Allt du behöver veta för att rösta i kyrkovalet
THOMAS OCH MONICA HITTAR EN VÄG TILL TRO MED KATEKUMENAT
TOMAS ANDERSSON WIJ
”Musiken kan ta oss till en punkt där vi blir människor igen”
kraft
tema
Hur skyddar vi sanningen?
Den blomstertid nu kommer
Jag går runt i den välbesökta handelsträdgården och läser på etiketterna. Där står om jordtyper, näring, sol, halvskugga, bevattning, blomningstid, långsamma och kraftiga växtsätt. Jag åker hem med några plantor och växter, förhoppningsvis med rätt jordpåse och insikt om de bästa förutsättningarna att få till bra växt och blomning. Det är något fascinerande att kunna påverka växtkraften och slutresultatet i sina egna krukor, odlingar eller rabatter. Åtminstone till en viss grad ska sägas. Men det är ändå en aktiv medskaparhandling i det lilla, egna sammanhanget.
JAG TÄNKER PÅ citatet ”Även om jorden skulle gå under imorgon skulle jag plantera mitt äppelträd i dag”. Dessa ord har av tradition tillskrivits Martin Luther, men de har förmodligen tillkommit långt senare. Ändå är det verkligen tänkvärt, det handlar ju om att inte tappa hoppet, att vi strävar vidare som människor.
Det känns skönt och tryggt, att något är precis som det brukar vara, inte minst i den oförutsägbara tid vi vant oss vid.
Runtomkring oss i det stora, utanför våra egna projekt, pågår försommaren för fullt. Det känns väldigt skönt och tryggt, att något är precis som det brukar vara, inte minst i den oförutsägbara tid och oroliga omvärld som vi vant oss vid. Det känns nästan lite extra angeläget att sjunga psalmen Den blomstertid nu kommer i år. Den talar om att allt börjar om på nytt och ger oss olika bilder av när naturen är som vackrast i vårt land. Blomstertiden i form av växter, ängar och träd som blommar och grönskar omkring
oss. Allt det som skola oss påminna om Guds godhets rikedom. Och det finns det mycket som kan mitt i allt. Vi behöver det, både i det lilla och i det stora.
I BIBELN LÄSER jag orden ”Låt oss orubbligt fortsätta att bekänna vårt hopp, ty han som gav oss löftena är trofast” (Hebreerbrevet 10:23). Det får vi fortsätta med, där finns kraft. Med önskan om en fin sommar!
Carl Jyllermark Kyrkoherde
Innehåll
Din församling
4 Aktuellt Sommar i Slaka-Nykil
6 Katekumenat En vuxen väg till tro
25 Kyrkovalet Allt du behöver veta
28 Kyrkogård
Tema kraft
9 Hur skyddar vi sanningen när demokratin hotas?
Mötet
14 Tomas Andersson Wij, artist och låtskrivare
Övrigt
8 Ordet Rawdogga
18 Nyfiken på kyrkoåret
20 Tankar om tro
23 Hållbarhet Var en inspirerande kraft
30 Receptet
31 Korsord
”Min första dag på nya jobbet var enastående”
... Carin Edward, ny rektor på Slaka-Nykils förskola Kilen i Nykil
Välkommen till Slaka-Nykils pastorat! Berätta lite om vem du är och vad du har gjort tidigare.
”Det finns inte så många mötespunkter i dag, där du kan gå in och ta en fika och få den här typen av gemenskap”, säger Barbro Rauseus, språkcaféledare.
Foto: ULLA-CARIN EKBLOM
– Jag bor på landet i ett litet rött hus vid vägens slut med mina två barn och våra två kaniner. Närmast kommer jag från Östergötlands Stadsmission där jag var verksamhetsområdeschef för de sociala företagen och den arbetsträning som utförs där. Tidigare har jag jobbat på Komvux och gymnasiet som rektor och lärare. Du är ju också rektor för Kyrkbacken – förskolan i Vist-Vårdnäs pastorat. Hur delar du tiden mellan förskolorna?
– Jag fördelar min tid lika mellan förskolorna och är på plats på båda varje vecka. Sedan tillkommer förstås rektorsträffar för Svenska Kyrkans förskolor i regionen och andra samverkansmöten.
REDAKTION
VARSÅGOD!
◗ Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat
Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
När det här skrivs har du jobbat lite drygt en månad hos oss. Vad är dina spontana intryck?
– Min första dag var enastående, jag har aldrig känt mig så välkommen på en arbetsplats. Jag fick ett otroligt fint välkomnande av barnen och pedagogerna som jag kommer att bära med mig länge. Det är två fina förskolor med fantastiska barn och engagerade, duktiga pedagoger som har en så fin relation till barnen. Att få arbeta på två så natursköna platser är också en ynnest. Jag har själv haft barn på en av förskolorna och det kändes så bra att vara tillbaka, om än i en annan roll.
Till sist – vad har du för planer för sommaren?
– Jag ska fortsätta och kanske rentav ro i land något av alla projekt jag dragit i gång i min trädgård. Jag hoppas på en fin sommar med mycket bad och roliga upptåg tillsammans med barnen.
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2025
Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mari Lundmark
Nästa tidning: Kommer vecka 41.
Mari Lundmark
Foto: MARI LUNDMARK
Sommar i Slaka-Nykil
Sommarcaféer, friluftsgudstjänster, musik i sommarkväll, vägkyrka eller en alldeles vanlig gudstjänst eller mässa. Oavsett vilket du helst förknippar med sommaren så kan du hitta det någonstans i pastoratet.
Gudstjänster och mässor
Söndag 15 juni
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsgudstjänst Sommarsånger med Elsa Moberg.
Ulrika kyrka 14.00 Gudstjänst
Gammalkils kyrka
16.00 I välsignan och fröjd Pastoratets kyrkokörer med solister och instrumentalister framför ett verk i folkviseton av Hans Kennermark och Alf Hambe. Folkungagillet medverkar.
Söndag 22 juni
håll utkik
◗ Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil
◗ I månadsbladet finns ett kalendarium där du kan se allt som händer i pastoratet, dag för dag. Månadsbladet finns att hämta i våra kyrkor och församlingshem.
Ulrika kyrka 18.00 Midsommargudstjänst Musik med familjen Åkesson. Jordgubbstårta.
Skeda församlingsgård
18.00 Gudstjänst på altanen Musik med familjen Kazen. Somrigt fika.
Lördag 28 juni
Nykil Gamlegården 18.00 Gudstjänst på verandan Önskesånger med Dorotea, Anna-Karin m fl. Allsång.
Söndag 29 juni
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsmässa
Slaka kyrka 18.00 Musikgudstjänst
Sommarmusik med Elsa Moberg, sång, och Jonas Moberg, piano.
Söndag 6 juli
Nykils kyrka 11.00 Mässa
Ulrika kyrka 15.00 Lekmannaledd gudstjänst
Skeda kyrka 18.00 Musikgudstjänst Gruppen Hovkapellet bjuder på Musik i midnattssolens land. Kyrkkaffe med slåtter efter gudstjänsten.
Söndag 13 juli
Lambohovskyrkan 10.00 Lekmannaledd gudstjänst
Slaka kyrka 18.00 Musikmässa Musik med familjen Andersson-Lind.
Söndag 20 juli
Skeda kyrka 18.00 Musikmässa
Daniel Edoff, orgel.
Söndag 27 juli
Lambohovskyrkan 10.00 Lambohovsmässa
Slaka kyrka 18.00 Musikmässa
Melanie von Goldbeck, piano och Richard Fallquist, fiol med programmet På kärlekens vingar
Söndag 3 augusti
Ulrika kyrka 10.00 Hemvändarmässa
Nykils kyrka 18.00 Mässa
Söndag 10 augusti
Slaka kyrka 11.00 Högmässa Orgelmusik med Martin Frodlund.
Lambohovskyrkan 18.00 Lambohovsmässa
Söndag 17 augusti
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Ulrika kyrka 18.00 Lekmannaledd gudstjänst
Söndag 24 augusti
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsmässa
Skeda kyrka 11.00 Mässa
Lunch i församlingsgården efter mässan.
Söndag 31 augusti
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Ulrika kyrka 18.00 Mässa
Caféer
◗ Är du sugen på sällskap till fikat? Kanske lite underhållning? Då ska du hålla ögonen öppna efter våra sommarcaféer i Lambohov, Nykil och Skeda.
Nykil Gamlegården 14.00– Tisdagar i juli
16.00 Väder, vind och humör får styra, men planen är att vi möts på Gamlegårdens veranda. Håll utkik efter affisch och gatupratare med mer information vid kyrkan.
Skeda församlingsgård 18.30 Onsdagar
Tre onsdagskvällar, den 23 juli, 30 juli och 6 augusti, med musik, fika, korv och gemenskap. Den 6 augusti spelar Chuck Berry Mania.
Lambohov
14.00– Torsdagar
16.00 Torsdagscaféer hela sommaren. Den som vill kan följa med på promenad med start 14.00. 26 juni, 17 juli och 14 augusti blir det musikcafé. Musiken börjar ca kl 15.00.
Musik i sommarkväll
◗ Välkommen att njuta av skön musik i sommarkvällen.
15 juli
Gammalkils kyrka
19.00 Tre sommarbuketter Musik med Eva Jonasson, Linnéa Jonasson och Lisa Johansson.
26 juli
18.00 Ulrika kyrka Läsarsånger med Vårat kapell.
13 augusti
Gammalkils kyrka
17.00 Orgelkonsert med Schiörlinakademin Konserten är en del av Schiörlinakademin.
14 augusti
18.00 Ulrika kyrka Från Bach till Gärdestad med Per Lindgren, Carin Lindström och Mats Åhlund.
ULRIKA VÄGKYRKA
◗ Även i år är Ulrika vägkyrka öppen under en vecka i månadsskiftet juli/augusti. Välkommen in att titta närmare på vår vackra kyrka från 1700-talet och känna doften från det tjärade spåntaket. När du ändå är i Ulrika kan vi rekommendera ett besök på Ulrika museum, där årets utställning består av målningar av Peter Ekman som bor i Ulrika.
Datum: 27 juli–3 augusti. Öppettider: 12.00-17.00.
Körverk i folkviseton
◗ I välsignan och fröjd är ett körverk i folkviseton skrivet av riksspelman Hans Kennemark och vissångaren Alf Hambe. Verket bygger på gamla folkvisor och tar sin utgångspunkt i Lukasevangeliets liknelse om den förlorade sonen. Både text och musik genomsyras av reservationslös nåd och smittande glädje. Det blir både svängiga polskor och härliga valser framförda av pastoratets kyrkokörer med solister och instrumentalister och dansare från Folkungagillet.
Tid och plats: Söndag 15 juni kl 16.00 i Gammalkils kyrka.
Gudstjänst i det gröna
◗ Att fira gudstjänst i det gröna är något alldeles speciellt. Ta med en kaffekorg och kom och var med du också.
+visste du att
◗ ... det också finns en såg vid Ingvastebo kvarn? Båda får sin kraft från ett vattenhjul. Om det är god tillgång på vatten kan du se både kvarn och såg i drift på friluftsgudstjänsten 24 augusti.
Om du behöver en vägbeskrivning till någon av friluftsgudstjänsterna är du välkommen att höra av dig till expeditionen veckan innan.
Vid dåligt väder kan det bli ändrade planer – då finns den senaste informationen i kalendern på pastoratets webb.
Söndag 13 juli
Ulrika 15.00 Skuggebo Mässa.
Söndag 20 juli
Nykil
15.00 Runnebo
Söndag 10 augusti
Skeda
14.00 Ekumenisk friluftsgudstjänst i Lilla Gåra
Söndag 24 augusti
Nykil
Sommar
öppna kyrkor
Hitta fina utflyktsmål i broschyren Sommaröppna kyrkor 2025!
◗ Kyrkorna i Slaka-Nykil är som regel öppna dagtid och på helgerna i anslutning till våra gudstjänster. Undantaget är Lambohovskyrkan som endast är öppen på torsdag eftermiddag i veckorna. Vill du vara säker på att en kyrka är öppen när du kommer på besök rekommenderar vi att du hör av dig till vaktmästeriets chef Anna några dagar innan ditt besök.
Om du vill göra en utflykt utanför pastoratet finns många utflyktstips i broschyren Sommaröppna kyrkor 2025. Broschyren finns att hämta i våra kyrkor och på expeditionen. Den finns också digitalt på pastoratets webbplats.
Thomas, Monica, Maria och Henrik ingår i en katekumenatgrupp som träffas varannan vecka i Lambohovskyrkan för att samtala om och reflektera kring livsfrågor och kristen tro.
Foto: MARI LUNDMARK
bön
Katekumenatbönen
Gud, du vet varför jag är här
Jag vill veta mer.
Jag vill växa och låta ditt ord tala till mig.
Jag vill lyssna och ta emot av ditt överflödande liv.
Jag vill öva mig att ge ord åt min tro.
Hjälp oss alla att vara öppna och respektfulla inför dig och varandra. Amen
Katekumenat – en vuxen väg till tro
TEXT OCH FOTO: Mari Lundmark
◗ De har helt olika bakgrunder. En hade kristendom som favoritämne i skolan. En identifierar sig som en ständig sökare. En kom i kontakt med kyrkan när en nära anhörig blev sjuk. Ett sökande och en nyfikenhet fick de tre att gå med i en katekumenatgrupp som träffas varannan vecka i Lambohovskyrkan för att samtala om och reflektera kring livsfrågor och kristen tro.
– När jag var tonåring var jag helt säker på att jag visste precis hur allt hänger ihop, säger Thomas. Men med tiden insåg jag att det nog inte var så och då kände jag ett behov av att lära mig mer. Jag ville också sätta ord på mina
tankar och det tycker jag man gör bäst när man resonerar och tänker tillsammans med andra.
– Jag drivs av ren nyfikenhet, jag vill lära mig mer och jag vill förstå, berättar Henrik. Att få ta del av andras livsberätteser och erfarenheter är berikande och ger mig nya tankar och funderingar. Och kanske är det så att det jag delar med mig av kan hjälpa någon av de andra vidare i deras funderingar.
NÄR GRUPPEN TRÄFFAS utgår samtalen alltid från det deltagarna funderar på här och nu. Frågorna är många. Ibland finns det flera svar, ibland finns det inget svar alls.
– Jag har alltid haft många
funderingar kring livet och hur allt hänger ihop, berättar Monica. Vi har en varm och lyssnande stämning i gruppen och det har gett mig ett lugn. Jag är inte ensam om att fundera. Sedan kommer jag nog aldrig att få alla svar jag letar efter, men så får det vara.
– ”Du blir aldrig färdig och det är som det skall” skrev Tomas Tranströmer, inflikar Thomas. Själv brukar jag tänka att jag faktiskt vill dö nyfiken, för den dag man har alla svar, då är man en dogmatiker, man är färdig, och det vill inte jag bli.
Gruppen leds av Maria Löfgren, församlingsherde i Lambohov. Av alla arbetsuppgifter hon har som präst hör katekumenatet till det roligaste.
–Vi vänder och vrider på frågor, vi hittar nya infallsvinklar som le-
Ett katekumenatår har olika teman och innehåller flera milstolpar i form av olika gudstjänster längs vägen. Den som vill kan bli döpt eller konfirmerad under året. Illustration: KATEKUMENAT.SE
der till nya tankar och nya frågor. Man får ifrågasätta och tvivla, men man får också tro och det är helt okej att röra sig fritt däremellan. Det kan också vara olika över tid och det finns inget som är rätt eller fel.
Katekumenatet brukar beskrivas som en vuxen väg till tro. Men vad är det egentligen att tro? Och hur kan man hämta kraft i sin tro i vardagen?
–För mig handlar tro mycket om att komma i kontakt med något som är större än jag själv och livet, säger Maria. Vi kommer ofta
tillbaka till en bild med två biblar i katekumenatet. Den ena är boken Bibeln, den andra är livet i form av en bibel. De står inte för sig själva utan är beroende av varandra. Där någonstans tror jag att nyckeln finns. Att man kan hitta sin egen väg till en tro och en tanke kring hur allt hänger ihop. –Naturen och skogen är som en kyrka för mig, säger Monica. Där känner jag ofta någon slags närvaro och fylls av glädje och värme som ger mig kraft och energi. Jag får också kraft när jag är tillsammans med andra människor, både på soppluncherna här i kyrkan och
när jag träffar mina barnbarn. Att få bry mig om andra människor ger mig kraft.
håll utkik
Vill du bli en katekumen?
◗ I höst startar en ny katekumenatgrupp i Lambohovskyrkan. Gruppen träffas ungefär varannan vecka.
◗ Håll utkik efter mer information på Facebook och pastoratets webb.
”Jag brukar tänka att jag vill dö nyfiken, för den dag man har alla svar, då är man en dogmatiker.”
Thomas
Tro kan försätta berg sägs det i ordspråket. Stämmer det? –Man kan ju fundera på vad det där uttrycket betyder egentligen, säger Henrik. Vad som är berget och vem som flyttar det. Jag kanske inte kan och du kanske inte kan. Men med våra egna tankar och erfarenheter kanske vi kan flytta det tillsammans? –Rent fysiskt kan man ju inte flytta ett berg, men ett berg jag verkligen kan flytta på är mig själv, fortsätter Thomas. Med min tro kommer också ett hopp och en vilja att se mig om och ta in nya perspektiv. Och då kan man flytta berget, i alla fall en liten bit i taget.
◗ Har du frågor kring katekumentatet är du välkommen att kontakta Maria Löfgren. Kontaktuppgifter finns på sista sidan i den här tidningen.
RAWDOGGA
◗ I en värld av skärmar, notiser och ständig distraktion har ett nytt ord smugit sig in: rawdogga. Det handlar om att möta världen utan filter, utan att fylla tystnaden med ljud eller tankarna med flöden.
Det kan vara att promenera utan hörlurar, läsa en bok utan att samtidigt kolla mobilen eller bara sitta i hängmattan och se molnen driva förbi. Enkelt i teorin, men ovant i en tid där vi alltid har något att scrolla eller lyssna på.
Ordet kommer från engelskans ”rawdog”, som ursprungligen betydde att göra något utan skydd eller förberedelse. Nu har det fått en ny betydelse – att ta in världen precis som den är, utan distraktioner. I stället för att hela tiden sysselsätta oss, låter vi stunden vara som den är.
Varför inte testa att rawdogga i sommar? Låt stillheten få en plats. Kanske hittar du något där du annars hade missat.
Sophie Ekman
kraft
Hur
skyddar vi
sanningen när demokratin hotas?
TEXT: Linda Newnham ILLUSTRATION: Sophie Ekman
nNi ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria, sa Jesus.
Men det är lättare sagt än gjort. För vi lever i lögnens tid – i alla fall om man frågar filosofen och debattören Åsa Wikforss – och det får konsekvenser för demokratin.
– Politiker har i alla tider använt sig av lögnen för att dölja obekväma sanningar. Men förr kunde demokratier hantera det genom att medier granskade makten och avslöjade lögnerna. Och när de skedde trodde människorna på avslöjandena och fördömde lögnaren.
Det här är nu satt ur spel, då många får sin information från alternativa källor i stället för redaktionella medier med faktakoll och ansvariga utgivare.
– Många nås inte ens av faktakontroller, bruset är så stort. Och de som gör det viftar ofta bort det
”Det finns en minnesförlust eftersom den generation som minns diktaturens fasor, alltså min föräldrageneration, håller på att dö ut.” Åsa Wikforss, filosof
som en produkt av ”folkets fiender”. Även om man förstår att det är en lögn, tycker man ofta att det är okej, så länge det är den egna sidan som ljuger. Det händer i ett polariserat samhälle, säger hon.
Vi träffar Åsa tillsammans med Clara Olsson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga, för att samtala om hoten mot demokratin – och hur vi alla kan hjälpas åt att skydda den.
– Demokratin behöver erövras av varje generation. Det vi tar för givet i dag kan vara borta i morgon, säger Åsa.
Ja, många av oss har tagit demokratin för självklar, en grundstomme i vårt svenska samhälle.
Länge gick det också framåt för de liberala demokratierna, men sedan några år tillbaka har utvecklingen vänt. Mer än dubbelt så många länder rör sig nu i en autokratisk riktning (autokrati = envälde) jämfört med de som går mot ökad demokrati. Och 71 procent av världens befolkning lever i en autokrati visar den senaste demokratirapporten från V-dem institutet vid Göteborgs universitet.
– Och det är inte bara nya demokratier som Ungern som tycks sköra, utan även väletablerade undermineras – som USA nu när Trump är tillbaka på presidentposten, säger Åsa.
Men spelar det någon roll? Ja, det spelar enorm roll och vi måste prata mer om varför demokratin är viktig innan den nedmonteras, uppmanade Åsa och Mårten Wikforss för något år sedan i boken Därför demokrati
”Forskning visar att de länder som klarar av att skydda sig mot auktoriseringsprocesser har ett starkt civilsamhälle”, säger Åsa Wikforss, filosof och författare.
– Det finns en minnesförlust eftersom den generation som minns diktaturens fasor, alltså min föräldrageneration, håller på att dö ut.
Just mina föräldrar hade turen att bo i Sverige, men de såg ändå vad fascismen gör med människor och länder, och förde kunskapen vidare till sina barn. Men andra världskriget är länge sedan nu och idag kan många ungdomar inte riktigt svara på varför fascism är så farligt, säger Åsa.
– Vi unga växer också upp i en tid då det finns många saker att oroa sig för, som klimatförändringar, krig och ekonomisk utsatthet. Och man orkar inte oroa sig för allt, utan ser till sin egen personliga trygghet först, säger Clara.
– Ja, och där ser auktoritära krafter sin chans. Otrygghet och rädsla är känslor de här krafterna göds av. Därför vill de gärna förstärka intrycket av otrygghet för att sedan kunna säga ”vi lovar ta i med hårdhandskarna, det är bara vi som kan fixa det här”, säger Åsa.
Så vad är demokratins främsta fördelar?
– Demokratin inger hopp, den är en möjlighet för människor att få tänka på och jobba för en bättre framtid, säger Åsa. Hon menar att också kyrkan kan spela en viktig roll i att kanalisera det hoppet. I en värld där människor allt oftare möts av budskapet att det inte finns något kvar att kämpa för, säger kyrkan: Det gör det visst!
– Det knyter an till en av demokratins grundläg-
filosofen om
... sanningen:
◗ – Sanningen i sig kommer inte att försvinna. Påståenden är sanna oavsett om vi tror på dem eller ej. Det behöver vi inte oroa oss för. Frågan är hur vi får fler att tro det som är sant, för vi befinner oss i ett läge där kunskapen hotas, och det får stora konsekvenser för demokratin, säger Åsa Wikforss, filosof.
gande idéer, insikten ”vi kan ha fel.” När det inte blir bra kan vi i en demokrati ändra kurs. Politiker som inte gör bra ifrån sig röstar vi bort. Det finns ett ansvarsutkrävande. Och det hänger såklart samman med hoppet om ett bättre samhälle, säger Åsa.
Men framförallt, påtalar hon: Demokratier krigar inte med varandra och det har aldrig varit svältkatastrof i en demokrati. Folkhälsan förbättras liksom välstånd och jämställdhet, medan spädbarnsdödligheten sjunker. Och så vidare.
– Demokratier är inte perfekta, men alternativet har genom historien medfört betydligt större lidande, säger Åsa.
Men om demokratierna är så himla bäst, varför då denna tillbakagång? Vad hände? Självklart har många faktorer spelat in, men de populistiska och högerextrema partierna började växa sig starka kring 2010, ungefär samtidigt som de smarta telefonerna kom och sociala medier tog fart. Ett tag fanns det en stor optimism kring detta, det pratades om att det skulle leda till en demokratisering av kunskap, världen skulle bli öppnare och friare, men i stället möjliggjorde det för en flodvåg av fejkade nyheter och lögner. Nu riskerar det bli ännu värre. – Med AI är det inte bara lätt att massproducera fejkade bilder och nyheter, tekniken kan också användas för att övertyga via chattar. Och algoritmerna på plattformarna premierar det som får oss att stanna, vilket
visste du att
Misinformation = oavsiktligt felaktig information, misstag.
Desinformation = avsiktligt falsk eller vilseledande information.
Clara Olsson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga, och Åsa Wikforss, filosof Foto: MIKAEL M JOHANSSON
”Det är viktigt att vi odlar hopp. Tron på att saker kan bli bättre ger drivkraft att förändra.”
Clara Olsson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga
inte är den sansade sanningen, utan det sensationella som skapar rädsla och ilska. Demokratiskadliga aktörer har lärt sig utnyttja detta, säger Åsa.
Är ni unga rustade för det här? Ni som ändå vuxit upp med sociala medier.
– Nja, i skolan får vi visserligen lära oss mycket om källkritik, men sättet man jobbar på gör att källkritik upplevs som tråkigt och jobbigt snarare än intressant, viktigt och relevant. Man förstår inte riktigt varför det är så viktigt även i vardagen, säger Clara.
Men en liten lögn här och där, bidrar det verkligen till att välta ett helt system?
– Nej, men detta görs systematiskt för att skapa en alternativ världsbild. Som Rysslands eller SD:s trollfabriker som sprider så kallad svart propaganda anonymt. Det gör källkritik omöjlig, avsändaren behöver inte ta ansvar, och genom många olika konton skapas intrycket att budskapet kommer från
4
1 Läs först Dela inte utan att kolla källan. Har den ansvarig utgivare? Känner du inte igen den: When in doubt, throw it out.
2 Tänk efter
flera, oberoende källor, vilket gör det lättare att tro på, säger Åsa.
– För unga är humor och satir en viktig inkörsport. Och ofta avfärdar man saker som ”det var ju bara ett litet skämt” fast att man kanske framställer alla invandrare som kriminella och steg för steg förändrar folks åsikter, säger Clara.
En annan sak som hänt är förstås Donald Trump, som utan att blinka ljuger för sitt folk och därmed mer låter mer som Rysslands och Kinas ledare – där lögn utmålas som sanning.
– Att Trump blev omvald visar att vi lever i en ny tid. En lögnens tid, säger Åsa.
Vad kan vi som vill värna demokratin göra? Vad behövs?
– Det är svårt, men försök vara källkritisk så att du inte för falska budskap vidare, säger Clara.
– Ja, om du delar något vidare får du för sjutton gubbar vara säker på att det kommer från en pålitlig källa, det är ett ansvar vi alla har. Och bete dig väl. Vi behöver ett offentligt samtal som är öppet för olika infallsvinklar, fritt från hot och hat, så att olika grupper vill och vågar komma till tals, säger Åsa.
– Jag återgår till tron och hoppet, det är viktigt
Verkar det rimligt med tanke på vad du vet om världen? ... tips för att bli en bättre kritisk granskare
3 Dubbelkolla Finns nyheten i flera oberoende medier? Om inte – var skeptisk.
4
Akta dig för konspirationsteorier De är nästan alltid desinformation som vill få dig att misstro seriösa källor som forskare och journalister.
att vi odlar hopp. Tron på att saker kan bli bättre ger drivkraft att förändra, säger Clara.
Om en vän, kollega eller granne tror på och sprider desinformation, vad kan jag göra då?
– Om du vill nå fram kan du inte vara föraktfull (även om du känner förakt för åsikten). Du måste försöka skapa en dialog, visa respekt för personen som människa och sedan försöka vidga hens bild och kunskaper. Det är inget som görs i en handvändning utan är ett långsiktigt åtagande, säger Åsa.
Att delta i civilsamhället – och stärka det – är också en bra motståndshandling. Där civilsamhället exempelvis kan vara innebandyklubben, ett bildningsförbund, Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen, Svenska Freds …
– Forskning visar att de länder som klarar av att skydda sig mot auktoriseringsprocesser har ett starkt civilsamhälle. Polen var för bara något år sedan inte längre en demokrati. De klarade läget bland annat tack vare sitt starka civilsamhälle, att människor engagerade sig – ett starkt civilsamhälle kan mobilisera många människor, säger Åsa.
– Civilsamhället är också som ett demokratiskt mikrokosmos, där du får se hur demokratin fungerar från idé till handling. Många upplever att de saknar förmåga att påverka samhället eller att göra sin röst hörd, vilket får en att tvivla på demokratin. Men i din förening eller församling kan du se hur processen fungerar. Vi tar tillvara allas tankar och åsikter för att kunna fatta bra beslut. Ja, du får träna demokrati i vardagen, säger Clara.
– Och som sagt prata om detta, öka medvetenheten om demokratins värde och sårbarhet, så att fler vill engagera sig i frågan, säger Åsa.
+kort om
Åsa Wikforss
◗ Professor i filosofi, ledamot i Svenska Akademien och författare till Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender (2017). Än mer aktuellt ämne idag, när AI och algoritmer gör lögner lättare att sprida.
Clara Olsson Förbundsordförande för Svenska kyrkans unga – en ung röst i både kyrka och samhälle.
Andreas Holmberg Biskop i Stockholm, teologie doktor och engagerad i frågor om demokrati, mångfald och klimat inom Svenska kyrkan.
Biskop Andreas Holmberg:
”Vi måste sluta ta demokratin för given”
Demokratin är som ett gammalt kyrktorn – stabilt men ständigt i behov av underhåll. Biskop Andreas Holmberg menar att Svenska kyrkan har en viktig roll i att värna mångfald och stå emot krafter som vill riva ner det vi byggt upp.
◗ – Vi måste sluta ta demokratin för given. Den har inget evigt liv av sig självt, säger han.
Svenska kyrkan kan bidra genom att vårda sin demokratiska struktur samt fortsätta samla människor som är olika.
– Visa, i både ord och handling, att mångfald är en styrka och rikedom. Och utmana individualismen, för en individualism som går för långt gör oss inte bara ensamma, utan undergräver också demokratin. Så att påminna om att vi hör ihop är viktigt.
Hur möter Svenska kyrkan antidemokratiska krafter?
– Det är en riktig utmaning. Vi är ganska sårbara när valdeltagandet är lågt. Det är förhållandevis lätt att komma in här och påverka. Alternativ för Sverige sitter i dag i kyrkomötet, och enligt mig har de en tydlig autokratiseringsagenda, de vill undergräva demokratin, även om de själva inte skulle uttrycka sig så.
– Ger man sådana krafter teologisk legitimitet, måste vi andra möta det med god teologi. Bibeln talar tydligt om att främlingen är välkommen, och att mångfald inte är något ont, den är både skapad och önskad av Gud.
Hur kan jag som enskild engagera mig?
– Rösta i kyrkovalet. Är du under 30 kan du gå med i Svenska kyrkans unga. Och sitt inte bara vid skärmen och oja dig eller tryck på gilla-knappar. Vi måste vara beredda att försvara demokratin mer handgripligt genom att manifestera på gator och torg.
”Sitt inte bara vid skärmen och oja dig eller tryck på gilla-knappar. Vi måste vara beredda att försvara demokratin genom att manifestera.” Biskop Andreas Holmberg
Foto: MAGNUS ARONSON /IKON
TOMAS ANDERSSON WIJ
ARTIST OCH LÅTSKRIVARE
”Musiken är en enande kraft”
Genom musikens kraft hittar Tomas Andersson Wij tillbaka till sig själv – och till de frågor om tro, gemenskap och livets mening som aldrig riktigt släpper taget.
TEXT: Linda Newnham FOTO: Theresia Köhlin
kort
om Tomas Andersson Wij
Ålder: 53 år.
Familj: Frun Josefin och sonen Levi, 16 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Artist och låtskrivare.
Aktuell med: Ärkebiskopens fastebok 2025 Gud är inte plåstret, albumet Sorgsna sånger gör mig glad och kyrkoturné över landet – läs mer här: tomas anderssonwij. se/kalender/
◗ Som ung drömde Tomas Andersson Wij om att en dag få uppträda på Cirkus. I höstas stod han där igen, som omsluten av publiken i den rundade lokalen. Tagen av det faktum att där satt 1 600 personer från samhällets alla hörn, biståndsarbetare och moderata kommunalpolitiker, antivaxare och kulturskribenter, som alla kunde mötas i en och samma sång.
– Konflikterna vi har är som vågor på havets yta. Men musiken kan dra oss ner djupare, till en punkt där allting stillnar och vi ser varandra, blir till människor igen, inte bara åsikter. Det är musikens enande kraft.
Han tänker ibland att musiken är hans religion.
– Jag vänder mig till musiken när jag känner mig skev, eller som en felstavad tatuering. Då drar jag på mig mina noise cancelling-lurar, sätter på vissa låtar och känner hur jag liksom återvänder till mig själv. En del når det transcendenta genom meditation, det hoppas jag också kunna göra en dag, men för mig går det via musiken. Det är som att den lilla hjärnan kopplar upp sig på den större. Det är ett underbart tillstånd när världen känns ihopkopplad, när allt i tillvaron har en slags mening.
Han säger att ibland skriver människor till honom och berättar att hans musik har den rollen i deras liv.
– Det är bland det finaste man kan få höra som artist, att mina låtar är sådana de återvänder till och kan hålla i handen när åskan går.
VI SES ÖVER en kaffe på artistkontoret Jubel i Stockholm. Tomas är här för att sätta lite saker kring sin
kyrkoturné som sträcker sig över hela 2025. Det är ett kyrkans år för honom. I januari släpptes Gud är inte plåstret, den trettonde och fristående utgåvan i bokserien Ärkebiskopen fastebok. Och som en följd på boken, där han går i närkamp med den kristna traditionens idéer och kultur, realiseras en gammal dröm om en turné i kyrkor.
– Jag är uppvuxen inom frikyrka, och musiken är den rörelsens själva blodomlopp. Så när jag som åttaåring började skriva egna låtar var det bara att gå fram och ställa sig framför dopgraven och sjunga dem. Där lärde jag mig att älska kyrkorummet; klangen, det förhöjda allvaret, närvaron.
Går du fortfarande i kyrkan?
– Inte så ofta. Men jag kan sakna det. Själva görandet i ritualen. Att göra samma sak och om igen, söndag efter söndag, jobba sig djupare och längre in. För stunden befinner vi oss på Östermalm, annars tenderar han att gravitera mot Mariatorget, kring vilket även hans barndom kretsade.
– Jag lekte så mycket i de kvarteren när det fortfarande var orenoverat, husen hade inte kodlås och vi kunde springa runt på gårdarna och leka. Jag känner mig hemma där.
Tomas unga, kristna föräldrar kom från Norrland till Stockholm i början av 70-talet. De åkte runt på en vespa och sökte efter en kyrka att tillhöra. En söndag landade de i baptistkyrkan Ebeneser vid Mariaberget. Då ett av Stockholms mest slitna och socialt utsatta kvarter, nu ett av de dyraste.
– Församlingen var liten och åldrad. Men under gudstjänsten tyckte sig pappa höra en röst som sa: ”Här är det!” Han viskade det till sin unga hustru, som svarade: ”Här är det inte”. Men de kom att
”Jag vänder mig till musiken när jag känner mig som en felstavad tatuering.” »
Tomas Andersson Wij går inte så ofta till kyrkan längre. ”Men jag kan sakna det. Själva görandet i ritualen. Att göra samma sak och om igen, söndag efter söndag, jobba sig djupare och längre in”, säger han.
stanna. Och av någon märklig anledning började den fyllas på av unga, kreativa människor.
– Det var en fantastisk miljö att växa upp i, där fanns en massa bra människor som ville göra bra grejer, alltifrån att ta hand om flyktingar och utslagna till att ordna konserter. Vi hade några av landets bästa musiker, personer man såg på tv på lördagskvällarna, och bra band som spelade – och jag satt på första parkett och såg allt. Det var mitt lilla universitet. De vuxna tog mitt musikintresse på allvar, lärde mig ackorden på gitarren och spelade in kassetter med band jag gillade.
HAN KONSTATERAR ATT många bara har en primär familj, men han hade även en sekundär. Det innebär inte att allt vuxenvärlden gjorde var toppen.
Han berättar om hur den 12-åriga lilla Tomas riktigt darrade på handen när han förde skivspelarens pickup över lp-plattan. Han ville så gärna lyssna på favoritlåten Highway to hell med AC/DC, men vågade han? Det var 80-tal och talades om satansrock, präster som spelat låtar baklänges och hört hyllningar till Satan. Tänk om djävulen skulle smyga sig in i honom via musiken.
– Jag älskade hårdrock, samtidigt som det svepte en stark paranoia genom frikyrkan där pastorer hängde upp sig på hur musiken flirtade med det demoniska. Det fanns en rädsla för hur det skulle påverka unga. Det skrämde upp mig rejält, jag var ju uppvuxen i en värld där djävulen inte bara är en sagofigur utan en mörk och högst påtaglig kraft som det finns anledning att vara rädd för. Jag var lite som ett läskpapper som sög upp sådana budskap, jag hade svårt att navigera i det där, för samtidigt älskade jag hårdrocken, säger han och ler:
– Som vuxen lärde jag mig att Highway to hell var en metafor. Den handlade om att vara ute på turné. Han beskriver sitt unga jag som ”en guds lille riddare”.
– Jag var ett allvarligt, lite brådmoget frikyrkobarn med träkors runt halsen som försökte gå den smala
◗ ... som Tomas Andersson Wij återvänder till:
1Den lilla bäcken, av Allan Edwall.
2Aftonpsalm, av Ola Magnell.
3Every grain of sand, av Bob Dylan.
Det fanns även andra baksidor av att försöka gå den rätta vägen.
– Jag kände ett krav på mig att vara en god människa. Det är inget fel i sig, men ingen är bara god. Det där har skapat en del religiöst hyckleri.
SOM 17-ÅRING FICK han ett renoveringskontrakt på Kungsholmen i centrala Stockholm och flyttade hemifrån. Det blev också början på en brytning med kyrkan. – Jag behövde bryta mig loss från tankegodset och det lite präktiga i min uppväxt, för att kunna formulera en egen, självständig tro. Det var delvis en ganska smärtsam process. Jag kände att den förtröstan jag vuxit upp med kanske bara varit en snuttefilt.
Det var 90-tal när han hittade till nöjesjournalistiken, där han snabbt gjorde sig ett namn och lärde känna helt andra karaktärer. Det var en guldålder för nöjesjournalistiken där festandet sågs som en del av jobbet. Kanske var det där frön såddes till det han skriver om i fasteboken: Ingen klok själasörjare skulle rekommendera en hård fasta till någon som redan är för sträng mot sig själv. Ibland är det bästa rådet att berusa sig för en kväll, ha lite kul och försöka se på sig själv med ett leende.
– Jag tror det handlar om jämvikt, att hitta balansen mellan att avstå och ge sig hän. Jag kommer från det stränga, och avstod från så mycket som barn. Och den som är sträng mot sig själv blir lätt sträng mot andra.
PARALLELLT MED ATT han dagtid skrev reportage och musikrecensioner skrev han på kvällarna låtar. Han säger att han har tvivlat på det mesta i livet, men inte på att han ska jobba med musik.
– Det var aldrig min ambition att bli journalist. Jag jagade musiken, men det som jagade mig var journalistiken. Och att inte vilja saker för mycket är ofta ett framgångsrecept.
Många höjde på ögonbrynen när han gav ut sin första skiva och lämnade journalistiken för att bli artist.
”Jag var ett allvarligt, lite brådmoget frikyrkobarn med träkors runt halsen som försökte gå försakelsernas väg, som skulle leda till salighet och succé.”
vägen, försakelsernas väg, som skulle leda till salighet och succé.
Inte helt poppis i Svenne banan-förorten Fruängen som han växte upp i.
– Jag sågs nog som lite udda. Det var tufft. På gott och ont duckade jag heller inte konflikterna i skolan.
Ont, på vilket sätt?
– Det var ju tråkigt att behöva vara i slagsmål i skolan. Jag var kanske inte så smidig. Men heller inte feg.
– Man ska komma ihåg att sjunga på svenska och skriva ironiska, allvarliga texter var stendött då, i slutet av 90-talet.
Men att våga stå kvar i sin stil har med åren visat sig bli en av Tomas Andersson Wijs framgångsfaktorer. Det är nu 22 år sedan Blues från Sverige kom. Låten som gav rockpoeten en heltidskarriär som artist.
På näst senaste skivan Åskan i hjärtat handlar titelspåret om den konflikt han hade med sin pappa. Och i fasteboken skriver han om en tidig uppgörelse de hade: Som tonåring hände det att han återvände till sin barndoms kyrka, slank in på kyrkkaffet för att tanka trygghet och gemenskap. Men en dag fick pappan nog och sa att om han ville fortsätta komma skulle han gå på gudstjänsten också. Det hela ledde till skrik och gräl ute på gatan. Tomas skriver: ”Paradiset visade sig vara villkorat. Man kunde bli utslängd.”
Det här är ett ämne som är lättare att processa i texter än här i intervju.
– Vi har haft en relation präglad av olösta konflikter, jag var väldigt kritiserad av min pappa.
”Det är i festen som låsningarna släpper och nya idéer föds, det är där vänskap och kärlek blir till, och det är där som rädslans hjärnspöken kan gå upp i rök.”
Vi pratar om hur schismer i familjen påverkar en på ett annat sätt än i andra relationer – även i vuxen ålder.
– När jag ser på andra som vuxit upp i tajta, kärleksfulla familjer så märker jag att de har en stabilitet som jag har saknat. Konflikter i ursprungsfamiljen gör att man får sina begränsningar. Det är lite som att ha en själslig knäskada – jag kanske inte kan springa maraton utan får nöja mig med halva sträckan.
TOMAS PAPPA DOG i covid 2021 och de hann aldrig riktigt nå fram till varandra.
– Jag trodde nog att det skulle vara mer av en lättnad när han dog, och visst fanns det en lättnad i att kriget var över, men det var också en större sorg än jag väntat mig. Det var som att en bit av den landmassa som är jag slets loss och drev bort i dimman.
Han säger att det har varit helande att få ett eget barn, att få en chans till.
– Barn har en enorm förmåga att sätta fingret på ens svaga punkter, så det gäller att jobba med sig själv. Det är nog den bästa present man kan ge sitt barn; att göra sig medveten om skuggan man bär med sig.
”Jag har en känsla av att jag börjar se vad det blev av mig. Det är en bitterljuv känsla.”
Vad mer har du tänkt på för att ni ska ha en annan typ av relation?
– Att inte ge skuld, och kunna säga förlåt när jag har gjort något dåligt. Men också att tillbringa mycket tid ihop och prata. Jag var givetvis rädd när jag fick en son att jag skulle upprepa relationen jag hade till min far. Men nu är han 16 och vi står varandra nära. Så arvsynden måste inte föras vidare.
Han säger att han är på en ny men bra plats i livet, med en son som blivit ”stor”, han är lyckligt gift och har en karriär där han får fortsätta leva sin dröm.
– Jag har en känsla av att jag börjar se vad det blev av mig. Det är en bitterljuv känsla, för fram till nu har jag varit i konstant expansion. Men nu har jag redan uppfyllt drömmar om att spela på Cirkus, ge ut en bok, ha ett tv-program …
Var hittar du gudagnistan i dag? Var kommer du nära den känslan?
– Jag hittar den i musiken. Framför allt i själva låtskrivandet. En del trancenderar genom meditation, andra genom bön eller psykedeliska resor. Jag gör det i musiken.
Så vad drömmer du om?
– Att umgås mer med vänner, att mötas över borden, dricka vin och ha intressanta samtal. Mer fest, helt enkelt. Det är i festen som låsningarna släpper och nya idéer föds, det är där vänskap och kärlek blir till, och det är där som rädslans hjärnspöken kan gå upp i rök. Och så skulle jag på sikt vilja bo runt Mariatorget. Det skulle kännas som en fin cirkelslutning.
Blommor, barn och liv i rörelse.
Hos floristen Sara Holm får växandet ta plats – mitt i vardagen.
Vad innebär trefaldighetstiden
egentligen?
Trefaldighetstiden bjuder in oss att reflektera över ansvar och gemenskap. Hur balanserar du dina egna behov med engagemanget för andra?
Prästen Ulf Lindgren delar sina tankar om denna tid för växande.
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Lisa Wikstrand
Vad innebär Trefaldighetstiden egentligen?
– Att leva som kristen är att se varje dag som en gåva att glädjas åt och vara tacksam för. Under Trefaldighetstiden får vi fundera över hur vi tar vara på den dag vi fått och ställa oss frågor som: Vilket ansvar har jag för andra? Hur kan jag bidra till en bättre värld? Därför kallas Trefaldighetstiden ibland för ”växandets tid”.
När pågår Trefaldighetstiden?
– Från juni till november, tiden som fokuserar på Treenigheten. Vi tänker att vi inte möter livet ensamma, utan att Gud vandrar vid vår sida – som Skaparen, den uppståndne Kristus och den livgivande Anden. Därför får vi som kristna också våga klaga när livet inte blir som vi hoppats, och ställa de svåra frågorna: Varför är världen så orättvis? Hur kan någon med livet framför sig plötsligt dö i cancer? Varför svarar du inte på mina rop, Gud?
Vad säger Bibeln under Trefaldighetstiden?
Ulf Lindgren är präst i Västermalms församling.
digande, och därför betonar Moses allas rätt till vila den sjunde dagen. Jesus påminner oss också att inte bekymra oss för morgondagen, var dag har nog med sin plåga.
Vad innebär vårt ansvar?
– I Bibelns början ställer Evas och Adams son Kain frågan: ”Ska jag ta hand om min bror?” Resten av Bibeln handlar om hur viktigt men också hur svårt detta kan vara. Jesus berättar om den barmhärtige samariern som hjälper en skadad främling, en berättelse som utmanar oss eftersom få av oss agerar så mot främlingar.
Hur kan Trefaldighetstiden hjälpa oss att växa?
– Bibeltexterna handlar ofta om livets utmaningar. Vi uppmanas att skapa ett rättvist samhälle, som profeten Amos så vackert uttrycker det: ”Låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström.” Detta ansvar kan kännas överväl-
”För att orka möta livets utmaningar behöver vi se på livet med Guds ögon.”
– Trefaldighetstiden är en tid för mognad, förlåtelse och nystart, en tid att växa tillsammans med den kraft som är själva Livet. Jesus varnar oss för att döma andra, eftersom vi alla snubblar på livets väg. I sådana stunder behöver vi empati och förlåtelse, inte fördömanden. Han uppmanar oss att resa oss och gå vidare, att inte fastna i skuld och bitterhet.
– För att orka möta livets utmaningar behöver vi se på livet med Guds ögon. Det är vad Jesus inbjuder sina lärjungar till när han säger: ”Följ med och se.”
Och det är detta vi gör i din kyrka under Trefaldighetstiden. Vi försöker se vem vi är i Guds ögon, vem vår medmänniska är, vad livet är – genom Guds blick. Först då kan vi axla vårt ansvar att göra världen till en bättre plats för alla.
KRAFTEN I ATT GÖRA GOTT.
De finns där, överallt. De ideella, frivilliga krafterna. Människorna som ger av sin tid för andra människor. Vad driver dem och varför rekommenderar de oss, dig och mig, att göra likadant?
TEXT: Maria Widar FOTO: Ulla-Carin Ekblom
Barbro Rauseus, språkledare:
”Vi lär oss så mycket av varandra”
◗ Varje tisdagseftermiddag bjuder S:t Mikaels kyrka i Örebro in till språkcafé. En av språkledarna är Barbro Rauseus. För henne känns det både intressant och roligt att hjälpa till, inte minst i en tid då behovet av gemenskap är stort.
Barbro Rauseus arbetade hela sitt yrkesverksamma liv med socialt arbete där hon kom i kontakt med många nysvenskar. När hon blev pensionär och fick mer fritid ville hon fortsätta att arbeta socialt i någon form och fick kontakt med språkcaféet i Mikaelskyrkan.
– Jag har sett behovet hos många människor, behovet av att få lära sig språket och få svenska kontakter. Dessutom har jag alltid tyckt om att lära känna människor från andra länder.
– Det här är ett mångkulturellt område i Örebro med stora behov, det känns angeläget och viktigt med språkcaféet.
Berätta, hur fungerar det?
– Vi ses här i kyrkan varje tisdagseftermiddag mellan 15 och 17 och har ett tema för varje träff. I dag har vi tema kroppen och tränar på namnen på olika kroppsdelar. Eftersom besökarna befinner sig på
VILL DU ENGAGERA DIG?
◗ Att göra något för andra behöver varken vara svårt eller ta mycket tid – små insatser
kan göra stor skillnad.
◗ Svenska kyrkan har många sätt att engagera sig,
utifrån intresse och möjlighet.
◗ Du kan till exempel besöka äldre, hjälpa till
olika nivåer försöker vi alltid börja på en lagom nivå.
Ni hjälper besökarna på fler sätt också?
– Framför allt samtalar vi mycket tillsammans men vi passar också på att fråga vad de vill ha hjälp med. Det kan handla om att förstå en kallelse till sjukhuset till exempel.
Vad driver dig, ditt engagemang?
– Dels att jag får vara till nytta för någon annan, dels gemenskapen vi har här. Behovet av gemenskap är stort, det är enormt ensamt i samhället i dag.
Vilket är det finaste kvittot på att det ni gör spelar roll?
– Att många kommer tillbaka gång efter gång.
Varför rekommenderar du andra att engagera sig i kyrkan?
– För att det är en fin gemenskap. Vi lär oss också mycket av varandra och det blir en brygga över generationer. Det finns inte så många mötespunkter i dag, där du kan gå in och ta en fika och få den här typen av gemenskap.
vid språkcafé eller läxhjälp, vara kyrkvärd eller stötta vid gudstjänster. Det
kan också finnas möjligheter att hjälpa till med kyrkans trädgård, koka soppa,
sjunga i kör eller spela musik. ◗ Vill du veta mer? Kontakta din församling.
”Jag har alltid tyckt om att lära känna människor från andra länder”, säger Barbro Rauseus.
Eva Järhult, samtalsvän:
”Att få göra gott berikar livet”
◗ Att engagera sig i något utanför sig själv, att få vara en del av en annan människas värld – det är drivkraften för Eva Järhult i Eksjö som i flera år har hälsat på äldre.
När Eva blev pensionär gick hon med i en av kyrkans körer. Då hände något.
– Kyrkan har för mig alltid varit ett rum där musiken flödar men jag har inte kopplat musiken till tron på det sättet. Successivt landade sångens innehåll i mig. Psalmerna i kören blev en väg in i kyrkan.
– En diakon bad mig att hjälpa till i det ideella arbetet. Att besöka äldre, ensamma människor kom att passa mig. Så har det fortsatt.
Vad hjälper du till med, vad gör ni tillsammans?
– Kommer man i kontakt med människor i äldrevården ser man snabbt vad som behövs. Behoven är förstås olika precis som vi alla är olika men det är inga märkvärdiga saker man behöver göra.
– För mig handlar det till exempel om rullstolspromenader, samtal, högläsning på sängkanten eller hjälp att komma till kyrkan och ut i naturen.
– Det började med att jag besökte en äldre kvinna som hade synsvårigheter en gång i veckan och läste lokaltidningen. Så småningom kom vi in på andra, mer personliga frågor. Vad hade varit meningen med våra yrkesliv? Hennes som sköterska och mitt som lärare. Vi hade trosfrågor som jag förde vidare till en präst. Vi tog sällskap till kyrkan. Det blev också turer ut i naturen, med fikakorg.
Vad driver dig, ditt engagemang?
– För mig är det meningsfullt att engagera sig i något utanför mig själv. Att få ta del av en annan människas liv. Att få göra gott för andra berikar livet. Att i det lilla få verka för det goda, utan tanke på egen materiell vinning.
Foto: JOHAN LINDQVIST
Ivar Agvald, kyrkvärd:
”Vi behöver hjälpas åt”
◗ 24-åriga Ivar är kyrkvärd i Högalidskyrkan varannan söndag och ringer i klockorna i Markuskyrkan en gång i månaden. Att engagera sig känns självklart – särskilt när han får välkomna ovana besökare.
För Ivar började allt på Gålölägret 2016, ett konfirmationsläger som bland annat vänder sig till ungdomar med funktionsnedsättning. Ivar, som själv har asperger, gick lägret, fortsatte med en ledarutbildning och fick sedan frågan av kyrkoherden om han ville bli kyrkvärd.
– Hon tyckte att jag skulle passa som det. Jag blev chockad och tänkte samtidigt åh vad roligt! Nu har jag varit kyrkvärd i sju år.
Vad var det som lockade?
– Att få representera församlingen. Att läsa texter är det roligaste, jag lär mig nya ord hela tiden. Och det gör mig glad att människor vill komma till kyrkan.
Du är också ringare i Markuskyrkan. Hur går det till? – Vi är fyra ringelag som turas om att ringa en gång i månaden. Allt är manuellt vilket är unikt. Vi vevar ett hjul för att klockorna ska ringa. Det är tungt men väldigt roligt.
Varför tycker du att fler borde engagera sig i kyrkan?
– Det är en trygg gemenskap med många fina människor. Sedan är det viktigt att vi hjälps åt för att kyrkan ska fungera. Vaktmästare och präster kan förstås inte göra allt. Det kanske inte passar alla att vara kyrkvärd men det finns något alla kan göra.
När märker du att det du gör har betydelse?
– När jag får välkomna besökare som inte är så vana att gå i kyrkan. De kanske är osäkra på var de ska sitta, då hjälper jag dem.
Så kan du bli en inspirerande kraft
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Det kan låta som en klyscha, men när det gäller hållbar omställning är det alldeles sant. Så här kan du leva mer hållbart och samtidigt inspirera andra!
1Visa att hållbara val kan vara enkla och roliga
Social påverkan är en stark kraft. När vi gör hållbara val med glädje smittar det av sig! Många tror att hållbarhet innebär uppoffringar, men ofta kan det förenkla livet, spara pengar och frigöra tid för det som verkligen betyder något.
TESTA! Vilken liten hållbar förändring har gjort din vardag bättre? Kanske har du börjat cykla oftare och upptäckt nya vägar, lagat mer vegetarisk mat eller fyndat i second hand-butiker? Berätta om dina erfarenheter för andra, och gör det med nyfikenhet istället för pekpinnar. Kanske kan du bjuda in en vän till en klädbytardag eller testa en månad utan nyköp?
2Lyft fram vinsterna och ge hopp
För att vilja förändra våra beteenden behöver vi tro på att det gör skillnad. Forskning inom klimatpsykologi visar att hopp är en stark drivkraft. Fokusera på det vi har att vinna, till exempel renare luft, bättre hälsa och mer mening.
TESTA! Föreställ dig en framtid där vi lever på ett mer hållbart sätt – hur ser den ut för dig? Bor du i en stad med mer grönska och färre bilar? Lever du enklare, friare och mindre stressat? Skriv ner det du ser fram emot och fundera på vilka små steg du kan ta för att närma dig den visionen.
3
Gör det lätt att göra rätt
Vi människor är vanedjur som gärna väljer det bekanta även när vi vet att en förändring är nödvändig. Det handlar sällan om brist på engagemang, utan om att våra beteenden sitter djupt. Ofta uppstår kognitiv dissonans – en konflikt mellan vad vi vet är rätt och vad vi gör. Vi kan bry oss om klimatet och ändå boka den där flygresan eller köpa något vi egentligen inte behöver. För att ta oss ur gamla mönster behöver vi göra det lätt att välja nytt. Små, konkreta förändringar gör tröskeln lägre – och vanan hållbar.
TESTA! Välj en enkel sak att börja med. Planera dina måltider för att minska matsvinnet. Laga mat på det du redan har hemma. Ta tåget i stället för bilen vid ett tillfälle den här månaden. 4
Börja där du står!
Hållbar omställning kräver ingen radikal förändring – det handlar om att utgå från sin egen vardag. Kanske har du redan vanor som gör skillnad utan att du ens tänkt på det?
TESTA! Fundera över hur din livsstil redan bidrar till en mer hållbar värld. Använder du bilpool? Dela med andra hur bekvämt det är att ha bil utan att hantera försäkringar, laddplats och parkering. Bor du i en bostadsrätt? Föreslå hållbara lösningar, som minskad energiförbrukning eller bättre återvinning. Har du rest på en långresa med tåg? Berätta om dina upplevelser och visa på alternativen. Köper du ekologiskt och lokalproducerat? Sprid kunskap om vilka livsmedel som är viktigast att välja ekologiskt och varför. Små initiativ kan växa till större förändringar.
TEXT: Mathilde Olofsson
Har du rest på en långresa med tåg? Berätta om din upplevelse så kan du inspirera andra.
3 böcker som ger kraft
Elsa Billgren och Sofia
Wood gillar det operfekta och vilda.
Foto: MIRA WICKMAN
DE VÄNDE SINA
BLICKAR MOT GUD
Zora Neale Hurston Romanus & Selling
◗ Nu finns Zora Neale Hurstons romanklassiker från 1937 på svenska.
I De vände sina blickar mot Gud får vi följa Janie Crawford på en resa genom livet där hon söker sin egen identitet och frihet. Genom tre äktenskap och många prövningar konfronterar hon frågor om kärlek, öde och tro. Hurstons poetiska berättelse ger en stark skildring av en kvinnas kamp för att vara sann mot sig själv och finna mening i livet.
PÄRLAN
Klara Bertilsson Natur & Kultur
◗ I bilderboken Pärlan lämnar en liten pärla sin trygga mussla för att följa ett fladdrande ljus genom tångskogen. Där möter hon en stjärna, och i det oväntade mötet börjar något nytt växa –både mod och längtan. Det är en poetisk och vis berättelse om att finna sin plats i världen, men också om att våga ge sig av och låta någon annan få ta vid. En berättelse där den verkliga kraften visar sig vara den som kommer inifrån.
En handbok i sommarnjut
SOMMARHEMMET
Sofia Wood och
Elsa Billgren Nordstedts
◗ Med Sommarhemmet bjuder
Elsa Billgren och Sofia Wood in till en plats där sommaren får vara långsam, kreativ och njutbar – och en källa till kraft. Här ryms återhämtning, trädgårdsdrömmar, god mat och lustfyllt skapande med det som redan finns.
Vad betyder era sommarhem för er?
– Mitt sommarhem på Gotland är platsen jag längtar till hela året. Där varvar jag ner, men får också idéer och energi för resten av året, säger Elsa.
– Vårt hus i östgötska skärgården är fortfarande ganska ofärdigt, men jag har insett att jag återhämtar mig när jag jobbar med händerna och lär mig nya saker. Att bygga en trappa eller skapa en trädgård, säger Sofia.
Ni lyfter fram återbruk. Vad är det fina med att använda det som redan finns?
– Det finns en alldeles unik charm i att svänga in på en laduloppis och undra: är det i dag jag hittar något helt otroligt? Sakerna bär på historia, man ser handen i
dem. Att fylla sitt hem med sånt berättar något om människorna som bor där, och sätter dem i en större kontext. Det är väldigt romantiskt, säger de.
Finns det en glädje i att göra saker långsamt?
– Ja, ibland blir det faktiskt bättre när man inte har oändliga val, utan jobbar med det som redan finns. Vi gillar det operfekta och vilda, vilket är praktiskt när man provar nya saker.
Hur skapar man miljöer som hjälper oss att sakta ner?
– Våga bli analog. Minska på intrycken och försök uppskatta det som finns i stunden. Hitta projekt som får ta tid. Sy en cafégardin, plantera i en vacker loppisterrin, restaurera en möbel, laga god mat i säsong. Det krävs egentligen inget sommarhus för att leva lite mer så.
Vilken är er bästa sommarstund?
– Morgonkaffet på stranden. Lyssna på vågskvalpet och se dagen gry utan några måsten eller stress, säger Elsa.
– När middagen lagas, någon spelar lite musik, man dukar upp en bricka med små saker att nibbla på och kvällen känns lång och ljus, säger Sofia.
Sophie Ekman
Allt du behöver veta
om kyrkovalet
I år är det dags för kyrkoval, något som inträffar vart fjärde år. Söndag 21 september är själva valdagen och du kan förtidsrösta från 8 september. Men varför har vi egentligen ett särskilt kyrkoval, vem får rösta och vad är det vi röstar på och till? Här finns allt du behöver veta.
Kyrkovalet 2025 hålls den 21 september. Foto: MAGNUS ARONSON/IKON
Så här fungerar valet
◗ Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka vilket bland annat betyder att kyrkan styrs av folkvalda som väljs i kyrkovalet som hålls vart fjärde år. Alla medlemmar i Svenska kyrkan som har fyllt 16 år senast på valdagen är röstberättigade.
När du röstar i kyrkovalet röstar du om:
• Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen.
• Vad det får kosta – budgeten och fördelningen av resurser.
• Hur det går under tiden –att följa upp och utvärdera den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor.
I kyrkovalet röstar du fram representanter till tre olika nivåer: Lokalt (Kyrkofullmäktige), regionalt (Stiftsfullmäktige) och nationellt (Kyrkomötet).
KYRKOFULLMÄKTIGE
◗ Du väljer till kyrkofullmäktige i den församling eller det pastorat
där du är folkbokförd. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig bland annat genom att godkänna budget för varje verksamhetsår och fastställa kyrkoavgiften.
STIFTSFULLMÄKTIGE
◗ Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens uppgift är i första hand att stötta församlingarna i deras verksamhet och förvaltning. Ska till exempel en kyrka renoveras kan stiftet bidra med kompetens inom fastighetsområdet.
KYRKOMÖTET
◗ Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötets 251 ledamöter beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Det kan röra allt från hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan till vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.
På valdagen 21 september 2025 röstar du i den vallokal som står på ditt röstkort. Men du kan även förtidsrösta.
Foto: MAGNUS ARONSON/IKON
Här kan du rösta i Slaka-Nykil
FÖRTIDSRÖSTNING
KYRKOMÖTET
Gul valsedel
KYRKOFULLMÄKTIGE
Vit valsedel
◗ Förtidsröstning innebär att du röstar någon annanstans än i din vallokal. Förtidsröstningen startar den 8 september och pågår fram till och med valdagen den 21 september. Alla röster som läggs i förtidsröstningslokaler kallas för förtidsröster, även om röstningen sker på valdagen. Du måste ha med dig ditt röstkort och en giltig identitetshandling. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal, där den räknas.
RÖSTA PÅ VALDAGEN
◗ På valdagen 21 september 2025 röstar du i den vallokal som står på ditt röstkort. Där står också vilka tider vallokalen har öppet. Röstkortet kommer i din brevlåda några veckor före valet. Ta med en giltig id-handling när du ska rösta.
STIFTSFULLMÄKTIGE
Rosa valsedel
Öppettider för förtidsröstning
◗ Församlingsexpeditionen i Lambohov har öppet för förtidsröstning 8–21 september på följande tider:
Vill du engagera dig i din församling?
◗ Församlingsrådet ansvarar bl a för gudstjänstlivets utformning och utveckling i församlingen. De utser också kyrkvärdar och beslutar om församlingskollekter. Att vara engagerad i församlingsrådet är ett bra sätt att påverka och utveckla församlingslivet i din församling. För att vara med i ett församlingsråd måste du vara medlem
i Svenska kyrkan, ha fyllt 18 år senast den 30 november 2025 och vara folkbokförd i en församling i Slaka-Nykils pastorat. Det första steget är att bli nominerad, sedan väljs ledamöterna i församlingsråden på kyrkofullmäktiges möte i december. Om du har fyllt 16 år och är medlem i Svenska kyrkan har du rätt att
Måndag-Fredag: 10.00-12.00. Torsdag: 10.00-12.00 samt 17.0020.00. Lördag: 09.00-12.00. Söndag 21 september: 11.00-20.00. nominera ledamöter till församlingsrådet i den församling du är folkbokförd.
Mer information om hur nomineringen går till kommer i höst. Har du frågor redan nu är du välkommen att kontakta ordföranden i respektive församlingsråd. Kontaktuppgifter finns på sista sidan i den här tidningen.
NOMINERINGSGRUPPER. Vad vill nomineringsgrupperna i Slaka-Nykil? För att hjälpa dig som ska rösta har nomineringsgrupperna i Slaka-Nykil fått svara på fyra frågor.
Socialdemokraterna (S)
Partipolitiskt
obundna i Svenska kyrkan (POSK)
Sverigedemokrater i Svenska kyrkan (SDSK)
Vilka är era hjärtefrågor?
◗ Kyrkan ska verka för rättvisa och att alla människor ska kunna leva ett anständigt liv.
◗ Kyrkan ska erbjuda människor att ingå i ett positivt sammanhang där de kan bidra.
Vad vill ni prioritera och varför?
◗ Kyrkan ska vara en positiv motkraft till allt destruktivt som förekommer och det är ett gemensamt ansvar för anställda, ideella, förtroendevalda och i grunden alla medlemmar i Svenska kyrkan. Det kristna budskapet är relevant för den tid vi lever i, och evangeliet har en stor kraft att ge hopp inför en oviss framtid.
Vilken är den största utmaningen Svenska kyrkan står inför och hur vill ni lösa den?
◗ En av kyrkans största utmaningar är att på olika sätt värna skapelsen som helhet. Vi verkar aktivt för detta genom att vi i alla våra verksamheter har ett hållbart förhållningssätt.
Varför ska man lägga sin röst på Socialdemokraterna?
◗ Att rösta på Socialdemokraterna innebär att man stödjer kristna värderingar som utgår från allas lika värde, rättigheter och skyldigheter mot varandra.
Kontaktperson för Socialdemokraterna: Bernt Nilsson berntn.110@gmail.com
Vilka är era hjärtefrågor?
◗ Kyrkans traditioner som skapar trygghet i en orolig omvärld.
◗ Ekumenik och religionsdialog – med samarbete kommer man långt.
◗ Stötta barn och ungdomar i tro och gemenskap
◗ Våra fantastiska orglar och musiken i pastoratet ska lyftas fram.
Vad vill ni prioritera och varför?
◗ Vi vill prioritera kristen livshållning och sprida en tro som ger trygghet och mening som bär också när livet är svårt.
◗ Vi vill värna Guds skapelse. Det gör vi genom att underlätta det lokala livet i våra församlingar, genom att handla lokalt och försöka vara så miljövänliga som det bara går.
Vilken är den största utmaningen
Svenska kyrkan står inför och hur vill ni lösa den?
◗ Att ensamheten och avståndet mellan människor ökar i samhället. Alla människors lika värde är en bärande kristen syn där vår kyrkas öppna gemenskap och kyrkan som en naturlig mötesplats för alla är viktig. Kyrkan ska verka aktivt i samhället och ta ställning för de svaga.
Varför ska man lägga sin röst på POSK?
◗ Vi i POSK är aktivt engagerade i kyrkan.
◗ Partipolitik hör inte hemma i kyrkan
◗ Kyrkan och det kristna medmänskliga budskapet är centralt för POSK vilket det inte är för de allmänpolitiska partierna i lika hög utsträckning.
◗ Vi vill förenkla valsystemet och göra det billigare.
Kontaktperson för POSK: Anders Wång keramikeranders@gmail.com
Vilka är era hjärtefrågor?
◗ Att Svenska kyrkan inte ska syssla med politiserad opinionsbildning i sakpolitiska frågor och återgå mer till hur det såg ut innan splittrandet från staten. Kyrkans kärnuppdrag och grund i den kristna tron och bibeln ska stärkas samtidigt som sakpolitisk och ideologisk färgning ska minska.
Vad vill ni prioritera och varför?
◗ Stoppa medlemstappet och locka tillbaka dem som lämnat genom bland annat en minskad politisering. Utökat underhåll av våra kyrkor samt bredda verksamheten för att få den yngre generationen intresserad av det kristna budskapet. Vi tror detta är avgörande för Svenska kyrkans framtid.
Vilken är den största utmaningen
Svenska kyrkan står inför och hur vill ni lösa den?
◗ Att den kristna tron och dess budskap försvinner från samhället genom ett sjunkande medlemsantal. All historia och kulturarv som kyrkan innehar riskerar då att försvinna. Vi tror att lösningen är likt vi nämnde tidigare, politiseringen av kyrkan måste bekämpas och en stabil identitet behöver finnas.
Varför ska man lägga sin röst på SDSK?
◗ En röst på en kyrka som står stark i sin identitet och det kristna budskapet. En röst på en kyrka som grundar sig i bibeln och som inte svävar iväg i sakpolitiska och ideologiska ställningstaganden. En röst på Sverigedemokrater i Svenska kyrkan innebär en röst på kristen tro och tradition.
Kontaktperson för SDSK: Ivan Rådström ivan.radstrom@sd.se
◗ ... kyrkogårdens murar är favoritmiljön för olika växter och djur.
Foto: EMMA BERKMAN/IKON
Känner du till historien om någon av våra gravar? Då vill vi gärna ta del av den!
Foto: MARIA SVENSK/ IKON
kulturarv på kyrkogårdarna
Kyrkogårdsmurar
◗ Stenmurarna på kyrkogårdarna är inte bara en del av vårt kulturarv.
De är också en viktig pusselbit i vårt arbete för klimatsmarta kyrkogårdar med rik biologisk mångfald.
Inne i muren är det en jämn och hög luftfuktighet. Det är svalare på sommaren och varmare på vintern. Det gör att snäckor, ödlor och grodor trivs bra och gärna övervintrar i muren. Den stabila
och skyddade miljön gynnar också lavar och mossor som tar god tid på sig att växa till.
Vilken typ av sten som muren är gjord av påverkar vilka lavar och mossor som byggs upp. Vissa arter trivs bäst på kalksten, andra på gråsten. Växtligheten kan också vara olika på murens sol- respektive skuggsida. Med tiden utvecklas ofta en vacker växtlighet ovanpå
muren. Här trivs arter som vit och stor fetknopp, rosenbräcka och silverarv.
Solbelysta stenmurar är en favoritmiljö för stenskvättan. Det finns gott om insekter och småkryp att äta och bra utsikt för spaning efter rovdjur och konkurrerande fåglar. Stenskvättan bygger också gärna bo i stenmurar, precis som sädesärlan.
Vem kan det här ha varit?
◗ Genom åren har vi fått berättelser och dokumentation kring flera av de äldre gravarna på våra kyrkogårdar. För två år sedan startade vi ett projekt för att berätta om några av dessa levnadsöden. Inför sommaren fyller vi på med nya berättelser. Vi berättar också om kyrkogårdshistoria, kulturarv och om historiska skeenden som är kopplade till vissa gravar.
Vid de aktuella gravarna finns en qr-kod som tar dig vidare till pastoratets webbplats där du kan
läsa mer. Det finns också en karta på anslagstavlan vid respektive kyrkogård som visar var de aktuella gravarna är. Nytt för i år är också att de gravar vi berättar om finns markerade i de digitala rundvandringarna för respektive kyrka som du finner på pastoratets webbplats. Kanske har du förslag på en intressant historia vi kan berätta? Då är du välkommen att höra av dig till vår kyrkogårdschef Anna Danielsson.
Ny organisation i vaktmästeriet –här är arbetslagen
◗ Vaktmästeriet har fått en ny organisation med två arbetslag som leds av varsin lagbas. Ett arbetslag med Tobias Karlsson som lagbas utgår från Skeda och ansvarar för Lambohov Skeda Slaka. Det andra arbetslaget utgår från Nykil och har Nykil Gammalkil och Ulrika som ansvarsområde. Lagbas är Sara Eriksson.
LAG NGU: Från vänster Christer Castegård, Mattias Karlsson, Sara Eriksson, Monica Karlsson, Roger Jakobsson. På bilden saknas Marianne Magnusson.
LAG LSS: Från vänster Fredrik Mannerhagen, Marie Sooaru, Tobias Karlsson, Jarno Lahtinen, Andreas Johansson, Helen Johanzon.
fråga Anna
Anna Danielsson, kyrkogårdschef, svarar på frågor.
Vår familj har flyttat runt en del i landet genom åren. Vi skulle vilja flytta vår mammas aska till kyrkogården på orten där vi bor nu. Kan vi det?
– Stoft eller aska som är gravsatt på en plats får inte flyttas om det inte finns särskilda skäl, till exempel att ett misstag har skett vid gravsättningen. Det du kan göra är att kontakta kyrkogårdsförvaltningen på båda orterna och höra om en symbolisk flytt kan göras. Då tar man lite jord från gravrabatten där mamma är gravsatt och tar med den till en grav på den nya kyrkogården där du också kan låta sätta upp en minnessten.
Stoft eller aska som är gravsatt på en plats får inte flyttas. Foto: KRISTIN LIDELL/IKON
Pappa växte upp i ett annat land där stora delar av hans familj fortfarande bor. Vi skulle vilja gravsätta en del av askan här och en del där. Är det möjligt?
– Om det finns synnerliga skäl att dela en aska och en del ska gravsättas utomlands kan Länsstyrelsen bevilja tillstånd för delning. Det krävs då att askan kan hanteras på ett pietetsfullt sätt under transport, förvaring och gravsättning.
friska och lena
Jordgubbsrutor med vit choklad och citron
Frisk citron och len vit choklad gör dessa krämiga jordgubbsrutor till något extra. Enkelt att baka och perfekt till sommarfikat!
RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén
12 bitar
Ingredienser:
250 g smör, rumsvarmt
5 dl vetemjöl
2 dl socker
2 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
Fyllning:
2 dl kesella (gärna vaniljsmak)
2,5 dl crème fraiche
2 ägg
1,5 dl socker
1 citron, rivet skal
50 g vit choklad, hackad
150 g jordgubbar (både frysta eller färska fungerar)
Gör så här:
◗ Sätt ugnen på 200° C.
◗ Mixa smör, vetemjöl, strösocker, vaniljsocker och bakpulver till en deg, antingen i matberedare eller för hand.
◗ Täck en kvadratisk form (20x20 cm) med bakplåts
papper och tryck ut hälften av degen.
◗ Vispa ihop kesella, crème fraiche, ägg, socker och citronskal till en smet. Blanda i hackad vit choklad. Häll smeten över degbottnen och lägg på jordgubbarna. Smula över resten av degen.
◗ Grädda i mitten av ugnen i ca 40 minuter, tills gyllenbrun.
◗ Låt kakan svalna i kylen, skär i bitar och njut.
Toppa gärna med färska jordgubbar så blir rutorna ännu somrigare!
IMMATERIELL VINST DYRBAR
TRANSPORTERA LEAS SYSTER
GRÖVRE ÄN TRÅD
GRUNDLÄGGANDE
DET GÅR PÅ ETT? TRÄDÄCK
SAVON I PARIS SKJUTA PÅ
HJÄRNPRODUKT
BELÄGG SKYMMER SIKTEN PÅ PRICKEN
REGN HÅLLER PRATGLAD
KLAR NÄR DET ÄR FRITT FRAM
RÖR PÅ HANDEN
VILL VÄL DE FLESTA GÖRA?
BADPLATS VASSBÅT
SKRIVA SITT NAMN PÅ
SKÖNT ATT KASTA AV SIG
LISABETS NÄSA
BROTTSTYCKE
PRATAR NATTMÖSSAN
TAR MATGLAD GÄRNA OFRIHET GULLIG
LEN HÄSTDEL
MARKOMRÅDE GULDPENG
BESEGRA KNÄCKEBRÖDSORT STRÅLNING UPPE VARV
KALASDRYCKEN
GÅ TRÖGT
YTMÅTT
HÖRS KVERULANT
FÅGELN
MYCKET DÅLIGA HELA BUNTEN
SAKNAR MIDSOMMARGRODOR GAMMAT
FORNTIDA STAD SATTE PÅ SPEL
Vinnare i vårkrysset:
LITEN SÅNGEN PRIMAT
VIDEGÅRD
GÅRDSBYGGNADEN HÄNSYN
SPIS TRÄD MED SMÅ KOTTAR
HJULDEL EN FÖRMÅGA
PÅSTOD
BRÖDKRYDDA SES MED CETERA
KAN DET OSA
Sommarkrysset
GÖR SÅ HÄR
◗ Lös korsordet och få fram det ord som bildas med siffrornas hjälp och det ord som bildas i de gröna rutorna. Vi vill ha ditt svar senast den 15 augusti
◗ Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare
som får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionens café och en vinnare som får en frukostbricka från Herregud & Co.
Sänd in lösningen till: slaka-nykil.pastorat@ svenskakyrkan.se
◗ Skriv ”korsord” i ärendefältet.
... eller posta lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping
◗ Märk kuvertet med ”korsord”.
Namn:
Adress:
BLOMHÅLLARE
Postadress:
Telefon:
E-post:
FIRAS 14/9
VILL INTE ENSAMVARG
◗ Inga Olsson, Nykil, får presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionen.
◗ Åke Lindblad, Linköping, får en frukostbricka från Herregud & Co.
KONTAKT
Pastorsexpeditionen
Tröskaregatan 41,583 33 Linköping telefon: 013-474 23 00 (vx)
Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl. 10.00–12.00 och 13.00–15.00. Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen.
E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se
Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Präster
Kyrkoherde
Carl Jyllermark 070-357 93 79
Lambohov
Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Nykil-Gammalkil-Ulrika
Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se
Skeda-Slaka
Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se
Kyrkomusiker
Lambohov
Birgitta Ruthberg 070-517 37 98
Nykil-Gammalkil-Ulrika
Dorotea Amnehammar 076-134 79 14
Martin Frodlund 073-075 07 30
Skeda-Slaka
Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms @svenskakyrkan.se
Diakoner
Lambohov-Skeda-Slaka
Susanne Thomsen 073-091 21 84
Lambohov-Nykil-Gammalkil-Ulrika
Annelie Almroth 070-341 02 70
Lambohov-Nykil-Gammalkil
Sandra Andersson 073-528 60 30
Ledning och administration
Kyrkoherde
Carl Jyllermark 070-357 93 79
Administration
Madicken Lundh 013-474 23 02
Ekonomi
Camilla Berg 013-474 23 08
Kommunikation
Mari Lundmark 070-248 89 10
Pedagoger och fritidsledare
Kontaktpedagog Lambohov
Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se
Kontaktpedagog Nykil-Gammalkil
Marie Wigh 076-102 12 36
Kontaktpedagog Skeda-Slaka
Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se
Kontaktpedagog Ulrika
Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se
Vaktmästeri
Chef kyrkogård och vaktmästeri
Anna Danielsson 070-517 34 19
Lagbas Nykil-Gammalkil-Ulrika
Sara Eriksson 072-224 02 16 sara.eriksson4@svenskakyrkan.se
Lagbas Lambohov-Skeda Slaka
Tobias Karlsson 072-565 50 19 tobias.karlsson4@svenskakyrkan.se
Roger Jakobsson 072-735 23 04 roger.jakobsson2@svenskakyrkan.se
Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@svenskakyrkan.se
Helén Johanzon 076-137 23 20
Mattias Karlsson 070-164 23 23
Monica Karlsson 076-104 23 24
Marianne Magnusson 070-517 34 57
Fastighetsansvarig
Christer Andersson 070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se
Förskolan Kilen
Nygården, 590 52 Nykil 013-33 02 00 Rektor
Carin Edward 013-33 02 01
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkorådet
Ingrid Dahlberg 076-163 93 40
Ordförande i församlingsråden
Lambohov
Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02
Nykil-Gammalkil
Ingela Wadell 070-237 05 14
Skeda
Siw Carlsson 070-208 68 50
Slaka
Thomas Svensk 070-362 96 31
Ulrika
Anders Wång 070-229 29 77
Ulrika kyrka.
Slaka kyrka
Skeda kyrka
Nykils kyrka
Lambohovskyrkan
Gammalkils kyrka