Fanbäraren 2/24

Kustjägare Nr 2 - juni 2024 - Årgång 84

Fanbäraren

2/24

6

S. INTERVJU MED FÖRSVARSMAKTENS NYA STRATEGICHEF Generalmajor Sami Nurmi berättar varför reservister kommer att behövas i större utsträckning i framtiden.

8 14

S.

KUSTJÄGARNA - En slagkraft i skärgården att räkna med.

BARETTMARSCHEN - Fanbärarens chefredaktör tog sig an utmaningen S. och genomförde kustjägarnas nivåprov, det vill säga barettmarschen.

24

DE HÅLLER SYNDALEN I SKICK - Möt kommenderingsmännen i S. Syndalen som fixar, bygger, släcker, städar och överlag håller området i skick.

34

S. BOKRECENSION SOLDAT NR 13 - Gillets ordförande Christoffer Hällfors har läst den nya boken av Marcus Lindqvist och Ralf Sirén.

4 Brigadkommendörens hälsning 5 Ledare 6 Intervju med försvarsmaktens nya strategichef 9 Kustjägarna - slagkraft i skärgården 14 Chefredaktören går barettmarschen 16 Kustjägarnas verksamhetsår 2023 18 Granatens väg från förråd till kastare 20 Nylands brigad på internationell övning 23 Stridsövning Helka 24 24 Underhåll i Syndalen

26 Hänt på brigaden 29 Tävling - Nylands Brigads Gille fyller 400 år 30 Antti Kuronens festtal inför årsdagen 31 Frågesport 32 Ordförandens hälsning 33 Gillets ordförande 34 Bokrecension ”Soldat nr 13” 36 Sponsorklubben deltog i årsdagen

Redaktionsråd Ordförande

Kommodor Jyri Kopare Medlemmar

Chefredaktör Ted Urho Kommendör Pekka Snellman Kommendör Atte Löytönen Kommendör Sampsa Tamminen Kommendörkapten Mikko Rundelin Kommendörkapten Andreas Jung Saara Sjöblom Hanna Tallberg Christoffer Hällfors Jägare Benjamin Granfelt Jägare Alexander Nyström

Ansvarig utgivare Kommodor Jyri Kopare Chefredaktör Ted Urho chefredaktor@fanbararen.fi Ekonom Sirkkaliisa Cavonius Korrektur & översättning Saara Sjöblom Grafiker Jägare Benjamin Granfelt Redaktör Jägare Alexander Nyström

Redaktionens adress Fanbäraren Nylands brigad 10640 Dragsvik, Finland redaktion.fanbararen@gmail.com Tfn 0299 339 101 Tryckeri: Ab Forsberg Rahkola Oy Upplaga: 2700 exemplar, 4 nr/år & e-version

Brigadkommendörens hälsning

Traditionerna gör oss till en trupp Nylands brigad har, i egenskap av Finlands äldsta truppförband, ärorika traditioner. Brigadens rötter sträcker sig tillbaka till 1626, då konung Gustav II Adolf grundade Nylands regemente. Nylands brigad har sitt ursprung i Nylands regemente.

Idag har Nylands brigad årligen flera evenemang som värnar om traditionerna. Det viktigaste är brigadens årsdag 18.4, då man firar minnet av slaget vid Siikajoki 1808. Av striden har även vårt truppförbandskors, Siikajokikorset, fått sitt namn. Andra traditionsevenemang är kvällsfesten på självständighetsdagen, trettondagsbalen, bataljonernas årsdagar, jägardagen samt officers- och underofficersklubbarnas olika evenemang. Detta för att nämna några.

Ett framträdande drag hos traditioner är att de inkluderar både dem som tjänstgör för tillfället och dem som tjänstgjort vid brigaden. De samlar unga och gamla, beväringar och amiraler, runt samma bord. Särskilt värdefullt är att brigadens understödjare och intressenter deltar i olika traditionsevenemang. Detta är ett tecken på att vårt arbete uppskattas och på vår ställning som en del av samhället. Man kan säga att traditionerna förenar och gör oss till någonting större än vi är.

Brigaden har även andra traditioner. Nivåprovet i marsch- och stridsutbildning (den s.k. barettmarschen) är ett av de etablerade evenemangen. Det frivilliga provet, som mäter de militära kunskaperna och färdigheterna samt den fysiska och psykiska förmågan, finns i mångas tankar redan då de inleder tjänstgöringen. Den gröna baretten binder samman truppen och följer sin bärare såväl under beväringstiden som efter det. Nivåprovet är också ett gemensamt evenemang, som beväringar, personal och reservister kan delta i.

Nivåprovet i marsch- och stridsutbildning, barettmarschen, har under den senaste tiden varit föremål för diskussioner, där dess primära syfte har hamnat i bakgrunden. Därför tänkte jag som brigadkommendör delta och se vad provet innebär idag och hur det egna kunnandet motsvarar utmaningarna. Den totalt två dagar långa övningen var en trevlig och trygg upplevelse. Den visade också hur den utbildning man en gång fått bär ännu efter många år, eller borde man hellre säga ännu efter flera decennier.

Det mest minnesvärda var att under övningens gång träffa på beväringar och reservister som såg att kommendören var med och marscherade. Detta är en del av att göra saker och ting tillsammans, som jag betonat i brigaden. En annan iakttagelse under provet var deltagarnas goda sammanhållning. Man lämnade inte sin kamrat.

4

Fanbäraren • 2/2024

Genom traditionerna lär vi oss mera om vårt fina truppförband. En trupp med god anda, där man litar på varandra och strävar efter ett gemensamt mål, utgör en resurs för kommendören.

Nylands brigad värnar om traditionerna.

Kommodor Jyri Kopare Brigadkommendör

Ledare

Om vikten av att hålla upp grannens gruppanda Efter den enskilda krigaren och hens stridspar är gruppen den minsta enheten som försvaret bygger på. Det är gruppen i anfall, det är gruppen i försvar och det är gruppen som håller ihop när huvudet håller på att gå sönder.

I slutet av april fick jag som reservist den unika möjligheten att delta i barettmarschen, mer om det senare i tidningen. Det är ändå en aspekt som jag vill lyfta redan här, nämligen den styrka, men ibland också svaghet som gruppen utgör.

Utan gruppen skulle jag aldrig ha kommit i mål. Alla medlemmar i gruppen bidrar med sina olika personlighetsdrag: ledaren, navigeraren, organisatören, den starka, den uthålliga, den skojiga och den tysta. Ju längre sammansättningen håller, desto starkare blir dessa drag och desto mer uppskattar vi dem. Gruppen svetsas samman och blir en stridstålig, uthållig och pålitlig enhet som fungerar och försvarar sig i vått och torrt. Gruppen bär, både bildligt och ofta bokstavligen, då den enskilda individen inte kan eller orkar.

Utmaningen uppstår om man på gruppnivå hamnar in i ett tunnelseende. Då det blir ont om mat eller sömn tänker man i första hand på den egna gruppen och hur den kan maximera mängden sömn eller näring. Om den egna gruppen är starkare eller har överhanden, är det lätt hänt att man prioriterar dess medlemmar framom någon som hör till en annan grupp.

Under barettmarschen aktiverades många minnen från den egna tjänstgöringen. Ett som särskilt etsat sig fast i minnet handlade om utdelningen av närpostens vaktturer, bättre känt som kipinä. På ett slutläger under årets mörkaste och kallaste månad i början av millenniet hände det sig så, att vi, en grupp underofficerselever från Dragsvik, och de, en grupp officerselever från Fredrikshamn, skulle göra upp om turerna. Med sin snäppet högre militärgrad gjorde de blivande aspiranterna upp listan, och det visade sig att vi, de blivande undersergeanterna, hade dragit det kortare strået, och landade de tunga turerna mitt i natten.

Då vi påtalade detta för vår utbildare, brigadens trotjänare kaptenlöjtnant Harri Paukku (då underlöjtnant), tog han tag i saken på ett sätt som åtminstone lärde mig väldigt mycket om ledarskap.

Han pratade med officerseleverna, och sade att de naturligtvis hade all rätt att göra upp listan som de ville, men ifrågasatte hur klokt det var att plocka russinen ur kakan och lämna den torra skorpan åt någon annan. Budskapet gick hem och de skrev om listan på ett sätt som var mer balanserat för bägge grupperna.

Detaljerna i detta nästan 25 år gamla militärminne kan ha blivit lite luddiga med åren, men innebörden består: För att helheten ska fungera måste gruppen även ta andra än bara sig själv i beaktande. Här är ledarutbildningen i en viktig roll. Under den lär man känna de som kommer att basa över andra grupper, och då man är i fält är det lättare att samarbeta då man känner varandra från förut.

Klurigt blir det sedan då man ska samarbeta med andra man inte känner från förut. Då gäller det att komma ihåg, att även deras grupp är sammansvetsad och har sina karaktärer: ledaren, organisatören, den skojiga, den tysta och den där ena typen som alltid verkar vara försvunnen när de tunga uppgifterna delas ut, men till slut lyckas överraska positivt.

Ted Urho Chefredaktör

Fanbäraren • 2/2024

5

N

atomedlemskapet och Finlands strategiska roll:

Intervju med Försvarsmaktens nya strategichef generalmajor Sami Nurmi

Den första april tillträdde generalmajor Sami Nurmi sitt nya jobb som Försvarsmaktens strategichef. Den sista april träffade Fanbäraren honom för en intervju om försvarets framtid, en diskussion som främst kom att handla om Ryssland, Nato och Nylands brigad.

Föga förvånande är det Ryssland som blir det första ämnet.

Under de senaste två åren har lägesbilden förändrats drastiskt då den krigförande grannen har flyttat mycket av sina trupper från våra närområden till Ukraina.

– Det är många, både beslutsfattare och militärer, som säger att det inte riktar sig något direkt hot mot Finlands gränser just nu, öppnar Nurmi. Men i det här jobbet handlar det om att se på saker på längre sikt, tillägger han.

Han tror även att Ryssland kommer att återgå till sin gamla retorik och börja skramla med olika hot och ställa krav, särskilt då lägesbilden kring Östersjön har förändrats och Nato kommit ännu närmare.

- Men jag tror inte de har några konkreta planer, annat än på papper, poängterar han.

Lago di Nato Efter att både Sverige och Finland blivit fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen är det vissa som börjat kalla Östersjön för Natos innanhav, på gott och ont.

– Alla tycker inte om uttrycket, men jag tycker att det är helt bra. Innebörden är ändå den att alla andra länder runt Östersjön nu är Natomedlemmar, och det utmanar Rysslands aktivitet och militära funktioner på Östersjön.

Här är det även viktigt att komma ihåg att inte gå för hårt åt Ryssland på Östersjön, utan även lämna lite andningshål och upprätthålla status quo. Det handlar ändå om internationella vatten.

– De har Kaliningrad i söder, och i Sankt Petersburg-området bor det över fem miljoner invånare. Östersjön är mycket viktig för Rysslands import och ekonomi, men också militärstrategiskt.

Så på något sätt så vill de säkert försäkra sig om en fortsatt militär närvaro i Östersjöområdet.

Själv tror Nurmi att Ryssland skiftar fokus.

– Jag tror att de kommer att lägga mera vikt vid sina norra områden, uppe i Murmansk och på Kolahalvön. Men det är min personliga åsikt, poängterar han.

Generalmajor Sami Nurmi Foto: Gardesjägare Eero Sallinen

Ett starkt Finland i Nato Det finns mycket jobb för Finland som ny medlem i Nato. Sami Nurmi har ändå en klar bild av hur medlemskapet ser ut om tio år.

– Vi ska finnas i spetsen av alliansen och ha en strategisk roll, och inte blir något mediokert medlemsland, säger han med övertygelse. Vi delar 1343 kilometer gräns med Ryssland, och tillsammans med de övriga nordiska länderna utgör vi Natos norra flank.

Enligt Nurmi finns det en styrka i det nordiska, då vi alla har samma riktning, med vissa små nyansskillnader.

– I Norge tittar man lite mer mot Atlanten och Arktis, medan Sverige har sina viktigaste försvarsintressen i söder. Då Sverige blev medlem av alliansen förändrades mycket: Nu har vi verkligen militär substans i diskussionerna. Visst fanns det samarbete innan, men det var mycket smalare.

Att vi alla tryggar flanken är viktigt. Under president Alexander Stubbs statsbesök till Sverige under våren blev det uppenbart hur viktig Göteborgs hamn är för Finland.

– Finland är mycket beroende av importen via Östersjön, över 90 procent kommer den vägen. Så vi måste också titta på alternativen, och då är Göteborgs hamn viktig, liksom Narvik i norra Norge. De här hamnarna kan i en krissituation vara mycket viktiga för Finland i framtiden, och är viktiga redan idag.

Reservister i större roll i Nato För att Finland ska kunna ta sin plats i Nato behövs även människor på olika viktiga platser. Enligt Nurmi kommer det att behövas reservister i dessa uppgifter.

– Det kan inte vara endast stampersonal som deltar eftersom Försvarsmakten är en utbildningsorganisation. Om vi skickar alla till Nato-uppgifter, så har vi ingen som utbildar reservister och beväringar. Så vi måste hitta ett system där vi på ett pålitligt sätt kan använda reservister i Nato-uppgifter även utanför landets gränser om det behövs.

Hur det kommer att gå till i praktiken är ännu öppet.

– Jag tror att vi kommer att börja med det på en frivillig basis, så att vi tecknar ett kontrakt med den intresserade reservisten, och sen dyker hen upp när det är dags. Men vi är ännu i början av den processen, säger Nurmi.

Att delta i Nato-uppgifter ställer även vissa krav på reservisterna.

– Om man som reservist ska delta i en Nato-ledd operation, så gäller det att ha konditionen i skick. Det är på reservistens ansvar att se till att man håller sig i skick. Vi får ju en viss uppfattning om deras kondition under repetitionsövningar, men inte har vi möjlighet att testa alla då, som vi kan göra med beväringar, konstaterar Nurmi.

Fanbäraren • 2/2024

7

Nylands brigad För Sami Nurmi är brigaden bekant: han har tjänstgjort där både som rekryt och som bataljonskommendör. Enligt honom är en av brigadens viktigaste uppgifter att förverkliga den grundlagsenliga tvåspråkigheten.

– Finland är ett tvåspråkigt land, och det står i lagen att vi ska ha trupputbildning på svenska. Försvarsmakten måste kunna erbjuda utbildning till dem som har svenska som modersmål, och det sker vid Nylands brigad.

Då Nurmi själv tjänstgjorde 1987 vid Nylands brigad var man en del av armén, men sedan medlet av 1990-talet har man varit en del av marinen. Det är inte så ofta som ett truppförband ändrar inriktning, så att säga.

– Från en operativ synvinkel har brigaden en mycket klar och viktig uppgift, då man med kustjägarna och kusttrupperna kan röra sig mellan både marinen och armén, konstaterar Nurmi.

Ted Urho Chefredaktör

Generalmajor Sami Nurmi listar styrkor, svagheter, möjligheter och hot som gäller utvecklingen av Finlands försvar.

Styrkor: Till styrkorna hör vår allmänna värnplikt, reservistsystemet och att vi har en klar utvecklingsplan på lång sikt. Vi har gjort det länge och vi fortsätter med det här även om vi är Natomedlemmar. Det är värt att notera att det är flera Natoländer som inte har så stark nationell försvarsplanering som vi, och det är bra att Finland fortsätter på sin linje.

Möjligheter: Nato är en möjlighet. Den nordiska dimensionen ger en möjlighet att utveckla försvaret via tätare samarbete. Jag tror också att Natomedlemskapet ger den finska (försvars)industrin fler internationella möjligheter. Och att utveckla reservistsystemet och beväringstjänsten för att få med fler unga är inte bara en möjlighet för Försvaret, utan för hela samhället.

Svagheter: Man kan se det som en svaghet att vi som Natomedlemmar måste fundera på försvaret av andra medlemsstater. Hur kan vi stödja dem när de har behov av det? Hur kan vi flytta trupper från Finland till exempel söderut samtidigt som vi ska ta hand om Finlands försvar? Så kanske mer än utmaning än en svaghet.

Hot: Vår östra granne är alltid ett hot, när vi inte vet vad de gör härnäst. Vi måste anpassa försvaret till det hotet, det har vi alltid gjort och det tycker jag att vi är ganska bra på. Sen kan vi se det ekonomiska läget som ett hot. Har vi möjlighet att satsa tillräckligt på försvaret, när också hälsovård och utbildning behöver resurser. Nato kommer också att kosta pengar, det är inte billigt.

8

Fanbäraren • 2/2024

Kustjägarna

-slagkraft i skärgården

D

en finländska skärgården inom våra sjöområden är synnerligen unik.

Motsvarande småskurna skärgård med berg, grynnor och tusentals öar och skär samt grunda vatten finns ingen annanstans än hos oss och i Stockholms skärgård. Detta uppmärksammar Suomen Sotilas i en artikel som Fanbäraren nu delvis återger.

Fanbäraren • 2/2024

9

S

kärgården är exceptionellt utmanande med tanke på infanterioperationer. Det finns dock ett klart behov av sådana operationer: enbart övervakning och användning av eld är inte tillräckligt för att avvärja det militära hotet inom skärgårdsområdena. Sett ur stridssynvinkel är en stor del av öarna bergiga och kännetecknas av kullar, åsar och stenar. Många öar är också relativt tätt bevuxna, och sikten under den gröna årstiden är ställvis dålig. Därför utgör förmågan att föra strid i en skogklädd terräng och nära fienden det centrala kravet på kustjägare. Dessutom måste man kunna strida i alla väder- och ljusförhållanden, vilket kustjägarna klarar av med sin specialutrustning.

Längs den finländska kusten finns rikligt med objekt och funktioner som är centrala för oss, och om vilkas förmåga att fungera man måste ha omsorg under alla omständigheter. Strategiskt viktiga objekt när det gäller försörjningsberedskapen och att ta emot bistånd från utlandet i en kris- och krigssituation är hamnarna. Stora regionalt strategiska objekt är till exempel huvudstaden och Åland. Oljeraffinaderiet i Sköldvik och dess lager, kraftverken längs kusten samt sjökabelförbindelserna, som används för olika ändamål, är också viktiga objekt att skydda.

Ur det militära försvarets synvinkel måste marinens örlogshamnar, minlager, sjöövervakningens verksamhetspunkter och sensorer samt fartygens basering i skärgården skyddas. Likaså måste man hindra fiendens specialtrupper i skärgården från att bedriva sabotageverksamhet, spaning och målanvisning för sitt flygvapen.

Användningen av specialtrupper betonas i synnerhet i det s.k. grå skedet, då krigshandlingarna inte ännu öppet har brutit ut.

Att Östersjön har blivit ett ”Nato-hav” har avsevärt beskurit Rysslands handlingsmöjligheter inom området. Ryssland skulle kunna se sig tvunget att skydda S:t Petersburg, som är viktigt för landet själv, genom att inta skärgård och områden på fastlandet längs de östra stränderna av Finska viken.

Kustjägarna i täten! Rannikkojääkärit kärjessä!

Kustjägarna är specialtrupper för skärgårdsstrid, som även kan användas som vanligt infanteri på fastlandet, men det skulle i många fall vara slöseri med specialtrupper. Tack vare sin stridsbåtsmateriel med relativt lågt djupgående kan truppen röra sig fritt även utanför farlederna, bara man är medveten om grynnor och djupförhållanden. Alla stridsbåtar har vattenpropulsionseller vattenjetmotor, som gör dem ytterst smidiga att hantera.

Kustjägarna kan, om situationen kräver och om verksamhetens effektivitet det förutsätter, även förflytta sig landvägen, med helikopter och med flygplan.

Soldaterna i kustjägarkompanierna är utrustade med stormgevär som har rödpunktssikte, pansarskott, PKM-maskingevär och TRG-skarpskyttegevär. Den övriga utrustningen är nyaste nytt, bl.a. när det gäller den personliga skyddsutrustningen.

Stridsbåtarna av Jehu-klass har ett fjärrstyrt vapentorn, som bl.a. kan utrustas med ett 12,7 mm luftvärnsmaskingevär eller ett 40 mm granatmaskingevär samt PKM-maskingevär. Dessutom finns i både stridsbåtarna av Jehu-klass och transportbåtarna av Jurmo-klass 12,7 luftvärnsmaskingevär eller tunga maskingevär som däcksvapen. Siktet på stridsbåtarna av Jehu-klass är även försett

med värmekamera och datorbaserad beräkning av skjutvärdena. Vapentornet har stabiliserats, så det går att skjuta noggrann eld även då man kör i sjögång. Man träffar nog!

Den nyaste materielen representeras av Parrot ANAFI USAdrönare, som är tillverkade uttryckligen för myndighetsbruk. Dessa flygfarkosters observationsutrustning består således av elektro-optiska dagsljus- och skymningssikten samt värmekamera. På grund av de krav som myndigheterna ställer har flygfarkosten avsevärt bättre informationssäkerhets- och cyberegenskaper än konsumentprodukter.

Drönarens flygtid är cirka en halv timme, varefter man måste byta batteri innan man kan fortsätta med verksamheten. På stridsfältet används utrustningen för komplettering och skapande av lägesbilder, objektsspaning och för ledning av granatkastareller artillerield. Ett särdrag är att dessa drönare kan användas i skärgården för detaljerad rekognosering av stridsbåtarnas framryckningsrutter eller baseringsområden och därmed komplettera kartinformationen om man inte sedan tidigare känner till operationsområdet. Drönaren är också ett utmärkt utbildningsredskap, så att trupperna lär sig att kamouflera och gömma sig för hotande drönare.

“Kustjägarutbildningen är krävande, intressant och en upplevelse i vackert skärgårdslandskap.”

Kustjägarnas stridsuppgifter är anfallsinriktade. Såsom kommendören för Vasa kustjägarbataljon, kommendör Atte Löytönen konstaterade: ”Våra uppgifter är ytterst mångsidiga i den utmanande verksamhetsmiljö som råder i skärgården och längs kusten”. Uppgifter kan vara att t.ex. slå fiendens trupper genom anfall eller efterspaning och förintande av specialtrupper i skärgården. Genom kustjägarnas verksamhet stöds lösandet av Marinens och Försvarsmaktens uppgifter. Ingen annan trupp inom Försvarsmakten utför motsvarande uppgifter i samma verksamhetsmiljö som kustjägarna.

De slående delarna i striden, kustjägarkompanierna, är mångsidigt utrustade, starka kompanier. Ett allmänt stridssätt är att kustjägarkompanierna har spritts ut inom ett omfattande område, varvid truppen kan agera obemärkt. I och med att truppen är spridd, kan den inte på något sätt påverkas genom fiendens eldverkan. Då den inlett sin anfallsuppgift anfaller den med sina snabba stridsbåtar mot landstigningsstranden och slår koncentrerat samtidigt som den inriktar sin egen eldkraft och sina stötar enligt tyngdpunkt.

Anfallet stöds med bataljonens egen granatkastareld samt med pansarvärnsvapen och kustrobotar. I en större operation kan kustjägarnas strid stödas med Försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor inom armén och flygvapnet samt med vapensystem på Marinens fartyg. Mer om detta nedan.

Fanbäraren • 2/2024

11

Förfaringsätten, planeringen och ledandet är i många fall desamma som svenskarnas eller också har de samordnats. Eftersom ländernas verksamhetsmiljö och uppgifter liknar varandra i hög grad har trupperna utbytt många erfarenheter och tillsammans utvecklat den bästa praxisen inom kustjägarverksamheten.

Den svenska militärledningen har i klarspråk meddelat att även deras kustjägare är beredda att försvara Åland tillsammans med Finlands försvarsmakt. Och stödet från svenskarna begränsar sig inte enbart till kustjägarna, utan vid behov stöds en gemensam operation med Sveriges starka flygvapen och till exempel Sveriges ubåtsflotta.

Kommendör Atte Löytönen var bataljonskommendör för Vasa kustjägarbataljon. Foto: Benjamin Hjelt.

Gemensamma operationer

Inbördes förtroende

Till kustjägarbataljonen hör tre kustjägarkompanier som anfallande del, och striden stöds av bl.a. granatkastar- och pionjärkompaniet samt av spanings- och pansarvärnsdelar. Med kustrobotar kan man påverka fiendens alla ytfartyg på havet och även förinta helikoptrar som hovrar i luften. Utbildningen av alla dessa trupper och för dessa uppgifter sker i Ekenäs.

Kustjägarbataljonen klarar alltså av att självständigt lösa de uppgifter som givits den. Men bataljonen deltar ofta i större operationer, där striden kan stödas bl.a. med robotluftvärn från marinens örlogsfartyg. Kustjägarplutonerna har också eldledare som använder det egna granatkasteriets och artilleriets eld.

Arméns helikoptrar kan stöda kustjägarna både genom att föra spaningsplutonen till sina platser och transportera den anfallande delen. Luftvärnstrupperna stöder operationer på kusten.

Kustjägarna har även förmåga att leda flygvapnets precisionsbombningar. Så gjorde man under övningen i somras, där ett Hornet-jaktplan fällde en GPS-styrd precisionsbomb i målet med några meters noggrannhet.

Ledandet och verksamhetskulturen i Vasa kustjägarbataljon bygger på en gemensam organisations- och ledarskapskultur som utvecklats under årens lopp. ”Var och en bär sitt ansvar – såväl förmännen som de underordnade. All verksamhet bygger på militärt kunnande, framåtanda och på att man förstår det önskade slutläget. Tankemodellen är lösningsinriktad och baserar sig på initiativförmåga och positivitet. Det centrala i ledarskap är att man leder människor som individer och inte som en ansiktslös organisation eller uppgiftsbenämning. Allt detta skapar grunden för den finländska uppgiftstaktiken”, summerar Löytönen.

De svenska vännerna De gemensamma övningarna med Sveriges kustjägare sker med redan över 20 års erfarenhet. Nylands brigad håller intensiv kontakt med svenska Amfibieregementet, som är placerat i närheten av Stockholm. På ett steg lägre nivå befinner sig Vasa kustjägarbataljons viktigaste samarbetspartner 2.Amfibiebataljonen. Eftersom det gemensamma språket är svenska är kommunikationen okomplicerad och klar.

Man övar mycket tillsammans i både Sverige och Finland.

Ofta övar man som en del av stora internationella krigsövningar, såsom i övningen BALTOPS, varvid kustjägarna övar sig i att operera i en internationell omgivning som en del av stora, krävande operationer.

12

Fanbäraren • 2/2024

Ett exempel på det förtroende man hyser för beväringar är utbildningen av personal till båtarna i Jurmo-klass. Beväringarna svarar efter sin utbildning för en dyr båt i krävande chefsuppgifter inom sjöfarten och framför allt för ett tjugotal människors säkerhet i storm, mörker och vid landstigning – i alla förhållanden under såväl normala förhållanden som undantagsförhållanden. Ansvaret är betydande, men certifierad och högkvalitativ utbildning ges för uppgiften. Man litar på beväringarna!

En bra och önskad utbildning skapar livslånga kontakter Kustjägarutbildningen är krävande, intressant och en upplevelse i vackert skärgårdslandskap. Var och en blir tvungen att kämpa och överträffa sig själv, ingen kommer lätt undan. I en krävande utbildning blir man tvungen att utmana och testa sig själv – och kanske lära sig nya saker om sig själv. Även kustförbandsinriktningen vid Kadettskolan har redan i åratal varit en av de mest önskade och eftersträvade studieinriktningarna. Detta visar att kustjägarverksamheten har stor dragningskraft och att man vill höra till en trupp med god sammanhållning. Det svenska språket ses som en positiv utmaning bland finskspråkiga beväringar och anställda. De som har finska som sitt modersmål vill tjänstgöra vid Nylands brigad ofta just för att de vill lära sig svenska.

Tjänstgöringen vid Nylands brigad ger på kort tid en enorm språkdusch som friskar upp den svenska man lärt sig i skolan.

De som gjort sin beväringstjänst som kustjägare kan efter slutförd tjänstgöring ansluta sig till Kustjägargillet, som är ett av Finlands mest aktiva vapenslagsgillen. Kustjägargillet har under de senaste åren gjort betydande satsningar på i synnerhet fortsatt utbildning och verksamhet för unga medlemmar. Genom beväringstjänst, repetitionsövningar och gillesverksamhet stiger kustjägarnas motto ”En gång kustjägare – alltid kustjägare” till en alldeles egen, särskild nivå.

Artikeln är en förkortad version av artikeln “Rannikkojääkärit – iskukykyä saaristo-olosuhteissa” Text: Jarmo Sinkkonen Översättning: Saara Sjöblom

“En gång kustjägare – alltid kustjägare!”

1. Kustjägarkompaniets plutonövning i Ekenäs skärgård oktober 2023

Fanbäraren • 2/2024

13

Kustjägarna: Spjutspetsen är summan av de stödjande delarna

I

nom kustjägarverksamheten var året 2023 synnerligen hektiskt, men samtidigt var det givande. Kustjägare trupproducerades enligt planen, men även repetitionsövningar och internationell verksamhet höll personalen sysselsatt.

Av repetitionsövningarna var de två största repetitionsövningar för ett helt kustjägarkompani i januari och maj. Enheten deltog två gånger i internationella övningar i Sverige, och som en sådan kan räknas även övningen Freezing Winds på Hangö udd, där kustjägarna opererade i vintriga förhållanden i samarbete med amerikanerna.

I kustjägarverksamhet betonas ofta den stötande spetsen, och som synligaste funktion en agerande kustjägarsoldat i full mundering.

Trots detta är det viktigt att komma ihåg att flera olika vapenslag och funktioner finns representerade i ett kustjägarkompani, och att alla är lika viktiga och utgör en del av helheten. Genom denna helhet klarar kompaniet av att utföra de uppgifter som beordrats det och som vanligen är ”anfall och slå”. Stridsbåtarna ger skydd genom sin rörelse och snabbhet. Kriget i Ukraina har visat att indirekt eld är ett av infanterisoldatens viktigaste verktyg, och å andra sidan är minor och laddningar i kombination med pansarvärn ett levnadsvillkor mot en mekaniserad fiende, men man bör inte heller glömma underhållet. Utan kompletteringar, evakueringsförmåga och akutvård klarar en trupp sig inte stridsduglig särskilt länge. Å andra sidan är det svårt för kompaniet att fungera effektivt utan ledningsförbindelser, och de funktioner som nämns ovan skulle inte förlöpa friktionsfritt utan dem.

De ovannämnda delområdena är krävande helheter att samordna till strid inom ramen för ett kompani i kustjägarnas utmanande verksamhetsmiljö, i skärgården och på kusten. Detta förutsätter att utbildningssystemet är i skick ända från beväringsutbildningen till repetitionsövningarna för reserven. För att värnpliktiga ska klara av att verka i dessa förhållanden, först som beväring och sedan som reservist inom olika vapenslag i kompanisammansättning, måste de utbildas. Utbildningen verkställs dagligen av en synner-

14

Fanbäraren • 2/2024

ligen yrkesskicklig personal, som är en kombination av erfarenhet och ungdomlig iver. Erfarenhet är en central faktor för att verksamheten ska vara trygg, utvecklingsinriktad samt krävande och så verklighetstrogen som möjligt. En ung soldat som inleder sin bana lär sig och tillägnar sig en krävande och trygg verksamhetskultur av dem som är äldre, där trupperna utvecklas i en så verklighetstrogen omgivning som möjligt. Genom tillräcklig erfarenhet får man rutin i vissa saker, och nya element kan tas med i verksamheten. Under de senaste åren har betoningen i synnerhet legat på användningen av drönare samt mörkerverksamhet som en del av kompaniets strid.

Mörkret är kustjägarens vän I enheten har man målmedvetet utvecklat användningen av drönare och skapat en ny verksamhetskultur kring den. Verksamheten har i hög grad vilat på några av de mest erfarna soldaternas axlar. Förfaringssätten är övertygande. Drönarna är för tillfället en del av den normala verksamheten på samma sätt som lätta pansarskott eller användningen av handriktcirkel. Utvecklingen har varit möjlig endast för att det funnits tillräckligt många tillräckligt erfarna och motiverade soldater i enheten som har kunnat se hur och för vilket syfte ifrågavarande utrustning kunde användas.

Mörkerverksamhet är en otrolig möjlighet för truppen att uppnå en i förhållande till motståndaren nästan fullständig överlägsenhet. Om kompaniet klarar av att fungera i enhetssammansättning i mörker och motståndaren inte gör det är situationen densamma som i en boxningsmatch där den ena parten förses med ögonbindel medan den andra får använda alla sina sinnen. Mörkerverksamhet utgår från individuella färdigheter. Detta betyder förmåga att behärska den egna fälttygsutrustningen i mörker från underhåll till skjutning, och hos chefen förmåga att läsa kartan och orientera med hjälp av ljusförstärkaren, utan att avslöja truppen. Avslutningsvis sammanförs de enskilda soldaternas färdigheter inom referensramen för ett kompani, vilket då det lyckas ger ett enormt försprång till en fiende som inte klarar av det.

Enheten belönades i april 2024 med Marinens riddarpokal, som utdelades av kommendören för Marinen, konteramiral Tuomas Tiilikainen vid Teikaristenen i Dragsvik garnison. Ceremonin var fin, och det speciella var att pokalen överräcktes vid Teikaristenen, som är en viktig plats för Vasa kustjägarbataljons ceremonier. Vid varje evenemang kommer man ihåg kustjägarnas rötter och varför verksamheten en gång fick sin början. Enheten tog ödmjukt emot priset och har för avsikt att fortsätta på sin utvecklingsinriktade och målmedvetna linje, där kustjägarkompaniets strid fungerar som ledstjärna. Året 2024 kommer att vara fyllt av aktiviteter inom kustjägarverksamheten, eftersom det omfattar flera internationella övningar, av vilka föregående var NORE 24 i Norge och följande Baltops 24, i vilken kustjägarna deltar med stark bemanning. Man bör inte heller glömma övningen Freezing Winds inkommande höst.

Henrik Torstensson Kaptenlöjtnant

Terränghjuling kan transporteras med Jurmon i skärgården.

Barettmarschen ur reservistens perspektiv - trygg, tung och givande

K

änslan av att krypa ner i sovsäcken, iklädd torra och rena kläder, vid en öppen eld under en stjärnklar himmel. Det kommer att utkristallisera sig som det kraftigaste minnet från barettmarschen den sista helgen i april detta år.

Vi backar bandet lite grann. Vad är det som får en över 40-årig reservist att frivilligt gå barettmarschen, även känd som kustjägarutbildningens nivåprov? Orsakerna är tre: nyfikenhet, möjlighet och en gnutta revansch.

Vi börjar med den sista orsaken. Då jag för snart ett kvartssekel tjänstgjorde vid brigaden valde jag att inte gå barettmarschen, trots att det hörde till utbildningen på ”gröna” sidan som Vasa Kustjägarbataljon då kallades. Det handlade om motivation, brist på självförtroende och en övertygelse om att jag inte var i kondition för att klara det. Efter avklarad beväringstjänst föll hela saken i glömska.

Förra hösten skedde en mycket omskriven olycka i samband med barettmarschen. Som chefredaktör för Fanbäraren såg jag här en möjlighet till journalistiskt innehåll där jag som utomstående kunde delta och (så objektivt som möjligt) beskriva en upplevelse som vanligtvis är begränsad till en sluten grupp, det vill säga beväringar och personal vid Nylands brigad.

Den främsta drivkraften handlade ändå om att se om jag klarar av det. Som reservister har du och jag en skyldighet att hålla oss i skick, men gör vi det i tillräcklig mån? Krigets verklighet ger inte dispens för välfärdsmage eller knäskador som uppstått i samband med firmaserien i innebandy.

Jag inledde själv en livsstilsändring för några år sedan då jag började se över min alkoholkonsumtion, mitt näringsintag, min sömnrytm och muskelkondition samt mitt allmänna välmående. I ärlighetens namn gjorde jag det inte med tanke på min krigstida placering eller duglighet som reservist, men det som gagnar individen gagnar även i längden gruppen.

Vad tar mer stryk? Kropp eller knopp?

Att gå barettmarschen är både fysiskt och psykiskt tungt, och det är även meningen. Nivåprovets främsta syfte är att testa beväringarnas uthållighet, och där får man verkligen valuta för pengarna.

Vår grupp bestod av brigadkommendören, undertecknad samt fyra reservister ur Kustjägargillet. Det kan tilläggas att den yngsta i vår grupp nyss hade fyllt 30, medan den äldsta redan var 61 fyllda. Han lär även vara den äldsta som någonsin gått barettmarschen.

16

Fanbäraren • 2/2024

Enligt uppgift tillryggalade vi barettmarschen på 25 timmar och en minut, vi marscherade 45 kilometer till fots och vi sov (nästan) furstliga fyra timmar under dygnet vi var på språng. Det mycket omtalade kustjägarvädret lyste med sin frånvaro, så vi genomförde marschen under strålande väderförhållanden. Övningens ledning följde hela tiden med gruppernas framfart via kontrollerna och under övningens gång dök de även upp i terrängen för att kolla hur det går för deltagarna. På detaljnivå kan det noteras att övningens ledare i ett skede menade att om han inte vetat att vi har så erfarna kartläsare i vår grupp, så skulle han misstänkt att vi fuskar och använder otillåtna tekniska hjälpmedel i navigationen.

Här kunde det vara på sin plats med en kommentar om utrustningen. Det är glädjande att se hur även det materiel som Försvarsmakten delar ut har utvecklats. Det nuvarande stridsbältet är extremt flexibelt till sin natur, och användaren har ett flertal olika möjligheter att bygga upp sitt stridsbälte på det vis som passar hen bäst. De olika fickorna och facken flätas med remmar på plats i västen, och kan modifieras på många olika vis.

Att kalla det bekvämt är väl att ta i, men jämfört med tidigare modeller är detta en klar förbättring.

Efter avklarad motormarsch och cirka tio kilometer till fots kom den första utmaningen emot: Att ta sig över ett vattendrag utan att väta utrustningen. Det säger sig självt att det inte räcker med ett varv då man har ryggsäck, stridsbälte, vapen och hjälm med en totalvikt på cirka 30 kilogram att forsla över. Stilen var fri och metoderna många, vissa klarade sig bättre än andra. Som en säkerhetsåtgärd vid vattenöverskridningen fanns det säkerhetspersonal i vattnet. Vattnet nådde de flesta över midjan, vissa även högre. Som tur sken solen och vi torkade snabbt.

“Att gå barettmarschen är både fysiskt och psykiskt tungt, och det är även meningen.”

Välplanerat och ändamålsenligt Som deltagare märktes arrangörernas gedigna och genomtänkta förarbete. Vi marscherade längre sträckor längs med små sandvägar till fots, för att vid nästa punkt höra att vägen är avstängd / minerad eller intagen av fiendestyrkor, så gruppen måste ta sig till nästa punkt genom terrängen. Att plötsligt efter åtta timmar på benen inse att man halvspringande ska ta sig en kilometer över ett kalhygge på våtmark och samtidigt hålla sig torrskodd aktiverade nog de sista dropparna adrenalin i kroppen.

I något skede infann sig naturligtvis även tröttheten och hopplösheten. Den till synes oändliga mängden steg vi ännu hade kvar, ovissheten om vad som sker härnäst och 30 kilogram utrustning som satt lite snett. Det är här som gruppens stöd är ovärderligt. Även om varje individ själv bär sin utrustning och utmattning, så är det gruppen som lyfter och lättar på det. Att få ge uttryck för sin frustration, föreslå en paus eller fråga om råd är det som gör att individen håller ihop.

Att gå barettmarschen var tungt, krävande och jobbigt. Sannolikheten att jag skulle utsätta mig för det igen är minimal. På samma gång var det extremt givande och visade att den moderna människan, med alla sina laster och bekvämligheter, kan tänja sina gränser och orka med mer än vi tror möjligt. En oväntad sidoeffekt var dessutom känslan av att inse hur skönt det är att vara utan mobiltelefon och frånkopplad resten av världen i ett dygn.

Ted Urho Chefredaktör

Fanbärarens chefredaktör Ted Urho under Barettmarschen. Foto: Hanna Tallberg

Från produktion till eldställning – granatens väg till kastaren

G

ranatkastarna som vi i Nylands brigad använder är tunga (120 mm) och lätta (81 mm) kastare. I regel används tunga kastare av ett granatkastarkompani, medan de lätta används av en granatkastarpluton som fungerar i ett jägarkompani. Det finns en hel del olika typer av granater som tillverkas för dessa kastare. De vanligaste i vår användning är splittergranater, rökprojektiler och ljusprojektiler.

Produktionen av Försvarsmaktens granater är utlokaliserad till Försvarsmaktens samarbetspartners. För att effektivera logistikkedjan och säkerställa att Försvarsmakten har den beredskap som behövs, används i första hand granater från beredskapsförråden, som sedan fylls på med nya granater från produktionen. På detta sätt använder vi resurserna så effektivt som möjligt och minimerar svinn. Istället för att ”skrota” gamla granater använder vi dessa i första hand till de uppgifter som behövs, samtidigt som vi behåller beredskapen på beordrad nivå.

I Försvarsmakten använder vi oss av begreppet eldranson. Begreppet innefattar ett förutbestämt antal skott för ett specifikt vapen.

För en tung granatkastare är eldransonen 120 skott. I ett granatkastarkompani finns tolv tunga kastare, vilket innebär att kompaniets eldranson för granatkastarna är 1440 tunga skott. Granaterna kommer i färdigpackade transportlådor för säker transport av materialet. Tre olika produkter krävs: Granaten, serieladdningen och tändröret. Dessa tre produkter har de ammunitionselement som krävs för att avfyra en granatkastare. De packas i egna lådor så att de tryggt kan transporteras med varandra utan att avfyras av sig själv. Mängden utrymme som en eldranson kräver är 51 lastpallar med material. Detta betyder att en eldranson kräver sju containrar.

För att göra logistikkedjan effektiv använder vi oss av principen containerlogistik. Det innebär att vi använder oss av sprängämnescontainrar och fordon som kan transportera materielen hela vägen från produktion till eldställningarna. De fordon som används för transport av containrar kan exempelvis vara traktorer eller lastbilar samt släp. Alla delar i logistikkedjan är utrustade med dessa fordon för att principen ska lyckas.

18

Fanbäraren • 2/2024

Vi undviker att lasta av och på i onödan och försöker planera verksamheten så att det så långt som möjligt går att transportera granaterna i samma fordon. Målet är att containern som lyfts ner från fordonet lyfts till en kompletteringspunkt för det kompaniet som ska använda materialet. Avsändaren lämnar av en full container till mottagaren och plockar samtidigt med sig en tom container.

Därefter sprider användarna ut granaterna från containern till sina egna fordon och egna gömmor inom kompaniet. På så vis kan de omgående påbörja eldgivning samtidigt som de har kontroll över sitt eget material.

Livsviktigt att kedjorna håller I granatkastarkompaniet är kompletteringarna en livsviktig del av kompaniets strid och genomförandet av dem övas kontinuerligt under övningar, såsom under övningen SYD124. Fältväbeln i granatkastarkompaniet svarar för ledningen och administrationen av granatkastarkompaniets underhåll. Underhållet verkställs enligt fältväbelns underhållsplan. De viktigaste helheterna i fråga om underhållet är de personalstyrkor och det materialläge som erhålls genom lägesrapporterna.

I Granatkastarkompaniet svarar chefen för underhållsplutonen för att underhållet verkställs samt för att fältväbelns underhållsplan förverkligas. Kompletteringsgruppen vid kompaniets underhållspluton svarar för att kompletteringarna avhämtas och levereras till enheten.

Kompletteringsgruppen och granatkastarkompaniets eldplutoner förverkligar kompletteringarna med stöd av underhållskompaniet. Kompletteringarna fördelas till enhetens underhållspluton samt eldställningsområdena och logistikpunkterna. Kompletteringarna levereras till kompletteringspunkterna eller avhämtas från underhållsplutonen. Under strider kan behovet av komplettering vara rätt stort, varvid eldplutonerna stöder underhållsplutonens kompletteringsgrupp i förverkligandet av kompletteringarna.

Under övningen använde Granatkastarkompaniet bland annat en container som mål. Foto: Benjamin Hjelt.

Ammunitionen tas emot, fördelas och förbereds på åtgärd av eldplutonen. Ammunitionen levereras i form av delar av en skottkombination, som kombineras innan de avfyras. Granatkastargrupperna svarar själva för hanteringen av ammunitionen innan den avfyras. I denna uppgift ligger fokus på ammunitionsmannens och laddarnas kunnande och insats för främjande av striden.

Granatkastarammunitionen är relativt tung: granaten till en tung kastare väger cirka tolv kilogram och granaten till en lätt kastare cirka fyra kilogram. I granatkastarkompaniet förflyttas och hanteras granater såväl maskinellt som för hand.

Joonas Satta Kaptenlöjtnant

Samuel Pääkkölä Översergeant

I förrådet lastas granater med gaffeltruck.

Foto: Benjamin Granfelt.

VYKS ATU deltog i Nordic Response 24 -övningen i Norge VYKS ATU deltog i Natoövningen Nordic Response 24 i Norge från 26 februari till 15 mars 2024. Artikeln fokuserar på erfarenheter från truppens perspektiv, både före och under övningen.

Nordic Response genomfördes i krävande arktiska förhållanden och därigenom identifierades vissa prestationskrav som truppen måste ha för att kunna uppnå ett bra utgångsläge att operera vid Ishavets kust. Övning ger färdighet, och därför har de identifierade kraven haft en central roll i utbildningen ända från att den nya beredskapsplutonen påbörjade sin beredskapstur i december. När snöläget vid kusten har möjliggjort vinterutbildning har det lagts betoning på skidutbildning samt strid på skidor i både ljus och i mörker. I januari deltog några från VYKS ATU i en snöskoterkurs i Kajanalands brigad, som var en kritisk resurs för att vi skulle kunna utföra de uppgifter som beordrades åt truppen i Norge. Under VYKS ATU:s årliga vinterkrigsövning i Uttis i februari fick truppen försmak av att operera i vinterförhållanden med mera snö, samt övrig vinterutbildning av hög kvalitet med erfarenheter hämtade från bland annat Jägarbrigadens Talvisodankäynnin kurssi.

Under övningen Nordic Response underställdes en fransk pluton, en svensk eldledningsgrupp med flygeldledare och två svenska stridsbåtar samt två italienska signalmän VYKS ATU. Det finländskledda kompaniet opererade från det amerikanska fartyget USS Gunston Hall och var en del av en italiensk marininfanteribataljon genom hela övningen.

Både personal och beväringar fick värdefulla erfarenheter av samverkan i en multinationell övningsmiljö, där flera olika nationer med sina egna doktriner övar tillsammans.

Foto: Combat camera

Foto: Combat camera VYKS ATU utförde för det mesta övervaknings- och patrulleringsuppgifter tillsammans med kompaniets övriga delar. Terrängtyperna var krävande och varierade från snöfria stränder till en och en halv meter snö i närheten av fjällen. De krävande förhållandena bevisade att den finska doktrinen, vinterutbildningen och utrustningen är bra och lämpar sig väl till den arktiska omgivning som VYKS ATU opererade i. Dessutom fick truppen goda lärdomar av hur snöskotrarna främjar den operativa rörligheten i utmanande vinterförhållanden. Pga. de ovannämnda faktorerna kunde det finländskledda kompaniet lösa alla de uppgifter som beordrades i övningen Nordic Response.

Slutligen kan man konstatera att Natoövningen Nordic Response 24 var lärorik och givande för både personal och beväringar samt att truppens utbildning och utrustning i vinterförhållanden klarar sig väl i en jämförelse med övriga nationer.

Christoffer Juvonen Löjtnant

I det frusna landskapet är gemenskapen viktig.

Foto: NATO

Fanbäraren • 2/2024

21

Nordic Response 24: När utbildningen blir verklighet

A

tt få delta i övningen Nordic Response 24 var en upplevelse för undersergeant Edvin Lindholm. Han är nu en erfarenhet rikare efter att ha fått övernatta ombord på ett amerikanskt Navy-fartyg och skidat genom djup snö i Nordnorge.

Undersergeant Edvin Lindholm är en del av VYKS ATU (Amphibious Task Unit), som utgör Nylands brigads beredskapsenhet. Trupperna utbildas för nationellt försvar samt krävande militära krishanteringsuppgifter.

Rekrytskedet spenderade Lindholm på 2.Kustjägarkompaniet och efter det gällde underofficerskursen. Under den sista veckan av kursen fick han veta att han blivit antagen till VYKS ATU-utbildningen.

–Det är det bästa som hänt under militärtiden. Vi får lära oss nya saker varje vecka, och personerna som jag har omkring mig är alla trevliga och motiverade. När alla i gruppen har en framåtsträvande inställning blir det lättare att samarbeta med varandra, konstaterar Lindholm.

Samarbetet mellan länderna i fokus VYKS ATU är en beredskapsenhet där trupperna övar teman som har att göra med det nationella försvaret och truppens krigstida uppgift. Till truppens utbildning hör att eleverna lär sig olika stridstekniker och verksamhetsmodeller som används i riktiga operationer. Om ett krig till exempel bryter ut är det VYKS ATU-trupperna som först rycker ut.

–Trupperna har därför tillgång till bättre utrustning och genomgår en innehållsrik utbildning som ger en hög kompetens för om någonting skulle hända.

Ungefär en månad före Nordic Response 24 stod det klart att årets VYKS ATU-trupp skulle få delta i övningen i norra Norge.

Edvin Lindholm säger att han tidigare enbart deltagit i den finskledda övningen Freezing Winds 23 som hölls förra året.

Den största skillnaden mellan övningarna var att i Freezing Winds 23 fokuserade truppen mest på att sköta sin egen uppgift, medan fokuset i Nordic Response låg på samarbetet med de andra internationella truppförbanden.

–Truppen samarbetade med svenskar och fransmän och bodde på ett amerikanskt Navy-fartyg. Det uppstod inga större problem mellan soldaterna i form av kulturkrockar, men ibland hade fransmännen svårt med engelskan. Men Undersergeant Edvin Lindholm från Nylands brigad deltog i Nordic Response 24. Foto: Benjamin Granfelt.

det fanns alltid någon som kunde prata något språk, så kommunikationen lyckades bra, berättar Lindholm.

Han tillägger att det var väldigt spännande att få delta i övningen och att det stundvis kunde kännas surrealistiskt väl på plats i Norge.

–Det var också roligt att se hur andra länder fungerar och löser uppgifterna som tilldelas dem. Interoperabiliteten mellan länderna är viktig nu när Finland är en del av Nato.

Övning ger färdighet Hela ATU-truppen på cirka 50 personer deltog i övningen.

Truppen hade på förhand övat med extra läger och mycket skidande i Uttis.

–Vi hade förberett oss bra inför övningen, men särskilt den extra träningen med skidor kom väl till hands. Det var så pass djup snö att man inte skulle ha kommit fram utan skidor, beskriver Lindholm upplevelsen.

Han önskar att kommande beväringar också skulle få möjlighet att delta i militära övningar av liknande slag. Man lär sig mycket och erfarenheten är värdefull.

–Jag uppmanar alla beväringar som verkligen vill få ut det mesta av sin tjänstgöringstid att söka sig till VYKS ATU. I denna trupp finns det ingenting som heter en tråkig stund.

Edvin Lindholm är hemma från Sibbo kyrkoby och gick gymnasiet i Sibbo. Han planerar att börja studera kemiteknik vid Aalto-universitetet. Men han utesluter inte möjligheten till en karriär inom militären.

–Oavsett vart framtiden än för mig har militärtjänstgöringen varit till nytta för mig.

Alexander Nyström Jägare och redaktör

Sjöstridsövning Helka 24

M

arinen verkställde övningen Helka 24 23.5-31.5.2024 i västra Nyland, Egentliga Finland och på Skärgårdshavet. Under sjöstridsövningen bedömdes beväringarnas kunnande i truppsammansättningar hos de beväringar i kontingenterna 1/24 och 2/23 som hemförlovas i juni.

Helhetsstyrkan av de deltagande beväringarna, reservisterna och den avlönade personalen översteg 2000 personer.

Temat under övningen var verkställande av sjöoperationer inklusive truppförflyttningar och stridsupppdrag i skärgården och på kusten. Nylands brigads trupper deltog bland annat i en truppförlyttningsövning där fordon och soldater lastades ombord på ett lastfartyg. De sista dagarna av övningen bestod av strider på Hangö udd.

Foto: Benjamin Hjelt

Fanbäraren • 2/2024

23

Brandberedskapen måste upprätthållas. Från vänster: Nils-Emil Ahlgren, Joel Norrbygård, Cevin Sundström, Albin Backman och Matias Klåvus. Foto: Benjamin Granfelt.

De håller Syndalen i skick – och plockar upp ditt skräp efter dig

E

n kommenderingsplats vid Syndalen är unik. För några beväringar är Syndalen den huvudsakliga tjänstgöringsplatsen Syndalen vid Hangö udd är ett välkänt område för både beväringar och reservister vid Nylands brigad. Det är platsen där de flesta militära övningar och läger ägt rum under årens lopp.

För tillfället tjänstgör fem beväringar som kommenderingsmän i Syndalen. På brigaden kallas de allmänt för ”Syndalstroll”.

De fem beväringarna som nu tjänstgör i Syndalen är jägare Albin Backman, jägare Joel Norrbygård, jägare Nils-Emil Ahlgren, jägare Matias Klåvus och jägare Cevin Sundström. Backman och Sundström är chaufförer. Till arbetsuppgifterna hör främst underhåll av det militära området, men också skjutbanan vid Baggby är en del av deras ansvarsområde. Det är vanligtvis beväringarnas närmaste förman, båtsman Bo Sundström, som ringer och ger uppgifter för dagen.

–En praktisk bakgrund är inte ett krav för att klara av arbetsuppgifterna. Jobbet är lätt att lära sig, och med god samarbetsvilja och attityd kommer man långt, säger Backman.

Klåvus tillägger att antalet beväringar som tjänstgör i Syndalen har varierat från år till år, just nu är de fem stycken.

–För tillfället tjänstgör manskapet i 165 dygn medan de som fungerar som chaufförer tjänstgör i 347 dygn. Tidigare tjänstgjorde manskapet i Syndalen i 255 dygn, men för ett par år sedan ändrades det till 165 dygn. När manskapet ännu tjänstgjorde i 255 dygn fick beväringarna en längre brandsläckningsutbildning som gav dem vapenslaget som räddningsmän.

–Våra arbetsuppgifter kan variera mycket från dag till dag.

Ingen dag är den andra lik. Om jag skulle räkna upp alla uppgifter vi håller på med skulle jag hålla på i minst en vecka, säger Backman med ett skratt.

Att tjänstgöra som kommenderingsman i Syndalen är inte en tjänst som beväringar kan söka till, utan det är något man blir vald till. De flesta som väljs till Syndalen har en praktisk bakgrund. Nuvarande kommenderingsmän har en bakgrund som bland annat bilmekaniker, lantbruksföretagare, maskinmästare och husbyggare. Som kommenderingsmän i Syndalen kan de tillämpa sitt yrkeskunnande i kommenderingsuppdragen.

24

Fanbäraren • 2/2024

Endast chaufförerna får köra med fordonen. Bakom ratten jägare Albin Backman. Foto: Benjamin Granfelt.

Brandbilen måste alltid stå redo för utryckning, förevisar Joel Norrbygård. Foto: Benjamin Granfelt.

Dygnet runt i beredskap Beväringarna bor i ett eget hus i Syndalen där de har egna rum och ett gemensamt kök. På gårdsplanen står traktorer, en grävmaskin samt en lastbil och brandbil. Det är endast chaufförerna som får köra fordonen. Beväringarna är under hela sin tjänstgöring åtskilda från resten av brigaden. De kommer till brigadområdet enbart då de besöker Soldathemmet, ansöker om permission eller behöver ta en sväng via rustförrådet.

–En vanlig dag börjar ungefär sju-tiden på morgonen, men vanligtvis har vi en som stiger upp tidigare för att koka kaffe. Maten kommer regelbundet med ordonnans från brigaden. Ibland får maten vänta om det finns mycket jobb att göra, säger Ahlgren.

Kvällstjänst är inte främmande för kommenderingsmännen. Området måste alltid hållas i funktionsdugligt skick, eftersom flera olika truppförband använder sig av området för militära övningar, inte endast Nylands brigad. Därför förväntas det att man arbetar tills uppgiften är klar.

Kommenderingsmännen kan till exempel göra underhållsarbeten på Syndalens lägerområde, vid Syndalens hamn eller Baggby skjutbana. De plockar upp skräp från naturen, gräver diken och lappar vägar med grävmaskin, sågar upp nedfallna träd samt radar upp ved som levereras till lägerområdet.

–Nedskräpningen i Syndalen har blivit värre för varje år som gått. Jag har jobbat i snart 20 år vid Nylands brigad, de senaste 15 åren som förman i Syndalen, och aldrig tidigare har det sett ut som det gör just nu. Alla sorters avfall som beväringarna lämnar efter sig ökar hela tiden. När kommenderingsmännen sedan plockar upp det efterlämnade skräpet gör de sitt bästa för att sortera skräpet så noggrant som möjligt, berättar båtsman Sundström.

Brandmän vid behov Underhållsarbetet varierar beroende på årstiden. Under vinterhalvåret är snöarbete på tapeten. Då skottar kommenderingsmännen snö och plogar det militära områdets vägar och skjutbanor. Under sommarhalvåret är brandsläckningsarbetet mer aktuellt.

–Under en torr och varm sommar börjar det lätt brinna i skogen. Därför måste vi vara i beredskap dygnet runt. Då en brand bryter ut rycker vi ut för att släcka elden även om det skulle vara mitt i natten, säger Norrbygård. Ifall branden upptäckts inom några timmar släcker kommenderingsmännen elden självständigt. Vid behov samarbetar de med räddningsväsendet, men oftast klarar de av att släcka bränderna själva. För att upprätthålla brandberedskapen kan de vara i beredskap en eller flera helger i sträck.

Schemat skiljer sig från resten av brigaden och är knutet till lägerdagarna. Ett läger är en arbetsmässigt intensiv period.

Under lägerdagarna finns de alltid till förfogande ifall att underhållsarbeten skulle uppenbara sig på lägerområdet.

Ingen kvällspermission är tillåten för kommenderingsmännen under lägerdagarna. Då det inte är något läger på gång fokuserar de på underhåll av lägerområdena. Detta kan exempelvis innebära att transportera målanordningar till skjutområden och plocka upp efterlämnat skräp.

Värdefull natur skyddas Syndalen är ett cirka 1 900 hektar stort militärt övnings- och lägerområde, där så gott som hela området används till Försvarsmaktens verksamhet. Det är Forststyrelsen som äger skogen medan Försvarsmakten arrenderar den. Forststyrelsen följer en skogsbruksplan i samråd med Försvarsmakten. Skogsbruksarbeten utförs då Försvarsmakten inte har verksamhet på området. Syndalen är känd för sin biologiska mångfald och är hem för flera sällsynta arter.

–Den södra delen av Syndalens militära område är fredat och där växer naturskog. Inga civila personer är tillåtna på detta område och inga militära övningar utförs på området.

Där finns flera örnbon, och också hökar har sina bon där. Det finns även sjöfåglar och sällsynta skalbaggar i Syndalen. De tre sällsynta skalbaggsarterna är gulfläckig praktbagge, tallrödrock och kantad gulhalsbock, säger båtsman Sundström.

Bland Syndalstrollen är det viktigt att visa miljöhänsyn i sitt arbete. I alla delmoment tar de miljön i beaktande.

Alexander Nyström Jägare och redaktör Jägare Matias Klåvus visar hur man byter batterier. Foto: Benjamin Granfelt.

Hänt på brigaden Personalen 105 träningsrörelser Det 105 dagar långa vinterkriget upphörde den 13 mars 1940. Till minne av detta, den 13 mars 2024, hedrade personalen vid Nylands brigad dem som kämpade för Finlands frihet genom att utföra ”105-träning”. Träningen bestod av sju olika övningar med 105 upprepningar av varje rörelse.

Invigning av nya hallen Den 5 april 2024 invigdes brigadens nya servicehall för båtar.

Hallen möjliggör underhåll av båtar i varma och torra utrymmen.

26

Fanbäraren • 2/2024

Franska ambassadörens besök Den 22 april 2024 besökte Frankrikes ambassadör Agnès Cukierman och försvarsattaché överstelöjtnant Claire Bertaux brigaden och SYD-övningen.

Beväringskommittédagarna Två gånger per år anordnas de nationella Beväringskommittédagarna på olika brigader i Finland. Den 21–23 maj 2024 var det Nylands brigad som stod värd för evenemanget. Representanter från alla Finlands beväringskommittéer var inbjudna. Tillställningen fungerade bland annat som ett utbildningstillfälle för nya funktionärer och ordföranden, men även arbete med motioner, gruppövningar och föreläsningar var aktuellt. Under evenemanget konstaterades det också att årets flitigaste beväringskommitté finns på Nylands brigad.

Fanbäraren • 2/2024

27

Kransnedläggning på veterandagen och hedrande av de stupades dag På veterandagen den 27 april 2024 hölls en traditionell kransnedläggning i Ekenäs. På de stupades dag den 19 maj 2024 hedrade Nylands brigad minnet av dem som stupade i krigen.

Fanfesten Försvarsmakten firade sin traditionella fanfest den 4 juni 2024.

I år stod marinen som arrangör för militärparaden som hölls i Hangö.

28

Fanbäraren • 2/2024

Nylands brigad fyller 400 år!

Nylands brigads historia och traditioner kan följas tillbaka till Gustav II Adolfs tid. År 1626 grundade konungen 8 nya regementen för det finska infanteriet. Ett av dessa regementen, Nylands Regemente, är Nylands brigads första traditionstrupp. Detta innebär att Nylands brigads och dess traditioners 400-årsjubileum infaller 2026!

Hur ska inledandet av brigadens femte århundrade hedras under jubileumsåret? Till saken hör naturligtvis de sedvanliga festligheterna på brigadens årsdag (18.4, en lördag) och svenska dagen (6.11, en fredag). Därtill ska enligt uppgift den nationella paraden på dagen för försvarets fanfest ordnas i Raseborg 2026 (4.6, en torsdag).

Men hur kommer vi att hylla brigaden utöver det vanliga? Ska det bli en teaterpjäs eller ett nytt musikstycke? Det har redan hörts rykten om ett bokprojekt.

Nylands brigad och Fanbäraren utlyser en idétävling om 400-årsjubileumsårets gestaltning! Idéer och förslag om firandets former, arrangemang, ansvarsfördelning, finansiering osv. kan skickas in via ett webropol-formulär (länk nedan). Tyck till och säg din mening! Alla idéer och förslag välkomnas och behandlas av brigadens festkommitté. De bästa och oftast nämnda idéerna främjas och belönas. Och vem vet, kanske finns det en möjlighet för de mest ivriga frivilliga att ta del i festkommitténs arbete och verkställandet av festligheterna år 2026…!

Delta: https://link.webropol.com/s/nylbr400

Fanbäraren • 2/2024

29

Ryssarna har beskjutit civila hus i Kramatorsk i östra Ukraina våren 2022. Foto: Antti Kuronen.

Antti Kuronen hälsar brigaden En av programpunkterna under Dragsviks 398:e årsdag skulle ha varit ett tal av Antti Kuronen, utrikesreporter på Yle. På grund av att Iran attackerade Israel den 13 april blev han skickad till Israel och framförde istället ett videotal till brigaden.

–I mitt yrke som utrikesjournalist är ingenting säkert, litet som det militära yrket, inledde Antti Kuronen sitt tal.

Han tjänstgjorde vid Nylands brigad 1989–1990. Det var en tid av förändring inom Nylands brigad, men det var ingenting som han visste då han ryckte in.

Först skickades han på pionjärutbildning till kasernområdet i Koria nära Kouvola i några månader. Orsaken till detta var att kustjägarutbildningen skulle flytta från Obbnäs kustbrigad till Nylands brigad.

–Vi var de första beväringarna som fick grön barett vid Nylands brigad, sade Kuronen.

Kuronen var undersergeant under sin tid i militären. De tillbringade nästan varje vecka på läger. Det var en mycket intressant och fin tid där de vistades överallt i skärgården.

–Det blev verkligen en sommar ute i skärgården, minns Kuronen.

Under pionjärutbildningen lärde de sig om minor och sprängämnen. Under kustjägarutbildningen fick de testa på många olika slags vapen, allt från pistoler till artilleri.

–När jag som journalist började rikta in mig på krig och konflikter, skulle jag komma att ha en otrolig nytta av min militära utbildning som jag fick i Koria och vid Nylands brigad, sade Kuronen.

Internationellt samarbete är viktigt Kuronen konstaterade att Försvarsmakten var en inhemsk angelägenhet under hans beväringstid, medan Finland nuförtiden är en del av det internationella samfundet och Nato. Att beväringar redan under sin beväringstid kommer i kontakt med soldater från andra länder har varit otroligt fint.

–Jag har också varit i Syndalen som journalist och bevakat Nato-övningar, vilket verkligen varit en imponerande upplevelse, berättade Kuronen.

30

Fanbäraren • 2/2024

Antti Kuronen konstaterade att han via sitt yrke fått se de flesta konflikter under de senaste tio åren på nära håll. Allra mest har han vistats i Ukraina. Där har han bevakat Ukraina ända sedan 2014, då Ryssland annekterade Krimhalvön och inledde kriget i Donbas i östra Ukraina. Han var även i Kiev (eller Kyiv på ukrainska) för två år sedan då Ryssland försökte ta Kiev och resten av Ukraina.

–Första gången jag åkte till en konfliktzon var 1995 då jag som frilansjournalist åkte till Sarajevo. I USA pågick Dayton-förhandlingarna och det blev en vapenvila som sedan ledde till fred. Men jag har också jobbat med helt annan journalistik i Finland och till exempel i riksdagen. Men mest har jag ändå fungerat som utrikesjournalist, påpekade Kuronen.

Kuronens uppgift inom Yle har i många år varit att rycka ut snabbt när det händer någonting stort i världen, särskilt då det har med konflikter att göra. Han kom exempelvis till Israel ett och ett halvt dygn efter Hamas terrorattack, då de israeliska offrens familjer ännu fanns kvar i sina hem.

Tiderna förändras Kuronen minns en anekdot från sin tid vid Nylands brigad.

Elisabeth Rehn hade nyligen blivit vald till Finlands första kvinnliga försvarsminister. På den tiden fick kvinnor inte tjänstgöra. Ett av Elisabeth Rhens första besök till en militär anläggning gick till Nylands brigad och Kuronen ingick i gruppen beväringar som skulle ta emot henne.

–Jag minns mycket väl stunden då vi övade inför besöket och stod ute och övade på att säga ”fru minister”, för tidigare hade det alltid varit att säga ”herr minister” eller dylikt, sade Kuronen med ett skratt.

Kuronen konstaterar att det är mycket fint att kvinnorna blivit en del av Försvarsmakten och kan tjänstgöra.

Alexander Nyström Jägare och redaktör

Fanbäraren Frågesport Jesper von Hertzen:

1. Det internationella bokstaveringsalfabetet, ibland kallat NATO-alfabetet, utvecklades år 1950. Vilket ord symboliserar bokstaven F?

6.Tvärminneträsket finns på övningsområdet Syndalen, men vad heter den lite större sjön som finns strax nordväst om Tvärminneträsket?

A. Foxtrot B. Fortuna C. Fandango

A. Bromarfträsket B. Sandöträsket C. Vitsjön

2. Vad heter Nylands brigads truppförbandskors?

7.Vilken är Finlands försvarsmakts honnörsmarsch?

A. Summakorset B. Taipalekorset C. Siikajokikorset

A. Jägaremarschen B. Björneborgarnas marsch C. Finska rytteriets marsch

3. Det är namnet på huvudstaden i den amerikanska delstaten New Mexico, men också namnet på en legendarisk restaurang inte långt från Nylands brigad.

Vilket namn efterfrågas?

8.Hur många stjärnor har de högsta generalerna och amiralerna i USA på sin gradbeteckning?

A. Tijuana B. Santa Fe C. El Paso

A. Tre B. Fem C. Tio

4.AK-47 är ett legendariskt gevär, men vilket efternamn står K-bokstaven för?

9.Var i världen spelar den 38:e nordliga breddgraden en väldigt central roll?

A. Kalasjnikov B. Komarov C. Konstantinov

A. Israel B. Ukraina C. Korea

5. På vilken sedel finns följande text från Väinö Linnas roman Tuntematon sotilas (Okänd soldat): ”Hyväntahtoinen aurinko katseli heitä. Se ei missään tapauksessa ollut heille vihainen. Kenties tunsi jonkinlaista myötätuntoakin heitä kohtaan. Aika velikultia.”?

10. Vart skickade Finland sina första FN-soldater år 1956?

A. 20-markssedeln B. 1000-markssedeln C. 100-eurossedeln

A. Ungern B. Vietnam C. Egypten

1. a. Foxtrot 2. c. Siikajokikorset 3. b. Santa Fe 4. a. Kalasjnikov 5. a. 20-markssedeln 6. b. Sandöträsket 7. b. Björneborgarnas marsch 8. b. Fem 9. c. Korea 10. c. Egypten

1963

Vårt arbete inom Gille är inte möjligt utan ert engagemang och stöd

N

ylands Brigads Gille ordnade sin årliga strategidag i medlet av maj med många goda diskussioner om hur vi kan fortsätta utveckla Gillet, vår verksamhet och vårt stöd till brigaden.

Nylands Brigads Gille har under åren utvecklats till en stark och sammanhållen förening med omkring 1700 medlemmar fördelade i sex lokalavdelningar över två länder och cirka 230 sponsormedlemmar.

För att fortsätta vårt viktiga arbete med att stöda brigaden och säkerställa att vi kan erbjuda bästa möjliga aktiviteter för våra medlemmar, är det avgörande att vi alla betalar våra medlemsavgifter i tid. Medlemsavgiften är en grundläggande del av vår ekonomi och gör det möjligt för oss att finansiera de många projekt och initiativ som är centrala för vårt syfte. Genom att betala medlemsavgiften bidrar ni direkt till att stärka vår förening och möjliggöra fortsatt verksamhet. De senaste åren har vi utöver det årliga understödet på 15 000 euro till brigaden också stått för stora delar av Fanbärarens kostnader samt understött olika projekt vid brigaden, såsom Soldatshemsbilen.

Jag vill även uppmana er att ange er e-postadress när ni betalar medlemsavgiften. Denna uppmaning gick även till de som inte ännu angett e-post och fick medlemsavgiftsfakturan per e-post. Genom att använda elektronisk kommunikation kan vi minska våra kostnader och effektivera vår informationsspridning. Det är en enkel men mycket effektiv åtgärd som bidrar till att vi kan använda våra resurser på bästa möjliga sätt. Att skicka ut medlemsinformation och betalningspåminnelser via e-post är inte bara ekonomiskt fördelaktigt, utan det är också mer miljövänligt. Det är ändå viktigt att också vara alert med medlemsavgiften som sänds per e-post. Vi har en hel del obetalande medlemsavgifter för tillfället efter att den sändes ut 12.04 från e-posten post@invoices.floapps.com.

Det är bra att kolla upp att den är betald. Vi kommer sända påminnelser ännu innan sommaren och hoppas naturligtvis att största delen noterar dem..

Vårt arbete inom Nylands Brigads Gille är inte möjligt utan ert engagemang och stöd. Tillsammans kan vi fortsätta att främja försvarsandan, stötta våra beväringar och personalen vid Nylands Brigad samt vårda och utveckla de finlandssvenska försvarstraditionerna. Jag vill tacka er alla för ert fortsatta stöd och engagemang.

Vi ser fram emot ett framgångsrikt år tillsammans och hoppas att ni alla ser värdet i att betala medlemsavgiften i tid samt att uppge er e-postadress för smidigare och mer kostnadseffektiv kommunikation.

Man kan ange e-post på: www.nylandsbrigadsgille.fi/ange-e-post/ Christoffer Hällfors Nylands Brigads Gille, ordförande

32

Fanbäraren • 2/2024

Gillets årsdag 24 augusti 2024

Nylands Brigads Gille bjuder in alla medlemmar till årets stora händelse – Gilledagen! Detta årligen återkommande evenemang är ett unikt tillfälle att träffas, utbyta erfarenheter och lära känna Nylands Brigad på djupet. Spara denna lördag i kalendern redan nu!

I år erbjuder vi en unik möjlighet att följa med brigadens grundövning i Syndalen. Här får ni se hur dagens beväringar genomför sina första övningar och bekanta er med den moderna utrustning som används.

Ta chansen att uppleva den spännande miljön, träffa gamla och nya vänner och fördjupa er i vårt viktiga arbete. Missa inte denna unika möjlighet att se hur våra framtida försvarare utbildas.

Vi ser fram emot att välkomna er alla till en minnesvärd och inspirerande dag!

Tyvärr kan vi inte i detta skede ge mer detaljerad information om Gilledagen men vi kommer återkomma per e-post till våra medlemmar. Därmed rekommenderar vi att ange din e-post till Gillet ifall du inte ännu gjort det så vi kan nå dig med informationen närmare evenemanget. Ifall du fått medlemsavgiftsfakturan per post så har du inte angett e-post. Ange e-posten här www.nylandsbrigadsgille.fi/ange-e-post/ Med varma hälsningar, Nylands Brigads Gille

SPONSORKLUBBENS KRIGSHISTORISKA UTFÄRD 7.8.2024 kl 11:00 (Syndalen) Det är en glädje att inbjuda Sponsorklubbens medlemmar på en krigshistorisk utfärd till Hästöarkipelagen 7.8.2024. Skriv gärna in datumet i kalendern redan nu!

Mer information om anmälan och praktiska arrangemang följer senare då alla detaljer klarnat. Utfärden kommer att genomföras med Försvarsmaktens farkoster och den utgår från Syndalen. Som vår guide fungerar brigadens tidigare stabchef, kommendören i avsked, Jörgen Engroos. Han fungerar som museichef vid Hangö frontmuseum.

Den krigshistoriska utfärden till Hästö tar dig tillbaka i tiden till 1941 och till den frontlinje som gick genom ögruppen kring Hästö. Under utfärden får du under ledning av en sakkunnig guide uppleva slagfälten ute på öarna och höra om de strider som utkämpades på öarna.

I samtliga ärenden som berör Sponsorklubben ombedes man använda adressen sponsor@nylandsbrigadsgille.fi . Man kan även nå mig på telefonnummer 040 556 4757 (Joakim Flinck), men e-post är att föredra.

1963

Bokrecension: “Soldat nr 13” av Ralf Sirén och Marcus Lindqvist Titel: Soldat nr 13 Författare: Ralf Sirén och Marcus Lindqvist Utgiven av: Schildts & Söderströms, 2024 ISBN: 978-951-52-6089-5 “Soldat nr 13” är en fängslande och gripande berättelse om Ralf Siréns tid som frivillig soldat i Ukraina under kriget 2022. Boken, skriven i samarbete med journalisten Marcus Lindqvist, ger en rå och osentimental skildring av krigets verklighet, baserad på Siréns personliga upplevelser och anteckningar. Det är en berättelse som både fascinerar och berör, samtidigt som den erbjuder insikter i den moderna krigföringens brutalitet.

Innehåll och Tematik Boken inleds med ett förord där Sirén beskriver sin bakgrund och motivation för att delta i kriget. Han kommer från Kyrkslätt i södra Finland och hade tidigare tjänstgjort som värnpliktig vid Nylands Brigad i Dragsvik. Denna bakgrund ger boken en stark koppling till Nylands Brigad och dess betydelse för författarens militäriska färdigheter och disciplin.

Genom bokens kapitel får läsaren följa Siréns resa från hans ankomst till Ukraina, hans tid vid olika frontavsnitt och de intensiva strider han deltog i. Ett av de mest dramatiska avsnitten beskriver robotattacken mot militärbasen i Javoriv, där Sirén och hans kamrater undkommer med nöd och näppe. Denna och liknande händelser skildras med en detaljrikedom som drar läsaren rakt in i krigets kaos.

Kopplingar till Nylands Brigad Siréns tid som värnpliktig vid Nylands Brigad spelar en central roll i boken. Många av de militära färdigheter och taktiker som han tillägnade sig där visade sig vara ovärderliga under hans tjänstgöring i Ukraina.

Ralf Sirén.

34

Fanbäraren • 2/2024

Foto: Aleksandra Lemke

1963

Han beskriver hur han, tack vare sin utbildning i Finland, kunde hantera vapen och militär utrustning effektivt, samt leda enheter under svåra förhållanden.

En särskilt stark koppling görs till Dragsvik, där Sirén genomgick sin grundutbildning. Han refererar ofta till denna tid och de lärdomar han fick där, som till exempel vikten av disciplin och kamratskap. Det är tydligt att erfarenheterna från Nylands Brigad gav honom en solid grund att stå på, något som många av de andra frivilliga saknade.

Nyttan av den finska värnplikten Boken belyser också nyttan av den utbildning som ges inom den finska värnplikten. Sirén argumenterar för att den disciplin och de färdigheter som finska värnpliktiga tillägnar sig, är direkt applicerbara i verkliga stridssituationer. Han jämför den finska utbildningen med de bristfälliga förberedelserna som många av de internationella frivilliga i Ukraina hade och betonar hur detta påverkade deras förmåga att överleva och verka effektivt i strid.

Genom berättelser om hur han och andra finländare i hans enhet klarade av att hantera extrem stress och komplexa militära operationer, visar Sirén på värnpliktens betydelse för att skapa kompetenta och pålitliga soldater. Detta är en viktig påminnelse om den finska värnpliktens värde i en tid då många länder överväger att avskaffa eller förändra sina värnpliktssystem.

Slutsats “Soldat nr 13” är en bok som inte bara berättar om ett personligt äventyr, utan också lyfter fram viktiga frågor om militär utbildning och beredskap. För läsare inom Nylands Brigad, reservister inom det civila och andra militärt intresserade personer i Finland, erbjuder boken både en stark igenkänning och nya insikter i hur de färdigheter de lär sig kan användas i verkliga stridssituationer.

Sirén och Lindqvist har tillsammans skapat en stark och minnesvärd berättelse som förtjänar att läsas av alla som är intresserade av modern krigföring och de personliga uppoffringar som soldater gör i kampen för frihet och rättvisa.

Christoffer Hällfors Nylands Brigads Gille, ordförande

Gillets sponsorklubb Sponsorklubben består av personer och företag som utöver sin ordinarie medlemsavgift valt att även stödja Gillet med en sponsoravgift. Tack vare sponsorerna har Gillet kunnat förverkliga många ekonomiskt krävande projekt, vilka vi inte skulle ha kunna finansiera med Gillets vanliga medlemsavgifter eller andra tillgångar. Det senaste projektet är den omfattande GilleGymmet-investeringen, som i sin helhet finansierades av sponsorer och utomstående organisationer. På så sätt har Gillet kunna styra medlemsintäkterna till direkta stöd till beväringarna.

Minimiårsavgift för privatpersoners medlemskap i Sponsorklubben är 100 €, många erlägger en större summa och för företag och institutioner är avgiften 350 – 850 €.

Sponsorklubben leds av Joakim Flinck, tel. 040-556 4757, epost: sponsor@nylandsbrigadsgille.fi Kontakta honom om ni önskar komma med i Sponsorklubben och få namnet med på Sponsorlistan som finns på sidan 37.

Sponsorklubbens medlemmar får i gengäld en möjlighet att delta som inbjudna gästar även vid sådana tillställningar vid brigaden som inte är öppna för allmänheten, brigadens årsdagsfestligheter, mottagningen på Svenska dagen samt till den av Gillet årligen arrangerade VIP-dagen. Sponsorskölden är det synliga tecknet på medlemskap i detta celebra sällskap. Den är ett hantverk i solid ek med formen av ett torn som symboliserar Försvarsmakten. Skölden pryds av ett Siikajokikors och av en silverplakett med sponsorns namn. För varje årligt sponsorbidrag får sköldinnehavaren dessutom en årsplakett i silver att fästa på skölden, tills skölden är full. Då erhåller man en ny sköld.

Fanbäraren • 2/2024

35

Sponsorklubben deltog i firandet av brigadens årsdag 18.4

S

edan länge har sponsorklubben inom Nylands brigads gille varit en självskriven gäst under firandet av brigadens högtidligheter. Efter några stillsamma år under pandemin kunde vi återgå till traditionsenligt firande av brigadens årsdag, som firas 18.4 till minnet av slaget vid Siikajoki 1808. Även delegationen hade ihågkommits med en inbjudan.

Brigadkommendören, kommodor Jyri Kopare, och undertecknad önskade gästerna välkomna till Officersmässen kl. 10:30. En skara på drygt tjugo personer hade tagit tillfället i akt och fick avnjuta en välkomstskål i kommendörssalen under livligt samtal. Efter inledningsorden förflyttade vi oss till stora salen och fick höra brigadkommendörens presentation om aktuella frågor.

Han reflekterade över året som gått och de resultat man uppnått inom olika sektorer. I brigaden är man nöjd med att kontingentstorleken utjämnats så att antalet som rycker in på vintern nuförtiden är större. Kommodor Kopare ser med tillförsikt på truppförbandets framtid med dess särprägel och spetskompetens rörande strid i skärgårdsförhållanden. Brigaden är såväl en attraktiv utbildningsplats som en intressant samarbetspart för Försvarsmaktens andra förband.

Säkerhetssituationen i närområdet har utvecklats kraftigt de senaste åren. Det faktum att Finland och Sverige båda är medlemmar i Nato inverkar på den gemensamma planeringen och eventuell framtida truppanvändning i Östersjön. Det blev klart att de gemensamma övningarna med våra nya allierade kommer att intensifieras framöver. Brigaden har redan goda erfarenheter av samarbete med bland annat den amerikanska marinkå-

36

Fanbäraren • 2/2024

ren, något som kommer intensifieras ytterligare.

Efter presentationen och en aktiv diskussion gjordes en kort vandring på kasernområdet. Besökarna fick se barackerna på ridplan som används för bivackering då behovet är särskilt stort. Årsdagen råkade infalla på en torsdag, vilket innebar servering av ärtsoppa och pannkaka i brigadens matsal. På basen av alla glada miner vid bordet var trakteringen lyckad! Årsdagens parad på flaggplanen började kl.13 till takterna av truppens traditionsmarsch, Nylänningarnas marsch. För musiken stod Dragsviks traditionsmusikkår.

Fyra tidigare brigadkommendörer fanns på plats flankerade av två tidigare kommendörer för Raseborgs fältartilleriregemente. Som kuriositet kan nämnas att paradtrupperna var iförda stridsutrustning. Nylands brigads gille lade traditionsenligt ned en krans vid minnesstenen.

Paraden avslutades med defilad strax invid Teikaristenen. Årsdagens festligheter avrundades med en tillställning på Officersmässen för hela personalen. Kommendören premierade förtjänta personer med bland annat stipendier och brigadens traditionskors Siikajokikorset, som kan beviljas med diplom eller svärd.

På sponsorklubbens och delegationens vägnar vill jag tacka brigaden för vänligt mottagande och en lyckad dag i Dragsvik.

Joakim Flinck Sponsorklubbens ordförande

Gillets GilletsJuni sponsorer sponsorer 2022

1963

September Juni 2024 2022

Ahlin Anders Ahlin Anders Ahlskog Per-Erik Ahlskog Per-Erik Ahlström Marcus Ahlström Marcus Aminoff Philip Aminoff Philip Andersson Krister Andersson Krister Andersson Roger Andersson Roger Arrakoski JoriJori Arrakoski Baarman Håkan Björklund Kent Backman Corinna Björkqvist Ben Isidor Backman Göran Björnberg Fredrik Björklund KentChrister Blomberg Björkqvist BenMats Isidor Blomberg Björnberg Fredrik Blomqvist Leif Blomberg Christer Borgström Anders Blomberg Mats Borgström Christian Blomqvist LeifMarcus H Borgström Borgström Anders Brandt Stefan Borgström Broman Christian Bo Borgström Broman Georg Jan H Borgström BrotherusMarcus Ilkka H Brandt StefanMikael Bäckman Broman Bo Sven-Erik Böckelman Broman CataniJan Peter Brotherus Ilkka Cavonius Christian Bäckman Mikael Cederblad Sir Magnus Böckelman ChapelleSven-Erik de la, Jan Catani Peter Colliander Lars W Cavonius Creutz Christian Henrik Chapelle la, Jan Creutzde Johan Colliander Lars W Damstén Mikael Creutz HenrikErik Dannbäck Creutz Johan Jon Didrichsen Damstén Mikael Didrichsen Peter Dannbäck ErikAlbert Ehrnrooth Didrichsen Jon Ehrnrooth Alexander Didrichsen Peter Ehrnrooth Bernt Ehrnrooth Albert Ehrnrooth Carl Magnus Ehrnrooth Alexander Ehrnrooth Georg Ehrnrooth Bernt Ehrnrooth Magnus Ehrnrooth CarlPaul Magnus Ehrnrooth Ehrnrooth Georg Ek Nicholas Ehrnrooth EkegrenMagnus Niclas Ehrnrooth Ekholm Paul Jan-Mikael Ek Nicholas Eklund Jan Olof Ekholm Jan-Mikael Enqvist Ove Eklund JanReinhold Olof Enqvist Engström ErikssonFolke Stig-Ole Enqvist OveTage Eriksson Enqvist Reinhold Eskelin Kaj-Kristian Eriksson Stig-Ole Estlander Peter Eskelin FazerKaj-Kristian Fredrik Estlander Peter Fazer Joachim Fazer FredrikBjörn Federley Fazer Joachim Flinck Joakim Federley ForsellBjörn Erik Flinck Joakim Jan Fältmarsch Forsblom Tom Gardberg Anders Forsell Erik Martin Gardberg Fältmarsch Jan Sebastian Gripenberg Gardberg Anders Grotenfelt Albert Gardberg Martin Grönblom Christina Gref Carl-Gustaf Grönholm Nils-Johan Gripenberg GrönqvistSebastian Stefan Grotenfelt Albert Gustavson Stig Grönblom Christina Haga Johnny Grönholm Nils-Johan Hagelstam Leif Grönqvist HagnerStefan John Gundersby Hagström PerClas Göran Gustavson Halén Lars Stig Haga Johnny Lars Hammarén Hagner John Hannén Harri Hagström HartwallClas Erik Göran Halén Hedman Lars Johan Hammarén HeinrichsLars Eva-Lisa Hannén Helkama HarriJukka Hartwall Hertsberg Erik Patrik Hedman Hindrén Johan Andreas Hedman Hjelt-Hansson Lars Ulrike Heinrichs Holm Christoffer Eva-Lisa Holm Martti Helkama Jukka Holmberg Björn Hertell Karl Johan

Boden, Sverige Boden, Sverige Pedersöre Pedersöre Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Borgå Esbo Esbo Borgå Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Helsingfors Borgå Helsingfors Raseborg Borgå Helsingfors Borgå Helsingfors Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Lovisa Helsingfors Grankulla Helsingfors Hausjärvi Helsingfors Raseborg Lovisa Ingå Grankulla Vanda Hausjärvi Raseborg Raseborg Sverige Ingå Raseborg Vanda Winchester, USA Raseborg Lovisa Raseborg Lovisa Winchester, USA Helsingfors Lovisa Kyrkslätt Lovisa Grankulla Helsingfors Helsingfors Kyrkslätt Helsingfors Grankulla Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Küsnacht, Schweiz Helsingfors Kyrkslätt Helsingfors Helsingfors Küsnacht, Schweiz Esbo Kyrkslätt Helsingfors Helsingfors Göterborg, Sverige Esbo Raseborg Helsingors Borgå Raseborg Vanda Borgå Grankulla Pargas Lovisa Vanda Esbo Grankulla Helsingfors Lovisa Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Raseborg Borgå Esbo Helsingfors Esbo Raseborg Helsingfors Esbo Helsingfors Esbo Ingå Esbo Esbo Helsingfors Sjundeå Helsingfors Helsingfors Ingå Vasa Esbo Borgå Sjundeå Lovisa Hangö Åbo Helsingfors Vanda Vasa Helsingfors Lovisa Borgå Åbo Sibbo Vanda Esbo Helsingfors Raseborg Helsingfors Borgå Helsingfors Sibbo Raseborg Esbo Esbo Borgå Raseborg Helsingfors Grankulla Helsingfors Helsingfors Helsingfors

Hertsberg Holmberg Patrik Robert Hindrén Andreas Holmén Kaj Homén Carl-Olaf Hjelt-Hansson Ulrike Holm Homén-Lindberg Christoffer Susanne Holm Martti Hultin Henrik Immonen Peter Holmberg Björn Holmberg Ittonen Robert Hans Holmén Kaj Bernt Ivarsson Juslenius Stefan Homén Carl-Olaf Homén-Lindberg Kajander RabbeSusanne Hultin Henrik Karlsson Håkan Illman Kindstedt Lars Jan-Erik Immonen Knape Ernst Peter Ittonen von Knorring Hans Jochum von Knorring Ivarsson Bernt Johan Johansson von Knorring Ray Magnus Kajander KrogellRabbe Kurt Karlsson Krogius Håkan Jakob Karlsson Kronvall Kim Torolf Kindstedt KullbergJan-Erik Kjell Knape Kähkönen Ernst Karl-Johan vonLang Knorring Sune Jochum vonLiesalho Knorring Markus Johan Henrik vonLilius Knorring Magnus Mikael vonLilius Konow Björn LiliusKurt Ragnar Krogell LiliusJakob Peter Krogius Lilja Harry Kronvall Torolf Liljekvist Kullberg KjellPatrik Liljestrand Tom Kähkönen Karl-Johan Lindahl Köhler Jarl John Lindberg Lang Sune Ingmar Lindberg Kaj-Erik Liesalho Markus Lindblom Lilius Mikael Tom Lindell John Lilius Ragnar Lindén Lilius PeterKarl-Gustav Lindroos Kleppestö Britt Liljekvist Patrik Lindström Caj-Gunnar Liljestrand Tom Lindström Lindahl John Ingmar Lival-Lindström Lindberg Ingmar Stig Lundberg Henrik Lindberg Kaj-Erik Lundmark Lindblom TomPekka Lindell Lundqvist John Ragnar Lindén Karl-Gustav Lundström Henrik Lindqvist Carl-Uno Lundström Thomas Lindroos Kleppestö Luotonen Kai Britt Lindström Långbacka Caj-Gunnar Matias Lindström Ingmar Lönnroth Anders Lival-Lindström Meyer Lars Stig Lundmark MoreliusPekka Petri Lundqvist Ragnar Kerstin Naessén-Karlsson Lundström Henrik Nordell Henrik Lundström Thomas Nordgren Magnus Luotonen KaiArndt Norrgård Långbacka NumelinMatias Carl-Johan NybergAnders Kim Lönnroth NyberghStig Marcus Malmborg Nylander Meyer Lars Mikaela NymanPetri Håkan Morelius Nyman Sixten Kerstin Naessén-Karlsson Nyqvist Fredrik Nordell Henrik NystedtMagnus Roger Nordgren NysténArndt Henrik Norrgård Numelin OdrupCarl-Johan Lars Nyberg Olander KimDennis Orrenius Hans-Erik Nylander Mikaela Nyman Palmberg HåkanTom Nyman Paloheimo Sixten Martti Nyqvist Pettersson FredrikKaj Pihlström Nystedt RogerCarl-Magnus PokkiHenrik Sami Nystén Odrup Rantamäki Lars Marko Orrenius Rautalahti Hans-Erik Juha-Pentti Pagels Rautalahti Max Yrjö-Pekka Rehnberg Palmberg TomKenneth Rosendahl Kaj Paloheimo Martti Pettersson Rosenlew Kaj Carolus Planting Rönnlund Mikael Kaj Pokki Saine Sami Jari SalakariJuha-Pentti Tom Rautalahti Sandberg Kenneth Rautalahti Yrjö-Pekka

Helsingfors Borgå Raseborg Borgå Esbo Borgå Helsingfors Helsingfors Grankulla Helsingfors Esbo Helsingfors Helsingfors Borgå Romelanda,Borgå Sverige Karis Esbo Helsingfors Raseborg Helsingfors Lovisa Lovisa Borgå Raseborg Esbo Helsingfors Salo Grankulla Romelanda, Sverige Helsingfors Borgå Raseborg Sibbo Tavastehus Lovisa Sjundeå Lovisa Helsingfors Borgå Raseborg Grankulla Raseborg Salo Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Valkeakoski Helsingfors Sibbo Helsingfors Tavastehus Esbo Lovisa Grankulla Helsingfors Lovisa Grankulla Helsingfors Grankulla Helsingfors Raseborg Esbo Helsingfors Sibbo Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Helsingfors Dilling , Norge Grankulla LovisaÅbo Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Raseborg Esbo Helsingfors Sibbo Helsingfors Lovisa Borgå Grankulla Esbo Helsingfors Dilling , Frankrike Norge Montpellier, Åbo Vörå Raseborg Sibbo Helsingfors Mäntsälä Helsingfors Helsingfors Raseborg Nyköping, Sverige Grankulla Kyrkslätt Helsingfors Helsingfors Raseborg Montpellier, Frankrike Vörå Borgå Helsingfors Sibbo Esbo Raseborg Borgå Mäntsälä Esbo Helsingfors Nyköping,Helsingfors Sverige Lovisa Kyrkslätt Esbo Helsingfors Raseborg Helsingfors Borgå Pälkäne Helsingfors Ekenäs Borgå Borgå Helsingfors Esbo Helsingfors Loppis Lovisa Esbo Skuru Esbo Ylivieska Helsingfors Pälkäne Lovisa Raseborg Borgå Grankulla Helsingfors Borgå Helsingfors Borgå Loppis Helsingfors Esbo Grankulla Vasa Ylivieska Helsingfors Borgå Raseborg Borgå Helsingfors

Rehnberg von Schantz Kenneth Anna-Maria och Filip Borgå Vasa Rosendahl Schauman KajJan-Henrik Helsingfors Borgå Rosenlew SeleniusCarolus Lasse Helsingfors Helsingfors Rönnlund Sihvonen KajDan Vasa Borgå Saine Sittnikow Jari Rabbe Helsingfors Helsingfors Salakari SivénTom Christian Raseborg Borgå Sandberg SjöblomKenneth Ulf Raseborg Borgå Savander Smeds Magnus Anders Helsingfors Lovisa vonSmeds Schantz Viking Anna-Maria och Filip Vasa Borgå Schauman SmirnoffJan-Henrik Michael Helsingfors Vasa Selenius Stenberg Lasse Bertil Helsingfors Borgå Sihvonen Stenberg Dan Stefan Grankulla Borgå Sittnikow Stendahl Rabbe Stig Helsingfors Helsingfors Sivén Stjernberg ChristianBjarne Raseborg Borgå Sjöblom Stjernberg Ulf Peter Raseborg Borgå Smeds Stockmann Anders Karl Helsingfors Lovisa Smeds Strandberg Viking Stig Träskända Borgå Stenberg Strandell Bertil Denis Borgå Hangö Stenberg Sumelius Stefan Bjarne Grankulla Helsingfors Stendahl Sundberg StigMatti Helsingfors Helsingfors Stjernberg Sundbäck Bjarne Henrik Borgå Borgå Stjernberg Sundman Peter Christer Borgå Borgå Stockmann SundqvistKarl Björn Helsingfors Borgå Strandberg Söderström StigJan-Peter Träskända Helsingfors Strandell Taimitarha DenisPaul Helsingfors Hangö Sumelius TallrothBjarne Kaj Helsingfors Helsingfors Sundberg Taube Johan Matti Helsingfors Raseborg Sundbäck TaucherHenrik Poppe Helsingfors Borgå Sundman Teir Henrik Christer Helsingfors Borgå Sundqvist Thiel Harro Björn S:t Borgå Karins Swanljung Tuomolin Mikael Kim Helsingfors Borgå Söderström Tuormaa Jan-Peter Erkki Helsingfors Lovisa Taimitarha Ulinder Jan Paul Lidingö, Helsingfors Sverige Tallroth Wadstein Kaj William Helsingfors Helsingfors Taube Wagermark Johan Ove Stockholm, Raseborg Sverige Taucher Wahlroos Poppe Björn Stockholm, Helsingfors Sverige TeirWallin HenrikStefan Helsingfors Helsingfors Thiel von Harro Walzel Caesar Djursholm, S:t Karins Sverige Tuomolin Waxlax Kim Joakim Helsingfors Borgå Tuormaa von Wendt ErkkiGösta Kimitoön Lovisa Ulinder Westerholm Jan Bengt Lidingö, Sverige Esbo Wadstein Westerholm William Bror Helsingfors Raseborg Wagermark Westerholm OveCelinn Stockholm,Helsingfors Sverige Wahlroos Westerholm Björn Lukas Stockholm, Sverige Åbo Wallén Wiklund Bengt Henry Helsingfors Helsingfors Wallin Wikman Stefan Ragnar Åbo Åbo vonWikström Walzel Caesar Patrik Djursholm,Helsingfors Sverige Waxlax WolffJoakim Henrik Helsingfors Helsingfors vonÅkerstedt Wendt Gösta Robert Kimitoön Borgå Westerholm Åström Magnus Bengt Helsingfors Esbo Westerholm Bror Raseborg von Weymarn Tom Helsingfors Wiklund Företag Henry & samfund Helsingfors Wikman Aktia Bank Ragnar Abp Åbo Fiskars Patrik Abp Wikström Helsingfors Meriaura Oy Wolff Carl Gustaf Raseborg OyHenrik Forcit Ab Wolff Helsingfors OyJohan Karl Fazer Ab Wulff Helsingfors Saab Finland Åkerstedt RobertOy Borgå Svenska kulturfonden Åström Magnus Helsingfors Wide Anders Skog Ab Östman Helsingfors Kommuner Företag & samfund Jakobstads stad Aktia Bank Abp Larsmo Fiskars Abpkommun Pedersöre kommun Lindholm Wallgren Advokatbyrå Ab Raseborgs Meriaura Oy stad Oy Vörå Forcitkommun Ab Oy Karl Fazer Ab Roberts Coffee Ab Saab Finland Oy Svenska kulturfonden Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse Wide Skog Ab Kommuner Jakobstads stad Larsmo kommun Pedersöre kommun Raseborgs stad Vörå kommun

Fanbäraren • 2/2024 Fanbäraren Fanbäraren • 3/2022 • 2/2024

37 37 37

Delegationen 2024 Delegationen 2022 Ordförande

1963

Lokalavdelningar Lokalavdelningar Västnyland ordf. Rabbe Kajander

Västnyland Horsbäckvägen 134 A 10600 Ekenäs vastnyland@nylandsbrigadsgille.fi tel: 040 502 9495 rabbe@2me.fi Helsingfors

ordf.

Markus Liesalho Helsingfors Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors ordf. Markus Liesalho 0400 421 002 Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors pielu@saunalahti.fi 0400 421 002 pielu@saunalahti.fi Egentliga Finland ordf.

Marcus Lepola Egentliga Finland

Lövjärnet 4, 21600 ordf. Marcus LepolaPargas 040 503 1758 Lövjärnet 4, 21600 Pargas mlepola@hotmail.com 040 503 1758 mlepola@hotmail.com Sverige ordf.

Alexis Aminoff Sverige

Valhallavägen 192, 115 27 Stockholm ordf. Alexis Aminoff 0709-31 11 31 192, 115 27 Stockholm Valhallavägen alexis@aminoff.se 0709-31 11 31

Norra och Södra Österbotten kontaktperson Rodney Strandvall Norra och Södra Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad Österbotten 0400 367 862 Rodney Strandvall kontaktperson rodney.strandvall@multi.fi Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad 0400 367 862 Östnyland

rodney.strandvall@multi.fi ordf. Hans-Erik Orrenius Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö Östnyland 040 4273 Orrenius ordf.552 Hans-Erik hans-erik.orrenius@pp.inet.fi Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö 040 552 4273Artillerister Dragsvik hans-erik.orrenius@pp.inet.fi ordf. Antti Juntunen Nybyvägen 10230 Ingå Dragsvik12Artillerister 040 7233643 ordf. Risto Lindgren a.p.juntunen@gmail.com Museigatan 3 Bst. 2 , 10600 Ekenäs.

040 563 4322 kanoniar.spik@gmail.com

alexis@aminoff.se

Styrelsen Styrelsen Styrelsen Ordförande: Ordförande: Christoffer Hällfors Christoffer 040 561 0970 Hällfors

040 561 0970 ordf@nylandsbrigadsgille.fi ordf@nylandsbrigadsgille.fi Vice ordförande:

Viceordförande: Joakim Flinck Otto Schauman 0405564757

040 559 0042 joakim.flinck@algol.fi otto.schauman@gmail.com Sekreterare:

Sekreterare: Åke Frondén Åke Frondén 045 157 8773

045 157 8773 sekr@nylandsbrigadsgille.fi sekr@nylandsbrigadsgille.fi

Skattmästare: Skattmästare: Sirkkaliisa Cavonius Sirkkaliisa 050 5950458 Cavonius

050 5950458 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Ledamot: Ledamot: Hans-Erik Orrenius Hans-Erik 040 552 4273Orrenius

040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi hans-erik.orrenius@pp.inet.fi Ledamot:

Robin Elfving

Medlemmar

Anders Adlercreutz Alexis Aminoff Otto Andersson Alexander Bargum Henrik Creutz Bernt Ehrnrooth Albert Ehrnrooth Jan-Eric Enestam Jan Eriksson Jannica Fagerholm Elli Flén Filip Hamro-Drotz Eva-Lisa Heinrichs Susanne Homén-Lindberg Johan von Knorring Johan Kvarnström Patrik Lerche Tom Liljestrand Mats Löfström Henrik Nystén Jan D Oker-Blom Malin Pettersson Joakim Strand Petra Theman Kjell Törner Henrik Vuornos Carita Wallgren-Lindholm Henrik Wolff Mathias Österberg

Helsingfors

Kyrkslätt Stockholm Lovisa Helsingfors Lovisa Helsingfors Helsingfors Västanfjärd Pargas Helsingfors Nykarleby Grankulla Raseborg Helsingfors Grankulla Raseborg Helsingfors Lovisa Eckerö Helsingfors Lovisa Helsingfors Vasa Raseborg Borgå Esbo Raseborg Helsingfors Malax

Medlemskap & Medlemskap & kontaktuppgifter

Ledamot: Juha Laukka Juha Laukka 0299 331700

Vid frågor som gäller medlemskap och ändrade kontaktuppgifter, vänligen kontakta medlemssekreteraren:

Ledamot: Rodney Strandvall Rodney Strandvall 0400 367862

Ansvarig för medlemsregister Hans-Erik Orrenius

0299 331700 juha.laukka@mil.fi juha.laukka@mil.fi Ledamot:

0400 367862 rodney.strandvall@multi.fi rodney.strandvall@multi.fi Ledamot:

040 552 4273 medlem@nylandsbrigadsgille.fi

Ledamot: Martin Grotenfelt Martin 050 2145Grotenfelt 050 2145 martin@grotenfelt.fi martin@grotenfelt.fi Ledamot:

Ledamot: Rabbe Sittnikow Rabbe 040 544 Sittnikow 5280

040 544 5280 rabbe.sittnikow@hannessnellman.com rabbe.sittnikow@hannessnellman.com

facebook.com/nylbrgille twitter.com/NylBrGille www.nylandsbrigadsgille.fi facebook.com/nylbrgille

Uppdatera era adressuppgifter!

I vårt adressregister har vi en mycket stor mängd medlemmar vars e-postadresser endera blivit föråldrade eller som annars inte fungerar. Om ni i tiderna anslöt er som medlem i Gillet medan ni exempelvis ännu använde er arbetsadress?

Vi ber er korrigera adressen på https://www.nylandsbrigadsgille.fi/ange-e-post/ eller genom att logga in till medlemsregistret Flomembers.

Fanbäraren • 2/2024

3838

38

Jag vill ansluta mig till NYLANDS BRIGADS GILLE R.F. och samtidigt prenumerera på FANBÄRAREN för 30€/år, 25€ för under 30-åringar och för över 65-åringar Om anmälningen enbart gäller förändringar i kontaktuppgifter eller adress, kan fältena nedan lämnas tomma

Fanbäraren • 4/2019

Militärt kunnande

Sammanhållning

Framåtanda

Nylands brigad