Första Linjen 2/2018 by Första Linjen

Posttidning B

Ledare. Skumraskaffär hotar jobben på Tumba Bruk. Ledare: Gunnar Westin s. 2

Debatt. Sex fackliga företrädare: Vi sviker aldrig solidariteten med människor på flykt.

Först, s. 2

Kandidaterna. Runt om i länet kandiderar Sekomedlemmar till politiska uppdrag. Möt dem i vår specialbilaga. Bilaga med Seko-kandidater för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i höstens val.

Reportage.

På natten tillhör stationen Jesse Jacinda Bröms, för det mesta kallad Jesse, arbetar natt som stationsvärd på T-Bergshamra. Medan stationen är stängd ska hon först städa den, för att sedan öppna den igen.

Utrikes

Kamraten

Rapport från årsmöte

Stora protester i Frankrike

Målare och dansbandstrummis

Den franska presidentens förslag om försämrade villkor för järnvägsarbetarna möter motstånd.

För den tidigare brevbäraren Erika Parmsund är musiken det roligaste som finns.

Utrikes, s. 14

Kamraten, s. 15

Uttalande som antogs, val som förrättades och besök av kända personer. Mycket hände på Seko Stockholms årsmöte. Nyheter, s. 4–5

Posttidning B

Nyheter

Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, 17121 Solna

Reportage, s. 8–11

FOTO: JOSÉ FIGUERUA

Först

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år. Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Gunnar Westin, Linnea Garli, Håkan Englund, Charlotte Rinaldo, Stefan Granér och Karin Åkersten. Medverkande i detta nummer: Jennie Aquilonius, José Figueroa, Calle Fridén, Linnea Garli och Mats Wingborg. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Hall Media Tryck AB, 2018.

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 0770-45 79 00. E-post: stockholm@seko.se.

Ledare.

Skumraskaffär hotar jobben på Tumba Bruk

Debatt. Försvara solidariteten med människor på flykt! Förstörda hem i Homs, Syrien. FOTO: XINHUA/PAN CHAOYUE/CC

yligen varslades 170 anställda och ytterligare 60 bemanningsanställda på Tumba Bruk, merparten Seko-medlemmar, om uppsägningar. Orsaken: Arbetsgivaren Crane har beslutat att flytta hela tryckeriverksamheten till skatteparadiset Malta. Där har man gett sig i kast med en av Maltas mäktigaste statstjänsteman, Keith Schembri. Hans namn har förekommit i Panamaskandalen, och han misstänks för att ha ägnat sig åt penningtvätt. Schembri har sett till så att Crane får generösa statsbidrag för att starta upp produktionen, och i utbyte för sina tjänster för Crane får Schembri lukrativa serviceavtal för det nya tryckeriets maskiner, som Schembri äger licenserna till. Om beslutet verkställs riskerar det att innebära slutet för tryckeriet på Tumba Bruk, som varit verksamt på uppdrag av Riksbanken alltsedan banken lät bygga det 1755. Tumba Bruk är det enda tryckeri i Sverige som har kapacitet att trycka sedlar. Riksbanken, vars avtal med Crane reglerar att sedelproduktionen ska bedrivas på just Tumba Bruk, har meddelat att sedelproduktionen inte ska följa med till Malta. Istället överväger man alternativ i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Att avveckla förutsättningarna för en egen sedelproduktion borde kunna diskuteras inte minst ur försvarspolitisk synpunkt. Utifrån en facklig utgångspunkt innebär Cranes beslut ytterligare

ett exempel på hur företagens jakt på vinster driver fram uppsägningar. En del förståsigpåare vill ofta anföra att exporten av industrijobb till andra länder är resultatet av ett alltför högt skattetryck, och att det är för dyrt och krångligt att driva företag i Sverige. En snabb titt på hur det faktiskt ser ut ger inte mycket täckning för det argumentet: Sverige är i alla avseenden ett av de bästa länderna att driva företag i enligt alla internationella jämförelser. Sverige hamnade på femte plats på finanstidningen Forbes lista över länder med bäst förhållanden för företag 2016. Där ingår förutom skatter även parametrar som äganderätt, byråkrati, innovation, teknologi, korruption och frihetsgrad. Men låt oss för en stund uppehålla oss vid skatter: Bolagsskatten har sänkts i flera steg de senaste 20 åren och ligger nära genomsnittet i EU (22 %). Dessutom är förmögenhetsskatten i princip helt avskaffad. Det är bl.a. detta som bidragit till att antalet svenska miljardärer de senaste tio åren växt till rekordnivåer: 2017 kontrollerade 184 svenska miljardärer förmögenheter på sammantaget 2 140 miljarder kronor. Det i sin tur motsvarar ungefär hälften av hela Sveriges BNP. Få länder i världen har en sådan koncentration av enorm rikedom i händerna på ett fåtal. Det är knappast synd om företagen i det här landet. De borde snarast bidra mer till den gemensamma välfärden. Att företag som Crane ändå väljer att flytta till skatteparadis är snarast ett argument för att bekämpa korruptionen, täppa till hålen och driva igenom progressivare skattelagstiftning även i dessa länder. Vad beträffar sedeltryckeriet på Tumba Bruk borde de politiskt ansvariga förtydliga att svensk sedelproduktion även fortsättningsvis borde utföras på svensk mark. Gunnar Westin, vice ordförande Seko Stockholm stockholm@seko.se

Vi sviker aldrig solidariteten med människor på flykt VALET. För oss i fackföreningsrörelsen är det självklart att stå upp för och försvara solidariteten med människor på flykt från krig och förtryck. När vi föreläser för förtroendevalda och besöker medlemmar på arbetsplatser talar vi alltid om vikten av att hålla ihop, av att vi organiserar oss och tillsammans driver våra frågor. Fackföreningen är en rörelse för alla arbetare, oavsett vart vi kommer ifrån eller våra övriga olikheter. Vi låter oss inte splittras. l Vi tar avstånd från den senaste tidens allt hårdare tongångar mot flyktingar, där partierna närmast tävlar om vem som har de hårdaste förslagen. Vi sparkar inte nedåt, utan uppåt. Och vi står upp för en reglerad men generös invandringspolitik av självklara skäl – Sverige behöver invandring för att klara utmaningarna i välfärden. Och som ett land med enorma rikedomar har vi råd med både ett välfungerande flyktingmottagande och de satsningar som behövs för en väl fungerande integration. I Sveriges riksdag finns det ett parti som bygger hela sin politik på att ställa invandring och flyktingmottagande mot välfärden, mot pensionärer och mot alla som förlorat på de senaste årens utveckling mot växande ojämlikhet. Det är en strategi för att splittra arbetare.

Välfärdens stora behov står inte

emot att hjälpa människor på flykt eller som är i nöd. Välfärden står emot skattesänkningar, skattesmitare och stora vinstuttag. Få länder har en sådan enorm koncentration av förmögenheter i händerna på ett litet fåtal som vårt. Valrörelsen behöver handla om detta: vi behöver en politik för omfördelning och vi behöver offensiva välfärdsinvesteringar för att inte bara bibehålla nuvarande välfärd och infrastruktur, utan utveckla denna så att samhället blir ännu starkare. Arbetare som hotas av utvisning om de inte lyckas få eller behålla en anställning är otrygga arbetare helt i händerna på arbetsgivarna. Vi står upp för LO:s krav på permanenta uppehållstillstånd för alla som kommit hit och beviljats asyl. Det är viktigt både utifrån hu-

manitära skäl och utifrån kampen för trygghet som en avgörande del för att försvara våra kollektivavtal, villkor och rättigheter på arbetsplatserna. Av samma skäl vill vi se en politik för att stärka kollektivavtalen mot de arbetsgivare som utnyttjar utländsk arbetskraft för att pressa ner löner och villkor. Så gott som samtliga politiker vill

idag göra tryggheten till en valfråga, men hela debatten handlar nästan enbart om behovet av mer poliser och hårdare tag mot kriminalitet. Vi vill se en debatt om hur vi ska få en tryggare arbetsmarknad, hur arbetsmiljön ska förbättras, och hur vi som arbetare ska få mer inflytande och makt över våra liv. Karin Åkersten, ordförande Seko Stockholm Lars Holmström, ordförande Byggnads Stockholm-Gotland Jessica P Klemetsson, ordförande Kommunal Stockholms län Per-Arne Kjällström, ordförande Svenska Målareförbundet Avdelning 1 Louise Olsson, verksamhetsledare Elektrikerna verksamhetskrets 1 Charn Ispa, ordförande Transport avdelning 5 Nicklas Nilsson, ombudsman Fastighets region ost

Stugområde för lågavlönade kvinnor avvecklas styrelsen. Konkret innebar beslutet att mark och fastigheter ska säljas. Intäkterna ska investeras i värdepapper med så god avkastning som möjligt. — Tanken är att bli en avkastningsstiftelse och att det ska ge ännu fler kvinnor möjlighet till semester. Det blir inte som tidigare, men det blir bättre. Kvinnorna ska kunna välja när, var och hur de vill resa, säger Carina Paulsson, ordförande för Anna Johansson Visborgs minne till Nacka Värmdö Posten. I tidningen Arbetaren har journa-

FOTO: VISBORGS MINNE

l Stugområdet i Kungshamn vid Stockholms inlopp avvecklas. De första stugorna uppfördes 1928, och sedan dess har de hyrts ut som semesterbostäder till lågavlönade kvinnor. Men på grund av ekonomiska problem har stiftelsen Anna Johansson Visborgs minne börjat avveckla marken. Sommaren i år blir förmodligen stugbyns sista säsong. Stiftelsen, som förvaltas av LO, har beslutat att verksamheten ska avvecklas. Minskade intäkter, ökade kostnader och akut renoveringsbehov har lett fram till beslutet enligt

Stugområdet i Kungshamn ska nu avvecklas.

listen Jane Morén skrivit en kritisk granskning av nedläggningen av arbetarkvinnornas semesterhem vid Stockholms inlopp. — Det är upprörande att ägarna inte brytt sig om stiftelsegrunda-

rens ursprungliga intentioner, att ge lågavlönade kvinnor möjlighet till en sommarvistelse. Dessutom tycker jag att stiftelsen har vilselett de boende och allmänheten. Kontinuerligt har allt fler stugor hyrts ut till kommersiella aktörer. Till sist var andelen kommersiella aktörer 70 procent. Motivet för detta har hela tiden varit att det skapar intäkter som garanterar att verksamheten ändå ska överleva. Nu visar det sig att det inte stämde. Då förstår jag att många känner sig svikna, säger Jane Morén.

FOTO: PATRIK ENGSTROM/SJ/CC

TRAFIK. Fyra anställda vid SJ i Stockholm har fått erinringar av arbetsgivaren, det vill säga en form av skriftlig varning som kan vara ett första steg mot uppsägning.

l Den 22 februari hölls en arbetsplatsträff, APT, som är en form av möten mellan arbetstagare och arbetsgivare. Vid mötet deltog

Fakta.

Erinran l En erinran är enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) ingen bestraffning. Arbetsgivaren använder den för att informera om att anställningen kan upphöra om ett beteende upprepas.

både lokförare och tågvärdar, totalt ett tjugotal arbetstagare. Ansvariga för mötet var tre chefer från SJ. Bland arbetstagarna på arbetsplatsträffen fanns två kategorier, lokförare och tågvärdar. Flera av dessa framförde kritik och pekade på olika brister, som handlade om bland annat fordonsproblem, trasiga toaletter,

Stödet är starkt bland svenska folket för att stoppa hyvlingen av arbetstider, visar en undersökning från Novus, på uppdrag av Handels. 81 procent instämmer i frågan att arbetstiden ska skyddas i lagen om anställningsskydd (LAS). 10 procent instämmer delvis. Stödet för att stärka LAS är starkt bland alla partiers väljare, bland rödgröna väljare vill 91–99 procent stärka lagen. Källa: Handels om hyvling av arbetstider och löneinkomster, 2018

Infografik.

SJ. Efter kritik på ett möte fick lokförare varningar.

SJ har varnat tre anställda som ställt kritiska frågor

81 %

förkortade raster och säkerhetsrelaterade frågor. Enligt flera av de arbetstagare som deltog vid mötet var tonen hård och rak, men speglade stämningen på arbetsplatsen och verkligheten på tågen. Efter lunchen kom de anställda tillbaka till möteslokalen. Då hävdade cheferna att det på förmiddagen förekommit trakasserier och att mötet skulle avbrytas. – Många blev överraskade över att resten av mötet ställdes in. Det hade ingen förväntat sig. Tonen från cheferna och anklagelserna som kommit efter APT:n upplevs av medlemmarna som alltför hårda, synnerligen allvarliga och orättvisa, säger Rasmus Holmberg från Seko-klubben.

Fallolycka är den vanligaste arbetsolyckan Varje år drabbas 11 000 personer av fallolyckor på jobbet och risken ökar ju äldre man blir. Att falla på jobbet är den vanligaste formen av arbetsplatsolycka. Risken att drabbas stiger med åldern och för de som arbetar utomhus under vintern. Antal olyckor 12 000

11 000 fallolyckor inträffar under arbetstid varje år.

Den 8 och 9 mars kallades fyra

10 000

lokförare till samtal med sina närmsta chefer samt representanter från HR. Tre av lokförarna fick där motta erinringar, två av dem vägrade att skriva under. Den fjärde sade upp sig på stående fot utan att motta erinringen. Samma dag hade denne lämnat tillbaka tjänstetelefon och uniform. Den 18 maj hölls en överläggning mellan SJ och fackklubben om erinringarna. SJ stod då fast vid sina anklagelser och vägrar backa. Klubben har vid denna tidnings tryck inte bestämt sig för hur man ska gå vidare med frågan. Första Linjen kommer att återkomma till ämnet.

8 000 av fallolyckorna är av typen fall i samma nivå.

8 000

6 000

4 000

Kaos. SolReneriets löneutbetalningar har havererat. 2 000 fallolyckor blir allvarliga.

SolReneriet i fritt fall: Betalar inte ut rätt löner

2 000

TRAFIK. SolReneriet AB:s system

för löneutbetalningar har havererat. Nästan varenda anställd menar att de har fått ut för lite i lön. – Det handlar om att det skett märkliga avdrag på lönen, att de fått mertidsersättning istället för övertidsersättning och att det saknas underlag för löneutbetalningarna, säger Seko Stockholms ombudsman Carolin Evander. SolReneriet sköter ansvarar för att städa tunnelbanevagnar som en underentreprenör till MTR Tech. Städningen utförs i tunnelbanans depåer. Totalt arbetar drygt 100 personer med städningen, varav cirka 70 är fast anställda. Det är främst de med deltidsan-

ställningar som drabbats av felaktiga löneutbetalningar. SolReneriet har även Carolin Evander låtit Sekomedlemmar arbeta 12 timmar på fredagsnätter, från klockan 19:00 till 07:00. Detta är inte tillåtet enligt gällande avtal. Vidare har flera medlemmar varit anställda i många år utan att ha blivit erbjudna ett fast jobb. Ledningen för SolReneriet har

erkänt att företaget haft problem med systemet för löneutbetalningar, men har hittills vägrat att

Fakta.

SolReneriet och pendeln l Från den 1 maj gick alla städare på pendeltågen över till MTR. SolReneriet sköter inte längre städningen av pendeltågen. Även när det gäller denna städning finns lönekrav. Sammantaget finns 45 lönefordringar från Seko på totalt en halv miljon kronor.

förhandla med Seko om hur frågan ska hanteras. – Nu har vi lämnat in lönefordringar på 505 000 kr, och ovanpå detta kommer vi att yrka på skadestånd. Om företaget inte svarar eller betalar ut det dom är skyldiga våra medlemmar blir vi tvungna att gå vidare och försätta företaget i konkurs. Carolin Evander konstaterar avslutningsvis att det är bedrövligt att det kan ske upphandlingar med oseriösa företag som SolReneriet. – När ett företag inte klarar av att betala ut löner är det en allvarlig varningsklocka som visar vilken oseriös man är. De borde inte få städa i Stockholms lokaltrafik.

Totalt antal olyckor

Vanligaste förekommande olyckan

Allvarliga olyckor

Bland kvinnor är det främst undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter som är drabbade. För männen är det yrkesgrupperna betong-, bygg- och anläggningsarbete, yrkesförare och metallarbete. Källa: Arbetet, AFA Försäkring, 2018

Nyheter

Första Linjen 2/2018 sekostockholm.se

Årsmöte. Rapport från Seko Stockholms högsta beslutande församling.

Livliga diskussioner och celebra besök Göran Greider talar om hans och Åsa Linderborgs nya bok Populistiska manifestet. FOTO: JOSÉ FIGUERUA

SEKO. Den 12 april höll Seko Stockholm årsmöte på van der Nootska palatset i Stockholm. 55 röstberättigade ombud fattade en rad viktiga beslut. På plats fanns även flera andra medlemmar och en rad representanter från förbundet. Året som gått Mötet inleddes med att ordförande Karin Åkersten redogjorde för det senaste verksamhetsåret. Hon berättade bland annat om att två strejkvarsel lades inom spåroch telebranschen. Visserligen blev båda varslen avbrutna i sista sekund, men aktiviteterna gav Seko Stockholm nya erfarenheter och regionen lyckades väl med att nå ut till och organisera både förtroendevalda och medlemmar i förberedelserna. En ytterst konkret lärdom var, betonade Karin, att Seko Stockholm behöver medlemmarnas mejladresser för att kunna mobilisera.

Karin Åkersten redogjorde också för organisatoriska satsningar under året, som styrelseutveckling och A-gruppens arbete för att rekrytera och organisera fler anställda. Väldigt viktigt för Seko Stockholm är att vara synliga på arbetsplatserna, både för medlemmarna och för oorganiserade anställda. Karin berättade vidare att Seko Stockholm är med och driver ett center för papperslösa och att aktiva medlemmar är med och bemannar centret. Hon redogjorde också för ett antal fackliga frågor som varit viktiga under året, som att konduktörerna på Tvärbanan blivit av med jobben

och cirkusen på Reneriet där nästan hälften av de anställda sades upp för att ersättas av nyanställd personal. I båda dessa frågor har Seko Stockholm varit aktiva och gett understöd till klubbarnas arbete för att försvara medlemmarnas anställningar. Under året arrangerade Seko Stockholm en hearing för politiker om verksamhet som bedrivs på entreprenad och där ägarmakten bland annat har flyttats till Kina, Tyskland och Danmark. Vid hearingen vittnade en rad anställda om villkoren i de upphandlade företagen. Karin Åkersten noterade att politiska företrädare för de rödgröna partierna deltog vid hearingen, men att ingen från alliansen kom och lyssnade. Karin informerade också om den kommande medlemsveckan då både förtroendevalda och anställda inom Seko Stockholm besöker arbetsplatser och samtalar med medlemmar och anställda.

Flera Seko-medlemmar på valbar plats i höstens val Karin och Gunnar Westin från styrelsen informerade därefter om att flera av Seko Stockholms medlemmar finns på valbara platser i valet i höst. Bland aktiva i Seko Stockholm finns både socialdemokrater och vänsterpartister på valbar plats. Karin betonade hur viktigt det är för arbetsvillkoren att det blir ett skifte vid makten i landstinget efter valet. I dag styr alliansen och SD, men för att få rättvisa och ordning och reda behövs ett rödgrönt styre. Gunnar underströk att Seko Stockholm kommer att kraftsamla till 1 maj, bland annat med sillunch och kolonner i socialdemokraternas och vänsterns tåg. Göran Greider berättade om Populistiska manifestet Direkt efter lunch höll författaren Göran Greider ett föredrag vid årsmötet. Temat var den nyutkomna

boken Populistiska manifestet som han skrivit tillsammans med Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg. Enligt Greider är boken en stridsskrift som slår åt alla håll, mot borgerlig självgodhet men också på elitism inom vänstern. Greider menade att det nu behövs ett försvar av en vänsterpopulism där vänstern talar för folket. Han berättade att boken består av 151 teser som kan fungera som en ny kompassriktning för vänstern och arbetarrörelsen. Samtliga deltagare vid årsmötet fick också ett exemplar av Greiders och Linderborgs bok.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth valtalade och blev grillad Därnäst på dagordningen var ett föredrag av infrastrukturminister Tomas Eneroth. Han betonade hur avgörandet valet blir i höst. Särskilt tryckte Eneroth på att alliansen och SD tillsammans vill undermi-

Nyheter

Första Linjen 2/2018 sekostockholm.se

Se fler bilder från årsmötet: första-linjen.se

Uttalande. Under årsmötet togs två uttalande, dels om regeringens löfte att förstatliga järnvägsunderhållet och dels om att försvara strejkrätten.

Stefan Löfven: Uppfyll vallöftet nu Järnvägens underhållsberg är

gigantiskt sedan tid tillbaka. Samtidigt har vi Europas mest fragmentiserade organisation för såväl tågdriften som järnvägsunderhåll. Detta är inte hållbart utan måste få ett slut.

Det var många tuffa diskussioner vid årsmötet, bland annat om underhållet inom järnvägen. FOTO: JOSÉ FIGUERUA

nera LAS och göra det lättare för arbetsgivare att använda tillfälliga och tidsbegränsade anställningar. Eneroth varnade för att alliansen och SD kan skapa ett system där stora grupper av arbetstagare permanent nekas en fast anställning. Eneroth lovade också nya ekonomiska satsningar på underhållet av järnvägen. Han berättade också om den utredning som regeringen tillsatt för att undersöka om ”överförande av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket”. Efter föredragningen begärde Johnny Nadérus från Banklubben på Infranord i Stockholm ordet. Han läste högt ur direktiven till den nya utredningen: ”Regeringen anser därför att det bör utredas hur den verksamhet som avser basunderhåll som Infranord AB i dag bedriver på uppdrag av Trafikverket skulle kunna föras över till Trafikverket som då ska återgå till att genomföra delar av basunderhållet i egen regi. Infranord AB ska därmed upphöra med att tillhandahålla tjänster för basunderhåll på den statliga järnvägsanläggningen. Övriga basunderhåll som Trafikverket beställer från andra leverantörer ska tills vidare upphandlas i konkurrens.” Johnny Nadérus hävdade därefter att regeringen inte efterlevt löftet från förra valet att allt underhåll av järnvägen skulle återföras till staten. Direktiven visar att regeringen bara vill föra tillbaka det underhåll som sköts av Infranord. Eneroth svarade att direktiven nog kan tolkas på olika sätt, att detta ändå var ett steg i rätt riktning och att regeringen kommer satsa långt mer pengar än alliansen på infrastruktur, däribland underhåll av järnvägen.

Motion och årsbokslut Årsmötet beslutade att godkänna årsbokslutet och att ge styrelsen ansvarsfrihet. En motion hade kommit in till årsmötet. Motionen gick ut på att Seko Stockholm ska avsluta samarbetet med Nordea

eftersom banken flyttat sitt huvudkontor till Helsingfors för att undkomma bankskatt. Detta, ansåg motionären, vara cyniskt eftersom Nordea tidigare har fått miljardstöd från svenska staten under tidigare bankkriser. Årsmötet sade ja till motionen, men styrelsen underströk att det kan ta tid att flytta pengarna från Nordea till en annan bank. Ett första steg blir att undersöka hur det ska gå till.

Nya val Nästa punkt på dagordningen var val. Efter en lång diskussion och flera nya nomineringar röstade årsmötet till sist helt och hållet på valberedningens förslag. Det innebar följande: l Stefan Andersson (Trafik) valdes till kassör för 2 år. l Gunnar Westin (Post), Gerardo Berrios (Post), Lina El Yafi (Trafik) och Åsa Einerstam (Post) valdes till ordinarie ledamöter i styrelsen för 2 år. l Mattias Åberg (Vård), Kadir Kasirga (Vård), Ingela S Ottosson (Trafik), Viktor Risling (Trafik), Ove Skagerström (Väg & Ban) samt Kjell Stenersjö (Väg & Ban) valdes till ersättare i nämnda ordning för 1 år. l Sandra Altamirano valdes till revisor för 2 år och Markus Nordanstig valdes till revisorsersättare för 1 år. Mest debatt om uttalandena Mest diskussion under mötet uppstod i samband med att två uttalanden antogs. Det första uttalandet, Försvara strejkrätten (läs det här bredvid) ledde inte till någon debatt, och uttalandet antogs enhälligt. Debatt blev det däremot i förhållande till det andra uttalandet Stefan Löfven: Uppfyll vallöftet Nu (se bredvid). Kärnan i detta uttalande var kravet att ”Regeringen ska uppdra åt Trafikverket att ta fram en plan för hur hela landets järnvägsunderhåll skall organiseras av Trafikverket själva.”

Stefan Söderholm och Ulf Eriksson, ombud från Eltel, framförde att det finns kritik mot den linje Seko Stockholm drivit hos de privata entreprenörerna och ställde frågan om hur styrelsen tänkt i frågan om vad som ska hända med medlemmarna hos de privata entreprenörerna vid ett eventuellt förstatligande. Gunnar Westin svarade att styrelsen är medveten om att det finns olika åsikter bland medlemmarna i underhållsföretagen, men att ställningstagandet om ett sammanhållet förstatligat banunderhåll i Trafikverkets regi utgått från övertygelsen om att detta ligger i medlemmarnas intresse, likväl som i samhällets. I uttalandet finns också, betonade Westin, det uttryckliga kravet att samtliga anställda som arbetar för de privata entreprenörerna ska garanteras fortsatt anställning genom att dessa förs över till Trafikverket i en verksamhetsövergång som inkluderar personalövertagande. Håkan Englund och Jörgen Lundström, förtroendevalda på Infranord, underströk i sina anföranden att kravet på ett återförstatligande ur ett fackligt perspektiv är avgörande både för att slå mot företagens försök att spela ut olika grupper av arbetare mot varandra och för att komma till rätta med den otrygghet som följer på upphandlingssystemet, och som gör att många anställda flyr branschen. Även detta uttalande antogs efter handuppräckning (en överlägsen majoritet för). Uttalandet fick dock ett mindre tillägg som förtydligade att det syftar på dagens skrivningar i LAS om verksamhetsövergång och personalövertagande.

Slutet gott Till sist avslutades årsmötet. Ombuden applåderade och banderoller och standard plockades ner. Ute sken vårsolen. stockholm@seko.se

Inför valet lovade landets nuvarande statsminister att: l Föra in Infranord som en underhållsdivision i Trafikverket så att detta verk kan utföra järnvägsunderhåll i egen regi. l Upphöra med upphandlingar av järnvägsunderhåll från Trafikverket som berör den dagliga driften. l Låta befintliga kontrakt med privata underhållsentreprenörer som har basentreprenader löpa ut sin nuvarande kontraktstid, för att därefter låta Trafikverket utföra järnvägsunderhåll i egen regi. Det har nu gått 4 år sedan detta vallöfte utfärdades och av de beslut vi sett från regeringen är endast smulor av det som utlovades kvar. Därför är det glädjande att infrastrukturministern meddelat att Infranords befintliga basentreprenader skall föras över till Trafikverket, efter en utredning. Vi anser att detta uttalande har såväl styrkor som svagheter och att det nu måste förtydligas om vi överhuvudtaget kan se detta som ett första steg till att infria vallöftet. Infranords basentreprenader omfattar mindre än hälften av det samlade järnvägsunderhållet som

utförs av olika aktiebolag med vinstintressen. Ser vi var i Sverige dessa entreprenader utförs, så är de tre storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö) helt undantagna, då underhållet för närvarande är privatiserat. Detta betyder att ministerns uttalande inte kommer att få någon som helst betydelse i dessa områden. I praktiken innebär det att 8 av 10 järnvägsresenärer i Sverige inte kommer att se någon skillnad efter ett begränsat förstatligande. Det håller inte! Vidare har inget sagts om vad regeringen har för strategi med såväl Trafikverket som det resterande underhållet. Vi anser bestämt att regeringen skall formulera ett nytt regleringsbrev till Trafikverket, där det tydligt framgår att: l Trafikverket ska upphöra med upphandling av basentreprenader (järnvägsunderhåll). l Regeringen uppdrar åt Trafikverket att ta fram en plan för hur hela landets järnvägsunderhåll skall organiseras av Trafikverket själva. l Samtliga järnvägsarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö erbjuds fast anställning i Trafikverket enligt nuvarande LAS. Trafikverket bör omgående bygga upp en egenregi-organisation i dessa städer samtidigt som Infranords befintliga basentreprenader skyndsamt förs över till Trafikverket. Uttalande antaget vid Seko Stockholms årsmöte den 12 april 2018.

Försvaga inte strejkrätten! Den pågående konfliktutredningen riskerar i att landa i förslag som dramatiskt kan förändra maktförhållanden på den svenska arbetsmarknaden till arbetsgivarnas fördel. Vi tycker att detta är ytterst anmärkningsvärt och skadligt för den svenska modellen.

Att, som utredningens första direktiv är inne på, försvåra för fackföreningar utan kollektivavtal att vidta konfliktåtgärder, öppnar helt uppenbart upp för avtalsshopping. Att, som det andra direktivet syftar till, begränsa fackföreningars möjlighet att använda konfliktvapnet för annat än att uppnå kollektivavtal, kommer enbart att

stärka arbetsgivare som vill motverka facklig organisering. Varje inskränkning av konflikträtten som följer på utredningens direktiv riskerar på ett uppenbart vis att slå mot en grundläggande demokratisk rättighet: föreningsrätten. Det är bra att både statsminister Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson meddelat att regeringen inte tänker genomföra någon lagstiftning som rubbar maktbalansen på svensk arbetsmarknad. Seko Stockholms årsmöte kräver med anledning av detta: l Att regeringen omgående lägger ned utredningen om konflikträtten. Uttalande antaget vid Seko Stockholms årsmöte den 12 april 2018.

Nyheter

Första Linjen 2/2018 sekostockholm.se

Kontrollanter. Märkliga avskedanden och sexuella trakasserier, konflikterna är många inom ISS.

ISS har erbjudit de trakasserade kvinnorna ett skambud för att få dem att hålla tyst. FOTO: PETTER EVERTSEN

Hårda konflikter inom ISS Anställda avskedade. Arbetsledare anmälda för sexuella trakasserier. TRAFIK. Företaget ISS, som anställer biljettkontrollanter inom Stockholms kollektivtrafik, har avskedat fyra anställda på oklara grunder. Dessutom har tre kvinnor anmält två arbetsledare för grova sexuella trakasserier. Polisutredningen pågår. l De fyra biljettkontrollanterna avskedades med motiveringen att det inte var tillåtet att blippa egna SL-kort för att hålla upp kontrollsiffrorna. De avskedade själva hävdar att de blivit beordrade av sina chefer att använda den metoden för att få upp siffrorna på antalet kontroller. Biljettkontrollanterna blev en och en inkallade till sina chefer då de fick veta att de var avskedade. Första Linjen har pratat med en av de avskedade som berättar att han känner sig diskriminerad och kränkt. I 20 år har han utfört jobbet utan en enda anmärkning och nu, med några få år kvar till pension, har han fått sparken. Seko menar att det inte finns saklig grund för uppsägningarna, och har därför anmält ärendet till arbetsdomstolen (AD). I anmälan

hävdar Seko att metoden att blippa de egna SL-korten länge varit sanktionerad av arbetsgivaren och det därför inte räcker som grund för uppsägning. – Nu väntar vi på att datumet för när frågan ska upp i AD spikas, säger Ulla-Britt Salomonsson, vice ordförande i Seko-klubben vid ISS. kvinnor anställda som biljettkontrollanter polisanmält två arbetsledare för grova sexuella trakasserier. Enligt kvinnorna har trakasserierna pågått under lång tid. Det handlar bland annat om grova och kränkande sexuella kommentarer, om att arbetsledare gått in i omklädningsrum och om sexuellt kränkande fysisk beröring. När kvinnorna tagit upp problemen med högre chefer vid företaget har de Vidare har tre

Det är ett skambud som vi inte kan acceptera. En av de tre kvinnorna som polisanmält två arbetsledare på ISS för grova sexuella trakasserier. Företaget ville ge kvinnorna 2 000 kr vardera som ”plåster på såren”.

Fakta.

Integrated Service Solutions (ISS) l ISS bedriver biljettkontroll i Stockholms tunnelbana, på pendeltågen, bussarna och på pendelbåtarna. Totalt har ISS omkring 60 anställda biljettkontrollanter. ISS bedriver verksamheten efter att ha vunnit kontraktet i en upphandling av SL. De rödgröna partierna har lovat att biljettkontrollen ska återgå i SL:s egen regi om de rödgröna får majoritet i landstinget efter valet 2018. ISS har sitt huvudkontor i Danmark. Huvudägare av ISS är riskkapitalbolaget EQT, som bland annat ägt friskolejätten Academedia. EQT har investerat i omkring 140 medelstora och stora företag och förvaltar ett kapital värderat till över 300 miljarder kronor. Bolaget grundades av Investor och ingår därmed i Wallenbergsfären.

inte blivit trodda. Istället har trakasserierna ökat och blivit grövre. När Seko-klubben arrangerade årsmöte i företagets lokaler ville ISS inte ens släppa in två av kvinnorna som gjort anmälan (ingen av kvinnorna jobbar för närvarande på företaget, en har slutat, en är föräldraledig och en är sjukskriven, de som företaget inte ville släppa in var de två sistnämnda). Kvinnorna som hävdar att de blivit utsatta för sexuella trakasserier har därmed blivit ytterligare straffade av ISS. de sexuella trakasserierna pågår och en av kvinnorna säger till Första Linjen att utredningen förhoppningsvis kommer att leda till åtal. Ärendet har även varit uppe i förhandlingar mellan Seko och arbetsgivarorganisationen Almega, där ISS är medlem. Men eftersom parterna inte kommit överens lyfter nu Seko ärendet till en juridisk nivå. LO-TCO Rättsskydd har engagerat sig i fallet. Om inte förlikning uppnås är det troligt att ärendet går vidare till AD. Parallellt med detta har ISS erbjudit kvinnorna ekonomisk ersättning mot att de ska hålla tyst. Polisutredningen om

Ett första bud var att kvinnorna skulle få 2 000 kronor extra var som ”plåster på såren”. Det har sedan höjts till två månadslöner. – Det är ett skambud som vi inte kan acceptera, säger en av kvinnorna. arbetsledarna har hittills fått behålla sina positioner. Seko kräver att de utpekade arbetsledarna ska omplaceras och att kvinnorna ska kunna komma tillbaka till sina arbeten. Utöver avskedade anställda och sexuella trakasserier vittnar flera anställda vid ISS om att företaget har en uttalat negativ attityd till facklig organisering. En anställd hävdar att det delas ut anmärkningar till dem som ansluter sig fackligt. En annan anställd säger att arbetsledarna konsekvent svartmålar facket. Många anställda vittnar också om en ökad stress i arbetet. – De uppställda kraven på antalet kontroller är så omfattande att vi inte ens hinner gå på toaletten och ska man gå på toaletten ska det gå fort, säger en av de anställda De anklagade

Mats Wingborg stockholm@seko.se

Nyheter

Första Linjen 2/2018 sekostockholm.se

Papperslösa.

FOTO: JOSÉ FIGUERUA

Flyg. Seko lyfter bland de unga.

TRAFIK. Seko har en klubb för anställda på Swedavia, ett företag som bedriver verksamheten vid tio flygplatser i Sverige, däribland Landvetter, Sturup, Arlanda och Bromma. Tidigare var vi anställda av Luftfartsverket, men sedan 2010 har verksamheten skötts av Swedavia, ett svenskt statligt ägt företag.

l – Idag finns en viss oro bland de anställda att Swedavia inte går med tillräcklig vinst och att flyget ska komma att stramas åt, säger Oskar Lundqvist från Seko-klubben. Oskar Lundqvist tror trots orosmolnen att jobben inom Swedavia är trygga. – Det kan bli en övergång till mer transporter på räls, men transporterna ökar totalt sett i Sverige. Seko-medlemmarna inom Swedavia utför en rad olika arbetsuppgifter. Det kan handla om att stärka infrastrukturen, leda projekt eller att ledsaga ensamma barn. Själv arbetar Oskar Lundqvist med att övervaka bagagesystemet. – Det handlar bland annat om att få igång bandet efter olika stopp. Ofta kan jag lösa problemen direkt, men vid större haverier kan vi behöva anlita tekniker.

i systemet händer hela tiden. Den vanligaste orsaken är, säger Oskar Lundqvist, att väskor fastnar under sargen vid sidan av bandet. – Det händer ungefär var femte minut. Men för det mesta går det snabbt att lösa. Vårt mål är att 99,8 procent av bagaget ska komma till lastningen i tid. Sedan är det andra som ansvarar för att det kommer med i planet. Ibland händer det att bagage som kommit i tid ändå får vänta för att planen är överlastade. Att bagage fastnar

Bagagehanteringen sker i samarbete

med andra grupper av anställda. De som sköter säkerhetskontrollerna är anställda av Securitas, Falck eller Nokas. Sedan finns också anställda från Tullen närvarande, även de gör kontroller av bagage. – Men Tullen är väldigt hemlig.

! Oskar Lundqvist bästa tips om du vill att ditt bagage ska komma fram i tid: – Sätt aldrig remmar runt väskan. Då ökar risken för att de hakar i någonstans och fastnar. Det bästa är en kompakt hård väska utan utstickande handtag.

Vi vet inte så mycket om hur de arbetar. finns både medlemmar i Seko och ST. Det råder en viss dragkamp om medlemmarna mellan de två förbunden. Men Seko har varit framgångsrika under senare tid och bland annat rekryterat många unga. För närvarande finns omkring 200 Sekomedlemmar inom Swedavia. – En orsak kan vara att vi har ett avtal med ett bra ob-tillägg. Sedan har vi en synlig verksamhet, säger Oskar Lundqvist. Inom Swedavia

stockholm@seko.se

Fakta.

Swedavia l Swedavia AB bildades den 1 april 2010, då det övertog ägandet och driften av de flygplatser som före detta datum tillhörde affärsverket LFV, Luftfartsverket. De var vid bolagets bildande 14 stycken men 3 flygplatser överfördes inom ett år till kommunalt ägande (Karlstad, Ängelhom och Örnsköldsvik). En fjärde flygplats (Sundsvall) blev kommunal 2013. Beslutet att bilda Swedavia var ett resultat av att Sveriges riksdag under hösten 2009 godkände förslagen i en regeringsproposition. Namnet Swedavia togs från det av Luftfartsverket ägda dotterbolaget Swedavia som bildades 1982.

Kungligt. En arbetsplats som liknar många andra, faktiskt.

60-tal Seko-medlemmar inom Hovstaterna CIVIL. Vid Hovstaterna har Seko

drygt ett 60-tal medlemmar. Arbetsuppgifterna för de anställda handlar bland annat om att sköta och förvalta de kungliga slotten och att arrangera mottagning av gäster. Till slotten hör bland annat Kungliga slottet i centrala Stockholm, Drottningholms slott, Gripsholms slott, Rosendals slott, Rosersbergs slott, Strömsholms slott, Tullgarns slott och Ulriksdals slott. – Många uppfattar nog Hovstaterna som en speciell arbetsgivare. Men för oss som jobbar är det en arbetsplats som alla andra, säger

Sara Morales Gustavsson, ordförande i Seko-klubben. Malin Järild, även hon anställd av Hovstaterna och vice ordförande i klubben, håller med. – Våra fackliga hjärtefrågor påminner också om vad många andra fackligt aktiva lyfter fram, som god arbetsmiljö och jämställdhet. För att stärka jämställdheten genomförs nu en lönekartläggning. För att uppnå sina mål samverkar Seko-klubben inom Hovstaterna med andra fackförbund. – Främst ST och Saco-förbundet DIK, säger Sara Morales Gustavsson.

Både Sara Morales Gustavsson och Malin Järild tycker att Sekoklubben inom Hovstaterna har en bra relation med arbetsgivaren. Hovstaternas högsta chef är Riksmarskalken. Nytillträdd Riksmarskalk är Fredrik Wersäll. stockholm@seko.se

Fakta.

Hovstaterna l Hovstaternas uppgift är att bistå kungen och kungafamiljen med officiella plikter. En viktig uppgift för Hovstaterna är att vårda slott och kulturarv som är kopplade till den svenska monarkin. Inom hovstaterna finns sammantaget omkring 250 anställda. Hovstaterna är inte en myndighet. I dagligt tal kallas hovstaterna för hovet.

FOTO: PETER PHILLIPS/SWEDAVIA7CC

Seko rekryterar många unga inom Swedavia

Fackligt center för papperslösa har tagit fram nytt rättighetskort – I takt med att flera myndigheter letar efter papperslösa på arbetsplatserna har rädslan bland de papperslösa ökat, det säger Gerardo Berrios, som ingår i Seko Stockholms styrelse och som arbetar med aktivt med Fackligt center för papperslösa.

l Gerardo Berrios konstaterar att de flesta papperslösa som söker sig till centret inte vet att de har rätt till lön och arbetsskydd även om de inte har laglig rätt att vistas i landet. – Och de flesta är väldigt pressade. En av de vanligaste orsakerna till att de vill ha stöd är att de inte fått ut någon lön överhuvudtaget. De som får minimalt betalt, men ändå får något i lön, hör av sig mer sällan. Gerardo Berrios konstaterar att det är enormt viktigt att de papperslösa får bättre kunskaper om sina rättigheter. – Därför har centret tagit fram ett rättighetskort för papperslösa. Det är en kort broschyr som i några punkter sammanfattar de allra viktigaste. Nästa steg blir att översätta rättighetskortet till engelska, spanska, arabiska och förmodligen också polska. I höst fyller Fackligt center för papperslösa 10 år. I samband med jubiléet planerar centret olika aktiviteter och publika samtal. Första Linjen kommer att återkomma med mer information om vad som planeras. stockholm@seko.se

En av de vanligaste orsakerna till att de vill ha stöd är att de inte fått ut någon lön överhuvudtaget.

Gerardo Berrios

Utdrag.

Rättighetskortet för papperslösa Papperslösa omfattas av arbetsmarknadens regler på samma sätt som svenska medborgare: l Papperslösa har rätt till anställningsavtal. l Papperslösa har rätt till arbetstid, rast och vila enligt arbetslagens regler. l Papperslösa har rätt till en dräglig arbetsmiljö. l Papperslösa har rätt att slippa diskriminering och trakasserier. l Papperslösa har rätt att omfattas av det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen.

För att kunna styrka dina rättigheter behöver du så gott det går: l Namn, adress, telefon och mail till din arbetsgivare, den som gav dig jobbet, din arbetsledare och vittne som vill och kan säga att du varit där och arbetat. l Lista på hur du arbetat – vilka datum och vilka tider. l Allt skriftligt från din arbetsgivare vad gäller överenskommelser, sms, mail mm. l Foton från din arbetsplats som kan visa att du var där och utförde arbetet.

Reportage

Under natten tillhör stationen Jesse – hon arbetar som stationsvärd vid Bergshamra tunnelbanestation

Ljudet av vibrerande tågskenor blir starkare. Det hörs att ett tåg närmar sig genom tunneln mot plattformen. Det sista tunnelbanetåget närmar sig stationen i Bergshamra. Klockan är fem minuter över ett och det är tidig onsdagsmorgon. Snart ska stationen stängas för att åter öppna klockan fem på morgonen. Text: Mats Wingborg l Foto: José Figueroa

l På perrongen står stationsvärden Jacinda Bröms, för det mesta kallad Jesse. Hon arbetar ensam på stationen under natten. Nu tar hon emot det sista tåget för att sedan låsa och stänga stationen. Hon kommer att följa passagerarna till utgången. Sedan kommer en ny arbetsuppgift att ta vid. Under timmarna som stationen är stängd ska hon först sopa plattformen och biljetthallen. Sedan städa hissarna, toaletterna och personalutrymmena. För att så småningom öppna stationen igen. Det sista tåget glider in på stationen. Ett tiotal passagerare kliver av. Två unga studentskor har varit på krogen. De samtalar och småskrattar. Klappret från skorna skapar ett svagt eko. En äldre pensionär som besökt en bekant doftar starkt av tobak och går med bestämda steg. Ut ur tåget kliver också en man som heter Diva. Han går sakta med stapplande steg efter perrongen, leende, med utsträckta armar och omfamnar Jesse. – Jag älskar att prata en stund med henne, säger Diva. Passagerarna åker upp i den branta rulltrappan. Jesse åker sist samtidigt som hon småpratar med Diva. Hon kontrollerar att inga passagerare finns kvar

Reportage

på perrongen eller i hissarna. Den sista som lämnar stationen innan Jesse låser dörrarna är Diva. – Han är en av mina stammisar. Jag har lärt känna många i Bergshamra genom mitt jobb. Det handlar om människor i alla åldrar som stannar och pratar med mig. Ibland har jag tid att växla några ord. Det är stammisarna som gör att jag tycker om mitt jobb, säger Jesse. Både under tiden kring midnatt och under de tidiga

morgontimmarna händer de att resenärer stannar för att prata med Jesse. En del hälsar en första gång och säger något mer nästa gång. – Men de som är på väg hem sent på natten är ofta mer pratsamma än de som tvingas gå upp tidigt för att resa till jobbet. De ser ofta gråa och trötta ut. Jesse har arbetat natt vid tunnelbanestationen i Bergshamra i åtta år. Det är inte konstigt att hon har bra koll på den del av den lokala befolkningen som ofta rör sig ute nattetid och tidiga morgnar. Under en period gjorde Jesse ett avbrott i arbetet vid Bergshamra och jobbade natt vid stationen vid Tekniska högskolan. Det tyckte hon inte alls lika mycket om, därför sökte hon sig tillbaka till Bergshamra.

– Det var så många fulla studenter där. Inte alls lika roligt. Under den tiden fick jag också bara en stammis. Här i Bergshamra har jag många. Men ännu värre är det vid stationen vid Medborgarplatsen och T-Centralen. Där har jag jobbat vid något enstaka tillfälle, men det är olidligt påfrestande. Det finns samtidigt en nackdel med att arbeta natt vid en liten station som Bergshamra. Det är ett ensamjobb. Vid de större stationerna finns mer personal nattetid. För det mesta har emellertid Jesse inga problem med

att jobba ensam. Men det finns lägen när hon har känt sig utsatt. Den södra ingången till stationen stänger tidigare än den norra där hon sitter. Det betyder att det inte går att komma in den södra vägen, däremot kan passagerare gå ut där. Ibland har det hänt att någon ställt upp dörren för att senare kunna ta sig in. – Inte sällan har det varit missbrukare och uteliggare som kommit in den vägen. Vid några tillfällen har det varit riktigt obehagligt. Som när jag blev jagad av en missbrukare med kanyl. Då har jag fått ringa till trygghetscentralen efter vakter.

Jag har lärt känna många i Bergshamra genom mitt jobb. Det handlar om människor i alla åldrar som stannar och pratar med mig. Ibland har jag tid att växla några ord. Det är stammisarna som gör att jag tycker om mitt jobb. Jacinda ”Jesse” Ström

Jesse vet vad hon talar om. Hon är aktiv i Seko och skyddsombud. Hon har kunskaper om säkerhetsrisker, men också om ergonomi och farliga kemikalier. Och hon tycker att arbetsgivaren MTR borde engagera sig mer i personalens arbetsmiljö. – Under årens lopp har jag haft många arbetsgivare. Först SL. Sedan Connex, dotterbolag till franska Veolia. Därefter Veolia. Och nu Hongkongbaserade MTR. Det har successivt blivit sämre när det gäller engagemanget för personalen. Nu är vi mest siffror i ett stort system. En annan aspekt av Jesses jobb är att hon ständigt

arbetar natt. Arbetsmiljöforskning visar att nattarbete kan tära på hälsan. Det håller Jesse med om. Hon säger att nattarbete är tungt och på sikt slitsamt på kroppen. Det förstärkts genom den hårda arbetsbördan under natten. Emellanåt händer det också att Jesse blir tvungen att vända på dygnsrytmen. Det är alltid väldigt ansträngande. – Jag hatar det, säger hon med eftertryck. För att slippa vända på dygnet fortsätter därför Jesse att vara uppe på nätterna och sova på dagarna även när hon är ledig. Som tur är har hennes man

Under årens lopp har jag haft många arbetsgivare. Först SL. Sedan Connex, dotterbolag till franska Veolia. Därefter Veolia. Och nu Hongkongbaserade MTR. Det har successivt blivit sämre när det gäller engagemanget för personalen. Nu är vi mest siffror i ett stort system. Jacinda ”Jesse” Ström, stationsvärd och skyddsombud.

också sena arbetstider, så de kan någorlunda samköra sina tider. Även när hon är ledig vaknar Jesse för det mesta sent på eftermiddagen eller tidigt på kvällen. Inte sällan går hon och hennes man, Erik Bröms, på nattbio, men som för henne snarast är morgonbio. Hon brukar också umgås med andra vänner som också arbetar natt. Ibland träffas de mitt i natten och lagar massor med mat. Middagen brukar serveras vid fem på morgonen. När Jesse har längre semester brukar hon ofta resa

till USA. Hon och hennes man har varit där många gånger. – Då slipper jag ändra dygnsrytm. Nu är de sista passagerarna försvunna och stationen låst. Jesse börjar med att sopa golvet på andra sidan spärrlinjen vid den norra ingången. Hon sopar upp fimpar, tidningspapper, glasspinnar och damm. Under de närmaste timmarna ska städningen fortsätta i stationens alla skrymslen. Spärrlinjen ska poleras, glasen till personalutrymmet ska göras rena. Alla informationstavlor ska torkas av. Dörrar ska avfläckas och speglarna i hissarna ska rengöras.

I nattarbetet ingår också att fylla på material i spärrarna, allt från kvittorullar, biljettinformation till toapapper. En annan uppgift är att inventera material i servicediskarna och beställa nytt av det som saknas. Varje natt genomförs också tester av nödutrymningskommandon och säkerhetsfunktioner. Om något inte fungerar skickar Jesse en digital felanmälan.

Ovan: Diva, en av Jesses stammisar, småpratar med henne efter att sista tåget har gått. – Jag älskar att prata en stund med henne, säger han.

sängar i tunnelbanan. Ibland lämnar de kvar något på perrongen som de kommer på att de inte vill ha. Jag har hittat tv-apparater och mycket annat. Tunnelbanan är inte heller bara ett färdmedel. Jesse säger att den också är sovplats, mötespunkt, fritidsgård och tyvärr ibland också toalett. – Ja, ibland är det inte så kul att städa.

Belysningen i stationen stängs aldrig av och den öds-

Nedan: Efter att stationen har tömts på resenärer städar Jesse hela stationen, för att sedan öppna den igen några timmar senare.

Under de år som Jesse har arbetat i tunnelbanan har

liga stationen badar i ljus. En förutsättning för att det ska gå att städa effektivt. Jesse berättar att det varierar väldigt mellan olika nätter när det gäller hur smutsigt det är. – Ibland ser det ut som ett bombnedslag. Då blir det stressigt och tungt. Andra pass är lugnare. En sak är säker. Ingen natt är den andra lik. Fast jag jobbar ensam. Jesse har sett det mesta under nattpassen i tunnelbanan. Det är inte ovanligt att fattiga människor använder tunnelbanan för att flytta en del av sitt bohag. Egentligen är det förbjudet att ta med något som är längre än två meter i tunnelbanan. Men det är många som bryter mot den regeln. – Det händer att människor flyttar stolar, bord och

Se fler av José Figueruas bilder på Jesse: första-linjen.se

hon också sett en förändring. Hon beskriver det som en ökad råhet. – Lite mer våld, ett hårdare tonläge, en större utsatthet för de utsatta. Fler hemlösa som inte har någonstans att ta vägen. I synnerhet möter jag många pensionärer som är utfattiga och inte har någonstans att ta vägen. Jesse är oroad över utvecklingen. Att råheten ska öka ännu mer. – Men här i Bergshamra är det trots allt väldigt bra. Här har jag ju fått många vänner. Jesse fortsätter att sopa. Om några timmar ska hon ta en kort matpaus innan hon ska öppna stationen igen. I en matlåda har hon pasta med köttfärssås. stockholm@seko.se

Kultur

Första Linjen 2/2018 sekostockholm.se

Historia. Samhällsförändringarna i Sverige diskuteras utifrån skönlitterära skildringar.

Fredsdemonstration i Stockholm under början av 1900-talet, på platsen där köpcentrumet Fältöversten senare byggdes. FOTO: STOCKHOLMSKÄLLAN/SE/SSA/0870 SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN/K 1, 1910–1920

Mina drömmars stad

Ny kurs på LO-ägda Långholmens folkhögskola diskuterar samhällsförändringar bland annat utifrån Per Anders Fogelströms Stockholmsskildring. Har du klurat på någon höstaktivitet som kan vara rolig att ta itu med? Inte? Nåväl, även om högsommaren redan tycks vara här, semesterperioderna inte ens har börjat och höstmörkret känns avlägset så skadar det inte att planera lite framåt – särskilt inte om du skulle vilja gå ner i arbetstid men din chef verkar tycka att det är omöjligt. l I höst håller Långholmens Folkhögskola kursen Mina drömmars stad – Sveriges och Stockholms ekonomiska historia sedd genom skönlitteratur, 1750–1914. Genom att tillsammans läsa och diskutera skönlitteratur, ges kursdeltagarna möjlighet att bättre förstå hur politiska beslut och ekonomiska/sociala skeenden påverkat människors vardag och liv. Parallellt med de skönlitterära verken ingår ekonomisk-historiska texter och föreläsningar.

Peter Davidsson

Upplägget på kursen är att deltagarna med hjälp av skönlitteratur ska diskutera ekonomisk historia och samhällsförändringar.

Peter Davidsson, rektor på Långholmens Folkhögskola, berättar att det är första gången man håller den här kursen, och om upplägget där deltagarna med hjälp av skönlitteratur ska diskutera ekonomisk historia och samhällsförändringar. Stort fokus kommer att vara på Per Anders Fogelströms stad-serie, och framför allt de första romanerna – Mina drömmars stad (1960)och Barn av sin stad (1962). Kurslärare är Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. Han kommer på träffarna att berätta om de tider som ska diskuteras, och läsningen kommer också att varvas med mindre skrivuppgifter. Texterna är på svenska och det som krävs av dig är att du vill läsa romaner, sätta in dem i ett historiskt/ politiskt sammanhang, och diskutera dem tillsammans med andra. Detta sker på 14 gruppträffar som rör sig kronologiskt framåt genom tiden, från den agrara omvandlingen via industrialiseringen, ekonomiska kriser och motsättningar mellan grupper till det sista temat – Stockholm. Linnea Garli stockholm@seko.se

Kurs: Mina dömmars stad Sista ansökningsdag: 10 augusti Kurslängd: 1 termin (14 tillfällen) Måndagar kl 13–18 Kursstart och avslut: 3 september–10 december Studietakt: kvartsfart, 25% Avgift för studiematerial: 800 kr Mer info: www.langholmens.fhsk.se

Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström, Albert Bonniers förlag, 1960.

Barn av sin stad, Per Anders Fogelström, Albert Bonniers förlag 1962.

Kultur

Första Linjen 2/2018 sekostockholm.se

Tips.

FOTO: 5 FOLK FESTIVAL

kulturtips

Med musik och dans från Sveriges fem minoritetsnationaliteter uppträder 5 Folk Festival i Kungsträdgården.

Vi vill gå på…

Parkteatern!

FOTO: RASTLÖS FÖRLAG

Sedan 1942 har Parkteatern ordnat kulturarrangemang runtom i Stockholms gemensamma utomhusrum. Det är alltid gratis, alltid under bar himmel och är det trångt får man tränga ihop sig på bänkar och gräsmattor. Spana in till exempel 5 Folk Festival i Kungsträdgården, med musik och dans från Sveriges fem minoritetsnationaliteter, Fogelstad på Djurgården, om de fem kvinnor som 1925 bildade Sveriges första medborgarskola för kvinnor, Lisa Ekdahl (musik) eller Pettson och Findus (barnteater med blåsarsymfonikerna) i Vitabergsparken, eller författarsamtal med Evin Ahmad (vars bok En dag ska jag bygga ett slott av pengar vi tipsat om i tidigare nummer av Första Linjen) på Årsta Torg. www.kulturhusetstadsteatern.se/parkteatern

Johanssons nya roman, Raya, utspelar sig på ett bageri.

Vi vill läsa …

Raya Henrik Johanssons roman (eller kammarspel) Raya (Rastlös Förlag), som utspelar sig på ett bageri under två arbetsnätter och en dag. Raya jobbar som vikarie vid ugnen. Vi har hört rykten om familjekonflikter, strejk, lite #metoo, relationer och osäkra anställningar. Och spänning! PS Vi vill självfallet också passa på att tipsa om Henrik Johanssons tidigare böcker: romanen Av kött och blod och novellsamlingen Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse. www.rastlosforlag.com

Fakta

Bra att veta om studieledighet

Långholmens folkhögskola

l Enligt studieledighetslagen har du rätt att få ledigt för studier, och om du söker denna ledighet minst sex månader i förväg så kan arbetsgivaren i princip inte neka dig. Detta gäller på heltid såväl som för deltidsstudier, och studierna behöver inte ha koppling till arbetet. l Du kan alltså till exempel söka tjänstledigt 25 % för att gå en högskolekurs i matte på kvartsfart och distans en termin. Eller för den delen söka 100 % ledigt ett helt läsår för att studera teater på folkhögskola. Eller du kanske vill gå en språkkurs en kväll i veckan? Söker du senare än sex månader i förväg kan arbetsgivaren skjuta upp din ledighet, så det kan vara smart att vara ute i god tid om du har planer på att förkovra dig. l Det finns också arbetsgivare som tar hand om sina anställdas välmående tillräckligt väl för att inte vara knussliga med exakta tidsgränser, så även om sexmånadersgränsen passerats kan det vara värt att chansa! Du kanske inte alls har planer på att gå ner i arbetstid men ändå vill gå en kurs? Ja då är det såklart bara att anmäla sig (och hoppas att arbetsgivaren vill hjälpa till att anpassa ditt schema ifall det behövs).

FOTO: WIKIPEDIA COMMONS

FOTO: PETER HOELSTAD

Protesterande mödrar på väg mot Mjölkcentralen i Stockholm den 27 april 1917. FOTO: AXEL MALMSTRÖM/CC

Po Tidholms dokumentärserie finns nu på SVT Play.

Vi vill se igen …

Resten av Sverige

Långholmens Folkhögskola l Långholmens Folkhögskola flyttade sommaren 2017 från just Långholmens gamla fängelsedel till Marabouparken i Sundbyberg. Från början riktade sig utbildningarna endast till kvinnor, men numera står det fritt för vem som helst att söka. Huvudman för skolan är LOdistriktet i Stockholms län, och arbetarrörelsens värderingar ligger till grund för arbetet.

l På skolan kan du bland annat läsa upp gymnasiekompetensen eller få grundläggande behörighet för högskolestudier, gå en sommarkurs i täljning, bli bättre på svenska, ta en helgkurs i måleri eller lära dig odla i stadsmiljö. Kurserna har stort fokus på jämställdhet, likabehandling och integration. l Läs mer på langholmens.fhsk.se

Dokumentärserien Resten av Sverige som nu finns på Svt Play. Vad händer med landsbygden? Vad ska folk jobba med, leva för och tänka om sig själva? Skatten är rekordhög fast invånarna inte får något tillbaka, räddningsförsök misslyckas, allt flyttar bort. Po Tidholm reser runt och intervjuar, och det hela varvas med siffror och historia. Och hur uppstod den egentligen, och vem tjänar på, filmschablonerna av töntiga norrlänningar? Den uppmärksamme noterar att vi tidigare tipsat om Po Tidholms bok Läget i landet – 89 tankar om periferier, politik och varför landsbygdsfrågan är viktigare än du tror (Teg Publishing), men vi upprepar oss gärna – det är ju så bra! www.svtplay.se

Utblick

Notiser.

Första Linjen 2/2018 sekostockholm.se

Protester. Franska presidentens förslag möter hårt fackligt motstånd.

Sri Lanka

Facket på Sri Lanka trotsade regeringen och firade 1 maj l På Sri Lanka beslutade den fackföreningsfientliga regeringen att förbjuda fackliga demonstrationer den 1 maj och istället flytta de fackliga aktiviteterna till den 7 maj. Mängder med fackliga organisationer trotsade dock förbudet och genomförde ändå demonstrationer den 1 maj. Det viktigaste fackliga kravet var att de minimilönerna kraftigt bör höjas. Regeringen beslutar om nivåerna för minimilöner och i de flesta branscher vägrar arbetsgivarna att betala ut mer än minimilöner. Ett annat centralt fackligt krav var att stoppa privatiseringen av den offentliga välfärden, särskilt av vård och omsorg. De fackliga organisationerna i Sri Lanka har stärkts under det senaste decenniet. Framför allt har de fackliga organisationerna för textilarbetare fått fler medlemmar. Dessa har sedan dragit med sig fackliga organisationer inom andra sektorer, inte minst inom den offentliga sektorn. – Landet är inne i ett avgörande skede. Kan fackföreningsrörelsen och arbetarröAnton Marcus relsen växa i styrka så kan vi få slut på privatiseringsivern. Traditionellt har landet haft en relativ stark offentlig välfärd, men den håller nu på att brytas sönder. Därför är det hoppfullt att många fackliga organisationer rekryterat många nya medlemmar, säger Anton Marcus, generalsekreterare för den fackliga organisationer Free Trade Zones & General Services Employees Union.

Översyn av Sekos globala engagemang

Transportinternationalen BWI organiserar bland annat kampanjen Rött kort till FIFA, för att förbättra villkoren för arbetare vid bygget med VM-arenor. FOTO: BWI

l Seko håller på med en översyn av förbundets internationella arbete. Den innefattar förbundets globala fackliga biståndsprojekt, engagemang i fackliga internationaler och hur de internationella frågorna ska lyftas inom förbundet. Enligt planerna ska översynen bli klar under sommaren 2018. Seko bedriver för närvarande globala samarbetsprojekt i drygt 20 länder. Projekten sker i samverkan med de fackliga internationaler där Seko är medlem, däribland ITF (transportarbetareinternationalen), UNI (globalt fack för service och handel), BWI (globalt fack för bygg- och skogssektorn) samt PSI (globalt fack för offentliganställda). Seko får stöd från Sida för samarbetsprojekten, Sidas medel kanaliseras via Union to Union eller Palmecentret (Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, är en svensk statlig myndighet under Utrikesdepartementet).

Facket CGT demonstrerar i Marseille. FOTO: FRANÇOIS PACAUD/CC

Frankrike

Tusentals järnvägsarbetare strejkar i Frankrike – kräver att få behålla trygga jobb Jonathan Seigneur, arbetar med att rusta upp järnvägsnätet i Frankrike. Men för närvarande står arbetet stilla. Seigneur och tusentals andra arbetare strejkar. – President Macron har fel, helt fel, säger Seigneur. l Seigneur säger att han har dåligt betalt, men att han hittills åtminstone har haft en fast anställning. Nu är den tryggheten hotad. Det som nu upprör Seigneur är att Macron föreslagit att det statliga järnvägsbolaget SNCF ska ombildats till ett statligt aktiebolag som ett första steg för att bryta upp det statliga monopolet. En omedelbar effekt skulle bli att många av de anställdas förmåner slopades. Reformerna skulle leda till att det både blev lättare att säga upp personal och att fler skulle få otrygga anställningar. En kärnpunkt i reformförslaget är att Macron vill ha bort den form av anställning som i princip garanterar att jobbet fortsätter livet ut, om inte arbetstagaren gravt missköter sig eller om verksamheten läggs ner. – Han vill införa ett amerikanskt system där arbetstagare snabbt kan slängas ut. Där arbetstagare snabbt måste vara beredda på att stuva in familjen i bilen och flytta någon annanstans. Seigneur tillägger att allt fler franska politiker talar om

en trygg anställning som ett privilegium. – Men om det är ett privilegium, då vill jag att alla

Fakta

Stora demonstrationer mot Macron l Den 5 maj demonstrerade 160 000 personer i Paris mot Macrons politik. Protesterna handlade om den försämrade tryggheten för anställda inom järnvägen, men också om Macrons skattepolitik som främst gynnat höginkomsttagare och mot den alltmer restriktiva flyktingpolitiken. Manifestationen kallades, en smula ironiskt, för ”Fest Macron”.

fransmän ska ha det. Inte bara den samhälleliga eliten. Ett av Macrons argument är att Se en video från AP med Seigneur så många andra jobb i samhället och strejken på redan är otrygga, därför är det SNCF: bit.ly/2KUT1V8 orättvist när de trygga jobben får finnas kvar inom några få sektorer. Det argumentet ger Seigneur inte mycket för. – Politiken borde vara den omvända. Att öka tryggheten även inom andra branscher. I bakgrunden har också EU drivit på och understött Macrons reformer. Framför allt kräver EU att den franska järnvägen ska öppnas upp och utsättas för större konkurrens, det vill säga att en större del av verksamheten ska privatiseras. I kölvattnet skulle också mer ”flexibla” och otrygga jobb införas. Seigneur är inte ensam om att protestera. Flera fackför-

bund i landet har gått ut i konflikt mot de nya lagförslagen. Under några dagar stod två tredjedelar av de franska höghastighetstågen stilla på grund av konflikter. I staden Clichy gick det våldsammare till. Där stormade fackligt aktiva högkvarteret för järnvägsbolaget SNCF och satte upp röda fackföreningsfanor på taket. Vad händer då om Macron ändå driver igenom sina förslag. Vad kommer Seigneur att göra. Han skrattar och svarar ironiskt: – Då skaffar jag mig ett annat jobb. Kanske blir jag taxichaufför hos Über. stockholm@seko.se Fotnot: Texten bygger på en längre artikel publicerad av tidningen 680 News.

Första Linjen 2/2018 sekostockholm.se

Jag vill att det ska funka där jag är, att folk ska ha det bra och få en dräglig arbetsmiljö. Erika Parmsund

Erika Parmsund Ålder: 32. Yrke: Målare. Fritidsintresse: Musik. Bor: Hagsätra. Familj: Ja. Önskar: Att LO-kollektivet inte ska rösta på SD.

Kamraten FOTO: JENNIE AQUILONIUS

Målare och dansbandstrummis Ensamhet, tvåsamhet, katter, trosor och insemination. Dansbandet Hen-Ingvarz skriver låtar om sin verklighet. För trummisen Erika Parmsund är musiken det roligaste som finns.

stå om vissa uppfattar låtarna som politiska, men det har inte varit planen. Låtarna utgår från oss, vilka vi är, vad vi är intresserade av och tänker på. dansbandstrummis i Erika Parmsund också. Det hade hon kanske inte trott från början. Före Hen-Ingvarz tid tyckte hon att dansband var rätt töntiga. Men svaret var självklart ja när vännen Lovisa Hübinette för två år sedan frågade om hon ville vara med och starta ett sådant. Kicki Danielsson verkade ju ändå vara en härlig person och Bra vibrationer har alltid varit Erika Parmsunds bästa karaokelåt. Så började resan mot att bli ett äkta dansband. Ingen av de sju tjejerna mellan 26 och 32 år hade spelat i dansband tidigare. Initiativtagarna Lovisa Hübinette och Sara Sundberg hade skrivit två låtar. Bandet började med att lyssna in sig på genren och jamma på. De tog in sång och trummor, gitarr, bas, keyboard, dragspel och sist kom trumpet och saxofon med. Medlemmarna funderade över vilka dansstilar som passar till musiken, vilket tempo som funkar till bugg och foxtrot och vad det där dragspelet egentligen hade för roll. – Jag upptäckte att dansband var kul. Det lyfter verkligen när folk dansar, de ger energi tillbaka. Jag blir extra taggad och glad. Hela sammanhanget med bandet ger energi, att spela med folk är det roligaste som finns. Det tog ett tag att komma på namnet. Hen borde vara med, var alla sju överens om. De testade HenIngvarz, som snabbt kom att älskas av publiken. Det bodde alltså en

– Det är en jävla dänga, säger Erika Parmsund glatt. Hon sitter med fötterna på en pall i replokalen. Bakom henne står det röda trumsetet. Dansbandet HenIngvarz hyr ett rum i en byggnad full av replokaler i Årsta. På väggarna blandas elgitarrer med bilder på Spice Girls och Backstreet Boys. Genom väggen hörs dunket från ett band som övar. Dängan hon berättar om handlar om dokusåpan Paradise Hotel. Precis som Hen-Ingvarz andra låtar tar den upp ämnen som på något sätt dyker upp i de sju bandmedlemmarnas liv. Över bron berättar om en person som bor i ett stort hus, har ett bra jobb och gött liv. Men så börjar personen känna sig ensam, längtar efter barn och bestämmer sig för att åka över bron till Danmark och göra en insemination. – Alla tyckte att det var en fantastisk idé, det var klart att vi skulle göra en jättepeppig låt om det! En text tar upp samtyckeslagstiftningen, i en annan kommer farfar ut ur garderoben genom en kontaktannons i lokaltidningen. Över bron finns på Spotify, liksom Katter och trosor. Den senare handlar om en person som mest vill leva ifred med sina katter i stället för att ge efter för tvåsamheten. – Vi vill bara spela, dansa och vara glada. Vi kan för-

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar. Vet du någon som vi borde intervjua? Mejla stockholm@ seko.se

– Det sticker ut på ett härligt sätt. Folk fattar direkt att vi är ett dansband, men inte exakt som andra dansband. Vissa tror att vi driver med genren, men vi gör allt med kärlek. Det är dansband i en uppdaterad version. Här i replokalen träffas Hen-Ingvarz någon gång

i veckan, lite beroende på hur mycket spelningar de har. Det har blivit en hel del Pride-festivaler, 30-årsfester och kulturhuset Nalen i Stockholm. Under våren spelade bandet på 4:e teatern i Västerås, som också ordnade en buggkurs innan Hen-Ingvarz äntrade scenen. – Det funkade bra och var roligt att se att folk verkligen dansade. Vi kände att nu jävlar är vi där! Erika Parmsund lägger det mesta av sin fritid på musiken. Förutom Hen-Ingvarz är hon med som basist i fyra andra band, bland annat ett som spelar punk och ett som hyllar sångerskan Janis Joplin. Till vardags jobbar hon sedan ett år tillbaka som målare. Tidigare var hon brevbärare och skyddsombud för Seko på Postnord i Årsta. Hon beskriver sig själv som en person som var med i elevrådet i skolan och sedan har det bara fortsatt så upp i livet. – Jag vill att det ska funka där jag är, att folk ska ha det bra och få en dräglig arbetsmiljö. För Hen-Ingvarz är drömmen att delta på Dansbands-Sveriges höjdpunkt: dansbandsveckan i Malung. – Vi börjar nog känna oss redo nu, att vi är tillräckligt mycket dansband. Jennie Aquilonius stockholm@seko.se

Sist

Nu finns vi på webben

Kontakt Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 171 21 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 0770-45 79 00. E-post: stockholm@seko.se.

Besök oss på www.första-linjen.se

Krönika. Calle Fridén om en privatiseringsvåg som har gått alldeles för långt.

Det räcker nu! I

bland måste man påminna sig hur det var innan saker privatiserades. Jag gör det ibland, när jag läser romaner från tiden före utförsäljningarna. Hör ni, det var rätt irriterande – det kan vara bra att komma ihåg det. Jag minns köerna på posten, tålmodigt väntande på att få ta ut pengar från ett postgirokonto, underskriven talong i handen. På den verkliga medeltiden stod vi i kö – som i Sovjet – vilket senare blev nån sorts nummerlappshysteri. Och när det väl var min kö, och man smått svettig sökte ögonkontakt med kassörskan (nästan bara kvinnor) så … drog hon ner rullgardinen och gick på rast. De hade sitt schema verkade det som – börja åtta, sluta fem. Att kunderna kom som mest efter klockan fem var liksom inte medräknat. Vi svor i kön. Man tillbringade timmar med att köa. Det kan vara bra att påminna sig hur det var, när man nu idag funderar över varför det privatiserades. Saker fungerade inte så bra, är det enkla svaret. Allt som var gemensamt ansågs ineffektivt och dyrt, och det skulle minsann bli mycket bättre, och billigare, om man lät Pysslingen ta över förskolor, eller utländska bolag köra buss och tåg. För sämre skulle det ändå inte bli. Tidningarnas insändarsidor svämmade över av arga insändare, och vi som arbetade politiskt, och hade nån slags ansvar för att tåg gick i tid, att betygen var OK, att folk inte låg i sjukhuskorridorer och dog – vi hamnade i enorma blåsväder mest hela tiden. Vid sidan av det fanns också en grupp kapitalister som lystet tittade på de enorma vinster som fanns att göra, och deras lobbyorganisationer. De var duktiga på att marknadsföra sig själva – allt skulle bli bättre,

Jag ser ett samband mellan privatiseringarna av vården och skolan, och sämre sjukvård och sämre skolresultat. Vi behöver inte fler privatiseringar där. Man kan inte spara på människor.

Calle Fridén, ombudsman Seko Stockholm (ursprungligen byggnadsarbetare)

Sudoku.

inget skulle bli som i andra genomkommersialiserade länder. Ingen ville ha den amerikanska sjukvården, o nej. Det skulle bli svensk sjukvård. Kvalitet och omtanke. Och nån miljard åt företagarna. Kajsa Ekis Ekman frågade sig i ETC härförleden om nån kunde hitta nån privatisering som varit framgångsrik. Det finns det säkert. Men man måste komma ihåg i vilken jord privatiseringarna växte fram, och hur manipulerade vi blev. Jag minns två undersköterskor, avlönade av det offentliga, som gnällde på hur hög skatten var och att de gärna såg att den sänktes. Jag minns konduktörer som tyckte det var jättebra att få en annan arbetsgivare än det mossiga SJ. Här skulle det bli högre löner, kortare arbetsdagar och gräddtårta på fredagarna.

å var det över hela linjen – det fanns ett missnöje med hur saker fungerade. Därför kunde saker privatiseras. Visst, det fanns de som protesterade, men de ville sällan se till att det som var dåligt skulle funka bättre. Illa skötta offentliga verksamheter skulle få fortsätta vara illa skötta offentliga verksamheter. Och vi som köade hade ingen förståelse för det – för hur illa kunde det bli? Inte sämre i varje fall … Inte blev det bättre av att de som jublade över privatiseringarna inte kunde se problemen. I deras lilla kapitalistvärld var alla företagare hederliga, hårt arbetande med god moral, som tog ut precis bara det de behövde för att kunna överleva. Entreprenörer, ni vet. När det dök upp hårdföra kapitalister med vinstoch avkastningskrav och rationaliseringar i bagaget

visste de här förespråkarna inte vad de skulle säga. För det var ju liksom inte meningen. Vi skulle ju bli en nation av lyckliga småföretagare där alla betalade sina fakturor i tid, ingen fick sparken, och chefen var kompis med de anställda. Jag vill inte tillbaka till köandet. Jag tycker det är trevligt att kunna hämta ut paket på söndagar, på min lokala butik. Om man kan visa att folk fått högre lön av att saker privatiserades är det jättebra. Det trista är ju att kontrollfunktionerna och kvalitetskraven på de avknoppade verksamheterna inte kom förrän efter flera år, när saker redan gått åt skogen. Precis som vanligt, vill man ju säga.

et här är ju nu verkligheten för många av våra medlemmar. Man arbetar åt ett privat företag som drivs som vilket annat privat företag som helst, ofta i servicebranscher. Här finns en kostnadsjakt som oftast funkar bakvänt, här finns besvikna och arga medborgare, här finns precis samma sorts vinstjakt som krossar människor. Så det räcker nu. För jag ser ett samband mellan privatiseringarna av vården och skolan, och sämre sjukvård och sämre skolresultat. Vi behöver inte fler privatiseringar där. Man kan inte spara på människor: vi behöver fler människor som tar hand om andra människor istället. Det handlar om politiska beslut. Fundera på det här – så du inte råkar rösta på ett parti som, faktiskt, kommer se till att du blir av med jobbet. Som det blev när saker började privatiseras. stockholm@seko.se

Quiz. Rätt svar: 1, X, 2, 2, 1, X, 2, 2, X, 2.

7 2

5 4

9 6

l Alina Jägerstedt var första kvinnan som blev vald som ombud till en socialdemokratisk partikongress. Hon var dessutom enda kvinnan vid denna partikongress 1889. Hon var också fackligt aktiv. Men vilket yrke hade hon (två poäng till den som klarar denna fråga): 1. Flaggsömmerska. X. Cigarrtillverkare. 2. Fartygskapten.

2 1 9 7 4 3 8 5 6

4 8 7 5 6 9 1 2 3

6 5 3 8 1 2 9 7 4

Vänd och se om du fick alla rätt!

8 7 1 2 5 6 3 4 9

Sudoku – lösning

3 4 5 1 9 8 7 6 2

9 6 2 3 7 4 5 1 8

7 2 6 9 3 1 4 8 5

l De två första riksomfattande fackförbunden i Sverige bildades 1886. Vilka två förbund var det: 1. Typografförbundet och Postmannaförbundet. X. Grovarbetareförbundet och Murareförbundet. 2. Skoarbetareförbundet och Träarbetareförbundet.

l 1899 dog en av arbetarrörelsens pionjärer, tillika redaktör för tidningen Arbetet, endast 36 år gammal. Vad hette han: 1. August Palm. X. Hinke Berggren. 2. Axel Danielsson. 5 9 8 4 2 7 6 3 1

Historiskt quiz

1 3 4 6 8 5 2 9 7

l En av arbetarrörelsens mesta kända aktivister föddes 1858 i Dalhems socken i Kalmar län. Hon agiterade för den allmänna rösträtten, bland annat på många fackliga möten. Hon var också frontfigur i föreningarna Föreningen för gift

kvinnas äganderätt och Stockholms allmänna kvinnoklubb. Hon dog 1923. Vad hette hon? 1. Elin Wägner. X. Catharina ”Kata” Dalström. 2. Anna Sterky. l 1906 öppnade en av arbetarrörelsens viktigaste folkhögskolor. Folkhögskolan låg i Ludvika och en av grundarna hette Karl-Erik Forslund. Vad hette skolan? 1. Brunnsviks folkhögskola. X. Hola folkhögskola. 2. Viskadalens folkhögskola. l 1931 dödades fyra arbetare och en ung kvinna av militär i samband med en facklig demonstration i Lunde i Ådalen. Varför demonstrerade arbetarna? 1. Arbetsgivarna vägrade godkänna en lag om medbestämmande för de anställda. X. Arbetsgivarna inom träindustrin hade beslutat att sänka lönerna. 2. Arbetsgivarna vill upphäva den allmänna rösträtten. l 1938 slöts något som formellt kallades huvudavtalet mellan arbetsmarknadens parter på nationell nivå. Avtalet slog fast regler för hur fackföreningar och arbetsgivare skulle förhålla sig till varandra. Arbetsgivarna lovade att sluta avtal mot att de fackliga organisa-

tionerna lovade att inte använda stridsåtgärder under avtalsperioderna. Vad har detta avtal kommit att kallas. 1. Fredsavtalet. X. Förhandlingsöverenskommelsen. 2. Saltsjöbadsavtalet. l En av de största strejkerna i svensk historia utbröt 1945. Totalt strejkade 125 000 arbetare i fem månader. Inom vilken bransch jobbade de strejkande arbetarna? 1. Postväsendet. X. Sjukvården. 2. Verkstadsindustrin. l 1957 genomfördes en folkomröstning om en viktig välfärdsfråga som så småningom skulle leda till en viktig framgång för arbetarrörelsen. Vilken fråga handlade folkomröstningen om? 1. Den obligatoriska grundskolan. X. Pensionerna. 2. Högertrafiken. l 1992 dog Gunnar Sträng. Han började sin bana som ordförande i Svenska Lantarbetareförbundet och blev så småningom socialdemokratisk finansminister. Vilken skönlitterär författare har skildrat Gunnar Strängs liv? 1. Harry Martinsson. X. Moa Martinsson. 2. Ivar Lo Johansson.