Fanbäraren 2/2022

Page 1

n Nylan ds brigad - en del av Marine

Beredskap vid kusten Nr 2 - Juni 2022 årgång 82

Fanbäraren • 2/2022

1


Vi hedrar minnet av Kurt Antskog

Gillets hedersmedlem och krigsveteranen Kurt Antskog avled 15 april 2022 vid en ålder av 98 år. Antskog grundade Gillets avdelning i Sverige och fungerade i decennier som avdelningens ordförande. Antskog var även medlem i Gillets delegation. Antskog var Gillets hedersmedlem nummer 15. Under fortsättningskriget 1944 fungerade Antskog som plutonchef vid Tali-Ihantala. Nylands Brigads Gille i Sverige minns Kurt Antskog med följande ord: Kurt var en oerhört tongivande person som inte lämnade någon oberörd. Han var en ståtlig man som med hög och klar röst sade vad han menade och menade vad han sade. Kurt hade en personlig auktoritet och integritet som man sällan upplever idag. Han var en man från en annan tid, en man med ideal och moral som inte finns längre. Om än mycket väl förankrad i sitt hemland Finland så levde och verkade han sedan 50-talet i Sverige med sin hustru Bibbi och familj. Han bortgång lämnar oss i stor sorg och saknad men lyckliga äro minnena från de stunder som vi fick med honom. Begravningen ägde rum i finska kyrkan i Stockholm den 9 maj under stora hedersbetygelser. Begravningsakten förrättades av prosten Pekka Turunen. Finska försvarsmakten representerades av brigadgeneral Manu Tuominen och finska försvarsattachén i Sverige överste Joakim Salonen. Efter begravningsakten var det minnesstund i församlingshemmet Finlands President med fru Jenni Haukio hade sänt ett kondoleanstelegram till familjen. Fanbäraren • 2/2022 2 Nylands brigad, Nylands Brigads Gille och Fanbäraren hedrar minnet av Kurt Antskog.


Fanbäraren

2/22

6 Beredskap på olika nivåer

Vi tog reda på hur beredskapen inom Försvarsmakten, Marinen och vid Nylands brigad ser ut.

16

Från beväring i Dragsvik till general

20

De nya korvetterna försenade

24

Ukrainare tjänstgör vid brigaden

26

Nolltolerans mot mobbning

4 5 6 7 8 10 12 13 14 15 16

Sami Nurmi gjorde sin värnplikt vid Nylands brigad. I dag är han brigadgeneral och en central person i Finlands Natoprocess.

Planeringen av Flottilj 2020 är en komplicerad helhet. Vi frågade projektchefen vad förseningen beror på?

Tim But har bott största delen av sitt liv i Ukraina. Han berättar hur han upplever kriget i sitt hemland.

Hur reagerar man på mobbning och pennalism vid Nylands brigad? Vi ställde frågan till militärpastorn och socialkuratorn.

Brigadkommendörens krönika Ledare Janne Huusko Juhapekka Rautava Beredskapen vid brigaden Övning Viola 22 VYKS övade Överlevnad Samverkan Stridsbåtskompaniet Sami Nurmi

19 20 22 24 26 28 30 32 33 34 36

Stefan Wallin Flottilj 2020 Ukraina Tim But Mobbning Beväringsbloggen Hänt på brigaden Ordförandens hälsning Vi minns Gretel Ramsay Ny bana Konsert

Redaktionsråd

Ansvarig utgivare

Ordförande

Chefredaktör

Kommodor Juha Kilpi

Medlemmar

Chefredaktör Jens Berg Kommendör Pekka Snellman Kommendör Olli Rusanen Kommendör Tapani Linnamaa Kommendör Sampsa Tamminen Kommendörkapten Mikko Rundelin Kommendörkapten Andreas Jung Saara Sjöblom Hanna Tallberg Kea Pesonen Jägare Daniel Johansson Jägare Einar Zilliacus

Kommodor Juha Kilpi Jens Berg jens@montem.fi

Ekonom

Sirkkaliisa Cavonius

Korrektur & översättning Saara Sjöblom

Grafiker

Jägare Daniel Johansson

Redaktör

Jägare Einar Zilliacus

Pärmbild

Jägare Daniel Johansson

Redaktionens adress

Fanbäraren Nylands brigad 10640 Dragsvik, Finland redaktion.fanbararen@gmail.com Tfn 0299 339 102

Tryckeri:

Ab Forsberg Rahkola Oy

Upplaga:

3000 exemplar, 4 nr/år & e-version ISSN 0358-1268 Aktia FI97 4055 4350 0040 63

Fanbäraren • 3/2016 2/2022

3


Brigadkommendörens hälsning

En historisk tid

Finland lämnade in sin ansökan om medlemskap i Nato tillsammans med Sverige 17.5.2022. Inställningen till ett Natomedlemskap har förändrats snabbt i samhället i och med händelserna i Ukraina. Landets utrikes- och säkerhetspolitiska ledning har reagerat snabbt och beslutsamt på situationen. Förändringen har varit snabb, dynamisk och historiskt sett anmärkningsvärd. Man har även identifierat säkerhetshot i anslutning till inlämnandet av medlemsansökan. I medierna har det spekulerats kring Rysslands eventuella reaktioner eller försök att påverka. Inom Försvarsmakten har man förstärkt beredskapen och ökat övningsverksamheten. Det internationella samarbetet har ökat och bl.a. antalet flottbesök i Helsingfors har blivit avsevärt fler. Inom Marinen genomfördes den omfattande övningen Ester samtidigt som Finland ansökte om Natomedlemskap. Övningen var ett starkt bevis på Marinens förmåga att genomföra en stor övning med kort varsel. Övningen fick även mycket uppmärksamhet i medierna. Under övningen bildade Nylands brigad tillsammans med Amfibieregemente 1 (AMF1) en finsk-svensk stridsavdelning. Nylands brigad och AMF1 har övat tillsammans i många år, och även om det blivit en paus i det praktiska samarbetet på grund av coronaepidemin var övningen Ester igen ett bra bevis på att samarbetet fungerar utmärkt. Samarbetet fortsätter i juni i Sverige under övningen BALTOPS 22. Det förändrade säkerhetsläget har även fört med sig tilläggsresurser till Försvarsmakten. I Nylands brigad kommer detta att ta sig uttryck i bl.a. ytterligare personal och ett ökat antal repetitionsövningar. Utbildningen av beredskapsenheten fortsätter på normalt sätt och enheten deltar även i övningar. Brigadens tema för 2022, ”Beredskap och kontakt med reserven”, fungerar fint även i denna situation. Processen kring Natomedlemskapet pågår fortfarande. Många funderar på vad som förändras om Finland blir medlem av Nato. Det är ännu för tidigt göra några mera långtgående bedömningar gällande framtida förändringar. Min egen uppfattning är dock att förändringarna för Nylands brigads del inte är särskilt stora. Beväringsutbildningen fortsätter på normalt sätt, och inga betydande förändringar i utförandet av beväringstjänsten är på kommande. Det internationella samarbetet kommer däremot sannolikt att öka. Min egen uppfattning är att Amfibieregementena 1 och 4 kommer att vara Nylands brigads viktigaste samarbetsparter även i framtiden. I synnerhet om (och då) Finland och Sverige båda är medlemmar av Nato.

Nylands brigad är en önskad samarbetspartner, och vårt kunnande om Finlands krävande skärgårdsförhållanden värdesätts. Vår materiel, som t.ex. fartygen av Jehu- och Jurmoklassen, är tekniskt sett av hög kvalitet. Syndalen är även ett utmärkt övningsområde, som lämpar sig för mångsidig övning. Brigaden har därtill övningshelheter som det är lätt för utländska trupper att ansluta sig till. Ett bra exempel på en sådan är granatkastarenheternas övning SYD. Samarbetet med utländska trupper har redan länge varit en del av brigadens verksamhet. Ett eventuellt medlemskap i Nato stärker brigadens ställning ytterligare och betonar dess ställning som kunnig inom kustkrigföring. Våren har varit en förändringarnas tid, först coronaepidemin, sedan Ukraina och nu inlämnandet av ansökan om Natomedlemskap. Brigadens verksamhet är inne i ett synnerligen aktivt skede. Trots det, eller kanske just på grund av det, är både personalen och beväringarna mycket motiverade och utför sina uppgifter med iver.

Juha Kilpi Brigadkommendör

4

Fanbäraren • 2/2022


Ledare

Intresset för beredskap har ökat snabbt i landet Just nu är finländarnas intresse för beredskapsfrågor skyhögt. I sammanhanget är det värt att påminna om att beredskapen på våra brigader har funnits, och finns där, jämt och ständigt. Under Rysslands anfallskrig i Ukraina har finländarnas intresse för försvars- och beredskapsfrågor skjutit i höjden. I dag är det snarare en regel än ett undantag att representanter från Försvarsmakten på bästa sändningstid diskuterar säkerhetsfrågor i extrainsatta specialsändningar. Från Huvudstaben meddelar man att de i det närmaste drunknar i förfrågningar från olika medier. Samtidigt visar finländarna ett sällan skådat intresse för att bidra till beredskapen och försvaret av vårt land. Försvarsutbildningsföreningen (MPK) brukar i normala fall få cirka 150 anmälningar till sina kurser under ett dygn. När kriget bröt ut i Ukraina ökade antalet anmälningar till 700 per dygn. Deras skyttekurser är numera fullbokade. Också kurserna i vardagsberedskap lockar fulla hus. Till exempel Marthaförbundets senaste beredskapskurs var fullbokad, och man fick genast boka in nya datum för att utbilda finländare i hur man exempelvis kan förbereda sig för långvariga strömavbrott och hur man ska agera i situationer som kräver skydd inomhus. Den höga nivån på helhetsberedskapen i Finland har också uppmärksammats internationellt. Finland ses som en föregångare i hur samarbetet mellan myndigheter, branschorganisationer och näringslivet fungerar. Försörjningsberedskapscentralens roll lyfts också upp som ett modellexempel på hur man nationellt kan koordinera beredskapen vid allvarliga störningar och i krissituationer. Beredskapen är en fråga för hela vårt samhälle, men i hjärtat av beredskapen finns Försvarsmakten. Mycket av det Försvarsmakten gör för beredskapen är hemligstämplat och sker långt bortom tv-soffornas strålkastarljus. Beredskapen handlar i grund och botten om att vara beredd och att kunna handla blixtsnabbt när situationen kräver. Liksom vid övriga brigader har beredskapen vid Nylands brigad en hög prioritet. När beredskapen vid Nylands brigad lyfts fram i offentligheten kretsar det mesta kring den relativt nybildade beredskapsenheten VYKS. Enheten finns till för

krävande militära uppdrag, och den kan rycka ut på mycket kort varsel. I enheten ingår såväl beväringar som anställd personal. Men i sammanhanget är det väsentligt att nämna att beredskapen vid Nylands brigad består av mycket mer än enheten VYKS. Brigadens beredskapsuppgifter omfattar inte enbart det militära försvaret utan också handräckning till andra myndigheter. Beredskapen berör beväringarna, reservisterna och stampersonalen. Även under de tider när försvars- och beredskapsfrågor inte är lika högt prioriterade på den mediala agendan är Nylands brigad i beredskap. Dygnet runt under årets samtliga dagar. Jens Berg Chefredaktör

Fanbäraren • 2/2022

5


“Tröskeln för reglering av beredskapen är låg” Flottiljamiral Janne Huusko tillträdde i början av 2022 som Huvudstabens beredskapschef. Före det tjänstgjorde Huusko som kommendör för Kustbrigaden. Vi ställde den relativt nyutnämnda beredskapschefen vid Huvudstaben fyra frågor om beredskapen.

Janne Huusko, vilka uppgifter hör till dig som beredskapschef vid Huvudstaben? Huvudstabens beredskapschef fungerar som chef för det operativa ansvarsområdet och ansvarsområdet för säkerhet. I dem ingår allt från tidskritiska ärenden i anslutning till lägesbild och beredskap ända till operativ planering och saker som har med utvecklingen av prestationsförmågan på lång sikt att göra. Det fina är att de här uppgifterna utförs som ett samarbete med den yrkesskickliga personalen vid operativa avdelningen, representanter för Huvudstabens övriga avdelningar och försvarsgrenarna ända till truppförbandsnivå. För närvarande är det ofta behandlingen av frågor som aktualiserats av kriget i Ukraina som ligger överst i högen av arbeten. Det förekommer ofta frågor som ansluter sig till kriget i Ukraina, och det kräver tid att gå igenom de talrika rapporter som olika aktörer har producerat. Hur har Försvarsmaktens beredskap förändrats under 2022? Trots den oroväckande utvecklingen i det internationella läget har det militära läget inom Finlands närområde förblivit lugnt. Vi följer hela tiden med situationen och reglerar vår beredskap enligt behov. Förändringarna i säkerhetsmiljön har tills vidare inte varit så betydande ur Finlands synvinkel att vi skulle ha haft behov av att vidta omfattande åtgärder i fråga om regleringen av beredskapen. Försvarsmakten har under våren reagerat på situationen och till exempel har säkerhetsnivån i truppförbanden i februari höjts till den näst lägsta nivån på

6

Fanbäraren • 2/2022

en skala som omfattar fyra nivåer, det här har säkert också synts i Nylands brigad. Vi öppnar avsiktligen inte upp detaljerna i offentligheten kring Försvarsmaktens operativa verksamhet och regleringen av beredskapen. Jag kan ändå säga att tröskeln för reglering av beredskapen är låg inom Försvarsmakten och att vi vidtar de åtgärder som behövs i alla lägen. Hur skulle du beskriva säkerhetsläget i Europa nu, med betoning på Östersjöområdet? Det anfall som Ryssland inlett mot Ukraina har ökat spänningen i Europa. Situationen gäller förstås i synnerhet Ukraina, men den har omfattande inverkan på många saker i Europa och över hela världen. På så sätt avspeglar sig spänningarna i säkerhetsläget även på Östersjöområdet, vilket tar sig uttryck i bl.a. en ökad militär aktivitet. För tillfället riktar sig dock inga direkta militära hot mot Finland. Vilka är Nylands brigads viktigaste beredskapsuppgifter sett med huvudstabens ögon? Jag kan inte uttala mig om de specifika beredskapsuppgifterna, men jag betonar dock att det är viktigt att upprätthålla beredskapen att utföra beordrade beredskapsuppgifter. Här finns en betydande mängd saker att göra både på brigadnivå och personnivå, från den avlönade personalen till beväringar och reservister. Det är ett viktigt element att sköta om sitt eget kunnande och sin funktionsförmåga både när det gäller beredskapsuppgifter och krigstida uppgifter. Jens Berg Chefredaktör


“Finländarna kan sova lugnt på natten - vi är redo!” I månadsskiftet mellan maj och juni höll Marinen sin viktigaste stridsövning för våren, Viola 22. Vi frågade Marinens nyutnämnda operationschef, kommodor Juhapekka Rautava, om vad övningen gick ut på samt hur marinens beredskap ser ut för tillfället.

Hur väl förberedd på att agera anser ni att marinen är utifall att Finland skulle anfallas av ett annat land? Den finska marinen har tillräcklig kapacitet för att verka i sin operativa miljö. Finländarna kan sova lugnt på natten. Vi är redo! Kan ni kort berätta om övningen Viola 22? Vad gick övningen ut på och vad var dess syfte? Sjöstridsövningen Viola 22 hölls från 27 maj till 3 juni 2022. Viola 22 är vårens viktigaste krigsövning för marinen. Övningen bedömde färdigheterna hos de värnpliktiga från kontingenterna 2/21 och 22/1. Övningen innehöll en gemensam övningsoperation där de marina förbanden övade sina operativa funktioner, såsom att använda taktiska sjömålsrobotar, sjöminering, minröjning och att skydda sjötrafik. Kustförbanden övade strid, inkluderande spaning, att bekämpa landstigningar och att inta områden i kustnära förhållanden. Utbildningsverksamheten fokuserade på kustområdena och skärgården i västra Nyland för kustförbandens del och på Skärgårdshavet för flottans del.

Juhapekka Rautava, vad går er roll som marinens operationschef ut på? I övningen Viola 22 fungerade jag som övningsledare. Till mina arbetsuppgifter hör att leda verksamheten för övningslednings- och koordinationsstaben (EXCON). Med hjälp av EXCON ledde jag genomförandet av övningen tillsammans med de deltagande trupperna. Hur har Marinens beredskap ändrats till följd av förändringarna som skett i det säkerhetspolitiska läget? Marinens beredskap är hög. Vi övervakar ständigt förändringar i vår verksamhetsmiljö och anpassar vår beredskap därefter. Detaljerad information om Marinens eller enheternas allmänna beredskap är operativ information som vi inte avslöjar för allmänheten.

Flera fartygsförband (strids- och stödfartyg, inkl. ledningsbåtar) från Marinen och Gränsbevakningsväsendet deltog i övningen. Dessutom var helikopterförband från Uttis jägarregementet involverade och Flygvapnet bedrev flygningar i södra Finland och på Skärgårdshavet. Den totala styrkan för de deltagande värnpliktiga, reservisterna och stampersonalen var över 2 000. Hur övade Marinen sin beredskap vid Viola 22? Såg övningen annorlunda ut än vanligt till följd av att beredskapen höjts? Planeringen av så här stora övningar påbörjas redan ett år i förväg. Målet är naturligtvis att träna så aktuellt som möjligt, men det är inte möjligt att dra direkta paralleller mellan den nuvarande säkerhetssituationen och utvecklingen av Viola 22-övningen. I praktiken handlade det till stor del om utbildning av grundläggande färdigheter. När du sköter dina arbetsuppgifter väl, oavsett om du är anställd eller värnpliktig, blir övningen lyckad. Einar Zilliacus Jägare och Redaktör

Fanbäraren • 2/2022

7


Beredskapen vid Nylands brigad

F

ick du ett nekande svar på din permissionsansökan? Fick du inte ta semester samtidigt som kollegorna? Då kan det bero på de beredskapskrav som ställs på Nylands brigad. Beredskapen gäller alla, beväringar, reservister såsom anställda, både civila och soldater. Men vad betyder beredskap egentligen och varför har vi det?

Nylands brigads beredskap bygger på lagen om Försvarsmakten (551/2007), som ger den dess uppgifter. Försvarsmaktens uppgifter utdelas till Marinen, och vidare till brigaden. Vissa av dessa uppgifter kräver att de vid behov kan verkställas snabbt, inom loppet av några timmar eller dygn. För att säkerställa genomförandet av sådana uppgifter krävs förberedelser: planer måste läggas upp, behövlig personal skall vara på plats, rätt utbildade och i full funktionsförmåga, och visst material skall vara snabbt tillgängligt. Att vara beredd – det är just det som är beredskap. Nylands brigads beredskapsuppgifter omfattar såväl det militära försvaret av Finland som handräckning till andra myndigheter. Beredskapsuppgifternas exakta innehåll är sekretessbelagd information, men på ett allmänt plan kan man säga att det kan gälla till exempel skyddande av objekt, övervakning av land- och vattenområden samt tryggande av den territoriella integriteten. Vad beträffar handräckning till polis eller andra myndigheter kan det röra sig om handräckning för upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet i samhället, inklusive förhindrande och avbrytande av terroristbrott, samt deltagande i räddningsverksamheten. Handräckning innefattar tillhandahållande av såväl utrustning, personalresurser som speciell sakkunnighet. Förmågorna som Nylands brigad ställer upp med för beredskap är mångfaldiga, även i normalläget. Vid behov kan beredskapen förstärkas (valmiuden tehostaminen), vilket innebär en bättre beredskap under normala förhållanden. Om beredskapen höjs (valmiuden kohottaminen), betyder det att ett beslut om att undantagsförhållanden råder har tagits. All information om Nylands brigads beredskapsförmågor är inte offentlig, men här är tre konkreta exempel:

8

Fanbäraren • 2/2022

Nylands brigads beredskapsenhet (valmiusyksikkö, VYKS) är främst till för krävande militära uppdrag på mycket kort varsel, såsom skyddande eller återtagande av objekt. I den ingår både beväringar och anställd personal, och den är försedd med avancerad specialutrustning och -beväpning. Beväringsavdelningen (varusmiesosasto, VOS) innefattar cirka en pluton beväringar ledda av en till personalen hörande militär. Avdelningen är i omedelbar beredskap och främst avsedd för handräckning till andra myndigheter. Uppgiften att ställa upp beväringsavdelningen cirkulerar mellan enheterna och pågår vanligtvis i ungefär en vecka. Typiska uppdrag för beväringsavdelningen skulle kunna vara eftersökning av person, avstängning och genomsökning av ett område, eller trafikdirigering. Nylands brigads militärbrandkår ställer upp med personal, utrustning och sakkunnigtjänster vid behov. Brandkåren har krav under tjänstetid att rycka ut ifall nödcentralen alarmerar. Brandkåren kan även alarmeras dygnet runt av brigadens beredskapsdejour (varalla oleva päivystäjä, VOP). Dessa tre beredskapsförmågor är som sagt bara ett urval av vad Nylands brigad har förberett för att svara mot sina beredskapskrav. Beredskapen har på senare år fått en alltmer framträdande roll i Försvarsmakten, och Nylands brigad är inget undantag. Sammanfattningsvis prioriteras beredskapen i dag mycket högt i brigadens verksamhet, ibland tyvärr även på bekostnad av andra betydelsefulla aktiviteter såsom permissioner och semestrande. Kommendör Pekka Snellman Brigadens operationschef


VYKS vid Nylands brigad Nylands brigad utbildar en av Marinens beredskapsenheter. Beväringar kan söka till beredskapsenheten (valmiusyksikkö, VYKS) efter att de ryckt in i tjänst. Det väljs ca 50 beväringar ur varje kontingent och alla tjänstgör 347 dygn. Beredskapsenheten hör till 1. Kustjägarkompaniet.

Beredskapsenhetens utbildning innehåller bl.a. patrullering med fordon (pansarvagnar), båtar och till fots, olika slag av gransknings- och övervakningsuppgifter, användning av maktmedel samt vapen- och skjututbildning.

Sedan år 2005 har i Nylands brigad ordnats militär krishanteringsutbildning som kallats ATU, som står för Amphibious Task Unit. Beredskapsenhetens utbildning bygger på den tidigare ATU-utbildningen. Beredskapsenheten utbildas för krävande militära krishanteringsuppgifter i kust- och skärgårdsförhållanden. Man kan säga att det är en mer avancerad kustjägarutbildning.

En av Marinens uppgifter är att flytta trupper och material i skärgården, och detta övas regelbundet. Nylands brigads beredskapsenhet förflyttar sig med PASI-vagnar och landstigningsbåtar (Jehu och Jurmo) och därtill övar enheten regelbundet transport med t.ex. fartyg, helikopter och flyg.

Utbildningen har teman som har att göra med det nationella försvaret eftersom truppen ska kunna användas i alla fyra uppgifter som Försvarsmakten har, dvs. att försvara Finland militärt, stöda andra myndigheter, delta i territorialövervakningssamarbete eller i annat internationellt bistånd, samt delta i internationell militär krishantering.

Till beredskapsenheten ges utbildning om minor och andra laddningar samt teoriutbildning gällande militär krishantering och fredsbevarande verksamhet. Dessutom utgör första hjälps- och minkunskapsutbildningen betydligt mera omfattande helheter än i jämförelse med den traditionella beväringsutbildningen. Hanna Tallberg Informatör

De beväringar som genomgått beredskapsenhetens utbildning krigsplaceras i det nationella försvaret, men efter avslutad utbildning har soldaterna också möjlighet att söka till internationella krishanteringsoperationer. Fanbäraren • 2/2022

9


Begränsande av landstigning och andra viktiga stridsfärdigheter utvecklades under Viola 22 Samtliga Marinens truppförband deltog i 27.5.–3.6.2022 i Marinens huvudkrigsövning, som ordnades på och kring Hangö udd. Det övergripande temat för övningen var att öva Marinens trupper i att reagera på hot som eskalerar snabbt. Tyngdpunkten för Marinen var att utnyttja samarbetet med Gränsbevakningsväsendet, Flygvapnet och Armén. För Nylands brigads del var de mest centrala övningstemana övning och utvecklande av stabsarbetet på brigad- och stridsavdelningsnivå, förflyttning av trupper till operationsområdet samt begränsande av fiendens landstigning tillsammans med den övriga Marinen. Under övningen ordnade Nylands brigad repetitionsövningar för en pionjärbataljon, stridsavdelningens stab och uppställningscentralen. Kommendören för Nylands brigad hade befälet över samtliga kustförband som deltog i övningen. Sammanlagt var det fråga om över tusen krigare och över hundra båtar eller fordon. Den totala övningsstyrkan överskred 2000 personer. Övningen inleddes med att grunda staberna och gruppera dem på ledningsplatserna. Enheterna skapade förmåga att genomföra planerade operationer och genomförde skarpskjutningar med bland annat tunga granatkastare.

10

Fanbäraren • 2/2022

Övningens taktiska skede började med en omgruppering till väjningsområdet, därifrån man utförde en sjömarsch med Kustflottans större fartyg. Sjömarschen skyddades av flottenheter och i skärgården utgrupperade kusttrupper. Kustjägarna utförde flera landstigningsoperationer och begränsade fiendens landstigning. Striderna stöddes med Flygvapnets jaktflygplan och Arméns helikoptrar. Pionjärbataljonen koncentrerade sig i första skedet på befästnings- och spärrningsarbeten, varefter de även fick öva på att avvärja en landstigen fiende. Kontingenterna 2/21 och manskapet från 1/22 hemförlovas innan midsommaren. Dessa beväringar inleder sista fasen av beväringsutbildningen. Beväringscheferna i kontingent 1/22 förbereder sig att utföra stridsskjutningar med Försvarshögskolan, varefter de utses som underbefäl och inleder utbildandet av kontingent 2/22, som rycker in 4.7.2022.

Kea Pesonen Informatör


Marinen övade skarpa skjutningar och begränsande av landstigningar i samband med övningen Viola 22. Foto: Jägare Henrik Jansson och jägare Daniel Johansson.

Fanbäraren • 2/2022

11


Övningen Ester 22: ”Äntligen övar vi tillsammans med Amfibieregemente 1.”

N

ylands brigad och dess viktigaste samarbetspartner Amfibieregemente 1 samövade operationer i skärgården under vecka 20. Den sammanlagda övningsstyrkan var lite över 400 personer, varav det svenska bidraget var ca 80 personer. Övningstrupperna indelades i en stridsavdelning som leddes av kommendören för Vasa kustjägarbataljon. Verksamheten planerades och koordinerades av en stab som bestod av befäl från båda länderna. Efter att trupperna var uppställda utfördes gemensamma skjutningar med personliga vapen och stridsskjutningar från båtarna. Även Gränsbevakningsväsendet deltog i båtskjutningarna. Samtidigt planerade staben kommande operationer. I övningens taktiska skede uppvisade stridsavdelningen närvaro på Skärgårdshavet genom att samti-

digt granska flera av Marinens objekt. Förflyttningarna utfördes med stridsbåtar och helikoptrar. Slutligen utfördes en anfallsoperation på Gyltö. Anfallet stöddes av Flygvapnets jaktplan och Arméns helikoptrar. Den finska marinkommendören och stabschefen för Amfibieregemente 1 granskade anfallet och var synnerligen nöjda. Övningen bevisade att förmågan att genomföra gemensamma operationer återstår trots att trupperna har övat tillsammans senast i början av år 2020. Samarbetet fortsätter i början av juni när Nylands brigads trupper åker till Sverige för att delta i BALTOPS-22 tillsammans med Amf1. Enligt planen fortsätter samövandet i mindre utsträckning under hösten år 2022. Höjdpunkten för samarbetet år 2023 är den svenska försvarsmaktsövningen Aurora 23, vars planering redan påbörjats i bägge truppförbanden. Juha Laukka Kommendörkapten

12

Fanbäraren • 2/2022

Nylands brigad övade operationer i skärgården tillsammans med svenska Amfibieregemente 1 under övningen Ester 22 Foto: Jägare Henrik Jansson och jägare Daniel Johansson.


Övningar i vattendrag och överlevnad

V

asa kustjägarbataljons strids- och skjutövning 1 för kontingent 1/22 verkställdes 7-13.4.2022. Centrala teman under övningen var gruppens strid inom ramen för beväringarnas eget vapenslag, överlevnadskunskaper och vattendragsutbildning samt fotmarscher i olika terräng- och belysningsförhållanden.

Efter stridsutbildningsskedet övergick de flesta trupperna till stridsskjutningsskedet under vilket det verkställdes bl.a. gruppens stridsskjutningar under ljus tid och i mörker, granatkastar- och pansarvärnsskjutningar samt skjutningar från fartyg med olika vapensystem mot land- och sjöbaserade mål samt mot rörliga luftmål.

Övningen påbörjades med ett stridsutbildningsskede under vilket beväringarna och personalen förkovrade sina kunskaper inom eget vapenslag samt övade funktionssätt för att klara sig i vattendrag och överlevnadskunskaper i allmänhet.

Övningens sista utbildningsmoment var en ca 15-25 km fotmarsch i pluton- och gruppsammansättning. Syftet med marschen var att öka beväringarnas marschuthållighet och att öva mörkerorientering i gruppsammansättning. Hanna Tallberg Informatör

Vasa kustjägarbataljons strids- och skjutövning var mångsidig. Beväringarna fick bland annat utbildning i att klara sig i vattendrag och att stridsskjuta i mörker. Foto: Jägare Daniel Johansson.

Fanbäraren • 2/2022

13


Under strids- och skjutövning SYD övade man hur olika trupper och vapenslag kan samverka. I övningen deltog hela nio olika truppförband. Foto: Jägare Henrik Jansson och jägare Daniel Johansson.

Samverkan övades under SYD

S

trids- och skjutövning SYD 1/22 verkställdes av Ekenäs kustbataljon i slutet av april. I övningen deltog trupper från nio olika truppförband från Marinen, Armén och Gränsbevakningsväsendet. I övningen ingick också en repetitionsövning. Trupperna sköt med lätta och tunga infanterivapnen i olika stridsskjutningar, indirekta eldens skjutövningar samt pansarvärnsskjutningar. Medan en del trupper sköt, verkställde andra trupper stridstekniska övningar där de övade vapenslagskunskaper och infanterigruppens stridstekniker med stöd av KASI-simulatorer. Övningstrupperna var organiserade som en stridsavdelning som leddes av stridsavdelningens kommendör och hans stab. Sammansättningen möjliggör övandet av samverkan mellan olika trupper, vapenslag och försvarsgrenar.

14

Fanbäraren • 2/2022

SYD-övningen har också blivit en viktig del av utbildningen i Arméns och Marinens krigsskolor, där de skapar färdigheter hos kadetter och underofficerare att leda skjutövningar inom indirekt eld. Ekenäs kustbataljon tackar alla deltagare för en lyckad övning och önskar våra vänner välkomna åter i höstens SYD 2/22! Sampsa Tamminen Bataljonskommendör, kommendör


“Utan stridsbåtar finns det ingen kustjägarverksamhet” Vid årsskiftet grundades en ny enhet vid Nylands brigad i form av stridsbåtskompaniet. Stridsbåtarna har sedan länge haft en viktig roll vid brigaden och nu kommer det att kunna läggas allt större fokus på utbildningen av stridsbåtsförare och -manskap. Den 1.1.2022 grundades stridsbåtskompaniet vid Nylands brigad, ett kompani som på många sätt är unikt för hela Finlands försvarsmakt. SBK är det enda stridsbåtskompaniet i landet och därför är Nylands brigad det enda truppförbandet som ansvarar för användningen av stridsbåtar och utvecklingen av deras stridstaktik. Trots att SBK endast existerat i ett halvår är användningen av stridsbåtar vid Nylands brigad ingenting nytt. Kompaniets enhetschef, kaptenlöjtnant Samuli Hyttinen, påpekar att båtförarnas samarbete med kustjägarna och infanteriet sedan länge varit i en nyckelroll vid brigadens verksamhet i kustförhållanden. -Man kan säga att det utan stridsbåtar inte finns någon kustjägarverksamhet, konstaterar Hyttinen.

Bättre möjlighet till specialisering Innan SBK grundades tillhörde stridsbåtsförarna samt -manskapet 2.Kustjägarkompaniet. Hyttinen förklarar att stridsbåtsverksamhetens unika och viktiga roll vid brigaden var den bidragande orsaken till att det nya kompaniet grundades. Innan grundandet av SBK fick Hyttinen som dåvarande enhetschef för 2.Kustjägarkompaniet balansera ansvaret för många olika utbildningsgrenar på samma gång. Att han nu kan fokusera på utbildningen av endast ett vapenslag och har en större personalstyrka till sitt förfogande inom stridsbåtverksamheten har enligt Hyttinen lett till att man nu kan erbjuda bättre och mer specialiserad utbildning åt såväl beväringar som personal, bland annat i form av mera invecklade stridsbåtsskjutningar. -I och med att vi nu har ett stridsbåtskompani kan vi såväl på ledningssidan som i Örlogshamnen i Syndalen till hundra procent fokusera på stridsbåtsverksamheten. Mina möjligheter att som chef påverka stridsbåtsverksanheten har tack vare det blivit betydligt större än tidigare, förklarar Hyttinen.

Utbildar förare och mekaniker SBK erbjuder två olika utbildningsprogram; stridsbåtsförare och stridsbåtsmanskap. Stridsbåtsförarna tjänstgör i 347 dygn och får ledarutbildning samt en grundläggande utbildning inom maskineri och sjöfart. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på att utbilda behöriga båt- och maskinchefer för U-600-klassens stridsbåtar. Därtill är målet att stridsbåtsförarna också ska kunna vara en del av besättningen på U-700-klassens båtar och exempelvis fungera som rorsman, navigator, vapenoperator eller däcksman. Stridsbåtsmanskapet tjänstgör å sin sida i 255 dygn och inom utbildningen finns det ett antal olika inriktningar. De som utbildas till däcksmän fungerar som besättning på U-600- och U-700-klassens stridsbåtar och får vapen-, signal-, samt grundläggande sjöfartsutbildning. Mekanikernas uppgift är i sin tur att underhålla båtarna när de kommer i hamn och se till att de alltid är redo att användas. Dessutom finns det inom kompaniet planer på att börja utbilda fälttygsmanskap, eftersom stridsbåtarnas vapen regelbundet behöver vårdas och granskas för att hållas i användningsbart skick. Även om Hyttinen påpekar att ingenting någonsin är perfekt och att det ännu finns detaljer SBK kan förbättra inför kommande kontingenter är han överlag mycket nöjd med hur kompaniets verksamhet sett ut under det första halvåret. Att det handlar om ett ganska litet kompani har enligt honom lett till att man kunnat fokusera mera på detaljer och till att gruppandan och attityden varit på topp. -Jag tycker att både beväringarna och personalen har utfört sina uppgifter till hundra procent. Det har varit ett tungt men mycket roligt och givande första halvår, kontstaterar Hyttinen. Einar Zilliacus Jägare och Redaktör

Fanbäraren • 2/2022

15


Från beväring vid brigaden till general – Sami Nurmi har gjort en unik karriär Brigadgeneral Sami Nurmi ville egentligen bli diplomat. Men i stället blev det en lång och framgångsrik karriär där han kombinerat diplomatin med det militära. I dag är han enhetsdirektör vid Försvarsministeriet och en av de centrala personerna i processen kring Finlands eventuella Natomedlemskap. Sami Nurmi är den enda som gått hela vägen från att vara beväring vid Nylands brigad till att bli general.

–Jag får tacka min pappa för att det blev Nylands brigad! Jag kommer från helt finskspråkiga Riihimäki och det mest logiska för mig skulle ha varit att göra min värnplikt antingen i Riihimäki eller i Tavastehus. Men min pappa jobbade som överste och alla kände honom i trakten, det gjorde att jag hellre ville tjänstgöra någon annanstans. Då föreslog han att jag kunde åka till Nylands brigad och samtidigt lära mig svenska. Det är ett av de bästa råd jag någonsin har fått, säger brigadgeneral Sami Nurmi. Sami Nurmi ryckte in i kontingent 2/87 och tjänstgjorde vid det första jägarkompaniet.När han kom till Dragsvik hade han endast sin skolsvenska i bagaget. –När jag ryckte in var vi 20 rekryter i min stuga och 16 kom från Österbotten. Jag fattade ingenting av vad de sade. I början handlade det mycket om att lyssna, men i takt med att ansvaret växte började jag även tala svenska. Efter hemförlovningen stannade jag kvar som “sommarfänrik” i åtta månader och senast då kan man nog säga att jag kunde tala svenska relativt flytande, minns Nurmi. Egentligen skulle Sami Nurmi inte bli militär. Som ung drömde han om att bli diplomat och göra en karriär inom Utrikesministeriet. –Jag tänkte först: aldrig Kadettskolan! Jag sökte mest för säkerhets skull in till Kadettskolan och blev antagen redan 1988, men jag tackade nej till studieplatsen.

16

Fanbäraren • 2/2022

Nästa år sökte jag in till universitet i Åbo för att läsa statskunskap, för säkerhets skull sökte jag också då till Kadettskolan. Jag kom in till bägge och tänkte först ta en dubbelexamen. Jag började med studierna på Kadettskolan och på den vägen blev jag, skrattar Nurmi. Men diplomatin har också följt Nurmi. I två repriser har han tjänstgjort utomlands, först som biträdande försvarsattaché i Washington och sedan vid EU:s militära stab i Bryssel.

Nylands brigad nära hjärtat Efter Kadettskolan korsades Nurmis och Nylands brigads vägar igen. Han hade gått signallinjen i Kadettskolan och kom till brigaden som utbildare när signalutrustningen skulle moderniseras i Dragsvik. Under åren 1992-1996 jobbade han bland annat som vice kompanichef för granatkastarkompaniet. Det dröjde sedan 17 år innan det igen var Nylands brigad som kallade. Då utsågs han till bataljonskommendör för Ekenäs kustbataljon. –Det var helt super att få komma tillbaka till Nylands brigad då. Jag var i Washington 2009-2012 och i slutet på den perioden påbörjades diskussionerna om vad jag skulle göra när jag kommer tillbaka till Finland. För mig var det viktigt att då få erfarenheter av att fungera som bataljonskommendör och den brigad som låg mitt hjärta närmast var Nylands brigad. Och som tur var lyckades den här kombinationen, berättar Nurmi.


Vad är det speciella med Nylands brigad? –Det är många saker som gör Nylands brigad unik, men det är framför allt två saker som också i ett internationellt perspektiv gör brigaden speciell. Den första är språket i kombination med att man samlar beväringar från ett så stort område i landet. Den andra saken är utbildningen för kustförhållanden. Man kan säga att brigaden har ena foten på marken och den andra i vattnet. Det skapar en unik kunskap att kunna verka både med marinen och med armén, säger Nurmi.

Nato och Ukraina Efter att ha jobbat som bland annat kommunikationsdirektör för Försvarsministeriet och som chef för de riksomfattande försvarskurserna utsågs Nurmi i fjol till enhetsdirektör för enheten för nationellt försvar vid Försvarsministeriet. Enheten hör till den försvarspolitiska avdelningen.

–Det som kräver mest av oss är den strategiska planeringen på längre sikt, till exempel de två större försvarsredogörelserna som nyligen har skrivits och nu senast de redogörelser som har att göra med Ukraina och Natofrågan. För försvarsförvaltningens del har de här redogörelserna skrivits på vår enhet. Vår enhet sköter också till exempel den politiska delen av internationella övningar, säger Nurmi. På Sami Nurmis bord finns också det frivilliga försvarsarbetet, som efter Rysslands anfallskrig i Ukraina har blivit populärare än någonsin bland finländarna. På Nurmis bord ligger bland annat arbetet med styrningen av försvarsutbildningen inom MPK. –Tillsammans med Försvarsmakten och MPK funderar vi just nu mycket på hur vi kunde utveckla det frivilliga försvaret så att det bättre motsvarar Försvarsmaktens behov men så att det också uppfyller behoven för alla de som nu frivilligt vill utbilda sig, säger Nurmi. Till den försvarspolitiska avdelningens ansvarsområde hör att utvärdera utvecklingen i den säkerhets- och försvarspolitiska omvärlden. Avdelningen utarbetar grunderna för försvarspolitiken och de planeringsgrunder som skall ges Försvarsmakten. I praktiken har det mesta av det här arbetet under 2022 kretsat kring Ukraina och ett eventuellt finländskt Natomedlemskap. –Ett Natomedlemskap skulle dramatiskt ändra Försvarsministeriets roll inom statsrådet. Huvudansvaret för säkerhetspolitiken finns hos stadsledningen och på Utrikesministeriet, men eftersom det handlar om en försvarsallians så kommer huvudansvaret för de flesta substansfrågorna att ligga här hos oss vid försvarsförvaltningen. Försvarsministeriet sköter den styrande och planerande delen och Försvarsmakten den förverkligande delen, säger Nurmi.

Nylands brigad har spelat en central roll i brigadgeneral Sami Nurmis framgångsrika karriär. Foto: Försvarsmakten.

Fanbäraren • 2/2022

17


Ett medlemskap i Nato skulle innebära en hel del kommittéarbete där Försvarsministeriet dels ska presentera Finlands åsikter och dels delta i försvarsplaneringen. –För vår enhet skulle den största förändringen bli att vi aktivt deltar i hela Natos försvarsplanering tillsammans med Försvarsmakten. Tidigare har största delen av planeringen skett inom Försvarsmakten, men med ett medlemskap i Nato skulle både styrnings- och planeringsfunktionen öka för oss här på ministeriet, säger Nurmi. Han understryker att det skulle vara en stor förändring för hela förvaltningen. För Försvarsmakten skulle förändringen inte vara lika stor i och med att Finland redan länge har haft ett fungerande partnerskap med Nato. –Hela den här processen med förberedelserna inför en Natoansökan har varit otroligt intressant. Det många av oss aldrig trodde att skulle hända politiskt i Finland har nu hänt synnerligen snabbt. Man kan tala om en vändning på 180 grader. Jag personligen ser fram emot att få jobba vidare med frågor relaterade till Nato, säger Nurmi. Som en del av sitt uppdrag som enhetsdirektör är Sami Nurmi också beredskapschef för Försvarsministeriet. Både i den rollen och i sina tidigare roller har Nurmi skaffat sig en gedigen erfarenhet av helhetsberedskapen i landet. –Vårt system är uppbyggt så att vi kan tillämpa beredskapen enligt rådande säkerhetsläge. Det betyder att vi är beroende av aktuella lägesbilder som vi kan analysera. Enligt den analysen anpassar vi vår beredskap. Helhetsberedskapen har alltid varit bra i Finland och nu när jag jobbat mycket med de här frågorna under de senaste månaderna kan jag bara konstatera att helhetsberedskapen är på en mycket hög nivå, inte bara inom Försvarsmakten, utan i hela samhället, säger Nurmi.

18

Fanbäraren • 2/2022

Enligt de uppgifter vi har här på Fanbäraren är du den enda som har gjort din värnplikt vid Nylands brigad och sedan blivit general. Hur kommenterar du den här bedriften? -Jag hörde det här första gången av min före detta chef Caj Holmberg och då trodde jag inte att det var möjligt. Då började jag fundera på till exempel Gustav Hägglund, Karl-Gustav Muromaa och Juha Vauhkonen, men det visade sig att ingen av dem gjorde värnplikten vid Nylands brigad. Det jag vill säga är att jag har Nylands brigad att tacka för så mycket, bland annat att jag fick det svenska språket via brigaden. Utan det skulle min karriär på Försvarsministeriet inte ha blivit som den blev, säger brigadgeneral Sami Nurmi. Det här är den första delen i en serie där vi möter intressanta personer med en bakgrund vid Nylands brigad.

Namn: Sami Nurmi Ålder: 55 Familj: Fru och ett barn Födelseort: Riihimäki Språkkunskaper: Finska, engelska, svenska, franska Militärgrad: Brigadgeneral Tjänsteställning: Enhetsdirektör, Försvarsministeriet 2021Militär karriär (ett plock): Biträdande försvarsattaché, USA och Kanada 2009 - 2012, Bataljonskommendör, Nylands brigad 2012 - 2013, Assistent till stabschefen, EU:s militära stab (EUMS), Bryssel 2016 - 2018, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör, Huvudstaben 2018 - 2019, Chef, Riksomfattande försvarskurserna, Försvarshögskolan 2019 - 2021 Jens Berg Chefredaktör


“Nylands brigads internationella roll förstärks till rekordnivå i Nato” Stefan Wallin fungerade som försvarsminister 2011-2012 och som riksdagsledamot (SFP) i tolv år. Vi ställde Wallin några frågor om det att Finland ansöker om medlemskap i Nato. Under 2022 har vi sett en vändning på 180 grader i Natofrågan både bland många politiker och bland folket. Hur unik är en sådan här total vändning i opinionen i en så här pass viktig fråga?

Betydelsen av att både Finland och Sverige ansluter sig till Nato har betonats av de flesta bedömare. Varför är det ur ett försvarsperspektiv viktigt att Finland och Sverige väljer samma väg?

-Visst var vändningen unik i termer av hastighet. Men i substans visar den att det under ytan hela tiden funnits en latent, utbredd beredskap att tycka till om Nato, även på kort tid. Det har dock saknats en konkret orsak och ett tillfälle. Natten till den 24 februari levererade Vladimir Putin både och. Redan tidigare hade han krävt att Nato inte längre utvidgas österut, alltså med Finland. Att någon annan, speciellt Ryssland, försöker begränsa vårt säkerhetspolitiska svängrum och våra alternativ går inte hem bland ett folk, som ännu bär ärr efter 1939-44. Putin kan se sig i spegeln nu.

-Det är helt avgörande att vi fattade samma beslut och nu går hand i hand in i Nato. Hade ett av oss fattat ett annat beslut, för att inte säga båda, skulle ett olyckligt vakuum ha uppstått nära Ryssland, som med sina imperialistiska och folkrättsföraktande tendenser visat vad man kan göra med en allianslös granne. Nu kan Finland och Sverige fortsätta fördjupa det bilaterala samarbetet, linkat till de tre andra nordiska länderna i Nato och tillsammans här uppe i norr förlita oss på Natos säkerhetsgarantier enligt Artikel 5.

Försvarsfrågor har alltid legat dig varmt om hjärtat. Du var försvarsminister 2011-2012 och du är major i reserven. Du har också långt innan opinionen vände talat för ett finländskt Natomedlemskap. Vad skulle ett medlemskap i Nato betyda för säkerheten i våra närområden? -Jo, jag har kvar det klistermärke med texten ”Nato tryggar freden” jag 1984 som lätt rebellisk gymnasist beställde från Sverige. Det gick lindrigt sagt mot strömmen i det kalla krigets Finland, men jag har aldrig behövt ändra åsikt om Nato. Finlands och Sveriges medlemskap förstärker nu stabiliteten kring Östersjön och på det arktiska området, ger det nordiska försvarssamarbetet en ny dimension och förtydligar Baltikums trygghet. Vår långa östgräns är framöver inte bara vår utan säkras av Natos säkerhetsgarantier. Det är en stor sak. Vi har aldrig varit så trygga som då Natomedlemskapet är ett faktum.

Nylands brigad har profilerat sig som en internationell aktör, bland annat är samarbetet med det svenska Amfibieregementet intensivt. Hur skulle ett medlemskap i Nato påverka verksamheten vid Nylands brigad? -Den finländska beväringsutbildningen som grundar sig på allmän värnplikt fortsätter som förr även i Nato-Finland. Detsamma gäller försvarssamarbetet med Sverige, inte minst på den riktigt praktiska nivån. Nylands brigads roll är fortsättningsvis stark, tydligt profilerad och naturlig även i det västra väderstrecket. Jag vågar påstå att brigadens nationella position och praktiska internationella roll förstärks till rekordnivå i och med medlemskapet i Nato. Jens Berg Chefredaktör

Fanbäraren • 2/2022

19


Planeringen av de nya korvetterna försenad uppstarten kräver noggrann koordinering De nya fartygen som byggs inom ramen för projektet Flottilj 2020 utgör stommen för det marina försvaret i framtiden. Flottilj 2020 är en synnerligen komplicerad helhet med många underprojekt. Planeringen drar nu ut på tiden. Vi frågade projektchefen vad förseningen beror på. En betydande del av Marinens fartygsmateriel (minfartygen av Hämeenmaa-klass och robotbåtarna av Rauma-klass) byggdes i början av 1990-talet och måste ersättas av nytt materiel. Med projektet Flottilj 2020 ersätts sammanlagt sju örlogsfartyg med fyra multifunktionskorvetter. –Tidigare byggdes fartyg som var avsedda för ett huvudvapen, såsom minfartyg som kunde lägga ut sjöminor eller robotbåtar avsedda för ytstrid. I korvetterna av Pohjanmaa-klass kombineras dessa Marinens huvudvapen. Korvetterna klarar dessutom bättre av undervattenskrigföring, långvarig operation på havet i alla slags väderleksförhållanden på Östersjön, från storm till isvintrar. Fartygen har också ett starkt egenskyddssystem som kan utnyttjas som en del av tryggandet av sjöförbindelserna eller som skydd för andra objekt eller trupper, säger kommendörkapten Pekka Hietakangas som är projektchef för Flottilj 2020 vid marinstabens planeringsavdelning. Flottilj 2020 består av två huvudprojekt; ibruktagningsprojektet och materielprojektet.

20

Fanbäraren • 2/2022

Under ibruktagningsprojektet förbereds alla helheter som har med själva ibruktagandet att göra, som till exempel användningsprinciper (doctrine), organisation (organization), utveckling av kunnandet (training), ledarskap (leadership), personal (personnel) och infrastruktur (facilities). Under materielprojektet byggs de fysiska fartygen och sedan integreras sensorer och vapen i dem. –Ibruktagningsprojektet har framskridit enligt målsättningarna, och bara materielprojektet i sinom tid börjar överlåta fartyg till Marinen är vi redo att operera med dem som en del av försvarssystemet. Materielprojektet indelas i sin tur i ytterligare två projekt, fartygsprojektet och stridssystemprojektet. Ibruktagningsprojektet avancerar enligt tidtabellen, men det har uppstått fördröjningar i materielprojektet. –Inom Marinen synkroniserar vi helheten tidsmässigt, för att prestationsförmågan ska fås i bruk så snabbt som möjligt. Som vi alla märkt har 2020-talet varit fyllt av globala överraskningar, men vi har trots olika utmaningar i omgivningen lyckats föra helheten framåt, säger Hietakangas.


Utmanande koordinering

Marint skydd för Nylands brigads trupper

Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle planeringsmaterialet vara klart i början av år 2022, men det detaljerade planeringsarbetet har inte avancerat enligt plan. Ännu finns det vissa delar som kräver ytterligare arbete.

De nya korvetterna får ett exceptionellt och mångsidigt stridssystem. Det består av stridsledningssystem, sensorer och vapensystem. Korvetterna får dessutom en god förmåga att avvärja och kringgå flyg- och robotattacker. De egenskyddssystem som byggs omfattar robot- och artillerivapensystem, skenmålskastare samt strukturella skyddslösningar för fartygen. Övervakningsförmågan kompletteras med signalspaningsförmåga. I kombination med sin minerings- och isgångsförmåga blir korvetterna unika i hela världen.

–Inom dagens fartygsbyggande, liksom inom allt slags byggande, måste planeringsbilderna vara klara in i minsta detalj innan produktionen inleds. När produktionen sedan sätter igång går stålarbetet och byggandet av skroven snabbare och är mera kostnadseffektivt. Målet är att få det grundläggande planeringsmaterialet klart under det här året så att produktionen kan inledas nästa år, säger Hietakangas.

Varför är det här projektet så utmanande? –Flottilj 2020-projektet är ett typiskt fartygsprojekt, och sådana är vanligen invecklade. Det ingår synnerligen tekniska lösningar som skräddarsytts med tanke på sin verksamhetsmiljö och sina användningsprinciper. De kan inte köpas färdiga, såsom t.ex. ett pansarfordon eller flygplan, säger Hietakangas. Det finns varv som har specialiserat sig på just örlogsfartyg, men man ville bygga korvetterna av Pohjanmaa-klass vid ett finländskt varv. Hietakangas säger att orsaken till beslutet att bygga korvetterna i Finland var uttryckligen för att trygga det specialkunnande som gäller planering och byggande av fartyg bl.a. av orsaker som har med försörjningsberedskapen att göra. Det är Rauma Marine Constructions Oy som tillverkar fartygen, medan stridssystemet anskaffas från Saab genom ett separat avtal. Budgeten för Flottilj 2020-projektet är 1,3 miljarder euro. I priset ingår fartygen, stridssytemet och projektkostnaderna. –Den största utmaningen när det gäller Flottilj 2020-projektet har enligt mig att göra med samordningen av de olika projekten. Avgörande saker är kommunikationen mellan projekten och synkroniseringen av tidtabeller och behov. Vi har allt det kunnande som behövs för att förverkliga det här på ett kvalitetsmässigt bra sätt, och jag är säker på att Finland, trots fördröjningarna, kommer att få fina korvetter, säger Hietakangas.

Enligt den nuvarande tidtabellen seglar den första korvetten på Östersjön 2026, men efter det integreras ännu stridssystemet och den integrationen tar ungefär ett år. Samtidigt byggs de andra korvetterna i serien vid varvet i Raumo. Hietakangas påpekar dock att definitionen av “färdiga korvetter” är en mångfacetterad fråga. –Hela prestationsförmågan står till förfogande först sedan när personalen och ledningsstafflarna kan använda dem så att deras starka sidor kan utnyttjas maximalt. Det kommer också att ta sin tid, och uppnås endast genom övning. Men vi har haft som mål att korvetterna skulle vara helt klara (Full Operational Capability) senast vid utgången av 2028, säger Hietakangas. De nya korvetterna kommer att påverka alla truppers verksamhet inom sjöförsvaret. Delvis påverkar de även verksamheten inom de andra försvarsgrenarna. Korvetterna kommer i större eller mindre utsträckning att ha att göra med de flesta sjöoperationerna i framtiden. Det här kommer också att märkas i verksamheten vid Nylands brigad säger Pekka Hietakangas. –I situationer där Nylands brigads slagförmåga behövs kan korvetterna av Pohjanmaa-klass i framtiden ge trupperna marint skydd. Eller också kan korvetterna av Pohjanmaa-klass med sin eld stödja den strid som förs av trupperna från Nylands brigad. Jag vill på Flottilj 2020-projektets vägnar önska personalen vid Nylands brigad en fin början på sommaren och mångsidiga och krävande övningserfarenheter med general George S. Pattons ord: “Train like you fight, fight like you train!” Jens Berg Chefredaktör

Fanbäraren • 2/2022

21


Ukrainakriget historien i användning

D

e ryska makthavarna har länge på ett synligt sätt använt historien, kanhända som en följd av att historieämnet under sovjettiden snarast kunde betraktas som en politisk vetenskap, med uppgift att ge legitimitet åt Partiet och makthavarna, inte att i von Ranckes anda reda ut ”vad som egentligen hänt”. Å andra sidan använder sig alla stater av sitt nationella narrativ, den stora historiska berättelse som lyfter fram den egna nationens strävanden – och tiger om andra. Putin-regimen har på ett uppenbart sätt tagit historien i politiskt bruk, medan divergerande uppfattningar effektivt raderats bort. Liksom i medielandskapet finns det inte rum för oliktänkare på historiens fält. Den tid då ryska arkiv stod öppna också för t.ex. finländska forskare tycks vara förbi. Men givetvis använder också ukrainarna sig av historien, för sina ändamål. Kiev, huvudstad i dagens Ukraina, har varit en central faktor i konflikten, redan på grund av stadens centrala plats i den ryska nationella historien. Det var där som Ryssland föddes. I Kiev Rus, den medeltida slaviska statsbildning som ses om den ryska statens moder, antog furst Vladimir kristendomen 988, i dess ortodoxa variant. Att man i Moskva år 2016 lät uppföra en mastodontisk 17,5 m hög staty över Vladimir den helige strax utanför Kremlmuren har dubbel symbolik, som inte bara har en anknytning till den ryska presidentens förnamn.

Då skapades ett ukrainskt skriftspråk – vilket av samtidens ryssar betraktade som ryska ”som förorenats av polska”. En ukrainsk nationell ikon som poeten Taras Sjevtjenko har idag fått mer än 1200 statyer nyligen resta i Ukraina. Största delen av dagens Ukraina hörde då till det ryska kejsardömet, medan de västra delarna hörde till den katolska världen, först i samband med det polsk-litauiska riket och senare med det habsburgska kejsardömet.

Moskvafurstarna tog efter Konstantinopels fall 1453 över den östromerske kejsarens värdighet. Begreppet tsar, ryska för kejsare, har en djupt religiös innebörd, som fick sina hårda törnar efter bolsjevikernas maktövertagande i Ryssland 1917. Efter Sovjets fall har kyrkan återtagit sin position som regimens stöd i Ryssland. Det ligger också en symbolik i hur den stora Kristus Frälsare-katedralen, som Stalin lät spränga, återuppfördes 2000 invid Kreml. Idag utgör den sätet för den rysk-ortodoxa kyrkans patriark Kirill i Moskva som med sällsynt tydlighet allierat sig med Putin-regimens ambitioner i Ukraina. Den ryska nationalismen har med sin slavofila riktning och sina panslavistiska målsättningar – att ena alla slaviska folk under rysk överhöghet – sett ner på andra slaviska folks separata nationella väckelser. Det märktes på 1800-talet när en speciell ukrainsk identitet växte fram som ett led i en allmän nationell väckelse i Europa.

22

Fanbäraren • 2/2022

Historikern Sture Lindholm gav en bakgrund till kriget i Ukraina i samband med Nylands brigads årsdag. Foto: Jägare Daniel Johansson.


Lviv-området knöts ju faktiskt till Ukraina först i samband med andra världskrigets slut 1945, då Polen förflyttades västerut mot Tyskland och Sovjet lade beslag på östra Polen.

Men också andra historier duger. När tyskarna trängde österut välkomnades de av ukrainska nationalister, som hann inleda utrotningen av de ukrainska judarna rentav innan tyskarna hann fram.

Inställningen går igen

Den ukrainska nazisten Stepan Bandera arbetade för en ukrainsk tyskvänlig stat, men då en sådan inte låg i tyskarnas intresse fick Bandera snart stifta bekantskap med tyska koncentrationsläger.

Den nedlåtande ryska inställningen gentemot Ukraina går igen ännu idag – Putin har ju offentligt betecknat Ukraina som ”Lenins misstag”, eftersom Ukraina ju blev en egen statlig enhet först i och med utropandet av Sovjetunionen 1922. I de långvariga inbördeskrig som bröt ut i Ryssland efter 1917 gick de röda segrande fram i Ukraina, medan de vita vann i Finland, de baltiska republikerna och Polen. Den kvarlevande ukrainska nationalismen försökte Stalinregimen utrota; följderna av jordbrukets kollektivisering blev en kvarts miljon deporterade ukrainare och en svältkatastrof (holodomor – ”hungerhemsökelsen”) som skördade flera miljoner människoliv – i Europas bästa jordbruksområden. Ukrainarna har länge betraktat detta som Stalins - d.v.s. ryssarnas – medvetna utrotning av det ukrainska folket, medan ryska historieskrivare betecknat det som olyckliga omständigheter men förnekar att det skulle röra sig om ett avsiktligt folkmord. För ukrainarna har holodomor blivit ett centralt inslag i det existentiella historiebruket, ett gemensamt trauma som en förenande länk i det annars ganska så heterogena folket. Den senaste tidens händelser har skapat många nya inslag för framtida användning – om det inte hittills funnits en gemensam ukrainsk identitet och nationalitetskänsla så har Putin nu skapat den. Andra världskriget, eller ”Stora fosterländska kriget”, som enligt sovjetisk/rysk uppfattning inleddes med Nazitysklands anfall i juni 1941, har spelat en exceptionellt stor roll i den ryska nationella berättelsen. T.ex. Vinterkriget har där varit ”det nedtystade kriget”, på sin höjd ”en begränsad militär operation” för att uttrycka det med nutida populär terminologi. Manifestationerna kring Segerns dag den 9 maj är oerhört centralt inslag i Rysslands nationella berättelse.

Han mördades av KGB 1959. Men den västvänliga ukrainska presidenten Justjenko gav år 2010 Bandera status som ukrainsk nationalhjälte och han har kommit att betraktas som en ukrainsk förebild i motståndet mot ryssar. Hans rehabilitering i Ukraina gav tacksamt bränsle åt Putin, som ju betecknat dagens ukrainska statsledning som nazister. Historiska argument har använts flitigt vid territoriella anspråk. Ryssarna har lyft fram hur Krimhalvön alltid varit rysk, ända till den ukrainska sovjetledaren Chrustjev 1954 administrativt överförde den till sovjetrepubliken Ukraina. Likaså har Putinregimen lyft fram 1700-talsbenämningen Novorossija för de områden vid norra Svartahavskusten som den ryska armén vid skrivande stund uppenbarligen siktar på att lägga under sig. Det krig som förutspåddes vid Sovjetunionens sönderfall på 1990-talet är nu ett faktum. Ryssland blev med ”Svarte Petter” på hand som Sovjets enda arvtagare när alla andra delar av Sovjetimperiet vänder sig västerut. Vad folket i Vitryssland vill har väl varit uppenbart de senaste åren. Kalla kriget var ändå inte slut - dess andra rond utkämpas nu, med historien som ett användbart redskap. Sture Lindholm Historiker

Fanbäraren • 2/2022

23


“Jag är stolt över att vara ukrainare” Jägare Tim But har bott största delen av sitt liv i Ukraina. När han vid årsskiftet flyttade till Finland för att inleda sin militärtjänstgöring vid Nylands brigad hade han inte kunnat förvänta sig att situationen i hemlandet skulle komma att eskalera på det sätt den gjorde. Att inleda militärtjänstgöringen innebär en stor förändring i de flesta beväringars liv, men för jägare Tim But från kontingent 1/22 var omställningen ovanligt stor. Med ukrainsk pappa och finsk mamma har han bott nästan hela sitt liv i Ukraina, med undantag för en femårsperiod när familjen bodde i Ryssland. But är finsk medborgare men bor nu för först gången i sitt liv i Finland, tillsammans med en släkting i Åbo. -Ukraina tillåter inte dubbla medborgarskap och därför utför jag militärtjänstgöringen i Finland. Jag flyttade hit två veckor innan inryckningsdagen, berättar han. När Tim But inledde sin tjänstgöring hade han inte kunnat föreställa sig att situationen i Ukraina skulle kunna utvecklas på det sätt som den har gjort, trots att Ryssland agerade hotfullt och mobiliserade trupper vid den ukrainska gränsen. -Ryssland och Ukraina har varit i en militär konflikt i östra Ukraina sedan 2014. När man bor länge i Ukraina vänjer man sig till slut och reagerar inte längre så mycket på ryska provokationer, förklarar But.

Fick stöd av kamraterna och militärpastorn I slutet av februari hände det världen hade befarat; Ryssland skickade in trupper för att invadera Ukraina, och ett fullskaligt krig var ett faktum. Tim But befann sig vid Nylands Brigad morgonen när han och resten av världen vaknade till nyheterna om kriget. But erkänner att de första dagarna var oerhört svåra. -Det var nog väldigt skrämmande. Tack och lov var min familj inte i Ukraina eftersom de var på semesterresa, men jag hade ändå vänner och andra släktingar kvar där, bland annat min farmor. Att vara

24

Fanbäraren • 2/2022

här i Dragsvik kändes ärligt talat inte så bra. Det var väldigt svårt att acceptera att jag inte kunde göra något åt situationen. Men man var helt enkelt tvungen att kämpa sig igenom det och fortsätta med sina dagliga uppgifter, säger But. Trots att situationen i Ukraina blev allt värre blev Tim Buts egen situation lyckligtvis så småningom lite lättare. De flesta av hans släktingar befann sig i säkerhet och han kände att han fick stöd från många olika håll på brigaden. -Jag fick stöd från såväl mina tjänstgöringskamrater som av några undersergeanter. Jag fick också hjälp av militärpastorn, som jag talade med dagen då kriget bröt ut. Det hjälpte mig lite och efter ett tag kände jag att jag kunde tänka klart igen.

Tar utbildningen på större allvar I Dragsvik tjänstgör But som 3D-modellerare för VKY (Virtuaalinen Koulutusympäristö). Uppgiften går ut på att upprätthålla och utveckla ett simulatorprogram som används för diverse utbildningar. En vanlig dag i tjänst gör han 3D-modeller av exempelvis vapen och fordon för VKY:s viktigaste simulator VBS 3, en krigssimulator som påminner om datorspel som Battlefield eller ARMA. -Min uppgift är väldigt projektbaserad och uppgifterna kan ibland vara svåra, men 3D-modellering är en hobby som jag har haft i över 3 och något jag alltid tycker om att hålla på med, säger But. När But ryckte in i januari såg han främst militärtjänstgöringen som en uppgift som det gällde att klara av så snabbt som möjligt för att sedan kunna återgå till sitt vanliga liv med familjen i Ukraina. När kriget bröt ut i hemlandet ändrades dock hans inställning.


-Jag har definitivt börjat ta tjänstgöringen på större allvar. Min uppgift är inte den där man deltar i flest stridsutbildningar, men jag har börjat ta skjutövningar och upprätthållandet av den fysiska förmågan allt mer seriöst. Förut skulle jag ha tänkt “Suck, nu ska vi göra något jobbigt”, men nu är jag snarare stolt över att göra det och stolt när jag gör det bra.

Stolt över sina landsmän När Ryssland invaderade Ukraina hade de förväntat sig att möta ett splittrat folk som den ryska armén förhållandevis enkelt skulle kunna besegra. I stället möttes de av ett enat och motiverat folk, med en otrolig stridsvilja att skydda sitt land och dess invånare. Tim But är stolt och imponerad, men ändå inte förvånad, över sina landsmäns heroiska insatser för att försvara sig mot och slå tillbaka fienden. -Den ukrainska patriotismen har ökat enormt under de senaste åtta åren. Det är inte bara armén som utkämpar det här kriget, det är faktiskt hela folket som strider för Ukraina. Det är otroligt att vi har kunnat stå emot en stormakt som Ryssland på det sätt som vi har gjort. Jag är mycket stolt över att kunna kalla mig själv Ukrainare. Trots kampviljan det ukrainska folket och dess armé uppvisat i kriget mot Ryssland känns det samtidigt väldigt bisarrt för många ukrainare att människorna i Ryssland och Ukraina för tillfället strider mot varandra med dödliga vapen och livet som insats. Många ukrainare har släktingar och vänner i Ryssland och vice versa, och de två ländernas invånare har också mycket gemensamt. Tim But är själv ryskspråkig, precis som ungefär trettio procent av Ukrainas befolkning. Från att han var tio till att han var femton år gammal bodde han tillsammans med sin familj i Rysslands huvudstad Moskva.

Tim But bodde då i Moskva och kunde där tydligt märka att relationen länderna emellan hade försämrats rejält. -Konflikten har lett till att ukrainare inte längre är särskilt omtyckta i Ryssland. När jag gick i skola i Moskva grälade jag till exempel med min ryskalärare om annekteringen av Krim, trots att jag var bara elva år gammal. Nuförtiden spelar det betydligt större roll än förut om man är ukrainare eller ryss. Trots att miljontals människor i Ukraina talar ryska upplever inte särskilt många av dem att de är ryssar bara för att de talar språket. Även om situationen i hemlandet för tillfället är dyster ser Tim But ljus i tunneln för Ukraina och dess folk. Trots mycket lidande och stora förluster, såväl ekonomiskt som humanitärt, har de ukrainska trupperna klarat av att stå emot stormakten Ryssland på ett sätt som få hade förväntat sig. -Jag tror att läget i sinom tid kommer att bli bättre för Ukraina, och efter konflikten kommer landet att vara allt närmare västvärlden och resten av Europa. Det kan ta länge innan kriget är över, men jag är säker på att Ukraina kommer att resa sig på fötter igen, konstaterar han. Einar Zilliacus Jägare och Redaktör

-Innan konflikten började år 2014 upplevde jag inte att det var så stor skillnad på ukrainare och ryssar. De flesta i Ukraina förstår ryska och länderna har mycket gemensamt, säger But. Rysslands annektering av Krimhalvön år 2014 var katalysatorn för en allt större spricka mellan människorna på varsin sida om gränsen.

Trots kriget är jägare Tim But försiktigt optimistisk angående sitt hemlands framtid. Foto: Jägare Henrik Jansson

Fanbäraren • 2/2022

25


Nolltolerans mot mobbning och pennalism vid brigaden

Militärpastor Markus Weckström anser att det har gjorts stora framsteg vid brigaden i kampen mot mobbning. Foto: Försvarsmakten

Nylands brigad lägger stort fokus på att motarbeta mobbning och osakligt beteende. Brigadens militärpastor Markus Weckström medger att det ännu finns jobb att göra i frågan, men önskar att också de goda exemplen skulle lyftas fram oftare. Mobbning och pennalism i militären är ett ständigt återkommande samtalsämne i Finland, så också vid Nylands brigad. Även om såväl Försvarsmakten som Nylands brigad satsat hårt på att åtgärda problemet förekommer det fortfarande fall där beväringar väljer att avbryta sin tjänstgöring eftersom de upplever att de behandlats illa. Militärpastor Markus Weckström brukar tala med dem som känner att de inte längre vill tjänstgöra. Han förnekar inte att han förhållandevis ofta för dessa samtal, men betonar samtidigt att de som avbryter är i en klar minoritet.

Det vi gör här handlar egentligen inte om individen, utan om helheten. Vi tjänar som individer ett större syfte och det är ibland obekvämt, förklarar han.

-Vi får vara ärliga med att det är rätt vanligt. Jag kan inte ge ett exakt antal, men vi ska också komma ihåg att vi har en betydligt större del som ännu tjänstgör och vill tjänstgöra, säger Weckström.

Militärpastorn tar hand om andliga frågor och socialkuratorn ansvarar för att beväringarna får hjälp med sociala frågor. Ifall en beväring mår dåligt och behöver få tala med någon ställer både militärpastorn och socialkuratorn upp.

Ifall en beväring i Dragsvik kommer till militärpastorn för att tala om att avbryta sin tjänstgöring försöker han oftast uppmuntra personen i fråga till att inte ge upp, utan istället försöka hålla ut och genomföra sin uppgift, även om det ibland känns svårt. Weckström förklarar att han genom dessa samtal försöker komma fram till vad problemet är och hjälpa beväringen i fråga att ta ett beslut som hen kan vara nöjd med i framtiden. -Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi tänker på varför vi är här. Vi lever i ett samhälle där vi väldigt ofta ser på saker ur en väldigt individuell synvinkel.

26

Fanbäraren • 2/2022

Uppskattar samtalen med beväringarna Ifall beväringar vid Nylands brigad mår dåligt psykiskt, känner sig illa behandlade eller helt enkelt känner att de behöver få prata med någon, finns experthjälp tillgänglig i form av såväl militärpastor Weckström som brigadens socialkurator Jonas Streng.

-I grunden skiljer sig våra uppgifter inte så mycket från varandra. Vi är båda lösningsinriktade och närmar oss saken från individens synvinkel. Vi vill hitta en lösning för individen som sitter framför oss, säger Weckström. Han påminner ändå om att beväringarna själva får välja vem de vill tala med, eftersom han som militärpastor ofta behandlar saker ur ett andligt perspektiv. -Jag vill vara väldigt tydlig med att jag stöder var och en och att man man inte behöver tala med mig om andliga frågor. Å andra sidan brukar folk inse att de talar med en präst.


Det andliga är en viktig del av min uppgift och min övertygelse, förklarar han. För de beväringar som inte upplever att det andliga stödet är relevant för deras situation kan socialkuratorn vara det bästa alternativet. Till Jonas Strengs uppgifter hör också att hjälpa beväringarna med frågor som gäller livet utanför brigaden. Arbete och studier, personliga relationer och penningärenden, exempelvis bostadsstöd, är vissa av de frågor socialkuratorn kan hjälpa med. Gemensamt för socialkuratorn och militärpastorn är att båda arbetar för att stödja och upprätthålla beväringarnas etiska, sociala och psykiska förmåga. Således medverkar båda på övningar i terrängen, där de såväl håller lektioner som för sporadiska samtal med beväringarna för att hjälpa dem att hålla modet uppe. Weckström beskriver samtalen med beväringarna som det allra bästa med hans arbete. -Samtalen är nog saltet i det här jobbet. Det är en enorm rikedom att få träffa en så stor variation av ungdomar från olika delar av Svenskfinland. Det gör mig så glad att se folk lyckas och ta sig igenom det här, även om det är tungt ibland.

Nolltolerans mot mobbning Ifall en beväring berättar åt militärpastorn eller socialkuratorn att hen behandlats illa tar de genast tag i problemet. Försvarsmakten och följaktligen också Nylands brigad har nolltolerans mot alla former av mobbning och pennalism. Osakligt beteende kan förutom åt militärpastorn och socialkuratorn även anmälas åt stampersonalen eller beväringskomittén, som sedan för ärendet vidare. Ifall en beväring har upplevt osakligt beteende är det första steget för militärpastorn och socialkuratorn att lyssna på personen i fråga för att få en så bra uppfattning som möjligt om situationen. Efter att ha lyssnat på beväringens önskemål och behov är nästa steg att ta kontakt med enheten för att hitta en lösning på problemet. Osakligt beteende kan även leda till disciplinära åtgärder, oberoende om personen i fråga är en beväring eller tillhör personalen. Vid behov kan även rättsofficeren hjälpa i fall som gäller mobbning eller pennalism.

-Vid Nylands brigad betonar man vikten av att respektera likvärdighets- samt jämställdhetsfrågor för förbättrande av arbets- samt tjänstgöringsklimatet, förklarar Streng.

Även goda exempel bör lyftas fram Mobbning och annat osakligt beteende bör inte sopas under mattan, och Markus Weckström medger att det emellanåt förekommer sådana fall vid brigaden. Enligt Weckström brukar dessa fall oftast handla om enskilda individer som betett sig osakligt eller använt sig av sin förmansställning på ett olämpligt sätt. Han lyfter också fram klimatet på enheten som en potentiellt bidragande orsak. Weckström försäkrar att det i beväringschefernas utbildning görs mycket tydligt hurdant beteende som är acceptabelt som förman. -I krigsmannaeden har varje beväring gett ett entydigt löfte; Vi ska tand hand om varandra och behandla varandra sakligt. Det lönar sig att fundera på om det man säger åt någon annan är något man själv skulle vilja höra. Om alla skulle behandla andra som de själva vill bli behandlade tror jag att vi skulle kunna arbeta i en annorlunda miljö. Även om diskussionen om mobbning är väldigt viktig anser Weckström att man inte ska låta ett fåtal fall av dåligt beteende överskugga framstegen som gjorts i frågan under årets lopp och alla de gånger som beväringarna agerar på rätt sätt. Han berättar att beväringschefer vid flera tillfällen tagit kontakt med honom eller socialkuratorn och berättat att någon av deras underordnade mår dåligt och skulle behöva få tala med någon. Weckström gläder sig över att förmännen tar ansvar på det sättet och önskar att de goda exemplen skulle lyftas fram minst lika mycket som de dåliga. -Jag önskar att den dominerande attityden skulle vara att vi vill göra det här bra. Det här är en sak som vi kontinuerligt behöver arbeta med, och vi kan inte förneka att det förekommer, men vi gör redan väldigt mycket och kommer fortsätta göra det, konstaterar han. Einar Zilliacus Jägare och Redaktör

Fanbäraren • 2/2022

27


Bevärings

BLOGGEN Värnplikten ur två olika perspektiv

Min största lärdom som beväring

I skrivande stund har republikens president och statsminister inom senaste veckan gett sina utlåtanden gällande ett finländskt Natomedlemskap. Detta är utan att tveka ett historiskt ögonblick, en stund som får mig att reflektera över min militärtjänst, som lider mot sitt slut. Under de kalla vintermånaderna genomförde jag reservofficerskursen i Fredrikshamn. Kursen gav mig mycket, men framför allt ett nytt sätt att se på uttrycket ”uppehållandet av stridsduglighet”, något som poängterats sedan första veckan i Dragsvik. I början av tjänsten förstod jag inte helt vad som menades med uttrycket. Varför skulle man inte vara stridsduglig? I Fredrikshamn förstod jag. Då man fryser och är blöt, i någon mörk finsk tallskog, är det viktigt att minnas att uppehålla sin stridsduglighet. Då finns det inte tid att tycka synd om sig själv. I en sådan situation gäller det att snabbast möjligt få varm mat i sig och torra kläder på sig. Kaverina kanske hjälper, men om man själv inte kan ta hand om sig, är man inte till nytta för någon. En soldat som inte kan bära sitt strå till stacken är en soldat som försvårar utförandet av uppgiften för resten av gruppen. För att exemplifiera det ovannämnda kan jag berätta om ett av mina så att säga ”mulli mistakes” som jag gjorde under U-perioden. Det ordnades repetitionsövning på Gyltö och vi skulle fungera som motståndare mot dessa reservister. Natten innan vårt uppdrag hade jag konstaterat att jag inte orkar ta fram min sovsäck ur min spaningsrinka, eftersom vi ändå skulle ha en tidig väckning. Till min förtvivlan sjönk temperaturen till något ovan fryspunkten och vi klarade inte av att få eld i kaminen. Ingen hade förberett ved. Då jag på natten skulle hämta min sovsäck kunde jag inte hitta min rinka i mörkret, vilket resulterade i att jag sov helt utan sovsäck.

28

Fanbäraren • 2/2022

Ett slappt beslut efter ett annat ledde till att jag sov den absolut värsta natten under min tjänstgöring. Följande morgon vid gryningen skulle vi spana. Jag fattade dåliga beslut på grund av sömnlösheten och vi blev upptäckta. Spanandet blev snabbt till eldstrid, följt av reträtt. Den dagens läxa: Underskatta inte sovsäckens värme. Jag har, utan tvekan, vuxit som person i milin. Uppehållande av stridsduglighet är något jag lärt mig igenom mina egna misstag. Det är grunden för att lyckas som beväring. Om man kan förbereda sig på det som ska komma, både psykiskt och fysiskt, så är man stridsduglig. Jag tror att samma metod om stridsduglighet går att använda i reserven också. Jag tror att det gör oss till starkare människor, som är färdiga för alla utmaningar som slungas vår väg, oavsett om det är frågan om försvar eller framgång i de egna ambitionerna. Jag hoppas ni andra beväringar lärt er uppehålla er stridsduglighet under er tjänst, ni kan ha nytta av det senare. Richard Borgström Aspirant


Lärorika upplevelser vid olika brigader För mig kändes tiden som rekryt ofta väldigt hektisk. Det var mycket att göra och lära sig på en relativt kort tid. Steget från det civila livet till det militära var väldigt stort. Vår personliga frihet kändes begränsad och vi hade ofta bråttom med täta tidskrav. Disciplinen var sträng och reglerna verkade väldigt noggranna. Det var stressigt. Men bland stressen och kaoset fanns det också massor av goda stunder. Mina stugkamrater blev mina vänner och vi hade ofta roligt tillsammans. Från tiden som rekryt har jag nog många bra minnen, även om det vi gjorde inte alltid kändes så kul i stunden. Som bäst går jag på medicinalunderofficerskursen i Säkylä. För att kursen inte ordnas i Dragsvik, flyttade vi tillsammans med en liten grupp av elever från Dragsvik till 1. Huoltokomppania i Björneborgs brigad. Till Huolto-AUK flyttade också elever från flera andra ställen såsom Obbnäs, Sandhamn och Parola. Det kändes lite som att börja om det hela, i en ny miljö med en ny grupp människor. Det var väldigt intressant att få lära känna mina nya tjänstgöringskamrater här och höra om deras erfarenheter i militären, som ibland var ganska olika våra.

Jag märkte att vardagen som beväring kan se mycket olika ut beroende på var man tjänstgör. Till exempel här i Säkylä står vi inte i ”lepo” mellan sängarna under styrkegranskningar och marscherar alltid springande om bara möjligt. Vi har också fått lära oss en hel del nytt gällande till exempel ordningsregler och utrustning. Till exempel är ”särmärin” här förbjudna och midjeremmen på M05 jackan är lös (något som i Dragsvik brukar kallas ”Hemulen”). I början kändes det också krångligt att tjänstgöra på finska, men man vande sig snabbt vid det också. I vår medicinalgrupp har vi en god gruppanda, vilket har hjälpt till i synnerhet på läger och utmanande övningar. Under den s.k. ”Toimintakyky-marschen”, en ca 20 timmar lång övning där vi marscherade sammanlagt ca 60 km med diverse uppgifter emellan, testades vår samarbetsförmåga ordentligt. Vi tröstade och motiverade varandra och hjälpte till om någon i gruppen behövde det. I militären har jag märkt att man klarar av ansträngningar riktigt bra bara man samarbetar och har attityden i skick. När man faktiskt vill ge sitt bästa, lyckas man lättare och får på sätt och vis mera ut av att vara här. När man efteråt får återvända till enheten efter ett långt läger eller får vila efter en lång marsch, känns det helt otroligt bra. Just strävan efter att pröva mina gränser och att utvecklas som lagkamrat och chef, var det som fick mig att söka till underofficerskursen. Jag är också väldigt nöjd med mitt vapenslag. Jag ville bli sjukvårdsman för att jag gillar att hjälpa och stöda andra. Som sjukvårdsman har vi fått lära oss många intressanta saker gällande till exempel första hjälpen och olika vårdåtgärder. Jag ser fram emot resten av mina dagar här med intresse och väntar ivrigt på att nästa kontingent rycker in. Aaro Widell Elevkorpral

Fanbäraren • 2/2022

29


Hänt på brigaden

Nylands brigads årsdag Nylands brigad firade sin årsdag tisdag 19.4 med parad och förbimarsch. Årsdagen infaller egentligen 18.4, men festligheterna flyttades framåt med en dag i och med påskhelgen. Brigadkommendören, kommodor Juha Kilpi, granskade trupperna under paraden och befordrade i samband med firandet av årsdagen ett antal beväringar som presterat exemplariskt under sin tjänstgöring.

Kustjägarexamen I början av maj gick vårens upplaga av kustjägarexamen av stapeln. Med hjälp av karta, kompass och grundläggande utrustning för överlevnad i terrängen skulle de olika grupperna klara av att hitta från start till mål på högst 48 timmar. Vattenöverskridningar, tung packning och tiotals kilometer av marscherande i utmanande terräng satte såväl deltagarnas fysiska som psykiska uthållighet på prov. De som avklarade kustjägarexamen belönades med den gröna baretten, som överräcktes av brigadkommendören.

30

Fanbäraren • 2/2022


Slut på restriktionerna I april blev det äntligen möjligt att lätta på covid-restriktionerna, som begränsat möjligheterna till fritidsaktiviteter och påverkat verksamheten vid brigaden i över två år. Nu kan beväringarna återigen besöka idrottshuset, fritidshuset samt vistas i soldathemmet under kvällsfritiden. Till soldathemmet får beväringarna även ta in gäster, vilket möjliggör att träffa familj och vänner över en kopp kaffe och en munk. Återgången till det normala på brigaden innebar också att veckoslutspermissionerna återinfördes.

Nystart för idrottsklubbarna I och med att covid-restriktionerna avvecklades blev det även möjligt att börja hålla idrottsklubbar på brigadområdet under kvällsfritiden. Klubbträffarna är en timme långa och leds av beväringar som frivilligt ställer upp som klubbledare. Fotboll, innebandy, basket, gym, länk och kampsport är exempel på de motionsformer man kan välja. Varje gång en beväring deltar i en idrottsklubb får hen poäng i Liikkuri, ett system där beväringarna kan samla poäng för att motionera frivilligt. För femton insamlade poäng i Liikkuri kan man belönas med en duglighetspermission.

Fanbäraren • 2/2022

31


Ordförandens hälsning

Utan våra medlemmar är vi ingenting Då Nylands Brigads Gille r.f. återigen haft sitt årliga vårmöte och därmed godkänt årsberättelsen och bokslutet för föregående år får det mig som styrelseordförande att tänka på verksamhet. För föreningsaktiva är vårmötet en tradition och rutin som finns i den normala årsklockan. Vi träffades på Officersmässen på brigaden och fick bland annat höra vad som är aktuellt på brigaden under dessa internationellt turbulenta tider men också höra om beväringarnas vardag då Beväringskommittén berättade om sitt viktiga arbete på brigaden. För majoriteten av Gillets medlemmar är vårmötet ett tillfälle som eventuellt är ointressant och utanför det normala. Trots att kallelsen kommer i Fanbäraren hem till alla medlemmar är det nåt som man kanske inte har som vana att delta i. Gillet har ändå som mål att kunna ordna olika slags verksamhet för sina medlemmar, och jag uppmanar alla medlemmar att modigt också våga delta i vår verksamhet, både i lokalavdelningarnas lokala verksamhet men också i de gemensamma mötena.

En stor medlemsförmån för våra medlemmar är naturligtvis tidskriften Fanbäraren, som man får hemskickad 4 ggr/år, men vi hoppas också kunna erbjuda annat. Därmed har vi startat utskottsverksamheten under detta år, och den är fortfarande i startgroparna. Idén är att det ska vara lättare att komma med i verksamheten, men också finna nya former för verksamheten, både lokalt och nationellt. Gillet är en av 14 medlemsförbund av Försvarsutbildningsföreningen (MPK) och har därmed också möjlighet att samordna olika praktiska övningar med MPK. Det behövs endast intresse och aktivitet, resurserna och möjligheterna finns.

Såsom jag ser det är Gillets viktigaste uppgift ändå att stödja Nylands brigad, dess beväringar och personal, och det uppdraget upplever jag att vi sköter bra. Gillet stöder brigaden ekonomiskt, fr.o.m. i år med 15 000 € årligen som delas ut i form av stipendier till personal och beväringar. Utöver det står vi för kostnaderna som uppstår runt Fanbäraren, såsom trycknings- och chefredaktörens kostnader. Det är ett ansenligt stöd årligen, och det kan möjliggöras med den nuvarande medlemsmängden, men speciellt med hjälp av sponsorklubbens medlemmar. Utan våra medlemmar är vi ingenting. Under vårens händelser har den finländska försvarsandan blossat upp och det ser vi också inom Gillet, då vi har fått ta emot en hel del nya medlemsansökningar. Jag vill önska de nya medlemmarna välkomna med i Gillets verksamhet och hoppas att ni deltar i vår verksamhet.

32

Fanbäraren • 2/2022

Christoffer Hällfors Gillets ordförande


Gillets eldsjäl Gretel Ramsay har gått För Gretel Ramsay var Nylands brigad och Nylands Brigads Gille en hjärtesak under flera decennier. Hon var medlem i Gillets delegation i två repriser och ordförande för Gillets avdelning Västnyland ända fram till sin bortgång. Vi minns en av Gillets största eldsjälar. Gretel Ramsay ärvde sitt intresse för Gillet och Nylands brigad. Hennes pappa Pehr Sommar var mycket aktiv i Gillet och engagemanget smittade av sig redan i unga år på Gretel. I en intervju för Fanbärare i fjol berättar hon att hennes första minne från Nylands brigad var när hon som 16-åring fick följa med sina föräldrar på bal. –Mitt första minne från Nylands brigad är ett vackert parkettgolv, dans och musikstycket An der schönen blauen Donau, berättade Ramsay. Gretel Ramsay föddes i Helsingfors 14.3 1955, men hennes band till Ekenäs knöts tidigt i livet. Pappan Pehr var en av de grundande medlemmarna av företaget Tammet Oy i Ekenäs år 1946. Ramsay fick från barnsben uppleva hur starka banden mellan Nylands brigad och Ekenäs var. För Gretel Ramsay blev det totalt 16 år som medlem i Gillets delegation och sex år som ordförande för Gillets avdelning i Västnyland.

Kvinnor vid Nylands brigad var speciellt viktiga

Hon brann för att diskutera med både kvinnliga beväringar och med kvinnliga stamanställda. Hon såg det som avgörande för både Gillet och brigaden att det finns kvinnor på synliga positioner. Hon hoppades att hon som ordförande för en av Gillets lokalavdelningar kunde fungera som en förebild för andra kvinnor som funderade på att aktivera sig i arbetet för beväringarnas bästa. Ända till sin sista dag i liv, 18.3 2022, var Gretel Ramsay engagerad i Gillets verksamhet. Ett svar som väl beskriver Ramsays passion var hennes sista hälsning i Fanbäraren. –Vår uppgift är att ge beväringarna det lilla extra så att de trivs på brigaden. Genom att komma med i Gillet bidrar du till att beväringarna blir extra motiverade. Och i slutändan är det här en gärning för hela landets försvar och för Finland. Nylands brigad, Nylands Brigads Gille och Fanbäraren hedrar minnet av Gretel Ramsay. Jens Berg Chefredaktör

I sitt engagemang för Nylands Brigads Gille trivdes Gretel Ramsay allra bäst i den direkta kontakten med beväringarna och deras anhöriga. Hon fanns ofta på plats för att informera om Gillet när Nylands brigad ordnade edgång och de öppna portarnas dag. I intervjun med Fanbäraren i fjol berättade hon om de bästa ögonblicken som aktiv i Gillet. –Det är givande att få träffa beväringarna och se dem i ögonen. Till exempel när vi delar ut stipendier i samband med “hemförlovningskaffet” blir det en stark interaktion. De ser att vi är där och att vi uppskattar det de gör - och de verkar i sin tur att uppskatta att vi är där och det vi gör, sa Ramsay i Fanbäraren 1/2021. För Ramsay var det också en hjärtesak att få med fler kvinnor i Gillets verksamhet.

Gretel Ramsay var medlem i Gillets delegation i 16 år. Hon var dessutom ordförande för lokalavdelningen Västnyland i sex år. Foto: Försvarsmakten.

Fanbäraren • 2/2022

33


En bana åt brigaden

Under våren har Nylands brigad fått en övningsbana som kan användas av reservister och beväringar för att öva och upprätthålla kunskaperna inom strid i bebyggelse. Foto Jägare Henrik Jansson

Dragsviks landskapstrupp har övat aktivt i Dragsvik sedan 2016. Under de många övningarnas gång var det en sak alla var överens om: Vi saknade en bana där vi kan öva strid i bebyggelse. Gamla sjukhuset var ännu i bruk, men byggnaden saknade de banor som krävdes för att öva strid i praktiken, och övningen blev en omöjlighet då byggnaden eventuellt skulle försättas i användningsförbud. De första planerna drogs upp redan 2019, och 2021 bestämde sig Avdelning Ramsö Stöd Ry, en förening grundats för att stödja Dragsviks landskapstrupp, att söka stöd från Nylands Brigads Gille för att bygga en övningsbana som kan användas av reservister och beväringar för att öva och upprätthålla kunskaperna inom strid i bebyggelse. Betydelsen av en sådan bana ska inte underskattas - dagens stridsfält finns både i skogarna och i städerna, och en finsk soldat måste ha färdigheten och kunskapen att strida i både och. Att få öva strid i bebyggelse på hemmaplan ger både beväringar och reservister otroligt viktiga färdigheter med tanke på deras krigstida uppgifter. Byggnaden som valdes för projektet var det gamla förrådet i brigaden, perfekt både i storlek och layout för banan. Nylands Brigads Gille var mer än villiga att stödja Avdelning Ramsö i projektet, och efter aktiv planering drog det äntligen i gång på vintern 2021 i form av frivilligt talkoarbete, utfört av reservisterna i Avdelning Ramsö. Projektet slutfördes i två steg.

Steg 1, november 2021 Första steget mot banan togs i november 2021. Vår frivilliga arbetskrafts huvudsakliga uppgift bestod av städning

34

Fanbäraren • 2/2022

av det gamla utrymmet: Vi måste få det tomt innan vi började lägga upp diverse väggar och skapa fönstergluggar. I november hade vi kommit långt: utrymmet var städat, fönstergluggarna var på plats, och vi hade lagt upp våra första väggar. Banan var halvvägs klar!

Steg 2, april 2022 I april 2022 återvände talkoarbetskraften för att lägga upp fler väggar och skapa diverse rum i utrymmet, utrustade med både dörrar och fönster. Vi byggde även två inbrottsdörrar som ger möjlighet att öva sig i att bryta ner en låst dörr! Då väggarna, dörrarna, fönstren och rummen var klara, var det bara kvar för arbetskraften att städa efter sig och dra hem, med en klar TRA-bana efter sig. Banan är klar för användning, och vi ser fram emot att den ska stödja och tjäna soldaterna i Nylands brigad. Men det är inte över! Vi har stora planer på att utveckla banan vid behov! Elektricitet, rök och ett övervakningssystem är bara några av idéerna som vi har skjutklara. Vi tackar varmt Nylands Brigads Gille, personalen vid Nylands brigad och reservisterna i landskapstruppen som gjorde detta projekt möjligt! Vi hoppas att vi alla kommer få användning för banan. Viktor Haga Avdelning Ramsö


Före

Efter

Fanbäraren • 2/2022

35


Uppskattad konsert i Slottskyrkan Hans Majestät Konungen gav sitt nådiga medgivande till Nylands Brigads Gille i Sverige att låta Traditionsmusikkåren från Dragsvik hålla konsert i storslagna Slottskyrkan i Stockholm den 7 maj. Traditionsmusikkåren under kapellmästare Helge Dahls ledning framförde en mycket uppskattad repertoar av gamla “örhängen” i trevlig blandning av marscher, folkmusik, populärmusik men även två musikaliska hyllningar till vår siste veteran Kurt Antskog som avled på långfredagen. Veteranens Kvällssång i arrangemang av Helge Dahl och framförd med Nanne Vaihinens vackra och klara stämma berörde publiken djupt.

HMK´s stabschef, Generallöjtnant Salestrand, framförde hovförvaltningens tack för en väl genomförd konsert med betoning på de svensk-finska banden såväl historiska som nutida. I en orolig tid med stora politiska spänningar i vårt närområde blir en musikstund av det slag traditionsmusikkåren bjöd på en mycket välbehövlig avkoppling. Som sista stycke framförde Tommi Kolunen Il Silenzio på trumpet i arrangemang av Helge Dahl. Det var förträffligt väl framfört och det utgjorde ett värdigt avslut på en mycket väl genomförd konsert. Som man säger när man avtackar en militär musikkår: “Väl slaget och blåst”. Alexis Aminoff Ordförande för Nylands Brigads Gille i Sverige

Gillets sponsorklubb Sponsorklubben består av personer och företag som utöver sin ordinarie medlemsavgift valt att även stöda Gillet med en sponsoravgift. Tack vare sponsorerna har Gillet kunnat förverkliga många ekonomiskt krävande projekt, vilka vi inte skulle ha kunna finansiera med Gillets vanliga medlemsavgifter eller andra tillgångar. Det senaste projektet är den omfattande GilleGymmet-investeringen, som i sin helhet finansierades av sponsorer och utomstående organisationer. På så sätt har Gillet kunna styra medlemsintäkterna till direkta stöd till beväringarna. Sponsorklubbens medlemmar får i gengäld en möjlighet att delta som inbjudna gästar även vid sådana tillställningar vid brigaden som inte är öppna för allmänheten, brigadens årsdagsfestligheter, mottagningen på Svenska dagen samt till den av Gillet årligen arrangerade VIP-dagen, år 2018 besöktes garnisonen i Dragsvik, Frontmuseet i Lappvik och IRMA-bunkern i Harparskog. Sponsorskölden är det synliga tecknet på medlemskap i detta celebra sällskap. Den är ett hantverk i solid ek med formen av ett torn som symboliserar försvarsmakten. Skölden pryds av ett Siikajokikors och av en silverplakett med sponsorns namn. För varje årligt sponsorbidrag får sköldinnehavaren dessutom en årsplakett i silver att fästa på skölden, tills skölden är full. Då erhåller man en ny sköld. Minimiårsavgift för privatpersoners medlemskap i Sponsorklubben är 100 €, många erlägger en större summa och för företag och institutioner är avgiften 350 – 850 €. Sponsorklubben leds av Otto Schauman, tfn 040 5590 042, e-post otto.schauman@gmail.com. Kontakta honom om ni önskar komma med i Sponsorklubben och få namnet med på Sponsorlistan här invid. Sponsoravgiften inbetalas på konto FI 97 4055 4350 0040 63, ”Gillet, Sponsorklubben”

36

Fanbäraren • 2/2022


Gillets sponsorer Juni 2022

Ahlin Anders Ahlskog Per-Erik Ahlström Marcus Aminoff Philip Andersson Krister Andersson Roger Arrakoski Jori Baarman Håkan Backman Corinna Backman Göran Björklund Kent Björkqvist Ben Isidor Björnberg Fredrik Blomberg Christer Blomberg Mats Blomqvist Leif Borgström Anders Borgström Christian Borgström Georg H Borgström Marcus H Brandt Stefan Broman Bo Broman Jan Brotherus Ilkka Bäckman Mikael Böckelman Sven-Erik Catani Peter Cavonius Christian Chapelle de la, Jan Colliander Lars W Creutz Henrik Creutz Johan Damstén Mikael Dannbäck Erik Didrichsen Jon Didrichsen Peter Ehrnrooth Albert Ehrnrooth Alexander Ehrnrooth Bernt Ehrnrooth Carl Magnus Ehrnrooth Georg Ehrnrooth Magnus Ehrnrooth Paul Ek Nicholas Ekholm Jan-Mikael Eklund Jan Olof Engström Folke Enqvist Ove Enqvist Reinhold Eriksson Stig-Ole Eskelin Kaj-Kristian Estlander Peter Fazer Fredrik Fazer Joachim Federley Björn Flinck Joakim Forsblom Tom Forsell Erik Fältmarsch Jan Gardberg Anders Gardberg Martin Gref Carl-Gustaf Gripenberg Sebastian Grotenfelt Albert Grönblom Christina Grönholm Nils-Johan Grönqvist Stefan Gundersby Per Gustavson Stig Haga Johnny Hagner John Hagström Clas Göran Halén Lars Hammarén Lars Hannén Harri Hartwall Erik Hedman Johan Hedman Lars Heinrichs Eva-Lisa Helkama Jukka Hertell Karl Johan

Boden, Sverige Pedersöre Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Esbo Borgå Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Borgå Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Lovisa Grankulla Hausjärvi Raseborg Ingå Vanda Raseborg Raseborg Winchester, USA Lovisa Lovisa Helsingfors Kyrkslätt Grankulla Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Küsnacht, Schweiz Kyrkslätt Helsingfors Esbo Helsingors Raseborg Borgå Pargas Vanda Grankulla Lovisa Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Helsingfors Raseborg Esbo Esbo Esbo Helsingfors Helsingfors Ingå Esbo Sjundeå Hangö Helsingfors Vasa Lovisa Åbo Vanda Helsingfors Borgå Sibbo Esbo Esbo Raseborg Helsingfors Helsingfors

Hertsberg Patrik Hindrén Andreas Hjelt-Hansson Ulrike Holm Christoffer Holm Martti Holmberg Björn Holmberg Robert Holmén Kaj Homén Carl-Olaf Homén-Lindberg Susanne Hultin Henrik Illman Lars Immonen Peter Ittonen Hans Ivarsson Bernt Johansson Ray Kajander Rabbe Karlsson Håkan Karlsson Kim Kindstedt Jan-Erik Knape Ernst von Knorring Jochum von Knorring Johan von Knorring Magnus von Konow Björn Krogell Kurt Krogius Jakob Kronvall Torolf Kullberg Kjell Kähkönen Karl-Johan Köhler Jarl Lang Sune Liesalho Markus Lilius Mikael Lilius Ragnar Lilius Peter Liljekvist Patrik Liljestrand Tom Lindahl John Lindberg Ingmar Lindberg Kaj-Erik Lindblom Tom Lindell John Lindén Karl-Gustav Lindqvist Carl-Uno Lindroos Kleppestö Britt Lindström Caj-Gunnar Lindström Ingmar Lival-Lindström Stig Lundmark Pekka Lundqvist Ragnar Lundström Henrik Lundström Thomas Luotonen Kai Långbacka Matias Lönnroth Anders Malmborg Stig Meyer Lars Morelius Petri Naessén-Karlsson Kerstin Nordell Henrik Nordgren Magnus Norrgård Arndt Numelin Carl-Johan Nyberg Kim Nylander Mikaela Nyman Håkan Nyman Sixten Nyqvist Fredrik Nystedt Roger Nystén Henrik Odrup Lars Orrenius Hans-Erik Pagels Max Palmberg Tom Paloheimo Martti Pettersson Kaj Planting Mikael Pokki Sami Rautalahti Juha-Pentti Rautalahti Yrjö-Pekka

Helsingfors Raseborg Borgå Helsingfors Grankulla Helsingfors Borgå Borgå Esbo Helsingfors Helsingfors Lovisa Esbo Helsingfors Romelanda, Sverige Borgå Raseborg Lovisa Sjundeå Borgå Raseborg Salo Helsingfors Helsingfors Valkeakoski Sibbo Tavastehus Lovisa Helsingfors Grankulla Grankulla Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Grankulla Lovisa Helsingfors Helsingfors Esbo Sibbo Helsingfors Borgå Esbo Dilling , Norge Åbo Raseborg Helsingfors Helsingfors Raseborg Grankulla Helsingfors Montpellier, Frankrike Vörå Sibbo Raseborg Mäntsälä Helsingfors Nyköping, Sverige Kyrkslätt Helsingfors Raseborg Borgå Helsingfors Borgå Esbo Helsingfors Lovisa Esbo Helsingfors Pälkäne Borgå Grankulla Helsingfors Loppis Esbo Grankulla Ylivieska Raseborg Helsingfors

Rehnberg Kenneth Rosendahl Kaj Rosenlew Carolus Rönnlund Kaj Saine Jari Salakari Tom Sandberg Kenneth Savander Magnus von Schantz Anna-Maria och Filip Schauman Jan-Henrik Selenius Lasse Sihvonen Dan Sittnikow Rabbe Sivén Christian Sjöblom Ulf Smeds Anders Smeds Viking Stenberg Bertil Stenberg Stefan Stendahl Stig Stjernberg Bjarne Stjernberg Peter Stockmann Karl Strandberg Stig Strandell Denis Sumelius Bjarne Sundberg Matti Sundbäck Henrik Sundman Christer Sundqvist Björn Swanljung Mikael Söderström Jan-Peter Taimitarha Paul Tallroth Kaj Taube Johan Taucher Poppe Teir Henrik Thiel Harro Tuomolin Kim Tuormaa Erkki Ulinder Jan Wadstein William Wagermark Ove Wahlroos Björn Wallén Bengt Wallin Stefan von Walzel Caesar Waxlax Joakim von Wendt Gösta Westerholm Bengt Westerholm Bror von Weymarn Tom Wiklund Henry Wikman Ragnar Wikström Patrik Wolff Carl Gustaf Wolff Henrik Wulff Johan Åkerstedt Robert Åström Magnus Östman Anders

Borgå Borgå Helsingfors Vasa Helsingfors Borgå Borgå Helsingfors Vasa Helsingfors Helsingfors Borgå Helsingfors Raseborg Raseborg Lovisa Borgå Borgå Grankulla Helsingfors Borgå Borgå Helsingfors Träskända Hangö Helsingfors Helsingfors Borgå Borgå Borgå Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Raseborg Helsingfors Helsingfors S:t Karins Borgå Lovisa Lidingö, Sverige Helsingfors Stockholm, Sverige Stockholm, Sverige Helsingfors Åbo Djursholm, Sverige Helsingfors Kimitoön Esbo Raseborg Helsingfors Helsingfors Åbo Helsingfors Raseborg Helsingfors Helsingfors Borgå Helsingfors Helsingfors

Företag & samfund Aktia Bank Abp Fiskars Abp Lindholm Wallgren Advokatbyrå Ab Meriaura Oy Oy Forcit Ab Oy Karl Fazer Ab Roberts Coffee Ab Saab Finland Oy Svenska kulturfonden Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse Wide Skog Ab Kommuner Jakobstads stad Larsmo kommun Pedersöre kommun Raseborgs stad Vörå kommun

Fanbäraren • 2/2022

37


Delegationen 2022 Ordförande

Lokalavdelningar Västnyland vastnyland@nylandsbrigadsgille.fi

Helsingfors ordf. Markus Liesalho Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors 0400 421 002 pielu@saunalahti.fi

Egentliga Finland ordf. Marcus Lepola Lövjärnet 4, 21600 Pargas 040 503 1758 mlepola@hotmail.com

Sverige ordf. Alexis Aminoff Valhallavägen 192, 115 27 Stockholm 0709-31 11 31 alexis@aminoff.se

Norra och Södra Österbotten kontaktperson Rodney Strandvall Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad 0400 367 862 rodney.strandvall@multi.fi

Östnyland ordf. Hans-Erik Orrenius Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Dragsvik Artillerister ordf. Risto Lindgren Museigatan 3 Bst. 2 , 10600 Ekenäs. 040 563 4322 kanoniar.spik@gmail.com

Styrelsen Ordförande: Christoffer Hällfors

040 561 0970 ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Viceordförande: Otto Schauman

040 559 0042 otto.schauman@gmail.com

Sekreterare: Åke Frondén

045 157 8773 sekr@nylandsbrigadsgille.fi

Skattmästare: Sirkkaliisa Cavonius

050 5950458 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Ledamot: Hans-Erik Orrenius

Medlemmar

Anders Adlercreutz Alexis Aminoff Philip Aminoff Otto Andersson Leif Blomqvist Ilkka Brotherus Henrik Creuz Bernt Ehrnrooth Paul Ehrnrooth Robin G. Elfving Jan-Erik Enestam Jannica Fagerholm Sture Fjäder Anders Gardberg Carl Haglund Filip Hamro-Drotz Eva-Lisa Heinrichs Susanne Homén-Lindberg Johan von Knorring Johan Kvarnström Tom Liljestrand Ragnar Lundqvist Carl-Johan Numelin Jan D Oker-Blom Agneta Rehnberg Joakim Strand Karl Gustav Storgårds Henrik Vuornos Carita Wallgren-Lindholm

Helsingfors

Kyrkslätt Stockholm Helsingfors Lovisa Raseborg Hausjärvi Lovisa Helsingfors Helsingfors Helsingfors Kimitoön Helsingfors Helsingfors Esbo Helsingfors Grankulla Raseborg Helsingfors Grankulla Raseborg Lovisa Raseborg Borgå Lovisa Raseborg Vasa Helsingfors Esbo Raseborg

Medlemskap & kontaktuppgifter

040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Ledamot: Juha Laukka

0299 331700 juha.laukka@mil.fi

Ledamot: Rodney Strandvall

0400 367862 rodney.strandvall@multi.fi

Ledamot: Martin Grotenfelt

Vid frågor som gäller medlemskap och ändrade kontaktuppgifter, vänligen kontakta medlemssekreteraren: Ansvarig för medlemsregister Hans-Erik Orrenius 040 552 4273 medlem@nylandsbrigadsgille.fi

050 2145 martin@grotenfelt.fi

Ledamot: Rabbe Sittnikow

040 544 5280 rabbe.sittnikow@hannessnellman.com

Uppdatera era adressuppgifter!

Stig Gustavson

facebook.com/nylbrgille twitter.com/NylBrGille www.nylandsbrigadsgille.fi

Uppdatera era adressuppgifter! I vårt adressregister har vi en mycket stor mängd medlemmar vars e-postadresser endera blivit föråldrade eller som annars inte fungerar. Om ni i tiderna anslöt er som medlem i Gillet medan ni exempelvis ännu använde er arbetsadress? Vi ber er korrigera adressen på https://www.nylandsbrigadsgille.fi/ange-e-post/ eller genom att logga in till medlemsregistret Flomembers. Fanbäraren • 2/2022

38

38


medlem@nylandsbrigadsgille.fi

Jag vill ansluta mig till NYLANDS BRIGADS GILLE R.F. och samtidigt prenumerera på FANBÄRAREN för 30€/år, 25€ för under 30-åringar och för över 65-åringar Om anmälningen enbart gäller förändringar i kontaktuppgifter eller adress, kan fältena nedan lämnas tomma

Fanbäraren • 4/2019

Fanbäraren • 2/2022

39


Militärt kunnande

Sammanhållning

Framåtanda

Nylands brigad

40

Fanbäraren • 2/2022