Frihet nr 8, 2014

E

A

L

B O

Å R H U PR K A E T R OS MP S SJ TI M R Ö U T T U OT DA T O T I K ST N ON LOC E H A – KA J U M PR N L K NA I S N L A DE E T Ä R P P V D E EP SG I M B ID U I I T E T EM DE T A L IN IE A S T T R KA E X F Ö R ST T R V OP AV Å R PAS AL A B ? IL L IG A KL ÄD ER

T SO I D N #8 U N C I A I N G 20 G D L D F 14 OM E M RÅ PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E

EN

S

NUMMER 8/2014

Maten är slut.

Ett matpaket och kostar 385 kr ger mat till en nad. familj i en må

6 miljoner människor är i akut behov av mat i Syrien. För att undvika hungersnöd behöver vi under mars samla in pengar till 15 000 matpaket. Men tänk inte på 6 miljoner människor. Våga tänka dig att du har makten att rädda ett liv. En helt 4/2012 vanlig människa, precis som du. Sms:a MATFRIHET till 59 72 900 för att skänka 50 kr.

VÄLKOMMEN

Nu är bara kampen kvar

O

på grund av välvilja från dem som sätter våra löner. Samförståndet kom efter år av kamp. Årtionden då fackföreningsmedlemmar avstått en del av sin lön för att bygga en organisation och hjälpa dem som står utan arbete. Fackföreningarna hade ett urstarkt vapen: strejken.

När förhandlingarna inte gick som facket ville kunde de säga att våra medlemmar kommer att lägga ner sitt arbete. Så länge arbetarna inte arbetade så kunde kapitalisterna inte tjäna några pengar.

Det är från den världen Stefan Löfven kommer.

J VILKET ÅR det har varit! Frihet har skrivit om Europaval och riksdagsval. Vi har följt Socialdemokraternas väg från opposition till regeringsmakten (och till extraval). Vi har försökt lyfta svenska och internationella samhällsproblem.

GANSKA TIDIGT I planeringen av det här numret så bestämde sig redaktionen för att vi ville ha ett stort internationellt fokus med två angelägna reportage.

I Malin Palm och John Palms reportage om kampen mot ebolan i Liberia lyfts frågan om rätten till hälsa och sjukvård, för med ebolaepidemin har det blivit beklämmande uppenbart hur ojämlik rätten till hälsa är ur ett internationellt perspektiv.

Det fanns ingen tvekan om att köpa in Tobias Andersson Åkerbloms och Moa Karnstrands reportage, när de hörde av sig och ville skriva om textilarbetare i Kambodja som tillverkar våra kläder. Arbetare som tillverkar våra kläder för en lön som inte räcker till, och de tvingas sälja sex.

MEN NÄR LÖFVEN ska förhandla med en enad opposition blir det svårare. Det finns nästan ingenting att sätta emot. Alliansen hade exakt allt att vinna med att vägra förhandlingar. Det enda de kan förlora är ett extraval.

Och kanske är det så att extravalet blev Löfvens ersättning för strejkvapnet. För strejken är lika mycket ett sätt att vinna eller förlora opinionen som ett sätt att vinna eller förlora en kamp om vem som är beredd att blöda mest pengar.

NÄR NYÅRSFYRVERKERIERNA HAR smällts och skolan och jobbet börjat om, står den rödgröna regeringen med en budget som är borgerlig. I nästan tre månader ska de regera med den och samtidigt driva valrörelse.

NÄR FRIHET PLANERADE det här numret var alltså tanken att vi skulle lyfta blicken. Att för en stund lämna det inrikespolitiska käbblet och istället visa på hur djupt orättvis världen egentligen är. Jag hade trott att budgeten skulle gå igenom, att de stora striderna skulle tas i andra omröstningar i riksdagen. Min rädsla var att regeringen bara skulle få igenom delar av sin politik och därmed uppfattas som svag. Istället valde borgerligheten att inte samarbeta och Sverigedemokraterna valde att förändra riksdagens förutsättningar i grunden. När beskedet kom var Frihets redaktion i full gång med att avsluta det här numret.

Men istället fick jag börja ringa runt. Först och främst till tryckeriet för att få till ett försenat tryckdatum. Det lyckades. Och det är därför du som prenumererar fått hem Frihet lite senare än vanligt.

EXTRAVALET BLEV DET sista kortet att dra. Kortet är inget ess. Men gott och väl ännu en chans för den samlade arbetarrörelsen att kämpa för gemensamma mål. S

I EN OSEDVANLIGT lång artikel har jag försökt berätta historien om hur regeringen stoppades. Det är en yvig artikel som hoppar mellan historia och nutid. Helt nödvändigt då borgerlighetens agerande måste sättas i kontext.

John Antonsson är tillförordnad chefredaktör för Frihet. john.antonsson@frihet.se, twitter.com/johnantonsson

I SVERIGE HAR vi haft ett slags samförstånd mitt i konflikten mellan kapitalister och fackföreningar. Men samförståndet kom inte till

3 8/2014

FRIHET

INNEHÅLL

14 22

26

14 ETT HÖGT PRIS

På dagarna syr de dina kläder, och på kvällarna säljer de sex för att få ekonomin att gå ihop.

21 GOLA!

Linnea Swedenmark om att en ibland bör gola.

22 HOPPET

SSU:S föredetta ordförande Gabriel Wikström har gått från SSU till regeringen.

26 EN RÖDARE JUL

Frihet tipsar om de rödaste av klappar.

28 TUFF KAMP MOT KLOCKAN

De gör allt de kan för att stoppa ebolan.

40 EXTRAVAL

Frihet berättar om vägen mot extravalet.

49 FOKUS SSU

Sparkar igång valet. Samlar för Kurdistan. Startar upp Herrljunga.

Gemensamhet i Borås.

46 38 4 8/2014

FRIHET

28

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 12 300 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2013) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Frihet Nummer 8/2014, årgång 96 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Dave Hunt/Scanpix Ansvarig utgivare — John Antonsson Tf chefredaktör — John Antonsson, 076 199 40 03, john.antonsson@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 0709 26 18 04, anna-maria.marklund@frihet.se Form — Vår

Du som inte är medlem i SSU kan prenu­ merera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 8/2014

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 8/2014 Calle Sundstedt, Camilla Frantzell, Daniel Mathisen, John Palm, Linnea Swedenmark, Linus Fremin, Maja Nordström, Malin Palm, Maria Steen, Moa Kärnstrand, Natasa Mirosavic, Nils-Petter Ekwall Sara Hansson, Simon Röder, Texasjohny, Tobias Andersson Åkerblom, Tove Solbeckar

Brev!

Rapport från en Palestina­resa ”Oh you are from Sweden? We love Sweden, they have always stood up for the rights of Pales­­tinians.” Det är den första frasen vi möts av från ett restaurangbiträde på den palestinska restaurangen vi besökte under vårt korta stopp i Tel Aviv. Sveriges långvariga engagemang för Palestina har satt tydligt avtryck bland den palestinska befolkningen.

Dagen efter besöket i Tel Aviv begav vi oss tidigt på morgonen till Ramallah. Jag skulle äntligen få besöka palestinsk mark för för­ sta gången. Vi var fyra deltagare från SSU:s projektgrupp i Sverige, varav en tvingades resa själv via Amman. Detta på grund av de israeliska bestämmelserna om att personer med palestinskt medborgarskap inte får resa till flygplatsen Ben Gurion i den israeliska huvudstaden Tel Aviv, detta trots innehav av svenskt pass.

Väl i Ramallah deltog vi på en kvinnokon­ ferens arrangerad av Fatah Youth där 25 kvin­ nor från olika delar av Västbanken deltog. Vi delade med oss av våra erfarenheter från SSU

vad gäller framförallt feminism och kvinnligt ledarskap. Fokus under konferensen låg på att diskutera hur kvinnors roll kan stärkas och utvecklas inom politiken. Den politiska sfären i Palestina är en manligt dominerad miljö, men vi kunde notera en förändrad attityd

inom Fatah, kvinnors deltagande i politiken värdesätts högre nu än tidigare.

Sedan många år tillbaka har SSU deltagit i olivskördskampanjer för att visa solidaritet med de palestinska bönder som har svårt att plocka sina oliver på grund av aggressiva bosättare. På bussen på väg till kampanjen utanför Betlehem ser jag hur några medlem­

Medarbetaren Anna-Maria Marklund, layoutansvarig Ålder: 36.

Bor: Stockholm.

Gillar: Hugge ( min snart tvååriga unge ).

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

mar från Fatah Youth sitter och äter citroner.

Surt tänker jag, men får förklarat för mig att citronsaften underlättar andningen om någon skulle kasta tårgas mot oss. Det visade sig att platsen vi var på väg till redan dagen innan hade blivit utsatt för en tårgasattack från de israeliska säkerhetsstyrkorna. Ägarna till området där olivskördskampanjen ägde rum hade precis fått beskedet att området skulle konfiskeras av Israel. Detta för att den lilla palestinska by på knappt tusen invånare sågs som ett hot mot de tusentals illegala bosättarna runt om byn.

Avslutningsvis, till de borgerliga debat­ törer som anser att det är för tidigt att er­ känna staten Palestina: Ni kan inte ha sett hur palestinska medborgare blir behandlade i checkpoints av israeliska vakter, hur man som Palestinavän blir behandlad på flygplat­ sen av den israeliska tullen, eller så har ni inte sett Israels aggressiva bosättarpolitik med egna ögon. Men framförallt har ni inte mött de människor jag har mött som varje dag strävar efter fred och demokrati. Det var inte en sekund för tidigt att erkänna Palestina. /Rebecca Abrahamsson, SSU:s Palestinaprojekt, internationell ledare SSU Göteborg

Ogillar: Mytbildningen kring dem som tigger.

Ville bli som liten: Jag ville bli arkeolog – förebilden var Indiana Jones – eller snickare.

Lyssnar på just nu: Ljudböcker. Just nu är det ”Den stygga flickans rackartyg” av Mario Vargas Llosa som jag hoppades skulle vara bättre.

Du är just tillbaka från föräldraledighet, vad är roligast med det?

– Jag var föräldraledig ganska länge så det känns roligt att komma tillbaka till sitt vanliga liv igen.

Förskolor är en himla bra grej.

6 8/2014

FRIHET

Vad tycker du kännetecknar bra layout?

– Läsbarhet först och främst. Att text och bild lyfter varandra och att det blir en bra tempoväxling tidningen igenom. Orkar man inte läsa tidningen så är ofta layouten för tung eller för torr.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Träffar vänner, fyndar på loppis och har ofta nån gammal möbel jag restaurerar.

Vad önskar du mest av allt just nu?

– Att vi hittar en inte svindyr biljett till Berlin där vi ska fira nyår. Och att jag klarar uppkörningen.

BILD: FREEPIK

Förbjud fyrverkerier för privat bruk Snart är det nyårsafton och det bruka betyda festligheter, god mat och umgänge med per­ soner man tycker om. Men det betyder också dessvärre fylla och olyckor med fyrverkeri­ pjäser. Jag anser att hantering av fyrverkeri­ pjäser bör utföras av professionella yrkesmän som har relevant utbildning för att kunna handskas med pyroteknik. Var ligger lämp­ ligheten i att berusade människor ska hantera pyroteknik och sprängämnen?

Jag anser att regeringen bör ta en allvarlig titt på hur lagstiftningen kring innehav och bruk av fyrverkeripjäser ser ut och ta tag i problemet med människor som skadar sig år­ ligen av pjäser som exploderar i ansiktet och eller allvarligt skadar armar, ben och händer.

Dessutom råkar hundar och katter illa ut när

människor skjuter raketer ute på gatorna.

Enligt statistik från Myndigheten för sam­ hällsskydd och beredskap, MSB, så skadas det årligen cirka 100 personer på grund av fyrver­

”Var ligger lämpligheten i att berusade männis­kor ska hantera pyroteknik och spräng­ämnen?” keripjäser där unga män är över­representerade bland offren. Den slutsatsen jag drar är att det är främst under nyårsfirandet som de flesta skadorna sker, ofta också under alkoholpå­ verkan. MSB förordar att man inte bör blanda alkoholpåverkan och hantering av fyrverkerier och sprängmedel, det är tydligt att detta inte efterföljs och det krävs tydligare lagstiftning.

Vad hände sen? ”Klyftorna är viktigast”, Frihet 7/2013 Frihet intervjuade Felipe Jeldres från Chiles socialdemokratiska ungdomsförbund. Då var det inför Chiles presidentval. Han berättade om att landet hade två huvudkandidater. Högerkandidaten Evelyn Matthei som hade familje­ bakgrund i diktaturens ledning och vänsterkandidaten Michelle

Bachelet med bakgrund i Allendes vänsterregering som störtades av Pinochet. I utslagsrundan fick Bachelet ungefär 60 procent.

Felipe Jeldres berättade också om stor­slagna visioner om att öka jämlik­h eten och minska klass­k lyf­ torna.

Det är en politik som Bachelet försökt

driva men det har varit tufft. För att göra det har Bachelet höjt skatterna för företag till en internationellt sett hög nivå.

Mycket av Bachelets politik handlar om att ta bort marknadsinflytande från områden som sjukvård och pen­sioner, något som fått högerdebat­ törer att gå i taket.

7 8/2014

FRIHET

Vad kan man göra åt problemet? Är det en inskränkning av äganderätten?

Ett första steg är att införa ett licenssystem likt det man har med jaktvapen och tävlings­ vapen, detta tror jag skulle kunna minimera skaderiskerna och langningen till minderåriga minska. Ett nästa steg är att helt förbjuda innehav av fyrverkeripjäser för privat bruk och istället låta yrkespersoner avfyra raketer, exempelvis brandmän, scouter och hemvärns­ soldater.

Jag förstår att det kan bli en diskussion om äganderätten kontra statens inblandning när det gäller sprängämnen, men jag anser starkt att folkhälsan och olycksminimering går före i just den här frågan. /Markus Mattila, (S)-märkt opinionsbildare och bloggare

H AL LÅ DÄ R!

RASMUS TÖRNBLOM Ny ordförande för MUF

”Jobben är Sveriges viktigaste framtidsfråga” Du är ny ordförande för MUF, vad blir det första du gör?

– Den viktigaste uppgiften just nu är att se till att Moderaterna moderniserar arbetslinjen så att många kan få jobb. Här behöver maktförhållandena förskjutas från fack och arbetsgivare till de arbetslösa, som ofta är unga eller utrikes födda. Det är orimligt att villkoren på arbetsmarknaden sätts av de som har jobb och de som ger jobb. Förlorarna blir alltid de som står utanför och saknar jobb.

Vilka frågor kommer du att försöka lyfta in i debatten?

– Jobben är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Här måste Moderaterna våga gå fram med moderna reformer för att kunna kalla sig Nya Moderaterna även 2018. En annan avgörande fråga är öppenheten. För MUF är öppenheten en värderingsfråga. Antingen är man för mer

öppenhet eller så är man för mer slutenhet. Det finns ingen tredje väg.

Hur viktig ÄR MUF:s rivalitet med SSU? – Det är väl det som Stefan Löfven brukar kalla käbbel? Mitt uppdrag är att företräda MUF:s idéer och att de ska vara relevanta för Sveriges unga.

Rivaliteten med SSU tvingar oss båda att slipa på argumenten och våra politiska förslag, det är bra. Jag har noterat att SSU har blivit bättre på att värva medlemmar, men jag är särskilt glad över att MUF fortsätter vara Sveriges största politiska ungdomsförbund.

Vilken fråga debatterar du helst med SSU? – Jobben. Där finns också en tydlig politisk konflikt idag. Vi vill prata om hur jobb skapas genom en öppenhet, ett bättre företagsklimat och särskilt låga kostnader för att anställa unga.

TEXT: JOHN ANTONSSON

”Utför man arbete kan man inte få hel sjukpenning.”

2

FÖRSÄKRINGSKASSANS MARIE JALKEBO. I DAGENS NYHETER EFTER ATT DET FRAMKOMMIT ATT JIMMIE ÅKESSON FÅR SJUKPENNING SAMTIDIGT SOM HAN UNDER SIN SJUKSKRIVNING FATTAR POLITISKA BESLUT.

VÅRDVAL GER OJÄMLIKHET Ojämlikhet i rätten till vård, det är konsekvensen av vårdvalsmodellen enligt Riksrevisionen. Riksrevisionens granskning visar också att det är lägre läkartäthet i ekonomiskt utsatta områden.

– Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården idag i större utsträckning görs efter patienternas efterfrågan och inte efter vem som är i störst behov av vård, säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.

kvinnor

HAR GENOM ÅREN BLIVIT TILLDELADE DET MEST PRESTIGEFYLLDA AV NOBELPRIS – DET I FYSIK. SIST DET HÄNDE VAR 1963 DÅ MARIA GOEPPERT-MAYER FICK PRISET.

8 8/2014

FRIHET

REKORDVARMT Jorden går mot ett rekordvarmt år. Oktober var den femte månaden för året att slå de globala värmerekorden.

– Det börjar bli tydligt att 2014 blir det varmaste året någonsin, säger Deke Arndt till tidskriften Time.

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

VAL I VÄRLDEN: SRI LANKA

Typ av val: Presidentval Valdatum: 8 januari.

Befolkningsmängd: 20 miljoner.

Statsskick: Republik.

Kuriosa 1: Kuriosa: Även om cricket är mycket populärt i Sri Lanka är volleyboll landets nationalsport.

HUR: Den sittande presidenten, Mahinda Rajapaksa, har utlyst presidentval 8 januari 2015, trots att det ännu återstår två år av hans mandatperiod. Lyckas han vinna valet blir det i så fall första gången som en srilankesisk president regerar i tre sammanhängande mandatperioder. Beslutet har splittrat den sittande regeringskoalitionen och resulterat i att nationalistpartiet JHU gått samman med oppositionen. Oppositionens presidentkandidat, Maithreepala Sirisena, kommer överraskande nog från Rajapaksas eget parti SLFP. Inför valet varnar bedömare för att regeringen kan komma att använda våld för att vinna valet.

Oppositionen går bland annat till val på att minska presidentens makt.

HISTORIA: Ön som i dag är Sri Lanka befolkades för första gången för 30 000 år sedan. 500 år före vår tideräkning anlände den mytiske prins Vijaya, som sedermera etablerade Tampabannimonarkin. Vijaya utgjorde den första i en obruten linje av 189 monarker som sträckte sig över 2 300 år. År 1505 anlände portugisiska kolonisatörer, som etablerade en fästning vid hamnstaden Colombo. Så småningom utvidgade portugiserna kontroll över landets kuster. Monarkin Jaffna höll länge emot, men besegrades år 1619. Efter återkommande strider undertecknades år 1638 ett självständighetsavtal mellan Portugal och Sri Lanka.

1796 erövrade det Brittiska Imperiet Sri Lankas kust och kallade området Ceylon. Så småningom införlivades hela ön i den brittiska kolonialmaktens handelsnät. Revolter för självständighet slogs våldsamt ned. Sri Lankas moderna era sägs börja med en serie av liberala reformer år 1833, de så kallade Colebrooke-Cameron-reformerna. Satsningar på kaffe- och så småningom teodling blev grunden för ö-nationens ekonomi. 1948 blev Sri Lanka självstän-

9 8/2014

FRIHET

digt från Storbritannien och den första regeringen utgjordes av representanter från olika etniska grupper.

Den brittiska flottan var dock stationerad i landet till och med 1956. Valet av premiärminister S. W. R. D. Bandaranaike samma år blev inledningen på en mångårig etnisk konflikt. Hans beslut att enbart erkänna singalesiska som officiellt språk väckte massiv kritik, inte minst från den tamilska minoriteten.

Konflikten mellan olika grupper eskalerade 1959, då premiärminister Bandaranaike mördades av en fanatisk, buddistisk munk. Bandaranikes efterträdare utsattes för flera kupp- och mordförsök.

Under 1960-talet genomfördes socialistiska reformer och landet närmade sig den sovjetiska sfären.

På 1970-talet radikaliserades och militariserades Sri Lankas tamilska grupper. 1977 vann oppositionen över det sittande regeringspartiet och reformerade större delen av statsapparaten. Bland annat avreglerades ekonomin och landet fick en konstitution modellerad efter Frankrikes. Åttiotalet präglades av växande motsättningar mellan etniska grupper och kulminerade i att 150 000 tamiler flydde landet 1983. Efter mångårig slitningar undertecknades år 2002 slutligen ett eldupphörsavtal mellan regeringen och Tamilska tigrarna.

SITUATIONEN I DAG: 2006 bröts avtalet om eld upphör mellan regeringen och Tamilska tigrarna med upptrappat våld och inbördeskrig. Tre år senare, 2009, besegrade regeringsstyrkor slutligen Tamilska tigrarna och regeringen kunde åter ta kontroll över hela territoriet. Mellan 60 000–-100 000 beräknas ha dött under den 26 år långa konflikten. De senaste åren har Sri Lanka upplevt ett starkt ekonomiskt uppsving.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: TEXASJOHNY

”Låt oss finna alternativ till kåkstäder, tältläger och tiggeri.”

MATTIAS GARDELL SKRIVER I AFTONBLADET OM DEN OVÄRDIGA LIVSSITUATION MÅNGA ROMSKA MIGRANTER LEVER MED I SVERIGE.

REKORDMYCKET OPIUM ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

Afghanistans opiumtillverkning är på rekordnivå. Opium är en gröda som är en drog i sig men används också för att framställa andra droger. Under Afghanistans talibanregim så var opiumframställningen i princip utrotad, men nu är den alltså större än någonsin.

Enligt New York Times är det nu ofta talibanerna som driver eller beskattar opiumodlingarna.

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

VILL HA HUNDVAKT Sverigedemokraterna Hanna Wigh och Cassandra Sundin tycker att riksdagen ska betala för att någon passar deras hundar. Därför har de två Sverigedemokraterna motionerat i riksdagen om gratis hundpassning. En riksdagsledamot har 61 000 i månaden i grundarvode.

RASISTATTACKERAD AVSKEDAD En biljettkontrollant i Stockholms tunnelbana kallades för ”nigger” och blev sedan slagen. Trots att flera vittnen säger att kontrollanten blev attackerad fick han sedan sparken för att ha startat ett slagsmål. Nu har fackförbundet Seko stämt arbetsgivarorganisationen och arbetsgivaren ISS hos Arbetsdomstolen.

Facket kräver 200 000 i skadestånd till den avskedade medlemmen.

”Nu hade jag inte tänkt mig någon sådan karriär så” Fredrik Reinfeldt på MUF-stämman om att fotomodell är etta på listan av jobb som inte kommer att finnas i framtiden.

81

TRANSPERSONER

HAR UNDER SENASTE ÅRET MÖRDATS. OFFREN HEDRADES MED MANIFESTATIONER I FLERA STÄDER PÅ TRANSGENDERDAGEN DEN 20 NOVEMBER I ÅR. KÄLLA: QX

SPELA IN POD Det svenska företaget Loopcam har lanserat appen Opinion. I den kan vem som helst spela in och redigera sin podcast. Kanske inte så konstgt att appen kommer från just Sverige. Sverige är ett av de land i världen där det spelas in allra flest podcasts.

”Gör det lättare att navi­gera i sexismträsket.”

KRÖNIKÖREN EFFIE KARABUDA OM ATT SPEL I FRAMTIDEN KAN FÅ SEXISMSTÄMPEL

10 8/2014

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

20 DEC – 15 FEB

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

När är det normalt att börja ha sex?

I vilken ålder är det normalt att börja ha sex?

– Det är en klurig fråga som går att besvara på olika sätt. Jag ska försöka att ge några synvinklar.

Först och främst handlar det om vad man menar med att ha sex. Många människor onanerar, alltså har sex på egen hand, redan som små barn. Barn har en egen sexualitet även innan de är intresserade av ha sex med andra. Det är inte förbjudet för barn att ha sex. Däremot att det förbjudet för vuxna (och äldre barn och ungdomar) att ha sex med barn.

– Olika sexdebuter har ingen särskild ålder utan kan ske under hela livet..

Om vi pratar om när det är vanligt att börja ha sex med andra, så finns det inte heller något enkelt svar. Många tolkar ”att ha sex” som att det ska innebära samlag med en kuk och en fitta, men så behöver det inte alls vara. Sex kan vara att hångla, smekas, ha oralsex eller något annat man blir sexuellt upphetsad av. Därför kan det finnas många ”första gången”, till exempel första gången man onanerar

eller första gången man har sex med mer än en person. Olika sexdebuter har ingen särskild ålder utan kan ske under hela livet. Det finns också de som inte vill ha sex alls, och de som alltid vill ha sex på ett och samma sätt.

Det finns olika undersökningar där man ställt frågan om vid vilken ålder folk har haft sex för första gången. Vilka svar man har fått beror mycket på hur frågan är ställd. Det är till exempel skillnad på ifall man frågar om ”första samlaget” eller ”sexdebuten”.

I en undersökning från 2009 som heter UngKAB09 fick ungdomarna själva bestämma vad de menade med sexuell debut. Medelåldern för den sexuella debuten var 16 år bland de svarande ungdomarna.

Det innebär att det var många som var yngre än 16 och många som var äldre än 16 vid sin sexdebut.

Det kan vara problematiskt att använda ordet ”normalt”. Det är lätt hänt att man tänker att det som är ”onormalt” är dåligt och det som är ”normalt” är bra.

När det gäller sex är det ju så att sex som känns bra för alla som är med är bra, oavsett om det är ett vanligt eller ovanligt sätt att ha sex.

21

1

december. Parlamentsval i Uzbekistan.

januari. Litauen byter ut sin valuta Litas och inför i stället euron som valuta.

11

januari. Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

SKILJELINJEN

Ska Sverige gå med i Nato?

ELLINOR ERIKSSON,

21 30 14

januari. World ekonomic forum i Davos.

– Nej! Varför inte?

– Vår militära alliansfrihet är en grundsten i svensk säkerhetspolitik och har visat sig framgångsrik gång på gång.

Men alliansfrihet får givetvis aldrig betyda passivitet. Vi

tror till exempel på ett ökat samarbete inom Norden och Östersjöområdet.

Men är det inte bra att få inflytande i Nato?

Det är rimligt att det är medlemmarna som har det största inflytandet. Eftersom

– Ja. Varför?

– Alternativet är både dyrt och dåligt. Genom att samarbeta når vi större effekt. Senaste tiden har vi sett att Ryssland har blivit aggressivare. Ett svenskt och finskt Natomedlemskap skulle

innebära att hela Östersjön, inklusive Baltikum, kan försvaras på ett trovärdigt sätt och därmed stabiliseras.

Bör inte alliansfriheten värnas?

– ”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig” är varken

varken SSU, eller för den delen svenska folket tycker att vi ska vara medlemmar i NATO är det självklart att det innebär ett mindre inflytande än för dess medlemmar. För oss är vår egen självbestämmanderätt det viktigaste inflytandet.

januari. Centerpartiets kommundagar.

januari. Partiledardebatt i riksdagen.

ORDFÖRANDE SSU

LINDA NORDLUND, ORDFÖRANDE LUF

11 8/2014

FRIHET

möjlig eller önskvärd idag.

Sveriges riksdag har klargjort att vi inte kommer att lämna våra grannar i sticket – men vi har inte fått några sådana garantier tillbaka. Vi betalar premien utan att få tillgång till försäkringen och det är en usel strategi.

14

februari. President- och parlamentsval i Nigeria.

Vi vill ha dig. naturskogar inte huggs ned på bara några dagar.

Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken.

Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se.

Ett medlemskap kostar  kr/mån.

Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre.

Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.

Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.

Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla

12 8/2014

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Erkänn Västsahara, nu! ÅR 2007 ÅKTE jag till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet för första gången. Dessförinnan hade jag knappt hört talas om landet Västsahara. Inte heller visste jag att det varit en spansk koloni fram till att Spanien lämnade år 1975, och att Marocko sedan dess ockuperat delar av Västsahara. En stor del av den västsahariska befolkningen flydde under ockupationens början till Algeriet och har sedan dess bott i flyktingläger i Saharaöknen.

DEN VÄSTSAHARISKA BEFRIELSEKAMPEN var från början en väpnad kamp. Men sedan år 1991 har det varit vapenvila i väntan på en folkomröstning där västsaharierna ska få rösta om självständighet, autonomi eller integration med Marocko. Men den FN-styrka, som finns på plats sedan år 1991, har inte lyckats genomföra en folkomröstning på grund av att Marockos vägran. ÅR 2008 BESÖKTE jag den befriande delen av Västsahara för att se muren som går rakt igenom Västsahara. Den separerar vänner, familjer och ett folk. Den är längre än den kinesiska muren och bevakas av marockansk militär. De västsaharier som bor på andra sidan muren, i den ockuperade delen, betraktas som andra klassens medborgare.

Och FN-styrkan på plats har inte ens mandat att rapportera om och övervaka att inte ci-

vilbefolkningen i ockuperat område drabbas av övergrepp.

UNDER DEN NORDAFRIKANSKA våren slog den marockanska regimen blodigt ner det största upproret sedan ockupationen i Västsahara. När omvärldens reaktion uteblev väcktes frågan om de skulle återgå till väpnad kamp. Det röstades ner men debatten, som fortfarande är högaktuell, bottnar i följande: inga framsteg för att nå självständighet har gjorts sedan vapenvilan. I 23 år har de väntat på en fredsprocess som har förhalats av den Marockanska regimen.

regår en fredsprocess utan att man jämnar ut maktbalansen och därmed möjliggör en fredsprocess. Det är också en tydlig markering att Sverige inte är villigt att låta en ockupationsmakt diktera villkoren för fredshandlingarna helt ohämmat. För det är precis det som händer nu. Marockanska kungen har sedan länge deklarerat att ett självständigt Västsahara inte är ett alternativ. Och det lämnar det västsahariska folkets med två alternativ: vänta på att omvärlden erkänner deras stat eller ta till vapen igen för att själva försöka ta tillbaka sitt land.

VÄSTSAHARIERNA KONTROLLERAR EN tredje­ del av sitt land. Den marockanska ”säkerhetsmuren” hindrar dem från att kontrollera hela landet. Sverige har tidigare hävdat att kravet på territoriell kontroll inte är ett absolut krav för ett erkännande. Särskilt inte om kontrollen är begränsad av yttre påverkan, eller i detta fall en direkt effekt av den marockanska ockupationen som sådan.

NU HAR SVERIGE erkänt Palestina som stat.

Det enda logiska är nu för Sverige att ta ytterligare ett starkt ställningstagande för fred och erkänna Västsahara. Historien kommer också att vara vänligt mot detta beslut. Men om Sverige inte erkänner Västsahara, och den nuvarande regeringen inte verkställer ett beslut som de själva drev igenom, måste vi ställa oss frågan, vilka reella alternativ återstår för det västsahariska folket? S

2012 DREV DEN dåvarande oppositionen igenom ett beslut i riksdagen där den rekommenderade regeringen att erkänna staten Västsahara men beslutet verkställdes aldrig, eftersom man inte ville föregå den pågående fredsprocessen. Ett svenskt erkännande av Västsahara innebär inte att att man fö-

Natasa Mirosavic är jurist och ordförande för före­ ningen Västsahara.

13 8/2014

FRIHET

De syr din tröja på dagen - på natten säljer de sex. När månads­ lönen på 100 dollar blir allt mindre värd i ett Kambodja som varje dag blir dyrare att leva i tvingas många textilarbetare in i prostitution. Ändå tar få företag i dag ansvar för att deras arbetare ska kunna klara sig på sin lön.

TEXT: MOA KÄRNSTRAND OCH TOBIAS ANDERSSON ÅKERBLOM FOTO: TOBIAS ANDERSSON ÅKERBLOM

t g ö a g i H l l i b r ö f

14 8/2014

FRIHET

s i r

pans

je

15 8/2014

FRIHET

. ss sex de n älja de s ta att ts r et ― fö r g ill ha r t m ke so räc nh te Pe in m en no ön Ph r l la nä tra na en lar i c äl rk kv pa på en are t är t, rbe ge la er ti lb tex pe las em , t am m rs no Hä Ph n. at m W na

E

N GAMMAL NUNNA, som skulle hämta vatten i den mäktiga Tonlé Sap-floden, hittade en dag fyra bronsstatyer av Buddha inuti en trädstam. Hon blev till sig av glädje, men var gammal och trött, så hon övertalade de andra byborna att gräva upp lera och bygga en kulle precis bredvid hennes hus. Där ordnade hon ett litet tempel för de fyra Buddha-statyerna och kallade sin kulle Wat Phnom – tempelberget.

REDAN DÅ FÖLL mörkret hastigt över platsen om kvällarna, som det gör när man närmar sig ekvatorn. Men i dag perforeras kvällsmörkret vid parken Wat Phnom, i hjärtat av staden som kullen gett namn åt, av ett dovt gult sken från gatlyktor och av skarpa ljus från ett pärlband av tuk-tuks och bilar på väg genom rondellen som nu omger området.

Här pågår också en nattlig kommers, osynlig för den betraktare som ingenting vet.

KANNITHA, 22 ÅR, sitter vid ett bord på ett litet kafé beläget längs en av de hårt trafikerade vägarna som leder ut ur Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Hennes hår, blekt och färgat rött, hänger blött längs ryggen och lämnar våta fläckar på den prickiga blusen. Utanför öppnade sig just kvällshimlen i ett monsunregn och ljudet av de tunga dropparna mot plåttaken är öronbedövande. Hundratals pendlare på moped passerar utanför de öppna kafédörrarna, genomdränkta.

VARJE MORGON VID femtiden sveper Kannitha håret i en kromah, en sjal som också används för att täcka ögonen och munnen när avgaserna blir för tunga på vägarna, och hoppar ombord på flaket av en av

de öppna lastbilar som fraktar arbetare från hemmen till fabrikerna.

Kannitha är textilarbetare och syr skjortor på dagarna. Hon är också sexarbetare. På kvällarna, när arbetsdagen i fabriken är över, börjar nästa arbetspass – i Wat Phnom.

– Jag tjänar för dåligt i fabriken och hyran är hög. På en månad lägger jag minst 25 dollar på hyra av mitt rum och vatten och el, säger Kannitha.

I klädfabriken tjänar hon 100 dollar per månad. Det är så mycket de flesta kambodjanska textilarbetarna i landets över 500 kläd- och skofabriker får i dag, enligt en lagstadgad minimilön. I svenska pengar motsvarar det omkring 700 kronor i månaden och trots att prisläget är ett helt annat i Kambodja än i Sverige är det bara en tredjedel av vad arbetarna borde tjäna för att ha råd leva ett drägligt liv, enligt organisationer som har räknat på saken. Dagens lön ligger bara precis över vad Världsbanken definierar som fattigdomsgränsen.

I DAG HAR Kannitha redan hunnit träffa en kund i Wat Phnom, berättar hon. Hon lyckades slingra sig ur sin övertid och ta sig från fabriken lite tidigare än vanligt. Men hennes dagar blir ofta betydligt längre än såhär. Resan till Wat Phnom tar över en timme och vanligtvis är hon inte tillbaka hemma förrän vid midnatt, för att stiga upp klockan fem igen.

– Jag åker till parken två eller tre gånger i veckan. Jag har en hallick där, en kvinna, som hjälper mig att hitta kunder, berättar hon.

DET VÄRSTA ÄR att jobba i parken efter mörkrets inbrott. Ibland är hon där hela söndagarna istället, för att kunna arbeta när det är ljust trots att dagarbete i parken är svårare både vad gäller att hitta kunder och att hålla sig osynlig för ordningsmakten. Söndagarna är hennes

16 8/2014

FRIHET

r pe r ill a. äl va t n hj n on or m ho r h nn so n e vi n da m a k tio se kom att s sa ex ni t s an ut ga sål eck de a or n älv r i v äff r e sj lla t tr de har vä r at le k ö h vy oc ch n f ea e, r o e th ad ga ark a p So r u tue x d So osti . Se pr år 14

enda lediga dag i veckan, liksom för de flesta av landets övriga textilarbetare. När natten lagt sig vill kunderna ha sex i något av parkens buskage, de vill inte lägga pengar på att hyra ett slitet hotellrum i några timmar, berättar Kannitha.

– Och då kan de lättare smita från att betala. Det försöker de ofta göra, men då skäller jag ut dem. De betalar till sist, de har pengar.

Kannitha får mellan tio och femton dollar per kund, en normal betalning för en prostituerad i Phnom Penh i dag. Av de pengarna ska hennes hallick ha hälften. Resan mellan hemmet och parken kostar några dollar fram och tillbaka med moto-tuk, bakpå en moped.

FÖR KANNITHA OCH de andra över 5 000 prostituerade i Phnom Penhs parker, massageställen och barer är rädslan ständigt närvarande.

Som ensam kvinna är man utsatt i ett relativt våldsamt samhälle som det kambodjanska.

– Jag är rädd att bli tvingad att ha sex med flera män samtidigt, att bli våldtagen, säger hon.

Och det är ingen obefogad rädsla. En undersökning som FN gjorde förra året visar att var femte man i Kambodja våldtagit – det är tillsammans med Sri Lankas siffra den högsta bland de asiatiska länderna. Kambodja är också det enda landet där gruppvåldtäkt är vanligare än våldtäkt utförd av en förövare, enligt studien.

KANNITHA BERÄTTAR ATT hon har blivit våldtagen av kunder.

– Och ibland tvingar de mig att stå på knä och ge dem oralsex.

En annan rädsla är att bli sjuk och framförallt är det HIV hon oroar sig för. Kannitha känner till andra sexarbetare vid Wat Phnom som smittats.

– Jag använder kondom. Men ibland gör kunderna sönder kondomen eller så tar de av den, säger hon.

HIV ÄR I dag betydligt vanligare i Kambodja än i kringliggande länder som Burma, Laos och Vietnam. ”Entertainment workers”, underhållningsarbetarare, som de prostituerade kallas i Kambodja, är en av de mest utsatta grupperna och där räknar FN med att så många som 13 procent i är smittade. Bland de som också missbrukar droger är dock siffran betydligt högre – var fjärde person bär på HIV. DAGTID ÄR WAT PHNOM en sval oas i en annars kokande miljonstad.

Lövkronorna och de mäktiga palmerna bjuder skugga för unga familjer som tillbringar förmiddagen på någon av gräsmattorna och åt småföretagarna som satt upp sina enkla, mobila kök längs parkens gångvägar för att sälja mat i palmblad. En doft av ris, cigarettrök och eukalyptus ligger över platsen. Här, på en av bänkarna, har Sou Sotheavy, 76, sitt kontor. Här tillbringar hon sex dagar och kvällar i veckan med att finnas tillgänglig som hjälp för parkens prostituerade kvinnor. Den organisation hon leder, Network Men Women Development Cambodia, har inte speciellt mycket pengar att röra sig med, så Sou Sotheavy sparar hellre in hyran som ett kontor kostar.

– Och här är det enkelt för kvinnorna att komma och möta mig.

Jag har inte mycket för organisationer som sitter i sina luftkonditionerade kontor, de vet inte vad som händer ute på gatan, säger hon och tänder en tunn cigarett.

SOU SOTHEAVY ÄR transperson. När hon var 14 år och inte ville leva som kille längre i den lilla byn på landsbygden i Takeo-provinsen där

17 8/2014

FRIHET

– Jag har inte mycket för organisationer som sitter i sina luftkonditionerade kontor, de vet inte vad som händer ute på gatan, säger hon och tänder en tunn cigarett.

ta t ck rm trä va ds ta vi of n. de et ie v r d yg ta ä h et na lig t i er å as ik v d hr br a nc fa nd lu r. I ru in te g r s an på de utk ar un hs om en n kd ik Pe ju br om as s fa n hn bb rå P ra rf ai d gå den kan e ar rå re et m ta rb rio be ila st ar xt du h Te in oc

hon växte upp, kastade hennes föräldrar ut henne på gatan. Den tiden vill hon inte prata om, utan säger att det blir för smärtsamt. Det var då hon började sälja sex.

– Jag har inte slutat ännu riktigt. Om en klient letar efter en äldre person, då kanske jag tackar ja.

Men i dag assisterar hon mest sexarbetarna med stöd när de hamnar i bråk med kunder eller hallickar – eller grips av polis.

– I går blev åtta kvinnor tagna av polisen. Det är alltid samma sak, de kommer och tar kvinnorna. Då är jag den som åker och försöker få polisen att släppa dem, säger hon.

– Jag försöker förklara för polisen att om ni inte släpper kvinnorna så överlever inte deras familjer. Vad ska hända med barnen? Då finns det inga pengar för barnen att gå i skolan.

PROSTITUTION ÄR KRIMINALISERAT i kambodjansk lag, men vanligt.

Men det är inte sexköpen som är olagliga, som i Sverige, utan att ”bjuda ut sig” och sälja sin kropp. Det är orsaken till att polisen kan komma och göra räder mot sexarbetare på platser som Wat Phnom.

Sexarbetarna som polisen tar riskerar inte så höga straff, i straffskalan finns bara fängelse upp till sex dagar eller böter motsvarande ungefär två amerikanska dollar. Det är inte för de lagstadgade straffen

som kvinnorna är rädda att hamna i händerna på ordningsmakten.

Kambodja har en lång historia av polis- och myndighetsövervåld mot prostituerade. Flera stora intervjustudier gjorda av internationella organisationer, bland annat Human Rights Watch, visar att sexarbetare som grips blir systematiskt misshandlade av polis och annan ordningsmakt, som kommunanställda vakter, och även våldtagna. De hjälporganisationer som juridiskt kan driva de utsattas talan får problem, eftersom få andra sexarbetare eller människor som kan ha sett övergreppen vågar vittna mot polisen.

Sou Sotheavy lyckades få ut alla kvinnorna som greps under natten. Nu vilar de för att orka jobb igen i kväll, berättar hon.

– Problemen för sexarbetarna är många. Myndigheterna ser ner på dem. De blir tagna av polisen nästan varje dag och blir slagna dagligen.

DET FINNS DE som menar att brutaliteten i dagens Kambodja går att förklara med arvet efter den våldsamma tid då Röda khmererna styrde landet. Under några år på 70-talet satte grupperingen och dess ledare Pol Pot skräck i den kambodjanska befolkningen och dödade över en miljon människor i fångläger, genom massavrättningar och tortyr. De som dödades var bland annat de intellektuella, eftersom de inte hade

18 8/2014

FRIHET

– Stor del av tiden har arbetarna diarré och kräkningar, och sjukdomar smittar väldigt lätt. Inne i fabriken finns bara en vattenbehållare och bara en kopp.

Många använder koppen och de andra vet inte om någon smittad person druckit ur den. en plats i Röda khmerernas hårt kommunistiska och nationalistiska syn på världen.

– Under Röda khmererna var jag tvungen att klä mig som man. Men det var i alla fall lättare att ha sex med män, för sex mellan ogifta par av olika kön var strängt förbjudet, säger Sou Sotheavy med ett torrt skratt.

Hon tvinnar ihop sina smala ben, klädda i jeans trots den täta lunchhettan. Sou Sotheavy berättar att de flesta som säljer sex i Wat Phnom i dag är sådana som slutat sina fabriksjobb.

– Om de ändå måste jobba extra här för att klara sig kan de lika gärna sluta på fabriken och bara sälja sex. Då kan de tjäna mer pengar, säger hon.

KOPPLINGEN MELLAN KLÄDBRANSCHEN och prostitutionen i Kambodja är stark, enligt henne.

Landet är i dag fattigt, utbildningsnivån låg och arbetslösheten hög. Speciellt på den underutvecklade landsbygden, varifrån många unga kvinnor flyttar in till städerna för att det är ett av få sätt att

hitta ett arbete. Sou Sotheavy uppskattar att ungefär hälften av de prostituerade kvinnorna i staden antingen har bytt jobb från textilsektorn eller, som Kannitha, arbetar på kvällarna med att sälja sex och jobbar i fabrikerna på dagarna. Studier visar också att när textilbranschen går sämre, som under finanskrisen, går kvinnor som blir avskedade från fabrikerna över till att bli sexarbetare.

– Att arbeta i textilindustrin innebär en stor press. Hundra dollar i månaden räcker inte för att kvinnorna ska orka stanna och jobba där, säger Sou Sotheavy.

DET ÄR TUFFT att arbeta i textilfabrikerna. Obligatoriskt övertid är snarare regel än undantag för arbetarna, som då jobbar pass som ibland är över tolv timmar långa. Sex dagar i veckan, året om. Trots att övertid enligt både den lokala lagstiftningen och de stora klädföretagens egna regler ska vara frivillig.

Det är varmt inne i fabriksbyggnaderna och arbetarna tvingas att hantera tunga kemikalier. I den

19 8/2014

FRIHET

KAMBODJA Ungefär en femtedel av Kambodjas invå­­ nare, 3 miljoner människor, lever under Världsbankens definition av fattigdoms­ gränsen ( har mindre än 2 amerikanska dollar i månaden att klara sig på ). 8 miljoner lever nära fattigdomsgränsen. Av dessa bor 90 procent på landsbygden.

• 40 procent av alla barn under fem år är undernärda.

• Spädbarnsdödligheten är 33 av 1000 levande födda barn. I västeuropeiska länder ligger motsvarande siffra under 5 per 1000.

• Förväntad livslängd för en vuxen är 71 år.

• Var fjärde vuxen kan inte läsa.

• 80 procent av landets arbetare har osäkra anställningar, som exempelvis oavlönat jobb inom familjens jordbruksverksamhet.

• Över en tredjedel av barn under 14 år i Kambodja jobbar på något vis. ( Källa: Världsbanken, Unicef, ILO )

LEVNADSLÖN Organisationen Asian Floor Wage, som jobbar för att arbetare ska få rättvisa löner, har gjort uträkningar på hur höga lönerna bör vara i de textilproducerande länderna för att arbetarna ska kunna klara sig på sina pengar. För Kambodja blev summan 286 dollar.

På grund av prisökningar har den reella inkomsten för kambodjanska arbetare faktiskt minskat under det senaste decenniet.

Samtidigt som de stora företag som anlitar arbetarna gör miljarder i vinst.

Många märken förklarar sig med att deras fabriker betalar landets lagstadgade minimilön på 100 USD och att problemet är att Kambodjas regering inte höjer minimilönen. Regeringen i sin tur är orolig att de stora företagen skulle flytta sin tillverkning till billigare länder om Kambodja höjer sin lagstadgade lön.

Efter arbetarprotester och demonstra­tioner där textilarbetare dött har de sty­rande i Kambodja gått med på att höja minimilönen till 128 USD i månaden. Men det är inte i närheten av de 177 USD som var arbetarnas krav.

TILLVERKNING I KAMBODJA Det är svårt i dag att som konsument ta reda på var klädmärken tillverkar sina produkter.

Bara tre svenska klädföretag har officiellt publicerat sina listor över leverantörer: H&M, Kappahl och Lindex.

H&M i Kambodja: 59 fabriker som tillverkar kläder, skor eller accessoarer och 21 fabriker som gör olika processer för dem, som tryck, jeanstvätt, broderi och färgning.

Lindex i Kambodja: 2 fabriker Även jättar som Nike ( 4 fabriker), Levi´s ­ (14 fabriker) och Puma ( 11 fabriker) tillverkar i landet.

Källa: hm.com, stockmanngroup.fi, mkma.org, puma.com, inditex.com, cleanclothes.org

iv . ns rta n te o ge in r k da av nde m lls u r o fy ara ma nh b im Pe en 12 t om t, m n hn ras er ä rP h m fö nc ar an lu b ut på job na ler ga de el n rå kift må om s r ― tri na ve us si d ö nd av ti i i år ket a g rn a yc to rn m ga ta te rd be in jo ar ar a är h a ig m s n rn m er ta da mm rbe De ko r. A de un st

– Det handlar ju om kända varumärken och 20 av 50 har ingen strategi för att höja arbetarnas löner. senaste utredningen som FN-organet International Labour Organization, ILO, gjorde i våras kan man se att över hälften av fabrikerna har för höga temperaturer inne. Fortfarande – trots ett idogt arbete från ILO, fackförbund och andra organisationer för att tvinga fabriks­ ägarna att förbättra förhållandena. Många arbetare blir sjuka av den dåliga arbetsmiljön. Under de senaste åren har det skett ett flertal massvimningar och enligt ILO beror det på en kombination av värme, kemikalier och undernäring hos arbetarna, som ofta delar flera på en lunchportion för att spara pengar.

– Fabriksbyggnaderna i Kambodja byggdes inte efter officiell standard, de byggdes i risfälten. Byggnader faller samman och dödar arbetare, säger Chea Mony, ledare för The Free Trade Union of Workers of the Kingdom of Cambodia, FTUWKC, ett av landets största fackförbund.

JUST DET HÄNDE i maj förra året då taket på en skofabrik, som bland annat tillverkade för skomärket Asics, rasade in mitt under arbets­ dagen, dödade två arbetare och skadade många.

– Stor del av tiden har arbetarna diarré och kräkningar, och sjukdomar smittar väldigt lätt. Inne i fabriken finns bara en vattenbehållare och bara en kopp. Många använder koppen och de andra vet inte om någon smittad person druckit ur den, säger Chea Mony.

Enligt honom är det sällan som fabriksägarna tar arbetarnas sjukdomar på allvar.

SAMTIDIGT SOM JOBBEN i textilfabrikerna är viktiga för Kambodjas befolkning tar få västerländska företag i dag ansvar för att arbetarna får så pass hög lön att den går att leva på. När organisationen Clean Clothes Campaign i början av 2014 kartlade 50 stora europeiska klädmärken visade det sig att inget av dem betalade så kallad levnadslön, alltså en lön arbetaren kan leva på i just sitt land.

– Det är anmärkningsvärt att en så stor andel av företagen inte alls

jobbar med levnadslöner, säger Maria Sjödin på svenska Fair Trade Center, som samarbetar med Clean Clothes Campaign.

Få hade dessutom några planer på att göra det.

– Det handlar ju om kända varumärken och 20 av 50 har ingen strategi för att höja arbetarnas löner, säger Maria Sjödin.

TEXTILINDUSTRIN STÅR I dag för 80 procent av Kambodjas export.

Svenska H&M är landets största inköpare och köper kläder för en miljard amerikanska dollar om året. De säger att de ska ha infört levnadslöner hos sina leverantörer till 2018.

KANNITHA OGILLAR DEN tunga tröttheten hon känner när hon ska stiga upp innan klockan fem efter en sen kväll i Wat Phnom. Men hon måste fortsätta. På landsbygden utanför staden, i Takeo-provinsen, bor hennes båda åldrade föräldrar och i en syskonskara av åtta är Kannitha den yngsta och den enda som inte har någon egen familj att försörja. Så även om alla hennes syskon också jobbar i fabrikerna faller det på hennes lott att skicka pengar till sina föräldrar. Det är så det fungerar här.

– Jag skickar 25 dollar i månaden till dem, men de vet inte att jag har det här andra jobbet. Om de visste är jag rädd att de inte skulle vilja se mig igen, säger Kannitha.

PÅ DEN FATTIGA landsbygden finns få möjligheter att försörja sig.

Oröjda landminor hindrar utvecklingen av jordbruket för de som har land, vilket många i dag saknar, och de äldre släktingarna blir i många fall beroende av bidrag från de yngre som migrerar till städerna för att arbeta.

– Det är inte det att de frågar om pengar. Jag bara skickar. De är så fattiga. S Fotnot: Kannitha heter egentligen något annat

20 8/2014

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Golare har levande polare JAG KNARKADE ALDRIG på fester i gymnasiet.

Inte för att jag på något sätt var bättre än mina vänner som gjorde det. Utan på grund av rädsla. Ett bloss gräs och nästa steg var heroin på någon bakgata i Stockholm, tänkte jag. Mina vänner skrattade åt mig.

DROGER DÖDAR FLER i Sverige än tidigare.

Just nu är det spice som skapar mörka rubriker nästan varje dag, tonåringar förgiftas och åker in på sjukhus. ”Vi möter 13-åringar som röker spice som inte förefaller ha någon tidigare problematik med droger i familjen, utan är nyfikna och testar” sa narkotikapolisen Per-Erik Lundberg i en intervju. Experter varnar för att det här inte är knark som går att testa på kul en gång. Den enda gången kan nämligen bli sista gången du gör något alls.

FÖR ATT INTE bli klassat som narkotika har innehållet i spice hela tiden förändrats. Det går aldrig att riktigt veta vad eller hur starkt det man tar är. Sjukhuspersonal vet inte hur de ska hantera överdoserna. Resultatet är att vänner till ungdomar som misstänks ha dött av spice går ut och varnar andra för drogen.

Men inte ens det verkar hjälpa.

OSKARSHAMN, Sundsvall och Västerås. Hela Sverige slår larm om att unga fortsätter bli förgiftade. Föräldrar och politiker är överens om att drogen såklart ska vara förbjuden.

Folkhälsomyndigheten har sagt att spice blir olagligt är ett viktigt steg, men att det inte är

någon totallösning. Det riktigt stora problemet är att ungdomar vill ta knark.

NÄR VUXENVÄRLDEN ska hitta förklaringar till varför tonåringar knarkar brukar två saker pekas ut. Drogromantik i film och musik, till exempel att kändisar framställer det som något häftigt att knarka. Det andra är att man brukar skylla på något slags moraliskt förfall, som om ungdomars slöhet har gjort att de vill droga bort sina liv istället för att bli hederliga medborgare. Jag tror inte något av det stämmer.

KATASTROFERNA SOM DROGER skapar är ett politiskt problem. För att få bort de svarta rubrikerna om förgiftade ungdomar behövs det flera saker. Lagstiftning är en sak, att se till så det snabbare går att göra nya typer av droger olagliga. En annan sak är att se till så skolor lär ut mer än att “knark inte är bra”.

Och kanske en annan syn på den som faktiskt börjat ta droger. Massor av skräckberättelser finns om hur personer som söker hjälp inte anses vara tillräckligt nedgångna. För att få hjälp måste du först knarka ännu mer först, ungefär. När de stora politiska partierna diskuterar droger handlar det oftast om strängare straff. Jag är totalt emot att cannabis eller andra droger ska göras lagligt men hårdare tag är kanske inte den enda vägen fram. Målet är ju att så få som möjligt ska ta knark.

ATT FÖREBYGGA SÅ tonåringar inte vill eller kan testa är ett första steg. Det andra är att

21 8/2014

FRIHET

se till att personer som missbrukar får hjälp.

Det hjälper ingen att de bara ses som omoraliska och kriminella. Det ska vara svårt att få tag på droger – inte svårt att få hjälp att sluta med droger.

DET GÅR ATT skratta åt min rädsla som tonåring. Jag är däremot sjukt tacksam över att jag backade ut i köket när andra började röka på i fönstret. Nu i efterhand när jag vet hur det gick för vissa vänner som rökte på i gymnasiet ångrar jag en sak. Att jag inte lämnade en anonym lapp i deras föräldrars brevlåda eller berättade för någon annan vuxen vad de höll på med. Det var gräs då, spice nu, något annat imorgon. Det sägs att golare inte har några po­lare. Men när det gäller knark är läget såhär: golare har levande polare.

DET ÄR bättre att din kompis lever och är sur för att du skvallrade, än att hen knarkar och dör. S

Linnea Swedenmark är skribent och student. l.swedenmark@gmail.com

Ministern

För tre månader sedan var han SSU-ordförande. Men ett telefon­samtal från Stefan Löfven förändrade allt. I dag är Gabriel Wikström minister med ansvar för idrott, folkhälsa och sjukvård.

TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: SIMON RÖDER

E

N SOLIG AUGUSTIDAG. Kakifärgade shorts, t-tröja och sneakers. Ena armen greppar en mikro­ fon. Framför honom står ett hav av SSU:are. Solen skiner. Det socialdemokratiska ung­­domsförbundet har valläger på Bommersvik.

EN GRÅ NOVEMBERDAG. Kostym, vit skjorta och slips. Han sitter i en gul Carl Malmsten-soffa på Socialdepartementet.

Inom loppet av ett par månader har Gabriel Wikström gått från SSU-ordförande till idrotts-, folkhälso- och sjukvårdsminister. På väggen bakom honom hänger tavlan som fångar scenen från vallägret. Som en påminnelse om en annan tid, ett annat liv.

FRIHET TRÄFFAR HONOM mellan två möten. Schemat är pressat, får vi veta. En typisk dag åker han med Säpo-bil från Västerås 7:15 på morgonen. Sitter med på genomgångar, går på möten. Har luncher. Förbereder tal, resor och beslut. På kvällen är det ofta möten eller middagar. Hem kan han åka tidigast åtta på kvällen, ofta så sent som tio.

DEN HÄR VECKAN har han allt från invigning av sim-SM i Göteborg och möten på sjukhus till en resa till Indien. Resan från ordförande för ett ungdomsförbund till statsråd skulle för de allra flesta upplevas tumult­artad och omvälvande.

Men Gabriel Wikström själv är förvånad över hur pass smidigt övergången gått.

– Det är lite både och, det där. Mycket är faktiskt likt.

Både som SSU-ordförande och minister har jag en strategisk roll. Det går inte att ägna sig åt detaljer alltför mycket. Nu ska jag representera på olika sätt, liksom ta inriktningsbeslut för verksamheterna. Det handlar om att starta processer snarare än leda dem. På det sättet känns det igen.

– Det är nog lättare att komma in i den här rollen för någon som varit SSU-ordförande. Jag är van vid offentligheten och har grepp om de politiska procedurerna. Den nationella politiken är förvånansvärt lik, oavsett roll.

FAST EN OMSTÄLLNING, det har det ändå varit. Gabriel Wikström berättar att han ofta är frustrerad över hur lång tid det tar från beslut till handling.

– Jag tyckte saker tog lång tid i SSU också. Men nu när jag ska svara på en interpellation ska den delas och berörda departement ska komma med synpunkter. Varje ändring måste förankras ytterligare ett varv. Men det gör också att politiken och det jag gör blir mer genomarbetat. Det går liksom inte att slarva igenom saker, säger han och tillägger: – Det är viktigt att komma ihåg att det i grund och botten handlar om att regera och agera efter ideologi. Att tala för den politik vi tror på, beskriva var vi är i dag och vart vi ska gå.

FÖR 29 ÅR sedan föds han i Riddarhyttan, en traditionell bruksort inom bergsnäringen. Men redan 1979 stänger den sista gruvan – sedan dess har befolkningen stadigt minskat.

Riddarhyttans berättelse delas av de allra flesta av industri-

22 8/2014

FRIHET

– Det är nog lättare att komma in i den här rollen för någon som varit SSU-ordförande. Jag är van vid offentligheten och har grepp om de politiska procedurerna.

Den nationella politiken är förvånansvärt lik, oavsett roll.

23 8/2014

FRIHET

GABRIEL WIKSTRÖM Ålder: 29 år.

Bor: Västerås.

Gör: Idrotts-, folkhälso- och sjukvårdsminister.

Bakgrund: SSU-ordförande 2011–2014.

Högskolestudier i bland annat statsvetenskap och ekonomi. Uppdrag och jobb för Socialdemokraterna.

Lyssnar på: Lars Winnerbäck.

Nördintresse: Arkitektur.

24 8/2014

FRIHET

Sveriges forna kronjuveler. Omställningarna har ofta varit smärtsamma, med arbetslöshet och utflyttning som de viktigaste förändringsfaktorerna. Utöver dialekten präglar uppväxten Gabriel Wikström även politiskt. När han pratar politik handlar det ofta om att hitta jobbens källor i nya, ännu oupptäckta, delar av ekonomin. Bruksortens lärdom, att ingenting varar för evigt, präglar i allra högsta grad SSU:aren och politikern Gabriel Wikström.

HAN VÄXER UPP. Pluggar flitigt i skolan. Går så småningom med i SSU, men upptäcker att det inte finns någon verksamhet där han bor.

Frustrerad skakar han liv i den avsomnade klubben – och blir fast.

Sedan går det snabbt. Distriktsstyrelsen. Distriktsordförande. Politiska uppdrag för Socialdemokraterna i Västerås. Förbundsstyrelsen.

Gabriel Wikström gör en karriär inom den unga socialdemokratin.

Ordförande för SSU 2011. I partiets Verkställande utskott gör han sig känd som en eftertänksam och pragmatisk röst. SSU:s politik ligger ofta nära partiets, kritiken är sparsmakad och balanserad.

DET SNURRAR PÅ. Kampanjer, skoldebatter, långa möten. Ofta slitigt, otacksamt. Men veckan efter valet i september i år ringer telefonen.

Det är Stefan Löfven, S-ledare. Han frågar om Gabriel vill bli minister.

Svaret dröjer inte.

DET VAR INTE särskilt längesedan han tillträdde som minister, men Gabriel Wikström verkar bekväm i rollen. Ansvarsområdena är stora, utmaningarna många. Första dagen på jobbet bokade han in en uppsjö av möten med olika aktörer. För att förstå.

– Det är stora och ofta komplexa frågor. Gemensamt för alla tre områdena är att de spretar över flera nivåer och ansvariga. Staten bidrar med pengar och riktlinjer, men sjukvården utförs exempelvis av landsting och kommuner. Idrotten sker inom ramen för folkrörelsen.

Folkhälsan bedrivs egentligen på alla departement – och av många aktörer i samhället. Det gäller att höra många röster, vinna förtroende.

HAN ERKÄNNER ATT den första tiden präglades av att få grepp och lära sig mer om respektive område. Inte minst detaljerna.

– Mycket var mer eller mindre omöjligt att kunna på förhand. Det fanns ingen anledning. Som introduktionen av nya läkemedel och reglerna kring det. Det är viktigt för många människor. Och viktigt att läkemedel som forskas fram inte hamnar på hyllan, utan faktiskt används.

– Det är viktigt att förstå när det verkligen är ideologiska avvägningar, eller om det bara är tekniska frågor, säger Gabriel Wikström. Åstadkommer du någon förändring?

– Det tycker jag faktiskt. Jag har hört att många varit frustrerade även tidigare idrottsminister Lena Adelsohn-Liljeroth, som inte prioriterat idrotten. Bara på den korta tid jag haft uppdraget känner jag att det finns en positiv förväntan.

– Vi har höjt ambitionsnivån. Politiken måste vara en katalysator för att olika saker ska hända. Då är det viktigt även med symboliska handlingar.

BARA NÅGRA VECKOR efter att Gabriel Wikström tillträtt seglade ebola­epidemin upp som ett globalt hot. Då var det viktigt att lugna människor, menar han.

– Det var en ny regering och ett osäkert läge. Under några veckor vägde det mellan om det skulle bli en extrem situation som i USA eller om vi skulle kunna hantera det. Då lyckades vi visa att vi kunde hantera läget och vinna människors förtroende.

EFTER BARA TOLV minuters intervju bryter Gabriel Wikströms pres�sekreterare in.

– Nu måste vi bryta, jag ska dra några saker med Gabriel i bilen på väg till sjukhuset.

DET GÅR SNABBT. Gabriel Wikström och ett gäng medarbetare stövlar ut i korridoren, åker hissen ner och kliver in i en Säpo-bil. Vi följer efter i en taxi. Industribyggnader, skorstenar och köplador bryter igenom det annars grå novembermörkret. Bilen svänger in på en vändplan bakom ett parkeringshus. Eftermiddagsmörkret lägrar sig, inom en kvart är det helt mörkt.

INNE PÅ SJUKHUSETS barnavdelning hörs ljudet från lekklossar som slamrar mot golvet, ett barn skrattar i korridoren. Gabriel Wikström skakar hand med ledning och personal och blir slussad till ett mötesrum. Kanellängd. Bryggkaffe. En presentation som strular. ”Vad behöver vi för att vår verksamhet ska fungera bättre?” frågar en chef retoriskt.

Gabriel Wikström sitter med händerna knäppta framför sig. Nickar med ibland. Ställer frågor. Vi ger oss av.

ETT PAR DAGAR senare ringer jag upp Gabriel Wikström för att ställa några kompletterande frågor. Han låter, liksom förra gången, ganska jäktad.

Vilka är de viktigaste förändringarna de närmaste åren?

– Att jämlikheten sätts i fokus för sjukvården och vården. Vi måste minska de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. I dag skiljer det fem år i medellivslängd mellan kvinnor med hög respektive låg utbildning. Det är helt galet. Hälsoklyftorna är många. Vi ska tillsätta en kommission för jämlik hälsa, som blir jätteviktig. Det är dags för samhället att agera.

Vilket är Sveriges största samhällsproblem?

– Arbetslösheten. Därför att den är ett problem för både individen och hela samhället. Han eller hon kan inte bidra, inte tjäna egna pengar eller förverkliga sig själv. Det är ett slöseri med samhällets resurser. Men det gör också att vi inte producerar tillräckligt, vi får inte skatteintäkter och konsumtionen avstannar. Det blir en ond spiral för ekonomin.

– Folkhälsan går också att koppla till arbetslösheten. Att den psykiska ohälsan ökat dramatiskt de senaste åren är ingen slump. Att inte känna sig behövd sätter sina spår på välmåendet.

Vad saknar du mest från SSU? – Dynamiken. Det händer hela tiden någonting. Omsättningen av människor gör att den ideologiska debatten hela tiden förnyas, det finns en spänst. Sedan är gemenskapen fantastisk. Oavsett var i landet du bor så känner du dig delaktig i något större. Det är en fin identitet.

Vilket är ditt bästa SSU-minne?

– Oj, jag har så många. Jag säger nog vallägret vi hade på Bommersvik i år. Ofta är det mycket som inte klaffar vid större arran­ gemang. Men nu blev allt nästan perfekt. Deltagarna var glada och positiva, den där gemenskapen fanns verkligen. Och även om det inte riktigt var meningen blev det ett form av avsked för mig. Det var det bästa minne jag kunde få, säger Gabriel Wikström.

Vad drömmer du om att göra om tio år?

Det blir tyst i telefonen ett tag. Bröts det? Sedan: – Jag hoppas att jag kan se tillbaka och känna att jag åstadkommit skillnad. Att jag kan peka ut några frågor som avgjordes i rätt riktning. Jag hoppas verkligen att Sverige är ett jämlikare land, där fler människor får leva ut sina drömmar. S

25 8/2014

FRIHET

En lite rödare jul

Oavsett om du firar den eller inte så går den inte att komma undan – julen.

Därför passar Frihet på att ge tips på de bästa röda klappar du kan ge till dina nära, eller till dig själv.

TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

BOK. ”PARTILEDAREN SOM KLEV IN I KYLAN” Diskussionerna kommer inte att ge sig. Oavsett om du gillar boken eller författaren så måste den läsas. Snacket om Juholt och författaren Daniel Suhonen kommer att hålla i sig i år. Det är lika bra att se till att alla har läst den, för vi lovar att den borgar för spännande och högljudda diskussioner i vintermörkret.

SPEL. MONOPOL Finns inget bättre sätt att avsluta en kärleksrelation än att spela Monopol en hel julhelg. Men Monopol ger dig faktiskt på något sjukt sätt en pedagogisk inblick i hur kapitalismen egentligen funkar. Du ska vara först på plats.

Trampa på dem som är mindre. Äga de flotta adresserna.

Att till och med lagen straffar den fattiga hårdast gör spelet till en bra påminnelse om hur kapitalismen fungerar.

TIDNING. GALAGO.

DVD. THE THICK OF IT Komediserien om ett brittiskt departement. En teveserie med underfundig humor som skildrar spelet bland politiska tjänstemän. Fick den personen inte ett mejl CC:at, vad betyder det? Funderingar som vi vanliga dödliga slipper ha. Serien är en bra fond för när vi själva vill fantisera om hur det ser ut i korridorerna på regeringskansliet.

26 8/2014

FRIHET

Galago är Sveriges rödaste serietidning. Köp den till vännen som brukar läsa Uti vår hage på muggen. Mycket bättre att läsa smart samhällssatir än trötta gubbskämt.

Har du inte råd att ge bort en prenumeration kan du säkert hitta några gamla nummer på en loppis.

PRYL. SKIVSPELARE Du behöver inte köpa en ny. Du kan fynda gamla härliga på loppisar eller på nätet. När du väl gett bort spelaren till en kompis börjar du shoppa skivor på nätet. Nu har ni en chans att hitta spännande politisk musik och lyssna på den som det var ämnat: på vinyl. Tänk så kul ni kommer ha i januari när du klickat hem Nationalteatern, Neneh Cherry, Tant Strul eller en SSU-kongress på 70-talet och njuter av dem på en raspig spelare hos en av dina nära.

KOKBOK. VALFRI VEGETARISK. Nej. Det är sant att klimatkrisen inte löses av individuella val. Men det skadar inte att dra sitt strå till stacken. För att minska koldioxidutsläppen måste vi äta mindre kött. Det är bara att börja vänja sig. Därför är det en god idé att ge en vegetarisk kokbok till den där personen i ditt liv som gärna rapar ut ordet kött så fort kikärtsbiffar kommer på tal. När du väl gett personen boken måste hen liksom testa några recept från boken. Så är det bara.

KLÄDESPLAGG. RÖD T-SHIRT MED STILISERAD BILD AV VALFRI POLITISK PERSONLIGHET. Du vet, tröjan är röd och på den ser du en stiliserad svart bild av random politisk personlighet. Det finns med allt från Che Guevara till Mona Sahlin.

Det är ganska lätt att göra en sån bild själv. Är du riktigt händig kan du skaffa ett enkelt screentryck-set bestående av plastfilm med klisterbaksida där du skär ut valfri bild eller budskap och färgar in med textilfärg.

Ser du dig själv som en viktig politisk förebild? Gör i så fall en sådan bild av dig själv och tryck upp den.. Kanske är det vad som krävs för att göra farmor till sosse.

FRÅN APOTEKET. ÖRONPROPPAR. Bara för att det blivit regeringsskifte betyder det inte att vi saknar anledning att demonstrera. Nästa år kommer kraven på regeringen att öka. Ge bort öronproppar till den som ofta går på demos. Bra att ha om hen hamnar bredvid den som skriker slagord i den där megafonen som ofta går på rundgång.

27 8/2014

FRIHET

LEKSAK. VIRKSET. Broderi är en av de senaste årens hetaste vänstertrender.

Det ska vara radikalt och roligt på samma gång. Frihet tror att nästa stora trend är virkning. Det är ett effektivt sätt att göra allt från djur till sjalar. Hur får man in politiska budskap i dem då? Ja det är väl upp till den som får gåvan att komma på.

28 8/2014

FRIHET

LEVANDE KAMP MOT EBOLAN

När ebola spreds genom Liberias landsbygd och in i städernas fattiga slumområden var det inte bara viruset som behövde övervinnas – efter årtionden med konflikter och korrupta politiker litade befolk­ningen inte på informationen från sina egna myndigheter. Två ungdomsorganisationer bestämde sig för att agera trots motståndet de mötte.

TEXT: JOHN PALM FOTO: MALIN PALM

29 8/2014

FRIHET

– Wash your hands, wash your hands, or you’ll get sick, your stomach will run.

D

ET ÄR INTE helt olikt en flashmob. Mitt på den smala gatan har en stol ställts fram och på den en hink full med klorlösning som rinner ur den öppna kranen.

En stor grupp ungdomar ställer sig i kö för att tvätta händer­na. Medan de väntar på sin tur sjunger de melo­ din som blivit något av en plåga för invånarna i slum­ området West Point de senaste månaderna.

– Wash your hands, wash your hands, or you’ll get sick, your sto­ mach will run.

Några barn dyker upp och sjunger vant med i sången samtidigt som de skrattande ansluter sig till kön. Aston Baidoo tar upp megafonen och vänder sig till barnen.

– När ni lekt i sanden. Efter ni gått på toaletten. Innan ni rör vid er vän.

– Wash your hands!, ropar barnen i kör.

ASTON BAIDOO OCH de andra ungdomarna tillhör en grupp som de namngett CIS, Community Initiativ Services, och lever alla i Mon­

rovias största och kanske mest utsatta slum. I West Point bor de fat­ tiga och utslagna, här finns droghandeln och de kriminella, gränderna mellan skjulen och de små husen är så trånga att man ibland måste gå sidledes för att sig fram, och då de närmare 80 000 invånarna endast har ett tiotal offentliga toaletter att dela på används ofta stranden för att uträtta behov. Här har CIS under många år jobbat med att sprida information om hygien och utbildningsfrågor. När de hörde om ebo­ lan förutsåg de problemen som skulle kunna drabba deras trångbodda stadsdel.

– Vi ställde om alla våra insatser på att bekämpa ebolan. Vi började redan i april, flera månader innan ebola kom hit till Monrovia, vi var den första grupp som började sprida information om viruset här i West Point, säger 18-årige Tito Sambulah.

DET VAR INTE en lätt uppgift de tog sig an. Befolkningen i Liberia, och i synnerhet invånarna i West Point, har en historisk och grundmurad misstro mot de egna myndigheterna – det statstjänstemän säger, det litar man inte på. En inställning de inte är ensamma om. När rege­

30 8/2014

FRIHET

t . us sr j g om tä in on ak vn h ar gra ta s k e äm oo n b h id e att Ba och för on en er st m r A om m ha kd ko at sju rull am av pat dr it la lid bo av Ie i er ål in. nd g tv m hä li de a an epi sin d v ot tta me m vä r en t t elle mp at a la tten i k l al å t va de tf At nda iktig a v bl or en kl är

sig att lva on. a är ör jä h t l l f e s er åt til d äg r f at an , s ha n k t” n tan så tte ho m s är r sä en so et h hä m t d IS em et de d i C ra te v på ed e in de n m rm lk ra nfo fo tee va t i m e tt at r o s b r a d fö lk fö me tta a fo ng till de ndr r ru a fö jälp ätta an ä n r k ge t h e g tli at vi b ja en för tt att eg en t a or är on ktig g tr i a rd af fo eg r v . J an m t ä ola Ny na De eb ia lå . ” v lic får gen ö a d Fe a och sån dra å n rig -å em a p r a 15 av d ssn lle e ly

pappa. Trots sina barns uppmaningar vägrar han gå till sjukhuset fast han har feber, kräkningar, huvudvärk och halsont, alla tydliga symtom på att han är smittad.

– Jag har inte ebola, utopar han.

ringen kom med de första rapporterna om ebolas intåg i landets norra delar var de fattiga och outbildade långt ifrån ensamma om att vara skeptiska. Även framstående journalister och utländska hjälparbe­ tare med mångårig erfarenhet från Liberia förutsatte till en början att ebola var något som de styrande hittat på, för att skapa en förevänd­ ning att införa undantagstillstånd eller för att få in pengar från utlan­ det. Men bland invånarna i West Point, liksom på många andra platser runt om i landet, finns tvivlet om ebolas existens kvar även efter det att epidemin skördat offer i deras egna lokalsamhällen. De dagliga sång- och informationsräder som CIS gör i sitt område är livsviktiga, men i en del fall inte alls välkomna hos mottagarna.

– Ärligt talat, folk är trötta på oss, de suckar och säger, ”nej är det ni som kommer nu igen”, säger Prince Ashiby och skrattar.

MEN DERAS FLASHMOBLIKNANDE uppträdande på gatan röner ändå nyfikenhet och även en del vuxna har samlats för att se på. När barnen sjungit klart och alla händer är tvättade är det dags för nästa program­ punkt – eboladramat. Aston Baidoo spelar huvudrollen som ebolasjuk

HAN RESER SIG upp och tar några stapplade steg framåt innan han öpp­ nar munnen och kräks rakt ut på gatan. Åskådarna ryggar instink­tivt tillbaka när den fejkade vattenspyan skvätter mot den hårda asfalten.

En stund senare dör Aston Baidoos karaktär på sin bänk på gatan. Sce­ nen som nu utspelar sig är en som allt för många i West Point upplevt i verkligheten de senaste månaderna. Utklädda i blå skyddskläder sve­ per tre sjukvårdare in Aston Baidoos kropp i ett vitt tygstycke innan de bär iväg honom till ljudet av megafonens tjutande sirener.

– Ofta är det så här det fungerar, de sjuka eller deras anhöriga vill inte att ambulansen ska få hämta dem till en ebolaklinik. Men då riskerar även de anhöriga att bli smittade, förklarar Tito Sambulah.

I EN VIRUSEPIDEMI är ett dödsfall aldrig slutet på historien. Därför fortsätter även eboladramat på gatan i West Point med att en av sö­ nerna i familjen har blivit smittad av sin pappa. Som tur är har en grupp smittospårare fått nys om honom, sonen försätts i karantän under noggrann uppsikt, och när symtomen bryter ut förs han genast till en ebolaklinik. I verkligheten dör omkring 70 procent av dem som insjuknar och chanserna att överleva är inte mycket bättre för dem som får vård på en klinik. Men just det här eboladramat får ett relativt lyckligt slut, sonen överlever och återvänder hem utan att ha smittat något av sina syskon.

– Vissa tror att ebolaklinikerna dödar människor, att de som tas dit inte får hjälp eller kanske till och med att de blir smittade där. Men det är viktigt att folk vågar åka dit när de blir sjuka så att smittan inte sprids, därför vill vi visa att det är en bra plats där folk kan överleva, säger Tito Sambulah.

31 8/2014

FRIHET

– Ofta är det så här det fungerar, de sjuka eller deras anhöriga vill inte att ambulansen ska få hämta dem till en ebolaklinik.

Men då riskerar även de anhöriga att bli smittade.

UNDER EBOLAEPIDEMINS VÄRSTA tid smittades 500 människor om dagen i Liberia, i mitten av november beräknades den siffran vara nere i 50. Men även om den värsta tiden verkar vara över så inser alla som deltagit i kampen att åtgärderna måste fortsätta med full fart tills viruset är utrotat.

Därför fortsätter CIS sin informationskampanj genom att högljutt sjungande på ”Wash your hands” och ”Ebola is real” dra runt bland de trånga gränderna. Då och då stannar gruppen till för att prata med folk som lyssnar medan de fortsätter sina dagliga bestyr. En kvinna flätar sin systers hår, en äldre dam gör långkok på torkad fisk och några män sitter och spelar spel. Aston Baidoo och Henrietta Bentam stannar till vid ett hus där flera vuxna och barn sitter lutade mot husväggen. De börjar som vanligt berätta om hur god handhygien är livsviktigt för att förhindra smitta och att man inte ska röra vid någon som är sjuk, när de blir bryskt avbrutna.

– Ni kommer och säger att vi inte ska röra vid våra barn när de blir sjuka. Men vilken människa skulle klara av att göra så?, utbrister en kvinna upprört.

HON FORTSÄTTER ATT anklaga ungdomarna i gruppen för att de ring­ er myndigheterna så fort någon i West Point är sjuk. På så vis, menar hon, hamnar folk som inte har ebola felaktigt på ebolakliniker. Men efter ett tag kommer hon fram till kärnan som avslöjar grunden till hennes argumentation.

– Jag hör vad de säger om ebola, men jag kan inte tro på något sådant.

Jag tror på min gud och inte på vad de här människorna säger om att ebola skulle finnas på riktigt, säger hon och lägger armarna i kors.

Henrietta och Aston inser att just den här striden är förlorad, åt­ minstone för i dag. Något modstulet drar de åter igång sin sång och vandrar vidare.

– Ni ser hur det är, det här är några av de utmaningar vi står inför varje dag, säger Henrietta Bentum.

ATT EBOLAVIRUSET TILLÄTS vinna helt ny mark och breda ut sig mer än någonsin tidigare i länder som förut aldrig drabbats av sjukdo­ men har gett mycket kritik både inom Liberia och gentemot interna­ tionella organ som WHO. De första hjälparbetarna som kom till Li­ beria har beskrivit situationen som omänsklig när sjukvårdare inte hade tid att ge vård på kliniker så överfulla att de sjuka låg utanför grindarna och dog eller skickades hem till familjer som smittades.

Nu, när kampanjer i Liberia gett medvetenhet och när senfärdiga internationella insatser till slut gett befolkningen de resurser som krävs för att bekämpa sjukdomens spridning, har epidemins ned­ gång börjat. Men fortfarande förekommer utbrott på nya platser i

32 8/2014

FRIHET

r ha na rd. ch ar vå s o om er äk d ök kr ung t s an ill bb t h l v sna at fal ts la nte tro bo n i m t e ma so et a av om pp g ar pa erin m k m ju tis dle as a ol am me eb dr ilje en sin m ar ed ra fa el sp k. M nd oo ni ll a id kli ti Ba ola förs r on b st n e öve r A l e tt dä til t lä äs ka se pj ill å iru n v r e e v tt fö int sa a m i fra om v n mt IS pe sy i C up ra Gr nd a

33 8/2014

FRIHET

ia ot ng er m t gå i Lib sig nåt ll r fu om da te on nt kyd ymo et pl r ru an s r Na Ap ne a ta so r m h et er hu ter” m tp n Sa va om e h pri ion ll-c er. a n t oc a pp a ”c ria gb a u rm itt e To g nfo n s lib la t rin e i Frå 00 ew at t g . 50 dr ed r at ola er An m fö eb öv

– De som varit sjuka och tillfrisknat, de kan inte längre smitta någon, de är ingen fara för er. landet, och även den dag viruset är helt borta väntar en framtid full med utmaningar för byar som traumatiserats av epidemins extre­ ma dödlighet, barn som blivit föräldralösa och en hel ekonomi som abrupt stannat av mitt i en positiv tillväxtperiod och lämnat män­ niskor, som redan innan låg på gränsen till hunger, utan försörjning.

Därför fortsätter olika grupper sitt arbete mot ebolan samtidigt som de blickar framåt. I en annan del av Monrovia har ungdomsrörelsen Naymote sitt kontor och vad de kallar för sitt callcenter. Inne i det lilla rummet sitter fyra tjejer på varsin plaststol, fullt inbegripna i samtal på sina mobiltelefoner.

– De som varit sjuka och tillfrisknat, de kan inte längre smitta någon, de är ingen fara för er. Efter vad de varit med om så är de traumatiserade och har kanske förlorat sin familj. Så låt dem komma tillbaka till sina hem och visa att samhället fortfarande behöver dem. Öppnar era armar för de här överlevarna.

DET GÅR UNDAN när 25-åriga Sametta Appleton pratar. På några få minuter hinner hon berätta för främlingen i andra änden av linjen om alla de grundläggande säkerhetsaspekterna kring ebola och även ta sig an problematiken med stigmatisering av dem som överlevt sjuk­ domen. Naymote är en ungdomsrörelse med lokalföreningar över hela landet. Bara deras callcenter i Monrovia har nått ut med ebolainfor­ mation till över 5 000 människor de senaste månaderna.

– Våra aktiviteter handlar normalt sett om demokrati och om hur vi ska kunna förändra Liberia till ett demokratiskt land som gagnar alla liberianer. Men vid en nationell kris som den här valde vi att styra

om hela vår verksamhet till ebolaprevention, säger en av ledarna, 23-åriga Joshua Cleon.

I DAG SKA stora delar av gruppen ut med föreningens minibuss som de under epidemin använt för att åka runt och sprida kunskap om ebola.

Den här gången kommer de dock att bredda sitt budskap och även för­ söka prata med folk om valet till senaten som ska hållas den 16 decem­ ber. Målet är att få folk att gå och rösta. När minibussen kommit ut på landsvägen kopplar någon in sin mobiltelefon till en stor högtalare de tagit med sig, och till de högt uppskruvade tonerna av det ghananska popbandet Praye ställer sig några av tjejerna upp och börjar dansa. Ef­ ter ett stopp vid ett matstånd där de äter frukost i form av majskakor, inbakade korvar och piroger är det dags för allvaret. Bussen stannar i det första samhället och Naymotes medlemmar hoppar ut och sprids längs vägen för att prata politik. Vid ett hus står muraren Daniel Bone med spackelspaden i handen.

– Jag ska inte rösta. Min syster dog i ebola och jag tycker inte det är dags att tänka på sådant ännu, säger han.

MURARENS ÅSIKT SKA visa sig delas av många andra – även på de platser där ebolan försvunnit är traumat för stort för att man ska ta sig an politiken. Naymote-medlemmen Jocita Clark berättar att man måste ha förståelse för deras skepsis eftersom, menar hon, de kor­ rupta liberianska politikerna inte alls lever upp till de visioner och förhoppningar som folket har. Myndigheternas slapphänta hantering av ebolaepidemin har inte förbättrat relationen.

34 8/2014

FRIHET

LIBERIA Liberia har cirka 4 miljoner invånare som sedan 2003 försökt återhämta sig från ett 14 år långt inbördeskrig. Ekonomin hade fram till ebolaepidemin flera år med tillväxt, men fortfarande är landet ett av världens fattigaste, och även om det hållits två fredliga presidentval har landet stora problem med rätts- och myndighetsutövning. En tredjedel av befolkningen, och ännu större andel av barnen, lever på under åtta kronor per dag. 40 procent av barnen är undernärda och 15 procent dör innan fem års ålder.

Medellivslängden är 60 år.

EBOLAEPDIEMIN Epidemin började redan i slutet av december 2013 när en tvåårig pojke dog i Guinea nära gränserna till Sierra Leone och Liberia. Under tre månader spreds viruset över gränserna innan någon förstod att det var ebola som spritts i en helt ny del av Afrika. Den här ebolaepidemin utgör en helt ny utmaning för världen när en så smittsam och dödlig sjukdom finns över hela länder och inne i stora städer. Under juli spreds smittan över hela Liberia och i augusti och september upplevde landet de värsta månaderna. I mitten av november var antalet bekräftade nya fall per dag 20 stycken, att jämföra med värsta tiden så den siffran låg på 70 med mörkertal som förmodligen var klart högre. I de tre länderna har, enligt den väldigt osäkra statistikens siffror, minst 14 000 människor smittats, varav minst 5 000 har avlidit.

by re Ibla ar so nd el rna k le a r f de n u ör g n at ör gd t s öv om pr er id h arn a ela a in i fo lan Na rm d ym at et io at ote n. t h v ål ara la m ute öt i fl en e i e ra d bo ag la ar dr ab und ba er de

Källor: WHO, UNICEF

35 8/2014

FRIHET

– Inte förrän barnen började dö förstod jag att det måste vara något speciellt. Nu använder vi desinficering och annat som är nödvändigt.

– Men om man inte röstar då kan man inte förändra något alls och risken är att det blir ännu värre. När jag röstar så försöker jag hitta en kandidat som har åtminstone två eller tre procent bra saker och så röstar jag på den, säger hon.

PÅ VÄG IGEN måste bussen stanna i en checkpoint som gjorts om till en kontrollstation för att hindra ebolasmittan. Alla hoppar ut ur bussen och går genom en smal korridor av stängsel där en väntande vakt siktar med en termometer mot varje persons tinning. Skulle någon ha feber kommer de inte förbi. En stund senare skär den röda grusvägen genom en gummiplantage innan den leder in bland de korrugerade plåttaken i Dolo’s Town, ett samhälle som drabbades svårt av ebolaepidemin. Lik­ som på många andra platser har Naymote här hållit möten och tillsam­ mans med byborna skapat lokala insatsgrupper så att invånarna själva kunnat arbeta mot ebolan. På marknaden träffar Sametta Appleton försäljaren Kumma Jimmy som förlorat två små syskonbarn i ebola.

– Det är svårt att kontrollera de små, de springer runt och de tar i saker och i folk. De är mer utsatta på så sätt, säger hon, Kumma Jimmy erkänner förläget att hon först inte trodde på att ebola fanns på riktigt. När ungdomar kom för att informera lyssnade hon artigt men brydde sig sedan inte om vad de sagt.

– Inte förrän barnen började dö förstod jag att det måste vara något speciellt. Nu använder vi desinficering och annat som är nödvändigt, säger hon.

DE UNGA I Naymote har vid upprepade tillfällen varit ute flera dagar i sträck, och dagens informationskampanj får räknas till de kortare när de redan på eftermiddagen parkerar minibussen utanför kontoret.

För Sametta Appleton är det en självklarhet att hon och de andra unga ska arbeta för sitt land.

– Jag har en passion för vårt land och vårt folk, jag vill förändra samhället. När jag är hemma läser jag böcker om vårt och andra län­ ders historia och jag läser om politiska idéer från väst. Vi är afrikaner och ska inte bli som Europa, men jag vill att vi ska använda oss av de bra idéer som kommit därifrån, säger hon.

TROTS MÅNGAS HOPPLÖSA syn på landets myndigheter och politiska system ser många av Naymotes unga, varav de flesta är universitets­ studenter, framåt med en obändig optimism.

– Vi har en tuff väg framför oss men jag tycker att vi ska jobba för att förändra vårt samhälle och hela Liberia. Det är vi unga som ska göra det och jag ser framför mig att vi tar över. Det är vi som är framtidens ledare, säger hon, bara för att överträffas av 21-åriga Benetta Davies: – Vi gör saker nu och vi har redan en röst och vi ska höras. Vi be­ höver inte vänta på att bli framtidens ledare, det är nu vi ska agera, säger hon. S

36 8/2014

FRIHET

FRIHET

37 8/2014

at i e Dan tt b än ola iel ka o Bo på ch ne de tyc har t k ke fö om r d rlo m et ä rat an r s de för in va tid sys le ig ter t. t

– Jag ska inte rösta. Min syster dog i ebola och jag tycker inte det är dags att tänka på sådant ännu. in m fö De fo ot ru se rm e to n at bol m ast io a at e v n ä t in ve arb eck fö n r s bö eta orn en rja pr a at t s ev ha sv p en r N al rid ti ay et a vt m . ot e

i e ko ju Med n nt st ch ro få lem ec lle tt t m k- ra em ar po d n p i N in ä era ay r t un de ture mot de sta n e h r e nn ar n re ats sa .

i C Bar IS ne tv n s ät ta jun hä ge nd r g er ärn na a -s m ån ed g.

SPANINGEN

Konflikterna enar Kurdistan Striderna när den Islamska staten attackerar civilbefolkningen i Syrien och Irak kan följas dag för dag. De har haft förödande konsekvenser för människor. Staden Kobane har varit under belägring i två månader.

Attackerna har lett till historiskt kurdiskt samarbete.

TEXT: MAJA NORDSTRÖM ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

38 8/2014

FRIHET

H

ANS BRORS BRÖLLOP blev orsaken att lämna styrkorna som försvarade staden Kobane i norra Syrien och samtidigt en kurdisk region. Några veckor tidigare hade jag fått ett samtal: ”Ett litet problem finns, jag måste åka dit.” Jag blev inte förvånad, jag visste hur mycket den kurdiska kampen betyder för honom och så många andra. Det är oroliga veckor, enstaka meddelanden på internet kommer fram när täckning finns. Vi träffas först på hans brors bröllop i början av november. Efter några dagar av skoskav och bröllopsyra säger han att han känner sig lugnare nu. Då har han också berättat om de långa sträckorna som de gått till fots, om skoskavet, om rädslan för bombplanen som inte alls var ute efter dem men ändå riskerade allas liv, om hur man tänder en cigarett så att den inte syns på fiendens värmekameror, om att äta uppblött bröd som om man vore ett spädbarn. Efter bröllopet stannar han kvar i Istanbul för att jobba. Han är kurd från Turkiet och anslöt till YPG/YPJ, en gerilla i syriska Kurdistan som i sin tur har kopplingar till den terrorstämplade gerillan PKK i Turkiet. Sedan han åkte har många andra grupper har kommit dit, Peshmerga har kommit. Peshmerga var tidigare gerilla men har fått status som irakiska Kurdistans försvar. Äntligen har det kommit krafter som verkar kunna slå tillbaka den Islamska statens anfall mot Kobane.

I VANLIGA FALL brukar Peshmerga, Irakiska Kurdistans försvarsstyrka, inte alls samarbeta med PKK eller YPG. Tvärtom. Men det snart två månader långa försvaret av staden Kobane symboliserar det kurdiska motståndet. Attackerna mot civilbefolkningen är också vad som slutligen har enat kampen. Att få hjälp från omvärlden har dock varit problematiskt eftersom det skulle innebära intrång på syrisk mark.

Frågan kommer också att handla om när ett krig kan subventioneras och inte. Anfallskrig är en krigsförbrytelse och kan aldrig legitimeras.

utanför och allt hade bestämts av europeiska kolonialmakter. Slutligen delades istället Kurdistan upp mellan Frankrike, Turkiet och Storbritannien och fick dagens gränser. Sedan dess har Kurdistan ständigt varit utsatt för assimilering och attacker. Kampen för frihet har splittrat de olika regionerna och gjort dem till fiender. Södra Kurdistan i norra Irak har utvecklats till en autonomi, mycket tack vare flygförbudszonen efter Gulfkrigets slut 1991. De har skyddats av FN och USA med allierade, medan kurderna i Turkiet assimilerats och PKK som drivit kampen där har terroriststämplats. PKK samarbetar i sin tur med de syriska kurderna. Misstron mot varandra är stor då man valt olika vägar att gå för att föra kampen för sin egen frihet. Det finns en konflikt mellan de olika kurdiska grupper som kan vara svår att greppa.

DET ÄR OCKSÅ typiskt att grupper som egentligen skulle tjäna på att arbeta tillsammans blir attackerade, och att många försöker splittra dem. Det var just vad som hände när Peshmerga skulle ansluta till Kobane. Det som Turkiets president gör är att gå ut med flera uttalanden om att ingen part egentligen vill åka, att försvaret av Kobane, YPG/YPJ, inte alls vill ha Peshmerga där. Det ska ha tagit sex möten mellan den kurdiska ledningen i Irak och Turkiet för att få Turkiet att godkänna gränspasseringar. Det medförde flera dagars förhalning av anslutande styrkor. Turkiets förtal av båda sidor i konflikten visar exakt på hur hotade de känner sig av det potentiella samarbetet mellan syriska, turkiska och irakiska kurdiska grupper.

GÅNG PÅ GÅNG har påpekats hur historiskt det här är. Selfies som soldater tar tillsammans sprids på sociala medier, demonstrationer genomförs tillsammans. Tillsammans ser nu YPG/YPJ och Peshmerga ut att lyckas pressa tillbaka IS från Kobane, men samarbetet sker också på andra krigsfronter i Irak och Syrien.

”Gång på gång har påpekats hur historiskt det här är.

Selfies som soldater tar tillsammans sprids på sociala medier, demonstrationer genomförs tillsammans.”

I fallet med Islamska Statens, IS, attacker mot civilbefolkningen gäller FN:s stadga om rätten att försvara sig. Därför stödjs också kampen mot IS av parter som EU, FN och den USA-ledda koalitionen. EU och FN bidrar med uttalanden medan koalitionen utför flygattacker.

NÄR HJÄLP FRÅN omvärlden efterfrågades bestämdes att Peshmerga skulle skickas dit från Irakiska Kurdistan. Problemet var bara Turkiet. Att kurdiska styrkor ska färdas över turkisk mark är i högsta grad kontroversiellt. Turkiet har kritiserats av FN, EU, NATO, USA för sin passivitet. Det har framstått som att man avvaktande sett på i väntan på att Kobane skulle falla. Det har också framstått som att man vill hindra kurdiskt samarbete.

KURDISTAN UTGÖR ETT område i norra Syrien, norra Irak, västra Iran och östra Turkiet. Kurdernas egen historia präglas av att ha legat mellan stora riken och imperier, som osmanska, persiska och mongoliska riket. Historien är en berättelse om att söndra och härska. Trots att man är en av regionens äldsta folkgrupper, med egen historia, kultur och inte minst språk har man aldrig varit en egen nationalstat. Efter första världskriget fick man först löftet om att bli ett eget land. Det gick aldrig eftersom stora landområden hade lämnats

SJÄLVKLART VORE DET bästa om den kurdiska kampen tog ett steg bort från misstron och vidare till att stödja de demokratiska rörelser som finns. Här finns den folkomröstning som ska hållas i KRG för ett självständigt södra Kurdistan. Här finns den demokratiska modell Kobane med omnejd som heter Rojava-modellen efter namnet på syriska Kurdistan. Modellen går ut på att bygga upp former för jämställda och inkluderande demokratiska institutioner. Här finns de fredssamtal som hålls mellan PKK och Turkiet om kurdernas ställning i Turkiet och det faktum att de, trots nuvarande läge, ännu inte helt krackelerat.

ETT ÄR KLART, de senaste månadernas krig och attacker har satt den kurdiska kampen i rampljuset. Rosa är 19 år och filmas av ajplus.net för att berätta om varför hon åker till Kobane. Hon har lämnat sin familj, sin utbildning och sin varma säng säger hon. Inte för att slåss mot IS utan för ett fritt Kurdistan. Andra upprepar hennes ord, men säger att de gör det för alla människor. Om inte det här kan ena oss, då kan vi lika gärna ge upp, säger ytterligare en kurdisk aktivist.

DEN KURDISKA HISTORIEN skriver ett nytt kapitel och ännu vet ingen hur det ska sluta förutom att priset för frihet återigen är högt. S

39 8/2014

FRIHET

40 8/2014

FRIHET

Hur hamnade

vi här?

Den 22 mars blir det extraval. Varför blev det så? Och vilka alternativ fanns egentligen för statsministern? Frihet berättar hela historien.

EXT: JOHN ANTONSSON FOTO: ANNA-MARIA MARKLUND

S

TATSMINISTER STEFAN LÖFVEN ser allvarlig ut. Bredvid honom står Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin. Deras anföranden går fort, det som behöver sägas är kort. Ett nytt politiskt landskap gör att väljarna måste få säga sitt igen. Det blir extraval den 22 mars.

Samtidigt utbrister flera Sverigedemokrater ett gemensamt jubel. De borgerliga partiledarna uttrycker chock och förvåning.

HUR HAMNADE VI DÄR? Frågar du Centerledaren Annie Lööf så var det på grund av att Socialdemokraterna och de andra i oppositionen bröt ut en del av den förra regeringens budget och stoppade en skattesänkning förra mandatperioden. Att Stefan Löfven egentligen inte velat förhandla. Och att Alliansen håller ihop.

Allianslederna har hela tiden gjort sitt bästa för att skicka ansvaret till Stefan Löfven.

Frågar du Sverigedemokraterna så var det på grund av att inget parti vill prata med dem.

DAGEN INNAN: Sveriges journalistkår samlas i riksdagen. Sverigedemokraterna ska berätta hur de planerar att rösta om budgeten. De har dragit ut det i det sista, beskedet. Men många anar vad som ska hända. Inte minst efter att SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt lag upp en photoshoppad bild av sig själv i en ”Game of Thrones”-meme, där det står ”Budget is coming”, ett slags omskrivning av fiktionens Stark-motto ”Winter is coming”. Och samtidigt som medeltemperaturen i huvudstaden Stockholm för året börjar passera noll skojar Sjöstedt lite med journalisterna, ingen i rummet skrattar.

Aftonbladet, Expressen, SVT, Sveriges Radio och TV4 direktsänder.

Sedan tar Mattias Karlsson mikrofonen. Och han börjar prata. Men. Han pratar inte om budgeten. Han talar om invandring. Om varför han ser problem med det, även om han lite ursäktande säger att vissa invandrare är viktiga och gör rätt för sig.

Den första att försöka avbryta Karlssons utläggning med en fråga är Sveriges Radios Tomas Ramberg. SVT

41 8/2014

FRIHET

bryter direktsändningen för kommentarer, Aftonbladet bryter. Lena Mellin säger: ”I vanliga fall får man betal dyrt för så mycket reklamtid.”

Mitt i presskonferensen börjar det tisslas och tasslas, på sociala medier har det spridits att Sverigedemokratiska tidningen Samtiden redan gått ut med nyheten: SD kommer att rösta på Alliansens budget När utläggningen är klar slår SD:s Mattias Karlsson fast: SD kommer hädanefter att rösta mot varje budget som höjer kostnaderna för invandring.

PÅ KVÄLLEN KALLAR Stefan Löfven in samtliga Alliansledare till samtal. Han frågar om de kan tänka sig att förhandla om regeringens budget, i en så kallad återremittering till finansutskottet.

De säger nej. Efteråt kommer Alliansföreträdarna ut och möter journalisterna. Samtliga Alliansledare säger samma sak. De kommer att rösta på sin egen budget, men på sikt vill de göra en överenskommelse med de rödgröna partierna som skulle göra det lättare att styra i minoritet.

– Det här är ett ansvarslöst agerande av de här fem partierna tillsammans, och det saknar, vill jag påstå, motstycke i Sveriges moderna politiska historia, säger Stefan Löfven på presskonferensen när han berättar att han planerar att utlysa extraval.

– Jag måste se till att göra de försök jag ska se till att göra. Jag har pratat om det och hållit ut handen under hela valrörelsen. Jag var väldigt tydlig med att jag ville ha samarbete. Endera i riksdagen, men jag kunde också tänka mig en socialdemokratiskt ledd regering där andra partier ingår.

MEN DET GICK INTE. Enligt en källa med väldigt god insyn i det socialdemokratiska partiet finns det en anledning till det. Vi kommer dit senare. Men först måste vi blicka bakåt, för att förstå dagens situation.

2002 gjorde Moderaterna ett katastrofval. Bo Lundgren var partiordförande och ett slags papegoja i sin stil. Allt han sa och andades var skattesänkningar. Samtidigt hade den socialdemokratiske statsministern Göran Persson gjort sig populär, inte minst efter en lyckad period när Sverige var EU:s ordförandeland. Socialdemokraterna hade styrt Sverige mer eller mindre oavbrutet sedan andra världskriget. Statsbärande var ett ledord. I valet 2002 fick Moderaterna 15,2 procent och var näst största parti efter Socialdemokraterna som fick 39,8 procent.

ÄNDÅ VAR DET nog få som på allvar trodde att de skulle lyckas ta makten och hålla sams. Men det gjorde de. Göran Persson erkände sig besegrad på valnatten i september 2006 och ett nytt Sverige började snabbt skapas. För även om Allianspartierna och speciellt Moderaterna försökt lägga sig i mitten retoriskt så genomfördes stora förändringar av välfärdssamhället. A-kassan gick från inkomsttrygghet till låg grundförsäkring, nu i nivå med socialbidraget. Sjukförsäkring fick datumgräns. Resurser till kommuner minskade årligen. Barnbidraget stod stilla. Aktiv arbetsmarknadspolitik ersattes av coacher från bemanningsföretag. Allt för att finansiera jobbskatteavdragen och sänkta skatter och avgifter för företag.

2010 VAR TÄNKT att bli det stora schemalagda återtåget för Socialdemokraterna. En populär Mona Sahlin hade tagit över efter en Göran Persson som tappat i popularitet. Tidigt efter att Sahlin tagit över blev det allmänt känt inom de politiska leden att Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle knytas närmare varandra. Nästa gång skulle MP inte bara vara ett stödparti, de skulle in i regeringen. När det sedan blev offentligt att de två partierna skulle samarbeta ställde många frågan: Men var sjutton är Vänsterpartiet? Enligt många socialdemokrater var Vänsterpartiet mycket närmare Socialdemokraterna i viktiga profilfrågor som arbetsmarknadspolitik och synen på friskolor. Pressen ökade och till slut bjöd Sahlin in Vänsterpartiet till samarbetet.

VID VALET 2010 var Fredrik Reinfeldt populär och hade högt förtroende. Mona Sahlin hade skyhögt förtroende när hon tillträdde, men allteftersom tiden gick minskade det. En kontokortsaffär från mitten av 90-talet blev löpsedelsstoff under valveckan då i september 2010. Alliansen vann.. Typ. De fick inte majoritet i riksdagen. Riksdagen hade fått ett nytt parti: Sverigedemokraterna.

PÅ SD:S VALVAKA stod en märkbart bekymrad reporter från SVT medan män i 30-årsåldern skrålade ”Jimmie Åkesson shalalalala”.

Gång på gång gick den läktarinspirerade hyllningssången. SD hade gått från hyllningsdemonstrationer till Karl den tolfte, svastikor och Vitt ariskt motstånd till Sveriges riksdag. Strategin från media och de andra riksdagspartierna att tiga ihjäl SD hade misslyckats.

VÄLFÄRDSLINJEN VANN ÖVER skattesänkarlinjen. Överlägset. Moderaterna var i kris. Inte bara för att de gjort dåligt val, utan också för att de allt sämre valresultaten inneburit lägre partistöd och urholkad ekonomi. Men det var inte lätt för Persson bara för det. Långa nattmanglingar med Miljöpartiet krävdes för en socialdemokratisk budget. Med Centerpartiet gjorde man upp om försvaret. Ungefär så hade det sett ut länge. I vissa frågor fick S ta hjälp från vänster och MP, i andra var det den dåvarande mitten med C och FP.

FREDRIK REINFELDT FICK bilda regering. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet la fram budgetar var för sig. Under hela perioden röstade Sverigedemokraterna på sin egen budget.

Men en regering lägger fram fler förslag än budget. Riksdagen har regeringsförslag men också motioner från enskilda ledamöter och partier att ta hänsyn till. Under de fyra år som gick mellan 2010 och 2014 röstade Sverigedemokraterna med Alliansregeringen i nio fall av tio.

BARA ETT ÅR efter det moderata katastrofvalet ersattes Bo Lundgren av en yngre Fredrik Reinfeldt. Tillsammans med Sven-Otto Littorin, Ulrica Schenström, Per Slingmann och Anders Borg började de Nya Moderaterna mejslas fram. Ny politik, ny retorik, ny grafisk form.

Regeringsduglighet och försiktighet tillsammans med en retorisk positionering närmare mitten var den nya linjen.

UNDER DEN HÄR perioden hade Socialdemokraterna en av de mest turbulenta perioder partiet någonsin gått igenom. Partiet fick välja partiledare två gånger. Först för att ersätta Mona Sahlin som tvingades avgå efter valförlusten. Då var det Håkan Juholt som tog över. Om det var en hyresskandal, interna maktstrider eller dåligt omdöme från Juholts sida råder det delade meningar om. Klart är att han var partiledare en rekordkort period. Efter honom kom Stefan Löfven. Direkt hämtad från fackförbundet If Metall.

NÄR MODERATERNA, CENTERPARTIET, Folkpartiet och Kristdemokraterna samlades hos Maud Olofsson i Västerbotten föddes Alliansen som begrepp och cementerat politiskt block. Trovärdigheten var allt.

När regeringskortet tidigare varit Socialdemokraternas skulle det nu bli Alliansen. De hade gemensamma utspel. Gemensam budget.

Gemensamt valmanifest. Det som tidigare kallats borgarna, borgerligheten, högerpartierna såldes snart in till medierna som Alliansen.

LÖFVEN HADE INGEN erfarenhet av politik i riksdag eller regering, han hade däremot suttit i Socialdemokraternas verkställande utskott och varit med i otaliga förhandlingar. Enligt många var, och är, han en oerhört skicklig förhandlare.

Precis som många andra som lett If Metall är han politiskt försik-

42 8/2014

FRIHET

– Vi har ett nytt politiskt landskap nu, när Sverigedemokraterna kan komma att fälla en ny regering i halvåret. Vi kan inte ha ett sånt politiskt klimat, vi måste se till att ta landet framåt. Då måste vi andra som inte vill ha Sverigedemokraterna i den positionen sträcka oss över blockgränserna och göra upp. tig. Tror på samförstånd och förhandlingar. Konflikt finns så klart, men konflikterna ska överbryggas.

Kanske var det därför Stefan Löfven ett år innan valet skrev en debatt­artikel i Dagens Nyheter om att det fanns stor risk att inget block skulle ha egen majoritet i riksdagen, om det skulle bli så sträckte han ut en hand till förhandling.

MEN SÅ KOM valrörelsen. I det så kallade supervalåret var det först val till EU-parlamentet och sedan val till riksdag, kommun och landsting. Tonläget var många gånger högt. Och trots att det inom socialdemokratin höjdes röster om att S accepterat stora delar av Alliansens politik så gjorde båda sidor sitt bästa för att visa på de politiska skiljelinjerna som fortfarande fanns kvar: a-kassan, arbetsgivaravgifterna, stödet till kommunerna, resurserna till välfärden.

EFTER VALET BLEV de rödgröna precis som väntat det största blocket men var inte i närheten av att vara tillräckligt stort för att få egen majoritet i riksdagen. Den kanske största anledningen till det var att Sverigedemokraterna gjort ett stort lyft.

NÄR TALMANNEN GJORT sonderingar i riksdagen fick Stefan Löfven frågan om han ville bilda regering. Han sa ja.

Snart kallade Vänsterpartiets partiledare till presskonferens och såg närmast gråtfärdig ut när han berättade Stefan Löfven ville bilda regering med bara Miljöpartiet.

Enligt Stefan Löfven gjorde han så för att öppna för diskussioner om samarbete med Centerpartiet och Folkpartiet.

Men de tackade nej.

Då vände sig Löfven till Vänsterpartiet för att komma överens om en budget. I den fanns bland annat pengar för att satsa på skolan, höja a-kassan och en utredning om vinstförbud i skola, vård och omsorg.

Det här kallade Annie Lööf för en kraftig vänstersväng, att rege­ ringens politik var mörkröd.

DE STORA PROBLEMEN med att ha en regering utan majoritet, trodde man, skulle komma först när andra förslag än budget skulle tas genom riksdagen. Det fanns en så kallad praxis att partier bara röstar på den budget de själva lagt fram.

OCH NU ÄR vi tillbaka i artikelns början. Sverigedemokraterna gjorde inte så. De röstade först för den budget de själva föreslog, sedan på Alliansens. Därmed hade Löfvens regering tre alternativ.

Det första var att omförhandla budgeten. Det gick som sagt bort när Allianspartierna vägrade. Det andra var att gå till talmannen och be honom att sondera efter en ny regering.

Frihet har varit i kontakt med en källa som har god insyn i det socialdemokratiska partiet. Enligt källan så var förhandlingsmötet med Alliansen efter Sverigedemokraternas besked hårt.

– Det var stökigt. Folk var märkbart irriterade. Efter de signalerna fanns inget alternativ kvar för Stefan. Att Alliansen röstade på sin egen budget är inte fel i sig. Men när SD röstade för den så hade Alliansen gjort sig beroende av dem. Något som de lovat inför valet att inte göra.

ANLEDNINGEN TILL DEN hårda linjen var lika enkel som cynisk: – De ville inte släppa igenom en socialdemokratisk regering, de ville ta makten själva. Det i kontrast till vad Fredrik Reinfeldt inför valet sagt att man inte skulle göra, säger Frihets källa.

DET TREDJE OCH sista alternativet för Löfven var att vänta tills han suttit i tre månader och då kalla till nyval. Det alternativet valde Löfven Efteråt har Alliansens företrädare sagt att Löfven egentligen inte velat samarbeta, att det varit ett retoriskt grepp. Men enligt Frihets källor så har Löfven varit förhandlingsvillig på riktigt. Annie Lööfs hävdande – att Stefan Löfven inte vill förhandla ska ha varit en undanflykt.

ALLIANSFÖRETRÄDARNA HAR NU hävdad att Löfven valt att behålla makten genom extraval istället för att låta Alliansen göra ett försök att bilda regering. Löfven å sin sida menade konsekvent och med bestämdhet att det inte var så.

– Vi har ett nytt politiskt landskap nu, när Sverigedemokraterna kan komma att fälla en ny regering i halvåret. Vi kan inte ha ett sånt politiskt klimat, vi måste se till att ta landet framåt. Då måste vi andra som inte vill ha Sverigedemokraterna i den positionen sträcka oss över blockgränsen och göra upp.

ATT NEJEN VARIT så konstanta och oresonliga från Alliansen är enligt en av Frihets källor ett högt spel för att köra förtroendet för Socialdemokraterna i botten.

– Alliansen som politiskt projekt är viktigt för de borgerliga partierna. Men något som är ännu viktigare är att bryta den socialdemokratiska dominansen. Att borgarna har styrt åtta år är unikt för Sverige. Skulle de ha styrt fyra år till hade bilden av Socialdemokraterna som statsbärande parti varit krossad.

Därför var Alliansen beredda att ta makten genom att SD röstade på deras budget. Därför var de inte beredda att samarbete. S Artikeln är baserad på nyhetsartiklar, filmklipp från presskonferenser och källor med god insyn i Socialdemokraterna.

43 8/2014

FRIHET

KULTUR & NÖJE

FOTO: ED KASHI

Det är dags nu Naomi Klein är tillbaka med en ny bok om klimatkrisen. Boken är så viktig att Frihet inte kan vänta på den svenska översättningen. TEXT: JOHN ANTONSSON

4

DET ÄR FEMTON år sedan Naomi Klein släppte boken ”No logo”. En bok som var helt perfekt för sin tid, en kritik av konsumtionssamhället och marknadifieringen av allt. Boken kom en tid när många samlades under banderollen ”En annan värld är möjlig”, i Göteborg samlades tiotusentals för att protestera vid EU-toppmötet. Högst på dagordningen var skuldavskrivning. På debattsofforna i teve pratades det om Attac, en ny organisation vars främsta mål var att införa en skatt på internationella finansiella transaktioner.

Som det ser ut nu kan en sån skatt komma på EU-nivå. Men av helt andra skäl, och organi­sationen Attac är bortglömd. I dag pratas det om andra frågor, men ett internationellt momentum för solidaritetsaktivism är svårt att tala om och verkligen mena det.

NÄR KLEIN ÅTTA år efter ”No logo” släppte ”Chockdoktrinen” var det nyliberalismen som var i fokus. Hon visade på hur kriser använts för att pressa på nationer liberaliseringar av ekonomin.

EGENTLIGEN ÄR DET på något sätt ganska logiskt att den nya boken ”This changes everything” handlar om klimatet. För klimat­ förändringar är på många sätt konsekvensen av allt det Klein skrivit om innan.

MEN ISTÄLLET FÖR att fokusera på det rent tekniska kring global uppvärmning fokuserar Klein på de bakomliggande orsakerna. Vad är det som gör att vi sabbar klimatet? Och vad kan vi göra åt det?

DET ÄR MÅNGA faktorer som ligger bakom klimatförändringarna. Men en sak som väldigt sällan tas upp i debatten är frihandel. Alltså möjligheten att köpa och producera varor lite varstans i världen. Frihandelsavtal (i dagens utformning) visar sig vara skadliga för såväl människor som miljö. Vi kan ta ett exempel.

Inför EU- och riksdagsvalet i år skröt dåvarande näringsminister Annie Lööf gärna om att svenska utsläpp minskat. Men det var en så kallad sanning med modifikation. För även om

44 8/2014

FRIHET

utsläppen av koldioxid minskade till viss del i Sverige så hade svenska folket ökat sina koldioxidutsläpp på andra platser. Varor som vi köper produceras på andra håll, därför är det ett annat fattigt land som står för de utsläppen.

Klein visar också hur sådana förflyttningar av produktion ofta sänker såväl miljökraven som kraven på en dräglig nivå för arbetare.

FRIHANDELN ÄR BARA en av många aspekter.

Bokens stora behållning är hoppfullheten.

Budskapet att vi kommer att få klimatförändring, men den går att dämpa. Det görs genom aktivism, samarbete, fördelningspolitik och fler gemensamma lösningar. Hoppfullheten i boken säger oss att vi kan gråta och organisera oss samtidigt. Jag vet inte om jag håller med om alla lösningar, men det finns så mycket att ta med sig att exakt alla borde läsa boken. För när du väl läst den inser du att för att driva världen i en grön riktning krävs det röd och modig politik. S Bok – ”This changes everything” finns i bokhandeln nu.

Vänder Gud ryggen

3

Trovärdig enfant terrible

4

EFTER ATT STEVE släppts ut från en ungdomsvårdsanstalt hamnar han åter under sin kedjerökande mamma Dianes tak. Steve har fått diagnosen ADHD och är både karismatisk, provokativ, kärlekstörstande och gränslös. En problemunge med andra ord. Den snygga och lite härjade förortsmorsan Diane som levt ensam sedan hennes man gått bort blir av med sitt jobb och motgångarna hopar sig. Mitt emot bor Kyla med sin familj. Hon har problem med stamning och något lurt pågår i hennes liv som man aldrig riktigt får någon inblick i.

Efter en incident blir hon snabbt vän med Diane och Steve. Vänskapen fyller starka behov hos allihopa, och snart börjar motgån­ garna vända till hoppfullhet. Kylas stamning mins­ kar och Steve lugnar ner sig en aning.

Detta är upptakten i den franska filmen ”Mommy” som på ett skickligt sätt visar hur människor är mångbottnade, hur vänskapsband slår all form av institutionalisering, hur förtroende byggs sakta och raseras på en kvart, och hur utsatthet och stolthet går hand i hand. Skådespelarnas insatser är enorma och de gör allt annat än stereotyper av sina rollkaraktärer. I en jämn takt lär man känna Diane, Steve och Kyla och de förutfattade meningar man snabbt skapat sig om personerna initialt försvinner en ef­ter en. I ”Mommy” visas ­en histioria som alla med lite otur i livet skulle kunna vara del i. Efter två timmar och tjugo minuter går jag ganska rödgråten ut från biosalongen och ki­kar mig omkring. Och det är inte bara jag som är blödig.

TEXT: CALLE SUNDSTEDT

TEXT: ANNA-MARIA MARKLUND

Bok – ”Väckelse” finns ute nu.

Film – ”Mommy” går på bio nu.

KALLT. Teveserien ”Klondike” har några år på nacken men finns nu att se på HBO Nordic.

Ett riktigt äventyr.

KUSLIGT. Litteraturtidskriften Granta har släppt ett nummer med spök­tema – måste­läsning.

BIBLO. När julen närmar sig börjar plånboken tömmas. Glöm inte att allt är gratis på biblioteket.

TRIBUT. Hyllningsskivan till The Boss ”Dead man´s town” är riktigt fin.

EN ANNAN RAOL. Mannen som räddade Paris från att bombas – diplomaten Raol Nordlings privata arkiv ställs ut på Kulturhuset i Stockholm mellan 19 oktober och 4 januari. Och det är gratis.

Ab du th llah ey i H be kno alak fo w he lk it oc nin ´s C , en h W gen hris ana t al l es i Ni ma ytik ge s” e . ria . E r fr nä nlig ån sta t u Ke n pp nya tre sk gå att om ng nin vä er ga lgö stö r ä re rre r d nhe än en tsl i E kris åte ng tn n ” la a Do nd

REKOMMENDATIONER

in k ”H de te an u t ä ve de r r ta ju a l? tt ”

NÄR STEPHEN KING är som mest skrämmande håller han dig vaken om nätterna.

Så är det i böcker som ”Det” och ”Staden som försvann”. Men han har också en annan fålla av böcker som allra mest får dig att tänka. En sådan bok är ”Väckelse”.

Där får du genom huvudkaraktären och berättaren Jamie lära känna pastorn Charlie Jacobs. När Jacobs förlorar sin fru och son i en bilolycka. Jag vet inte hur många böcker som handlar om män som förlorat sina familjer, men jag har stött på ett flertal. Däremot är det första gången jag stöter på en roman om en pastor som förlorar tron på grund av en fasansfull olycka och därefter börjar med magisk elhealing, det gör ”Väckelse”.

Det som är bokens kanske allra bästa egenskap är hur förvånansvärt nostalgi­fritt Stephen King skriver om uppbrott från religionen. Uppbrottet händer men livet går vidare. Något som däremot inte byts bort är tron på högre eller åtminstone andra makter. Något som har gjorts många gånger förr. Men det är kul. För när litterära mirakel och krafter bryts loss från den organiserade religionen är de ganska kittlande. ”Väckelse” är en bok med fina formuleringar men med ett enkelt språk. Den är aldrig riktigt läskig men den sista delen av romanen är spännande och väcker intressanta tankar. Men framförallt är ”Väckelse” precis som många andra av Stephen Kings böcker underhållande. Speciellt i slutet som är riktigt snyggt och välgestaltat.

45 8/2014

FRIHET

KALENDERN 26 DEC – 3 FEB

26

december. Rootvälta spelar på Restaurang Liljan i Borlänge.

26

december. Linda Pira och Stor på Rex i Umeå.

5 30

januari. Miriam Bryant spelar på KB i Malmö.

januari. Beldina Malaika spelar på Festen i Malmö.

31

3

januari. Tove Lo har turnéavslutning på Debaser Medis i Stockholm.

februari. ”Fifty shades of grey” har biopreimär.

Äntligen tillgänglig

3

Fransk dj-nostalgi

2

Bäst hittills

3

STOCKHOLMS FILMFESTIVAL VISADE under november filmen ”Eden”, skapad av den danska regissören Mia Han­sen-Løve. Inspirerad av sin bror, som under tidigt nittiotal klev in i den elektroniska dansmusikens födelse i Paris, får vi följa filmens huvudperson Paul under tjugo år.

Omringad av en tät krets vänner startade Paul och hans vän dj-duon Cheers. Bakom antika datorer testades ljudslingor och beats och duon började spela på fester. Cheers växte, flickvänner byttes ut och droger sipprade in i vännernas liv som hade sin peak nattetid. Snart flyger de mellan Paris, New York och Chicago och spelar för slutsålda dansgolv. I periferin möter vi Daft Punk som också de blev stora under den här eran. Snart börjar det självklart gå utför. Paul blir äldre, skulderna har hopat sig och partyknarkandet har förvandlats till missbruk. Tiden har sprungit förbi honom och föredetta flickvänner har fått barn medan hans liv stagnerat. Den två timmar långa filmen består av Pauls livsöde som kan kännas igen från vilket rockstjärneöde som helst, ackompanjerat av duons musik. Personerna är sympatiska och för den som tillhört den elektroniska dansklubbscenen kan filmen nog framkalla en nostalgitripp trots ganska fattigt manus.

TWOPOINTEIGHT HAR LIKSOM alltid varit punkbandet vars namn alltid är lite coolare än musiken. Så är det väl fortfarande till viss del.

Men nu har de också släppt en skiva som har kvalitet hela vägen igenom.

När den förra skivan ”II” var bra men konstigt mixad så är den här jämn utan att vara sönderproducerad. Den punkiga attityden är inte lika moshpit i ditt ansikte. Det är mer popinfluenser som går att härleda till Tom Petty och andra goa gamla gubbar.

Inte så konstig då det är The Gaslight Anthems Brian Fallon som producerat skivan.

Tyvärr blir Fallons influenser på låtarna lite väl övertydliga, de stunderna blir Twopoint­ eight nästan lite av ett tributeband fast med egna låtar.

En av de två sångarna har sedan en tid lämnat bandet, i ett märkligt inlägg på Facebook skrev han att han fått sparken. Övriga bandet dementerade. Var det slutar vet nog ingen. Och jag själv vet inte om jag kommer att lyssna på den här skivan om två år, men just nu har jag väldigt trevligt när jag spelar den om och om igen. Om Twopointeight bara lyckas lösa sina slitningar och börjar spela lite mer i Sverige kan bandet fylla en viktig funktion på den svenska rockscenen.

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: ANNA-MARIA MARKLUND

TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva – ”Broke with expensive taste” finns ute nu.

Film – ”Eden” visas än så länge på filmfestivaler.

Skiva – ”From wires” finns ute nu.

Oroliga drömmar av Edit Södergran Fjärran från lyckan ligger jag på en ö i havet och sover.

Dimmorna stiga och fly och vindarna växla, jag drömmer oroliga drömmar om krig och stora fester

Su sa n fö Fa r k lu a d fe rriä i säg m rk in vi er a ism nn tt or i U . .D S ag A ä en r f s N em yh ins et im er e ie ne n t in t pr te oj rv ek ju t om mo tg la sta k

och att min älskade står på ett skepp

k fe ”I om m US et in A t p m is h et r it m a t f oj at en r åt ek t b al t li .” fö r

EN RIKTIGT BRA skiva har ofta en intressant historia bakom sig. Så också med Azaelia Banks ”Broke with expensive taste”. Skivan skulle först ha släppts under hösten 2012 men bråk med skivbolag och agenter stoppade utgivningen.

Men nu har den släppts. Bara digitalt på streamingsajter och på nätbutiker för digital musik.

När du lyssnar på ”Broke with expensive taste” så förstår du ganska snabbt vad allt surr grundade sig på innan Banks slog igenom. Att spela in en så bra skiva och inte få den utgiven förrän efter ett genombrott är ingenting annat än en skam. För skivan har så många spännande element. Allt från Banks vindsnabba flyt i rappen till produktionen, som oförskämt svingar sig mellan dansrytmer och underfundig electronica. När du tror att du har greppat skivan så hör du toner från vad med största sannolikhet är klockspel. Vem sjutton väntade sig det? ”Broke with expensive taste” är ingen lättsmält skiva. De olika nivåerna och oförutsägbarheten gör att den förtjänar noggrann lyssning eller en total förpassning till bakgrunden.

och ser hur svalorna flyga och känner ingen längtan!

Det är något tungt i hans inre som icke kan röra sig, han ser skeppet glida in i den ovilliga framtiden, den skarpa kölen skär in i det motsträviga ödet, vingar bära honom in i det land, där allt vad han gör är förgäves, i de tomma och fåfänga dagarnas land långt borta från ödet...

46 8/2014

FRIHET

SERIEN AV SARA HANSSON

47 8/2014

FRIHET

Räcker ett gott syfte?

VET AFRIKANER OM att det är jul? Med över 500 miljoner kristna invånare på den afrikanska kontinenten borde svaret rimligtvis vara ja. Men i 30 år har Bob Geldof och världens artistelit under namnet Band Aid ställt just den frågan. Med låten ”Do they know it’s Christmas?” har de samlat in miljontals kronor för att bekämpa fattigdom och sjukdomar i Afrika. I årets version, som samlar världsstjärnor som One Direction, Emeli Sandé och Ed Sheeran, är det kampen mot ebola i Västafrika som står i centrum. Även om syftet tveklöst är gott så har låtens text, och hela fenomenet att rika artister i väst samlar in pengar på detta vis, fått massiv kritik genom åren, främst från afrikanskt håll.

KRITIKERNA MENAR ATT det är en låt med ”vit frälsare-komplex” där världsbilden som låten förmedlar – att ”de” i Afrika inte kan hjälpa sig själva ur fattigdom, sjukdomar och svält, utan passivt måste vänta på hjälp från ”oss” i väst. I låttexten reduceras även den massiva och kontrastrika kontinenten Afrika till att vara ett enda stort land där ”inget växer” och där ”inga floder flödar”. Mest magstarkt i originaltexten är dock raden “Tonight thank God it’s them instead of you”. Att vi i väst ska vara tacksamma över att det är Afrikas befolkning som drabbas av elände och inte vi själva.

I ÅRETS VERSION har visserligen dessa text­ rader tagits bort, men samma problematiska inställning finns kvar. Texten befäster stereotypen om att den enda berättelsen som finns att berätta om Afrika är den om fattigdom, kris och sjukdom. En studie från 2001 visar också att Bob Geldofs välgörenhetsprojekt ”Live Aid” fick 80 procent av britter att associera utvecklingsländer med fattigdom, hunger och nöd. Ett stigma som kritikerna menar leder till minskad turism och färre investeringar. ”DO THEY KNOW IT’S CHRISTMAS?” är bara ett av många exempel på den systematiskt stereo­typa Afrikabild vi har i väst. När det till exempel var fotbolls-VM i Sydafrika 2010 listade bloggen ”Rytmen i blodet” hur fördomsfullt och rasistiskt matcherna och värdlandet kommenterades i tv och andra medier. En krönikör beskrev till exempel Nigerias fans som en ”vild krigsdans”, en tv-kommentator använde ”regndans” som metafor för Elfenbenskustens möjliga seger och i TT beskrevs Kameruns lag som ”otämjbara lejon” med ”oro i flocken”. Det låter som ett eko från kolonialväldets tid, men dessa förlegade föreställningar frodas än i dag.

VI LÄR OSS det redan i skolan, i våra läroböcker. Forskaren Mai Palmberg konstaterade för några år sedan att även om den biologiska rasismen har försvunnit, liksom den värsta

MED ALLT DETTA i bakhuvudet kanske det var dumt ändå att raden “Tonight thank God it’s them instead of you” ströks från ”Do they know it’s Christmas?”. Den är låtens enda ärliga mening då den blottar vad låten egentligen handlar om: västvärldens egoism. S

Linus Fremin är skribent

seriefigurer. I övrigt kommer bland andra Margot Robbie spela Harley Quinn och Will Smith Deadshot.

KULTURNOTERAT TJEJERNA DOMINERAR När P3 presenterade de nominerade till P3 Guld stod det klart att de kvinnliga artisterna dominerar. Bäst chans har Seinabo Sey och Tove Lo, de har tre nomineringar var.

Bland de kvinnliga artister som fått dubbla nomineringar finns bland andra First Aid Kit, Linda Pira och Rebecca & Fiona. Vem som vinner avgörs på P3 Guldgalan i Göteborg den 17 januari.

exotismen i skildringarna av kontinenten, så är det fortfarande en högst stereotyp bild läroböckerna förmedlar av Afrika och dess invånare. Till exempel beskrivs afrikanen som en ”bymänniska” och att stadslivet inte är ”naturligt” för hen, trots att det finns tusentals städer på den afrikanska kontinenten. Och den växande medelklassen i Afrika nämns sällan. I stället resoneras det mycket om det fattiga Afrika och problemen med den ofta korrumperade rika eliten. Att medelklassen inte syns i undervisningen gör att klichébilden av afrikanen förstärks.

AXELSSON PRISAD Majgull Axelsson har fått fackförenings­ rörelsens Ivar Lo-pris för 2015. Axelsson kommer att få priset på författaren Ivar Lo-Johanssons födelsedag 23 februari 2015. ”För ett författarskap som utifrån en solidarisk grundsyn utgör en gestaltande undersökning av orättvisors

LETO NYA JOKERN Först var det Jack Nicholson, sedan var det Heath Ledger. Nu är det Jared Leto som ska spela rollen som Jokern. Den här gången i superskurkfilmen ”Suicide squad”, en av många filmer baserade på DC comics

48 8/2014

FRIHET

och bloggare.

uttryck och ursprung. Majgull Axelsson återkommer till kvinnors utsatthet, hur sambandet klass – kön präglar människan”, skriver juryn i sin motivering.

USA DEBATTERAR PIPPI Nu när debatten kring de bortklippta scenerna ur Pippi Långstrump avtagit så har de istället blossat upp i USA. New York Times har bland annat intervjuat Jonas Hassen Khemiri i frågan om det handlar om censur eller gjorts av nödvändighet.

or

lin

El

oc

h

on

ar

U:

ro

ås

L

or

iB

JU

na

ST tta A

rä

R

be

A

SS U da n

LR

ir

VA

re

M

är

SO

pl

SS

Ö

ÅN

an

el

ör

G

50

s.

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

R se E R I e e ar ra N fte LS m TA rg G på rb U s E e ta frå m es E rte T en M ke N go s. n s sa de r o 5 E av . m to R m 5 7 SS ju N lä 4 l .

S K m ext E D U ge He ti rr SS A raval. AN lju U. ng P PÅ a. s.

52 G

ar

sv

ST

ss

H

en

Sv

JU

in

El

ar

U

zg

Ro

SS

FOKUS SSU

FRIHET

49 8/2014

Mobiliserar för extraval Det kom något som en chock när Stefan Löfven meddelade om extravalet. Men kort efteråt började SSU mobilisera.

TEXT: JOHN ANTONSSON

SSU i Bohuslän tog med en bunt flygblad och gick ut och kampanjade samma kväll som Löfvens besked kom.

Frihet erfar att värvningen också gick bra.

Under samma vecka var det planerat att Stockholms läs SSU-distrikt skulle ha en ekonomikonferens. Men när besked om extraval kom blev konferensen också en valkickoff.

Medlemmar i SSU Jönköping samlades för att ladda för extraval. ”Bring it on, nu sänker vi den samlade högern!”, skriver de på sin Facebook-sida.

”Varför är det så att länder vi kallar mäktiga är så starka när de skapar krig men så svaga när de ska skapa fred.”

MALALA YOUSAFZAI NÄR HON TOG EMOT NOBELS FREDSPRIS.

GÅR TILL VAL SJÄLVA Trots att Socialdemokraterna nu sitter i regering med Miljöpartiet, har de bestämt sig för att gå till val själva med egna förslag. Det bekräftade statsminister Stefan Löfven i en intervju med Sveriges Radio.

500 SÅ MÅNGA NYA MEDLEMMAR FICK SOCIALDEMOKRATERNA KVÄLLEN STEFAN LÖFVEN GAV BESKED OM EXTRAVAL.

50 8/2014

FRIHET

JACKPOT FÖR RIKINGAR När SD stödde Alliansens budget föll regeringens. Enligt beräkningar Dagens Arena gjort är det de rikaste i landet som tjänar mest på det. Bland annat slipper alla som tjänar mer än 50 000 i månaden se en nedtrappning av jobbskatte­ avdraget. Något som hade gett intäkter på 2,4 miljarder till gemensamma satsningar.

Frihet från förr. 1964

Tipsa Frihet!

För 50 år sedan var många saker tråkigare. Det fanns bara en kanal på teve. Tidningar var nästan alltid svartvita. Bara en sån grej som att prata i telefon var svindyr. Men en sak var förmodligen minst lika rolig som nu: SSU. I 1964 års första nummer kan vi läsa att SSU föregående år värvat 11 000 nya medlemmar.

Frihet besöker i det här numret SSU i Norrviken som jobbar hårt med allt från politik till musikkvällar.

Mejla info@frihet.se

15

tusen

SÅ MÅNGA FÄRRE PLATSER FÅR FOLKHÖGSKOLORNA MED ALLIANSENS BUDGET.

”Jag hävdar att Sverigedemokraterna är en fascistisk rörelse.”

FÖRFATTAREN HENRIK ARNSTAD EFTER ATT STEFAN LÖFVEN KALLAT SVERIGEDEMOKRATERNA FÖR NYFASCISTER.

För Kurdistan SSU:aren Mehrana Bassami har dragit igång en stor insamling för Kurdistan. På kort tid har hela Norrland engagerats.

MEHRANA BASSAMI SSU:are i Umeå och initiativtagare till Kurdish Umbrella.

Hur startade det?

– Allt började egentligen när Islamiska staten i Syrien attackerade den kurdiska staden Changal. Jag anordnade en manifestation i Umeå och dit dök alla partier och massor av folk upp.

Efteråt kände jag att jag ville ta frågan vidare och talade med tre andra unga kurder om att bilda en grupp för att jobba med de här frågorna.

Vad gör ni?

– Vi samarbetar med initiativgrupper från hela Sverige. Alla vill jobba med samma sak – att hjälpa dem som är utsatta för IS terror.

Vi samlar in förnödenheter, allt från kläder till rullstolar.

– Vi blev flera städer i Norrland och tio i

51 8/2014

FRIHET

hela Sverige som jobbade tillsammans, jag var då ansvarig för insamlingen som vi startade 17 november.

Hur länge kommer ni att hålla på?

– Vi hade deadline i Umeå 7 december. Men vi vill bli starka och kunna hjälpa till när det är katastrofsituationer. Om det blir fler insamlingar i Umeå beror på hur vi klarar att lösa transporter.

Tar det mycket tid?

– O ja, jag kan säga så här att jag inte hinner med annat jobb, jobbat heltid med det här. Det är jag och andra ungdomar som gör det. Vissa dagar jobbar vi till tolv på kvällen. En flyttfirma här i Umeå har hjälpt till med att låna ut lokaler i väntan på att vi transporterar varorna vidare. Men det tar jättemycket tid, förutom det praktiska har vi även nationella nätverk som har möten på telefon regelbundet. S

Julen blir gemensam Frihets Sverigeresa går till Borås. Där blandar SSU:arna politiska samtal och aktivism, som i det årliga julfirandet där alla är välkomna.

A

TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

DAM LÖBERG, Fanny Dahlgren, Marcus Gustavsson och ombudsmannen Johan möter upp för en kopp kaffe inför kvällens möte med SSU-klubben Frihet.

De berättar om Borås som stad.

De flesta har säkert hört storyn förr. Borås – ja hela närområdet – var den svenska textilindustrins vagga. Här syddes kläder upp. Här finns huvudkontoren för Ellos och centrallager för nyare företag som Gina Tricot. Men det är länge sedan den allra mesta tillverkningen flyttades utomlands. Tiden när det kom busslaster med italienska sömmerskor som i sin tur lockade till sig industriarbetare från Jönköping är nu bara gamla skrönor.

DEN FÖRRA MANDATPERIODEN styrde de rödgröna staden. Men när Frihet besöker är läget fortfarande oklart. De rödgröna har fått ledningen över staden men har inte tillräckligt många mandat i kommunen för att få igenom budgeten. Nu försöker SSU:arna pressa på de borgerliga så att de inte röstar igenom sin budget med stöd från Sverigedemokraterna. Då kan läget bli väldigt jobbigt.

MEN DET VAR inte därför Frihet åkte till Borås. Frihet åkte dit för att träffa SSU-klubben Frihet, en av flera SSU-klubbar med samma namn. Det finns även klubbar med namnet Frihet i Lund och Växjö. Adam kollar vad klockan är och inser att det snart är dags för möte. Han är ordförande för SSU Frihet och vi går tillsammans till lokalen. Alldeles ovanför en videobutik, vägg i vägg med PRO har SSU i Borås sin lokal. Snart halkar det in ytterligare några medlemmar. De är vana. Klubben ses varje onsdag. Samma tid.

– Det är bra att veta att det är möte varje onsdag, säger Adam.

”De ska handla mat. De ska göra affischer. Ta fram flygblad på olika språk. Ordna allt det praktiska.”

52 8/2014

FRIHET

KLOCKAN HAR SLAGIT MÖTE. Adam har skrivit upp sitt förslag till dagordning på en vit tavla. Vi andra sitter skönt i sofforna. Förutom Andreas som börjar fixa i köket. Rengör kaffebryggaren och slår på en ny kanna.

– Jag kan börja med att konstatera att det är dålig könsbalans på dagens möte, säger Adam.

– Men vi var bara tjejer på s-studenters möte igår, säger Sanna Widell.

SANNA ÄR DEN person som får köra en liten dragning under dagens viktigaste punkt. Den om gemensam jul.

Det finns protokollfört ända sedan 1950 att SSU i Borås firat gemensam jul.

– Men det blir ju minst sagt en del jobb innan, säger Sanna.

JOBB BLIR DET verkligen. För det finns mycket att ordna. Sanna berättar för de andra: De ska handla mat. De ska göra affischer. Ta fram flygblad på olika språk. Ordna allt det praktiska.

SSU:arna bestämmer att de ska sätta upp affischer veckan efter.

– Och så kan vi gå ut och sätta upp fler affischer senare, om det behövs, säger Adam.

SSU i media

”Vi har haft en osäker situation i f lera veckor där SD tilllåtits hålla alla på halster.

Nu har Stefan Löfven återtagit initiativet och ger makten tillbaka till folket” Gabriel Wikström intervjuas angående extravalet i Västmanlands Läns Tidning.

”Sluta käbbla taktik och börja prata politik.”

Ellinor Eriksson och Talla Alkurdi i debattartikel i Expressen.

– Efter det behöver vi lägga minst en kväll på att dela ut flygblad på stan.

GEMENSAM JUL FIRAS på Hemgården. Dit får vem som helst komma. Dit kommer SSU:are, hemlösa, familjer som vill fira med andra, ensamma människor, personer som varit SSU:are. Själva tanken är att alla ska vara välkomna.

OSKAR JOHANSSON HAR kommit lite sent till mötet. Han frågar vad man gör som SSU:are på gemensam jul.

– Allt från att laga mat till att pynta julgranen, till att sätta på en Spotify-lista. Men framförallt handlar det om att prata med alla dem som kommer. Man ska se till att alla som kommer får en värdefull jul, säger Sanna och fortsätter: – Om man inte kan komma på julafton eller juldagen finns det saker att göra innan. Det behövs många när det gäller inköp. Vi handlar mat för nästan 20 000 kronor. Det brukar bli ungefär tio kundvagnar. Ibland har vi fått dra två kundvagnar var, säger Sanna.

OCH SÅ VAR den punkten klar för dagen. Adam leder mötet vidare. De tolv medlemmarna på plats hinner med att besluta om att se nya ”Hunger games” på bio, anta tre motioner att ta med till nästa distriktsårsmöte och bestämma att de ska gå på Laser city som avslutning inför julen. Sedan springer alla vidare. Några ska hem och plugga. Andra går till ett möte med Socialdemokraterna, där ska några SSU:are väljas in i styrelser och nämnder. S

”Man kan komma långt när man är många som hjälps åt.”

Projektledaren för satsningen Boopinion, Cattis Carlén, om den sparsmakade budgeten. Ur Dagens Opinion.

”Mitt ideal av en politiker på en sådan här strategisk nivå är att du inte ska ha sak­ kunskap på detaljnivå, det ska tjänstemän, myndigheter och andra ha.”

Gabriel Wikström svarar på frågan om sin erfarenhet av vårdfrågor. Vårdförbundets tidning Vårdfokus.

”Bostaden är en social rättighet och inte vilken vara som helst.”

Daniel Wolski och Riad Aliefendic vill se gemensamt ägda bostadsbolag för att Sverige ska ta sig ur bostadsbristen. Ur Dagens Arena.

”En röst på Alliansen är nu också en röst på Sverigedemokraterna.”

Anna Hof tycker till på Nyheter 24.

”Jag vill påverka orättvisor.”

Sara Nylund, nybliven ordförande i Hälsonämnden, berättar för Tidningen Ångermanland om sin drivkraft.

53 8/2014

FRIHET

På gång Elin Svensson är en av dem som dragit igång den avsomnade SSU-klubben i Herrljunga. Nu satsar de på att lära sig mer om politik och väcka intresse hos fler.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MARIA STEEN

J

UST NU JOBBAR 20-åriga Elin Svensson som elevassistent på en högstadieskola. Men det senaste året har hon hunnit med att jobba på kafé och i industrin, och att resa till Nya Zeeland och Australien.

NÄR ELIN KOM tillbaka till Sverige i våras kände hon att hon ville göra något mer på fritiden. Hon hade varit med i SSU sedan valet 2010 men hade inte varit med på några aktiviteter.

- JAG OCH en kompis kände att vi ville starta upp SSU i Herrljunga, och så fick vi reda på två andra som också ville göra det. Så när vi startade var vi fyra personer.

– Vi har haft introkvällar och jobbat utåtriktat, vi har bara hunnit gå på någon kurs.

SOM DET ÄR nu har klubben 35 medlemmar och ungefär 20 av dem går på SSU-aktiviteter då och då. Det är blandade åldrar bland medlemmarna, från 14 till 29 år, berättar Elin. Men det har gått bra.

– Det har kommit ganska naturligt, trots att alla kommer från olika sociala sammanhang. Kanske är det för att vi är en liten kommun och då är man gärna med när det händer någonting.

– Vi har nästan utnyttjat faktorn att det finns så lite att göra här.

När vi frågar medlemmarna vad som var största anledningen till att de engagerade sig svarade många att det sociala var viktigast.

FÖRST HADE SSU:ARNA ett möte med ombudsmannen för SSU i Norra Älvsborg.

– De frågade vad vi ville göra och vi frågade hur organisationen fungerar och vad man gör i SSU. Vi visste inte hur det går till för alla var nya. När vi hade fått all information ordnade vi ett möte för att planera upp träffar.

NU SKA KLUBBEN satsa på att ta vara på de medlemmar som redan gått med.

– Vi har växt väldigt mycket på kort tid, så nu ska vi satsa på att utbilda oss och känna att vi har kunskap.

DE SENASTE ÅREN hade det varit flera försök att starta upp SSU i Herrljunga. Men det hade inte riktigt lyckats.

– Så istället för att starta upp helt hade vi först en liten testperiod.

ATT UTBILDA SIG har de redan börjat med.

– Vi har gått på grundkurser och specialkurser. Men vi brukar också träffas för diskussionskvällar där vi diskuterar olika politiska frågor. Även om alla inte kan allt så kan alla lite, då kan vi lära oss av varandra. Det är folkbildning.

UNDER TESTPERIODEN HADE SSU:arna träffar, började stå på marknader för att visa upp sig.

– Vi gjorde också sociala saker för att lära känna varandra bättre.

Vi hade grillkväll och åkte och badade.

– Pappan till en kille som var med och startade har en massa bilar vi fick låna. Så vi hade en minibuss som vi åkte runt i och hade skitkul.

Med en sån start fick vi en bra grund och gemenskap. Det är bra att ha när man kanske kommer till svårare tider.

SNART BÖRJADE KOMPISAR och syskon till det första gänget att få upp ögonen, fler kom med.

– På sommarlovet kan det bli lite dött i en så liten ort som Herrljunga, så de med liknande värderingar kom snart med. Så växte vi ganska snabbt och hade fler sociala aktiviteter, vi åkte också på kurser och några av oss fick åka på vallägret i slutet av sommaren.

ELIN BERÄTTAR ATT de sedan dess hållit igång bra. Mycket fokus har legat på att värva fler medlemmar.

ATT ELIN SJÄLV började hålla på med politik var egentligen inte så konstigt. Hon har alltid tyckt saker och ogillat orättvisor.

– Jag har alltid brytt mig om jämlikhetsfrågor. När man får möjlighet att påverka känns det som en bra grej att göra. Jag har alltid gillat att engagera mig och då kändes SSU som rätt forum.

I FRAMTIDEN PLANERAR Elin att börja plugga, men hon ska åtminstone bo kvar i början.

– Herrljunga är en kommun många flyttar ifrån, tyvärr. Det är något man kan jobba med, att hålla dem kvar. Men det blir också viktigt för oss i SSU att satsa på yngre medlemmar.

ELIN BERÄTTAR ATT SSU Herrljunga är i startgroparna med att börja göra andra saker än att bara prata politik.

– Det vore kul om vi blev så många i SSU att vi kunde göra saker som läxhjälp, då kan vi visa att vi inte bara pratar utan också agerar.

Det får stor effekt och ordet sprider sig väldigt snabbt. S

54 8/2014

FRIHET

ELIN SVENSSON Ålder: 20 år.

Gör: Vikarierar på skola och är ordförande för SSU Herrljunga.

Favoritplats: Fjällen på vintern.

Lyssnar på: Bara bra musik som jag tycker om, och Fredagspodden.

Läser: Malalas bok.

55 8/2014

FRIHET

1 Bildbevis 1. Pyssel på SSU Stockholms höstkonferens.

2. SSU Västerbotten hade maktkonferens.

3. Lawen Redar pratar på SSU Skånes länsetta.

4. SSU Dalarna har kurs i Lindans bystuga.

5. SSU:s demokratiskola har nu äntligen flyttat in i Burma.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

2

4

5

56 8/2014

FRIHET

SSU har haft en digital värvningskampanj, varför?

– Den pågick under hela december. Det är viktigt att vi värvar digitalt och är tillgängliga för de ungdomar som finns på nätet. Att berätta på ett roligt och informativt sätt om varför det är viktigt att gå med i SSU. Vi har tidigare haft liknande kampanjer och vill nu ta nästa steg i värvningsfrågor. Vi vill lyfta värdet av medlemskap och vilken fantastisk möjlighet det är att engagera sig och kunna förändra.

– Den här valrörelsen måste bli politisk och ideologisk och får inte handla bara om spelet och taktiken.

Vilka frågor kommer ni driva i valrörelsen?

– Den här valrörelsen måste bli politisk och ideologisk och får inte handla bara om spelet och taktiken.

Jag vill att vi ska prata om hur Sverige får mindre klyftor och blir mer jämlikt med vår budget. Det kommer vi göra utifrån de frågor som ligger både SSU och unga människor nära – jobb åt unga, bostäder och skolan. Vi måste också prata om att vi går till val eftersom vi inte låter ett nyfascistiskt parti domdera svensk politik utifrån sina villkor.

Sverige har haft en rödgrön regering en kort period nu. Vad har de gjort bäst? Varför?

– Flera saker. Som SSU:are var jag väldigt stolt när Palestina erkändes som stat. Men det kanske viktigaste var att de la fram en riktigt bra budget. Med ökade anslag till kvinnojourer, med gratis medicin till barn, med vår 90-dagarsgaranti och en höjd a-kassa.

Tyvärr är allt det och mycket annat bra nedröstat nu, och vi måste återigen kämpa för den politiken och för en socialdemokratisk regering. Det är vi redo för.

Strax efter årsskiftet kommer SSU att ha sina nyårskurser, varför är de viktiga och vad gör man där?

– Nyårskurserna är en av våra klart viktigaste satsningar när det gäller skolning av våra medlemmar. Vi satsar mycket på de där kurserna, både för att utveckla ledarskap, för att kunna driva politik, men framförallt för att få ett helhetsgrepp kring de utmaningar som ligger framför oss under det kommande året. Våra mest aktiva medlemmar i landet ska få möjlighet att lära sig om organisation, politik och verksamhet.

Vad har hänt i SSU under hösten?

– Vi har inte haft någon paus sedan valrörelsen.

Tvärtom har vi haft studieinsatser, kurser, en eftervalskampanj, och vi planerar för fullt för nästa år. Vi stöttar våra distrikt så att de ska ha de bästa förutsättningarna att driva verksamhet nästa år.

– Men nu handlar mycket om att förbereda oss inför extravalet i mars.

57 8/2014

FRIHET

V ju ad st gö nu r d ? u

Det ser ut att bli extraval, på vilket sätt laddar SSU? – På alla sätt! Våra klubbar och distrikt är redan igång med kampanj och värvning, vilket är imponerande.

På förbundet är också alla väldigt laddade och planerna vi hade smids nu om för att komma i ”val-mode” igen. Vi planerar för både vassa kampanjer och vassa metoder. Nu ska vi se till att både vinna fler röster och bli fler medlemmar. Vi har en riktigt bra beredskap för att köra igång, och själv är jag extremt taggad.

AN st fö m a ud tra rb ån tt b DR i va und ga oos So eled EA lrö ss oc ta m a re tyr h b di för re TÖ ls el ra str bu i fö en se g ik RN r n so n g run ten de bun ES t m ör d d s en a v ku med stu sst TA st år rse al die yre M ar t b r. ka ä Ju lt de led lsen s ar re ta st . or fö nu beh e h ga r a sk öv ar ni tt a er hö sa SS ja tio U g o för sten n. gå ch att ä r s re ar gn eg st ran at ra en g s å nd av er t a e ur

Förbundssekreterare SSU

ex

Förbundsordförande SSU

V o e lä ID lit m b xtra ge AR ik lo v t i - J S S U so ck ale at us : AR m po t. t lä t n s va E u vi lit l g O ve ik n a ga kan gen N v p e t g ell a SS ör er våra lan lise ral.

O Sv SD u er ra N er u pp för r j ig ta gi a ag tt e n f a t bä om er SS ll ä ttr U u e. den r at sk ppr so t få a s örd e h ci al val till et de et ö m at att S ver ok t i d ra nte vin et tis n p ka han er olit is dl ka a

Rozgar Watmani

po

Ellinor Eriksson

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

BILD: MURRAY CLOSE

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 10 januari.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

1

Ebolaepidemin har under hösten skördat tusentals offer, främst i de västafrikanska länderna Sierra Leone, Guinea och Liberia.

Hur många arter av ebolaviruset finns det?

1. 3 X. 5 2. 9

2

Julen närmar sig och det spekuleras i vad som blir 2014 års mest populära julklapp. År 2009 var det till exempel spikmattan, 2011 – den färdigpackade matkassen. Men vilken julklapp var mest poppis år 1989?

1. Gameboy X. BMX-cykel 2. Videokamera

3

Transnistrien är en liten region som ligger i Moldavien. Vilket språk talas där?

1. Rumänska X. Moldaviska 2. Ryska

4

Svenskamerikanska Mapei är tillbaka efter många års tystnad med en ny skiva.

Vad är titeln på hennes nya album?

1. Yo Yo X. My life 2. Hey hey

58 8/2014

FRIHET

5

Den tredje ”Hunger games”-filmen går just nu på svenska biografer. Huvud­ personen Katniss Everdeen leder där ett uppror mot den korrupta huvudstaden Capitol. Vilket distrikt kommer Katniss från?

1. Distrikt 12 X. Distrikt 15 2. Distrikt 20

6

Riksbanken har för första gången i Sveriges historia sänkt reporäntan till noll. Vilka är detta bra för?

1. Semesterfirarna X. Exportföretagen 2. Importföretagen

7

Den jamaicanske reggaelegenden John Holt gick nyligen bort, 69 år gammal. Han skrev bland annat låten ”The tide is high” som senare spelades in av ett annat band. Vilket?

1. Blondie X. The Supremes 2. Bangles

GRATTIS! Amina Kurtanovic, Alexander Wikhall, Suna Gürbüz. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.

akutläge: vi är på plats ebola-irak-sydsudan-gaza-CAR-Syrien

din hjälp behövs!

FOTO: CAROLINE VAN NESPEN

Just nu pågår flera stora humanitära kriser i världen. Men du kan hjälpa. Vi är på plats. Tack vare gåvor från personer som du räddar vi liv. Med din hjälp kommer fler att överleva.

Sms:a AKUT 100 till 72970 för att skänka 100 kr eller sätt in din gåva på PG: 90 06 03-2. Märk gåvan ”AKUTFONDEN”.

59 4/2012

FRIHET

SSu ÄR REDO FÖR EXTRA VAL! MEN du BEHÖVs. 22 mars är det extra val, och vi behöver dig för att vinna det.

Tillsammans står vi upp för ett jämlikt och antirasistiskt Sverige.

BLI MEDLEM I SSU

SMS till 724 56 med texten: SSU [mellanslag] betala [mellanslag] 10-siffrigt personnummer

Ring 0939-2000 320 och följ instruktionerna 60 2/2012

FRIHET

SSU.se/blimedlem