Issuu

n Nylan ds brigad - en del av Marine

Nr 4 - december 2019 ĂĽrgĂĽng 79 Beredskap

Hällfors - ny ordförande

Aktuell som: Nylands Brigads Gilles nya ordförande fr.o.m. 2020 Namn: Christoffer Hällfors Ålder: 33 år Familj: Frun Sonja och hunden Pate Hemkommun: Fram till årsskiftet Lappträsk, efter årsskiftet Sibbo Yrke: Politik- och dataanalytiker Utbildning: Politices magister Militärgrad: Översergeant Vad Nylands brigad betyder för mig: Militärt kunnande, sammanhållning och framåtanda. Dessa är de tre ord som står på väggen i matsalen i Dragsvik och de summerar bra vad Nylands brigad betyder för mig i dag.

Fanbäraren 7

4/19

Nya lagar visar vägen

Rekordmånga nya lagar i anslutning till utvecklingen av beredskapen.

Beväringens beredskap

Den frivilliga försvarsutbildningen

Nytt koncept på repetitionsövning

Kustjägarskolans 40-årsjubileum

Läs om beväringens förstorade roll inom beredskapen.

Förbättrade förutsättningar för det frivilliga försvarsarbetet.

Granatkastarkompaniets repetitionsövning var nytänkande i och med att både reservister och beväringar deltog.

Kustjägare från flera generationer samlades i Helsingfors och Obbnäs för att fira en milstolpe.

4 Brigadkommendörens krönika 5 Ledare 6 Militärpastorns julhälsning 7 Lagstiftningsreformerna 10 Beväringens beredskap 12 Beredskapen sitter mellan våra öron 14 Den frivilliga försvarsutbildningen 17 Flera repetitionsövningar under hösten 20 Nytt koncept på repetitionsövning

Redaktionsråd Redaktionsråd

Ansvarig utgivare

Ordförande Ordförande

Chefredaktör

Kommodor Arvi Tavaila Kommodor Arvi Tavaila

Medlemmar Medlemmar

Chefredaktör Jens Berg Chefredaktör Hugo Pipping Kommendör Mika Immonen Kommendör Jörgen Engroos Kommendör Matti Linteri Kommendör Sami Jaakkola Kommendör Sami Jaakkola Kommendör Matti Linteri Kommendörkapten Janne Kandelin Kommendörkapten Andreas Jung Kommendörkapten Mikko Rundelin Kommendörkapten Mikko Rundelin Kommendör Mika Niemi Kommendörkapten Timo Oksanen Saara Sjöblom Saara Sjöblom Hanna Tallberg Hanna Tallberg Jägare Daniel Korpi Jägare Walter Lüttge Jägare Victor Eriksson

Kommodor Arvi Tavaila Jens Berg jens@montem.fi

Ekonom

Karl Johan Kähkönen

Korrektur & översättning Saara Sjöblom

Grafiker

Jägare Daniel Korpi

Redaktör

Jägare Victor Eriksson

Pärmbild

Jägare Daniel Korpi

22 Huvudkrigsövningen KAAKKO19 23 Veteraninsamling 24 Kustjägarskolans 40-årsjubileum 26 Beväringsblogg 28 Hänt på brigaden 31 Gillets ordförandes hälsning 32 Havsnära yrken 34 Hänt i Gillet 37 Gillets sponsorer

Redaktionens adress

Fanbäraren Nylands brigad 10640 Dragsvik, Finland redaktion.fanbararen@gmail.com Tfn 0299 339 102

Tryckeri:

Ab Forsberg Rahkola Oy

Upplaga:

3000 exemplar, 4 nr/år & e-version ISSN 0358-1268 Fanbäraren Aktia FI97 4055 4350 0040• 3/2016 63

Brigadkommendörens krönika

Materiel, kunnande och vilja

llra bäst har Försvarsmakten lyckats om vår beredskap och vårt försvar är så trovärdiga att vi aldrig behöver bevisa det!

att vi aldrig behöver bevisa vår förmåga! För att förebygga militära konflikter måste utöver materielen också kunnandet och viljan vara i skick!

I början av hösten undertecknades ett avtal gällande fyra nya och moderna fartyg för Marinen. Samtidigt framskrider ett ännu större anskaffningsprojekt för att få fram en efterträdare till Hornet. Det politiska beslutet om leverantör kommer att fattas 2021. Med tanke på säkerhetsläget i världen är de här anskaffningarna absolut nödvändiga. De ”gamla” konflikterna i Mellanöstern har blivit värre och på vårt närområde visar Ryssland, att militär makt och användandet av den är en väsentlig del av landets utrikespolitik, även om det skulle bryta mot internationella avtal. Detta nummer av Fanbäraren fokuserar på beredskap, av vilken de nämnda anskaffningarna och övrig utrustning är en viktig del. Den senaste tidens kriser har utvecklat sig snabbt, och därför måste beredskapen alltid ställas i relation till omgivningen och behövliga åtgärder kunna inledas med de befogenheter och resurser, både militära och civila, som finns till förfogande här och nu. Allra bäst har Försvarsmakten lyckats om vår beredskap och vårt försvar är så trovärdiga och denna tröskeleffekt så hög

Fanbäraren • 4/2019

För ett par veckor sedan uppmärksammades 80-årsdagen av Vinterkrigets utbrott. De ärorika 105 dagar som följde var ett otroligt bevis på viljans seger över egoism och matematiska sannolikheter! När denna ledare skrivs har de årliga resultaten av enkäten gällande försvarsviljan ännu inte kommit. Bland beväringar och reservister är försvarsviljan fortfarande på god nivå, men bland den övriga befolkningen tycks försvarsviljan ha minskat, även om Finland i europeisk jämförelse fortfarande är i toppklass. Minskningen kan ses som oroväckande, eftersom man inte kan klara av dagens kriser med enbart militära medel. Utan försvarsvilja fungerar samhällets beredskap och försvarsförmåga bristfälligt. Jag tror att enkätresultatet vore bättre om vi alla, trots arbetsoch fritidsstress, tog oss lite tid att fundera på vad var och en anser vara viktigt och värt att försvara. För en del kan det vara välfärdssystemet med sitt ekonomiska stöd, gratis skolutbildning och rätten att välja och rösta fritt. Eller möjligheten att bestämma fritt om och vart man reser. För andra är rätten att uttrycka sin åsikt och protestera, till och med mot samhället, det som gäller. Tyvärr tar vi ofta allt detta för givet. Utan veteranernas insats skulle dessa saker inte vara på den goda nivån som de är idag. För det och naturligtvis för vår självständighet ska veterangenerationen ha ett innerligt tack! Samtidigt som jag tackar brigadens personal och samarbetspartner för det gångna året önskar jag alla Fanbärarens läsare en god och fridfull jul.

Brigadkommendör Kommodor Arvi Tavaila

Ledare

Beredskapen är en fråga för hela samhället

örsvarsmakten är hjärtat i vår beredskap. Men för att maskineriet ska fungera även i kristid krävs det ett stort nätverk av stödjande samhällsaktörer.

Bilden av Finlands beredskap har blivit allt mer komplex. Traditionella, kritiska samhällsfunktioner har fått sällskap av nya. Och hotbilderna ser delvis annorlunda ut. På grund av Finlands geografiska läge och de långa avstånden har koordineringen av vår totala beredskap alltid varit utmanande. Finland kan i kristid betraktas som en avlång och energiintensiv ö. I och med den alltmer globala ekonomin och den explosionsartade teknologiska utvecklingen har nationens beredskap fått nya utmaningar. Energitillförseln, sjukvården, naturkatastroferna och den traditionella säkerhetspolitiken har fått sällskap av datauppkopplingar, digital kommunikation, miljökatastrofer och hot mot världshandeln. Totalt sett är hotbilderna fler och vårt samhälle är på många punkter mer sårbart än vad det var tidigare. Samtidigt är också nätverket, som står i beredskap både synligt och bakom kulisserna, bredare och bättre rustat än någonsin tidigare. För de flesta finländare är många kuggar i maskineriet osynliga. Hela beredskapen består av ett utvecklat samarbete mellan myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. Det som karakteriserar Finlands totala beredskap är näringslivets aktiva roll i försörjningsberedskapen. Spindeln i hela beredskapsnätet är Försörjningsberedskapscentralen (FBC), som är en institution inom arbetsoch näringsministeriets förvaltningsområde. FBC sköter om koordineringen, planeringen och det operativa. Målet är att trygga finländarnas utkomst, näringslivet och de ekonomiska funktionerna, som är nödvändiga för landets försvar i undantagsförhållanden och vid allvarliga störningar i normala förhållanden.

Arsenalen av metoder är också stor. Det handlar om allt från juridiska till praktiska frågor. Till de praktiska hör bland annat att trygga den kritiska produktionen och lagringen av livsmedel, medicin, energi och specifikt material som stöder försvaret. De strategiskt viktiga företagen beaktar sedan en beredskapsplanering av produktion, lokaler och personal som Försvarsmakten har gjort för att trygga verksamheten vid allvarliga kriser. I det här numret av Fanbäraren väljer vi att fördjupa oss i den del av beredskapen som uttryckligen är Försvarsmaktens. Vi synar bland annat den nya lagstiftningen och vi bekantar oss med olika former av repetitionsövningar. Men när vi läser texterna är det skäl att minnas att den här biten av beredskapen endast är en del i ett stort och komplext nätverk. Försvarsmaktens andel är självfallet avgörande. Men för att lyckas med sitt uppdrag behövs stöd från många övriga samhällsaktörer.

Chefredaktör Jens Berg Fanbäraren • 4/2019

Militärpastorns julhälsning

Seger mot alla odds

Vi ser ofta endast glansbilden av Julen. De dukade borden, gåvorna och bilden av Josef och Maria med det lilla Jesusbarnet i krubban. Bakom finns det som sker då ingen ser, det som ger glädje och värme och så mycket mer. Josefs och Marias “jul” var också mer än glädje över barnet, herdar och gåvor av gäster från fjärran. Det var oro, flyktingskap och rädsla. Men bakom också den ytan fanns något många aldrig trodde skulle bli verklighet: Gud själv mitt i vår verklighet och Gud som inte gav upp. Genom all smärta Jesus fick genomleva lyser seger över mörker, ensamhet och mållöshet.

Julen är här igen. För att låna en gammal reklam för bildäck, “det mest överraskande med Julen är, att den kommer varje år”. Ibland påminner jag de som hemförlovas om vikten av att vi samlas till fest, med måtta och förstånd naturligtvis. I fest samlas vi kring det vi håller kärt: familj, vänner och det vi värderar. Men det är bara ytan. Jag följer gärna med sport och grips lätt av stunder där ett lag, mot alla odds, lyckas övervinna motståndet. Det är fint att se den genuina glädjen i rop, hopp, skratt och ibland tårar. Något man aldrig trodde skulle ske har blivit verklighet. Under ytan bakom de granna ljusen och segeryran, finns det som gjort glädjen möjlig. Det hårda arbetet så många gjort i det dolda, för laget och målet. Ledare som mitt i svåra val uppmuntrar också den som är bänkad, för den kan behövas när man minst anar.

Julen, under ytan, är Guds inbjudan till gemenskap. Gemenskap som skapas när vi sätter helheten framom oss själva. Jesu liv är exemplet och Hans utsträckta förlåtande hand öppnar vägen till målet, till nära, varm och öppen gemenskap som spränger mörker och ensamhet och ger glädje. I Rom.8 säger Paulus “om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss”. Vi kallas att vara Guds barn. Han ger inte upp när det gäller Hans barn, och det mest överraskande med Gud är att Han ger oss denna inbjudan varje dag, var än vi är i livet.

God jul! Militärpastor Markus Weckström

Fanbäraren • 4/2019

3 sidor ny lag Försvarsministeriet visar försvarsministeri-

Bild: Daniel Korpi

vägen för framtiden

en regeringsperiod som upphörde våren 2019 var en exceptionell period i försvarsministeriets historia. Aldrig tidigare under fredstid har det stiftats så många nya lagar i anslutning till utveckling av beredskapen som under de senaste åren. Bakgrunden till de omfattande lagstiftningsreformerna står i huvudsak att finna i Finlands och Europas förändrade säkerhetsmiljö och de hotbilder av ny typ som denna medfört.

Som vi vet är kustjägarna infante-

ritrupper inom marinen som är spe-

cialiserade på stridsuppgifter i skär-

Totalt bereddes 11 betydande projekt för revidering av lagstiftningen inom försvarsministeriets förvaltningsområde, av vilka nio har stor betydelse för utvecklingen av beredskapen. Med hjälp av den nya lagstiftningen har man kunnat förbättra Finlands beredskap att svara mot de hot som den förändrade säkerhetsmiljön för med sig.

i kraft i juni 2019, föreskrivs om föremålen för Försvarsmaktens underrättelseinhämtning och de principer som beaktas vid underrättelseinhämtning samt de metoder för underrättelseinhämtning som myndigheterna har till sitt förfogande. I lagen föreskrivs även om beslut om utövande av befogenheter samt samarbete med andra myndigheter, förbud mot underrättelseinhämtning och internationellt samarbete samt styrning av den militära underrättelseinhämtningen och om övervakning av den militära underrättelseinhämtningen inom försvarsförvaltningen.

gården och på kusten. Men vem kan egentligen kalla sig kustjägare?

Ny lag om militär underrättelseverksamhet Det mest omfattande enskilda lagstiftningsprojektet under de senaste åren har varit att stifta en ny lag om militär underrättelseverksamhet. Syftet med den militära underrättelseinhämtningen är att till stöd för den högsta statsledningens beslutsfattande inhämta och behandla information om militär verksamhet som riktar sig mot Finland eller som är av betydelse med tanke på Finlands säkerhetsmiljö och att inhämta och behandla information för att Försvarsmakten ska kunna utföra sina uppgifter. I lagen om militär underrättelseverksamhet, som trädde

Beredningen av lagen om militär underrättelseinhämtning var ett synnerligen omfattande projekt som räckte flera år och som skedde i intensivt samarbete med i synnerhet inrikesministeriet och justitieministeriet. Samtidigt utarbetades även ny lagstiftning om civil underrättelseinhämtning samt lagstiftning som gäller övervakningen av underrättelseverksamheten. Den nya lagstiftningshelheten gällande underrättelseverksamhet förutsatte även en ändring av grundlagen.

Fanbäraren • 4/2019

Repetitionsövningar som grundar sig på beredskap Av de reformer som skedde under föregående regeringsperiod är det den ändring av värnpliktslagen som gäller kallelse till repetitionsövningar, och som trädde i kraft redan i början av regeringsperioden 2016, som har den mest direkta inverkan på de värnpliktiga. I värnpliktslagen föreskrivs att ett av syftena med repetitionsövningar är flexibel höjning av den militära beredskapen. Före reformen skulle de värnpliktiga förordnas till övning minst tre månader före övningens början, vilket i verkligheten inte möjliggjorde snabb reaktion på förändringar i säkerhetsmiljön. De kriser som inbegripit användning av vapenmakt har under de senaste åren i typiska fall utvecklats överraskande och snabbt, ofta under loppet av bara några dagar eller veckor.

för att bevilja befrielse är strängare. Befrielse kan beviljas endast om den är nödvändig för den värnpliktige av familjeskäl eller på grund av den ekonomiska situationen, för att slutföra en examen eller för utövande av yrke eller näring.

Övriga reformer Ny lagstiftning har vid sidan av ovannämnda projekt beretts även inom många andra sektorer av den övergripande säkerheten. I början av 2020 träder en ny lagstiftningshelhet i kraft, som ger myndigheterna effektivare metoder att ingripa i fastighetsägande som äventyrar den nationella säkerheten. Den centrala reformen i helheten är en lag, enligt vilken parter som inte kommer från EU- eller EES-området i fortsättningen förutsätts ha tillstånd att förvärva fastigheter i Finland. Samtidigt träder även ny lagstiftning om statens förköpsrätt i närheten av strategiska områden samt en ny inlösningslag som främjar den övergripande säkerhetens behov i kraft.

”Ändringen av värnpliktslagen möjliggör flexibla höjningar av den militära beredskapen.”

I och med lagändringen kan man avvika från den föreskrivna tidsfristen om tre månader vid förordnande till repetitionsövning, om det är fråga om flexibel höjning av den militära beredskapen och om ett tvingande behov i Finlands säkerhetspolitiska omgivning förutsätter det. Om flexibel höjning av beredskapen beslutar republikens president på förslag av kommendören för Försvarsmakten. Förordnandet till övningen i fråga ska kunna ges för högst 30 dagar åt gången för en enskild värnpliktig, och övningen ska avslutas genast när säkerhetsläget tillåter det.

De övningar som ordnas enligt ett snabbare förfarande är avsedda som ett ytterst exceptionellt förfarande, och syftet är inte att ersätta vanliga repetitionsövningar med dem. Hur exceptionellt förfarande det är fråga om beskrivs av det faktum, att ingen övning i skrivande stund har ordnats enligt ett snabbare förfarande. Order om att delta i vanliga repetitionsövningar sänds fortsättningsvis minst tre månader, i praktiken vanligen cirka ett halvt år innan övningen börjar. Befrielse från en repetitionsövning som ordnas enligt ett snabbare förfarande får sökas i samma ordning som i fråga om en vanlig repetitionsövning, men förutsättningarna

Fanbäraren • 4/2019

Även de som tänkt sig en officerskarriär berörs av ändringar. I början av juli 2019 trädde en lag i kraft som begränsar vilka sökande som kan väljas till officersutbildning samt till militära tjänster vid Försvarsmakten och Gränsbevak-

ningsväsendet. Till utbildning eller militära tjänster kan väljas endast personer som inte har sådant medborgarskap i en annan stat eller andra utländska bindningar som kan äventyra statens säkerhet, landets försvar eller vårt lands internationella relationer. Den nya lagstiftningen medför dock inga begränsningar för beväringstjänsten och den underofficers- eller officersutbildning som erhålls där. Andra reformer som skett under de senaste åren har gällt bl.a. ingripande i modellflygplans och obemannade luftfartygs färd, lämnande och mottagande av internationellt bistånd, militära styrkor utan beteckningar och det frivilliga försvaret. Lagstiftningsarbetet fortsätter även under pågående regeringsperiod, och till dess viktigaste projekt hör att förnya lagstiftningen gällande bl.a. militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten.

tida uppgifter under beväringstjänsten, även om deras utbildning är på hälft. Då beväringar och andra värnpliktiga som är i tjänst används för höjning av beredskapen måste deras kunskaps- och färdighetsmässiga förutsättningar att sköta olika uppgifter beaktas. I praktiken är det således möjligt att använda beväringar som är i slutskedet av sin beväringsutbildning för mera krävande uppgifter än dem som nyligen inlett sin tjänstgöring.

Lagstiftningssekreterare vid Försvarsministeriet Perttu Wasenius

Användning av beväringar för höjning av beredskapen Vid sidan av utvecklingen av lagstiftningen bad försvarsministeriet 2016 justitiekanslern utreda möjligheten att använda beväringar för flexibel höjning av beredskapen och för krigstida uppgifter redan under beväringstiden. Utgående från justitiekanslerns svar är det möjligt att använda beväringar för höjning av beredskapen och även för krigs-

Fanbäraren • 4/2019

Kustjägarna hör till infanteriet och har som huvuduppgift att anfalla. Men inte heller de är ensamma på stridsfältet. Framgång förutsätter samverkan. Därför utbildas den trupp som strider i skärgården att samarbeta med andra vapenslag ända från den högsta kommendören till manskapsnivå. På så sätt Bild: Daniel Korpi är truppen redo att möta överraskande svårigheter och friktion, som alltid förekommer.

Beväringens beredskap Eftersom strid i skärgården bygger på samarbete

land kan beväringarna även de understödjande är det vanligt att man vapenslagen frågar vilken enhet räknas somtill sitter i beredskap den här veckan. Detta kan ju te sig som ett beundransvärt intresse för begreppet kustjägare. De pionjärer som anfaller brigadens reaktionsförmåga. I verkligheten intresserar frågan närmast av en annan orsak. Som beväring är det nämligen lätt att dra ”beredskap = ingen tillsammans med infanteristerna är parallellen alltså kustjägare veckoslutsledighet”. Faktum är ju ändå att beredskap spelar en annan, betydligt viktilika gare roll iän att hög avgöragrad. beväringarnas ledighet.

Vad är då beredskap?

Kustjägare är alltså ett mera omfattande begrepp än Det är värt att reflektera över begreppet beredskap och dess vapenslag eller utbildningsgren. egentliga innebörd. Kanske Vad är ärberedskap det en och varför är det så viktigt? I grunden handlar det helt enkelt om att hela tiden förenande faktor mellan allavarakustjägare redo att reagera föratt att lösa man de uppgifter är och problem som man ställs inför. mycket målfokuserad och alltid prioriterar uppgifDet är såklart Försvarsmaktens uppgift att sköta Finlands ten framom personlig bekvämlighet. försvar, men utöver det ska Försvarsmakten även bistå andra

Krimkrisen i Ukraina år 2014 överraskade de ukrainska myndigheterna, som inte var tillräckligt förberedda för att kontrollera läget. Efter det här har Finland och flera andra länder höjt sin egen beredskapsnivå för att undvika att råka ut för något liknande. Den nya finländska inriktningen syns främst i Försvarsmakten, som gått från att endast vara en utbildningsorganisation till en utbildnings- och beredskapsorganisation. En del av den här utvecklingen är den nya lagtolkningen från år 2016, som fastslog att beväringar får delta i beredskapsuppgifter där användning av maktmedel kan bli aktuellt. Tidigare har endast reservister använts i dylika uppgifter. Ändringen innebär att det finns en större styrka att tillgå och att reaktionsförmågan kan försnabbas i en del situationer.

Fanbäraren • 4/2019

myndigheter vid behov. Det kan till exempel handla om att hjälpa polisen med att leta efter försvunna människor, att lugna ner läget vid olika kriser eller att bistå vid bränder, översvämningar eller andra naturkatastrofer. Försvarsmaktens utrustning ska också finnas i beredskap och kunna tas i bruk vid behov. Det kan exempelvis handla om signalutrustning vid stora elavbrott eller Försvarsmaktens fordon vid brådskande evakueringar.

- Kommendör Matti Linteri

För att allting ska fungera när en situation dyker upp är det viktigt att alla förstår sitt eget ansvar och kan agera enligt det. Man kan rita upp hur fina planer som helst och de är ändå inte värda ett dyft om förståelsen inte finns där. I och med att beredskap handlar om att reagera när något oväntat händer har man inte heller alltid tillgång till en färdig plan, och då betonas återigen vikten av att alla förstår sitt eget ansvar. Beväringarnas hela tjänstgöringstid bidrar ändå till att förstärka deras försvars- och beredskapsförmågor så att det mesta rent av kommer naturligt när det verkligen gäller. Beväringarnas uppgifter kan variera mycket sinsemellan, men alla är viktiga och behövs. Något som inte heller ska glömmas bort är den viktiga rollen som Leijona Catering spelar i allt detta. Även de förväntas kunna reagera när överraskningsmoment uppstår, så att brigaden ändå hålls med mat. En mätt krigare har en betydligt högre funktionsförmåga än en hungrig.

Hur upprätthålls beredskapen? För att snabbt kunna mobilisera krävs det att enheterna vet var alla befinner sig. Här har enhetsdejourerna ett stort ansvar då de alltid ska veta var alla befinner sig och annat viktigt, som till exempel vapen- och ledstyrkan. Militärpoliserna bidrar också till den ständiga beredskapen och håller koll på rörelsen på brigadområdet med vaktchefen i

spetsen. På så vis upprätthålls en tydlig lägesbild som gör det lätt att reagera. På grund av permissioner, läger, kommenderingar och dylikt varierar brigadens styrkenivå. Det ska ändå gå att reagera och ta itu med de prövningar som kommer emot. Här framkommer igen vikten av att alla känner till sin uppgift och sitt ansvar. Det gäller också att vara flexibel och att kommunicera och samarbeta effektivt. Positiv rapportering har även en stor inverkan, det vill säga att man fokuserar på det som det går att påverka och inte på sådant som inte ligger i ens egna händer.

Övning behövs Under hösten har Nylands brigad övat hur man grundar olika trupper och förbereder sig att agera. Målet har varit att hitta förbättringsmöjligheter och att minimera riskerna för missförstånd. Övningarna har som helhet givit ett positivt intryck av beväringarnas förmåga och prestationer. Samtidigt väcktes också en hel del tankar och idéer angående ytterligare förbättringar.

Redaktör Jägare Victor Eriksson

Bild: Daniel Korpi

Beväringarnas utbildning bidrar till att förbättra deras beredskapsförmågor. Under läger övas de exempelvis att reagera på oväntade situationer och hantera stress.

Fanbäraren • 4/2019

Beredskapen sitter mellan våra öron

tt utvecklas från en utbildande organisation till en beredskapsorganisation kräver kontinuerlig övning. Samarbeten och nätverksbyggande är nyckelord i förändringen.

Beredskap finns på många håll. Utvecklingen av försvarsberedskapen har diskuterats flitigt under de senaste åren. Inom Försvarsmakten betyder beredskap förmåga att reagera snabbt och effektivt på hot eller angrepp. Det kan också betyda annat. Kanske det att individen har god funktionsförmåga, alltså att hon eller han är i gott skick, och således är redo att reagera tillsammans med andra då det behövs. Det som är säkert är att beredskap är ett sinnestillstånd, något som sitter mellan öronen och som bygger på samarbete mellan människor. Detaljerna i försvarsberedskapen är inget som diskuteras öppet. Det är en allmänt godkänd utgångspunkt. Vi vill dock signalera att vi är beredda att agera, under årets alla dagar och dygnet runt.

Fanbäraren • 4/2019

Försvarsmakten som organisation har i enlighet med tidens krav utvecklats från en utbildande organisation till en beredskapsorganisation. Vi har varit redo för det. Detta kräver dock kontinuerlig övning. Beredskapen främjas genom att man övar på lokalnivå tillsammans med olika aktörer. Nylands brigad har under flera års tid deltagit i Arméns lokalförsvarsövningar (PAPU). Under dessa övningar förbättras säkerhetsmyndigheternas samarbetsförmåga vid snabb lägesutveckling. I dessa övningar, som ordnas två gånger per år, visar lokalförsvarstrupperna sin beredskap och förmåga att fungera. Skapandet och fördelningen av en gemensam lägesbild samt myndigheternas kommunikation står också i centrum.

”Under de senaste åren har ett nätverksliknande och informellt samarbete blivit praxis i synnerhet inom säkerhetssektorn.”

Beredskap och samarbete hör ihop. En av Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter är att stödja andra myndigheter. Stöd förutsätter samarbete. Därför måste säkerhetsaktörerna känna till varandras uppgifter, metoder och redskap. Att man ur beredskapssynpunkt bekantar sig med exempelvis Polisens, Gränsbevakningsväsendets eller Räddningsverkets uppgifter och vardag är som att sätta in pengar på banken. Å andra sidan är det inte organisationerna som samarbetar, utan människorna. Genom att skapa kontakter bygger vi ut nätverket och bygger upp förtroende, som utgör motorn i vår beredskap, också inom Nylands brigad. Beredskapen, liksom kompe-

tensen och sakkunskapen, står alltså att finna i nätverken. Informell och uppriktig växelverkan är dyrbarare än guld i en situation där man snabbt måste agera tillsammans.

Ett exempel på en lyckad övning var övningen Seinäjoki 2019, som ordnades av Björneborgs brigad och i vilken vi deltog med militärpolistrupper. Samarbetet med exempelvis olika aktörer inom Seinäjoki stad lärde soldaterna att betrakta saker och ting ur nya synvinklar. Människor råkar lätt ut för missförstånd, och friktion förekommer alltid. Enkla arbetssätt och klara ansvarsområden är alltid lika viktiga.

Bild: Nylands brigad

Nylands brigads beväringar i samarbete med Gränsbevakningsväsendet under en övning i Vasa 2018. Under de senaste åren har ett nätverksliknande och informellt samarbete blivit praxis i synnerhet inom säkerhetssektorn. Det erbjuder ett smidigt och kostnadseffektivt sätt att svara mot utmaningarna. Knappa resurser främjar för sin del samarbete, eftersom man blir tvungen att optimera funktionerna. På individnivå är det enkelt att upprätthålla beredskap. God funktionsförmåga, i synnerhet fysisk kondition, står än en gång i centrum. Sist och slutligen tillsätts beredskapsuppgifter alltid med mänskliga resurser. Färdigheter att arbeta i grupp och gott växelverkansbeteende bygger upp det förtroende med vilket vi fullgör våra beredskapsuppgifter. Varje dag.

Kommendör Matti Linteri

Fanbäraren • 4/2019

Den frivilliga utbildningen utvecklas

örutsättningarna för det frivilliga försvarsarbetet tryggas. Bland annat anställs 42 personer, vilkas huvuduppgift är att styra och administrera den frivilliga försvarsverksamheten.

Nästan halva den tid Finland varit självständigt har militär utbildning utanför Försvarsmakten varit förbjuden. I september 1990 konstaterade regeringen, i ett meddelande, att de militära artiklarna i fredsfördraget från år 1947 inte mera gällde. Efter detta blev det aktuellt att studera hur den frivilliga försvarsverksamheten skulle organiseras. År 1993 grundades den registrerade föreningen Försvarsutbildningsföreningen r.f. (MPK) som en gemensam utbildningsplattform för de centrala försvarsorganisationerna. Verksamheten påbörjades i blygsam skala och var betydligt mindre målinriktad än nuförtiden. Det fanns även ambitioner att återupprätta Skyddskåren. Man ville dock inte gå den vägen utan utvecklingen gick i annan riktning. Efter hela 15 år av olika slag av utredningar och kommittébetänkanden beslöts att MPK skulle ombildas till en offentligrättslig förening, vars verksamhet styrs genom lagstiftning och finansieringen huvudsakligen sker med offentliga medel ur försvarsbudgeten. Lagen om frivillig försvarsverksamhet trädde i kraft 1.1.2008. MPK har inga personmedlemmar utan medlemskåren utgörs fortfarande av de centrala försvarsorganisationerna. Föreningens styrelse utgörs till hälften av representanter för medlemsorganisationerna och till hälften av medlemmar som tillsatts av statsrådet. MPK ”producerar” utbildning vars volym mäts i utbildningsdygn. År 2018 producerade MPK ca 90 000 utbildningsdygn, varav 2/3 var militär och 1/3 till den breda allmänheten riktad allmän säkerhetsutbildning. MPK har ca 100 på olika sätt anställda. Deras viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för de över 2 000 frivilligaktörer som verkställer utbildningen. Eftersom dessa personer inte är avlönade är MPK:s verksamhet mycket kost-

Fanbäraren • 4/2019

nadseffektiv. Med en budget på endast drygt tre miljoner euro får man till stånd en utbildningsvolym som motsvarar Försvarsmaktens reservövningsvolym.

Förutsättningarna tryggades I regeringen Sipiläs regeringsprogram och den försvarspolitiska redogörelsen slogs fast att den frivilliga försvarsverksamheten skulle utvecklas och förutsättningarna för dess verksamhet skulle tryggas. I snabb takt utreddes frågan och resultatet tog sig formen av dels en reviderad lag om frivilligt försvar, som träder i kraft 1.1.2020 och dels en revidering av vapenlagen och en därtill hörande statsrådets förordning. Målsättningen med förändringen är att öka effekten av frivilligarbetet och att ge reservistutbildarna mera ansvar. Instrumentet för den frivilliga försvarsutbildningen, MPK, fortsätter sin verksamhet i nuvarande form men ges mera resurser i form av både anställd personal och statsstöd. I praktiken öronmärks 2,8 miljoner euro till Försvarsmakten för frivilligverksamhet och dessutom får MPK 3,8 miljoner euro. Inga ”nya” medel tillförs dock försvarsbudgeten, utan medlen omdisponeras inom huvudklassen. Försvarsutbildningsföreningens offentliga förvaltningsuppgift är i fortsättningen att: 1) ordna utbildning som främjar den militära förmågan och skytteutbildning samt att ge information och upplysning om det frivilliga försvaret, 2) utveckla kvinnornas möjligheter att delta i det frivilliga försvaret och ordna tillhörande utbildning som främjar den militära förmågan och presentationsverksamhet, 3) styra, stödja och samordna medlemsorganisationernas försvarsutbildning, 4) utveckla ungdomars möjligheter att bekanta sig med försvaret genom att ordna presentationsverksamhet.

Bild: Karo Holmberg

Den lokala dimensionen av det frivilliga försvaret förstärks.

För ordnande av dessa uppgifter beviljas MPK statsunderstöd.

Många nyanställningar Frivilliginsatsen styrs i framtiden allt klarare mot lokaltrupper. Inom Armén betyder detta i första hand lokalbataljonerna. Inom Marinen finns ingen lika klar målgrupp men Marinstaben har, utgående från operativa behov, identifierat den del av Marinens reserv som i första hand skall stå som målgrupp för sjöförsvarsdistriktets militära utbildning. Försvarsmakten anställer 42 nya personer, vilkas huvuduppgift är att styra och administrera den frivilliga försvarsverksamheten. Detta är en mycket betydande satsning, eftersom det hittills inte funnits en enda person i Försvarsmakten med frivilligverksamhet som huvuduppgift. Dessutom kommer MPK att, fr.o.m. 1.1.2020, anställa 12 beredskapschefer, vilkas huvudsakliga uppgift är att verka för förbättrad samverkan mellan Försvarsmakten och MPK samt rekrytera och planera utbildningen för de reservister som är krigsplacerade i lokaltrupper. Beredskapschefernas arbetsplats kommer att befinna sig inom Försvarsmakten, i regionalbyråerna eller försvarsgrensstaberna. I fortsättningen kommer Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet inte att, som för närvarande, ha möjlighet att beställa utbildning av MPK. Reservövningar och frivilliga övningar verkställs av försvarsmakten och den militära ut-

bildning som ordnas av MPK kallas, kryptiskt nog, ”Utbildning som främjar den militära förmågan”. I den nya lagen ingår även stadganden om Försvarsmaktens stöd till frivilligverksamheten och MPK:s internationella verksamhet. Även presentationsverksamheten är en ny uppgift. Syftet med denna är att låta ungdomar i 16-18-års-åldern och övriga icke värnpliktiga bekanta sig med beväringstjänsten och försvaret. Arbetsfördelningen mellan MPK och Försvarsmakten är nu klar: Försvarsmakten utbildar trupper och MPK individer och mindre grupper. Enligt den nya lagen är MPK:s verksamhet, till vissa delar, även begränsad. Begränsningarna baserar sig framför allt på riksdagens grundlagsutskotts betänkande gällande i vilken mån det är möjligt att ”delegera” offentligrättsliga uppgifter till MPK. MPK får, i enlighet med detta, inte utbilda beväringar, trupper som utbildas för krishanteringsuppgifter, större trupper än grundenheter (kompani el. motsv.), hela krigstida enheter eller arrangera stridsskjutningar. Dessa begränsningar har dock ingen betydande inverkan på MPK:s möjligheter att fullgöra sina uppgifter. När det gäller MPK:s utbildning som främjar den militära förmågan är prioritetsordningen följande: utbildarutbildning, utbildning som främjar den militära förmågan som direkt betjänar Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets

Fanbäraren • 4/2019

Bild: Karo Holmberg

Reservistutbildare ska i fortsättningen användas mera både vid reservövningar och vid frivilliga övningar. behov, vapen- och skytteutbildning, fysisk förmåga, ledarskapsutbildning, övrig utbildning som främjar den militära förmågan, presentationsverksamhet.

MPK anskaffar inom en nära framtid egna reservistvapen som kan används vid skjutningarna. Även personliga eller av olika organisationer ägda vapen kan användas.

Även MPK:s förutsättningar att ge vapen- och skytteutbildning förbättras nu avsevärt. I samband med att bestämmelserna i EU:s skjutvapendirektiv inkorporerades i vapenlagen, gjordes även förändringar som möjliggör att MPK i fortsättningen självständigt kan ordna skjutningar med sk. ”reservistvapen”, d.v.s. stormgevär utan möjlighet till serieeld.

Det har från vissa håll framförts kritik mot förändringarna, i och med Försvarsmaktens ökande styrning, med motiveringen att reservisternas ställning skulle försämras och behovet av reservistutbildare skulle minska. Någon grund för detta finns inte. Tanken är att reservistutbildare i framtiden systematiskt och i större skala än nu, skall utnyttjas vid både reservövningar och frivilliga övningar. Försvarsmakten har inte kapacitet att, utan stöd av reservister, verkställa all den planerade utbildningen. Detta gäller speciellt eftersom såväl reservövnings- som de frivilliga övningarnas volym kommer att öka i framtiden. Efterfrågan på väl utbildade och motiverade reservister kommer att öka betydligt inom de närmaste åren.

Obefogad kritik I den statsrådets förordning som baserar sig på vapenlagen, finns bestämmelser om MPK:s skjutprogram och skjutledarnas behörighetskrav. Skjutprogrammet möjliggör skjutningar med gevär, pistol och hagelgevär under ledning av MPK:s skjutledare utan övervakning av Försvarsmakten. Skjutprogrammet innehåller både enkla grundskjutningar, s.k. vapenhanteringsskjutningar och relativt krävande tilämpade skjutningar. De förstnämnda är avsedda även för icke värnpliktiga och de senare i första hand för krigsplacerade reservister. Dessutom är det, såsom redan tidigare, möjligt att, i MPK:s regi, ordna skjutningar i enlighet med medlemsorganisationernas skjutprogram (tex. SRA).

Fanbäraren • 4/2019

Det finns nu alla förutsättningar att nå målsättningen med ovan beskrivna förändringar: Ökad prestationsförmåga för Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet och mera ansvar för reservisterna. Nu gäller det för oss alla att kavla upp ärmarna och börja jobba. Ni är alla välkomna med.

Chef för MPK:s sjöförsvarsdistrikt Henrik Nystén

Bild: Hanna Tallberg

“Höga krav för beväringar betalar sig tillbaka”

ylands brigads reservister presterade bra när brigaden arrangerade Marinens största repetitionsövning och en förberedande repetitionsövning inför NRF-beredskapen under hösten.

Den första repetitionsövningen genomfördes 23-30.8 på Finska viken och längs kustområdena i västra Nyland. I övningen deltog ca 700 reservister och till stampersonalen hörande. Syftet med stridsavdelningens repetitionsövning var att öva grundandet av trupper och verkställighetsförmågan. I den andra övningen, som verkställdes 17-29.9, deltog ett kustjägarkompani som samtidigt evaluerades inför Finlands NRF-beredskap 2020.

– Som en del av Marinen har Nylands brigad en viktig uppgift i att försvara vårt fosterland i krävande kustförhållanden. Inom Försvarsmakten satsar man på våra truppers beredskap, så att våra prestationsförmågor står till förfogande vid rätt tid. Reservisterna utgör grunden även för Nylands brigads prestationsförmåga, och därför är det viktigt att ordna repetitionsövningar regelbundet, kommenterar övningsledaren, kommendör Mika Immonen.

Stridsavdelningens repetitionsövning i augusti

Under repetitionsövningens tillämpade skede låg fokus på övandet av samarbetet mellan olika enheter inom stridsavdelningen. Kustjägarkompaniet stöds av bl.a. pionjär-, granatkastar- och kustrobotenheter.

Övningens tema var anfallsoperationer i skärgården och på kusten samt ledandet av stridsavdelningen.

Underhållsfunktionerna har en central roll i upprätthållandet av stridsavdelningens funktionsförmåga. Påfyllningar av bland annat ammunition, mat, vatten och bränsle ska

Fanbäraren • 4/2019

fungera smärtfritt för att stridsavdelningen ska kunna utföra sin uppgift. Under stridsavdelningens repetitionsövning övade läkar- och medicinalteamet evakuering och vård av sårade. Kommendören för Marinen, konteramiral Jori Harju granskade övningen och bedömde att Nylands brigad hade gjort mycket bra jobb med planeringen och genomförandet av övningen.

Evaluering inför NRF- beredskapsturen 2020 Finland fortsätter att delta i beredskapsturerna för Natos snabbinsatsstyrkor (Nato Response Force NRF) enligt tidigare riktlinjer. Till beredskapsturen år 2020 har anmälts Marinens kustjägarenhet från Nylands brigad och ett minjaktfartyg i Katanpää-klassen från Kustflottan.

– Övningen har varit lyckad, vi lärde oss mycket och kan i ljuset av nya erfarenheter vidareutveckla vår verksamhet, konstaterar övningsledaren, kommendör Mika Immonen.

Finlands deltagande i Natos NRF-truppers verksamhet bygger på Finlands roll som Natos partnerskapsland. De trupper som Finland anmält ingår i NRF:s kompletterande trupphelhet. Partnerskapsländernas deltagande sker alltid inom ramen för kompletterande verksamhet. Trupper från Finland sätts inte i hög beredskap på samma sätt som EU:s stridsavdelningar. Beslutet om deltagande i en eventuell operation fattas separat med stöd av den nationella lagen om militär krishantering. Beslutet om deltagande fattas i allmänhet av republikens president på förslag av statsrådet. Statsrådet ska innan förslaget framläggs höra riksdagens utrikes- och försvarspolitiska ministerutskott.

- Reservisternas förmåga att, utgående från tidigare kunskaper, ta till sig nya handlingssätt och använda ny materiel är utmärkt. Det visar på att vårt värnpliktssystem fungerar bra. Reservisternas positiva attityd är en förutsättning för att helheten ska fungera, avslutar Immonen.

I samband med repetitionsövningen 17-27.9 evaluerades kustjägarkompaniet från Nylands brigad enligt Nato:s mest krävande utvärdering, NEL2-utvärderingen, vars målsättning är att bedöma truppernas prestationsförmåga med

- I en stor övning lär vi oss fungera tillsammans och stridsavdelningens stab får viktiga lärdomar av planeringen och ledningen av stora helheter. Reservisterna har en bra och positiv attityd och de är motiverade, konstaterade Harju. Övningen bidrog till att stärka Marinens och Nylands brigads beredskap och operativa prestationsförmåga.

Bild: Onni Larri

Kustjägare förbereder sig för landstigning.

Fanbäraren • 4/2019

Bild: Onni Larri

Konteramiral Jori Harju lyssnar på stridsplaneringen.

avseende på uppgiften enligt samma kriterier som Nato använder för att bedöma sina egna trupper. Med hjälp av NEL2-evalueringen säkerställdes i synnerhet den materiella beredskapen hos Nylands brigads kustjägarenhet samt dess interoperabilitet i fråga om förfaringssätt med tanke på NRF-beredskapsturen 2020. Övningen var tvådelad. Under den inledande delen av övningen repeterade reservisterna och förberedde sig inför det tillämpade skedet. Under det tillämpade skedet av övningen evaluerades kustjägarkompaniet inför Natos NRF-beredskap. Under det tillämpade skedet sattes tidigare lärd kunskap på prov i olika simulerade scenarion. Fokus under det tillämpade skedet av övningen var att öva säkerhetsoperationer och stödjandet av andra myndigheter, t.ex. genomsök av område och gripande av person. - Höga krav under beväringstiden betalar sig tillbaka, konstaterar en reservist som deltog i kustjägarkompaniets repetitionsövning. Nylands brigads kustjägarkompanis reservister har en hög

kompetens och truppen har visat bra anda. Den multinationella evalueringsgruppen samt de övervakare av evalueringen som Nato tillsatt gav positiv respons på bland annat truppens utbildningsnivå, språkkunskaper, utrustning och båtparken. Bedömarna var över lag mycket övertygade om reservisttruppens yrkeskunnighet och prestationsförmåga. Det slutliga resultatet från Natos NEL 2-utvärdering har i skrivande stund ännu inte anlänt till brigaden. I repetitionsövningen deltog ca 300 reservister och 75 till personalen hörande. Övningen leddes av kommendör Sami Jaakkola. Fler bilder och videon från övningarna finns på Nylands brigads Twitter och Marinens Facebook.

Kommendör Mika Immonen Kommendör Sami Jaakkola Informatör Hanna Tallberg

Fanbäraren • 4/2019

Bild: Daniel Korpi

Granatkastarkompaniets nya övningskoncept

ranatkastarkompaniets repetitionsövning var nytänkande i och med att både reservister och beväringar tillsammans deltog i övningen. Granatkastarkompaniet utbildar endast ett halft kompani per kontingent, men tack vare kombinationen kunde de nu öva som ett helt kompani. Tiden var inne för att prova på ett nytt system gällande repetitionsövningar. Vad är en repetitionsövnings syfte, målsättning? Det kan variera från att kalla in en handfull reservister för en specifik uppgift med fokus på att öva en individs kunskaper. Motsatsen kan tänkas vara att kalla in reservister till större trupper. Då läggs tyngdpunkten vid att öva truppen, dvs. chefen för truppen och truppen som system. Då är det mindre fokus på manskapets färdigheter. Dessa övningar ordnas i avdelningar av minst ett kompanis storlek och större. Bara via större övningar med maximalt starka trupper kan man öva ledandet realistiskt. Hur avviker då denna repetitionsövning från dem som arrangerats tidigare? I den dagliga beväringsutbildningen producerar vi ett halvt kompani per kontingent. Först under repetitionsövningar kommer kompaniet för första gången att öva som ett helt kompani. I samband med Granatkas-

Fanbäraren • 4/2019

tarkompaniets repetitionsövning arrangerades även en Uppställningscentrals repetitionsövning. Uppställningscentralens uppgift var att grunda granatkastarkompaniet.

Genomförandet Uppställningscentralen inledde övningen på onsdag för att förbereda inryckningen för granatkastarkompaniets reservister, och därtill förberedde centralen grundandet av två eldplutoner materialmässigt. Kompaniets ca hundra reservister anlände under fredag. Fredagen var avsedd för grundande, organisering, ordergivning samt chaufförernas utbildning. Under lördag anslöt sig beväringarna till övningen, fortsatte man med chaufförernas utbildning, och kompaniet grupperades till Syndalen för utbildning. Utbildningen av enheten fortsatte ännu under söndag förmiddag, och på eftermiddagen påbörjade kompaniet fordonsmar-

schen mot Pohjankangas skjutfält. Man kan lätt konstatera att dagen blev lång då enheten var grupperad och skjutklar sent på kvällen. Man hade fått försmak på vad som var på kommande under kommande dagarna. Under söndagen påbörjade även Vasa kustjägarbataljons eldledningstrupper sin övning med marsch till Pohjankangas. 1.Kustjägarkompaniets eldledare och Underofficersskolans eldledningslinje fungerade som 2.Kustjägarkompani under övningen. Skjutövningsskedet är planerat enligt ett i förväg uppgjort schema. Detta innehåller varierande skjutningar med ett flertal eldställningsbyten för granatkastarkompaniet. Kompaniet sköt som en helhet, i två avdelningar och som enskilda plutoner. Under vissa moment var en del av eldplutonerna och bytte eldställningar när övriga sköt. Och när plutonerna i rörelse blev eldklara började de andra flytta till nya eldställningar. Målet med detta är att försvåra fiendens möjligheter att inverka på kompaniet. Rörelse ger skydd. Förutom granatkastarskjutningar sköt kompaniets avvärjningsavdelning en plutonens försvarsskjutning. Skjutningen stöddes av en av kompaniets eldplutoner som stödde avdelningens strid genom att skjuta både splittergranater och rökgranater. Från Nylands brigad hade man reserverat en stridsskjutledare med uppgift att leda gruppens stridsskjutningar i samband med 2.Kustjägarkompaniets eldledningsgruppers eldledningsuppgifter. Genom att avvärja infanteri med stormgevär och samtidigt leda indirekt eld gör man eldledningen mer krävande och samtidigt mera realistisk. Eldledningsgruppen är ju vid frontlinjen tillsammans med kustjägarna och bekämpar fienden.

Marschen mot garnisonen startade på torsdag kväll för granatkastarkompaniets del efter avklarade skjutningar samt snabb materialvård och granskning. Fordonsmarscherna till och från Pohjankangas är bra övningar och visade att kompaniet klarar av att utföra flera hundra kilometers marscher.

Reflektioner Övningen i Pohjankangas var väl förberedd, och kompaniet kunde utveckla sin stridsförmåga under veckan. En större övning med högre ledningsstaffel samt stödjande enheter ger en bra bild av hur underhållsarrangemangen fungerar. Dessutom har kompaniet en motpart som kan stöda under pågående uppdrag. Under övningen fanns flera tillfällen då tex. reparationspatruller kom till eldställningarna och reparerade söndrigt material. Att testa nya saker är normalt hos oss i Ekenäs kustbataljon. Genom att prova på nya metoder har vi möjlighet att utveckla vår verksamhet. Emellanåt kan resultatet dock vara att nuvarande förfaringssätt är bättre. Detta ger oss vetskapen om att nuvarande förfaringssätt är ändamålsenliga. Vi kommer att analysera resultaten av den nya övningsstrukturen, hur den kan anpassas till andra enheter och beaktar dessa när vi planerar kommande repetitionsövningar. Oss väl och ingen illa.

Bataljonskommendör Kommendörkapten Janne Kandelin

Bild: Daniel Korpi Eldledarna avvärjde fienden samtidigt som de ledde den indirekta elden.

Fanbäraren • 4/2019

Bild: Daniel Korpi

Drygt 800 från Nylands brigad övade i sydöstra Finland

örsvarets huvudkrigsövning KAAKKO19 genomfördes i sydöstra Finland under tiden 27.11–4.12.2019. Kommendören för Armén, generallöjtnant Petri Hulkko var övningsledare och stridsövningsskedet leddes av chefen för Markstridsskolan, överste Kari Pietiläinen.

Nylands brigad deltog i övningen under tiden 25.112.12.2019. Som övningsledare för Nylands brigads trupper fungerade kommendörerna Mika Immonen och Matti Linteri. Nylands brigads sammansättning uppgick till ca 90 till stampersonalen hörande och 725 beväringar = 815 personer, ca 15 båtar och ca 80 fordon.

trupper i östra Finska viken. För i trupproduktion varande trupper (kustjägarkompaniet, spaningsplutonen och stabsoch signalkompaniet) var övningen ett bra tillfälle att sammansvetsa förmågorna som inövats under utbildningens gång. Ett viktigt tema för övningen på grundenhetsnivå var att mäta och konstatera truppernas prestationsnivå.

Syftet med övningen var att öva och påvisa Försvarsmaktens förmåga till gemensamma operationer i det sydöstra operationsområdet. Övningens målsättning var att testa, öva och påvisa försvarsgrenarnas och gränsbevakningsväsendets förmåga att föra strid i enlighet med försvarsplanen då situationen utvecklas snabbt.

I det andra skedet av övningen fungerade Nylands brigads trupper som motståndare åt arméns trupper, främst Gardesjägarregementets styrkor. I detta skede anslöt sig även granatkastarkompaniet och underofficersskolan (kustjägarkompani/PS) till övningen och strider fördes vid Kymi flygfält, Fredrikshamn och Valkjärvi.

Marinens tema för övningen var att inledningsvis väja undan eldstöt och avvärjning av det första anfallet, därefter bestrida motståndarens handlingsfrihet och skyddande av kritiska objekt och öva kontrollerad ledning av striden i Försvarsmaktens stridsrum. Den operativa stridsavdelningen var under övningens första skede underställd Kustbrigaden i syfte att samöva med

För den operativa stridsavdelningens stab var detta den sista övningen i årets långa övningsplan som innehållit samövning med AMF-1 både i simulatormiljö och under övningen SFATU-LIVEX, operativa stridsavdelningens repetitionsövning i början av hösten och KAAKKO19 som final. Simultant med övningsverksamheten har handboken för den operativa stridsavdelningen utformats och reviderats på basen av övningserfarenheter.

Biträdande övningsledare Premiärlöjtnant Joakim Borgar

Fanbäraren • 4/2019

Veteraner engagerar

redagen den 18 oktober deltog omkring 250 beväringar från Nylands brigad i insamlingen ”Veteranerna från våra krig”, som administrerades av Veteraanivastuu ry.

80 år har nu passerat sedan vinterkriget bröt ut och 75 år sedan fortsättningskriget tog slut. I nuläget finns cirka 8 500 veteraner kvar, varav omkring 1 500 är krigsinvalider. Dessutom finns det cirka 7 000 kvinnor som deltog i olika uppgifter vid fronten. Medelåldern bland veteranerna är 93 år, och det säger således sig självt att många av dem har svårt att klara sig på egen hand. Veteraanivastuu ry administrerade under året 2019 två penninginsamlingar under namnet ”Veteranerna från våra krig”, en den 29 mars och en den 18 oktober. Finlands brigader stödde insamlandet genom att skicka ut beväringar. Under höstens insamling skickades omkring 250 beväringar från Nylands brigad ut till totalt 17 olika orter i Nyland och Österbotten för att delta.

Bild: Victor Eriksson Jägare Malmberg tar emot en donation.

endast samla in pengar. På senare tid har dessutom antalet veteraner minskat drastiskt. 2006 fanns det ännu omkring 95 000 veteraner, medan det idag finns omkring 8 500. På grund av det här är insamlingarnas framtid också oviss, men 2020 kommer de åtminstone att arrangeras i vanlig ordning.

”Målsättningen är att veteranerna ska klara av att bo hemma så länge som möjligt.”

De utsända beväringarna mottogs på orten de skickats till av ortens lokala veteranorganisationer. Organisationernas frivilliga vägledde sedan beväringarna så att allt gick smidigt till. Insamlingarna i Nyland och Österbotten skilde sig från varandra så att man i Österbotten bemannade knutpunkter som torg och köpcenter, medan man i Nyland gick från dörr till dörr.

Veteraninsamlingarna har i stort sett pågått ända sedan 40-talet, men har ändå inte alltid sett ut som de gör idag. Tidigare var det vanligt att beväringarna på landsbygden samlade in spannmål och andra livsmedelsprodukter som kunde undvaras. I och med att vårt samhälle moderniserats till ett tjänstesamhälle har insamlingarna övergått till att

Det lokala spektrumet betonas i insamlingarna så att intäkterna används på den ort där de samlats in. Intäkterna används till förmån för krigsinvaliderna, veteranerna, deras makar och änkor samt krigsänkorna. Målsättningen är att de ska klara av att bo hemma så länge som möjligt. Anskaffning av läkemedel samt förordnande av hemhjälp hör till prioriteringarna när intäkterna används. Från brigadens sida sköter kaptenlöjtnant Marko Nieminen sedan länge arrangemangen. Han anser att samarbetet mellan brigaden och de lokala organisationerna fungerat smidigt och att bägge parterna varit nöjda.

Redaktör Jägare Victor Eriksson Fanbäraren • 4/2019

Kustjägarskolans 40-årsjubileum

evisen “en gång kustjägare, alltid kustjägare” förstärktes under den minnesvärda högtidsdagen. Kustjägare från flera generationer njöt av en dag med alla ingredienser.

Efter kriget började kustjägarutbildningen i Kustbataljonen år 1952. Namnet ändrades till Kustjägarbataljonen år 1960. Den andra fasen som varade till år 1979 var med avseende på styrkan bataljonens storhetstid. Då blev bataljonen jämlik med de andra jägarbataljonerna. I och med Försvarsmaktens organisationsförändringar i slutet av 1970-talet förändrades också bataljonen. I den förberedande ordern nämndes: “Kustjägarbataljonen ändras till Kustjägarskola. Dess uppgift är att ge ledarskapsoch repetitionsövningsutbildning till kustens krigstida infanteritrupper samt utveckla partigängarverksamheten”. Den slutliga ordern kom till bataljonen i mars 1979, då verksamheten också startades. Bataljonen minskade till en tredjedel av sin tidigare storlek och blev i praktiken en underofficersskola för kustinfanteriet, även om namnet förblev oförändrat.

Planeringsgruppen med ordförande Harri Hahkala (9:e kursen) i spetsen samlades flera gånger under de följande månaderna. Det exceptionella evenemanget började väcka stort intresse bland olika intressenter och deras attityd var god och till och med entusiastisk. Evenemanget gjordes till en MPK-kurs och till kurschef valdes initiativtagaren Harri Koponen. Det var många detaljer och saker som måste koordineras och planeras. Man jobbade till sista stund och slutresultatet blev utmärkt. Totalt 1054 stycken inbjudningar skickades – kontaktuppgifterna hade till en del försvunnit och en del av de utbildade kustjägarna hade redan avlidit. Antalet anmälda var slutligen närmare 650.

Det var frivilligt att söka sig till utbildningen. Det test som man höll i juli gallrade gruppen till en bråkdel. Även en del av de godkända var tvungna att avbryta utbildningen, som var avsedd att vara utmanande. Allt detta skapade en exceptionellt enig elittrupp gällande både utbildarna och dem som utbildades. Under åren 1979-1988 utbildades i Kustjägarskolan litet över tusen kustjägare, vilket motsvarade nio årskurser.

Arrangemanget av en sammankomst Man hade diskuterat om att arrangera en sammankomst i Kustjägargillets styrelse samt under flera kursmöten. Tanken togs upp igen under 9:e kursens 30-årsjubileum på hösten 2018. Därmed startade planeringen av Kustjägarskolans 40-årsjubileum.

Bild: Aki Aunala Kustjägarna uppställda på Senatstorget.

Fanbäraren • 4/2019

Bild: Aki Aunala

Senatstorget I jubileumsdagen 7.9 deltog strikta, äldre kustjägare med sin gröna barett. Stämningen var både ivrig och påtaglig – allt var som om det hade varit igår. Antalet kustjägare som samlats och atmosfären beskriver den goda samhörigheten bland kustjägarna. Harri Koponen gav order till de uppställda kustjägarna: “Baretti päähän”. Under marschmusik ställdes Vasa Kustjägarbataljonens flagga bredvid Kustjägargillets flagga. Kommendören för Marinen, konteramiral Jori Harju tog emot kustjägartruppen av Koponen. Svaret på hälsningen ”Hyvää päivää rannikkojääkärit!” av Marinens kommendör lämnade inte någon oberörd. Efter konteramiralens festtal hälsades truppen av operationschefen för Armén, brigadgeneral Rami Saari och Helsingfors borgmästare, kustjägare (6:e kursen) Jan Vapaavuori. Sista ordet hade den äldsta kustjägaren till graden som var utbildad i KustjSk, kommodor Isto Mattila. Kustjägarbataljonens kommendörer och utbildare kunde vara stolta över de varma orden – man hade åstadkommit något unikt. Gardets musikkår och tenor Hannu Jurmu framförde Jägarmarschen och som allsång sjöng man Kustjägarmarschen. Efter fotograferingen förflyttade kustjägarna sig till Obbnäs med buss där stämningen ännu tilltog.

Obbnäs I Obbnäs matsal åt man ärtsoppa till lunch. Sedan grupperade sig truppen vid Teikari-stenen där man anmäldes för general Jaakko Valtanen, som hade varit den 3:e kommendören för Kustjägarbataljonen. General Valtanen, Harri Koponen och Harri Hahkala hedrade minnet av striderna vid Teikari genom att lägga ner en krans. General Valtanen höll ett rörande tal och samtidigt ärades tillfället även av en

havsörn som seglade ovanför de församlade. Kommendören för Kustbrigaden, kommodor Janne Huusko berättade i sin hälsing vad som sker nuförtiden i Obbnäs. Utbildningsprogrammet bestod av sex punkter. Speciellt intressanta var fartygen Jehu och Jurmo, med vilka några kustjägare fick en liten åktur. Där var också m/s Gyltö, ett av kustfortens förbindelsefartyg som Marinen överlåtit åt MPK och som används av Marinreservens medlemsföreningar. I biosalen presenterade kommendören för Vasa Kustjägarbataljon, kommendör Sami Jaakkola dagens kustjägarverksamhet och vi har alla orsak att vara stolta – kustjägarandan är ännu i kraft. I soldathemmet fick kustjägarna njuta av kaffe och munk. I sjökapellet förnyade de faneden och tillbringade en tyst minut till minne av de avlidna – enligt alla en mycket rörande upplevelse. Stugorna inspekterades i den gamla kasernen Teikari. Där fick kustjägarna också ett snabbt info gällande Försvarsutbildningsföreningen (MPK), dess sjöförsvarsdistrikt och Marinreserven av distriktschefen Henrik Nystén och ordförande Antti Rautiainen. På sportplanen uppvisades utrustning som dagens kustjägare använder. Allt annat utom den lätta granatkastaren var annorlunda än förut – kustjägarna har utmärkta verktyg. Resan fortsatte från Obbnäs till kvällsfesten på Fiskartorpet. I festen deltog 580 glada kustjägare. Kvällen blev oförglömlig, och man njöt av god mat, dryck och i synnerhet gott sällskap. “En gång kustjägare, alltid kustjägare” konkretiserades åter 7.9.2019. P.S. Tack till alla sponsorer som stödde tillfället. Tack även till Huvudstaben, Kustbrigaden, Nylands brigad och Vasa Kustjägarbataljon, Gardesjägarregementet, Gardets musikkår och Nylands regionalbyrå samt MPK och Helsingfors stad för att evenemanget kunde organiseras.

Marinreservens ordförande Antti Rautiainen Fanbäraren • 4/2019

bevärings

BLOGG Varför kommer man som kvinna till militären och dessutom till ATU? Hur är det att tjänstgöra när de flesta andra beväringarna är män? De här frågorna har jag fått svara på mer än ett par gånger sedan inryckningen i januari 2019. Personligen var militären ett sätt att utmana mig själv och samtidigt hålla ett mellanår från studierna - utan att dessutom glömma jämlikhetsaspekten, det vill säga: Varför skulle inte kvinnor också kunna tjänstgöra i militären då männen har obligatorisk tjänstgöring? Med dessa tankar inledde jag alltså min g-period i den bitande vinterkylan. Redan från början visste jag att jag ville “bli på året” och hade hört om krishanteringsutbildningen i Amphibious Task Unit, som genast fångade mitt intresse - så naturligtvis var det dit jag sökte och jag blev även en av de lyckligt lottade som valdes till ATU-linjen i underofficersskolan. Efter en del blod, svett och tårar blev jag sedan undersergeant och fortsatte med utbildning i krishantering som en del av ATU. Med andra ord tillbringas nu en stor del av den bestående beväringstiden på diverse övningar i skogen. När jag nu, med så få dagar kvar, blickar tillbaka på det gånga året kan jag inte konstatera annat än att det helt klart varit värt allt arbete. Tiden på Nylands brigad har utrustat mig med många nya upplevelser och färdigheter jag aldrig trodde jag skulle inneha eller ens behöva, men som visat sig vara riktigt nyttiga. Något annat positivt har varit möjligheten att lära känna en massa nya människor från hela landet med helt annan bakgrund än jag själv. Tillsammans med de här människorna har jag kunnat skratta, skämta och kämpa mig genom de jobbiga stunderna. Tillsammans har vi också gått lite sönder för att sedan plocka upp varandra igen och fortsätta framåt. Ett stort tack går alltså till alla de jag fått äran att tjänstgöra med! Till dem som ännu har tjänstgöringen framför sig säger jag däremot - förutom ”aamuja” - att verkligen ta vara på tiden i det militära och att ta ut allt ni bara kan av

Fanbäraren • 4/2019

den, trots att det kanske känns jobbigt ibland. Fastän det i början kan verka som om man har jättemycket kvar av tjänstgöringen flyger dagarna snabbt förbi med ett fullspäckat schema. För de kvinnor som vill utföra frivillig militärtjänstgöring ger jag som råd att inte tveka utan bara ”go for it” och visa att man klarar av det. Trots att man ibland undrar vad tusan japparna sysslar med för underligheter vänjer man sig nog snabbt vid den militära världen och blir en del av gänget. Jag skulle nog inte byta ut det här året mot någonting!

Undersergeant Johanna Bäckman

”Jag har inte ångrat mitt beslut att välja Nylands brigad en enda gång.”

Den 8.7.2019 tog jag mina första steg innanför Dragsviks portar som beväring. Bakom mig hade jag en flera timmar lång resa och framför mig en jättelik skara av okända människor, varav bara ett par var bekanta från tidigare. För en ung man från Kotka är det ingen självklarhet att tjänstgöra på Nylands brigad, då staden ligger mycket närmare brigaderna i Fredrikshamn och Vekaranjärvi och dessutom är helt finskspråkig. Just på grund av detta ifrågasatte många jämnåriga Kotkabor mitt val. För mig kom det trots allt inte i fråga att fara någon annanstans. Just eftersom jag hade bott största delen av mitt liv som svenskspråkig mitt i en finsk ort, var jag fast besluten att välja en tjänstgöringsplats där jag faktiskt kunde använda mitt modersmål. Jag var ivrig på att lära mig känna nya vänner runt om Svenskfinland, eftersom jag kände att jag verkligen hade brist på jämnåriga svenskspråkiga kompisar. Den lite längre resan till brigaden kände jag att skulle vara värt det i det långa loppet. Redan på grundperioden visade det sig att jag tänkt helt rätt. Jag fick använda svenska dygnet runt dagligen och byggde redan då upp ett nät av pålitliga vänner från hela Svenskfinland. Nu i underofficersskolan, när jag återförenas med vissa av mina bekanta från grundperioden, känns de redan som gamla goda vänner. Så pass bra har jag lärt mig känna dessa människor.

Personligen är jag väldigt tacksam över att det finns en möjlighet för finlandssvenska män och kvinnor att tjänstgöra på sitt eget modersmål och jag vill poängtera att det absolut inte ska tas för givet. Denna möjlighet bidrar trots allt till en känsla av frihet hos beväringen - individens egna val gällande sitt eget inhemska språk respekteras. Samtidigt skapar Nylands brigad även en unik möjlighet för de som inte har svenska som modersmål att uppleva en del av den svenskspråkiga minoritetens kultur och förbättra sina språkkunskaper. Allt detta främjar en ytterst viktig sammanhållning i hela Finland, då inte bara finlandssvenskar från Svenskfinlands alla hörn men också övriga svenskspråkiga samt en del finskspråkiga förs samman på en relativt liten, men stark brigad. Nu efter drygt hundra tjänstgöringsdagar kan jag med stolthet säga att jag inte har ångrat mitt beslut att välja Nylands brigad en enda gång. Resan till och från brigaden har jag redan vant mig vid. Jag har fått använda mitt modersmål och framför allt är jag rikare på erfarenheter som jag aldrig kommer glömma. Mot fler spännande dagar och upplevelser!

Officerselev Mikael Westerlund

Fanbäraren • 4/2019

Hänt på brigaden Brigadmästerskap 2/19 Brigadmästerskapen arrangeras en gång för varje kontingent och omfattar tre grenar: skytte, löpning och orientering. Tisdagen den första oktober bar det av för kontingent 2/19 då mästerskapen inleddes med skyttetävlingen. Elev Aurdahl från underofficersskolan tog hem det individuella guldet och underofficersskolan vann också lagtävlingen. På onsdag morgon fortsatte mästerskapen med orientering. Ingen kunde rå på granatkastarkompaniet som vann både lagtävlingen och den individuella tävlingen med jägare Viilo i spetsen. På eftermiddagen avslutades mästerskapen med terränglöpning, där underofficersskolan imponerade med en sexdubbel seger i den individuella tävlingen och således också vann lagtävlingen. Snabbast var elev Lindberg.

Svenska dagen Svenska dagen firades 6.11 på Gustav II Adolfs dödsdag och Nylands brigad uppmärksammade dagen med en parad. Gustav II Adolf kan ses som brigadens anfader i och med att han grundade brigadens traditionstrupp, Kungliga Nylands infanteriregemente, 1626. Kommodor Tavaila höll ett tal där han bland annat berörde det svenska språkets och de historiska bandens betydelse. Även vikten av Finlands relation till Sverige poängterades, och paraden gästades av

Fanbäraren • 4/2019

svenska militärer. Bland gästerna fanns även två krigsveteraner. Militärpastor Weckström höll en inspirerande andakt och ledde gemenskapen i sång. Beväringar som utmärkt sig befordrades även under paraden. Efteråt fortsatte festligheterna på restaurang Creutz för personalen och de inbjudna gästernas del. Paraden har inte kunnat hållas de två senaste åren på grund av övningar, vilket gjorde årets parad extra viktig.

Kransnedläggning för självständigheten Den 6 december fyllde Finland 102 år och det här firades såklart på brigaden. Ceremonin inleddes på brigadens flaggplan där Finlands flagga hissades till tonerna av “Vårt land”. Ceremonin fortsatte sedan på Ekenäs nya begravningsplats vid hjältegravsmonumentet “Nytt Liv”. Då närvarade också lokala myndigheter. Här höll militärpastor Markus Weckström ett tal om fosterlandet, varefter brigadkommendör kommodor Arvi Tavaila och Beväringskommitténs ordförande undersergeant Daniel Niklander lade ner en krans vid minnesmärket å brigadens vägnar. De lokala myndigheterna följde detta exempel.

Barettmarsch Blivande beväringar på Nylands brigad får ofta höra historier om den ökända barettmarschen. Men att höra om något kan inte jämföras med att få uppleva det själv. I oktober fick alltså kontingent 2/19 den ypperliga möjligheten att uppleva marschen. Vasa kustjägarbataljon gav sig iväg på den cirka sjuttio kilometer långa marschen tisdagen den femtonde, medan Ekenäs kustbataljon startade dagen efter. Förutom att lagen själva skulle orientera sig fram möttes de även av olika utmaningar under marschen. Till utmaningarna hörde bland annat evakuering av skadad, överskridning av vattendrag, språngmarsch, marsch med skyddsutrustning och

stormgevärsskytte. Som namnet avslöjar är barettmarschen ett av kraven som ska uppfyllas för att man ska få bära den ärofyllda gröna baretten, och ett godkänt utförande kräver att marschen genomförs på mindre än trettio timmar. Efter marschen hölls en ceremoni för dem som erhöll rätten att bära baretten och till brigadens glädje dök det upp en hel del nya gröna huvuden på området.

Fanbäraren • 4/2019

Hänt på brigaden Galoppskogens nya väg Under pionjärernas befästningsövning i oktober byggdes en ny väg från brigaden till övningsområdet som kallas Galoppskogen. Arbetets tekniska del leddes av båtsman Bo Sundström och som arbetskraft hade han sex beväringar från pionjärernas maskingrupp. Den gamla vägen hade försvunnit i och med vägarbeten i Raseborg och det fanns behov av en ny. Pionjärkompaniets enhetschef, kaptenlöjtnant Matias Öblom är nöjd över att pionjärernas utbildning kan leda till omedelbar och konkret nytta för Försvarsmakten. Vägen, som även kommer användas av andra brigader, effektiverar resan och ökar tjänstgöringssäkerheten för alla dessa användare.

Veteranskyttet firar jämna år I höst firades Veteranskyttets 60-årsjubileum på Nylands brigad. Tävlingen gick ursprungligen ut på att veteraner tävlade mot beväringar i skytte. Numera lever traditionen vidare genom frivilliga från Västnylands skytteföreningar, som skjuter i de ålderstigna veteranernas ställe.

fyrapoängsmarginal. Efter tävlingen vankades det middag på mässen och diskussionen löpte när tävlarna tog del av varandras historier och upplevelser. Alla deltagare fick varsitt minnesmärke från tillställningen och de tre bästa skyttarna från båda lagen premierades med varsitt pris.

Det handlar om en lagtävling, där tio skyttar från bägge lag skjuter tjugo skott var och resultaten från lagens fem bästa skyttar beaktas i slutresultaten. Tävlingen var ytterst jämn och beväringarna tog hem segern med en knapp

Idrottsofficer, kaptenlöjtnant Harri Paukku var nöjd med evenemanget.

1963

Ordförandes hälsning

Med siktet ställt framåt

id årsskiftet blir det byte på ordförandeposten, men Gillet är mycket större än sina enskilda individer. Gillet värnar om sina traditioner men vill leva i tiden.

Brigaden och därmed Nylands Brigads Gille har fortsättningsvis kunnat utvecklas som en dynamisk enhet och professionellt möta förändrade omständigheter. Brigaden har värnat om sina språkliga rötter och traditioner under flera århundraden. Trots förändringar fortsätter brigaden att vara en av de utpräglade finlandssvenska institutionerna och utbilda i huvudsak beväringar med finlandssvenskt påbrå. Utbildningen av specialtrupper gör brigaden till en attraktiv tjänstgöringsplats för alla finländare. Denna roll fortgår. Gillets verksamhet är betydande för brigaden. I allt högre grad behöver brigaden, liksom även hela försvaret, ett fortsatt engagemang från näromgivningen och samhället. På samma sätt som brigaden är en integrerad del av den finlandssvenska identiteten ska denna även vara en del av brigaden. Gillets roll är att stöda brigaden och alla dem som tjänstgör: beväringar, personal och reservister. Med stöd från intressenter och sponsorer ska brigaden förbli och utvecklas till en allt mera attraktiv tjänstgöringsplats. Belåtna och motiverade beväringar behöver utmärkta och nöjda utbildare. En guldkant i tillvaron kan skapas på många sätt. Gillet bidrar med en del av stödet, alla engagemang är likväl uppskattade. Fanbäraren har fortsatt som brigadens språkrör genom decennierna. Nästa år firar Fanbäraren 80 år. Detta är exceptionellt enligt alla tänkbara mätare och visar onekligen Fanbärarens position som enastående och bestående, såväl genom tidigare årtionden som i framtiden. Fanbäraren kommer att uppmärksamma denna milstolpe under nästa år. Möjligheterna att nå ännu flera läsare kommer att utvecklas under jubileumsåret. Fanbäraren kommer att fortleva som brigadens språkrör på motsvarande sätt som hittills. Därtill utvecklas olika plattformar för ytterligare distribution och kännedom genom uppdaterad redaktionell teknik. Gillets synlighet och medverkan hos medlemmarna konkretiseras i avdelningarnas aktivitet. Varje avdelning har på sitt eget sätt fortsatt sitt enastående arbete under verksam-

hetsåret och medverkat till att bilda Gillet, vår viktigaste helhet.

Ordförande tackar för de tidigare åren och önskar alla läsare en Fridfull Jul och Gott Nytt år 2020. Gillets ordförande Tom Asplund Fanbäraren • 4/2019

1963

Bild: Kristoffer Åberg/KSF

Havsnära yrken intresserade

n smattrande helikopter som utförde ett simulerat räddningsuppdrag med hjälp av en yträddare och en människoliknande docka var den absoluta höjdpunkten, när de östnyländska gymnasisterna samlades till Gillet Östnylands evenemang ”Havsnära yrken” i slutet av augusti vid Sjöbevakningsstationen i Kuggen i södra Borgå. Men även de medverkande representanterna för Havsnära yrken väckte stort och engagerat intresse. Evenemanget Havsnära yrken kom till efter ett initiativ från Gillet Östnyland, som tillsammans med Gränsbevakningsväsendet, Räddningsverket i Östra Nyland, Nylands brigad och Borgå Sjöräddare bjöd in andra- och tredjeklassisterna vid de östnyländska gymnasierna till en temadag med program på Borgå sjöbevakningsstation. När de första intresserade gymnasister anlände den vackra sensommar eftermiddagen, insåg arrangörerna att det skulle bli en lyckad dag. Intresset från gymnasisterna var påtagligt, och misstankarna om att de inte hade så mycket information om vilka olika havsnära yrkesutbildnings- och karriärmöjligheter som de facto står till buds bekräftades.

Nylands brigad väckte intresse Kommendör Matti Linteri från Nylands brigad fick tillsammans med sergeant Alexander Pajumäki svara på frågor om beväringstjänstgöring och den fortsatta utbildningen inom Försvarsmakten. Glädjande många gymnasieflickor

Fanbäraren • 4/2019

berättade att de redan anmält sitt intresse för frivillig tjänstgöring. Den utrustning som förevisades vid brigadens utställningstält väckte stort intresse, och de flesta ville prova och låta sig fotograferas iklädda både hjälm och övrig utrustning. Man överraskades över hur praktisk utrustningen var och hur många olika varierande arbetsuppgifter och karriärmöjligheter det finns inom försvaret. Vid Gränsbevakningsväsendets utställningstält fick stationsansvariga, löjtnant Peter Lindqvist och hans personal, med förstärkning från Rajakoulu i Imatra, svara på en mängd frågor både om utbildningen och de olika yrkesgrupperna samt om de olika farkoster som Gränsbevakningsväsendet har, varav ett urval även fanns vid kajerna på sjöbevakningsstationen. Förvåningen var stor hos de flesta när de fick veta hurudan arbetsrytmen är och hur själva arbetet i allmänhet är upplagt. Mångas ögon tindrade även när det blev tal om mera spännande och krävande uppdrag. Många var även de gymnasiepojkar som ivrigt plockade åt sig

1963

informationsmaterial och ansökningsblanketter, efter att de bekantat sig med de allra nyaste farkosterna vid kajen. Gymnasisterna hunger mättades inte bara med information och förevisningar utan även Tolkis FBK var på plats och serverade både kaffe och läsk samt läckra fyllda semlor åt eleverna som begärligt slukade allt med god aptit. Vid Östra Nylands Räddningsverks kaj låg ett flertal farkoster, som bland annat används vid miljö-och oljeskyddsuppdrag men även vid eldsvådor och andra olyckor till havs och i skärgården. På kajen kunde brandmästare Petri Lyttinen och hans kolleger berätta om utbildningen vid Pelastusopisto och de olika arbetsuppgifter som står till buds. Eleverna förvånades över det breda kunnande som behövs inom räddningsverksamheten och de olika möjligheter som finns beroende på eget intresse och specialkunnande. Strax invid Räddningsverkets farkoster låg även Sjöräddningssällskapets och Borgå Sjöräddares två farkoster och

där var det Pauli Tarna och alla de andra frivilliga sjöräddarna som med glädje och entusiasm berättade om sjöräddningsverksamheten och välkomnade alla unga och intresserade med i verksamheten som sköts helt på frivillig basis.

Räddningshelikoptern publikfavorit Temadagens höjdpunkt för eleverna var utan tvivel Gränsbevakningsväsendets räddningshelikopter SuperPuma som först svepte över de samlade ungdomarna med smattrande rotor på låg höjd, varefter de sedan släppte ned en räddningsdocka i farleden utanför sjöbevakningsstationen. En stund senare återkom helikoptern och ned från den firades en yträddare, som dök ned i vattnet för att fånga in den nödställda i räddningsselen, varefter yträddaren och den räddade hissades upp i helikoptern medan skummet och vattnet yrde. Hela processen tog bara några minuter. För Nylands Brigads Gille i Östnyland var evenemanget en ny landvinning och något som både avdelningen och alla de medverkande, inklusive de inbjudna skolorna gärna vill fortsätta med. Tack vare understöd från Aktiastiftelsen i Borgå och Sparbanksstiftelsen i Sibbo, för vilket alla deltagare var djupt tacksamma, kunde man förverkliga något för vilket det finns en klar och tydlig beställning.

Bild: Kristoffer Åberg/KSF Gränsbevakningsväsendets helikopter demonstrerar räddning ur havet.

Det råder stor brist på språkkunniga inom samtliga havsnära yrken och utbildningar och svenskspråkiga studerande är särskilt välkomna till utbildningar som med all säkerhet leder till omedelbar anställning, just på grund av den stora bristen på kunnig personal. De aktörer som nu var representerade bedriver ingen omfattande rekryteringsverksamhet bland de svenska skolorna, varför evenemanget var särskilt välkommet. För Gillets del betydde evenemanget att man kunde marknadsföra sin verksamhet på ett nytt sätt och att man kunde utvidga sitt samarbetsnät, vilket på lång sikt betjänar alla parter. Om allt går vägen är det dags igen i augusti 2021, och då kommer även svenskspråkiga studerande från alla andra utbildningsinrättningar på andra stadiet i Östra Nyland att bjudas in, och då hoppas man att även Polisen är med på ett hörn.

Medlem i Gillet Thorbjörn Sirén Fanbäraren • 4/2019

1963

Livlig diskussion på Gillet Östnylands höstmöte

örsvarsmaktens beredskapschef, brigadgeneral Kari Nisula, var föredragshållare på Gillet Östnylands höstmöte i Borgå. Huvudtemat var Flottilj 2020 och Försvarsmaktens beredskapsverksamhet med särskilt fokus på Marinen.

Förväntningarna var höga hos de ca 30 medlemmar som samlades på Autosalpa i Borgå den 4 november för att förutom lyssna på brigadgeneral Nisula, välja ny styrelse för lokalavdelningen samt besluta om verksamhetsplan och budget för år 2020. Efter många år i avdelningsstyrelsen hade fem styrelsemedlemmar, Mårten Hoge, Torsten Granroth, Stig LillSmeds, Roger Wide och Peter Söderström beslutat stiga åt sidan efter välförtjänt värv, medan Leif Ekholm och Karl-Magnus Lindfors som nya valdes in i styrelsen för att tillsammans med de tidigare medlemmarna Carl-Johan Numelin, Christer Sundman, Marjut Björklund, Anders Lönnroth, Kurt Krogell, Christoffer Hällfors och Crista Hällfors svara för verksamheten år 2020. Ordförande Thorbjörn Sirén återvaldes och den av styrelsen presenterade verksamhetsplanen och budgeten godkändes av höstmötet utan ändringar. En diskussion fördes kring de planerade evenemangen, bland annat den traditionella Karelenresan, samt ett besök i Dragsvik och ett studiebesök till Bryssel samt ett Trygghetsseminarium hösten 2020 i Lovisa.

Flottilj 2020 väckte diskussion Efter mötet var det en avspänd och engagerad brigadgeneral som tog till orda på Gillet Östnylands möte. Han var samtidigt den högsta i rang varande militära gästen som besökt ett av avdelningens medlemsmöten och gjorde ingen besviken. Han berättade ingående om beslutet att beställa de fyra nya korvetterna samt kommande beväpning och funktionsprinciper. Han gick även igenom Försvarsmaktens långtidsplanering för de olika vapenslagen, och tog upp det faktum att Armén nu uppdaterat sin utrustning. Följande i tur är Marinen med både Flottilj 2020 och uppdatering av de övriga fartygsklasserna samt även av de farkoster som ingår i kusttruppernas arsenal, till exempel Jurmobåtarna vid Nylands brigad. Efter det är det dags för Flygvapnet och den omtalade ersättningen av Hornetplanen.

Gillet Östnylands höstmöte hade två hedersgäster, krigsveteranen Erik Holmström och brigadgeneral Kari Nisula, här flankerad av avdelningens ordförande Thorbjörn Sirén. När det gällde beredskapsverksamheten presenterade brigadgeneral Nisula även de hotbilder som ligger som grund och de militära styrkor som finns i Finlands närområde. Han beskrev även relationen mellan Finland och Nato och konstaterade att dess framtid är något som bestäms på politikernas bord. Brigadgeneral Nisulas föredrag ledde till livlig diskussion, och det var en mycket nöjd skara medlemmar som åkte hemåt, tacksamma för Autosalpas gästfrihet och generalens föredrag.

Thorbjörn Sirén

1963

Medlemsavgifterna oförändrade - Årets höstmöte valde exceptionellt många förtroendevalda Gillets höstmöte sammanträdde på Gillets årsdag på Svenska dagen den 6 november. Bland de föredragna ämnena presenterade ordförandes för valberedningen förslag till förtroendevalda bland annat till Gillets styrelse och delegation 2020. Gillets bestående verksamhetsanvisningar har aktivt erbjudit möjligheten för nya förtroendevalda att medverka i olika uppdrag inom organisationen. Gillets förtroendevalda har ett begränsat mandat som inte ska överstiga åtta konsekutiva år. Höstmötet valde fyra nya delegationsmedlemmar; förvaltningsdirektör Susanne Homén-Lindberg, riksdagsledamot Johan Kvarnström, styrelsemedlem Agneta Rehnberg och stadsdirektör Jan D Oker-Blom. Som ordförande för delegationen återvaldes Stig Gustavson. Valberedningen fortsätter likväl i samma sammansättning som 2019. Av styrelsens åtta medlemmar 2019 hade fyra inte mandat att bli återvalda. Medlemmarna tackar för visat förtroende. Höstmötet godkände som nya styrelsemedlemmar Åke Frondén, Otto Schauman och Rabbe Sittnikow. Till Gillets ordförande valdes valberedningens kandidat Christoffer Hällfors. Han är för närvarande kommunstyrelseordförande i Lappträsk och politik- och dataanalytiker inom Svenska Folkpartiet. Hela Gillet önskar de nya förtroendevalda bästa framgång i sina viktiga uppgifter.

Delegationsmötet på Villa Gyllenberg Gillets delegation har haft den traditionsenliga möjligheten att anordna sina tvenne årliga möten på intressanta forum. Denna gång, den 31 oktober, fungerade delegationsmedlem Jannica Fagerholm som värd för en oförglömlig kväll på Villa Gyllenberg på Granö i Helsingfors. Dryga 20 delegationsmedlemmar och inbjudna fick genom guiden Siiri Oinonen ta del av en synnerligen intressant inblick i både historien om Signe och Ane Gyllenberg samt likaså den betydande konstsamling som Villa Gyllenberg och stiftelsen värnar om.

Delegationen träffas på Villa Gyllenberg.

Fanbäraren • 4/2019

Gillets sponsorklubb Sponsorklubben består av personer och företag som utöver sin ordinarie medlemsavgift valt att även stöda Gillet med en sponsoravgift. Tack vare sponsorerna har Gillet kunnat förverkliga många ekonomiskt krävande projekt, vilka vi inte skulle ha kunna finansiera med Gillets vanliga medlemsavgifter eller andra tillgångar. Det senaste projektet är den omfattande GilleGymmet- investeringen, som i sin helhet finansierades av sponsorer och utomstående organisationer. På så sätt har Gillet kunna styra medlemsintäkterna till direkta stöd till beväringarna. Sponsorklubbens medlemmar får i gengäld en möjlighet att delta som inbjudna gästar även vid sådana tillställningar vid brigaden som inte är öppna för allmänheten, brigadens årsdagsfestligheter, mottagningen på Svenska dagen samt till den av Gillet årligen arrangerade VIP-dagen, år 2018 besöktes garnisonen i Dragsvik, Frontmuseet i Lappvik och IRMA-bunkern i Harparskog. Sponsorskölden är det synliga tecknet på medlemskap i detta celebra sällskap. Den är ett hantverk i solid ek med formen av ett torn som symboliserar försvarsmakten. Skölden pryds av ett Siikajokikors och av en silverplakett med sponsorns namn. För varje årligt sponsorbidrag får sköldinnehavaren dessutom en årsplakett i silver att fästa på skölden, tills skölden är full. Då erhåller man en ny sköld. Minimiårsavgift för privatpersoners medlemskap i Sponsorklubben är 100 €, många erlägger en större summa och för företag och institutioner är avgiften 350 – 850 €. Sponsorklubben leds av Carl-Johan Numelin, tfn 0400 489 020, e-post cj.numelin@kolumbus.fi, per post Brasasvägen 223, 06750 Tolkis. Kontakta honom om ni önskar komma med i Sponsorklubben och få namnet med på Sponsorlistan här invid. Sponsoravgiften inbetalas på konto FI 97 4055 4350 0040 63, ”Gillet, Sponsorklubben”.

Karelenresa 2020 Välkommen med på Nylands Brigads Gilles Karelenresa 12-14.6 2020 Program: Fredag 12.6 kl 7.00

Start från Helsingfors vid Kiasma - Borgå - Lovisa - gränsövergång vid Vaalimaa - lunch i Viborg - Sommee-Porlammi - Karhula - Marjapellonmäki - Summa - Kamenka - inkvartering Terijoki hotel Repinskaya, middag

Lördag 13.6

Frukost - Valkeasaari - Kuuterselkä - SiiranmäkiÄyräpää-Vuosalmi - inkvartering Viborg hotel Victoria, middag

Söndag 14.6

Frukost - Tali - Portinhoikka - Ihantala - lunch Viborg Runda tornet - Tienhaara

Utöver ovannämnda program kommer vår militärguide, maj i.a. Caj Holmberg att berätta om bl.a. Viborgs historia, genombrottet i Valkeasaari 9-10.6.1944, Viborg 20.6.1944 Resebyrån JaPi-Matkat Oy står liksom tidigare år för researrangemangen. Priset för resan är 395,00 €/person i två personers rum om minst 40 deltagare. I priset ingår bussresan, hotell och de i programmet nämnda måltiderna samt gruppvisum. Den som har eget visum får 80 € rabatt. Tilläggsavgift för enkelrum 65 € (begränsad tillgång). Anmälningar till Hans-Erik Orrenius senast 29.3.2020, i första hand per e-post hans-erik.orrenius@pp.inet.fi eller alternativt per telefon 040 5524273.

Fanbäraren • 4/2019

Gillets sponsorer

1963

december 2019

Ahlskog Per-Erik Ahlström Marcus Aminoff Philip Andersson Krister Andersson Roger Antell Olle Antskog Kurt Baarman Håkan Björklund Kent Björkqvist Ben Isidor Björnberg Fredrik Blomberg Christer Blomberg Mats Blomqvist Leif Borgström Anders Borgström Christian Borgström Georg H Borgström Marcus H Brandt Stefan Broman Bo Brotherus Ilkka Bäckman Mikael Böckelman Sven-Erik Catani Peter Cavonius Christian Chapelle de la, Jan Colliander Lars W Creutz Henrik Creutz Johan Damsten Mikael Dannbäck Erik Didrichsen Jon Didrichsen Peter Ehrnrooth Albert Ehrnrooth Alexander Ehrnrooth Bernt Ehrnrooth Georg Ehrnrooth Magnus Ehrnrooth Paul Ekholm Jan-Mikael Eklund Jan Olof Engström Folke Enqvist Ove Enqvist Reinhold Eriksson Stig-Ole Eskelin Kaj-Kristian Estlander Peter Fazer Fredrik Fazer Joachim Federley Björn Flinck Joakim Forsblom Tom Forsell Erik Fältmarsch Jan Gardberg Anders Gardberg Martin Gref Carl-Gustaf Gripenberg Sebastian Grotenfelt Albert Grönblom Christina Grönholm Nils-Johan Grönqvist Stefan Gundersby Per Gustavson Stig Hagner John Hagström Clas Göran Halén Lars Hammarén Lars Hannén Harri Hartwall Erik Hartwall John Hedman Johan Hedman Lars Heinonen Lars Helkama Jukka Hertell Karl-Johan Hertsberg Patrik Hindrén Andreas Hjelt-Hansson Ulrike Holm Martti Holmberg Björn

Pedersöre Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Lovisa Stockholm, Sverige Borgå Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Borgå Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Lovisa Hausjärvi Raseborg Ingå Vanda Raseborg Raseborg Borgå Lovisa Lovisa Helsingfors Kyrkslätt Grankulla Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Kyrkslätt Helsingfors Esbo Raseborg Borgå Pargas Vanda Grankulla Lovisa Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Helsingfors Raseborg Esbo Esbo Esbo Helsingfors Helsingfors Ingå Esbo Sjundeå Hangö Helsingfors Lovisa Åbo Vanda Helsingfors Borgå Sibbo Sibbo Esbo Esbo Borgå Helsingfors Helsingfors Helsingfors Raseborg Borgå Grankulla Helsingfors

Holmberg Robert Holmén Kaj Homén Carl-Olaf Homén-Lindberg Susanne Illman Lars Immonen Peter Ittonen Hans Ivarsson Bernt Johansson Ray Kajander Rabbe Kalliomäki Yngve Karlsson Håkan Karlsson Kim Kindstedt Jan-Erik Knape Ernst von Knorring Jochum von Knorring Johan von Knorring Magnus von Konow Björn Krogell Kurt Krogius Jakob Kronvall Torolf Kullberg Kjell Kähkönen Karl-Johan Köhler Jarl Lang Sune Liesalho Markus Lilius Mikael Lilius Ragnar Liljekvist Patrik Liljestrand Tom Lindberg Ingmar Lindberg Kaj-Erik Lindblom Tom Lindell John Lindén Karl-Gustav Lindqvist Carl-Uno Lindroos Kleppestö Britt Lindström Caj-Gunnar Lindström Ingmar Lival-Lindström Stig Lundberg Henrik Lundmark Pekka Lundqvist Ragnar Lundström Henrik Lundström Thomas Luotonen Kai Lönnroth Anders Malmborg Stig Meinander Göran Meyer Lars Morelius Petri Naessén-Karlsson Kerstin Nordell Henrik Nordgren Magnus Norrgård Arndt Numelin Carl-Johan Nyberg Kim Nylander Mikaela Nyman Göran Nyman Håkan Nyman Sixten Nyqvist Fredrik Nystedt Roger Nystén Henrik Odrup Lars Orrenius Hans-Erik Pagels Max Palmberg Tom Paloheimo Martti Pettersson Kaj Planting Mikael Pokki Sami Ramsay Gretel Rautalahti Juha-Pentti Rautalahti Yrjö-Pekka Rehnberg Kenneth Rosendahl Kaj Rosenlew Carolus Rönnlund Kaj Saine Jari

Borgå Borgå Esbo Helsingfors Lovisa Esbo Helsingfors Romelanda, Sverige Borgå Raseborg Hallstahammar, Sverige Lovisa Sjundeå Borgå Raseborg Salo Helsingfors Helsingfors Valkeakoski Sibbo Tavastehus Lovisa Helsingfors Grankulla Grankulla Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Hangö Lovisa Helsingfors Esbo Sibbo Helsingfors Borgå Esbo Dilling , Norge Åbo Raseborg Helsingfors Raseborg Helsingfors Raseborg Grankulla Helsingfors Montpellier, Frankrike Sibbo Raseborg Helsingfors Mäntsälä Helsingfors Nyköping, Sverige Kyrkslätt Helsingfors Raseborg Borgå Helsingfors Borgå Helsingfors Esbo Helsingfors Lovisa Esbo Helsingfors Pälkäne Borgå Grankulla Helsingfors Loppis Esbo Grankulla Ylivieska Raseborg Raseborg Helsingfors Borgå Borgå Helsingfors Vasa Helsingfors

Salakari Tom Borgå Sandberg Kenneth Borgå Savander Magnus Helsingfors von Schantz Anna-Maria och Filip Vasa Schauman Jan-Henrik Helsingfors Selenius Lasse Helsingfors Sihvonen Dan Borgå Sittnikow Rabbe Helsingfors Sivén Christian Raseborg Sjöblom Ulf Raseborg Smeds Anders Lovisa Smeds Viking Borgå Stenberg Bertil Borgå Stenberg Stefan Grankulla Stendahl Stig Helsingfors Stjernberg Bjarne Borgå Stjernberg Peter Borgå Stockmann Karl Helsingfors Strandberg Stig Träskända Strandell Denis Hangö Sumelius Bjarne Helsingfors Sundberg Matti Helsingfors Sundbäck Henrik Borgå Sundman Christer Borgå Sundqvist Björn Borgå Swanljung Mikael Helsingfors Säfwenberg Björn Saltsjö-Duvnäs, Sverige Söderström Jan-Peter Helsingfors Taimitarha Paul Helsingfors Tallroth Kaj Helsingfors Taube Johan Raseborg Taucher Poppe Helsingfors Teir Henrik Helsingfors Thiel Harro S:t Karins Tuomolin Kim Borgå Ulinder Jan Lidingö, Sverige Wadstein William Helsingfors Wagermark Ove Stockholm, Sverige Wahlroos Björn Stockholm, Sverige Wallén Bengt Helsingfors Wallin Stefan Åbo von Walzel Caesar Djursholm, Sverige Waxlax Joakim Helsingfors von Wendt Gösta Kimitoön Westerholm Bengt Esbo Westerholm Bror Raseborg von Weymarn Tom Helsingfors Wiklund Henry Helsingfors Wikman Ragnar Åbo Wikström Patrik Helsingfors Wolff Carl Gustaf Raseborg Wolff Henrik Helsingfors Wrede Kenneth Helsingfors Wulff Johan Helsingfors Åkerstedt Robert Borgå Åström Magnus Sibbo Österlund Karl-Johan Helsingfors Östman Anders Helsingfors Företag & samfund Aktia Bank Abp Fiskars Abp Meriaura Oy Ok Varuboden-Osla Hlg Oy Forcit Ab Oy Karl Fazer Ab Roberts Coffee Ab Saab Finland Oy Svenska kulturfonden Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse Wide Skog Ab Kommuner Jakobstads stad Larsmo kommun Pedersöre kommun Raseborgs stad Vörå kommun

Fanbäraren • 4/2019

Delegationen Ordförande

1963 1963

Stig Gustavson

Lokalavdelningar Västnyland ordf. Gretel Ramsay Gamla Baggbyvägen 64 B, 10640 Dragsvik 040 540 8994 gretel.ramsay@tammet.fi

Helsingfors ordf. Markus Liesalho Fagerstensvägen 2 C 31, 00430 Helsingfors 0400 421 002 pielu@saunalahti.fi

Egentliga Finland ordf. Marcus Lepola Lövjärnet 4, 21600 Pargas 040 503 1758 mlepola@hotmail.com

Sverige

Norra och Södra Österbotten kontaktperson Rodney Strandvall Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad 0400 367 862 rodney.strandvall@upm.com

Östnyland ordf. Thorbjörn Sirén Kattfotsvägen 5-7 A, 06100 Borgå 0400 614 887 office@thsfinland.fi

Dragsvik Artillerister ordf. Risto Lindgren Museigatan 3 Bst. 2 , 10600 Ekenäs. 040 563 4322 kanoniar.spik@gmail.com

ordf. Björn Säfwenberg Fogdevägen 6, 131 50 Saltsjö-Duvnäs +46 70 622 28 47 bjorn.safwenberg@telia.com

Styrelsen Ordförande: Tom Asplund

050 553 5665 ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Viceordförande: Johan von Knorring 0400 149 142 johan@vonknorring.fi

Sekreterare: Kurt Stoor

0440 424 916 kurt.stoor@icloud.com

Medlemssekreterare Agneta Rehnberg 040 824 3380

medlemssekr@nylandsbrigadsgille.fi

Skattmästare: Karl-Johan Kähkönen

040 505 7000 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Helsingfors

Vice-Ordförande Kaj-Erik Lindberg

Medlemmar

Anders Adlercreutz Philip Aminoff Otto Andersson Leif Blomqvist Ilkka Brotherus Johan Creutz Bernt Ehrnrooth Paul Ehrnrooth Robin Elving Jan-Erik Enestam Jannica Fagerholm Maarit Feldt-Ranta Sture Fjäder Anders Gardberg Carl Haglund Filip Hamro-Drotz Hjallis Harkimo Christel Hartwall Eva-Lisa Heinrichs Tom Liljestrand Ragnar Lundqvist Carl-Johan Numelin Tom Simola Kurt Stoor Karl Gustav Storgårds Björn Säfwenberg Carita Wallgren-Lindholm Peter Östman

Esbo

Kyrkslätt Helsingfors Lovisa Raseborg Hausjärvi Lovisa Helsingfors Helsingfors Helsingfors Kimitoön Helsingfors Raseborg Helsingfors Esbo Helsingfors Grankulla Sibbo Sibbo Raseborg Lovisa Raseborg Borgå Kimitoön Raseborg Helsingfors Sverige Raseborg Larsmo

Medlemskap & kontaktuppgifter

Ledamot: Mika Niemi

0299 337 501 mika.niemi@mil.fi

Ledamot: Martin Grotenfelt 050 2145 martin@grotenfelt.fi

Ledamot: Rodney Strandvall

Vid frågor som gäller medlemskap och ändrade kontaktuppgifter, vänligen kontakta medlemssekreteraren: medlemssekr@nylandsbrigadsgille.fi

050 516 8122 rodney.strandvall@upm.com

Ledamot: Hans-Erik Orrenius

040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

facebook.com/nylbrgille twitter.com/NylBrGille www.nylandsbrigadsgille.fi

Uppdatera era adressuppgifter! I vårt adressregister har vi en mycket stor mängd medlemmar vars e-postadresser endera blivit föråldrade eller som annars inte fungerar. Om ni i tiderna anslöt er som Gille-medlem medan ni ännu använde er arbetsadress, har ni då tänkt på att den adressen inte längre är i bruk. Vi ber er korrigera adressen, genom att anmäla den nu aktiva och fungerande adressen, via blanketten som finns på Gillets webbsida http://nylandsbrigadsgille.fi/bli-medlem/.

Fanbäraren • 4/2019

1963

Fanbäraren • 4/2019

Militärt kunnande

Sammanhållning

Framåtanda

Nylands brigad Nylands brigad 10640 Dragsvik marinen.fi