Attentions medlemstidning nr 3 2020 - Tema Trots

Riksförbundet Attentions medlemstidning Nr 3 2020

Hormonernas påverkan på ADHD

Denise, 15 år:

Janne Grundelius: ”Alla kan bidra med något!”

JO KRITISERAR DROGTESTER

Snälla – kan ni inte bara försöka förstå!

TEMA

Trots

NYA PROJEKT: ÄLDRELYFTET OCH UNG DIALOG

FORSKNING: NY ADD-BEHANDLING

Text & bild: P Arelund

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ATTENDO – BESÖK OSS GÄRNA PÅ ATTENDO.SE

Dags för nytt boksläpp – ”Ett svar i taget”, Louise Ardoris tredje om tydliggörande pedagogik Det har snart gått två decennier sedan Louise Ardoris lämnade IT-branschen bakom sig för att istället ägna sig åt studier och så småningom en yrkesbana som inspiratör, handledare, föreläsare och författare av böcker. Med fokus på handikapprätt, handikappvetenskap och funktionsvariationer har hon med åren blivit en flitigt anlitad resurs och i slutet av oktober 2020 släpper hon sin tredje bok.

– Tanken är att det är lite som en trilogi men varje bok är ändå sin egen. Min tredje och senaste bok, Ett svar i taget, som kommer nu i oktober är således släkt i rakt nedstigande led till föregångarna: Från kaos till klarhet som belyser och beskriver den tydliggörande pedagogiken i sin helhet och Andra sätt att nå fram som fördjupar sig mer i kommunikationen i den tydliggörande pedagogiken, säger Louise Ardoris och fortsätter: – När jag skrev min första bok, 2017, var det ganska glest med litteratur i ämnet här i landet, så min bedömning och min förhoppning var helt enkelt att det skulle finnas både ett behov och en plats för det

jag gjorde; ett tomrum som behövde fyllas, och så var det.

Och för anhöriga Målgrupperna för samtliga böcker är personal i LSS-bostäder och dagliga verksamheter, men även i hög grad anhöriga, för att de ska få kunskap, idéer och uppslag kring hur de kan agera för att underlätta i vardagen, både i kortare och längre perspektiv. Det är strategier och tips längs vägen, det är illustrationer och liksom tidigare är det en exempeldriven bok med gott om konkreta situationsbeskrivningar som man kan relatera till i vardagen.

Attendo Nimbus Louise Ardoris är anställd av Attendo och verksam både i och utanför företaget. Vanligtvis fylls året med med föreläsningar och utbildningsuppdrag och en del av

tiden tillbringar hon på Attendo Nimbus Resurscenter i Lund, som också var den plats hon kom till när hon återvände till Skåne.

– Jag har en väldigt speciell och god relation till Nimbus i Lund och det är här, i stor utsträckning, som jag tillägnat mig kunskap och erfarenheter som jag sedan kunnat ta vidare; som gjort att jag kunnat växa och förkovra mig i mina kompetenser som handledare, föreläsare och författare, säger Louise.

Individfokus och lösningar Louise Ardoris tre böcker är skrivna så att man ska lätt ska kunna ta till sig innehållet. Enkla och robusta klokskaper baserade på erfarenheter utan några ambitioner att bli alltför akademiska i tilltalet.

– Det är tydliggörande pedagogik baserad på TEACCH-modellen och syftar helt enkelt till att

underlätta och förbättra tillvaron för personer med funktionsvariationer. Sedan är det ju alltid så när det gäller pedagogik, i synnerhet i den här världen, att det finns inga generella lösningar och quick-fixes, utan man utgår alltid ifrån den enskilde individen och dennes förutsättningar.

Man ska få hjälp att undvika vanliga fallgropar och det är såklart min förhoppning att boken verkligen ska komma till nytta och glädje; att jag ska kunna bidra med goda exempel och erfarenheter, säger Louise.

www.attendo.se

INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL NR 3 2020 Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Linnéa Rosenberg Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Catharina Johnsson Ledarfoto Lovisa Schiller Korrektur Jennifer Blomkvist, Amanda Krantz Tryck

3 LEDARE

18 ADHD och hormoner

5 TEMA: Trots

20 ATTENTION PÅVERKAR

6 TROTS: Vad är det?

21 JO kritiserar drogtester

8 TROTS: Intervju Denise 15 år

23 FORSKNING: ADD-behandling

10 TROTS: Föräldragrupp

25 BOKTIPS: Supermamsen

12 TROTS: Forskning

26 ATTENTIONKOLL

14 TROTS: Krönika av Tina Wiman

30 LOKALFÖRENINGAR

16 PORTRÄTT: Janne Grandelius

EO Grafiska Annonsbokning annonsbokning@attention.se Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden 08-120 488 00 Riksförbundet Attentions kansli 08-120 488 00 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se 08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2020 Nr 1 Relationer Nr 2 Små barn Nr 3 Trots Nr 4 Äldre Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se

I

Tillsammans gör vi skillnad

våras var det 20 år sedan Riksförbundet Attention bildades. Det har varit 20 år av kamp, men också glädje, gemenskap och lärande för oss alla. De som var med och startade förbundet visste en hel del om sina egna barn och sig själva. Experter som låg i fronten deltog också, men förståelsen från den övriga omgivningen var som regel låg. Sverige låg efter våra nordiska grannländer och attackerna på de som drev frågorna från forskar- och specialisthåll var hårda. Överallt kunde man möta ifrågasättanden av diagnosernas existens, främst av ADHD eller Damp som användes som begrepp på den tiden.

När Attention efter några år formade devisen ”Kunskap gör skillnad” var de med de erfarenheterna som drivkraft. Mängder av utbildningar har sedan dess ordnats både av oss, professionella och högskolor. Min bild är att detta trots allt har hjälpt. Inte så att vi är i mål. Men vi som ger röst åt de som själva lever med diagnoserna i sina egna liv kan inte enkelt viftas bort i den typ av hjärnspökedebatt som präglade 00-talet. Ifrågasättande har givetvis inte upphört helt, men man möter inte lika ofta personer som helt förnekar att NPF finns.

Socialstyrelsens arbete på området har varit viktiga milstolpar. Det kunskapsstöd som Socialstyrelsen tog fram med hjälp av sakkunniga 2014, har följts av flera viktiga och belysande material som finns tillgängliga för alla på myndighetens webbplats Kunskapsguiden. Fler nationella styrdokument är på väg.

Vi lever med funktionsnedsättningar som inte syns utanpå. Det gör det svårare för omvärlden att förstå de svårigheter som uppstår i mötet med andra. Men vi representerar en ganska stor del av befolkningen och finns överallt – i skolan, på jobbet, i släkten, bland vännerna och i grannskapet – så kunskapen måste nå ut brett. Vi har också något att lära andra utifrån våra erfarenheter av att bli ifrågasatta och missförstådda. Man kan oftast inte se på andra människor vilka inre problem och svårigheter de brottas med, vare sig det handlar om NPF eller något annat. Kan vi bidra till ett samhälle som är mer tolerant mot olikheter kan vi känna oss nöjda. Rättvisa är ju inte att alla behandla lika utan att vi var och en bemöts efter sina förutsättningar.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Stödet från anhöriga spelar ofta en avgörande roll för personer med NPF. Vecka 41 sätter vi fokus på våra anhöriga. Mer information om vad som händer under anhörigveckan och hur du själv kan medverka finns på attention.se.

3

Verkmästarens serviceboende Viljabogruppens unika livsstilsboende i Ystads modern småstadsidyll

Om Verkmästarens serviceboende

Öppnar i november 2020

Verkmästarens serviceboende blir Sveriges första LSS-serviceboende som vänder sig till personer inom autismspektrumet med tillägg av demensliknande tillstånd.

Vi tillhandahåller hyresgästen en helhetslösning med eget boende, sysselsättning, fritid, social träning samt sinnesupplevelser som stimulerar till ökad självständighet och delaktighet i sin vardag. Vi bemöter individen med lågaffektivt och stressreducerande förhållningssätt, visuell tydliggörande pedagogik samt kognitiv affektiv träning.

Vi arbetar även utifrån PERMA: P - positiva känslor E - engagemang R - relationer M - meningsfullhet A - att uppnå något

Boendet kommer att bli certifierat av Stiftelsen Silviahemmet.

Våra lägenheter I Verkmästarens serviceboende bor man nära naturen och har nära till affärer, simhall, bibliotek och Ystads centrum. Lägenheterna är fördelade på två plan, varje lägenhet är 55 kvm stor och välplanerad med fina rumssekvenser. Personal finns tillgänglig dygnet runt.

Vår koncept

För att skapa en innehållsrik vardag och personlig utveckling för den enskilde lägger vi stort fokus på att stimulera individens styrkor, intressen och drömmar.

Hör av dig till mig för frågor om Verkmästarens serviceboende!

Anna Hellner Regionchef 073 807 57 89

anna.hellner@viljabogruppen.se

Viljabogruppen är en del av Friab individ & familj som arbetar för att förändra livet för barn, unga och vuxna som behöver omsorg och behandling som leder till förändring. Läs mer på www.friab.se

4

TEMA TROTS

Dags att sätta strålkastarljuset på trots!

Trots har igenom åren visat sig vara en vanligt förekommande utmaning hos många av Attentions familjer.

Därför valde Attention att 2019 starta upp projektet Trots Allt!. I det här tidningsnumret hoppas vi kunna dela med oss litegrann av projektets lärdomar hittills. En varierad blandning av fakta om trots, den senaste forskningen och personliga berättelser från både barn och vuxna.

KLARA CEDERQVIST

Fakta om Attentions projekt

TROTS ALLT!

• 3-årigt projekt som projektleds av Klara Cederqvist, startades 2019 och finansieras av Allmänna arvsfonden • Projektets mål är att stärka och stödja familjer som har barn med trotssyndrom/ problematik genom bland annat föräldragrupper och aktiviteter för familjerna.

• Målgruppen är vårdnadshavare, syskon och barn med trotssyndrom/problematik.

• Projektet ska också arbeta med att påverka attityder kring trotsproblematik genom information och kunskapshöjande insatser.

• Under slutet på 2020 kommer metodmaterial för föräldrastödsgrupper tas fram i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan.

• Projektet har också tagit fram flertalet olika filmer som finns att titta på i Attentions Youtube-kanal.

▶▶ Läs

mer på

attention.se/trots-allt

5

TEMA TROTS

Trots, trotssyndrom och trotsproblematik –

VAD ÄR DET? Att på ett enkelt och entydigt sätt definiera begreppet ”trots” har under Trots allt-projektets gång visat sig vara en utmaning. Det betyder olika för olika personer. I texten nedan berättar vi hur vi på Attention förhåller oss till begreppen trotsålder, trotsproblematik, trotssyndrom, samt utvecklar diagnoskriterierna för trots.

Text: Trots allt-projektet X Illustration: Therese Nilsson

U

tvecklingsfaser i barnets liv som man brukar kalla för ”trotsålder” infaller då barnet börjar utveckla sin egen vilja. Detta resulterar ofta i konflikter mellan barn och vuxna. Det är dock helt naturligt och nödvändigt för barnets utveckling. Den här typen av ”naturlig” trots är inte fokus för Trots allt-projektet.

Istället riktar projektet in sig på trots som är så omfattande att det skapar stora problem i familjernas vardag.

Trotsproblematik – en bredare definition av trots

Inom Trots allt-projektet har vi valt att använda oss av begreppet trotsproblematik.

Det är ett samlingsbegrepp för barn, med eller utan NPF, som på olika sätt uppvisar ett trotsbeteende som blir så pass påfrestande för omgivningen, eller för barnen själva, att det blir till ett problem under längre tid. Oavsett om barnet uppfyller diagnosen trotssyndrom eller inte.

6

Trotssyndrom – Oppositional Defiant Disorder (ODD)

För att kunna ställa diagnosen trotssyndrom ska det handla om ett trotsigt, negativt och fientligt beteende i samspelet med i första hand vuxna som pågått i minst sex månader. Beteendet hos barnet ska alltså blivit ett mönster i barnets vardag som påverkar både barnet och de vuxna negativt och orsakat en omfattande social funktionsnedsättning.

Ofta är detta något som redan märks hos barnet i småbarnsålder, för vissa så tidigt som i spädbarnsålder.

Barn som uppfyller kriterierna har ofta ett svårhanterligt humör – de blir snabbt arga, hamnar ofta i konflikter med, i första hand, vuxna, argumenterar mot regler och krav, vägrar och ifrågasätter uppmaningar, förargar ofta andra med avsikt, känner sig ofta missförstådda och har ofta inte förmågan att se sin egen del i saker.

Diagnoskriterier enligt DSM-5:

• argt eller irriterat stämningsläge med kriterierna: tappar ofta besinningen, är ofta lättretad och stingslig, är ofta arg och förbittrad • trotsigt eller egensinnigt beteende med kriterierna: grälar ofta med vuxna, trotsar ofta aktivt eller vägrar underordna sig vuxnas krav eller regler, förargar ofta andra med avsikt, skyller ofta på andra för egna misstag eller dåligt uppförande • hämndlystnad med kriteriet: är ofta hämndlysten eller elak Avsikten har varit att tydliggöra att symtomatologin består av såväl emotionella symtom som beteendesymtom.

I Socialstyrelsens skrift Barn som utmanar skriver man att ”det är mycket vanligt att barn med ADHD med tydliga inslag av impulsivitet och överaktivitet utvecklar trotssyndrom, upp till hälften av alla barn med sådana problem gör det.”

■

7

TEMA TROTS

”Snälla – kan ni inte

8

bara försöka förstå!”

Barn som har trotssyndrom påverkar hela familjelivet, det vet vi via samtal med föräldrar.

Vad som sker med barnet, både inombords och på utsidan, vet vi mindre om. Därför blev vi väldigt glada när vi fick kontakt med en 15-årig tjej – som vi i den artikeln kallar Denise – som har trotssyndrom. Hon gick med på att ställa upp anonymt för en intervju där hon berättar om sina utmaningar, känslor och frustrationer.

Text: Nina Norén X Illustration: Therese Nilsson

V

i ses på Denises skola. Hon tittar intensivt och nyfiket på mig så fort jag stuckit näsan innanför dörren. Hon förbiser artighetsfraserna och dikterar direkt villkoren för intervjun.

– Om jag ska bli intervjuad så måste min kompis få vara med, säger hon bestämt.

Jag förstår direkt att det är ingen tjej man förhandlar med, så jag går genast med på villkoren. Hon sänker axlarna en aning och vi slår oss ner i ett av skolans grupprum. Eller nja, jag och läraren Sara sätter oss konventionellt vid bordet.

Denise skjuter ut två stolar, lägger upp benen på den ena och sjunker upp och ner under hela intervjun. Hon sitter inte stilla en sekund under vår intervju. Hennes ADHD-diagnos känns väldigt påtaglig.

Måste vinna hennes förtroende

Jag har på förhand hört att Denise har ett hett temperament och är väldigt lättirriterad. Om något irriterar henne brukar hon bara lämna rummet. Jag läser in hennes skeptiska blick som bränner på mig och tänker att jag måste inleda den här intervjun på något sätt som fångar hennes intresse. Men hur? Tankarna är blanka.

Jag tittar ner på mina intervjufrågor som just nu känns vuxna och supertrista. Men så händer nåt som lättar upp stämningen.

Hon tittar på mina vigselringar, tar spjärn och avfyrar frågor av privat karaktär.

– När gifte ni er? Vem friade?, frågar hon ivrigt.

Hon testar mig, jag blir paff, men svarar ärligt. Vi skrattar allesammans gott när jag berättar att min man inte är den romantiska typen som kom med ringarna på en vit springare. Puh, hon stannar kvar i rummet. Hon verkar inte ha nåt emot mig och intervjun kan börja.

Omgivningen är irriterande

Hon gillar inte att gå i skolan. Det är hon tydlig med. Hon går enbart dit för att träffa sina kompisar. Konflikterna i skolan avbyter varandra i ganska hög takt. Ena dagen låser hon in sig på toaletten med en kompis istället för att gå lektionen.

– Alltså det är så otroligt störigt att lärarna står utanför och bankar på dörren!

Jag blir galen. Låt mig ha lite integritet liksom. Snälla, kan ni inte bara försöka förstå, säger hon snäsigt.

Andra dagen ber en lärare henne att stänga av Youtube på lektionstid och då springer hon ut och kommer inte tillbaka resten av dagen. Hon ser rött och verkar ha svårt att ta sig ur det tillståndet. På frågan om hon kan bli ledsen efteråt, så tittar hon med tom blick på mig och säger: – Vadå ledsen? Nä jag blir ju bara arg och fortsätter vara det, säger hon.

Det verkar vara vuxenvärlden och deras regler och krav som provocerar mest. Hon har konflikter med kompisar också, men det är hon inte lika villig att prata om.

Läraren Stina är undantaget

Men så försvinner de hårda anletsdragen en stund och hon får ett mildare uttryck i ansiktet. Majoriteten av lärare är oförstående, men det finns faktiskt ett undantag.

Nämligen läraren Stina.

– Stina är som min andra mamma.

Ingen vuxen har förstått mig så bra som hon. Henne kan jag prata med om jag mår dåligt. Hon ger inte upp förrän problemet är löst. Jag går till henne med allt och hon låter mig få vara arg och ledsen, säger Denise. Ömheten i ansiktet försvinner när hon sammanbitet berättar att Stina ska

sluta på skolan på torsdag. Det är tydligt att Stina är en viktig stöttepelare som nu försvinner och att det vänder upp och ner på det mesta. Denise har en plan för att ta sig igenom denna förlust.

– Det får bli du Sara som får ta över Stinas roll! Du kommer aldrig bli lika bra, men det får duga, säger hon och tittar bistert på Sara.

Sara är luttrad och tar inte åt sig. Hon skrattar litegrann och lugnar Denise med att de visst ska få det här att funka.

Hon provocerar folk på stan

När jag frågar henne om vad hon vill att omgivningen ska veta om hur det är att ha trots så tänker hon länge, sedan säger hon: – Alltså, om jag blir låst är det omöjligt. Om jag sitter med fötterna på sätet mitt emot på t-banan och någon ber mig ta ner dem, då blir det tjafs. Jag kan inte sluta. Det spelar ingen roll om de skriker eller hotar. Jag ger mig inte och jag tjafsar tillbaka, säger hon upprört.

Intervjun närmar sig sitt slut. Gäspningarna avlöser varandra, svaren blir kortare och kortare och mer irriterade och hon rör kroppen alltmer. Jag frågar om jag får ta en bild och om det är okej för hennes mamma. Hon rycker telefonen ur Saras hand och ringer direkt sin mamma.

– Jag får väl bli fotad mamma, nästan skriker hon i luren.

Mamman godkänner, men så tvärvänder Denise och bestämmer sig för att ändå säga att hon ska inte bli fotad punkt slut, dessutom vill hon vara helt anonym. Jag förstår direkt att detta inte är upp till diskussion och rör mig mot skolans utgång.

Tacksam för att jag under 25 minuter fått lite insyn kring hur det kan vara att vara ett barn med trotssyndrom.

■

9

TEMA TROTS

Föräldragruppen som spelar i samma division En kväll varannan vecka strålar ett gäng mammor samman i centrala Uppsala för att dela med sig av det som färgar en stor del av deras vardag: trotset. Hemma finns ett eller flera barn som på olika sätt utmanar med ett beteende som faller just inom det vida begreppet ”trots”. På träffarna får mammorna en möjlighet att dryfta det som kärvar men också framstegen när man kommit på bra förhållningssätt.

Text: Cecilia Brusewitz X Illustration: Therese Nilsson X Foto: Johan Lindberg Brusewitz

K

lockan börjar närma sig 18.00 och i Vuxenskolans lokaler på Vaksalagatan puttrar kaffe och det dukas fram smörgåsar och kakor. Ikväll är det dock inte många som kommer ta del av fikat eftersom det blir en digital träff på grund av Corona-läget. På det ovala bordet i kontorets lunchrum tronar en dator där fler och fler små rutor med kvinnoansikten dyker upp. Bara en mamma, Madelene, har tagit sig ner på stan för att få vara med IRL. Kvinnorna på skärmen hälsar på varandra med leenden och vinkningar och en av samtalsledarna, Jenny Gavellin, håller ställningarna i mitten av rutan med proffsigt headset. Den andra samtalsledaren Anna-Maria Lundberg, är på plats i lokalen med mig och Madelene. Hon slår sig ner framför datorn och ler stort mot sina deltagare.

–Hej, vinkar hon till mammorna och pekar sen på mig: ”Idag blir vi ytterligare en deltagare”, varpå jag välkomnas varmt.

Trotsande barn gemensam nämnare

Varje kväll brukar ha ett tema men nu är kvällen vikt åt min intervju med gruppen.

Vanligtvis så genomförs en runda där alla kort får beskriva vad som hänt sen sist men idag frångås rutinen något och deltagarna börjar istället presentera sig för mig.

10

Det är Jenny, Lina, Marit, Karin, Malin och Madelene som är med ikväll.

Allt som allt sex deltagare med barn i liknande åldrar som har en sak gemensamt: barn som trotsar. Vissa av barnen har fått diagnosen trotssyndrom medan andra är med eller utan NPF. Barn som på olika sätt har svårt att vara följsamma och inte sällan hamnar i situationer där känslorna tar över och konflikterna blir många.

Trots allt-projektet

Träffarna är en av många aktiviteter i Attentions Trots allt-projekt. Klara Cederqvist, projektledare – som jag varit i kontakt med dagen innan träffen – berättar att hon vill att träffarna ska leda till ett utbyte mellan familjer som kan ha svårt att träffa andra i samma situation.

–Jag hoppas att man som deltagare ska få möjlighet och mod att kunna lyfta både bra och dåliga saker med den här typen av utmanande föräldraskap. Få spegla sig i varandra, utbyta erfarenheter och ge vardagstips på sånt som fungerar.

Målet är att känna sig stärkt i föräldraskapet. Så att man orkar lite till.

Klaras upplevelse är att deltagarna uppskattat träffarna och det bekräftar föräldrarna.

– Jag har gått på så många föräldrautbildningar men inte förrän nu känner jag att vi liksom spelar i samma division, säger Lina och skrattar matt. Här handlar det inte om att man har svårt att få barnet att sova utan vi delar hela vardagsproblematiken.

Just den här gruppen är något av en expertgrupp, skrattar Anna-Maria Lundberg och mammorna i gruppen skiner upp. De är helt enkelt först ut och vi testar oss fram tillsammans hur ett bra upplägg kan se ut framöver för andra föräldrar i ”nöd”.

Tryggt rum utan pekpinnar

Så vad är det bästa med att ses så här?

Förutom igenkänningen?

– Jag tycker att det är skönt att kunna prata om saker utan att få pekpinnar eller råd, säger Karin och de andra nickar.

Alla är eniga i att det är svårt med trots mest på grund av omgivningens reaktioner på de ofta starka känslor som barnen ger uttryck för.

– Jag tycker att man kan få tips om hur andra har löst situationer. Det är inte så att man blir tipsad egentligen utan mer inspirerad. Och då blir det helt annorlunda, säger Malin.

De pratar om att det ofta känns som

Målet är att känna sig stärkt i föräldraskapet.

Så att man orkar lite till.

att andra har synpunkter. Antingen att de tänker kritiskt om ens föräldraförmåga eller att de säger det rätt ut. Det hjälper inte självkänslan direkt. Madelene inflikar att kritiken också kan finnas inom själva familjen.

– Jag tycker att det verkar vara vanligt med mjuka mammor och auktoritära pappor, säger hon. Även nu verkar det finnas en samstämmighet.

– Jag tror att det vore bra med renodlade pappa-grupper där de kan kommunicera kring det här utan att känna sig malplacerade bland mammor, säger Madelene som en kommentar till att det bara är kvinnor med i Trots-gruppen.

Frizon för föräldrar

Alla är rörande eniga i att de gärna skulle fortsätta ses när de planerade tio träffarna är avslutade. En idé i början av projektträf-

farna var att även ses tillsammans med barnen men föräldrarna tycker att det behovet inte är lika stort som att stötta varandra.

– Här får det handla om oss – föräldrarna – och det är skönt att få det utrymmet, säger Karin.

Efter en timme rundas samtalet av och återigen fylls skärmen av ivriga vinkningar. Madelene och jag pratas vid på tumanhand medan Anna-Maria plockar bort efter fikat.

– Jag tycker att de här träffarna tar bort mycket skuld, säger hon eftertänksamt.

Jag ser alla de här fantastiska föräldrarna som gör allt för sina barn och ändå är det svårt.

Hon ler och rycker lite på axlarna.

– Och då kan jag acceptera att jag kanske också är en sådan. Det gör det faktiskt lite lättare. Man kan bara göra sitt bästa.

ANNA-MARIA LUNDBERG OCH JENNY GAVELLIN

■ 11

TEMA TROTS

K

KARIN BROCKI

Kan man hitta tidiga riskfaktorer som påverkar utveckling av beteendeproblem – då kan man även fokusera på riktade insatser tidigt i barnets liv.

12

arin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, forskar om mekanismer som orsakar trots. Bristande självregleringsförmåga är en stark bidragande orsak till problematiken som utvecklas hos barn med trotssyndrom, ofta kombinerat med ADHD. – Få barn får enbart diagnosen trotssyndrom. Barn med ADHD har ofta trotsproblem, men får inte den diagnosen. Detta mönster har vi sett i våra studier om ADHD och Trots. En anledning kan vara det stigma som är förknippat med trotssyndrom, vilket gör att det finns en motvilja hos kliniker inför att ställa en trotsdiagnos. ADHD-diagnosen är mer avstigmatiserad, det finns en relativt öppen väg i det svenska vårdsystemet för kliniker att ställa en ADHD-diagnos.

Alla barn visar trots i viss utsträckning, ett normalt beteende i utvecklingen mot att bli en självständig individ. Det är intensiteten och frekvensen av beteendet som avgör om det handlar om trotssyndrom.

– I min forskning studeras trotssymtom även hos barn som inte har fått

Forskning pågår –

om självregleringsförmåga, trots och lyhördhet Minst hälften av alla barn med ADHD har också problem med trots. Bristande regleringsförmåga är en stark bidragande orsak till svårigheterna. Karin Brocki, forskare i psykologi, studerar utvecklingen av självregleringsförmågan – för ökad kunskap och bättre stöd för barn och föräldrar.

Text: Caroline Jonsson X: Illustration: Therese Nilsson X Foto: Mikael Wallerstedt

någon klinisk diagnos. Även om ett barn inte uppfyller kriterierna för diagnosen trotssyndrom, kan barnet och föräldrarna ändå ha problem och behöva hjälp och stöd.

Föräldrastöd krävs

Bristande fokus och kunskap gällande trotssyndrom påverkar i sin tur vårdens insatser, som inte verkar tillgodose stöd i den utsträckning som skulle behövas för barn med trotsproblematik. För dessa barn krävs särskilda insatser som ofta uteblir.

– Föräldrar behöver få bekräftelse av vården gällande trotsproblematik. Det går att påverka sitt eget beteende som förälder, det går att påverka barnets beteende. En samdiagnos, som ADHD och trotssyndrom, kräver annan typ av hjälp och föräldrastöd.

Som förälder kan du behöva stå på dig för att få rätt diagnos, så att du kan få den kunskap som krävs för att kunna stötta och hjälpa ditt barn, säger Brocki.

– Det är inte konstigt att onda cirklar uppstår i föräldra-barn relationen.

Föräldrar behöver tanka kraft och få rätt hjälp för att kunna bryta ett negativt mönster som kan uppstå i ett utmanande föräldraskap. ”Klappa dig själv på axeln”

Karin Brocki vill sprida kunskap och stärka samarbetet mellan forskning och exempelvis BUP, ADHD-center i Stockholm och även skola.

– Ökad kunskap om mekanismer som orsakar trotssyndrom ger vården, och skolan, bättre möjlighet att erbjuda specifikt stöd och hjälpinsatser.

Forskning visar att barn med trotsproblematik ofta har ett temperament som är svårhanterligt. Redan som spädbarn upplevs de som krävande, skrikiga och svårtröstade. Det påverkar relationen mellan barn och förälder i nuet och över tid. Det är särskilt utmanande att ständigt försöka vara lyhörd för barnets behov och signaler – när positiv respons ofta uteblir från ett otröstligt barn.

– Ett utmanande föräldraskap tar energi. Klappa dig själv på axeln ofta. Det är viktigt att förmedla till alla föräldrar – det går att påverka samspelet mellan barn och föräldrar. Ökad kunskap – bättre hjälp

Brocki följer barn från 10 månaders ålder fram till dess att de är tio år. Barnen i studien har ingen genetisk risk, men trotssymtom finns hos alla barn i olika utsträckning. Temperament är till stor del medfött, trotsproblematik är till 60–70 % kopplat till ärftlighet och alla barn utvecklas i relation till sin omvärld.

– Från en studie av barn med ADHD i åldern 8–12 år, där hälften även hade trotsproblematik, kan vi se att föräldrastöd präglat av skyddande faktorer som värme, lyhördhet, gränssättning och struktur, förebygger problem. Om några år kommer vi att ha ökad kunskap om trots och om orsaksfaktorer, främst

med fokus på ADHD kombinerat med trotssyndrom.

Regleringsförmåga är förmågan till medveten kontroll av tankar, känslor, beteende och att kunna hålla fokus mot ett framtida mål. Forskning visar allt tydligare att ADHD och trots är starkt förknippat med bristande självregleringsförmåga.

Forskning om regleringsförmåga

I Brockis pågående forskning fördjupar hon sig därför i utvecklingen av självregleringsförmågan.

– Jag ser till faktorer som tidigt i ett barns liv påverkar förmåga till självreglering. Kan man hitta tidiga riskfaktorer som påverkar utveckling av beteendeproblem – då kan man även fokusera på riktade insatser tidigt i barnets liv.

Karin Brocki arbetar nu med att besvara frågor som: Vilka mekanismer kan vi hitta för att förstå barns olika förmåga till självreglering och hur är dessa kopplade till trotssyndrom och ADHD? Familjemiljöns påverkan i kombination med barnets egenskaper som temperament och kognitiv funktion – hur samspelar och påverkar dessa faktorer senare utveckling?

– Forskningen kommer att ge ökad kunskap om exempelvis utvecklingen av vår självregleringsförmåga. Tidiga insatser och metoder inom vården för att möta barn med trotssyndrom, och deras föräldrar, kan därmed utvecklas.

■

13

Oregerlig TEMA TROTS

EN KRÖNIKA AV TINA WIMAN

J

ag hörde din unge skrika idag. Jag skäms att säga det, men min första känsla var lättnad. Lättnad över att det inte längre är mitt barn som hörs över flera kvarter. Lättnad över att grannarna inte längre känner igen hennes röst och vet precis hur äcklig, ful och alltigenom dålig både middagen, familjen och jag själv är. Lättnad över att inte längre vara Den Där mamman. Jag tänkte på allt jag lärt mig längs vägen. På allt jag skulle vilja berätta för dig.

Att vissa barn gör det svårare att vara förälder, till exempel, det skulle jag säga direkt. Inte med flit, inte så att de går runt och hoppas på att vara besvärliga. Men genom att ha svårare att haka på, och lättare att tända till för struntsaker eller fastna i hur grejer måste vara. ”Framförallt fick det inte bli som hans mamma ville, det var han noga med”, som Astrid Lindgren beskrev sin Emil.

FÖR BARN SOM HAR SVÅRARE ÄN ANDRA ATT FÖLJA – och lättare

går i baklås – är svårare att fostra. Barn som har Starka Åsikter om Hur Allt Ska Vara är svårare att inte bli arg på. De kräver mer av en, både i energi och eftertanke. Det tänkte jag på att jag skulle vilja säga till dig. När jag kom hem frågade jag storebror: ”Minns du den gången när jag frågade lillasyster ’vill du ha päron eller apelsin’, och hon svarade ’banan!’? Hon var nog ett år eller så…”

Han började omedelbart att skratta. För fortfarande sisådär femton år senare minns vi alla utbrottet den dagen: Det var banan eller inget. Banan eller världskrig. Banan eller döden.

Vi skrattade inte särskilt mycket då, men vi lärde oss saker.

Som att visa mer och prata mindre. Ganska ofta är det bättre att lägga fram det som finns på bordet än att använda ord. Och att alltid, alltid ha banan hemma. För det finns oändligt mycket viktigare fajter att ta på en torsdag eftermiddag.

Med de flesta av våra sju barn har jag inte aktivt behövt göra någon strategi för ”hur man lägger fram mat” eller ”hur man kommer iväg till morfar/biblioteket/skolan”. Jag har inte behövt dra några djupa andetag innan jag gått in i sovrummet för att väcka dem, inte heller äta upp min egen smörgås innan jag ropat att kvällsfikat är klart. De flesta av dem hängde för det mesta på, ändå. Följde med på ett närmast automagiskt sätt.

MEN JAG HÖRDE DITT BARN SKRIKA, och jag tänkte på alla gånger

vår unge skrek och sen sprang ifrån oss. Från början trodde jag att hon bara måste visa vem som bestämde, och så försökte jag visa att det var jag som bestämde, och sprang efter. Inte förrän långt senare förstod jag att vissa människor lugnar sig bäst en bit bort. Jag borde ha gett henne lite avstånd, lite tid, i stället för 14

att följa efter och göra allt värre. Och jag borde definitivt ha valt promenadvägar långt bort från alla bilvägar. Särskilt det där sista misstaget gör jag aldrig längre.

Jag tänkte på hur hon retade både syskon och kompisar till vansinne genom att alltid rusa först och aldrig någonsin lämna företräde: Nej-slutatränga-dig-före! Kakorna-måste-räcka-till-alla!

Kom-nurrå-alla-väntar-på-dig!

Detta med social förståelse, hur man gör och inte gör, det har ställt till det genom åren. Vad mycket enklare allt blev när vi började acceptera att det nog är bättre att ett visst barn alltid får sitta fram i bilen, än att turas om så att syskonen blir slagna och bitna. När vi förstod att rättvist är att alla får det som de behöver. Vissa behöver helt enkelt mer. Eller i alla fall annat.

Jag tänkte på detta att svänga försiktigt, ja inte med cykeln alltså, utan mentalt. Jag har ett barn som inte klarar att jag gör helomvändningar eller 90-graders-svängar, vare sig i stunden eller med veckoplaneringen. Jag mindes den gången hon bröt ihop för att jag pratade högt för mig själv: ”Vi skulle kunna åka till öppna förskolan, eller bibblan, det vore roligt, eller köpa glass kanske? Glass kan vi i och för sig köpa på vägen till bibblan, eller vänta, vi åker till mormor och morfar!

Vad är det nu då? Vi kan köpa glass på vägen… Du tycker ju om mormor och morfar?!”

Jag förstod inte då att felet var för många skarpa kurvor, för många budskap, för många ändringar. Att all energin tog slut för att det kostade henne så mycket att förändra sin bild av vad som skulle hända. Nu, när jag förbereder bättre – så att hon får tid att ställa om och vi faktiskt har samma bild av vad den här dagen, och veckan, ska innehålla – då går det lättare. Inte lätt, det vill jag verkligen inte att du ska tro! Men lättare.

För vissa barn är rätt dåliga på att förutse framtiden. De vet inte riktigt vad som kommer att ske härnäst, vad man gör på en tisdag eller hur mycket en förmiddag räcker till. De har svårt att ändra riktning och svårt att ställa om till att göra saker på någon annans sätt. Och vissa barn, som har jättesvårt med att se vad som blev fel för andra, blir ofta överraskade, och undrar varför alla är emot dem: ”Det var hon som började! Jag kastade boken på henne, och då kastade hon tillbaka!”

JAG TÄNKTE ATT DU OCH JAG skulle kunna prata hur länge som

helst om detta med att vissa barn är som säkerhetsbälten, som fastnar om man drar för fort. Nuförtiden vet jag ju att en del ungar alltid kommer att svara nej först, och tänka sen. Och att samma ungar oftast bara kan ändra sig till ja om ingen försöker

TINA WIMAN, mångbarnsmamma, journalist, föreläsare, och en av författarna till boken ”Barn som bråkar: Att hantera känslostarka barn i

människor, stora som små, inte tål starka känslor. Varken sina egna eller andras. Och att när det brinner till i huvudet reagerar några med att börja skrika och vägra, fastän det logiska hade varit raka motsatsen. Jag hade behövt höra att det där inte är något man riktigt rår över, att det liksom bara händer. Att alla kan inte alltid skärpa sig. Och hotelserna, de där skriken!

Tänk om jag kunde berätta för dig att din unge nog inte alls vill döda dig, eller sig själv, eller nån annan. Att det där bara är sånt som vi människor råkar häva ur oss när känslorna blir för starka, så starka att vi börjar kasta ord omkring oss. Ord som vi kanske, eller kanske inte menar, men som bara kommer ut när vi är så upprörda att vi inte hinner hejda oss. För vi vuxna slänger ju också arga ord omkring oss. Det vet ingen bättre än vi som har barn med en lätt-triggad vrångbroms: Sluta-nurrå! Är-du-tre-år-eller?! Måste-du-alltid…?! Kan-du-aldrig… Menlägg-av-då! Nej-har-jag-ju-sagt!

Och trots att runtslängda ord kan såra är det egentligen värre med känslorna vi slänger omkring oss. Vi vuxna, menar jag.

Att min unge inte hörs över hela grannskapet längre, det beror mest på att jag inte kastar så många känslor åt hennes håll längre, och mindre på att hon blivit äldre. För mitt barn tål ju fortfarande inte starka känslor. Blir jag arg, då blir hon argare, och därifrån går det bara runt. Nu när jag vet det, och inte reagerar på att hon så lätt låter sur, bråkar vi mycket mindre.

För det är ju inte så att hon ändrat sitt första tonfall eller blivit bättre på att ta överraskningar. Det är bara jag som ändrat min reaktion på det.

Jag tänkte också på hur ensam jag brukade känna mig, som om jag var den enda i hela världen med en helt oregerlig unge.

Och jag tänkte att nästa gång jag ser dig, utanför affären eller på väg över skolgården, då ska jag le och säga hej, och kanske stanna och prata en stund. Inte om barnuppfostran – sånt lämnar jag åt de allvetande främlingar som ger dig tips på stan – utan om mer vardagliga saker. För att jag vet allt om att vara Den Där mamman. För att varje vänskap måste börja någonstans. Och för att de allra bästa knepen jag lärt mig genom åren, har jag lärt mig av föräldrar till barn som är som mitt.

ra

M

ac

a

JAG ÖNSKAR ATT NÅGON HADE FÖRKLARAT FÖR MIG att vissa

Fo to :S

argumentera eller förhandla med dem under den tiden. Jag har lärt mig att ganska ofta behövs bara lite tid. Tid, och att ingen reagerar med skärpa på det där inledande gnället, tonfallet som bara betydde ”nu var jag inte beredd, det här måste jag tänka på en stund”. Men då, för länge sedan, trodde jag att det handlade om trots, att det var riktat mot mig. Och jag tog det personligt, och blev så arg!

y Ke

vardagen”

För fortfarande sisådär femton år senare minns vi alla utbrottet den dagen: Det var banan eller inget.

Banan eller världskrig.

Banan eller döden.

Vi skrattade inte särskilt mycket då, men vi lärde oss saker. Som att visa mer och prata mindre.

Ganska ofta är det bättre att lägga fram det som finns på bordet än att använda ord. Och att alltid, alltid ha banan hemma. För det finns oändligt mycket viktigare fajter att ta på en torsdag eftermiddag.

■

15

PORTRÄTT

”Alla kan bidra med något” Janne Grundelius kan inte låta bli att engagera sig. På arbetet är han huvudskyddsombud med fokus på arbetsmiljöfrågor och när sonen Kalle fick sin ADHD-diagnos så var det självklart att undersöka vilka som drev frågor kring NPF. Det var så Janne kom i kontakt med Attention Dalarna och blev en av de drivande eldsjälarna där.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Catharina Johnsson

J

u mer Janne och jag pratar desto mer inser jag hur mycket han vägleds av tanken om att alla människor är viktiga och ska få vara med. Om det krävs att han själv kavlar upp ärmarna så gör han det, oavsett om det är på arbetet eller i samhället i stort.

– Jag följer mina grundvärderingar om alla människors lika värde. Alla försöker så gott vi kan och det är viktigt att underlätta livet för dem som behöver det, så att de kan komma till sin rätt. Jag är övertygad om att alla kan bidra med något.

Sonens krasch – ett uppvaknande

För Janne blev vikten av engagemang kring allas lika värde än viktigare när sonen Kalle började må dåligt som barn. Janne och hustrun Kerstin förstod inte varför skolan inte fungerade och stod handfallna medan Kalle mådde sämre och sämre.

– Jag var nog en ganska typisk pappa som tyckte att Kalle behövde hårdare tag och disciplin. Jag hade ingen aning om vad NPF var för någonting och det visste inte skolan heller. Vi pressade Kalle från varsitt håll och till slut kraschade han.

Janne drar lite efter andan vid tanken på Kalles reaktion. Det är tungt att tänka på, det är tydligt.

– Jag kommer nog alltid känna en skuld kring hur jag var mot honom. Vi kan prata om det idag och han säger att det inte är någon fara. Men jag har svårt att förlåta mig själv. Så är det bara.

I och med Kalles krasch i femte klass så insåg Janne med smärtsam tydlighet att hans gamla, auktoritära strategier inte fungerade för att få ”ordning” på sonen.

Han hittade då en bok som förändrade allt.

– För mig var det en fullkomlig aha-upplevelse när jag läst Ross Greenes Explosiva barn. Jag läste ju om Kalle! Jag och Kerstin 16

tänkte om kring allt. Skapade en fullkomligt kravlös tillvaro för Kalle hemma och hans mående vände sakta men säkert.

komma till sin rätt. Och inom Attention känner jag att vi hela tiden strävar ditåt.

Egen utredning

Efter första träffen med Attention så dröjde det inte länge förrän Janne själv drev en pappagrupp i lokalföreningen. Att hålla den igång var dock inte helt lätt.

–Vi pappor kan tycka att det är jobbigt att prata och fundera över situationen som är hemma. Vi är ofta mer projektinriktade. Har vi fått de verktyg som vi anser att vi behöver i gruppsamtalen så tenderar man sen att försvinna iväg.

Kerstin och Janne håller nu i träffar för personer med egen diagnos och Janne sitter även med i styrelsen för Fontänhuset i Falun som representant för olika brukarorganisationer.

– Jag kan ju inte hålla mig borta från sådana här uppdrag, skrattar han smått förläget.

Sonen Kalle är medgrundare till Fontänhuset. Han är utflyttad och nyexaminerad undersköterska inom psykiatrin.

Kalle mår idag bra.

– Det trodde jag faktiskt aldrig, säger Janne och ser fortfarande lite häpen ut. Vi trodde nog att han alltid skulle bo hemma med oss för alltid, i sitt pojkrum framför datorn. Men de senaste åren så har han utvecklats enormt och idag märker vi knappt av hans diagnos.

Janne menar att stödet som Kalle fick efter 18-årsålder har varit avgörande.

Kalle fick hjälp via socialpsykiatrin till något som hette Coachingteamet med fantastiska handledare som kunde vägleda honom.

– Det kommer vi att vara evigt tacksamma för, säger Janne. Och det är exakt sådant typ av stöd som jag önskar andra.

Vid ett läkarbesök på BUP tog Kalles läkare Janne åt sidan och frågade om det inte var så att Janne själv borde utredas?

Janne – som suttit under hela besöket och frenetiskt plitat ner vad som blev sagt för att ”inte glömma bort” – blev ställd, men snart tänkte han att det kunde finnas svar i en utredning. Svar på frågorna varför han kunde bli så arg över saker som han egentligen inte tyckte var värda ilskan, varför han var så känslig för att saker och ting inte blev som han tänkt och varför han ofta kände sig så stressad och rastlös.

När han väl fick sin ADHD-diagnos såg han på sig själv och på sin omgivning med nya ögon. Den nya kunskapen gjorde arbetet som huvudskyddsombud på jobbet ännu mer givande.

–Idag har jag en helt annan förståelse för människors olika behov. Det behöver inte handla om diagnoser. Det handlar mest om att vi inte är stöpta i samma form och om något krånglar på ett arbete så ska vi först och främst titta på organisationen och inte på individen.

NPF-tänk i arbetet

Janne är särskilt glad över den relativt nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö från Arbetsmiljöverket som började gälla 2016. Föreskriften lyfter särskilt möjligheten till återhämtning på arbetsplatsen, betonar vikten av rimlig arbetsbelastning och lägger ansvar på överordnade att prioritera bland arbetsuppgifter om medarbetare behöver det.

–Det är ju så man vill att samhället i stort ska fungera. Anpassa och låta folk

Mötet med Attention

■

Idag har jag en helt annan förståelse för människors olika behov.

Det behöver inte handla om diagnoser. Det handlar mest om att vi inte är stöpta i samma form...

17

FORSKNING

Kvinnor med ADHD ä för hormonella förän Mycket av den medicinska forskningen har utgått från den manliga kroppen som norm och liten uppmärksamhet har riktats mot hur hormonella förändringar påverkar kvinnors fysiska och psykiska hälsa. I ett nytt forskningsprojekt undersöker psykiatrikern Lotta Borg Skoglund och gynekologen Helena Kopp Kallner hur PMS och preventivmedelsanvändning påverkar ADHD-symtom. Förhoppningen är att bidra till en mer patientsäker och evidensbaserad vård för kvinnor som lever med diagnosen.

Text: Nicole Kling X Illustration: Pernilla Förnes

L

otta Borg Skoglund och Helena Kopp Kallners forskningsprojekt är tvärprofessionellt och deras respektive specialistkunskaper inom psykiatri och gynekologi bidrar till en helhetsbild av hur olika typer av hormonella förändringar samvarierar och påverkar ADHD-symtom. De arbetar utifrån hypotesen att kvinnor med ADHD är mer känsliga för hormonella biverkningar av preventivmedel och att PMS försämrar deras symptom. Detta, tror de båda forskarna, har en tudelad förklaring: För det första förknippas ADHD med svårigheter att reglera dopamin, och dopaminnivåerna påverkas av östrogenets svängningar.

För det andra kan kvinnor med ADHD vara extra känsliga inte bara för yttre utan också inre intryck.

– Hormoner påverkar såväl mående som livskvalitet och funktion. Vi vet att flickor och kvinnor med ADHD generellt är mer riskbenägna, har en tidigare sexuell debut och blir mammor under tonåren sex gånger oftare än kvinnor som inte har diagnosen. Dessutom verkar de lida värre av PMS-relaterade problem i form av bland annat sämre självkänsla och ökad impulsivitet, säger Lotta Borg Skoglund.

Forskning saknas

Helena Kopp Kallner konstaterar att forskning på kvinnor med NPF-diagnoser 18

varit eftersatt i förhållande till forskning på män.

–Det finns, mig veterligen, ingen forskning alls om kvinnor med ADHD i förhållande till PMS och preventivmedelsanvändning. Jag tror att det är först nu gynekologer börjar se att den här gruppen av kvinnor har särskilda utmaningar, säger hon.

Antidepressiva eller mensappar

I dag finns egentligen bara två vanligt förekommande alternativ för den som lider av PMS och PMSD: behandling med antidepressiva läkemedel eller kartläggning genom olika appar av menscykeln för att bättre förstå de hormonella mönstren.

Motion och att kommunicera sitt mående med sin omgivning kan underlätta och minska de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna av besvären.

–Att använda sig av menscykel-appar är ett bra sätt att lära känna sin kropp och hur den påverkas av hormonerna, men det finns uppenbara nackdelar med den här metoden. Dels kräver det mycket av kvinnorna själva och dels tar det ett antal månader innan mönstren uppenbarar sig.

Att undvika vissa aktiviteter under PMS innebär ju faktiskt att man går med på att begränsa sitt liv och anpassa sig efter menscykeln, vilket i sig är problematiskt, säger Helena Kopp Kallner.

LOTTA BORG SKOGLUND HELENA KOPP KALLNER

Inte patientsäkert

Lotta Borg Skoglund och Helena Kopp Kallner har ägnat sig åt forskningsprojektet i över ett års tid, hittills på ideell basis och utan finansiering.

– Många kollegor har kämpat för kvinnors och flickors hälsa inom bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, men det har inte funnits ett så stort intresse för könsskillnader och den här typen av forskning prioriteras inte. Kvinnor och män är två varianter av samma art, men vi utgår ifrån en manlig hälsa som norm. Allmänheten ska inte tiga still och nöja sig med detta, säger Lotta Borg Skoglund och pekar på att konsekvenserna av att inte kunna ge patientsäker och evidensbaserad vård kan bli mycket allvarliga: – För oss som läkare betyder detta att vi inte har några riktlinjer att relatera till. Vi har inga redskap som kan guida oss, vilket leder till att dessa kvinnor inte får någon hjälp och vägledning. För oss som jobbar med detta är det utmattande att hela tiden få höra historier som inte kan sättas in i en kontext, det är problematiskt både utifrån ett vetenskapligt och mänskligt perspektiv.

Många kvinnors upplevelser och erfarenheter tas inte tillvara på. Det är sorgligt och frustrerande, säger hon.

■

är ofta känsliga

ndringar

MENSCYKELN OCH ADHD De flesta flickor får sin första mens när de är mellan tio och sexton år gamla. En genomsnittlig menscykel är tjugoåtta dagar och ägglossningen sker cirka fjorton dagar innan nästkommande mens. Nivåerna av östrogen stiger successivt under menscykelns första två veckor, vilket påverkar frisättningen av hjärnans viktiga signalsubstanser serotonin och dopamin. Efter ägglossningen omvandlas äggblåsan till en så kallad gulkropp och den producerar progesteron som förbereder slemhinnan i livmodern för graviditet. Det verkar som att progesteron kan ha en negativ effekt på ADHD-symtomen hos många kvinnor och denna fas av menscykeln förknippas ofta med mer problem och sämre ADHD-kontroll.

PMS, PMSD OCH ADHD Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) utgör ett tillstånd av kraftigt förändrat stämningsläge, kroppsliga symtom och obehag relaterat till hormonella förändringar. Både PMS och PMSD-symtom är kopplade till stigande nivåer av progesteron under lutealfasen, den senare delen av menscykeln. Man vet inte exakt vad PMS och PMSD beror på och varför kvinnor drabbas så olika, men det finns många olika teorier om vad som händer i kroppen när östrogen- och progesteronnivåer växlar över en menscykel.

Till exempel verkar en nedbrytningsprodukt av progesteron kunna påverka vissa kvinnor särskilt negativt, genom att göra det svårare att hantera upplevelser av ångest, oro och aggressivitet. Förändringar i könshormoner påverkar omsättningen av många av de viktiga signalsubstanserna som är centrala vid ADHD, detta är sannolikt en av förklaringarna till att flickor och kvinnor med diagnosen ofta beskriver att just de två veckorna innan mens är särskilt ansträngande.

Källa: Boken ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna

19

ATTENTION PÅVERKAR!

Skolstart Pandemin har utsatt oss alla för stora utmaningar. Men livet går vidare i stort och smått. Denna höst ska även gymnasieleverna gå till skolan – om de klarar det.

Oro bland elever och föräldrar

Många barn och föräldrar ser fram emot skolstart, men elever med NPF börjar ofta skolan med en klump i magen. Det visar vår senaste medlemsundersökning från augusti som besvarades av över 3 400 föräldrar. Mer än 60 procent av alla elever med funktionsnedsättning och 74 procent av föräldrarna känner stor eller ganska stor oro inför terminsstarten.

Skollagen kräver att alla ungdomar går i skolan, men då måste även våra barn får en ärlig chans att klara av skolans mål och utvecklas som personer. Lärande och utveckling kan ju bara ske när man utgår från elevernas förutsättningar. Attention uppmanar huvudmän, skolledare och lärare att agera för en förändring!

Fortsatt ADHD-spärr till polishögskolan Under september meddelade inrikesminister Mikael Damberg att det inte finns några planer att öppna polisutbildningen för sökande med ADHD eller andra NPF-diagnoser.

– Vi uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att tänka om och istället agera mot ett förlegat synsätt. Vi är ett land som ska stå för antidiskriminering och utvecklad kunskap om ADHD, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.

Attention kommer att fortsätta arbeta för att personer med NPF ska få samma möjlighet som andra att komma in på polisutbildningen och har ett aktivt samarbete med flera antidiskrimineringsbyråer i denna och andra diskrimineringsfrågor.

Vi ställer krav och vill samarbeta

Att många av våra barn har det svårt i skolan vet vi sedan länge. Vi är inte ensamma om den insikten.

Liknande intresseorganisationer, enskilda medlemmar, ANN-KRISTIN SANDBERG, lokala föreningar och forskningen visar på samma sak.

ORDFÖRANDE ATTENTION Det märkliga är att politikerna länge varit så tondöva. Det finns till och med partier som propagerar för hårdare tag, som om man tror att de problem som uppstår beror på bristande uppfostran.

Vissa framgångar kan vi dock notera. Kunskapen om våra funktionsnedsättningar har ökat och mer utbildning i grundläggande specialpedagogik är på väg i lärar- och skolledarutbildningarna. Men på många områden står utvecklingen beklagligt still eller går rent av bakåt. Vi ser till exempel hur den problematiska skolfrånvaron kryper ner i åldrarna. Hur andelen eleven som inte når målen ökar och hur föräldrar kör slut på sig själva i kampen för att få till en fungerande skolgång.

I vår skolplattform betonar vi vikten av samordning och att vårdnadshavaren ska ses som en viktig och resurs när det gäller att förstå och anpassa skolan efter elevens förutsättningar. Tyvärr upplever våra medlemmar att det är långt dit.

Våra lokalföreningar möter mycket av den här oron och vissa engagerar sig i den lokala skolpolitiska debatten. Det är bra för det går att påverka – skolan är ett viktigt politikområde. Nationellt fortsätter vi att driva på bland annat via aktivt deltagande i skolmyndigheternas samråd och träffar med de aktuella fackliga organisationerna. Vi har också begärt att få träffa utbildningsminister Anna Ekström. Vi utgår från att hon vill vara med och bryta den negativa trenden med skolmisslyckanden som knäcker både barn, föräldrar och lärare. ▶▶ Läs mer om undersökningen på attention.se 20

Läs mer på attention.se

AKTUELLT

JO kritiserar rutinmässiga drogtester vid ADHDbehandling I juni i år kritiserade JO (Justitieombudsmannen) tre regioner efter att psykiatrimottagningar i regionerna rutinmässigt krävt drogtester vid ADHDbehandling. Elias Ytterbrinks anmälan mot mottagningen i Göteborg är en av tre som ligger till grund för JO:s granskning och beslut. Det var när Elias bytte vårdgivare som han möttes av kravet på drogtest.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Catharina Fyrberg

K

ravet på drogtest överraskade Elias och han trodde först att det rörde sig om ett missförstånd.

Han har inga problem med missbruk och kravet upplevde han som kränkande.

– Jag hade då haft min ADHD/ADDdiagnos i sju år och hade en pågående behandling med god effekt. Hos den nya vårdgivaren krävdes plötsligt övervakat urinprov och en ny utredning för att medicineringen skulle kunna fortsätta.

ELIAS YTTERBRING

Valde att anmäla

Elias valde att anmäla vårdgivaren till JO som prövade hans fall tillsammans med ett par andra anmälningar av vårdtagare som menade att drogtesterna var felaktiga.

– För mig är det en principfråga. Det är inte kul att kissa inför publik men det är klart att jag hade kunnat svälja stoltheten och gått med på att göra testet. Men ingen annan patientgrupp måste på det här sättet bevisa sin oskuld. Det är inte rimligt att personer med ADHD ska behöva göra det heller. Oavsett testmetod.

Elias är aktiv som sjukvårdspolitiker inom Miljöpartiet och studerar samtidigt till psykolog. Även om hans anmälan är som privatperson stärks hans argument av det han får ta del av i sin undervisning.

– Det finns gott om psykologisk forskning kring hur en bra relation mellan patient och vårdgivare är central även för

behandlingsresultatet. Om de här drogtesterna påverkar den relationen är det inte omöjligt att det leder till mer skada än nytta, särskilt för personer med ett missbruk. Man kan också fråga sig vad som händer med de som avstår från att söka vård när de hör talas om kontrollerna.

Elias menar att det är värdefullt att JO:s beslut grundar sig på Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer.

– Det ger det tyngd och legitimitet. De kan konstatera att det inte finns någon medicinsk motivering till att testa alla.

Och ingen inom vården kan förkasta yttrande från två expertmyndigheter.

Mer dialog istället för tester

Samtidigt menar Elias att drogtesterna i vissa individuella fall kan fylla en funktion.

– Men först och främst skulle jag vilja se mer dialog och samtal med patienten inom psykiatrin än kontrollerande tester. Även Attentions ordförande Anki Sandberg är positiv till JO:s kritik.

– Det är bra att JO är så tydlig med att slentrianmässiga drogtester inte ska förekomma, menar Anki Sandberg. Vi förutsätter att beslutet leder till nya riktlinjer som tar större hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar.

■

21

FYRABOKSTÄVER.SE Livet är fullt av bestyr, krav och måsten.

Därför är strukturer och rutiner extra viktigt för den som har fyra bokstäver att förhålla sig till. ADHD kan nämligen påverka vardagen på flera olika sätt – oavsett om man är barn, vuxen eller lever tillsammans med någon som har diagnosen.

På fyrabokstäver.se har vi samlat olika verktyg och spaltat ner handfasta tips på hur du kan göra vardagens bestyr lite enklare.

22

Shire är nu en del av Takeda.

Shire Sverige AB, Vasagatan 7, 111 20 Stockholm. 08-544 964 00. www.shiresverige.se.

C-APROM/SE//1428

FORSKNING

FORSKNINGSSTUDIE

Gruppbehandling för ADD

Personer med ADD och deras behov hamnar ibland i skymundan när patienter med olika former av ADHD behandlas tillsammans. Därför har Centrum för psykiatriforskning i Stockholm tagit fram CADDI – en ny form av grupp-KBT som riktar sig enbart till personer med ADD. Text: Linnéa Rosenberg

A

lla som har någon form ADHD Utformad efter målgruppens behov brukar få samma gruppbehandHemuppgifter spelar en viktig roll i ling oavsett vilka svårigheter som behandlingen. En återkommande hemdominerar. Delar av den behandlingen uppgift är att diskutera senaste träffens handlar om impulsivitet och hyperaktiviinnehåll med en anhörig. Syftet med det tet och är inte relevanta för personer med är att repetera och förstärka inlärningen.

ADD. –Förutom att engagera en anhörig ingår –Jag blev frustrerad när jag saknade telefonuppföljning mellan träffarna för strategier för att hjälpa patienter som att hjälpa patienterna att komma igång har svårigheter med minne, med hemuppgifterna. Vi låter organisation och igångsättning också beteendeförändringarna att ta till sig behandlingen. ta tid genom att ägna flera KBT = Jag vill ju att den behandling träffar åt varje tema och ha kognitiv jag ger ska hjälpa på riktigt, träffar som bara handlar om beteendeterapi berättar psykologen Elinor repetition och fördjupning av Eskilsson Strålin som tillsamtidigare träffars innehåll, säger mans med sin tidigare kollega Elinor.

Katarina Szybeck tog initiativ till att utforma den nya behandlingen CADDI. Fördel att alla har ADD CADDI prövas i nuläget på några Fokus på beteendeaktivering mottagningar i Region Stockholm.

CADDI är baserad på den vanliga formen Psykologen Frida Dahlqvist, som håller av KBT-baserad gruppbehandling för i en av studiens första CADDI-grupper, personer med ADHD – Hesslingerprotoser många fördelar med CADDI för de kollet. Färdighetsträning och medveten patienter som bara har svårigheter med närvaro är viktiga och återkommande uppmärksamhet: inslag i behandlingen.

–När man jobbar med Hesslinger är –Den stora skillnaden med CADDI är det ju mycket som handlar om att hantera att delarna om impulsivitet och hyperakimpulsivitet och rastlöshet. I CADDI är tivitet har tagits bort och ersatts med fler det istället fokus på det ADD-patienter delar som är inriktade på uppmärksambehöver mest – att få struktur i tillvaron, hetsvårigheter, förklarar Elinor. öka aktivitet och att komma igång med CADDI fokuserar på beteendeaktisaker. vering – att komma igång och få saker Att alla i gruppen har ADD och därmed gjorda. Behandlingen består av tre liknande svårigheter underlättar, även om övergripande steg – organisation och det så klart finns individuella skillnader planering, genomförande och hållbarhet/ även bland personer som har samma vidmakthållande. diagnos.

–Deltagarna ringar in vad som fungerar –Som behandlare kan det vara svårt att och inte i deras liv och utifrån det sätter balansera en grupp med personer som vi upp individuella mål för behandlingen. har kombinerad eller hyperaktiv form av Det kan vara att motionera regelbundet, ADHD blandat med personer med ADD. eller att skapa rutiner för att söka jobb Förenklat uttryckt skulle man kunna säga eller sköta hushållssysslor. Målen delas att ena halvan av gruppen pratar då myckupp i delmål och uppgifter att genomföra et och impulsivt medan den andra halvan på vägen mot målet, berättar Elinor.

– personerna med ADD – ofta får svårare

att ta plats, menar Frida. Även deltagarna är positiva till att grupperna är mer homogena. Frida berättar om några patienter som satt kvar och pratade efter första träffen med hennes grupp: –De sa att de känner sig trygga och hemma med varandra och att de föredrar att vara enbart personer med ADD i gruppen, jämfört med de blandade grupper som de varit i under patient- och anhörigutbildningen.

■

FRIDA DAHLQVIST

ELINOR ESKILSSON STRÅLIN

Om CADDI:

CADDI bedrivs av Elinor Eskilson Strålin och projektansvarig psykolog Benjamin Bohman på Centrum för psykiatriforskning i Stockholm mellan 2016 och 2022.

Målgrupp: vuxna personer med ADD/ ADHD ouppmärksam form Upplägg: RCT-studie = Randomiserad, kontrollerad studie. En studiedesign som går ut på att deltagarna slumpmässigt delas in i två grupper – en grupp som får den behandling som ska studeras och en kontrollgrupp. De som medverkar i studien lottas till att få behandling genom CADDI eller den vanliga gruppbehandlingen för ADHD – Hesslingerprotokollet.

Resultaten av de båda behandlingsformerna kommer att jämföras för att se om CADDI är mer effektivt för personer med ADD eller inte. Behandlingseffekten utvärderas genom intervjuer och självskattningar innan och efter behandlingen. Om CADDI visar sig vara effektiv kan den spridas till mottagningar i andra delar av landet.

23

Alla kan hamna i problem och känna sig utanför.

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

På Misa Ung arbetar vi tillsammans med dig för att bryta en destruktiv livsstil. Du får ett individuellt stöd som via utbildning och praktik ska leda till arbete.

Vår arbetsmetod bygger på en egen kontaktperson och ett team av resurser som följer dig mot ditt mål.

Ta kontakt med oss så på Misa Ung så hjälper vi dig med att hitta vägen till det stöd du behöver.

Du når oss via 08 - 515 161 80

www.misaung.se

ung@misa.se

m.me/ungmisa

#MisaUng 24

Följ @Attentionriks på Instagram

SE1910747959

Är du vår nästa seniorambassadör och samtalsgruppledare?

BOKTIPS

”Supermamsen” skriver om kampen ! för barnens SUPERMAMSEN skolgång NY BOK

Sommaren 2015 en uppgiven De sena ste åren startade har alla mina tre barn fått NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funk tionbloggen snedsättningar) och vi käm mamma och pedagog par med barnens skolgång och vår vardag.

Till yrke t är jag lärare i fritid Supermamsen. Äldsta barnet hade fått sin shem och i bok en får du följa mina tankar både som förälder och pedagog.

Du får ta del avefter Aspergerdiagnos att ha varit hemma bergochdalb anan mellan hopp och förtvivlan som förälder och de insikter jag har fått som pedagog från skolan länge på grund av utmattning. samt min kärlek till mina barn.

I boken Supermamsen – om livet som pedagog och förälder till barn med särskilda behov beskriver hon kampen för barnens rätt till utbildning. Och om hopp, förtvivlan, vardag och om kärleken till sina barn.

SUPERMAMSEN

Sommaren 2015 startade jag, en uppgiven mamma, bloggen Supermamsen som egen terapi. Bloggnamnet var ironiskt eftersom jag just då känd e mig som världens säm sta mamma.

Familjelivet var tufft och mitt äldsta barn hade prec is fått sin aspergerdiagnos efte r att ha blivit utmattad och varit hemma från skolan i åtta månader.

Om livet som pedago g och förälder till barn med särskilda behov

Text: Caroline Jonsson

KIKK ULI FÖRL AG

9 789188 933089

KIKKULI FÖRLAG

KIKK ULI FÖRL AG

E

fter äldste sonens diagnos fick även hennes två andra barn NPF-diagnoser. Maken kraschade. Hon kraschade.

Barnen hade sina olika utmaningar. ”Vi var som ett led av dominobrickor, en efter en föll vi.”, beskriver Supermamsen, som valt det självironiska supernamnet då känslan var den motsatta. Hon är anonym i sin bok och blogg för barnens skull.

Skrivandet blev en form av egenterapi efter många år av misstro och skuldbeläggande rån omgivningen. ”Bär ditt barn till skolan!

Det är skolplikt!”, fick hon höra: – Skulle vi tvinga vårt barn som kräktes av ångest till skolan?

Jag har känt sådan frustration, maktlöshet, ilska och sorg. Boken är skriven med förhoppning om att skapa igenkänning, stöd till andra familjer, en förändring och ökad samsyn mellan hem och skola.

Vad vill du förmedla till ansvariga för tidiga insatser för att motverka skolfrånvaro?

– En elev som är hemma från skolan har en anledning. Varför skulle anledningen plötsligt finnas i hemmet om eleven tidigare gått i skolan med hög närvaro? Varför inte ”felsöka” i skolan?

Skolplikten innebär skyldighet att gå till skolan och en rättighet till utbildning. Om rättigheten ska uppfyllas krävs att alla elever får en tillgänglig skola där elevernas behov styr, inte pengarna.

Jag hoppas min bok kan vara en ögonöppnare för politiker.

Vilket stöd krävs till föräldrar med barn som inte längre klarar av att gå till skolan?

– Misstänkliggör och skuldbelägg inte föräldrar! Jag vet inte hur många orosanmälningar till socialtjänsten som gjorts baserade endast på skolfrånvaro. Socialtjänsten återkopplar att vi är resursstarka och samspelta föräldrar och säger att skolan måste anpassa. Ändå fortsätter skolan att anmäla. Till vilken nytta?

Dessa möten tar bara tid och energi från oss som vi behöver för att orka stötta våra barn. Något som också skulle underlätta är att automatiskt få VAB-ersättning för att kunna stötta sina barn.

I början tog jag den lilla komp jag hade eller tjänstledigt utan lön för att kunna stötta mina barn.

Vad önskar du för din familj just nu?

– Att mina barn ska ta sig igenom ”skolpliktsåren” utan att må alltför dåligt. Att de ska orka, att skolan kan anpassa, vara flexibel och erbjuda exempelvis distansundervisning vid behov.

Jag önskar att mina barn ska få en framtid anpassad efter deras förmågor. Att de inte måste passa in i en box. De är fantastiska precis som de är!

■

25

ATTENTIONKOLL! Under våren genomförde Riksförbundet Attention en enkätundersökning bland flickor och kvinnor med NPF. Enkäten visar att en stor andel av dem som svarat har psykisk ohälsa. Dels på grund av de utmaningar som NPF medför, men främst på grund av bristande förståelse, stöd och anpassningar från samhället. Dessutom har en stor andel fått möjlighet till utredning alldeles för sent.

Enkäten visar att flickor och kvinnor med NPF vill: • Bli tagna på allvar • Få ökad förståelse, bättre stöd och rätt anpassningar från samhället • Förbättrad samsyn och samarbete mellan yrkesverksamma • Ökad kunskap om flickor och kvinnor med NPF samt uppmärksamma hur symptomen kan skilja sig från NPF hos pojkar/ män

▶▶ Hela rapporten finns att läsa på attention.se.

Under hösten kommer vi att fortsätta arbetet genom att sprida kunskap och debatt i ämnet.

ALLVAR STÖD SAMSYN P KUNSKA

26

Projektet Ung Dialog är igång!

I juni startade Riksförbundet Attention arvsfondsprojekt Ung Dialog. Projektet ska under tre år arbeta för att placerade barn och ungdomar med NPF ska bli mer delaktiga, få ett ökat inflytande och bättre livskvalité när de vårdas utanför hemmet.

Idag är unga med NPF kraftigt överrepresenterade bland placerade barn och unga. Barn och ungdomar som vårdas utanför hemmet är på många sätt en utsatt grupp, med både sämre hälsa och livsvillkor jämfört med andra barn. Det är därför oerhört viktigt att det sker en förändring och att dessa unga får komma till tals.

Projektet utgår från ungas egna erfarenheter, vilket innebär att som medverkar kommer att få påverka innehållet med utgångspunkt från deras egna erfarenheter. Det första steget i projektet kommer därför vara att samla in målgruppens erfarenheter genom en enkätundersökning, intervjuer och fokusgrupper. Därefter kommer projektet att skapa mediala plattformar där unga kan göra sina röster hörda. På lång sikt ska projektet tillsammans med målgruppen ta fram metodmaterial som ökar delaktighet och inflytande, som sedan ska implementeras på HVB och familjehem runt om i landet.

Foto: Maskot Bildbyrå AB

Enkät flickor och kvinnor

Hallå där!

Fanny Eklund projektledare för Ung Dialog

DIGITAL FÖRENINGSKONFERENS DEN 26 SEPTEMBER FANNY EKLUND

UNG DIALOG: Ung Dialog ska under tre år arbeta för att placerade barn och ungdomar ska bli mer delaktiga,

Hur hamnade du på Attention?

–Jag har länge haft koll på Attention.

Jag är själv anhörig och har NPF i min familj. Det som berör mig mycket med NPF är att det verkligen är en osynlig funktionsnedsättning. Så när tjänsten som projektledare för Ung Dialog kom ut, så fanns det inga tveksamheter. Jag är jätteglad över att få arbeta med en fråga som ligger mig varmt om hjärtat i ett sådant viktigt projekt som Ung dialog.

Vår efterlängtade mötesplats föreningskonferensen blir i år digital på grund av Covid-19. Evenemanget går av stapeln lördagen den 26 september kl.

09.30–15.30. Programmet består liksom tidigare av en blandning av information från förbundet, projektfrågor och möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan föreningarna.

få ett ökat inflytande och bättre livskvalité när de vårdas utanför hemmet.

Målgrupp: Placerade barn och unga (14–25 år) med NPF Sekundär målgrupp: Anhöriga och yrkesverksamma Pågår: Juni 2020–juni 2023 Drivs av: Riksförbundet Attention Finansieras av: Allmänna Arvsfonden Projektledare:

Varför behövs projektet tycker du?

–Det finns inget liknande projekt med NPF i fokus, trots att barn och unga med NPF är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn och unga. Det är därför oerhört viktigt att det sker en förändring och att dessa barn och ungdomar får komma till tals. Min förhoppning med projektet är därför just det – att ge placerade barn och unga med NPF en röst!

Foto: Jacqueline Hellman Treschow

Berätta lite om dig själv. Vem är du och vad har du gjort tidigare?

–Jag är socionom och har arbetat med många olika saker, men främst med min hjärtefråga som är barn och unga med psykisk ohälsa. Jag har bland annat arbetat som socialsekreterare på socialtjänsten, som kurator och senast som SIP-samordnare i Stockholms stad med fokus på att barn och unga. Jag har stött på NPF många gånger i mitt arbete, ofta som underliggande problematik där personen söker stöd för något annat, t ex psykisk ohälsa, problematisk skolfrånvaro eller beteendeproblem.

Fanny Eklund Projektkommunikatör:

Gratis teater via nätet – erbjudande till dig som medlem Under Nationella Anhörigveckan kommer du som är medlem att kunna se pjäsen ” Skuggsyskon” av Östra Teatern under två dagar. Länken kommer att publiceras på Attentions hemsida under vecka 41.

Jacqueline Treschow

▶▶ Läs gärna mer om pjäsen och vem den riktar sig till på: www.ostrateatern.se/skuggsyskon eller på attention.se under vecka 41.

HAR DU EGNA ERFARENHET AV ATT VARA PLACERAD? Vi söker barn och unga med NPF mellan 14–25 år som vill dela med sig av sina erfarenheter av att vara placerad.

Hör av dig till:

▶▶ fanny.eklund@attention.se

27

PASSA PÅ!

Hallå där!

Hör gärna av dig om du har frågor eller funderingar kring projektet.

Annika von Schmalensée! projektledare för Äldrelyftet

annika.schmalensee @attention.se

Vad är Äldrelyftet?

–Äldrelyftet – åldras och må bra med ADHD är ett treårigt projekt som finansieras av Arvsfonden och drivs av Riksförbundet Attention. Kunskapen om diagnosen och vad det innebär för barn och vuxna har ökat. Däremot saknas kunskap när det gäller hur det är att åldras med ADHD. Med projektet vill vi öka kunskapen och medvetenhet hos både personerna själva och hos personer som möter dem i sitt arbete, för att öka de egna möjligheterna till god hälsa, delaktighet och motverka diskriminering i samhället.

Hur hamnade du på Attention?

–Attention har en jätteviktig roll i samhället för personer med NPF och jag tror min erfarenhet från myndighet kan tillföra en hel del i uppdraget. Mitt hjärta brinner lite extra för äldre personer, och äldre med ADHD är ett ganska outforskat område där det verkligen behövs mer kunskap. Med Äldrelyftet får vi en möjlighet att fylla kunskapsluckan, inte minst i ett livsloppsperspektiv. Många kan ha haft svårigheter under många år och vissa kanske till och med fått ”fel” diagnos.

Vad blir ditt första steg i projektet?

–Viktigast för mig nu är att träffa personer med egen erfarenhet, eller anhöriga.

Sen får vi se hur vi tillsammans kan arbeta för god hälsa, delaktighet och inflytande i samhället, med information och olika verktyg.

28

på regionala samtalsledarutbildningar Utbildningen är kostnadsfri och riktar sig till dig som antingen redan håller i eller vill starta samtalsgrupper i din lokala förening.

Kursen är en heldag. Vi kommer hålla samma kurs vid tre tillfällen i olika delar av landet för att så många som möjligt ska kunna komma.

Uddevalla 31 Oktober Örnsköldsvik 21 November Sala 5 December

▶▶ Du hittar mer information om kurserna och hur du anmäler dig på vår hemsida www.attention.se Foto: Cottonbro från Pexels

Vem är du?

–Jag är kommunikatör i grunden med lång erfarenhet från utbildningsområdet.

Innan jag började på Attention jobbade jag som utredare/projektledare på Socialstyrelsen. De uppdrag jag jobbade med handlade om att öka kunskapen om bland annat psykisk ohälsa, ofta utifrån bemötandet. Jag samarbetade med Attention, Hjärnkoll och andra föreningar inom Nsph i de flesta uppdragen så det är jätteroligt att vara här nu.

VÄLKOMMEN

ANNIKA SCHMALENSEE

HANDLEDNING FÖR SAMTALSLEDARE

BIDRA MED DIN ERFARENHET! Om du är 60–75 år och har erfarenhet av ADHD, som egen diagnos eller som anhörig – kontakta Annika!

▶▶

annika.schmalensee@attention.se

Attentions verksamhetsutvecklare för anhörigstöd Jenny Kindgren erbjuder handledning på distans för alla samtalsledare i de föreningar som har samtalsgrupper.

Vill du boka handledning?

▶▶ Kontakta Jenny via mejl

jenny.kindgren@attention.se eller telefon 076-698 53 54 för att boka in en tid.

”Det här kommer ha varit en av sommarens bästa dagar” Så säger Katarina Hägg om en av Attention Stockholms tre aktivitetsdagar med temat djur och natur, där hon deltog tillsammans med sin son som har NPF. Aktivitetsdagarna riktade sig till barn och ungdomar med NPF och deras familjer.

Text: Elina Johansson

–Eftersom många NPF-familjer har svårt att få till fungerande sommaraktiviteter så ville vi erbjuda ett alternativ, säger Elina som är verksamhetsledare.

Dagarna tillbringades på en privat gård med getter, kaniner, höns och en sjö att bada i.

–Det känns bra att dela med oss av gården till familjer där det verkligen gör nytta. Vi har vuxna barn med NPF och vet hur gott kontakten med djur kan göra, säger Elaine Johansson, som äger gården tillsammans med sin man Bengt.

När som helst under dagen kunde man gå undan till en av de två vilostugorna för att vila från sociala aktiviteter.

–Jag är inte så van vid massa folk och tyckte det var skönt att kunna gå undan. Annars hade jag nog inte kunnat vara med, säger 17-åriga Amanda som inte varit i skolan eller haft andra aktiviteter de senaste åren.

–Det här blev verkligen en succé, säger Andrea som var en av ledarna och tillägger att hon hoppas att det blir fler tillfällen, kanske redan till höstlovet.

Foto: Ann-Sofi

SOFIA, EN AV DELTAGARNA, KLAPPAR KANINEN ALFRIDA.

KALENDARIUM:

SEPTEMBER 26

Digital föreningskonferens

OKTOBER 5–11 6

15 31

Attentions anhörigvecka Grundkurs om NPF i Stockholm (Attention Utbildning) Möte Arbetsutskottet Samtalsgrupper Uddevalla

NOVEMBER 11

12 13

14–15 21

Kurs Flickor och kvinnor med ADHD (Attention Utbildning) Kunskapsråd Anhörigkonferens, Stockholm (NSPH) Styrelsemöte Samtalsgrupper Örnsköldsvik

DECEMBER 4 5

Möte Arbetsutskottet Samtalsgrupper Sala

VAD HÄNDER HOS DIG?

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet.

Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även spännande personer och annat intressant som händer på er ort. ▶▶ Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR BLEKINGE LÄN För information kontakta kansliet@attention.se DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle 076-3361533 styrelsen@attention-gavle.se www.attention-gavle.se Attention Hudiksvall Ann-Katrin Noreliusson attention.hudiksvall@gmail.com Attention Bollnäs Martina Edström 073-839 25 33 Attention.bollnas@gmail.com Attention Söderhamn Amanda Belin soderhamn@forening.attention.se 0762007464 HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-Laholm Martina Wikås info@attentionhstd.se Attention FalkenbergVarberg Lennarth Andersson 073-055 87 12 ordforande@ attention-norrahalland.se www.attention-norrahalland.se

KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Ann-Christin Bengtsson 0709–823 038 Attention.kronoberg@gmail.com www.attention-kronoberg.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren 070-357 28 18 saralinkan75@gmail.com Attention Kiruna Lena Unneberg 070-6125957 attentionkiruna@gmail.com SKÅNE LÄN Attention Lund info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö Tina Hill O73-655 05 20 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se Attention Kristianstad-Hässleholm Christina Arup Info@attentionkristianstadhassleholm.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se www.attentionsydostra.se Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) Sofia Göransson 0733–388189 Anna.sofia.goransson@gmail.com www.attention-trelleborg.se

Attention Kungsbacka ordförande@attentionkungsbacka.se STOCKHOLMS LÄN 079-3331020 Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson JÄMTLANDS LÄN npf@attention-sollentunavasby.se Attention Jämtland-Härjedalen www.attention-sollentunavasby.se Marina Eriksson 070-661 07 07 Attention Globen med omnejd info@attention-jamtlandharjedalen.se info@attention-globen.se www.attention-jamtlandharjedalen.se www.attention-globen.se JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Malin Viberg 076-009 00 65 attention.jonkoping@gmail.com Hemsidan under uppbyggnad KALMAR LÄN Attention Kalmar attentionkalmar@hotmail.com www.attention-kalmar.se

Attention Nynäshamn Tina Kjerulff kontakt@attention-nynashamn.se attention-nynashamn.se Attention HuddingeBotkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se

Attention Nacka-Värmdö 070–2816240 info@attention.nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén info@attention-roslagen.se attention-roslagen.se Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Stockholm 08-410 885 60 (mån 12.30–14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se Attention Södertälje-Nykvarn Laila Starring Epost: laila@starring.net Mobil: 070-3178215 Attention Haninge-Tyresö 0763-40 61 92 kontakt@attention-haninge.se www.attention-haninge.se Attention Solna-Sundbyberg Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se attention-solna-sundbyberg.se Attention Järfälla/Upplands-Bro Ordf Catharina Bergold info@attention-jarfalla-upplandsbro.se www.attention-jarfalla-upplandsbro.se SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs Eskilstuna 072-004 93 15 kontakt@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Strängnäs 072-005 42 53 strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker) För information kontakta kansliet@attention.se Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com UPPSALA LÄN Attention Enköping Linda Jarl info@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se

Attention Håbo Teresa Fröling 0708-203972 hej@attention-habo.se www.attention-habo.se Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman maria.ch-f@bredband.net 070-299 28 32 VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna) info@attention-umea.se attention-umea.se

Attention Dals-Ed Jimmy Sundbom 0738-12 89 70 info@attention-dals-ed.se www.attention-dals-ed.se

Attention Göteborg Egil Aasgaard 0703-93 63 47 kansliet@attention-goteborg.se attention-goteborg.se Attention Hisingen-Kungälv 0703-93 63 47 attentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se Attention Lerum Linda Poidnakk 073-316 15 80 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Mölndal Charlotte Boqvist 072-0162590 charlotte@boniq.se

Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com

Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.attentionskaraborg.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Monika Lindberg attention@attention-st.se www.attention-st.se

Attention Uddevalla Anita Larsson 0730-556 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se

Attention Ånge Helene Rahm 073-057 30 17 info@attention-ange.se www.attention-ange.se

Attention Öckerö Ulrika Engman 0708-62 44 30 kontakt@attentionockero.se www.attentionockero.se

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se

ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 attention-lindesberg@hotmail.com www.attention-lindesberg.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson Lars-a.69@hotmail.com 070-650 32 12 Attention Västerås Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.com www.attention-vasteras.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås Camilla Larsson 070-433 38 07 camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

Attention Örebro Lokalförening Karin Trulsen 0762-569083 foreningenattention.orebro@gmail. com Facebook: Attention Örebro Lokalförening ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se Attention Linköping Susanna von Sehlen attentionlkpg@gmail.com

KOM TILL OSS I HÖST! Vi har massor med roliga läger där vi gör saker både i stan och på landet: bowlar, spelar laserdome, rider på våra egna islandshästar och mycket annat.

Anmäl dig nu!

Nu är det kul att läsa!

När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit.

Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror.

När höstterminen började var förändring tydlig. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah är en glad och härlig kille som snart fyller 12 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker.

–Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning,

men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.

lan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.

Läsningen flöt på

Så glada för eye q®

Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, eye q®, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.

Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till sko-

–Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt.

–Vi är så glada för eye q® och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

Ny design!

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via maten. eye q® innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q® används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Underlättar läsförmågan

För hjärnans funktion

Rekommenderas av experter

Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

Samma innehåll!

Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.

I en svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3. eye q® är ett tryggt val eftersom det är den i särklass mest välstuderade inom sitt område och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

eye q® finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se