n Nylan ds brigad - en del av Marine

Nr 1 - mars 2021 årgång 81 Rekrytskedet

Kommendörsbyte 31.12.2020 överräcktes Nylands brigads fana till den nya brigadkommendören Juha Kilpi vid Marinstaben i Åbo.

Fanbäraren 1/21

8 Från grundutbildningsperiod till rekrytskede Vi får bakgrunden till varför utbildningen av rekryter ser ut som den gör idag. Och hur kommer framtiden att se ut?

10 Livet som rekryt

Vi följer med två personer som ryckte in vid Nylands brigad i januari. Hur känns de första veckorna på brigaden?

18 Rekrytperioden ur föräldrarnas perspektiv Hur upplever hemmafronten den första tiden efter inryckningen? Vilka saker känns trygga och när önskar de mera?

22 Juha Vauhkonen - ny underrättelsechef Nylands brigads tidigare brigadkommendör Juha Vauhkonen tillträdde som ny underrättelsechef. Vi hör hans första tankar efter utnämningen.

Gretel Ramsay brinner för brigaden I en ny serie träffar vi Gillets eldsjälar. Först ut är Gretel Ramsay, som är ordförande för lokalavdelningen Västnyland.

4 Brigadkommendörens krönika 5 Ledare 6 Rekrytskedet i ett nötskal 8 Utvecklingen av rekrytskedet 10 Livet som rekryt 16 Krigsmannaeden 18 Föräldrar till en rekryt 20 Socialkuratorn som stöd 21 Rekrytstödsgruppen 22 Juha Vauhkonen

Redaktionsråd

Ansvarig utgivare

Ordförande

Chefredaktör

Kommodor Juha Kilpi

Medlemmar

Chefredaktör Jens Berg Kommendör Mika Immonen Kommendör Janne Sarpoma Kommendör Olli Rusanen Kommendör Tapani Linnamaa Kommendörkapten Mikko Rundelin Kommendör Mika Niemi Saara Sjöblom Hanna Tallberg Jägare Oscar Ström Jägare Emil Skantsi

Kommodor Juha Kilpi Jens Berg jens@montem.fi

Ekonom

Johan von Knorring

Korrektur & översättning Saara Sjöblom

Grafiker

Jägare Oscar Ström

Redaktör

Jägare Emil Skantsi

Pärmbild

Jägare Oscar Ström

24 Coronan och utbildningen 26 Beväringarna och kommunalvalet 27 Brigaden i sociala medier 28 80 år av Fanbäraren 30 Beväringsbloggen 31 Kallelse till vårmötet 32 Gillets ordförandes hälsning 33 Nya annonsmöjligheter 34 Gretel Ramsay 36 Liesalho premierad

Redaktionens adress

Fanbäraren Nylands brigad 10640 Dragsvik, Finland redaktion.fanbararen@gmail.com Tfn 0299 339 102

Tryckeri:

Ab Forsberg Rahkola Oy

Upplaga:

3000 exemplar, 4 nr/år & e-version ISSN 0358-1268 Fanbäraren Aktia FI97 4055 4350 0040• 3/2016 63

Brigadkommendörens krönika

Givande första tid i Nylands brigad

e första veckorna som brigadkommendör har varit både hektiska och samtidigt mycket intressanta. Betydande händelser har varit bl.a. rekryternas inryckning samt ed och försäkran.

Förutom dessa har brigadens grundövning varit den absoluta höjdpunkten under de här första veckorna. Övningen inleddes genom att utbilda förfarandet vid beredskapsalarm. Enheterna förflyttade sig till övningsområdet i Syndalen, där de grupperade sig för försvar och bivackerade. Genom den strids- och skjututbildning som ordnades under de kommande dagarna skapades förutsättningar för patrullens stridsskjutningar, i vilka förmågan att hantera vapen testades i praktiken. Skjutningen utfördes resultatinriktat och med betoning på korrekta utföranden. Under övningen kastades även skarp handgranat. Jägarnas verksamhet under skjutningarna var med tanke på utbildningsskedet på en god nivå. Mest gladde jag mig åt jägarnas ivriga och positiva attityd under hela övningen. Övningen var väl planerad och genomförd. Även om väderförhållandena växlade mellan bitande köld och regnväder höll jägarnas och chefernas verksamhet god nivå. De mål som uppställts för övningen uppnåddes. Jag tackar personalen för en väl genomförd övning. Vi har en god och positiv anda i brigaden, personalen är ungdomlig, professionell och motiverad. Jag anser det viktigt att det råder en öppen växelverkan i brigaden, och att man kan diskutera saker och ting, både det som är bra och det som inte är bra. Genom positiv attityd och inställning uppnår man de bästa resultaten. Ett gott exempel på detta är brigadens militärpoliser, vilkas beteende i passerkontrollpunkten vid huvudporten har varit exemplariskt. När det gäller växelverkan har beväringskommitténs möten varit ett utmärkt sätt att höra hur beväringarnas tjänstgöring i enheterna förlöper. Jag har deltagit i mötena, och särskilt nöjd har jag varit med att enheternas beväringsrepresentanter öppet har berättat om hur det går och kommit med goda förbättringsförslag. En till synes liten sak kan betyda mycket i beväringens vardag.

Fanbäraren • 1/2021

Som vi fått läsa i medierna under den senaste tiden håller coronaläget i Finland tyvärr på att försämras. I brigaden har man följt de anvisningar som getts av Huvudstaben och Marinstaben, och vi har i vår egen verksamhet på alla sätt försökt minimera eventuella smittkedjor. Läget har varit under kontroll och ett särskilt tack för detta riktas till Centret för militärmedicin, Dragsvik hälsostation. Tyvärr kommer coronaviruset att vara en del av allas vardag ännu ett tag. Vi fortsätter målmedvetet med åtgärderna tills viruset har fåtts under kontroll. Jag önskar alla läsare en god, frisk och säker väntan på våren.

Brigadkommendör Kommodor Juha Kilpi

Ledare

Tiden som rekryt skapar viktiga band - både för individen och för samhället

om rekryt lär man sig de grundläggande militära färdigheterna. Men frågan är om inte den viktigaste lärdomen är samarbetet med vilt främmande människor?

Först var stämningen tyst och avvaktande. Man sneglade på varandra och när något skulle göras försökte man kolla in vad de andra i stugan gjorde. De andra var först enbart efternamn. De talade på ett annorlunda sätt. De var fullständiga främlingar trots att du bodde med dem. De här erfarenheterna från den första tiden som rekryt kan säkert delas av många. Förutom att tiden innebär mycket nytt att lära sig så innebär tiden för många också det första riktiga mötet med det brokiga Finland och Svenskfinland. Du träffar kanske för första gången en människa från Jakobstad, Pargas, Sjundeå, Drumsö eller Pellinge. Förutom den gemensamma utbildningen handlar tiden som rekryt om att svetsas samman. Efternamnen blir förnamn, historier, bakgrund och gemensamma upplevelser. Den avvaktande tystnaden i stugan förbyts efter några dagar till frågor, berättelser, skratt och en känsla av ödesbrödraskap. En viktig del av sammansvetsningen handlar om att anamma ett gemensamt språk. Man kan lätt förringa militärslangen eller “dragsvikiskan” som ett pubertalt och marginellt fenomen. Men gemensamma erfarenheter kräver ett gemensamt och för alla parter “neutralt” språk. Som rekryt, eller som mulli, lär du dig att äta bata ur en mataback, att flyga lågt i dina pisiskrinnare och att vika dagatäcket i ojennus. Trots att det inte finns inskrivet som ett mål för inlärningen under grundutbildningen är det nya milispråket en avgörande faktor i den sociala dimensionen av anpassningen. Ur ett samhälleligt perspektiv är det naturligtvis viktigt att rekryterna lär sig de grundläggande färdigheterna i bland annat disciplin, säkerhet, noggrannhet och uthållighet. Men frågan är om inte mötet och samarbetet med vilt främmande människor är lika viktigt?

Polariseringen, tudelningen och livet i egna åsiktsbubblor har vuxit sig till ett verkligt hot mot vår säkerhet och stabilitet. När människor inte längre träffar eller samtalar med “de andra” uppstår parallella verkligheter. Att bo, umgås med och lära känna människor med totalt olika åsikter och bakgrund är en rikedom och kan förebygga klyftor. Försvarsmakten finns till för att bland annat i kristider trygga den interna säkerheten och funktionaliteten i vårt samhälle. Det få tänker på är att Försvarsmakten i sig också fungerar som en brobyggande institution som för samman olika bubblor. Tiden som rekryt skapar i bästa fall band som håller livet ut. Det skapas en livslång förståelse för hur andra människor tänker och lever.

Chefredaktör Jens Berg Fanbäraren • 1/2021

Bild: Henrik Miettinen

De mest centrala färdigheterna som lärs ut under rekrytskedet

fter rekrytskedet ska beväringarna ha grundläggande kunskaper i bland annat första hjälpen, närstrid och vapenhantering. Parallellt med de grundläggande kurserna stärks soldatens psykiska och fysiska förmågor.

Överlevnad

Grunderna i fotmarsch Bivackera i terrängförhållanden Fungera som närpostkarl Förberedelserna för mörkerverksamhet Röra sig lägesmässigt på stridsfältet

Skydd

Fungera i enkla skydds- eller postkarlsuppgifter samt som stridspar och del av en patrull i försvarsstrid Åtgärderna vid alarm (höjning av beredskapen) Grunderna i närstrid

Fanbäraren • 1/2021

Fysisk fostran

Under hela rekrytperioden pågår olika utbildningar i fysisk fostran Fokus ligger på olika typer av styrke- och uthållighetsträningar

Tagande av skydd

Målsättningen är att den som utbildas, efter avslutad kurs har de grundläggande färdigheterna att som enskild soldat skydda sig mot fiendens verksamhet (eld, spaning, informationskrigföring samt CBRN-vapen)

Vapen

Målsättningen är att den som utbildas, efter avslutad kurs kan använda grundstridsutrustningen (stormgevär, bandmina, splitterladdning, handgranat, lätt pansarskott, observationsutrustning)

Övning i soldatens psyke

Innehåller bland annat: övning i att konstatera funktionsförmågan, etiskt övervägande av användning av vapen, att känna igen och hantera stressymptom

Fanbäraren • 1/2021

Bild: Oscar Ström

Från grundutbildningsperiod till det nya rekrytskedet

pplägget av den grundläggande utbildningen för beväringar förändrades i och med att Utbildning 2020-programmet togs i bruk. Grundutbildningsperioden på åtta veckor fick ge vika för den nya utbildningsrytmen där rekrytskedet omfattar sex veckor. Den tidigare utbildningsreformen inträffade i mitten av 1990-talet då kontingentsystemet ändrade från tre kontingenter till två och man övergick från två tjänstgöringstider till tre. Huvudstaben äger planerings- och utvecklingsansvaret för rekrytskedet. Som en del av Utbildning 2020-programmet reviderades även rekrytskedet. Den nya strukturen bygger på temakurser som innehåller modulära övningsmoment. De här är avsedda att vara utbytbara inom respektive kursvecka, och kursveckorna är avsedda att kunna hållas i valfri ordning. Syftet med det här är att maximera resursanvändningen, främst med tanke på de stora truppförbanden inom armén. I det tidigare systemet hade chefen för grundenheten mera handlingsfrihet inom ramen för uppdragstaktik och ansvarade själv för tiden och resurserna han eller hon blev tilldelad. Nu är tanken att resurserna fördelas toppstyrt och mer specifikt för att maximera tidsanvändningen på truppförbandsnivå.

Fanbäraren • 1/2021

Tjänstgöringen inleds såsom tidigare med ett orienterande skede på två veckor, under vilket rekryterna vänjer sig med livet i det militära. Under dessa två veckor utförs även hälsoundersökningar samt fysiska och psykologiska tester. Rekryterna får grundläggande vapen- och skjututbildning för att kunna verka på skjutbanan, vilket första gången sker under utbildningsvecka tre. Efter det orienterande skedet övergår utbildningen till kursveckor med varierande teman. En kursvecka är indelad i tre skeden. På måndagen inleds kursen med ett orienterande skede under vilket rekryten introduceras i veckans tema och får en bild av vad han eller hon ska lära sig under veckan. Tisdagen, onsdagen och torsdagen är ”prime-time” utbildningsdagar, under

de här dagar utbildas det kritiska kunnande som hör till kursen. Fredagen innehåller resultutföranden och ett kursprov. Inlärningen under kursveckan konstateras med såväl praktiska prov som teoriprov. Strävan är att all utbildning så långt som möjligt hålls enligt konceptet omvänt klassrum. I detta koncept har eleven en aktiv roll och har möjlighet att bekanta sig med ämnet innan närundervisningen äger rum. Med hjälp av egna mobila enheter eller stugans pekplatta kan eleven skapa sig en uppfattning om ämnet med hjälp av t.ex. mikrofilmer och bildspel. Simulatorer används i så stor utsträckning som möjligt för att spara ammunition och tid. Under rekrytskedet handlar det om skyttesimulatorer inomhus samt stridssimulatorer i klass och terräng.

Urval till lämpliga tjänstgöringsuppgifter Urvalsprocessen har utvecklats mycket i och med Utbildning 2020-programmet. Rekryterna fyller numera i djuplodande basuppgifter över nätet före inryckningen. På basis av förhandsinformationen fördelas rekryterna till grundenheterna på ett ändamålsenligt sätt. Under de senaste två kontingenterna har svarsprocenten i Nylands brigad uppgått till 90%, vilket ska ses som tillfredsställande. Förhandsinformationen innehåller egna önskemål, information om uppgiftsspecifika förmågor eller restriktioner och en kartläggning av tidigare inhämtad kompetens som försvaret eventuellt kunde utnyttja. Detta verktyg ger en helt ny dimension i urvalsprocessen och eftersom informationen är ifylld elektroniskt så överförs den smidigt in i försvarets informationssystem. Under tjänstgöringen är urvalet tudelat så att under rekrytskedet görs urvalen till utbildningsgrensskedet medan tjänstgöringstiden och slutliga utbildningsval fastställs under utbildningsgrensskedet efter ungefär tio tjänstgöringsveckor.

Temakurser och progressiv inlärning Under rekrytskedet genomförs tre temakursveckor; överlevnad, skydd och tagande av skydd. Vapen- och skjututbildningen och programmet för funktionsförmåga är införlivat i alla kursveckor. Funktionsförmågan är indelad i fysisk, social, psykisk och etisk förmåga.

Erfarenheterna från de kontingenter som Nylands brigad utbildat enligt det nya konceptet är att om temakurserna arrangeras i en annan ordning än vad som beskrivs ovan så blir det utmanande att hålla i den röda tråden. Förhandskraven inför kursen Tagande av skydd har berättigat ansetts vara högre än inför överlevnadskursen. Med detta vill jag framföra att det nya systemet inte är friktionsfritt, eftersom det kan anses vara mer ändamålsenligt att ge en uppgift åt grundenhetens chef som helhet över tid med uppdragstaktik. Detta reflekterar till en begränsad handlingsfrihet som nämndes tidigare.

Den digitala framtiden Den simulatorstödda utbildningen har kommit för att stanna, och det handlar inte enbart om kompletterande metoder inom vapen- och skjututbildning. Simulatorstödd identifieringsutbildning, körsimulatorer för såväl fordon som båt är realiteter som dagens beväring får erfara. Kursmaterialets tillgänglighet förbättras eftersom det produceras centrerat och bevaras digitalt. Den för tillfället ständiga utmaningen är att hänga med i producerandet av kursmaterial för olika vapenslagskurser som sker efter rekrytskedet och framförallt att få detta material översatt till svenska. Eftersom vi dessutom primärt bekämpar smittspridning för tillfället så känns det som att vi får godkänna att saker läggs på hyllan för en tid. Det nya skjutprogrammet för infanteriet kommer att träda i kraft i början av 2022 och Nylands brigad kommer att testa detta program under senare halvan av 2021. Urvalsprocessen vidareutvecklas hela tiden, ett nytt psykologiskt test kommer att stå till förfogande inom några år, och preliminära planer för ett eventuellt urvalsveckoslut innan inledandet av själva tjänstgöringen kan vara ett faktum inom kort. Detta skulle underlätta processen med att inte inleda tjänstgöringen för dem som av orsak eller annan inte kan göra det. Samtidigt skulle det korrigera den nu för tillfället lite förvrängda procenten beväringar som avbryter sin tjänstgöring, eftersom största delen av dem som avbryter tjänstgöringen gör det under de två första tjänstgöringsveckorna.

Avdelningsofficer, premiärlöjtnant Joakim Borgar

Fanbäraren Fanbäraren• 4/2020 • 1/2021

Livet som

Rekryt Vi följde två rekryter i spåren

den här artikeln följer vi två beväringar under deras rekrytskede. Allt i militären är nytt för rekryterna, dagarna är hektiska och de måste lära sig mycket på en kort tid. Beväringarna kommer att få utbildning i allt från sängbäddning till överlevnad.

Frans Grönlund Hemort:

Åbo

Enhet:

Första kustjägarkompaniet

Hobbyer

Fotboll

Jessica Nyberg

Fanbäraren • 1/2021

Hemort:

Jakobstad

Enhet:

Pionjärkompaniet

Hobbyer

Musik och scouterna

Vecka 1 - Anpassningen För rekryterna handlar första veckan av rekrytskedet om att anpassa sig till militären. Det finns en hel del praktiska detaljer som ska tas om hand innan den egentliga stridsutbildningen kan inledas. Före inryckningsdagen har de flesta av rekryterna hört en hel del om hur det är att rycka in. Det är ändå svårt att på förhand veta exakt vad som väntar innanför Nylands brigads portar. - Jag var ett stort frågetecken när jag ryckte in. Jag hade hört en del av kompisarna och farsan om hurdant det är i militären, men det visade sig att jag egentligen inte visste hurdant det är här. Mina vänner hade också berättat för mig att när man väl ryckt in förstår man att man inte visste någonting på förhand, berättar rekryt Frans Grönlund. På inryckningsdagen blir rekryterna ledda till sina respektive enheter där de kommer att tjänstgöra under hela rekrytskedet. Vid enheten kvitterar rekryterna ut tjänsteuniform, övriga kläder, ryggsäck och sängkläder innan de blir visade till sina stugor. Beväringscheferna utbildar rekryterna i hur man bäddar sängen och ordnar utrustningen i skåpet. Under den första veckan utkvitteras resten av utrustningen som rekryterna kommer att behöva under sin tjänstgöringstid. Varenda rekryt måste även genomgå en hälsogranskning för att säkerställa att han eller hon är i skick att inleda fysiskt ansträngande utbildning. De får också fästing- och stelkrampsvaccin.

Rekryterna har flera lektioner under den första veckan. Lektionerna innehåller information om många olika saker som är viktiga att veta som beväring. - Vi har haft många lektioner som handlat om allt från försvarspolitik till vapensäkerhet och Försvarsmaktens olika uppgifter, berättar rekryt Jessica Nyberg. I början av rekrytskedet betonas den inre ordningen i enheterna. Med inre ordning menas det militära beteendet och renheten inomhus. I det ingår att hälsa och tilltala personer med högre militärgrad, städa stugorna, bära utrustningen, bädda sängen och ordna skåpet på rätt sätt. - Jag förväntade mig att första veckan skulle vara tuff och att det skulle finnas så mycket att lära sig att man inte skulle komma ihåg allt. Veckan var ändå tuff på ett annat sätt än jag förväntat mig. Det som jag tycker att har varit tyngst hittills är när vi under till exempel städgranskningarna varit tvungna att stå långa tider utan att röra på oss eller visa några känslor alls medan förmännen granskade oss. Jag har aldrig varit bra på att ta emot kritik, så det har varit en utmaning för mig, berättar rekryt Nyberg. - Det tyngsta för mig har kanske varit väntandet. Ibland känns det tungt att vänta på någonting och det kan kännas onödigt. Man har redan kommit in i rutinen ganska bra och det känns redan som om man varit här i en månad, berättar rekryt Grönlund. Kontingent 1/21 ryckte in i början av januari.

Fanbäraren • 1/2021

I slutet av den andra veckan lär sig rekryterna att använda stormgevär.

Vecka 2 - Skjutövning Andra veckan av rekrytskedet fortsätter i samma anda som första veckan. Rekryterna har fortsättningsvis en hel del lektioner, men efter att hälsogranskningen är gjord kan den fysiska delen av utbildningen påbörjas. För rekryterna är den andra veckan ändå lugnare än den första. - Första veckan var fylld med program från morgon till kväll. Den var intensiv och några dagar hann vi bara ha en halvtimmes kvällsfritid. Den andra veckan kändes slappare fastän dagarna var fyllda med program, vi fick också kvällsfritid i tid, berättar rekryt Nyberg. Rekryterna torrövar liggande, knästående och stående skjutställningar inför den första skjutbanedagen. De lär sig även att ta isär, putsa och sätta ihop ett stormgevär. Det är viktigt att hålla vapnen rena och oljade för att förebygga rost och störningar. Rekryt Grönlund tillbringade hälften av andra veckan i sjukstugan: - Vi blev vaccinerade på tisdag och efter det hade jag feber i ungefär ett dygn. Jag och några andra beväringar som också fått feber tillbringade halva veckan i isolering medan vi väntade på resultatet av coronavirustestet. När resultatet kom på fredagen var det som tur negativt.

Fanbäraren • 1/2021

Pionjärkompaniet påbörjar sin permission på fredag. Under kontingent 1/2021 rekrytskede har varenda enhet en vecka permission. Syftet med att ha färre men längre permissioner är att minimera risken för att coronaviruset ska spridas till brigaden. En stor del av beväringarna föredrar de längre permissionerna framom de traditionella veckoslutspermissionerna. - Jag tycker systemet med de långa permissionerna är bra, åtminstone för oss som bor långt borta från brigaden. Ifall min permission bara varit en helg lång skulle den inte ha känts som någonting; jag skulle ha hunnit ta det lugnt i ett dygn och redan på söndagsmorgonen börja förbereda mig på att åka tillbaka, berättar rekryt Nyberg. I slutet av andra veckan skjuter rekryterna i första kustjägarkompaniet stormgevär för första gången. Dagen då rekryterna åker till skjutbanan är kall, cirka -17 grader. - Det var kul att skjuta, men väldigt kallt. Det var lite spännande eftersom jag inte skjutit ett riktigt vapen förut. Rekylen kändes mindre än jag förväntat mig, jag kramade vapnet hårt så det sparkade inte så mycket, berättar rekryt Grönlund.

I år kunde vissa enheter använda sig av skidor som fortskaffningsmedel under den första övernattningen.

Vecka 3 - Skogen För första kustjägarkompaniets rekryter börjar tredje veckan med den så kallade “första övernattningen”. Under de två dagarna som rekryterna tillbringar i skogen lär de sig i praktiken hur stridsövningar fungerar. - När vi kom fram till lägerplatsen fick vi vänta en tid så vi hade tid att byta kläder. Sedan delades vi in i grupper och mellan en timme långa programpunkter. Vi lärde oss hur man sätter upp ett halvplutonstält och maskerar det. Vi lärde oss även hur man eldar i kaminen och hur man hugger ved och gör mindre trästickor för att underlätta tändningen av brasan, berättar rekryt Nyberg. Efter att hälften av övningens aktiviteter är utförda äter rekryterna middag. På stridsövningar tas lufthot i akt, vilket innebär att övningens deltagare är i luftskydd alltid när det är möjligt. Det gäller även under måltiderna. Beväringarna köar till maten så att det aldrig är mer än två personer under samma träd. Samma gäller medan de äter. Under natten får rekryterna prova på att vara “närpost”. Närpostens uppgift är att vaka, patrullera runt tältet och fylla ved i kaminen med jämna mellanrum så att temperaturen i tältet hålls jämn. Det är viktigt att kaminen hålls varm hela

natten så att kläderna torkar och tältkamraterna kan sova; speciellt när det är kallt. Närposten byts med jämna mellanrum under natten så att alla i tältet hinner vila. - Det kändes mycket annorlunda än att tälta på egen hand, speciellt på grund av ljud- och ljusdisciplinen, berättar Nyberg. Ljud- och ljusdisciplin innebär att man inte får använda ficklampa eller föra onödigt mycket ljud. På natten, när det är mörkt och tyst, syns skenet från en ficklampa på långt håll och ljud kan färdas långa vägar, vilket i en stridssituation kan avslöja tältens position. Följande dag gick rekryterna till skjutbanan. - Vi sköt 40 skott, vilket var mer än första gången vi sköt. Vi fick även prova på att skjuta knästående den här gången, berättar rekryt Grönlund. Övningens sista utmaning är att gå en marsch på cirka tio kilometer tillbaka till brigaden. När rekryterna kommer tillbaka till enheterna får de putsa stormgevären och vårda material. Efter att allt är färdigt får rekryterna duscha och vila. Det har varit ett stressigt dygn för alla.

Fanbäraren • 1/2021

Vecka 4 - Uppbrottet På rekrytskedets fjärde vecka blev rekryt Nyberg tvungen att avbryta sin tjänstgöring: - Jag avbröt min tjänstgöring på grund av ett par orsaker. Jag kände att det blev för tungt fysiskt, helt enkelt. Men jag ser mig ändå inte som svag för att jag inte klarade det fysiska, och ingen annan borde heller ses som svag för det. Såklart så skulle jag ha kunnat pressa igenom på något sätt, men min motivation för det minskade. Man blir starkare i militären, men det blev ett lite för stort steg på en gång för att jag skulle orka med det. Rekryt Nyberg berättar att hennes motivation sjönk under den första övernattningen i kölden och den våta snön. Att övernatta och vistas i skogen på stridsövningar är på många sätt annorlunda än camping och vandring i det civila. Stridsövningarna är ansträngande både fysiskt och psykiskt. Det är ofta bråttom och beväringarna måste ständigt bära på stormgevär, stridsväst och hjälm utanför tältet. Ibland hinner de bara sova i några timmar eftersom postställena och kaminen behöver vara bemannade hela natten. - Jag pratade med många människor innan jag slutligen beslöt mig för att avbryta min tjänstgöring. På samma sätt som det var ett stort beslut att rycka in var det ett stort beslut att åka hem. Även om Nyberg valde att avbryta sin tjänstgöring har hon inte slopat möjligheten att återvända till Nylands brigad: - Mittiallt söker jag igen något år, jag har inte stängt dörren helt. Jag har ett nytt perspektiv på militärtjänstgöring, värnplikten i Finland och vårt försvar i allmänhet. Jag lärde mig varför vi har ett försvar och varför vi måste upprätthålla det, berättar Nyberg efter att ha återvänt till det civila.

Vecka 5 - Eden Första kustjägarkompaniet gick på permission i mitten av rekrytskedets fjärde vecka. Det var meningen att de skulle återvända följande onsdag, några dagar före krigsmannaedgången, men så blev det inte. På grund av risken för att en del av beväringarna kunnat bli exponerade för coronaviruset på vägen till brigaden, fick de sitta hemma i isolering. Enhetens rekryter kunde alltså inte delta i krigsmannaedgången samtidigt som de andra enheterna, så ett till edgångstillfälle ordnades skilt för dem.

Fanbäraren • 1/2021

På grund av coronaviruspandemin avlades faneden vid två olika tillfällen.

- Vi var i karantän då den egentliga faneden hölls, så vi hade vår egen faned då vi kom tillbaka till brigaden. Det var helt okej, inget speciellt, det var inte så farligt att stå i lepo. Man kände nog stolthet över att vara finländare, berättar jägare Grönlund. På faneden blir rekryterna befordrade till jägare, vilket innebär att de fått samma grundutbildning som alla finländska beväringar får. De är nu redo att bli vidareutbildade i vapenslaget som de valts till. Jägare Grönlunds vapenslag blir kustjägare och han flyttar från första kustjägarkompaniet till underofficersskolan. - Rekrytskedet var fullt av nya saker och nya människor. Man blev ganska trött ibland, men tiden gick fort. Man han knappt ens tänka, det bara rullade på, berättar jägare Grönlund efter krigsmannaeden.

Redaktör Emil Skantsi Bilder Henrik Miettinen

Fanbäraren • 1/2021

Bild: Henrik Miettinen

Från vapengrepp till allvar – krigsmannaed och krigsmannaförsäkran en röd tråd i vår verksamhet

u har också kontingent 1/21 avlagt sin krigsmannaed eller avgett sin krigsmannaförsäkran. Under undantagsförhållanden, men i strålande solsken båda gångerna.

Jag ställde några frågor om tillfället till beväringar från kontingent 2/20 och 1/21*, bl.a. ”Vad minns du från din ed eller försäkran?” Svaren var rätt lika, ”Inte så mycket, jag fokuserade på att inte göra bort mig”. Vikten av att inövade vapengrepp och huvudbonaden ska sitta rätt hade helt klart inte gått förbi. Svaren kunde väcka oro för att det väsentliga gått förbi, men oron är obefogad. Tonen ändrade snabbt ”Nu är det allvar på ett annat sätt. Vi har lovat försvara vårt land i alla lägen”. Vapengrepp och försvar betydde något helt annat då krigsmannaeden första gången avlades av jägarna fastlagstisdagen den 13 februari 1918, i Den Heliga Treenighetens kyrka i Liepaja, Lettland och under våra senaste krigsår 1939-45, men allvaret i uppgiften är fortfarande klart.

Fanbäraren • 1/2021

“Nu är det allvar på ett annat sätt. Vi har lovat försvara vårt land i alla lägen” Soldater i Finland har genom århundraden avlagt olika eder, inför den svenska kungen och inför det kejserliga Ryssland. I det självständiga Finland gavs den första förordningen om krigsmannaeden den 16 augusti 1918. Religionsfrihetslagen 1920 förde in den högtidliga försäkran vid sidan om krigsmannaeden, och dessa blev en fast del av värnplikten. Från år 2007 har samfundstillhörigheten inte mera styrt deltagandet. Ordalydelsen har i stort förblivit oförändrad, med undantag för små moderniseringar av språket. Idag lovar vi t.ex. att uppföra oss ”rakryggat” i stället för ”manligt”.

Har bevarat sin plats För den enskilda soldaten står krigsmannaeden och den högtidliga försäkran sida vid sida. Orden i eden, ”inför Gud den allsmäktige och allvetande”, lyfter fram tanken att makten är från Gud och ansvaret att fylla sin uppgift även då en förman inte ser. Samma plikttrogenhet förväntas självklart av alla soldater. Eden eller försäkran är inte juridiskt bindande, den juridiska grunden utgörs av värnpliktslagen och andra förordningar. Eden och försäkran är sammanfogande och formande dokument och handlingar, en röd tråd i vår verksamhet, som en betydande del av vår befolkning avlagt. Tiderna ändras, men eden och försäkran har bevarat sin plats. De väcker oss till det höga pris freden haft och kan ha. Vi får vara tacksamma att tjänstgöringen idag endast kräver vår tid och vår insats. Inga små uppoffringar de heller.

nytt måste förbinda sig till. Respekt och rättvisa i alla sammanhang, oberoende av personlig association eller tycke, är grunden för en fungerande trupp och samhället.

Nu när solen igen börjar värma är skillnaden mellan skugga och sol tydlig. Idag som förr kastar inre och yttre utmaningar sin skugga över vår tillvaro, och våra tankar faller ack, så lätt in i skuggan. Krigsmannaeden och den högtidliga försäkran kallar oss tillbaka ut i solen, för att låta oss inspireras och värmas av det goda och de höga mål de kallar oss till. För att låna brigadkommendörens ord åt kontingent 1/21 ” funderar på det ni avlagt och dess betydelse”. *Tack till jägarna Strang och Söderström (2/20) och Asp och Ahlskog (1/21).

Respekt och rättvisa Eden och försäkran definierar vårt förhållande till det land vi tjänar. Vi avlägger dem inte inför en envåldshärskare, utan landets ”lagliga överhöghet” och vi blir påminda om att, trots sina brister, är demokrati det bästa vi har för att sköta det gemensamma. Det är något varje generation på

Militärpastor Markus Weckström

Bild: Nylands brigad

Krigsmannaeden vid Nylands brigad år 1973.

Fanbäraren • 1/2021

Rekrytskedet och coronatiden ur hemmafrontens perspektiv

ekryt Carl Wasström är hemma på sin första, knappt en vecka långa permissionen och sitter i traktorn då Nylands brigads informatör och beväringsgrafiker svänger upp på gårdsplanen.

Rekryt Wasström, eller Calle som han kallas till vardags, har tjänstgjort ett par veckor och menar att den första tiden i Dragsvik gått enligt förväntningarna. - Det som jag hörde på förhand av bekanta var nog lite överdrivet, säger Calle skrattande. - Jag har nog klarat mig bra eftersom jag har bra kondition från tidigare, menar Calle. Calles föräldrar Johanna och Anders har inte under de senaste åren haft så mycket kontakt med brigaden. Anders tjänstgjorde själv i Dragsvik för dryga trettio år sedan, och Johanna har också haft familjemedlemmar som tjänstgjort. - Men mycket har ändrat sedan dess, så inte kan vi säga att vi känt till hur det fungerar nuförtiden. Vi läste lite i Beväringsinfon som kom hem med posten, den är mycket informativ, så där kunde vi bekanta oss med vad som väntade Calle. Att Calle rycker in under pågående coronapandemi ser de nästan enbart som något positivt. - Man missar ingenting i det civila när nästan allting inhiberats. Vi har inte funderat på att det på nåt sätt heller skulle vara större risk för att det skulle spridas i militären, när man nu följt med utvecklingen. Det har nästan skötts bäst i militären så vi tycker nog det känns tryggt, säger Johanna och Anders. Calle, som till vardags spelar handboll, tycker är det enda negativa med coronan är att träningsledigheterna är indragna för tillfället. - Jag har många kompisar som ryckte in samtidigt och som är på samma kompani, så vi hänger mycket tillsammans. Eftersom jag bor i Raseborg skulle jag också ha kunnat ha nytta av kvällspermissionerna, vilket nu inte är möjligt, menar Calle.

Fanbäraren • 1/2021

Bilder: Oscar Ström Carl Wasström ryckte in vid Nylands brigad i januari. - Men å andra sidan är de som bor längre bort säkert nöjda med det här systemet att vara längre inne och sen ha längre permission än bara ett veckoslut så man hinner hem ordentligt, fyller Anders i. Johanna och Anders skulle förstås gärna besöka brigaden, vilket för tillfället inte är möjligt. De anhörigas dag, som vanligtvis arrangeras första söndagen efter inryckningen, har inte kunnat arrangeras pga. coronaläget.

- Visst skulle vara roligt att besöka sin gamla enhet och äta munk på Soldathemmet. Men inte är det hela världen, konstaterar Anders. - Sen finns det sociala medier, via vilka man kan följa med vad som händer på brigaden, vilket är bra, konstaterar Johanna. På grund av rådande omständigheter är det tyvärr inte möjligt för anhöriga att följa med krigsmannaeden och -försäkran på plats i Dragsvik. Nylands brigad har även denna kontingent ett samarbete med Svenska Yle, så att tillställningen direktsänds och alla kan följa med den hemma från soffan. - På ett sätt är det ju bättre att kunna följa med via rutan, och då har man kanske bättre chans att se Calle. Om det annars skulle vara mycket folk och man inte står längst fram kan det hända att det skulle vara svårt att se något. Och nu när sändningen sparas så kan man ju spola tillbaka och kolla på nytt, säger Anders och Johanna.

- Upplevelsen är ju inte densamma, men det finns nog fördelar med det här också, menar Anders. - Eftersom Calle har önskemålet att få tjänstgöra som chaufför (347 dygn) så kanske vi har möjlighet att komma på besök senare, säger Johanna. Anders tillägger att han tycker att tiden i militären är mycket nyttig. - Man lär känna mycket olika sorters folk, märker att det finns olika sorters människor och alla ska man samarbeta med. Jag har nog uppmanat de jag träffat som ska rycka in att vara ett år och ta ut så mycket som möjligt av tiden, säger Anders.

Informatör Hanna Tallberg

Anders och Johanna Wasström har saknat ett fysiskt besök på brigaden, men de upplever att de fått mycket information via sociala medier.

Fanbäraren • 4/2020 Fanbäraren •• 1/2021 4/2020 Fanbäraren

19 19 19

Bilder: Oscar Ström

Socialkuratorn erbjuder stöd för beväringarna

nligt Finlands värnpliktslag har beväringen rätt till sakkunnig hjälp i ärenden som gäller social trygghet. Därför har alla finländska truppförband en socialkurator.

- Utgångsläget för Nylands brigads socialkuratorsarbete är att producera kvalitativa socialarbetartjänster för att stöda beväringarnas prestationer utgående från individens sociala och psykiska förmåga. Målsättningen med socialkuratorns personalarbete är främst att främja och utveckla personalens välbefinnande i arbetet samt att förebygga uppkomsten av psykiska samt sociala problem. Kort och koncist är min uppgift att stöda truppförbandets funktionsförmåga, berättar Nylands brigads socialkurator Jonas Streng. Strengs primära uppgift är mottagningsarbete. Det innebär att han vägleder beväringar som kommer till honom med diverse bekymmer. I första hand handskas socialkuratorn med ärenden som berör: • • • •

Socialskydd eller sociala tjänster Studie-, karriär- eller arbetsmarknadsfrågor Bostadstödsärenden Andra personliga ärenden (t.ex. personliga relationer, penningärenden eller frågor som gäller koordinering av tjänstgöringen och det civila livet)

Streng fungerar även som beväringarnas patient- och olycksfallsombudsman. Vid krissituationer kan han erbjuda psykosocialt stöd. Han berättar att det inte finns några stora

Fanbäraren • 1/2021

skillnader mellan att jobba som socialkurator i militären och med motsvarande uppgifter i det civila: - Om man bortser från begreppet “militärt socialarbete” så är det inte så stor skillnad. Båda två går ut på att hjälpa andra. De vanligaste bekymren bland beväringarna är hur man ska orka tjänstgöra och problem i det civila. Streng stöder beväringar som kontaktar honom genom ett lösningsorienterat arbetssätt och motiverande samtal. - Arbetssättet går främst ut på att medvetet ägna uppmärksamhet åt klienternas förhoppningar och mål istället för att bara fokusera på deras bekymmer. Jag försöker erbjuda ett konstruktivt sätt att undvika de fallgropar som normalt uppstår när man bara fokuserar på problem och bekymmer, berättat Streng. Enligt Streng är den mest givande delen av hans uppgift att se den konkreta nyttan av arbetet han gör. Beväringarna har rätt till sakkunnig hjälp, och i en knepig situation kan man komma långt med bra vägledning.

Redaktör Emil Skantsi

Rekrytstödgruppen består av bland andra socialkurator Jonas Streng (till vänster), Max Krusberg (i mitten) och Erik Malmström (till höger).

I rekrytstödgruppen får rekryterna sina röster hörda

ekrytstödgruppen finns till för att främja beväringarnas trivsel, säkerhet och tjänstgöringsmiljö. Stödgruppen ordnas av Beväringskommittén och socialkuratorn.

Idén om en rekrytstödgrupp fick sin början för cirka fem år sedan efter ett samtal mellan Beväringskommitténs dåvarande ordförande och brigadens socialkurator Jonas Streng. Nylands brigad är tills vidare det enda truppförbandet i Finland med en likadan rekrytstödgrupp. - Rekrytstödgruppens syfte är att erbjuda stöd åt rekryterna, främja deras anpassning och välmående samt upprätthålla tjänstgöringssäkerheten. Nylands brigad är också intresserad av vad rekryterna tänker och vill förbättra sin verksamhet. Rekrytstödgruppen fungerar alltså även som forum för feedback och initiativ, berättar Streng. Under rekrytskedet ordnar rekrytstödgruppen ett antal möten. På möten deltar vanligtvis en rekrytrepresentant från varenda enhet, socialkuratorn, funktionärer från Beväringskommittén och en utsedd officer från bataljonen. Rekrytrepresentanternas uppgift på möten är att föra fram vad rekryterna vid enheterna tänker. Rekrytstödgruppsmötena börjar vanligtvis med en kort presentationsrunda av deltagarna, varefter det föregående mötet diskuteras. Efter det körs själva mötet igång under ledning av socialkuratorn och Beväringskommitténs ordförande.

- Socialkuratorn brukar börja med några ord, efter det ger han över ordet till mig. Rekrytrepresentanterna berättar i tur och ordning om allt som hänt vid enheterna sedan förra mötet och vad andra rekryter har tyckt om det. Efter att en rekrytrepresentant sagt sitt, brukar jag, socialkuratorn och personalen kommentera och svara på frågor. När alla rekrytrepresentanters ärenden är färdigt behandlade avslutas mötet, berättar Beväringskommitténs ordförande, undersergeant Erik Malmström. Frågorna som rekrytrepresentanterna tar upp på mötet har ofta att göra med regler, rutiner, mängden fritid och annat som innefattar rekryternas vardag. Ett protokoll skrivs för varenda möte och distribueras vidare till brigadens personal. Personalen kan sedan vid behov svara på frågor som blivit obesvarade under mötet. - Rekrytstödgruppen har varit bra för rekryterna. De har fått svar på frågor som de kanske inte skulle ha vågat ställa direkt till personalen eller beväringscheferna. Det är lättare för rekryter att prata med rekrytrepresentanterna, eftersom de är i samma ställning som de själva. När rekrytrepresentanterna fått svar på sina frågor har de kunnat föra informationen vidare till rekryterna vid enheterna, säger Malmström.

Redaktör Emil Skantsi Fanbäraren • 1/2021

Juha Vauhkonen är nöjd med den nya underrättelselagen

ylands brigads tidigare brigadkommendör Juha Vauhkonen tog vid årsskiftet över som Huvudstabens underrättelsechef. Den nya underrättelselagen har skapat bättre förutsättningar för verksamheten. De första resultaten beskriver han som uppmuntrande. Juha Vauhkonen har gjort en lång och mångsidig karriär inom Försvarsmakten. Efter att han år 1986 utexaminerades från Kadettskolan har han bland annat tjänstgjort som stabschef vid Marinen, avdelningschef vid Marinstaben, kommendör för Finlands krishanteringsstyrka i Afghanistan och kommendör för Nylands brigad. Från 2016 tjänstgjorde Vauhkonen som Finlands militärrepresentant i EU och Nato och från och med 1.1.2021 tog han över som Huvudstabens underrättelsechef. Juha Vauhkonen tillträdde den nya tjänsten under exceptionella förhållanden.

– Coronan har till en del haft samma inverkan som inom det övriga samhället. Vi har vidtagit åtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset och så har vi har strävat efter att säkerställa de funktioner som är kritiska för den egna verksamheten och kontinuiteten i alla beredskapssituationer.

Behövlig ny lag Efter flera år av parlamentariska diskussioner togs den nya underrättelselagen i bruk i juni 2019. Den nya lagen ger Skyddspolisen och Försvarsmaktens underrättelsetjänst större och bredare befogenheter att inhämta och använda information för att förebygga och skydda nationen från hot. Den del av den relativt färska lagen som ledde till mest debatt i offentligheten handlar om begränsningen av meddelandehemligheten när detta är nödvändigt ”för att inhämta information om militär verksamhet eller annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.” Juha Vauhkonen välkomnar uppgraderingen av underrättelselagen. – De nya befogenheterna har visat sig vara behövliga i praktiken och den nya lagen har förbättrat förutsättningarna för den militära underrättelsemyndigheten att inhämta information. Det här gäller också förmågan att bedriva underrättelseverksamhet i syfte att identifiera hot mot staten och reagera på dem.

Bilder: Försvarsmakten Juha Vauhkonen under Marinens samövning 2012. Foto: Nylands brigad.

Fanbäraren • 1/2021

Vauhkonen tillträder när den nya underrättelselagen ännu är relativt färsk. Han får inte i detalj gå in på hur uppbyggnaden av organisationen och implementeringen av lagen går till, men han kan avslöja att inledningen är lovande.

Ålder:

Född:

Helsingfors

Uppdrag vid Nylands

Kommendör för Vasa kustjägarbataljon, stabschef och

Brigad:

brigadkommendör (2011-2012)

Övriga uppdrag i Finland:

Avdelningschef vid Marinstaben, stabschef för Marinen Försvarsattaché i Prag och Bratislava, militärrepresentant i EU

Internationella uppdrag

Konteramiral

och Nato

Aktuell som

– Utgångspunkten är att detaljerade uppgifter om den militära underrättelseverksamheten, dess organisation och användning är sekretessbelagd information som tillhör den militära underrättelsemyndigheten. De första resultaten av de nya befogenheterna har dock varit uppmuntrande, och beslutsprocessen kring metoderna för underrättelseinhämtning ser ut att fungera som det planerades i lagstiftningsskedet.

Teknologi på gott och ont Bakgrunden till den nya underrättelselagen är det förändrade samhället som tar form i samband med den snabba teknologiska utvecklingen. I kölvattnet av digitaliseringen uppstår nya hotbilder. De så kallade cyberhoten kan bland annat gå ut på att hitta sårbara punkter för att komma åt personlig information eller att påverka nätförbindelser för att äventyra en hel verksamhet. Informationsteknologin skapar många nya möjligheter men den medför också många oönskade konsekvenser. –Det finns möjligheter på både gott och ont. Den nya teknologin kan förbättra verksamhetsförutsättningarna och kan möjliggöra underrättelseverksamhet i informationsnät. Men samtidigt kan den även utsätta oss för icke-önskade företeelser, som till exempel identitetsstölder. Är det i huvudsak cyberspecialister som nu är viktiga för er? –Försvarsmakten utvecklar systematiskt sitt cyberkunnande ur utgångspunkterna för försvaret, och i utvecklingen beaktas även möjligheterna att stödja andra myndigheter.

Ny chef för Huvudstabens underrättelsetjänst

Cyberuppgifterna inom Försvarsmakten är intressanta och kan erbjuda kunniga personer mångsidiga utmaningar också inom ramen för den nya lagen om militär underrättelseverksamhet. Vilka blir era viktigaste uppgifterna under 2021? –Den militära underrättelseverksamheten får årligen av försvarsministeriet de tyngdpunkter gällande föremålen för militär underrättelseinhämtning som beretts vid utrikes- och säkerhetspolitiska utskottets och republikens presidents gemensamma möte, och verksamheten sker inom ramen för dem.

Fina minnen från Nylands brigad Juha Vauhkonen tjänstgjorde tidigare i tre olika uppgifter vid Nylands brigad. År 2005 till 2007 ledde han Vasa kustjägarbataljon, år 2010-2011 var han stabschef och efter det brigadkommendör. –Jag har många fina minnen från alla tre uppgifterna. Allmänt kan man kanske konstatera att den tid jag tillbringade i brigaden präglades av en kraftig utvecklingsanda. Det var ett privilegium att få tjänstgöra så många år i ett fint truppförband med en särskilt god anda och en inspirerad och yrkesskicklig personal. En annan fin sak var också det, att beväringarna kom till brigaden från så många olika håll i landet. Hur ser du på framtiden för Nylands brigad? –Lysande!

Chefredaktör Jens Berg

Fanbäraren • 1/2021

Bild: Henrik Miettinen

Pandemin har ökat belastningen på utbildarna

OVID19- pandemin har påverkat hela samhället och därmed också Försvarsmakten. Vasa kustjägarbataljon har varit tvungen att göra vissa ändringar för att anpassa sig till de rådande omständigheterna. Trots det har bataljonen lyckats säkerställa truppernas prestationsnivå. –De restriktioner som COVID19- pandemin medfört har haft en stor inverkan på beväringsutbildningen i Vasa kustjägarbataljon. I och med arrangemangen för att öka tjänstgöringssäkerheten har utbildningsplanen för kontingent 1/21 gjorts om på brigadnivå, säger Olli Rusanen som är kommendör för Vasa kustjägarbataljon. Det här har medfört att bataljonsstabens och grundenheternas planerings- och förberedelsetid för olika utbildningstillfällen har minskat. –Samtidigt har vi varit tvungna att prioritera utbildningsinnehållet och bygga om bataljonens övningsstruktur för våren. Ur grundenheternas synvinkel har utbildarna belastats med en betydligt större mängd veckoslutsarbete än normalt, och under tiden beväringarna är på VMP-period planerar enheternas personal den kommande verksamheten, säger Rusanen.

Fanbäraren • 1/2021

Modeller har skapats Pandemin tvingade hela Försvarsmakten att snabbt ställa om allt från utbildningen och arbetstiderna till beväringarnas permissioner och gruppindelningar. Överlag har snabba Försvarsmaktens reaktionsförmåga fått mycket beröm och flera övriga sektorer i samhället valde att börja använda sig av Försvarsmaktens indelning i tre kohorter, där grupperna hölls isolerade från varandra. Coronaåret har som helhet gett många lärdomar. –Pandemin är en ny sak som inte har skett tidigare och har krävt vissa åtgärder. Nu finns det åtminstone någon form av modell till hur man eventuellt kunde hantera det ifall ett liknande virus skulle bryta ut i framtiden. Oberoende av restriktionerna och tidspressen klarar bataljonen av att ge planenlig utbildning åt beväringarna och således säkerställa en tillräcklig prestationsnivå för sina trupper, säger båtsman André Lindqvist.

Omständigheterna medför också övertid för bataljonens personal och belastar därför också utbildarna och deras anhöriga. –Utbildningen på enheterna har övergått till en cykel med fyra veckor utbildning och två veckor ledigt. Cykeln har medfört vissa bra saker, som att det finns mer tid för utbildning under de fyra veckorna beväringarna är vid brigaden, säger Rusanen. Han understryker ändå att tiden har medfört att tjänstgöringen kan vara tyngre för både personalen och beväringarna.

–I och med att grundenheternas utbildare har belastats med mer arbete, har de anställda varit tvungna att arbeta på övertid och veckoslut. Det kan inverka på deras hemförhållanden, speciellt om man tänker på dem som har familj och barn, säger kommendör Olli Rusanen.

Redaktör Emil Skantsi

EKOLOGISK GÅRD GÅRDSBUTIK LOVISA www.malmgard.fi Fanbäraren • 1/2021

Specialarrangemang vid kommunalvalet valbussen kör in på brigaden

ommunalvalet ordnas enligt nuvarande planer söndagen den 18 april. Förhandsröstningen pågår 7-13.4. De exceptionella förhållandena har skapat både oro och kreativitet. Undersergeant Malmström välkomnar brigadens arrangemang med en valbuss. Beväringsförbundet har uttryckt oro inför vårens kommunalval. Arrangemangen på grund av coronaviruspandemin medför sannolikt att många beväringar tjänstgör såväl under den tid som förhandsröstningen pågår som på själva valdagen. -För oss är det väldigt viktigt att man som beväring ska ha möjlighet att rösta, trots restriktionerna som gör att vi inte kan röra oss fritt och bli beviljade permissioner på samma sätt som i vanliga fall. Det här gör ju det svårt att ta sig till vallokalerna. För många av beväringarna är det dessutom första gången de har möjlighet att rösta, säger undersergeant Erik Malmström från Beväringskommittén vid Nylands brigad. Valstatistiken visar att unga överlag inte röstar så flitigt. Vid det senaste kommunalvalet år 2017 var valdeltagandet för röstberättigade 18-åringar 42,5 procent och för röstberättigade 20-åringar endast 33 procent. De här siffrorna ligger långt under medeltalet för samtliga röstberättigade som var 58,9 procent.

Valbussar på garnisionen Försvarsmakten har tagit Beväringsförbundets oro på allvar. Utifrån allmänna riktlinjer om att skapa möjligheter för alla beväringar att rösta har de enskilda brigaderna sedan fått i uppdrag att arrangera det praktiska. -På Nylands brigad kommer beväringarna att ha flera möjligheter att rösta. Vi kommer att ha en valbuss här på brigadområdet under förhandsröstningen. Vi gör det här i

Fanbäraren • 1/2021

samarbete med Raseborgs stad. Enligt våra planer kommer valbussen till garnisonen två gånger, säger Nylands brigads stabschef Mika Immonen. Det sannolika är att Försvarsmakten fortfarande jobbar enligt en indelning i kohorter i april. Det betyder att permissionerna är färre men längre för beväringarna. Även det här arrangemanget skapar möjligheter. -En tredjedel av beväringarna är på permission på själva valdagen, tillägger kommendör Immonen. Även om förhållandena i år är exceptionella så har Nylands brigad alltid sett till att det finns möjligheter för beväringarna att rösta. -I tidigare val har beväringarna haft möjlighet att rösta i biblioteket i Raseborg, men i år blir det alltså i valbussar, säger Immonen. Erik Malmström från Beväringskommittén är glad att brigaden ordnar den här möjligheten. -Möjligheten att rösta i en valbuss på brigadområdet låter som en väldigt bra idé i och med att det möjliggör att även de beväringar som under den perioden är en längre tid på brigaden får rösta. Valbussen är också en bra idé eftersom man då kunde rösta till exempel enhetsvis för att inte bryta mot några kohorteringsregler, säger Malmström.

Chefredaktör Jens Berg

Nylands brigad är aktiv i sociala medier och på webben

örutom att man i Fanbäraren kan läsa om aktualiteter från Nylands brigad finns det en hel del bild- och videomaterial i sociala medier och på webben. På den här sidan finns en sammanställning av vilka alla kanaler och sidor det lönar sig att följa för att ta del av materialet som produceras vid brigaden.

Webben Nylands brigads webbsida: www.merivoimat.fi/sv/nylands-brigad Fanbärarens webbsida: www.fanbararen.fi Gillets webbsida: www.nylandsbrigadsgille.fi

Sociala medier Nylands brigad producerar aktivt innehåll till sociala medier. På Twitter har brigaden ett eget konto, medan man på Facebook och Instagram uppdaterar på Marinens gemensamma konton. Via sociala medier kan du följa med övningsverksamhet, beväringarnas vardag, evenemang och mycket mer. Under 2021 finns ett nytt tema i form av en videoserie som heter ”En del av brigaden”, där olika personer och arbets- eller tjänstgöringsuppgifter från brigaden lyfts fram.

Twitter: @Nylandsbrigad

Facebook: Merivoimat - Finska Marinen The Finnish Navy

Instagram: @Navyfi

Fanbäraren • 1/2021

Bevärings

BLOGGEN Första dagen i Säkylä kändes som att man ryckte in igen för första gången. Att inte bara byta brigad, utan att också byta språk från svenska till finska skulle visa sig vara svårare än jag trott. Snabbt kom man ändå in i sina nya rutiner och fick nya bekantskaper från hela Finland. Vi har nämligen folk från Kajanalands brigad, Karelska brigaden och Suojelukomppanias egna beväringar. När man till sist vant sig vid situationen så började allt rulla på igen.

trötthet. Vi hade alla skavsår av skorna, sjuka fötter och var allmänt utmattade, men vapenslagsmärket i sig väger upp för allt. Under UOK-skedet hade vi också vissa krav vi var tvungna att uppfylla, både teoretiska och fysiska, för att bli befordrade i slutet av kursen. Kraven peppade en att hela tiden försöka sitt bästa, och en viktig sak jag lärde mig av kraven var att man aldrig ska ge upp. I slutet av kursen blev jag och resten av linjen alla befordrade till undersergeanter och for sedan på ett välförtjänt jullov.

Under U-skedet gick vi igenom alla grunder för skyddsmän, för att senare delas upp i två olika inriktningar; Raskaspelastajat och min inriktning - Suojelutiedustelijat. Som skyddsspanare lär vi oss bl.a. identifiera om CBRN (Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) ämnen har blivit använda på det område vi granskar.

Sedan januari har jag varit tillbaka på Pionjärkompaniet, Nylands brigad, och jag genomför för tillfället min chefsperiod. Hittills har det varit annorlunda att vara chef, men på ett bra sätt. Att få mera ansvar, att dra utbildningar och vara mer involverad i verksamheten på kompaniet är det man såg fram emot under UOK-skedet. Hittills har jag inte blivit besviken på min nya roll.

Höjdpunkterna för mig i Säkylä var gruppskjutningarna och vapenslagsmarschen under UOK1. Gruppskjutningarna tog en hel dag. Vi hade försvarsskjutningar, anfallsskjutningar och försvarsskjutningar i mörker. I mörkret när vi väntade på vår tur, och såg hur himlen lystes upp av ljuspistolsskott och ljusraketer, så kändes det nog litet som att man var med i en film. Direkt tillbaka på brigaden efter skjutningarna hade vi en knapp timme på oss att packa om väskorna före första gruppen blev ivägskickad på marsch. Vår grupp började gå i beckmörker klockan tre på natten. Vapenslagsmarschen var cirka femtio kilometer lång och tog i medeltal fjorton timmar för oss att gå. Vi hade diverse olika kontroller under marschen. Vattenöverskridning, att göra upp eld och att evakuera en skadad kamrat var några av de kontroller som stod ut i mängden. Marschen i sig kändes längre än den egentligen var. Känslan när vi kom fram var både glädje och

Fanbäraren • 1/2021

“Tahdon olla Suojelumies!”

Undersergeant Jenny Strandvall

Måndag 6.7.2020, dagen då jag och alla andra från kontingent 2/20 gick igenom porten och påbörjade vår tjänstgöring, var en fartfylld och unik dag fylld med mycket nytt. När jag tänker tillbaka på den dagen, lite över ett halvår senare, kommer jag speciellt bra ihåg ett par saker, varav en är första mötet med stabs- och signalkompaniets dejour som man skulle anmäla sig för när man hade anlänt till enheten. Det viktigaste jag kommer ihåg är mötet med stugkamraterna och förstås mötet med stugförmännen, som vår stuga råkade ha två av. Stugförmännen var två väldigt hjälpsamma gruppchefer och kom att bli våra guider in i det militära livet. Rekrytskedet gick väldigt snabbt eftersom vi gjorde nya saker varje dag. När U-skedet började hade jag valts till Ledningssystemlinjen och flyttade till Underofficersskolan. Det var väldigt spännande eftersom jag hade hört mycket “mulli-radio” om UOSK och för att man skulle in med nya människor i en ny stuga. U-skedet var väldigt intressant och givande och vi fick en grundlig och bra utbildning i vårt nya vapenslag.

Under U-skedet var vi också på grundövningen där vi bland annat fick kasta handgranat och skjuta med pansarskott, KES. I slutet av skedet fick vi veta vilka av oss som hade blivit valda till underofficerskursen och jag blev glad att se att mitt namn fanns med på den listan eftersom att jag ända från början av min tjänstgöring hade varit intresserad av ledarskapsutbildning. Utbildningen till underofficer som elev var väldigt mångsidig, givande och krävande. Vi lärde oss om bland annat engagerat ledarskap och hur man ska fungera som gruppchef. När UOK1 började lida mot sitt slut kom Beväringskommitténs ordförande och berättade att man nu sökte en efterträdare till honom då han snart skulle hemförlovas. Jag blev intresserad av att söka till uppgiften eftersom jag tyckte att den skulle passa mig bra och för att min pappa faktiskt hade tjänstgjort i Beväringskommittén och berättat hur bra han hade trivts med sin uppgift där. Så jag skickade in en ansökan och i början av UOK2 blev jag kallad på intervju till Beväringskommittén. Jag fick snart veta att jag hade blivit vald till ny ordförande och efter att vi 14.12.2020 blev befordrade till undersergeanter tog jag över posten 16.12. I nuläget fungerar jag som plutonchef för kommenderingsplutonen, som innehåller personer med specialuppgifter från både min kontingent och den nya kontingenten, dit bland annat både nya och gamla funktionärerna på Beväringskommittén och VKY (Virtuaalikoulutusympäristö) hör. Hittills har jag trivts väldigt bra både med min tjänstgöring och med mina uppgifter. Jag har inte en sekund ångrat att jag sökte till Beväringskommittén, och jag har svårt att tänka mig att något skulle kunna ändra på det!

Undersergeant Erik Malmström

Fanbäraren • 1/2021

Hänt på brigaden Grundövning i Syndalen

I februari hade Nylands brigad grundövning i Syndalen för de nya jägarna. Övningen ägde rum 17 25.2.2021, och ungefär 800 beväringar deltog. Brigadens olika enheter utförde övningen vid olika tillfällen. Grundövningens syfte var att utbilda de nya jägarna i överlevnad och krigsfärdigheter. Jägarna fick exempelvis kasta sin första handgranat, öva framryckning med skarp ammunition och skjuta med pansarskott (KES). Jägarna marscherade även till Mannerheimstatyn, vilket var lägrets avslutande övning.

Första gången på skidor för vissa Det har varit en ovanligt snöig vinter i Dragsvik, vilket betydde att beväringarna kunde ha skidutbildning. Beväringarna hade varierande mängder erfarenhet av skidåkning och för några var det första gången de stod på skidor. De fick öva grundfärdigheter vid brigaden och vissa enheter skidade även under grundövningslägret i Syndalen.

Fanbäraren • 1/2021

Kallellse till Gillets vårmöte 29.4.2021

Nylands Brigads Gille r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte torsdagen den 29 april kl. 18 via distansverktyget Zoom.

1963

Enligt lagen om temporär avvikelse från aktiebolagslagen, lagen om andelslag, föreningslagen och vissa andra sammanslutningslagar i syfte att begränsa spridningen av covid-19-epidemin kan föreningens styrelse tillåta deltagande i möte per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel även om ett sådant förfarande inte är tillåtet enligt stadgarna.

Stadgeenliga ärenden behandlas. Anmälan är obligatorisk för att få möteslänken. Anmälan via Gillets hemsida www.nylandsbrigad.fi Ifall det finns utmaningar för deltagande via Zoom finns det också möjlighet att ringa in till mötet, anmäl dig i normal ordning också för att få dessa instruktioner. Ifall det finns frågor gällande mötet kan man kontakta: ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Fanbäraren • 1/2021

1963

Ordförandes hälsning

Rekrytskedet – en inledning till det militära

etta nummer av Fanbäraren har rekrytskedet som tema. Det är en inkörsport till det militära för de beväringar som rycker in. Det är starten på din tid inom det militära, oberoende om den blir kort eller lång. Under det intensiva rekrytskedet lär man sig de grunder som man behöver under hela sin militärtjänstgöring, men även under tiden i reserven efter tjänstgöringen, och eventuellt får du även lärdomar som kan vara nyttiga i det civila. För dem som fullgjort sin tjänstgöring innehåller rekrytskedet förstås många roliga minnen. Eftersom tiden oftast förgyller dessa minnen ser man tillbaka på rekrytskedet som en rolig tid under tiden i Dragsvik. Speciellt när det gått 15 år sedan ens eget rekrytskede, eller g-perioden som den då hette. Jag själv minns hur man lärde känna sina tjänstgöringskamrater i rekrytstugan, samtidigt som man lärde sig nya saker om det militära i samband med en god fysisk träning. Min egen kondition steg enormt under det korta rekrytskedet och jag förbättrade mitt cooperresultat med ungefär en halv kilometer under den tiden, vilket är ett bevis på en fungerande fysisk fostran. Det handlade också om att lära sig hantera vapen och den militära utrustningen. För en ung man var det spännande att lära sig använda den då nya utrustningen som vi fick till vårt förfogande, men även intressant att lära sig använda den utrustning som använts av finska soldater i ett halvt sekel. Man fick även veta om de olika vapenslag och olika specialuppgifter som försvarsmakten hade att erbjuda under den korta militärtjänstgöringen, men även om möjligheter att fortsätta inom det militära. Många av de kunskaper som jag lärde mig under rekrytskedet har följt med mig genom livet. Bland annat vikten av fysisk träning kom ordentligt in i mitt liv under den tiden, men också eftersom jag blev en aktiv jägare efter tjänstgöringen har också vapenhantering och hur man behandlar vapen på ett säkert sätt blivit en viktig lärdom från det militära. Utöver detta så tror jag att de sociala färdigheterna utvecklas mest under denna tid, då man var tvungen att samarbeta med nya människor och man lärde sig att man måste kunna lita på vapenbröderna i poteron bredvid.

Fanbäraren • 1/2021

En av de viktigaste lärdomarna torde fortfarande vara att en god soldat är sund i både kropp och själ. Man måste ta hand om sin egna och truppens mentala hälsa för att vara i stridsdugligt skick. Detta är en viktig lärdom också i det civila – att ta hand om den mentala hälsan.

Gillets ordförande Christoffer Hällfors

1963

“Det är naturligt att vi vill synas i Fanbäraren”

rbetet med att utveckla Fanbäraren går vidare. I fjol skapades webbplatsen fanbararen.fi och det digitala tidningsarkivet. Nu breddas annonseringen för att skapa ett större mervärde både för läsare och för samarbetspartner.

När Fanbärarens nya webbplats lanserades i september i fjol skapades förutsättningarna för en heltäckande annonsmiljö. Nu når Fanbäraren sina läsare både i form av en tryckt tidskrift och som en digital plattform med såväl nyheter som ett digitalt tidningsarkiv.

Under de senaste åren har annonseringen enbart varit avsedd för brigadens direkta samarbetspartner. Men i och med det nya beslutet är det nu även möjligt för andra att nå Fanbärarens läsare, som bland annat består av Gillets medlemmar, brigadens personal och beväringarna.

Man kan säga att grunden nu är i skick och då är det gynnsamt att bygga vidare. Följande steg är en breddning av möjligheterna att annonsera i Fanbäraren.

Principbeslutet innebär de facto en återgång till det som gällde tidigare. När man synar Fanbärarens utgivning under 80 år hittar man rikligt med annonser som var riktade till beväringarna. De här annonserna var ofta humoristiska och kunde innehålla budskap som “Så´na smörgåsar tycker soldater om” och “Vanha vet nog”.

– Gillets styrelse vill göra Fanbäraren till en modern och attraktiv tidskrift med en växande läsekrets. Välgjorda annonser ökar läsvärdet och skapar samtidigt resurser för en ännu bättre Fanbäraren, säger delegationsordförande Stig Gustavson, som är en av de drivande krafterna bakom de senaste årens utveckling av Fanbäraren.

Resultat syns redan Den nya annonspolicyn syns redan i det här numret och på webbplatsen. Både gamla och nya samarbetspartner har nappat på de utvidgade möjligheterna till annonsering. –Såväl Nylands brigad som övriga enheter i finska Marinen använder ju dagligen Saabs produkter. Då är det ju naturligt att vi också vill synas i Fanbäraren, som är en mycket uppskattad tidning som läses noggrant såväl inom brigaden som bland försvarsintresserade både i Finland och i Sverige, säger Anders Gardberg som är Saabs landschef i Finland. –Nylands brigad har alltid stått oss nära. Genom att annonsera i Fanbäraren vill vi visa vårt stöd till brigaden och dess verksamhet. Samtidigt ser vi ett marknadsföringsvärde. Fanbäraren läses inte bara runt om i Svenskfinland, utan också i övriga Finland och i Norden. Med annonsen vill vi lyfta fram vår verksamhet, säger Henrik Creutz som är Malmgårds ägare. Intresserade annonsörer kan vara i direktkontakt med Fanbärarens redaktion för att diskutera skräddarsydda lösningar.

Chefredaktör Jens Berg Fanbäraren • 1/2021

1963

Bild: Oscar Ström

Gretel Ramsay brinner för att beväringarna ska trivas

retel Ramsay är ordförande för Gillets lokalavdelning Västnyland. Hon ser att avdelningen har en speciell roll tack vare den geografiska närheten till Nylands brigad. Verksamheten är synnerligen viktig för brigadens beväringar men hon bekymrar sig för återväxten i föreningen.

–Mitt första minne från Nylands brigad är ett vackert parkettgolv, dans och musikstycket An der schönen blauen Donau. Jag var 16 år och fick vara med på bal med mina föräldrar.

Det betyder att lokalavdelningen ofta sköter om till exempel Gillets uppvaktningar vid hjältegravarna i regionen. Det betyder också att avdelningen har en tät kontakt med brigaden och beväringarna.

Gretel Ramsay ärvde sitt intresse för Gillet och Nylands brigad. Hennes pappa Pehr Sommar var mycket aktiv i Gillet och engagemanget smittade av sig redan i unga år på Gretel.

–Jag tycker att det är både viktigt och givande att få träffa beväringarna och se dem i ögonen. Till exempel när vi delar ut stipendier i samband med “hemförlovningskaffet” blir det en stark interaktion. De ser att vi är där och att vi uppskattar det de gör - och de verkar i sin tur att uppskatta att vi är där och det vi gör.

Hon var först medlem i Gilets delegation i två repriser, det blev totalt 16 år. När hon för fem år sedan fick frågan om hon kunde tänka sig att bli ordförande för lokalavdelningen Västnyland tvekade hon inte. –Det här är ju en hederssak!

Avdelningen närmast brigaden Lokalavdelningen Västnyland fick sin nuvarande form 2012 när Caris Compagnie och Ekenäsavdelningen samlade sina krafter. Avdelningens geografiska närhet till Nylands brigad gör att uppdraget blir speciellt. –Man kan kanske säga att vår verksamhet är mycket speciell i jämförelse med de andra avdelningarna. Tack vare vårt läge blir vi ofta någon form av styrelsens och det centrala Gillets förlängda arm.

Fanbäraren • 1/2021

Lokalavdelningen Västnyland har också en central roll vid bland annat edgången och de öppna portarnas dag. Då finns Gretel och hennes kollegor på brigaden för att informera om Gillets verksamhet. –En annan speciell sak är traditionen att åka ut på båtutfärd med brigadens båtar. Att få uppleva hur skickliga de är på att framföra till exempel en Jehu eller en Jurmo är fantastiskt. Vi brukar bestämma ett resmål och så bjuder vi beväringarna och personalen på en bit mat när vi är framme. Senast besökte vi Vikingabyn i Rosala. Närheten till brigaden skapar också förutsättningar för att få intressanta gäster på deras årsmöten. Nu planerar man att den färske brigadkommendören Juha Kilpi ska besöka

1963

dem under årsmötet, som i år på grund av coronaviruspandemin undantagsvis ordnas på hösten. Lokalavdelningen Västnyland värnar också mycket om Kaptensbostället. Det finns en skild kommitté i avdelningen som jobbar med den historiskt värdefulla platsen. –Man kan kort och gott säga att det viktigaste för oss är att brigaden mår bra och att vi kan ge beväringarna det lilla extra.

Brigaden och orten är sammanvävda Gretel Ramsays band till Ekenäs knöts tidigt i livet. Pappan Pehr Sommar grundade företaget Tammet Oy på orten år 1946. Ramsay har från barnsben fått uppleva hur Ekenäs och brigaden lever i någon form av symbios. –Brigaden är naturligtvis en stor arbetsgivare på orten men jag sku säga att den mentala och psykologiska betydelsen för orten är större än den rent ekonomiska. Liksom många andra följde Ramsay med de dramatiska förändringarna i ombyggnaden och effektiviseringen av Försvarsmakten. I efterhand ser hon att det var mycket lyckligt att Nylands brigad blev en del av Marinen. –För det första var det ju oerhört viktigt för orten att Nylands brigad finns kvar och inte minst att den nu är en central del av Marinen. När man följer med hur bra brigaden klarar sig både i nationella tävlingar och i internationella övningar blir man ju bara så stolt. Och då känns det också som om Raseborg är en del av det. Ramsay understryker att brigaden har haft ytterst skickliga brigadkommendörer. Samarbetet med Arvi Tavaila fungerade utmärkt och nu ser hon med glädje på utnämningen av Juha Kilpi. –Att Kilpi har ett långt förflutet i Marinens ledning ser jag som en stor styrka. Med honom som brigadkommendör tänker jag att banden mellan brigaden och Marinen blir ännu starkare. Det blir ännu fler i hela Marinen som får upp ögonen för hur otroligt skickliga, språkkunniga och omtyckta våra beväringar och vår stampersonal är i till exempel internationella övningar.

Återväxten oroar Liksom de flesta föreningar i dag brottas lokalavdelningen Västnyland med en skev åldersfördelning bland sina cirka 340 medlemmar. –Utmaningen gäller hela Gillet. Hur kan vi få med fler yngre människor i vår verksamhet? Vi måste hitta sätt att locka med dem trots att de har det hektiskt med studier, jobb och familj. När jag ser till exempel på deltagarna i våra årsmöten börjar medelåldern vara hög, det här oroar mig. Gretel Ramsay ser med tillförsikt fram emot resultatet av det strategiarbete som Gillet nu har på gång. I det arbetet söker man de rätta medlen för att locka med fler unga. –Jag ser att det är viktigt att vi hela tiden har en dialog mellan styrelsen och lokalavdelningarna. När utmaningarna gäller alla, både centralt och lokalt, är det avgörande att vi fortsätter med de givande träffar vi brukar ha när vi alla möts för att dela erfarenheter och fundera ut lösningar. För Ramsay är det också en hjärtesak att få med fler kvinnor i Gillets verksamhet. –Ofta när jag representerar Gillet på brigaden kommer både kvinnliga beväringar och kvinnliga stamanställda fram och pratar med mig. Det finns någon form av solidaritet och när det blir allt fler kvinnliga beväringar är det också viktigt att det finns andra kvinnor där som någon form av förebild för dem. Vilken är din hälsning till dem som nu funderar på att komma med i Gillet? –Vår uppgift är att ge beväringarna det lilla extra så att de trivs på brigaden. Varje år bidrar vi med en relativt sett stor summa pengar. Det här sakerna, som till exempel ett gym eller datorer, minskar riskerna för att de avbryter sin tjänstgöring. Genom att komma med i Gillet bidrar du till att beväringarna blir extra motiverade. Och i slutändan är det här en gärning för hela landets försvar och för Finland. Det här är den första delen i en serie där Fanbäraren presenterar Gillets lokalavdelningar och möter eldsjälarna i verksamheten.

Chefredaktör Jens Berg Fanbäraren • 1/2021

Markus Liesalho premierad Ordföranden för Nylands Brigads Gille i Helsingfors, Markus Liesalho, har tilldelats Marinreservens förtjänstmedalj. Medaljen överräcktes av Marinreservens tidigare ordförande, Robin G. Elfving, i samband med den Finlandssvenska försvarsdagens planeringsmöte. Liesalho har, förutom sitt engagemang för Gillet i Helsingfors, aktivt bidragit till genomförandet av försvarsdagen sedan starten. Han är också Gillets representant i Marinreservens styrelse. Förtjänstmedaljen tilldelas för “föredömligt arbete för befrämjande av marinförsvarets frivilliga reservistverksamhets syften”. I sammanhanget kan nämnas att avsikten är att arrangera den Finlandssvenska försvarsdagen i januari 2022. I år måste evenemanget ställas in på grund av pandemin.

Gillets sponsorklubb Sponsorklubben består av personer och företag som utöver sin ordinarie medlemsavgift valt att även stöda Gillet med en sponsoravgift. Tack vare sponsorerna har Gillet kunnat förverkliga många ekonomiskt krävande projekt, vilka vi inte skulle ha kunna finansiera med Gillets vanliga medlemsavgifter eller andra tillgångar. Det senaste projektet är den omfattande GilleGymmet-investeringen, som i sin helhet finansierades av sponsorer och utomstående organisationer. På så sätt har Gillet kunna styra medlemsintäkterna till direkta stöd till beväringarna. Sponsorklubbens medlemmar får i gengäld en möjlighet att delta som inbjudna gästar även vid sådana tillställningar vid brigaden som inte är öppna för allmänheten, brigadens årsdagsfestligheter, mottagningen på Svenska dagen samt till den av Gillet årligen arrangerade VIP-dagen, år 2018 besöktes garnisonen i Dragsvik, Frontmuseet i Lappvik och IRMA-bunkern i Harparskog. Sponsorskölden är det synliga tecknet på medlemskap i detta celebra sällskap. Den är ett hantverk i solid ek med formen av ett torn som symboliserar försvarsmakten. Skölden pryds av ett Siikajokikors och av en silverplakett med sponsorns namn. För varje årligt sponsorbidrag får sköldinnehavaren dessutom en årsplakett i silver att fästa på skölden, tills skölden är full. Då erhåller man en ny sköld. Minimiårsavgift för privatpersoners medlemskap i Sponsorklubben är 100 €, många erlägger en större summa och för företag och institutioner är avgiften 350 – 850 €. leds av Otto Fanbäraren • 4/2019 36Sponsorklubben

Schauman, tfn 040 5590 042, e-post otto.schauman@gmail.com. Kontakta honom om ni önskar komma med i Sponsorklubben och få namnet med på Sponsorlistan här invid. Sponsoravgiften inbetalas på konto FI 97 4055 4350 0040 63, ”Gillet, Sponsorklubben”

Gillets sponsorer mars 2021

Ahlin Anders Ahlskog Per-Erik Ahlström Marcus Aminoff Philip Andersson Krister Andersson Roger Antskog Kurt Baarman Håkan Backman Corinna Backman Göran Björklund Kent Björkqvist Ben Isidor Björnberg Fredrik Blomberg Christer Blomberg Mats Blomqvist Leif Borgström Anders Borgström Christian Borgström Georg H Borgström Marcus H Brandt Stefan Broman Bo Brotherus Ilkka Bäckman Mikael Böckelman Sven-Erik Catani Peter Cavonius Christian Chapelle de la, Jan Colliander Lars W Creutz Henrik Creutz Johan Damstén Mikael Dannbäck Erik Didrichsen Jon Didrichsen Peter Ehrnrooth Albert Ehrnrooth Alexander Ehrnrooth Bernt Ehrnrooth Carl Magnus Ehrnrooth Georg Ehrnrooth Magnus Ehrnrooth Paul Ekholm Jan-Mikael Eklund Jan Olof Engström Folke Enqvist Ove Enqvist Reinhold Eriksson Stig-Ole Eskelin Kaj-Kristian Estlander Peter Fazer Fredrik Fazer Joachim Federley Björn Flinck Joakim Forsblom Tom Forsell Erik Fältmarsch Jan Gardberg Anders Gardberg Martin Gref Carl-Gustaf Gripenberg Sebastian Grotenfelt Albert Grönblom Christina Grönholm Nils-Johan Grönqvist Stefan Gundersby Per Gustavson Stig Hagner John Hagström Clas Göran Halén Lars Hammarén Lars Hannén Harri Hartwall Erik Hedman Johan Hedman Lars Heinonen Lars Heinrichs Eva-Lisa Helkama Jukka Hertell Karl Johan Hertsberg Patrik Hindrén Andreas

Boden, Sverige Pedersöre Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Stockholm, Sverige Borgå Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Borgå Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Lovisa Hausjärvi Raseborg Ingå Vanda Raseborg Raseborg Winchester, USA Lovisa Lovisa Helsingfors Kyrkslätt Grankulla Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Küsnacht, Schweiz Kyrkslätt Helsingfors Esbo Raseborg Borgå Pargas Vanda Grankulla Lovisa Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Helsingfors Raseborg Esbo Esbo Esbo Helsingfors Helsingfors Ingå Esbo Sjundeå Hangö Helsingfors Lovisa Åbo Vanda Helsingfors Borgå Sibbo Esbo Esbo Borgå Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Raseborg

Hjelt-Hansson Ulrike Holm Martti Holmberg Björn Holmberg Robert Holmén Kaj Homén Carl-Olaf Homén-Lindberg Susanne Illman Lars Immonen Peter Ittonen Hans Ivarsson Bernt Johansson Ray Kajander Rabbe Karlsson Håkan Karlsson Kim Kindstedt Jan-Erik Knape Ernst von Knorring Jochum von Knorring Johan von Knorring Magnus von Konow Björn Krogell Kurt Krogius Jakob Kronvall Torolf Kullberg Kjell Kähkönen Karl-Johan Köhler Jarl Lang Sune Liesalho Markus Lilius Mikael Lilius Ragnar Lilius Peter Liljekvist Patrik Liljestrand Tom Lindberg Ingmar Lindberg Kaj-Erik Lindblom Tom Lindell John Lindén Karl-Gustav Lindqvist Carl-Uno Lindroos Kleppestö Britt Lindström Caj-Gunnar Lindström Ingmar Lival-Lindström Stig Lundberg Henrik Lundmark Pekka Lundqvist Ragnar Lundström Henrik Lundström Thomas Luotonen Kai Långbacka Matias Lönnroth Anders Malmborg Stig Meyer Lars Morelius Petri Naessén-Karlsson Kerstin Nordell Henrik Nordgren Magnus Norrgård Arndt Numelin Carl-Johan Nyberg Kim Nylander Mikaela Nyman Håkan Nyman Sixten Nyqvist Fredrik Nystedt Roger Nystén Henrik Odrup Lars Orrenius Hans-Erik Pagels Max Palmberg Tom Paloheimo Martti Pettersson Kaj Planting Mikael Pokki Sami Ramsay Gretel Rautalahti Juha-Pentti Rautalahti Yrjö-Pekka Rehnberg Kenneth Rosendahl Kaj Rosenlew Carolus

Borgå Grankulla Helsingfors Borgå Borgå Esbo Helsingfors Lovisa Esbo Helsingfors Romelanda, Sverige Borgå Raseborg Lovisa Sjundeå Borgå Raseborg Salo Helsingfors Helsingfors Valkeakoski Sibbo Tavastehus Lovisa Helsingfors Grankulla Grankulla Raseborg Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Grankulla Lovisa Helsingfors Esbo Sibbo Helsingfors Borgå Esbo Dilling , Norge Åbo Raseborg Helsingfors Raseborg Helsingfors Raseborg Grankulla Helsingfors Montpellier, Frankrike Vörå Sibbo Raseborg Mäntsälä Helsingfors Nyköping, Sverige Kyrkslätt Helsingfors Raseborg Borgå Helsingfors Borgå Esbo Helsingfors Lovisa Esbo Helsingfors Pälkäne Borgå Grankulla Helsingfors Loppis Esbo Grankulla Ylivieska Raseborg Raseborg Helsingfors Borgå Borgå Helsingfors

1963

Rönnlund Kaj Vasa Saine Jari Helsingfors Salakari Tom Borgå Sandberg Kenneth Borgå Savander Magnus Helsingfors von Schantz Anna-Maria och Filip Vasa Schauman Jan-Henrik Helsingfors Selenius Lasse Helsingfors Sihvonen Dan Borgå Sittnikow Rabbe Helsingfors Sivén Christian Raseborg Sjöblom Ulf Raseborg Smeds Anders Lovisa Smeds Viking Borgå Stenberg Bertil Borgå Stenberg Stefan Grankulla Stendahl Stig Helsingfors Stjernberg Bjarne Borgå Stjernberg Peter Borgå Stockmann Karl Helsingfors Strandberg Stig Träskända Strandell Denis Hangö Sumelius Bjarne Helsingfors Sundberg Matti Helsingfors Sundbäck Henrik Borgå Sundman Christer Borgå Sundqvist Björn Borgå Swanljung Mikael Helsingfors Söderström Jan-Peter Helsingfors Taimitarha Paul Helsingfors Tallroth Kaj Helsingfors Taube Johan Raseborg Taucher Poppe Helsingfors Teir Henrik Helsingfors Thiel Harro S:t Karins Tuomolin Kim Borgå Tuormaa Erkki Lovisa Ulinder Jan Lidingö, Sverige Wadstein William Helsingfors Wagermark Ove Stockholm, Sverige Wahlroos Björn Stockholm, Sverige Wallén Bengt Helsingfors Wallin Stefan Åbo von Walzel Caesar Djursholm, Sverige Waxlax Joakim Helsingfors von Wendt Gösta Kimitoön Westerholm Bengt Esbo Westerholm Bror Raseborg von Weymarn Tom Helsingfors Wiklund Henry Helsingfors Wikman Ragnar Åbo Wikström Patrik Helsingfors Wolff Carl Gustaf Raseborg Wolff Henrik Helsingfors Wulff Johan Helsingfors Åkerstedt Robert Borgå Åström Magnus Helsingfors Östman Anders Helsingfors Företag & samfund Aktia Bank Abp Fiskars Abp Meriaura Oy Oy Forcit Ab Oy Karl Fazer Ab Roberts Coffee Ab Saab Finland Oy Svenska kulturfonden Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse Wide Skog Ab Kommuner Jakobstads stad Larsmo kommun Pedersöre kommun Raseborgs stad Vörå kommun

Fanbäraren • 3/2020

Delegationen 2021 1963

Lokalavdelningar

Ordförande Stig Gustavson

Medlemmar Västnyland ordf. Gretel Ramsay Gamla Baggbyvägen 64 B, 10640 Dragsvik 040 540 8994 gretel.ramsay@tammet.fi

Helsingfors ordf. Markus Liesalho Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors 0400 421 002 pielu@saunalahti.fi

Egentliga Finland ordf. Marcus Lepola Lövjärnet 4, 21600 Pargas 040 503 1758 mlepola@hotmail.com

Sverige

Norra och Södra Österbotten kontaktperson Rodney Strandvall Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad 0400 367 862 rodney.strandvall@upm.com

Östnyland ordf. Hans-Erik Orrenius Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö 040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Dragsvik Artillerister ordf. Risto Lindgren Museigatan 3 Bst. 2 , 10600 Ekenäs. 040 563 4322 kanoniar.spik@gmail.com

ordf. Alexis Aminoff Valhallavägen 192, 115 27 Stockholm 0709-31 11 31 alexis@aminoff.se

Styrelsen Ordförande: Christoffer Hällfors

040 561 0970 ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Viceordförande: Otto Schauman

040 559 0042 otto.schauman@gmail.com

Sekreterare: Åke Frondén

045 157 8873 sekr@nylandsbrigadsgille.fi

Skattmästare: Johan von Knorring

0400 149 142 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Ledamot: Hans-Erik Orrenius

Kyrkslätt Stockholm Helsingfors Lovisa Raseborg Hausjärvi Lovisa Helsingfors Helsingfors Helsingfors Kimitoön Helsingfors Helsingfors Esbo Helsingfors Grankulla Sibbo Raseborg Helsingfors Raseborg Lovisa Raseborg Borgå Lovisa Raseborg Raseborg Helsingfors Raseborg Larsmo

Medlemskap & kontaktuppgifter

040 552 4273 hans-erik.orrenius@pp.inet.fi

Ledamot: Mika Niemi

0299 331000 mika.niemi@mil.fi

Ledamot: Rodney Strandvall

Vid frågor som gäller medlemskap och ändrade kontaktuppgifter, vänligen kontakta medlemssekreteraren:

050 516 8122 rodney.strandvall@upm.com

Ansvarig för medlemsregister Hans-Erik Orrenius

Ledamot: Martin Grotenfelt

040 552 4273 medlem@nylandsbrigadsgille.fi

050 2145 martin@grotenfelt.fi

Ledamot: Rabbe Sittnikow

040 544 5280 rabbe.sittnikow@hannessnellman.com

Uppdatera era adressuppgifter!

Anders Adlercreutz Alexis Aminoff Philip Aminoff Otto Andersson Leif Blomqvist Ilkka Brotherus Henrik Creuz Bernt Ehrnrooth Paul Ehrnrooth Robin G. Elfving Jan-Erik Enestam Jannica Fagerholm Sture Fjäder Anders Gardberg Carl Haglund Filip Hamro-Drotz Hjallis Harkimo Eva-Lisa Heinrichs Susanne Homén-Lindberg Johan Kvarnström Tom Liljestrand Ragnar Lundqvist Carl-Johan Numelin Jan D Oker-Blom Agneta Rehnberg Kurt Stoor Karl Gustav Storgårds Carita Wallgren-Lindholm Peter Östman

Helsingfors

facebook.com/nylbrgille twitter.com/NylBrGille www.nylandsbrigadsgille.fi

Uppdatera era adressuppgifter! I vårt adressregister har vi en mycket stor mängd medlemmar vars e-postadresser endera blivit föråldrade eller som annars inte fungerar. Om ni i tiderna anslöt er som medlem i Gillet medan ni exempelvis ännu använde er arbetsadress? Vi ber er korrigera adressen på https://www.nylandsbrigadsgille.fi/ange-e-post/ eller genom att logga in till • 4/2020 38 Fanbäraren medlemsregistret Flomembers.

medlem@nylandsbrigadsgille.fi

Jag vill ansluta mig till NYLANDS BRIGADS GILLE R.F. och samtidigt prenumerera på FANBÄRAREN för 30€/år, 25€ för under 30-åringar och för över 65-åringar Om anmälningen enbart gäller förändringar i kontaktuppgifter eller adress, kan fältena nedan lämnas tomma

Militärt kunnande

Sammanhållning

Framåtanda

Nylands brigad Nylands brigad 10640 Dragsvik marinen.fi

Fanbäraren

Published on Mar 3, 2021

Fanbäraren 1/21

Rekrytskedet

Fanbäraren 1/21

Published on Mar 3, 2021

Rekrytskedet

fanbararen

Go explore