Amos Brunflo nr 2 2017

! t e v i l a Hel DIN

N BRUNFLO A K R Y K A K ÅN SVENS TIDNING FR

Porträttet: Rolf Lassgård ”Jag borde bli mer lik Ove”

VÅR 2017

Special: Försoning•

PÅSKENS ALLA GUDSTJÄNSTER

6

smarta sätt att plastbanta

ÖRJAN LARSES:

”Det blir fint det här!”

Xxxxx 2017

17am3262_omslag_10452.indd 1

1

2017-03-22 15:12:16

Ledare&innehåll

Jul- och påskpynt I STORT sett allting kan starta

en tankeprocess. Den här gången är det upptäckten av vilken skillnad det är på mängden julpynt jämfört med mängden påskpynt hemma hos oss. Vi har flera stora lådor med julpynt, ljusstakar, stjärnor, julgardiner och juldukar etc.

Påskpyntet däremot ryms i två skokartongstora lådor och vi har inga påskgardiner eller påskdukar.

JAG FUNDERAR på varför det är så hos oss.

En tanke är att jag som kristen och präst vill ha mer pynt som är kopplat till den teologiska orsaken till julens firande. Jag kommer inte på något pynt som teologiskt kan kopplas till påsken? (Teologi har med läran om Gud att göra.) Jag funderade ett tag på om ägg har något med Jesus uppståndelse att göra, men jag ser inget vettig koppling där. Det enda fågelaktiga jag kommer på kunde vara berättelsen om fågel fenix, en fågel som ju dör och uppstår. Men jag har inte sett något fågel fenix-pynt.

Fast det stämmer inte direkt. Adventsstjärnorna kan visserligen kopplas ihop med stjärnan över Betlehem och julkrubbor till

Jesus födelse men sen kommer jag inte på något mer. (Julklapparna kan kopplas till de gåvor som Jesus fick av de långväga astrologerna men det är inte pynt.)

KOMMER DU på något

påskpynt som är kopplat till Jesus död och uppståndelse?

Jag kommer fram till att orsaken till mängdskillnaden är att julen ligger i mörkaste tiden och vi vill att det ska vara så mycket ljus som vi har plats för. Påsken ligger som tidigast i mars och då är det inte lika stort behov av ljus, pynt och fest hos oss. Båda helgerna har visserligen lika stor betydelse i sig, men behovet av pyntande skiljer sig stort hos oss.

Jag önskar en välsignad påsk!

2

17am3262_brunflo_10456.indd 2

4 6 7 10

Samtal, en väg till integration Påskens gudstjänster Ett välkommet besök Tema: Försoning ”Den här kroppen är inte jag” Rolf Lassgård: ”Jag borde blir mer lik Ove” Vänskapen började längst ned på botten

23

Dags att plastbanta!

25 28 30

Måltiden, en envis tradition!

Påsken — då och nu Konfirm tion — så funkar det Fem frågor till Alexandra Pascalidou

LEIF JARLBJÖRN

32

25

NU FINNS VI PÅ FACEBOOK OCKSÅ.

Vi heter Brunfl , Lockne, Marieby och Näs pastorat. Och som tidigare på svenskakyrkan.se/brunfl

Hela livet!

Kansli och växel Telefon: 063-140 300, fax 063-140 380 Öppet: Vardagar 9:00–12:00, 13:30–15:00 Post- och besöksadress: Kyrkvägen 31, 834 98 Brunfl

Innehåll

Frid och allt gott!

”Kommer du på något påskpynt som är kopplat till Jesus död och uppståndelse?”

Ges ut av Brunfl , Lockne, Marieby och Näs församlingar

16

Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Soltions 2017 E-post: brunfl .pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/brunfl Framsida: Örjan Larses, Brunflobo som röjt skog vid begravningsplatsen i Ängsmon.

Foto: Hans-Åke Grinde.

En del av AMOS

April 2017

2017-03-23 10:05

Äntligen har det fysiska arbetet med den nya begravningsplatsen i Ängsmon startat. Efter många olika turer och många år inleddes arbetet i början av februari i år med gallring i det aktuella området i Ängsmon, Torvalla.

Nu är vi igång!

ULF PETERSSON, kyrkogårdschef i pastora-

tet, kan stolt berätta att arbetet går enligt tidtabell eller rent av snabbare, så här långt.

– Upphandlingen gick så pass smidigt att gallring och byggförberedande arbeten kunde inleddas tidigt, säger Ulf och fortsätter: – Om det fortsätter så här så ska vi inte ha några problem med att göra den första gravsättningen här våren 2018.

Ulf Petersson.

STOLT BRUNFLOBO

En av de tidiga entreprenörerna som genom huvudentreprenören HP Mark AB fått arbete i Ängsmon är Örjan Larses. Han kör en skördare, som kapar ner, kvistar och kapar av stockarna i rätt längd, för att sedan dra fram timret med en skotare till upplag vid vägen. Örjan, som bor i Brunflo sedan barnsben, tycker det är riktigt roligt att få vara delaktig i uppförandet av en ny begravningsplats i Brunflo församling.

– Jag har haft en livslång relation med kyrkan i Brunflo, berättar han stolt och förklarar: – Min mamma var kantor och spelade ofta i kyrkorna här ikring och pappa var kyrkopolitiker, så jag vet att man pratat om en begravningsplats i Torvalla i många, många år.

Han gillar speciellt att skogskaraktären behålls och tillägger: – Det kommer att bli fint här i gläntan i skogen!

PRÄGLAT AV SKOGEN

Det cirka 10 000 m² stora området kommer April 2017

17am3262_brunflo_10456.indd 3

ILLUSTRATION: FQ FASTIGHETSKONTORET AB

PRELIMINÄR TIDSPLAN

att kringgärdas av ett mibyggnad vid huvudBygglov klart höst 2016 enkelt trästaket för att entrén mot JordbruksUpphandling feb-mars 2017 behålla närheten till skovägen. Den ska inrymma Byggstart maj 2017 gen. Träden blir i huvudpersonalutrymmen, Första gravsättning vår 2018 sak tall och de buskar kontor, förråd, garage och och häckar som planteras redskapsbod. Det blir även kommer att vara friväxande och endast en publik del med ett samlingsrum för bland klippas vid behov. Det här håller underhållet annat utlämning av urnor vid gravsättning. på en rimligt låg nivå.

Byggnaden kommer att få en mild färgsättAlla gångar kommer att vara asfalterade ning och ett grönt tak för att inte dominera och den stig som nu löper rakt igenom den i den skogsnära miljön. blivande begravningsplatsen kommer att Under hela byggtiden kommer platsen att finnas kvar genom öppningar i staketet. Från vara avstängd för andra än de som har pasbusshållplatsen Vetevägen kan man redan nu sertillstånd utfärdat av skatteverket. Det här se gläntan via den grusväg som även i framtigäller ALLA byggarbetsplatser i Sverige och den kommer att leda in till begravningsplatsen. har tillkommit för att undvika svart arbetskraft och även minska riskerna för olyckor i BYGGARBETSPLATS en hårt drabbad bransch.

Det som närmaste tiden kommer att synas TEXT OCH BILD: mest är troligtvis uppförandet av en ekonoHANS-ÅKE GRINDE 3

2017-03-22 15:12:28

Integration

Samtal som en väg till integration Svenska kyrkan i Torvalla har sedan ett år tillbaka undervisning i kristen tro med asylsökande som i första hand bor på asylboendet på Grytan.

De träffas en gång i veckan i någon av de två kyrkor som Svenska kyrkan har i Torvalla.

4

17am3262_brunflo_10456.indd 4

– DET fanns ett önskemål från de asylsökan-

de om vad kristen tro innebär , svarar Tom Liveskär på frågan om varför kyrkan har dessa samtalsgrupper. Tom är präst och en av de ansvariga för träffarna i Torvalla.

– Det är ju också ett av kyrkans uppdrag att ge kunskap, det vill säga sprida information eller med ett annat ord missionera säger Mats, den andra av de ansvariga och berättar

April 2017

2017-03-23 09:30

”Eftersom ingen av oss som håller i grupperna har de språkkunskaperna som krävs så använder vi tolkar. Tolkarna ställer upp ideellt och är en förutsättning för att vi ska kunna ha grupperna.”

allas lika värde. Flertalet mötte människor på flyktingförläggningen som ville hjälpa dem och där var Svenska kyrkan Brunflo pastorat en av aktörerna vilken medförde ett intresse vad vi som kyrka stod för.

– Vi har två grupper, en på kurdiska och en på persiska, berättar Mats och fortsätter: – Eftersom ingen av oss som håller i grupperna har de språkkunskaperna som krävs använder vi tolkar. Tolkarna ställer upp ideellt och är en förutsättning för att vi ska kunna ha grupperna. En av tolkarna har gått på enskild vuxenundervisning 2015-2016 och tagit steget att låta sig döpas i Svenska kyrkan. Under året har också fyra från samtalsgrupperna valt att låta sig döpas.

Påsktips från Brunnen

Fairtradegodis

15-34:Godisfrossa i FairTrade-märkt godis

Många varianter att välja mellan (eller köpa alla).

Välkommen till Brunnen

Centrumvägen 17c, i samma byggnad som centralkonditoriet, Brunfl . Öppet onsdag–fredag 12:00–16:00 Lördagar 11:00–14:00 Tfn: 063-140 325 eller Lena 140 328

VARJE SAMLING har ett

att de asylsökande ser Sverige som ett kristet land och för att lära känna svensk kultur och tradition så blir kunskap om kristen tro ett sätt att förstå.

GRUPPEN SPRETAR i kunskap om hur vårt samhälle fungerar, vår vision är att deltagarna förutom kristen undervisning ska få information om jämställdhet, demokrati och

April 2017

17am3262_brunflo_10456.indd 5

tema, exempelvis, Jesus, treenigheten och nåden. Någon gång har vi tittat på film med samtal efteråt. Varje samling börjar med att ledarna frågar om det väckts funderingar från den föregående träffens tema.

Ofta är temat för dagen en eller flera bibeltexter. I och med att de flesta har smarta telefoner så kan bibeltexten läsas över internet på deras eget språk.

– Vi ser alltid till att det tredje sakramenter tydliggörs då vi alltid har fika med nybakat fikabröd som görs av en av församlingens ideella, Carina Johansson, vilket intas under hela undervisningen vilket vi tror bidrar till ett aktivt samtal mellan högt och lågt, säger Tom nöjd.

Saknar du kontanter till kollekten i kyrkan?

Inga problem, nu har vi swish i alla kyrkor.

Ett nummer för varje kyrka.

Se anslag i kyrkan och på insidan av psalmbokens omslag.

SAMLINGARNA AVSLUTAS med bön och ljuständning där ledarna också deltar. Anställda i kyrkan hjälps åt att hämta och köra dem tillbaka till Grytan.

TEXT OCH BILD: TOM LIVESKÄR OCH MATS AXELSSON

5

2017-03-22 15:12:34

Påskens gudstjänster Påsken är kyrkans största helg.

Vi fi ar att Jesus besegrar döden.

En liten guide genom påsken och dess delar.

Palmsöndagen 9 april

Vägen till korset. Palmsöndagen inleder veckan före påsk, stilla veckan. Då berättar vi om den händelse som också inleder adventstiden, när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fi a den judiska påsken med sina lärjungar och togs emot som kung av folket som jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.

11:00 Familjemässa i Brunflo kyrka Christin Nygren Sundvisson och Ingeborg Olsson. After School-barnen medverkar.

Kyrkkaffe med våffl .

11:00 Mässa i Lockne Sockenstuga Maria Olofsson och Astrid Domino.

18:00 Söndagsgudstjänst i Heliga Ljusets kyrka Christin Nygren Sundvisson och Ingeborg Olsson.

Skärtorsdag 13 april

Det nya förbundet. Skärtorsdagen fi as till minne av den kväll när Jesus för sista gången äter tillsammans med sina lärjungar och instiftar nattvarden. Senare på natten när Jesus och hans lärjungar samlats i Getsemane trädgård grips Jesus av de romerska soldaterna.

6

17am3262_brunflo_10456.indd 6

18:00 Skärtorsdagsmässa i Heliga Ljusets kyrka Tom Liveskär och Agnes Olsson.

19:00 Skärtorsdagsmässa i Brunflo kyrka Christin Nygren Sundvisson och Ingeborg Olsson.

19:00 Skärtorsdagsmässa i Lockne kyrka Maria Olofsson och Astrid Domino.

Locknekören.

19:00 Skärtorsdagsmässa i Näs kyrka Camilla Gradén och Lena Severin.

Lång fredag 14 april

Korset. Korset är det främsta kristna tecknet. Det visar på hur stor Guds kärlek är till oss människor. Gud går i döden för vår skull.

Genom korset besegras ondskan och vi blir försonade med Gud. 11:00 Gemensam långfredagsgudstjänst i Missionskyrkan Christin Nygren Sundvisson och Astrid Domino. Sång av Sven-Erik Olsson.

15:00 Långfredagsgudstjänst i Ängsmokyrkan Tom Liveskär och Agnes Olsson.

15:00 Långfredagsgudstjänst i Marieby kyrka Camilla Gradén och Lena Severin.

Påskkören.

Påskafton 15 april

Sent på påskaftonskvällen kan ibland uppståndelsen börja fi as men oftast sker det i en tidig påskmässa, kanske redan i gryningen.

Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje.

23:00 Påsknattsmässa i Brunflo kyrka Christin Nygren Sundvisson och Ingeborg Olsson. Sång av Angelika Lindahl.

Påskdagen 16 april

Kristus är uppstånden. Den tredje dagen efter han dött uppstår Jesus från döden.

När kvinnorna kommer till graven är stenen bortrullad och Jesus är inte där. Kristen tro är en tro på uppståndelsen, vändpunkten. Allt det som tynger vår jord, som hindrar livet, som stänger till våra hjärtan och stänger ute livet rullas bort.

11:00 Påskdagsmässa i Heliga Ljusets kyrka Tom Liveskär och Agnes Olsson.

Sång och Trombone Sven-Erik Olsson.

Annandag påsk 17 april

Möte med den uppståndne! Jesus visar sig för lärjungarna på olika sätt och på annandag påsk hör vi berättelsen om hur två lärjungar är på väg bort från Jerusalem till byn Emmaus.

De går och samtalar om det som hänt och plötsligt slår någon följe med dem. De förstår inte först vem han är, men när han stannar hos dem och äter, förstår de vem han är.

16:00 Påskgudstjänst i Näs kyrka Camilla Gradén och Lena Severin. Påskfest i församlingshemmet.

18:00 Emmausmässa i Heliga Ljusets kyrka Christin Nygren Sundvisson och Astrid Domino. Agnes Olsson, Christina Mäkelä och Torvallakören.

April 2017

2017-03-22 15:12:36

Ideellt arbete

FOTO: PER-OLOV OLSSON

Den här dagen fick Ängegården besök av Ulla-Britt Johansson som sjöng och spelade fiol.

Ett välkommet

besök

VARANNAN TISDAG eftermiddag mellan kl 14 och 14 har Ängegården i Brunflo ett inplanerat besök av kyrkans ideella medarbetare. Ett uppskattat avbrott i vardagen på äldreboendet.

Det hela organiseras av Svenska kyrkans diakoner som genom sina ideella medarbetare haft verksamheten igång i många år. Trivselträffarna, som de kallas, har ofta medverkande sångare/musiker genom ett samarbete med studieförbundet Vuxenskolan.

NÄR HELA livet! besöker Ängegården en

vecka före fettisdagen jobbar tre av dessa cirka 45 ideella medarbetarna med att få de närvarande att trivas. Det är Marianne Jonsson, April 2017

17am3262_brunflo_10456.indd 7

Elisabet Edvinsson och Britt-Marie Strid. De har, innan de kom hit, bakat gott fikabröd och serverar nu det till besökarna.

Både de som bor på och omkring Ängegården kommer dit. Stämningen är hjärtlig bland de mellan 40-60 besökarna.

Marianne Jonsson, spindeln i nätet för trivselträffarna i Ängegårdens matsal.

Marianne har varit spindeln i nätet för de mycket uppskattade trivselträffarna och julfesten i 15 år. Tänk vilka eldsjälar det finns.

TEXT: DIAKON MAJ GRUEN DANIELSSON.

7

2017-03-22 15:12:40

Vårkrysset

Fem snabba

HAN I KORTALEJONGROPEN RE ÄN ALLRA NERLAGD ROMAN SIST AVISA

HAR FOTFÄSTE

TOG HEM SPELET

DUNSTERKULÖR

STAT MED HERCEGOVINA

PRYDA FÅR SINA UTBROTT

HAGEN PÅ SCEN

MYCKET LÅNGSAMT

KAN BOLLEN GÅ I

Om knappt 6 månader, 17 september, är det kyrkoval.

Hela livet! frågade fem personer: Kommer du att rösta i kyrkovalet?

MYRGRÄS GRODDAR

STYVNACKADE HARMONI

ÄR RÖDMARKERAD I ALMANACKAN

LADE KANSKE LESS

ÄR MAN ALLTID DÅRFINKAR

Bo Hernqvist, Brunflo

– Näe, det får jag inte. Jag är inte med i Svenska kyrkan.

BÖN PROFANT

BOK

VIKTIG PJÄS

F61

LYSSNAS TILL I APRIL

FEJS

HASTA LUKTAR GOTT

TORKHUS

DIFFUS

VISA

HALLON L Ö G N

DEN SLÅS MED

Hans Holm, Brunflo

– Det har jag inte tänkt på än. Jag kan ju vänta med att bestämma mig, eller hur?

RYMMER PLAN TVÅL I REBUS

PSALMEN ”Och allt aaa aaa aaa aaaaaa i dagar vintergrå skall löst av himmelsljuset mot blom och mognad gå.

Vi glädes åt varandra åt sol och sommartid, att på Guds jord få vandra och äga himlens frid. ”

MAJORITETSÄGARE I COOP DUMPADE

GÖR BIT TILL FÅGEL RIKTNING INOM ISLAM KVAR AV HERRGÅRD DEL AV JÖSSE ARBETSORGANISATION MYCKET OTÄCKT

NATTVARDSKÄRL

STORMFÅGLAR

Barbro Hoverberg, Torvalla:

– Ja, det gör jag alltid!

KÖNET KUNDE SVENSKA ORD

TVÅ BRITTISKA DRAG

Karin Malmsten och Zeke, Torvalla:

– Det vet jag inte. Men jag hinner ju fundera på det till i höst.

Namn: …………………………………………………….......................................................................................................................................................

Adress: …………………….………………………………………………………….………………................................................................................................…

Postnummer: ………………….….............. Postadress: …………………………………..………………. Tfn: …………………………………...................

Skicka lösningen till Svenska kyrkan Brunfl , Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo eller faxa till 063-140 380 senast den 5 maj. Bland de rätta svaren lottar vi fram tre vinnare som får presentkort på Brunnen i Brunfl . Rätt svar hittar du på www.svenskakyrkan.se/brunflo och i din kyrka eller församlingsgård fr.o.m. söndag 28 maj.

8

17am3262_brunflo_10456.indd 8

Christina Berg, Torvalla By:

– Ja, den här gången ska bli den första.

April 2017

2017-03-22 15:12:43

Finns det en framtid för Iraks kristna?

Vi hjälper dem att komma tillbaka Open Doors: l Stöder tre hjälpcenter som supportar kristna att återuppbygga sina hem. l Stöder flera fabriker som utbildar personal att kunna återuppbygga städerna igen. l Bistår präster att kunna stödja återvändande familjer. l Är redo att bygga temporära förskolor.

Ge Iraks kristna en ny framtid!

Swish : 900 30 54 Märk gåvan ”Åter Irak”

Läs mer på: www.open-doors.se

17am3262_annons_10720.indd 9

2017-03-22 15:11:39

Tema: Försoning

EN ANDRA CHANS Att hitta tillbaka till en vänskap som gått i kras, eller lära sig leva med insikten att det man drömde om aldrig slog in.

Försoning handlar inte om att lägga sig platt, utan om att försöka se nya vägar när livet ritar om kartan.

”Den här kroppen är inte jag” Annika Taesler föll av en häst och på ett ögonblick förändrades allt. Hon blev förlamad och tappade känseln från nyckelbenen till tårna. Trots det har hon byggt sitt drömhus, fått barn och gett ut en bok.

ANNIKA TAESLER hade just fått drömjobbet som professionell dressyrryttare. Hon var 24 år och livet var fullt av möjlighet. Så blev hästen hon red skrämd och började skena. Sedan minns hon inte någonting, förrän hon vaknade upp på en intensivvårdsavdelning två veckor senare.

– När de väcker mig berättar de att jag hade varit om en olycka och att jag är totalt förlamad. På ett sätt var det definitivt när läkarna berättade. Men sedan kunde jag tänka ”jag undrar om jag kan åka tillbaka till stallet på fredag”. Just då kändes det bara som ett helt absurt besked, säger Annika.

Det tog lång tid för Annika att förstå att från och med nu var hennes liv aldrig mer sig likt. Under nästan ett år låg hon på sjukhus och kämpade mot en rad sjukdomar, lunginflammation, blodbrist och infektioner.

– Det handlade om att ta sig igenom en kris i taget.

När man har 41 graders feber och lunginflammation, tänker man inte ”jag undrar om jag ska börja plugga igen”. När jag väl började tänka på framtiden, hade förlamningen redan blivit en del av mig. Det var inte fråga om den skulle bestå eller inte.

10

17am3262_special_forsoning_10721.indd 10

Vad kände du då?

– Jag var förtvivlad. Men varken förtvivlan eller lycka är ett statiskt tillstånd. Min familj och mina vänner var där och vi kunde prata om saker som handlade om helt andra saker än min skadade kropp.

Jag kunde skratta även på sjukhuset. Inte varje dag, men då och då.

Annikas pojkvän Martin kom varje dag och stannade ofta även på natten. Hon var helt beroende av hans hjälp för att sitta, dricka eller gå på toaletten. Samtidigt innebar det en ny närhet.

– Han såg hur hjälplös jag var och det var skönt på något vis, jag försökte aldrig upprätthålla någon fasad inför honom. Det var som det var från början och det var en lättnad.

Nu är det 13 år sedan olyckan inträffade. Annika och Martin har ritat och byggt en villa i Huddinge utanför Stockholm. Det blev precis som de ville ha det, falurött med vita knutar och blommiga tapeter.

– Vi ville ha ett hus som i en bok av Astrid Lindgren, säger Annika.

SONEN ERIK har blivit fyra år och Annika har gett ut

sin första bok, självbiografin ”Ända in i märgen”. Hon föreläser och skissar på ett än så länge hemligt bokprojekt. Själv säger hon att hennes liv är så oerhört vanligt. Hon är en 37-årig gift småbarnsmorsa.

– Jag gör samma sak som alla andra – går upp på morgonen och ska få på fyraåringen overallen. Jag hastar iväg till förskolan, hämtar på eftermiddagen och läser sagor på kvällen.

”Jag tror ju att de allra flesta av oss besitter så mycket mer inneboende kraft än vad vi tror.”

April 2017

2017-03-22 15:12:31

FOTO: JOHANNA NORIN

– Men en sak som skadan har givit mig är tid. Jag klarar inte att jobba heltid, men de här åren när min son är liten är det ett privilegium. Jag är inte mamman som måste stressa in på förskolan med mobilen i ena handen och barnet i den andra. Vi kan gå hem i hans takt och titta på kottar och undersöka vattenpölar. Det är verkligen inte något som är alla förunnat.

Vad har du gjort för att undvika att bli bitter?

– Jag tror ju att de allra flesta av oss besitter så mycket mer inneboende kraft än vi tror. När man aldrig varit i min situation är det lätt att säga ”jag skulle aldrig klara det du har gått igenom, jag skulle lägga mig ner och dö”. Men vad ska jag göra? Jag kan ju inte bara upphöra att andas. Så tar man fem minuter till och fem minuter till och lever vidare och livet återvänder.

NÄR DET HAR VARIT som svårast har det funnits människor

att luta sig mot. Andra som har tagit vid. Samtidigt måste man våga möta sig själv, menar Annika. Det finns en poäng med att konfrontera även de mörkaste sidorna inom sig själv.

– Man kan behöva gå ner i källaren och tillåta sig att vara förtvivlad. Så länge man inte stannar där. Det är nästan som att ha en timer: Nu får jag vara här nere en halvtimme och må skit, men sedan måste jag upp.

April 2017

17am3262_special_forsoning_10721.indd 11

Har du ställt en timer…?

– Jag har pratat med mig själv… Jag har jämfört med mig med andra som har det uppenbart värre. Om de orkar, så måste jag också orka.

Vad har varit svårast?

– Beroendet av andra. Fysiskt är jag lika hjälplös som en bebis. Jag är helt beroende av andra människor för min överlevnad. Jag är aldrig ensam en sekund. Det är jobbigast.

Hur hanterar du det?

– Det är process som tar väldigt lång tid. Det handlar mycket om praktiska tankesätt. Jag har försökt särskilja mellan fysisk och mental integritet. Jag har ingen fysisk integritet längre. Mina assistenter har sett delar av mig som jag inte har sett själv. Men det har ingenting att göra med vem jag är. Det finns en kärna i mig som är Annika. Det är inte Annika med rullstolen eller handikappade Annika. Det finns en Annika om bara är jag.

DET ÄR FREDAG och snart ska Annika hämta Erik på för-

skolan. Sedan väntar fredagsmys och På Spåret på tv. Precis som i vilken småbarnsfamilj som helst.

LOTTA NYLANDER

11

2017-03-22 15:12:43

Tema: Försoning xxxxx

När livet inte blev som man trodde Lena-Karin Gustafsson har forskat om hur vi människor försonas med sorger och förluster. Hon beskriver målet som harmoni och en känsla av frid. För den ultimata försoningen är att förstå att hela livet är både hälsa och lidande. ÄVEN DEN SOM INTE drabbas av allvarliga sjukdomar har

nog någon gång i livet mött upplevelser som kan vara svåra att försonas med. Uppslitande separationer, vänner som sviker, ett jobb man borde fått men som gick till någon annan.

Vi vet alla hur det känns när man vill hämnas och anklaga hela världen för de motgångar man plötsligt ställs inför.

Då kan försoning kännas väldigt långt bort. Snarare vill man möta uppmaningen att lämna det gamla bakom sig och gå vidare, med att skälla ut vederbörande.

De flesta vill alltså få ro i själen, men vägen dit kan verka nästan omöjlig. Och ja, försoning är svårt, det håller LenaKarin Gustafsson med om. Men att tänka ”Varför har just jag drabbats av detta, det är inte rättvist!” leder ingenstans.

– Sådana frågor kan man ställa sig hur mycket som helst och då kommer man aldrig vidare. Det är när man lämnar dem som försoning kan uppstå.

Lena-Karin Gustafsson är docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola och har intresserat sig för vad försoning innebär i snart 20 år. Nu undervisar hon blivande sjuksköterskor i hur de kan möta lidande, och forskar bland annat om hur människor som fått diabetes kan försonas med sin sjukdom.

FÖRSONING ÄR en djup insikt. Den påverkar vår identitet.

När jag använder acceptans som en synonym, invänder Lena-Karin Gustafsson att man faktiskt kan acceptera utan att ha försonats. För att illustrera vad försoning kan vara berättar hon om när hon jobbade i psykiatrin. Där mötte hon en ung kvinna som just fått veta att hon led av en psykisk sjukdom, som hon skulle behöva leva med resten av sitt liv.

– Hon sa att det jobbigaste av var att hon nu måste se sig själv med nya ögon. Hon måste ta bort bilden av sig själv som en glad och sprallig och utåtriktad tjej.

I stället behövde hon se sig som en person som emellanåt var ganska ledsen och skör. ”Men den personen är jag nu och jag är värd att älska”, sa hon.

Så kan alltså försoning se ut.

– När jag undervisar brukar jag visa vägen mot försoning som en kanelbulle.

Längst ut, där vandrar man runt i cirklar Lena-Karin och man kommer inte djupare in i bullen.

Gustafsson.

12

17am3232_special_forsoning_10694.indd 12

”Den första reaktionen är ofta chock. Sedan försöker man fly.

Försoning måste få ta tid.”

Men om man kan se verkligheten och acceptera sin nya identitet, då kan man röra sig mot mitten. Under färden måste man orka ta in det svåra man varit med om. Då är det riktigt jobbigt. Men där i mitten, där finns harmoni.

Försoning tar också tid. Det är en process som går i olika steg, men den ser likadan ut oavsett om man drabbats av en svår sjukdom eller om man blivit lämnad av sin partner. Det vet Lena-Karin Gustafsson efter alla år i vården.

– Den första reaktionen är ofta chock. Då är det svårt att ta in information, man hör inte, man kan inte tänka klart. Därefter försöker man fly. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom att missbruka eller förneka situationen.

– När det inte går att fly längre beskriver många att de lever som i en dimma. Det är svårt att få kontakt med de egna känslorna och man kan bli väldigt isolerad och avstängd.

DET ÄR ett tillstånd som bara kan brytas genom att se san-

ningen i vitögat och försöka förstå på vilket sätt livet har förändrats. Eller ”face the facts” som Lena-Karin Gustafsson säger. Det är svårt och tungt och risken är stor att man halkar tillbaka till flykten och förnekandet.

– Det är ett jättejobbigt skede. Man kan bli väldigt ledsen

April 2017

2017-03-23 09:52

Om man vill hjälpa en person med försoning då.

Vad ska man göra då?

– Man behöver veta att man aldrig kan skapa försoning åt någon annan. Att försonas är en process som vi alla måste genomgå på egen hand. Men genom att finnas som ett stöd kan vi hjälpa den andre att våga ge sig in i försoningsprocessen.

Var närvarande. Lyssna. Bry dig om, uppmanar Lena-Karin Gustafsson.

– Berätta att du ser vad den andre går igenom. Säg: ”Jag finns här för dig, jag ska stötta dig.” Om man är medveten om den process som försoning innebär, är det också viktigt att säga: ”Jag ser att du är ledsen men jag ser också att du just nu gör dig till offer. ” Det kan vara svårt att säga. Man kan vara rädd att såra den andre, eller hur?

– Men inte om man gör det med kärlek. Man kan kärleksfullt förmedla vad man ser och därigenom bidra till att den andre kan ta sig ur sin offerposition.

Hur är man ett kärleksfullt stöd?

– Man kan säga att ”du kan alltid ringa mig”, eller ”jag kommer att tänka på dig ikväll” och ”jag kommer tillbaka”.

Det är enkla saker...

– Ja, det är det. Men det är sådant som betyder väldigt mycket.

LOTTA NYLANDER

April 2017

17am3262_special_forsoning_10721.indd 13

FOTO: GETTY IMAGES

och väldigt arg, men om man vågar stanna kvar och ta in den nya verkligheten, lättar dimman. Det är som att sitta på ett berg och en dag se nya toppar runt omkring sig. Man kan överblicka situationen och plötsligt tänka: ”Det här var för jäkligt, men å andra sidan så finns mycket bra i mitt liv.” Man får ett nytt perspektiv som gör att man kan bli handlingskraftig och utveckla strategier för att anpassa sig till sitt nya liv.

För den som sedan når försoning betyder det ett lugnt konstaterande att livet aldrig kommer att bli som det en gång var, men att det kommer att bli bra. Det som verkade omöjligt har blivit möjligt att leva med, förklarar Lena-Karin Gustafsson.

Det är en resa som också innebär att mogna som människa och som ger styrka nästa gång man står öga mot öga med besvikelser och tillkortakommanden.

– Det blir lättare att möta lidande. Även om man hamnar i dimman igen, vet man att den kommer att lätta och att man då kommer kunna se vart man ska.

Motsatsen inträffar för den som blivit kvar i förnekelsen. Då blir känslan av frid bara mer avlägsen.

– Det är jättetragiskt. Har man det här flyktbeteendet och aldrig går vidare, blir det bara ökad flykt för varje ny svårighet man möter.

Försoningens största fiende är att inta en offerroll, att lägga över ansvaret för sitt liv och alla svåra känslor på andra människor.

– Inget motarbetar försoning så mycket som offerrollen.

Det är en helt fryst position som gör all vidare utveckling omöjlig. Man kan inte se att hälsa och lidande är en enhet och acceptera att livet ger oss båda sakerna. Man är oförmögen att känna positiva känslor och allting blir bara elände.

Försoning som politik Vad gör man när ett helt land måste försonas med sin historia och folket med varandra?

I Sydafrika fic sanningen stå i fokus.

DÅVARANDE BISKOPEN Desmond Tutu

(bilden) fick fredspriset 1984. Då hade han gjort sig känd som en av de mest tongivande motståndarna mot Sydafrikas apartheidsystem. Tio år senare avskaffades segregeringen, vid det första valet med allmän rösträtt. En delseger var vunnen, men såren och klyftorna i samhället var många och djupa och inte från något håll var man beredd att bara glömma och gå vidare. Nu inleddes istället det riktigt svåra arbetet, att ena och försona ett helt land.

Tutu hade hunnit bli ärkebiskop, och 1995 utnämndes han av Nelson Mandela till ordförande för den helt nyinstiftade Sannings- och försoningskommissionen.

SYFTET MED kommissionen var att måla en så klar bild

som möjligt av orsakerna, bakgrunden och omfattningen av de grova brott som begåtts under apartheidåren. De som klev fram och berättade fick amnesti, om de gav en fullständig och ärlig bild. Över 20 000 personer, både offer och förövare, fick berätta sina historier. Syftet var inte att straffa de vita eller att få hämnd för de svarta, utan att låta sanningen komma fram och sedan försöka gå vidare. Helt enkelt att försöka få de två sidorna att försonas – trots allt.

I Rwanda, efter det extremt blodiga inbördeskriget, och i forna Jugoslavien, som slets sönder av motsättningar mellan olika folkgrupper, har man också i efterhand sökt försoning för att kunna gå vidare som nationer. Här utgick man dock från de krigsförbrytartribunaler som FN ledde, som snarare hade till mål att straffa krigsförbrytelser.

SYSTEMET I Sydafrika var en kompromiss mellan den forna apartheidregimen och frihetsrörelsen. Man fruktade att enbart rättegångar bara skulle elda på hatet. Att bara stryka ett streck över det förflutna var inte heller ett alternativ.

I dag, nästan 25 år senare, är klyftorna fortfarande stora i landet och problemen med fattigdom och aids är svåra att komma till rätta med – men ändå konstaterar de flesta att försoningsprocessen var det bästa för landet i den situation som rådde då. Allt annat hade bara lett till ännu mer våldsamheter och fiendskap.

13 13

2017-03-22 15:12:46

Resor till hela världen v all t… ite mer a Hela vårt resebud finns på vår hemsida.

L

Du kan också beställa vår katalog för 2017. Kontakta oss på 019-333000 eller info@contour.se så skickar vi den till dig. På vår hemsida kan du anmäla dig till vårt Nyhetsbrev. Följ oss på Facebook och Instagram.

Personliga möten med omtanke

Vi arrangerar många specialresor för för familjer, grupper, företag, föreningar. Tack vare våra kontakter i hela världen kan vi ge riktigt vassa förslag. Det kan vara rundresa, sol- och badresa, golfresa, kryssning, vandringsresa, konferensresa. Vi är riktiga experter på bl a Kina, Sydafrika och Kuba. För Kuba och Kina fixar vi visum till våra resenärer.

Kroatien, Lopud

24 aug, 8 dagar, fr 10.950:Sköna dagar på den lilla bilfria ön Lopud.

Båtturer till granöarna, vandringar på Lopud, Sightseeing i Dubrovnik. Njut av lugn, sol och sköna bad.

Västra USA

8 okt, fr 14 dagar, fr 42.350:Stora städer: Los Angeles, San Diego, Las Vegas, San Francisco. Bedårande natur: Highway 1, Grand Canyon, Death Valley, Redwood-träd, Sonoma Valley med vinprovning.

Albanien

NYHET

16 maj, 8 dagar, fr 12.850:En rundresa i det som tidigare kalldes Europas Nordkorea. Idag ett öppet och mycket vackert land. Enastående natur och kultur och läcker Medelhavsmat.

Kroatien

Mellan Orienten och Medelhavet

13 maj, 8 dagar, fr 12.450:Möt försommaren vid det vackra Adriatiska Havet. Split, Trogir, Brac, Dubrovnik och Mostar. Mycket sightseeing och underbar mat.

Island

22 juli, 7 dagar, fr 20.400:Sagans, isens och eldens land. Reykjavik, Gyllene cirkeln, Blå Lagunen, Snaefellnes.

Följ med till ett vacker och exotiskt grannland!

Georgien

NYHET

8 september, 12 dagar, fr 13.950:Till ett mycket bra pris kan du resa till ett land med en fascinerande kultur och historia.

Vi reser runt i en stor del av Georgien, mest på landsbygden. Gästfrihet och vänlighet möter dig och en vacker natur med Kaukasus toppar.

Svalbard

NYHET

Cykla & vandra i

NYHET

Kinas magiska natur

8 maj, 12 dagar, fr 24.750:Vandra bland 1000-åriga risterasser i södra Kina, cykla på landsbygden bland sockertoppsberg.

Båttur på Lifloden. Vandringar längs kinesiska muren utanför Beijing. Tid för shopping samt att njuta av god och hälsosam mat!

Kina de Luxe med tillägg 14 sept, 25 okt, fr 8 dagar, fr 14.950:Beijing, Xian, Guilin, Yansghou, Kejsarpalats, himmelska fridens torg, kinesiska muren, pandor, pärlor, siden mm. Tillägg terrakottaarmén samt sockertoppsbergen i södra Kina.

Vandra i Bosnien & Hercegovina

NYHET

20 maj, 8 dagar, fr 14.750:Med utgångspunkt i huvudstaden Sarajevo vandrar vi i nationalparker och berg.

Urskogar, vattenfall och floder.

Besök i Mostar med den berömda bron.

Välkommen till Hotell Åre Fjällsätra

Kuba

9 okt, 2 nov, 15 dagar, fr 32.750:Gör som Obama, res till Kuba. Karibiens pärla.

Vår stora rundresa där du upplever mycket mer av Kuba. Havanna, Santiago, St Lucia, Trinidad, Cienfuegos, St Clara och sol o bad på Varadero.

Nu ingår också Vinales.

Resor till Italien

Klassiska Italien, 21 sept, 8 dagar, fr 16.950:Sicilien, 28 sept, 8 dagar, fr 15.550:Apulien, 14 sept, 8 dagar, fr 14.750:Norra Italien, 15 sept, 8 dagar, fr 16.950:-

Kortresor

St Petersburg, 24 april, 4 dgr, fr 9.850:Rom, 26 april, 4 dagar, fr 10.750:Sarajevo, 1 maj, 5 dagar, fr 9.550:Berlin, 5 maj, 4 dagar, fr 8.500:-

17 juli, 6 dagar, fr 29.500:Vi kryssar med Nordstiernan mot den 80-breddgraden. Landstigningar i mindre båtar. En helt unik natur och djurliv i midnattssol!

Krakow, 15 maj, 5 dagar, fr 9.850:-

Tel 019-333000 Järntorgsg 9, Örebro

contourair.se

17am3262_annons_10722.indd 14

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50

Diakoni på hög nivå Åremodellen för asylsökande: 1. Svenska från dag ett 2. 900 volontärer i Åre 3. Flest praktikanter i landet 4. Yrkessvenska som ger jobb 5. Asylsökande anställs nu 6. Nu bygger vi Attefallshus 7. Åre kommun behåller skicklig arbetskraft 8. Körkortsutbildning som är individanpassad

Ta tåget direkt till Undersåker!

Bo på Åre Fjällsätra - möt migration och integration!

Tel: 0647-305 05 • www.arefjallsatra.se info@arefjallsatra.se

2017-03-22 15:11:52

Tema: Försoning

”Gud förlåter långt innan vi gör det”

Fråga prästen Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Måste jag förlåta, och vad händer om någon inte vill förlåta mig? Camlilla Lif svarar på fem frågor om försoning, förlåtelse och hur påsken knyter ihop det hela.

1

Kyrkan säger att jag ska förlåta den som gjort mig illa, men måste vi i så fall ses? Jag vill helst inte träffa personen igen!

– Kyrkan talar om förlåtelse dels för att den som blivit utsatt för något smärtsamt ska kunna gå vidare, och för att den som gjort något dåligt mot någon annan ska kunna känna att livet inte är slut för att man gör fel.

Men förlåtelsebudskapet handlar främst om att Gud förlåter – om du inte kan förlåta, kan det vara skönt att veta att Gud gör det. Den som blivit utsatt för något smärtsamt ska inte behöva bli bäste vän med den som åsamkat smärtan – det kan man överlåta åt Gud. Den människa som ingen annan kan förlåta eller möta blir förlåten och sedd av Gud.

2

Måste jag vara nöjd med hur mitt liv blev, när det faktiskt inte blev så bra? Får jag vara arg och besviken?

– Det står i Bibeln att det finns en tid för allt – också för ilska och besvikelse. Du måste inte vara nöjd med ditt liv, men så länge du andas finns möjligheten att ändra på saker, så att livet blir mer njutbart. Jag tror att Gud vill att vi ska kunna tycka om livet som vi har fått som present. Finns det något i ditt liv som du tycker om – som du är riktigt glad över eller faktiskt förmår njuta av?

3

”Så länge du andas fin s möjligheten att ändra på saker, så att livet blir mer njutbart.”

Jag vet att jag har sårat en person, och vill be om ursäkt.

Men det känns som jag skulle strö salt i såren om jag tog kontakt. Kan Gud förstå och förlåta mig ändå?

– Gud förstår oss långt innan vi förstått oss själva, och förlåter oss långt innan vi kan förlåta oss själva. I gudstjänsten brukar det finnas ett moment som heter ”Bön om förlåtelse”. Efteråt uttalar prästen förlåtelseorden. Gå till en gudstjänst och se om det känns annorlunda efter att du bett bönen och hört förlåtelseorden. Om det fortfarande känns som en tagg i hjärtat tycker jag du kan prata en präst, som kan hjälpa dig sätta ord på det som hänt, och hjälpa dig vidare!

4

Vad har påsken och att Jesus dör med försoning att göra?

– På flera olika sätt: 1. Jesus talar på en mängd olika sätt om att förlåta, att det aldrig är för sent, att man inte ska vara hämndlysten, girig, högmodig, långsint. När han själv blir tillfångatagen och dödad vägrar han skylla på någon, peka finger åt eller tala illa om någon. In till sista andetaget visar

April 2017 xxxxxx # 1 2017

17am3262_fraga_presten_10723.indd 15

Lita på att Gud förstår att du vill förlåta, säger Camilla LIf.

han hur man kan vara kärleksfull även mot sina fiender. Det är en väldigt försonande attityd mot medmänniskorna.

2. Genom döden och uppståndelsen försonar Jesus oss människor med insikten att vi alla ska dö, men att det finns en fortsättning på berättelsen – också vi får leva inuti Guds liv efter att vi har dött. Berättelsen om Jesus död och uppståndelse är också en berättelse om Guds kamp mot ondskan – när döden inte får sista ordet vinner det goda över det onda.

5

Varför är det så tomt på altaret i kyrkan på påsken?

Det är inte alls lika stämningsfullt som vanligt.

– Fastetiden, Stilla veckan och påsken är som en teaterpjäs över Jesus sista tid. På torsdagen beskrivs i gudstjänsten hur Jesus tvättar sina vänners fötter och delar en sista måltid, innan han blir tillfångatagen. Då går berättelsen in i en sorglig och svart fas under vilken Jesus blir sviken, utlämnad, slagen och dödad (på Långfredagen). Denna svarta period illustreras i kyrkorummet genom att man tar bort allt vackert (alla ljusstakar, dukar, blomvaser) och lämnar bara fem röda rosor på altaret, som en symbol för Jesus fem sår. På påsknatten tänds ljuset igen, som symbol för Jesus uppståndelse. Altaret kläs så festligt och fint som möjligt. Om du går på en påsknattsmässa, får du se hur kyrkan blir fylld av hopp igen!

15

2017-03-22 15:12:06

Porträttet: Rolf Lassgård

”Jag borde bli mer lik Ove” Fötterna på jorden och en tro på det goda i människan. Rolf Lassgård är precis lika hygglig som han verkar. Dålig musik kan dock få honom att helt tappa fattningen, och är ett av få tillfällen då en inre snobb gör sig påmind.

TEXT: FRANS ÅKE ÖBERG FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

ROLF LASSGÅRD verkar vara så helylle att man blir misstänksam.

Därför har jag antennerna ute för pejla divalater eller tendenser till uppblåst ego när vi träffas.

Något spår av dryg kändis måste det väl finnas hos en av Sveriges mest framgångsrika skådespelare?

Vi får se.

Han ger i alla fall ett grundmurat vänligt och anspråkslöst intryck, när han på Café Pazzo i Gävle beställer in bruschetta med parmaskinka och svart kaffe.

– Hej, ropar de som jobbar på Pazzo.

När vi går ut i solen för fotografering stöter vi ihop med ett gäng barn som också hejar.

– Är det han som spelar Ove? Ja, alla vet vid det här laget att Rolf Lassgård spelar huvudrollen i filmen om den vresige, ensamme Ove som så småningom även visar sig ha andra sidor. Någon Oscar blev det inte, men i intervjuer efteråt talade Rolf Lassgård om hur det i ljuset av president Trumps inreseförbud kändes helt okej att den iranska filmen The Salesman fick priset som bästa utländska film.

16

17am3262_portrett_lassgard_10724.indd 16

”Om 20 år gör jag någon liten roll, men framför allt vill jag vara med mina barn och gärna barnbarn.

Kort sagt fortsätta vara mig själv.”

Den självklara frågan, som han fått rätt många gånger vid det här laget, är förstås om det finns likheter mellan Rolf Lassgård och Ove. – Ja, jag kan nog vara tjurig ibland, men på det stora hela ligger vi otroligt långt ifrån varandra. Fast jag kan önska att jag ibland vore mer lik Ove. Han vågar säga ifrån när han tycker något är fel. Jag är lite fegare, biter oftast ihop och svär för mig själv när någon tränger sig före i kön.

DET ÄR liksom inget märkvärdigt med Rolf,

som ibland kallas Roffe och ibland Lasse. Han har jeans, stickad tröja, skjorta och kängor.

Han har just varit med bilen på service, en Honda CRV. Inget märkvärdigt, som sagt.

– Jag förstår att folk har bilden av mig som en juste kille och jag tycker nog att det stämmer rätt bra.

Inställningen till livet är lika enkel. Det du ger till andra får du tillbaka. Det öppnar dörrar till andra människor. Och scener i film och på teatern blir bättre.

– Det är inget märkvärdigt, utan handlar om vanligt vett och att kunna prata med folk.

HAN ÄR dock inte hur obemärkt som helst.

Handlar det om favoritlaget Brynäs är han principiellt enögd och när det gäller musik kan han uppfattas som direkt snobbig. Dålig musik är något som får Rolf Lassgård att gå i gång. Inte minst Melodifestivalen får känslorna att svalla. En invasion av dålig musik som nästan är omöjlig att komma undan.

– Mellon är en pakt mellan kvällstidningarna och arrangörerna. Jag djupandas och går och köper bra musik istället.

April 2017 xxxxxxx # 1 2017

2017-03-22 15:11:45

Inget märkvärdigt, bara förmågan att möta medmänniskor med vanligt vett och respekt. Det kan vara Rolf Lassgårds hemlighet.

Rolf Lassgård.

Namn: Rolf Holger Lassgård Född: 29 mars 1955 i Östersund Bor: Villa i Gävle, fritidshus på Österlen Familj: Fru Birgitta, 62, döttrarna Ida, 34, och Hanne, 30, samt sonen Anton, 23 Utbildning: 2-årig kontor- och distributionslinje på gymnasiet, scenskolan i Malmö Idrottsmerit: Hårdför back i Östersunds IK:s ungdomshockeylag

xxxxxx April 2017 # 1 2017

17am3262_portrett_lassgard_10724.indd 17

17

2017-03-22 15:11:58

Porträttet: Rolf Lassgård Och bra musik, det är Bob Dylan, The Band och Neil Young. De håller alltid måttet, anser han.

Rolf har just fyllt 62 och är inne på andra halvan av livet. Han är gift med socionomen Birgitta och har tre vuxna barn. Yngste sonen Anton har precis flyttat hemifrån.

– Jag fick första barnet när jag var 27 och vid den åldern tar man också de första stapplande stegen i karriären och man försöker vara till lags. Vid 40 börjar man veta vad som är viktigt. Nu är jag 60 och har lärt mig prioritera och går på min egen magkänsla.

Rolf Lassgård har gjort otaliga filmer och pjäser och nästan alltid fått beröm, vunnit utmärkelser och fått priser.

Hur viktigt är det med bra recensioner?

– Det ger energi och bekräftelse för stunden. Det är kul så klart. Men i längden är det viktiga att nå ut, få gensvar och beröra många människor.

Rolf Lassgård och Birgitta har bott i Gävle sedan 1982. Sedan tio år bor de i en villa som har swimmingpool. Det är fint, men inte överdådigt. Tack vare framgångarna behöver han inte bekymra sig om ekonomin.

– Fast jag är inte gjord av pengar. Jag är ledig långa perioder och då tjänar jag ingenting. Jag har en fru som jobbar och vi har inte särskilt dyra vanor. Det går absolut ingen nöd på mig.

Rolf Lassgård blir tyst länge när jag frågar vad det är som gjort honom framgångsrik och vad han är bra på.

– Jag är bra på hårt arbete. Att nöta på och nöta på. Skådespeleri är 80 procent hårt arbete.

Hur kommer det sig att du blivit kvar i Gävle?

– Vi flyttade hit med några av mina bästa vänner 1982. Sedan kom barnen och plötsligt gick de i skolan. Jag gör jobb på massa olika platser, så det har varit bra att ha en fast bas och Arlanda ligger inte långt bort. Vi har trivts bra här.

ATT ROLF LASSGÅRD är upp-

Gävle passar Rolf Lassgård. Folk känner igen honom, speciellt efter ”En man som heter Ove”.

Barn ropar hej, personalen på fiket hälsar – men för det mesta får han vara ifred när han vill.

klockan tio på kvällen, när volymen höjs, promillehalten stiger och folk vill prata om filmen Jägarna, då har han redan rest sig och är på väg hem.

Barnen är vuxna och har flyttat hemifrån.

Många av de gamla vännerna har försvunnit från Gävle. Livet går in i en ny fas. Kanske blir det en flytt söderut.

– Min fru är från Skåne, så vi har pratat om Malmö. Vi får se hur det blir med barnen, var de hamnar har självklart betydelse.

FAMILJEN HAR ett hus på vuxen i en annan mindre stad, Österlen dit de gärna åker Östersund, kanske också på semester och annan haft betydelse. Att vimla ledig tid. Huset var i huvudstaden har nedgånget när det aldrig varit viktigt, köptes, men har även om han gör Ove, Gunvald Larsson (i filmern fixats upp. Rolf det ibland. I Gävle mot Gösta Ekman som Martin Beck), Lassgård betonar känner folk igen Kurt Wallander och polisen Erik i att han inte är honom, hejar ”Jägarna”. Rolf Lassgårds karriär är full någon händig kanske, men låter av barska karlar. Men han har faktiskt snickare, men honom vara i fred. att han gärna På Brynäsmatchblandat upp dem med helt andra slags hjälper till. erna både syns män, bland a nnat i många annat gode – Jag är en grovoch H–Ö–R–S han. vännen Colin Nutleys filme , och inte jobbare och kan Få på läktaren kan minst som kurviga Edna Turbull gräva och riva. Finliret matcha hans magstöd. i ”Hairspray”. får andra ta hand om.

Fast på krogen efter

TUNGA MERITER

18

17am3262_portrett_lassgard_10724.indd 18

Lite påtande i jorden blir det också. Blommor, timjan och andra örter. I Skåne händer det grejer i jorden på ett annat sätt än i Gästrikland. De olika delarna av hans liv har olika andning. Hårt arbete från morgon till kväll i månader och sedan perioder av återhämtning och mer vardagsliv.

Hur kan en vanlig dag se ut?

– En perfekt dag går jag upp vid nio, duschar, sätter på en skiva och en kanna kaffe och äter frukost och läser lite. Runt halv elva drar jag i väg till Fyshusets gym på Brynäs och tränar. Sedan åker jag hem och gör lunch, fisk eller lasagne kanske. Jag åker och handlar mat till kvällen. Jag läser manus eller någon bok. Senast läste jag Robbie Robertsson biografi om sig själv och The Band. Jäkligt bra. Ja, så städar jag också förstås. Det är viktigt att bara kunna vara.

Hur känns det att bli äldre?

– Man blir bättre på att prioritera och göra saker som man själv vill. Jag är glad och tacksam över allt jag fått vara med om. Nu gör jag bara jobb som är en utmaning i någon form eller som jag inte gjort förut. Rutin kan urholka själen. Rent kroppsligt märker man ju att delar av kroppen drar sig nedåt och att man måste jobba för att behålla kroppshållningen. Det är därför jag går på gym.

April 2017 xxxxxxx # 1 2017

2017-03-22 15:12:07

”Jag är bra på hårt arbete. Att nöta på och nöta på. Skådespeleri är 80 procent hårt arbete.”

NÄR JAG frågar om han någonsin tänker på att livet har ett slut och att man en dag ska dö håller jag andan. I Sverige pratar vi inte om sådant och det kan förstöra stämningen i vilket sällskap som helst. Men Rolf Lassgård spiller inte ut kaffet, himlar med ögonen eller verkar tycka det är en opassande fråga.

– Efter att man fyllt 50 finns döden med hela tiden. Jag har vänner som har gått bort alldeles för tidigt och då blir det extra tydligt.

Fast jag har ingen dödsskräck.

– Jag har inga barnbarn ännu och nu vill jag inte sätta press på mina barn, skrattar han, men självklart vill jag gärna vara med om det.

Han berättar om en nära vän som nyligen gick bort helt plötsligt. Vännen somnade in i sitt hem och hade inte fyllt 60. De delade

xxxxxx April 2017 # 1 2017

17am3262_portrett_lassgard_10724.indd 19

ett starkt musikintresse. Rolf Lassgård fick ta över en del av hans stora skivsamling.

Har du någon tro?

– Min uppväxt gav mig någon form av barnatro. Var mot andra som du själv vill bli behandlad. Jag tror på människan som en del av något större, naturen och universum. Där är vi människor likadana. Förnuftet säger att det inte finns någon fortsättning efter döden, men det känns bättre att tänka så. Det ger tröst.

SKÅDESPELAREN ÅTERKOMMER ofta till att

han tycker om att vara i ett sammanhang. Att göra en film eller sätta upp en pjäs är en stark och njutbar kollektiv kraftansträngning. Eller att hänga med familjen och barnen. Även om de inte alltid sett så mycket av honom när han haft sina arbetsperioder.

– Å andra sidan är jag hemma mycket också. När något av barnen frågar om jag vill hänga med på konsert blir jag glad. De har varit med mig när jag varit borta länge på inspelningar. Vi reser ihop och vi har ofta varit tillsammans i huset på Österlen. Tidigare har jag trott på det där med kvalitetstid, att det är extra viktigt att göra något när man är tillsammans. Nu vet jag att det kan vara minst lika viktigt att bara vara – tillsammans.

Var står du politiskt?

– Jag ser mig själv som humanist. Jag tror på det goda i människan och att det finns hopp. Jag tycker det känns begränsande att placera in sig på en politisk skala, men rent allmänt är jag åt vänsterhållet.

Vi har fått sitta i fred under hela intervjun. Bara personalen har frågat om vi vill ha mer kaffe. Rolf Lassgård är en av Sveriges mest kända personer som gjort massor av filmer och pjäser. Jobbat hårt. Synts i tv och tidningar. Ändå är det ingen som tränger sig på.

NU HAR HAN PÅ kort tid gjort tre filminspelningar. Den senaste är Den döende detektiven, en tv-serie efter Leif GW Perssons roman. Den kommer att visas i SVT kring nästa nyår.

– Jag tycker jag är värd att vara lite ledig nu. Att bara få vara. Kanske göra en resa. Greja hemma med musiken på och läsa en bok. Ja, jag läser lite manus, men inget är bestämt.

Sedan har plötsligt parkeringstiden gått ut.

– Jag måste rusa. Hej! Nå, lyckades jag pejla in några divalater eller tendenser till uppblåst ego hos 193 centimeter Lassgård?

Nej. Inte ett spår.

19

2017-03-22 15:12:16

Tema: Försoning FOTO: JOI GRINDE

– Jag fattade inte hur en polis kunde bry sig om en sån som jag, berättar Anders.

Vänskapen började längst ner på botten De kramas och jobbar ihop – trots att han en gång försökte döda henne. Historien om Jeanette och Anders visar att det alltid finns en chans till, och att vänskap kan uppstå mot alla odds. Men vägen dit var inte lätt för någon av dem.

20

17am3262_reportage_polisen_10727.indd 20

HAN RUSADE mot henne med svingad yxa.

Hon osäkrade tjänstepistolen, beredd att skjuta. I dag är den före detta kriminelle och den före detta kriminalaren vänner och kollegor.

– Hade jag inte känt igen Anders hade han troligen inte levt i dag, säger Jeanette Larsson.

Första gången Anders Andersson såg en polis med tårar i ögonen blev han alldeles ställd. En missbrukande vän hade precis tagit sitt liv i en överdos. Han hade gjort ett

försök dagen innan som ambulanssjukvårdarna lyckats häva. Den här gången hittades han försent. Nu kom en av poliserna fram till Anders. Det var Jeanette Larsson. Med gråten i halsen anklagade hon sig själv för att hon inte hade sett till att vännen tvångsomhändertagits medan tid var.

– ”Då hade han kanske levt i dag”, sa hon.

Jag blev helt paff. Det var ju en jonkare hon pratade om. Jag trodde att polisen såg på

April 2017

2017-03-22 15:12:02

överdoser som självsanering av sådana som vi, säger Anders Andersson.

Han ler mot Jeanette bredvid honom i soffan. Deras vägar har korsats många gånger, även om det inte är förrän nu som de dricker kaffe när de ses. Redan på 1990-talet började de trampa samma asfalt, när Jeanette jobbade som kvarterspolis i området Nydala i Malmö.

– Det var mycket narkotika där och jag och mina kolleger lärde oss snart namnen på missbrukarna. Man kan säga att jag rörde mig i lite samma värld som Anders, säger Jeanette.

Hon tystnar helt kort, och fortsätter.

– Ibland är det faktiskt bara slumpen som avgör vilken sida man hamnar på.

FÖR DERAS vägar skulle ha kunnat korsas åt

motsatt håll. Missbruk drabbar människor med olika bakgrund från alla samhällsklasser, även om vissa av olika skäl löper betydligt högre risk än andra.

– Livet är inte rättvist, säger Jeanette.

Anders föräldrar var missbrukare och han flyttades runt mellan barnhem och fosterföräldrar. 15 år gammal började han missbruka själv. I 37 år levde han som missbrukare, 25 av dem som hemlös. Sonen han fick som ung kunde han inte vara förälder till. Han samlade på sig tolv fällande domar, för droger, våld och vapenbrott och har suttit i fängelse fyra gånger. År 1996 skickas Jeanette på ett larm. När hon kommer in på gården ser hon en man som meckar med en cykelkärra. Han kommer på fötter, greppar en yxa och rusar rakt emot henne.

– För första gången drar jag mitt vapen, beredd att skjuta. Det var han eller jag, säger Jeanette.

I samma ögonblick ser hon vem mannen är. ”Anders!” ropar hon. Anders hör sitt namn, det tränger igenom bubblan av rädsla, raseri och drogtöcken, och stannar mitt i språnget.

– Jag gjorde mig förtjänt av att bli skjuten.

Men Jeanette, hon är en polis med stort hjärta. Efteråt har jag tänkt att hon var en ängel i mänsklig skepnad.

JEANETTE HAR aldrig sett sig som någon

ängel. Men hon är en polis som försökt möta människor, som jobbat på att vinna förtroende och inte döma – oavsett vem det handlar om.

– Vad hade hänt om det i stället varit en stöddig polis från piketen som Anders hade sett där i ögonvrån?

Det är en hypotetisk och retorisk fråga.

Men, säger hon, det kan vara värt att fundera över vilken betydelse polisens framtoning och attityd har. Kanske var bara det faktum att hon är kvinna en dämpande faktor.

– Som jag ser det är vår historia ett bevis för hur viktigt det är att det finns tid och möjligheter för polisen att bygga relationer ute i kvarteren.

April 2017

17am3262_reportage_polisen_10727.indd 21

Föreläser tillsammans.

Namn: Jeanette Larsson. Ålder: 51.

Bor: Hus i Malmö.

Gör: Föreläsare i egna firman Carpe Courage AB. Livsmotto: ”Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig ha spänt en båge.”

Namn: Anders Andersson. Ålder: 58.

Bor: Etta i Malmö.

Gör: Arbetar på ABF i Malmö samt föreläser med Jeanette.

Livsmotto: Att inte kasta bort en enda dag till utan vara tacksam för livet.

Jeanette började så småningom arbeta som spanare mot grov organiserad brottslighet och blev även värdegrundsansvarig inom polisen. När hon upptäckte rasistiska övningsexempel i polisens eget utbildningsmaterial tvekade hon inte att slå larm. Och hon vägrade vara tyst när höga chefer skämtade om en transpersons självmord.

– När sedan en annan hög polischef fick behålla sin tjänst trots att han dömdes för flera sexuella övergrepp, fick jag nog. Jag sa upp mig.

FÖR ANDERS gick det först bara nedåt. I dag

tror han att han behövde nå botten innan han på allvar tog upp sin stora fajt. Han bodde i en gatuvall och vägde 45 kilo. Immunförsvaret hade kollapsat och stafylokockutslag bredde ut sig över hela kroppen. Till slut togs han in på infektionskliniken.

Det var nu vägen mot nykterhet tog sin början. Den snirklade sig fram via olika boenden och projekt, i början svajigt, men mer övertygat efter hand. En viktig anhalt var berättarcirkeln för utsatta på ABF där Anders lärde sig skriva ordentligt. En annan träningen i mindfulness som hjälpt honom få ro. Men viktigast av allt är för alltid den där kvällen då han tog mod till sig och skrev till sin son.

– Det tog mig hela natten, men jag gjorde det. Och min son tog emot mig. I dag är jag både pappa och farfar!

”För första gången drar jag mitt vapen, beredd att skjuta.

Det var han eller jag.”

Knappt 15 år efter sammanstötningen med yxan, år 2011, besöker Jeanette sinnesromässan i Sjömanskyrkan i Malmö. Det är skönt och rofyllt. Hon har haft några tuffa år, ända sedan missbruksproblematiken kommit henne nära på ett nytt sätt, som anhörig. Efter mässan ser hon ett välbekant ansikte. Det är Anders – och han är nykter.

– Jag blev så glad att jag kastade mig i hans famn.

NÄR JEANETTE sade upp sig började honjobba som föreläsare om polisarbete och värdegrundsfrågor. En dag talar hon inför en publik på ABF. Där möter hon Anders igen, som nu fått en anställning i huset. Anders fiskar upp jobbnyckelknippan ur fickan, tung som en vaktmästares – eller som han själv säger, plitarnas i fängelset.

– Kan du fatta, jag som aldrig hade en enda nyckel!

Efter föreläsningen på ABF kramar Jeanette om Anders.

– Då kommer en kvinna fram och tackar.

Varför, frågar jag. Jo, för att det är fint att se en polis krama en före detta missbrukare, sa hon. Det var Anders halvsyster.

I DAG ÄR JEANETTE och Anders inte bara vänner. De föreläser också tillsammans under rubriken ”Kriminell eller kriminalare – Minnesvärda möten”.

– Jag kunde ha skjutit honom. Nu står vi i stället på scen tillsammans, säger Jeanette.

– Skillnaden är att det numera är jag som jagar dig och inte tvärtom, säger Anders.

De skrattar, båda två.

– Faktum är att jag idag känner mer gemenskap med Anders än jag någonsin känt med en polischef.

HANNA WELIN

21

2017-03-22 15:12:04

Ett ställe vid havet

HOTELLEtt ställe vid RESTAURANG havet Veckans soppa, sallad, varmrätt, är öppen dagligen VANDRARHEM kaffe & kaka – 95:23/9 – AW BBQ med Musikquiz. Ta med din juni-augusti.

Brunch varje söndag 11-14 – 125:-.

KURS & tandborste, vinn en övernattning – 169:Premiärerbjudande söndag den 25/9 – 99:21/10 – Oktoberfest med liveband, Gluwein, Bratwurstlunch tallrik – 195:Dagens KONFERENS Varmt välkommen till oss!

13/11 Farsdag och gåsamiddag för hela familjen. Öppet kl 13-19 – 395:och café VID HAVET Örestrands julbord 24-25/11, 1-2/12 samt 8-9/12.

LÄGER MED ALL INCLUSIVE - FRÅN 495:-/DYGN

DAGENS LUNCH MÅN-FRE 11.30-15.00.

Veckans soppa, sallad, varmrätt, kaffe & kaka – 95:Brunch varje söndag 11-14 – 125:-.

Premiärerbjudande söndag den 25/9 – 99:Varmt välkommen till oss!

Strömstadsg. 4 ∙ Höganäs ∙ 042-34 00 76 info@orestrand.se ∙ www.orestrand.se

Arrangemang endast förbokning.

Boende i familjerum, allt som behövs ingår, inklusive kyrka.

Halvdagskonferens 295:-, heldagskonferens 395:-, dygnskonferens 995:-.

1/12-22/12 samt 2/1-31/1 495:-/dygn - 1/2-10/6 samt 21/8-30/11 All inclusive.

695:-/dygn - 11/6-20/8 - 995:-/dygn

HOTELLEtt ställe vid RESTAURANG havet är öppen dagligen VANDRARHEM Strömstadsg. 4 ∙ Höganäs ∙ 042-34 00 76 23/9 – AW BBQ med Musikquiz. Ta med din KONFERENS MED ALL INCLUSIVE - FRÅN 295:-/PERSON juni-augusti. info@orestrand.se ∙ www.orestrand.se tandborste, vinn en övernattning – 169:KURS & Halvdagskonferens 295:-/person - heldagskonferens 395:-/person 21/10 – Oktoberfest med liveband, Gluwein, Bratwurstlunch tallrik – 195:Dagens dygnskonferens 995:-/person KONFERENS 13/11 Farsdag och gåsamiddag för hela familjen. Öppet kl 13-19 – 395:och café HOTELL FRÅN 695:-/NATT VID HAVET Örestrands julbord 24-25/11, 1-2/12 samt 8-9/12.

Med frukost från 795:-, komfortpaket +200:-/person

Arrangemang endast förbokning.

BRÖLLOP OCH FEST- 795:-/PERSON Halvdagskonferens 295:-, heldagskonferens 395:-, dygnskonferens 995:-.

All inclusive.

Trerätters festmeny med dryck, dukning, personal och lokal (min 25 pers)

TOMSING fyller 25 år och firar med att sänka priserna på 180 produkter till bara 25 kr!! Läs mer i vår katalog som finns på hemsidan!

Strömstadsg.

4 ∙ Höganäs ∙ 042-34 00 76 HYR ETT HOTELL - 25 000:-/DYGN info@orestrand.se ∙ www.orestrand.se

Då ingår allt som behövs för 19 personer och nu har hela hotellet för er själva. Extra person 750:-.

1/10-30/4 med undantag för röda dagar.

För offert maila konferens@orestrand.se

CAMPING ÖPPET ÅRET RUNT

Varmt välkommen till oss!

Strömstadsg.4, Strandbaden 042 - 34 00 76, orestrand.se

西

Möte mellan öst och väst

Israel med Hebreiska bibeln som guide, Anders Sjöberg 21/5 – 8 dagar

från

14 995:-

Pilgrimsvandring - Camino

Vandring mellan Sarria-Santiago med Anders Sjöberg från 11 990:1/5 – 8 dagar

Kinakurs – studera ett läsår i Asien

Tre spår: Kultur Språk Diakoni

RESOR MED ANDERS SJÖBERG

Lutherresa - Jubileumsåret

Bussresa där vi lotsas genom Luthers liv. från 6 490:4/9 – 5 dagar

P.S Vi kommer att ha flera resor till Passionsspelen i Oberammergau 2020!

1/5 Pilgrimsvandring – Camino 21/5 Israel med Hebreiska bibeln som guide 6/9 Vandring i Rom 12/11 Till fots i Jesu fotspår ETT URVAL AV ÖVRIGA RESOR

hyllieparkfolkhogskola.se

www.ths.se

3/8 England – I berömda författares fotspår 4/9 Lutherresa – Jubileumsåret 20/9 Noas Land, Armenien 26/9 Grekland – I Paulus fotspår

Teologi/religionsvetenskap Mänskliga rättigheter Nätkurser Fristående kurser

Vi erbjuder även rundresor, pilgrimsresor och vandringsresor för grupper och församlingar.

046-14 05 90 www.exodusresor.se Grupp- och församlingsresor!

17am3232_annons_10699.indd 22

TEOLOGI

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

2017-03-22 14:32

Hållbart

Grönare

500

När en småhundval för första gången syntes i vattnen utanför norska Bergen jublade forskarna.

Skrattet fastnade dock i halsen när de insåg att valen var döende, med magen igenkorkad av minst 30 plastpåsar och en annan massa småplast.

Här är sex smarta tips för att minska plasten – i din vardag och i världens hav.

GRAM KAFFESUMP blir till en brikett som låter

kvinnorna i afrikanska fly tingläger slippa gå ut för att samla bränsle. Fem studenter vid ett kanadensiskt universitet har kommit på ett sätt att blanda paraffi kaffesump och socker till ett ”vedträ” som brinner i 90 minuter. Att samla in bränsle är ett slitsamt jobb kvinnorna blir utsatta när de ger sig ut. Dessutom avverkas skogen kring lägren i en takt där naturen inte hinner med att växa ikapp.

1. Ha din egen bärkasse med när du handlar.

Plastbanta

= att byta ut så mycket av plastföremålen i vardagen mot andra material.

2. Använd en vattenflas a som du kan fylla om och om igen.

5. Spara dina rester i glasburkar.

6. Hoppa över prasselpåsarna för frukt och grönt i affären.

FOTO: TV4

3. Packa lunchen i tåliga matlådor av glas eller metall.

Ett av Svenska Akademiens nyord år 2014.

4. Byt ut engångsbestick och sugrör mot bambu och rostfritt stål.

”Skaffa två, tre hönor!”

Gustav Mandelmann och frun Marie gör supersuccé i TV4:s serie om deras liv på gården Djupadal på Österlen. Här är parets bästa tips för den som vill börja självhushålla:

1 2 3

Laga mat på vad du har hemma, och vad som växer i dina små eller stora odlingar.

4

Gör bara så mycket som är roligt, och odla bara sådant du tycker om.

Börja där du är, och odla på fönsterbrädan om du inte har någon annan plats.

Vill du ta ett steg till, skaffa två, tre hönor. De kräver liten plats, men ger både ägg och gödsel.

Du hittar prylarna på bland annat: jordklok.se, ekokul.se, ecoon.se, laplandecostore.se, svenskakyrkansunga.se, adisgladis.se April 2017

17am3262_plocksida_gront_10729.indd 23

23

2017-03-23 10:13

Förstå. Förklara. Förbättra.

Läs religionsvetenskap och teologi vid Lunds universitet!

www.ctr.lu.se

Tryck en kinesisk bibel för en tia!

Swish: 123 900 62 63

Bristen på biblar är fortfarande enorm i Kina. Tio kronor kostar bibelpapperet till en bibel, men mer än 90 miljoner kineser lever på mindre än sju kronor om dagen. Därför behöver bibelpriset reduceras.

Bg: 900-62 63

Pg: 90 06 26-3

Lösningen är enkel. Om vi betalar bibelpapperet kan bibeltryckeriet i Nanjing göra jobbet. 78 distributionscentraler är sedan redo att föra biblarna vidare till Kinas städer och landsbygd.

Märk din gåva med ”Kina 2”

Varmt välkommen med i tryckarlaget! Varje tia som du ger blir i nästa steg den bibel som någon saknar och längtar efter.

Varmt tack för din bibelgåva!

Anders Blåberg Bibelsällskapets generalsekreterare

17am3262_annons_10730.indd 24

Uppsala • 018 - 18 63 30 www.bibelsallskapet.se

2017-03-22 15:12:13

Mänskligt

När påsken kommer samlas vi till en av våra största mathögtider.

Samtidigt avlöser larmen om måltidens förfall varandra. Men varken bilden av flydda tiders allomfattande stormåltider eller dagens torftiga ensamätande stämmer, enligt måltidsforskare.

Måltiden en evig och

envis tradition

HELA GLADA släkten sitter till bords, från

gammelfarmor och alla mostrar till värdparet med stora barnaskaran, kusiner och ett antal ingifta. Familjens överhuvud ber en bordsbön och så bryter det stora tabberaset ut. Tjänstefolket får brått att fylla på när de dignande faten vittjas under stoj och glam, glasen töms och skratten klingar.

Vi har präglats av romaner, sett det på film och i målningar som Kröyers Hipp hipp hurra!. Till vardag och fest samlas vi alla kring bordet. Men inte nu längre, påstås det allt oftare.

Larmen kommer från dem som värnar om kärnfamiljen och talar om moralisk upplösning. De kommer från andra som vill ge en bild av social oro och ett samhälle som knakar i fogarna. De förs fram av ekonomer och sociologer som pekar på växande klyftor och av dem som varnar för billig och massproducerad mat.

”Vårt ätande på restaurang har stigit himmelsvitt i skyn under 2000-talet. ” Sverige är mer moderniserat, sekulariserat, urbaniserat och individualiserat än de flesta andra länder. Ingen annanstans finns fler ensamhushåll. I vår ensamhet tuggar vi i oss hamburgare med flottig pommes vid datorn.

Tillvaron blir torftigare, vi isoleras och blir rädda för andra människor.

Ungefär så låter larmen.

Den bilden stämmer dock bara i liten grad med verkligheten, anser måltidsforskare.

– De studier som gjorts de senaste decenFORTSÄTTNING

April 2017

17am3262_reportage_maltid_10731.indd 25

25

2017-03-22 15:11:50

Mänskligt

”Trots matens sociala funktion vill många gärna vara ensamma i köket.

Det gör det svårt att föra över kunskaperna till nästa generation.” nierna visar att de som lever tillsammans också äter ihop. Det finns inga tecken på minskat ätande tillsammans. Man blir familj genom ätandet, även om alla inte samlas varje gång för att några är ute på aktiviteter, säger mathistorikern Richard Tellström vid Örebro universitet.

– Vi är så intresserade av sociala relationer att vi inte kan avstå från att äta ihop, även om de som vill framställa samhället som sönderfallande gärna sprider den myten. Men inget tyder på att det faller ihop av den anledningen i alla fall.

NÄR ANDELEN singelhushåll ökat till nästan

hälften av alla hushåll – mellan 38 och 46 procent i olika mätningar – måste väl rimligen allt fler människor äta ensamma? Inte nödvändigtvis, för siffran innebär inte att varannan svensk lever ensam. Det handlar snarare om 20–25 procent, eftersom hushållen där flera lever ihop innehåller betydligt fler människor.

Samtidigt har uteätandet ökat de senaste 20 åren, enligt Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet, CFK. – Ätandet på restaurang har stigit himmelsvitt i skyn under 2000-talet. Vi äter inte alltid frukost ihop, för vi har olika tider när vi sticker iväg. Men luncherna äter vi med skolkompisar och arbetskamrater. Vi träffar våra vänner ute, fikar eller äter med dem, säger sociologen Marianne Pipping Ekström, en av våra mest meriterade måltidsforskare, verksam vid CFK och Institutionen för kost och idrott, IKI.

VI ÄTER OCKSÅ oftare lagad mat än för 20 år

sedan. Vi äter mer kött och mer grönsaker, vi dricker nästan alltid vatten till målen. Vi äter hellre lunch med kollegorna än ensamma vid thaimojen.

Minst har middagen förändrats, den förblir vår viktigaste sociala måltid. Men inte ens bilden av att alla förr samlades till middag stämmer, enligt Marianne Pipping Ekström.

Skillnaderna finns, nu som då, mellan olika sociala skikt.

– Vår romantiska föreställning om att alla åt gemensamt stämmer inte. Den gemensam-

26

17am3262_reportage_maltid_10731.indd 26

ma lyckliga måltiden var en schablon, som den stora middagen i Fanny och Alexander.

Men i en annan scen äter barnen med husorna och pigorna i köket, vilket kanske var vanligare. Fattiga familjer med många barn hade kanske inte ens ett bord som var stort nog att rymma alla.

VAD VI ställer på bordet har förstås föränd-

rats genom åren, men även formerna för måltiden. Det visar en studie gjord i fjol på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Den följer upp liknande studier från 1970- och 1980-talen.

Till exempel är det viktigt att äta tillsammans när barnen bor hemma, men när de flugit ut spelar det mindre roll vad och hur man äter. En pizza framför teven duger gott och väl.

– Middagen förblir den viktigaste måltiden socialt, men den har flyttats fram, vi äter betydligt senare. De flesta äter middagsmål kring sex-sju på kvällen, förr låg den kring klockan fem, säger etnologen Håkan Jönsson som lett studien.

DET KAN vara svårt att leva upp till idealbilden. Men de ansträngningar vi lägger ned på att ändå få ihop det visar hur viktigt det är, konstaterar han.

Idealet är inte bara att man äter tillsammans utan även att alla äter samma mat. Men det är svårt när alla inte kan eller vill äta samma sak, på grund av dieter eller känslighet för till exempel gluten och laktos. Det kan peka på att individualiseringen alltmer tydligt avspeglas i våra matval, spekulerar Håkan Jönsson.

Fler män än någonsin lagar också mat, vilket kan irritera dem som vill bevara de traditionella könsrollerna och ha en person som är tilldelad rollen matlagare, resonerar Håkan Jönsson.

– Trots matens sociala funktion vill många gärna vara ensamma i köket. Det gör det svårt att föra över kunskaperna till nästa generation. Men det finns tendenser att det är på väg att luckras upp, att det blir vanligare att laga mat tillsammans.

Att dela på brödet är en urgammal gest

av gemenskap, stadfäst i alla religioner. Nattvarden lever inte bara kvar i kyrkan, utan även sekulariserat i det svenska fikat. Att börja dricka kaffe är något av en initiationsrit till den vuxna världen. Det tar ett tag att lära sig, men öppnar portar till de flesta sociala sammanhang. Våra matval avspeglar våra värderingar, de uttrycker den identitet vi vill ha.

April 2017

2017-03-22 15:11:52

ILLUSTRATION: PIA KOSKELA

– Det är centralt att samlas till en gemensam måltid. Att inte bli inbjuden till fika uppfattas av de flesta som ganska förolämpande.

Samtidigt är det en stark markering att avstå.

Det är ett sätt att inkludera eller utesluta människor, säger Richard Tellström.

– I nattvarden delar man en måltid för att man delar värderingar. Världsreligionerna använder maten för att uttrycka den religiösa April 2017

17am3262_reportage_maltid_10731.indd 27

uppfattningen; i judendom och islam är man fokuserad på vilka råvaror som är okej, i kristendomen är måltiden central. Även bordsbönen kan sägas leva kvar i sekulär dräkt. Familjen Melkerssons utrop ”Grr… BOM!” i filmerna om Saltkråkan är kanske ett udda exempel, men de flesta tackar i dag den som lagat maten snarare än Skaparen som skänkt oss nåden.

Maten är inte längre ett gudslån – utom när vi tappar en brödbit på golvet.

– Då blåser folk ofta på den för att den ska bli ätbar, fast man inte kan blåsa bort bakterier. Men det är spår av en urgammal ritual att blåsa liv i brödet igen, att göra det orena rent, säger Richard Tellström.

MATS KARLSSON

27

2017-03-22 15:11:55

BILD: LARS RINDESKOG

Följ dramat!

SOM KYRKOBESÖKARE under påsken dras du

med i ett drama där då och nu vävs samman.

På Palmsöndagen rider Jesus in i Jerusalem för att fi a den judiska påsken. Folket hälsar honom med palmblad, och i kyrkorna delar vi i dag ut kvistar eller små kors av palmblad.

På torsdagkvällen samlar Jesus sina lärjungar, tvättar deras fötter och äter en sista måltid med dem. Det fi as med nattvard i en kvällsgudstjänst, och i ortodoxa och katolska kyrkor ibland även med fottvagning.

Så blir Jesus förrådd av Judas, bortförd, dömd och avrättad. Långfredagens mycket dämpade och avskalade gudstjänst hålls ofta på eftermiddagen, vid den tid då Jesus gav upp andan.

Midnattsmässan på påsknatten vänder på allt.

När klockan slår tolv tänds det stora påskljuset. ”Kristus är uppstånden!” ropar prästen, och församlingen svarar ”Ja, han är sannerligen uppstånden!” Glädjen fortsätter på söndagen, då kvinnorna i Jesus närhet går till graven och hittar den tom. Kyrkan går i vitt igen. Solgula påskliljor pryder altaret och delas ut till församlingen.

28

17am3262_pasken_10732.indd 28

SVART

är långfredagens liturgiska färg, en symbol för sorg och mörker.

April 2017

2017-03-22 15:11:48

SKÄRTORSDAG

Den kväll då Jesu s blev förrådd var i folktro n en natt då onda makter oc h häxor var i rörelse. Dagen innan, på dymmelonsdage n, hade metallkläpparna i kyrkklockorna bytts till träkäppar, för at t dämpa ljudet och unde rstryka allvaret.

Helgen som fly tar på sig

Påsken då och nu t tomt På långfredagen är de rta sva på altaret och bara tyst: är t de h Oc . textilier i kyrkan ingen h oc g nin ing ckr klo ingen s orgel. Länge speglade rt: sto i llet hä sam i n detta äve a, inga affärer var öppn stillsam radion spelade bara bio var på gå att h oc musik inte ens att tänka på.

Redan år 325 bestämdes det att påsken skulle vara en ständigt förvirrande helg. Den infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen – vilket gör att datumen kan skifta en hel månad. År 1943 inföll påsken den 25 april.

Senare än så kan det inte vara påsk, och nästa gång det sker är år 2038.

Tidigaste möjliga datum för påsk är den 22 mars, men det kommer inte hända förrän år 2258…

– 41°

var det i Nikkaluokta påsken 2008. I småländska Målilla var det dock på påskdagen år 2000.

26°

Harar och palmer

L Å N GFREDAG

Risigt

PÅSKAFTON

Sista dagen på fastan tände man påskbrasor och ägnade sig åt ”skjutning” för att skrämma påskkärring arna – här ifrån kommer vår a påsksmällare. I vår tid tyc ker många om att gå på en påskn attsmässa, där man vid mi dnatt hälsar varandra med orden ”Kristus är uppstånden!”

Påskriset användes till att piska varandra på långfredagens morgon för att påminna om Jesu lidande. Seden att även smiska med fastlagsriset på fettisdagen var en kvarleva av naturmagi, då man tänkte att liv och kraft överfördes från kvistarna till den som fic dask.

Med tiden blev det en lek där det gällde att gå upp först på morgonen för att kunna smyga in och risa de som låg och drog sig. Redan på 1700-talet band man pappersremsor eller färgglada band i riset. Det var först under 1930-talet som det blev vanligt i hela landet att dekorera påskrisen med färgade fjäde vippor och annat pynt.

I många länder är det påskharen som kommer med godis och påskägg. I både Storbritannien och USA ser barnen fram emot att leta gömda ägg i trädgårdar och parker, medan påskharen i Tyskland värper vanliga ägg – om än i glada färger. I bland annat Polen och Litauen gör man färgglada påskpalmer av dekorerade kvistar, en symbol för hur Jesus hälsades med palmkvistar när han red in i Jerusalem.

PÅSKDAGEN

Nu kan festen börja! Fastan var över och alla fic frossa i påskmat – förutom ägg, som är en symbol för uppståndelsen och ofta målades i glada färger – var både lamm (främst i Bohuslän) och lax vanliga inslag. Kyrkan var prydd i vitt igen, och på altaret brann påskljuset.

ANNA NDAG PÅSK

Annan dagen på de var en n upp dag fö stånd fortsa r att t ne J änka t förmid te även uta esus. Men glädje nför k dagen n yr s guds tjänst kan. Så sna en da rt var öv g för a e r var d tt håll etta a gille leka o n, ch da nsa.

2 000

ton ägg

äter svenskarna under påsken. (Och tre gånger så mycket godis, 6 000 ton …)

JUDISK PÅSK Inom judendomen fi as påsken till minne av judarnas uttåg ur Egypten. Ordet ”pesach” betyder ”att gå förbi” och syftar på att dödsängeln gick förbi de hus vars dörrar målats med blod från ett slaktat lamm. Högtiden inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, och sammanfaller inte med den kristna påsken.

Festen pågår i sju dagar då ingen syrad eller jäst mat äts.

Under påskens första två dagar håller man ”seder”, en symbolisk påskmåltid. Vanliga maträtter under judisk påsk är soppor, fis och fågel (kyckling och kalkon). Källa: Nordiska museet.

Läs mer: Tradition och liv, Martin Modéus.

April 2017

17am3262_pasken_10732.indd 29

29

2017-03-22 15:11:49

Tradition

Konfirmation — så funkar det Segling, dramakurs, utlandsresa — eller ökenvandring.

Att ”gå och läsa” kan se ut på alla möjliga sätt numera.

Det som en gång handlade om övergången från barn till vuxen, är i dag kanske mest en resa mot att hitta sig själv.

Jag är nog för gammal …

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

– Det finns ingen övre åldersgräns för konfirmationen Många församlingar har grupper som pratar om kristen tro, där den som vill kan bli konfirme ad som avslutning. Ett annat alternativ är att gå enskilt och prata med en präst.

30

17am3262_konfirmation_10733.indd 30

15 år

Men om jag inte kan svara på prästens frågor då?

– En viktig del av konfirmationen är redovisningen av vad man har lärt sig. Förr höll prästen ett regelrätt förhör, men i dag kan den se ut på olika sätt, precis som undervisningen. Konfirmanderna kan redovisa genom tal, sång eller drama. Det viktiga är att visa att man lärt sig något på vägen.

måste du i de allra fl sta fall fylla det år du konfirme as.

(Men du kan förstås börja läsa när du är 14.)

April 2017

2017-03-22 15:12:12

BILD: LENA NIELSEN GEVING

Att tälta i öknen är en del i konfaundervisningen i Dubai.

Hallå där!

Malin Pihlgren Nylander, Svenska kyrkan i Dubai: Vilka är det som konfirme as hos er?

– Det är svenska, danska, norska och ibland finska ungdomar, mellan 20 och 40 stycken varje år. Vi samarbetar med Norska sjömanskyrkan, så därför är gruppen blandad.

Är det bara utlandssvenskar som konfirme as i Dubai?

– Ja, hittills har vi aldrig fått förfrågan från någon som inte bor i området. Men våra läger är ju korta, och träffarna under terminen minst lika viktiga. Många utlandsboende ungdomar åker tvärtom hem på sommarläger när de ska konfirmeras i stället. Konfirmationsläger är en stark svensk tradition.

Hur går det till när ni har ökenläger?

Fast jag är ju inte döpt!

– Då kan du bli det under din konfirmation tid. Ofta är det fle a stycken i gruppen som inte är döpta, och man kan då ordna en gudstjänst där alla döps samtidigt, som en del av konfirmations esan.

Ungefär 30 000 ungdomar konfi meras i Svenska kyrkan varje år.

April 2017

17am3262_konfirmation_10733.indd 31

Vad ska jag ha på mig?

– Vad du vill! Idag får konfirmanderna låna kåpa av sin församling. Ingen ska känna sig besvärad för att kläderna inte är ”fina nog.

Förr var dock konfirmationen det tillfälle då pojkarna fic sin första mörka kostym och flic orna sin första svarta finklänning som sedan bars till både begravningar och bröllop så länge plaggen höll ihop. Mot slutet av 1800-talet började borgerliga familjer i städerna tycka att vitt var en lämpligare färg för flic or, och sakta spred sig bruket med vit klänning genom landet.

Helt självklart var skiftet från svart till vitt inte. Ibland bar man vitt under förhöret, men svart under mässan dagen därpå.

Det kunde förstås vara en klassfråga också. Det berättas om en präst i en församling i Bohuslän som krävde svarta klänningar på socknens flic or ända in på 1950-talet, men privata konfirmande från sommargästernas familjer kunde få ”gå fram” i vitt.

– Vi träffas ungefär var tredje vecka under läsåret, och så har vi ett läger på hösten och ett på våren. Det är under våren vi tillbringar en natt i tält i öknen. På kvällen firar vi kvällsmässa kring lägerelden och nästa dag när föräldrarna kommer har vi gudstjänst. Och så en massa aktiviteter där emellan.

Har ni även själva konfirmationen i öknen?

– Nej, det har vi inte. Det är oftast alldeles för varmt i öknen under våren för det. Men vi har ökengudstjänster regelbundet under resten av året.

Hur kan man använda sig av just öknen i konfa-undervisningen?

– Det finns ju så många sätt, men vi har bland annat haft aktivitetsvandringar på kvällen. När det blir mörkt får ungdomarna ljus att lysa sig med, och så har de gått mellan olika stationer. Ett år var temat Fastan, ett annat Bergspredikan. Men för de flesta är det ett stort äventyr bara att sova i tält i öknen och sitta kring lägerelden under stjärnhimlen.

SARA GRANT

Läs mer: svenskakyrkan. se/konfirmatio

31

2017-03-22 15:12:17

Hallå där!

Just nu spelar Alexandra Pascalidou i sin första egna föreställning, ”Alexandras odyssé” på Göteborgs stadsteater.

Varför vill du vara med i kyrkan?

Solidariteten med de utsatta imponerade. Alexandra Pascalidou gick mot strömmen – igen – och gick med i kyrkan.

– Jag har i fle a år följt Svenska kyrkans arbete och imponerats av solidariteten med de mest utsatta. Det var ett ganska enkelt beslut. Upproret för fly tingarna påminde bara om det jag funderat på en längre tid.

Du skämtade om att du redan ”snyltat” på verksamheten, hur?

– Som de fl sta i landet har jag gått på gudstjänster, bröllop, skolavslutningar, julottor, samtal och temakvällar som arrangerats av kyrkan. Då kan man lika gärna pynta en slant.

Vad har du för relation till din ursprungskyrka, den grekisk-ortodoxa?

April 32

2017

17am3262_fem_fragor_pascalidou_10734.indd 32

– Jag växte upp hos min mormor i en liten grekisk bergsby och sprang till kyrkan titt som tätt, men ingen var egentligen troende i min familj. När jag frågade mamma vad som händer när man dör sa hon torrt: ”Man hamnar i jorden och äts upp av maskarna.”

– När vi kom till Sverige fic pappa ta jobb på en oljetanker. Han och hans bästa vän rånades och besköts i New Orleans. Pappa överlevde, vännen dog. Då började han tro på Gud och skaffade en ikon som han alltid hade med sig. Det väckte en tanke. Men även när jag känt mig utsatt, sårbar och desillusionerad har jag bett om hjälp. Jag inbillar mig att jag fått det, att tron på en högre mening och kärleksfull kraft har hållit mig på benen. Så jag har vänt mig till Gud, Jesus, jungfru Maria när jag behövt, och tackat ödmjukt för mod och kraft som jag ibland undrar var den kommer ifrån.

Hur känner du inför kritiken mot kyrkan?

– Det finns en hatisk, hånfull ton mot alla de som försöker göra gott, stävja mörkerkrafter och stå upp för mänskliga rättigheter. Jag har sett vidriga påhopp på ärkebiskopen när hon talat om det som borde vara självklart: allas lika värde. Om kritik är saklig kan man ta den till sig, men handlar det om ren rasism, populism och fanatism är det bara destruktivt. Då måste fle engagera sig för att värna humanismen.

Vad tror du att du kan bidra med?

– Jag har alltid engagerat mig för människor i marginalerna och samhällets skuggsidor. Jag kommer ju själv ur en sådan miljö. Det jag vill bidra med är brobyggande och mötesplatser för dialog som kan riva de murar som växer runt om i landet och världen.

SARA GRANT

xxxxxxx # 1 2017

2017-03-22 15:11:45