HERRNHUTS
BRÖDRAMISSION Hälsning från Albanien sid. 6 Arvet från herrnhutismen på universitetsnivå sid. 10
Nr 4 2013
1
Julhälsning Jesus sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” Joh. 8:12 Man upphör inte att förvånas över julens mysterium att Gud har blivit människa. Den allsmäktige Guden kommer till oss i ett barns gestalt. ”Den späda rosen fina, i mörkret månde skina.” Sv. Ps. 113:3 Som far- eller morförälder anar man vilken visdom som ligger bakom – vem kan motstå ett litet spädbarn? Man vill bara ta det i sin famn och trycka det mot sitt hjärta. Livet förändras. Den unga familjen och barnet står i centrum. Tänk om vi kunde ta till oss det under som skedde i Betlehem och ta emot det gudomliga barnet i våra hjärtan, låta vårt liv kretsa kring det och det ljus och den värme det sprider! Ju närmare vi kommer ljuset, desto mer kommer vi in i hans kraftfält. Ju mer ljus, desto mer vill vi bli av med de dunkla fläckarna i vårt väsen. Har vi tagit emot Jesus, har vi också tagit emot Jesus i vår medmänniska. När vi har den insikten behöver vi inte vara ensamma. Ljus och värme råder, precis som det var bland de första kristna om vilka man sade: ”Se så de älskar varandra!” Vilka möjligheter finns det inte i det ljus som sprids från stallet i Betlehem?! Christa Lindberg
Herrnhuts Brödramission utkommer med fyra nummer per år.
2
Ansvarig utgivare: Klas Lindberg, präst, tel: 0708 54 03 00 Layout: Christoffer Ahlbäck Foto: Klas Lindberg, Christoffer Ahlbäck
Herrnhutsstjärnan på Skansen ”Be för oss unga och lyssna på oss!”
Ingen riktig jul utan herrnhutsstjärna, tänkte Günter Hartstock och började tillverka egna som han sålde till de olika affärerna hemma i Flensburg.
S
Text: Klas Lindberg
in första kontakt med kyrkan fick han då han gick i söndagsskolan. Sedan blev det kyrkans juniorer. Förutom andakter och lek bestod aktiviteterna av mycket pyssel. De hade en ungdomsledare (diakon) som lärt sig att tillverka herrnhutsstjärnan. Där föddes ett intresse att använda händerna och tillverka olika saker. Det var roligt att klippa glanspapper i exakta geometriska former, falsa och klistra ihop dem och sedan sammanfoga dem till perfekt form. Tiderna var knappa i Tyskland i bör jan på 50-talet. Günter var en ung grabb
utan inkomster och till råga på allt var pappa arbetslös. Det gällde att vara påhittig och pysslig. Günter klippte gräs och arbetade som springpojke. Så kom han på att han kunde försöka tillverka julstjärnorna som han lärt sig på juniorerna och försöka sälja dem till de olika butikerna i staden. Vanligt folk hade inte råd att köpa dem, men de olika butikerna hade ju inkomster och det skulle säkert uppskattas om en inbjudande stjärna spred sitt varma sken, också till dem som stod utanför fönstret. På den tiden gick man till bagaren för att köpa bröd, mjölkbutiken för att köpa mjölk och till kollagret för att införskaffa kol till kaminerna. Günter satte 3
”
Det var självklart att den herrnhutiska stjärnan, ”alla julstjärnors moder”, skulle finnas med. Günter Hartstock ihop stjärnorna, försåg dem med glödlampor och sålde dem för 5 DM styck, en icke föraktlig summa som också bidrog något till familjens försörjning. Ibland gav han bort en stjärna till någon som var riktigt fattig. Ramarna stansade han fram ur en kartong. På den vägen, egentligen av r en nyfikenhet, kom han som lärling in i den grafiska industrin. 1959 flyttade han som utbildad typograf till Stockholm. Lite pyssel höll han alltid på med. Nu försökte han hitta glanspapper för att än en gång tillverka herrnhutsstjärnan, men det visade sig vara mycket svårt att hitta tillräckligt stora pappersark 4
Idag arbetar pensionären Günter som ålderman på Skansen. Där tillverkar han, samtidigt som han lär upp andra, julkort och andra trycksaker efter gamla metoder. För fem år sedan gjorde man en utställning i rulltrappshallen med olika julstjärnor. Det var självklart att den herrnhutiska stjärnan, ”alla julstjärnors moder”, skulle finnas med och Günter tillverkade en riktigt stor, klarröd och vacker stjärna som fick en framhävd monter. Idag är den undanhängd, men på reklamaffischerna det året med texten ”Julen är bäst på Skansen” var det just den stora klarröda herrnhutsstjärnan som stod i blickfånget med ett varmt och välkomnande sken.
Exempel på julkort som Günter Hartstock tillverkade på Skansen enligt gamla grafiska metoder.
Adventsstämning vid julpyramiden Barbro Hertzsch läser på sitt oefterhärmliga sätt gamla och nya jul- och adventsberättelser. Det är svårt att inte leva med i framställningen och drömma sig bort till mumintrollens värld eller till den tid då julen var det enda avbrottet i vardagens slit och fattigdom. TV i all ära, men få saker kan skapa julstämning som dessa stunder av högläsning!
5
Hälsning från våra trossyskon i Albanien I den danska missionstidningen BDM-nytt kan vi läsa en rapport från Albanien. Det är Dena Grillo, ungdoms- och kvinnoledare i den unga herrnhutiskt-lutherska kyrkan i Albanien som skriver. Sammanfattat av Klas Lindberg
F
rån början har bar n- och ungdomsarbetet varit i fokus. 2009 kunde man för första gången ha ett sommarläger. Man hyrde en lägerlokal i Pogradec, en stad som ligger nära den makedonska gränsen. Det har betytt väldigt mycket att kyrkan nu fått en egen, fin lägergård i Pogradec. I år hade man lagt nytt gräs på tältplatsen och byggt nya toaletter för att kunna möta det ökande intresset. Dessa sommarläger har blivit en viktig 6
mötesplats för framförallt barn och unga. Det är den enskilt största satsningen kyrkan gör under hela året. Den gemenskap och fördjupning i den kristna tron som dessa lägger skapar bär deltagarna med sig hem. Dessa upplevelser utgör en viktig påverkan i deras liv. Dena Grillo säger att för oss är det ett sätt att visa kristen omsorg och att vi i kyrkan vill fungera som en kärleksfull familj. Alla ska känna sig välkomna. Det visar sig också att allt fler utomstående blir intresserade och
börjar ställa frågor om vilka vi är och vår tro. Förra sommaren hade man 50 – 60 deltagare men i år samlades hela 105! Olika fritidsaktiviter blandades med bibelundervisning, samtal och bönestunder. Det var väldigt roligt att i gruppsamtalen se att så många ungdomar vuxit i sin kristna tro sedan förra sommaren. Från Sverige medverkade Det finns ingen brist på julpynt i det nya Conny Svensson och Kerstin Berggren från Värnamo och Albanien. Klas Lindberg från Stockholm och Mike Boije från Göteborg. Bibeltimviktigt att understryka att deras medvermarna med efterföljande samtal som kan utgjorde en avgörande orsak till att vi leddes av Klas Lindberg och Mike Boije kunde genomföra lägret med ett bra problev en stor hjälp för deltagarna att växa i gram under mottot: ”I trons ljus.” sin tro och gemenskap med Gud. Det är
Dena Grillo undervisar. 7
Annelie hörde om Alpha från några vänner Annelie Dahl har gått höstens Alphakurs. Vi möter henne efter kursen för att höra hur hösten har varit. Text: Klas Lindberg
H
östens Alphakurs är avslutad. Under tio vardagskvällar och en hel lördag har vi mötts för att äta gott och ha trevligt tillsammans, lyssna på föredrag om den kristna trons grunder och samtala om det som angår oss på ett lite djupare plan. Ingen kurs är den andra lik eftersom deltagarnas olika personligheter och frågor så tydligt påverkar hur kursen utvecklas. Denna gång skapades en mycket öppen och varm gemenskap. Alla ville träffas igen efter kursen och fortsätta upptäcktsresan om kristen tro. Vi erbjuder därför till våren både en ny Alphakurs och en fortsättningskurs.
8
först får lära känna varandra på ett bra sätt då man äter tillsammans, sedan få lyssna på en intressant föreläsning där man alltid lär sig något nytt och till sist samtala om det man blivit berörd av. Det har alltid varit högt i tak och jag tycker att ämnena har varit jätteintressanta hela tiden.
Annelie, varför började du på Alpha? Jag har alltid varit intresserad av livsfrågor och känt ett behov av att i lugn och ro få samtala om sådana saker med folk som också är intresserade. Några vänner berättade om Alpha och jag hittade till er kurs via nätet.
Nämn något du upplevt från kursen som du tror att andra också skulle uppskatta. Att alla har känt att de kunnat dela olika saker från sina egna liv. Det har varit en väldigt öppen och fin stämning hela tiden.
Vad har höstens Alphakurs betytt för dig? Det har var it väldigt lär or ikt. J ag tycker jättemycket om upplägget att man
Har Alpha förändrat dig? Ja, jag känner att jag vill veta mer. Jag tror att Alpha hjälpt mig i min egen utveckling.
”
Jag har alltid varit intresserad av livsfrågor och känt ett behov av att i lugn och ro få samtala om sådana saker med folk som också är intresserade.
Höstens alphakurs vid Ulriksdals slott.
I NTR ESSER AD AV A L PH A? www.alphasthlm.se 9
Herrnhutismens arv väcker ständigt nytt intresse Ett drygt trettiotal forskare och teologer från hela Norden, inklusive Grönland fanns på plats för att samtala om herrnhutismens betydelse i de skandinaviska länderna. Här följer en rapport från symposiet ”Herrnhutismen i Skandinavien” arrangerat av Göteborgs universitet 26 – 27 september 2013. (Den tredje delen i serien om herrnhutismens andliga DNA kommer i nästa nummer) Text: Klas Lindberg
F
rån Danmark deltog ar keologer och historiker från Nationalmuseum i Köpenhamn, bl.a. Anne Folke Henningsen och Peter Toft, från Grönlands universitet i Nuuk fil. dr. Kathrine Kjærgaard, från Finland historikern Esko Laine från universitet i Helsingfors, från Norge Amund Reslökken från Oslo universitet och från Sverige professor Christer Ahlberger som tillsammans med Per von Wachenfelt, båda Göteborgs uni10
versitet, tagit initiativ till symposiet. Christine Ekström från Göteborgs universitet bidrog med en initierad föreläsning om musikens roll och betydelse i den tidiga herrnhutiska väckelsen. Dessutom medverkade i symposiet forskare från Lunds och Umeå universitet, Mittuniversitetet samt prästerna från Brödraförsamlingen i Göteborg och i Stockholm och ett dussintal övriga intresserade teologer och historiker. Det bör nämnas att tvådagars-
Isberg utanför Grönland. symposiet avslutades med en musikandakt i Göteborgs domkyrka. Herrnhutiska motetter och psalmer framfördes med instrument som motsvarade originalinstrumenten för att få fram en autentisk klang.
Alla föreläsare gav intr essanta infallsvinklar utifrån sin specialitet vilket skapade en fascinerande tvärvetenskaplig dynamik. Avslutningsvis konstaterades att det finns ett starkt intresse att bilda ett skandinaviskt tvärvetenskapligt nätverk kring herrnhutismen, öppet för alla intresserade.
sig. Flera arkeologiska utgrävningar har ägt rum. Bland annat har man hittat en stor mängd bosättningar utefter kusterna och där funnit vackert tillverkade sigill, souvenirer av valben, avsedda att skickas hem till Herrnhut, schackpjäser av ben, ja till och med en julgransfot! Det finns dessutom en omfattande brevskrivning bevarad som vittnar om stora uppoffring-
Här följer ett kort sammandrag av de olika ämnen som avhandlades på symposiet:
Mission på Grönland Det första ämnet på dagor dningen var den herrnhutiska missionen på Grönland. Trots att det idag inte finns några herrnhutiska grönländare kvar har denna väckelserörelse lämnat betydande spår efter
Intresset var på topp. 11
”
Särskilt kvinnornas situation förändrades till det bättre efter att de låtit döpa sig. ar och hårt arbete. Denna brevsamling anses innehålla en enorm mikrohistorisk kunskapskälla som väntar på att utforskas. Mellan år 1730 och 1900 ar betade hundratals herrnhutiska missionärer på Grönland. Den naturliga teologin som utgår från hur Gud uppenbarar sig i naturen kombinerades framgångsrikt med den typiskt herrnhutiska korsteologin. Denna framställning av evangeliet parad med herrnhutarnas självutgivande livsstil attra-
herade grönländarna och många lät döpa sig. Särskilt kvinnornas situation förändrades till det bättre efter att de låtit döpa sig. Herrnhutarna var genuint intresserade av folkets livsvillkor och deras naturhistoriska intresse avspeglade sig i att man sände hem en stor mängd naturalier till kabinettet i Herrnhut. Den typiska herrnhutiska, r ektangulära arkitekturen användes också på Grönland som mönster för hur man byggde upp olika missionsstationer. De stod i bjärt kontrast till grönländarnas enkla torvhus. Idag hyser den största herrnhutiska byggnaden Grönlands universitet. Historieforskarna menade att den här arkitekturen visar drag från renässansen och är väl värd att utforska ytterligare.
Missionens förstlingsfrukt Efter fyra inledande föredrag om Grönlandsmissionen vändes blickarna mot Västindien. Den som öppnade för de första missionsinitiativen i Karibien, slaven Anton som greve Zinzendorf mötte under sin landsförvisning i Köpenhamn omnämndes. Det mötet fick stora konsekvenser för herrnhutismens identitet som missionsrörelse. Men när den frigivne slaven väl återvänt hem till S:t Croix i Västindien återgick han delvis till sin gamla livsstil och skaffade sig flera hust-
LY S S N A P Å P R E D I K N I N G A R F R Å N VÅ R A G U D S TJ Ä N S T E R , NÄR DU VILL! www.evangeliska.nu 12
Christine Ekström är initierad kännare av den herrnhutiska musikskatten rur. Han kom alltmer att fjärma sig från missionsarbetet. Det övriga missionsarbetet gick dock framåt och väckelsen spreds från ö till ö.
Herrnhutismen i Finland Den herrnhutiska väckelsen i Finland har det bedrivits mycket lite forskning på. Det finns dock 19 s.k. ”Lebenslauf” bevarade, ett slags levnadsteckning som skrevs under livets slutfas. Dessa är ännu onådda för forskning men ger intressant information inte bara om hur den enskilde uppfattat sin gudsrelation och innersidan av den kristna tron, utan ger också en mängd iakttagelser av dåtida vardags- och samhällsliv. Fler män än kvinnor drogs till
”
Det finns en stor sångskatt av andliga sånger, hymner och motetter. Deras uppgift var att skapa förutsättningar för andakt och bidra till ett liturgiskt liv i bön och ge en känsla av Jesu närvaro. herrnhutismen trots att kvinnans ställning alltid förändrades i positiv riktning då hon blev medlem i en herrnhutisk församling. Många mötte väckelsen i tonåren. Även Lars Levi Laestadius påverkades av Herrnhuts blodmystik. Ett särmärke för den här väckelsen var den djupa erfaren-
13
sen förblev splittrad och har inte efterlämnat något enhetligt arbete.
Musiken i Herrnhut Det herrnhutiska bidraget vad gäller musiken var i första hand församlingsmusik. Man strävade efter att leva liturgiskt, d.v.s. allt skulle genomsyras av Jesu reella närvaro. Musikens centrum var Jesu person. Huvudinnehållet i musiken var Jesu död på korset. Det skulle generera en blandning av inre glädje och smärta. Förkunnandet skulle ske både genom sjungandet och genom musicerandet. Det finns en stor sångskatt av andliga sånger, hymner och motetter. Deras uppgift var att skapa förutsättningar för andakt och bidra till ett liturgiskt liv i bön och ge en känsla av Jesu närvaro. Man ansåg att varken den traditionella kyrkomusiken eller den världsliga musiken lämpade sig för detta. Inte heller dansmusiken ansågs nyttig. Ett överdrivet musikaliskt kunnande riskerade också att distrahera andakten. Man ville att även utomstående skulle bli berörda av musiken. Det viktigaste var att den gick till hjärtat. heten av nattvardens innebörd. Där förenades innerlighet och mysticism Den finska herrnhutismen hade fr amförallt två källor förutom Herrnhut. Från Sverige kom impulser som riktade sig främst till samhällets övre klasser i västra Finland. Från Ryssland, framförallt från församlingen i Sarepta kom impulserna främst att riktas mot östra Finland och den jordbrukande befolkningen som levde där. Mellan dessa fraktioner rådde viss osämja och den herrnhutiska väckel14
Att vara känslolös i lyssnandet var illa. Helst skulle man röras till tårar. Enkelheten var norm och melodin skulle vara lätt att uppfatta, likaså texten. Man föredrog Ass-dur som gav en dovare klang och lättare appellerade till känslorna. Den inre upplevelsen skulle harmoniera på ett vackert sätt med den yttre. Idealet var att kroppshållningen skulle utstråla innerlig förtjusning. Det var dock aldrig fråga om förställning. Uttrycket måste alltid vara äkta. Så småningom växte en musikalisk
”
Man ville att även utomstående skulle bli berörda av musiken. Det viktigaste var att den gick till hjärtat.
kanon fram som skapade en enhet mellan de olika herrnhutiska församlingarna.
Patronatsrättigheter Under symposiets andra dag gavs först en historisk tillbakablick på de patronatsrättigheter som förekom i framförallt södra Sverige. Det innebar att godsherrar hade rätt att utse kyrkoherde. Som mest hade 250 församlingar kyrkoherdar, tillsatta på det viset. Systemet fanns kvar ända till 1925. Det innebar att många adelsmän kunde tillsätta kyrkoherdar som var influerade av herrnhutismen. Fältpräster tillsattes av arméchefen. Herrnhutismen som dessa präster förmedlade ägde stark påverkningskraft och drabbade människor på ett gränsöverskridande sätt. Det bildades inga nya församlingar, men det andliga livet förändrades markant. Formalism byttes mot levande kristen tro och innerlig syskongemenskap.
Julboken, ett resultat herrnhutisk påverkan
av
Den första julboken som de olika stiften i Svenska kyrkan fortfarande ger ut kom 1932 på initiativ av biskopinnan
15
Kungsgatan 45 i Göteborg, som rymmer Evangeliska Brödraförsamlingens lokaler. Julia Aurelius. Det var 200 år efter att de första herrnhutiska missionärerna sänts ut – ett viktigt jubileumsår. Julia Aurelius hade vuxit upp i ett herrnhutiskt hem och blivit starkt påverkad av dess innerlighet. Herrnhutismen växte fram som en reaktion både mot den lutherska ortodoxins pliktkristendom och pietismens lagiskhet. Dessa julböcker kom att bli ett inofficiellt organ för levande tro och kyrkoförnyelse. Där kunde man hitta sånger om Sara-Greta och lilla svarta Sara. Julböckerna fylldes av reseskildringar, missionsreportage, personliga vittnesbörd och väckelsen beskrevs i dolda ordalag. Ovanligt många kvinnor medverkade som skribenter också med poesi och psalmdiktning, bland andra Anna Söderblom och Julia Marx. En effekt som dessa julböcker hade var att prästväldet började luckras upp. Man menade att hela kyrkan var ett missionsfält som behövde väckas.
Den herrnhutiska väckelsen i Göteborg Slutligen 16
beskrevs
herrnhutismens
guldålder i Götebor g som inföll 1750 till 1810. Då hade Göteborg mellan 10.000 och 12.500 invånare. Handel och försvar var de viktigaste näringarna. Överklassen var förhållandevis liten och bestod till största delen av tjänstemän vid länsstyrelsen och tullen samt ledningen för Ostindiska Kompaniet.
1750 hade Brödraförsamlingen i Göteborg 170 medlemmar. Medlemsantalet varierade därefter mellan 200 och 250. Av dessa var 25 % handelsmän, många bokhållare och hantverkare, men få adliga och militärer. Familjebanden var starka och man gifte sig inom församlingen. Bland församlingens mer framträdande medlemmar märktes Sven Linhult, familjen Cullman och Leffler samt William Chalmers. Den innerliga gemenskapen med Jesus Kristus var församlingens nav och fokus. Dessa herrnhutare med sitt vänliga sätt och sin uppriktiga framtoning visade sig vara ytterst väl utrustade att ta sig fram i samhällets alla skikt.
Tack för din gåva! Kära vänner till Herrnhuts Brödramission. Vi vill på det här sättet rikta ett varmt tack till er för alla generösa gåvor som ni gett under året som gått. Tyvärr har vi den senaste tiden varit dåliga på att skicka personliga tackbrev till var och en. Jag hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni istället delar vår glädje över att era gåvor verkligen har kommit till nytta. Närmare tvåhundra föräldralösa barn har fått en mycket bättre start i livet än de hade haft utan er. Ni har bidragit till att arbetet i Lett-
land kan fortsätta oförtrutet och ni är med och formar framtiden för den yngsta lutherska kyrkan i Europa, the Moravian-Lutheran Church of Albania. Tack för året som gått! Vi önskar också en riktigt välsignad jul och ett gott nytt 2014! För Evangeliska Brödraförsamlingen i Stockholm
Klas Lindberg
17
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Joh 3:16
18
Välkommen till Evangeliska Brödraförsamlingen Lör 21 dec kl 15 ”En stilla stund inför julen” Klas Lindberg Julafton kl 08:30 ”Hell dig julfton!” Julaftonsotta med julkaffe Klas Lindberg Nyårsafton kl 15 Årslösen för 2014 ”Jag har min lycka i att nalkas Gud” Ps 73:28a Klas Lindberg Mån 6 jan ”Större än Salomo” Trettondagsgudstjänst Klas Lindberg Sön 12 jan ”Du är älskad!” Nattvardsgudstjänst Klas Lindberg Ons 15 jan Bibelsamtal Klas Lindberg, vi läser ur Galaterbrevet 6
Tor 23 jan Ekumenisk bön för Östermalm Klas Lindberg m.fl Du kan alltid ta kontakt med oss för samtal, själavård och bikt. Du får gärna också komma med dina böneämnen. Klas Lindberg, 070-854 03 00 Epost: klas.lindberg@evangeliska.nu
Varmt Välkomna! Evangeliska Brödraförsamlingen Sibyllegatan 13 Tel 08-660 09 07 114 42 Stockholm PlusGiro 51202-0 www.evangeliska.nu I info@evangliska.nu 19
20