Amos Jönköping April 2019

Jönköping APRIL 2019

DIN TIDNING DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN FRÅN SVENSKA KYRKAN

Tema: Klimat Porträttet: Nina Persson

”Människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig”

Gudstjänstbesök – en massrörelse i Jönköping

Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra?

Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags att miljötänket ser framåt.

FOTO: GETTY

Lucas Lund, författare

Bokdebut: Clara Bolmsjö

”Det var en sådan tröst att i min förtvivlan få forma en berättelse”

”Jag vill ifrågasätta våra val”

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Untitled-11 1

2019-03-28 09:27:15

Innehåll

4 Notiser Närradion firar 40 år med sändning från scenen 6 Porträtt: Lucas Lund Hur vill vi forma framtiden i förhållande till tekniken?

10 Tema: Klimat Ta nästa steg: återbruka 16 Porträtt: Nina Persson Mitt lyckligaste jag är kreativt 20 Spaning: Förnöjsamhet 22 Bokdebut: Clara Bolmsjö Skrivandet blev min räddning 25 Enkät: Vad tycker du?

26 Påskens ­gudstjänster 28 Det religiösa Jönköping 30 Gamla gravstenar blir nya 31 Korsordet 32 Dikt: Margareta Melin

Varsågod …

www.svenskakyrkan.se/jonkoping kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

2

Untitled-9 2

Redaktionen: Martin Ahlqvist, Erik Lindfelt, Bengt Olsson, Monica Sandsvik Svensson, Josefine Setterström, Pär Sjöstrand och Eva Stråth.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2019 Annonser: Display i Umeå AB,090-71 15 00, info@display-umea.se

N VA

ENMÄRK

E

T

... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem.

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

S

Redaktion

18

FOTO: JOI GRINDE

Innehåll April 2019 16 6

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

April 2019

2019-03-28 09:27:02

Ledare Ann Aldén

Greta Thunberg skolstrejkar för klimatet.

FOTO: DANIEL REINHARDT/AP

Greta påminner mig om profeterna PLÖTSLIGT FANNS hon bara där, mitt på den

”Greta säger att hon inte vill ha de vuxnas hopp. Ändå är det precis det hon ger mig.” som gör att vi frimodigt, tillsammans med Greta och hennes vänner, har all anledning att känna både tillit och tillförsikt. Vara förvissade om att det finns hopp!

Välkommen att fira påsk i våra kyrkor!

ANN ALDÉN KYRKOHERDE FOTO: KICKI ALM

världspolitiska scenen: Greta Thunberg. En 16-årig tjej som på kort tid vunnit ledande opinionsbildares öra. En tonåring som på sitt rättframma sätt har tänt en eld som just nu sprider sig från land till land. I skrivande stund samlas människor runtom i Europa.

Manifestationer som uppfordrar till handling för vårt klimat. Unga människor som kräver att vi tar vårt vuxenansvar.

Greta är intressant på flera sätt. Hon har satt igång en rörelse som drivs vidare av egen inneboende kraft. På kort tid har den nått långt bortom Gretas egen kontroll. I en tid då så många konkurrerar om det mediala utrymmet går hon rakt genom rutan utan att vara medietränad. Och hon säger vad vi allesammans egentligen vet. Vilket ju kan förklara varför vi drabbas av hennes budskap. Inget å ena sidan och inget å andra sidan. Inga förmildrande omständigheter.

Hon påminner mig om första testamentets profeter. De som berättade och satte ord på vad de såg av samtida missförhållanden.

I centrum för profetens budskap stod inte profeten själv. Ljuset föll i stället på den fattige, den föräldralöse, änkan och flyktingen.

GRETA SÄGER att hon inte vill ha de vuxnas hopp. Ändå är det precis det hon ger mig.

Hopp! Hon och tusentals unga människor som, inspirerade av henne, just nu samlas på gator och torg. De gör det inte för att synas.

De gör det med en uppfordrande förväntan på dig och mig. Att vi ska ta vårt ansvar för både samtid och framtid. Och vet ni, jag tror att det finns hopp!

Påsken är snart här. I våra kyrkor firar vi livets seger över döden. Jesu uppståndelse från de döda är grunden för vårt hopp. Det

April 2019

Untitled-19 3

3

2019-03-28 09:27:17

Notiser

Profiler på nya jobb Två präster går till nya jobb – det är Hans Boeryd och Richard Thörn.

HANS BOERYD, tidigare kyrkoherde i Jön­

köping och senast präst i Gräshagen, blir ny stiftsprost. Han avtackades i februari. Som stiftsprost kommer han bland annat att stödja stiftets kyrkoherdar och vara med vid nyre­ kryteringar av sådana.

– Främsta skälet att jag går in i arbetet är just stödfunktionen till kyrkoherdar. Jag vill tro jag kan bidra med erfarenhet efter åren som kyrkoherde. Den uppgiften ser jag

UNDER VINTERN har organisationen

Kyrkhjälpen ordnat natthärbärge i Råslätts kyrka för romska tiggare och andra som saknar bostad i Jönkö­ ping. Man har haft öppet sedan i mit­ ten av januari och stängde i mitten av mars.

– Det har varit upp till 20 personer som sovit här varje natt, säger Fred­ rik Hollertz som är präst på Råslätt.

Kyrkhjälpen har ordnat vinter­ boende sedan 2015. Man har fått stöd från kommunen. Det kommer man även få för detta år: 50 000 kronor.

Totalt arbetar ett dussintal volon­ tärer med natthärbärget.

EN SOM just blir ny kyrkoherde i stiftet, fast i

dess motsatta ände, är Richard Thörn. Sedan fem år tillbaka har han arbetat i Kristine kyrka, dessförinnan var han på Öxnehaga.

Nu bär det av till Södermöre pastorat mellan Kalmar och Torsås.

– Min hustru är från Kalmartrakten och vi har funderat en längre tid på att flytta dit.

– Nu blev jag uppmanad att söka kyrko­ herdetjänsten i Södermöre.

Att få arbeta som kyrkoherde är just ett annat skäl till flytten. Sedan ser Richard Thörn fram emot att få jobba med kyrkor både på rena landsbygden och i Kalmars stads utkant. I pastoratet finns åtta kyrkor, flera från medeltiden, varav två är ovanliga rundkyrkor.

Richard Thörn avtackas på påskdagen.

ERIK LINDFELT

KYRKHJÄLPEN

FOTO: ULLA GUNNEVIK

Natthärbärge i Råslätts kyrka även i år

mest fram emot, säger han.

Något han kommer att sakna är kontakten och samarbetet med människor i försam­ lingen, med övriga församlingar, i stadens alla möjliga olika sammanhang: – Möten med människor är livet. Kyrkan är människor som möts i vardag och fest.

Södra Vätterbygden är ett samlande forum för kyrkornas gemensamma volontär­arbete för utsatta EU-medborgare i Jönköpingsregionen. Vårt uppdrag kommer från Jönköpings Kristna Samarbetsråd och nätverket för kyrkorna i Huskvarna.

FREDRIK HOLLERTZ intryck är att det är något färre EU-migranter i Jönköping nu jämfört med tidigare år.

Kyrkhjälpen får ibland kritik för att man ”bedriver hotellverksamhet”.

– Men syftet är att få till förbätt­ ringar i Rumänien. Det verkar gå åt rätt håll, men det går långsamt.

ERIK LINDFELT

4

Untitled-13 4

April 2019

2019-03-28 09:27:02

40

år av närradio firas på scen

insamling till utsatta flickor gav miljoner SVENSKA KYRKANS stora julinsamling ”En flicka är född” fick in nästan 40 miljoner kronor. Näst mest generösa i landet var givarna i vårt stift Växjö, omkring en tiondel av de insamlade pengarna kom från stiftet.

Pengarna genom jul­ kampanjen kommer bland annat användas till att stötta Svenska kyrkans lokala partners att genom­ föra riktade utbildningar, hälsoprojekt och stöd­ insatser till familjer i utsatthet.

Genom påverkans­ insatser på samhällsnivå kommer fler flickor att få tillgång till mat, utbild­ ning, hälsa och självbe­ stämmanderätt.

ERIK LINDFELT

FOTO: MOSTPHOTOS

I

år fyller närradion 40 år. Det firas med publik sändning från scen på Västra torget lördagen den 27 april med start klockan 10.

Med tre dagar och en kvart när prickar man därmed in själva födelsen: den allra första närradiosändningen gick nämligen ut i etern klockan 10.15 den 24 april 1979. Det var från Södra Vätterbygdens folkhögskolas studio. Och faktiskt starten för närradion i hela Sverige.

I JÖNKÖPING hörs Radio Vätter­våg, som Jön­

köpings närradiostation heter, på frekvensen 98, 5 – men kan också avlyssnas via internet.

April 2019

Untitled-13 5

I dag är det sju olika kyrkor och kristna organisationer som sänder närradio i Jön­ köping. Svenska kyrkan är en av dem. Man sänder bland annat program om de aktuella predikotexterna söndag morgon och sedan gudstjänsten från Sofiakyrkan samma dag.

– Jag får stor respons på programmen, säger Jens Junelind, en av Svenska kyrkans närradioaktiva.

ENLIGT SENASTE mätningen rattar drygt en

procent av Jönköpingsborna in Radio Vät­ tervåg varje dag. Det innebär ett par tusen dagliga lyssnare.

ERIK LINDFELT

FOTO: MOSTPHOTOS

5

2019-03-28 09:27:03

Porträttet Lucas Lund

FOTO: JOSEFINE SETTERSTRÖM

6

Untitled-14 6

April 2019

2019-03-28 09:27:10

”Vi bygger osynliga murar” Lucas Lund är teknikkonsulten som en gång funderade på att bli präst. Nu har han gett ut en bok i eget förlag, ”Trädet i Pangaea”. Boken har ett innehåll som intresserar mig och passar in i temat för den här utgåvan av AMOS. Temat är klimat.

E

n kall dag i mars, när vinden pinar från norr och vattentyngda snöflingor plågar både människor och djur, reser jag och min kollega söderut för att hälsa på Lucas Lund.

Lucas bor på landet strax utanför Hovslätt i Åsa by. Väl framme möter Lucas oss i dörren och vi kliver in i ett fint inrett hem på övre våningen i ett hus byggt i slutet av 1800-talet.

Den bistra kalla starten på dagen tar en annan vändning och övergår till att bli varm och ombonad, både vad gäller hemmet och värden i sin senapsgula tröja.

Det har tagit Lucas tolv år att skriva boken men trots det är ämnet högaktuellt. Boken heter ”Trädet i Pangaea”.

– Det är mina funderingar och tankar, först nedtecknade på post-itlappar och sedan digitala anteckningar i min mobiltelefon, som till slut blev en bok, förklarar Lucas.

En bok på 585 sidor.

– När anteckningarna blev för många började jag sortera dem i olika ämnesområden och skrev ner delar av en berättelse som till slut blev en bok.

Bildtext

VI SITTER i familjens kök, ett ombonat kök med en blandning av nytt och gammalt. Lucas bjuder på kaffe och hembakat i en lugn och

”De stora frågorna jag ställer har jag velat baka in i en skönlitterär berättelse.”

Lucas Lund

harmonisk miljö, alldeles utmärkt för en intervju.

Pingströrelsen är en del av Lucas uppväxt och den bibliska berättelsen har alltid fascinerat honom. När Lucas växte upp flyttade familjen ganska många gånger och till slut blev syskonskaran fem, föräldrarna skilde sig men hittade tillbaka till varandra och är i dag gifta igen.

– Relationer och händelser i livet påverkar oss alla och min uppväxt och mina minnesbilder är invävda i boken, förklarar Lucas. De stora frågorna jag ställer har jag velat baka in i en skönlitterär berättelse, för mig är det viktigt att nå ut till en bredare läsekrets. Faktaböcker i all ära, men de har en smalare intressegrupp och når inte ut på samma sätt. Och livet, både vardagliga saker och katastrofala händelser berör oss.

FORTSÄTTNING

April 2019

Untitled-14 7

7

2019-03-28 09:27:12

Porträttet Lucas Lund Lucas Lund

Namn: Leif Lucas Mattias Lund. Tilltalas Lucas Lund.

Familj: Fru och en son på sex år. Ålder: Fyller snart 43.

Intressen: Vetenskap, teknik, tro.

Favoritmat: Smaker från medelhavet.

Doften av vitlök som fräser i olivolja är helt ljuvlig!

Berättelse, citat eller psalm: Svårt.

Om det ska ha ett kyrkligt tema så väljer jag påsken. Det är just nu ett tema jag funderar en del över.

Några huvudpersoner växer upp i Hovslätt. Här är gatan som inspirerat Lucas Lund.

FOTO: JOSEFINE SETTERSTRÖM

FOTO: ELLES RIJSDIJK/MOSTPHOTOS

BOKEN UTSPELAR sig mycket i och omkring

Jönköping, några huvudpersoner växer upp i Hovslätt och jag och min kollega bestämmer oss för att efter intervjun åka förbi gatan som inspirerat Lucas.

– Jag vill väcka tankar och funderingar, jag vill att vi börjar tala med varandra och att vi börjar ifrågasätta de val vi människor gör, fortsätter Lucas.

Lucas är teknikkonsult på ett välkänt företag i Jönköping och han har alltid varit intresserad av teknik och haft lust att upptäcka och klura ut saker, men samtidigt har han också tyckt om att filosofera och skriva kring viktiga frågor.

– Hinner människan med i teknikutvecklingen, kan och vill vi styra den? Vart är vi på väg? frågar oss Lucas retoriskt.

När Lucas berättade om boken och innehållet i stort, såg jag tydligt kopplingen till temat klimat i många nivåer; klimat inom området miljö, samhällsklimat och arbetsklimat. Är teknikutvecklingen rättfärdigad, frågar Lucas och beskriver ett exempel: – Är lösningen på ökad kriminalitet, inbrott och vandalisering fler och mer utvecklade övervakningskameror? Börjar vi inte i fel ände då?

– Jag tror vi bygger osynliga murar i samhället och kommer längre ifrån varandra.

Lucas förklarar vidare att allt ansvar inte kan läggas på myndigheter utan vi måste alla, tillsammans, ta ett större socialt ansvar. Hållbara förändringar måste komma underifrån, sedan måste vi givetvis förhålla oss till lagar och förordningar, men för att nå fram och förstå varandra måste vi tala med varandra.

– Vad är det som styr utvecklingen, varför

8

Untitled-14 8

”Faktaböcker i all ära, men de har en smalare intressegrupp och når inte ut på samma sätt.”

Lucas Lund FOTO: JOSEFINE SETTERSTRÖM

fortgår miljöförstöring till exempel när vi vet att det inte är hållbart? Det är frågor som berör mig, säger Lucas.

– En annan teknik som det forskas inom är chip som kan opereras in i människans kropp för att styra vår närmiljö; du kan starta bilen eller ringa ett telefonnummer bara med hjälp av tanken, berättar Lucas och fortsätter: – Är det verkligen något som hjälper oss människor eller gör det vår tillvaro svårare?

– Hur vill vi forma framtiden i förhållande till tekniken?

I BOKEN får vi följa en ung man som är mycket teknikintresserad och hans funderingar att ha ett chip som övervakar myror för att få en bild av hur de lever och hur ett myrsamhälle är uppbyggt.

I boken byter en av karaktärerna yrkesbana och väljer att bli präst.

– Det är en koppling till mina egna funderingar i livet, berättar Lucas.

– Jag hade en längtan att läsa till präst men jag gav tekniken en ny chans. En vän påpekade att den längtan kanske egentligen var en önskan att lära känna Gud bättre? Och ju mer det påståendet fått sjunka in desto sannare känns det.

Mötet med Lucas ger många tankar och funderingar, likaså läsningen av boken. Vilken framtid går vi till mötes, kan vi påverka i vilken riktning vi bör gå eller är vi fångade i en utveckling mot artificiell intelligens och skapade behov? Kanske skulle jag bjuda in till en bokcirkel för att få fördjupa och utveckla frågorna och kanske få några svar?

VI AVSLUTAR intervjun utomhus vid en ek

några hundra meter från Lucas hem. För mig som intervjuare känns det naturligt att ta en bild med ett träd i bakgrunden, dels återfinns ordet träd i titeln och karaktärerna i boken bor på Ekgatan i Hovslätt. När jag frågar Lucas om titeln på boken ”Trädet i Pangaea”, förklarar han att titeln förstår man bättre när man läst boken.

Symboliskt står trädet för förening mellan himmel och jord, rötter och trädgrenar, och begreppet Pangaea – då kontinenterna satt ihop i en superkontinent för många miljoner år sedan – inger hopp även för framtiden, påpekar Lucas och avslutar: – Kanske kan vi få en globalt enad värld även om inte kontinenterna sitter ihop?

MONICA SANDSVIK SVENSSON

April 2019

2019-03-28 09:27:12

Fler kvinnor behöver få hjälp av Denis Mukwege och Panzisjukhuset På grund av hotbilden ökar vi nu möjligheten att flyga in fler!

CMYK COLOURS

Stöd insatsen till att äntligen få hjälp!

C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

Swisha din gåva 9008913 Märk: Panzi www.maf.se

MAF flyger små flygplan i utvecklingsländer så att folk i avlägsna områden kan få den hjälp de behöver!

MAF Sweden • tel: 013-35 39 60 • e-post: office@maf.se

230x300 utfall Untitled-28 9 Panzi MAF.indd 1

2019-03-21 15:33 2019-03-27 12:42:11

Vinjett vinjett

Kretsloppshusets grundare Christl Kampa-Ohlsson tror på att börja där man står, men samtidigt ha en idé som håller affärsmässigt.

Ta nästa steg:

Återbruka 10

Untitled-33 10

Månad 2018

2019-03-27 12:43:01

Tema Klimat

Sluta flyga, ät mindre kött och återvinn! Det är bra för miljön, har vi lärt oss. Men nästa steg är att återbruka, som en del av det som kallas cirkulär ekonomi.

Men kretsloppstänkande är inget nytt. I Jämtland finns inspiratörer som visar vägen.

TEXT OCH FOTO: MATS KARLSSON

ALLDELES VID DÖRREN står den, en korg full av tomma glas-

burkar och buteljer som restaurangen inte längre behöver.

Eller full och full – den blir snabbt tom när besökare följer uppmaningen att ta med sig en burk eller flaska hem.

Det triggar inte bara tankar och sår frön hos Kretsloppshusets besökare, utan gör dem till handgripliga återbrukare. En revolution i det lilla.

– Vi kan inte fortsätta producera saker som bara används begränsat och sedan blir ett problem. Vi måste bli bättre på att återutnyttja saker, säger grundaren Christl Kampa-Ohlsson.

Så varför slänga bort en burk man inte längre behöver om någon annan – eller man själv – kan använda den till något nytt?

Att sortera våra sopor, bära iväg dem och lägga i rätt grön container är vi svenskar mästare på sedan länge. Men att återvinna förpackningar och annat skräp är bara början. Att göra saker mer nedbrytbara från början så att de skapar mindre problem när de slängs är ett av de krav som EU vill ställa på industrin.

Inom miljörörelsen har kretslopp länge varit en grundbult, att ta till vara avfall i stället för att dumpa det. Ännu bättre vore att producera mindre sopor, det pratar nu till och med EU om.

För bäst är att återanvända, eftersom även själva återvinningssystemet kan belasta miljön.

KRETSLOPPSHUSET LIGGER i byn Mörsil, några mil från Åre, och har sysslat med återbruk i tjugo år. Det är en restaurang där man lagar mat med framför allt lokala och hållbara råvaror, men också en butik med miljövänliga, återvunna och återanvända nyttoprylar och prydnader.

Att tänka kretslopp handlar långt ifrån om bara återvinning och återanvändning. Det handlar också om att använda rätt råvaror och minimera svinn. Även om exempelvis matrester kan läggas i komposten är det bättre om det inte blir matrester.

När 30 procent av vår mat slängs är det ett onödigt inslag i

KLIMATET Hotat eller inte? Är allt bara en politisk konspiration? Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra? Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags för miljötänket att se framåt.

vilket kretslopp som helst. När stora mängder plast flyter runt med havsströmmar är det ett evigt kretslopp som ingen vill ha.

Skulle vi äta upp maten som lagas och undvika onödiga förpackningar har vi kommit långt.

– Vi måste förvalta det vi producerar. Hur lagar vi maten så att så lite som möjligt går till spillo? Måltidsplanering är a och o, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Här kan det ena dagen komma nio pers om det är glashalt som i dag, och 80 nästa. Då går det inte att ha en meny, utan vi har satsat på buffé där det är lätt att ställa fram extra fat om det kommer fler än vi räknat med. Vi försöker även ställa fram sådant som kan återanvändas ifall det tvärtom blir lite folk.

Svinnet minskas också genom att man gör en stomme, som förkokta bönor man ”pimpar” med annat och kan göra många olika anrättningar av.

DET ÄR EN grannlaga balans, att ha tillräckligt mycket i bered-

skap, men inte så att man måste slänga. ”Ät gott och länge & njut, men ta gärna för dig så att det blir så lite rester som möjligt”, står det på en skylt där man ställer disken. Det som trots allt slängs går till kompost, hönsfoder eller hundmat. Exempelvis ångkokas överblivna rotfrukter från buffén till hönsen.

Det som eventuellt blir kvar på tallriken får gästerna gärna ta med hem i doggybag.

Så långt allt väl. Kretslopp kan tyckas mer eller mindre naturliga på landsbygden – men hur gör man som en enskild människa i staden?

– Vad man köper för mat är oerhört komplext. Att köpa efter säsong låter bra, men det är svårt att i dag tänka sig en vinter utan frukt. Men maten har en fördel: du kan tänka nytt från dag till dag i takt med att du får mer information och ökad kunskap, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp, men det kan vi till mans faktiskt vara med och påverka. Ekologiskt är inte bergsäkert bättre i alla FORTS.

April 2019

Untitled-33 11

11

2019-03-27 12:43:03

Tema Klimat

Kretsloppshusets höns lever gott på de matrester som blir kvar.

Vissa dagar kommer det närmare 100 gäster, andra bara en handfull.

Då passar buffé bra.

Allt återvinns i Mörsil, till och med rotfrukternas bortskurna ändar får nytt liv.

a­ vseenden, men när det gäller bekämpningsmedel är det så.

Och vi är vana vid att allt finns tillgängligt hela tiden, men måste lära oss vad som är lyx och vad som är vardag. Det som belastar miljön mer måste vara lyx som vi bara unnar oss sällan.

Växlar man upp skalan några steg och försöker finna ett hållbart system som ska föda 10 miljarder människor, vilket FN spår att vi är 2050, blir det än mer komplext.

Bonden Jörgen Andersson driver företaget Fjällbete. Han vill se fler som bryr sig om långsiktighet.

EN BIT FRÅN MÖRSIL, nära Åre, driver bonden Jörgen

Andersson företaget Fjällbete. Han jobbar visionärt med att bygga lokala gemenskaper där man lär sig producera med naturen som förebild, så kallat regenerativt lantbruk. Dagens industriella livsmedelssystem är på väg att ta kål på oss bokstavligen, anser han.

– Naturen har kapacitet att med bred marginal försörja oss med allt vi behöver, samtidigt som den balanserar koldioxidhalten i atmosfären. Men vi bönder har lärt oss att jobba emot naturen och får hela tiden kraftigare verktyg att göra det med.

DAGENS INTENSIVA lantbruk med monokulturer utarmar

jordarna och skapar enligt honom ”berg av stärkelse, socker och vegetabiliska oljor som vi tvingar i oss och våra djur”, vilket skadar både ekosystem och folkhälsa. Men det är för få människor som har till uppgift att sköta marken, och de kan inte göra det på något bra sätt på grund av systemets villkor.

Jörgen Andersson efterlyser fler som bryr sig om markerna. Morgondagens bönder är inte gårdagens är kretsloppsprincipen omsatt i eller ens dagens, framhåller han stor skala. Hushållssopor blir biogas, och beklagar att inte ens de som matrester bli kompost, dynga blir till studerar på lantbruksskola får lära gödning – ingenting går till spillo, utan sig hur naturen fungerar. Men med någons avfall blir en annans resurs. internet kan alla informera sig – På samma sätt ska inget företag framtidens lantbrukare kanske inte välja råvaror till sin verksamhet som inte kan återanvändas när har en aning om att de är lämpade att det tjänat ut sin roll. bli bönder.

– Ensamma bönder och oinformerade

CIRKULÄR EKONOMI

12

Untitled-33 12

konsumenter är drömmen för industrin, mellanhänderna tar hem de stora vinsterna. Det är ”the race to the bottom”. Den som köper billigaste råvarorna och säljer till högst pris vinner.

Inte förrän konsumenter delar ansvaret med ”egna” regenerativa bönder kan dödsvandringen brytas. Även om kretsloppsprincipen är relativt enkel att förstå i liten skala kan begreppet cirkulär ekonomi låta mer abstrakt, när man talar om stora ekonomiska system.

Men det är inte bara eldsjälar och visionära lantbrukare som arbetar med att bryta ned de stora systemen till begriplig nivå.

Science Park Borås är exempelvis profilerat på cirkulär ekonomi. Det är en innovationsmiljö vid Högskolan i Borås som för samman företag och forskning.

– I projektet re:textile har vi valt ut arbetskläder som av olika skäl skulle brännas. Vi har modifierat dem med små designmedel – som en linje och en logga – och skickat ut i vanliga modekanaler där de sålts till fullpris. Man skulle kunna säga att vi ”tagit skit och gjort guld”, säger innovationsledare Erik Valvring.

Enklare kan knappast principen för cirkulär ekonomi förklaras. Våra hushållssopor blir till biogas, matrester blir kompost, dynga blir gödning – avfall blir resurser. På så sätt tar också Kretsloppshuset till vara förpackningar, som glasburkarna i entrén, men även möbler och saker som man kan förädla på plats och sälja i butiken.

CHRISTL KAMPA-OHLSSON och övriga två delägare tror på

att börja där man står, att var och en kan göra skillnad. Men hon betonar att det inte räcker med eldsjälar som jobbar ­ideellt, lägger dygnets alla timmar på en vision och sliter ut sig. ­Funkar det inte affärsmässigt kommer det inte att spridas vidare.

Kvalitén måste vara hög, det ska vara gott och lönsamt, inte drivas med bidrag. De anställda ska ha en schysst lön och kollektivavtal. Råvaror köps i möjligaste mån lokalt och regionalt.

Det gror underifrån – på ett sätt som är hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

– Vi gör den här lilla platsen lite bättre. Vi är en liten kugge som skalar upp tänket en smula.

FORTS.

April 2019

2019-03-27 12:43:07

Kvinnor dubbelt utsatta Seminarium om förföljelse Pingstkyrkan, Mölndal 27 april från kl. 16:00 Kostnadsfritt. Ingen anmälan.

För mer information:

www.open-doors.se/seminarium

Upptäck Europa MED ETT LEENDE PÅ LÄPPARNA

BUSS

Lantliga England 9 d fr 7.695:Holland 5 d fr 3.895:Gardasjön 9 d fr 6.295:Prag 4 d fr 2.695:Skottland 9 d fr 7.995:Istrien 9 d fr 6.495:Bodensjön 7 d fr 5.995:Stralsund 4 d fr 2.695:Italienska Rivieran 9 d fr 6.595:Alsace med Colmar 7 d fr 4.595:Stora Italienresan 13 d fr 11.495:-

Anslutning till Malmö från 100 orter!

FLYG

Sorrento m. Capri och Neapel 8 d fr 9.495:London med Oxford 5 d fr 5.995:Franska Rivieran och Provence 8 d fr 10.495:Rom 5 d fr 6.595:Paris med Champagne 5 d fr 5.995:Kroatien med Dubrovnik 8 d fr 8.295:Irland 8 d fr 9.795:Budapest med Wien 5 d fr 5.695:Alperna Runt 8 d fr 9.995:Flyg från Köpenhamn/Stockholm/Göteborg

Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se

040-668 05 00

eller boka hos din resebyrå

”Det finns ett ljus som aldrig slocknar” – vi finns för dig när du behöver oss!

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50 | info@begravningstjanst.com

www.casellbegravning.se 036-100 600 | jonkoping@casellbegravning.se

www.lindstromsbegravning.se 036-13 70 11 | info@lindstromsbegravning.se

Du når oss på telefon, dygnet runt.

Untitled-20 13

2019-03-27 12:41:49

DET ENDA SOM BÄR DIG - när livet är svårt Emelie Fjertorp

149:GLÄDJEHOPP

Andaktsbok för barn

259:-

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

Bibelskola Nära

Kultur | Språk | Diakoni

Från idé till verklighet. Redskap för förändring i kyrka och samhälle.

Halvtidsstudier.

Skapande och ledarskap i musik inom kyrkan. Internationella studieresor.

Halvtidsstudier.

För dig mitt i livet. Fördjupa din tro tillsammans med andra via Internet.

Del- eller halvtidsstudier.

HE LT I DS S T U DI ER I KU N MIN G, KIN A

G ÖT E B O R G E L L E R D I S TA N S

M A L M Ö • G ÖT E B O R G • Ö R E B R O

D I S TA N S U T B I L D N I N G

Kinakurs Välj inriktning:

För mer information: hyllieparkfolkhogskola.se

(O)intelligent design?

Världens bästa argument för och emot Guds existens DISTANSKURS 7,5 HP | KVARTSFART | WWW.CTR.LU.SE

Anmäl dig senast 15 april på www.antagning.se.

Läs mer om kursen: www.ctr.lu.se/kurs/CTRD05

Untitled-22 14

2019-03-27 12:42:33

Tema Klimat FOTO: GETTY IMAGES

”Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’, i stället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger forskaren Linda Langeborg.

Kompensations-tänk kan göra mer skada KLIMATKOMPENSERA LÅNGFLYGNINGEN? Det känns bra, men i själva verket kan vår tro på att vi kan kompensera vår miljöpåverkan göra mer skada än nytta.

Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker göra rätt. De antar att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Det får oss att tro att miljövänliga handlingar kan kompensera för vårt skadliga beteende – men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över.

I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.

– Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjäl-

per det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Patrik Sörqvist.

Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.

Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av snabbfixar för att mildra vårt dåliga samvete för miljön. Det kan i stället leda till större negativ påverkan, menar Patrik Sörqvist.

– Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

”Ni säger att ni älskar era barn framför allt annat, samtidigt stjäl ni deras framtid framför ögonen på dem.”

Greta Thunberg

April 2019

Untitled-29 15

Bra socialt klimat ger bättre betyg NÄR SKOLOR JOBBAR på att förbättra det sociala klimatet på en skola, går elevernas betyg upp. Det har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till, genom att studera skolor som hade problem med stökiga elever och dåliga resultat. Tack vare arbete med delaktighet, ansvar och inflytande blev lärarnas samarbete smidigare, eleverna mer kreativa och hela stämningen på skolan blev bättre.

– Jag blev förvånad över den stora och snabba förändringen och förbättringen, berättar forskaren Mara Westling Allodi som gjort en av studierna.

Skolan blev också en bättre arbetsplats. Det blev en god cirkel, där nöjda lärare fick elever som lyckades. Allas resultat blev bätte, men särskilt i en skola kunde man också se hur klyftan mellan flickor och pojkar blev mycket mindre.

Tidigare hade pojkarna halkat efter.

VAD ÄR KLIMAT?

KLIMAT (senlatin cli?ma, genitiv cli?matis, av grekiska kli?ma ’lutning’, särskilt: ’latitud’, ’klimat’, ’zon’), de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden med mera.

Källa: Nationalencyklopedin ”Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara observeras indirekt, geno insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.”

Källa: SMHI

15

2019-03-27 12:42:32

Porträtt Nina Persson

I 25 år har hon vant greppat mikrofonen. Först nu har hon också lyft den politiska megafonen. Vi har träffat Nina Persson och pratat om hennes och Medborgarbandets politiska kabaré, men också om demokrati, gravstensångest och behovet av flumtid.

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

Mitt lyckligaste jag är kreativt MALMÖ STADSTEATERS scengolv är spegelblankt. Nina Persson glider fram i ballerinaskor, stretchar ut i tyst koncentration. Snart ska hon inte bara sjunga utan också dansa sig fram över golvet. Inte som scenens ensamma fixstjärna utan som en del av en hel ensemble.

Nina Persson, exblondinen som blev Cardigans-Nina med hela världen, har brutit ny mark.

Det senaste året har hon sjungit, skådespelat och dansat sig in i de heta samtidsfrågorna tillsammans med de andra artisterna i föreställningen ”Vinnaren tar allt”. En partiobunden men i allra högsta grad politisk kabaré. Eller ett ”spektakel”, som hon själv säger. Ikväll väntar den sista föreställningen i Malmö, Ninas hemstad, och varenda extrastol som klämts in är bokad. Men innan ridån dras upp hinner Nina Persson med en cappucino på sitt favoritfik ett stenkast från teatern och det egna hemmet på Gamla väster.

– Jag är helt överväldigad av responsen vi har fått. Det kunde ha fallit platt men blev precis som vi hade hoppats, säger hon.

Cardigans har sålt över 15 miljoner skivor runt om i världen. Nina Persson har haft framgångar med bandet A Camp, som hon

har tillsammans med maken Nathan Larson, och gett ut en platta i eget namn. Men det här, säger hon utan att tveka, är det starkaste hon någonsin har gjort.

– Visst har mina skivor nått längre i kvantitet. Men detta är något annat. Uppenbarligen ligger det rätt i tiden.

Nina är 70-talist, uppväxt i småländska Bankeryd med en mamma som var socionom och feminist och en pappa som jobbade på bank.

– På den tiden var aktivism sexigt. Men det känns som att det är på väg tillbaka, att vara politisk. Någon skulle kunna säga att jag hoppat på en trend. Visst – hoppas bara att trenden inte blir kortvarig.

UNDER 1990-TALET, decenniet då Cardigans

växte sig stora, gällde snarare det motsatta.

Varken Nina eller de andra i indiepopbandet förknippades med politiska budskap eller utspel.

– Jag har inte skrivit politisk musik eller gjort några ställningstaganden i det jag har gjort tidigare. Men jag har alltid varit en väldigt intresserad medborgare.

Att hon nu har tagit steget beror på hur

samhället ser ut. Men också på de egna erfarenheterna från USA, där Nina och hennes man bodde i tio år. För att stötta Barack Obamas valkampanj 2009 startade vännen, akrobaten och aktivisten Sarah Sophie Flicker en politisk kabarégrupp, The Citizens Band.

Nina Persson gjorde inhopp som sångare och tillsammans med sin man, som är filmmusikskapare, knackade hon dörr för att få fler att masa sig till valurnorna.

Sedan dess har det hänt en hel del. Också hemma i Sverige. För snart fyra år sedan, när Nina och Nathan lämnade Harlem för Malmö, var det uppenbart att det gamla hemlandet förändrats.

– Efter tio år i USA upplevde jag det som att en bubbla hade spruckit i Sverige, en oskuld och en osårbarhet hade tagit slut.

Samtidigt som de kom med sitt stora flyttlass såg de tusentals flyktingar – med på sin höjd en ryggsäck om bagage – stiga av på Malmö centralstation, varje dag.

Och lagom till att de installerat sig och ­skolat in sonen på förskolan, ändrades inte bara möjligheten att söka asyl utan också den politiska och offentliga debatten i stort.

– Efter den stora flyktingvågen 2015 var FORTS.

16

Untitled-30 16

April 2019

2019-03-27 12:43:07

”Jag upplevde det som att en bubbla i Sverige spruckit, en osårbarhet som tagit slut.”

April 2019

Untitled-30 17

17

2019-03-27 12:43:16

Porträtt Nina Persson

det som att situationen kröp närmre inpå alla. De fanns helt nära oss, även vi som bor i innerstaden. Det gick inte att värja sig för den mänskliga tragedin, och folk började reagera.

Antingen genom att agera eller genom att sluta sig i sin bubbla än mer, och polariseringen ökade.

NÄR NINA berättade om The Citizens Band för vännen, musikern och klubbarrangören Gudrun Hauksdottir, föddes idén till svenska Medborgarbandet. En rörelse för att väcka engagemang och hopp, för att få folk att bry sig om samhället vi lever i och inte ta vår demokrati för given.

Är demokratin hotad idag?

– Ja, populismen får alltmer fäste och människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig, säger Nina. ”Vinnaren tar allt” är i sig själv ett sätt att organisera sig. Ett politiskt och demokratiskt projekt där både svenska och internationella musiker, skådespelare, akrobater och andra artister gemensamt låtit föreställningen växa fram.

– Jag är bara totempålen som de andra kunnat samlas kring, folk som är mycket I slutet på förra året turnerade duktigare än jag. Jag har kunThe Cardigans i Storbritannien förebilder skrek nat vältra mig i deras kunskap. som ett 20-årsjubileum. Men i gitarren. Min Men att det just är Nina Nina vill inte leva på gamla stil blev som ett Persson som är frontfigur spemeriter, utan testar ständigt ställningstagande i lar roll. Det tycker åtminstone nya projekt. Det senaste är att bli meditationslärare. sig som häftades fast medverkande Thomas Öberg från på mig. Men jag tror Bob hund. att många kunde identifiera När vi pratade med honom i logen sa sig och såg en tillgänglighet i mig. han att du är en idealisk frontfigur för MedFast på den tiden var det för mesigt att säga. borgarbandet. Att du inte tjatat ut dig själv.

I utländska medier har hon beskrivits som Men också att du vågar sätta mycket på spel en exotisk, skandinavisk isdrottning. Och i med det här projektet. Andra i din position Sverige kom bilden av den väna sångerskan hade kanske valt att luta sig tillbaka och att skifta till den kalla, sura och distanserade tryggt vårda sina kändisaktier. stjärnan.

– Jag vet inte om jag har tagit en större risk – Jag är som en trojansk häst som du kan nu än när jag gjort en ny skiva. Du riskerar projicera allt möjligt på. alltid att göra något skitdåligt.

Hon lyfter lätt på ögonbrynen: Men, berättar hon efter en kort paus, det är – Jag behöver väl paketeras, till skillnad flera som har sagt att hon skulle kunna ge ut från mina manliga kolleger. en jazzplatta och bara skörda frukterna av en Men kanske har hennes lite distanseraframgångsrik popkarriär. Hon ler, men irritade attityd också skyddat henne. Efter alla tionen syns i blicken.

Metoo-vittnesmål har hon insett att hon är – Skulle det vara kröningen? Nej, jag vill lyckligt lottad. göra saker jag går igång på. Det här är också – Alla i mitt band är reko typer. Men jag mitt sätt att göra något vuxnare. har ju umgåtts med män i branschen, märkt NINA PERSSON ÄR INGEN kändistyckare, ingen som brukar värma soffkuddarna i tv-studior. Det är så hon har velat ha det, åtminstone fram tills nu. Ändå har många haft en färdig bild av vem hon är. De första åren var hon ofta den väna, milda popsångerskan med mjuk röst.

– Vi slog igenom under en tid då kvinnliga

ALDRIG STILLA

För Nina fanns aldrig något alternativ till Malmö när familjen flyttade hem till Sverige.

av attityderna och hört snacket. Ända sedan förra hösten har jag diskuterat det här mycket. Jag var ju en av dem som inte trampade in och protesterade.

FLYTTEN ÖVER Atlanten till makens hemland var ett sätt att komma bort från kändisskapet och de ständiga bilderna, att bara få vara Nina. Så småningom också mamman Nina.

Sonen Nils föddes för åtta år sedan. Han var mer än efterlängtad. I samband med försöken att få barn upptäcktes att Nina hade cancer i livmoderhalsen. Sjukdom och sårbarhet och kampen för ett nytt liv, de största livsfrågorna på en gång. Nina har pratat öppet om de här åren och säger att hon är glad över det. Men idag har hon gått vidare.

– Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.

Hon skrattar till: – Så dum man är.

ATT VARA SMÅBARNSFÖRÄLDER i New York var fantastiskt, säger Nina. Det första

”Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.”

18

Untitled-30 18

April 2019

2019-03-27 12:43:21

Inspirationen till Medborgarbandet kom från USA, där Nina i The Citizens Band jobbade för att få fler till valurnorna i presidentvalet 2009.

året. Innan frustrationen över kånkandet på fulla bussar, innan irritationen över NY-bornas prestigefixering och segregerade val för sina barn. Dagiskostnaden var skyhög, trots att de hittade ett förhållandevis billigt alternativ.

– Mina vänner med barn flyttade för att det var för dyrt att bo kvar inne i stan. På lekplatserna var det bara nannys och hemmafruar, inga jag riktigt kunde identifiera mig med.

Samtidigt såg de hur vännerna hemma i Malmö hade det, hur deras barn själva kunde promenera till skolan. Det var dags att flytta tillbaka. Till Malmö, någon annan svensk stad var aldrig ett alternativ.

– Malmö har förändrats på ett bra sätt. Jag tror att det har med stadens självförtroende att göra. Efter tre år känner jag mig fortfarande peppad av att bara gå runt här.

Nina Persson Ålder: 44 år.

Född: I Örebro.

Bor: I Malmö, efter många år i USA. Yrke: Sångerska, musiker, låtskrivare.

Familj: Gift med Nathan Larson sedan 2001. Paret har sonen Nils.

Karriär: Gruppen The Cardigans bilda­ des 1992, men slog igenom stort år 1996 med låtan ”Lovefool”, som bland annat var med i succéfilmen ”Romeo & Julia”.

Ninas sidoprojekt A Camp startade som ett soloprojekt, men inkluderade senare även maken Nathan.

Projektet Medborgarbandet drev hon tillsammans med Gudrun Hauksdottir.

HON BÅDE SPRINGER och promenerar. Gär-

na på utstakade rundor, som längs kanalens slingrande bana genom staden.

– Det är så mycket friare i Sverige. Vi har heller inte samma arbetskultur som i USA. Men det har hennes man, son till två överpresterande NY-akademiker. Nina konstaterar att han aldrig skulle komma på tanken att föreslå en semester. Arbetet kommer alltid först.

– Jag kan bli frustrerad när jag har två järn i elden. Han har alltid betydligt fler än så och eldar på mig.

Just nu utbildar han sig bland annat till April 2019

Untitled-30 19

meditationslärare. Både Nina och Nathan har mediterat i många år. Men till skillnad från sin man behöver Nina också utrymme att bara flumma runt, låta dagen gå.

– Jag skjuter gärna upp saker och är väl lite lat. Men eftersom jag är omgiven av jävligt drivna människor räcker det liksom inte att vara en nöjd dagdrivare.

Skrattgroparna kommer fram: – Det är inte direkt någon som säger ”Vad bra du har flummat idag”.

Någon gång i livet vill Nina bygga ett hus och påta runt i en trädgård. Kanske kan hon göra det tillsammans med en kompis, funderar hon, eftersom Nathan inte är intresserad.

– Jag vill ha ett hus som får växa med ett rum i taget.

Det finns något i det konkreta skapandet som lockar henne. I att känna materialen i händerna. Samma känsla som hon har när händerna är kupade runt leran i keramikverkstaden hon hyr tillsammans med en vän. Intellektet får vila, prestationskraven stanna utanför dörren.

– Jag har en misstanke om att det är mitt lyckligaste jag.

Men de senaste åren har hon knappt hunnit ill sin keramikverkstad alls. Arbetet med Medborgarbandet har varit alldeles för roligt och uppslukande.

För viktigt.

– Jag som många andra som sysslar med underhållning har väl lite gravstensångest.

Vad gjorde jag egentligen för den här världen?

MEN NINA HAR HITTAT en väg, ett sätt för

henne att greppa megafonen. Det kommer hon också att fortsätta göra, även när ridån har gått ned för just den här föreställningen.

– Medborgarbandet som rörelse behövs ju, sannerligen. Valresultatet bäddar för att vi måste vara ännu tydligare med hur vi vill ha det.

19

2019-03-27 12:43:26

Spaning Förnöjsamhet

Nöjd – lättare sagt än g Aldrig får man vara riktigt nöjd! Vår stenåldershjärna har svårt att klara dagens utbud på varor och intryck.

Försöker vi vara nöjda med det vi har så spjärnar den emot.

FÖRNÖJSAMHET. Jag slappar i min skönaste fåtölj, kanske läser en god bok. Jag önskar inget annat, mina tankar irrar inte till morgondagens jobb eller aktiviteter. Att vara här och nu, utan distraktioner, är den högsta önskan men ren utopi för många.

Skulle vi ändå lyckas sätta oss där börjar tungan efter ett tag att fara efter den onda tanden eller munsåret, som inte ens finns.

Den söker och söker, och vi tappar fokus på här och nu. Eller snarare på avsaknaden av fokus, på det planlösa och frånvarande.

Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam. Mindfulnessindustrin är ett tecken på hur svårt det är att vara nöjd, en mätare på den press många känner från ett tufft arbetsliv, eller upplevda krav från omvärlden eller oss själva. Vi omges av budskap om ett snyggare hem, fler upplevelser, en finare kropp – ett bättre liv. Vi är beredda att offra en del för att uppnå eller bibehålla det. Ibland blir offret för stort.

PSYKOLOGEN OCH FÖRFATTAREN Anna

Kåver vid IBT, Institutet för kognitiv beteendeterapi i Uppsala, tar emot en del av dem som kraschat, gått in i väggen, tappat bort sig själva.

– Patienter kommer hit och vill hitta ”sitt sanna jag”. Jag brukar fråga vad de tror att det är, och då visar det sig att de ofta menar ”sitt bästa jag”. Men alla aspekter av dig, även ditt lidande och dina dåliga sidor ingår i ditt sanna jag, säger Anna Kåver, som skrivit om det i boken ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans”.

Samtidigt som faktorer i omvärlden, inte minst reklamens och mediernas bilder av ”det goda livet”, påverkar oss finns ett inre tryck. Våra hjärnor är konstruerade för att ständigt söka efter tecken på brist på mat och trygghet, ett arv från människans tidiga historia då det gällde att klara artens överlevnad.

I dagens överflödssamhälle leder denna sökmekanism till att vi vill ha mer och mer av det vi egentligen inte behöver.

De kickar vi finner lagras av hippocampus

20

Untitled-27 20

och i hjärnans belöningssystem.

När minnet av en känslokick bleknar aktiveras belöningssystemet och vi söker en ny.

– Lyckligtvis har vi även en prefrontalkortex, som kan tala om för oss när det är nog. Det är ”vårt kloka jag”. Vi har mycket klokhet i oss, hur mycket varierar från person till person, säger Anna Kåver.

HON BESKRIVER en spänning mellan yttre och inre frihet. Den yttre är sådant som att vi får gå till val och vi får säga vad vi vill, men även att välja vilken tandkräm vi vill köpa. Den inre är frihet från lidande och smärta, att jag väljer hur jag förhåller mig till vem jag är, vad som är meningen med mitt liv. Den yttre friheten är ingen garant för en inre sådan, tvärtom kan det skapas ett inre tvång, enligt Anna Kåver.

– I en demokrati kan du välja allt, det kan bli som en tvångströja. Din hjärna kan inte hantera alla val du har, alla möjligheter. Känslan att du måste optimera ditt liv kan bli överväldigande. Din hjärna tvingas vandra på ett jättelikt Ica Maxi, där du måste välja det bästa.

Men det går inte att se konsekvenserna av alla val, och det gör det svårt för oss att känna oss nöjda.

Måste man då skärma av sig från alla val för att kunna bli verkligt nöjd? Buddisternas nirvana är den totala friheten från begär. Men att leva utan krav på val är orealistiskt.

Begränsade intryck och valmöjligheter tycks i alla fall göra det lättare att vara nöjd.

Det är ett av skälen till att många väljer att fara på retreat och spendera åtminstone en helg i tystnad och avskildhet.

En sociologisk studie från Lunds universitet visar hur invånarna på en liten ö utanför den norska nordkusten är osedvanligt förnöjsamma. De har i generationer livnärt sig av fiske, en inte helt ofarlig syssla där havet kräver sin tribut. Att leva i ständig ovisshet har skapat en fatalism, både hos fiskarna och

deras familjer, som gör att man accepterar sakernas tillstånd – eller flyttar bort.

Denna förnöjsamhet har i tidigare studier beskrivits som en brist på omställningsvilja och tillväxtanda. Medan fiskare på sydligare breddgrader fortsatte fiska för att öka vinsten när årets fångstbehov uppnåtts valde fiskarna på ön att sluta och i stället njuta av livet.

I LUNDASTUDIEN, ledd av Ulrika Sandén,

konstaterades att öborna ofta talade om hur deras liv styrs av naturens och vädrets makter, vilket skapat en hjälpsamhetskultur ”som är förnöjsamhetshöjande”. Andra forskare har konstaterat att det finns samband mellan altruism och välbefinnande, glädje och själv-

April 2019

2019-03-27 12:41:50

n gjort ”Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam.”

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

känsla. Men hjälper man bara för att bli nöjd så blir man inte det!

En annan förutsättning för förnöjsamheten är att öborna placerar konflikter och svårigheter de inte kan påverka – som hotet från havet – i ”standby-läge” eller ett ”mellanmedvetande”. Vid konkret behov aktiverar man det. Ett slags lågaffektivt bemötande av livets utmaningar som gör dem mer begripliga och hanterbara.

Just acceptans är en viktig nyckel till förmågan att vara nöjd, förklarar Anna Kåver.

Att acceptera alla svårigheter man upplevt och försonas med sig själv är det svåraste som finns. Förmår man inte att se verkligheten utan skygglappar är det lättare att fly.

April 2019

Untitled-27 21

– Det är ohyggligt svårt att acceptera sig själv med alla sina brister. Men det har ett pris att fly. Man kan krampa kring det ett helt liv utan att komma ur det. Vi ska alla åldras och dö. Det är en utmaning, att vara nöjd även i åldrandet och dödligheten.

ATT SE SAKER ur olika perspektiv är en för-

måga som kan tränas upp och en sak som Anna Kåver arbetar med. Perspektivtagandet bygger psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig och ”bli terränggående i livet”.

Det gör det lättare för oss att säga ”Jag är faktiskt nöjd med min lön” eller ”Jag har ett gott liv”.

Fast det många känner att de måste säga

är att man brinner för något, det ger livet mening.

Men vad är det för fel att gå på sparlåga?

– Vårt temperament, som vi föds med, är jätteviktigt. En del är utåtriktade och snabba, andra inåtriktade och långsamma. Det finns inget värdefullt i sig att vara utåtvänd med driv eller långsam och inåtvänd, men att vara extrem i dessa avseenden kan skapa problem, säger Anna Kåver.

– Acceptans, perspektivtagande och mindfulness är viktiga verktyg. Att påminna sig själv om sådant man faktiskt har och sådant man mår bra av, att repetera det i stället för att fokusera på det man inte har.

AV MATS KARLSSON

21

2019-03-27 12:41:52

Läkande natur

Skrivandet blev min räddning och stolthet Hon har alltid skrivit. När cancern klev in i hennes liv blev skrivandet ännu viktigare. Trots trötthet och cellgifter låg Clara Bolmsjö och skrev av sig sin förtvivlan. När hon var klar var det värsta över. I dag är hon frisk, och har debuterat med boken ”Jordkropp”, en lyrisk berättelse om kroppen och naturen.

I DAG HAR Clara Bolmsjö fått tillbaka sina

egna lockar på huvudet. Det har gått exakt ett år sedan hon avslutade behandlingen och hon är glad för varje millimeter av äkta, bruna strån som tittar fram. Men det gör fortfarande ont att minnas rädslan i barnens ögon. Hur de kröp upp tätt intill och strök handen över hennes kala hjässa.

22

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 22

FOTO: JOI GRINDE

CANCERBESKEDET FICK Clara Bolmsjös liv att rasa. Den starka mammakroppen förvand­ lades till en sjukkropp, ansatt inifrån. Säng­ liggande greppade hon efter orden. De blev till en väv som blev till en uppfylld dröm: den prosalyriska debuten ”Jordkropp”.

Mammografin gjordes i all hast, mellan ett tandläkarbesök och ett jobbmöte. Av med kläderna, in med brösten i maskinen, se dem klämmas ihop till två ömma plattor och sedan susa vidare ut i vardagsracet. Clara Bolmsjö har alltid haft nära till oron, men hon hade aldrig tänkt att just brösten var något hon behövde bekymra sig över, hon var ju bara 41.

Tills det damp ner ett kuvert i brevlådan hem­ ma i radhuset i Lund.

Plötsligt satt hon mitt emot en läkare som berättade om en tumör i högra bröstet. Om provsvar och operation och cytostatika­ behandling.

– Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.

Hon var livrädd och kände sig nästan för­ rådd. Som om kroppen och livet lurat henne.

Medan hon själv hade haft fullt upp med att dammsuga, lära barnen att cykla, storhandla och rusa till föräldramöten hade hennes egna celler skapat en ondsint bula. I smyg, gömd där under huden. Nu fann hon sig själv säng­ liggande av cytostatika, med ärr över bröstet och hår som lossnade i stora tussar.

– Jag ville ju gärna se mig som en autonom människa. Nu låg jag där helt utelämnad. Upp­ låten till andra, till sjukvården och cellgifterna.

”Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.”

– Hur skulle jag kunna bära dem genom sjukdomen? Det var svårt att bära andra när jag knappt kunde hålla om mig själv.

Clara och hennes man fick mycket stöd av familjen, vännerna och grannarna. Ändå plå­ gades hon av skuld över att inte finnas där för barnen, vare sig praktiskt eller emotionellt.

De sa som det var till dem, men för minsting­ en, som då var sju, förenklade de bilden och utelämnade rädslan. Det försökte de också göra inför 10-åringen, som pendlade mellan två lägen. Å ena sidan var hon den tröstande och förståndiga flickan, å den andra var hon arg och frustrerad. Den äldsta, 14-åringen, blev snabbt ännu äldre. Han tog det hårt och hade behov av att få veta precis hur allt låg till.

– För mig var det en större sorg att se vad de gick igenom än att själv behöva utstå sjuk­ domen.

CLARA HAR alltid skrivit. I undanstuvade lådor i sovrummet ligger 250 dagböcker, den första med snirkliga nioårsbokstäver.

– Det är en ohejdad vana, men också frisk­ vård. Det är ett sätt att titta på sig själv. En spegling.

När cancern ritade om tillvaron startade hon en blogg. Clara och hennes man ville vara öppna inför grannar, skola och barnens kom­ pisars föräldrar. Sjukdomen fick inte bli något skämmigt och onämnbart. Ytterdörren skulle stå lika öppen som alltid och på bloggen kun­ de alla som fanns runtomkring följa med en bit på vägen.

– Jag har alltid haft ett kreativt driv och en lust och längtan efter att få berätta och bli förstådd.

När det var dags att gå in i de allra tuffaste månaderna av cytostatika, fattade Clara ett beslut. Hon skulle skriva för att stå ut – och för att försöka bli publicerad. Drömmen hade funnits sedan tonåren. När hon var 21 gick hon skrivarlinjen på Skurups folkhögskola.

Men brödfödan kom emellan, socionom­ utbildningen och barnen.

Nu kunde hon inte längre jobba. Det enda hon kunde var att ligga där i soffan och då och då, när hon kvicknade till för en stund, föra fingrarna över tangenterna.

– Det var en sådan tröst att få forma orden.

Att få ur mig det som var och i min förtviv­

April 2019

2019-03-28 09:10

Clara Bolmsjö har nominerats till årets Katapultpris för sin prosalyriska debut ”Jordkropp”.

lan få forma en berättelse. Jag fick ett fäste.

Orden blev till även om jag inte riktigt gjorde det.

Två parallella berättelser växte fram och vävdes samman i en prosalyrisk form. Hon skrev om snabbdelande celler i en mammas kropp. Om väntrum och sjukrum. Och hon skrev om en familjs vilja att leva av jorden, skingra sly och ogräs och se sköra skott spira i den snåla blåsten. Kroppen som ansatts och gjorts obrukbar speglas i bruket av jorden.

– När jag skrivit klart var den värsta delen av behandlingen över.

”Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva.”

ATT SOM debutant få ett förlag att nappa är

svårt, inte minst för den som skriver lyrik.

– När min förläggare ringde blev jag så fruktansvärt glad. Det var så stort. ”Jordkropp” fick fina recensioner och Clara Bolmsjö har nominerats till årets Kata­ pultpris, fått delta på en rad poesimässor och författarsamtal. Men den kanske största upp­ levelsen var när barnen för första gången fick den tryckta boken i sina händer.

– De var så stolta. Allt det fruktansvärt job­ biga hade lett till något, blivit något. Jag hade fått syn på hur viktigt skrivandet är för mig och författardebuterat.

Det burrar från telefonen på soffbordet.

April 2019

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 23

FOTO: JOI GRINDE

Det är minstingen som ringer från fritids: ”Mamma, lovar du att du är hemma när jag kommer? Du måste lova på tusen!”

– Jag är här hjärtat, jag lovar, på tusen, sva­ rar Clara.

Hon kommer att finnas där för sina barn, länge, länge. Återbesöket visade att Claras kropp är fri från cancern.

– Men min rädsla finns kvar. Jag är en has­ tig person och tillfrisknandet är en långsam process. Fast med tiden som går och ärren som bleknar blir det ändå stabilare.

Men hon är tacksam mot sin kropp. Den har fått mycket stryk, ändå klarar den nu att bära henne igen.

– I dag vet jag att du inte kan ta den för given.

Hemma i vardagsrummet har den grå sof­ fan som hon låg i under så många månader, bytts ut. I de korta glappen mellan jobb och middag, läxläsning och omslutande kramar, slår hon sig ned i den nya röda och formar ord till meningar som en dag ska bli till en ny bok.

– Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva. Det är det här jag vill göra och i dag känner jag att jag är skyldig mig själv det.

HANNA WELIN

FOTO: JOI GRINDE

23

2019-03-28 09:10

Perspektiv !

KOM OCH SE VAD GUD HAR GJORT, UNDERBARA ÄR HANS GÄRNINGAR MOT MÄNNISKORS BARN.

Halleluja

– när invanda vägar saknas

Prova Signum – en unik kulturtidskrift med världsvida utblickar !

Introduktionspris: 275 kr för 8 nr (ord.pris 400 kr) Ring 018-5800710 eller läs mer på

www.signum.se

Oas Sommarmöte LJUngby arena 23-27 juli 2019 DET ÄR GRATIS FÖR ALLA BARN MELLAN 0-14 ÅR ALLA DAGAR. LÄGER FÖR UNGDOMAR 15 ÅR OCH UPPÅT: WWW.UNGDOMSOAS.SE SEBASTIAN STAKSET - BISKOP ANDREW WATSON - TOMAS SJÖDIN - KARDINAL ANDERS ARBORELIUS - BISKOP FREDRIK MODÉUS - SYSTER SOFIE - LUKAS BERGGREN - MIKAEL OSCARSSON - ELISABETH SANDLUND - KG LARSSON - HANS WEICHBRODT - BERIT SIMONSSON - YOUNGSTERS UNGDOMSOAS

katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle

w w w. o a s r o r e l s e n . s e

Studera på Helsjön!

- genom yttre och inre landskap Vi ordnar resor med innehåll Normandie 25 maj

- buss från Jönköping till landstigningskusten, Thérèse av Lisieux, Giverny mm.

N

Allmän kurs

N N N N N

Musiklinje Bibelkurser Kyrkans grundkurs Lärarassistentutbildning Japanska

Ger behörighet till högskole- och yrkeshögskolestudier

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

Passionsspel i Österrikiska Erl 25 juni

- fantastisk natur och ett sevärt passionsspel

Georgien 10 juni

- ett fascinerande land i skuggan av Kaukasus

Irland i St Patricks fotspår 12 juni

- det rika arvet från den keltiska kyrkan

Schleswig - Holstein 14 aug

- intressant gränsland med rik historia

Berlin med Bonhoeffer 18 sept

- teolog under krigstiden som är aktuell idag. buss från Jönköping

Armenien 26 sept

- en resa i tiden till skönhetens land, öster om Ararat

Passionsspelen i Oberammergau - flera avgångar maj - sept 2020

Många fler resor på vår hemsida:

Israel singelresa - Israel rundresa - Grekland i Paulus fotspår - Cypern där Paulus började missionsresan Assisi och Rom - Biblisk historia i Jordanien - mm

www.exodusresor.se

046 - 140 590 info@exodusresor.se

Untitled-32 24

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

2019-03-27 12:42:29

Församlingsinstruktion

Vad tycker du?

Svara gärna på frågorna!

JUST NU arbetar Svenska kyrkan

Jönköping fram en ny församlingsinstruktion. Den ska vara församlingens mest grundläggande identitets- och strategidokument som beskriver hur församlingen tolkar sitt uppdrag just på det lokala planet.

I arbetet med att ta fram en ny församlingsinstruktion är det viktigt att många röster kommer till tals. Här nedan finns några frågor som Du gärna får besvara utifrån din horisont.

1

Vilka ord beskriver bäst Jön­ köpings ­församling eller den loka­ la kyrka där du bor/är engagerad i?

Svar:

2

Vad ser du som kyrkans viktigaste uppgift?

Svar:

Skicka in dina tankar till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Märk kuvertet ”församlings­ instruktion”.

Eller maila till: forsamlingsinstruktion@ svenskakyrkanjonkoping.se

April 2019

Untitled-31 25

25

2019-03-28 10:07:38

Kalendarium

Stilla veckan &påsken Gudstjänster och musik i Jönköpings kyrkor 14 april Palmsöndagen Ekhagskyrkan 09.30 Mässa

Nina Palmgren Bymarkskyrkan 10.00 Familjegudstjänst Matteusgruppen

Martin Ahlqvist Dalvikskyrkan 10.00 Gudstjänst med små

och stora

Martin Fredh Gräshagskyrkan 10.00 Högmässa

Pär Sjöstrand

Pärlor ur Jesus Christ Superstar Kristine kyrka 11.00 Högmässa

Richard Thörn/Emelie Wettermark

Anna Nilsson, sång.

18.00 Konsert, Stabat Mater

av Pergolesi Gunhild Emrén, sopran; Karin Edwardsson, mezzo­sopran tillsammans med Härlanda flickkör från Göteborg under ledning av Birgitta Mannerström Molin.

Orgel: Fredrik Sjöblom.

Präst: Richard Thörn Ljungarums kyrka 11.00 Gudstjänst

Cecilia Sjöberg

26

Untitled-28 26

Råslätts kyrka 11.00 Mässa med ­­palm procession

Inleds utomhus

Fredrik Hollertz

Soul Kidz och Soul ­ Child-

ren medverkar med sång.

Sofiakyrkan 11.00 Högmässa

Emma Janerheim/

Torgny Wirén

Sång av Sofia ­ ungdomskör Österängskyrkan 16.00 Mässa

Kjell Danfors Soppservering

15 april Måndag Gräshagskyrkan 18.00 Passionsandakt

Magnus Lönnberg Kristine kyrka 18.15 Vesper Råslätts kyrka 12.00 Passionsandakt Sofiakyrkan 12.00 Passionsandakt

Hanna Nilsson 18.00 Passionsgudstjänst vid påsklandskapet Michael Lindqvist

16 april Tisdag Gräshagskyrkan 18.00 Passionsandakt

Magnus Lönnberg Kristine kyrka 18.00 Passionsandakt Råslätts kyrka 12.00 Passionsandakt Sofiakyrkan 12.00 Passionsandakt

Mattias Nystrand 18.00 Korsvägsandakt

Emma Janerheim

17 april Onsdag Gräshagskyrkan 18.00 Passionsandakt

Magnus Lönnberg Ljungarums kyrka 18.00 Mellanrum Kristine kyrka 12.00 Bön på kyrkbacken till de dymlade klockorna 18.00 Passionsandakt Råslätts kyrka 12.00 Passionsandakt 17.00 Korsvägsandakt

Fredrik Hollertz Sofiakyrkan 12.00 Passionsandakt med orgelmusik

Annica Sjöstrand, orgel

Göte Johansson, andakt

18.00 Passionsgudstjänst vid påsklandskapet

Michael Lindqvist

18 april Skärtorsdagen Bymarkskyrkan 19.00 Skärtorsdagsmässa med altarets avklädande

Martin Ahlqvist

Ulrika Holm, cello Dalvikskyrkan 19.00 Skärtorsdagsmässa

Martin Fredh Ekhagskyrkan 18.30 Skärtorsdagsmässa

Nina Palmgren

Ungdomskören Gräshagskyrkan 19.00 Skärtorsdagsmässa

Magnus Lönnberg Kyrkokören Järstorps kyrka 19.00 Skärtorsdagsmässa

Altarets avklädande

Claes Dahlquist

Ewa Ljungberg, flöjt Kristine kyrka 20.00 Skärtorsdagsmässa

Richard Thörn/

Emelie Wettermark

Kristine kammarkör Ljungarums kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa

Cecilia Sjöberg

Ungdomskören Vox Råslätts kyrka 18.30 Skärtorsdagsmässa

Fredrik Hollertz

April 2019

2019-03-28 10:07:29

Sanna kyrka 19.00 Skärtorsdagsmässa

Kjell Danfors Sofiakyrkan 19.00 Skärtorsdagsmässa

Ann Aldén/Pär Sjöstrand

Sofia Kyrkokör

19 april Långfredagen Bymarkskyrkan 10.00 Långfredagsgudstjänst

Martin Ahlqvist Dalvikskyrkan 10.00 Långfredagsgudstjänst

Martin Fredh Ekhagskyrkan 09.30 Långfredagsgudstjänst

Nina Palmgren Gräshagskyrkan 10.00 Långfredagsgudstjänst

Magnus Lönnberg Kristine kyrka 11.00 Långfredagsgudstjänst

Pär Sjöstrand

Monika Gango, cello 15.00 Pietà – läsning ur Birgitta Trotzigs Bilder Pär Sjöstrand Fredrik Sjöblom, musik Ljungarums kyrka 18.00 Ro för själen

Cecilia Sjöberg Lovisa Gustafsson, fiol och sång

Linnea Gustafsson, sång Råslätts kyrka 11.00 Gudstjänst vid korset

Fredrik Hollertz Stråkensemble

Sofiakyrkan 11.00 Långfredagsgudstjänst

Ann Aldén Körgrupp samt stråk­ ensemble 18.00 Membra Jesu Nostri – passionsoratorium av barocktonsättaren Dietrich Buxtehude Medverkande: Vokal­ ensemblen June Cantores med solister. Barockensemble.

Präst: Ann Aldén Österängskyrkan 16.00 Långfredagsgudstjänst

Kjell Danfors

Dalvikskyrkan Österängskyrkan 10.00 Påskmässa 16.00 Påskdagsgudstjänst

Martin Fredh

Kjell Danfors Ekhagskyrkan 09.30 Mässa

Kjell Danfors Barnkören Gräshagskyrkan Järstorps kyrka 10.00 Högmässa 15.00 Emmaus – ekumenisk

Magnus Lönnberg vandringsgudstjänst Bildtext Järstorps kyrka med Kyrkorna på västers 11.00 Påskdagsgudstjänst höjder

Claes Dahlquist Vandring från Järstorps Körerna medverkar med kyrka via Fjällstugan sång och Bymarks­kyrkan och Kristine kyrka avslutas i Dalvikskyrkan.

11.00 Påskdagsmässa

Martin Fredh m fl

Richard Thörn/Ann Aldén Kristine kyrka Sång av Kristine kyrkokör 11.00 Gospelmässa och barnkör. Ulrika Holm,

Emelie Wettermark trumpet.

Kören Adoremus under Richard Thörn avskeds­ ledning av Malin AbraKristine kyrka predikar och avtackas.

23.00 Påsknattsmässa hamsson. Piano, Per Ljungarums kyrka Johansson.

Richard Thörn/ 11.00 Påskdagsgudstjänst Magnus Lönnberg 18.00 Genom allt – en kantat av

Cecilia Sjöberg Ungdomsmedverkan Fredrik Sjöblom och Jan Linnea Gustafsson, Mattsson om påskens Sofiakyrkan trumpet händelser 23.00 Påsknattsmässa Barnkörerna Lux och Fredrik Hollertz, Medverkande: Kristine Aqua samt kören Viva kyrkokör och Jönköpings Martin Ahlqvist m fl. medverkar med sång.

Oratoriekör, sångsolister Påskeld Råslätts kyrka och stråkmusiker.

11.00 Påskdagsmässa Slottskapellet

Fredrik Hollertz 12.00 Konfirmationsgudstjänst Kör för alla medverkar Claes Dahlquist med sång.

Kompiskonfa

Gemensam påsklunch.

Bymarkskyrkan Sofiakyrkan Sofiakyrkan 10.00 Påskdagsmässa med 11.00 Högmässa 11.00 Högmässa dramatisering av påskens

Per Green Michael Lindqvist/ budskap Sebastian Johansson, Hans Boeryd Martin Ahlqvist sång o orgel Sång av Sofia kyrkokör Kyrkokören Flickkör och Gosskör Trumpet

22 april Annandag påsk

20 april Påskafton

21 april Påskdagen

FOTO: FRUGAN/MOSTPHOTOS

April 2019

Untitled-28 27

27

2019-03-28 10:07:31

Kartläggning

Jönköpingseffekten Var tionde Jönköpingsbo går till kyrkan varje helg

Jönköping är fortfarande ett Smålands Jerusalem.

Men inte lika mycket som för 25 år sedan – och på litet nytt sätt.

DET ÄR Ulrik Josefsson, pastor, utbildnings-

ansvarig inom Pingströrelsen och doktor i kyrkovetenskap, som satt hemstadens reli­ giösa karta under lupp: – Gudstjänstbesök är en massrörelse i det svenska samhället och Jönköping är fortsatt en av Sveriges mer religiösa kommuner.

– Men kyrkorna misslyckas med att berätta om hur många som kommer, säger han och jämför med den uppmärksamhet som till exempel idrott och kultur får.

JOSEFSSON HAR kartlagt alla religiösa besök

helgen före domsöndagen 2017. En vanlig kyrkhelg, till och med mer allvarstyngd än de flesta andra; vaksamhet och väntan är söndagens tema.

Denna helg gjordes totalt 13 481 besök i någon kyrka, moské eller tempel i bygden – det motsvarar 9,8 procent av hela kommunens befolkning. Av landets större kommu-

28

Untitled-30 28

”Gudstjänstbesök är en massrörelse i det svenska samhället.”

Ulrik Josefsson, doktor i kyrkovetenskap

ner är Jönköping den klart mest religiösa.

Genom Göran Åbergs tidigare studier (se separat artikel) har Ulrik Josefsson kunnat jämföra 25 år bakåt i tiden, ett kvartsekel av lokalt religiöst liv. Unikt för Sverige.

I JÄMFÖRELSE har antalet besök minskat

med knappt 1 500 under dessa år.

I procent av befolkningen är minskningen dock större – vi har ju blivit många fler. För 25 år sedan var de religiösa besöken drygt 13

procent av kommunens invånare.

– Förändringen är totalt sett ändå mindre än väntat, säger Josefsson.

– Det verkar finnas en ”Jönköpingseffekt”.

Den organiserade religionen är fortfarande stark i bygden.

NU ÄR det heller inte all religiös

verksamhet som minskar: den som domineras av invandrade personer går, inte särskilt förvånande, åt motsatt håll.

Besöken i katolska kyrkan och de ortodoxa/österländska kyrkorna har ökat med 178 procent och besöken i de olika moskéerna med hela 445 procent. Ulrik Josefsson hade dock räknat med att ökningen skulle vara ännu högre: – De ortodoxa kyrkorna är ju ”nationalkyrkor” och det har sin begränsning.

– Och den stora ökningen bland muslimerna skedde redan i början av 90-talet i samband med krigen på Balkan.

Hela Ulrik Josefssons material kommer att publiceras i en artikel i skriften ”Nyckeln till Svenska kyrkan” i april.

ERIK LINDFELT

April 2019

2019-03-28 10:07:31

Göran Åberg räknade kyrkobesök i 20 år DET HELA började 1992. Det var

då religionsvetaren och docenten Göran Åberg i Bankeryd bestämde sig för att räkna alla religiösa besök i Jönköpings kommun en bestämd söndag varje år. Åberg är den som känner Södra Vätterbygdens kyrklighet mer än någon annan – en nestor. Han har en rad böcker bakom sig. Stod också bakom den ännu liv­aktiga föreningen ”Teologiskt forum”.

– Idén kom tack vare min gamle mentor, kyrkohistorikern Berndt Gustafsson.

– Han hade fått i uppdrag av Svenska kyrkan att se över den kyrkliga samfälligheten i Jönköping. Det var en massa siffror.

– En natt när jag inte kunde sova, vilket sällan händer, låg jag och funderade ”kan man inte göra något mer av detta”?

BERNDT GUSTAFSSON, med rötter i Bogla utanför Tenhult, tände till. Resultatet blev fyra dagböcker under lika många år där 20 lokala personer skrev om sin tro.

Fortsättningen gav sig: hur många går i kyrkan? Under 20 års tid gjorde Åberg sin kartläggning. Resultatet presenterades i artikelform i mel-

landagarna en månad senare.

Att Jönköpings-Posten var med på noterna var viktigt. Det var också anledningen till att Göran Åberg slutade med sina studier: JP visade inte längre samma intresse för att publicera.

”En natt när jag inte kunde sova, vilket sällan händer, låg jag och funderade ’kan man inte göra något mer av detta’?”

– Resultatet fick enorm Bildtext

respons runt om i landet, berättar Åberg.

– Hade JP velat fortsätta publicera, hade jag fortsatt. Det var synd att det inte blev så.

Men det måste tagit väldigt mycket tid?

– En arbetsvecka! Jag fick rutin och hade kontaktpersoner i varje församling, säger Göran Åberg som är väldigt glad över att hans unika undersökning nu får en fortsättning.

Statistik. Religiösa besök i siffror Samfund Totalt Svenska kyrkan Frikyrkor Katoliker/ortodoxa Muslimer Övriga*

Besök -92 14 821 3 244 10 077 720 150 630

Besök -17 13 481 2 348 7 504 2 000 818 811

Andel -92 13,1 % 2,9 % 8,9 % 0,6 % 0,1 % 0,6 %

Andel -17 9,8 % 1,7 % 5,5 % 1,5 % 0,6 % 0,6 %

*Övriga består av Jesu Kristi kyrka av sista dagars Heliga, Mormonerna i dagligt tal; Jehovas vittnen samt Jönköpings hindutempel. Till de ortodoxa kyrkorna räknas även de som brukar kallas österländska eller orientaliska. Notera att det handlar om besök – en och samma person kan ha deltagit i flera samlingar under helgen.

FOTO: ERIK BROLIN/MOSTPHOTOS

April 2019

Untitled-30 29

29

2019-03-28 10:07:33

Återvinning ­ David Yesil är ansvarig för stenåtervinningen på Jönköpings ­kyrkogårdar.

Gamla gravstenar blir som nya BILEN MED släp från Tranås stenhuggeri rullar in på Skogskyrkogården strax efter att artikel­författaren lämnat platsen. 20 grav­ stenar och ett antal socklar ligger prydligt staplade i väntan på transport. För att slipas och huggas om till nya.

Strax intill ligger de nygamla och om­­ gjorda. En gång i månaden kommer sten­ huggarna från Tranås och hämtar och läm­ nar.

– Vi återvinner omkring 100 stenar varje år, berättar David Yesil som är ansvarig för stenåtervinningen sedan ett år tillbaka.

– Det här har vi hållit på med länge, mitt intryck är att fler och fler återvinns.

En anledning till att det blivit fler stenar de senaste åren är säkerhetsskälen. Olyckor och incidenter med stenar som rasat har inträffat på andra håll i landet och kyrkogårdsförvalt­ ningen har nu inventerat alla stenar och sett till att de står stadigt. Vissa har fått stagas

30

Untitled-29 30

upp. Vill inte gravrättsinnehavaren betala (knappt 2 000 kronor) för att göra de perma­ nent säkrade i marken händer det att man lämnar tillbaka stenen i förtid. Därav många ovanligt många stenar nu.

Men det är inte alla stenar som kan åter­ vinnas: – De bör vara minst en decimeter tjocka.

Texten skall inte vara för djup och de skall inte vara skadade, förklarar Yesil.

VAD HÄNDER då med stenar som inte går att återvinna? De förvandlas till kross och kom­ mer till nytta vid byggen och anläggnings­ arbeten.

Miljöskäl är den viktigaste anledningen till att stenar återvinns. Men det finns också en ekonomisk aspekt: – En återvunnen sten är runt hälften så dyr, säger David Yesil.

– Särskilt svarta stenar i diabas är dyra.

Finns det då några etiska aspekter? Det ser inte David Yesil.

– Nästan alla tycker att det är jättebra. Men visst, det finns de som vill ha en helt ny sten.

REPORTERN BLIR nyfiken. Stenen med hans

eget namn är borta sedan några år. Tillhörde gammelfarbror Eric som inte stavade med k.

Vad hände med den den? Vi beger oss till David Yesils dator. Jodå, Eric Lindfelts gravplats finns kvar i registret. Bild på ste­ nen också. Men graven finns alltså inte kvar.

Anhöriga skall ta hand om stenen står det i en kommentar. Titt som tätt händer det att efterlevande säger så – men i praktiken blir stenen ofta kvar.

Så vad blev det av Eric Lindfelts sten.

Kross? Eller finns den fortfarande, fast med nytt eller nya namn vid annan grav?

Veta kommer reportern aldrig att få.

ERIK LINDFELT

April 2019

2019-03-28 10:07:38

Korsord

BILD: PIXABAY.COM

ÖGONSTEN HUVUDSTAD

KAN ORSAKA YRSEL

SÄLUNGE HÅLLER GÖRS AV SIG PÅ FRÖ SIN KANT

LASTYTA

RÖSTA

UTSÖNDRA

FÖLJ MED! FÖRKLARA SIG OSKYLDIG INFATTNING SES MED SMIL

AKROBATISK

DISPYT UTSÖVD HAVSOMRÅDE

UTTALA FALLER FRÅN SKYN

RINGROSTIGA BAKSIDA

KONFESSION BEKLAGLIGT

FLER ÄN ETT PAR BLÖTDJUR

Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

FRUKOSTFRUKT RÄCKER LÄNGE INNEHA

BLÄNGA PS 136:13 TROLL- SÄVHAVET SLÄNDA KLÖV HAN MITT

FÅ TAG I HÄLSOSAM

DANIUS

...

GRUNKA

CHOKLADFORMAT

TVINNA

GRIPA ÄR INGEN FÖR EVIGT

BESÖKARE

HAR PÅ KÄNN

TRÄD

FILMJAMES INTE PÅ ALLVAR

SES PÅ SAVANN LIKALEDES

PÅLITLIG ÅKER MAN UTFÖR I

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna.

Skicka in ditt svar till korsord@svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var.

Senast den 1 maj 2019 vill vi ha ditt svar.

April 2019

Untitled-22 31

Rätt svar i Amos nummer 1/2019 var DET LJUSNAR SAKTA. Grattis säger vi till dessa fem som vinner två biobiljetter var: Ingegerd Ax, Harald Engkvist, Lennart Simlund, Börje Nieroth och Inger Melin.

31

2019-03-28 10:07:33

Dikt Margareta Melin

FOTO: HAKON HELLBERG

Mitt liv är mitt

32

Untitled-27 32

Mitt liv är mitt och ingen ska ta det ifrån mig.

Vad jag har vill jag ge helt av fri vilja när mitt hjärta är redo och stunden inne.

Ingen har någon rätt till mig.

Ingen enda.

Ingen känner min väg.

Inte heller jag känner den men den blir synlig för mig medan jag vandrar.

Den som kräver min kärlek hindrar mig att älska.

Den som tar hindrar mig att ge.

Den som tar mig mister mig.

Men den som litar på livet ger min kärlek vingar.

Livet som inte kan styras som är vågor och vind och färdas sin egen väg.

Bara den kan jag leva nära som bejakar att jag drar mig undan, som hejdar sig vid mina gränser och inte hotas av min tystnad.

Den som hävdar sin rätt till mig dödar min glädje kväver min kärlek tar mitt liv.

Från den människan går jag bort även om hon skulle vara min mor, min man, mitt barn.

Jag är ett vindens barn som inte kan fångas levande.

Jag är en grå liten fågel som förstummas i fångenskap och dör.

Men i frihetens rymd och nattens tystnad sjunger jag lycklig utan att bli trött som lärkan, min syster och broder näktergal.

April 2019

2019-03-28 10:07:22