Så kan du leva mer hållbart och inspirera andra !
JOHANNES TOLF MILITÄREN SOM RAPPORTERAR FRÅN KONFLIKTZONER
TOMAS ANDERSSON WIJ
”Musiken kan ta oss till en punkt där vi blir människor igen”
Hur skyddar vi sanningen?
Andens vind över världen
Antalet personer som vill tillhöra Svenska kyrkan ökar och det är de unga som driver utvecklingen.
Antalet konfirmander i församlingens grupper växer. Antalet människor som firar gudstjänst i någon av alla våra kyrkor och kapell ökade under 2024 med drygt tio tusen personer.
Kristen tro och tradition erbjuder en gemenskap som vi inte själva behöver bygga.
Inte bara små barn döps. I dag finns i våra kyrkor dopklänningar för barn i alla åldrar. Inte bara tonåringar konfirmeras. I dag konfirmeras vuxna som mitt i livet vill lära känna den kyrka och den tro som man varit del av men som man aldrig fått tillfälle att gå nära.
Förklaringarna till denna uppgång och positiva utveckling är flera.
Det finns i varje människa ett behov av att höra till. Kristen tro och tradition erbjuder en gemenskap som vi inte själva behöver bygga. En gemenskap i tid och rum.
Vi medskapar tillsammans med de som gått före, de som lever nu och efter bästa förmåga underlättar vi för de som kommer efter. Vilka krafter ligger bakom den positiva utveckling som vi just nu ser i kyrka och kristenhet? Ett gott arbete, absolut, men det är mer än så. Vi är föremål för krafter som är oändligt mycket större än att vi som enskilda på egen hand skulle kunna påverka utvecklingen mer än högst marginellt. Andens vind blåser över världen. Vi hissar segel, vänder oss mot Guds framtid, tar mod till oss och säger Ja!
Ann Aldén Kyrkoherde
Vi medskapar tillsammans med de som gått före, de som lever nu och efter bästa förmåga underlättar vi för de som kommer efter.
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
bli
medlem
Innehåll
Din församling
4 Aktuellt
6 Lokalporträttet
Johannes Tolf, militär och reporter i konfliktzoner
26 Kalendarium
28 Diakoni Ett stöd när ekonomin är tuff
Tema kraft
9 Hur skyddar vi sanningen när demokratin hotas?
Mötet
14 Tomas Andersson Wij, artist och låtskrivare
Övrigt
18 Nyfiken på kyrkoåret
20 Tankar om tro
30 Kurser De lär sig mer om tro
31 Korsord
”Vi märker ett sug efter mer kunskap och näring”
hallå där
... i Svenska kyrkan!
◗ Verksamheten i Svenska kyrkan Jönköping är möjlig tack vare alla medlemmar. Välkommen att kontakta oss!
Webb: svenska kyrkan.se/ medlem
Telefon:
036–303550
Mejl: jonkopings. forsamling@ svenskakyrkan.se
QR-kod:
... Ulf Svensson, som får ansvar för Jönköpings församlings vuxenundervisning
◗ Jönköpings församling satsar på vuxenundervisning. Ulf Svensson, präst i församlingen, tillträder en nyinrättad tjänst för att samordna och utveckla vuxenundervisningen i församlingens tio kyrkor.
– Man kan ha undervisning och grupper i många olika former, som till exempel samtalsgrupper, föreläsningar eller katekumenat. Det finns mycket redan i församlingen. Min uppgift blir att samordna detta och se över så att vi vet om varandra, säger Ulf Svensson.
Han har en bakgrund som pastor under många år innan han läste teologi en andra gång och prästvigdes 2014. Våren 2025 gick flytten från Aneby till Jönköping och ett prästvikariat. Parallellt drev han två kurser i Svenska kyrkans tro och liv, en för medarbetare och en för allmänheten. Båda hade sin förebild från Svenska kyrkans grundkurs, en utbildning som han de senaste åren varit ansvarig för vid Vadstena folkhögskola.
– När jag får kombinera rollen som präst och pedagog trivs jag som allra bäst, säger han.
Ulf Svensson ser ett ökat intresse efter mer kunskap om kristen tro.
– Vi märker ett sug efter mer kunskap och näring i alla åldrar. Nationellt har det pratats ganska länge om att satsa på detta, så Jönköpings församling gör helt rätt som inrättar en tjänst för vuxen
REDAKTION
VARSÅGOD!
◗ Här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping.
◗ Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. Hör gärna av dig! www.svenskakyrkan.se/jonkoping jonkoping.kom@svenskakyrkan.se Telefon: 036–30 35 00, växel
undervisning, tycker han.
Han tror också att en orolig omvärld spelar in att fler människor söker en stabil grund – en tro. Vårens kurs för allmänheten kommer att upprepas. Här kan människor delta oberoende av tro och förkunskaper.
Ulf Svenssons mål är att vuxenundervisningen om kristen tro ska växa.
– Förhoppningsvis kan vi i församlingen hjälpa varandra att hitta nya vägar, säger Ulf Svensson.
Mikael Bergström
LÄS MER
◗ ... om kursen Svenska kyrkans tro och liv på sidan 30.
Lokalredaktion: Mikael Bergström, Erik Lindfelt, Bengt Olsson, Gunilla Renöfält.
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2025 Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mikael Bergström
... församlingens nyhetsbrev!
◗ Varje fredag, semestertider undantaget, publicerar Jönköpings församling ett internt nyhetsbrev med lite av det som händer i församlingens breda verksamhet. Det kan handla om allt ifrån aktuella föreläsningar, olika träffar och aktiviteter för församlingens invånare, till beslut i församlingens olika utskott, kyrkoråd och kyrkofullmäktige.
◗ Numera publiceras det också externt på Svenska kyrkan Jönköpings webbplats – följ QR-koden!
Blivande ingenjörer studerar kyrkorummen
Joel Johansson och Hannah Karlsson, blivande ingenjörer i byggnadsteknik, har valt kyrkorummet och hur det upplevs arkitektoniskt som ämne för sitt examensarbete. Sofiakyrkan är en av de kyrkor som de studerar och vill få besökarnas intryck av genom enkät.
◗ Kyrkobyggnadernas kulturhistoriska värde, arrangemang av sittplatser, känsla av andlighet och anpassning till praktisk användning. Det är några frågeområden när Hannah Karlsson och Joel Johansson gör sitt examensarbete på upplevelsen av kyrkorummet, genom litteraturstudier, intervjuer med präster och enkätfrågor till kyrkobesökare.
– Kyrkor är mäktiga byggnader på både insidan och utsidan och väldigt annorlunda, tycker de båda.
Beslutet att välja kyrkorummet
och dess arkitektur som examensarbete, växte fram utifrån Hannahs praktik.
– Jag var på församlingens fastighetsenhet några månader och fick besöka alla kyrkor. Där växte mitt intresse fram. Kyrkorummen kan ge en känsla av gemenskap
Välbesökt språkcafé i Österängskyrkan.
Språkcafé en chans att lära
◗ Tekie Welday, hälsokommunikatör på Region Jönköpings län, går på svenska igenom de olika delarna av sömnen på Österängskyrkans språkcafé. Bakom honom sitter Linda Alyass, cirkelledare på NBV, och översätter till arabiska för att alla ska förstå ordentligt. Det handlar om att utveckla sin förmåga i svenska språket. Men också att hitta en gemenskap som motverkar ensamhet. Varje tisdag under våren 2025 arrangerar Öst-
erängskyrkan språkcafé tillsammans med studieförbundet NBV. – Det är lite svårare att lära sig svenska. Men jag vill inte sitta hemma utan komma hit och lära mig språket, säger Warda Musa, som kom till Sverige från Irak för 17 år sedan.
LÄS MER
◗ ... om språkcaféet –följ QR-koden.
och andlighet, men skiljer sig också mycket åt, säger Hannah Karlsson.
De har valt att fokusera på fyra kyrkor: Kristine kyrka, Sofiakyrkan, Ekhagskyrkan och Österängskyrkan. Alltså två äldre katedraler och två moderna kyrkor.
De är nya gudstjänstvärdar
◗ De är kock respektive lärare, ganska nyinflyttade i Jönköping med respektive familj, och har ingen kyrklig tradition i uppväxten. Men Isak Listring och Frida Mäkelä Strandlund valde båda att förra året konfirmera sig som vuxna för att få mer kunskap om kristendom. Sedan har de tackat ja till det ideella uppdraget som gudstjänstvärd.
– Jag vill att andra unga ska se att det inte bara är äldre människor som finns i kyrkan, säger Frida bland annat.
LÄS MER
◗ ... om Isak och Frida –följ QR-koden.
Joel Johansson och Hannah Karlsson, blivande ingenjörer i byggnadsteknik, har valt att göra sitt examensarbete på upplevelsen av kyrkorummet.
Foto: MIKAEL
BERGSTRÖM
Samtal om livet pågår i Växthuset
◗ Det kallas för Växthuset och handlar om Samtal om livet. Varje vecka träffas en grupp i Österängskyrkan för att tillsammans reflektera kring både fysisk och psykisk hälsa.
– Våra samtal ger jättemycket. Det blir många saker att tänka till över, säger Theresia, en av deltagarna.
Under ledning av Marie Winzell, diakoniassistent och samtalsledare, har vårens kurs genomförts.
– Vi arbetar med olika rubriker, som psykiskt liv, fysiskt liv, socialt liv, arbetsliv och existentiellt liv.
Under varje rubrik finns det olika teman, förklarar hon.
Isak Listring och Frida Mäkelä Strandlund är nya gudstjänstvärdar i Jönköping.
Diakoniassistent Marie Winzell är samtalsledare i Växthuset, Österängskyrkan.
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
LÄS MER
◗ ... om Samtal om livet i Växthuset genom att följa QR-koden.
Kyrkan Qom ut – en vecka full av pride
◗ Svenska kyrkan satsar stort under Jönköpings Pridefestival Qom ut.
– Det är viktigt och angeläget att kyrkan syns i detta sammanhang, säger Martina Saldner, församlingsassistent i Råslätts kyrka och ny Pridesamordnare i Jönköpings församling.
Qom ut invigs på Spira måndagen den 18 augusti. Då representeras Svenska kyrkan av biskop Fredrik Modéus.
På tisdagen blir det en föreläsning av Per-Olof Eurell, tidigare toppnamn i Livets Ord-rörelsen. När hans son kom ut fick han helt omprova sin tidigare mycket negativa hållning till homosexualitet. Onsdagskvällen firas med ekumenisk regnbågsmässa i Immanuelskyrkan.
Gör som Marit Liljedahl Isakson – bli medlem i Svenska kyrkan.
LÄS MER
◗ ... om Marit Liljedahl Isakson.
På torsdagen blir det dels plakatpyssel för de yngre inför paraden, dels Andreas Forsén Jonssons föreställning ”Kan Gud verkligen älska mig”.
Paraddag är som vanligt lördag, då finns kyrkan med både i tåget och i Pridepark. Veckan avslutas söndagen den 24 augusti med en regnbågsfärgad gudstjänst i Sofiakyrkan.
PLATSER OCH TIDER www.svenskakyrkan.se/jonkoping
”Jag fick upp ögonen för allt kyrkan gör, det viktiga i livet.”
Låna urna till begravningen
◗ Jönköpings församlings kyrkogårdar kan nu erbjuda låneurnor i samband med begravning. Det blir aktuellt vid ”begravningsakt med urna”, som begravningssättet kallas.
Inför gravsättning i minneslund, där urnor inte gravsätts, är det vanligt att askan efter den avlidne förvaras i en enkel urna av papp. Alla kyrkogårdar inom Jönköpings församling har nu köpt in fina skal att placera över pappurnorna. Dessa kan användas när begravningsceremonin sker efter kremering, för att få en vackrare urna under ceremonin. Dessa låneurnor är gratis att låna och bokas i samband med att begravningen bokas.
Alla kyrkogårdar inom Jönköpings församling har nu köpt in fina skal att placera över pappurnorna.
Kyrkogårdsförvaltningen har också så kallade bårtäcken att låna ut till församlingsmedlemmar som vill ha en enklare kista vid begravningsceremonin, inför att den avlidne ska kremeras eller jordbegravas. Bårtäcket, blir då en fin dekoration på kistan och ersätter också blommor. Även här beställt bårtäcke i samband med att begravning bokas.
Marit Liljedahl Isakson
Prideparaden i Jönköping 2024 lockade många deltagare i strålande väder.
Mängder med utslagna stridsfordon efter striderna i Bucha. Fotot är taget i april 2022.
Johannes trivs när det är
JOHANNES TOLF är
militär – och reporter på SVT Jönköping. Men han har hela världen som sitt arbetsfält.
TEXT: Erik Lindfelt FOTO: Johannes Tolf, Mikael Bergström
Butja, Ukraina. April 2022.
◗ Johannes Tolf går omkring med sin kamera i den lilla staden strax norr om Kiev en dryg månad efter den ryska invasionen. Ockupationsmakten har tvingats tillbaka från Butja.
– Vi var där när kroppar som ryssarna begravt grävdes upp. Det låg mängder med döda människor på kyrkogården.
– Jag fick bokstavligen kliva över dem, det stank av ruttnande lik. Såg gamla kvinnor skjutna i ryggen.
Det här är bilder vi inte fått se i tv – av etiska skäl. Men Johannes har allt sparat. Ryssland hävdade ju att massakern i Butja var iscensatt – av Ukraina. Inga civila hade medvetet dödats. Bevisen för att detta inte är sant har han bevarat.
Det hela började för 20 år sedan. Johannes Tolf tog sig iväg inbäddad i den svenska FN-styrka som skulle verka i Liberia i Västafrika.
– Jag hade ingen militär bakgrund då, men det var där intresset för tjänstgöring i grönkläderna växte och som gjorde att jag sökte till försvaret.
Liberia var på den tiden plågat av ett blodigt inbördeskrig. Som militär har Johannes varit stationerad både i Afghanistan och Mali (också i Västafrika) på olika FN-uppdrag.
SVT INSÅG ATT här hade man hittat en tillgång: en ung journalist som också var militär.
Liberia, Afghanistan och Mali – Johannes har varit i många konfliktzoner utöver Ukraina.
skitigt och krävande
– I många sammanhang sågs jag nog lite som en udda fågel på SVT, en journalist som samtidigt då och då var inne och övade krig i grönkläderna. En del tyckte det var konstigt.
– Men utrikesredaktionen såg det som en tillgång att jag hade erfarenhet som man har nytta av i en konfliktzon.
Att Johannes var specialist på säkerhetstänkade var ytterligare
ett plus. Han ger flera exempel:
– Jag sover alltid med ryggen mot hotellfönstret, det minskar risken för att skadas av glassplitter i ansiktet.
Är du aldrig rädd?
– Sällan, och då mest för småbagateller som att mitt bagage ska försvinna.
– Jag känner att jag kan hantera säkerheten. Jag
”I många sammanhang sågs jag nog lite som en udda fågel på SVT, en journalist som samtidigt då och då var inne och övade krig i grönkläderna.”
har varit i farliga situationer och blivit beskjuten, så jag vet hur jag reagerar. Då gäller det att behålla lugnet, hamnar man i panik kan man göra dumma saker.
TOTALT HAR HAN verkat i 20-talet länder. Fem resor har gått till Ukraina, fyra till Israel–Palestina Som fotograf arbetar han tillsammans med några av SVT:s mest kända utrikesreportrar.
Hemmavid står väskan alltid packad. Och den är stor; det är många grejer som ska med. En stöttande hustru är en förutsättning. Och en lokal chef som inte säger nej. Högst densamme
Till vänster: I maj 2024 slog en rysk robot ner i det här boktryckeriet i Charkiv. Flera dödades och skadades vid attacken. Till höger: Splitterskador på en byggnad i Nikopol sommaren 2023.
+Johannes Tolf Ålder: 44 år. Född och uppvuxen i Jönköping. Bor: I Vättersnäs.
Familj: Hustru Ida och tonårsson, som ägnar sin lediga tid åt boxning, tvspel och kyrkobesök.
Fritid: Gillar att träna och köra hoj. Älskar hundar – ”jag är en riktig mjukis egentligen” –och pommes frites. När han tjänstgjorde i Afghanistan fick han smeknamnet ”Pommesmannen”.
Bakgrund: Drömde som ung om att bli arkitekt. Men hoppade av arkitektstudierna (”för mycket skrivbord”) och hamnade så småningom på medieprogrammet vid Kalmar högskola, numera Linnéuniversitetet. Blev en av SVT:s första videoreportar, alltså reporter som arbetar ensam med kameran. mer om
Till vänster: Filmar ett bostadshus i centrala Charkiv som träffats vid en rysk attack sommaren 2024. Till höger: Sommaren 2023. SVT är på plats i Nikopol som ligger bredvid Zaporizjzja kärnkraftverk (kärnkraftverket ligger på andra sidan floden). Staden utsätts regelbundet för beskjutning från ryssarna som finns på andra sidan floden och invånarna lever även under stressen för vad som kan hända med kärnkraftverket.
”På fältet ser jag ju också vilken jättevärdefull roll som kyrkor och hjälporganisationer spelar.”
– Daniel Rundqvist – kommer lägligt in i tv-redaktionens fikarum där vi sitter och talar om just detta.
– Jag ser SVT som en helhet, konstaterar Rundqvist, även om det kan bli lite schemakrångel på hemmaplan när Johannes plötsligt kallas ut i världen.
– Men det brukar vi kunna lösa.
SJÄLV TRIVS JOHANNES i konfliktområden.
– Jag vill inte tacka nej, trivs när det är skitigt och krävande. Flashiga jobb i Washington lockar inte. De militära uppdragen är då mer planerade. Olika övningar när Johannes tar på sig kronans kläder. (En liten poäng i sammanhanget är att SVT Jönkö-
Johannes på SVT-redaktionen.
ping håller till i en av A6:s gamla kasernbyggnader, i den forna underofficersmässen.)
Hur är det då att gå från att bevaka världspolitiska konflikter till lokala frågor? IFK Värnamos arenabekymmer är väl inte lika hett … – Jag blir sällan lika upprörd över saker som sker här i länet som flera av mina kollegor. Jag har
nog formats av upplevelser i länder där livssituationen är betydligt tuffare än här.
Diplomatiskt lägger han till att lokaljournalistik ändå är synnerligen angelägen.
Att vara nära liv och död borde också väcka existentiella funderingar?
– Jag är inte själv troende, men försöker leva efter kristen värdegrund. På fältet ser jag ju också vilken jättevärdefull roll som kyrkor och hjälporganisationer spelar.
– Det verkar vara litet lättare att leva när man har en gudstro.
Vad har berört dig mest under utlandsvistelserna?
– Möten med barn i konflikthärdar!
– Trots att de kanske förlorat både föräldrar och hem kan det komma fram småttingar som vill bjuda på kex. En inre godhet, att vilja dela med sig.
kraft
Hur
skyddar vi
sanningen när demokratin hotas?
TEXT: Linda Newnham ILLUSTRATION: Sophie Ekman
nNi ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria, sa Jesus.
Men det är lättare sagt än gjort. För vi lever i lögnens tid – i alla fall om man frågar filosofen och debattören Åsa Wikforss – och det får konsekvenser för demokratin.
– Politiker har i alla tider använt sig av lögnen för att dölja obekväma sanningar. Men förr kunde demokratier hantera det genom att medier granskade makten och avslöjade lögnerna. Och när de skedde trodde människorna på avslöjandena och fördömde lögnaren.
Det här är nu satt ur spel, då många får sin information från alternativa källor i stället för redaktionella medier med faktakoll och ansvariga utgivare.
– Många nås inte ens av faktakontroller, bruset är så stort. Och de som gör det viftar ofta bort det
”Det finns en minnesförlust eftersom den generation som minns diktaturens fasor, alltså min föräldrageneration, håller på att dö ut.” Åsa Wikforss, filosof
som en produkt av ”folkets fiender”. Även om man förstår att det är en lögn, tycker man ofta att det är okej, så länge det är den egna sidan som ljuger. Det händer i ett polariserat samhälle, säger hon.
Vi träffar Åsa tillsammans med Clara Olsson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga, för att samtala om hoten mot demokratin – och hur vi alla kan hjälpas åt att skydda den.
– Demokratin behöver erövras av varje generation. Det vi tar för givet i dag kan vara borta i morgon, säger Åsa.
Ja, många av oss har tagit demokratin för självklar, en grundstomme i vårt svenska samhälle.
Länge gick det också framåt för de liberala demokratierna, men sedan några år tillbaka har utvecklingen vänt. Mer än dubbelt så många länder rör sig nu i en autokratisk riktning (autokrati = envälde) jämfört med de som går mot ökad demokrati. Och 71 procent av världens befolkning lever i en autokrati visar den senaste demokratirapporten från V-dem institutet vid Göteborgs universitet.
– Och det är inte bara nya demokratier som Ungern som tycks sköra, utan även väletablerade undermineras – som USA nu när Trump är tillbaka på presidentposten, säger Åsa.
Men spelar det någon roll? Ja, det spelar enorm roll och vi måste prata mer om varför demokratin är viktig innan den nedmonteras, uppmanade Åsa och Mårten Wikforss för något år sedan i boken Därför demokrati.
”Forskning visar att de länder som klarar av att skydda sig mot auktoriseringsprocesser har ett starkt civilsamhälle”, säger Åsa Wikforss, filosof och författare.
– Det finns en minnesförlust eftersom den generation som minns diktaturens fasor, alltså min föräldrageneration, håller på att dö ut.
Just mina föräldrar hade turen att bo i Sverige, men de såg ändå vad fascismen gör med människor och länder, och förde kunskapen vidare till sina barn. Men andra världskriget är länge sedan nu och idag kan många ungdomar inte riktigt svara på varför fascism är så farligt, säger Åsa.
– Vi unga växer också upp i en tid då det finns många saker att oroa sig för, som klimatförändringar, krig och ekonomisk utsatthet. Och man orkar inte oroa sig för allt, utan ser till sin egen personliga trygghet först, säger Clara.
– Ja, och där ser auktoritära krafter sin chans. Otrygghet och rädsla är känslor de här krafterna göds av. Därför vill de gärna förstärka intrycket av otrygghet för att sedan kunna säga ”vi lovar ta i med hårdhandskarna, det är bara vi som kan fixa det här”, säger Åsa.
Så vad är demokratins främsta fördelar?
– Demokratin inger hopp, den är en möjlighet för människor att få tänka på och jobba för en bättre framtid, säger Åsa. Hon menar att också kyrkan kan spela en viktig roll i att kanalisera det hoppet. I en värld där människor allt oftare möts av budskapet att det inte finns något kvar att kämpa för, säger kyrkan: Det gör det visst!
– Det knyter an till en av demokratins grundläg-
filosofen om
... sanningen:
◗ – Sanningen i sig kommer inte att försvinna. Påståenden är sanna oavsett om vi tror på dem eller ej. Det behöver vi inte oroa oss för. Frågan är hur vi får fler att tro det som är sant, för vi befinner oss i ett läge där kunskapen hotas, och det får stora konsekvenser för demokratin, säger Åsa Wikforss, filosof.
gande idéer, insikten ”vi kan ha fel.” När det inte blir bra kan vi i en demokrati ändra kurs. Politiker som inte gör bra ifrån sig röstar vi bort. Det finns ett ansvarsutkrävande. Och det hänger såklart samman med hoppet om ett bättre samhälle, säger Åsa.
Men framförallt, påtalar hon: Demokratier krigar inte med varandra och det har aldrig varit svältkatastrof i en demokrati. Folkhälsan förbättras liksom välstånd och jämställdhet, medan spädbarnsdödligheten sjunker. Och så vidare.
– Demokratier är inte perfekta, men alternativet har genom historien medfört betydligt större lidande, säger Åsa.
Men om demokratierna är så himla bäst, varför då denna tillbakagång? Vad hände? Självklart har många faktorer spelat in, men de populistiska och högerextrema partierna började växa sig starka kring 2010, ungefär samtidigt som de smarta telefonerna kom och sociala medier tog fart. Ett tag fanns det en stor optimism kring detta, det pratades om att det skulle leda till en demokratisering av kunskap, världen skulle bli öppnare och friare, men i stället möjliggjorde det för en flodvåg av fejkade nyheter och lögner. Nu riskerar det bli ännu värre. – Med AI är det inte bara lätt att massproducera fejkade bilder och nyheter, tekniken kan också användas för att övertyga via chattar. Och algoritmerna på plattformarna premierar det som får oss att stanna, vilket
visste du att
Misinformation = oavsiktligt felaktig information, misstag.
Desinformation = avsiktligt falsk eller vilseledande information.
Clara Olsson, förbundsordförande för
Svenska kyrkans unga, och Åsa Wikforss, filosof
Foto: MIKAEL M JOHANSSON
”Det är viktigt att vi odlar hopp. Tron på att saker kan bli bättre ger drivkraft att förändra.”
Clara Olsson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga
inte är den sansade sanningen, utan det sensationella som skapar rädsla och ilska. Demokratiskadliga aktörer har lärt sig utnyttja detta, säger Åsa.
Är ni unga rustade för det här? Ni som ändå vuxit upp med sociala medier.
– Nja, i skolan får vi visserligen lära oss mycket om källkritik, men sättet man jobbar på gör att källkritik upplevs som tråkigt och jobbigt snarare än intressant, viktigt och relevant. Man förstår inte riktigt varför det är så viktigt även i vardagen, säger Clara.
Men en liten lögn här och där, bidrar det verkligen till att välta ett helt system?
– Nej, men detta görs systematiskt för att skapa en alternativ världsbild. Som Rysslands eller SD:s trollfabriker som sprider så kallad svart propaganda anonymt. Det gör källkritik omöjlig, avsändaren behöver inte ta ansvar, och genom många olika konton skapas intrycket att budskapet kommer från
4
1 Läs först Dela inte utan att kolla källan. Har den ansvarig utgivare? Känner du inte igen den: When in doubt, throw it out.
2 Tänk efter
flera, oberoende källor, vilket gör det lättare att tro på, säger Åsa.
– För unga är humor och satir en viktig inkörsport. Och ofta avfärdar man saker som ”det var ju bara ett litet skämt” fast att man kanske framställer alla invandrare som kriminella och steg för steg förändrar folks åsikter, säger Clara.
En annan sak som hänt är förstås Donald Trump, som utan att blinka ljuger för sitt folk och därmed mer låter mer som Rysslands och Kinas ledare – där lögn utmålas som sanning.
– Att Trump blev omvald visar att vi lever i en ny tid. En lögnens tid, säger Åsa.
Vad kan vi som vill värna demokratin göra? Vad behövs?
– Det är svårt, men försök vara källkritisk så att du inte för falska budskap vidare, säger Clara.
– Ja, om du delar något vidare får du för sjutton gubbar vara säker på att det kommer från en pålitlig källa, det är ett ansvar vi alla har. Och bete dig väl. Vi behöver ett offentligt samtal som är öppet för olika infallsvinklar, fritt från hot och hat, så att olika grupper vill och vågar komma till tals, säger Åsa.
– Jag återgår till tron och hoppet, det är viktigt
Verkar det rimligt med tanke på vad du vet om världen? ... tips för att bli en bättre kritisk granskare
3 Dubbelkolla Finns nyheten i flera oberoende medier? Om inte – var skeptisk.
4
Akta dig för konspirationsteorier De är nästan alltid desinformation som vill få dig att misstro seriösa källor som forskare och journalister.
att vi odlar hopp. Tron på att saker kan bli bättre ger drivkraft att förändra, säger Clara.
Om en vän, kollega eller granne tror på och sprider desinformation, vad kan jag göra då?
– Om du vill nå fram kan du inte vara föraktfull (även om du känner förakt för åsikten). Du måste försöka skapa en dialog, visa respekt för personen som människa och sedan försöka vidga hens bild och kunskaper. Det är inget som görs i en handvändning utan är ett långsiktigt åtagande, säger Åsa.
Att delta i civilsamhället – och stärka det – är också en bra motståndshandling. Där civilsamhället exempelvis kan vara innebandyklubben, ett bildningsförbund, Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen, Svenska Freds …
– Forskning visar att de länder som klarar av att skydda sig mot auktoriseringsprocesser har ett starkt civilsamhälle. Polen var för bara något år sedan inte längre en demokrati. De klarade läget bland annat tack vare sitt starka civilsamhälle, att människor engagerade sig – ett starkt civilsamhälle kan mobilisera många människor, säger Åsa.
– Civilsamhället är också som ett demokratiskt mikrokosmos, där du får se hur demokratin fungerar från idé till handling. Många upplever att de saknar förmåga att påverka samhället eller att göra sin röst hörd, vilket får en att tvivla på demokratin. Men i din förening eller församling kan du se hur processen fungerar. Vi tar tillvara allas tankar och åsikter för att kunna fatta bra beslut. Ja, du får träna demokrati i vardagen, säger Clara.
– Och som sagt prata om detta, öka medvetenheten om demokratins värde och sårbarhet, så att fler vill engagera sig i frågan, säger Åsa.
+kort om
Åsa Wikforss
◗ Professor i filosofi, ledamot i Svenska Akademien och författare till Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender (2017). Än mer aktuellt ämne idag, när AI och algoritmer gör lögner lättare att sprida.
Clara Olsson Förbundsordförande för Svenska kyrkans unga – en ung röst i både kyrka och samhälle.
Andreas Holmberg Biskop i Stockholm, teologie doktor och engagerad i frågor om demokrati, mångfald och klimat inom Svenska kyrkan.
Biskop Andreas Holmberg:
”Vi måste sluta ta demokratin för given”
Demokratin är som ett gammalt kyrktorn – stabilt men ständigt i behov av underhåll. Biskop Andreas Holmberg menar att Svenska kyrkan har en viktig roll i att värna mångfald och stå emot krafter som vill riva ner det vi byggt upp.
◗
– Vi måste sluta ta demokratin för given. Den har inget evigt liv av sig självt, säger han.
Svenska kyrkan kan bidra genom att vårda sin demokratiska struktur samt fortsätta samla människor som är olika.
– Visa, i både ord och handling, att mångfald är en styrka och rikedom. Och utmana individualismen, för en individualism som går för långt gör oss inte bara ensamma, utan undergräver också demokratin. Så att påminna om att vi hör ihop är viktigt.
Hur möter Svenska kyrkan antidemokratiska krafter?
– Det är en riktig utmaning. Vi är ganska sårbara när valdeltagandet är lågt. Det är förhållandevis lätt att komma in här och påverka. Alternativ för Sverige sitter i dag i kyrkomötet, och enligt mig har de en tydlig autokratiseringsagenda, de vill undergräva demokratin, även om de själva inte skulle uttrycka sig så.
– Ger man sådana krafter teologisk legitimitet, måste vi andra möta det med god teologi. Bibeln talar tydligt om att främlingen är välkommen, och att mångfald inte är något ont, den är både skapad och önskad av Gud.
Hur kan jag som enskild engagera mig?
– Rösta i kyrkovalet. Är du under 30 kan du gå med i Svenska kyrkans unga. Och sitt inte bara vid skärmen och oja dig eller tryck på gilla-knappar. Vi måste vara beredda att försvara demokratin mer handgripligt genom att manifestera på gator och torg.
”Sitt inte bara vid skärmen och oja dig eller tryck på gilla-knappar. Vi måste vara beredda att försvara demokratin genom att manifestera.” Biskop Andreas Holmberg
Foto: MAGNUS ARONSON /IKON
TOMAS ANDERSSON WIJ
ARTIST OCH LÅTSKRIVARE
”Musiken är en enande kraft”
Genom musikens kraft hittar Tomas Andersson Wij tillbaka till sig själv – och till de frågor om tro, gemenskap och livets mening som aldrig riktigt släpper taget.
TEXT: Linda Newnham FOTO: Theresia Köhlin
kort
om Tomas Andersson Wij
Ålder: 53 år.
Familj: Frun Josefin och sonen Levi, 16 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Artist och låtskrivare.
Aktuell med: Ärkebiskopens fastebok 2025 Gud är inte plåstret, albumet Sorgsna sånger gör mig glad och kyrkoturné över landet – läs mer här: tomas anderssonwij. se/kalender/
◗ Som ung drömde Tomas Andersson Wij om att en dag få uppträda på Cirkus. I höstas stod han där igen, som omsluten av publiken i den rundade lokalen. Tagen av det faktum att där satt 1 600 personer från samhällets alla hörn, biståndsarbetare och moderata kommunalpolitiker, antivaxare och kulturskribenter, som alla kunde mötas i en och samma sång.
– Konflikterna vi har är som vågor på havets yta. Men musiken kan dra oss ner djupare, till en punkt där allting stillnar och vi ser varandra, blir till människor igen, inte bara åsikter. Det är musikens enande kraft.
Han tänker ibland att musiken är hans religion.
– Jag vänder mig till musiken när jag känner mig skev, eller som en felstavad tatuering. Då drar jag på mig mina noise cancelling-lurar, sätter på vissa låtar och känner hur jag liksom återvänder till mig själv. En del når det transcendenta genom meditation, det hoppas jag också kunna göra en dag, men för mig går det via musiken. Det är som att den lilla hjärnan kopplar upp sig på den större. Det är ett underbart tillstånd när världen känns ihopkopplad, när allt i tillvaron har en slags mening.
Han säger att ibland skriver människor till honom och berättar att hans musik har den rollen i deras liv.
– Det är bland det finaste man kan få höra som artist, att mina låtar är sådana de återvänder till och kan hålla i handen när åskan går.
VI SES ÖVER en kaffe på artistkontoret Jubel i Stockholm. Tomas är här för att sätta lite saker kring sin
kyrkoturné som sträcker sig över hela 2025. Det är ett kyrkans år för honom. I januari släpptes Gud är inte plåstret, den trettonde och fristående utgåvan i bokserien Ärkebiskopen fastebok. Och som en följd på boken, där han går i närkamp med den kristna traditionens idéer och kultur, realiseras en gammal dröm om en turné i kyrkor.
– Jag är uppvuxen inom frikyrka, och musiken är den rörelsens själva blodomlopp. Så när jag som åttaåring började skriva egna låtar var det bara att gå fram och ställa sig framför dopgraven och sjunga dem. Där lärde jag mig att älska kyrkorummet; klangen, det förhöjda allvaret, närvaron.
Går du fortfarande i kyrkan?
– Inte så ofta. Men jag kan sakna det. Själva görandet i ritualen. Att göra samma sak och om igen, söndag efter söndag, jobba sig djupare och längre in. För stunden befinner vi oss på Östermalm, annars tenderar han att gravitera mot Mariatorget, kring vilket även hans barndom kretsade.
– Jag lekte så mycket i de kvarteren när det fortfarande var orenoverat, husen hade inte kodlås och vi kunde springa runt på gårdarna och leka. Jag känner mig hemma där.
Tomas unga, kristna föräldrar kom från Norrland till Stockholm i början av 70-talet. De åkte runt på en vespa och sökte efter en kyrka att tillhöra. En söndag landade de i baptistkyrkan Ebeneser vid Mariaberget. Då ett av Stockholms mest slitna och socialt utsatta kvarter, nu ett av de dyraste.
– Församlingen var liten och åldrad. Men under gudstjänsten tyckte sig pappa höra en röst som sa: ”Här är det!” Han viskade det till sin unga hustru, som svarade: ”Här är det inte”. Men de kom att
”Jag vänder mig till musiken när jag känner mig som en felstavad tatuering.” »
Tomas Andersson Wij går inte så ofta till kyrkan längre. ”Men jag kan sakna det. Själva görandet i ritualen. Att göra samma sak och om igen, söndag efter söndag, jobba sig djupare och längre in”, säger han.
stanna. Och av någon märklig anledning började den fyllas på av unga, kreativa människor.
– Det var en fantastisk miljö att växa upp i, där fanns en massa bra människor som ville göra bra grejer, alltifrån att ta hand om flyktingar och utslagna till att ordna konserter. Vi hade några av landets bästa musiker, personer man såg på tv på lördagskvällarna, och bra band som spelade – och jag satt på första parkett och såg allt. Det var mitt lilla universitet. De vuxna tog mitt musikintresse på allvar, lärde mig ackorden på gitarren och spelade in kassetter med band jag gillade.
HAN KONSTATERAR ATT många bara har en primär familj, men han hade även en sekundär. Det innebär inte att allt vuxenvärlden gjorde var toppen.
Han berättar om hur den 12-åriga lilla Tomas riktigt darrade på handen när han förde skivspelarens pickup över lp-plattan. Han ville så gärna lyssna på favoritlåten Highway to hell med AC/DC, men vågade han? Det var 80-tal och talades om satansrock, präster som spelat låtar baklänges och hört hyllningar till Satan. Tänk om djävulen skulle smyga sig in i honom via musiken.
– Jag älskade hårdrock, samtidigt som det svepte en stark paranoia genom frikyrkan där pastorer hängde upp sig på hur musiken flirtade med det demoniska. Det fanns en rädsla för hur det skulle påverka unga. Det skrämde upp mig rejält, jag var ju uppvuxen i en värld där djävulen inte bara är en sagofigur utan en mörk och högst påtaglig kraft som det finns anledning att vara rädd för. Jag var lite som ett läskpapper som sög upp sådana budskap, jag hade svårt att navigera i det där, för samtidigt älskade jag hårdrocken, säger han och ler:
– Som vuxen lärde jag mig att Highway to hell var en metafor. Den handlade om att vara ute på turné. Han beskriver sitt unga jag som ”en guds lille riddare”.
– Jag var ett allvarligt, lite brådmoget frikyrkobarn med träkors runt halsen som försökte gå den smala
◗ ... som Tomas Andersson Wij återvänder till:
1Den lilla bäcken, av Allan Edwall.
2Aftonpsalm, av Ola Magnell.
3Every grain of sand, av Bob Dylan.
Det fanns även andra baksidor av att försöka gå den rätta vägen.
– Jag kände ett krav på mig att vara en god människa. Det är inget fel i sig, men ingen är bara god. Det där har skapat en del religiöst hyckleri.
SOM 17-ÅRING FICK han ett renoveringskontrakt på Kungsholmen i centrala Stockholm och flyttade hemifrån. Det blev också början på en brytning med kyrkan.
– Jag behövde bryta mig loss från tankegodset och det lite präktiga i min uppväxt, för att kunna formulera en egen, självständig tro. Det var delvis en ganska smärtsam process. Jag kände att den förtröstan jag vuxit upp med kanske bara varit en snuttefilt.
Det var 90-tal när han hittade till nöjesjournalistiken, där han snabbt gjorde sig ett namn och lärde känna helt andra karaktärer. Det var en guldålder för nöjesjournalistiken där festandet sågs som en del av jobbet. Kanske var det där frön såddes till det han skriver om i fasteboken: Ingen klok själasörjare skulle rekommendera en hård fasta till någon som redan är för sträng mot sig själv. Ibland är det bästa rådet att berusa sig för en kväll, ha lite kul och försöka se på sig själv med ett leende.
– Jag tror det handlar om jämvikt, att hitta balansen mellan att avstå och ge sig hän. Jag kommer från det stränga, och avstod från så mycket som barn. Och den som är sträng mot sig själv blir lätt sträng mot andra.
PARALLELLT MED ATT han dagtid skrev reportage och musikrecensioner skrev han på kvällarna låtar. Han säger att han har tvivlat på det mesta i livet, men inte på att han ska jobba med musik.
– Det var aldrig min ambition att bli journalist. Jag jagade musiken, men det som jagade mig var journalistiken. Och att inte vilja saker för mycket är ofta ett framgångsrecept.
Många höjde på ögonbrynen när han gav ut sin första skiva och lämnade journalistiken för att bli artist.
”Jag var ett allvarligt, lite brådmoget frikyrkobarn med träkors runt halsen som försökte gå försakelsernas väg, som skulle leda till salighet och succé.”
vägen, försakelsernas väg, som skulle leda till salighet och succé.
Inte helt poppis i Svenne banan-förorten Fruängen som han växte upp i.
– Jag sågs nog som lite udda. Det var tufft. På gott och ont duckade jag heller inte konflikterna i skolan.
Ont, på vilket sätt?
– Det var ju tråkigt att behöva vara i slagsmål i skolan. Jag var kanske inte så smidig. Men heller inte feg.
– Man ska komma ihåg att sjunga på svenska och skriva ironiska, allvarliga texter var stendött då, i slutet av 90-talet.
Men att våga stå kvar i sin stil har med åren visat sig bli en av Tomas Andersson Wijs framgångsfaktorer. Det är nu 22 år sedan Blues från Sverige kom. Låten som gav rockpoeten en heltidskarriär som artist.
På näst senaste skivan Åskan i hjärtat handlar titelspåret om den konflikt han hade med sin pappa. Och i fasteboken skriver han om en tidig uppgörelse de hade: Som tonåring hände det att han återvände till sin barndoms kyrka, slank in på kyrkkaffet för att tanka trygghet och gemenskap. Men en dag fick pappan nog och sa att om han ville fortsätta komma skulle han gå på gudstjänsten också. Det hela ledde till skrik och gräl ute på gatan. Tomas skriver: ”Paradiset visade sig vara villkorat. Man kunde bli utslängd.”
Det här är ett ämne som är lättare att processa i texter än här i intervju.
– Vi har haft en relation präglad av olösta konflikter, jag var väldigt kritiserad av min pappa.
”Det är i festen som låsningarna släpper och nya idéer föds, det är där vänskap och kärlek blir till, och det är där som rädslans hjärnspöken kan gå upp i rök.”
Vi pratar om hur schismer i familjen påverkar en på ett annat sätt än i andra relationer – även i vuxen ålder.
– När jag ser på andra som vuxit upp i tajta, kärleksfulla familjer så märker jag att de har en stabilitet som jag har saknat. Konflikter i ursprungsfamiljen gör att man får sina begränsningar. Det är lite som att ha en själslig knäskada – jag kanske inte kan springa maraton utan får nöja mig med halva sträckan.
TOMAS PAPPA DOG i covid 2021 och de hann aldrig riktigt nå fram till varandra.
– Jag trodde nog att det skulle vara mer av en lättnad när han dog, och visst fanns det en lättnad i att kriget var över, men det var också en större sorg än jag väntat mig. Det var som att en bit av den landmassa som är jag slets loss och drev bort i dimman.
Han säger att det har varit helande att få ett eget barn, att få en chans till.
– Barn har en enorm förmåga att sätta fingret på ens svaga punkter, så det gäller att jobba med sig själv. Det är nog den bästa present man kan ge sitt barn; att göra sig medveten om skuggan man bär med sig.
”Jag har en känsla av att jag börjar se vad det blev av mig. Det är en bitterljuv känsla.”
Vad mer har du tänkt på för att ni ska ha en annan typ av relation?
– Att inte ge skuld, och kunna säga förlåt när jag har gjort något dåligt. Men också att tillbringa mycket tid ihop och prata. Jag var givetvis rädd när jag fick en son att jag skulle upprepa relationen jag hade till min far. Men nu är han 16 och vi står varandra nära. Så arvsynden måste inte föras vidare.
Han säger att han är på en ny men bra plats i livet, med en son som blivit ”stor”, han är lyckligt gift och har en karriär där han får fortsätta leva sin dröm.
– Jag har en känsla av att jag börjar se vad det blev av mig. Det är en bitterljuv känsla, för fram till nu har jag varit i konstant expansion. Men nu har jag redan uppfyllt drömmar om att spela på Cirkus, ge ut en bok, ha ett tv-program …
Var hittar du gudagnistan i dag? Var kommer du nära den känslan?
– Jag hittar den i musiken. Framför allt i själva låtskrivandet. En del trancenderar genom meditation, andra genom bön eller psykedeliska resor. Jag gör det i musiken.
Så vad drömmer du om?
– Att umgås mer med vänner, att mötas över borden, dricka vin och ha intressanta samtal. Mer fest, helt enkelt. Det är i festen som låsningarna släpper och nya idéer föds, det är där vänskap och kärlek blir till, och det är där som rädslans hjärnspöken kan gå upp i rök. Och så skulle jag på sikt vilja bo runt Mariatorget. Det skulle kännas som en fin cirkelslutning.
Blommor, barn och liv i rörelse.
Hos floristen Sara Holm får växandet ta plats – mitt i vardagen.
Vad innebär trefaldighetstiden
egentligen?
Trefaldighetstiden bjuder in oss att reflektera över ansvar och gemenskap. Hur balanserar du dina egna behov med engagemanget för andra?
Prästen Ulf Lindgren delar sina tankar om denna tid för växande.
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Lisa Wikstrand
Vad innebär Trefaldighetstiden egentligen?
– Att leva som kristen är att se varje dag som en gåva att glädjas åt och vara tacksam för. Under Trefaldighetstiden får vi fundera över hur vi tar vara på den dag vi fått och ställa oss frågor som: Vilket ansvar har jag för andra? Hur kan jag bidra till en bättre värld? Därför kallas Trefaldighetstiden ibland för ”växandets tid”.
När pågår Trefaldighetstiden?
– Från juni till november, tiden som fokuserar på Treenigheten. Vi tänker att vi inte möter livet ensamma, utan att Gud vandrar vid vår sida – som Skaparen, den uppståndne Kristus och den livgivande Anden. Därför får vi som kristna också våga klaga när livet inte blir som vi hoppats, och ställa de svåra frågorna: Varför är världen så orättvis? Hur kan någon med livet framför sig plötsligt dö i cancer? Varför svarar du inte på mina rop, Gud?
Vad säger Bibeln under Trefaldighetstiden?
Ulf Lindgren är präst i Västermalms församling.
digande, och därför betonar Moses allas rätt till vila den sjunde dagen. Jesus påminner oss också att inte bekymra oss för morgondagen, var dag har nog med sin plåga.
Vad innebär vårt ansvar?
– I Bibelns början ställer Evas och Adams son Kain frågan: ”Ska jag ta hand om min bror?” Resten av Bibeln handlar om hur viktigt men också hur svårt detta kan vara. Jesus berättar om den barmhärtige samariern som hjälper en skadad främling, en berättelse som utmanar oss eftersom få av oss agerar så mot främlingar.
Hur kan Trefaldighetstiden hjälpa oss att växa?
– Bibeltexterna handlar ofta om livets utmaningar. Vi uppmanas att skapa ett rättvist samhälle, som profeten Amos så vackert uttrycker det: ”Låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström.” Detta ansvar kan kännas överväl-
”För att orka möta livets utmaningar behöver vi se på livet med Guds ögon.”
– Trefaldighetstiden är en tid för mognad, förlåtelse och nystart, en tid att växa tillsammans med den kraft som är själva Livet. Jesus varnar oss för att döma andra, eftersom vi alla snubblar på livets väg. I sådana stunder behöver vi empati och förlåtelse, inte fördömanden. Han uppmanar oss att resa oss och gå vidare, att inte fastna i skuld och bitterhet.
– För att orka möta livets utmaningar behöver vi se på livet med Guds ögon. Det är vad Jesus inbjuder sina lärjungar till när han säger: ”Följ med och se.”
Och det är detta vi gör i din kyrka under Trefaldighetstiden. Vi försöker se vem vi är i Guds ögon, vem vår medmänniska är, vad livet är – genom Guds blick. Först då kan vi axla vårt ansvar att göra världen till en bättre plats för alla.
KRAFTEN I ATT GÖRA GOTT.
De finns där, överallt. De ideella, frivilliga krafterna. Människorna som ger av sin tid för andra människor. Vad driver dem och varför rekommenderar de oss, dig och mig, att göra likadant?
TEXT: Maria Widar FOTO: Ulla-Carin Ekblom
Barbro Rauseus, språkledare:
”Vi
lär oss så mycket av varandra”
◗ Varje tisdagseftermiddag bjuder S:t Mikaels kyrka i Örebro in till språkcafé. En av språkledarna är Barbro Rauseus. För henne känns det både intressant och roligt att hjälpa till, inte minst i en tid då behovet av gemenskap är stort.
Barbro Rauseus arbetade hela sitt yrkesverksamma liv med socialt arbete där hon kom i kontakt med många nysvenskar. När hon blev pensionär och fick mer fritid ville hon fortsätta att arbeta socialt i någon form och fick kontakt med språkcaféet i Mikaelskyrkan.
– Jag har sett behovet hos många människor, behovet av att få lära sig språket och få svenska kontakter. Dessutom har jag alltid tyckt om att lära känna människor från andra länder.
– Det här är ett mångkulturellt område i Örebro med stora behov, det känns angeläget och viktigt med språkcaféet.
Berätta, hur fungerar det?
– Vi ses här i kyrkan varje tisdagseftermiddag mellan 15 och 17 och har ett tema för varje träff. I dag har vi tema kroppen och tränar på namnen på olika kroppsdelar. Eftersom besökarna befinner sig på
VILL DU ENGAGERA DIG?
◗ Att göra något för andra behöver varken vara svårt eller ta mycket tid – små insatser
kan göra stor skillnad.
◗ Svenska kyrkan har många sätt att engagera sig,
utifrån intresse och möjlighet.
◗ Du kan till exempel besöka äldre, hjälpa till
olika nivåer försöker vi alltid börja på en lagom nivå.
Ni hjälper besökarna på fler sätt också?
– Framför allt samtalar vi mycket tillsammans men vi passar också på att fråga vad de vill ha hjälp med. Det kan handla om att förstå en kallelse till sjukhuset till exempel.
Vad driver dig, ditt engagemang?
– Dels att jag får vara till nytta för någon annan, dels gemenskapen vi har här. Behovet av gemenskap är stort, det är enormt ensamt i samhället i dag.
Vilket är det finaste kvittot på att det ni gör spelar roll?
– Att många kommer tillbaka gång efter gång.
Varför rekommenderar du andra att engagera sig i kyrkan?
– För att det är en fin gemenskap. Vi lär oss också mycket av varandra och det blir en brygga över generationer. Det finns inte så många mötespunkter i dag, där du kan gå in och ta en fika och få den här typen av gemenskap.
vid språkcafé eller läxhjälp, vara kyrkvärd eller stötta vid gudstjänster. Det
kan också finnas möjligheter att hjälpa till med kyrkans trädgård, koka soppa,
sjunga i kör eller spela musik. ◗ Vill du veta mer? Kontakta din församling.
”Jag har alltid tyckt om att lära känna människor från andra länder”, säger Barbro Rauseus.
Eva Järhult, samtalsvän:
”Att få göra gott berikar livet”
◗ Att engagera sig i något utanför sig själv, att få vara en del av en annan människas värld – det är drivkraften för Eva Järhult i Eksjö som i flera år har hälsat på äldre.
När Eva blev pensionär gick hon med i en av kyrkans körer. Då hände något.
– Kyrkan har för mig alltid varit ett rum där musiken flödar men jag har inte kopplat musiken till tron på det sättet. Successivt landade sångens innehåll i mig. Psalmerna i kören blev en väg in i kyrkan.
– En diakon bad mig att hjälpa till i det ideella arbetet. Att besöka äldre, ensamma människor kom att passa mig. Så har det fortsatt.
Vad hjälper du till med, vad gör ni tillsammans?
– Kommer man i kontakt med människor i äldrevården ser man snabbt vad som behövs. Behoven är förstås olika precis som vi alla är olika men det är inga märkvärdiga saker man behöver göra.
– För mig handlar det till exempel om rullstolspromenader, samtal, högläsning på sängkanten eller hjälp att komma till kyrkan och ut i naturen.
– Det började med att jag besökte en äldre kvinna som hade synsvårigheter en gång i veckan och läste lokaltidningen. Så småningom kom vi in på andra, mer personliga frågor. Vad hade varit meningen med våra yrkesliv? Hennes som sköterska och mitt som lärare. Vi hade trosfrågor som jag förde vidare till en präst. Vi tog sällskap till kyrkan. Det blev också turer ut i naturen, med fikakorg.
Vad driver dig, ditt engagemang?
– För mig är det meningsfullt att engagera sig i något utanför mig själv. Att få ta del av en annan människas liv. Att få göra gott för andra berikar livet. Att i det lilla få verka för det goda, utan tanke på egen materiell vinning.
Foto:
JOHAN LINDQVIST
Ivar Agvald, kyrkvärd:
”Vi behöver hjälpas åt”
◗ 24-åriga Ivar är kyrkvärd i Högalidskyrkan varannan söndag och ringer i klockorna i Markuskyrkan en gång i månaden. Att engagera sig känns självklart – särskilt när han får välkomna ovana besökare.
För Ivar började allt på Gålölägret 2016, ett konfirmationsläger som bland annat vänder sig till ungdomar med funktionsnedsättning. Ivar, som själv har asperger, gick lägret, fortsatte med en ledarutbildning och fick sedan frågan av kyrkoherden om han ville bli kyrkvärd.
– Hon tyckte att jag skulle passa som det. Jag blev chockad och tänkte samtidigt åh vad roligt! Nu har jag varit kyrkvärd i sju år.
Vad var det som lockade?
– Att få representera församlingen. Att läsa texter är det roligaste, jag lär mig nya ord hela tiden. Och det gör mig glad att människor vill komma till kyrkan.
Du är också ringare i Markuskyrkan. Hur går det till? – Vi är fyra ringelag som turas om att ringa en gång i månaden. Allt är manuellt vilket är unikt. Vi vevar ett hjul för att klockorna ska ringa. Det är tungt men väldigt roligt.
Varför tycker du att fler borde engagera sig i kyrkan?
– Det är en trygg gemenskap med många fina människor. Sedan är det viktigt att vi hjälps åt för att kyrkan ska fungera. Vaktmästare och präster kan förstås inte göra allt. Det kanske inte passar alla att vara kyrkvärd men det finns något alla kan göra.
När märker du att det du gör har betydelse?
– När jag får välkomna besökare som inte är så vana att gå i kyrkan. De kanske är osäkra på var de ska sitta, då hjälper jag dem.
Så kan du bli en inspirerande kraft
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Det kan låta som en klyscha, men när det gäller hållbar omställning är det alldeles sant. Så här kan du leva mer hållbart och samtidigt inspirera andra!
1Visa att hållbara val kan vara enkla och roliga
Social påverkan är en stark kraft. När vi gör hållbara val med glädje smittar det av sig! Många tror att hållbarhet innebär uppoffringar, men ofta kan det förenkla livet, spara pengar och frigöra tid för det som verkligen betyder något.
TESTA! Vilken liten hållbar förändring har gjort din vardag bättre? Kanske har du börjat cykla oftare och upptäckt nya vägar, lagat mer vegetarisk mat eller fyndat i second hand-butiker? Berätta om dina erfarenheter för andra, och gör det med nyfikenhet istället för pekpinnar. Kanske kan du bjuda in en vän till en klädbytardag eller testa en månad utan nyköp?
2Lyft fram vinsterna och ge hopp
För att vilja förändra våra beteenden behöver vi tro på att det gör skillnad. Forskning inom klimatpsykologi visar att hopp är en stark drivkraft. Fokusera på det vi har att vinna, till exempel renare luft, bättre hälsa och mer mening.
TESTA! Föreställ dig en framtid där vi lever på ett mer hållbart sätt – hur ser den ut för dig? Bor du i en stad med mer grönska och färre bilar? Lever du enklare, friare och mindre stressat? Skriv ner det du ser fram emot och fundera på vilka små steg du kan ta för att närma dig den visionen.
3
Gör det lätt att göra rätt
Vi människor är vanedjur som gärna väljer det bekanta även när vi vet att en förändring är nödvändig. Det handlar sällan om brist på engagemang, utan om att våra beteenden sitter djupt. Ofta uppstår kognitiv dissonans – en konflikt mellan vad vi vet är rätt och vad vi gör. Vi kan bry oss om klimatet och ändå boka den där flygresan eller köpa något vi egentligen inte behöver. För att ta oss ur gamla mönster behöver vi göra det lätt att välja nytt. Små, konkreta förändringar gör tröskeln lägre – och vanan hållbar.
TESTA! Välj en enkel sak att börja med. Planera dina måltider för att minska matsvinnet. Laga mat på det du redan har hemma. Ta tåget i stället för bilen vid ett tillfälle den här månaden. 4
Börja där du står!
Hållbar omställning kräver ingen radikal förändring – det handlar om att utgå från sin egen vardag. Kanske har du redan vanor som gör skillnad utan att du ens tänkt på det?
TESTA! Fundera över hur din livsstil redan bidrar till en mer hållbar värld. Använder du bilpool? Dela med andra hur bekvämt det är att ha bil utan att hantera försäkringar, laddplats och parkering. Bor du i en bostadsrätt? Föreslå hållbara lösningar, som minskad energiförbrukning eller bättre återvinning. Har du rest på en långresa med tåg? Berätta om dina upplevelser och visa på alternativen. Köper du ekologiskt och lokalproducerat? Sprid kunskap om vilka livsmedel som är viktigast att välja ekologiskt och varför. Små initiativ kan växa till större förändringar.
TEXT: Mathilde Olofsson
Har du rest på en långresa med tåg? Berätta om din upplevelse så kan du inspirera andra.
3 böcker som ger kraft
Elsa Billgren och Sofia
Wood gillar det operfekta och vilda.
Foto: MIRA WICKMAN
DE VÄNDE SINA
BLICKAR MOT GUD
Zora Neale Hurston Romanus & Selling
◗ Nu finns Zora Neale Hurstons romanklassiker från 1937 på svenska.
I De vände sina blickar mot Gud får vi följa Janie Crawford på en resa genom livet där hon söker sin egen identitet och frihet. Genom tre äktenskap och många prövningar konfronterar hon frågor om kärlek, öde och tro. Hurstons poetiska berättelse ger en stark skildring av en kvinnas kamp för att vara sann mot sig själv och finna mening i livet.
PÄRLAN
Klara Bertilsson Natur & Kultur
◗ I bilderboken Pärlan lämnar en liten pärla sin trygga mussla för att följa ett fladdrande ljus genom tångskogen. Där möter hon en stjärna, och i det oväntade mötet börjar något nytt växa –både mod och längtan. Det är en poetisk och vis berättelse om att finna sin plats i världen, men också om att våga ge sig av och låta någon annan få ta vid. En berättelse där den verkliga kraften visar sig vara den som kommer inifrån.
En handbok i sommarnjut
SOMMARHEMMET
Sofia Wood och
Elsa Billgren Nordstedts
◗ Med Sommarhemmet bjuder Elsa Billgren och Sofia Wood in till en plats där sommaren får vara långsam, kreativ och njutbar – och en källa till kraft. Här ryms återhämtning, trädgårdsdrömmar, god mat och lustfyllt skapande med det som redan finns.
Vad betyder era sommarhem för er?
– Mitt sommarhem på Gotland är platsen jag längtar till hela året. Där varvar jag ner, men får också idéer och energi för resten av året, säger Elsa.
– Vårt hus i östgötska skärgården är fortfarande ganska ofärdigt, men jag har insett att jag återhämtar mig när jag jobbar med händerna och lär mig nya saker. Att bygga en trappa eller skapa en trädgård, säger Sofia.
Ni lyfter fram återbruk. Vad är det fina med att använda det som redan finns?
– Det finns en alldeles unik charm i att svänga in på en laduloppis och undra: är det i dag jag hittar något helt otroligt? Sakerna bär på historia, man ser handen i
dem. Att fylla sitt hem med sånt berättar något om människorna som bor där, och sätter dem i en större kontext. Det är väldigt romantiskt, säger de.
Finns det en glädje i att göra saker långsamt?
– Ja, ibland blir det faktiskt bättre när man inte har oändliga val, utan jobbar med det som redan finns. Vi gillar det operfekta och vilda, vilket är praktiskt när man provar nya saker.
Hur skapar man miljöer som hjälper oss att sakta ner?
– Våga bli analog. Minska på intrycken och försök uppskatta det som finns i stunden. Hitta projekt som får ta tid. Sy en cafégardin, plantera i en vacker loppisterrin, restaurera en möbel, laga god mat i säsong. Det krävs egentligen inget sommarhus för att leva lite mer så.
Vilken är er bästa sommarstund?
– Morgonkaffet på stranden. Lyssna på vågskvalpet och se dagen gry utan några måsten eller stress, säger Elsa.
– När middagen lagas, någon spelar lite musik, man dukar upp en bricka med små saker att nibbla på och kvällen känns lång och ljus, säger Sofia.
Sophie Ekman
Erik samordnar en färdplan för klimatet
◗ – Vårt bidrag i klimatdebatten är att svara på varför frågan är viktig. Inte exakt hur den ska lösas, säger Erik Dreier, präst i Ekhagskyrkan och samordnare för Svenska kyrkans i Jönköping klimatarbete. Svenska kyrkan nationellt har antagit en Färdplan för klimatet. I Jönköping finns en arbetsgrupp med åtta personer – både anställda, förtroendevalda och ideellt engagerade – som arbetar med frågan. Färdplanen har tre huvudpunkter:
• Klimatneutralitet. Kyrkan ska själv inte bidra till några nettoutsläpp av växthusgaser år 2030.
• Värderingsförändringar. Kyrkan ska lyfta andliga och existentiella frågor av klimatkrisen.
• Klimaträttvisa. Kyrkan ska stödja dem som drabbas värst av klimatkrisen trots att man orsakat den minst. Här spelar kyrkans biståndsverksamhet Act en viktig roll.
– Det handlar både om att medvetandegöra och föregå med gott exempel, konstaterar Dreier.
– Vad gör oss egentligen lyckliga? Att fortsätta att konsumera mer och mer, eller att stressa mindre? I predikningar och i andra sammanhang kan vi ställa dessa frågor.
Flera tak på Skogskyrkogården är nu försedda med solceller som ett led i Svenska kyrkans klimatomställning.
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
Men kyrkan måste också själv visa vägen framåt. Den lokala klimatguppen har tagit fram en lång rad förslag. Allt från att köpa in mer närodlat, ekologiskt och rättvisemärkt, via inköp av elcyklar, till färre importerade altarblommor.
INSTALLATION AV SOLCELLER –kyrkan i Jönköping äger ju många fastigheter – är ett ytterligare exempel. Under våren har en solcellsanläggning installerats på taket till krematoriet på Skogskyrkogården. Tidigare finns sådana på taken till Gräshagskyrkan och administrationsbyggnaden på Östra kyrkogården. Tillsammans
Erik Dreier, präst i Ekhagskyrkan, samordnar klimatarbetet.
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
kommer de att ha en kapacitet att producera el som motsvarar årsförbrukningen i runt 18 normalstora villor. Planer finns för ytterligare solcellsanläggningar.
Ibland leder klimatfrågorna till konflikt i kyrkan. Skogsfrågorna är det bästa exemplet. Svenska kyrkan är en av landets största skogsägare (Jönköpings församling har dock inga större skogsinnehav). Men hur skall skogen skötas? Låter man träden stå längre binder de koldioxid, men då minskas också inkomster. I höst kommer det nationella kyrkomötet att besluta i frågan.
ARBETET MED klimatfrågorna sker i samverkan med andra församlingar i bygden, inte minst inom nätverket Grön kyrkan där Equmeniakyrkan är en drivande kraft.
Erik Dreier har arbetat med klimatfrågor i församlingen sedan 2020.
– Det är både roligt – och meningsfullt. För när Moder Jord mår dåligt, mår också vi människor dåligt. Och omvänt.
Erik Lindfelt
◗ Lördagen den 13 september ordnas en ”kyrkstafett” mellan nio av församlingens kyrkor. Fina priser utlovas. Men kravet är att man cyklar, går eller åker kollektivt mellan stationerna. Dagen efter blir det en särskild gudstjänst, en ”klimatmässa”, i Kristine kyrka.
Njut av musik i sommarkväll
Sugen på fin musik i sommar? Svenska kyrkan har som vanligt ett stort utbud av musikgudstjänster för alla smakriktningar. Håll till godo!
5 juni
Ekhagskyrkan
19.00 I denna ljuva sommartid Damkören Cantilena med kompband.
7 juni
Kristine kyrka
19.00 Och sången doftar om natten Kristine kammarkör.
9 juni
Slottskapellet
19.00 Vårsoaré Sofia ungdomskör.
10 juni
Bymarkskyrkan
+
läs mer
◗ ... på svenska kyrkan.se/ jonkoping för mer detaljer om programmen och eventuella justeringar.
18.00 Huskvarna Musikkår Utomhuskonsert.
12 juni
Ekhagskyrkan
19.00 Hjärtats nyckel heter musik
Mikael Järlestrand, sång, Jörgen Tånnander, flöjt, och Pernilla Cederblad, piano.
15 juni
Gräshagskyrkan
19.00 Sommarkonsert med Vätterton
25 juni
Sofiakyrkan
19.00 Trollhättans Kammarkör Olle Zandén, dirigent.
29 juni
Kristine kyrka
19.00 John Bauer brass
3 juli
Slottskapellet
19.00 Svenska pärlor
Isac Johansson, Lydia Egerhag och Ellen Bertilsson.
6 juli
Järstorps kyrka
19.00 Kaja
Trio som spelar världsmusik.
13 juli
Gräshagskyrkan
19.00 Daniel “The Moniker” Karlsson
17 juli
Slottskapellet
19.00 Göran Danielsson, viola da gamba
20 juli
Järstorps kyrka
19.00 Vokalkvartetten Linnea
27 juli
Kristine kyrka
19.00 En kväll med Ylenfors Combo
31 juli
Slottskapellet
19.00 Trio Delicato
Klassisk kammarmusik för trumpet, cello och piano.
3 augusti
Järstorps kyrka
19.00 Nina Åkerblom Nielsen
Martyna Lisowska, sång, Nina Åkerblom, piano.
10 augusti
Sofiakyrkan
19.00 Fyrhändigt piano Mikael Wahlin och AnnaKudrina Karlsson.
17 augusti
Gräshagskyrkan
19.00 Klassisk musikafton med unga violinvirtuoser
20 augusti
Ljungarums kyrka
19.00 Fredrik Wiklund, Nina och Daniel Bjurenstedt
22 augusti
Gräshagskyrkan
18.00 Regnbågsserenad Tio musiker från Jönköpings Sinfonietta spelar.
24 augusti
Kristine kyrka
19.00 Nina Åkerblom Nielsen + Rolf Carlsson
Den värmländske artisten och låtskrivaren Rolf Carlsson tillsammans med sångerskan, pianisten och kompositören Nina Åkerblom Nielsen.
John Bauer Brass.
Kaja - trio som spelar världsmusik, Järstorps
27 augusti
Ljungarums kyrka
19.00 Sommarmusik med Henningsson & Glans
31 augusti
Sofiakyrkan
19.00 Musikalartisterna Pierre Hagman och Robin Rösehag tillsammans med pianisten Jonatan Bengtsson
3 september
Ljungarums kyrka
19.00 Vart du än går Kvartetten Kamomill.
6 september
Råslättsdagen
16.00 Från Duvemåla till Broadway Med Simon Ström, piano, och Lukas Sköld, sång.
vill du bidra ideellt?
◗ Vill du engagera dig ideellt i församlingen? Har du en talang som du vill pröva?
I Jönköpings församling finns en rad uppgifter för dig som vill pröva dig fram. Gå in på vår nya webbsida för ideella och se vad som kan passa dig!
LÄS MER
◗ ... genom att följa QR-koden!
Sverre med vänner är en välkänd musikgrupp i många församlingshem. Från vänster: Ingegerd Karlsson, Iréne Gustafsson, Hasse Pettersson, Marianne Lundström, Gunnel Friman och Sverre Broström.
Sverre och hans vänner
umgås och underhåller
◗ De har olika yrkesbakgrund och bor utspridda i kommunen. Sång och musik är deras stora gemensamma intresse. För några år sedan bildade de musikgruppen Sverre med vänner och framträder bland annat i församlingshem och föreningslokaler.
Men egentligen har de hållit på tillsammans sedan början av 1990-talet.
– Vi har så roligt och trevligt när vi träffas. När vi framträder möter vi en sådan glädje hos alla och de känner igen låtarna. Ofta är vi äldre än publiken, säger bland andra Ingegerd Karlsson och Marianne Lundström.
I sin ungdom var Marianne med i SGU, Sveriges Godtempla-
res Ungdomsförbund. Där fanns också Sverre Broström. – Ja, Marianne är min äldsta vän i livet. Vi lärde känna varandra när vi var 14 år, säger Sverre Broström, ledare för gruppen och inne på sitt 97 år, Marianne ett år yngre.
Sverre med vänner är alltså en årsrik grupp. Yngsta medlemmen, Gunnel Friman, är inne på sitt 79:e år, de övriga drygt 80 år. Men nu är det inte åldern som är det viktiga, utan gemenskapen och musikglädjen som skänker både dem själva och lyssnarna mycket glädje.
LÄS MER
◗ Följ QR-koden för att läsa mer.
Andliga sånger med Jönköpingsmusiker
◗ Programmet Andliga sånger i P2 har under våren haft två kända musiker från Jönköping. Den 13 april medverkade Börge Ring, som har en lång karriär som musiker, lärare, författare och präst. 1 juni medverkade Nina Åkerblom Nielsen, kantor i Jönköpings församling.
– Programmet sänds varje söndag i P2 och är fyllt av andlig musik med stor genrebredd,
allt från läsarsånger till J S Bach eller Mahalia Jackson. Jag har gjort programmet sedan december 2008, så jag har gjort över 800 program, berättar Katarina Josephsson, redaktör för Andliga sånger
LYSSNA
◗ ... på programmet –följ QR-koden.
kyrka kl 19.00 den 6 juli. Foto: PETER LLOYD
Ett stöd när ekonomin är tuff
TEXT OCH FOTO: Mikael Bergström
Ekonomin är central för att få vardagen att fungera. Ibland finns inte marginalerna när något oförutsett händer. Detta är tydligt hos Jönköpings församlings diakonimottagning, som ser nya grupper som söker ekonomiskt stöd och råd.
– Sedan 2022 har normen för kommunens försörjningsstöd ökat med 2,8 procent, medan inflationen varit 25 procent. De som har försörjningsstöd har sällan bil eller bolån, vilket gör att de inte får ”vinster” av billigare bensin eller sjunkande räntor. Detta samtidigt som ersättningar i form av sjukpenning, a-kassa och bostadsbidrag kan släpa efter flera månader. Ofta är också hyran högre än vad normen i försörjningsstöd anger. Så de som redan tidigare var ekonomiskt utsatta har blivit ännu mer utsatta, säger diakon Ewa Lund som en enkel sammanfattning.
Hon och kollegorna Sara Carlsson, Stina Dittschlag och Lillrut Sarras bemannar Jönköpings församlings diakonimottagning, sammanlagt en dryg heltidstjänst som startade 2020 när verksamheten med ekonomiskt stöd och råd samordnades inom hela församlingen.
Hit kommer omkring 10–20 personer i veckan, alltid efter tidsbokning, betonar de. Det personliga
besöket är en viktig princip. Den sökande får möjlighet att beskriva sin situation ordentligt och diakonerna kan lättare bilda sig en uppfattning.
DET VANLIGASTE ÄR att den sökande har skulder och att det kommunala försörjningsstödet, som förr kallades socialbidrag, inte räcker till. – Huvuddelen som söker till oss är ensamstående med barn. Men ensamstående utan barn är en grupp som ökar, säger Ewa Lund.
– Även män 25–60 år, samt människor som är lågavlönade, ökar, konstaterar Stina Dittschlag.
De tycker att sökande ofta har svårt att inse sin ekonomiska situation innan det börjar bli för sent.
Diakonimottagningen har tydliga ramar. Den som söker måste vara boende inom Jönköpings församlings gränser och årsinkomsten får inte vara högre än fyra prisbasbelopp, alltså cirka 235 000 kronor.
Diakonerna betonar att diakonimottagningen ska ses som ett komplement till det skyddsnät som samhället har, i form av försörjningsstöd.
En förstahandsbedömning av den sökandes situation kan resultera i rådgivning och hänvisning till kommunens budgetrådgivare. Eller till socialtjänsten, om personen i fråga inte tidigare själv tagit den kontakten och diakonimot-
”Huvuddelen som söker till oss är ensamstående med barn. Men ensamstående utan barn är en grupp som ökar.”
Ewa Lund, diakon
tagningen bedömer att det finns utrymme för försörjningsstöd. Om inte, så inleder diakonimottagningen en utredning av den sökandes ekonomi.
– Det handlar ofta om olika skulder, till exempelvis hos kronofogden eller olika låneinstitut. Vi ser ofta en problematik i pågående skuldsanering av alla smålån som kan tas. Men också skulder till spelbolag eller efter att ha varit utsatt för bedrägeri, säger Stina Dittschlag och Ewa Lund.
ATT INTE HAMNA efter med räkningar är förstås ett grundläggande ekonomiskt råd.
– Speciellt hyror och elräkningar. Vi ser en ökning av människor som får sin el avstängd, och av människor som blir hemlösa för att de inte betalar sin hyra, konstaterar Ewa Lund.
– Den kartläggning vi gör blir en livsberättelse som slutar med att ”jag behöver hjälp med…” säger Stina Dittschlag.
Handlar det om större ekonomiska ärenden begär mottagningen alltid ett beslutsunderlag från socialtjänsten.
– Många som kommer till oss är ensamma. Så vi frågar alltid om de har något intresse av att finna en gemenskap och ett sammanhang inom våra verksamheter i Svenska kyrkan. Vi arrangerar bland annat tacokvällar och utflykter ibland, säger Stina Dittschlag.
Efter bedömning kan diakonimottagningen göra vissa punktin
satser ekonomiskt. Mottagningen kan också hjälpa till med ansökningar från olika fonder, till exempel sommarfond eller julfond. – Men den vanligaste förstahandshjälpen är att den sökande får en matkasse från Hela Människans DeLabutik, och sedan kan diskussionen om ekonomin fortsätta, säger Ewa Lund.
BAKGRUNDEN TILL ATT den sökande hamnar i en svår ekonomisk situation ser förstås väldigt olika ut.
– Men ofta är det olika händelser i livet som leder fram till detta. Det kan uppstå ett kaos som bland annat drabbar ekonomin, säger Sara Carlsson.
För den enskilde kan diakonimottagningens hjälp vara helt avgörande, även om det ofta handlar om engångsinsatser.
– För många kan en enstaka hjälp med en läkemedelskostnad eller en matkasse betyda mycket och göra att de klarar sig till nästa månad, säger Stina Dittschlag.
Pappan Stefan fick hjälp med matkassar
◗ Flerbarnspappan Stefan är en av alla Jönköpingsbor som upplever en allt tuffare ekonomisk situation, inte minst mot bakgrund av de skenande matpriserna. När det var som kämpigast var matkassar från DeLabutiken avgörande för att han och barnen skulle klara veckan.
– Jag satt hemma en kväll i lägenheten och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen med alla räkningar. Jag letade upp adressen till diakonimottagningen och mejlade dem. Jag blev uppringd redan nästa dag och fick boka en tid, berättar han. Så började kontakten med
Jönköpings församlings diakonimottagning för ekonomiskt stöd och råd.
– Det var ett jättebra besök. Men det är förstås tufft när man är i en utsatt situation, säger han.
Stina Dittschlag, Sara Carlsson, Lillrut Sarras och Ewa Lund bemannar Jönköpings församlings diakonimottagning i Kristine kyrka.
◗ ... budgeten för Svenska kyrkans diakonimottagning utgörs av olika fonder, budgeterade medel från församlingen samt inkomster från barnprylhörnan.
LÄS MER
◗ ... om hur Stefan fick hjälp från Svenska kyrkan Jönköping – följ QR-koden.
Fotnot: Stefan är ett fingerat namn
Dyrare matkasse gör det svårt för många. Foto: GETTY
Prästen Ulf Svensson
håller kurskväll i Svenska kyrkans tro och liv. En kurs som ger mycket kunskap och nyfikenhet att få veta mer, konstaterar deltagarna.
Foto: MIKAEL BERGSTRÖM
De lär sig mer om tro och liv
Svenska kyrkans tro och liv heter kursen som ger de tiotalet deltagarna mer kunskap om kristendom när de träffas varannan torsdagskväll under ledning av prästen Ulf Svensson.
◗ – Kursen har hittills gett mig väldigt mycket. Det är nog 25 år sedan mitt intresse väcktes för att utforska mer av den kristna tron. Det blev inte att jag konfirmerade mig som ung. Det har sedan hela tiden varit en önskan, som jag uppfyllde 2013 eller 2014, säger Eva Sundell, en av deltagarna.
Själv är hon gudstjänstvärd, och det var i samband med det som kyrkoherde Ann Aldén tipsade henne och kollegan Solveig Milling om kursen, något de inte har ångrat.
– Ulf som ledare har en väldigt bred kunskap. Han
”Här får man också olika begrepp, till exempel synd, förklarat på ett annat sätt.”
Monica Hagberg, kyrkvärd i Lekeryds pastorat
kan också prata ganska länge och hamnar ofta i intressanta sidospår, vilket gör att man inte tappar koncentrationen, säger hon. Flera deltagare är kyrkvärdar, eller blivande kyrkvärdar som vill få mer kunskap.
– Kunskap skapar nyfikenhet. Man vill veta mer, och Ulf pratar om det som berör. Här får man också olika begrepp, till exempel synd, förklarat på ett annat sätt än om man hör det i en predikan, säger Monica Hagberg, kyrkvärd i Lekeryds pastorat.
FÖRSAMLINGSPEDAGOG Anna Wikner och prästen Ulf Svensson leder kursen. Anna brukar avsluta med en andakt och Ulf har skapat kursens innehåll:
– Tänk att det finns sökande människor som vill växa i sin tro och veta mer. Jag får ett fantastiskt gensvar och kommer från gruppen med mer energi, säger han.
Han har Svenska kyrkans grundkurs som utgångspunkt, en kurs som han själv ansvarat för på Vadstena folkhögskola.
Utifrån den har han skapat två
komprimerade varianter. Denna för allmänheten med sju tillfällen á 1,5 timmar, samt en kurs för församlingens medarbetare som kan gå lite mer på djupet.
– Oavsett vilken kursform man har är det ett oändligt hav av kunskap att ösa ur. Det går inte att omfamna allt, konstaterar han.
DEN AKTUELLA KURSEN beskriver han som en grundkurs.
– En tydlig och viktig grund är Jesus som Gud och människa. Att det är Jesus som ger Gud ett ansikte och gamla Testamentets profetior om att Jesus ska komma. Eller som Luther säger, att Jesus är Bibelns kärna och stjärna. Vi tar upp vad den kristna tron innebär, tolkad ur svenskkyrklig vinkling, säger Ulf Svensson.
Ibland blir det också hemuppgifter.
– Jag skickar med att läsa biskopsbreven. Inför att vi tar upp till exempel dop och nattvard ger biskopsbreven om det en bra och överskådlig bild.
Mikael Bergström
KLAR NÄR DET ÄR FRITT FRAM BELÄGG SKYMMER SIKTEN PÅ PRICKEN IMMATERIELL VINST DYRBAR
REGN HÅLLER PRATGLAD
TRANSPORTERA LEAS SYSTER
GRÖVRE ÄN TRÅD
RÖR
PRATAR I NATTMÖSSAN TAR MATGLAD GÄRNA
SKÖNT ATT KASTA AV SIG
MARKOMRÅDE GULDPENG
BROTTSTYCKE
KALASDRYCKEN
BESEGRA KNÄCKEBRÖDSORT
BADPLATS VASSBÅT
GRUNDLÄGGANDE
DET GÅR PÅ ETT? TRÄDÄCK
SAVON I PARIS SKJUTA PÅ
HJÄRNPRODUKT
SAKNAR MIDSOMMARGRODOR GAMMAT
FORNTIDA STAD SATTE PÅ SPEL
LITEN SÅNGEN PRIMAT
VIDEGÅRD
KAN DET OSA
Sommarkrysset
GÖR SÅ HÄR
◗ Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de färgade rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst. Fem vinnare får varsin snygg tygkasse med Svenska kyrkans nya logotyp och budskapet ”En kyrka som bär”.
Sänd in lösningen till: Östra Storgatan 45, 553 21 Jönköping
... eller mejla lösningen till: jonkoping.korsord@ svenskakyrkan.se
◗ Vi vill ha ditt svar senast 10 augusti 2025
GÅ TRÖGT
YTMÅTT
OFRIHET GULLIG
STRÅLNING UPPE I VARV
LEN HÄSTDEL
HÖRS KVERULANT I LISABETS NÄSA
FÅGELN
MYCKET DÅLIGA HELA BUNTEN
SPIS TRÄD MED SMÅ KOTTAR
HJULDEL EN FÖRMÅGA VILL INTE ENSAMVARG
PÅSTOD
GÅRDSBYGGNADEN HÄNSYN
BRÖDKRYDDA SES MED CETERA
BLOMHÅLLARE
FIRAS 14/9
Tack till alla som skickade in svar. Vi gratulerar vinnarna i korsord nr 1 2025:
◗ Ingrid Claesson, Jönköping
◗ Ingalill Gärdebrand, Jönköping
◗ Linn Wernborg, Jönköping
◗ Birgitta Bringhall, Huskvarna
◗ Kristian Engkvist, Vaggeryd
Rätt korsordssvar i förra numret: Hoppet föds igen
Namn:
Adress:
Postadress:
Telefon:
E-post:
Gör din röst hörd den 21 september
Hur ska Svenska kyrkan styras under de kommande fyra åren?
Det avgör du som medlem genom att rösta i kyrkovalet den 21 september.
Den 21 september är det dags att rösta om hur Svenska kyrkan ska styras under nästa mandatperiod.
Foto: MAGNUS ARONSSON/ IKON
◗ Den psykosociala arbetsmiljön i kyrkan, arbetet med att rekrytera till profilyrkena, stimulering av ideella insatser och satsningar på den diakonala verksamheten. Det är tänkbara valfrågor konstaterar företrädarna för några av valets nomineringsgrupper.
Inför årets val har sex nomineringsgrupper anmält sig till valet till Jönköpings församlings kyrkofullmäktige:
– Vi hoppas att många blir engagerade i valet och går och röstar. Det är viktigt, för alla ska känna sig viktiga och välkomna i kyrkan, säger Annika Iveroth, POSK, partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.
– Det får inte bara bli de ”kyrktrogna” som hörs.
Alla människor kommer i någon period i livet att undra vad var meningen med alltihop. Då är det bra att det finns någonstans att till exempel tända ett ljus, eller gå på en musikgudstjänst, säger Anders
Valet i höst handlar om vilka ledamöter
kommande fyra åren.
Bertling, Socialdemokraterna.
– När nya eller gamla kyrkobesökare visar intresse för ett mera aktivt deltagande i våra sammankomster, ska vi hjälpa till och följa med om så önskas, säger MarieLouise Flodin, Borgerlig kristen samverkan, BKS.
– Vi vill att Svenska kyrkan ska ha Jesus i centrum och fokusera på kärnverksamheten, diakoni, gudstjänst, undervisning och mission, säger Andreas Holwaster, Frimodig kyrka.
– Vi vill att kyrkan ska vara en trygg hamn där svenska traditionella värderingar sätts i centrum och där även människor med ohälsa eller ensamhet kan söka tröst och gemenskap, säger Anna Carlsson, SD.
– Vi vill verka för en kyrka som ger människor hopp, mening och tro på att Jesus vandrar med, säger
”Det får inte bara bli de ’kyrktrogna’ som hörs. Alla människor kommer i någon period i livet att undra vad var meningen med alltihop?”
som
ska utgöra
kyrkofullmäktige de
Jens Junelind, Öppen kyrka – en kyrka för alla.
Senast 1 juni ska stiftskansliet fastställa nomineringsgrupperna. Då har man granskat att kandidaterna uppfyller kraven: Döpta i kristet samfund,18 år fyllda på valdagen, medlem i församlingen och förstås tillfrågade om att kandidera.
I början av september får alla röstberättigade (medlem i Svenska kyrkan och 16 år fyllda på valdagen) hem ett röstkort. Samtidigt delas en valtidning ut till alla boende inom Jönköpings församling. Den 6 september arrangeras ett offentligt samtal med nomineringsgrupperna. Den 8 september öppnar möjligheten till förtidsröstning. På valdagen, söndag 21 september, kommer en rad vallokaler att vara bemannade för att ta emot din röst!
Mikael Bergström
LÄS MER
◗ ... om kyrkovalet – följ QR-koden.
