Första Linjen 3/2020

Page 1

Posttidning B

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning | #3/2020 | Årgång 7 | www.sekostockholm.se | stockholm@seko.se | www.första-linjen.se

ARBETSRÄTT

Reportage.

Ledare. Det är dags att återta kontrollen i mänga av de frågor som ligger på bordet i avtalsrörelsen. Ledare: Karin Åkersten, s. 2

Seko Stockholm säger nej till LASutredningens förslag Först, s. 3

Krönika. Under hot från en för oss katastrofal offentlig utredning tillsatt av regeringen, ska LO under fredsplikt försöka förhandla fram en uppgörelse. Krönika: Stefan Granér, s. 16

Årsmöte

Seko Stockholms första digitala årsmöte Då coronasmittan satt upp hinder för den fysiska mötesverksamheten har många möten organiserats digitalt. Detta var första gången det hölls ett digitalt årsmöte. Först, s. 2–3

Jenny kan släcka ner hela Rissne

2022 ska den så kallade Kistagrenen av tvärbanan vara utbyggd och tågen rulla. I Rissne håller Jenny Johnsson och hennes kollegor på att höja marken för tvärbanans nya spår. Under dem går både rör och elledningar. – Med ett felsteg kan jag släcka ner hela Rissne, säger Jenny. Reportage, s. 10–11

Jämlikhetspriset

Sekoklubb prisad för sitt arbete Efter 20 år av kamp lyckades Klubb 111 lyfta villkoren för lokalvårdarna i tunnelbanan. Nu har klubben fått Jämlikhetspriset på 100 000 kr. Nyheter, s.4–5

Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, 17121 Solna

Posttidning B

FOTO: JOSÉ FIGUEROA, CHARLOTTE RINALDO, KLUBB 111


Först

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år. Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Linnea Garli, Charlotte Rinaldo, Stefan Granér och Karin Åkersten. Medverkande i detta nummer: José Figueroa, Linnea Garli, Monika Roll och Mats Wingborg. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Hall Media Tryck AB, 2020.

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Ledare.

Vi tar fajten mot delade turer, LASutredningen och hyvlade tjänster!

H

ur billig i drift kan en arbetare vara? Så billig som möjligt, svarar nog nio av tio arbetsgivare. Men hur billiga kan vi bli? Vi ska inte bara kosta så lite som möjligt, vi ska också vara tacksamma för att vi alls har ett arbete att gå till. Att fruktkorgen försvunnit, att vi får bekosta våra arbetskläder själva, att schemat gör att vi inte orkar annat än gå till jobbet och sen hem och vila, det är våra egna val. För det går ju alltid att göra bättre val, eller hur? Enligt arbetsgivarlogiken kan jag bara välja ett jobb med högre lön och bättre villkor. Jag kan ta mig ett jobb där avsättningen till pension är lite högre, och så vidare. I det här numret av Första Linjen kan du läsa om Hans Wallin och andra anställda på posDet vi kan ten som har så kallade dubbla vakter. I andra göra nu är att branscher, som inom äldreomsorgen, kallas återta konsamma fenomen för delade turer. Det är ett trollen över exempel på när arbetsgivaren inte anser sig många av fråha råd eller vill betala för överflödig arbetsgorna som ligkraft. Varför ha anställda som går sysslolösa ger på bordet på betald arbetstid? Bättre då att låta den ani den avtalsröställde ta bördan och gå på dubbla arbetspass relse som just under dagen. Alltså börja tidigt på morgonen drar igång. och sedan ha kanske så mycket som fem timmars obetald ”rast” i mitten och sedan tillbaka till arbetet på kvällen igen.

Seko Infranord kritiserar utredning om järnvägsunderhållet VÄG & BAN. I ett remissvar till utredningen Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) förordar Seko Infranord att Infranord AB:s tillgångar och skulder tas över av Trafikverket mot en skälig ersättning och att all personal erbjuds anställning i Trafikverket. Infranord kan därefter likvideras. Det skulle innebära att de anställda kan fortsätta arbeta i den pågående verksamheten och i de uppdrag som gäller. Därigenom säkras

kompetens och någon egen organisation behöver inte byggas upp. Samtidigt betonar Seko Infranord att förvaltningen av vägar och järnvägar bör hållas isär. De båda infrastruktursystemen är alltför olika för att behandlas inom samma förvaltning. Denna organisatoriska förändring bör kunna ske inom Trafikverket. – Om utredningens förslag genomförs kommer det att direkt skada det redan nu eftersatta järnvägsunder-

hållet. Vad vi har sett är ett marknadsmisslyckande och vägen tillbaka är att infria statsministern vallöfte att förstatliga järnvägsunderhållet. – Utredningen vill efter påtryckningar från några borgerliga partier fortsätta på den redan misslyckade privatiseringen. Vi har redan fått nog av nyliberala uppgörelser med skattesänkningar och liknande, säger Johnny Nadérus, facklig-politisk samordnare på Seko Infranord.

Årsmöte. Digitalt årsmöte på grund av pandemin.

Seko Stockholms första digitala årsmöte

Jag minns att jag arbetade sådana pass när jag precis börjat jobba

på tunnelbanan. Jag var 19 år och hade inga större problem med de delade passen. Inte mer än att jag tyckte att det var tråkigt att behöva hänga kvar på jobbet eftersom jag inte hann åka hem mellan passen och det var för kort tid för att hinna hitta på något särskilt. Det fanns och finns nog en kategori som tycker att delade turer är en förutsättning för att få livet att gå ihop – hundägare. I övrigt vet jag ingen som förespråkar det. Men vad spelar det för roll vad vi tycker och hur vi mår – vi som kör tågen, delar ut posten, ser till att samhället kan snurra? När valet kan stå mellan att gå med på delade turer eller få gå ner i arbetstid, då är det inte mycket till val för de allra flesta av oss. När jag skriver det här har förhandlingarna om LAS just kraschat. Det är inte konstigt med tanke på att utredningen gav arbetsgivarna allt som de ville ha. Det som är obehagligt nu är att det enligt januariöverenskommelsen är politiken som ska sätta spelreglerna. Återstår att se vad som händer på den fronten. Det vi kan göra nu är att återta kontrollen över många av frågorna som ligger på bordet i den avtalsrörelse som just drar igång. En sådan fråga är det som Arriva i Skåne har ägnat sig åt på sistone. Där satte man det lokala avtalet ur spel och bestämde sig för att hyvla samtliga anställdas tjänster ner till 80 procent. Sådana rövarfasoner måste vi sätta stopp för och det är därför jag på sätt och vis ser fram emot höstens drabbningar. Vi är redo – nu tar vi fajten! Karin Åkersten Ordförande Seko Stockholm karin.akersten@seko.se

ORGANISATION. Seko Stockholm genomförde ett digitalt årsmöte den 2 september. Sedan coronasmittan satt upp hinder för mötesverksamheten har många möten organiserats digitalt, men detta var första gången det hölls ett digital årsmöte. Totalt deltog ett 50-tal personer, varav 30 ombud, styrelse och personer i presidiet som ledde mötet. l  Årsmötet höll på i fyra timmar, det vill säga en halvtimme längre än planerat. I början gick mycket tid år för att få alla inloggningar att fungera. Alla skulle vara uppkopplade både till videomötet och till det digitala röstningssystemet. Presidiet som satt i Seko Stockholms lokal i Solna försökte att hålla traditionerna vid liv genom att ta fram fanorna. Samtidigt var årsmötet mycket mer avskalat än vad det brukar vara. Det fanns inga inbjudna gäster och inga kul-

turinslag. Seko Stockholms ordförande Karin Åkersten tyckte inte heller att det var samma nerv som det brukar vara. – Det blir annorlunda när deltagarna inte ser varandra fysiskt. Det blir oundvikligen lite mer sterilt. En av de frågor som vållade dis-

kussion var formuleringar om den fackligt-politiska samverkan. Det ärendet var uppe till debatt redan på höstmötet 2019, men

Fakta.

Nyvald styrelse för Seko Stockholm l Ordinarie ledamöter: Karin Åkersten, ordförande (trafik) Stefan Andersson, kassör (trafik) Åsa Einerstam (post) Ove Skagerström (väg & ban) Linnea Garli (trafik) Viktor Risling (trafik) Monika Roll, fyllnadsval till ordinarie ledamot (trafik) Gerardo Berrios (post) Mattias Åberg (vård) l Ersättare: 1. Peter Eriksson-Karlsson (civil) 2. Alexander Petersson (vård) 3. Natalia Espinosa (trafik) 4. Fiasel Jafri (civil) 5. Charlotte Rinaldo (post) 6. Stevan Mihajlovic (post)


A-gruppens arbete under pandemin l A-gruppen inom Seko Stockholm jobbar med rekrytering och kontakt med nya medlemmar. Under tiden av coronasmitta har arbetet fått byta karaktär. – För tillfället kan vi inte ha någon uppsökande verksamhet. Tidigare sökte vi upp anställda och medlemmar I annat fall är direkt på arbetsplatserna, säger Viktor Risling som ansvarar för A-gruppen. A-gruppen har istället ägnat mycket tid åt telefonsamtal. Fram-

Viktor Risling från A-gruppen håller tal.

för allt ringer de upp nya medlemmar. Antingen sker telefonsamtalen från Seko Stockholms kansli i Solna eller så sitter de hemma och ringer. – Det är uppskattat. Många vill prata. Den vanligaste frågan är hur man får kontakt med fackliga företrädare, säger Viktor Risling.

Karin Åkersten nominerad till ny förbundsordförande l Karin Åkersten (bilden), idag ordförande för Seko Stockholm, har nominerats av Sekos förhandlingsorganisation Infranord och av Stockholms järnvägare till ny förbundsordförande. I juni 2021 håller Seko kongress. Då ska en ny ordförande väljas.

Utmaningen är att hålla den interna demokratin levande trots att vi lever i coronatider. Det är avgörande att medlemmarna känner sig delaktiga och att det trots pandemin finns möjlighet att delta.

FOTO: WIKIPEDIA

Karin Åkersten, ordförande Seko Stockholm

Seko Stockholm säger nej till LAS-utredningens förslag

ORGANISATION. Vid Seko Stockholms årsmöte den 2 september antogs ett remissvar på LAS-utredningen. I svaret konstateras att LAS (Lagen om anställningsskydd) utgör en symbol för ”många av de förbättringar som gynnat breda löntagargrupper i Sverige under 1900-talet”.

Ombudet Niklas Robertsson deltar i det digitala årsmötet framför sin dator. FOTO: CHARLOTTE RINALDO

då hänsköts frågan till årsmöte. Efter lång diskussion och omröstning godkändes till sist styrelsen förslag som i korthet går ut på att Seko Stockholm ska samverka med Socialdemokraterna, samarbeta med Vänsterpartiet samt bedriva påverkansarbete gentemot alla demokratiska partier i fackliga frågor. Vid årsmötet genomfördes val av en del nya ledamöter till styrelsen. Nyvalda blev Charlotte Rinaldo (post), Fiasel Jafri (civil), Stevan Mihajlovic (post) och Natalia Espinoza (trafik). Vidare omvaldes Åsa Einerstam (post), Stefan Andersson (trafik), Gerardo Berrios (post) och Mattias Åberg (vård). Monika Roll (trafik) blev ordinarie ledamot efter fyllnadsval. Årsmötet leddes av Bjarne Isacson.

Han var Seko Stockholms ordförande när avdelningen bildades för 20 år sedan. Som ett led i 20-

årsfirandet berättade han om syftet med att bilda avdelningen var att åstadkomma en bättre facklig sammanhållning, men också att ställa hårdare krav på att arbetsgivarna ska ge anställda återkommande utbildning. Ordföranden Karin Åkersten menar att årsmötet fungerade bra, trots att den digitala formen har sina begränsningar. – Utmaningen är att hålla den interna demokratin levande trots att vi lever i coronatider. Det är avgörande att medlemmarna känner sig delaktiga och att det trots pandemin finns möjlighet att delta. För att klara det behöver vi finslipa och utveckla de digitala verktygen. Inte minst handlar det om att de måste bli mer lättillgängliga. Sedan måste vi se till att verksamheten inte blir allt för mager. Den risken är stor när vi skalar bort allt som inte är nödvändigt. stockhom@seko.se

l  Seko Stockholm kritiserar därför utredningen En moderniserad arbetsrätt (SOU 2020:30). Utredningen föreslår bland annat att de nuvarande två undantagen från turordningsreglerna i företag med upp till 10 anställda ska utökas till fem undantag oavsett företagens storlek. Ett annat förslag är att uppsägningar av personliga skäl inte ska kunna ogiltigförklaras om en arbetsgivare har högst 15 anställda. Mot denna bakgrund beslutade Seko Stockholm att kräva: l  Låt nuvarande regelverk gällande turordningsreglerna förbli orört. l  Bibehåll saklig grund-begreppet. l  Befäst trygga anställningsformer som norm. l  Såklart ska arbetsgivaren betala ut lön om en tvist inte är avgjord.

Seko Stockholm motionerade till LO:s representantskap Seko Stockholms årsmöte skrev även en motion till LO:s representantskap om LAS. I motionen uppmanades LO till tre saker: l  att förpassa LAS-utredningen till papperskorgen. l  att deklarera att varje försök från regeringen och dess samarbetspartier om ny lagstiftning som försämrar anställningstryggheten kommer att besvaras av strejk från LO-förbunden. l  att LO ska söka stöd hos TCO och Saco för samordnade stridsåtgärder för att försvara anställningstryggheten. Förhandlingarna mellan parterna har brutit samman Natten mellan den 30 september och den 1 oktober

bröt förhandlingarna om arbetsrätten mellan LO, PTK (tjänstemännen) och Svenskt Näringsliv samman. Vad som händer nu är oklart. Enligt Januariavtalet ska regeringen lägga fram ett förslag i enlighet med utredningens förslag (En moderniserad arbetsrätt, SOU 2020:30). Men den utredningen har kritiserats hårt av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Vidare är det inte säkert att utredningens förslag skulle få stöd i riksdagen. Fakta.

Lagen om anställningsskydd, LAS l En anställning som inte uttryckligen är en tidsbegränsad anställning är en tillsvidareanställning (fast anställning) enligt lagen om anställningsskydd (LAS). En arbetsgivare kan säga upp en tillsvidareanställd av två olika orsaker: l Uppsägning på grund av arbetsbrist. (Det sker om en verksamhet eller en del av en verksamhet läggs ner. Det kan bero på minskad lönsamhet, indragna offentliga bidrag eller att ett företag byter inriktning.) l Uppsägning på grund av personliga skäl. Det handlar om misskötsel av olika slag. l Både uppsägningar på grund av arbetsbrist och av personliga skäl ska ske på saklig grund. Av de uppsägningar som sker är cirka 98 procent orsakade av arbetsbrist och 2 procent av personliga skäl. En uppsägning på grund av arbetsbrist kan vara fingerad, arbetsgivaren kanske inte alls behöver dra ner på verksamheten utan försöker bara byta ut personalen. Då är inte uppsägningarna sakligt grundade. Fall som handlat om fingerade uppsägningar på grund av arbetsbrist har tagits upp i Arbetsdomstolen. l Likaså kan en uppsägning av personliga skäl sakna saklig grund. Det kanske inte alls handlar om misskötsel utan om att arbetsgivaren vill göra sig av med en kritisk eller fackligt engagerad anställd. Om den anställde inte anser att uppsägningen är saklig kan hen överklaga beslutet. Den anställde kan få stöd från sin fackliga organisation i den processen. Så länge tvisten inte är löst har den anställde rätt till fortsatt anställning. En anställd kan också bli avskedad vid grov misskötsel. Även ett avskedande kan överklagas. l Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist gäller turordningsreglerna, det vill säga principen sist in, först ut. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. En arbetsgivare med högst tio anställda får göra två undantag från turordningsreglerna. En arbetsgivare som har anställda inom olika yrkeskategorier kan ibland dela in de anställda i olika turordningskretsar. Turordningsreglerna gäller enbart för tillsvidareanställda och inte för dem med tidsbegränsade anställningar.


4

Nyheter

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

Prisad. Sekos tunnelbaneklubb fick pris för sitt arbete för jämlikhet.

Klubb 111 får Jämlikhets  Tunnelbaneklubben lyfte villkoren för lokalvårdarna efter 20 år av kamp. TRAFIK. Klubb 111 har fått Jämlikhetspriset. Orsaken är att klubben drivit igenom förbättringar för lokalvårdarna. De tidigare individuella lönerna har ersatts av en lönetrappa, vilket skapat ett starkare skydd. Chefer kan inte längre hota enskilda lokalvårdare med lägre lön. l  Sekos klubb 111 organiserar flera grupper i Stockholms tunnelbana, däribland förare, kundservicevärdar, stationsvärdar (som tidigare kallades för spärrvakter) och lokalvårdare. Länge höjdes lönerna för förare och värdar efter en fastlagd lönetrappa, medan lokalvårdarna hade individuella löner. – Problemet var dubbelt. Dels var lönerna för lokalvårdarna låga. Dels blev de utsatta för godtyckliga bedömningar. De visste aldrig om de skulle få en lönehöjning eller på vilka grunder. Många stannade i löneutvecklingen utan att veta varför. Arbetsgivaren försökte också straffa fackligt aktiva lokalvårdare genom att inte höja deras löner, säger Jannis Konstansis, ordförande i klubb 111. Den orättvisa behandlingen av lokal-

vårdarna hade rötter långt tillbaka

i tiden. Jannis Konstansis blev fackligt aktiv när han började köra tunnelbana 1999. Redan då fanns problemet. – På den tiden hette arbetsgivaren Veolia. Klubben ställde krav på förändringarna och lokalvårdarna var upprörda, men Veolia vägrade lyssna. När MTR tog över ansvaret för driften av tunnelbanan 2009 började vi rikta kraven mot dem i stället. Förutom att vi lyfte kravet i förhandlingarna ordnade vi flera olika aktioner och namninsamlingar. nästan två årtionden av kamp innan klubb 111 fick igenom sitt krav. Segern uppnåddes i förhandlingarna med MTR 2018. Men ända in i slutet var turerna många. – Först fick vi mer eller mindre klartecken från MTR, men plötsDet skulle ta

Vi var mycket nöjda. Nu kan cheferna inte längre skrämma oss. Tidigare blev enskilda individer hotade med att de inte skulle få del av löneutvecklingen. Nu har cheferna inget inflytande på våra löner. Det var ett steg mot ökad rättvisa. Semere Gerezgiher, lokalvårdare och ledamot i klubbstyrelsen.

Fakta

Lönerna enligt avtalet som slöts 2019 l Lokalvårdarna har en ingångslön på 19 300 kr i månaden och en slutlön på 23 701 kr. l Stationsvärdarna har en ingångslön på 22 543 kr i månaden och en slutlön på 26 736 kr. l Kundservicevärdarna har en ingångslön på 23 657 kr i månaden och en slutlön på 28 023 kr. l Tunneltågförare har en ingångslön på 23 939 kr i månaden och en slutlön på 30 206 kr. l Det finns vissa yrkesgrupper i klubben som fortfarande har individuella löner, till exempel klottersanerare.

ligt hävdade företaget att de skulle bli för dyrt att avskaffa de individuella lönerna för lokalvårdarna. I det läget kallade vi till ett nytt medlemsmöte. ledde fram till segern var att ett enigt medlemsmöte beslutade att all trafikpersonal skulle avstå 0,36 procent av de planerade lönelyftet till förmån för lokalvårdarna samt att lokalvårdarna med de högsta individuella löner skulle få sina löner frysta under två år. Det sistnämnda handlade om några enstaka lokalvårdare som hade fått löner på mer än 25 000 kr i månaden. – Då föll MTR:s sista argument. Vi fick med andra ord igenom våra krav genom en segdragen kamp och genom att andra medlemmar avstod några smulor till förmån för dem med sämst villkor. Det som till sist

nya trappan är samtidigt lönen för en lokalvårdare sämre än för andra yrkeskategorier. I dag är ingångslönen 19 300 kronor i månaden för att sedan successivt trappas upp till slutlönen på 23 701 kronor i månaden. Ovanpå detta tillkommer ob-tillägg. – Nu kan arbetsgivaren inte missgynna enskilda individer. Alla lokalÄven med den

vårdare vet att de är garanterade denna löneutveckling. Reaktionen efter framgången var väldigt positiv bland lokalvårdarna. – Vi var mycket nöjda. Nu kan cheferna inte längre skrämma oss. Tidigare blev enskilda individer hotade med att de inte skulle få del av löneutvecklingen. Nu har cheferna inget inflytande på våra löner. Det var ett steg mot ökad rättvisa, säger Semere Gerezgiher som arbetat som lokalvårdare i tunnelbanan sedan 1999 och som sitter i klubbstyrelsen. Ett annat tecken på att lokalvårdarna är nöjda med klubbens arbete är den höga fackliga anslutningen. Omkring 90 procent av de cirka 200 lokalvårdarna är medlemmar i klubben. I andra branscher är organisationsgraden bland lokalvårdare betydligt lägre. med och förhandlade med MTR om lokalvårdarnas löner. Klubb 111 sköter alla lokala förhandlingar själva utan att blanda in ombudsmän. I vilken mån förtroendevalda förhandlar själva på lokal nivå ser väldigt olika ut inom den fackliga sfären. I vissa förbund sköts även lokala förhandlingar för det mesta av en ombudsJannis Konstansis var


Nyheter

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

5

Röster om

Klubb Seko 111 har genom konsekvent arbete under flera år kunnat kraftigt förbättra löneoch arbetsvillkoren för lokalvårdarna i tunnelbanan. Klubben har visat på styrkan i ett fackligt arbete som bygger på demokrati och solidaritet. Motiveringen till att Klubb 111 tilldelades Jämlikhetspriset på 100 000 kronor för år 2020.

Klubb 111 Sandra Altamirano, kassör i klubben och kundservicevärd:

– Vi är en mycket stark klubb som slåss för medlemmarnas rättigheter. Vi är inte rädda utan driver våra krav hårt och konsekvent. En förklaring till att vi lyckats så bra är att vi har en fungerande kommunikation. Medlemmarna vet vilka som är förtroendevalda. Det är enkelt att ta kontakt med klubbstyrelsen. Det finns också en stark solidaritet där medlemmarna stödjer varandra. Rose-Marie Johnsson, tunneltågförare Röda Linjen och ledamot i klubbstyrelsen:

– Vi är duktiga på att dra in medlemmarna i klubbens arbete. Vi har inte bara en hög organisationsgrad. Medlemmarna är också delaktiga och vet vad klubben står för och vilka krav vi driver i förhandlingarna. Den som är missnöjd med något tar upp det i klubben. Semere Gerezgiher, lokalvårdare och ledamot i klubbstyrelsen:

Jannis Konstansis, ordförande för Klubb 111, tar emot Jämlikhetspriset på ABFHuset i Stockholm den 4 oktober.

priset man. Sedan beror det på hur starka de lokala klubbarna är. Saknas en lokal struktur av förtroendevalda finns ofta inget annat val än att ta hjälp av ombudsmän. Men så är inte fallet när det gäller klubb 111. Det är en aktiv klubb, men många förtroendevalda, 1 500 medlemmar, en egen webbsida och en vana att förhandla. – Vi är alltid två företrädare från klubben vid förhandlingarna. Sedan förankras alla förslag i klubbens förhandlingsgrupp där de olika yrkesgrupperna inom tunnelbanan finns representerade. Vid viktiga beslut kallar vi också till medlemsmöten. lokalvårdarna har lugnat ner sig, men fortfarande dyker det upp konflikter. En sådan handlar om ifall en nyanställd lokalvårdare ska kunna få gå in direkt på en högre nivå i lönetrappan om han eller hon har tidigare yrkeserfarenheter. – Enligt avtalet räcker det inte med att ha städat tidigare för att komma in på en högre nivå, det krävs att yrkeserfarenheten är inom samma bransch, det vill säga inom spårtrafiken. Men detta är något som vi måste bevaka hela tiden, säger Jannis Konstansis. Striderna kring

Fakta

Jämlikhetspriset l Stiftelsen Jämlikhetsfonden delar årligen ut två priser. Ett jämlikhetspris på 100 000 kronor och ett hederpris på 10 000 kronor. 2020 gick jämlikhetspriset till Sekos klubb 111 och hederspriset till författaren Nina Björk. Jämlikhetsfonden har grundats av tankesmedjan Katalys och Per Sundgren. I styrelsen ingår bland annat Ingela Edlund, hon har tidigare varit förbundssekreterare i Seko och LO:s andre vice ordförande.

FOTO: JÄMLIKHETSFONDEN, MATS WINGBORG

Viktor Risling, kundservicevärd Blå linje, ledamot i klubbstyrelsen och ansvarig för rekryteringsarbete både i klubben och i Seko Stockholm:

större förändring för lokalvårdarna, en utveckling som klubben är missnöjd med. MTR vill vidga möjligheten att ta uppdrag och har därför bildat en nytt bolag med namnet MTRF. Dit kommer alla lokalvårdare att föras över. Tanken är att lokalvårdarna även ska kunna jobb inom andra sektorer. Det betyder också att lokalvårdarna blir tvungna att bilda en egen klubb, de kommer inte längre ha samma arbetsgivare som medlemmarna i klubb 111. Fram till den 1 december har klubb 111 fortfarande rätt att förhandla för lokalvårdarna, men därefter tar det slut. I januari ska lokalvårdarna bilda en egen klubb. – Men vi kommer fortsätta att samverka nära mellan klubbarna. Vi kommer också att fortsätta att bevaka deras intressen. Men visst finns en oro. Inte minst är många lokalvårdare oroliga över att de ska slängas runt mellan olika verksamheter och inte bara städa i tunnelbanan. Nu väntar en

Det råder ingen tvekan om att klubb

Se prisutdelningen till Klubb 111 på facebook. com/katalys institut

– Det finns en enorm solidaritet mellan olika yrkesgrupper i klubben. Vi stödjer varandra. Själv har jag städat och spolat tunnelbanestationer nattetid under de senaste årtiondena. Jag har städat varenda station, men särskilt ofta Östermalmstorg, Fridhemsplan och Odenplan. Alla som jag har jobbat med har varit med i det fackliga arbetet. Det har också varit mycket snack om de fackliga frågorna under pauser och raster.

111 kommer att fortsätta att slåss. Agendan handlar inte bara om medlemmarnas villkor och om lokalvårdarnas villkor, som nu blir tvungna att bilda en egen klubb. Sedan länge är klubben indragen i flera stridsfrå-

gor och arrangerar ofta egna kampanjer och demonstrationer, ibland tillsammans med Seko Stockholm, ibland i egen regi. Frågor som stått särskilt högt på dagordningen under senare år har varit strejkrätten, LASfrågan och villkoren för sopåkarna i Stockholm. – När de var i konflikt fick de stöd från oss. internationella engagemanget är viktigt för klubb 111. Ofta handlar det om att stödja arbetare i andra länder som jobbar med transporter, som strejkande tågförare i Frankrike. Men ibland kan det också handla om bredare solidaritetsfrågor, som stöd till fackliga organisationer i Grekland. Men stundtals råder frustration över att genomslaget inte blir tillräckligt. På en punkt är också Jannis Konstansis missnöjd med reaktionerna efter den fackliga segern som gav lokalvårdarna tarifflöner. – Vi gav många argument för att det är problematiskt med individuella löner. Vi hade hoppat på att fler skulle hänga på och ta del av våra erfarenheter, som exempelvis sjuksköterskorna. Men den responsen har på det stora hela uteblivit.

Även det

Mats Wingborg stockhom@seko.se

– Det speciella med klubben är inställningen att alla medlemmar är lika viktiga. Det spelar ingen roll om man är förare eller lokalvårdare. Det spelar ingen roll om man arbetar heltid eller deltid. I stort sett varenda en vill också vara medlem. Det är självklart. Ett av mina uppdrag i klubben är att möta alla nyanställda och berätta om klubben. Det blir flera hundra sådana möten varje år. Det är en tacksam uppgift att rekrytera till en stark klubb med mycket aktivitet. Där vill man vara med. Fakta

Klubb 111 l Hemsida: klubb111.wordpress.com l Tidning: Klubb 111-nytt l Antal medlemmar: 1 500 l Del av: Seko Stockholm och LO-förbundet Seko l Klubben samverkar också speciellt med andra Sekoklubbar inom MTR. Det handlar bland annat om MTRPendeltåg, MTR-Tech (reparationer) och MTR-Express. l Klubben har också samarbete med andra LO-klubbar inom offentliga transporter, som Kommunal som organiserar busschaufförer.

Klubb 111: Skydda jobben i servicediskarna l  Seko Tunnelbanan, Klubb 111, protesterar kraftigt mot Region Stockholms förslag om att låta de som i dag jobbar i servicediskarna stå ute i spärrlinjen istället för att sitta i servicedisken. Klubb 111 anser att Region Stockholm bara tänker på att maximera vinsten och inte prioriterar de frågor som personalen inom tunnelbanan arbetar med, det vill säga säkerhet i stationerna, service till trafikanter och att hjälpa rörelsehindrade och synskadade att röra sig i trafiken.


6

Nyheter

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

Avtalsrörelsen. Så ser läget ut i din bransch.

FOTO: HEADWAY/UNSPLASH

Hur är läget i löneförhandlingarna? AVTAL. Fem röster från olika Seko-företrädare om hur avtalrörelsen går i deras bransch. l Peter Kvist, förhandlar för Seko-medlemmar vid Statens institutionsstyrelser (SiS):

”Det ökande våldet mot personalen är den största frågan” Ett nytt avtal ska förhandlas fram med Statens arbetsgivarverk, det nuvarande avtalet gäller till den 30 november. Därefter följer lokala förhandlingar om hur lönepotter etc ska delas ut. Ovanligt mycket är ovisst i år på grund av pandemin. En stor fråga för Seko är det ökande våldet mot personalen. Det är den största utmaningen. I slutet av sommaren skedde en fritagning under vapenhot från ungdomshemmet Råby i Skåne. Två beväpnade och maskerade män tvingade personalen att släppa en dömd förbrytare. Troligen kunde fritagningen organiseras genom att den intagne hade tillgång till en mobiltelefon. Det och liknande

exempel talar för förbud mot att intagna ska ha tillgång till mobiler, surfplattor och datorer. Likaså måste vi ha bort allt ensamarbete på institutionerna. Detta är också av stor vikt för SiS-anställda i Stockholmsområdet, däribland vid ungdomshemmet Bärby utanför Uppsala. l Charlotte Olsson, förhandlar för Seko-medlemmar inom Trafikverket:

”Vi ligger sist i röret” Vi ligger sist i röret. Våra förhandlingar dröjer. Vi utgår från LO:s procentsamordning. Det handlar om att industrin ska sätta det så kallade märket för löneökningar. Ännu vet vi inte alls vad det finns för pengar. I första skedet ska vi diskutera med våra fackliga kollegor och se vad vi ska lägga för yrkanden, både om pengar och om andra frågor. Avtalsdelegationen har nyligen startat sitt arbete och

i december ska vi vara klara med ett nytt avtal. l Ola Fält, förhandlar för Seko-medlemmar inom Skanska:

”Tjänstemännen har suttit i vilstolar och druckit sangria” De centrala förhandlingarna drar igång i oktober. Tjänstemännen har redan fått ut sina pengar. Nu är frågan vad arbetarna får. Medan tjänstemännen har kunnat sitta hemma och jobba har de anställda på LO-sidan åkt till jobbet som vanligt. Det borde ge minst samma lönelyft, eller snarare mer, jämfört med vad tjänstemännen fått. Eller för att uttrycka sig mer drastiskt: Tjänstemännen har suttit i vilstol och druckit sangria medan LO-grupperna slitit. Ja, jag menar ju inte att tjänstemännen druckit sig berusade på arbetstid, det finns ju alkoholfri sangria.

l Karna Tillheden, förhandlar för Sekomedlemmar inom Polisen:

”Förhandlingarna påverkas inte av pandemin” Det tidigare avtalet gick ut den 1 oktober men blev prolongerat till den 1 december. När det centrala avtalet är klart följer lokala förhandlingar om tillämpningen. Nästa steg i processen blir att byta yrkanden med Arbetsgivarverket. Det är för tidigt att säga något om läget i förhandlingarna, men vi har inte påverkats av covid-19. Anslagen till verksamheten är oförändrade. Men vi ligger sist i röret. Våra förhandlingar dröjer. Ännu väntar vi på att förutsättningarna ska vara på plats. Vi utgår från LO:s procentsamordning. Det handlar om att industrin ska sätta det så kallade märket för löneökningar. Men ännu vet vi inte alls vad det finns för pengar. I första skedet ska vi diskutera med våra fackliga

kollegor och se vad vi ska lägga för yrkanden, både om pengar och om andra frågor. Avtalsdelegationen sammanställer det sista inför byte av yrkande som sker 22 september och i december ska vi vara klara med ett nytt avtal.” l Frode Burman, förhandlar för Seko-medlemmar inom NCC:

”Vi får börja med att läsa yrkandena igen.” I dagsläget har förhandlingarna inte börjat. De nuvarande avtalet är prolongerat till den 30 november. Delegationen kommer att ha ett första möte i början av oktober. Det är för tidigt att bedöma hur pandemin påverkar förhandlingarna, men prolongeringen har skapade ett hål i processen. Nu är det emellertid snart dags att ta tag i förhandlingarna. Vi får börja med att åter igen läsa igenom vad parterna hade för yrkanden.”


Nyheter

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

7

FOTO: JOSÉ FIGUERUA

Uppdelad. Dubbla vakter på terminalen i Årsta sedan deltidarna fick gå.

Dubbla vakter när deltidarna försvann vid postterminalen i Årsta

POST. Under juni 2019 avvecklades de flesta deltidarna vid postterminalen i Årsta. Totalt blev cirka 65 personer uppsagda. Ungefär hälften av dessa tog avgångsvederlag. Andra fortsatte att jobba så länge de hade möjlighet. Varseltiden varierade beroende på hur länge de hade jobbat vid företaget. Några hade rätt att jobba i 15 månader till.

POST. Väckarklockan ringer. Visarna pekar på fyra och trettio. Det blir en snabb dusch och en tallrik fil med müsli, men inget kaffe så tidigt på morgonen. När klockan är kvart över fem slår Hans igen dörren och vrider om låset. Det är sent i september och löven har färgats röda. Det är tyst och tomt på gatorna. Regnet slår mot asfalten och Hans blå jacka blir blöt. Han passerar tunnelbanespärren och kliver ut på perrongen. Två minuter senare rullar ett tåg in. Vid Liljeholmen byter han till Tvärbanan, kliver av vid Valla torg, promenerar i tio minuter till Postnords terminal i Årsta. Han byter om till arbetskläder. Strax före sex på morgonen kliver han över tröskeln till en enorm maskinhall. Det är högt i taket som i en inomhushall för idrott.

postsorteringsmaskiner, som klumpmaskinen. Ibland jobbar han också med manuell sortering. I nästan hela sitt vuxna liv har han jobbat på posten. Ända sedan 1970-talet. Han har delat ut post i Skärholmen, Hägersten och Hans sköter

området Stockholm 1. Han har också jobbat på terminalen i Tomteboda. – Det har varit en lång resa, säger Hans, i dag 66 år. Efter en snabb lunch fortsätter Hans att arbeta fram till halv ett. Då är dagens första pass slut. Han åker hem till lägenheten igen. Andra dagar händer det att han först tränar. Men inte i dag. är tillbaka i lägenheten i Hägersten. Han dammsuger och tar en kort tupplur. Kvart över fem går han hemifrån igen. Han förflyttar sig på samma sätt som på morgonen. Promenad till Hägerstens tunnelbanestation, tunnelbanan till Liljeholmen, där passar han på att handla på ICA, färd med tvärbanan, gångtur till postterminalen i Årsta. Utanför ingången står två kvinnliga postanställda och röker. Det fladdrar i Postnords flaggor. Hans byter om till arbetskläder. Så startar kvällspasset. Han står på golvet i maskinhallen igen. Det är andra gången under samma dygn som han börjar jobba Hans

18:00 Andra passet börjar.

klockan sex. Men nu är klockan sex på kvällen. Andra passet har startat. Det pågår till tjugofem minuter över nio. Sedan väntar promenad. Tvärbanan. Tunnelbanan. Ny promenad. När klockan är några minuter över tio låser han upp dörren till lägenheten. En andra gång under samma dag kommer han hem från jobbet.

20:30 Hans slutar för dagen.

Hans ställer

Hans arbetsdag 04:30 Vaknar. 06:00 Arbetsdagen börjar. 12:30 Första passet är över.

07:00 Vaknar. 08:30 Nästa arbetsdag börjar.

väckarklockan på sju. Då behöver han gå upp för att hinna till morgondagens pass som börjar halv nio. Han vet att han kommer vara trött när han vaknar. Det är han alltid efter dagar med dubbla vakter, som han uttrycker det. I andra branscher är benämningen delade turer. Snart ska han resa sig ur sängen igen. Promenera till tunnelbanan. Byta till tvärbanan och gå den sista sträckan till postterminalen i Årsta. – Jag har rätt att jobba till jag blir 68. Men jag vet inte om jag orkar, säger Hans. Mats Wingborg stockhom@seko.se

FOTO: MATS WINGBORG

En dag i Hans Wallins liv

l  Utfasningen av deltidarna har lett till att schemat har lagts om. Det behövs mest personal på kvällen och tidigt på morgonen. På kvällen sorteras post som ska skickas vidare till andra terminaler och på morgonen sorteras posten som brevbärarna sedan delar ut på morgonen. En del av personalen skiftar mellan morgonoch kvällspass. I samband med övergångarna har de så kallade dubbla vakter, det vill säga att de under en och samma dag jobbar både ett morgonoch ett kvällspass. Vid terminalen i Årsta handlar det om ett 60-tal anställda som ungefär en gång i veckan har dubbla vakter (eller delade turer, som samma sak brukar kallas inom andra branscher). – Det sliter hårt på de anställda. Allra tuffast är det för dem som också har långa resvägar till jobbet. De finns de som bor i Järfälla och ska ta sig till terminalen i Årsta. Då blir det meningslöst att ta sig hem i hålrummet mellan morgon- och kvällspasset, säger Leif Skog, ordförande i Postklubben och skyddsombud. Den anställda som har dubbla vakter är missnöjda.

Flera klagar på att systemet förstör sömnen och att de är trötta flera dagar efter de dubbla vakterna. Forskningen visar också att dubbla vakter riskerar att leda till hälsoproblem, som stress och hjärt- och kärlsjukdomar. – Det vore önskvärt att få bort systemet. Men vi har åtminstone fått igenom vissa förbättringar. Schemat kommer att ändras så att de dubbla vakterna blir mer skonsamma. Samtidigt kvarstår systemet, säger Leif Skog. stockhom@seko.se

Fakta.

Dubbla vakter/delade turer l Sedan 2015 betraktar Arbetsmiljöverket delade turer som en arbetsmiljörisk. Då antogs också en ny föreskrift som ger arbetsgivaren ansvar för att arbetstidens förläggning inte skapar ohälsa. Arbetsgivaren är också skyldig att se till att det finns tillräcklig tid för återhämtning. Enligt Stressforskningsinstitutet kan delade turer leda till sömnproblem, upplevelser av press och ökad trötthet.

Varannandagsutdelning av brev i Stockholm från hösten 2021 POST. Till hösten 2021 kommer Postnords brevbärare i Stockholm att gå över till varannandagsutdelning. I ett första skede testas varannandagsutdelningen i Lund. Därefter är tanken att det nya systemet successivt ska införs i övriga landet. Varannandagsutdelningen gäller bara brev. Utdelningen av paket ska även i fortsättningen ske varje dag. – Heltidsanställningarna ska vara kvar och vi ställer också krav på en god arbetsmiljö. Fackliga organisationer och arbetsgivare är överens om detta, men nu vill vi se att det fungerar i praktiken. Seko Posten följer tillsammans med skyddsombuden vad som nu sker i Lund, säger Johan Lindholm, ordförande i Seko Posten. Övergången till varannandagsutdelning kommer

att innebära att det inte behövs lika många brevbärare. För att skapa trygghet har Seko Posten tillsammans med andra fackliga organisationer förhandlat fram ett nytt omställningsavtal. Det nya Johan Lindholm omställningsavtalet kallas Novum och innebär bland annat en person som varit anställd av Postnord i 10 år eller mer och som blir övertalig har rätt till 12 månadslöner. – Samtidigt som brevbärarna blir färre kommer Postnord att behöva rekrytera fler chaufförer. Det skapar möjlighet att dämpa övertaligheten bland brevbärare. Möjligheten finns att frivilligt välja att bli chaufför, säger Johan Lindholm.

Fakta.

Omställningsavtalet i korthet l Den arbetsplikt som fanns i det tidigare omställnings-avtalet Futurum tas bort. l Blir man övertalig och väljer Novum är ersättningen 12 månadslöner om man varit anställd 10 år eller mer, 10 månadslöner för anställda 7–9 år och 9 månader för anställda 4–6 år. Ersättningarna är pensionsgrundande. l Har man fyllt 55 år utgår ytterligare två månadslöner. Det betyder att ersättningen blir 14 månadslöner istället för 12 för den som fyllt 55 år och varit anställd i 10 månader eller mer.

l ”Frivillighet” är en nyhet i avtalet. Samtliga anställda med minst fyra års anställningstid kan frivilligt ansöka om att lämna sin anställning med ett avgångsvederlag på sex månadslöner. l En annan nyhet är att personer med så kallad ÖB-rätt, det vill säga möjlighet att gå i pension vid 60 år, kan erbjudas 3 månadslöner vid en övertalighet för att gå i pension. Förstärkt ÖB finns fortfarande kvar som ett alternativ i avtalet.


8

Nyheter

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

Utnyttjade. Seko Pendelklubben har polisanmält Efmab för misstänkt människohandel.

MTR har lagt ut städning av pendeltåg och stationer på entreprenören Efmab. Företaget exploaterar människors utsatthet, säger Rainer Andersson, ordförande i Seko Pendelklubben. FOTO: MARCUS LINDER/CC, MATS WINGBORG

MTR har anlitat entreprenör med personal som inte talar svenska TRAFIK. MTR har lagt ut städning av pendeltåg och stationer på entreprenören Efmab. Enligt flera vittnesmål anställer Efmab människor utan att se till att de kan ta till sig säkerhetsföreskrifterna. l  Sedan i våras har MTR anlitat entreprenören Efmab för att städa inom pendeln. Företaget anlitades när sjukskrivningarna ökade på grund av coronasmittan. I förhandlingarna sade Seko Pendelklubben nej till att ta in bemanning utifrån eftersom MTR:s egna städare inte hade fått någon ordentlig skyddsutrustning för sanering och städning under pandemin. Klubben menade att först när den egna personalen hade tillgång till godkänd skyddsutrustning kunde det bli aktuellt att använda extern bemanning. MTR lyssnade dock inte på klubben utan kopplade in Efmab för att utföra städning. anställda från Efmab har sedan dess arbetat med frontrutetvätt och städning av pendeltåg och stationer. Antalet som jobbat en enskild dag har varierat, ofta har det handlat om ett 10-tal personer. Många av de anställda vid Efmab har bakgrund i Latinamerika och är Omkring ett 40-tal

spanskspråkiga. Flera har varit i Sverige en kort tid och inte hunnit lära sig svenska. Första Linjen har intervjuat fyra spanskspråkiga medlemmar i Seko Pendelklubben som pratat med anställda vid Efmab. Vittnesmålen tyder på att många blir utnyttjade. anställda vid Efmab berättar att de inte har fått något anställningskontrakt. Det är vanligt att de själva inte vet hur mycket de tjänar eller hur arbetstiden ser ut. Många vittnar också om att de jobbar väldigt långa pass. En anställd fick fortsätta på ett dagpass direkt efter ett nattpass. Pressen på att jobba hårt är också stor. Lokalvårdare som är anställda av Efmab städar fler stationer och på kortare tid jämfört med lokalvårdare anställda av MTR. Ännu ett problem, som konstaterades ovan, är att flera inte kan svenska. Det innebär att de inte heller kan läsa säkerhetsföreskrifter eller genomföra utbildningen om vistelse i spårmiljö. Flera av de

anställda vid Efmab framgår att en del har tillfälliga arbetstillstånd. Det betyder att de måste lämna Sverige om de förlorar sitt arbete. Det sätter press på arbetstagarna att acceptera odrägliga arbetsvillkor. Det är också orsaken till att Seko Pendelklubben polisanmält Efmab för misstänkt människohandel. – Företaget exploaterar människors utsatthet, säger Rainer Andersson, ordförande i klubben. Av samtalen med

i arbetsgivarorganisationen Almega sedan 2006 och har serviceentreprenadavtalet, det vill säga ett kollektivavtal. Däremot har Efmab inte tecknat spårtrafikavtalet, vilket är det avtal som ska gälla när en anställd utför ett arbete på spår, i en station eller ombord på ett tåg. Carolin Evander, ombudsman vid Seko Stockholm, har mött företrädare för Efmab i en överläggning den 17 september. Då lovade Efmab att underteckna spårtrafikavtalet. Mycket tyder på att kritiken mot Efmab under den senaste tiden har fått företaget att agera. Enligt de spanskspråkiga medlemmarna i Pendelklubben har det blivit färre anställda från Efmab på stationerna och fler av dem som jobbar hävEfmab är medlem

dar att de har anställningskontrakt. Samtidigt berättar många att de fått uttryckliga order om att inte berätta något om arbetsvillkoren. Det är uppenbart att många är rädda. vid MTR som sköter samarbetet med Efmab har tidigare varit chef vid Connex, det vill säga det företag som ansvarade för tunnelbanetrafiken i början av 2000-talet. 2003 fick han emellertid avgå från sin tjänst efter anklagelser om att ha anlitat spanskspråkig städpersonal som inte talade svenska. Nu riktas samma kritik mot Efmab, det vill säga att de använder personal som inte kan svenska. En av de personer

HR-chefen vid MTR, Marie Dahlgren Åström, och frågar om hon tagit del av kritiken mot Efmab och om hon i så fall agerat. Hon svarar att hon ”för tillfället sitter lite trångt” och inte kan svara på några frågor, men lovar att svara på frågorna på mejl. Första Linjen mejlar frågorna till henne, men hon svarar inte. Första Linjen påminner om frågorna efter två veckor. Då kommer i stället ett svar från Maria Hansson vid MTR:s presstjänst. Hon skriver att ”det är grova anklagelser som riktas mot Efmab”, men att MTR anser är Första Linjen kontaktar

att samarbetet med Efmab ”fungerat väl”. Hon skriver vidare att MTR ställt krav på ”giltiga svenska kollektivavtal, språkkunskaper i svenska och att samtliga policyer och rutiner finns på plats”. Enligt Maria Hansson har MTR kontrollerat om personalen vid Efmab har kunskaper i svenska. Det visade att ”två konsulter” saknade tillräckliga språkkunskaper. Dessa två personer har därefter ”bytts ut”. Avslutningsvis skriver Maria Hansson att MTR inlett en dialog med Sekos Pendelklubb om frågan och också initierat en ”revision av Efmabs leverans”. Rainer Andersson från Pendelklubben kommenterar uttalandet från MTR: – Det existerar inte någon sådan dialog med MTR. Det ska också bli väldigt spännande att se om vi får ta del av revisionsrapporten. även kontaktat Efmab för att få svar på frågor om de anställdas villkor. Den verkställande direktören Eduardo Fernandez har inte gått att nå trots upprepade försök. Ekonomichefen Raul Fernandez svarar att han ”tyvärr är väldigt stressad för tillfället och inte hinner svara på några frågor”, även han säger att han gärna svarar på frågor på mejl. Från Raul Första Linjen har


Nyheter

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

Notiser.

FOTO: JÉRÉMY JÄHNICK/CC

Skärgårdstrafiken.

En ny utredning föreslår att skärgårdstrafiken ska flyttas ut från centrala Stockholm. FOTO: LET IDEAS COMPETE/CC

Utredning vill flytta skärgårdstrafik från Stockholm TRAFIK. En ny utredning föreslår att tyngdpunkten i skärgårdstrafiken i Stockholm flyttas längre ut. Fler resenärer skulle då få ta buss till Stavsnäs, Årsta brygga eller Simpnäs för att sedan fortsätta med färja därifrån - något som drastiskt förändrar villkoren för både resenärer och anställda.

Fernandez kommer också ett svar på de mejlade frågorna. Han skriver att Efmab kommer att sluta ett spårtrafikavtal med Seko eftersom det ”framkommit” att företaget behöver ett sådant avtal. Han skriver också att samtliga anställda i Efmab har ”anställningsnummer och anställningskontrakt”. Däremot lämnar han inget svar på frågan om det förekommer att personal anställda av Efmab saknar kunskaper i svenska. att Seko Pendelklubben arbetar på en rapport som sammanfattar vittnesuppgifter från städare på MTR som har erfarenheter av den inhyrda personalen från Efmab. – Vi har bland annat pratat med ett helt arbetslag på nio MTR-anställda i en av depåerna. Alla hade träffat på minst en anställd från Efmab som inte kunde ett ord svenska. Och kan man inte svenska har man inte fått en godkänd säkerhetsutbildning och får inte arbeta i en depå. Hälften av arbetslaget hade framfört detta till gruppchefen. Och ändå hävdar MTR att man inte har fått några rapporter om detta. Rainer Andersson säger

Mats Wingborg stockhom@seko.se

l  Enligt den så kallade sjötrafikutredningen, som tagits fram på uppdrag av region Stockholm, bör skärgårdstrafiken från och med 2025 kopplas samman med den landbaserade kollektivtrafiken. Utredningen menar att trafiktimmarna därigenom skulle omfördelas från dagens direkttrafik från Stockholm till skärgårdens mellersta och yttersta del till tätare bussturer till bytespunkter varifrån skärgårdstrafiken kan fortsätta. Samtidigt skulle färjetrafiken från Stockholm till Vaxholm och Grinda fortsätta som i dag. om att flytta skärgårdstrafiken inte behandlats politiskt och skärgårdsregionrådet Gustav Hemming (C) ser det ännu främst som ett underlag för fortsatt diskussion. Gustav Hemming menar att utredningen har flera bra poänger, men att det också kan finnas nackdelar med förslaget. Däribland pekar han på att det skulle kunna leda till negativa effekter på besöksnäringen. Turister är ofta mest lockade av färjeturer med start i centrala Stockholm. Hemming konstaterar också att han vill avvakta med att ta ställning innan Stockholms stad och berörda skärgårdskommuner har lämnat in sina remissvar. Ännu har förslaget

framgår att det kan finnas en spänning mellan de som bor permanent i skärgården och turister och besökare som gör tillfälliga resor. De fastboende vill gärna ha så snabba förbindelser som möjligt, det talar för en kombination av buss- och färjetrafik. Tillfälliga besökare vill i stället resa med färja hela vägen och föredrar färjeförbindelser från centrala Stockholm. Mer uttalat kritisk är Jan Valeskog, socialdemokrat i Stockholms stadshus. Han betonar att en omläggning med fler och längre bussturer till avgångsplatserna för färjorna drastiskt skulle minska turismen i skärgården och därför slå hårt mot besöksnäringen. Av utredningen

Även Pelle Andersson, vid Seko Sjö-

folk och med ansvar för Skärgårdsavtalet är skeptisk. Han menar att utredningens förslag skulle innebära stora försämringar för dem som jobbar på färjorna. Det skulle leda till längre resor till på och avmönstringen på båtarna. Han konstaterar också att det är många som sover över på båtarna. För dem skulle villkoren försämras. pekar också att en annan viktig fråga, nämligen att regionen/landstinget själva äger färjorna. I annat fall blir det i princip omöjligt med upphandlingar. – Krävs det att företag som lägger anbud också ska köpa färjor kommer det inte bli något som vill lägga anbud. Förslaget att flytta skärgårdstrafiken finns i den så kallade sjötrafikutredningen som tagits fram av Region Stockholm. Ännu har förslaget inte behandlas i några politiska instanser. Det är oklart vad som kommer att hända med förslaget. Pelle Andersson

Fakta.

Boende i skärgården l Omkring 160 000 personer är fast bosatta i Stockholms skärgård. Gustav Hemming, regionråd (C)

Pelle Andersson, Seko Sjöfolk

9

l Skärgården i Stockholm klassas som glesbefolkad landsbygd.

Facklig oro när Amazon är på väg till Sverige

POST. Postnord har tecknat ett avtal med det amerikanska företaget Amazon. Avtalet reglerar villkoren när Amazon använder sig av distribution via Postnord, det vill säga när de som utför arbetet fortfarande är anställda av Postnord.

l  – Mer oroande är om Amazon så småningom börjar bedriva egen distribution i Sverige. Erfarenheten från andra länder är att företaget inte vill teckna kollektivavtal. Från Seko Posten kommer vi att jobba stenhårt för att få ett avtal. I det arbetet har vi också med oss andra fackliga organisationer, däribland Transport, säger Johan Lindholm, ordförande i Seko Posten. Amazon har även tecknat ett avtal med det tyska företaget Kuehne Nagel för att driva ett lager på 15 000 kvadratmeter i Eskilstuna. Kuehne Nagel är ett tyskt företag som är etablerat i Sverige och som har avtal med Transport. Enligt Transports ordförande Tommy Wreeth handlar det om cirka 250 fast anställda plus bemanningsanställda som kommer att jobba på lagret i Eskilstuna.

Både Seko och Transport har avtal

med underleverantörer till Amazon. De som får en anställning vid lagret i Eskilstuna kommer därför att omfattas av dessa kollektivavtal. Om Amazon kommer att anställa egen lagerpersonal i Sverige kommer berörda förbund att kräva avtal. Hittills har Amazon hårdnackat vägrat sluta kollektivavtal, även om företaget ibland lovat motsatsen. Företagskulturen inom Amazon är starkt präglat av antifackliga stämningar i USA. Amazon är sedan länge etablerat

i Tyskland. Sedan 2013 har det pågått en konflikt mellan det tyska fackförbundet Verdi och Amazon. – Amazon vägrar fortfarande att teckna kollektivavtal, säger Andre Scheer, ansvarig för relationerna med Amazon inom Verdi. Johan Lindholm understryker igen att svenska spelregler ska gälla i Sverige. – Amazon är välkommet hit, men under förutsättning att de tecknar kollektivavtal. stockhom@seko.se

Missnöje med säkerheten på Tvärbanan TRAFIK. Anställda på Tvärbanan klagar på undermålig säkerhet. Problemen är av olika karaktär. Det handlar om öppna dörrar som stänger sig själva, vibration, buller och dåliga förarmiljöer. Ett av de allvarligaste problemen handlar om brister i bromssystemen. På tågen finns flera typer av bromsar. Under sommaren har flera tåg haft problem med de så kallade skivbromsarna. De har lett till att förarna tvingats köra tågen med reducerad hastighet. Flera av förarna tyckte att de trasiga tågen borde ha stoppats helt och hållet. En rad händelser har lett till ökad oro. Däribland att vagnar har åkt baklänges och att tåg tappar

vagnar när de skulle ha kopplats ihop. Vid ett fel på bromsarna uppdagades också att ett kugghjul tillverkat i plast hade gått sönder. De anställda som Första Linjen varit i kontakt med menar att orsaken till problemen är att SL, som ansvarar för Tvärbanan, pressat kostnaderna och köpt in de absolut billigaste tågen. Tågen är köpta av det spanska företaget CAF. Vagnar kallas A35 och det är välkänt inom branschen att de inte håller högst standard. Till det absurda hör, menar en förare, att den gamla vagnstypen, som köptes in för spårtrafik under 1990-talet, så kallade A37-vagnar, höll en klart bättre kvalitet.

Kaos i Skanskas lönesystem VÄG & BAN. Sedan i våras har det varit trassel med löneutbetalningarna inom Skanska. Det hela startade när företaget bytte löneutbetalningssystem. Det nya systemet passade inte ihop med hur avtalen är konstruerade. – De anställda vet inte vad de får ut för lön. Lönespecifikationerna är omöjliga att förstå, säger Ola Fält, ordförande i Seko-klubben Väg och Ban.

Cheferna vid Skanska vill svara på de anställdas klagomål om löneutbetalningarna. De hänvisar till HR-avdelningen. – Våra medlemmar är upprörda. Skanska har flera gånger lovat att det ska bli ordning på systemet, men felen är fortfarande kvar. Nu är ärendet uppe i interna förhandlingarna, så vi får hoppas att något händer.


10

Reportage

Jenny kan släcka ner hela Rissne

Fotgängare och cyklister får röra sig som genom en labyrint av gångar för att ta sig från Rissne centrum till kontorshusen vid Ursviksentrén kant i kant med E18. SL bygger ut tvärbanan. Den så kallade Kistagrenen ska gå genom Rissne och Stora Ursvik mot Kista och Helenelund. Under 2022 ska projektet vara färdigt och tågen rulla. Samtidigt sker en stor utbyggnad av både bostäder och kontorslokaler i Rissne. Hela stadsdelen är under omstöpning. Planen är att Sundbybergs kommun ska bli mer attraktiv. Rissne kommer att bli en knutpunkt för trafiken i regionen. Text: Mats Wingborg  l  Foto: José Figueroa

l  Jenny Johnsson står på ett tre meter högt berg av skumglas. Hon är klädd i skyddsskor, gul arbetsväst, hjälm, skyddsglasögon och särskilda handskar som ska dämpa vibrationen. Med både händerna kör hon padda 80, en fyrkantig markvibrator med ett kraftigt räcke som packar och plattar ut skumglaset. Bara några meter ifrån henne sitter Joakim Polsk i en hjulgrävare, ett fordon som liknar en grävmaskin. Med hjälp av skopan häller han ut skumglas. Eller ”hasopor”, som Jenny kallar materialet, efter namnet på firman som tillverkar det. Då och då öppnas grindarna till den inhägnade området. Lastbilar med flak fulla av skumglas svänger in. I luften flyger damm, men inte i några stora mängder. Den som på håll betraktar arbetet skulle nog tro att det dammar med. Det ser ut som om arbetet bedrivs på en hög av sten och grus. Men riktigt så är det inte. Skumglaset ser ut som krossad sten men är en porös form av glas som tillverkas av returglas. Skumglas används ofta vid anläggningsarbete. Vikten, eller mer korrekt, densiteten, är en åttondel av stenens. Det gör att materialet är enklare att transportera. Jämfört med stenkross och makadam minskar också

trycket mot marken. Samtidigt är materialet tillräckligt stabilt för att fungera som underlag för byggkonstruktioner. I detta fall nya spår för Tvärbanan. Jenny och Joakim höjer nivån på delar av Rissne.

Tvärbanan ska röra sig på markplan långt över tunnelbana och på högre nivå än de kringliggande billederna. Området är redan utbyggt och i marken ligger elledningar och vattenrör. Det är med andra ord svårt att gräva neråt, då är risken stor att det blir skador på ledningar och rör. Trots detta sker arbetet ibland ändå nära den underjordiska infrastrukturen. Ibland behöver ledningar och rör packas in igen. Då används finfördelad sand. Den ska ligga närmast för att skydda. Jenny säger att det mest läskiga är när de jobbar nära högspänningsledningar, även om hon har särskild utbildning för sådana moment. Det handlar både om att skydda sig själv och sina kollegor, men också att inte skada ledningar så att det blir strömavbrott: – Med ett felsteg kan jag släcka ner hela Rissne, säger Jenny. Jenny är anställd av NCC som är en central aktör

Arbetsområdet är inhägnat. För att få komma in krävs full säkerhetsutrustning.

i projektet. Totalt har NCC ett dussintal yrkesarbetare plus arbetsledare som arbetar i Rissne. Men också många andra företag är involverade. Hit hör Norrland VA som arbetar med markarbeten, vatten och avlopp, men också företag som är specialiserade på sprängning, på att såga i sten, på att frakta skumglas eller att tillfälligt spärra av vägar. Några våningar upp i det som kallas Bankhus 90 vid

Ursviks entré i Rissne sitter den stab som håller ihop logistiken. Längre ner i huset ligger det stora arbetsrum där arbetsledare och yrkesarbetare går igenom vad som ska göras. På väggen finns en gigantisk karta över projektet med detaljerade beskrivningar av hur det ska se ut när det är klart. Det stora rummet fungerar också som matsal. Efter ena väggen finns mikrovågsugnar där de anställda kan värma sin medhavda mat. Jenny jobbar inom ett av de sex områden som för tillfället är inhägnade för arbetet med Tvärbanan. Det betyder att det också existerar sex låsta grindar. För att kunna öppna en grind behövs ett magnetkort som kallas ID06. Alla passeringar registreras elektro-


11

Jag har skaffat mig yrkeskunskaper som känns meningsfulla. Att jobba med mark- och anläggning har blivit en viktig del av min identitet. Jenny Johnsson

niskt och arbetsgivaren har uppgifter om vilka som varit på ett byggområde och när de passerat in och ut. Uppgifterna används för att upprätta av elektroniska personalliggare. Kraven på elektronisk identifiering av alla som arbetar har gjort det svårare för företag som använder oseriösa underentreprenörer, som nyttjar svart arbetskraft och illegala invandrare. Inte minst har kravet på skärpt registrering av vilka som jobbar kommit från fackliga organisationer, men även NCC har varit positiv till systemet. Ett krav för att få komma in på ett arbetsområde är att den passerande har skyddskläder. Även tillfälliga besökare måste ha västar, arbetsskor, hjälm och skyddsglasögon. I annat fall släpps man inte in innanför grindarna.

sonal för arbete på helger och nätter. Det kan handla om att trafikleder behöver spärras av och trafiken ledas om. Sådant sker bara på natten för att inte störa trafiken ut och in från Stockholm. Det är ett tungt och fysiskt arbete vilket betyder att det behövs två matpauser för yrkesarbetarna. Den första är klockan 09.00 och den andra 13.00. Jenny har alltid med sig två matlådor som hon gör i ordning kvällen innan: – Men det blir samma mat som till middagen hemma. Och samma mat i båda lådorna. Jag lagar mycket. Äter vi falukorv steker jag en hel korv. Då räcker det till både familjen och matlådorna.

Yrkesarbetarna startar klockan 06:30 på morgonen

hon thaiboxning och är engagerad i Seko. Hon har flera förtroendeuppdrag, bland annat sitter hon i den stora förhandlingsdelegationen. Snart ska den ha möte för att fastställa kraven inför årets avtalsrörelse. Jenny är också skyddsombud och deltar i skyddsronderna. Hon säger att det som gör projektet i Rissne komplicerat är att byggverksamheten sker i ett område där det bor många människor. Både

och arbetet slutar klockan 16:00. Arbetsdagarna är lite extra långa, vilket gör att de kan sluta tidigare på fredagarna. Jenny bor i Tungelsta söder om Stockholm, så det blir en lång resväg. På väg till arbetet lämnar hon också sina två barn till förskolan för att sedan hämta upp dem på väg hem. Ibland blir det nödvändigt för NCC att kalla in per-

Jennys liv är hektiskt. Förutom jobb och familj tränar

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

barn och vuxna rör sig till fots eller på cykel på väg till skolor, arbetsplatser och butiker. I takt med att byggverksamheten förändras måste det hela tiden öppnas nya tillfälliga gång- och cykelbanor. Ibland behövs också nya alternativa sträckningar för biltrafiken. Det kräver i sin tur ständigt nya skyltningar som visar hur fotgängare, cyklister och bilister ska ta sig fram. Jenny har fyllt 30 år och är inne på sitt elfte år som anställd hos NCC. Bland yrkesarbetarna i Rissne är hon den enda kvinnan, men på andra positioner finns kvinnor, däribland arbetsledare. På andra arbetsplatser i Stockholm finns också några till kvinnliga yrkesarbetare inom NCC, som Jennys äldre syster som sedan några år tillbaka arbetar för samma företag. Jenny skjuter ner skyddsglasögonen och öppnar åter igen grinden till det inhägnade arbetsområdet. Hon säger att hon trivs bra och är stolt över sitt jobb: – Jag har skaffat mig yrkeskunskaper som känns meningsfulla. Att jobba med mark- och anläggning har blivit en viktig del av min identitet. stockholm@seko.se


12

Kultur

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

Strejker.

Byggbranschen expanderade snabbt när de stora

städerna växte i slutet av 1800-talet. Det tyngsta arbetet på byggena utfördes av kvinnor som kal�lades murarhantlangerskor, eller mursmäckor. De bar upp murbruket i stora hinkar, som tillsammans vägde cirka 60 kilo. Arbetsdagarna var ofta tolv timmar långa. Det var vanligt att murarhantlangerskorna var ogifta, och/eller ensamstående mödrar. De var illa ansedda och hade dåligt rykte. Dessutom hade de sämst lön på byggena. Men utan murarhantlangerskorna skulle det inte bli några hus byggda, och ingen vinst för byggföretagen. Tänk om de ställde ner sina hinkar? Den 4 juli 1888 bestämde sig murarhantlanger-

skorna vid ett bygge på Fleminggatan på Kungsholmen i Stockholm att vägra arbeta om de inte fick 18 öre i timmen. De gick genom staden och fick med sig kamraterna på andra byggen. En del av de manliga byggnadsarbetarna hånade dem, men de fortsatte lugnt ändå. På bygge efter bygge stannade arbetet. Efter några dagar gick byggföretagen i Stockholm med på att betala murarhantlangerskorna 18 öre i timmen. Anledningen till att vi känner till strejken är att den uppmärksammades i den borgerliga pressen. Svenska Dagbladet skrev om händelsen under rubriken ”Fruntimmersstrejk”. Tidningen berättar att polisen följde med för att bevaka murarhantlangerskornas marsch genom staden, men också att allt gick lugnt till. Den fackliga kampen började ofta ute på arbets-

platserna, först senare kom organisationerna. Murarhantlangerskorna fick ett fack att gå med i. De hamnade i Murarbetsmännens fackförening (som trots namnet även tillät kvinnor att bli medlemmar) – en av föregångarna till dagens Byggnads. På Kungliga bibliotekets databas tidningar. kb.se kan man bläddra i gamla tidningar och läsa mer om byggstrejken 1888. Kalle Holmqvist

ILLUSTRATION: KALLE HOLMQVIST

l  Fackföreningarna började växa fram på allvar i slutet av 1800-talet. Men det var få arbetare som var medlemmar. Alla hade inte ens ett fack att gå med i. Många fackföreningar var bara till för yrkesutbildade. Okvalificerade arbetare, så kal�lade hantlangare, eller tillfälligt anställda daglönare (1800-talets timmisar) kunde inte gå med. Några fackföreningar (dock långtifrån alla) släppte inte ens in kvinnor. Kvinnliga arbetare hade lägre lön och blev ofta utsatta för sexuella trakasserier av chefer och manliga arbetskamrater.

ILLUSTRATION: KALLE HOLMQVIST

När murarhantlangerskorna strejkade vilt

Den första strejken i Sverige – gruvdrängarna blev förbannade När började svenskarna strejka? Den första belagda strejken på svensk mark skedde 1491 i Åbo (som då hörde till Sverige). Hamnarbetarna vägrade arbeta i protest mot att köpmännen ville sänka deras löner. Strejken slutade med seger, lönesänkningen drogs tillbaka.

På 1500-talet var lönearbetarna, som gruvdrängarna, ytterst få. De flesta svenskar levde på jordbruk. Majoriteten av bönderna ägde egen jord. Bönderna var ofta mycket fattiga, men de hade i alla fall sina åkrar. De som arbetade åt andra mot lön ägde bara en sak som de kunde försörja sig på – sin arbetskraft. Men de hade å andra sidan sin kollektiva styrka. De kunde gemensamt vägra att arbeta.

l  Vi vet väldigt lite om de tidigaste strejkerna. De skymtar bara förbi i gamla källor, till exempel i ett argt brev från Gustav Vasa. Gustav Vasa blev kung 1523. Han centraliserade makten och gjorde staten (och inte minst sig själv) rik, bland annat genom att ta kontroll över gruvorna. I Sala i Västmanland fanns stora silverfyndigheter. Silvret som bröts fram fick enbart säljas till staten. Det användes för att göra mynt eller lagrades i kungens skattkammare. Gruvorna drevs genom en samverkan mellan offentligt och privat. Kungen överlät själva affärsverksamheten till bergsmän, som var en slags företagare.

Det första beviset för att gruvdrängarna i Sala strejkat

Men någon måste ju bryta fram silvret ur berget och

släpa upp det till marken. Det tänkte bergsmännen knappast göra själva. Arbetet utfördes av anställda arbetare, som kallades gruvdrängar. (Från och med 1600-talet fanns även kvinnliga gruvarbetare – gruvpigor. Eventuellt arbetade kvinnor i gruvorna redan tidigare, men det vet man inte säkert.)

är från 1552. Det enda vi vet om strejken är det som står i ett brev som Gustav Vasa skrev på Västerås slott. Brevet är riktat till gruvfogden, chefen för verksamheten. Kungen skriver att han är mycket missnöjd. Gruvfogden har inte använt tillräckligt hårda tag mot gruvdrängarna, som har gjort ”stort myteri” för att de är missnöjda med lönen. Gustav Vasa kräver att de strejkande grips och förs till honom. Han berättar att han har skickat soldater till Sala. Det finns inga uppgifter om hur det slutade. Men det gick troligen inte särskilt bra för gruvdrängarna. Gustav Vasa var känd för sina hårda nypor. Även under 1600-talet slogs strejker i gruvorna ner brutalt. På 1800-talet växte antalet lönearbetare kraftigt. Då började de bli så många att de kunde bilda fackföreningar och få igenom sina krav lättare. Men det är en helt annan historia. Kalle Holmqvist Författare och journalist som regelbundet kommer medverka i Första Linjen med historiska artiklar.


Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

Av Far Efter Joh naz Arbabi annes Anyuru Urprem iär 15 okt

Med stöd från Region

Handens rörelser

Vi vill gå på …

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar Teater! Johannes Anyurus bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar har blivit pjäs, i regi av Farnaz Arbabi. En terroristattack mot en serietecknare, och en islamist som säger sig vara från framtiden – en fascistisk framtid där böcker kan förbjudas och där människor kan tvingas in i läger där den enda maten är fläsk. Science fiction om

lm och Stockho

Drömmen om en röd fåtölj

hopp och hopplöshet i dagens Europa, om vänskap och svek, och om terrorns och fascismens mekanismer. Är det möjligt att resa i tiden och därigenom hindra en katastrof? Skynda att köpa biljett, flera av föreställningarna är redan utsålda!   Premiär 15 oktober, spelas till december vid Sergels Torg, www. ungaklara.se Vi vill fundera över …

Nina Björks nya bok Om man älskar frihet (Wahlström & Widstrand, 2020), Nina Björks bok om liberalismens syn på frihet. Mycket av det Björk skriver väcker uppmärksamhet. Under det rosa täcket från 1996 är än idag en feministisk klassiker. Hon har senare skrivit om pengar och människors värde, Rosa Luxemburg, kapitalism och socialism. Vi tror att också Björks senaste bok kan väcka många tankar. Inte minst om hur det kan pratas så mycket om frihet även när det faktiskt inte finns så mycket av den varan.          Linnea Garli

är ett gigantiskt slöseri med pengar. ”Samhället fastnar i systematisk dumhet”, konstaterar han. Men varför ska vi ha det så här? Boken visar att försämringar inte blir till av en slump, utan för att människor med mycket makt fattat beslut om det. Det betyder också att det skulle vara möjligt att välja en annan väg. Kapitalets automatik är en väldigt intressant bok om hur olika samhällsproblem hänger ihop. Den är fullspäckad med fakta men också ganska lättläst. Kalle Holmqvist

Utdrag ur Mikael Nybergs bok Kapitalets automatik Eva hade delat ut post i nästan 20 år. Plötsligt gick ringfingret på vänsterhanden inte att räta ut efter jobbet. Det var låst i vinkel in mot handflatan. Signalerna från hjärnan genom nervbanorna gav ingen reaktion. Kontakten tycktes vara bruten. Först efter en stund, som av sig självt, rörde sig fingret. Smärtor i vänster knä påminde om oräkneliga steg upp och ner i förortens trappor, men den märkliga förändringen i hennes hand var något nytt. Den hade att göra med automatiseringen av brevsorteringen, men viktigare var något annat: omvandlingen av det allmännyttiga Postverket till vinstdrivande aktiebolag. Med konkurrensutsättningen följde chefer med anspråk på att företräda företagsamheten. De hade rörelsefrihet. De pekade med hela handen. Förr hade brevbärarna självständigt ansvar för sina distrikt. När de sorterat posten på morgonen och delat ut alla försändelser kunde de gå hem. Det var en drivkraft att jobba undan. Nu var betingen avskaffade. Ledningen för aktiebolaget Postnord försökte förtäta arbetsdagen och

Bio.

lms stad

När digitalisering nyttjas för att försämra villkoren l  Journalisten Mikael Nyberg har skrivit flera reportageböcker där han kritiserar nedskärningar och privatiseringar. Hans nya bok Kapitalets automatik (Verbal förlag, 2020) beskriver hur digitaliseringen används för att försämra villkoren på arbetsplatserna. I stället för ett friare yrkesliv får vi ett som är mer övervakat och uppstyckat. Nyberg skriver också om hur illa migrantarbetare och flyktingar blir behandlade och om hur storföretagen slår sig in på nya marknader när offentlig verksamhet läggs ut på entreprenad. Privatiseringarna

Sociala medier.

FOTO: AMIR HANNA/UNSPLASH

Felicia Stenroths nya roman Handens rörelser (Nordstedt, 2020). Ida jobbar på ett callcenter där samtalen betygsätts. Hon har oregelbundna arbetstider och även arbetskamraterna skiftar. Hur påverkas livet av fattigdom och det socioekonomiska arvet? Och hur påverkas kärleken, här till larminstallatören Edita? En berättelse om fattigdom, solidaritet och skönhet.

Stockho

13

driva upp arbetstakten med nya rutiner. Från terminalerna kom brev i storlekar upp till C5 färdigt sorterade med den artificiella intelligensens hjälp. Sinnrika apparater läste automatiskt av namn och adress. I början radade brevbärarna in de maskinsorterade breven bland övriga försändelser. Men då gick en del av tidsvinsten med automatiseringen förlorad. Cheferna bestämde därför att C5-breven skulle bli ett eget ”flöde”. Som ett rinnande vatten skulle försändelserna nå adressaten. Men för brevbärarna tilltog den dagliga friktionen. Eva berättar: – Förut hade jag som mest tre buntar att hålla reda på när jag klev in genom porten: breven, reklamen och paketen. Men nu var breven delade i två: de maskinsorterade från terminalen och de som jag själv sorterat på kontoret. Jag fick hålla C5-orna mellan tummen och pekfingret och fixera de stora breven med ringfingret mot underarmen. Hennes kropp blev en förlängning av automatiken i brevsorteringen och snart var det ingen ordning på handen längre. Ringfingret låste sig i flödet. Kapitalets automatik, Verbal förlag, 2020

Vad är på riktigt i en influencers värld? l  Influencers är personer med konton på sociala medier som har ett stort antal lojala följare. Ibland nischade inom en viss genre som resor, mode eller mat. Att influencers idag har blivit makthavare råder det ingen tvekan om. Personliga känslor och livsupplevelser blandas med så kallade samarbeten (det vill säga reklam) utan att det ibland är riktigt är klart vad som är vad. Influencers är mer än Isabella Löwengrip och Bianca Ingrosso. Greta Thunberg, Joakim Lamotte, Linnea Claesson eller den växande skara kroppspositiva konton på Instagram kvalar också in i genren fast de säger sig i första hand ha en politisk eller aktivistisk approach. Influencer-genren är så pass ny att den knappt behövt genomgå någon granskning innan den nyutkomna boken Badfluence av Julia Lundin och Yasmine Winberg. Den beskriver hur en dramaturgi beräknande sätts upp av influencers på de sociala plattformarna för att generera fler lajks, fler klick Badfluence, Julia – och mer pengar. Något som att Lundin & Yasmine föda barn på YouTube kan verka Winberg, Atlas, hudlöst och generöst men hur det 2020. kan öka följarantalet och mängden samarbeten är samtidigt väl kalkylerat. Reklam för spelbolag, låneinstitut eller skönhetskliniker bakas ogenerat in i historien om personens egna toppar och dalar i livet. Influencerns personliga sätt får dig att tro att den är din digitala vän, men där gömmer sig samtidigt en budbärare av intressen större än den själv. För även värderingar och starka åsikter speglas hos våra influencers. Samma person som ena dagen sponsras av ett solglasögonmärke kan den andra uppmana oss att rösta på ett visst politiskt parti. Frågan hur oberoende influencern egentligen är dyker upp och att följare faktiskt är till salu. Kan också politisk propaganda vara till salu och kan den plattform många influencers har utnyttjas av andra än varumärken? Är influencers ett slugt sätt för politiska spindoktorer att nå ut till grupper som vanligtvis inte konsumerar traditionell media eller är det moraliskt förkastligt? Även om influencers är här för att stanna finns risken att den personliga relationen hämmar följarens källkritiska öga och att ett liv som till mångt och mycket är en kuliss tas för verklighet. Monika Roll monika.roll@seko.se ANNONS

vill du vara med?

runös vintersalong 2021 Vintersalongen är en jurybedömd utställning som står öppen för alla som är medlemmar i ett LO-förbund eller deltagare på Runös Folkhögskolas kurser. Inför vintersalongen 2021 vill vi få in en så bred representation av konstärliga genrer som möjligt. Läs mer om projektet på vår hemsida:

www.runo.se

FOTO: JONATAN MOERMAN/UNSPLASH

Tre kulturtips. Vi vill läsa …

Kultur

Första Linjens Linnea Garli tipsar om Handens rörelser (bok), Om man älskar frihet (bok) och De kommer att drunkna i sina mödrars tårar (teater).

l  Med en trött suck trycker jag på den röda knappen och dumburken förbereder sig för nattens dvala. Vi är missnöjda med varandra. Jag för att den inte ger mig det jag behöver och dumburken för att jag använt den allt för ofta. Så många kvällar i Coronasverige, fast i socialdistansering med dumburken som sällskap. Hur många serier och filmer jag än sett via streamingtjänster är det ändå inte samma sak? Jag vill ha den stora duken och den röda fåtöljen. Jag vill köpa popcorn och spana ut över publiken medan jag funderar över deras hemligheter. Jag vill gå på bio! Det har varit ett svårt år för oss filmälskare. För med handen på hjärtat. 32 tum eller 75 spelar ingen roll. För mig är film bäst på bio. Biohösten ser allt annat än stark ut. Många premiärer har skjutits upp medan andra gått direkt till streamingtjänster eller pay per view. För en oldschool filmälskare som jag själv känns konceptet märkligt och fullt av brister. För vem vill betala dubbla biljettpriset när man sen ändå ska se filmen hemma på TV:n. Men allt är inte förlorat för än finns guldkorn i biomörkret. Hyllade regisören Christopher Nolans actionspäck-

ade storfilm Tenet är en av höstens mer omtalade premiärer och finns nu på biograferna. Kanske kan den dämpa suget för oss som tålmodigt väntar på den senaste Bondfilmen No time to die. Filmen skall ha premiär i november men premiären har skjutits upp så många gånger att ingen riktigt kan säga när vi återigen får se Daniel Craig på bioduken. För er som söker en krypande växande spänning kan The secrets we keep med svenskarna Noomi Rapache och Joel Kinnaman i huvudrollerna vara värd ett försök. För vem är skyldig eller oskyldig och vilka hemligheter finns bakom fasaden? 2020 är året du superhjältarna lyst med sin frånvaro. Kanske behöver vi en Captain Corona men ännu har ingen tagit upp manteln. Knappt hade Birds of Prey haft premiär innan corona slog till och filmer som Black Widow, Wonder Woman 1984 och Venom 2 har alla hamnat i frysdisken i väntan på upptining. Kanske kan skräckthrillern ”The new mutants” ändå mätta en del av behovet även om filmen delvis sågats av sina kritiker. Ingen höst är komplett utan en katastroffilm.

Denna gång heter filmen Greenland om filmen är ett guldkorn eller en katastrof återstår att se. För älskare av humoristiska dramakomedier kan nytolkningen av Charles Dickens klassiker David Copperfield vara värd en titt. Böckerna är i sig är fulla av humor och ironi och väl värda att läsa. Kanske är räddningen ändå höstens klassiker. Stanley Kubricks A Clockwork Orange och Eyes Wide Shut är båda värda en andra titt. För er som inte var med när det begav sig är en djupdykning ner i Kubricks filmskatt inget ni kommer att ångra. Skulle det inte vara i er stil så kan John Carpenters dystopiska actionklassiker Flykten från New York vara ett alternativ. Beslutet är som alltid ert och kanske kan årets coronakollaps få er att upptäcka filmer ni kanske aldrig annars skulle sett. Stefan Pagliarini


14

Utblick

Notiser.

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

Först i led. Facket i fronten för protesterna i Belarus.

Vietnam

Protester i Minsk, Belarus’ huvudstad, mot Lukasjenko den 16 augusti i år.

Löfte om oberoende lokala fack i Vietnam

FOTO: CREATIVE COMMONS

l  I Vietnam tillåts endast den statligt kontrollerade fackföreningsrörelsen VGCL. Men nu har regeringen lovat att det kommer att bli tillåtet att bilda oberoende fackliga organisationer från och med 2021. Om löftet förverkligas kommer det att innebära ett nytt steg i landets fackliga historia. Lagförslaget – som kallas en Ny kod för arbetslivet – har väckt stor uppmärksamhet. De oberoende fackliga organisationerna kommer dock enbart att vara tillåtna på arbetsplatsnivå. På förbundsnivå kommer samma regler gälla som tidigare, att förbunden måste anslutna sig till VGCL för att bli lagliga. Samtidigt har det tagits initiativ till att flytta positionerna ännu mer. Ett av dem är gruppen ”Vietnamese Independent Union” (VIU) som bildades under 2020 och som har en egen webbsida. Det uttryckliga syftet är att på sikt få bilda en oberoende facklig struktur. VIU öppnar samtidigt för att ha en fortsatt dialog med VGCL, den hittills enda lagliga fackliga rörelsen.

Sydafrika

Fackligt krav i Kapstaden på lägre pris på vatten l  Cosatu, den fackliga centralorganisationen i Sydafrika, har i hårda ordalag attackerat de lokala myndigheterna i Kapstaden för att ha drivit upp priset på vatten. Nu kräver Cosatu att hushållens kostnader för vatten sänks. – För sex år sedan var kostnaderna för vatten bara hälften av vad de är idag. De höga priserna slår stenhårt mot fattiga familjer. Nu måste priserna sänkas, säger Malvern de Bruyn, från Cosatu. Om inte ledningen för Kapstaden sänker vattenpriserna kommer Cosatu inleda en kampanj tillsammans med en rad andra folkrörelser och kyrkor. – Särskilt i dessa tider av pandemi måste människor ha tillgång till vatten. I annat fall går det inte att klara hygienen, säger Malvern de Bruyn.

Kina

Ingen Piketty i Kina Den franska ekonomen Thomas Piketty har kommit med en ny bok Kapital och ideologi (2020). Fokus är vad som händer med jämlikheten och varför de ekonomiska klyftorna ökar inom de flesta länder. Boken har översatts till svenska, men någon översättning till kinesiska blir det inte. Piketty har visserligen hyllats av den kinesiska presidenten Xi Jinping, men de kinesiska myndigheterna har krävt att vissa avsnitt i boken censureras om den ska ges ut i Kina. Bland annat vill de kinesiska myndigheterna ta bort de avsnitt som handlar om ökade ekonomiska klyftor i Kina. De ogillar särskilt att Piketty påpekat att det saknas arvsskatt i Kina (den är för övrigt borttagen även i Sverige). Piketty vägrar dock att gå med på några som helst strykningar. Det har lett till att utgivningen stoppats.

31 000

Världen. Många jobb i världen har försvunnit på grund av coronapandemin. FN organet ILO (International Labour Organisation) uppskattar att det handlar om cirka 500 miljoner arbeten. Det motsvarar en nedgång i antalet arbetstimmar med 17,3 procent jämfört med i december förra året. Samtidigt har arbetarnas inkomster globalt minskat med 3 500 miljarder dollar, det vill säga cirka 31 000 miljarder kronor.

Belarus

Järnvägsarbetarna går i bräschen i protesterna mot Lukasjenko I Belarus fortsätter de så kallade söndagsdemonstrationerna då människorna går ut på gatorna och protesterar. Ett kännetecken är att människor samlas utifrån yrkesgrupper. Järnvägsarbetare kommer tillsammans med egna flaggor, vårdanställda kommer i grupper, lärare kommer tillsammans liksom studenter. Protesterna sker inte bara i centrala Minsk utan över hela Belarus och i många av Minsks förorter. l  De folkliga protesterna i Belarus har vuxit snabbt. Landet är idag den enda diktaturen som finns kvar i Europa. Visserligen genomförs politiska val, men alla vet att de är riggade. Det senaste valet hölls den 9 augusti. Officiellt fick Lukasjenko, som varit president sedan 1994, en majoritet av rösterna. Men misstankarna om valfusk var starka och allt fler människor samlades på gatorna och krävde nyval. Den 17 augusti hade missnöjet växt till stora demonstrationer och strejker. Därefter har protesterna fortsatt. En viktig bas för att kanalisera missnöjet är de oberoende fackliga organisationerna. De finns en handfull oberoende fackliga organisationer i landet som under lång tid slagits för att överleva. Företrädare för dessa organisationer har återkommande trakasserats av polis och det har varit nästan omöjligt att registrera oberoende lokala fackföreningar. Numerärt är de oberoende organisationerna små. Uppskattningsvis har de tillsammans omkring 10 000 medlemmar. Men nu när protesterna mot regimen har skjutit fart har dessa organisationer blivit viktigare. De går i bräschen för att åstadkomma en demokratisering.

Fakta.

Belarus l Huvudstad: Minsk (ligger 84 mil från Stockholm) l Grannländer: Ryssland, Ukraina, Polen, Litauen och Lettland. l Befolkning: 9,5 miljoner. l Språk: Vitryska eller ryska. l Valuta: Belarusiska rubel. l President: Aleksandr Lukasjenko (nedan).

l Känd person: Svetlana Aleksijevitj (fick nobelpriset i litteratur 2015). l Konst: Målaren Marc (1887–1985) föddes i byn Lozna strax utanför staden Vitsebsk i dagens Belarus. l Stöd från Sverige: Palmecentret har länge gett stöd till de oberoende fackföreningarna i Belarus.

En av de yrkesgrupper som särskilt aktivt deltagit

i protesterna är järnvägsarbetarna. De har varit ledande vid flera protester och uppfunnit nya sätt att visa sitt missnöje, bland annat genom att spela musik som förknippas med kritiken av Lukasjenko. En annan ny facklig metod som uppfunnits av aktivister inom de oberoende rörelserna är så kallade ”italienska strejker”. De går ut på att noga följa alla instruktioner i arbetet som finns på arbetsplatserna. I det byråkratiska Belarus är dessa nämligen så många att det blir nästintill omöjligt att utföra det arbete som ska utföras. En fråga som upprör många anställda är det svaga anställningsskyddet. Nästan alla är anställda på visstid och ingen anställning varar mer än fem år. Vanligtvis pågår en anställning högst i tre år. Det gör det också farligt att protestera. Den som höjer sin röst riskerar att bli arbetslös. Ett förslag som gjorde många upprörda var Luka-

sjenkos idé om en så kallad ”parasitskatt”. Förslaget lanserades 2017 och gick ut på att alla som saknade en officiell registrering på arbetsmarknaden, de vill säga de som var arbetslösa eller jobbade svart, skulle betala en skatt på motsvarande drygt 200 svenska kronor. I praktiken innebär det en extra utgift för arbetslösa som redan från början levde i armod. Efter protester tvingades Lukasjenko att tillfälligt skjuta upp genomförandet av förslaget. Till sist blev det ändå klubbat, men i något modifierad form. Vid sidan av den oberoende fackliga rörelsen finns den stora statskontrollerade fackföreningsrörelsen FTUB. Den har många medlemmar, men det är i princip obligatoriskt att ansluta sig till FTUB om man är statligt anställd. Det handlar om stora grupper. Två tredjedelar av tillverkningen i landet sker vid industrier som ägs av staten och staten kontrollerar också huvuddelen av transporter, sjukvård och utbildning. Mats Wingborg stockhom@seko.se


K

Första Linjen 3/2020 sekostockholm.se

Han hävdade att företaget hade klarat sig utan fackförening i sju år och nog skulle klara sig bra i fortsättningen också. Men en ny fackklubb blev det.

15

Kamraten

Christina Orhagen

Christina Orhagen:

FOTO: MATS WINGBORG

En hund som kan nosa sig till droger borde också kunna hitta svamp År 2009 började Christina Orhagen att jobba på Kronobergshäktet. Sedan dess har mycket blivit annorlunda. Den stora förändringen kom efter att en kvinnlig vårdare vid häktet i Flemingsberg blev ihjälslagen av en intagen 2011. – Reglerna ändrades dramatiskt. Vi fick inte längre jobba ensamma tillsammans med en intagen. Vi skulle alltid vara minst två. Kontrollerna och övervakningen blev också striktare. Numera måste alla som ska in på häktet passera en röntgendetektor. Det gäller även personalen. Alla väskor röntgas. l

Men Christina har själv aldrig varit rädd. Nej, hon skakar på huvudet. Hon blev inte ens skakad när en arg intagen slängde hela sin frukost på henne genom luckan i cellen. Ja, samhället har blivit hårdare, det återkommer Christinas till, även om hon inte själv har blivit drabbad. Som anställd på häktet har Christina bra koll på brottsliga gäng i Stockholmsområdet. Hon berättar att medlemmar från olika gäng ofta måste hållas isär. Det är risk för våld om två personer från rivaliserande gäng befinner sig på samma våningsplan. – Vad som också hänt är att narkotikan blivit allt viktigare. Den som möter en drogpåverkad person kan få en smäll bara genom att fråga om vad klockan är. Sedan är det en del som egentligen borde vara på psyket. Men där har det skett så stora neddragningar. Istället bor de kvar hemma och en del av dem hamnar i kriminalvården.

Christina växte upp i Nynäshamn. På den tiden var

kommunen ett starkt socialdemokratiskt fäste. Partiet hade styrt kommunen i evigheter och redan som barn blev Christina aktiv i Unga Örnar. Efter grundskolan började hon jobba direkt. Hennes första jobb var som städare på Amaranten i början av 1970-talet. – Världens bästa skitjobb. Förutom lönen fick jag också barnbidrag, jag hade inte fyllt 16 år. Idag är det inte så många som både har lön och barnbidrag. Pengarna räckte till den egna lägenheten. Jag minns fortfarande när jag skrev på kontraktet. Efter fler hotelljobb började Christina jobba på ABF:s distriktskontor, som vid den tiden låg i Råsunda. Vid anställningsintervjun fick hon frågan om hon visste vad en arbetarkommun var för något. – Det är den som styr i en kommun, svarade Christina. Hon hade aldrig tänkt på att ett annat parti än socialdemokraterna kunde ha makten.

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar. Vet du någon som vi borde intervjua? Mejla stockholm@ seko.se

Christina är medlem i Seko, hon sitter i klubbstyrelsen

FOTO: LAULA CO/ UNSPLASH

och är skyddsombud. Det har alltid varit självklart för henne att vara fackligt aktivt. Det kom med modersmjölken. Under årens lopp har hon också jobbat på två fackförbund. – Men inget av dem finns kvar idag. Jag har både varit på Industrifacket som gick ihop med Metall och på Grafiska fackförbundet som blev en del av GS. Hon har också erfarenhet av fackligt motstånd. När hon

i ungdomen jobbade på hotell Continental, efter Amaranten, var hon med och startade en ny klubb inom Hotell- och Restaurangfacket. Men då blev direktören sur. – Han hävdade att företaget hade klarat sig utan fackförening i sju år och nog skulle klara sig bra i fortsättningen också. Men en ny fackklubb blev det. Christina bor i Enskede. Därifrån cyklar hon till Kronberghäktet på Kungsholmen. Hennes nya hobby är att lyssna på ljudböcker samtidigt som hon cyklar. Hon har redan betat av mängder med böcker inom flera olika genrer. – De blir mer ljudböcker än att jag läser själv. Nu närmar sig pensionen. Christina är född 1958, så

En tollare.

det är inte så många år kvar. Hon är nöjd med sin tid i olika jobb, men ser också fram mot ett nytt skede av livet. Christina lever ensam, hennes två barn är vuxna. Hon har också två barnbarn och i Nynäshamn bor hennes mamma som hon hälsar på med jämna mellanrum. Men även inräknat engagemanget för familjen kommer hon få mer tid över efter pensionen och större möjlighet att styra sin egen tid. – Min plan är att plocka mer svamp och kanske skaffa hund. Vad blir det för ras?

– Vi hade en tollare på jobbet under en tid. Den hade till uppgift att hitta narkotika och var fantastiskt fin. Jag blev väldigt förtjust. Kan de hitta droger borde de också kunna hitta svamp. Kanske skaffar jag själv en tollare och dresserar den till att bli svamphund. Mats Wingborg stockholm@seko.se


16

Sist

!

Håll dig uppdaterad

Kontakt Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 171 21 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Besök oss på www.första-linjen.se

Krönika. Vaffanculo, nu ska det bli åka av i mellanmjölkens land!

Mästerprovokatören från Rimini

I

det slitna kyffet knappt 100 meter från den antika Tiberiusbron står luften stilla. Cafévärdinnan hade samlat ihop alla gamla pinnstolar i rader framför TVn. Där satt nu stammisarna, randiga av solljuset som strilar in mellan girlanderna i dörrhålet. Det var nästan uteslutande äldre män, parkerade i andlös tystnad och förväntan. Det är VM i fotboll och Italien ska spela en avgörande match där man är tvungen att ta minst en poäng för att gå vidare i turneringen. Hela Italien står stilla! Lycka eller katastrof! Det är några minuter kvar till avspark då det mörknar i lokalen. I dörrhålet står en lång mager man med håret lite på ända, skrynklig poplinrock och lång halsduk. Den något udda personen går genast fram till den främsta raden för att belevat och lugnt förklara att på grund av sin onda rygg och sina långa ben måste tyvärr någon av herrarna flytta på sig. Efter lite knorrande och muttrande får han sin plats. En av gubbarna flyttar bakåt i lokalen. Väl på plats så vänder sig den långe om och uttalar det förbjudna; Italien kommer att förlora med 2–1. Reaktionen är omedelbar. ”va, är du inte italienare, va fan menar du”, ”din idiot, du kan inte ett skit om fotboll”, kommentarerna haglar.

Italien efter en stund kvitterar. Den långe provokatören håller sig lugn ett tag men efter en stund åker armarna upp i luften med fingrarna formerade till 2–1. Gubbarna har nu av spänningen i slutet av matchen blivit så nervklena att de inte orkar reagera. Då händer det outtalbara, motståndarlaget gör 2–1. Den långe reser sig, med fingrarna i en 2–1 gest backar han ut genom dörrhålet, stolarna haglar mot honom. Cafévärdinnan har nu gett upp. Hon kan inte längre besinna sig, istället väser hon mellan tänderna ”döda honom”. Utan tecken på minsta ryggont slinker han runt husgaveln med ett leende i mungipan.

D

etta semesterminne dyker upp i skallen när jag med stigande förvåning på länk följer LO:s repskap inför LAS-förhandlingarna. Under hot från en för oss katastrofal offentlig utredning tillsatt av regeringen, ska LO under fredsplikt försöka förhandla fram en uppgörelse. Den måste dessutom resultera i en bättre ordning än idag med alla osäkra anställningar eftersom den hamnar i ett ömsesidigt avtal istället för en lag som man kan kämpa emot. Jag ser därför fram mot en livad tillställning där diskussionerna går höga. Men ack nej, här sitter man still i båten, mötet glider på utan störande inslag. Det är just därför mästerprovokatören från Rimini dyker upp i mitt minne. Jag frammanar bilden av en lång mager man med håret lite på ända, med skrynklig poplinrock och lång halsduk som tar sig fram till talarstolen samtidigt som han tänker: Vaffanculo! Nu ska det bli åka av i mellanmjölkens land.

S

ituationen eskalerar en bit in i matchen när motståndarlaget gör 1–0. Den långe reser sig upp, vänder sig om och visar med fingrarna i luften 2–1. Nu brister det fullkomligt i lokalen. Vissa skriker kasta ut honom, andra höjer sina stolar i luften för att gå till attack. Den paranta cafévärdinnan som vanligtvis både kan tjusa och sätta gubbarna på plats med lika gott resultat gör nu sitt yttersta för att lugna ner situationen. Hon får hjälp då

Tiberiusbron (Ponte di Tiberio) i Rimini, Italien. FOTO: ALESSANDRO MORESCO/ UNSPLASH

Sudoku.

stockholm@seko.se

Stefan Granér

Quiz. Rätt svar: 1, 1, X, 1, 1, 2, 1, X, 1, 1

1

5

9

1

Det unga Stockholm

2

9

9

6

3

2 9

8

6

3

2. En undersökning visade nyligen vilket extrajobb som var populärast i Stockholm bland ungdomar. Vilket jobb kom på första plats? 1. Barnvakt. x. Hundvakt. 2. Ombudsman i facket.

1

2 1

2

7

3. Maria Ungdom ger stöd och hjälp till unga med, ja vad då? 1. Problem med alkohol, droger och kriminalitet. x. Problem med alkohol, droger och spel. 2. Problem med alkohol, droger och sexmissbruk.

8

1 7 3 8 4 6 2 9 5

5 2 8 3 7 9 1 4 6

9 6 4 2 5 1 7 8 3

2 9 1 7 6 8 5 3 4

4 3 7 5 9 2 6 1 8

6 8 5 4 1 3 9 7 2

Vänd och se om du fick alla rätt!

4

3 4 6 9 2 7 8 5 1

Sudoku – lösning

6

7 5 2 1 8 4 3 6 9

9

8 1 9 6 3 5 4 2 7

4

8

4 3

7

1. Jobbtorg Stockholm för unga, som drivs av Stockholms stad, erbjuder stöd och vägledning till unga som varken studerar eller arbetar. Hur gammal ska man vara för att få hjälp? 1. 16–29 år. x. 18–25 år. 2. 16–24 år.

4. Generation Z är ungdomar i åldern 16–25 år. En undersökning visade nyligen vilken social medieplattform som är särskilt populär i denna grupp. Vilken handlar det om? 1. Instagram. x. Snapchat. 2. Tiktok.

5. I Stockholms stad finns 971 förskolor och 256 grundskolor – men hur många gymnasieskolor finns det? 1. 95. x. 65. 2. 48. 6. En växande sport bland unga går ut på att smidigt klättra över och forcera olika hinder i stadsmiljö. Vad heter sporten? 1. Friscent. x. Stadsorientering. 2. Parkour. 7. Bruket av tobak minskar bland unga, det gäller både rökning och snusning. Hur stor andel flickor i årskurs 9 är det som snusar? 1. 3 procent. x. 1,7 procent. 2. 0,04 procent. 8. Vem är Philip Botström? 1. En framgångsrik influencer. x. Ordförande i SSU. 2. Sångare i Dyngbaggarna.

9. Vem är Jonna Lundell? 1. Ansvarig för en av Sveriges största Youtubekanaler och författare till boken PMS-kossan. x. Ledare för nätverket Ungdomar mot rasism och fascism och författare till boken Därför slår jag morfar. 2. Ungdomsförhandlare inom Seko Stockholm och författare till boken Unghinkarna hade rätt. 10. På Bjurholmsgatan på Södermalm finns en lekplats för små barn. Miljön har skapats för att påminna om hur Södermalm såg ut under den senare hälften av 1800talet. Vad heter den prisbelönta lekplatsen? 1. Byggartäppan. x. Husparken. 2. Miniatyrsagan.