Frihet 5, 2014 by Frihet Media

A L N O T V E E L L

FE 1 0 AC DÄ FR M 0 0 EH R F Å N TA S - Ö G ST SU TI R V AT IC :A O Å IL UG TA RE R L H IG R PÅ EF ÖG T I M T AK SO ER ER LL ” T E M M TS N F S Å N A UN ÖR M ÖV RE A BJ YC ER NS MI UD KE M FE KAT A T T B US T A IG Ä IK AS ST GE TT VÄ TE RO R RE RL V E FE I ” DE CK N N A

T SO I D N #5 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 14 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

NUMMER 5/2014

AP/Abdullah al-Yassin/Scanpix

Sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 59 och skänk 50 kr så är du med och räddar liv i Syrien! FRIHET

4/2012

VÄLKOMMEN

SSU visade mig världen

kurser och vad som händer på förbundsexpeditionen. Men Frihet ska också fungera som länken mellan befintliga, nya och möjliga medlemmar. Ett fönster mot världen. Oavsett om det är kapitalismens rovdrift i svenska gruvor, miljökatastrofer i Senegal eller unga aktivister som kämpar för en bättre värld. Frihet ska finnas där saker händer.

ATORN VAR VIKTIGAST då, var det första som fångade blicken när man klev in i pojkrummet. Där satt jag många timmar. Chattade. Spelade CS. Flydde från omvärldens krav, från allt det där jobbiga bortom skärmens trygga, vita ljus. Efter hand växte nyfikenheten för omvärlden. Världens orättvisor och det som hände i kvarteret i kranskommunen hängde ihop, visade det sig. Så få ägde så mycket, så många hade så lite. En tanke slog rot: Behöver det vara så?

DET ÄR EN styrka. Frihets och SSU:s bredd sänker trösklarna för engagemang och skapar kanaler för potentiella medlemmar. Skickar en signal om att dagens och morgondagens unga socialdemokrati inte är en klubb för redan frälsta. Politik handlar inte om att den som är mest påläst om gamla teorier är viktigast. Tvärtom. En basketturnering som uppmärksammar våldet i Gaza eller en filmkväll är lika viktiga för politisk förändring som dammiga böcker. Helheten skapar kraften i det som är arbetarrörelsen.

SOM 16-ÅRING, EFTER att noggrant läst igenom alla partiernas program, var det dags. Jag surfade in på ssu.se och skrev in mina uppgifter. Blev medlem. Det tog några månader innan det tog snurr. Kurshelger, möten, demonstrationer. Knappen med ordet ”Feminist” fäst på jackan. Passion och engagemang för att saker och ting går att göra annorlunda. SSU blev ventilen för ilskan och viljan till förändring, lika mycket som arenan för glädje och vänskap.

NÄR DET HÄR numret av Frihet landar hos prenumeranter och läsare är det dryga veckan kvar till valet. Förhoppningsvis är du för upptagen med valrörelse för att läsa långrandiga ledare. För mycket står på spel för att Sverige ska klara av ännu en mandatperiod med en högerregering som är mer intresserad av att fixa skatteavdrag till de rikaste i stället för jobb och bostäder.

SÅ SMÅNINGOM INNEBAR engagemanget också resor ut i världen och möten med orättvisor som brände sig fast. SSU tog mig från pojkrummet till världen. Visade att det som händer runtomkring oss är viktigt, viktigare än det mesta. Att det är vår plikt att bry oss, reagera och förändra. Oavsett om det sker tio eller tusen mil ifrån oss.

BLIR STEFAN LÖFVEN ny svensk statsminister efter valnatten är en av huvudanledningarna de tusentals unga SSU:are som delat ut flygblad, debatterat och kampanjat dag och natt för en valseger. Utan ett ungdomsförbund som har energin och idéerna att driva på är Socialdemokraterna chanslösa. Och kom ihåg: Dagens SSU:are är morgondagens ledare. S

NÄR JAG MÅNGA år senare fick möjligheten att jobba för tidningen Frihet var den en möjlighet som inte gick att tacka nej till. Jag som då varit politiskt aktiv och pluggat journalistik kunde nu föra ihop mina passioner. Vi som jobbat tillsammans på tidningen genom åren har haft förmånen att skriva om frågorna som både vi och läsarna brinner för. Frihet är en tidning utan motsvarighet i svensk politik, och jag är stolt över att ha varit med att utveckla den. Nu är det dags att gå vidare, nya utmaningar väntar. OM DU NÅGON gång har vägarna förbi Frihets redaktion ska du be att få ta en titt på vårt enorma tidningsarkiv, som sträcker sig ändå bak till tidningens grundande 1917. Oavsett vilket årtal du slår upp är några saker gemensamma. Bredden. Tidningen du håller i handen är nämligen så mycket mer än en traditionell medlemstidning. Visst, där finns information om kommande

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 5/2014

FRIHET

INNEHÅLL

14 14 HJÄLPER FÖRBUD?

I Sverige föreslår Moderaterna ett förbud mot tiggeri – i Oslo kan det snart vara verklighet.

22 LOVE ANTELL

”Så mycket bättre”-aktuelle sångaren om klassamhället på Östermalm och resan från punk till pop.

26 SLUTJOBBAT

Frihetskolan om strejkernas historia.

28 KATASTROFEN – TIO ÅR SENARE

Frihet åkte till indonesiska Aceh för att möta människorna som var med när tsunamin slog till med full kraft 2004.

44 SYSTERSKAP I PRAKTIKEN Kulturintervjun med Vanessa Marco, en av grundarna till musikkollektivet Femtastic.

47 FOKUS SSU Stor vallägerspecial!

47 44 4 5/2014

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 12 300 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2013) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 5/2014, årgång 96 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Texasjohny Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 5/2014

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 5/2014 Arvid Jurjaks, Caroline Frankesjö, Chrissie Abbott, Jonas Gratzer, Ivar Andersen, Julia Wagner, Karin Wallén, Katrine Kielos, Linus Fremin, Malin Palm, Sara Hansson, Simon Röder, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Jimmie ger mig en klump i magen

FOTO: JENS OHLSSON

Tisdagen den 29 april under eftermiddagen besökte Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson staden jag älskar för att sprida värderingar som jag hatar. Han besökte min hemstad och bostadsort Ängelholm. På morgonen när jag vaknar öppnar jag upp Facebook i mobilen och får syn på att han ska hålla ett tal på torget under eftermiddagen. Jag stressar från min sista lektion för att höra på vad han säger och försöker mata oss väljare med. Jag stressar för att vilja se massiva protester men möts av besvikelse. Efter varje färdigtalad replik möttes Jimmie av applåder. Av jubel. Av en publik som försökte tysta ner oss som protesterade. Ängelholm är enligt en undersökning av Handelshögskolan i Jönköping Skånes mest intoleranta stad. Min hemstad bevisade att faktumet stämmer. Efter talet argumenterade positiva åhörare om att samhället har svikit svenskarna. Att man fyller varje stad med invandrare som begår brott och ger en ökande arbetslöshet. Åhörare som gör skillnad på människor och människor. Vem är svensk och vem är inte svensk? Jag står där med en klump i magen, med tårar i ögonen som jag försöker dölja och en vän som klappar mig på axeln. Jag står med en undrande tanke om det är detta som min stad står för. Är det dessa åsikter som människor jag ser på stan varje dag går runt och bär på? Är det detta jag ska berätta för mina barn i framtiden? Att min hemstad var en av de städer

som hjälpte Sverigedemokraterna att nå ett ännu större väljarstöd. Att min hemstad var en bidragande faktor till ett ännu mer intolerant samhälle. Även om det var ett fåtal som protesterade, så fylldes jag med glädje över modet att våga visa sitt stöd mot intoleransen. Med de plakat som man stod med. Med argumenten som man hade om alla människors rätt till existens i vårt land. Vårt land som ska vara mångkulturellt. Vårt land som inte ska låta rasismen och intoleransen få fotfäste. En kille som stod med ett plakat med texten: ”Kärlek mot rasism” bad Jimmie om en underskrift på sitt plakat. Han ignorerade frågan och ägnade sig åt de som ville fotografera honom. Vad är det som gör att han ignorerar frågan? Vad är det som gör att Jimmie ignorerar frågan om en signatur på ett plakat mot rasism? Frågor värda att fundera över. Min huvudfråga återstår obesvarad. Är det ett intolerant och främlingsfientligt samhälle som vi vill lämna till nästa generation? Mitt svar är tydligt. Jag vägrar att lämna ett sådant samhälle utan att ha försökt förändra./Linus Eriksson

Vad hände sen, Bildt? Under Carl Bildts besök i Iran tidigare i år, då han träffade både president Hassan Rohani och utrikesminister Mohammad Javad Zarif, hade Bildt med sig en gedigen kravlista: kärnvapenfrågan, mänskliga rättigheter och relationen till regimen i Syrien. Från augusti 2013 till mars 2014 har över 600 personer avrättats i Iran, varav åtta minderåriga. Under Carl Bildts resa i februari avrättades

Medarbetaren Daniel Mathisen, Chefredaktör/ Frilansjournalist Ålder: 30 (!). Bor: Vid ett berg. Gillar: Finsk lakrits.

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

87 personer där 15 var offentliga avrättningar. FN:s särskilde rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, Ahmed Shaheed, manar Iran att stoppa planerade avrättningar på grund av det höga antalet under den senaste tiden. Den 17 april genomförde civilklädda agenter från den iranska regimens underrättelsetjänst ett brutalt och koordinerat tillslag mot fängelseavdelningen 350 vid Teherans ökända Evin-fängelse där många politiska fångar hålls frihetsberövade. Amnesty International uttryckte på sin hemsida en stor oro för fångarnas fortsatta säkerhet. Iran justitieminister Mostafa Pourmohammadi bagatelliserade händelsen och förnekade det våldsamma tillslaget och tillade att ”fångvaktarna har utfört rutininspektioner den dagen på grund av säkerhetsproblem i avdelning 350 enligt den officiella statliga nyhetsbyrån IRNA. Prästerskapets ”moderata” president, Hassan Rohani, som Carl Bildt diskuterade mänskliga rättigheter med under sitt besök i Iran, gav sitt samtycke till senaste tidens ökade användning av avrättningar. Han försvarade regimens omänskliga metoder i kommentarer till prästerskapets statliga medier, som verkställandet av ”Guds budord”. Exilpresidenten för Iranska nationalrådet (NCRI), Maryam Rajavi, sa att omvärldens passivitet och tystnad gentemot den barbariska regimens ökade avrättningar är en förolämpning mot de mänskliga rättigheter som FN och EU lagstadgat om. Innan resan till Iran sa Carl Bildt att han inte tror att det blir bättre för att man inte reser. Han sa också att han inte vet om det blivit bättre bara för att ingen varit där sedan 2002. Men vi kan konstatera att det blivit sämre efter Carl Bildts besök. /Morteza Sadeghi

Ogillar: Normaliseringen av Sverigedemokraterna i den offentliga debatten. Vill bli när jag blir stor: Ha en liten skivbutik och sälja blaskigt, ljummet kaffe. Du slutar som chefredaktör, vad ska du göra nu? – Jag ska försörja mig som frilansande journalist på heltid, främst genom att sälja reportage och krönikor. Utöver det ska jag också studera ryska på deltid. Varför vill du lära dig ryska? – Ryssland och öst i stort har länge fascinerat mig.

6 5/2014

FRIHET

Språket blir en nyckel till ett enormt land med en spännande och viktig historia. Minns du den första artikel du skrev för tidningen? – Absolut! Det var en enkät till webben som frågade hur olika personer uppmärksammade 8 mars, den internationella kvinnodagen. Vad har varit bäst med att jobba på Frihet? – Kollegorna. Vi har haft så sjukt roligt, oavsett om det varit under planeringsmöten som flippat ur eller fikor som avhandlat galna ämnen.

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Den revolutionslösa generationen? De kallar oss för den revolutionslösa generationen. Vi 90-talister som föddes rakt in i ett växande it-samhälle. Vi som fick våra första mobiler när vi var 9. Vi som vid 11 års ålder hade minst en dator hemma. Nu är vi alla mellan 15 och 25 år och antalet skärmar vi tittar på, lever genom, blir bara fler. Man kan ju tro att vi trivs ganska bra. Gillar att ha hela våra liv komprimerade och presenterade på olika sociala medier. Jag menar, vi spenderar ju så mycket tid där. Ändå beter vi oss ständigt som att något saknas och bilder med texter som ”I was born in the wrong generation” får tusentals likes på Facebook. I ett försök att fylla hålet skapar vi rörelser utan svåra ställningstaganden, utan egentliga mål. Vi gör som vi gjort sen vi föddes, tar den enkla vägen ut och låter en hel folkrörelse handla om image och kläder i stället för ideologier och samhällsfrågor. Det sägs att hipsterkulturen är den allra första ungdomskulturen som inte har en politisk anknytning. Om du frågar mig så

ramar det in politikens roll i dagens samhälle ganska bra. Ungdomar har fortfarande samma behov att sluta upp kring en gemensam förhållningspunkt, men den har nu absolut inget att göra med samhällskritik och framtidsvisioner. Den har att göra med upprullade mössor och second hand-kläder. Om man någon gång orkade titta upp ifrån en av alla skärmarna kanske man skulle se att hela världen är upp och ner. Då kanske man skulle ha noterat vilket hån mot demokratin Rysslands intagande av Krimhalvön var. Då kanske man skulle göra invändningar när fler och fler partier med nazistisk bakgrund etablerar sig i Europa. Då kanske man skulle reagera när demonstranter blir misshandlade till koma för att de gör sin åsikt hörd. Men i stället tittar vi ner, in i en skärm som presenterar en retuscherad bild av verkligheten. En verklighet där löpturer innan frukost, bilder på fika och shoppingskryt står i fokus. Vi är inte en revolutionslös generation. Vi är en lat generation som tycker det är viktigare att

Vad hände sen? ”När våldet triumferar”, Frihet 2/2013 I Frihets andra nummer förra året fick vi möta de unga som växer upp i kurdiska Kirkuk, en stad som ligger längs regionens oljeåder i kurdiska delen av Irak. På gatorna i staden står söndertrasade bilvrak efter den senaste tidens terrorattacker. Magnus Falkehed skriver: ”På vår tredje dag smäller det. Mitt i morgonrusningen. Först en

bilbomb. Folk springer för att hjälpa de skadade och lemlästade. Då smäller den andra bilbomben. Den får delar av det bruna polishuset att rasa samman.” Den senaste tiden har situationen i Irak blivit alltmer instabil och våldet har återigen trappats upp i Kirkuk. I juni tog beväpnade kurdiska styrkor makten över staden i samband med

att irakisk militär drog sig tillbaka från regionen. Den turkmeniska gerillan hotar att ta till vapen om den kurdiska militären i Kirkuk inte återlämnar staden till landets centralregering. Samtidigt utför det islamistiska terrornätverket ISIS attacker mot oljefält i närheten av staden. Vid tidpunkten för Frihets pressläggning var läget ännu oklart.

7 5/2014

FRIHET

hålla oss uppdaterade om vad våra bekanta äter till lunch än den politiska situationen i Europa. Vi är läskigt godtrogna och tar demokratin lika mycket för givet som gratis utbildning. Våra privilegier är så självklara att vi inte ens kan föreställa oss att miljoner människor på denna jord fortfarande inte har rösträtt. Fortfarande inte har yttrandefrihet. Fortfarande lever i extrem fattigdom. Jag blir rädd när jag tänker på att vi är en hel generation som slutat reagera. När jag inser hur lätta vi är att manipulera. Hur hårt vi styrs av konsumtion och trender. Men man får inte glömma att det räcker med att en tittar upp från skärmen och börjar se verkligheten. Att den kanske kan knuffa till kompisen bredvid så att hen väcks ur mobildvalan. Att dessa två människors plötsligt avvikande rörelsemönster resulterar i en reaktion hos alla de andra skärmslavarna runt omkring. Man får inte glömma att vi alla är mellan 15 och 25 år, om det är någon gång vi ska starta revolution så är det nu. /Frida Lundgren

H AL LÅ DÄ FOTO: SSU

DARINA AGHA Internationell sekreterare SSU.

– SSU fördömer Israels attacker Hur ser SSU på Israels attacker i Gaza? – SSU fördömer attackerna mot civilbefolkningen och ser det som ett brott mot folkrätten. Kriget har medfört katastrofala konsekvenser för människor i Gaza som en följd av Israels blockad. Vad har SSU gjort för att hjälpa de drabbade? – Vi, som politiskt ungdomsförbund med många medlemmar som brinner för ett fritt Palestina, har organiserat och mobiliserat kring lokala manifestationer. En nationell namninsamling har också spridits på sociala medier, där tusentals skrivit under för ett fördömande av Israels aggression. SSU har även bidragit till att sprida Palmecentrets insamling för Gaza – #duochjagförgaza. Vilka kontakter och samarbeten har ni i regionen? – SSU har nära kontakt och samarbetar

sedan många år tillbaka med våra systerorganisationer Fatah Youth i Palestina och Young Meretz i Israel. Tillsammans med Fatah Youth har SSU ett pågående utbytesprojekt som syftar till att stärka deras organisation. SSU ordnar utbildningar med fokus på kampanj, feminism och ledarskap. Vad behövs för att åstadkomma en varaktig fred? – Militärt våld kommer inte att stoppa ockupationen. Det är endast genom politiska lösningar och rejäla påtryckningar från det internationella samfundet som en tvåstatslösning kan uppnås. SSU har en viktig roll i att uppmuntra de progressiva politiska krafterna i både Israel och Palestina. TEXT: DANIEL MATHISEN

”Att städa andras hem har för många inneburit frihet.”

SUSANNA BIRGERSSON, LEDARSKRIBENT DN, APROPÅ ATT ALI ESBATI (V) ANVÄNT TERMEN ”TJÄNSTEFOLK” I SAMBAND MED EN DEBATT.

CSN CASHAR IN Centrala studiestödsnämnden, CSN, får lättare att kräva in skulder utomlands. En domstol i Kalifornien i USA har nämligen slagit fast en betalningsplan mellan en låntagare och CSN, något som aldrig hänt tidigare. Låntagaren har tidigare motsatt sig att betala en skuld motsvarande 700 000 kronor. – Utslaget ger oss nya möjligheter att få skulden fastställd i domstol, vilket betyder att det är betydligt enklare för oss att få betalt, säger CSN:s generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg.

STYCKEN

SÅ MÅNGA TIDSZONER HAR RYSSLAND.

8 5/2014

FRIHET

UTPRESSAD PADDA I Australien och Nya Zeeland har ﬂera användare av iOS-produkter rapporterat att deras prylar blivit hackade. När användarna har startat sina enheter så har det meddelande ni ser här ovan dykt upp på skärmen och sedan har hackaren bett om 100 dollar för att låsa upp enheten. Även användarnas datorer rapporteras ha blivit kapade. Exakt hur många personer som drabbats är oklart – Apple har ännu inte uttalat sig om det hela.

VAL I VÄRLDEN: BRASILIEN

Typ av val: Presidentval. Valdatum: 5 oktober. Statsskick: Förbundsrepublik. Invånare: 202 miljoner.

Kuriosa 1: Brasilien är världens längsta land. Kuriosa 2: 60 procent av världens regnskog finns i landet.

VAD: 5 oktober är den första omgången av Brasiliens presidentval. Om ingen av kandidaterna får över 50 procent möts de två kandidater som fått flest röster 26 oktober. HISTORIA: Precis som så många andra latinamerikanska länder är Brasiliens 1900-talshistoria präglad av militärdiktatur. Det var i mars 1964 militären tog över efter att vänsterpresident João Goulart valts. Militärdiktaturen styrde fram till 1985 och blev på många sätt en modell för andra latinamerikanska diktaturer att ta efter. Med ledord som säkerhet undantrycktes oppositionella. Under den här perioden stötte diktaturen så klart på motstånd. En av dem som tog upp vapen för demokrati var Dilma Rousseff, samma Rousseff som nu är president. KANDIDATERNA: Ett tiotal kandidater har anmält intresse. Men egentligen är det bara tre kandidater som samlar tillräckligt mycket stöd för att anses vara trovärdiga. President Dilma Rousseff har fortfarande en klar ledning i opinionen men stödet har svajat i opinionsundersökningarna. Rousseff tog över som ledare för socialistiska arbetarpartiet PT efter omåttligt populära Luiz Inácio Lula da Silva. De främsta motkandidaterna är Aécio Neves från mittenpartiet PSDB, ett parti som kallar sig socialdemokrater men underkänner höger- och vänsterskalan. Neves är inte lika intresserad av att satsa stora offentliga resurser på landets fattiga som presidenten. Den andra motkandidaten var fram till mitten av augusti Eduardo Campos från det brasilianska socialistpartiet PSB. Tyvärr omkom Campos i en tragisk flygolycka. I stället tar Marina Silva över som motkandidat. Hennes kandidatur kastar om valets förutsättningar i grunden. Silva har tidigare suttit i PT-ledd regering och är en populär och känd miljöaktivist. Intressant att veta är att PSB och PSDB samarbetar

9 5/2014

FRIHET

i São Paulo. I andra delar av Brasilien samarbetar PSB med PT. Det ser olika ut över hela landet. POLITISKA LÄGET: Brasilien har under de tolv år PT styrt gjort en fantastisk resa. Stora delar av den mest extrema fattigdomen har utrotats. Tillväxten har varit hög och fördelats förhållandevis jämlikt. Men den senaste tiden har någonting hänt med stödet till regering. Detta trots att Rousseff lovade större bidrag till de fattigaste och är förvaltare av en framgångsvåg som inte riktigt avtagit. Inflationen är hög, vilket gör att de allra fattigaste har svårt att få ihop pengar att klara sig på. Under sommarens fotbolls-VM för herrar gick många människor ut på gatorna och protesterade. Inte minst mot att turneringen blivit väldigt kostsam för skattebetalarna och fattiga människor fått flytta på sig när vägar och arenor byggts för att ta emot lag, supportrar och medier. Det som då talar emot Silva är att hon valet 2010 var presidentkandidat för Brasiliens gröna parti, något som riskerar att minska förtroendet för henne bland PSB:s lokala aktivister. Däremot är hon väldigt populär i vissa grupper, inte minst bland de kristna evangelisterna som hon själv tillhör, en växande väljargrupp som blir allt mer inflytelserik. En annan sak som talar mot Silva är att PSB har mycket mindre resurser än PT, som växt till ett sant maktparti. Men om PSB:s Silva tar sig vidare till en andra valomgång börjar allt fler experter tro att Rousseff faktiskt kan hotas. Inte minst då Silva har ett stöd hos vissa fattiga väljargrupper som annars inte brukar rösta. När Campos var PSB:s kandidat sa experterna samstämmigt att valsegern var Rousseffs om hon själv inte såg till att förlora den. Men med Silva på spelplanen har allt kastats om. I den senaste opinionsundersökningen ser det ut att bli jämnt – om Silva väl tar sig till en andra valomgång. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: TEXASJOHNY

PTS TVÄRVÄNDER OM DATALAGRING Efter att regeringens egen utredning tidigare fastslagit att Sverige inte bryter mot några EU-lagar med det svenska Datalagringdirektivet, säger nu PTS att myndigheten börjar tillämpa de svenska datalagringsreglerna. Det var efter det att EU i april ogiltigförklarade det svenska Datalagringsdirektivet som PTS meddelade att man inte längre skulle vidta några åtgärder mot operatörer som väljer att inte spara uppgifter enligt Datalagringsdirektivet. Beslutet från PTS betyder med andra ord att svenska operatörer återigen måste lagra vilka som mejlar, sms:ar samt pratar i telefon med varandra. Uppgifterna måste operatörerna spara i minst sex månader.

”Begränsa strejkrätten.”

CHRISTER NYLANDER, FOLKPARTIETS TALESPERSON I ARBETSMARKNADSFRÅGOR, TYCKER ATT FACKET HAR FÖR MYCKET ATT SÄGA TILL OM PÅ ARBETSMARKNADEN.

KLASSFÖRAKT I SVENSKA MEDIER ENLIGT NY STUDIE Mediebilden av arbetarklassen i Europa har blivit allt mer negativ, enligt en studie som Open Society Foundation genomfört i sex europeiska städer, bland annat Stockholm. I Open Society Foundations rapport, som omfattar Stockholm, Århus, Amsterdam, Berlin, Lyon och Manchester, framgår det att medierna i allt större utsträckning porträtterar vit arbetarklass som lata och odugliga snyltare, särskilt i Storbritannien. I den del av studien som rör Sverige konstaterar rapportförfattarna att porträttering av arbetarklass som ”white trash” börjat dyka upp i medierna. Dessutom upplever intervjuade i den svenska studien att mediebevakningen av vissa områden är bristfällig och fokuserar på negativa händelser och aspekter.

MEGAJORD

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

Astronomer upptäckte nyligen en ny typ av planet, med klippig terräng och 17 gånger så tung som jorden. Planeten går under namnet Kepler-10c, och det som gör den särskilt intressant är att den har egenskaper liknande jordens, med goda förutsättningar för liv. Kepler-10c cirkulerar runt en solliknande stjärna en gång var 45:e dag och ligger 560 ljusår från jorden. - Det faktum att planeten består av sten är ett gott tecken. Kan det uppstå sten, kan det uppstå liv, säger Dimitri Sasselov, forskare vid Harvarduniversitetet i ett pressmeddelande.

procent

AV TJEJER MELLAN 10 OCH 18 ÅR TILLBRINGAR MINST TRE TIMMAR PÅ NÄTET DAGLIGEN. MOTSVARANDE SIFFRA FÖR KILLAR ÄR 23 PROCENT. (SCB)

DJURRÄTTSAKTIVISTER FÅR FÄNGELSE Göta hovrätt valde att skärpa straffen i ﬂera avseenden för fem djurrättsaktivister som åtalats för att bland annat ha hotat minkfarmare och deras anhöriga, skändat gravar samt gjort olaga intrång. Nu döms fyra av de fem till fängelse, från ett till två och ett halvt år. De två som anses ha störst skuld är de som får de längsta straffen. En av dem döms till villkorlig dom. Hovrätten var enig.

”Skaffa ett liv.” Skådespelaren Mikael Persbrandt till frågvisa journalister när han var på väg in till rättegången i Svea hovrätt. Persbrandt är dömd för brott mot narkotikalagen.

”Så varför dog dinosaurierna ut?”

JEFF MILLER, REPUBLIKANSK KONGRESSLEDAMOT FRÅN FLORIDA, SVARAR PÅ FRÅGAN OM KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SKAPATS AV MÄNNISKOR.

10 5/2014

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex! Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

14 SEP – 5 OKT

september. Kommun-, landstingsoch riksdagsval.

Är det olagligt att ha sex på en offentlig toalett? Jag undrar var det är lagligt att ha sex. Är det olagligt att ha sex på en offentlig toalett, i en bil eller utomhus? Det är tillåtet att ha sex utomhus, i bilen och på offentliga platser om det inte stör någon annan. Om det är andra i närheten som störs av sexet så kan det vara olagligt. Då kan den eller de som har sex bli polisanmälda för förargelseväckande beteende. Det gäller oavsett om det är en ensam person som har solosex eller flera personer som har sex med varandra. Att ha sex på olika platser kan innebära spännande och upphetsande upplevelser. Det kan också vara upphetsande och spännande att ha sex någonstans där andra ser, men det är förstås viktigt att ingen behöver se på som inte vill göra det. Vad är hemorrojder egentligen? Är det bara gamla som får det eller kan tonåringar också ha hemorrojder? Hemorrojder är vanligt och personer i alla åldrar kan få dem. Varför hemorrojder ﬁnns vet man inte. Hemorrojder betyder att små vävnadskuddar som ﬁnns i analen blir förstorade. Det kan leda till att man blöder från analen, att det kliar och svider runt analöppningen och ibland att bajs eller slem läcker ut. Ibland kan man känna att det är något som buktar ut vid analöppningen.

Att ha hemorrojder är inte farligt och brukar gå över av sig själv, men eftersom de kan göra ont vill en del ändå behandla dem. Då finns det olika typer av medicin som man kan använda. En del av medicinerna är receptfria. Om du som

– Hemorrojder är vanligt och personer i alla åldrar kan få dem. tonåring vill ha råd om behandling så kan du kontakta skolsköterska eller vårdcentral. En del symtom kan vara samma som vid kondylom, så om det kliar och svider runt analen och/eller är något som känns som vårtor kan det vara bra att kolla upp det på en ungdomsmottagning ifall man har haft analsex. Kondylom kan överföras direkt mellan slemhinnor men också via en hand vid smeksex.

september. Parlamentsval i Fiji.

september. Skottland folkomröstar om självständighet från Storbritannien.

september. Internationella fredsdagen .

SKILJELINJEN

Har regeringen gjort ett bra jobb mot arbetslösheten?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Nej. Varför inte? – 2006 gick Moderaterna till val på att minska arbetslösheten. Under Moderaternas tid vid makten har arbetslösheten ökat, från drygt sex till åtta procent. Ungdomsarbetslösheten har stigit.

Vad vill du som socialdemokrat göra istället? – I stället för att fortsätta sänka skatten för dem som redan har det bra vill vi underlätta för företag så de kan växa och anställa ﬂer. Vi vill också öka bostadsbyggandet, vilket kommer att skapa tusentals nya

jobb. Vi vill anställa ﬂer i skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Ungdomsarbetslösheten ska knäckas genom att vi inför en 90-dagarsgaranti som innebär att unga ska vara garanterade antingen jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar.

– Ja, men mer behöver göras. Varför? – I dag är det 50 000 ﬂer unga sysselsatta än 2006. Idag är det 250 000 ﬂer som har ett jobb att gå till jämfört med 2006. I dag har utanförskapet minskat med 200 000 människor

jämfört med 2006, och detta utan sänkta löner eller neddragningar i välfärden. Detta i en omvärld där miljoner jobb försvunnit. Vad tycker du som muffare man kunde gjort mer? – Vi skulle behöva riva

de höga murarna in på arbetsmarknaden och lösa problemet att det tar för lång tid att hitta sitt första jobb. Vi behöver tätare kontakter mellan utbildning och arbetsliv och en bättre arbetsförmedling.

26 28

september. Fackförbundet Vision har förbundsmöte. september. Folkomröstning i Schweiz.

ORDFÖRANDE SSU

ERIK BENGTZBOE, ORDFÖRANDE MUF

11 5/2014

FRIHET

oktober. President- och parlamentsval i Brasilien.

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

– Freden är fortfarande en process I DECEMBER ÄR det tio år sedan tsunamin ödelade Banda Aceh på norra Sumatra. Mer än hälften av alla de cirka 230 000 människor som dog i flodkatastrofen dog just här. Men tsunamin blev också en knuff i rätt riktning mot ett efterlängtat fredsavtal i det trettio år långa inbördeskriget mellan gerillan och den indonesiska regeringen. ÄNNU LIGGER ETT 2 600 tons fartyg kvar på land, flera kilometer från havet. Ett monument, en fotoutställning och ett museum beskriver det som hände den där annandagen 2004 för oss besökare som vill försöka förstå. Det är en märkligt abstrakt känsla att se bilderna av hur den väldiga vattenmassan drog med sig allt i sin väg. Hur den rev upp träden med rötterna, knäckte husen, svepte med sig bilar, båtar, bråte, människor. När vattnet drog sig tillbaka blev kaos kvar. Höga drivor av plockepinn och skrot. Döda kroppar, ruttnande kadaver. I DAG SER gatorna ut som i vilken indonesisk stad som helst, möjligtvis lite mer städade. I ett palats inte långt ifrån stora moskén sitter guvernör Zaini Abdullah och skriver under papper på löpande band. Han är 74 år och hade kunnat leva som pensionär i Sverige, efter närmare 25 år som svensk medborgare. Men det var det här han jobbade för hela tiden. På kvällar och helger när inte

Fittja vårdcentral eller någon annan vårdinrättning krävde hans tid som läkare var han ”utrikesminister” i den dåvarande exilregeringen och separatistgerillan. I Sverige fanns GAM-gerillans inre krets, och högste ledaren Hasan di Tiros lägenhet i Alby var högkvarter. Både hans person och hans svenska hem tycks ha fått ett mytomspunnet skimmer i Banda Aceh. Frågorna kommer när jag sitter på ett av stadens alla kaféer och avslöjar att jag är från Sverige. Hur levde Hasan di Tiro? Bodde han i ett palats? Behandlades han som en prins? I Sverige levde han i trettio år i en förort i södra Stockholm där få visste vem han var. Men i Aceh är och förblir han för alltid en inflytelserik person. Även nu, fyra år efter sin död. KANSKE HADE MAN undvikit att en symbolisk dispyt om vilken flagga provinsen får använda skulle få överskugga allt annat under det senaste årets politiska diskussioner med centralregeringen, om relationen till Indonesien inte fortfarande dragits med smärre infektioner. Och man kan tycka att fokus borde ligga enbart på ekonomi, hälsa och återintegration av före detta gerillasoldater i stället för att skärpa sharialagarna. Men i ljuset av hur en katastrof kan vändas till fred är ändå Aceh en framgångssaga. Thailand, Filippinerna och Burma är bara

21 5/2014

FRIHET

några av dem som nu tittar på Acehs exempel. Nästan varje månad kommer någon delegation på studiebesök, och ofta får den finske medlaren Juha Christensen vara med och berätta om hur freden kom till Aceh. Han håller fortfarande regelbunden kontakt med både den indonesiska regeringen och den före detta gerillan, och säger att han i dag inte kan se något hot mot fredsprocessen. Processen? Jag reagerar på ordvalet, men det är förstås medvetet. Och kanske är det en faktor i framgångarna, att ge arbetet tid och vara långsiktig i sina förväntningar. Nästan ett decennium har gått sedan överenskommelsen, men parterna fortsätter att se freden som en pågående process. S

Karin Wallén är frilansjournalist och skribent. karin@karinwallen.se

FRIHET

12 5/2014

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

Vad vill Europas unga? VI GILLAR ATT tala om olika generationer. Hur vi kollektivt är definierade av vår tid och våra ekonomiska villkor. 40-talisterna är på ett sätt: Köttberg! Generation X på ett annat: Ironiker! Och så den omtalade millennie-generationen, vi som är födda från tidigt 80-tal och fram till runt år 2000. Definierade av teknologi, sociala medier och terroristhoten efter den 11 september 2001. Bortskämda och otacksamma lever vi livet på 140 tecken och instagrammar varje måltid. Så går karikatyren. Men vi är också kreativa, värdesätter andra värden än pengar och vill inte vara chefer, snarare fria att utveckla oss själva. I Sverige präglades många av oss även av nedskärningarna på 90-talet. I USA DISKUTERAS millennie-generationer ständigt. Kanske framför allt för att de visat sig ha så stor politisk betydelse. Det var i hög grad denna väljarvåg som Barack Obama red fram på i två val. Millennie-generationen betonar antidiskriminering, tolerans, jämlikhet och mångfald. De har en positiv inställning till invandring och är relativt ointresserade av att fortsätta utkämpa den amerikanska politikens kulturkrig: om aborter, homosexualitet och rätten att bära vapen. När den israeliska arméns bomber föll över Gaza i somras var den amerikanska opinionen ovanligt kritisk. Det sades bero på millennie-generationen. Unga amerikaner har börjat omvärdera sitt lands starka stöd till den israeliska högern. Allt detta borde vara en god nyhet för progressiva krafter. Människor tenderar att definiera

sina politiska uppfattningar som unga och hålla fast vid dem. Det är därför lätt att dra slutsatsen att millennie-generationen kommer innebära en sväng vänsterut för samhället. I alla fall tills man tittar på Europa.

ta konsekvenser och hur de utspelade sig just på den jord de nu trampar drygt sextio år senare. Men det förklarar inte skillnaden mot USA. För den amerikanska millennie-generationen minns inte heller Hitler.

I FRANKRIKE VISAR opinionsmätningar enormt stöd bland unga, inte för vänstern utan för de högerextrema. Marine Le Pen och hennes främlingsfientliga Front National lockar millennie-generationen. De franska statsvetarna är i chock. Det finns rent av mätningar som visar att Le Pen skulle kunna vinna över både socialisternas Francois Hollande och de konservativas Nicholas Sarkozy bland unga väljare i ett kommande presidentval. Vad är det som håller på att hända i Europa? För tittar man på Österrike ser man ett liknande mönster. I det senaste valet kom 25 procent av det främlingsfientliga FPÖ:s stöd från österrikare under 30. Det är mer ungdomsröster än vad något annat parti lyckades skrapa ihop. När Österrike 2008 som första EU-land sänkte rösträttsåldern till 16 år gick 200 000 av dessa tonåringar och röstade på FPÖ. ”Jag är inte nazist och jag gillar kebab”, säger partiets ledare Heinz-Christian Strache.

I FRANKRIKE SKULLE den höga ungdomsarbetslösheten kunna vara en del av ekvationen. Många ser Marine Le Pens löften om att minska invandringen som ett löfte om att jobben ska gå till dem och inte till utlänningar. Men i Österrike existerar det knappt någon ungdomsarbetslöshet. Bilden är mer komplex än så. Även bland Sverigedemokraternas väljare finns många unga. Det var unga, arga män på landsbygden som var med och lyfte in partiet i den svenska riksdagen 2010. Det pågår onekligen någonting i Europa bland unga. Något som gör oss radikalt annorlunda än USA. Och någonting som hade behövts diskuteras mycket mer. 

EUROPAS STATSVETARE HAR förklarat fenomenet med att den unga generationen inte har något minne av världskrigen. De vet inte vad som står på spel. De förstår inte främlingsfientlighetens ytters-

FRIHET

13 5/2014

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Batonger mot hunger För åtta år sedan avskaffade Norge ett över 100 år gammalt tiggeriförbud. Nu har landet, som är ett av världens rikaste, åter börjat reglera möjligheten att be förbipasserande om pengar. Inom ett år ska ett nationellt förbud vara på plats med möjlighet att utvisa utländska tiggare. TEXT: ARVID JURJAKS FOTO: MALIN PALM

14 5/2014

FRIHET

15 5/2014

FRIHET

St e på lian fic Ki Ta k rke ka St el ns cu u ia B ha n T ym nde n ak isjo rv fö ac n isa rs t k u ti i O r C om gg slo ori n til a fö . Pr a o l N r a ec c or tt is s h C ge få o a frå iho m d nte n p et mir Ru pe u m ng nga i en än ar g ie n par els n. är et ka

I, I AM from Romania. – Hi, I am from Romania. Frasen på engelska upprepas av var och en av eleverna runt bordet. – I live in Oslo. – I live in Oslo. De skriver ner meningarna på A4-papper framför sig, åtta personer i olika åldrar. Engelsklektionerna ordnas av Kirkens Bymisjon och hålls varje torsdag. Eftermiddagssolen silar in genom fönstren. Det är tryckande kvavt. Med viss möda går eleverna igenom civilstatus, familj, intressen. – I like to collect bottles. – I like to joke with my boy. – I like to sleep. – I like to work. När lektionen är slut ska de återvända till gathörnen i staden för att tigga. Ingen av dem har något varaktigt arbete att gå till. Om nätterna sover de i tält i skogarna som tar vid efter tunnelbanans ändhållplatser. CORINA, SOM INTE vill ha med sitt efternamn i tidningen, har fått hjälp med att skriva ett cv. Hon är 21 år och har kommit till Norge tillsammans med sin bror Gabriel, 20, och sin make, Cantemir, 26. Under bilden av en leende Corina räknas framför allt olika typer av hushållsarbete upp. På baksidan informeras det på norska om att privatpersoner kan anlita andra privatpersoner för hushållssysslor utan att behöva betala arbetsgivaravgift, och att lönen är skattefri

upp till 6 000 norska kronor. Ibland städar Corina hos en vitrysk familj för omkring 200 kronor per tillfälle. Betalningen är densamma, oavsett hur många timmar hon jobbar. Hittills har ingen från Norge gett henne något jobb. Den mesta av tiden måste hon, hennes bror Gabriel och Cantemir tigga och samla pantflaskor för att få ihop pengar. Kvar i Gorj, ett gruvdistrikt i sydvästra Rumänien präglat av fattigdom och hög arbetslöshet, finns Corinas och Cantemirs femårige son, Samir, som bor hos Cantemirs mamma. – My favourite drink is Coca-Cola, säger Cantemir. – My favourite drink is saft, säger Corina. – Juice, rättar läraren, Stelian Takacu. Corina suckar, lägger huvudet i ena handen. Energin är slut. De äter en måltid om dagen, kanske två. ”I am hongely”, skriver Corina på ett papper, och håller upp det för resten av klassen. Hon lägger till ett ”please”, håller upp lappen igen och drar ironiskt på munnen åt det som nu liknar en tiggarskylt. Inom ett år kan det vara förbjudet att sitta med en sådan skylt på gatorna i Norge. TORSDAGEN DEN 15 december 2005 klev dåvarande justitieministern Knut Storberget upp i Stortingets talarstol. Hans parti Arbeiderpartiet hade just vunnit valet över den tidigare högerregeringen. Trots det skulle han den här eftermiddagen tala för en proposition som lagts fram av hans borgerliga föregångare. Den politiska enigheten kring den här frågan var dock så total att

16 5/2014

FRIHET

m Ele ed n Co a To rin ad a, er Ad oc ria h S n Bo telia la n i o Ta ch ka Ca cu nt til em lsa ir mm iO slo ans . en he Ulf tig av mm Lei ge de a rst rif p i M ein ör ol , bu iti oss Frp d ker ut , h hå s an a rd om fö r s e r as t. driv Osl me er o. H ste frå a r ga n ä n r

SEDAN 2013 HAR två norska regeringar till både vänster och höger börjat reglera möjligheten att be andra om pengar på gatan. Det är nu möjligt för varje enskild kommun att förbjuda tiggeri lokalt. – Det är en politisk kamp som jag var med och vann för åtta år sedan och som vi nu håller på att förlora, säger Venstre-politikern Odd Einar Dørum, som var justitieminister i den borgerliga regering som initierade avkriminaliseringen för åtta år sedan. Branschorganisationer inom turism och handel har drivit på genom utspel i media, och i flera kommuner lägger nu förslag om lokala förbud. Oavsett hur de politiska församlingarna runt om i Norge beslutar i höst väntas regeringen, bestående av Høyre och Fremskrittspartiet, inom ett år gå samman med Senterpartiet om ytterligare en nivå i regleringen – ett nationellt förbud mot att tigga. – Alla tre har detta i sina partiprogram. Det har varit något som vi alla gått till val på, så det är ingen hemlighet att vi vill ha ett nationellt förbud, säger Ulf Leirstein, ledamot i justitieutskottet för Fremskrittspartiet. Han var partiets representant i förhandlingarna om det lokala förbudet och hoppas nu kunna hindra det som han kallar för ”en explosion av tiggare” i Norge. Argumenten som används för ett förbud är bland annat ökad kriminalitet kopplad till tiggeri, till exempel fickstölder men också sådant som urinering på offentlig plats och människor som sover i parker eller bilar. Även uppfattningen att det skulle vara organiserad brottslighet och människohandel bakom det ökade antalet tiggare läggs fram som argument. Något som har varit svårt att bevisa. I den färska rapporten ”Gateliv”, som beställdes av den förra regeringen, uppger polisen att det framför allt i Oslo finns problem med fickstölder och snatteri kopplat till ökningen av EU-migranter. Rapporten säger också att det finns tecken på ett ökat problem med människohandel knutet till tiggeri, men att det krävs mer forskning för att slå fast att så verkligen är fallet.

det inte fanns någon prestige. Norge skulle avskaffa lösdrivarlagen, som i över 100 år gjort det olagligt för människor i ett av världens rikaste länder att tigga. – Det är inte rätt att göra det straffbart att be förbipasserande om pengar. Det obehag som en sådan handling kan väcka kan inte anses skadligt och bör därför inte kvalificeras till bruk av straff, sa Knut Storberget innan lagändringen röstades igenom. Läser man den borgerliga propositionen är retoriken densamma. Tiggeri är ett oönskat fenomen, står det, men ”först och främst av hänsyn till den som tigger, framför av hänsyn till förbipasserande”. Den 1 juli 2006 trädde lagändringen i kraft. Missbrukarna, som framför allt var de som behövde tigga vid den här tiden, skulle inte behöva oroa sig för att bli bötfällda ifall de behövde be om hjälp på gatan. Ett halvår senare gick Rumänien och Bulgarien med i EU. Och i takt med att narkomanerna i högre utsträckning fått sällskap av framför allt rumänska och bulgariska medborgare, varav de flesta romer, har norrmännens inställning till människor som tigger ändrats.

ga Co to rin rn a a är i O 21 slo å fö r oc ra h tt m få ås ih te op tig pe ga ng på ar .

”Corina suckar, lägger huvudet i ena handen. Energin är slut. De äter en måltid om dagen, kanske två.”

17 5/2014

FRIHET

lo Os el om ri rr ab no r G n ro t. an s b täl sv na i i gn ori la So C Bo n ir, an sjö tem dri g A in an kr , C vän a a rn rin ras ga Co de h ko r I s bo oc

å ks r ta oc en be är d ar on om on . H , s isj slo liv” . ym i O ate llde s B er ”G tä en gg n es rk ti te b Ki om por rge på r s ap i No el ko ll r nk is ti en ae änn tare ring Fr a e m fat ge nn d för re ha ra ed rra Jo nä m fö

JOHANNA FRAENKEL PÅ Kirkens Bymisjon är medförfattare till ”Gateliv”. – Om det verkligen hade rört sig om människohandel, då finns det rättigheter. Offer för människohandel, om så bara möjliga offer för människohandel, har rätt till hjälp och bistånd, säger hon. Det är också ”Gateliv” som kunnat ge den hittills enda tillförlitliga uppskattningen av antalet tiggande EU-migranter i Norge, mellan 500 och 1 000 personer. Ulf Leirstein har läst rapporten, men pekar hellre på Oslopolisens önskemål om ett nationellt förbud. – De har bett om att få detta som ett redskap i kampen mot organiserad kriminalitet och människosmuggling, säger Ulf Leirstein och tillägger: – Jag vill inte ha tiggare var femte meter på gatan. Jag är inte för det. Och där tycker de flesta i Norge som jag. Varken polisen i Oslo, som förra sommaren ska ha pratat om en ”invasion” av 2 000 utländska tiggare bara i Oslo, eller polisstyrelsen vill uttala sig i det här reportaget om hur det verkligen ligger till med kopplingen mellan tiggare och kriminalitet. Frågan är för politisk, svarar de. I remissvaren inför lagändringen som gjorde det möjligt med lokala förbud uttalar båda ett stöd för ett nationellt förbud framför lokal reglering. Ett av de främsta skälen är att ett nationellt förbud skulle göra det möjligt att utvisa utländska tiggare. COSTIN, 50 ÅR, står böjd över sina kryckor i korsningen av Karl Johan och Kirkegatan. Oslos shoppingstråk är fullt med folk. Costin skramlar med några mynt i en pappmugg för att få uppmärksamhet. Vi har fått följa med Kirkens Bymisjon på deras uppsökarverksamhet. Med stöd från Extrastiftelsen är den en av organisationerna i Norge som arbetar närmst de fattiga EU-migranterna. Men på grund

av den senaste tidens debatt har det spridits rykten bland tiggarna som gör det svårare att få kontakt med dem. Några av dem som vi möter på Karl Johan vill inte låta sig intervjuas. – De är rädda för att polisen och andra ska stjäla deras tillgångar, säger Raluca Ioana Motei, som för tre år sedan kom från Rumänien till Norge för att jobba som socialarbetare. Costin med kryckorna vill däremot prata. Men han vill inte att barnens kompisar ska se att deras föräldrar tigger och vill därför inte ha bild och efternamn med i reportaget. – Jag kom för ett bättre liv. I Rumänien får jag 50 euro i sjukersättning varje månad. Det räcker inte ens till att betala boendekostnader. För att få mat var jag tvungen att låna pengar. Medan vi pratar tar Costins fru hans plats för att vakta deras tillhörigheter och fortsätta tigga. De är romer, och bittra på den diskriminering de möts av i hemlandet. Deras söner får inget jobb, och korruptionen är utbredd. Costin säger att han upplever det som om han har blivit utkastad från Rumänien. – Jag är ledsen över att vara rumän, säger han. Förhoppningen om ett bättre liv i Norge har grusats, och Costin minns första gången han var tvungen att tigga om pengar för att överleva. – Det var i år. Jag skämdes och kände mig förödmjukad. Liksom flera andra som tigger i Oslo säger Costin att förbipasserande ger allt mindre. – Det mesta jag någonsin tjänat under en dag är 120 kronor. I dag har jag fått 11. Min fru har fått en krona. Förutom Kirkens Bymisjon har även Frälsningsarmén och Röda Korset hjälpverksamhet för dem som lever på gatorna i Norge. Organisationen Folk er Folk ger bland annat ut en tidning som flera av EU-migranterna säljer.

18 5/2014

FRIHET

– Om det verkligen hade rört sig om människohandel, då finns det rättigheter. Offer för människohandel, om så bara möjliga offer för människohandel, har rätt till hjälp och bistånd.

TIGGARE I NORGE Eftersom Norge tillsammans med EUländerna ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, gäller EU:s regler om fri rörlighet även i Norge. Flertalet av de utländska personer som tigger i Norge kommer från Rumänien och tillhör i huvudsak de minoritetsgrupper som kallar sig ţigani på rumänska. Bland dessa är de flesta romer. Det finns inga säkra uppgifter o m hur många som tigger i Norge, men enligt uppskattning rör det sig om mellan 500 och 1 000 personer. Oslo har flest tiggare. Källa: Rapporten ”Gateliv – kartlegging av situasjonen til utenlandske personer som tigger” av forskningsinstitutet NOVA, Kirkens Bymisjon och Ethnical Diversity Resource Centre.

POLITISKT STÖD Den borgerliga minoritetsregeringen i Norge bildades förra året med stöd av Kristelig Folkeparti och Venstre. De två stödpartierna är emot ett nationellt tiggeriförbud. Men genom att vända sig till Senterpartiet kan regeringen trots det få majoritet för frågan i Stortinget. I oppositionen är Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti och Miljøpartiet De Grønne emot ett nationellt tiggeriförbud.

FOLKLIGT STÖD I juni publicerade Bergens Tidende en opinionsmätning som visade att 46 procent av de 1001 tillfrågade stöder ett generellt tiggeriförbud i hela landet. 25 procent ansåg att tiggeri ska vara tillåtet, medan 22 procent tyckte det skulle vara upp till varje kommun att bestämma det. I april publicerade Aftenposten en mätning som visade att 67 procent av Norges befolkning var för ett förbud mot tiggeri.

. v i on m er e m int t, o rna er h m g a g ko en hö ng sä ge , m et pe a”, v or lta r d äl i N svä ge stj ll le ds an sä och i vi e ju rb g k D t, . V fö a la. de er ri . ”J tjä vu öv ge la s hu beh tig stjä örja m i om as r b e tt ng e vi d r a tvi mm lår o s tro r a t fle a k ri rin at ng ge Co till må r tig a en de u ed t l . M rbj de tjäla fö s de

19 5/2014

FRIHET

– Först sa jag nej och föreslog att två kunde bo här. Men det var inte aktuellt. Sen tänkte jag lite på saken och kom fram till att det inte skulle vara några problem för en natt.

r . t nä för lp ter sio an hjä an en ut n igr kp tta älle -m sju al e tillf EU är a n nim era ös se mi fl ml an n vid he oh i e r r J or ha na b n ei och . Ha St lo Os

MEN HJÄLPEN KOMMER också från engagerade privatpersoner. Steinar Johansen, 43, är sjukpensionär, och bor i en etta på 30 kvadratmeter i Bogerud i sydöstra Oslo. När vi besöker honom tidigt en morgon har han över natten öppnat sitt hem för två romska par, Catacin och Ramona Ghita och Petruia och Florin Nan. Deras läger i skogen hade utsatts för sabotage, och var totalförstört när de kom dit för att sova kvällen innan. – Först sa jag nej, och föreslog att två kunde bo här. Men det var inte aktuellt. Sen tänkte jag lite på saken och kom fram till att det inte skulle vara några problem för en natt, säger Steinar Johansen som funderar på att sälja sin stuga i fjällen för att kunna hjälpa till ytterligare. – Jag tror att rika i större utsträckning önskar hårdare tag än folk som har upplevt fattigdom själva, säger han.

oc oc Me ks h d e å l tjä åta n m na si a g m fo sk ö er to v pe gr er ng afe hu ar ra vu än s m de om ed t vå ha Ad gar n ria ba tig n r ge Bo n k r, lai om sä . D m ge å a r h ka fra an n h m an .

ÄNDSTATIONEN PÅ DEN gröna linjen heter Sognsvann. Hit åker Osloborna för att gå promenader runt sjön och motionera. Corina, Cantemir och Gabriel åker hit för att gömma sig, långt in i skogen, där joggingspåren övergått till smala stigar. Även Adrian Bolai, som de känner från hemtrakterna i Rumänien, bor med dem i de två tält som är deras hem. De har tvingats byta plats flera gånger efter att polisen kommit med vräkningsorder. Myggorna är aggressiva. Blåbärsrisen är täta, men bara här och där syns ett fåtal bär. I morgon ska de ta med sig maskeradkläder till stan. Det är varmt och påfrestande att stå med en gummimask över ansiktet hela dagen, men det ger mer pengar. Adrian Bolai har ett munspel som han spelar på. – En del är väldigt snälla, andra svär och spottar åt en. Det beror på. Folk är folk. Men i allmänhet är de väldigt snälla, säger Corina. Det var när Cantemirs pappa oväntat dog för tre år sedan som paret tvingades söka sig från Rumänien för att trygga familjens försörjning. De vill inget hellre än att återvända, men vet inte till vad eller med vilka pengar. – Den värsta frågan folk kan ställa till mig är varför jag sitter på gatan. Det är väl uppenbart, säger Corina och fortsätter: – De säger: Du är ju vacker, varför letar du inte efter ett jobb? Jag brukade leta. Men vet du vad de gör? De tar mitt telefonnummer och säger: Jag ringer dig. Men sedan gör de ingenting. S

20 5/2014

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

21 5/2014

FRIHET

Karin Wallén är frilansjournalist och skribent. karin@karinwallen.se

– Östermalm f ick mig att fatta klassamhället Efter mer än ett decennium på den svenska indiepopscenen kan Love Antell få sitt stora genombrott i teveprogrammet ”Så mycket bättre”. Frihet träffar honom för att tala klassmotsättningar, gränser och popmusik. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: JULIA WAGNER

ÄR HAR JAG skrivit under i blod att det är tystnadsplikt, säger Love Antell. Han är förtegen om vilken låt han spelat in i sin studio under förmiddagen. Han har just jobbat med de låtar han ska framföra i teveprogrammet ”Så mycket bättre”. Där ska han tolka, och tolkas av, artister som Carola, Orup och Amanda Jensen. Och kanske blir det det stora genombrottet efter ett helt liv ägnat åt musiken. NÄR JAG TRÄFFAR Love har han just sprungit på stan och gjort några ärenden. För på lördagen ska han åka till Gotland och spela in programmet. Först pratar vi lite löst om lite av varje. Just nu har Love Antell dragit ner på kaffet och börjat dricka te. Han håller en lång utläggning om te gjort på en sorts svamp som växer på björk. Tydligen är det poppis bland dem han kallar ”Putins oljeoligarker.” I handen har han med sig en påse. – Jag köpte några ramar. Tänkte ta med lite bilder på familjen att ha på hotellrummet. De frågade mig häromdagen om jag kunde ta med lite personliga saker som kan bli bra i teve. Love Antell fick frågan om att vara med ganska sent. – De lägger väl något slags pussel och frågar folk. Jag gissar att jag inte var först i näringskedjan. – Jag tror att de vill ha med ett lite udda kort som mig för att hitta en tydlig motpol till stora folkliga artister som kanske Carola. Det är en bra idé. Jag tycker det är ett schyst program, och det är såklart svårt att tacka nej när man också får betalt. LOVE ANTELL VÄXER upp på rika Östermalm i Stockholm. Men han bor i hyresrätt med sin bror och finska föräldrar. På skolan finns det barn som är så rika att det inte riktigt går att förstå. Men i området finns mycket annat också. Som grannen som blir en karaktär i boken ”Fältöversten”. Ni har hört liknande historier förr. Stökig kille som skrämmer slag på de andra ungarna (bland dem Love Antell). Sedan blir det värre och värstingen slutar som narkoman.

Love Antell påpekar att lägenheten han bodde i var en hyresrätt. Det brukar han alltid påpeka. – Mina föräldrar är akademiker, jobbade statligt, men vi hade inte pengar, definitivt inte stålar som de andra på Östermalm. Det Fältöversten Love växte upp på var produkten av en annan tids politik. – Det var väl ett socialt experiment som gick ut på att få in hyresrätter i den rikaste delen av stan. Ensamstående föräldrar, pensionärer och ungdomar som studerade kvoterades in för att få en blandning i området. Nuförtiden planerar politiker för att få in välbärgade i fattiga områden och gör samtidigt sitt bästa för att hålla fel folk borta från rika. PÅ SKOLGÅRDEN FINNS det motsättningar mellan överklassen och de andra på skolan. Men klassmotsättningarna var ingenting som skapade riktigt politiskt engagemang. Snarare var det musik – popmusik – som intresserade mest. Redan som åttaåring börjar han spela musik tillsammans med sin bror. Beatles, Buddy Holly, Elvis. Han letar efter ny musik i pappans gamla skivbackar och spelar dem på den vinylspelare han och brorsan har lagat tillsammans. När han åker bil i Finland funderar han över vem som egentligen är bäst: Orup eller The Beatles. När han och brorsan Per börjar spela på Stockholms gator är det gammal musik som gäller. Mest Beatles. Love är Lennon. Brorsan Paul McCartney. Det går bra och snart får de spela på en galleria som förband till Doktor Alban och på Camilla Henemarks 25-årskalas. Mycket hetare blir det inte tidigt 90-tal. – Så fick man en del gig. Vi spelade i den första JC-butiken som öppnade på Drottninggatan, då var jag nio. Vi raggade gig genom att spela i tunnelbanan. Nu ska han snart spela in ett program med samme Orup som han som barn jämförde med The Beatles. Men trots de tidiga influenserna så är det inte i musikens mittfåra Love Antell verkat.

22 5/2014

FRIHET

– Jag tror att de vill ha med ett lite udda kort som mig för att hitta en tydlig motpol till stora folkliga artister som kanske Carola. Det är en bra idé. Jag tycker det är ett schyst program, och det är såklart svårt att tacka nej när man också får betalt.

23 5/2014

FRIHET

TIDIGT 2000-TAL BILDAS Florence Valentin. Love bor i Haninge utanför Stockholm. Han och några kompisar lever i en gammal tvättstuga som är full av instrument. Love Antell har börjat lyssna mer på punk. Ebba Grön och The Clash återkommer flera gånger när han pratar om det. Han har också sett filmen ”The Commitments”, om bandet som spelar soul i ett grått och fattigt Dublin. I filmen säger någon att soul är arbetarklassens musik. Love påverkas av filmen och fastnar för musiken. Han vill göra något liknande. Fast snarare soul med punktappning. Florence Valentin bildas. – Vi la upp några av våra låtar på nätet och fick ett uppslag i tidningen. Då kraschade hemsidan. JAG MINNS SJÄLV hur en kompis för ungefär tio år sedan kom med en bränd skiva och ett band som hette Florence Valentin. Han tyckte att jag skulle lyssna. Ganska poppigt, varnade han, eftersom vi mest av allt var inne på punk. Men det var politiskt, lovade han. Inte alltid direkt, men mellan raderna. Vi lyssnade på Stockholmsbandets demo och när de sedan spelade under Piteå dansar och ler dansade vi till blåsinstrument, motownrytmer och körsång. – Jag lyssnade mycket på svensk punk på den tiden, Ebba Grön och sånt där. Så texterna var ju i början mest parafraser på det. Vi ville kombinera det med blåssektion, två tjejer i bandet som också sjöng, och en kompis på fiol. Ja till slut blev vi jäkligt många. Sedan genombrottet har det blivit många spelningar. Första riktigt stora hitten kom med ”Pokerkväll i Vårby gård”, som spred sig bortanför den indiepublik han liksom alltid haft framför sig, säger Love. – Min musik har väl egentligen aldrig haft någon indie-cred, och det har jag väl först nu börjat acceptera. Då tyckte jag nog det var töntigt att vi i stället gick hem hos en bredare publik, nu är jag mer stolt över det. I höst kommer en samlingsskiva med det bästa från Florence Valentin och Love Antell. Kanske den sista utgivningen från bandet som är nedlagt seden några år. – Vi la ner bandet för några år sedan för att rädda vänskapen. Kanske det hade levt lite längre om vi tjänat en massa stålar, att vi klarade av att hålla ihop så länge var nog av ren övertygelse. Jag tror också att vi var klara rent konstnärligt på något sätt. LOVE ANTELL HAR hela tiden sjungit vänsterpolitiskt engagerade låtar. Förståelsen för klassamhället kom med de enorma skillnader som blev så tydliga på det lilla område Östermalm egentligen är. Men det politiska engagemanget kommer först i 20-årsåldern när Love upptäcker en gammal satirtecknare från 70-talet, Lars Hillersberg. – Jag hade själv startat ett fanzine och ville bli serietecknare. Hillersberg fick mej att fatta att konst och politik är ett starkt uttryck i kombination. Han blev inspirationskällan som visade att det gick att både vara konstnär och ha politiska åsikter. – Politiska konstnärer och popmusiker blev mina förebilder, och det spillde över i musiken och texterna jag skrev. Runt 2001 var det dessutom både Göteborgskravallerna och 11 september. Det var en väldigt politisk tid, ett uppvaknande för många. Kanske syntes det inte i populärkulturen riktigt än, så jag såg en lucka att fylla. – I dag har det helt förändrats. Nu tävlar artister nästan om att peta

in något om världsläget i varenda intervju de gör, och så har de bara gjort en helt vanlig popplatta. Den första riktigt politiska låten kom med på första skivan. ”Allt dom bygger upp ska vi meja ner”. – I början blev det väldigt mycket vi mot dom-texter. ”Allt dom bygger upp ska vi meja ner” är ju inte helt konkret, men den handlar väl om att slå mot hierarkier i samhället. EGENTLIGEN SKULLE ANTELL släppa sin nya skiva nu under hösten. Men med ”Så mycket bättre” väntar han till våren. Han har släppt en singel som är något av ett kollage av intryck från världen. Inspiration kommer från Woodie Guthrie, han som skrev ”This land is your land”. Guthrie skrev mycket om de som kom som nyanlända till Amerika och sökte jobb i Kalifornien. Och det finns en gammal folklåt som heter ”Bound for glory”. – Den handlar om fattiga migranter som liftade till Kalifornien på godståg. Han sjunger: ”This train is bound for glory, this train ain’t got no hobos”, säger Love med en väldigt stockholmsk engelska. Love säger att den låten kunde vara gjord i dag. Och inspirationen från ”Bound for glory” genomsyrar nya skivan. – Dels för att vi har främlingsfientliga partier som växer sig starka runt i Europa. Vi är emot dom, men frågan är vilken sorts gränspolitik vi i stället är för? Om lösningen är helt öppna gränser förenklas frågan alldeles för mycket, och svaret blir utopiskt. Jag stödjer Flyktinggruppernas riksråd som vill avskaffa Dublinförordninge; tillämpningen av den förordningen är den största enskilda orsaken till att människohandeln och gränsövervakningen vid EU:s gränser har eskalerat. – Var vi föds avgör vilka möjligheter vi har att resa och jobba i andra länder. Det är enormt orättvist att jag från Sverige kan resa och jobba i andra europeiska länder, men att någon från Liberia inte kan det. De flesta skulle nog se det som absurt om Stockholms kommun hade gränser mot glesbygden och införde en myndighet som ger ett fåtal tillstånd att bli medborgare. Men precis så har ju Sverige och Europa gränser. EGENTLIGEN HAR HAN mest tackat nej till att göra intervjuer. Men eftersom han tidigare medverkat som bildredaktör för Socialdemokratiska studentförbundets tidning Libertas och tecknat i Tvärdrag beslutade han sig för att ställa upp på grund av kopplingen. – När sossarna torskade valet 2006 tog många som jag lärt känna i Studentförbundet jobb inom näringslivet. Så kunde de jobba sig uppåt på sin examen i nationalekonomi. De engagerade sig politiskt som en språngbräda för karriären. Jag har jag inte varit medlem i något parti sen dess, som konstnär tror jag också man helst ska vara obunden. Men jag gillade diskussionerna och den tiden. – Det som var roligast med att vara i ett parti var att möta de här diskussionerna och förstå strategierna bakom. Den senaste tiden har Love Antell spelat väldigt lite. I stället har han tecknat mer. Han har bland annat illustrerat omslag till vänsterserietidningen Galago och en bok med politiska texter av Andres Lokko. Men det blir en spelning i sommar. – Jag ska spela på Gotland när det är Sverigedemokraternas dag under Almedalsveckan. Då ska vi göra en motkonsert. S

24 5/2014

FRIHET

LOVE ANTELL Aktuell med: Nytt samlingsalbum och medverkan i ”Så mycket bättre”. Bor: Stockholm. Lyssnar på: Cat Power och Kaliber på radion. Favoritplats: Medborgarplatsen i Stockholm. Det är en krock mellan folkhemsbyggnader, moské, kyrka och en stor grönsakshall.

25 5/2014

FRIHET

Frihetskolan

Strejk definieras som arbetsvägran på en arbetsplats och har historiskt varit fackföreningsrörelsens yttersta stridsåtgärd vid arbetskonflikter. Vid en strejk blockeras arbetsplatsen så att inget eller begränsat arbete kan utföras där. Arbetsgivare har ibland anlitat så kallade strejkbrytare för att utföra arbete i samband med strejk. Arbetsgivarens motsvarighet till strejk kallas lockout. Strejken kan omfatta alla inom ett eller flera fackförbund eller begränsas till nyckelpersoner. Strejkens högsta stadium är generalstrejken, en storstrejk som påverkar hela samhället. Strejker regleras i avtal under en så kallad avtalsrörelse mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Där regleras under vilka former stridsåtgärder är tillåtna. Brott ses som avtalsbrott. En vild strejk är en stridsåtgärd som inte följer satta avtal.

Strejker

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Varför går arbetare ut i strejk? Frihetskolan rotar runt i strejkens historia och syfte.

SALA SILVERGRUVA, 1552

GENERALSTREJKEN I CHICAGO, 1886

Gruvdrängar i Sala stoppade arbetet med krav på högre lön och bättre villkor, något som fick kung Gustav Vasa att brännmärka aktionen som en form av myteri. De strejkande fängslades eller avrättades.

En milstolpe i fackföreningsrörelsens historia är generalstrejken i Chicago, Illinois, 1886, då 300 000 arbetare - också i andra amerikanska städer - strejkade för åtta timmars arbetsdag. Konflikten fick våldsamma följder med flera arbetare dödade, den så kallade Haymarketmassakern, och datumet, den 1 maj, lever vidare som den internationella arbetarrörelsens högtidsdag.

SUNDSVALLSSTREJKEN, 1879

STORSTREJKEN, 1909

Strejken, en av landets största, bröt ut i Sundsvalls sågverksdistrikt när arbetarnas löner sänktes till en krona om dagen. Enligt arbetsgivaren berodde det på sjunkande träpriser och fallande vinster. När träpatronerna fick ett stödlån från staten om flera miljoner firades det med fest, dock utan att arbetarnas löner höjdes. Arbetarna, som hade tolv timmars arbetsdag och bodde i trånga och smutsiga bostäder, fick till sist nog. Som mest deltog 5 000 arbetare i strejken, medan sågverksägare och landshövdingen kallade in militärstyrkor. Så småningom skrämdes arbetare till att återuppta arbetet eller vräktes från Sundsvall.

Strejken inleddes i augusti 1909 och avslutades i november och var den första större konflikten mellan LO och SAF, arbetsgivarnas intresseorganisation. Bakgrunden var att lågkonjunkturen pressade företagens vinstmarginaler, och SAF krävde därför sänkta löner. Så många som en kvarts miljon arbetare gick ut i strejk, men resultatet blev nedslående. Efter hand tömdes LO:s strejkkassa och de flesta återgick till arbete efter någon månad. Splittringen inom fackföreningsrörelsen resulterade i att en fraktion inom LO gick ur och bildade syndikalisternas fackförbund, SAC.

26 5/2014

FRIHET

ÅDALEN, 1931

METALLSTREJKEN, 1945

Skotten i Ådalen kallas händelseförloppet kring en arbetskonflikt i Ådalen i mitten av maj 1931, där fem personer sköts ihjäl av militär som stod under polisbefäl. Händelsen delade Sverige i två delar om vems skuld det var att tragedin inträffade, och skillnaden i åsikter märktes tydligt mellan borgerliga och vänsterinriktade tidningar. Upprinnelsen till händelserna var en konflikt om lönesänkningar vid Marma-Långrörs AB:s sulfatfabrik i Hälsingland. Trots strejk anlitade arbetsgivaren ett 60-tal strejkbrytare, vilket utlöste en rad av sympatistrejker under våren. Den 14 maj höll Transportarbetareförbundet i Frånö ett protestmöte och ett demonstrationståg avgick så småningom till Lunde. Där öppnade soldaterna eld mot arbetarna, med fem döda och fem skadade som följd.

Metallstrejken 1945 pågick februari till juni och omfattade 120 000 verkstadsarbetare. Fler arbetsdagar gick förlorade än under storstrejken 1909. Konflikten slutade med att arbetstagarsidan accepterade högre löner. Det kommunistiska inflytandet över Svenska metallindustriarbetareförbundet var stort, vilket starkt bidrog till strejken. Socialdemokraterna intensifierade efter strejken sina ansträngningar för att minska det kommunistiska inflytandet över svensk fackföreningsrörelse.

STORA GRUVSTREJKEN, 1969–1970 Onsdagen 9 december 1969 satte sig 30-talet arbetare ner på golvet i Svappavaara gruva. Under dagen blev de fler och fler och snart satt hela arbetsstyrkan. Anledningen var växande missnöje med nedskärningar, tidsstudier och löner. Strejken var formellt sett olaglig och LO:s ordförande Arne Geijer tog ställning mot den. När strejken avslutades i februari1970 var de konkreta resultaten ett avskaffat ackordssystem, månadslön på prov, 14-procentiga lönehöjningar och bättre bussförbindelser till och från gruvan. Strejken blev inledningen till en period av vilda strejker.

GENERALSTREJK, PARIS, 1968 I samband med revolternas vår i Paris 1968 gick alla landets större fackförbund ut i en generalstrejk, där 10-12 miljoner arbetare lade ner arbetet. Arbetarna krävde mer semester, högre lön och en ny president. Trots att strejken ägde rum samtidigt som mer radikala studentupplopp, delade de varken agenda eller mål.

SKOGSARBETARSTREJKEN, 1975

GENERALSTREJK, 1980

Strejken ses allmänt som kulmen på de vilda strejkernas tid. Sammanlagt samlades 15 000 skogsarbetare med krav på högre löner. De strejkande menade att de tömt ut alla lagliga möjligheter till bättre villkor och att vild strejk var sista utvägen. Skogsarbetarna fick igenom sina viktigaste krav, särskilt fast månadslön.

Konflikten inleddes när 14 000 personer togs ut i strejk under våren, medan arbetsgivarna svarade med lockout. LO avvisade ett medlingsbud som SAF accepterat. 1 maj tog samtliga LO-förbund ut sammanlagt 100 000 personer i strejk och 700 000 försattes i lockout. Konflikten varade till 12 maj, då SAF vek sig och gick med på LO:s krav om höjda löner.

27 5/2014

FRIHET

TIO ÅR EFTER TSUNAMIN Banda Aceh sattes på kartan i samma ögonblick som staden utraderades. Tsunamin i december 2004 var lika dödlig som atombomberna över Hiroshima och Nagasaki tillsammans, men banade samtidigt väg för fred med Indonesien. Med inspiration från svensk socialdemokrati försöker Aceh nu bygga ett fungerande samhälle av de rester flodvågen lämnat efter sig. Men det gigantiska traumat är ständigt närvarande. TEXT: IVAR ANDERSEN FOTO: JONAS GRATZER

28 5/2014

FRIHET

29 5/2014 En

ha De ns s t v on ar b hä lick r d ar en ut jä öv tte er lik ha a flo vet dv vid åg B en an dr da og Ac in he 20 s k 04 us . t.

fa ro ch

ra t ar fle et h h g si npå , oc ed ova des m ra n ta de rät ase te till e r ep g nt sv e si m i he lad so å Ac a em v f nd v d tt a . Ba a , e on er En lo ti öv n. pu rak in ste am tatt L is og ku dr n elen tur in frå n m r i dsd t e na ta ta ivi su bå i s bl g r t ke us Nä fis h da i

AG TRODDE INTE på dem när de sa att Banda Aceh var jämnat med marken, säger Salmi Hardiyanti. Vi hade haft översvämningar förut, jag trodde att de ljög. Vintern 2004 var hon 14 år gammal och studerade på en internatskola. Hon och kamraterna väcktes av jordbävningen men befann sig på säkert avstånd från flodvågen. Desperat försökte hon ringa föräldrahemmet, men ingen svarade och den ofattbara verkligheten blev allt svårare att förtränga. – Efter femte dagen frågade jag min lärare varför alla andra barn blivit upplockade av sina föräldrar förutom jag. Han svarade: ”För att ditt område inte längre finns.” På egen hand tog sig tonårsflickan tillbaka hem. Hon möttes av en förödelse som hon fortfarande har svårt att beskriva utan att gråta. Ett bombanfall hade inte kunnat göra ett mer effektivt arbete. Byggnader hade demolerats och träd slitits upp med rötterna. Bland bråten låg liken. Inte några stycken, inte dussintals – utan tusentals. – Det var för många döda kroppar överallt. Jag såg dem och bara grät.

KLOCKAN 06:59, LOKAL tid, den 26 december 2004 utlöstes den tredje kraftigaste jordbävning som någonsin registrerats genom en förskjutning av kontinentalplattorna under Indiska oceanen. Magnituden uppmättes till 9,0 på richterskalan – motsvarande kraften hos 23 000 atombomber av den typ som fälldes över Hiroshima – och den flodvåg som uppstod var tillräckligt kraftig för att döda människor när den nådde Afrikas östkust – 500 mil bort. Epicentrum låg strax utanför Sumatras västkust. Tsunamin drabbade kustområden runt hela Indiska oceanen, men ingenstans var ödeläggelsen lika stor som i Aceh, Indonesiens nordligaste region. Enligt officiella siffror miste 220 000 aceher livet. Och de som överlevde var märkta för alltid. Alla förlorade någon. De flesta förlorade många. SALMI HARDIYANTI FÖRLORADE sin yngre syster och sin gravida mor. I dag har hon flyttat tillbaka till sitt återuppbyggda hem, och katastrofen har paradoxalt nog blivit hennes försörjning. När vågen ödelade Banda Aceh svepte den med sig fiskebåtar från kusten långt inåt land. En av dem lade sig tillrätta ovanpå ett hus i Salmi Hardiyantis stadsdel Lampulo, ett av få som inte raserades, och

30 5/2014

FRIHET

MARIANAS ARBETSDAG BÖRJAR när turisterna gått hem och det är dags att städa det utomhusmuseum

fiskebåten utgör. Dagarna ägnar hon i stället åt att baka för att få ekonomin att gå runt. Det är en lågmäld tillvaro, men i kvarteren runtomkring är hon nästan lika berömd som båten på taket. När flodvågen kom sveptes Mariana med ut till havs. När hon vaknade – hon vet fortfarande inte om timmar eller dagar hade passerat – befann hon sig på Pulah Weh, en populär semesterö 25 kilometer från kusten. – Jag trodde att tsunamin var jordens undergång, säger hon. Allt jag kunde göra vara att be, ”snälla Gud rädda mig”. Men så såg jag solen och förstod att världen skulle överleva. Hon säger att hon gillar att se båten varje dag. Att det var Gud som skickade den. Precis som det var gud som skickade flodvågen som förändrade allt. – Vi tror på Gud och ber till honom. Inte bara när det gäller tsunamin, allt vi känner och allt som händer kommer från honom. Gud gör ont mot oss, sedan gör han gott.

31 5/2014

FRIHET

sy Sa st lm er i H oc ar h d si iya n gr nti av fö id rlo a m rad or e i fl sin od yn vå g ge re n. f Ti s f ram o å or s r e tfa tår fte ra st r a nd om tt e fl kv me od ar n a vå . v ge et n t f dr ör o st g ör t

har i dag blivit en turistattraktion. 59 personer lyckades rädda sig genom att klättra ombord på båten, som på samma gång är ett fint och lite absurt monument över den tragedi som kom att förändra det acehiska samhället i grunden. Båten har renoverats och ser sannolikt betydligt fräschare ut nu än då den för tio år sedan alltjämt var en del av fiskeflottan. Glada resenärer från när och fjärran poserar och fotograferar varandra framför den. Och som offentligt avlönad guide har Salmi Hardiyanti betalt för att varje dag återberätta händelseförloppet och därmed påminna sig själv om det trauma som hon delar med hela Aceh. – Jag blir glad när människor är intresserade, säger hon. Men jag blir ledsen när de frågar om min egen historia, då gråter jag igen. Men jag har inget annat jobb.

– Efter femte dagen frågade jag min lärare varför alla andra barn blivit upplockade förutom jag. Han svarade: ”För att ditt område inte längre finns”.

G Un de AM der l a , o ko v ch n de c fli n en kte ac tra n eh lr m ne eg ell si eri an sk n a ge Rör ex n e ilr i J lse eg ak n er ar för in ta ge va ett n. r N frit ur t A Dj ce ul h, i en

– Vi var deltidsrevolutionärer som jobbade på Posten i Stockholm och plötsligt skulle vi hem och regera. Hur? Med vad? DET GODA MARIANA syftar på är vad många i det djupt religiösa Aceh betraktar som tsunamins positiva konsekvens – freden. 1976 utbröt vad som skulle komma att bli en lång och blodig konflikt när Rörelsen för ett fritt Aceh (GAM) – vars ledarskap under lång tid var baserat i Stockholmsförorten Alby – krävde självständighet från Indonesien. Allt eftersom konflikten fortskred trappade Indonesien gradvis upp sin truppnärvaro, och 2003 gav centralstyret i Jakarta klartecken för en storskalig offensiv. Vittnesmålen om kidnappningar och tortyr – både av rebeller och civila aceher – är många och väldokumenterade, men de hänsynslösa metoderna gav resultat. GAM led svåra förluster och Acehs folk led av den hårdföra upprorsbekämpningen, men från Stockholm meddelade rörelsens ledare Hasan di Tiro att han vägrade hörsamma Jakartas krav att ge upp. Läget var låst. Tills tsunamin tvingade parterna till förhandlingsbordet. Två dagar efter flodvågen utlyste GAM en ensidig vapenvila så att hjälpsändningar skulle kunna nå fram. Indonesien svarade med

att acceptera fredssamtal. I katastrofens kölvatten fick Aceh slutligen sin status som autonom region. I historieböckerna heter det att förhandlingarna i Helsingfors var den avgörande punkten. Men enligt Nur Djuli, som ingick i exilregeringen i Sverige, hade drömmen om självstyre aldrig blivit verklighet om det inte varit för stöd från Palmecentret. – Efter att vi undertecknat avtalet i Helsingfors insåg vi plötsligt att vi inte hade några resurser alls. Vi var deltidsrevolutionärer som jobbade på Posten i Stockholm, och plötsligt skulle vi hem och regera. Hur? Med vad? Thomas Hammarberg var generalsekreterare för Palmecentret och hjälpte oss med finansiering. Det är fantastiskt när man tänker på det, vad hade vi gjort utan de där pengarna? Det var dock inte bara finansieringen som kom från den svenska socialdemokratin utan även inspirationen. – Vi grundade partiet baserat på Socialdemokraternas modell. Den väldigt liberala västerländska demokratimodellen lämpar sig inte för

32 5/2014

FRIHET

n. nt ow do w Ac eh s Ba nd a to rg ha nd el i oc h Da gl ig tl iv

ACEH • Aceh är Indonesiens allra nordligaste region, belägen på ön Sumatras spets. Invånarantalet uppgår till runt 4,7 miljoner människor. Regionens administrativa centrum och största stad är Banda Aceh. • 1976 gjorde Rörelsen för ett fritt Aceh, GAM, uppror mot centralregeringen i Jakarta. Konflikten varade fram till tsunamikatastrofen och uppskattas ha skördat minst 15 000 människors liv. • I fredsförhandlingarna som följde på tsunamin fick Aceh, som enda indonesiska region, autonomi med rätt att bilda lokala politiska partier och stifta lagar. Det är dock fortsatt förbjudet att hissa GAM:s tidigare fana. • Aceh tros vara den region i Indonesien som först konverterade till islam. I dag tillämpas sharialagstiftning och kroppsbestraffning utdöms för flera förseelser.

JORDBÄVNINGEN I INDISKA OCEANEN 2004

Aceh, för vår muslimska kulturella identitet är väldigt stark. Å andra sidan har du folkrepubliker som Kina, det passar oss inte heller. Men socialdemokratin är baserad på stöd från grupper i civilsamhället. Om en religiös grupp vill införa sharia säger vi: organisera er, och om ni lyckas vinna opinion i partiet så kommer vi att stifta sådana lagar. VÄL HEMMA I Aceh blev Nur Djuli så småningom ordförande för Badan Reintegrasi Aceh, den kommitté som ansvarade för att omvandla gerillarörelsen till ett politiskt parti och återintegrera dess soldater i samhället. Ett redan från början komplicerat arbete som försvårades ytterligare av tsunamins härjningar. Tre tidigare chefer hade i snabb följd avsagt sig uppdraget innan det gick till Nur Djuli.

Kommittén hade omfattande resurser att spendera, och många hade åsikter om hur den borde utföra sitt uppdrag. – För att uttrycka det diplomatiskt, skrattar Nur Djuli. Ett första problem var att avgöra vem som var berättigad till ekonomiskt stöd. Det visade sig, eftersom den mentala omställningen från krig till fred tar tid, vara lättare sagt än gjort. – Det är samma sak i alla postkonfliktområden. För att överleva en konflikt måste du lära dig att ljuga och fuska. Så när vi gjorde en fattigdomskartläggning var alla väldigt fattiga, för de visste att efter kartläggningen skulle pengarna komma. Och efter tsunamin var Aceh översvämmat av biståndspengar.

33 5/2014

FRIHET

Jordbävningen ägde rum under Indiska oceanen den 26 december 2004 och uppmättes till 9,0 på richterskalan, det näst kraftigaste uppmätta jordskalvet någonsin. Skalvet orsakade en enorm flodvåg, en tsunami, som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. De länder som drabbades värst var Indonesien (speciellt Aceh), Sri Lanka, Thailand och Indien. 225 000–300 000 människor miste livet, och över 5 miljoner beräknas ha blivit helt hemlösa eller tvingats fly. Katastrofen var unik då den slog mycket hårt även mot länder utanför det egentliga katastrofområdet. Bland kanske så många som 300 000 dödsoffer fanns även tusentals västerländska turister. Sverige var med 543 dödsoffer och cirka 1 500 skadade troligen det hårdast drabbade landet utanför Asien, men även bland finländare, tyskar, engelsmän, danskar med flera krävde katastrofen hundratals offer. Detta gjorde att katastrofen uppmärksammades mer i västerländsk press än vad katastrofer i tredje världen brukar. Jordbävningskatastrofen är en av de svåraste naturkatastrofer som drabbat världen det senaste seklet.

– De som stiftar lagarna är män. Men de stiftar lagar som bara handlar om kvinnor, och det är kvinnor som blir offren.

si Jo pr n ji urn ot ha al es b ist t m nä stu ot r h de sh on nt ar ko en ia la mm Hem ga e rn r t i Fa a, ill r fö ka adi rk fé la la et ta ra i r h Ul r ka on eh xig Ka t a . re v ng sig .

NÄR NUR DJULI lämnade sin post 2010 var mycket av kommitténs arbete redan färdigt, men det sätt på vilket han lämnade var en följd av den politiska utvecklingen. Vägen från gerillaorganisation till parti hade varit framgångsrik, men inte mer framgångsrik än att partiet snart drabbats av fraktionsstrider. Hans egen post blev ett slagträ i kampen om styret av Aceh, och Nur Djuli avsattes. Nur Djuli ser sorgsen ut när han pratar om det. – I konflikten enas du för att du har samma mål. Efter konflikten börjar skillnaderna manifestera sig, säger han. GAM:s ledning splittrades i två partier. Utifrån har det beskrivits som en konsekvens av konkurrensen mellan skilda falanger, men Nur Djuli menar att olika synsätt var mer avgörande än maktpolitik. En grupp ville behålla den auktoritära befälsordningen från gerillatiden, medan den andra, hans egen, ville bygga ett styre av och för civila. Inom freds- och konfliktforskning betraktas övergången från krig till demokrati som ett test över hur moget ett samhälle är. Nya konflikter är vanliga när gamla fiender, eller gamla vänner, plötsligt ska dela på makt som utövas utan vapen. Utifrån sett har Aceh klarat prövningen väl, men för Nur Djuli var händelseförloppet personligt. – Omvärlden tittar på oss och ser att vi inte dödar varandra längre. Det är bara parlamentariskt käbbel, precis som i Europa. Utifrån ser det ut som en storm i ett vattenglas, men om du är en liten fisk i det glaset känns det som en stor jordbävning. Bägge de partier som bildades ur GAM sitter i dag i delstatsparlamentet, och trots all besvikelse är Nur Djuli ändå tillfreds när han summerar resultatet av sitt politiska liv. – Självklart är jag nöjd om vi kollar på fakta, säger han. Under 30 års tid kunde unga män inte gå ut ur huset utan att bli misshandlade av regeringstrupper. Du kunde bli mördad utan att någon brydde sig. Nu kan vi sitta på ett kafé som är öppet dygnet runt och säga vad vi vill. Freden blir starkare för varje dag.

gö kä s Sit r n rl ha i H åg eks ria ab on pa po iya tin r v lise h, g id r, en om U ko a or lee ntr v B al Lh ol an isk e le d t. ue rar a A ss a tra tt e ceh nd tt s k in ung vin te t nli ga

ATT KAFÉERNA ÄR öppna dygnet runt är visserligen sant. Men bara om du är man. Klockan är strax efter åtta en söndagskväll när Hemi Faradila och kompisen Julianti precis anländer till populära Solong Café i Ulee Kareng. Om några timmar måste de gå hem igen. För bara några veckor sedan kom ett påbud om att ogifta kvinnor inte får vara ute på kaféer längre än till elva.  – De instiftar fler och fler regler, fnyser Hemi Faradila. De som stiftar lagarna är män. Men de stiftar lagar som bara handlar om kvinnor, och det är kvinnor som blir offren.   Auktoritära religiösa strömningar har vuxit sig allt starkare i Aceh sedan tsunamin, och när dessa efter fredsavtalet kunde kanaliseras genom det nyligen instiftade parlamentet resulterade de i stränga sharialagar. Samt i ett system med två parallella polisstyrkor. Den vanliga, som har att beivra och utreda allt från mängdbrott till mord. Och shariapolisen Wilayatul Hisbah, som ska spåra och straffa den mänskliga synden. Straffskalan sträcker sig från religiös rehabilitering till piskrapp,

34 5/2014

FRIHET

Un gd om ku ar s st itte dä r r t vid su B na an m da in dr Ach og es in no 20 rd 04 lig a .

och till kriminella handlingar räknas bland annat alkoholkonsumtion, hasardspel, homosexuellt och utomäktenskapligt sex och khalwat – tillgiven kontakt mellan ogifta par. Det sistnämnda är, tillsammans med ohörsamhet mot klädreglerna, det brott som Wilayatul Hisbah oftast beivrar. Den som ertappas med en flick- eller pojkvän får en varning. Samma sak drabbar kvinnor som har för åtsmitande kläder eller inte bär slöja. Den som får tre varningar skickas till religiöst omskolningsläger i tre dagar.

– Jag tror att det vi gör är gott, säger Siti Habiyah. Mina föräldrar lärde mig att vara en god person, och på grund av min religion tror jag att det är viktigt att lära ungdomarna våra seder. Någon måste göra det här arbetet för deras skull. Wilayatul Hisbah framhäver gärna den karaktärsdanande aspekten, både på individ- och på samhällsnivå, av sitt arbete. Men om välmenande förmaningar inte fungerar erbjuder sharialagarna också skarpare vapen.

NATURSKÖNA OMGIVNINGAR OCH viss möjlighet till avskildhet har gjort stranden i Ulee Lheue till ett populärt utflyktsmål bland Banda Acehs ungdomar. Kärlekspar är kända för att söka sig hit och shariapolisen genomsöker regelbundet området. En ung man överger skräckslaget sin flickvän när han ser moralens uniformerade väktare närma sig, men återvänder strax med skamsen uppsyn. – Vi ska inte döda dig, bara ge dig en varning, säger Siti Habiyah, en av stadens 15 kvinnliga shariapoliser. Flickvännen går fortfarande i gymnasiet. – Du är fortfarande ung, det är inte för sent att ändra ditt beteende, säger Siti Habiyah. Och ni kan fortfarande umgås, ni får bara inte sitta så nära varandra. Tonen är vänlig, som för att tala ett olydigt barn till rätta. Shariapolisen har repressiva befogenheter men i första hand handlar dess arbete om social kontroll. Den som överväger att klä sig osedligt ska veta att någon tittar.

DOKTOR RAFIUDDIN VAR tidigare ledamot av Acehs lagråd men tjänstgör sedan några år tillbaka som överdomare i regionens shariadomstol. Han tar emot i sitt hem och räknar vant upp straffsatserna för olika brott. Från tre till nio rapp för en kvinna och en man som ertappas tillsammans i ett stängt rum. Upp till 60 rapp för utomäktenskapligt heterosexuellt sex och upp till 100 för homosexuella förbindelser.  – För individen är det bättre att straffas med tio rapp och sedan återvända till sin familj än att sitta i fängelse i tio år. Om du sitter i fängelse har du fortfarande ditt straff att vänta efter döden, men den som straffas med käppen slipper straff i helvetet, kommenterar han den kritik lagstiftningen regelbundet får från människorättsorganisationer.  Rafiuddin är en tung juridisk auktoritet i Aceh och var för några år sedan delaktig i att ta fram den lag som möjliggjorde stening som straff för otrohet. Den drogs sedermera tillbaka men kan enligt Rafiuddin ännu komma att införas om samhällsmoralen plötsligt förfaller. – I dag använder vi den som ett hot. Men om vi märker att sex utanför äktenskapet ökar kan vi implementera den omedelbart.

35 5/2014

FRIHET

al am Dj ad Äk lh ta m ör öv aka er rn le a va Jd rn uh a i b ari yn och Le M up uh un am g. m til

NÄR TSUNAMIN MED massiv kraft svepte in över landet skördades offer i alla kustområden. Men i vanlig ordning fanns grader i helvetet. Traditionella trähus byggda på pålar visade sig bäst anpassade att hantera katastrofen – medan betongkonstruktioner knäcktes av jordbävningen rörde sig träpålarna med marken när den flyttade sig. På ön Simuelue, nära jordbävningens epicentrum, omkom bara fem av sammanlagt 70 000 människor. Byn Leupung, några mil söder om Banda Aceh, drabbades procentuellt sett allra hårdast. Här överlevde bara runt 500 av ursprungligen 10 000 invånare. Vid första ögonkastet ser det ut som tiden har gjort sitt och, med hjälp av biståndspengar, läkt åtminstone de ytliga såren. Vägen till Leupung går genom klargröna risfält, och samtliga invånare har genom en tysk hjälporganisation fått nya, moderna hus. Byn har också flyttats inåt land och ligger nu i skydd av en rad berg klädda med tät djungel, samma berg där GAM:s gerillasoldater en gång i tiden brukade gömma sig. Äkta makarna Jduhari och Muhammad Djamal tillhör överlevarna. – Före tsunamin bodde vi nära stranden, säger Jduhari. Men efteråt ville de inte bygga upp byn på samma ställe, så allt flyttades hit. Namnet är detsamma, men byn är ny. Hon säger att hon inte vill prata om tsunamin. Att det väcker minnen till liv. Av trädgården med durian och kokospalmer, av vänner som inte längre finns, av ett liv som aldrig mer kommer tillbaka. – Huset är bättre nu, men byn var bättre då. Innan tsunamin var det här en stor by. Nu är vi kanske 300.

Även om standarden är hög känns byn märkligt livlös med sina rader av raka gator utan kaféer eller folkliv. Leupung saknar i princip helt mötesplatser. Den enda rekreationsyta som anlades är en volleybollplan mitt i byn med små åskådarläktare runtom. Något nät finns inte. Planen kan strikt rationellt inte vara äldre än tio år men ser inte ut att ha använts på 20. Och djungeln håller sakta men säkert på att återerövra den terräng tyskarna tog ifrån den när betongplanen gjöts. ÅTERUPPBYGGNADEN AV ACEH var en massiv biståndsinsats som omsatte hundratals miljarder kronor. Geumala Yatim, född i Aceh men uppvuxen i Jakarta, såg allting från insidan och är kritisk. – Efter tsunamin hade vi krisperioden som varade i fyra–fem månader, det var fullt av kinesiska läkare här som inte kunde tala engelska. Vad jag gillade med den perioden var att det inte fanns någon agenda, bara viljan att hjälpa. Som anställd av Världsbanken såg hon den osjälviska hjälpviljan slukas av ett ambulerande maskineri som åker dit det för tillfället finns mest biståndspengar att suga i sig. Hon arbetar nu på en bok om sina upplevelser som ska släppas i anslutning till tioårsdagen av tsunamin. – Det dåliga är inte hjälpen från givarländerna utan jättelika internationella hjälporganisationer med väldigt höga löner. De fortsätter hävda att det är bistånd, att de finns för att hjälpa utsatta länder, men i själva verket är det en affärsverksamhet.

36 5/2014

FRIHET

HUNDRATUSENTALS DOG. MEN Aceh överlevde. Och minns. I regionens huvudstad finns dussintals monument, minnesmärken och museer dedikerade till flodvågens offer. Två av dem är massgravar. I Ulee Lheue betar en skock getter obekymrat ovanpå stoften av 14 800 namnlösa döda. Ingen identifiering genomfördes innan kropparna begravdes. Liken var för många och i kaoset som rådde bedömdes risken för smittspridning vara för hög. Imam Munandar brukar komma hit och be. Alla i Aceh förlorade någon. Imam förlorade alla. – Min mamma, min pappa, min bror och min syster. I Aceh bor familjerna tillsammans, så när vågen kom tog den allihop. När vattnet dragit sig tillbaka inledde imam Munandar sökandet efter sin försvunna familj. I första hand hoppades han möta dem vid liv där deras hus en gång stått. I andra hand ville han hitta deras kroppar. – I tre veckor efter tsunamin gick jag tillbaka varje dag. Kropparna var fortfarande inte begravda, men efter tre veckor var de så uppsvällda att det inte gick att känna igen ansiktena. Jag hoppades att min familj skulle komma tillbaka och leta efter mig, men ingen kom. Det var bara jag och de döda. EFTER FLODVÅGEN INFÖRDES katastrofkunskap som ämne på universitetet i Banda Aceh. Imam Munandar bytte bana i livet och arbetar i

dag på stadens tsunamicenter, ett stenkast bort från massgraven i Ulee Lheue, som också fungerar som evakueringsbyggnad i händelse av en ny katastrof. I arbetsuppgifterna ingår riskanalyser och utbildningsinsatser. Han har gift sig och fått en son som precis hunnit fylla två. – Jag blev ett offer för tsunamin och det förändrade mitt liv. Jag ville bygga en tryggare framtid för människorna här. När vågen kom drabbades alla av panik, men om jag gör det här kanske mina barn och barnbarn vet vad de ska göra nästa gång. PÅ MÅNGA SÄTT personifierar imam Munandar Acehs moderna historia av obegripliga förluster, vardaglig motståndskraft och djup religiositet. Han säger att tsunamin var en prövning sänd från Gud. Att det finns en himmelsk mening bortom den jordiska fattningsförmågan och att lidandet inte var förgäves. Fastän det skulle kunna uppfattas som stötande är det omöjligt att inte fråga – om han är övertygad om att tsunamin var ett utslag av Guds vilja, varför har han då vigt sitt liv åt att se till att katastrofen inte upprepas? Imam Munandar tar inte illa upp alls. – Vi har ett ordspråk för det där, svarar han. Min profet säger: ”Lita på Allah men bind fast din kamel.” S

til

Im ls pap am am p m a, s Mu an in na s, br nd så or ar nä oc fö r v h s rlo åg in ra en sy de ko ste sin m r. I m to A am g ce de h ma n bo , s al r lih fa in op mi . ljer

– Vi har ett ordspråk för det där. Min profet säger: ”Lita på Allah men bind fast din kamel.”

37 5/2014

FRIHET

Lätt, mångsidigt och billigt. Gjort på olja, ofta med hormonstörande kemikalier och urkasst för miljön. Plast är materialet med två sidor.

TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

LIVER UPP UR tunnelbanan. Går över övergångsstället och stannar till på Konsum för att köpa med lite frukost innan jag går upp till redaktionen. En yoghurt och en croissant. Yoghurten i plastburk, croissanten i papperspåse som försetts med ”plastfönster”. Sätter mig och äter framför datorn, de flesta delarna är gjorda i just plast. Om man tar på sig ”plastglasögonen” blir det tydligt att den är – bra eller dåligt – en av de absolut vanligaste pusselbitarna i vårt samhälle. PLASTEN FINNS ÖVERALLT runtomkring oss och är kanske det mest synliga beviset för den oljeekonomi vi ägnat de senast fem–tio åren åt att förklara förlegad. Materialet är byggsten för stora delar av vår tillvaro i allt från datorer till sprutor. Det väger lite och är förhållandevis billigt. VI SKA INTE gå in på detaljer. Kemi är snårigt. Men vi kan konstatera att plast, alltsedan det stora genombrottet på 1940-talet, främst tillverkas av råolja. Ungefär fyra procent av all råolja används till plast. Den går att göra med olika egenskaper beroende på vilka kemikalier som används i processen.

Vissa av dessa kemikalier är farliga och förbjudna i många produkter. En av dem är bisfenol A, eller BPA som den ofta kallas. BPA är förbjudet inom EU för produkter som nappflaskor. Varför? Jo för att det är farligt och påverkar bland annat hormonet östrogen. Däremot används det i andra produkter som kan spridas till barn som lättast påverkas av det. NÄR PLAST BRYTS ner kan så kallade mikroplaster bildas, som går ut i grundvattnet och riskerar att störa ekosystemet. De är ofta för små för att stoppas i reningsverk. När de kommer ut i vattnet finns det ofta högkoncentrerade nivåer av farliga ämnen som DT, PCB, flamskyddsmedel, BPA, dioxiner och andra godbitar. Vi ska inte göra någon lång genomgång av vad alla ovan nämnda saker gör. Men de är inte bra. Mikroplast har dessutom lätt att dra åt sig andra miljögifter. Det som sedan händer är att fisk och skaldjur får i sig mikroplasterna. Därefter åker mikroplasten uppåt i näringskedjan. Vi människor är ju högst upp och får i slutändan i oss dem. Och även om vissa av kemikalierna är förbjudna inom EU har lagstiftningen inte tagit hänsyn till hur olika kemikalier samverkar. Den förbrukade plasten finns överallt. Den stoppar vattenflöden. Det lossnar mikroplaster som förorenar och dödar djur. Den vill liksom inte brytas ner. Ute i det fria är plasten ett gift som långsamt dödar saker i sin omgivning.

38 5/2014

FRIHET

ALLT ÄR INTE utan hopp på plastfronten. Men det krävs, precis som alltid när det handlar om miljön, politisk vilja och bättre kunskap hos beslutsfattare. Men det finns så klart flera typer av plast som inte gör direkt skada om de inte går ut i ekosystemet. Problemet är det som händer när den badboll, det smörpaket eller den datorkomponent som just då används är förbrukad. Plasten är precis som alla andra samhällsproblem något som drabbar fattiga delar av världen värst. Den rika världen har ofta ett hyfsat fungerande insamlingssystem och i till exempel Sverige återvinns en del – en annan eldas upp för fjärrvärme. Här är kemikalierna det stora problemet. Inom EU har tillverkarna ett ansvar att visa att de kemikalier som används i plast inte ska vara skadliga för människor och miljö. Men enligt Naturskyddsföreningen och rapporten ”Allt du (inte) vill veta om plast” är lagstiftningen tandlös. I den fattiga delen av världen är sopsorteringen ofta dålig. Plasten eldas då upp och gifterna släpps ut som avgaser. Eller så kan den hamna i naturen och det är inte ovanligt att plastpåsar stoppar vattenflöden, vilket i värsta fall leder till översvämningar, samtidigt som kemikalier då kan gå ut i dricksvatten. DET VI DÄREMOT kan konstatera med plasten är att den inte är genom-

gående dålig. Om den används på rätt sätt. Plast kan, trots att den ofta tillverkas av råolja, vara ett av de mest klimatvänliga materialen att tillverka produkter av. Men då krävs det hårdare lagar kring vilka typer av plast som tillverkas, så att farliga kemikalier inte läcker ut. Dessutom krävs bättre system för att ta vara på plasten när produkten väl är förbrukad. Och där kommer ekonomin in. Precis som alltid när vi pratar om hållbarhet. Plasten är främst en del i ett ekonomiskt kretslopp som inte tar hänsyn till ekologisk kostnad. Att återvinna plast är inte lönsamt. Producenterna har ett ansvar att ta vara på avfall, ett system som inte fungerat i Sverige. Sedan införandet av producentansvaret har mängden förpackningar ökat och återvinningen har inte hängt inte med. Som det ser ut i dag återvinns väldigt lite plast. Näst på tur är att bränna upp plasten för att skapa värme som går att skicka ut till hushåll genom fjärrvärmenätet. Det är hyfsat energieffektivt. Men vanligast är fortfarande deponi, alltså att plasten ligger på tipp. Där kan den läcka ut kemikalier och det tar ungefär femton år för en plastpåse att brytas ner, en fiskelina tar 500 år. PLASTEN ÄR EN del av den tillväxtekonomi som de senaste 150 åren dopats på olja. Om vi ska ha alla dess fördelar måste den förmodligen regleras hårdare och lönsamheten flyttas till en användning som är långsiktigt hållbar. S

39 5/2014

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Hat och kamp i skuggan av muren I en av sommarens mest ambitiösa teveserier ger sig skaparna på Israel och Palestina. Det är ett modigt försök som öppnar fler dörrar än det stänger. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PRESSBILD

ETT FÖRETAG SOM brukade sälja vapen till Israel har bytt kurs och vill göra sitt bästa för att verka för fred. Arvtagare som vill göra om och göra rätt, bygga upp i stället för att riva ner. ”The honourable woman” både vinner och förlorar på sin höga ambitionsnivå. För att verkligen få ut det mesta av teveserien krävs att du redan har hyfsad koll på läget i regionen. Namn på organisationer och geografiska platser presenteras inte alls pedagogiskt, dessutom har du intriger att ha koll på. Det händer en hel del. En palestinsk affärsman tar sitt liv, insvept i den palestinska flaggan. Snart kidnappas en pojke. Det blir brittiska agenter med paraplyer, CIA-konspirationer och diplomatiskt spel. Ungefär så kickas serien igång. Därefter fortsätter det i tempoväxlingar som går mellan trista engelska överklasspartyn med stråkar till kidnappningar i Gaza. NÄR MAGGIE GYLLENHAAL som spelar huvudrollen Nessa Stein besökte pratprogrammet ”Daily show” med Jon Stewart talade hon om

att hon själv inte ville berätta var hon står i konflikten. Att själva målet med ”The honourable woman” är att få människor att tänka öppnare om konflikten. Jag vet inte om det funkar. Ambitionen finns där. Jag ser den. Men när underhållningen står i främsta rummet finns det stunder då de snabba kickarna och dramatiska vändningarna halvt förstör ett hedervärt syfte. NÄR EN KIDNAPPNING genomförs av mörka män som talar arabiska utan textremsa ges en fingervisning. Det är inget problem i sig. Men när det sätts i kontrast mot israeliska affärsmän och kamrerstyper som förhandlar i stora kontorsrum med schysta skrivbord av ädelträ skaver det. Jag har svårt att föreställa mig att sidorna presenterats med israeliska extremistiska bosättare och palestinska ingenjörer. EXEMPLET HÄR OVAN är ju så klart en lite mer extrem del. Men det visar ett grundproblem som faktiskt också finns i konflikten. Det finns två parter vars styrkeförhållanden är

40 5/2014

FRIHET

extremt skeva. Och där ska ”The honourable woman” ha sin dos av beröm. När Nessa Stein har ärenden i Gaza går det inte att ta sig dit. Hon tvingas använda sig av kontakter för att sedan använda sig av tunnlarna. Samma tunnlar som Israels militär för övrigt tog bort under sommarens eskalering av konflikten. Det blir liksom en fingervisning av hur svårt det är att som legitim kraft verka på ockuperad mark. Det visar på hur svårt det är att vara en rättfärdig kraft under en orättfärdig ockupation. Dessutom är skådespelarinsatserna bra. Maggie Gyllenhaal är trovärdig som engelsk överklass, och de mindre rollerna är välspelade och håller sig på rätt sida om klyschgränsen. Som ni kanske förstår är jag splittrad i mina intryck. Det finns brister men i stort är serien sevärd. ”The honourable woman” har till och med potential att bli riktigt bra. S Teve – ”The honourable woman avsnitt 1-4” (HBO Nordic) finns ute nu.

Action med politisk udd

Tradiga varulvar

PREMISSEN LÅTER GALEN: Ett misslyckat klimatexperiment – där mänskligheten släpper ut gaser för att blockera den skadliga UV-strålningen i atmosfären – resulterar i istid och utrotar allt liv på jorden. Eller nästan allt. Ett fåtal lyckliga lyckas nämligen borda Snowpiercer, ett futuristiskt tåg som drivs av snö och färdas i hög hastighet runt hela jorden. Tågprojektet skapades av en säregen vetenskapsman och vagnarna är indelade efter strikta klassmönster. Längst fram är den heliga motorn, därefter en överklass som mest går på spa, läser böcker och chillar i största allmänhet. Allra längst bak är det sotigt, smutsigt och fattigt. Sjukdomar och hunger dominerar. Chefen för tåget motiverar uppdelningen med att tåget är som en kropp, huvudet behöver veta sin plats, fötterna sin. Med andra ord en klassisk konservativ ideologi där klassresor är omöjliga, oönskade. ”Snowpiercer” är en sydkoreansk produktion, där Joon-ho Bong står för manuset, med såväl koreanska som amerikanska skådespelare. Och det märks. Filmen är både mörkare och mer oväntad jämfört med en traditionell Hollywoodproduktion. Ena ögonblicket ocensurerat, klaustrofobiskt våld. Nästa: en långsam, finstämd scen i en av vagnarnas växthus. De snabba växlingarna och kontrasterna skapar tillsammans med det fantastiska manuset en film som är lika delar underhållande som tankeväckande. ”Snowpiercer” bevisar att det går att göra politisk film utan att det behöver bli socialrealistiskt och segdraget.

KALENDERN

VARULVAR, ELLER LYKANER som Benjamin Percy kallar dem i boken ”Blodröd måne”, finns alltså. Eller det känns i alla fall så när jag läser boken. Där få vi träffa Patrick som överlever en attack från lykanterrorister, Claire som är lykan och en väldig massa andra karaktärer (kanske för många). Benjamin Percy är tidigare prisad av den ansedda litterära tidskriften The Paris Review och ”Blodröd måne” har i snacket framställts som mer skönlitterär än vanlig science fiction, jag vet inte. Percy skruvar långt och mycket och målar världen med högflugna beskrivningar som ibland är vackra och ibland missar målet. Med ungefär 200 sidor kvar av de sammanlagda 586 skriver jag: ”Boken har vaknat till liv igen. Den är så; fram och tillbaka. Läsvärd eller trist. Det får vara så för topparna överväger dalarna. Claires politiska uppvaknande, frontlinjen i det orättfärdiga imperialistiska kriget och han den där galna cowboyen som har blivit president. Boken är en intressant spegel eller kommentar av samtiden.” Sedan tappar romanen igen. Inte för att handlingen i sig dör. Snarare gör karaktärerna val som inte är trovärdiga. Actionscenerna blir för många och långa. När Patrick kör Harley Davidson vill jag bara kräkas (ni förstår om ni läser). Så med 586 sidor lästa har jag alltså fortfarande blandade känslor. Bristerna är egentligen för många. Men sättet att beskriva lykanterrorister, krig och politik som en mix där rätt och fel steg för steg suddas ut är viktig läsning som ändå lämnar ett avtryck.

TEXT: DANIEL MATHISEN

september. Efter två års väntan släpper Crucified Barbara ”In the red”.

september. Dokumentären ”Jag är fan en panter!”, om pantrarna i Göteborg, har premiär.

september. Ungdomsthrillern ”Röd som blod” av Sallu Simukka kommer till bokhandel och bibliotek.

september. Dalarnas filmfestival börjar. En festival för unga oetablerade filmare.

fö re tt fri tt

oktober. Filmen ”Walesa” om den polske fackföreningsrevolutionären har biopremiär.

M al ik ta rs tä lln in g

ÄNNU BÄTTRE. “The last of us”, det dystopiska, vackra och fantastiskt berättade spelet från förra året, har släppts i ny och uppdaterad kostym för PS4 och XboxOne. LÄS PÅ. När valet är slutet är det dags att tänka större. ”New left review” är då en utmärkt tidskrift som finns på nätet också. NU BILLIG. Teju Coles superhajpade ”Öppen stad” finns nu som prisvärd pocket. TEXTMÄSTAREN PÅ ENGELSKA. Efter succén med Säkert! är Annika Norlin tillbaka som Hello Saferide med albumet ” The fox, the hunter and hello saferide” VÅR VERKLIGHET. Kent Wernes bok ”Ofärdsland” om hur sjuka, arbetslösa och utsatta är måsteläsning. ORDEN SOM PÅVERKAR. Sara Gunneruds bok ”Ordens makt” visar hur språket kan manipulera.

Pocket – ”Blodröd måne” (”Lind & co”) finns ute nu.

On eD Pa irec le tio sti n na -s på ång Tw are itt n Z er a yn .

REKOMMENDATIONER

TEXT: JOHN ANTONSSON

P ”# al F es re ti e ne ”

Film – ”Snowpiercer” – släpps på dvd och bluray 22 oktober.

10 SEP – 13 OKT

41 5/2014

FRIHET

oktober. First Aid Kit spelar på Konserthuset i Göteborg.

Lysande klassiker

Natten kallar

Lekfull rap

I MARISHA PESSLS ”Nattfilm” träffar vi en journalist som är brännmärkt lögnare, en ung tjej med skådespelardrömmar i roliga kläder och en grabb som slingar knark. De möts efter att Ashley Cordova tagit sitt liv i ett hisschakt i New Yorks Chinatown. Ashley är dotter till Stanislas Cordova, världskänd skräckfilmsregissör som är jättesuperduperhemlig. Snart börjar ett mysterium nystas upp. Gränsen mellan vad som är verkligt och inte förflyttas på ungefär samma sätt som när gräset åter blir grönt på våren. Det känns som att det har gått över natten men är egentligen en långsam process. Jag måste säga att Pessl har gjort det riktigt snyggt. Men. Det finns några väldigt viktiga invändningar. Den första är huvudrollen Scott McGrath. ”Nattfilm” är någonstans i gränsen mellan skräck och deckare. McGrath är som en typisk deckarhuvudroll. Ni vet: alkoholiserad, skild, frånvarande far. Dessutom är de två unga birollerna rätt så jobbiga. Vilket förstör en hel del då Pessl annars skrivit en så läsvärd och smart roman.

HENNES RAPTEKNIK ÄR unik, med snyggt övertydlig intonation på stavelser och befallande rader. Med nysläppta EP:n ”När du ser mig” seglar Silvana Imam upp som en av Sveriges mest intressanta rappare just nu. Över blott fyra spår lyckas hon spotta sönder finfina produktioner som spänner bågen från bombastiskt till minimalistiskt. EP:n inleds med autotune, men ”Svär på min mamma” påminner snarare om ett krispigt Neptunesbeat. Lyckligtvis tar musiken aldrig över eller stör – rösten och stavelserna är i centrum. När Silvana Imam dessutom byter språk och rappar på arabiska är det så förbannat bra att det är svårt att värja sig. Texterna rymmer viktiga budskap om vår samtid med udden riktad mot patriarkatet: ”Vi är power pussies [..]Vi måste visa var skåpet ska stå. Hur ni än försöker kategorisera, kliver vi utanför ramarna. Patriarkatet måste störtas.” Silvana Imam betraktar inte bara den feministiska revolutionen, hon står med micken längst fram och leder den.

TEXT: CAMILLA FRANTZELL

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok – ”Den allvarsamma leken” finns i handeln nu.

Bok – ”Nattfilm” (Natur & Kultur) finns i handeln nu.

Skiva – ”När du ser mig” finns i handeln nu.

E-jätten möter motstånd VÄRLDSKÄNDA FÖRFATTARE som Stephen King och Donna Tartt tillsammans med flera kollegor skrev ett öppet brev till Amazon och kritiserade företaget för att hålla deras böcker som gisslan och inte sälja dem, medan butiken förhandlar om sitt avtal med deras förlag.

DET SOM FÖRST bara var en butik som människor var glada att göra bra deal på börjar nu stöta på patrull. Debatten har kommit igång på allvar efter Brad Stones uppmärksammade bok ”The everything store” som tecknar hela historien om jätten.

NU RASAR DEBATTEN och samtidigt ser det ut som att Amazon gör ett försök att också ta över den svenska bokmarknaden. Något som kan slå hårt mot de redan krisande bokhandelskedjorna.

42 5/2014

FRIHET

Nä

rA th ge en n aF ob ar er ro ör kh d. za

so m

m ar

pr at

lä

OM DU NÅGONSIN funderat på att köpa en bok på engelska är det inte orimligt att du halkat in på någon av Amazons sidor. Där hittar du böcker som ibland ligger under en vanlig bokhandlares inköpspris. Varför? Jo för att mörda konkurrensen.

om i s ”N tä u fa de lle m sc n t ås is vä pr te m x a ja en an ta g ” de

DET SNYGGA OMSLAGET till nyutgåvan av Hjalmar Söderbergs klassiska kärleksroman ”Den allvarsamma leken” från 1912 gjorde att jag inte kunde motstå att köpa den. Historien utspelar sig vid sekelskiftet mellan Arvid och Lydia som blir kära som unga men som sedan går skilda vägar. Tio år senare är båda gifta på varsitt håll, men de träffas av en slump och inleder en otrohetsaffär. Lydia skiljer sig så småningom, men Arvid håller fast vid sitt äktenskap trots att det är kärlekslöst. Deras relation blir allt annat än enkel och den pendlar mellan passionerad kärlek och lycka till svartsjuka och förtvivlan. Själva kärlekshistorien är kanske inte så unik, men med sitt vackra ålderdomliga språk, fantastiska miljöbeskrivningar av Stockholm och att den parallellt med romansen tar upp dåtida stora världshändelser gjorde att jag älskade den. Den är kanske helt enkelt en av de bästa kärleksromaner jag någonsin läst.

SERIEN AV SARA HANSSON

43 5/2014

FRIHET

Rör om i snubbgrytan Femtastic är kollektivet som jobbar för att bryta ner strukturer inom musikindustrin. - Vi tror på förändring genom kollektiv organisering, säger Vanessa Marko, en av grundarna. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: JESSICA SEGERBERG Vem är du, vad har du gjort tidigare? – Jag heter Vanessa, född i Stockholm, har tidigare pluggat till retorikkonsult, varit feministiskt organiserad sedan 2009 och drog igång Femtastic sommaren 2010 för att röra om i snubbgrytan. För den som inte känner till Femtastic, vilka är ni och vad gör ni? – Vi är ett kollektiv av kvinnor inom urban kultur, vi är ett nätverk av många inspiratörer i hela Sverige och jobbar för att skapa en strukturell förändring av en mansdominerad musik- och kulturbransch. Vi gör det genom att skapa scen och utrymme för kvinnor i vår genre samt inspirera unga att ta plats med sin konstform.

Hur uppstod idén? – Genom frustration, inspiration, irritation och organisering. Vi ville göra något fett och visa alla att brudar är grymma och kan samarbeta bra ihop. Det började med att vi gjorde en fest, den blev en succé, så då fortsatte vi att utmana oss själva och vår omgivning. Vilket mottagande har ni fått? – Positivt och negativt. Folk älskar Femtastic och det finns en stark buzz kring oss. Det i sig kan också skapa kritik och oförståelse. Men det är viktigt att tro på dem som är med, de som finns där, de som blir inspirerade och väljer att kämpa för en positiv konkurrens och en medvetenhet om att antal ger styrka och att systerskapet är viktigt.

44 5/2014

FRIHET

– Jag tror på kollektiv organisering och har alltid gjort det! Det är sjukt häftigt och samtidigt tryggt att känna att gemenskapen är stor, att vi är många. Det möjliggör misstag, lärdomar, utveckling och utbyte av erfarenheter. Det lönar sig aldrig att lägga mycket energi på människor som inte bidrar till ens mål och visioner. Hur märks det tydligast att kultursektorn präglas av snubbar? – Det märks i möten med personer med makt inom kultursfären. De är män. Generellt i musikbranschen är personer inom skiv-, boknings- och produktionsbolag män. Det är en stark anledning till varför vi strävar mot att bli allt det! – Vi vill utmana, inspirera, vara en förebild i alla led från gräsrotsnivå till att bli en stark aktör i kulturbranschen. Vi märker vilka som når toppen i Sverige, vilka som tjänar bra på sin konstform, vilka som blir objektifierade, och inte vilka som anses roliga och ”bra” och inte och slutligen vilka som tar sig rätten att definiera att ”tjejer är coolt just nu” och att ”feminism är en våg”. Enligt mig är det extremt omedvetet att uttala sig på det sättet. Varför valde ni kollektiv organisering som påverkansform? – Det tog flera år för oss. Vi har alltid varit ett löst nätverk baserat på att folk gör saker, musicerar och möts. Men under tiden vi vuxit har organiseringen blivit viktigare och nu är vi en riksorganisation som når ut i hela landet med våra grejer – främst klubb, event, camps, workshops och pr. Jag tror på kollektiv organisering och har alltid gjort det! Det är sjukt häftigt och samtidigt tryggt att känna att gemenskapen är stor, att vi är många. Det möjliggör misstag, lärdomar, utveckling och utbyte av erfarenheter. Det är så vi verkligen kan växa som människor! Som minoritet (tjejer inom hiphop exempelvis) är det viktigt för att inte behöva bära bördan av hela sitt genus och könstillhörighet bara för att du är ensam eller en av få tjejer. För i de situationerna är det sjukt jobbigt att göra fel och svårt att träna, testa, lära sig i egen takt. Vilka är de viktigaste förändringarna ni vill få till? – En strukturell förändring av hela musik- och

FRIHET LISTAR Serieromaner

elda – Lina Neidestam Lina Neidestam använder skickligt humor och genusteori för att skärskåda det moderna patriarketet. Kul och smart.

nderwater Welder – Jeff Lemire Mystisk, spöklik och sorglig. Berättelsen om dykreparatören Jack, hans gravida fru och komplicerade relation till sin bortgångne far rör upp känslor.

kulturindustrin där tjejer är starka aktörer som definierar kvalitet, kultur och trender. Det hör ihop med ett jämställt samhälle där tjejer har lika mycket tid, utrymme och status att snöa in i sina intressen som killar! Där idéer om utseende, krav och normer kopplat till genus inte står i vägen för ens passion och nyfikenhet. Jag och mina systrar vill se detta i hela världen, och det är därför Femtastic jobbar internationellt med musikutbyten och arrangemang. Ni använder ofta uttrycket urban kultur för att förklara vad ni sysslar med. Hur definierar du det? – Gatans kultur. Kultur som inte kräver stora resurser och utbildning för att utövas. De självlärdas kultur, en tillgänglig kultur med ett fett erfarenhetskapital. Jag har alltid sett urban kultur som flytande och nyskapande, en konstform som kan testa massvis med uttryck utan att förlora sin grundkärna och som kan kommentera och vara en röst för det som sker på gatan – oavsett plats. På vilket sätt skiljer sig Sverige från andra klubb- och musikscener? – Urban musik är inte särskilt stort i Sverige. För att höra grym hiphop, soul och jazz i Sverige behöver du vara insatt i specifika ställen, specifika dagar och specifika radioprogram (”P3 soul”, ”Den siste telegrafisten” i Metropol och ”En kärleksattack på svensk hiphop”). – Hiphop är mycket mer utbrett i städer utomlands, exempelvis Amsterdam och Kapstaden. Vi har färre vinyl-dj:ar och färre svartklubbar men är väldigt trendriktiga och trendkänsliga. Helt enkelt bra på det senaste och bra på marknadsföring! Och slutligen, vi har grymma initiativ som Rättviseförmedlingen, Jämställdfestival, Mamarazzi, CAKE, Ladyfest, Tjejrejv – och Femtastic såklart. Alla har verkligen bidragit till en mer jämställd klubbscen i Sverige! Något att vara stolta över, sprida vidare och skryta om! S

45 5/2014

FRIHET

hief – Tales From The City – Rhianna Pratchett Serieromanen fördjupar världen från den legendariska spelserien ”Thief”. Rekommenderas till alla som gillar steampunk och mystik.

dag är sista dagen på resten av ditt liv – Ulli Lust Punk, prostitution och Europa på drift. En oerhört stark berättelse.

ur man botar en feminist – Nanna Johansson Det är en riktig skratta-till-dugråter-bok. Att den dessutom är smart, politisk och radikal gör den närmast fulländad.

aza – Fotnoter till ett krig – Joe Sacco Det här är inte bara serier i högsta klass, det är också journalistik i världsklass. Värd att läsa om i tider som dessa.

ellblazer – Original Sins – Jamie Delano I det första ”Hellblazer”-albumet lär vi känna John Constantine. Han jobbar med att bekämpa demoner och annan ondska. När det går dåligt för honom vinner Thatcher valet …

s. Marvel – Willow Wilson För första gången är en muslimsk superhjälte i huvudrollen. Dessutom ungdomsnoja och superskurkar, exakt som en hjälteserie för alla åldrar ska vara.

kyttegravskriget 1914–1918 – Jacques Tardi Frankrike är typ bäst på serier. Tardi är typ bäst i Frankrike. Boken är deprimerande realistisk, vilket är helt rätt då den handlar om ett så brutalt krig.

Transor – på egna villkor NÄR LAVERNE COX var elva år sa hennes lågstadielärare till Lavernes mamma att ”Din son kommer att hamna i New Orleans bärandes en klänning om du inte ser till att han får terapi med en gång.” För Laverne Cox, som inte kände sig som det kön hon hade tilldelats vid födseln, var den sortens kommentarer tyvärr inte ovanliga. I skolan blev hon svårt mobbad, hemma uppfostrades hon strikt till att bli en ”riktig” man och på teve hörde hon ständigt transfobiska skämt i populära serier som ”All in the family” och ”The Jeffersons”. Det stora motståndet hon kände, och det faktum att hon länge varken kände till eller hade sett en annan transsexuell person, gjorde att det kulle ta många år innan hon kände sig redo att omfamna den kvinna hon alltid hade känt sig som. OM VI SPOLAR fram till nutid så har Laverne Cox blivit den första öppet transsexuella personen att pryda Time Magazines omslag. Hon är även den första öppet transsexuella skådespelaren att nomineras till en Emmy, för sin genombrottsroll i hyllade teveserien ”Orange is the new black”. Hon har därmed blivit en sorts förgrundsgestalt för en växande transrörelse som kräver politiska förändringar och en större representation av transpersoner i media, populärkulturen och samhället i stort. Laverne Cox vet att även om hon har slagit sönder några glastak inom nöjesbranschen, så är hon fortfarande gan-

KULTURNOTERAT

ska ensam om det. Precis som i resten av samhället möts transsexuella skådespelare ofta av fördomar och diskriminering. Dessutom får de sällan möjligheten att berätta om sina egna erfarenheter. NÄR TRANSPERSONERS BERÄTTELSER ska gestaltas på teve och film är det sällan en transsexuell skådespelare i rollen. I stället är det cispersoner, det vill säga icke-transpersoner, som spelar dem och ofta hyllas för sitt ”mod” att ta sig an så ”svåra” karaktärer. Vi har till exempel sett Felicity Huffman göra det i ”Transamerica”, Hillary Swank göra det i ”Boys don’t cry”, och tidigare i år vann Jared Leto en Oscar för sin gestaltning av transkvinnan Rayon i ”Dallas buyers club”. Denna trend kritiseras hårt av en transrörelse som menar att exempelvis en man i rollen som en transkvinna bara befäster en vanlig fördom att transpersoners könstillhörighet inte är ”på riktigt” och att det bara är en ”man i klänning”. MEN ÄR INTE själva poängen med skådespelare att de ska kunna gestalta vem som helst? Ska inte en cisperson därmed kunna gestalta en transkaraktär? Svaret är att det inte är så enkelt. För det är bara att vända på frågan: Varför får transkvinnor i princip aldrig spela ciskvinnor? Jo, för att det finns en maktaspekt, ett heteronormativt och patriarkalt tolkningsföreträde, som gör det okej

också lett till att fler kulturpersonligheter, som Killer Mike, skapar fin konst om livet, rasismen och döden.

KILLER MIKE OM BROWN ”We are human beings. We deserve to be buried by our children not the other way around.” Så inleder rapparen Killer Mike sin essä om Michael Brown, en 18-årig afroamerikansk pojke som sköts ner av polisen i Ferguson, Missouri. Brown sköts vad allt tyder på oprovocerat och var obeväpnad. Mordet har skapat en våg av kritik mot den rasism som fortfarande finns inom poliskåren. Det har

DE TRANSSKÅDESPELARE SOM är verksamma i dag är därför vanligen begränsade till att spela transkaraktärer (det vill säga när inte en cisperson gör det) i stereotypa roller som dödsoffer eller prostituerad. En av Laverne Cox första roller var till exempel en karaktär som kort och gott kallades ”transsexuell prostituerad”. Att hon nu spelar en betydligt mer komplex roll i en så populär serie som ”Orange is the new black” måste därför ses som ett steg framåt. Men som Laverne Cox själv uttrycker det: ”Revolutionen börjar först när det inte bara är jag, utan när vi är många.” S

Linus Fremin är skribent

och bloggare.

SORAN BESÖKTE NAZISTER

VITT PÅ APPLE

I ett uppmärksammat reportage i SvD besökte komikern Soran Ismail personer från nazistiska Svenskarnas parti. - Nej, så svarade SvP:s ordförande Stefan Jacobsson när Soran Ismail frågade om han skulle få stanna i Sverige om partiet bestämde.

Apple släppte nyligen en mångfaldsrapport där bolaget presenterar demografin över företagets anställda. Av företagets cirka 98 000 anställda ska 70 procent vara män och inom den tekniska sidan av Apple är hela 80 procent män. 55 procent av bolagets anställda är vita, 15 procent asiater, 11 procent med sydamerikanskt påbrå, 7 procent färgade, och resterande andel beskrivs som blandade eller utan svar.

46 5/2014

FRIHET

för cispersoner att spela vilka karaktärer de vill, men där transskådespelare inte anses tillräckligt trovärdiga som cispersoner. För återigen, de ses inte som ”riktiga” män och kvinnor och anses därmed inte ens kunna ”låtsas” vara det på ett övertygande sätt.

äf

tv å

. at

pä

lls

llä

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

SS 00 F 0 ET U:are RÖ S SS T sp an T U: de O ec ar T or T ba ia K e dn lm A sa V ttm PP ad K A m ed V O e äs l B a fo L t d bi A ar tb R es L A ld e o L er på Ä lls T frå R tu frå K G B n A o rn T I va n A m er so D llä s m ER in LL . e m gr 5 rs m et v s ar s. 2 ik f . g för h RÖ . en 5 ör 5 ög sh 4 et 0 re S öj t

FOKUS SSU

FRIHET

47 5/2014

Fotboll mot röstskolk 16 lag. Två planer. En solig julilördag. SSU Uppland försökte få folk till vallokalen med en fotbollsturnering. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

ET ÄR LITE samma som 2013, SSU i Uppland bjuder in till fotbollsturnering. Men samtidigt lite annorlunda. För i år är budskapet mer allmänt: Rött kort till röstskolk. Leo Essemyr som var med och arrangerade berättar att de valde budskapet, för trots att rekordmånga röstade i EU-valet var det alltför få. – Vi såg till att ha turneringen efter EU-valet och inför höstens val, eftersom vi sett undersökningar om att få 90-talister tänkte gå och rösta. Och att rösta var själva huvudbudskapet. Turningen har vuxit mycket sedan förra året. Enligt Leo beror det på att arrangörerna tagit med sig lärdomar från förra året. De försökte bland annat fixa sponsorer, vilket visade sig vara svårt när många vill vara politiskt obundna. De lyckades i alla fall skrapa ihop till priser för de tre bästa lagen. – Vinnarna fick säsongskort för att fotbollslaget Sirius sponsrade.

De som kom tvåa fick årskort på Gröna Lund och trean fick hyra en biosalong till laget, säger Leo Essemyr. Arrangörerna hade 16 lag som gräns för hur många som kunde vara med. När turneringen genomfördes den 19 juli stod tio lag på kölistan. – Vi satsade väldigt tidigt på att marknadsföra oss i sociala medier. Vi skapade ett Facebook-event och hörde av oss till bland annat ”90 minuter Uppland”, en sida som skriver om fotboll i Uppland. De har väldigt många följare på Instagram. Så med lagen och åskådarna kom det över 200 personer för att titta på fotboll på Ekebydalens konstgräsplan i Uppsala. Närmare bestämt sjumannafotboll. – Vi ville öka valdeltagandet, vi tryckte på att det just varit fotbollsVM och att även om det är självklart att alla kan spela fotboll, så är det inte självklart att alla kan rösta. Folk dör för att få göra det. S

”Socialdemokrati klarar vi – om vi lägger manken till.” ULF LUNDELL PRATAR POLITIK I AFTONBLADET.

WIKSTRÖM BESÖKTE KURDISTAN SSU:s ordförande Gabriel Wikström var första svenska politiker att besöka Kurdistan efter IS:s attacker. - Inbördeskriget i Irak har inneburit en fruktansvärd humanitär katastrof. Vi var där för att skapa oss en lägesbild och föra samtal med regeringen i Kurdistan för att se vad vi socialdemokrater kan göra, säger Gabriel Wikström.

0,5 TON. SÅ MYCKET GLASS GAV S-STUDENTER BORT UNDER SSU:S VALLÄGER.

48 5/2014

FRIHET

SVARADE VISITA Efter att arbetsgivarorganisationen Visita släppt en film som kritiserar Socialdemokraternas förslag om att höja krogmomsen svarade SSU snabbt med en egen film. I filmen säger rösten: – De här skattesänkningarna kostar 20 miljarder varje år. För de pengarna skulle vi kunna anställa 55 000 personer i äldreomsorgen, och så ska vi slösa bort pengarna på hamburgare.

Frihet från förr. 1982

september

Då precis som nu hade de borgerliga styrt i två mandatperioder. Frihet försöker lyfta snacket om rent tekniska lösningar till riktiga människors öden. Redaktionen skriver om Eva som har en fyraårig dotter som inte kan få plats på daghem, något som gör det svårt för Eva att jobba. Vi får möta 18-årige Pelle som är arbetslös. Frihet lyfter flera människoöden, för i slutändan handlar politiken just om hur människors liv ser ut. Och valet 1982. Det vann Socialdemokraterna.

Glöm inte att gå och rösta!

7,6 PROCENTENHETER

SÅ STOR ANDEL MEDLEMMAR HAR FACKEN TAPPAT SEDAN ALLIANSEN GJORDE DET DYRARE ATT VARA MEDLEM.

”Föreställ dig att ha barn samtidigt som en karriär inte är ett problem.” RENATE BRIDENTHAL I BOKEN ”IMAGINE LIVING IN A SOCIALIST USA”.

Sista veckan

VIDAR ARONSSON SSU:s valgeneral.

Med få dagar kvar till valet. Vilket budskap har du till dem som kampanjar? – Det är nu det kommer avgöras. Det har sett jämnt ut länge. Det har sett bra ut för Socialdemokraterna, ibland lite sämre. Men det som är tydligt nu är att ett fåtal röster kommer avgöra om det blir ett parlamentariskt läge i Sverige där vi har stöd för att driva igenom socialdemokratisk politik. Det finns en risk att vi bara får förlorare och ingen kan driva igenom sin politik. Hur har kampanjen sett ut hittills och fortsätter den så sista veckan? – Det som har varit tydligt från SSU:arna är att vi har varit energin i Socialdemokra-

49 5/2014

FRIHET

ternas valrörelse. Vi har haft en samtalskampanj där vi varit ute och knackat dörr och ringt många samtal. Jag är glad över att SSU:arna inte fastnat i en valstuga utan varit ute och sökt upp väljare. Om man bara får en liten stund med en potentiell väljare, vad tycker du då är det viktigaste budskapet? – Det ena är att man måste vara nyfiken på den väljaren och vad den ser för samhällsproblem. Men också att inte vara rädd för att beskriva varför regeringen har gjort ett dåligt jobb. Och så att förklara att den enda garanten för samhällsförändring är en socialdemokratisk regering. S

Succélägret I början av augusti samlades över 1 000 SSU:are på Bommersvik för att snacka politik, umgås och kampanja för en socialdemokratisk regering. TEXT: JOHN ANTONSSON & DANIEL MATHISEN

LLT BÖRJAR I centrala Stockholm. Det är en lördag. Hornsgatan mullrar och skakar. Ett efter ett rullar de längs den stora paradgatan. Flaken med regnbågsfärgade människor som visslar, dansar och skriker. Sommarsolen lyser som starkast, termometern visar närmare 30 grader, och det är Prideparad. Sedan kommer de – SSU:arna. Över tusen medlemmar från hela landet har samlats för att snart åka till valläger på Bommersvik. Liksom för att demonstrera för hbtqpersoners rättigheter. Budskapet: ”Dags för varann”. Ellinor Eriksson, SSU:s förbundssekrete-

rare, har regnbågsflaggor målade i ansiktet och leder ungdomsförbundets tåg i paraden. – Det här blir nog mitt åttonde tåg, tror jag. Första gången var 2006. Det är grymt kul att SSU är så många här, att vi visar att Pride är politiskt relevant, säger hon. Samtidigt som fanor i regnbågens alla färger böljar genom tåget pumpar SSU-flaket ut toner till demonstranterna. Beyoncé får deltagarna att vissla till. Sedan kommer ramsan: – Sverige be-höver en so-ci-al-demo-kratisk re-ge-ri-ng. Igen! NÄR SSU:ARNA KOMMER i buss efter buss efter buss till Bommersvik är de fortfarande laddade till tusen. Varje distrikt har eget tältläger.

50 5/2014

FRIHET

Snart tågar de till den stora scenen. Varje distrikt tågar på sitt sätt. Östergötland i toga. Stockholms stad med en tunnelbanesymbol. Jämtland med Jämtlandsrepublikens flagga. Och Göteborg med Pet Shop Boys gamla diskodänga ”Go west”. BREDVID SCENEN STÅR SSU:s ordförande Gabriel Wikström och förbundssekreterare Ellinor Eriksson och kollar igenom talepunkterna en sista gång. Nu går de upp på scenen. Tusen SSU-medlemmar applåderar. De är fortfarande målade i sina ansikten sedan Prideparaden.  – Vi är så glada över att få vara här. Bommersvik är aldrig så bra som när det är fyllt av SSU:are, säger Gabriel Wikström.

– Det här är en chans för fler SSU:are att komma hit och känna att Bommersvik är deras, säger Ellinor Eriksson. Både Ellinor och Gabriel säger att lägret är en bra chans att ha roligt och träffa nya vänner. Men också en chans att lära sig mer om politik och vinna ett val. Därför kommer alla SSU:are att åka ut med buss under

“Bommersvik är aldrig så bra som när det är fyllt av SSU:are.” måndagen och knacka dörr. Målet är att 30 000 samtal ska hållas.  – Det här är starten för SSU:s valrörelse. Nu ska vi stoppa den regering som i åtta år gjort Sverige mer egoistiskt, säger Gabriel Wikström.

– Kan inte ni börja med valen, säger Alva. – Jag kan inte måla en val, säger Jennifer. – Om någon målar konturerna kan jag fylla i, säger Felicia. Snart är den klar. Valen som sprutar ut vatten från toppen. Någon går förbi och säger: ”Snyggt.” DET ÄR MÅNDAG. Dagen efter graffitin. Tusen SSU:are bussas ut till allt från Västerås till Stockholm. Det är Sveriges största dörrknackningskampanj – någonsin. Riad Aliefendic delar upp SSU:arna i sin buss i grupper om två. Ser till att en i varje par har erfarenhet av dörrknackning. BUSSEN KOMMER FRAM till Vårberg utanför Stockholm. Två lokala partimedlemmar möter upp med kartor för att visa var det är bäst att knacka. Snart går de under en bro och kommer till en liten länga hyreshus som ser ut att vara byggda på femtiotalet. Gruppen Frihet följer är på tre: Maribel Ordenes, Carl Strandby och

NÄR LO:S ORDFÖRANDE Karl-Petter Thorwaldsson kommer upp på scenen syns det att han är peppad. Han berättar att senast han var på ett valläger var 1994, då var han SSU:s ordförande.  – Nu precis som då var det borgerlig regering och massarbetslöshet. Nu som då ska vi vinna, för det är bara med full sysselsättning vi kan ge alla bra skola, sjukvård och bygga ett bättre Sverige. PÅ ETT VALLÄGER finns det mängder med saker att göra. Många är och svalkar sig i vattnet, andra diskuterar politik under seminarier. Några trotsar värmen och drar sjalar över ansiktet för att lära sig måla graffiti. När Emma Simu och Lina Eriksson gått igenom grunderna börjar alla skissa upp målningar på papper. Nästa steg är att måla på sin ”vägg”. I det här fallet är väggen konstruerad av två pinnar som slagits ner i marken, mellan dem har plast hängts upp. Jennifer Åhlund, Halmstad, Alva Wiklund, Falun, och Felicia Carlsson, Växjö, är de första som är klara med sina skisser. Emma Simu går igenom utrustningen. De ska ha handske på handen de målar med. Längst upp på burken sätter man en cap, alltså det munstycke sprejen kommer genom. Bred eller smal och så vidare. – Ska vi börja med röd text, säger Jennifer. – Vem vill börja?, säger Alva. – Någon som kan skriva jämnt, svarar Jennifer. Alva börjar skriva. Först håller hon burken för långt från väggen och då blåser sprejen bort. Men när hon fått till snitsen börjar hon skriva: ”Mot valseger”. Felicia börjar skaka en blå burk.

51 5/2014

FRIHET

Riad Aliefendic. I det här området har Socialdemokraterna och de andra rödgröna partierna ett stort stöd. Däremot är valdeltagandet ganska lågt. Att knacka dörr blir därför ett sätt att uppmana väljare att gå till vallokalerna. Eftersom det är varmt den här dagen verkar många vara ute. Men några samtal blir det. Maribel, Carl och Riad har politiska samtal med sju personer. De 30 lägerdeltagare som åkte till Vårberg pratade politik med ungefär 130 personer sammanlagt. Carl Strandby har varit med och knackat dörr en gång tidigare också. Han gillar det. – Ibland går det bra, ibland blir det ett tvärt nej i dörren. I början är det nervöst, men efter tre–fyra dörrar är man igång. Jag tror att det är ett bra sätt att locka väljare, säger han. Maribel knackar dörr för första gången. – Det fungerade bra. Jag talade med en som var lite arg, men efter att vi lyssnat och sagt vad vi tycker började han ändra åsikter på slutet, säger hon. S

Debattmästarna Under SSU:s valläger avgjordes förbundets eget Debatt-SM. Kata Nilsson och Linnéa Wickman från vinnarlaget delar med sig av sina bästa debattknep. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

ÄR JURYN GAV sin dom vann en koalition av norrlänningar. Kata Nilsson, Linnéa Wickman, Ebba Bergqvist och Diyar Cicek. Några av dem hade vetat om att de var ett lag några veckor innan lägret. – Vi andra pratade ihop oss lite innan, och så fick vi in Kata på slutet, säger Linnéa. Är debatt en kul tävlingsform? – Jag tävlar ju i poetry slam och sa till alla att grejen då är att man åker ut om man förlorar. Det roliga är ju inte att vinna utan att gå vidare, så när vi satt i finalen sa jag att det inte spelar någon roll för nu har vi varit med i alla debatter, säger Kata. – Det var bra att det fanns en jury man fick feedback från, det tycker jag var jättekul. Det kändes så kvalitativt. Jag har aldrig varit med i någon liknande tävling, säger Linnéa Wickman. I FINALEN FICK Linnéa och Kata debattera mot att använda sig av civil olydnad för att stoppa extremistiska partier. En fråga som båda tycker var svår. – Jag tycker att den var svårast att debattera, säger Linnéa. – Den var svårast också för att vi fick så kort tid att förbereda oss. Det kunde ha blivit bättre om vi hade fått mer tid, säger Kata. Har ni debatterat förr? – Jag har gjort det, men inte så mycket ändå, säger Kata. – Jag har hållit en del tal och varit på kongresser och så där. Men jag har inte riktigt varit med på en skoldebatt, säger Linnéa. Är det ett bra sätt att prata om politik på det här snabba sättet? – Eftersom det var en debattävling så blev det lite jakt på vassa repliker och lite spex, att man skulle förpacka det på ett snyggt sätt, säger Linnéa. – Vår strategi var att ha energi, det sa vi från början. I skoldebatter är jag inte alltid den som är mest påläst vad gäller siffror. Mitt tips

till alla som ska debattera mot ungdomsförbunden från Alliansen är att vara arg. De som lyssnar kommer hålla med dig mer om du är lite förbannad. Så kan man inte göra i SSU, men man kan ha energi i alla fall, säger Kata. Vad har ni tagit med er för lärdomar till framtida debatter? – För det första att jag är bra på att debattera. Det måste jag få säga! Nu ser jag fram emot alla skoldebatter i valrörelsen. Och så tycker jag att det var bra träning när vi hade så kort tid att förbereda. En annan del är att hitta sin egen debattstil, något man är bekväm med. Jag skulle inte kunna debattera som Kata, säger Linnéa. Hur tycker du (Linnéa) att Kata debatterar? – Kata har någon sorts självklar pondus och kaxighet som gör att hon blir den coolaste människan i världen, hon skulle egentligen kunna säga vad som helst, säger Linnéa. Hur tycker du (Kata) att Linnéa debatterar? – Det var bra upplägg att jag inledde och att Linnéa avslutade. Jag tycker att hon kanske inte är kaxig men har pondus. Den sista debatten, när vi hade pratat om vilka argument de kunde använda, använde de ett visst argument i slutet. Jag bara såg hur Linnéa log med mungiporna som hon gör. Då visste jag att vi skulle ta hem det. Linnéa är väldigt saklig och har faktaargument men låter inte tråkig när hon framför dem, säger Kata. Kommer ni att ta hem idén med debattävling till era hemdistrikt? – Jag tycker att det var ett jättebra sätt att få upp pulsen och att få träna rent praktiskt. Jag tror att man måste träna för att bli en bra debattör. Då kan man hitta sin egen debattstil, säger Linnéa. – Jag var ju jättenervös inför det här. Varje gång jag stod i talarstolen kände jag hur mina ben skakade. Så jag vet inte om jag skulle utsätta någon för det på en grundkurs, säger Kata. S

52 5/2014

FRIHET

KATA NILSSON Ålder: 21 år. Bor: Östersund.

LINNÉA WICKMAN Ålder: 21 år. Bor: Gävle.

53 5/2014

FRIHET

Bildbevis Vallägerspecial FOTO: CAROLINE FRANKESJÖ

54 5/2014

FRIHET

55 5/2014

FRIHET

Internationella vänner

Med Gaza i centrum Samtidigt som Gazas befolkning terroriserades av israeliska marktrupper och raketer avfyrades mot Israel träffades israeler och palestinier på SSU:s valläger. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

OLEN GASSAR OCH getingarna är lite väl påflugna. Jonas Bergström från SSU:s förbundsstyrelse presenterar gästerna: Bar Shai från israeliska Young Meretz och Fouad Shat från palestinska Fatah Youth. När de pratar går israeliska styrkor på Gazas gator. Nästan 2 000 civila har dödats. I skrivande stund råder vapenvila men läget är fortfarande ovisst. Jonas Bergström berättar om SSU:s långa engagemang för ett fritt Palestina som länderna kom överens om i FN 1979. Just nu ser det inte ljust ut. Bar Shai kommer alltså från Young Meretz som är ett litet vänsterparti i Israel. Till skillnad från majoriteten av Israels partier vill Meretz stoppa konflikten och att 1979 års gränser respekteras. – Vi har varit positiva till att Fatah som styrt Västbanken, och Hamas som styrt Gaza, börjat samarbeta. Det är viktigt för att hitta en lösning som fungerar långsiktigt, säger Bar Shai. FOAD SHAT FRÅN Fatah Youth berättar att han egentligen tror på en tvåstatslösning. Men den senaste tidens angrepp har sugit mycket av hoppet ur honom. – Vi har talat om fred så länge, men det är svårt. Vi har förlorat så många medlemmar under konflikten. Medlemmar som rest till Gaza för att som frivilliga jobba på skolor och sjukhus. Det är människor som nu har dött för att de velat hjälpa andra, säger Foad Shat.

– Fatah Youth kräver två stater, men det är svårt nu på grund av bosättningarna, säger Shat. BOSÄTTNINGAR ÄR DÅ israeler skapar samhällen på mark som lagligt sett är Palestinas. Enligt FN:s Genèvekonvention är det olagligt. Men som det är nu skapas fler israeliska bosättningar som sedan stöds av israelisk militär. – Jag tror inte att tvåstatslösningen är möjlig med Israels nuvarande regering. För att det ska gå att skapa en tvåstatslösning måste Israel lämna bosättningarna och erkänna Palestina, säger Foad Shat. En fråga som ständigt diskuteras i Sverige är om israeliska varor ska bojkottas. Vissa säger att allt borde bojkottas. Vissa anser att det är bättre att bojkotta varor som är producerade på israeliskt territorium. – Jag tycker att Israel använder människor i nöd för att klara bosättningspolitiken. De som är bosättare är oftast människor som inte har mycket. – Israeliska varor borde bojkottas för att sätta press på Israels regering, säger Foad Shat. Bar Shai från Young Meretz håller inte med: – Jag tror inte på bojkott, för då bojkottar man alla israeler, även de som vill ha fred. Om israeliska varor bojkottas finns en risk att medborgarna sluter sig bakom regeringen, säger Bar Shai. S

56 5/2014

FRIHET

57 5/2014

FRIHET

V ju ad st gö nu r d ? u

Hur bra var vallägret? – Det var en stor succé. Stämningen, vädret men också själva innehållet. Vi hade jättemånga bra seminarier, men vi genomförde också praktiskt valarbete. Under själva vallägret såg vi till att säkra fler röster. Vi knackade upp emot 30 000 dörrar och ringde nästan 10 000 samtal till förstagångsväljare. Så vallägret tog oss verkligen närmre valsegern och vi hade jättekul, så vi uppnådde absolut syftet. När tidningen kommer ut är valdagen väldigt nära. Har du några sista tips till SSU:arna som vill göra en sista insats för att vinna de sista viktiga rösterna? – När jag behöver motivation brukar jag titta på en bild på Fredrik Reinfeldt och Anders Borg och fråga mig själv: Vill jag vakna upp till den här ledningen i fyra år till? Och det vill jag inte, så då orkar jag kämpa lite till. Men sen handlar det om att göra allt man kan för att orka. Sedan är det viktigt att göra rätt saker. Knacka dörr, ringa samtal, alltså att möta folk och ha samtal med dem där de är. Lägg inte en massa tid på att stå i valstugan där det mest är gubbar som fikar med varandra. SSU har värvat många under valrörelsen, vad ska ni göra för att behålla glöden efter valdagen? – Då tror vi att vi kommer att gå från att ha varit oppositionsungdomsförbund i åtta år till att bli ungdomsförbundet för dem som också har makten. Då handlar det om att folk joinar segertåget och börjar förändringsarbetet. Det är då vi ska genomföra vår politik. Det är då vi ska se till att partiet och regeringen börjar tycka som vi. Vi ska inte heller sluta värva medlemmar bara för att valet är över, för det är då vi vid sitter makten på riktigt.

N SS i h ar oc Vä sk IK U: t rik ela ikla h n – ste old – sf LA ör ts lan r o äri I fö rno eba På S re n b h r pr de m h gs bu rrla tte em un SÄ d es t. J u po nd n r o W en ag r v lit ss d o ch ma sst ÉN ta fö i s ik, ty ch dö pla yre nt rs ka oc re er ök s h lse kam rrkn n är lse. fra er kap ju n d a p m sk a st n an an ckn et f til riv fle u sva jar in ull l v a r j så ra m g. fa al ar ob sk r ed Ja rt et tik b g m r ja . la oc ive g fö SSU åk ed rt h r e ill sk jag r re -di r ru val sa ap p g str n ka m a å ion ik t i m m ut et p t a an ve t a lp et. hel an a j, s m ck nt oli t a l i k ed ing l

En vecka till val när tidningen kommer ut. Kan vi få ett sista bra argument för att rösta S? – Under åtta år med alliansregeringen har vi sett hur ungdomsarbetslösheten har stigit, skolresultaten sjunkit och bostadsbristen ökat. Klyftorna i samhället har helt enkelt ökat. För att kunna vända den utvecklingen och skapa ett mer jämlikt Sverige så måste vi byta regering. Vi socialdemokrater vill införa en 90-dagarsgaranti mot ungdomsarbetslösheten så att alla som är unga och arbetslösa ska vara garanterade jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar. Ge mer resurser till skolan så att klasstorlekarna minskar och alla elever får den hjälp och det stöd de behöver. Öka stödet till bostadsbyggandet så fler billiga lägenheter och studentboenden byggs som unga har råd med. Hur förändras SSU:s politiska roll om Stefan Löfven blir statsminister? – SSU har som ambition att inte bara vara ett ungdomsförbund som är duktiga på att peka ut samhällsproblem och sedan lämnar över till nån annan att lösa dem. Vi vill också bidra med de politiska lösningarna, och det tror vi blir extra viktigt om Socialdemokraterna bildar regering. Vår uppgift blir då att vara en konstruktiv opposition till regeringen som både kan visa på vad som inte fungerar i samhället men också berätta hur vi skulle vilja ha det i stället. Hinner du ta igen dig när valrörelsen är slut? – Även om valrörelsen är intensiv så är den också fantastiskt kul och ger mycket energi, så jag är nog inte så säker på att jag behöver vila särskilt mycket, men några dagar blir det nog.

Förbundssekreterare SSU

Förbundsordförande SSU

Fa ST n lit an ck e o vä ätv EL lk erk – U stör rdn – Ju ligLA om d tö re ar s p na är ver ev vi t nu olit G RI at alla de en rin jo isk g b tv o t t M ar me ha på t kvä bar mb BE a d r v is lla ja u ds m et i da r g RG ed t r ju m m g f an öt st ar ör m ed . t h la oc e c f n ör jä se h d dle all rta r SS m ce a r oc t S op i ma nte U. h SU n- r f rv et e r t : t f s n ide ån rks ac ä r p St am kl tba å oc ig k h t e ser tors ho et. ng ad da lm Hä ag e f ga . D r et em ack r. bl an lig ir g a

Ellinor Eriksson

är

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 19 september. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

Vem spelade in en populär cover av ”Flickan och kråkan”? 1. Timbuktu. X. Laleh. 2. Linda Pira.

Lisbeth Salander har en stor tatuering. Vad föreställer den? 1. En robot. X. Godzilla. 2. En drake.

I vilken norsk stad hölls vinter-OS 1994? 1. Trondheim. X. Oslo. 2. Lillehammer.

Vilket år valdes Margot Wallström in i riksdagen? 1. 1979. X. 1982. 2. 1986.

Vad heter valutan i Indonesien? 1. Rupiah. X. Indonesiska pund. 2. Bakter.

Vilken bok debuterade Hjalmar Söderberg med? 1. ”Det går an”. X. ”Det röda rummet”. 2. ”Förvillelser”.

58 5/2014

FRIHET

Vilket år blev Sirimavo Bandaranaike världens första kvinnliga premiärminister? 1. 1956. X. 1987. 2. 1960.

GRATTIS! Lars Forsell, Arjeplog, Sanna Lundin, Ljungskile. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.

Vi vill ha dig. Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen. Eller kanske bara plocka lite friska blåbär. Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla

naturskogar inte huggs ned på bara några dagar. Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken. Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar  kr/mån.

59 4/2012

FRIHET

Plan För Jämlikhet I SVERIGE ÖKAR OJÄMLIKHETEN. MÄNNISKOR STÄLLS MOT VARANDRA. Det är nog nu. När ett samhälle blir bättre för alla blir det bättre för dig. Och vi har planen. Stå upp för ett jämlikt Sverige. Med ett pappersplan. #PLANFORJAMLIKHET WWW.PLANFORJAMLIKHET.SE

FRIHET

60 2/2012