2 minute read
JO kritiserar drogtester
I juni i år kritiserade JO (Justitieombudsmannen) tre regioner efter att psykiatrimottagningar i regionerna rutinmässigt krävt drogtester vid ADHDbehandling. Elias Ytterbrinks anmälan mot mottagningen i Göteborg är en av tre som ligger till grund för JO:s granskning och beslut. Det var när Elias bytte vårdgivare som han möttes av kravet på drogtest.
Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Catharina Fyrberg
Kravet på drogtest överraskade Elias och han trodde först att det rörde sig om ett missförstånd. Han har inga problem med missbruk och kravet upplevde han som kränkande. – Jag hade då haft min ADHD/ADDdiagnos i sju år och hade en pågående behandling med god effekt. Hos den nya vårdgivaren krävdes plötsligt övervakat urinprov och en ny utredning för att medicineringen skulle kunna fortsätta.
Valde att anmäla
Elias valde att anmäla vårdgivaren till JO som prövade hans fall tillsammans med ett par andra anmälningar av vårdtagare som menade att drogtesterna var felaktiga. – För mig är det en principfråga. Det är inte kul att kissa inför publik men det är klart att jag hade kunnat svälja stoltheten och gått med på att göra testet. Men ingen annan patientgrupp måste på det här sättet bevisa sin oskuld. Det är inte rimligt att personer med ADHD ska behöva göra det heller. Oavsett testmetod.
Elias är aktiv som sjukvårdspolitiker inom Miljöpartiet och studerar samtidigt till psykolog. Även om hans anmälan är som privatperson stärks hans argument av det han får ta del av i sin undervisning. – Det finns gott om psykologisk forskning kring hur en bra relation mellan patient och vårdgivare är central även för
ELIAS YTTERBRING
behandlingsresultatet. Om de här drogtesterna påverkar den relationen är det inte omöjligt att det leder till mer skada än nytta, särskilt för personer med ett missbruk. Man kan också fråga sig vad som händer med de som avstår från att söka vård när de hör talas om kontrollerna.
Elias menar att det är värdefullt att JO:s beslut grundar sig på Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer. – Det ger det tyngd och legitimitet. De kan konstatera att det inte finns någon medicinsk motivering till att testa alla. Och ingen inom vården kan förkasta yttrande från två expertmyndigheter.
Mer dialog istället för tester
Samtidigt menar Elias att drogtesterna i vissa individuella fall kan fylla en funktion. – Men först och främst skulle jag vilja se mer dialog och samtal med patienten inom psykiatrin än kontrollerande tester.
Även Attentions ordförande Anki Sandberg är positiv till JO:s kritik. – Det är bra att JO är så tydlig med att slentrianmässiga drogtester inte ska förekomma, menar Anki Sandberg. Vi förutsätter att beslutet leder till nya riktlinjer som tar större hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. ■
