar att regeringen, trots svikna löften, står för fortsatt tillväxt och stabilitet och i förlängningen en väg till EU-medlemskap. Vilken blir valets stora fråga? – Presidenten har till stor del en ceremoniell uppgift, enligt konstitutionen. Men valet blir en förtroendeomröstning om AKP:s makt i Turkiet. – Oppositionen kommer sannolikt anklaga regeringen för maktmissbruk, medan AKP i sin tur väntas beskylla oppositionen för inkompetens. Väljarna röstar förmodligen beroende på det ekonomiska läget, hur det ser ut i plånboken. Vad skiljer kandidaterna åt? – Det finns fyra större partier. Proislamiska AKP står till stor del för demokrati och mot militär inblandning, samt en liberal och globaliserad ekonomi. Det största oppositionspartiet, Republikanska folkpartiet CHP, förespråkar en centralistisk form av sekularism, med bevarandet av statliga monopol och inskränkt religionsfrihet. Nationella handlingspartiet, MHP, vill bevara turkisk identitet och kulturell homogenitet och motsätter sig rättigheter för landets kurder. Partiet för fred och demokrati, BDP, är prokurdiskt och kämpar för kurders rättigheter. När är det realistiskt för Turkiet att bli medlem av Europeiska unionen? – En tredjedel av turkarna är positiva till ett EUmedlemskap, men merparten tror inte att landet kommer att godkännas av befintliga EU-länder. Bara en femtedel av EU-medborgarna ser positivt på Turkiets inträde i unionen. Turkiets EU-medlemskap är en helt öppen fråga. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: NU AGENCY/CHRISSIE ABBOTT

”Spänt.” SÅ BESKREV STOCKHOLMSPOLISEN LÄGET NÄR NAZISTER DEMONSTRERADE I CENTRALA STOCKHOLM.

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

SMARTA GETTER Forskare i Schweiz har undersökt intelligensen hos getter och kommit fram till att de förmodligen är betydligt klipskare än vad vi människor tidigare trott. Studien genomfördes genom att ett dussin getter lärdes hämta mat ur kärl som de var tvungna att finna på ett särskilt sätt. Sedan testades getternas förmåga att klara av samma uppgift efter en respektive tio månader. Efter tio månader ska getterna fortfarande ha kommit ihåg hur de löste uppgiften och det tog dem bara två minuter att hitta maten. Forskarna tror att getterna klarade av uppgifterna för att de i frihet måste anpassa sig till nya miljöer och kämpa för att hitta mat i svår terräng.

PROCTER & GAMBLE GER EFTER FÖR PÅTRYCKNINGAR – SKÄRPER SIN PALMOLJEPOLICY Dagligvarukoncernen Procter & Gamble har ställt sig bakom en ny policy för att eliminera skövling från sin produktion, med full spårbarhet för all palmolja. Efter veckor av offentliga påtryckningar och protester mot företagets smutsiga palmolja välkomnar Greenpeace åtagandet som ett stort steg för att skydda Indonesiens skogar och de samhällen som är beroende av dem. Närmare 400 000 har krävt att företaget – som bland annat tillverkar schampot Head & Shoulders – vidtar åtgärder för att stoppa förstörelsen av Indonesiens regnskog.

NAZIKONST LÄMNAS TILLBAKA De tusentalet konstverk som hittades hemma hos en tysk man för två år sedan ska lämnas tillbaka till sina rättmätiga ägare alternativt deras efterlevande. Samlingen består av föremål som nazisterna stulit, bland annat verk av Monet och Picasso. Nu har samlaren Cornelius Gurlitt som är i 80-årsåldern bestämt sig för att han vill lämna tillbaka verken sedan hans läkare sagt att han är för sjuk för att ta hand om sina ekonomiska affärer, uppger tidningen Süddeutsche Zeitung.

“Jag brinner för empati och medmänsklighet, eller som Sverigedemokraterna kallar det – vänsterextremism.” Malena Ernman, hovsångerska och artist, på Facebook

PROCENT

AV TILLFRÅGADE DANSKA UNGDOMAR UPPGER ATT DE AVBRYTER SAMLAG FÖR ATT TELEFONEN RINGER. (YOUGOV)

”Män är rationella, kvinnor känslomässiga.” PAULA BIELER, JÄMSTÄLLDHETSPOLITISK TALESPERSON SD, SÄGER TILL SVENSKA DAGBLADET ATT HON TYCKER ATT DET ÄR NATURLIGT ATT KVINNOR OCH MÄN FÅR OLIKA ROLLER PÅ ARBETSMARKNADEN.

10 3/2014

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex! Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

21 JUNI – 14 SEPT

juni. Presidentval i Mauretanien.

Dagenefterpiller eller medicinsk abort? Vad är det för skillnad mellan att ta ett dagenefterpiller och att göra medicinsk abort? – Skillnaden är att en abort avbryter en pågående graviditet medan ett akut-p-piller (även kallat dagenefterpiller) förhindrar att en graviditet kan uppstå. I Sverige har vi fri abort till och med 18:e graviditetsveckan. Det innebär att hon som är gravid själv får avgöra om graviditeten ska avbrytas. Fram till nionde veckan är medicinsk abort den vanligaste metoden, men det går att göra medicinsk abort även senare. Hur ofta och när olika metoder används skiljer sig

”Om det redan ﬁnns ett befruktat ägg i livmodern så fungerar inte akut-p-pillret.” mellan olika kliniker och platser i landet. Medicinsk abort innebär att kvinnan som ska göra abort får ett läkemedel som gör att graviditeten avstannar. Ett par dagar senare får hon ett annat läkemedel som gör att fostret stöts ut ur kroppen. Ordet dagenefterpiller är missvisande, eftersom akutp-piller går att ta senare än en dag efter sexet. Det finns

olika sorter som kan fungera tre eller fem dygn efter samlaget. Det är dock viktigt att ta akut-p-pillret så snabbt som möjligt för att öka chansen att det fungerar. För att en kvinna ska bli gravid behöver det finnas ett ägg i livmodern. Akut-p-piller stoppar ägglossningen och gör det svårare för ett ägg att fastna i livmodern. Om det redan finns ett befruktat ägg i livmodern fungerar inte akut-p-pillret. Om graviditeten redan uppstått när akutp-pillret tas så avbryts alltså inte graviditeten. I stället får kvinnan då ta ställning till om hon vill göra en abort. Vilka ord man använder kan ha stor betydelse. I Sverige är både akut-p-piller och abort tillåtet, men i länder som har hårdare lagar kan det vara ännu viktigare att hålla isär olika begrepp. I till exempel Irland är abort förbjudet men akut-ppiller tillåtet. Det finns också länder med abortförbud, såsom Bangladesh, där abort kan utföras trots förbudet genom att man kallar det för ”menstrual regulation”. Man säger alltså att ingreppet är till för att få igång mensen. På så vis ökar människors möjligheter att få bestämma över sin egen kropp.

SKILJELINJEN

Vill ni ta bort ungdomsrabatten i arbetsgivaravgiften?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Ja. Varför? – Ungdomsrabatten är hårt kritiserad av ekonomer då den är dyr och ineffektiv. Rabatten har knappt gett några jobb men kostar 16 miljarder årligen. Det är pengar vi vill satsa på

att förbättra skolan och införa en 90-dagarsgaranti som garanterar unga jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar. Hur ska man då skapa jobb för unga? – Sverige har massarbetslöshet med drygt

400 000 arbetslösa. För att skapa jobb behöver vi investera i bostadsbyggande, vägar och järnvägar samt en hållbar omställning. Vi behöver också göra om arbetsförmedlingen så att den bättre kan förmedla jobb som ﬁnns.

– Nej. Varför inte? – Vi vill inte ta bort en av de största frihetsreformerna som genomförts. Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga har gett ﬂer unga ett jobb att gå till. Vi måste sänka trösklarna in till

jobb för unga, inte höja. Många menar att rabatten är ett dyrt sätt att skapa få jobb, hur ser ni på det? – Vi måste sätta det i relation till hur mycket det kostar för unga människor att stå utanför arbetsmarknaden och tvingas

att skjuta på vuxenlivet. Värdet av att en ung person har ett jobb är större än det statsﬁnansiella. Lättnaden har inte bara till uppgift att skapa jobb utan framförallt se till att ungdomar lättare kan få de jobb som ﬁnns, och det behövs.

juni. Politikerveckan i gotländska Almedalen inleds.

juli. Internationella Nelson Mandela-dagen.

28 8

juli. Stockholm pride drar igång.

augusti. Centerpartiet håller valkonvent i Solna.

augusti. Presidentval i Turkiet.

ORDFÖRANDE SSU

ERIK BENGTZBOE, ORDFÖRANDE MUF

11 3/2014

FRIHET

september. Val till kommun, landsting och riksdag i Sverige.

Tycker du om det vi gör? Vill du hjälpa oss att växa? Bra. Bli en av tusen.

enavtusen.se 12 3/2014

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Framtidspartiets hopplösa musiksmak PÅ FÖRSTA MAJ i år stod jag som vanligt på Norra Bantorget för att höra talen. Traditionsenligt höll Socialdemokraternas partiledare, Stefan Löfven, tal i huvudstaden eftersom det är valår. Det var hans starkaste tal hittills. Engagerande och agitatoriskt, även om det innehöll alldeles för lite jämställdhet. Men jag tänker inte uppehålla mig vid själva talet. I STÄLLET REAGERADE jag på musikuppträdandet som värmde upp scenen inför Löfven och som skulle få upp stämningen i publiken. Det var en för de allra flesta okänd sångerska som, kompad av en elpianist, sjöng ett par covers. Inget fel på själva framförandet. Hade det varit i en skolaula skulle det till och med varit toppen. Men samtidigt spelade coola rapduon Cleo & Kristin Amaro hos vänstern i Kungsträdgården. SOM TONÅRING GICK jag alltid till Kungsträdgården på första maj, och det var framför allt för att se dagens bästa gratiskonserter med artister som Weeping Willows och The Latin Kings. Att vara sosse och musikälskare är en synnerligen svår kombination på just arbetarrörelsens högtidsdag. Det minne som har etsats sig fast hårdast är när den norrländske komikern Ronny Eriksson sjöng blues innan Göran Perssons tal valåret 2002. Det var en svårsmält upplevelse för en 21-årig

hipster som sprang på houseklubbar i Stockholm och drömde om Håkan Hellström. Men jag stod kvar där i den norrländska bluesen, trots att alla vänner var nere i Kungsan och säkert lyssnade på den tidens Rebecca & Fiona-artister. FAST MAN SKA inte klaga. Högern har det svårare. Inför förra valet drabbade den vänsterprofilerade musikskribenten Andres Lokko och artisten Wille Crafoord samman i en SVT-debatt om popmusik. Crafoord hade på eget initiativ gjort inte en utan två kampanjlåtar för Moderaterna. Han motiverade det med att han ville undersöka ”de vita fläckarna på den lyriska kartan” och samtidigt slåss för demokrati och rättvisa. Lokko blev naturligtvis provocerad och avbröt Crafoord med ett uppeldat ”håll käften!” och förklarade att all bra popmusik slår underifrån. DEN SLUTSATSEN HÅLLER författaren AnnaCharlotta Gunnarsson med om, som är aktuell med boken ”Popmusik rimmar på politik”. Hon menar att det är nästintill omöjligt att göra popmusik från högerperspektiv. I Sverige har bara en låt på högertema blivit en hit i Sverige: ”Håll dig till höger, Svensson” från 1967. Fast den handlade om omläggningen från vänstertill högertrafik.

13 3/2014

FRIHET

NU INFÖR VALET har Feministiskt initiativ fått ett medialt och opinionsmässigt genombrott. Kanske kan det till i alla fall viss del förklaras med draghjälpen de fått från den skiva som partiet har gett ut med över 40 bidrag från artister som Linda Pira, Silvana Imam, Say Lou Lou, Adam Kanyama och The Knife. MAN VINNER INGA val med musik. Det har vi om inte annat bevis på från de två föregående valresultaten. Men det går inte att ifrågasätta musikens sprängkraft. Det borde såklart även ”Framtidspartiet” inse. S

Jonna Sima är politisk redaktör på Dagens Arena jonna.sima@arenagruppen.se

På timmar De otrygga jobben växer lavinartat – var femte LO-arbetare saknar en trygg anställning. Butikssäljaren Oscar Burman berättar om livet som inhoppare. TEXT: JOHN ANTONSSON

14 3/2014

FRIHET

FOTO: MILLA TAKALA/TT

15 3/2014

FRIHET

IMPASS. INHOPP. KORTA vikariat. Frilans. F-skattare. Listan kan göras lång men handlar om samma sak: otrygga jobb. Det kan se ut på många sätt. Ett exempel är Oscar Burman. Han växer upp i Strängnäs och får sitt första jobb efter studenten. Det är fyra år sedan. Han börjar jobba för en av Sveriges största kedjor av modebutiker. Han flyttar till Stockholm och får ett halvårs vikariat. – Då fick jag jobba heltid, det var kul faktiskt. Sedan gick jag in i den beryktade vikariepoolen, säger Oscar Burman. TÄNK DIG: När du är med i en vikariepool har du inga garanterade arbetspass. Du loggar helt enkelt in på en sida och kollar vilken butik som råkar ha lediga pass. Har du tur kan du få jobba den dagen. Du kommer till jobbet på morgonen. En butik du aldrig varit på. Kollegor du aldrig träffat. På ett bord ligger ett kontrakt. Där skriver du på att du ska jobba i butiken. Din anställning slutar när du går hem för dagen. – Hur det blir nästa dag eller dagen efter den vet man ingenting om, berättar Oscar Burman. NUMERA HAR OSCAR Burman en halvtidstjänst i en butik och slipper vikariepoolen. Men hemma har han en låda full med anställningskontrakt. Ungefär 100 stycken, sammanlagt. – Jag har lärt mig att man ska vara noggrann och spara kontrakt även om de blivit många. Du vet aldrig när de kan behövas. I ungefär åtta månader arbetar Oscar Burman på det sättet. Dag för dag. – Det är väldigt otryggt. Då bodde jag hemma och klarade mig. Men jag känner ju till kollegor som faktiskt inte har råd att flytta hemifrån. Det är få hyreslägenheter men att få lånelöfte eller ens mobilabonnemang utan fast anställning är svårt. Det skapar en enorm otrygghet. Numera är Oscar aktiv i fackförbundet Handels och skyddsombud i sin butik. Han berättar att det är välkänt att flera av de största butikskedjorna har liknande system för vikarier. Han känner flera som jobbar på det sättet. – Jag har bekanta som har flyttat till Stockholm från andra delar av landet. Saknar släkt och hoppar runt mellan olika andrahandskontrakt. Det finns inga garantier när du jobbar så, och det blir nog extra jobbigt om du har flyttat från en annan stad och lämnat familj och trygghet. Omdömet från Oscar Burman till en arbetsmarknad som snarast uppmuntrar korta, otrygga anställningar är tydligt: – Det är sjukt. HAN OCH HANS kollegor är inte ensamma om att drabbas av det här. Siffror från LO och Statistiska centralbyrån visar att var femte LOarbetare har tidsbegränsad anställning. Bland arbetarkvinnorna är det så många som var fjärde. Att allt fler får otrygga anställningar i Sverige är en trend som pågått längre än de åtta år den borgerliga regeringen styrt Sverige. De tillfälliga anställningarna har ökat alltsedan arbetslösheten började stiga under 80-talet. Dessförinnan hade Sverige mer eller mindre full sysselsättning för alla som kunde jobba. Med höjd arbetslöshet kan arbetsgivarna ge sämre typer av anställningar. Det är också därför Shadé Jalali och Mats Wingborg i boken ”Stoppa skitlivet!” nämner sänkt arbetslöshet som den enskilt viktigaste reformen för att minska otrygga anställningar. Förra året tog Shadé Jalali tjänstledigt från sitt vanliga jobb för fackförbundet Unionen för att i stället jobba för tankesmedjan Arena Idé, bland annat för att skriva boken.

16 3/2014

FRIHET

– Att få lånelöfte eller ens mobilabonnemang utan fast anställning är svårt. Det skapar en enorm otrygghet.

FOTO: JOHN ANTONSSON

17 3/2014

FRIHET

– Trenden är att det blir mer tillfälliga jobb och ett slit och släng-samhälle. VISSTIDERNA, F-SKATTARNA OCH antalet bemanningsföretag ökar. När Jalali ska sammanfatta läget på arbetsmarknaden är det mycket som tas upp. Inget ska glömmas bort. – Nu är det här med att sänka ingångslöner återigen på tapeten efter att ekonomen Lars Calmfors uttalat sig. Men han är ju inte den enda professorn i ekonomi. Lena Mörk har ju till exempel sagt att sänkta ingångslöner inte leder till minskad arbetslöshet, säger hon och fortsätter: – Däremot har visstidsträsket inte varit lika aktuellt i debatten trots att EU kritiserat Sverige. Nu senast sa de att Sverige har två månader på sig att svara på hur problemet ska åtgärdas. I Sverige finns det sedan 2007 något som heter Allmän visstidsanställning. Tidigare fanns det flera olika anställningsformer för personer som skulle jobba kortare perioder. Men det som skiljer den nya formen från de gamla är att arbetsgivaren inte längre behöver ange särskilda skäl till att använda Allmän visstidsanställning. DET ÄR MAJ. Alla riksdagspartier står i SVT:s Agendastudio för att debattera EU-val och svensk politik. Speciellt jobbpolitiken. Den fråga svenska folket anser vara viktigast i valet. Sidorna träter om siffror. Programledarna försöker styra debatten. Dagen efter sätter tidningarna rubriker och proffstyckarna kommenterar. Men nästan ingen säger någonting om det som drabbat Oscar och hans kollegor. Det var en kort passus i debatten. Där försöker Fredrik Reinfeldt försvara ökningen av otrygga anställningar. Bland annat genom att hävda att det på sikt leder till trygga jobb. SHADÉ JALALI UNDRAR hur långt fram den trygga anställningen är. – Etableringsåldern för unga har ökat jättemycket. I början av 90-talet var etableringsåldern på arbetsmarknaden 21 år, nu är den 29. Siffrorna tas fram genom att studera årskullar, och när 70 procent är sysselsatta så anses de vara etablerade. Men om du går från visstid till visstid så klassas du ofta som icke sysselsatt eller arbetslös. Att jobben är otrygga och ofta ger dåligt betalt handlar inte heller bara om chansen att få bostad och ha råd med semester. Till slut handlar det också om hälsa. – Det finns ingen forskning som visar på att visstidsanställningar är bra för hälsan och jag har verkligen letat. – Det parti som vinner höstens val kommer att behöva sänka arbetslösheten och inte göra det med otrygga jobb, annars kommer sjuktalen att sticka iväg. Vi har ju höga sjuktal redan i dag. I mars tillkom 74 000 nya jobb i svensk ekonomi. Av dem var 86 procent tillfälliga. – Det här blir ju väldigt problematiskt om vi ser på de siffror som visar att vi har en minskande befolkning. Vi har ju redan ont om arbetskraft. Det finns forskning som visar ett samband mellan sjukfrånvaro och tillfälliga anställningar. Och nu ska vi slita ut folk ännu mer.

FOTO: PRESSBILD

JUST DEN HÄR dagen, när Frihet träffar honom, är Oscar Burman ledig. Han har med sig en väska och i den har han ett litet häfte med Lagen om anställningsskydd. Den har han alltid med sig. Han visar ändring på ändring på ändring som kommit de senaste åren. Och han vill verkligen bli av med möjligheten att stapla visstidsanställningar på varandra. – Jag kan förstå om de behöver ta in någon extra vid behov när det

18 3/2014

FRIHET

är stora helger eller när någon är sjuk. Men nu är det många som har det som en del av den ordinarie bemanningen. Han berättar att hans fackförbund driver frågan politiskt och att hoppet ligger på att det kommer en ny regering till hösten som tar tag i problemen. – Traditionellt har Handels gett valpengar till Socialdemokraterna. Men i år väljer förbundet att försöka påverka politiken genom att bilda opinion på egen hand. Det som står högst upp på vår dagordning är att alla anställda ska ha rätt till en trygg anställning och att det ska finnas kvalitativ välfärd som är tillgänglig för alla. Oscar har varit aktiv i facket i flera år nu. Engagemanget är starkt, och ibland märker han att kollegorna tycker att han ska ta det lugnt med agiterandet. – Jag märker att fler får upp ögonen för facket just nu. Det blir en extra trygghet att vara med, och vi backar upp våra medlemmar om något händer. Oscar jobbar för en stor arbetsgivare som har en ganska välvillig inställning till att anställda är fackligt aktiva. Så är det inte på alla arbetsplatser. Ibland är det svårt att vara fackligt aktiv, och om anställningen är otrygg kan det vara lätt att göra sig av med obekväma röster. SHADÉ JALALI BERÄTTAR att andelen med otrygga anställningar som är med i ett fackförbund är låg. – Du kanske jobbar på ett ställe en dag och på ett annat en annan. Fackets gränser är alldeles för snäva. Om andelen visstidsanställda ökar och de har låg anslutningsgrad, vem ska då vara med? Det är verkligen en överlevnadsfråga för facket. Trots att de otrygga anställningarna ökat under en lång tid, har villkoren för visstidsanställda försämrats mycket sedan högern tog över för snart åtta år sedan. En av den då nya regeringens första åtgärder var att avveckla Arbetslivsinstitutet. Frihet har

varit i kontakt med flertalet människor aktiva inom fackföreningsrörelsen, och Arbetslivsinstitutet är alltid en av de första frågor som tas upp. Shadé Jalali delar bilden. – Det är jätteproblematiskt att vi inte har forskning kring villkoren i arbetslivet. Det behövs verkligen en särskild instans med resurser att forska om arbetslivet som också står utanför facket och arbetslivet. TRENDEN MED OTRYGGA anställningar är inte heller något som av en slump vuxit fram. – Det är något som arbetsgivarna drivit jättehårt. Regeringen har gjort en massa saker för arbetsgivarna som de kallar förenklingar. Trenden är att det blir mer tillfälliga jobb och ett slit och släng-samhälle, säger Shadé Jalali. Andra saker som påverkat arbetsmarknaden och gjort tillvaron för dem med otrygga anställningar sämre är att ersättningen vid arbetslöshet blivit lägre, att du inte längre kan få arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslöshet längre än 75 dagar och att a-kassan under flera år var dyrare för arbetare i branscher med högre arbetslöshet. OSCAR BURMAN FORTSÄTTER att jobba halvtid och förlita sig på extra pass för att få en dräglig månadslön. Numera trivs han bra men minns mycket väl otryggheten då han inte hade några garanterade timmar. – Det påverkade min fritid. Jag kunde inte planera helgen om jag kanske bara fått jobba två dagar under veckan. Eller om en kompis ville träffa mig nästa dag. Antingen kunde jag säga okej och så gick jag miste om en chans att jobba, men då syntes det på lönekontot den 25:e. – Jag var inte beredd på det själv. Jag visste inte. Den där otryggheten kommer jag så väl ihåg. Den är inte rolig. Den försvinner inte, man lever med den konstant. S

19 3/2014

FRIHET

ALLMÄNNA VISSTIDSANSTÄLLNINGAR Förr fanns flera anställningsformer som Överenskommen visstidsanställning, Visstidsanställning på grund av arbetsanhopning och Projektanställning. De klumpades ihop till Allmän visstidsanställning men nu behöver arbetsgivaren inte längre ange särskilda skäl. Sverige har kritiserats för anställningsformen av Europadomstolen efter att TCO drivit frågan dit.

F-SKATTARE Sedan 2007 kan en person skaffa F-skattsedel eller enskild firma, som det också kallas, trots att hen bara har en uppdragsgivare. Det möjliggör för arbetsgivare att säga upp ordinarie personal och anlita företag, trots att de bara jobbar på en arbetsplats. Det är ett tillvägagångssätt som blir vanligare bland piloter och journalister men nu också inom hemtjänsten.

BEMANNINGSBRANSCHEN Bemanningsbranschen har vuxit kraftigt de senaste tio åren. Som bemanningsanställd har du rätt till en garantilön mellan uppdragsgivare, men det är lätt för arbetsgivaren att säga upp personal om uppdrag inte finns. Bemanningsföretag har använts flitigt av vanliga företag för att minska den ordinarie bemanningen. Det försvårar fackligt organisering, eftersom personer på samma arbetsplats behöver organisera sig i olika klubbar och har olika formella arbetsgivare, även om arbetsledningen är samma.

FRIHET

20 2/2014

FRIHET

21 2/2014

FRIHET

22 2/2014

FRIHET

23 2/2014

”Det fif inns hur många nassar som helst i SD” Kampen mot främlingsfientligheten och Sverigedemokraterna utvecklas ständigt. Henrik Johansson tar striden på två fronter. Med granskning och humor på sajten Interasistmen.se hoppas han avslöja extremhögern. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

ENRIK JOHANSSON SITTER i ett klassiskt arbetarrörelsehus med långa korridorer och enkla kontorsmöbler. På golvet står en skål med hundmat och han har en lugn vecka. Han jobbar i ett projekt för att bekämpa Sverigedemokraterna och andra rasistiska yttringar. Det har han gjort sedan det upptäcktes att SD och rasism fått ökat stöd bland LO-medlemmar i Dalarna. – Det jag gör är rent konkret att mobilisera människor och berätta för dem vad vi tycker har gått fel i Sverige. Så i stället för att först börja med att säga att Sverigedemokraterna är rasister och därmed dumma, så börjar Henrik i samhällsproblemen ur ett arbetarrörelseperspektiv. – Först pratar jag om vad som gått fel med arbetsmarknaden de senaste åtta åren. Vad som hänt. Jag pratar inte om SD förrän på slutet. – Det jag kallar SD och galenskapen, alltså deras rasism. Henrik

tror inte att SD vuxit på grund av att integrationspolitiken inte fungerar, snarare för att det politiska samtalet förflyttats till mitten. – När politiken går mot mitten är det många konservativa väljare som står kvar. HENRIK JOHANSSON HAR varit aktiv antirasist sedan 2009. Då började han granska Avpixlats föregångare Politiskt inkorrekt. Det var just efter Utöya och han kunde då se hur det inom SD fanns samma idéer som hos terroristen Anders Behring Breivik. På föreläsningarna som Henrik håller är det många som vill ha ett papper med sverigedemokratiska myter. – Det finns inget sånt. Sverigedemokraterna är en del av en ideologisk rörelse. Du måste visa varför vi kan göra saker bättre. Du kan inte bara peka rasist och nöja dig med det. – Vi ska aldrig normalisera dem, men vi ska ge vanliga människor möjlighet att ta en vardaglig debatt.

24 3/2014

FRIHET

Han skrattar och säger att det är en metod som är precis tvärtom. Det Henrik pratar om är bloggen Interasistmen.se (IRM). Men samtidigt menar han att det ska gå att hålla två bollar i luften samtidigt. – Det Interasistmen gör är att vara ett pekfinger på deras näsa som säger att de gör fel. Till slut blir det ganska störande. Men samtidigt har vi visat så mycket skit att det inte finns någon journalist med hedern i behåll som kan säga att Sverigedemokraterna inte är rasister. Det finns de som har menat att IRM:s arbetssätt kan vara kontraproduktivt. – Det vi gör kan verka raljant men det tilltalar en grupp människor som blir arga på Sverigedemokraterna, och förhoppningsvis går de vidare till projekt eller går till sin egen organisation för att göra något. JOBBET PÅ INTERASISTMEN är ideellt men tidskrävande. Själva grunden är att hålla koll på alla sverigedemokrater med något slags position i partiet. Tack och lov finns det läsare som samlar allt på samma plats. – Vi hittar något och skriver om det. Sedan är det bara att ringa upp och ställa frågor. Skillnaden mellan oss och tidningarna är att vi tar med många fler citat. Enligt Henrik Johansson har Interasistmen varit med och avsatt flera sverigedemokratiska politiker. – Jag är ganska säker på att den senaste riksdagsledamoten Thoralf Alfsson som får sluta är uteslutande på grund av oss. Han är den enda som inte blir omvald till riksdagen. Partiet gör så, för det ser inte bra ut att utesluta en riksdagsledamot till. – Vi har avsatt mellan tolv och femton SD-politiker och helt tappat räkningen på hur många artiklar det har blivit i pressen. Det borde vara runt 900. Blir de av med alla som är riktiga galningar? – Nej det kommer nya nu. Det kommer många nya. Har ni koll på vilka som är på väg in? – Vi har koll på dem. De säger att de ska kolla noggrant vilka de sätter på listorna, men det finns hur mycket nassar som helst. EFTER ATT SVERIGEDEMOKRATERNA fått väldigt bra siffror i undersökningar har de börjat tappa ju närmre riksdagsvalet kommit. – Vissa människor kanske har tyckt att de verkar okej under en mellanperiod. Men ju närmre valet kommer, desto mer tänker man att de här människorna faktiskt ska ta ansvar. Fackföreningsrörelsen har varit offensiva sista tiden. Och dessutom har väl Jimmie Åkesson kallat varenda människa i landet för vänsterextremist vid det här laget. Vad tycker du saknas i dagens antirasistiska rörelse? – Mer organisering som är målmedveten. Vi måste dessutom lära oss mer om SD:s andra politik, vi kommer inte undan de debatterna. – Dessutom behövs det mer konkret antirasistisk politik. Det har jag inte sett någon komma med förslag på. Hur tror du sverigedemokratiska väljare reagerar på det IRM skriver? – Kärnväljarna älskar det och blir hårdare i sin kamp av det. Men skulle varenda kotte som röstar på dem se hur partiet verkligen ser ut med all galenskap och rasism, då tror jag inte att de skulle klara riksdagsspärren. HENRIK TROR ATT det viktiga till sist blir att visa de människor som funderar på Sverigedemokraterna att problemen finns någon annanstans än där dit rasisterna pekar. – Att det kommer en ny flyktingförläggning till Ludvika kommer inte att påverka de människor där som är förbannade varje dag. Däremot kommer det på riktigt att påverka dem när vi för tredje gången skär ner på Arbetsmiljöverket eller gör arbetsmarknadslagstiftningen sämre. Då försämras lönen och avtalen på sikt. Det är därför jag pratar om så mycket annat än Sverigedemokraterna när jag är ute. S

25 3/2014

FRIHET

I sommar ger vi oss ut på vägarna för få till ett regeringsskifte i september. Du kommer möta oss på festivaler, stadsfester och andra sommarhäng från Umeå i norr till Malmö i söder. Besök oss, ta en slush i solen, ta en #wefie2014 med dina vänner i vårt photo-booth och tävla om sommarens snyggaste tröja! 7 juni – Håkan Hellström, Göteborg 13-15 juni – Youngster, Öland 26-28 juni – Bråvalla, Norrköping 3-5 juli – Putte i Parken, Karlstad 16-17 juli – Dansbandsveckan i Malung 18-19 juli – UxU, Umeå 20-21 juli – Åselemarknad 22-26 juli – Emmabodafestivalen 30 juli-2 aug – Pride, Stockholm Fler stopp kommer! Gilla The We Tour på Facebook och få de senaste uppdateringarna från turnén: www.facebook.com/thewetour2014

FRIHET

26 1/2011

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Kan S leda en ny progressiv rörelse? JA, MODERATERNA ÄR trötta. Ja, Maud Olofsson, eller Fredrik Reinfeldt, eller båda två ljuger. Ja, Moderaterna siffertrixar. Ja, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg kommer med undanflykt efter undanflykt. Ja, de har knappt haft en ny idé på fyra år. Och ja, i jämförelse med allt detta framstår Socialdemokraterna onekligen som ”framtidspartiet”. Vem skulle inte göra det? Frågan är vad som händer sen. JAG LEDDE NYLIGEN ett samtal för Ekonomioch finansnyheterna om Thomas Pikettys bok ”Capital in the 21st Century”. Thomas Piketty är den franske ekonom som med sin forskning om inkomstklyftor fått epitetet ”rockstjärneekonom”. Hans bok är utsåld, tippad för Nobelpris och kallad ”vattendelare”. Vi ville hålla i ett samtal om vad hans tankar kan betyda för svensk politik. Det var enkelt att hitta en ekonom från vänster som ville prata om boken. Leif Pagrotsky ställde glatt upp. Desto svårare var det att finna någon från höger. Mycket svårare. Många kända liberala ekonomer vi ringde svor över hur överskattad Thomas Pikettys forskning är, hur hans tes om att dagens värld kräver helt nya globala lösningar mot ojämlikheten inte kunde stämma. Men de ville inte komma till studion. SLUTLIGEN HITTADE VI Tino Sanandaji från Institutet för näringslivsforskning. Han är doktor från den ekonomiska institutionen i Chicago, känd för sin nyliberala profil, och jag tänkte att

det här kommer att bli livat storbråk. Så, vad händer? Tino Sanandaji börjar med att definiera ojämlikhet som ett av vår tids största samhällsproblem. Han är visserligen kritisk till flera av Thomas Pikettys slutsatser men vill ändå ge boken Nobelpris. Senare går han över till att förespråka en finansiell transaktionsskatt, övertala Leif Pagrotsky att det visst går att ta ut sådana skatter, samt skälla på den förra socialdemokratiska regeringen för att den avskaffade arvsskatten. Och detta kommer alltså från en ung ekonom på det högerprofilerade Institutet för näringslivsforskning. Jag tänker: Om detta är det nya läget – varför har S inte förändrats mer? DET ÄR ANTAGLIGEN en myt att partier behöver förlora val för att ”förnya sig”. Svensk socialdemokrati har gjort mycket bra de senaste åren men har missat att finanskrisen, förutom en kris för nyliberalismen, också är ett rop på en ny progressiv rörelse. Världen omkring oss har förändrats. En helt ny ekonomisk debatt har börjat ta form internationellt. Thomas Piketty är just nu det mest hajpade exemplet. Men det finns så mycket mer. Allt från skatter till riksbanker och finansbransch diskuteras utifrån helt nya antaganden. De ekonomiska idéerna är i rörelse på ett sätt som inte varit fallet på över 30 år. Samtidigt har svensk socialdemokratis problem varit förvånansvärt konstanta i alla fall i tio år. Det handlar om ointresse av att läsa sin samtid, brist på fantasi, brist på ny

FRIHET

27 3/2014

ekonomisk analys och höga väggar runt organisationen som håller smarta människor inne och smarta idéer ute. POLITISK FÖRNYELSE KOMMER sällan inifrån, det där är en optisk illusion. De flesta nya tankar, och framförallt de stora nya mönstren inom vilka idéer blir till, kommer utifrån. Det politiska partiets uppgift är därför att läsa sin samtid – inte bara opinionsmätningar. Då kommer förnyelsen. ”En del människor säger att man ska ge kunderna vad de vill ha”, sa Apple-grundaren Steve Jobs. Han fortsatte: ”Vårt jobb är att komma på vad folk vill ha innan de vill ha det. Om bilens uppfinnare Henry Ford hade frågat folk vad de ville ha hade de sagt att de ville ha en snabbare häst. Folk vet inte vad de vill ha förrän du visar dem vad det är... Vår uppgift är att läsa saker som ännu inte står skrivna på pappret.” Och detta gäller alltså även för politiska partier. 

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Motståndsmusik Labyrint är gruppen som varvar glada festlåtar som ”Chilla lide” och ”Fakkin fin” med musikaliska manifest i ”Motattack” och ”Swerje”. Frihet träffade de fyra medlemmarna för att prata nya skivan, antinazism och varför det är viktigare än någonsin att rösta. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: EVA EDSJÖ

ET ÄR SENSOMMAR, på tröskeln till höst, i Stockholmsförorten Norsborg. I en källare under en skola sitter Masse Salazar och hamrar fram ett beat i baktakt. Ljudbilden luktar Karibien. Någon månad senare föds ”Fakkin fin”, första låten från vad som ska komma att bli ”Garalaowit”, Labyrints andra album. Vi spolar framåt. Det är en splittrad vår som möter oss nere vid vattnet. Vi ska egentligen börja intervjun men medlemmarna i Labyrint – Aleksi ”Aki” Swallow, Jacques ”Jacco” Mattar, Dejan ”Dajanko” Milacic och Simon ”Sai” Wimmer – ser rätt slitna ut och får en paus. Regnet har smattrat obarmhärtigt hela dagen och gråtunga moln svävar hotfullt ovanför. Om sex dagar släpps den, nya skivan. Redan introt sätter tonen: en närmare fyra minuter lång uppgörelse med Reinfeldts år vid makten. Det skämtas, snackas och gestikuleras vid bordet inne i kaféet. Mest hörs Jacco och Dajanko, medan Aki och Sai håller igen. Berätta, hur var det när ni bestämde er för att göra skivan? – Vi hade inte riktigt planerat för det. Det var liksom en låt här, en låt där, som vi pusslade ihop till en helhet, säger Sai. – Ja, exakt. Det var mycket sammanträffanden. Ett skämt som mynnade ut i en låt, idéer som vi samlat på oss på bussen mellan spelningar, fyller Jacco i. – Det har varit stressigt men också jävligt roligt. Vi har hanterat det bra. Jag är stolt över oss, säger Aki. LABYRINT FÖRKNIPPAS MER än något annat med Gottsunda, miljonprogramsstadsdelen i Uppsala, och namnet droppas på var och varannan låt. Alla är uppväxta i området. Delade gårdar, delade skola. Ja, ”eller nästan” är Dajanko snabb att påpeka. Sai växte upp strax utanför, för att vara exakt. 1992 börjar allt. Sai och Dajanko, båda i 13-årsåldern, jobbar extra som roddare och allt-i-allo på en hiphopfestival i Gottsunda. För många i Sverige är hiphop ännu något förhållandevis okänt. På scen står amerikanska raplegender som Lord Finesse och Afrika Bambataa, liksom det legendariska breakdancingkollektivet Rocksteady. – Stämningen var galen. Det kändes som att Gottsunda var platsen för något historiskt. Musik, dans, graffiti. Och du vet hur det är i den åldern, man suger åt sig allt, säger Dajanko. Ett kluckande skratt får några av kafégästerna att rycka till. Det är Jacco:

– Alltså, jag var sex år gammal då, så jag önskar att jag minns det. Han kom med i gruppen långt senare. I början på 1990-talet är det ännu bara Dajanko och Sai som leker fram raptexter, snickrar enkla beats och drömmer om något stort. 1999 tar det fart på allvar. Aki, som rappat på svenska, får ihop alla och det blir mer fokuserat. – Aki har alltid pushat oss att rappa på svenska i stället för engelska. Det blir mer personligt och ärligt, säger Dajanko. – Jag började rappa på svenska efter att ha hört Ayos ”Värsterort”. Efter det var det självklart att göra ett motsvarande anthem för Gottsunda. Sedan märkte jag att folk taggade till på ett helt annat sätt med svenskan, tillägger Aki. – Ja, alltså det var den låten som gjorde att jag och min generation fick upp ögonen för rap på svenska, förklarar Jacco. Sai betonar vikten av att representera vem man är och var man kommer ifrån, inte plagiera klichéer. – Alltså, det är det värsta jag vet när folk ska spela hård gangster från New York. Eller ännu värre: låtsas vara jamaicaner, säger Aki och grimaserar. Samtidigt som Sai svarar på en fråga hörs Jacco och Dajanko prata om minnen från Gottsunda. Intervjun känns lite som en ögonblicksbild av hur det kan se ut i studion. Ofokuserat och kaotiskt men också kreativt. Parkeringsplatsen i Gottsunda centrum, 2004. Hela konstellationen är samlad och uppträder för första gången under namnet Labyrint. Mottagandet är översvallande. – Vi har alltid fått kärlek i Gottsunda. Jag och Sai gjorde en skiva ihop typ 2000. Sista låten var Dajanko med på. När vi spelade där kände vi oss som värsta stjärnorna. Sedan blev det samma sak i hela Sverige, säger Aki. FLYTTGUBBE. ÄLDREOMSORGEN. BREVBÄRARE. Lagerpersonal. Uppväxten i Gottsunda och bakgrunden har i allra högsta grad präglat Labyrints fyra pusselbitar. Flera gånger under intervjun återkommer de till att det hela tiden finns en känsla av att allt bara är på låtsas, att framgången plötsligt kan ryckas undan dem. – Så är det, vi är tacksamma för att vi kan leva på musiken i dag. Det går aldrig att slappna av helt, säger Dajanko. Jacco fyller i: – Vi ska komma ihåg att det är kort tid, jag sa upp mig från mitt gamla jobb för typ ett och ett halvt år sedan.

28 3/2014

FRIHET

29 3/2014

FRIHET

LABYRINT Gruppen bildades officiellt 2007 av Aleksi ”Aki” Swallow, Jacques ”Jacco” Mattar, Dejan ”Dajanko” Milacic och Simon ”Sai” Wimmer. Medlemmarna har tidigare haft en rad olika jobb, bland annat som brevbärare, flygplanslastare, personlig assistent, hemtjänst, flyttgubbe. Gruppen har samarbetat med Salazar Brothers, som bland annat var med och producerade debuten ”Labababa” 2011.

DET BLIR SNART tydligt att medlemmarna i gruppen har olika roller. Medan Jacco och Dajanko är impulsiva och skämtar sinsemellan framstår Aki och Sai som mer fokuserade, som att de har ansvar för gruppen som helhet. De äldre tycks stå för stabiliteten. Tillsammans har de mejslat ut en stil som håller ihop Labyrint. Klassisk hiphop knådas samman med reggaetoner och sång. – Vi har gjort vår egen version av all musik vi älskar. Vi är fyra personer med fyra olika musikaliska ingångar. Det präglar stilen, helt klart, menar Aki. – Det finns en röd tråd mellan oss. Jag kan glida och lyssna på flummiga grejer. Sai älskar en finsk cover på ”Life is life”, säger Jacco. Förra plattan, ”Labababa” var politisk, men den nya är om möjligt ännu tydligare i sin samhällskritik. Var kommer ilskan ifrån? – Sverige i dag. Exakt det vi vuxit upp i, fast ännu värre. Kallare. Utan att folk ens märker det har välfärden sålts ut och svenska modellen nedmonterats. Rika kan gå före i vårdkön med pengar, skolorna

har de sämsta resultaten typ någonsin och segregationen har accelererat. Folk måste vakna upp, slår Aki fast. – Folk är desperatare än någonsin. Mer droger, våld och vapen. Samtidigt är de noga med att påpeka att deras musik inte enbart är ett musikaliskt manifest. – Klart man ska vara informerad och taggad, men det är mer än så, enligt Jacco. – Det ska vara som att höra en fet skiva på en fest. Glädje, allt det där. SAMTALET PENDLAR TILLBAKA till samhällsfrågor, de fyra medlemmarna eldar upp varandra. Sverige har förändrats, från att lösa saker gemensamt till att bli rik på egen hand, menar de. – Du ska ha cash, vara någonting. Ta dig uppåt, snabbt. Det är så många som växer upp med en känsla av att inte lyckats med något. Man har inga stora drömmar. Det är så bortkastat med så många smarta människor som aldrig får en chans.

30 3/2014

FRIHET

– Det är det vi försöker åstadkomma med vår musik, att få människor att reagera och engagera sig. Att dansa till motståndet på något sätt. – Det visade att folk bryr sig och reagerar. Och det som hände i Jönköping på första maj, att Svenskarnas parti demonstrerade, skedde inte utan att människor protesterade. Vi accepterar inte att nazismen styr vår stad. Folk blir arga och tar tag i saker. Det kan födas en kampvilja ur det där, säger Sai. OMSLAGET TILL ”GARALAOWIT” består av en blyertsteckning föreställande ett miljonprogramshus i förgrunden, Stockholms innerstad i bakgrunden. Mellan de båda världarna går ett folkhav av människor och knuffar en trojansk häst framför sig. Budskapet är tydligt. Staden är vår, allas. Inte bara deras. – Det avspeglar konflikten mellan vår kärlek till förorten och hur staden alltmer stänger ute människor. Vi är inte välkomna i centrum. Samtidigt föder det en gemenskap i utanförskapen, en solidaritet, säger Aki. – Jag kan nästan tycka synd om folk som bor i homogena områden och inte får möta mångfalden. De missar verkligen någonting. De missar Sverige. Tendensen är tydlig. Problem som tidigare sågs som sociala och kopplade till klass kopplas i dag alltmer till etniskt ursprung. Klas�samhället har rasifierats. – De säger att det handlar om hudfärg i stället för klassisk arbetarklassproblematik, menar Sai. – Vi hade samma problem på 70-talet, men då var det vita svenskar. Det är det vi försöker åstadkomma med vår musik, att få människor att reagera och engagera sig. Att dansa till motståndet på något sätt, säger Aki. Den 14 september går Sverige till val. Många menar att det är ett ödesval mellan fortsatt högerpolitik och en mer solidarisk linje. Hur vill ni förändra samhället? – Privatiseringarna måste upphöra, utanförskapet minska. Det behövs en grov förändring, säger Sai. – Oavsett vad folk tycker om politiker är det viktigt att rösta efter sin övertygelse. Det har gått för långt. Sedan hoppas jag att Socialdemokraterna vågar förändra Sverige i socialistisk riktning, säger Aki. Jacco berättar om vikten av lärare som bryr sig om eleverna, som ser de olika behoven. Aki nickar. – Jag har en dotter på sex år som ska börja skolan nu i höst, och det är klart att jag är orolig. I den där PISA-rapporten fick Sverige så dåliga resultat, pinsamt. Samtidigt har politiker intressen i friskolebolag och plockar ut vinster. Det är galet. Jacco är tyst, sedan lägger han till: – Pinsamt nog har jag inte röstat i de tidigare valen. Men nu är det fett viktigt, det är på riktigt. Den som inte röstar har ingen rätt att kritisera saker och ting. S

Sai hakar på: – Lärare berättar om hur nedskärningar drabbar barnen. Ignoransen är läskigast. Folk rycker på axlarna och är uppgivna, det är farligt. Helt plötsligt är det nazistmarscher över stan och poliser som uppmanar folk att stanna hemma. Vad hände liksom? I Uppdrag granskning tidigare i år intervjuas en medlem i Svenskarnas parti som förklarar att hon vill se ett ”etniskt vitt Sverige”. Journalisten låter påståendet hänga i luften, utan att ställa en motfråga. – Jag trodde att det var förbjudet att gå ut på gatan och skrika ”sieg heil”. Tydligen inte, säger Dajanko och fortsätter: – Nu är det snarare så att människor som protesterar mot SD är bråkstakar och ett hot mot demokratin. LABYRINT VAR EN av grupperna som uppträdde i samband med de antinazistiska demonstrationerna i Stockholmsförorten Kärrtorp. Jacco ser den dagen som ett startskott för ett större motstånd mot rasism och nazism.

31 3/2014

FRIHET

HÅLLBART FISKE – SENEGALS RÄDDNING? Omfattande utfiskning som en följd av oklar lagstiftning hotar Senegals ekonomi och kustlinje. Nu har landet insett problemet och tagit hjälp från oväntat håll. TEXT: JOHAN AUGUSTIN FOTO: BRUNO EHRS

32 3/2014

FRIHET

et sk Fi

si ta ho

a sk er. nd rs lä su ut re då ss a de rik på af st vet Vä a la r h he uge ch s l o mm ga da ne re Se åla tr

33 3/2014

FRIHET

LASTPÅSAR OCH ANNAT skräp täcker strandkanten i Yakhar som är ett av Dakars fiskelägen. Alpha Kadam, 58, som fiskat sedan tonåren, står i strandbrynet och blickar ut mot vågorna som bryter lite längre ut. – Förut hade vi så mycket fisk att vi inte visste vad vi skulle göra med den, säger han med ett leende. Men vardagen har förändrats för Alpha och Senegals tusentals andra fiskare som är direkt beroende av havet utanför Västafrika för sitt levebröd. Fisken håller på att ta slut. Alpha berättar att det orenade avloppsvattnet som pumpas direkt ut i Atlanten från mångmiljonhuvudstaden påverkar fisket negativt, men framför allt är det överutnyttjandet av naturresursen som satt sina spår. – Den förre presidenten delade ut för många fiskelicenser. Samtidigt är antalet småskaliga fiskare för stort, klargör Alpha. Han berättar att räkfiskarna inte är intresserade av fisken som hamnar i näten – bifångsten åker överbord igen. Dykare harpunerar säll-

synta arter och det finns fortfarande fiskare som använder dynamit – trots att det är förbjudet. LÄNGS MED STRANDREMSAN ligger högar med småväxta hammarhajar utspridda. Hajarna, som inte är över en meter på längden, är uppsprättade och blodiga. Flugorna svärmar och stanken är påträngande i den gassande solen. Saltad haj är populär i grannländerna och fenorna går på export till Kina. Hammarhaj är en av många arter som börjar bli sällsynta utanför Senegal, trots det fortsätter fisket. – Folk tar en dag i taget. De tar av havet tills det inte finns något kvar att ta av. Det är mentaliteten hos många i Senegal, förklarar Alpha. Trots orosmolnen finns det ljusglimtar vid horisonten. I november fick landet en ny fiskeriminister: Haidar El Ali, som har stort stöd hos de lokala fiskarna. – Haidar är rätt person att skydda havet, han brinner för miljön och vi vill hjälpa honom i hans arbete, säger Alpha.

34 3/2014

FRIHET

lo in ka til I fi lb l st sk ef ra el ol ä kn nde ge in n t Y ge i p ak n iro ha ök g r ar ern ko nä a. mm r fi M er sk ots de en ät n m tni fär in ng sk sk ar a ar na få i h b ng av lan ste et d n .

SENEGAL OCH FISKE

– Folk tar en dag i taget. De tar av havet tills det inte finns något kvar att ta av. Det är mentaliteten hos många i Senegal. DET MÄRKS ATT Haidar El Ali är en populär man. Människor vänder sig om, ler och hälsar på den nytillträdde fiskeriministern när han promenerar genom centrala Dakar på väg till sitt kontor i regeringsbyggnaden. Jobbet fick han i november, och han har redan stora planer för Senegals fiskepolitik. Som ett led i det arbetet bjöd Haidar in miljöorganisationen Sea Shepherd till samarbete. En kampanj som går ut på att tillsammans patrullera kuststräckan som sträcker sig 70 mil – och försöka förhindra att utländska trålare från bland annat EU, Ryssland, Kina och Sydkorea bedriver illegalt fiske. – Sea Shepherd snackar inte, de agerar. Precis som jag, säger Haidar med ett skratt. Han sticker ut i sin blommiga skjorta, brukar röra sig ute bland lokalbefolkningen, och har därför blivit känd som ”den folklige ministern”. På

sitt kontor berättar han om landets nya fiskelagar, som gäller från och med april. Marina reservat ska införas, där fiskarter ska kunna föröka sig obehindrat. De nya reglerna medför fiskestopp några månader om året för sardinella (afrikansk sardinell) och bläckfisk som tillhör de viktigaste arterna, samt förbud mot att utfärda nya fiskelicenser. Problemet är att Senegal är ett fattigt land och en fiskelicens kostar 133 000 kronor om året – med utbredd korruption som följd. – Det finns hajar inom regeringen som tjänar stora pengar på fiskelicenser, klargör Haidar. Den nya lagen kommer även möjliggöra för senegalesiska inspektörer att borda fartyg som de till exempel misstänker använder nät med för små maskor eller fiskar otillåtna arter. I dag är det bara militären som har tillstånd att borda.

35 3/2014

FRIHET

Senegal är knappt hälften så stort som Sverige, och har en befolkning som närmar sig 14 miljoner. Befolkningsökningen är drygt två procent om året. EEZ (Exclusive Economic Zone) innefattar 159 000 kvadratkilometer längs med kustlinjen som är 718 kilometer. De västafrikanska fiskevattnen räknas bland de rikaste i världen tack vare uppvällning (kallt näringsrikt vatten flödar upp till ytan) som sker mellan december och maj, vilket lockar till sig stora pelagiska fiskstim som sardinella och makrill. Sardinella står för 80–90 procent av det pelagiska fisket, därefter arter som bonga shad, olika arter av makrill och sardell. Med fiskstimmen kommer också gigantiska trålare, framför allt från EU och Ryssland, hundra meter långa – med kapacitet att fånga och frysa 250 ton om dagen. Naturresursen är den största proteinkällan i Senegal och senegaleser äter 28 kilo fisk per person och år, vilket är över EU-genomsnittet och dubbelt så mycket som finns i regionen. Fisk är grundstommen i ekonomin och 600 000 människor arbetar inom fiskesektorn – 400 000 småskaligt och 200 000 industriellt. Det industriella fisket stod 2010 för 450 000 ton i landet, en ökning med 21 procent från året innan (siffrorna är dock osäkra eftersom det sägs finnas ett stort mörkertal). Det småskaliga fisket tog upp 350 000 ton 2010, mestadels sardinella (siffrorna sägs vara många gånger större eftersom många småfiskare inte rapporterar sina fångster). Fisk utgör den största exporten i Senegal, värd 282 miljoner euro om året. 2006 var antalet utdelade fiskelicenser 200. I dag är siffran 121. Det beräknas finnas omkring 30 000 piroger som används till småskaligt fiske, och dessa ökar med 1 000 om året. Många piroger byggs om med fryskapacitet för större fångster och för att kunna vara ute till havs under allt längre perioder. De västafrikanska vattnen hör till de mest utsatta i världen när det gäller illegalt fiske: 37 procent av regionens totala fångst. 26 miljoner ton (värt 148 miljarder kronor) beräknas försvinna årligen på grund av olagligt fiske.

FISKODLINGAR I dag har Senegal ett 60-tal fiskodlingar som står för en bråkdel av landets fiskproduktion. En näring som man planerar att bygga ut, för att avhjälpa problemet med överfiskning.

h oc ar an et. ar t v r h ag ak ave få udt g v rD h fö ch ida hu an o s, er ut en rat öv et lit d ot av ar rän åg n r h n v fö ve ha ar t få t ö är a h at r u n rn för se ar de ut m t v Ti re da de sk. g Ka ur fi än a s h av llt l a ph n lt Al min ful åka

36 3/2014

FRIHET

– Jag går runt i byarna och hittar sardinella som är fem centimeter långa och havsabborrar på tjugo centimeter. Den nya lagen gäller alla: Vi måste skydda småfisken, låta den få växa till sig! ETT STORT PROBLEM är att många utländska fartyg från bland annat EU flaggar om sina trålare till senegalesisk flagg – eftersom det på så sätt lättare går att få nya fiskelicenser. Ett annat sätt att runda restriktionerna för utländska yrkesfiskare är att starta ett ”joint venture” med en senegalesisk partner, vilket gör att fartyget på pappret ägs av ett senegalesiskt företag. I själva verket fortsätter sedan fisket som vanligt. Fisketrycket kan emellertid inte enbart skyllas på trålarna utan lika mycket på det småskaliga fisket, menar Haidar. – Det är 50/50. Jag går runt i byarna och hittar sardinella som är fem centimeter långa och havsabborrar på tjugo centimeter. Den nya lagen gäller alla: Vi måste skydda småfisken, låta den få växa till sig! – De har stängt av sina AIS, ropar Rodwan El Ali. Minuten senare har han lämnat Jairo Mora Sandoval (JMS) – en gammal fiskebåt som numera används som patrullbåt av Sea Shepherd – för att hoppa in i följebåten som med sina två utombordsmotorer är betydligt snabbare. Ännu är det bara gryning. RODWAN EL ALI är son till Haidar El Ali och har minst lika stort miljöintresse som sin far. Rodwan, som tidigare var dykinstruktör, är uppvuxen nära havet och ser det som helt naturligt att vara en del i Sea Shepherd-kampanjen. Han plöjer genom vågorna i fören av den lilla motorbåten – med sikte på några av de 18 trålare som synts på radarn under natten. De flesta av trålarna har inte sina AIS-system påkopplade (Automatic Identification System som används till att identifiera fartyg), vilket gör Sea Shepherd-besättningen misstänksam. Ett par timmar senare, när fiskebåtarna omgärdas av stora flockar sjöfåglar som dyker efter småfisk, kommer Rodwan tillbaka till JMS. Han har fotograferat båtarnas nummerplåtar som han visar de två senegalesiska inspektörerna från fiskeriministeriet, som är med ombord. De jämför i sin tur om trålaren med benämningen DAK 1114 och de andra fartygen finns med på listorna över dem som har fiskelicens. Den här gången finns samtliga med. Så ser det inte alltid ut. Utländska trålare har setts i allt större utsträckning på sistone – ofta fiskande nattetid, utan licens. Ett exempel är den ryska trålaren Oleg Naydenov som gång på gång fiskat illegalt i västafrikanska vatten de senaste åren innan hon bordades av senegalesisk militär och fördes till Dakars hamn i början av året. Oleg Naydenov släpptes i slutet av januari mot sex miljoner kronor i borgen – i väntan på rättegång. – Trålarna tar upp vår fisk och exporterar den. De för ut alla pengar ur Senegal, säger Rodwan El Ali.

37 3/2014

FRIHET

FÖR NÄRVARANDE HAR 121 trålare fiskelicens och därmed tillstånd att fiska i senegalesiskt vatten, en siffra som ”borde vara 50”, menar Rodwan. För tio år sedan fanns ”massor av hajar och andra stora fiskar” alldeles intill strandkanten i Dakar, minns han. – I dag måste man åka ut 30 kilometer för att hitta fisk. Fortsätter det så här kommer det inte finnas något kvar om tio år. Det senaste dygnet har JMS hållit sig i norra Senegal – nära havsgränsen till Mauretanien. Inga trålare har synts till på andra sidan gränsen. Förklaringen är enkel: – Där bordar de mauretanska myndigheterna fartygen och kollar dina papper. Stämmer de inte, tar de båten i beslag och du åker i fängelse, förklarar Rodwan. – Det håller tjuvfiskare borta. Inom kort kommer Sea Shepherd att ha ett nytt vapen till hands i

kampanjen mot det illegala fisket – ett förarlöst flygplan. – En drönare håller på att byggas, och när den är klar kommer vi kunna spana över ännu större havsytor, förklarar Rodwan glatt. MED OMBORD PÅ JMS finns även kampanjledaren Lamya Essemlali. Franskspråkig och med åtta års erfarenhet i Sea Shepherd med aktioner i Antarktis, Medelhavet och Färöarna var hon rätt person att ta sig an uppdraget som kampanjledare i den gamla franska kolonin. De svartbruna ögonen lyser allvarligt när hon berättar om ”den universella girigheten” som ligger bakom rovfisket. – Fisket kan kollapsa när som helst, säger Lamya och ger exempel på överfisket av torsk kring kanadensiska Newfoundland. Det ledde till en total kollaps av fisket i början av 1990-talet, som ännu inte återhämtat sig då ekosystemet förändrades i grunden.

38 3/2014

FRIHET

– I dag måste man åka ut 30 kilometer för att hitta fisk. Fortsätter det så här kommer det inte finnas något kvar om tio år.

NY FISKEPOLITIK Senegalesisk lag förbjuder sedan tidigare beviljandet av fiskelicenser till utländska pelagiska trålare. Ett stort problem är att många utländska fartyg från bland annat EU flaggar om sina trålare till senegalesisk flagg – eftersom det på så sätt lättare går att få nya fiskelicenser. Ett annat sätt att runda restriktionerna för utländska yrkesfiskare är att starta ett ”joint venture” med en senegalesisk partner, vilket gör att fartyget på pappret ägs av ett senegalesiskt företag. I själva verket fortsätter sedan fisket som vanligt. Från och med 2014 gäller en ny lagstiftning för EU:s fiskeflotta. Den nya gemensamma fiskeripolitiken slår fast att EU bara får ingå fiskeavtal med kustnationer som Senegal om det finns ett överskott i fiskbestånden som de lokala yrkesfiskarna inte har kapacitet att fånga. Källor: Environmental Justice Foundation, FAO, Greenpeace.

tt l a n t. til itio r slu gn rad ta va ig t en ch ldr fisk -o å st ur om hä en gt s e r i nd t ä id ra De mt tfa . sa or en a s f nd inn nd tra sv vä å s för an p tt ar ten å a ay gs r p I K fån lle å ta h m m hä so

39 3/2014

FRIHET

– Sju miljarder människor kan inte äta fisk, det börjar bli ont om tid att förändra vår livsstil.

HON TRÄFFADE HAIDAR El Ali för två år sedan när han var Senegals miljöminister. Haidar ”berättade att landet hade stora problem med olagligt fiske”. – Han ville att vi skulle komma hit och hjälpa till, förklarar Lamya. Senegals befolkning har i alla tider varit beroende av sin största proteinkälla, och Lamya länkar samman fiskbristen med invandringen till Europa. – Människor emigrerar när de inte längre kan försörja sig på havet, säger hon och klargör: – Afrika är en rik kontinent, vi måste sluta suga ut dess naturresurser. De flesta vill inte flytta härifrån, men de har inga andra val! I Paris, där Lamya har sin bas, ”äter människor alldeles för mycket fisk”. Enligt henne kommer hälften av all fisk i Frankrike från Afrika. Precis som samtliga i Sea Shepherd-besättningen är hon vegan. – Sju miljarder människor kan inte äta fisk, det börjar bli ont om tid att förändra vår livsstil. LÅNGA OCH SLANKA män i blandade åldrar lägger ut träpålar i vattnet, som de sedan rullar upp pirogerna på. De avlånga karakteristiska träbåtarna, målade i färger som rött, gult och grönt, fyller strandkanten i fiskesamhället Kayar, sex mil norr om Dakar. Hundratals båtar trängs i vattnet med plastlådor fulla av morgonens fångst. Kvinnor fungerar som mellanhänder, köper fisk direkt på plats, lägger ut dukar på sanden och säljer den vidare. Hästdragna vagnar hämtar en del av lådorna, transporterar dem till de väntande lastbilarna bortom stranden som ska ta den dagsfärska fångsten till de centrala delarna av landet och på export till andra länder. Kayar är ett av landets vik-

tigaste fiskelägen och Haidar El Ali vill implementera den rådande fiskepolitiken längs hela Senegals kuststräcka. Den förbjuder tydligt fångst av fisk under en viss längd beroende på art, samtidigt som yrkesfiskarna i byn gemensamt sätter upp riktlinjer för hur mycket fisk som får fångas. För att reproduktionen ska kunna ske ostört avstår de från att fiska somliga arter under ett par månader. SIDY KA, SOM fiskat i området de senaste 50 åren, minns hur det var när han som tonåring fiskade med sin far. – Då fanns det fisk i överflöd. Nu börjar det bli svårt att överleva, berättar Sidy. Han har två fruar och sammanlagt 22 barn, en stor familj som förväntar sig fisk på bordet. Sidy minns hur hans pappa var bland de första som använde motorer på pirogerna – ”tidigare användes bara segelbåtar”. På stranden ligger stora fisknät i bomull och torkar i solen. Sedan många år tillbaka är det förbjudet att använda syntetiska nät. Ett steg i rätt riktning, menar Sidy, då syntetnät ”spökfiskar” på egen hand och heller inte bryts ner lika lätt. Kayars fiskare anordnar gemensamma möten för att sprida information om vilka nya bestämmelser som gäller och vilka arter som får fiskas. Sidy berättar att fisken är ”utplånad” norrut, men att det fortfarande finns en del söderut – varför ”alla numera åker dit och fiskar”. Fiskekrisen är inget nytt problem i Senegal och Västafrika, den har funnits här det senaste decenniet. Skillnaden är att nu börjar människor för första gången på allvar diskutera problemet. – Mentaliteten börjar förändras hos oss fiskare. Det är en bra början, vi måste få till en förändring, avslutar Sidy. S

40 3/2014

FRIHET

r . ta Ali be l s ar r E rd m de he sa ai ep ch r H Sh l o te a ga nis Se ne mi är i Se eri li sk la e m ar s fi se ed et Es njl nd ya pa la m m ed La ka m

41 3/2014

FRIHET

Sommarpyssel Ordfläta – Tävla och vinn! Kasta om bokstäverna i de markerade rutorna och bilda ett ord. Mejla det rätta svaret till info@frihet.se senast den 15 juli och tävla om att vinna en trådlös högtalare till stranden (värde 500 kr).

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11.

1. Inför riksdagsvalet 2010 fick Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin kritik för ett köp av en exklusiv handväska. Vilken färg hade den? 2. 1969 tillkom Moderaternas nuvarande namn – Moderata samlingspartiet. Vad hette partiet innan dess? 3. Den i dag fullspäckade Almedalsveckan föddes när Olof Palme höll ett uppmärksammat tal från ett lastbilsflak 1968. Vad kallades Almedalsveckan tidigare? 4. S-ledaren Stefan Löfven växte huvudsakligen upp i Sollefteå med omnejd, men i vilken kommun föddes han? 5. Det främlingsfientliga partiet Sverigdemokraterna föddes 1988 i spillrorna av diverse nazistiska och rasistiska organisationer. En av organisationerna var känd för sin förkortning, vilken? 6. Gudryn Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, har även varit ledare för ett annat parti. Vilket? 7. I höstens val ska 349 ledamöter till riksdagen utses. Vad kallas organet med ett annat namn? 8. 2009 klubbade riksdagen igenom den så kallade fildelningslagen, baserad på ett tidigare EU-direktiv. Hur lyder lagens förkortning? 9. I politiska församlingar används ofta formella ord för olika handlingar. Vad måste en ledamot i ett parlament, till exempel riksdagen, göra för att lägga ett förslag? 10. N är Miljöpartiet kom in i riksdagen 1988 menar många att en dödlig epidemi hos en viss grupp djur bidrog till framgången. Vilket var djuret? ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

11. Partier med främlingsfientliga åsikter på den yttersta högerkanten brukar kallas detta.

42 2/2014

FRIHET

Gissa personen

5 4 3 2 1

Delar efternamn med en känd svensk spion, som vidarebefordrade militära hemligheter till Sovjetunionen under 1970-talet. Förra året gjorde den här musikern över 300 spelningar världen över.

Den här manliga dj:n var med i en omfattande reklamkampanj för klädmärket Denim & Supply Ralph Lauren under förra året.

Debutalbumet heter ”True” och släpptes 2013.

Han växte upp på Östermalm, började göra housemusik 2006 och slog igenom med låten ”Levels”, där refrängen går ”Oh-oh, sometimes, I get a good feeling. I get a feeling that I’ve never, never, never, never had before.”

Sudoku

43 2/2014

FRIHET

Åtta år med Alliansen Då: Fredrik Reinfeldt lovade nya jobb och ökad tillväxt. Nu: Arbetslösheten är rekordhög och klyftorna större än någonsin. Frihet går igenom vad som egentligen hänt under de åtta år som Alliansen styrt Sverige. TEXT: DANIEL MATHISEN & JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

EN AV DE första saker den borgerliga regeringen gjorde efter valet 2006 var att avveckla Arbetslivsinstitutet. Där genomfördes forskning i världsklass om arbetslivsfrågor. Samtidigt minskades anslagen till Arbetsmiljöverket, den myndighet som ska se till att arbetsplatser har bra arbetsmiljö. Alliansregeringens stora löfte när de valdes var att bryta något de kallade för utanförskap och införa en arbetslinje. Snart åtta år senare går det att konstatera att arbetslösheten är högre än när regeringen tillträdde. Arbetslinjen handlade egentligen om att de som inte har arbete ska få lägre ersättning. I juli 2007 införde regeringen jobb- och sysselsättningsgarantin. Den tredje fasen av det kallas för Fas 3 och börjar efter 450 dagars arbetslöshet. Fas 3 har kritiserats för att det inte varit meningsfullt. De som deltar får inte genomföra normala arbetsuppgifter. Det har förekommit rapportering om att personal fått måla om samma stolar flera gånger – för att ha något att göra om dagarna.

44 3/2014

FRIHET

HÄR HAR DET verkligen hänt grejer. Jan ”Majoren” Björklund gjorde sig tidigt i sin politiska bana känd som en kritiker av den socialdemokratiska ”flumskolan”. Som skolminister gav han sig tidigt sjutton på att förändra den. Betyg kom i årskurs sex i stället för åtta. Gymnasieskolan med färre program, nytt betygssystem och att estetiska ämnen inte längre är obligatoriska på gymnasiet. Numera är flera praktiska program inte längre högskoleförberedande. Det har lett till ett minskat söktryck och i förlängningen svårare för företag att få tag i personal med rätt kunskaper. Många lärare har vittnat om att många skriftliga omdömen och omfattande krav på dokumentation lett till en administrativ börda som tar tid från undervisning. Högskolorna minskade möjligheterna att söka fristående kurser. Dessutom ökade inte antalet högskoleplatser i takt med ett ökat elevunderlag. Men den kanske största förändringen är det kvalitetsutvärderingssystem som regeringen infört. Genom en ifrågasatt ranking bedöms universiteten, de som lyckas bäst får sedan extra anslag. Ett system som enligt kritikerna missgynnar skolor som lockar studenter från studieovana hem.

MÅNGA MINNS KANSK E bilderna när alliansledarn a åkte tåg tillsammans. Efter sju år vid makten då järnvägarna tagit stryk, SJ:s moderata ordförande lämnat i protest och biljettkontor lagts ner kom till slut en satsning på järnvägen i april. Satsningen är 200 miljard er över tolv år. Enligt många kritiker för lite och för sent, med ett för stort fokus på Stockholm.

som granskar statlig RIKSR EVISIO NEN, EN OFFEN TLIG myndighet misslyckats med måha att för verksamhet, har kritiserat regeringen ngens mål om noll Regeri . sgaser växthu av en let att minska utsläpp ring i de reformer som utsläpp till och med 2050 saknar i dag helt förank i Europaparlamengenomförs. Moderaterna och Kristdemokraterna på europeisk politik klimat ös ambiti mer en emot röstat tet har också regeringen som mål De ft. nivå. Sverige har ökat investeringar i kolkra hälften av att om t handla har tperiod manda satt upp under respektive av växthusgaser utsläpp de minska ar, förnyb vara ska energi svensk infördes en miljöbilsmed 40 procent samt ökad energieffektivitet. 2007 bilar, men redan hybrid allt r framfö av ningen försälj premie för att öka m”.   året därpå slopades reformen ”då den blev för kostsa

45 3/2014

FRIHET

r ett d tio anställda eller me e alla arbetsplatser me hur se att lätt FRAM TILL 200 9 had det så sätt var lönerna varje år. På smannens bud ansvar att kartlägga om ets lldh stä löner utvecklades. Jäm osakmäns och kvinnors platserna uppvisade 44 procent av arbets att ade vis e var rad änd granskning er lön a sin fick procent av dem som företag med liga löneskillnader. 90 på och år dje tre t tläggning bara var kvinnor. Nu görs kar da. täll ans llnamer än 25 att konstatera att ski marknaden går det d. Sett över hela arbets ökat tre år i följ rs och mäns löner har ut en derna mellan kvinno n fortfarande bara mä tar kt ma erings Efter åtta år av reg edigheten. tter. fjärdedel av föräldral t ut på att sänka ska har mest av allt gåt itik pol ns n. Regeringe mä – r ste om ink st t gynnar dem med hög Något som konsekven

en ovilja glats av passivitet och DS PO LIT IK HAR prä ändringför rre stö RE GE RIN GE NS BO STA De r. ätte er, i synnerhet hyresr täd bos nya i till en era om s est att inv tten, som 2008 gjorde fande av fastighetsska en. råd aom vill iva arna har varit avskaf ll i attrakt nar välbärgade hushå tion för ven sub en avgift som särskilt gyn r, ätte esr hyr esteringsbidraget för byggprojekt fick Samtidigt förvann inv sekvensen att många kon d me , det gan den boende till att stimulera byg där er, rlägenhet n har också infört äga hyrorna för ppt ställas in. Regeringe slä t sam n, ete enh srätt fysiskt äger läg tad bos n frå riges komd Sve llna av ski att 85 procent g fria. Resultatet är as bostadsäkn ber andrahandsuthyrnin olm ckh esrätter. Enbart i Sto hyr på st bri ger skjuter upp muner ste 20 åren. Samtidigt der årligen de närma bristen kosta 21 miljar tter i höjden. priserna på bostadsrä

DE N KANS KE STÖR STA och mest kontrove gjorde var at rsiella föränd t göra om re ring regering gl erna för arbe arbetsgivare en tskraftsinva n tvungen at ndring. Förr t bevisa att var kompetens om det fanns et en person so t särskilt be m inte är EU hov av tillstånd. Num -medborgare era räcker de skulle få arbe t med att de Fackförbund tst fin ns har kritisera ett jobb till pe t lagen efters rsonen. följning om om det inte att anställda finns någon får kollektiv upprapporterats avtalsliknand om att arbeta e villkor. Det re levt i källa har vade lönen. M re och inte al öjligheten at ls fått den ut t engagera si att arbetstills log fackligt unde tåndet är ko rgrävs också pplat till anst av Alliansen ha äl ln in ge n. r tagit stöd av Sverigedemok litik som geno raterna för i mförts. För at princip all po t sli ppa högerext migrationspo remisternas litiken har A inflytande öv lli an se n is er tället samarbe Sedan 2009 ha tat med Miljöp r projektet Re artiet. va pågått, ett heter för att samarbete m utvisa person ellan myndiger so m inte har uppe Projektet ha r kritiserats hållstillstånd för att leda til i Sverige. l etnisk profi lering.

46 3/2014

FRIHET

REGERIN GEN VALDE TIDIGT att öppna mer eller mindre alla delar av vården för konkurrens från privata aktörer. I dag dominerar ett fåtal vårdbolag marknaden och tar dessutom ut stora vinster från sin respektive verksamhet. Regeringen har också sänkt taket i sjukförsäkringen, så att färre personer får ut 80 procent av sin lön vid sjukdom. Kraven på den sjukskrivne har också ökat genom att arbetsförmågan prövas var tredje månad. Den mest kontroversiella förändringen har dock varit den så kallade stupstocken, som innebär att sjukpenning maximalt betalas under ett års tid. Därefter hamnar den sjuke hos Arbetsförmedlingen. Konsekvensen har blivit att närmare 100 000 människor utförsäkrats, det vill säga ställts utanför sjukförsäkringen.

EN AV DE allra första refo rmerna regeringen Reinfeld t genomförde var att avskaffa fri entré för vuxna på statliga museer. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tills atte en rad utredningar i syfte att undersöka förutsättningarna för kulturutövning i Sverige . Resultatet blev sammanslagning av ans variga myndigheter, effe ktiviseringar och målet om kultur som mot kraft till kommersialism ströks helt. Regeringen har också uttryckt en vilja att se tätare band mellan kultur och näringsliv, något som möt t kritik från kulturutövare. Tidskriftsstödet stöptes även om, så att bety dligt färre tidningar i dag kan ta del av det. Samtidigt har många, i syn nerhet borgerliga, kommun er valt att sänka anslag till kulturverksam heter och gjort kultur till en klassfråga.

det totala biiod minskades sta mandatper för ns n 70 till 33. ge frå , rin at ge sk har också min Redan under re nd stå bi får m istration. länder so stånd till admin ståndet. Antalet flyttats från bi ha as yrkeskn ett rä ev be bl onor och försvaret 13 miljarder kr tande ska värnplikten fat en sv om n ten de ak es m 2010 avskaffad plever Försvars up g da I binaa. m lld ko i a är anstä på utbildningen försvar där all tande kvalitet . ik tid sv g, för i in er en yt ng kr ldni problem med re hoppar av utbi r tredje soldat va e ar rm nä t tion med at

47 3/2014

FRIHET

Det bruna guldet 48 3/2014

FRIHET

dr ift br un ko lsp ro du ce nt i st ör st a iJ än sc hw al de ,l an de ts nä st Kr af tv er k

2011, en dag efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima, beslutade Tyskland att fasa ut kärnkraften. Sedan dess har landet satsat på rena energikällor. Men skenet bedrar. Tyskland är och förblir världens största producent av brunkol, långt före både Kina och USA. Förra året producerades över 162 miljarder kilowattimmar av brunkolet – ett nytt rekord för Tyskland. Landet har tre större kolfält, varav Lausitz står för en tredjedel av produktionen. Sammanlagt 64 miljoner ton kol. Efter Berlinmurens fall tog det svenska energibolaget Vattenfall över driften. Nu planeras utvidgningar av fälten. Konsekvenserna väntas bli omfattande. Omflyttningar av människor, förstörda landskap och allvarliga miljöhot. För att inte tala om utsläppen, som både förorenar miljön och riskerar oräkneliga kostnader i människors ohälsa. TEXT & FOTO: ISABELL ZIPFEL

49 3/2014

FRIHET

50 3/2014 M an ne n h m ar b ed o fru tt i oc Ker h kw ka tte itz i r. So öve ne r 4 n 5å bo r, r i til nä lsa rh m et ma en n s .

FRIHET

51 3/2014

ry en En f ck t f lite öre ra n d m by ett öv so a g er m la la fö sfa nd rs b sk tör rik ap ts i H et nä ai . r g de rä m vs üh ko l, po rn a

FRIHET

52 3/2014

Br un ko lfä lte n

iW el zo w -S üd

är i

dr ift .

53 3/2014

FRIHET

54 3/2014

in Ro W gr hi Ka om h el äv tti rt n z l ko e, ow ts u ls. S a öv rt Mu -S pp e er d jä ü l m kw d, i ja an de na it Pr kt 19 by s m z, M os på 24 ar ed üh chim ny ha som m lro , A a k r ö fa ar se tt ol ve ll ke o er fy r it n. ch w nd 13 för de asc igh 6 b ko la h, et ya let r a K er r s v erk . F öv utb Sc w le er hl it r s ge red ei z, ka tts ni fe G n ko rab följ och g m ko a: m er ,

FRIHET

55 3/2014 in te H fö att an En s rs tö räd hu byb rs d s nä a. be o i W r o Ma sp e m nn ara lzo rå e w de n ä s, m p t s ge en å m ka r h a in en an rke du de s m n st l m o dä ria a rm r lis rk or ha er , s s g n b as om å r or. .

FRIHET

56 3/2014

fö En rs fö tö re rts d nä ett rg ag rä las vs fa ko br po ik rn i H a a ry ide ck m t f üh ra m l, e öv n l er ite la n b nd y sk so ap m et .

57 3/2014

FRIHET

Politikpanelen TEXT: DANIEL MATHISEN

Karin Svanborg-Sjövall Ansvarig för välfärdsfrågor på näringslivets tankesmedja Timbro

Vilken är valets bortglömda fråga?

Hur den offentliga sektorn ska bli mer effektiv.

Vilken är den tydligaste förändringen i Sverige de senaste fyra åren?

Att de flesta har fått behålla mer av sina surt förvärvade inkomster, det är en otroligt viktig effekt av politiken. Men också att Alliansen tappade bort sin borgerliga identitet, regerandet blev viktigare än idépolitiken.

Vilken roll spelar Feministiskt initiativ i valet?

Fi är ingenting mer än en kremlologisk kuriositet. Realpolitiskt är partiet marginellt i det stora sammanhanget.

Hur blir valresultatet? Vilka bildar regering, vilka åker in i riksdagen – och vilka åker ut?

Jag hoppas på fortsatt alliansstyre, men mest sannolikt är väl att S blir största parti utan egen majoritet, och tvingas regera med stöd av MP. Om det nu räcker, vilket är långtifrån säkert.

Vilken blir valrörelsens stora överraskning?

Hur nästa regeringsunderlag ser ut. I värsta fall skulle vi kunna få se en storkoalition med S och M. Då emigrerar jag.

Vad avgör vilket parti du röstar på?

Vilkean låt symboliserar valet 2014?

FRIHET

58 3/2014

Det parti som vågar ha ryggrad och en tydlig kurs för framtiden.

Beror lite på dagsform. Jag pendlar mellan ”I still haven´t found what I am looking for”, och ”We shall overcome”.

Jesper Bengtsson

Anna Norling

Mattias Svensson

Chefredaktör på den socialdemokratiska idétidskriften Tiden

Socialdemokratisk ledarskribent på Arbetarbladet

Chefredaktör på det borgerliga magasinet Neo

Globaliseringen är valets bortglömda fråga. Om det nu går att tala om det som en fråga. Hela den politiska debatten utgår ifrån en nationell bas, och det samtal om globala politiska lösningar som fanns för 10–15 år sen finns inte på samma sätt i dag.

Alla attacker mot arbetsrätten och de fackliga rättigheterna.

Miljö och klimatfrågor var väldigt hett kring Köpenhamnsmötet 2009 men har därefter varit ute som politisk fråga. Men miljötänkandet ökar i samhälle, trender och internationell debatt och det kan bubbla upp till ytan.

Den tydligaste förändringen är nog att allt fler i dag ifrågasätter den nyliberala ordning som varit debattens grundförutsättning ända sedan 80-talet.

Finanskrisen har såklart spelat in. Högerregeringen har fortsatt sin inslagna väg med skattesänkningar och utarmning av det gemensamma. De största förändringarna skedde under förra mandatperioden, särskilt i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna.

Att borgerligheten tappat initiativet. 2010 var ett stort nederlag för folkhemsnostalgiska partier, även om Sverigedemokraterna fick plats i riksdagen. Nu är samma strömningar starka.

Fi spelar bara en marginell roll, men partiet kan göra Sverigedemokraterna till vågmästare.

De senaste månadernas framgång för Fi gör att de övriga partierna tvingas tänka efter och tydliggöra var de står vad gäller jämställdhet. Jag märker en bubblande feministisk ilska, något som gör mig väldigt glad.

En missnöjesröst för radikalfeminister som inte orkar med alla dessa viktiga män i vänsterpartiernas toppskikt och en ball posering för någon skön vänsterkille. Inte mer, trots att alla beundrar Gudrun Schyman som person.

Det rödgröna blocket blir klart störst, men SD blir vågmästare och Alliansen måste ta ställning till om de vill regera vidare med stöd av SD. Alla partier blir kvar, inget kommer in.

Socialdemokraterna blir största parti, Moderaterna näst största. Sedan i tur och ordning MP, V, FP och C. KD åker ut. Sverigedemokraterna får åtta procent. Fi får 3,5, och hamnar precis under riksdagsspärren. De rödgröna bildar regering.

Allt talar för att Socialdemokraterna och Miljöpartiet gör ett försök att bilda regering. Med trilskande stöd av Jonas Sjöstedt. Kristdemokraterna åker ut.

Valrörelsens stora överraskning ... att den tidigare centerledaren Lennart Daléus kommer ut som socialdemokrat.

Birgitta Ohlsson tar över efter Jan Björklund som FP:s partiledare. Men bytet sker för nära inpå valet, så FP får magra sex procent. Efter valet blir FP ett feministiskt, liberalt parti. Något som ger partiet skjuts i opinionen.

Att Socialdemokraterna aldrig lyfter. Stefan Löfven är en bra mötestalare men står sig slätt i debatter.

Inställningen till utvecklingsfrågorna.

Partiet som är mest trovärdigt i frågan om att skapa ett mer jämlikt, inkluderande Sverige. Som vågar lyfta de fackliga rättigheterna och mäktar med att ta sig an klimatfrågan.

Det vore trevligt med en aldrig så skamlös liberal flirt från något parti. Men sannolikt de av M, C eller MP som framstår som minst dåliga.

”Arbete utan logik” av SH!.

Jag väljer ”Vad ska du bli” av Ebba Grön. Men det har bubblat upp mycket musik med ett tydligt politiskt ställningstagande under de senaste åren. Till exempel Kartellens alla samarbeten. Modigt, och roligt, tycker jag.

Melodifestivalen. Alternativen är inte så kul, men det är spännande när de räknar rösterna.

FRIHET

59 3/2014

I hasorna på Stefan 2014 är supervalåret som ska fylla både kommunfullmäktige, landsting, riksdag och Europaparlament. Frihet hängde med Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven när han kampanjade inför EU-valet. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PETTER COHEN

60 3/2014

FRIHET

61 3/2014

FRIHET

ÅGSTATIONEN GRÄNSAR MOT ett halvdött industriområde. Där på andra sidan området ligger Gripens gymnasium. Lunchrasten är slut och snart rullar en mörk Säpobil in vid C-huset. Luften är kvav utanför och Stefan Löfven inleder besöket i Nyköping med att träffa lokaltidningen. Under tiden är det någon som ställer fram nybakat fika och termosar med kaffe i personalrummet. Religionsläraren plockar fram mobilen och visar skolans Instagramflöde, som hon ansvarar för. Där tänker hon ha med Stefan Löfven när han kommer. Det gör han snart. Dörren öppnas till köksdelen av personalrummet och snart är rummet fullt.

Samtalet är just så. Utan brösttoner och stora ord. Snarare ett försiktigt resonerande med elever och personal från skolan. Långt borta från de korta replikskiften Löfven varit med om under partiledardebatten i SVT:s Agenda veckan innan den här torsdagen i maj. För eleverna på Gripens gymnasium är det precis lika stressigt som för alla andra som ska ta studenten. – Har ni fått sommarjobb än? frågar Stefan Löfven. De flesta säger ja. Stefan Löfven lyssnar mest in just nu. Klockan har slagit tre och Löfven har lyssnat färdigt. Nu är det dags att prata.

DET ÄR MITTEN av maj. Snart ska årets första val avgöras. EU-parlamentet har i över ett decennium styrts av högern och det vill Löfven ändra på. Han är först att sätta sig i soffan. Tar en tugga från bullen och en klunk kaffe. – Jag träffar mycket folk. Det är det bästa. Så var det som Metallordförande också. Vanliga möten blir det nog av i alla fall. Några elever har valts av sina klasser att få sitta med. Någon lärare. Rektorn är också där. En tjej som går trean på gymnasiet berättar att hon vill läsa historia vid universitetet. Intresset för ämnet är stort. Speciellt för Förintelsen. Ett intresse som blev större efter en klassresa till koncentrationslägret i Auschwitz, Polen. Stefan Löfven svarar med dämpad röst. – Det måste ha varit en stark upplevelse. Jag tror att vi måste göra en nysatsning på att höja kunskapen om Förintelsen. Precis som Göran Persson gjorde under sin tid när boken ”Om detta må vi berätta” publicerades. – När jag såg hur nazisterna i Svenskarnas parti demonstrerade i Jönköping första maj blev jag väldigt illa till mods.

DET ÄR TYST i skolans aula. Lite glest i bänkraderna. Löfven tar på sig ett headset och skojar lite. Den lokala S-ombudsmannen nickar mot Stefan och stänger dörren. Han som vill väljas till statsminister i september pratar om EU men tematiken är samma som i Sverige. Jobben ska bli fler, villkoren schystare och miljön måste prioriteras. I Europa är sex miljoner unga utan jobb. I Sverige över 26 procent. När många går utan jobb försvagas fackföreningsrörelsen. Samma rörelse som Löfven gjort sig ett namn för och gått från direkt till Socialdemokraternas högsta post.

SSS

LÖFVEN VÄXTE UPP i Sunnersta utanför Sollefteå. I Ådalen. Speciell mark för arbetarrörelsen. För det var i Ådalen 1931 som strejkande arbetare sköts ihjäl av svensk militär när de vägrade arbeta om de inte fick högre lön. Där hamnade Stefan Löfven efter att ha adopterats av Iris och Ture. Han gick ekonomisk linje och skulle bli socionom. Men att möta alla trasiga hem under praktikplatsen var för mycket så han sadlade om och blev svetsare. Att svetsa lärde sig Löfven på en kurs från arbetsförmedlingen.

62 3/2014

FRIHET

När han väl börjat jobba kom det fackliga engagemanget fort. Så när Löfven står där framför teknikstudenter och berättar att alla ska få den utbildning de behöver för att få jobb så vet han, han har varit där själv. Han har inget talarmanus, bara ett blad med några punkter. Därifrån talar han fritt. Och snart kommer han tillbaka till samtalet i lärarrummet om högerextremismen. – Jag blev glad när jag såg att kyrkklockorna i Jönköping ringde och varnade för fara. Det är en hedervärd och stark signal. Fem elever smyger in i aulan från den bakre ingången när Löfven tar upp 90-dagarsgarantin. Det förslag SSU sett till att Socialdemokraterna ska driva. Trots att Löfven och resten av Socialdemokraternas partiledning till att börja med var skeptiska till SSU:s förslag har de nu omfamnat det helt. 90-dagarsgarantin handlar om att en ung arbetslös ska ha rätt till hjälp från arbetsförmedlingen den första dagen i arbetslöshet. Efter 90 dagar ska den arbetslösa vara i jobb, utbildning eller praktik. En elev räcker upp handen och frågar hur det ska fungera i praktiken. – De som har svårast att få jobb är de som inte klarat av att slutföra gymnasiet. De ska få hjälp att skaffa sig en utbildning. Det ska också gå att komplettera praktik eller jobb med utbildning, det ska passa henne eller honom som är arbetslös, förklarar Stefan Löfven. TIDIGT I SIN yrkesbana blev Stefan Löfven aktiv i facket. Det handlade om enkla saker som att han och kollegorna skulle ha ordentliga skåp på jobbet. Löfven tittar på sin fusklapp och riktar blicken mot publiken. – Vi har sett hur människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Speciellt människor som kommer hit från andra länder utnyttjas. Vi vill ändra på de reglerna så att kollektivavtalen gäller i Sverige. Det sista han tar upp är miljön. Något socialdemokratin har anklagats för att glömma bort den senaste tiden.

– Vi ser att miljön är en gränslös fråga och då är det viktigt att EU tar ansvar och tar på sig ledartröjan. För om vi inte gör något åt klimathotet så går vi mot en framtid som inte är rolig. EFTER EN KNAPP halvtimme börjar Löfven känna sig färdig. – Nu ska jag inte stå här och hålla en monolog. Nu kan vi ta frågor. En lärare är först att räcka upp handen och undrar om Löfven kan tänka sig att reglera några marknader. Och det kan han. – Jag tror att finansmarknaden behöver regleras. Den ska vara svansen på hunden. Men som IF Metalls ordförande såg jag vad som händer när svansen viftar på hunden. När Stefan Löfven blev partiordförande var det någon på Twitter som skojade om att han också var norrländsk industriarbetare innan det blev populärt. Och att en person som faktiskt har flera år av traditionellt LOarbete i arbetarrörelsens högsta post är väldigt ovanligt. Och det var väl egentligen inte meningen att Löfven skulle ta över då han gjorde det. Om Håkan Juholt sänkte sig själv eller blev sänkt råder det delade meningar om. Men vi vet säkert att han inte längre är partiordförande för Socialdemokraterna. För när Juholt meddelat sin avgång började partiets innersta kärna sondera terrängen om vem som skulle ta över. Att det sedan blev Löfven var något som till en början förvånade politiska analytiker. Löfven hade ingen erfarenhet av att vara vald politiker. Däremot hade han vana av fackligt arbete på absolut högsta nivå. Han fattade obekväma beslut när den ekonomiska krisen var som tuffast och har ett internationellt engagemang som kommer från SSU-tiden. För det var Olof Palmes internationella engagemang som lockade honom att tillsammans med en vän starta en lokal klubb. Som ny partiordförande fick Stefan Löfven genomgå en osedvanligt snabb inskolning och gå en intern utbildning i alla de frågor som han inte hade full koll på. Med den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att Socialdemokraterna till det här valet satt alla marker på ett kort: jobben.

63 3/2014

FRIHET

EN KILLE PÅ andra raden räcker upp handen och frågar hur ungdomars möjlighet att få jobb kommer påverkas när det blir dyrare att anställa med en socialdemokratisk regering. Alliansregeringens politik har i mångt och mycket handlat om att flytta pengar från det gemensamma till det privata. Till exempel får restauranger kraftiga subventioner genom lägre moms och halverad arbetsgivaravgift för ungdomar. Restaurangägarnas arbetsgivarorganisation har kampanjat hårt mot Socialdemokraternas löfte om att riva upp de sänkningarna för att finansiera flera av sina förslag. – Det ger för lite jobb. Det har kostat 20 miljarder men knappt gett några jobb. Kostnaden per anställning skulle kunna ge tre gånger så många jobb. Då är det bättre att lägga pengarna på att göra saker som att rusta upp bostadsområden. Då det finns begränsat med pengar väljer jag det i stället. När Löfven väntar med att säga fler ord lägger sig en tystnad över rummet. Han står framför scenen, omsluten av rummets röda tegelväggar, framför rader av klappstolar. FRÅGORNA ÄR SLUT och Löfven tackar för sig. Men han kommer inte långt. Snart köar elever för att få ta bilder tillsammans med honom som vill bli statsminister i september. – Ursäkta, får jag ta en bild? Löfven ställer sig med den första. Sedan med den andra. Och så en till och en till. – Nu har jag två partiledare! Löfvens pressekreterare Anne Ekberg kommer fram och säger att det är dags att röra sig. – Det är inte så många minuter kvar, säger den lokala ombudsmannen. Löfven ska just gå då en ensam kille kommer fram och berättar

att han vill studera juridik efter gymnasiet men börjat oroa sig för det där med bostad. – Jag hörde att vissa studenter får bo i tält när terminen börjar. Det är sjukt. Vi vill stimulera byggande av hyresrätter, små lägenheter och studentlägenheter. Löfven och hans medarbetare sätter sig i den mörka Säpobilen och tar rygg på de lokala företrädarna för Socialdemokraterna. SSS – JAG PLÅGAR i mig en då, säger Stefan Löfven och tar emot en hamburgare. Vi är på en lokal pub och ägaren är framme med mobilkameran. Alla vill ta kort på Löfven. Ur högtalarna kommer Bright Eyes ”This is the first day of my life”. Partiledaren pratar inte så mycket nu. Samma mönster som i skolans personalrum upprepar sig. Det är många som vill ta del av Stefan Löfvens uppmärksamhet och han lyssnar intresserat. Skrattar åt ett skämt om bowlingbanan i restaurangens tak. Samtidigt berättar Håkan från S-styrelsen i Nyköping om området de strax ska knacka dörr i. – Det är ett klassiskt rött område. Det har alltid varit arbetarklass som bott där. Det är ett område vi går till för att mobilisera våra egna väljare. Att knacka dörr är en viktig del av Socialdemokraternas valstrategi. Målet är att partimedlemmar ska möta 1,5 miljoner väljare. SSS HALVANNAN KILOMETER UTANFÖR stadskärnan står några betonghus. Klungan bakom Löfven är stor. Han ska upp i den första porten.

64 3/2014

FRIHET

– Att knacka dörr är en viktig del av Socialdemokraternas valstrategi. Målet är att partimedlemmar ska möta 1,5 miljoner väljare.

Med honom går en pressekreterare, tre personer från Socialdemokraterna i Nyköping, reporter och fotograf från Sörmlands Nyheter och så säkerhetspolisen och vi två från tidningen Frihet. – Det var värre vid valupptakten i Täby. Då var det flera team från olika medier, berättar Anne Ekberg. Några grupper från de lokala socialdemokratiska föreningarna ansluter. De delar upp husen mellan sig på den lilla längan. Ett tåg av människor går uppför trappen. Pressekreteraren uppmanar oss journalister att ta ett steg tillbaka när Löfven knackar på dörren. – Det är jobbigt att öppna dörren och få en kamera uppkörd i ansiktet. Högst upp i huset: – Plingar du? säger Stefan och tittar på partikamraten Christina som står bredvid. Hon nickar och trycker men ingen öppnar. – Nej, då tar vi nästa dörr. Nu öppnar någon. – Hej, jag vill bara påminna dig om valet till Europaparlamentet, säger Löfven. – Jag hör så dåligt. – Glöm inte att rösta! säger Löfven så högt han kan utan att skrika. HÄLFTEN AV DÖRRARNA förblir oöppnade efter att Stefan och Christina plingat. De flesta samtalen är korta. – Jag röstar ändå inte på er, säger en kvinna som öppnat. – Det viktiga är att du går och röstar, svarar Löfven. Väl ute samlar sig alla för att gå till några lite lägre hus på andra sidan vägen. Där stöter de på Richard som jobbar för den allmännyttiga hyresvärden i staden och visar sig vara aktiv i Fastighetsanställdas förbund. – Behöver jag påminna dig om att rösta? säger Löfven. – Nej. Jag vet vad jag ska rösta på så du kan vara lugn. Mig behöver du inte övertala. I nästa hus går det bättre. Fler öppnar dörrarna och någon är riktigt positiv. – Det är ju du, säger hon, skrattar och pekar på Löfven innan hon lovar honom en röst. Därute är det någon som börjar tycka att det är dags att runda av. – Nej, nej, vi hinner en port till, säger Löfven och drar upp dörren till nästa port. S

65 3/2014

FRIHET

Så möter du högerns argument Skakiga påståenden, påhittad statistik och fluffiga framtidsprognoser. Det är inte alltid helt lätt att hänga med i valrörelsens alla debatter. Frihet ger dig skarpaste argumenten för att vinna debatten. TEXT: DANIEL MATHISEN & JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

66 3/2014

FRIHET

”Unga måste bli flexiblare för att företagen ska våga anställa.” DET FINNS INGET samband mellan urholkat anställningsskydd och fler jobb. Vad som behövs är investeringar i bostäder, infrastruktur och annat som hela samhället har nytta av. Ungas otrygghet är ett stort problem för ekonomin, bostadsbristen gör till exempel att för få har möjligheten att bygga ett eget liv. SSS

”Vi behöver lägre ungdomslöner för att råda bot på ungdomsarbetslösheten.”

”Rutavdraget, skatteavdrag för hushållsnära tjänster, har skapat tiotusentals nya arbetstillfällen.” ENLIGT NATIONALEKONOMEN ROLAND SPÅNT har avdraget skapat högst 900 tjänster. Regeringen använder skattemedel för att subventionera städning för höginkomsttagare. En ominvestering av resurserna, 1,3 miljarder kronor, skulle kunna generera tusentals nya jobb. Det första en socialdemokratisk regering fattar beslut om är att införa 90-dagarsgarantin: Varenda ung kille och tjej ska erbjudas jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar och få hjälp från första dagen. Det tjänar såväl samhället som den enskilda på. SSS

TVÄRTOM. LÄGRE LÖNER skapar varken nya jobb eller arbetstillfällen som det går att leva på. I stället för att dela på jobben och införa svältlöner behöver det skapas nya, inom både privat och offentlig sektor. Socialdemokraterna vill bland annat investera i utbildning och infrastruktur för att nå målet om full sysselsättning.

”Klyftorna och utanförskapet har minskat under mandatperioden.” FEL. I SJÄLVA verket har Sverige inte haft så stora klyftor sedan mätningarna inleddes på 1970-talet. Sverige slits isär. Kostnaden för socialbidrag har ökat i 90 procent av landets kommuner och fattigdomen har ökat.

SSS

”Alliansen har en politik för jobb – vänstern en bidragslinje.”

SSS

NÄR FREDRIK REINFELDT tillträdde som statsminister deklarerade han att regeringen skulle bedömas utifrån hur många jobb den skapat. Resultatet är tydligt. 2006 var arbetslösheten 7,4 procent, i dag är den 8,5 procent. Hur man än räknar har Reinfeldt misslyckats. Offentliga medel har i stället slösats bort på skattesänkningar som gynnat dem som tjänar mest.

”Skattesänkningarna har huvudsakligen gått till lågoch medelinkomsttagare.” NEJ. 60 PROCENT av regeringens skattesänkningar har gått till den rikaste tiondelen av befolkningen.

SSS

”Vi behöver inte tvinga fram en kvotering av föräldraförsäkringen. Det är viktigare att förändra attityder.”

”Den halverade arbetsgivaravgiften har skapat nya jobb.”

REGERINGENS POLITIK HAR inte fungerat. I dag tar kvinnor fortfarande ut 80 procent av föräldraledigheten, vilket är på samma nivå som 2006. Alla andra offentliga försäkringar i Sverige har knutits till individen, förutom föräldraförsäkringen. Ett delat ansvar ökar jämställdheten och ger båda föräldrarna närmare kontakt med barnet.

ENLIGT IFAU HAR den nedsatta ungdomsarbetsgivaravgiften möjligen gett 6 000–10 000 jobb. Enligt Konjunkturinstitutet har den nedsatta krogmomsen kanske gett 4 000 jobb. Om det stämmer har varje jobb kostat minst 1,5 miljoner kronor. Skattebetalarna betalar för fyra jobb men får ett.

67 3/2014

FRIHET

68 3/2014

FRIHET

”Jobbskatteavdragen har skapat massor av nya jobb.” TVÄRTOM. ENLIGT KONJUNKTURRÅDET har reformen lett till att medel- och höginkomsttagare jobbar mindre. Samtidigt har sjuka, arbetslösa och låginkomsttagare fått det sämre. Samma resurser skulle kunna skapa nya jobb, vässa välfärden och bygga nya bostäder. Jobbskatteavdragen har sammanlagt kostat omkring 82 miljarder kronor.

”Vi vill sätta nya resurser till välfärden. Oppositionen vill bygga ut bidragssystemen.” FÖRRA VALET LOVADE den borgerliga regeringen att matcha Socialdemokraternas välfärdssatsningar, ett löfte man inte hållit. Samtidigt har privatiseringen av välfärden gjort att kvaliteten blivit ojämlik och vinstuttagen till privata bolag enorma. Vi vill stätta stopp för vinsterna – pengarna ska tillbaka till verksamheten.

SSS SSS

”Sänkningen av resturangmomsen är en viktig pusselbit för att skapa jobb. Oppositionen vill ta död på tillväxten i sektorn.”

”Det bästa sättet att höja kvinnolönerna är att privatisera offentlig sektor.”

REFORMEN HAR ENLIGT all statistik skapat ytterst få jobb. Det första året skapades 400 nya jobb – för 5,4 miljarder kronor. Med andra ord har varje jobb kostat 13,5 miljoner kronor årligen. För varje jobb som den halverade restaurangmomsen och den sänkta arbetsgivaravgiften har gett, så har tre andra jobb gått förlorade. Restaurangmaten har heller inte blivit billigare. Samma medel skulle kunna gå till att skapa tusentals nya jobb och samtidigt rusta Sverige för framtidens utmaningar. SSS

”Det bästa sättet att bryta segregationen är att ombilda hyresrätter till bostadsrätter i förorterna.”

REGERINGENS PRIVATISERINGSIVER HAR ökat löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Under de senaste åren har löneskillnaderna mellan kvinnor och män vuxit med flera procentenheter. Vi vill ge alla rätt till heltid och investera i offentlig sektor. Privatiseringshetsen har resulterat i att vinster gått till privata bolag. SSS

”Det är inte klimatsmart att avveckla kärnkraftsel och ersätta den med el från olja, kol eller fossilgas.” KÄRNKRAFTEN ÄR FÖRKNIPPAD med stora risker och kan aldrig vara en del av en modern energiförsörjning. Genom att sporra forskning i ny och grön teknologi kan vi både skapa nya arbetstillfällen och säkerställa en renare energi i framtiden. Först då kan vi få verkligt förnybar el, utan fossila bränslen och kärnkraft.

ATT OMBILDA HYRESRÄTTER till bostadsrätter i förorten är ett högriskprojekt för potentiella köpare. Bostäderna har ofta sämre standard och lägre marknadsvärde, en kostnad som drabbar köparna. Vi vill i stället bygga klimatsmarta bostäder med hjälp av ett statligt investeringsstöd. SSS

”Vänsterpartierna vill införa en ungdomsskatt.” NEJ, DÄREMOT VILL vi slopa reformen som gör det billigare för arbetsgivare som redan anställt unga.

SSS

”Vinner oppositionen vet vi inte vems politik som genomförs – V , S eller MP?” SAMMA RESONEMANG GÄLLER med högern. En folkpartistisk väljare kan aldrig vara säker på att KD inte får styra familjepolitiken. Parlamentarisk demokrati handlar om kompromisser och en rödgrön regering är inget undantag. Att dra fram gammal skrämseltaktik tyder på att regeringen har slut på idéer.

69 3/2014

FRIHET

”Vill vara de ungas röst” För snart tre år sedan flyttade Kajsa till Lidköping för att börja gymnasiet. Nu väntas hon bli ett av stadens kommunalråd. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

A! SÅ SVARAR Kajsa Ezelius på frågan om hon gillar Lidköping. – Speciellt om sommaren. Det finns alla möjligheter att utvecklas här. Jag gillar staden mer och mer, man upptäcker nya saker varje dag. Det här valet är det första Socialdemokraterna satsar på var fjärde ung på listorna. Det handlar om att en person på valbar plats ska vara under 35 år. Att satsa på unga är något Socialdemokraterna i Lidköping tog på allra största allvar när de lyfte fram Kajsa Ezelius. Hon hinner inte ens fylla 19 år till valdagen. Och kommer att bli kommunalråd på halvtid efter studenten. NÄR FRÅGAN FÖRST kom trodde hon inte riktigt att det var sant. Precis som alla andra 18-åringar har hon funderat på vad som ska hända efter studenten. Kanske skulle hon åka till London eller bli au pair. Nya planer är inget som bekymrar henne. I stället är hon förväntansfull inför framtiden. – Partiet frågade sig varför de skulle gå i de gamla hjulspåren i stället för att satsa på unga. Han som är kommunalråd på heltid har varit det i 20 år. Alltså lite längre än jag har levt. Då har man lite annorlunda verklighetsbild. Det lär väl bli en stor omställning för dig det här? – Det blir det definitivt. Men jag kommer klara det, partiet och SSU har visat att de ger mig sitt stöd. Till slut är det ju som att sätta sig in i vilket jobb som helst. Jag känner mig säker i mina värderingar och ska lyssna på min företrädare för att sedan kunna hitta min egen väg. – Sedan kommer vissa inte tro att jag kommer vara kompetent, men jag ska visa att jag kan representera hela Lidköping. Jag kommer kanske främst representera de yngre men jag kommer ju inte skita i äldrevården för det. Vad vill du göra efter valet?

– Vi har en fantastisk verksamhet som heter Kulturbruket, där unga som äldre får söka pengar till vilket projekt de vill. Det är sån verksamhet som behövs och behöver allt stöd den kan få från kommunen. Eftersom jag har jobbat extra på hotell och gått turismprogrammet känns det viktigt. Jag ser Lidköping som en turismstad och där kommer miljön in. Vi måste göra Lidköping hållbart. EFTERSOM KAJSA ÄR så pass ung hoppas hon att hon kan vara de ungas röst. – Jag kommer vara ute mycket och möta folket för att prata med de unga och ta till mig vad de tycker. Jag hoppas och tror att jag kommer få ett bra förtroende. Finns det något som du som ganska ny i orten vill bättra på för Lidköpings unga? – Med tanke på att jag inte bott här så länge så kommer jag in som ung och ny och ser Lidköping på ett helt annat sätt. Jag ser ju att valmöjligheterna är väldigt stora här. Tyvärr utnyttjas inte allt vi erbjuder. REDAN SOM TRETTONÅRING blev Kajsa politiskt aktiv. Först var det mest som en rolig grej. Hon fick åka på läger och kurser. Men sedan såg hon orättvisorna. Att vissa människor inte fick den hjälp de behövde från samhället. Klassklyftor. Det var då hon på allvar kände att hon delade de socialdemokratiska värderingarna. Med det tunga uppdraget för Socialdemokraterna kommer hon nu att ta nästa stora steg. Hon kommer att företräda Socialdemokraterna i stället för ungdomsförbundet. – Att gå från SSU till partiet är ett stort steg. Alla SSU-kommuner har dispyter med partiet. Men det är det som behövs. Ungdomsperspektivet från oss SSU:are behövs. Även om vi ibland ser samma problem så kan vi unga ha andra lösningar. S

70 3/2014

FRIHET

71 71 3/2014

FRIHET

72 72 3/2014

FRIHET

”Facket och politiken hänger ihop” Patrik är industrimekanikern och skyddsombudet som är på väg in i riksdagen för att lyfta arbetsvillkoren. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

ÄR DET BLEV klart att Patrik Lundqvist var på väg in i riksdagen skrev lokaltidningarna i Gävleborg att det var en doldis. – För medier och utåt är jag kanske det, men det beror nog lite på vem man frågar. Patrik är egentligen industrimekaniker på Sandvik, det storföretag som är Sandvikens själva hjärta. Det är där så många av jobben finns. När han började jobba på verket, 2006, blev han tidigt aktiv i facket och snart var han skyddsombud. Som skyddsombud är du vald för att jobba för en bättre arbetsmiljö. Och kanske är det någonstans kring de frågorna som Patrik kommer jobba när han sitter i riksdagen. – Det är ett område jag är intresserad av. Men jag håller på med skolan i Sandvikens kommun, så det är jag också intresserad av. NÄR HAN BÖRJADE med SSU och politiken i samband med valet 2006 så handlade det mest om jämlikhetsfrågor. – Att ha makten över sitt eget liv och bestämma själv vart man vill ta vägen. Om de begränsningar som ställs på oss främst på grund av ekonomi. Andra har mer pengar och kan styra betydligt mer över sina egna liv än vad vi kan. Att folk tvingas leva i relativ misär. Även om vi i Sverige inte har svältkatastrofer lever folk illa, samtidigt som vi har andra som lever gott och ser till att det blir så, säger Patrik. Intresset för samhällsfrågor har alltid funnits där, men att bli politiskt aktiv var ingenting som fanns på Patriks horisont när han var yngre. Han började i SSU efter att först ha blivit fackligt aktiv. Men allt var ungefär i samma veva. – För mig hänger facket och politiken ihop. Det handlar om samhällsförändring och makt över vardagslivet båda två. Oavsett om man gör det på arbetsplatsen så sträcker det sig utanför till fritiden och allt runtomkring. DET FINNS MÅNGA sätt utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken hänger ihop. Det märks inte minst när industrin kommer på tal. Företagen söker personal med högre kompetens, samtidigt har den

borgerliga regeringen sänkt kraven på dem som går de praktiska programmen. – Det är en tråkig syn på dem som går de här programmen att tro att de inte vill ha eller behöver teoretiska ämnen. Många som söker till gymnasiet vet ju knappt vad de vill göra efteråt Så att hänvisa till att de inte vill det ena eller andra är vanskligt. – Det är ju att slå undan benen på dem som inte har möjlighet att göra de valen. Dessutom ställer industrin högre krav, och möjligheten att fortbilda sig efteråt är viktig, även för dem som får jobb. RIKSDAGEN HAR FLERA olika utskott som ansvarar för att förbereda vissa frågor. Så vilket utskott en riksdagsledamot hamnar i avgör vilka frågor han eller hon får jobba med. Patrik tycker att det skulle vara perfekt att hamna i arbetsmarknadsutskottet. Där vill han lyfta arbetsmiljöfrågorna. – Regeringen har nedprioriterat det genom att lägga ner Arbetslivsinstitutet och skurit bort pengar från Arbetsmiljöverket. – Arbetsmiljöverket måste få pengar så de kan ha det antal inspektörer man behöver. Vi måste ha en politik för att underlätta arbetsmiljöarbetet och möjliggöra för människor att arbeta ett helt liv. Går det att ha bra arbetsmiljö när allt ska gå så fort på arbetsmarknaden? – Man kan vända på frågan och undra om vi kan ha så här slimmade organisationer och stressat på arbetet utan att ha bättre arbetsmiljö. Klarar folk av att hålla det tempot? Egentligen handlar det om huruvida folk ska få köra andras kroppar trasiga för att tjäna pengar. Det är klart att de som tjänar pengar på att göra så tjänar på det, men vi som samhälle har inte råd att göra det. Är det viktigt med olika bakgrund i politiken? – Absolut. Det pratas mycket om sådana frågor, jag tror att vi får bättre praktisk politik och bättre beslut. Man kan få input från folk som har varit där och sett hur det är nere på golvet i verkligheten. Det tror jag är en otrolig styrka för oss socialdemokrater. Vi är inte bara sådana som Gunnar Hökmark, han vet en annan verklighet. S

73 3/2014

FRIHET

”Friskolorna behöver tydligare regler” Sanne Eriksson är läraren som är på väg till riksdagen. För att jobba för bättre skola genom mindre krångel för lärarna och mer tid till eleverna. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

ANNE ERIKSSON HAR fastnat i ett samtal med en elev och blir några minuter sen. Sanne är 25 år, lärare i historia och samhällskunskap och riksdagskandidat för Socialdemokraterna i Uppland. Hon bor i Östhammar men jobbar på en skola vid Medborgarplatsen i Stockholm. Lång väg att åka. Det är krångligt men värt det. Med skolan som arbetsplats är det kanske inte så konstigt att det är skolpolitiken som lockar mest om Sanne kommer in i riksdagen. – Det är världens tuffaste och bästa jobb. Det är väldigt tufft på grund av den administrativa börda vi har. Jag valde inte yrket för att bli kontorsråtta och sitta med stora högar med papper. Det är frånvarorapporter, CSN-varningar, EVT-anmälningar och väldigt mycket pappersjobb. Sedan är det resultat och halvtidsomdömen och väldigt mycket annat. – Frågan är om alla utredningar och omdömen sammantaget verkligen hjälper så pass mycket. Frågan är vad som har effekt. – Som det har varit nu har mycket av förändringarna i skolan kommit från politiskt håll. Som socialdemokrat vill jag se mer till forskningen. Då vet man vad som ger effekt och vad som inte gör det. Det handlar om att skapa förutsättningar för att lärarna ska få göra ett bra jobb. Inte minst genom mindre administrativt arbete. Vad gör dig till en bra skolpolitiker? – Jag vet ju hur verkligheten ser ut. Jag har sett vardagen på flera skolor. Det känns som att lärarstatusen är låg. Föräldrarna har höga krav men alltför få hjälper till. Det finns flera orsaker till problemen. Att vi ligger dåligt till i de internationella undersökningarna är dåligt i sig, men det värsta är konsekvenserna av det. Vi har sagt att vi ska tävla med kompetens och kunskap, men fortsätter utvecklingen

så här måste vi konkurrera med låga löner i stället. OCH ÄVEN OM lärarnas perspektiv är det som ligger närmast försöker Sanne se skolan ur ett elevperspektiv också. – Eleverna förtjänar kompetenta lärare och de bästa förutsättningarna för att nå sina mål, så är det inte just nu. Den senaste tiden har bland andra Aftonbladet och SVT:s Uppdrag granskning avslöjat hur friskolor brustit i kvalitet och omsorg om sina elever. – Jag tror att vi behöver tydliga regler för kvalitet när det gäller friskolorna. Just nu tycker jag inte det har varit tillräckligt bra kvalitet i de skolor vi fått läsa granskningar om. Jag tror att man måste ställa höga krav och kanske sätta upp vinsttak, säger Sanne. Sanne började med politiken genom att gå med i SSU som 18-åring och blev ganska snabbt insyltad i såväl ungdomsförbund som det socialdemokratiska partiet. – Ja har alltid velat engagera mig i saker som betyder någonting. Redan när jag gick i högstadiet var vi sura över att skolmiljön var så tråkig, det var skräpigt och otrevligt, Så vi startade en miljögrupp och förändrade skolmiljön. Det var så kul att kunna påverka och göra någonting. Så det var nog där som det började. FÖRUTOM SKOLPOLITIKEN BRINNER Sanne extra mycket för att minska arbetslösheten och att öka jämlikheten. – Arbetslöshetsfrågan är så akut i Sverige. Det ser illa ut. Jag tycker att all arbetslöshet är viktig att motverka, men det känns speciellt viktigt med ungdomsarbetslösheten. Den visar på hur man blir sviken av samhället. Alla ska få känna sig behövda. Det är svårast att komma in i samhället om man aldrig har varit där. S

74 3/2014

FRIHET

75 75 3/2014

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Det kan vi göra själva Trött på tillsatser och processad mat? Medvetenheten om vad vi stoppar i oss ökar. Frihet läser en bok om gerillaodlingar och gör det själv-anda. TEXT: SOFIE CANDERYD FOTO: PRESSBILDER

EKOLOGISK OCH GIFTFRI mat efterfrågas i allt större utsträckning. Gerillaodlingar blir allt vanligare och lokala handlare fattar beslut om att välja bort ickeekologiska produkter ur sortimentet. Grönsaker som utsatts för besprutning, konstgödsling, genmanipulation och långväga transporter går så klart att undvika. BELLA LINDE OCH Lena Granefelt har gett ut denna handbok fullmatad med grundläggande information och praktiska råd för hur du lyckas med att odla grönsaker för ditt eget husbehov, där odlingens fördelar belyses ur olika perspektiv. Boken heter ”Rätt ur jorden – handbok i självhushållning”, och en handbok är precis vad det är. Eller en slags manual där scheman, ritningar, beskrivningar och tipsrutor varvas med inspirerande foton. Odlingsveteran eller nyfiken amatör. Lägenhetsboende med balkong, kolonilottsinnehavare eller husägare med stor tomt. Det spelar i sammanhanget ingen större roll för att du ska få ut något av boken. UTAN ATT FÖRSKÖNA innebörden av odling får läsaren en dos av inspiration för att själv

sätta igång att plantera sina favoritgrönsaker. Om du vill bli helt självhushållande kommer det ta tid, kraft, tålamod och planering, så är det bara. Det är då upp till dig att prioritera och bedöma vad du anser vara rimligt. Ett rikt liv kanske också kan innefatta möjligheten att kunna lägga tid på och avnjuta sina egenodlade grönsaker. Att inte fullt ut vara en bidragande orsak till ökad konsumtion och dess konsekvenser. FÖRFATTARNA BEGRÄNSAR SIG inte till en viss boendesituation, utan riktar sig till såväl ambitiösa trädgårdsodlare som nyinspirerade balkongodlare. Självhushållning behöver inte längre vara synonymt med en stor tomt på landet. Det krävs inte en enorm livsstilsomställning från den medvetna stadsbon för även balkongodlingen kan generera egenförsörjning av grönsaker. Den 251 sidor långa odlingsguiden känns aldrig övermäktig att ta till sig. Det är enkelt beskrivet med relevanta fakta bestående av

76 3/2014

FRIHET

korta men informativa stycken. Allt från hur en lägger en hållbar planteringsgrund till att ta vara på resultatet och hur det sedan kan generera nya frön till nästa säsong. FÖR MIG BLEV boken en inspirationskälla på många olika plan. Allt från att vilja utöka den futtiga balkongodling som jag i dag påbörjat till att börja fundera på hur lite resurser vi egentligen klarar av att leva på. Det här är verkligen en bok att inspireras av. Men låt inte början på din odlingskarriär bli övermäktig. Börja småskaligt. Varför inte börja med en enkel groddlåda? Finner du ändå inget intresse i att på egen hand odla upp dina grönsaker kan du hoppa direkt till avsnittet Naturens skafferi. Allemansrätten tillåter oss ju faktiskt att hämta hem gratis mat ute i naturen nästan hela året. Men glöm inte ditt växtlexikon då bara, så du inte råkar stoppa i dig något du inte borde. Sett utifrån ett klimatperspektiv är minskad konsumtion en nödvändighet. Jordens resurser börjar sina och det är dags att agera. S Bok – ”Rätt ur jorden – handbok i självhushållning ” (Ordfront förlag) finns ute nu.

Öst i förvandling

KALENDERN

Lysande skådespel

KALLE KNIIVILÄ KAN sitt Ryssland, det råder det inga tvivel om. Som mångårig korrespondent och journalist i Sovjetunionen och Ryssland har han sett landet stöpas om i realtid. I nysläppta reportageboken ”Putins folk – Rysslands tysta majoritet” ger han sig ut för att svara på frågan vad som gör Vladimir Putin så populär bland befolkningen. Läsaren möts av snygga rese- och miljöskildringar, liksom spännande och intressanta porträtt av människor som annars inte kommer till tals. Kniivilä vecklar ut berättelsen om ett land som blivit alltmer auktoritärt under Putin, som lånar Sovjetstatens formspråk och nostalgi för att säkra den egna makten. Den utbildade medelklassen i Moskva och Sankt Petersburg har för länge sedan vänt honom ryggen, men det spelar ingen roll. Den verkliga maktbasen finns i stället på landsbygden, hos den lågutbildade arbetarklassen, menar Kniivilä. Boken är lättläst, med en språkdräkt som inte distraherar från berättelse och innehåll. Tyvärr lider den av flera problem. För det första är den inte helt korrekturläst, med slarv- och stavfel lite varstans. För det andra liknar många av intervjurna varandra, samma budskap hamras hem gång på gång. Ansatsen blir repetitiv. Och för det tredje snuddar Kniivilä ofta vid strukturella och verkligt viktiga frågor, men nöjer sig med att låta dem förbli obesvarade. Vilket gör mig frustrerad. Varför litar ryssar på centralmakten i så hög utsträckning? Hur hänger den framväxande nationalismen ihop med maktens drömmar? Vilken ideologi styr Ryssland av i dag? Det är synd att Kniivilä inte löper linan ut och drar i de verkligt brännande frågorna.

HON GÅR UT på perrongen. Ser sig själv hoppa framför ett tåg. Så börjar teveserien ”Orphan black”. Det Sarah Manning ser på perrongen är bara början på en helt osannolik historia som vecklar ut sig framför hennes ögon. Utan att avslöja för mycket (eller för många) så kan jag berätta att det inte bara är den kvinna som hoppade framför tåget som ser ut exakt som Sarah Manning. Och det finns fler. Tatiana Maslany spelar alltså Sarah Manning och många andra karaktärer. Det är också seriens stora behållning: att se en för den breda publiken hel okänd skådespelare övertyga och visa en oerhörd bredd i sitt skådespel. ”Orphan black” är ganska typisk fem minuter i framtiden-science fiction. Alltså ungefär som vår värld men med viss flippad vetenskap. Liksom en väldigt engagerande thriller. ”Orphan black” är ytterligare ett exempel på att vi lever i en tid då tevemediet är där de mest spännande och engagerande berättelserna berättas. Att låta samma skådespelare spela flera karaktärer är inte bara en gimmick. Det fyller faktiskt en intressant konstnärlig funktion. För när flera personer i grunden ser likadana ut men vars liv genom uppväxtvillkor och individuella val har tagit olika riktning, händer det intressanta grejer. En blir en morsa med ett skjutvapen, en blir ett akademiskt snille och en blir en punkig vilde. Som tittare blir du genom så skilda livsöden inbjuden till att fundera över varje karaktärs drivkrafter och livsförändrande händelser. Och det är genom det som ”Orphan black” höjs från att vara bra underhållning till riktigt bra popkultur.

25 JUNI – 8 AUG

25 26

juni. Mastodons ”Once more ‘round the sun” släpps.

4 10

juni. Bråvallafestivalen slår upp portarna.

juli. Festivalen Peace and love: World forum öppnar för första gången.

juli. Trästocksfestivalen i Skellefteå kickar igång, och den är gratis.

juli. Filmen ”Frank” har biopremiär.

TEXT: DANIEL MATHISEN

är

sp el so m

NOVELLER. Lata dagar i solen passar korta historier bäst. Läs klassiker som Alice Munro, Raymond Carver och nya författare som Kelly Link och Karin Tidbeck. TVÅAN. Serieromanen ”Oblivion High 2” av Johanna Koljonen och Nina von Rüdiger finns ute nu. TILLBAKA. Sköna humorserien ”Veep” är tillbaka med säsong nummer två. Julia LouisDreyfus skiner igen. KLOKPODD. Podcasten ”Stuff you should know” berättar ingående hur saker fungerar, alltifrån huruvida Atlantis fanns på riktigt till vad som händer i kroppen när du använder exempelvis crack. SOLO. Twopointeights frontman Fredrik Georg Eriksson har spelat in soloskiva. Låt oss säga att den överraskar.

Teve – ”Orphan black” säsong 1 finns på dvd och Netflix nu.

Co ns ba equ se en ra ce t p of å l sou åt en nd ”I tota w on lsåg ”. ar Ka ny eW es ts

REKOMMENDATIONER

TEXT: JOHN ANTONSSON

’ sp se ”M A e x e rm le is s Sa y t s tis t rg m ed k e´ en an a s h : er oe s’ ”

Bok – ”Putins folk – Rysslands tysta majoritet” (Atlas förlag) finns i handeln nu.

77 3/2014

FRIHET

7 8

augusti. Göteborgsfestivalen Way out west börjar. augusti. Tchad-franska filmen ”Mimi & Grigris” har biopremiär.

En bra kille

Snoozefest

Sömnig satir

ATT HÖRA EN äldre man berätta anekdoter och bjuda på lärdomar. Det kunde vara min värsta mardröm. Men inte nu. För det handlar om Ingvar Carlssons senaste bok ”Lärdomar”. Att få läsa om Ingvar Carlssons fattiga uppväxt, hur en skada på allvar fick honom att lämna fotbollen och satsa på politiken, för att sedan axla manteln efter Olof Palme och vara den som tog Sverige in i EU. Politiska memoarer tenderar att bli långdragna som en historia utan poäng. ”Lärdomar” är däremot föredömligt kort. Kanske för kort. För det finns så mycket som lämnas osagt. Saker jag verkligen vill veta. Men Ingvar Carlsson är en hederns man som inte talar bredvid mun och vill plocka billiga poänger. Så därför får vi inte veta hur han ser på sänkningen av Mona Sahlin när hon ville bli partiledare. Inte heller får vi veta på vilket sätt han stöttade Håkan Juholt. Det är rätt tråkigt men förståeligt. Ingvar Carlsson gjorde trots allt en fin karriär och gjorde ganska stor skillnad på att vara lojal och hederligt hårt arbetande.

SENAST LILY ALLEN släppte skiva var 2009, den kritikerrosade ”It’s not me, it’s you”. Nya skivan ”Sheezus” är efterlängtad av många. Lily Allens styrka har alltid varit förmågan att kombinera politiska texter med musik som funkar i bredare sammanhang. Välproducerad samhällskritik, som på ”Silver spoon” och ”Insincerely yours”. Men det pendlar snabbt. Från topplistelåtar överlastade med autotune och kletiga melodier, till hårdhamrade beats där texten är i fokus. Halvvägs in i albumet är det tydligt att det inte håller ihop. Projektet spretar åt alla håll, lyssnaren får inget grepp om vad Allen vill. Känslan blir att flera låtar känns ömsom malplacerade, ömsom förvirrade. ”Close your eyes” känns daterad musikaliskt, med en text som platsar i Melodifestivalens slaskdivision. Lily Allen har förmågan att vara en genial artist som överbryggar genrer och levererar textsalvor som når en stor publik. Tyvärr är ”Sheezus” långtifrån ett av hennes starkare alster.

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok – ”Lärdomar” (Norstedts förlag) finns ute nu.

Skiva – ”Sheezus” finns i handeln nu.

ANGELA DAVIS ÄR professorn som blev Svart panter och kommunist. Hon sparkades från skolan och var snart misstänkt för delaktighet i ett mord. I dokumentären ”Free Angela & all political prisoners” får vi följa Angela Davis historia. I grunden är historien så bra att det inte går att misslyckas. Men. Det finns stora brister i filmen. Dokumentärfilm som underhållning har gått framåt post-Michael Moore. Det är väl i grunden bra. Men ibland blir det lite väl mycket effektsökeri och känsloladdad musik. Filmen marknadsförs som att den påminner om en thriller, och kanske är det det som är problemet. I jakten på att göra dokumentärer till underhållning blir det ibland lite väl mycket treaktsstruktur som passar in i vilken manushandbok för vilken Hollywoodaspirant som hest. ”Free Angela & all political prisoners” klarar sig på att den är en påminnelse om kalla krigets kommunistjakt, som fanns i såväl USA som Europa. Till sist: Synd att Angela Davis inte tyckte att ”all political prisoners” innefattade dem som fängslats på andra sidan järnridån …

TEXT: JOHN ANTONSSON

SOCIALDEMOKRATERNA BASUNERADE stort ut att han ska medverka på ett av deras seminarier under politikerveckan i Almedalen. De har hyllat

SEDAN HAR PIKETTY REDAN FÅTT en beskärd dos av kritik. I SvD sågas han av Johan Norberg ” Han erkänner att han ”vet nästan ingenting” om hur ledande entreprenörer blev rika, ändå har han mage att påstå att företagare ofta är någonstans mellan värdeskapande och ren stöld.” I ”Salon” skriver Thomas Frank att Piketty lyckas krossa högerns myter men missar en viktig kraft när lösningarna presenteras, nämligen facket.

78 3/2014

FRIHET

fia de Mir n ja se m na sd st ott e tid er p en å S s p un ro ds te va st er lls T m id ot n SD ing . om

ägande och arv växt fortare än tillväxten – genom det ökar klyftorna fort. Han visar hur de rikaste en procenten växt sig starkare.

honom och menat att han ligger rätt i tiden. Trots att han föreslår höjd arvsskatt, höjd marginalskatt och skatt för kapitaltransaktioner. Saker som den socialdemokratiska mittenpositioneringen i debatten inte riktigt passar ihop med.

ALLA PRATAR OM DEN men ganska få har fått tag i den. Det handlar så klart om Thomas Pikettys ”Kapitalet i det 21:a århundradet”. Det han gör är att med stora mängder statistik och historia visa att klyftorna växer stadigt. Det genom att vinsten från

d tv et k ”Y el in t an t so av ga arg a tra m p n u ldr nd in p ro åg m i e te er p o en g v fr vi so ag n a t f ar ihe ll n an tt ör a t ha en d ta a tt ” a

Nya stjärnan

Film – ”Free Angela & all political prisoners” går på utvalda biografer nu.

BUTTI

MÖT DEN UNGA SOCIALDEMOKRATISKA FOLKRÖRELSEN

Teckna en prenumeration redan idag

www.tvardrag.se 79 3/2014

FRIHET

SERIEN AV SARA HANSSON

80 3/2014

FRIHET

81 3/2014

FRIHET

– Provocerar kalla hjärtan

Med nya filmen ”Nånting måste gå sönder” fann Ester Martin Bergsmark den stora och internationella publiken. Nu har hen förbjudit sig själv att påbörja ett nytt projekt på ett år. Frihet träffade regissören vid Tribeca Film Festival. TEXT: JENNY NORDLANDER FOTO: IDA LINDGREN

TT TIOTAL PERSONER lämnar salongen under sexscenerna i ”Nånting måste gå sönder” på premiären i New York. Regissören Ester Martin Bergsmark har precis landat i USA och står framför publiken på Tribeca Film Festival och svarar på frågor. Hur ska man tolka att folk gick därifrån, undrar någon. – Jag vet faktiskt inte. Jag tycker att sexscenerna är de bästa och var lättast att spela in. Jag hade en väldigt tydlig bild av hur jag ville att det skulle bli. Det är också det roligaste eftersom det i allmänhet är så dåliga sexscener på film. Bredvid Ester Martin står Eli Levén som skrivit boken ”Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats”, som filmens manus baserats på. Han lyssnar uppmärksamt, plockar ett hårstrå från Ester Martins svartklädda axel och lägger till: – De som lämnade visningen kanske har för kalla hjärtan. Alla i salongen skrattar. Men de vet precis varför. Efteråt vill många komma fram och påpeka vilken stark och modig film de två gjort tillsammans. ”Thank you, thank you”, säger de glatt och eftertänksamt.

”NÅNTING MÅSTE GÅ SÖNDER”, på engelska ”Something must break”, handlar om kärleken mellan Sebastian och Andreas, två identitetssökande ungdomar, en sommar i Stockholm. Sebastian är transsexuell och på randen till att börja kalla sig själv för Ellie. Andreas har aldrig erkänt för sig själv att han kan dras till någonting annat än killar. Innan sexscenerna spelades in satte sig Ester Martin ner med skådespelarna och bockade av vad de kände sig okej med sexuellt. Resultatet är orädda, verklighetstrogna, intimt utforskande kärleksscener som ställs i skarp kontrast till när Sebastian är iväg och ligger med äldre män för att på något sätt hantera sin oklara situation. FÖR DRYGT ETT år sedan kom Ester Martin Bergsmark och Eli Levén med en annan film på samma tema. ”Pojktanten” har kallats dokumentär och utspelar sig till stor del i ett badkar där de båda sitter, nakna och som sig själva, och diskuterar kön och identitet. Arbetet med de båda filmerna har pågått parallellt i sex år, parallellt med Ester Martins egen utveckling. – Jag flyttade till Berlin där olika typer av sexualitet är mer synliga, där det är mer friktionsfritt. Där har jag kunnat koppla bort och göra

82 3/2014

FRIHET

– Manuset har inte en klassisk struktur. Sebastian och Andreas gör slut flera gånger till exempel. Så som jag tycker att det är i verkliga livet. Men det är jättesvårt att stå fast vid, eller ens veta, vad man tycker när alla andra har mer erfarenhet. mina filmer utan att hela tiden ifrågasätta mig själv. Vad är det som händer när du kopplar på? – Jag vet inte riktigt, det är det jag vill ta reda på. Därför har jag förbjudit mig själv att påbörja något nytt längre projekt på minst ett år. Jag ska ge Berlin en chans och för att göra det måste jag lära mig tyska och börja följa med i vad som händer. Det har varit skönt och nödvändigt för mig att koppla bort, men nu börjar det kännas oansvarigt. Det pågår så mycket som är fucked up runtomkring. Hen syftar på ”rasismen, migrationspolitiken, Europa och allt” och berättar hur det några hundra meter från hemmet i Berlin finns en grupp flyktingar som slagit upp ett aktivistläger. – Att gå runt och vara bisexuell och något som man inte vet vad man ska kalla det, det här med kvinnokläder och sånt, men att också vara så priviligierad som jag är – det blir lätt navelskåderi. Och nu har jag slutat gå runt och ifrågasätta vad jag har på mig. Jag är redo för mer. TVÅ FILMER PÅ sex år, varav en är hens första spelfilm. Det har varit svårt att hänga med och notera vad som faktiskt händer. I slutfasen av allting var det så intensivt att Ester Martin och hens partner sedan sju år gjorde slut i förebyggande syfte – ”för att inte fastna i tvåsamheten”. – Det är ofta så i Stockholm, tycker jag, att folk har partners som en funktion. I stället för någonting djupare så handlar allt om att fylla ett intimitetsbehov och bocka av olika grejer man ”ska ha”. Man stressar och jobbar hårt men ska också ha någon att sova med. Det är inte roligt tycker jag. De senaste veckorna har varit fyllda av resor till olika premiärer och festivaler i Sverige och utomlands. ”Nånting måste gå sönder” har hittills tagits in till 40 filmfestivaler och går förutom i Sverige även på bio i Tyskland, Frankrike, Danmark, Norge och Storbritannien. Men just nu, i dag, när vi gör den här intervjun, är det ingen stress. Ester Martin beställer in musslor till bordet i solen i Greenpoint, Brooklyn. ”Visst är det här de i ’Girls’ bor?” Hen vill ha svartkålssalladen också. Beställer in den med. Det har gått några dagar sedan premiärvisningen och även om hen älskar att se på film och får gå in gratis på allt under festivalen så har Ester Martin inte sett någonting. I stället har hen promenerat.

Upp och ner på Manhattan och in i Brooklyn. Vandrat till Queens och tillbaka. ESTER MARTIN BERÄTTAR att hen nu vill hinna tänka efter och analysera hur allting faktiskt blev, vilken teknik hen använde för att berätta sin historia. – Det var så jävla mycket jidder och tjafs, små och stora beslut hela tiden, säger hen. Det var svårt att finansiera filmen, det var många nej i ansökningarna, och när Svenska filminstitutet till slut gick in kvarstod många synpunkter. – Manuset har inte en klassisk struktur. Sebastian och Andreas gör slut flera gånger, till exempel. Så som jag tycker att det är i verkliga livet. Men det är jättesvårt att stå fast vid, eller ens veta, vad man tycker när alla andra har mer erfarenhet. DET RESULTERADE I att flera extra scener skrevs och spelades in. Man skapade till exempel en karaktär, en äldre kvinna på Sebastians arbetsplats, som skulle fungera som en peppande mentor och sa saker som ”om du inte är dig själv så lever du inte”. – De menade att det inte gick att förstå allt Sebastian gick igenom annars, att det bara pågick inuti, att vi behövde förtydliga. Men jag tror att det är det som är fördelen med att använda sig av personer med egna erfarenheter, som Saga. Då slipper man det, för mycket går fram mellan raderna i stället. Saga Becker gör sin skådespelardebut som Sebastian. Becker har själv sagt att hen känner igen sig väldigt mycket i rollen och i identitetssökandet. Scenerna med mentorn kom aldrig med i filmen. I stället gick Ester Martin in och redigerade om slutversionen, fast den var stängd för förändringar, på nyårsafton förra året. Ester Martin lade till ”focaccian” – en av både hens egna och publikens favoriter. Sebastian och Andreas ligger hemma och fantiserar om en framtid där de är själva och fria från samhället – och bakar bröd. Focaccia. Sedan ska de skära varandra för att det är skönt. Det slutar med ett sjukhusbesök där en stor man och en liten flicka tittar förvirrat på paret. – Det är absolut det största internationella skrattet. Det förlöser hela publiken. Jag ville göra en klassisk kärleksfilm men jag ville också att den skulle vara lite kul och ändå ramla tillbaka i hur det känns när en försöker leva i en sådan där kärleksfilm. Det går ju inte, det blir ju halvdant, fast man vill ha focaccia och, vette fan, mer mys? S

83 3/2014

FRIHET

FRIHET LISTAR Låtar om rasism

sychology – Dead Prez Den militanta duon dissekerar den amerikanska rasismens mekanismer.

S B A

ay it loud – I’m black and I’m proud - James Brown Soulkungen vägrar be om ursäkt för sin hudfärg. eds are burning – Midninght oil En låt Australiens aboriginfolks kamp för sitt land.

rea turns red – Infinite Mass Censurerad och bortglömd – fortfarande bra.

S P M N

outhern man – Neil Young Den gode kanadensaren Young var inte direkt populär i Alabama efteråt. endelparanoia – Timbuktu En gammal goding från innan han var folkkär. Riktigt bra.

ississippi Goddam – Nina Simone “Can´t you feel it, can´t you see it, it´s all in the air”, musik är förändring. .I.G.G.E.R. – Nas Från slavskeppen över Atlanten till djupt segregerade skolor. Texten säger allt.

S W S

trange fruit – Billie Holiday Hon sjunger så vackert och sorgfullt. Allt stannar när du hör låten.

e shall not be moved – Mavis Staples Från den episka comebacken av Staple Singers-hjälten Mavis. Motstånd som låt. varta duvor och vissna liljor – Kartellen Skönt rak samhällskritisk låt som snabbt blev ett hett debattämne.

Kris i porrträsket FRÅN MIDJAN UPP en Hollywoodstjärna, från midjan ner en porrskådespelare. Det är vad biopubliken egentligen ser när den bevittnar alla grafiska sexscener i Lars von Triers senaste film, ”Nymphomaniac”. Regissören använde sig nämligen av porrskådespelare för alla sexscener och klippte sedan in filmens stjärnor, som Charlotte Gainsbourg och Shia LeBeouf, i efterhand. Denna typ av tekniska knep har även nått porrvärlden där bögporrullen ”California dreamin’ 1” nyligen blev först i världen med att skapa illusionen om kondomlöst sex genom att digitalt retuschera bort kondomen i sexscenerna. Bildruta för bildruta användes tekniken ”rotoscoping” för att matcha penisens färg och struktur och därmed trolla bort kondomgummit. Men med 30 bildrutor per sekund skulle en vanlig porrfilm ha närmare 90 000 bildrutor att retuschera. Det är med andra ord ett både extremt tidskrävande och kostsamt arbete. Och om det är något den amerikanska porrindustrin inte längre har så är det pengar. BAKSLAGEN FÖR mainstreamporrbranschen i USA har varit många de senaste åren. Efter en rad uppmärksammade hiv-fall införde Los Angeles i slutet av 2012 en lag som innebär att alla porrskådespelare måste använda kondom framför kameran. Detta ledde så klart till att porrbolagen, som tjänar större delen av sina pengar på kondomlöst

sex, flydde staden. Antalet ansökningar för att spela in porrfilm i Los Angeles sjönk med 95 procent på bara ett år. Men för porrjättarna är det en mindre motgång i jämförelse med skadan som fildelningen orsakar dem. Porrfilmerna som förut bara kunde ses på betalkanaler vid midnatt och i undangömda porrbutiker finns nu, precis som musik och film, tillgängliga gratis på nätet. UR ETT FEMINISTISKT perspektiv kan det ses som en positiv utveckling. Många feminister har länge kritiserat mainstreamporren för att den har en patriarkal blick, att den befäster könsroller och reproducerar skeva kroppsideal. I och med att mainstreamporren alltmer går på knäna och får ytterligare konkurrens från den växande amatörporren, så är det åtminstone inte längre bara normativt stora tuttar och kukar som erbjuds. Kanske är det också en del i förklaringen till varför porrmotståndet har tystnat sedan radikalfeminister på 1970-talet skanderade ”Pornografi är teori, våldtäkt är praktik” och konservativa kristna rasade mot att porren hotade kärnfamiljen genom att uppmuntra ”lösaktighet”. I DAG VERKAR den feministiska udden riktas mer mot de sexualiserade bilder av kvinnor som medier, reklam och populärkultur sprider. Till exempel utsågs nyligen klädkedjan American Apparel till ”Årets sexist” för sina

KULTURNOTERAT

bilder på lättklädda unga tjejer. De hade hård konkurrens från bland andra nyhetsbyrån TT:s ”tuttapet”, ett kollage av rapstjärnan Nicki Minaj där hennes bröst var i fokus, och det danska teveprogrammet ”Blachmann” där äldre män synade nakna kvinnokroppar på bästa sändningstid. Kritiken mot sexualiserade bilder i det offentliga rummet verkar med andra ord ha ersatt tegelstenarna som kastades mot porrbutikernas fönster för ett tiotal år sedan. Med tanke på att porrens uttryck har lämnat de mörka gränderna och de nedsläckta rummen, och till med går att se i vanliga biosalonger i filmer som ”Nymphomaniac”, är inte det så konstigt. GLADAST ÄR säkert mainstreamporrbranschen, som, trots att den går på knäna för tillfället, i alla fall slipper en hel del skrik från arga feminister med plakat. S

Linus Fremin är skribent

FACEBOOK EXPANDERAR Trots att Facebook redan nu är en av internets stora giganter så letar de hela tiden nya marknader. Efter att ha misslyckats med att köpa Snapchat för tre miljarder har företaget bestämt sig för att starta en liknande tjänst som heter Slingshot. Det är inte länge sedan Facebook köpte upp WhatsApp, och företaget får allt mer kritik för att försöka monopolisera digital kommunikation.

RYSSLAND STOPPAR ”SIMS” Rysslands omtalade antigaylagar börjar få konsekvenser på de mest oväntade sätt. Storspelet ”Sims 4” får 18-årsgräns i landet. Alltsedan det första ”Sims”-spelet kom 2000 har det varit möjligt att ha homosexuella relationer. De ryska antigaylagarna har till syfte att stoppa ”propaganda” riktad till minderåriga som innehåller “icke-traditionella sexuella relationer”. I Sverige har spelet en rekommenderad åldersgräns på 12 år.

RÖDA SÅNGER ABF har släppt ”Röda sångboken”. I

84 3/2014

FRIHET

och bloggare.

den samsas arbetarsånger så gamla som från 1800-talet med moderna låtar av artister som Laleh, Timbuktu och Säkert!. ”Sången är viktig för arbetarrörelsen. Den väcker värderingar till liv, förenar och stärker, ställer krav, skapar glädje och lindrar sorg”, skriver ABF i samband med utgivningen.

in er

SÅ

Hö

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

as .

pp S or Å va tf D R V rå G l ss ä ib rt D n frå ÄT ag A EU IC ac A R n k g -v sp ad D SS T al K D A e e U: E et ge D p sk R E å ln T riks s. 8 . ET am s . pa . s. dags 8 nj 9 s. fil 6 92 val m 8

FOKUS SSU

FRIHET

85 3/2014

S missade målet Socialdemokraterna gick bakåt i EU-valet. Samtidigt kom rasistiska Sverigedemokraterna in i parlamentet. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: ANDERS LÖWDIN

NFÖR VALET HADE Socialdemokraterna satt upp ett mål om att göra ett bättre val än för fem år sedan. Då fick partiet 24,4 procent, i år nådde Socialdemokraterna bara upp till 24,19 procent. Jytte Guteland är SSU:s före detta ordförande och det unga toppnamnet på Socialdemokraternas lista. Det var med blandade känslor hon tog emot valresultatet 25 maj. – Jag är bedrövad över framgången för de nazistiska och nationalistiska partierna. Jag känner ilska och sorg över det, speciellt med den historia vi har här i Europa. De här krafterna ställer människor mot varandra och skyller samhällsproblem på minoriteter. Allt det här stärker mig i övertygelsen om att vi demokrater har ett viktigt arbete framför oss med att arbeta för en generös flyktingpolitik med lagliga vägar till Europa, och att vi måste stå upp för och stärka minoriteters rättigheter. Trots att det inte gick särskilt bra för Socialdemokraterna väljer Jytte Guteland att glädjas över att de rödgröna som helhet gick framåt och att upptstickarpartiet Feministiskt initiativ kom in. – Jag är självklart glad om resultatet i Sverige visar att det finns rödgrön och feministisk kraft. Vi får nog också vara glada över att Sverigedemokraterna inte samlade lika många väljare som deras systerpartier i Europa. Här i Sverige har valet främst handlat om miljö och jämställdhet då det varit vänstervindar som blåst. Valdeltagandet under EU-valet var rekordhögt – strax över 51 procent. Däremot är det mycket lägre än vad det brukar vara i ett riksdagsval, därför går det inte att dra större slutsatser om resultatet i höstens riksdagsval. Den socialdemokrat som känner sig modfälld över valresultatet kan i alla fall glädjas över att det var Moderaterna som gjorde det verkliga katastrofvalet och tappade fem procent. 

”Man vill låsa fast kvinnan vid spisen.”

EXPOS DANIEL POOHL I DAGENS ARENA OM DET SOM FÖRENAR EUROPAS HÖGEREXTREMA.

SNABBA CASH Nytt för i år är att SSU i samband med EUvalrörelsen delade ut snabba pengar till SSUklubbar som ville ha utåtriktad verksamhet. Upp till två tusen kronor kunde sökas för att locka nya väljare till Socialdemokraterna.

STYCKEN SÅ MÅNGA RÖSTER FICK SATANISTISKT INITIATIV I EU-VALET.

FRIHET

86 3/2014

SVARAR DUBBEL MED TRIPPEL Den av förra centerledaren Maud Olofsson ledda arbetsgivarorganisationen Visita har lanserat kampanjen Dubbelstöten. Den handlar om att Socialdemokraterna vill avskaffa sänkt krogmoms och ungdomsrabatt vid anställningar. Enligt SSU har varje nytt jobb kostat lika mycket som tre jobb som skapats på annat sätt. Därför har SSU startat kampanjen Trippelstöten.

Frihet från förr. 1964 Få val i den amerikanska historien har varit så präglade av ideologi som presidentvalet 1964. Demokraternas kandidat, sittande president Lyndon B Johnson, kampanjade för utbyggd välfärd och ett krig mot fattigdomen. Republikanernas kandidat, Barry Goldwater, uppfattades av många som en högergalning med extrema åsikter. I Frihets femte nummer 1964 granskar redaktionen Goldwaters ställningstaganden och menar att svenska högern framstår som ”halvkommunister” i jämförelse. I valet vann LBJ en jordskredsseger och kunde så småningom genomföra åtskilliga sociala program.

FLER

TIDNINGAR? Mejla info@frihet.se så fixar vi!

PROCENT SÅ MÅNGA UNDERSKRIFTER FICK SVERIGEDEMOKRATERNA I LULEÅ I PROTESTLISTAN MOT ETT MOSKÉBYGGE I STADSDELEN HERTSÖN.

”Delad föräldraförsäkring. Där f ifinns det en opinion i många partier.” FI:S PARTILEDARE OM VAD HON TROR ÄR MÖJLIGT ATT FÅ IGENOM OM DE KOMMER IN I RIKSDAGEN .

Snart är det dags!

JENNIFER SÖDERSTRÖM Samordnare för SSU:s valläger.

Hur stort blir SSU:s valläger? – Det kommer 1 000 SSU:are, men det kommer vara ungefär 1 200 i rörelse på området. Det är många och kommer bli väldigt maffigt. Vi inleder ju på Pride-paraden och där kommer vi ha en superstor del för SSU. Vi kommer mötas i Stockholm och börja med att gå på Pride. Sedan är det 25 bussar som ska gå från Stockholm till Bommersvik. Sedan drar det igång med invigning och inflyttning. Lägret håller på 2–6 augusti. Hur ska alla bo? – Ja, det är ett pussel. Vi erbjuder ju tält i år. Det ingår i anmälningsavgiften. Så vi har tält och gör en tältby åt alla. Tälten kommer stå när deltagarna kommer. Vi har ett samarbete med

FRIHET

87 3/2014

scouterna som monterar upp tälten. Vilken typ av seminarier blir det? – Vi har ju allt fokus på valet. Men temat är samma som hela valrörelsen: Dags för varann. Det valde vi för att det symboliserar hela lägret. Vad händer på scenen? – Där kommer vi ha allt från stora kända artister till öppen scen där nya och gamla SSU:are får visa vad de kan. Ska ni kampanja? – Den 4 augusti kommer vi ha en superkampanjdag där alla kommer packa matsäck och ta sig ut till femton olika ställen i Stockholms län och Sörmland för att kampanja. Det kommer bli Sveriges största dörrknackningskampanj. 

Första gången Den 14 september är det val till riksdag, kommun och landsting. Det här valet är det fler förstagångsväljare än någonsin tidigare. Många SSU:are gör också sin allra första valrörelse. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

NTON LEVEIN FRÅN Karlstad och Shirin Javadian från Kugsbacka gjorde båda sin första valrörelse under EUvalet och är taggade inför höstens riksdagsval. Anton är 21 år och jobbar som elektriker och är ordförande för SSU i Karlstad. Under EU-valet gjorde han sin första valrörelse. – Det var absolut kul. Jag var ute och kampanjade i flera veckor. ANTON KNACKADE DÖRR och stod i nattvalstugan och pratade med ungdomar efter att de varit på krogen. – Jag tror att dörrknackning är rätt väg att gå. Men till riksdagsvalet vill jag jobba för att ha mer information i tid. Så att man kan planera bättre. Vad tror du blir de viktigaste frågorna under riksdagsvalet? – Förhoppningsvis de frågor som vi i SSU

driver. Jag märker att bostadsfrågan börjar växa, annars tror jag att det kommer handla om jobben, skolan och välfärden. I Karlstad styr de borgerliga tillsammans med Miljöpartiet. – Vi gjorde bra val sist men MP bytte sida. Så vi förlorade. Vi vill så klart vinna igen, jag hoppas att Miljöpartiet kan tänka sig att gå över, jag vet att det är många i deras parti som tycker att det är konstigt som det är nu. SHIRIN BOR I halländska Kungsbacka och är valledare för SSU i Halland. Också hon är med om sitt första valår. – Jag trodde inte att det skulle vara så roligt innan, men det är jättekul, säger hon. Shirin har varit aktiv i SSU i ungefär ett år men har varit med lite längre. Hon har just gått ut första året på gymnasiet. – Det bästa med att driva valrörelse är att engagera andra för då känns det som att det påverkar positivt. Vi försöker bli fler medlem-

FRIHET

88 3/2014

mar och det är kul att se hur vi blir fler för de saker vi brinner för. Skolpolitiken är det som engagerar Shirin mest i riksdagsvalet. – Själv är jag mest fokuserad på skolpolitiken, det är för att jag går där och har koll på det som händer. Jag har gått i skolan några år och det känns som att den går neråt istället för uppåt. Det är för få lärare till eleverna och de lärare som finns är inte tillräckligt bra. – Men självklart är det annat som är viktigt, till exempel sjukvården som är dålig här i Kungsbacka. ÄVEN I KUNGSBACKA och Halland har det knackats dörr. – Vi ringer och knackar dörr. Båda fungerar jättebra. Vi försöker också synas mer i skolan för då blir man själv och de som går där peppade. Vi försöker också värva medlemmar på skolorna så att vi kan bli fler som driver valkampanj. 

SSU i media

”Vi har sex miljoner arbetslösa ungdomar i Europa och så kan det inte fortsätta.” SSU Karlskoga kampanjade under EU-valet. Ur Karlskoga Tidning.

”Nu passade vi på att göra en aktion i anslutning till Valborg då det är mycket folk i rörelse.” Therése Björklund berättar att SSU bjöd på gratis buss som manifestation för fri kollektivtrafik. Ur Borås Tidning.

”Vi ska ha ett litet bord på Flanaden och dela ut mångfaldsffi ika och prata om människors lika värde med väljare.” Tove Jansson berättar om deras demonstration mot ett SD-besök. Ur Oskarshamns-Tidningen.

”Vi väljer aktiva insatser mot ungdomsarbetslösheten före skattesänkningar.” Lisa Lööf, Erik Nordlund och Niklas Säwén vill ha 90-dagarsgaranti. Ur Tidningen Ångermanland.

VALKALENDER 29 juni–6 juli – Almedalsveckan Under en vecka träffas politiker och opinionsbildare på Gotland. Varje parti har en egen dag. Socialdemokraterna inleder. SSU finns på plats för att kampanja. Juli – SSU Sommar Under juli har SSU sin sommarkampanj. Då ska SSU möta ungdomarna där de är. 2-6 augisti – Valläger SSU:s valläger på Bommersvik utanför Södertälje. Där träffas 1 000 SSU:are för att vässa argument, gå på Pride och hänga. 10 juli – Affischstart Fem veckor före valet får partierna börja affischerna. Det finns flera regler kring hur det ska gå till. Valaffischerna ska sedan ner senast en vecka efter valet. 14 september – Val Den 14 september är det val till riksdag, kommun och landsting. Från 27 augusti går det att förtidsrösta.

”Att kunna få starta sin egen vardag, med egna rutiner, i sin egen lägenhet, verkar alltmer bli en lyx få förunnad i de borgerligas Linköping.” Christoffer Olsson vill ha fler lägenheter. Ur Linköpings-Posten.

”Vi kommer att driva jobb, skola och bostad. Och främst 90-dagarsgarantin, man ska inte behöva vara arbetslös i mer än 90 dagar”. Saga Rosén Andersson, SSU Ljungby, har valets prioriteringar klara. Ur Lokaltidningen Ljungby.

FRIHET

89 3/2014

FANNY ERIKSSON Ålder: 23 år. Bor: Studentområdet Ålidhem i Umeå. Lyssnar på: Mycket ljudböcker, får gärna handla om brott eller deckare. Favoritplats: Vår stuga i Skärså utanför Söderhamn.

FRIHET

90 3/2014

Med rak rygg

Fanny Eriksson är bloggaren som skapar nyheter med sina inlägg, har slängt ut Sverigedemokraterna från Folkets hus och föreläser om civilkurage för ungdomar. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: SARA INGMAN

I SKULLE KUNNA skriva om Fanny Eriksson som hon som var kårordförande ett år och har varit politiskt aktiv i tio år. Men ibland måste man prioritera och då är det bäst att skriva om henne som Västerbottens kanske mest stridbara bloggare. Fanny flyttade till Umeå för fem år sedan och fick snart frågan om hon ville bli politikerbloggare för Västerbottens-Kuriren. – Portalen är för politiker i Västerbotten. Så det är främst äldre män som finns där. HON SKRIVER OM allt möjligt. Allt från politik till det mest personliga för en 23-årig tjej som pluggar på universitetet. – Just nu är det mycket politik. Från det mest aktuella till mer ideologiska diskussioner. Just nu handlar det mycket om rasism och Sverigedemokraterna. Det handlar närmare bestämt om en följetong som skulle komma att utspela sig i bloggsfären, media och till slut skapa en förändring som påverkar lokaler i hela landet. – Det började med att Folket hus i Umeå skulle hyra ut lokaler till Sverigedemokraterna som skulle ha ett uppstartsmöte. Då gick jag och kollade Folkets hus hyresvillkor och där stod det att man för att hyra ska stå för jämlikhet och alla människors lika värde. Det framkom tydligt att främlingsfientliga åsikter inte får framföras i Folkets hus lokaler. Fanny Eriksson reagerade och svarade med att skriva ett öppet brev på sin blogg. Eftersom hon har uppemot tiotusen läsare i veckan så spelar det roll vad hon skriver. – Det blev en ganska stor debatt i Västerbotten, men den körde snabbt fast. Då valde jag att ta debatten vidare nationellt. Då gick det bättre. Fanny började med att höra av sig till de kontakter hon hade i den nationella styrelsen för Folkets hus och parker. – Då skickade jag underlag om vad som hänt i Umeå och med hjälp av SSU skapade vi tryck på att styrelsen skulle ta ett nationellt beslut. Och hon lyckades. Numera har det tagits ett beslut om att stänga ute SD. – De delar ju inte arbetarrörelsens värderingar överhuvudtaget. – Det är viktigt att man inte daltar med SD utan att man kallade dem för de rasister de är. Så jag valde att köra den vägen trots att det innebar att jag kom i konflikt med delar av partiet hemma i Umeå.

FRIHET

FANNY ÄR DET som ibland kallas för stridbar. Alltså om hon ser en sak där hon har tydliga åsikter så backar hon inte undan. Det gör att hennes röst spelar roll, men det innebär också att hon tvingas utstå reaktioner som inte är rumsrena. – Reaktionerna beror på vad jag skriver om. Skriver jag om jämställdhet eller främlingsfientlighet så kan jag räkna med att det dyker upp elaka kommentarer och rena hot. – Jag har skinn på näsan så det elaka kan jag ta. Jag vill säga att jag inte tar åt mig av hoten men det stämmer inte. Min känsla av trygghet i vardagen har försvunnit. Jag har mer uppsikt. Kollar vem det är som ringer på dörren, praktiska saker. Att ha många läsare har inte bara fördelar. BLOGGEN HAR BLIVIT så pass betydelsefull att det inte tillhör ovanligheterna att lokala media snappar upp nyheter därifrån. – Det är ganska ofta, oftast brukar de klippa ur citat och göra nyheter av bloggen. Att bloggen blivit så framgångsrik tror Fanny beror på att hon är rakt på sak och blandar ämnen. – Jag har både politiskt intresserade och de som inte är så intresserade som läsare. Jag tror att det beror på att jag är en ung tjej som skriver vad jag tycker och det handlar inte bara om politik. Det kan handla om naglar, en väska jag köpt. Jag har skrivit mycket om psykisk ohälsa och hur det är att ha stor press på sig. Och press sätter hon på sig själv, inte minst när det gäller att blogga. Fanny Eriksson försöker skriva ungefär tre inlägg om dagen. Dessutom ska kommentarer modereras och svaras på. – Sedan kan jag känna att jag släpper bloggen ett par dagar, det är inte så att läsare försvinner, de kommer tillbaka. EFTERSOM FANNY ERIKSSON alltid försöker stå rakryggad har hon fått uppmärksamhet utanför bloggvärlden. Den senaste tiden har hon fått förfrågningar om att föreläsa om civilkurage och att sätta ner foten beträffande främlingsfientlighet. Som på förintelsens dag när hon talade för alla niondeklassare i Umeå. – Det är delvis på grund av det jag skrivit men också för att jag blivit förföljd av rasistiska grupper på grund av att jag varit politiskt aktiv. – Jag pratar om vilket hot det är mot demokratin med människor som försöker tysta andra. De krafterna vinner om man blir tyst. Därför är det viktigt att prata om det, säga ifrån och stötta andra som säger ifrån. 

91 3/2014

Val från förr När Socialdemokraterna går till val i september är det knappast första gången. Ändå sedan 1911 har partiet funnits med vid valurnan. Frihet rotade runt i arkiven för att se hur tidigare valrörelser sett ut. TEXT: DANIEL MATHISEN

1968 – Rekordvalet 1968 blir första och hittills enda gången som Socialdemokraterna får en majoritet av väljarnas röster – 50,1 procent – i ett riksdagsval. Optimismen är enorm i Frihets nummer inför valet. Ingvar Carlsson är SSU-ordförande och året därpå väljs Olof Palme till partiledare och statsminister. Frihet listar en serie av reformer som redaktionen menar bör prägla det kommande 70-talet och ligga till grund för valprogrammet. Bland annat bör jobben inom offentlig sektor bli fler, anställningstryggheten förbättras och arbetstiden förkortas enligt artikeln.

1976 – Besvikelsen När valnatten är över ska det visa sig att Socialdemokraterna mister makten – för första gången sedan 1932. Men inget av det är klart när Frihets fjärde nummer för året lämnar tryckpressarna. I ett av reportagen intervjuar Göran Persson, 27 år, från Katrineholm och Margot Wallström, 22 år, från Karlstad sittande riksdagsledamöter om uppdraget. De är båda toppnamn på Socialdemokraternas lista till riksdagen och vill lära sig av veteranerna, framgår det. Margot Wallström blev efter höstens val den yngsta ledamoten i riksdagen dittills.

1982 – Comeback När solen står som högt och sommaren är som varmast samlar SSU tusentals medlemmar för valläger i Lysekil. Sol, bad, musik, seminarier och valpepp präglar veckan som fungerar som en startpunkt för valrörelsen. I slutändan går Socialdemokraterna framåt och Olof Palme kan återigen leda en socialdemokratisk regering.

FRIHET

92 3/2014

1985 – Vägen framåt Socialdemokraterna har regerat Sverige i tre år, men vad ska partiet egentligen göra med makten. Dagarna innan valet intervjuar Frihet statsminister Olof Palme och ställer frågor om vilka reformer framtiden bjuder på. Samtalet handlar bland annat om en utökat demokrati på landets arbetsplatser. ”Målet är ett aktivt medarbetarskap för alla anställda”, konstaterar Palme. Men några storslagna visioner vågar S-ledaren inte pensla: ”Det handlar snarare om att reparera skadorna efter de borgerliga åren”.

1994 – Krisåren 1991 förlorade Socialdemokraterna till Moderaterna och Carl Bildt. Sedan dess har Sverige tumlat genom en ekonomisk kris med rekordhög arbetslöshet och enorma offentliga skulder. Landet står på knäna. I valrörelsen hamrar SSU in budskapet att Bildt svikit landets unga, omslaget till valnumret pryds exempelvis av orden ”Bokslut Bildt”. I samma nummer intervjuas Karl-Petter Thorwaldsson, då SSU-ordförande och numera LO-ordförande, samt Fredrik Reinfeldt, då MUF-ordförande och numera moderat statsminister. SSU vill se omfattande investeringar för jobb och bostäder för att stimulera ekonomin, medan MUF och Reinfeldt vill skära i den offentliga sektorn och luckra upp arbetsrätten. Resultatet? Socialdemokraterna går kraftigt framåt och bildar regering under ledning av Ingvar Carlsson.

1998 – Valloket Mona Inför valet 1998 profilerar SSU tydligt Mona Sahlin under valrörelsen, bland annat med en gemensam turné där 15 orter avverkades under 15 dagar. I en intervju med Frihet berättar Sahlin om krisen efter den så kallade Tobleroneaffären, om antirasism som ideologi och om varför jämställdheten är en framtidsfråga. Eller med hennes egna ord: ”Ibland får jag frågan varför det behövs fler kvinnor i politiken. Jag vänder på frågan: Varför behövs det så många män i politiken, som i dag?”.

2002 – Perssons triumf Mycket kan hända på fyra år. Valet 2006 förlorade socialdemokratin till en borgerlig allians, där Moderaterna fick rekordsiffror. Fyra år tidigare var situationen den omvända. När siffrorna var räknade gick S fram flera procentenheter, till närmare 40 procent, samtidigt som Moderaterna rasade till 15 procent. Göran Persson höll ett triumferande tacktal till anhängarna, medan Moderaterna under Bo Lundgren hängde läpp. I Frihets valnummer kröntes Anna Lindh, då utrikesminister, till Perssons naturliga efterträdare och i en personlig intervju berättar hon om politikens förändringskraft och vikten av att vända blicken mot omvärlden. Året därpå mördades hon tragiskt och socialdemokratin förlorade en magnetisk personlighet och politisk talang.

FRIHET

93 3/2014

1 Bildbevis 1. SSU:arna i Jönköping förbereder sig inför första maj. 2. SSU Skellefteå vänder Sverigedemokraterna ryggen. 3. SSU Östergötland på EU-kampanj tillsammans med Magdalena Andersson på De Geer-gymnasiet i Norrköping.. 4. När Anders Borg presenterade budgeten protesterade SSU:are i Stockholm. 5. Inför EU-valet drev SSU kampanjen Never forget to vote. Här kampanjas det i Angered.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

FRIHET

94 3/2014

e d

i v

kän n Falu kaya i a a :arn în Kar ira U S P Z en S adya Linda st. M . r N fe one t nytt. de fick a maji t i trad ot hel m hur s först v a g ylld för nå rättar o å deraOTO: PRIVAT f g p F a n d r dags icek be spela NTONSSON e r aj ä det va iyar C tor attFÖR: JOHN A m a S TAT D tt t Förs de a och och BERÄT

g å

Nadya: Vi arrangerade en konsert med Linda Pira och Stor på första maj. Idén kom från att vi varit mycket engagerade men inte varit så aktiva utåt. Därför ville vi göra något stort för att synas och nå ut till fler ungdomar. Diyar: Det är mycket traditioner på första maj och det är anpassat för äldre. Det händer mycket som inte drar till sig nya människor och ungdomar. Därför valde vi att boka stora artister med vänsterpolitik i sina texter. Nadya: Vi samarbetade med Socialdemokraterna här i Falun, vi bad dem att finansiera det. Eftersom vi uppmanade dem som kom att rösta i valen var det något som vi alla kunde tjäna på. S-studenter var också med och arrangerade. Diyar: Vi gav aldrig upp utan fortsatte kämpa, det var viktigt för att klara av det här. Alla som behövde vara med var inte med på en gång. Vi var många som samarbetade och till slut skapade vi ett stort event. Nadya: Vi började för ett halvår sedan. Sedan jobbade vi intensivare från januari. Vi började först med det som en idé och sedan blev det mer konkret. Diyar: Det var folk där från flera klubbar som hjälpte till, återigen var samarbetet mellan olika organisationer nyckeln. Först fick vi se till att ha en budget, det tack vare en man som heter Hans som jobbar för Socialdemokraterna i Falun, han trodde på vår idé, han

FRIHET

r jo

kollade runt och gjorde upp en budget. Vi såg att det gick att realisera, då bokade han. Nadya: Vi gjorde den mesta marknadsföringen genom sociala medier, men köpte också affischer som vi satte upp i hela distriktet. Vi berättade så klart om det för våra kompisar och på skolkampanjer. Diyar: Vi hoppades så klart att så många som möjligt skulle komma. Vi hade varit glada om 100 ungdomar kommit för att lyssna vad vi har att säga och kolla in artisterna. Till vår förvåning kom det över 200 människor från hela Dalarna. Jag höll ett tal och de som kom gjorde det kanske inte bara för att lyssna på oss, men efter att ha hört oss var de positiva till SSU som organisation. Vi använde artisterna för att nå en stor positiv publik. Jag höll ett tal där jag pratade om vikten av att engagera sig politiskt. För att få göra det fick jag prata med artisterna först. Till en början var de skeptiska till att jag skulle göra det. Men jag åkte till hotellet och berättade varför. Att jag ville att alla ska inse vikten av politiskt engagemang. Då tyckte de att det lät bra och var en härlig idé. Efter talet tyckte de att det lät bra. Sedan körde de sin grej, det blev ett bra samarbete. De är ju vänster i sina texter. Nadya: När allt var slut stod vi vid utgången. Några stannade och pratade och så delade vi ut flygblad, många blev så klart nyfikna. SSU i Dalarna har drivit igenom att vi ska ha fri kollektivtrafik för unga i hela länet om vi vinner valet. 

95 3/2014

Internationella vänner

- Antinazismen är ett livsprojekt Inför EU-valet genomförde SSU kampanjen Never forget to vote. Till sin hjälp hade de Rainer Höss, barnbarn till nazistofficeren Rudolf Höss. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: SSU

SSU:S KAMPANJFILM BERÄTTAR Rainer Höss om sin familjehistoria och vädjar till tittaren att rösta. Han berättar om sin rädsla för att högerextremism och nazism växer sig starkare i Europa. När den här artikeln skrivs har filmklippet setts av över 120 000 och fått uppmärksamhet i allt från Daily Mail, Al Jazeera, Le Figaro och SVT. Varför valde du att vara med i SSU:s kampanj? – Vem skulle passa bättre än en person med en sådan familjebakgrund? Det är tydligt för unga människor. Det är ett vittnesmål om vad som kan hända om vi själva inte väljer och därmed lämnar plats för sådana grupper. Det är ett initiativ för att stå upp mot nazister i Sverige och hela Europa. Att vädja till människor att rösta i EU-valet. Oavsett vilket parti de identifierar sig med. Det här är ett initiativ som står ovanför politisk färg för ett Europa där alla är välkomna. Hur länge har du talat offentligt om din familjehistoria? – I över tio år och många år som ska komma. Jag hoppas att när jag inte längre kan göra det att något av mina barn tar det här livsprojektet vidare från generation till generation. Och jag vet att de kommer göra det. – Jag pratar om nazism och mitt arv i skolor, med mitt arv känner jag att jag måste. Fler regeringar borde känna att de också borde göra

FRIHET

det, under andra världskriget misslyckades vi alla på ett eller annat sätt. Just nu växer sig nazister starkare i Sverige och Europa, den här gången ska vi agera tidigare. Varför anser du att det är så viktigt att människor röstar? – När människor inte ser någon framtid, då letar de efter någon att skylla på. Det bästa sättet att bekämpa nazisterna är om alla känner att de har en framtid, då förlorar nazisterna sin kraft. Hade du kunnat föreställa dig den positiva respons som har kommit efter filmen? – Min roll är att påminna människor om att vi ska titta bakåt. Oavsett hur svårt det är. Min farfar var Rudolf Höss, kommendant för Auschwitz koncentrationsläger. Om jag kan möta min historia då kan alla det. Jag hoppas att människor runt jorden kan organisera fler kampanjer för att agera mot högerextremisterna. Endast tillsammans i en internationell demokratisk rörelse kan vi bekämpa dem. I vilken riktning vill du att Europa ska gå? – Förhoppningsvis åt rätt håll. Men det är upp till oss själva att välja vilket håll det är. Jag brukar säga till mina studenter att det är lätt att leva med stängda ögon, det enda problemet är att vi inte kan se avgrunden. Så det viktigaste är att rösta. 

96 3/2014

Vilka frågor blir hetast under riksdagsvalet? – För de unga väljarna så tror jag att jobb, skola och bostad kommer vara de hetaste politiska områdena i valet. Det är tre områden där bristerna idag är stora och där unga drabbas särskilt hårt. Ett första jobb, en skola som ger de kunskaper man behöver och ett tryggt hem är särskilt viktigt för unga. Skolan, jobben och bostäderna är också områden där SSU har presenterat bra politiska lösningar som anammats av Socialdemokraterna. Hur kommer din valkampanj att se ut? – Jag kommer att resa runt i hela landet för att ta debatter, göra besök på skolor och arbetsplatser, men framförallt försöka prata med så många som möjligt om varför vi behöver en Socialdemokratiskt ledd regering. Det kommer att bli en hektisk period men jag kommer att göra allt jag kan för att få ett regeringsskifte. Hur jämnt kommer valet att bli? – De flesta val i Sverige har varit väldigt jämna och jag tror att riksdagsvalet i höst också blir det. Jag tror att det därför blir extra viktigt att alla ser till att driva valrörelsen med stor energi hela vägen in i mål. – Men eftersom väldigt många vill byta riktning för Sverige så tror jag självklart att vi vinner och att vi får Stefan Löfven som statsminister!

Hur ska S göra för att fånga den gröna och feministiska vågen? – Vår feministiska politik är den bästa för att den kommer genomföras. Det är vi som kommer att driva feministisk politik. Vi är det enda trovärdiga alternativet med feminism och miljö på agendan. – Men jag tror att vi måste lyfta de frågorna mer. Jag tycker inte att det är fel på vår politik, snarare möjligtvis vår framtoning och identitet. Där hoppas jag att SSU kan vara en blåslampa på partiet där. Det var SSU som fick partiet att bli feminister och fick dem att prata miljöpolitik. Och det är kanske det vi behöver hjälpa partiet med i den här valrörelsen. Vad säger du om resultatet i EU-valet? – Vi håller nivå, vi ökar inte vilket vi hoppats, men vi håller stabilt. Den andra insikten är den totala genomklappningen för Moderaterna. Vi ser också att det politiska landskapet flyttat sig åt vårt håll. Det är högersidan som misslyckats och de progressiva som stärkts. – Jag känner så klart en besvikelse över att inte ha kommit in själv men en stolthet för det SSU gjort och åstadkommit. SSU har burit den här valrörelsen. – En sista aspekt är att det är otäcka krafter som växt som helhet. Vi hade hoppats på ett parlament där rasister fick mindre inflytande, i stället ser vi att rasismen ökar. Det visar att kampen mot dem är viktig i fortsättningen också.

FRIHET

97 3/2014

Förbundssekreterare SSU

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundsordförande SSU

M Ch m se M AL yc m en ef re – ke in IN t i ari vid Jag da de ep si k H AN ol ro da job tör og g n ba f SO i o ram om r f ör T vä ch m ti ör N rd m et dn ful ra ån fö in lt ga r S ge me g. rik SU n sä d T tig :s tt vä t s val er j rd m läg ag rag ar ta er. iho s va gä De p d ln st t k et um er om p m . m olit er. er is bl ka i

Ellinor Eriksson

Le SA SS sk m ka da a in m RA va ti pa – U:s – m ra d t n Nä fö Jag ot YA i e ill jko r ja rbu jo i S S ZD n att nc g b va ta ep in nds ba U:s AN lrö s t te sty r s fö u k o t r re o a r FA ls lde nde r fr els m k bun e! e R ba r p am d om ds st är m tte ar k y re r o olle om jag un ch n m an ika lse kn “Sv uni sv tör . ac er ka ara på ka ige tio r L dö ka nss för O o rr. n tra ut ch b Pr ä te bild si tt ec ttr gi is e” er nin er i so , g oc gs m år h po lit de al ik t l

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 15 augusti. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

När är det riksdagsval? 1. 14 september. X. 25 september. 2. 15 augusti.

När blev bemanningsföretag tillåtna i Sverige? 1. 1993. X. 1991. 2. 1984.

I sommar är det fotbolls-VM i Brasilien. Vilken var Marta Vieira da Silvas första svenska klubb? 1. Umeå IK. X. Tyresö FF. 2. Djurgården IF.

Vilket är Ingvar Carlssons favoritlag i de engelska fotbollsligorna? 1. Arsenal. X. Wolverhampton. 2. Manchester City.

Vilken av följande artister sjöng om Berlinmuren? 1. David Hasselhoff. X. Blümchen. 2. Magnus Uggla.

98 3/2014

FRIHET

Vilken sång är först i ”Röda sångboken”? 1. ”Håll dig till höger Svensson”. X. ”Vi bygger landet” 2. ”Låt det flyta”

I sommar spelar legendaren Billy Bragg i Sverige, vilket parti stöttar han? 1. Socialist workers party. X. Labour party. 2. Liberal democrats.

GRATTIS! Milla Marzelius, Mölndal och Johan Huselius, Växjö. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.

Mer än 40 miljoner människor befinner sig just nu på flykt. Röda Korset ställer upp med hjälp hela vägen. Vi finns där och delar ut mat i flyktinglägret, vi återförenar familjer som har blivit splittrade och vi behandlar trauman från krig och tortyr som många har med sig i bagaget. FRIHETtill 99 72 4/2012 Ställ upp för människor på flykt du med. Sms:a MED 900 så ger du 50 kronor.

Dags för varann – Efter åtta år med en högerregering är det dags att vi väljer en annan väg. Det är dags för en politik för ökad jämlikhet och minskade klyftor. Det är dags för en regering som investerar i fler jobb, nya bostäder och en bättre skola. Ta ställning. Välj Socialdemokraterna den 14 september. Läs mer på ssu.se eller ännu bättre – bli medlem! Sms:a: SSU [mellanslag] betala [mellanslag] 10-siffrigt personnummer till 72456. Kostar bara 20 kronor.

WWW.SSU.SE FRIHET

100 2/2012