Amos Jönköping sep 2017

Jönköping DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

Kören Nova om resan till vänförsamlingen i Katare

Porträttet: Elaine Eksvärd: ”Min dotter hjälper mig till läkning”

JÖNKÖPING SEP 2017

Sjukhusclownen Eva lockar till skratt

Så här röstar du i kyrkovalet

Emilia på Råslätt

ställer upp i kyrkovalet

Ledare Ann Aldén

”Demokrati är olika synsätt för en gemenskap” FOTO: KICKI ALM

ANTALET DEMOKRATIER i världen ökar inte längre och bland de yngre, i vårt eget land, ser allt färre vikten av att demokratin bevaras.

Under det senaste året har vi gång på gång påmints om att demokratin inte kan tas för given. Bland orsakerna till försvagningen nämns en ökad polarisering, med minskad känsla av samhörighet som följd.

Det hätska tonläget i sociala medier som tystar oliktänkande. Och de så kallade informationsbubblorna vi sägs leva i. Vi omger oss med åsikter som stämmer överens med vår egen världsbild och frotteras inte med de som tänker annorlunda. Givet detta, är jag stolt över Svenska kyrkans demokratiska struktur.

I kyrkan har man rösträtt från 16 års ålder.

Kyrkan har, med varierande grad av framgång, kämpat för att slita tillsammans i stället för att slitas isär. Jönköpings många kyrkor, som i dag vittnar om Jesus tillsammans, har en både snårig och sårig historia.

”Vi omger oss av åsikter som stämmer överens med vår egen världsbild och frotteras inte med dem som tänker annorlunda.

Givet detta, är jag stolt över Svenska kyrkans demokratiska struktur.”

NYTT ENGAGEMANG och nya insikter fick

inte alltid plats när väckelsen drog fram och nya samfund bildades. Demokrati är att leva med de många perspektiven och det finns även exempel på att kyrkan har förmått göra så.

Har du tänkt på att många större kyrkor har små sidokapell tillägnade ett specifikt helgon, eller någon annan person. Sidokapell som blev viktig för en grupp människor på en viss plats vid en viss tid. Förekomsten av dessa kapell gav utrymme för mångfalden när man drog åt olika håll och ville betona olika.

De små kapellen i de stora katedralerna berättar om rum och rymd för mångfald. En helhet som härbärgerar delar.

I VÅR egen stad finns Sofiakyrkan med St.

Peders kapell och Kristine kyrka med Mariakapellet. Rum i rummen där Petrus respektive Maria tillåts inspirera och på sitt eget sätt peka mot Kristus. Alternativet, att kapellen byggdes separat, skapade istället avstånd och fick ofta nya samfundsbildningar som följd.

Demokrati är förekomsten av olika synsätt

2

inom ramen för en gemenskap. Demokratin är inte gränslös men den är generös och ymnigt inkluderande. Ett demokratiskt styrelseskick tar ansvar för att ingen tar sig rätten att på egen hand sätta punkt i det gemensamma samtalet. Det finns alltid fler perspektiv, andra synsätt och erfarenheter att väga in och ta hänsyn till.

SVENSKA KYRKAN har en demokratisk struktur. Var fjärde år röstar vi in de personer vi vill ska ta gemensamt ansvar. Ett antal nomineringsgrupper söker just nu mandat att, utifrån kyrkas grundläggande uppdrag, styra Jönköpings församling och Svenska kyrkan under kommande år. Du och jag kan bidra genom att rösta. Låt oss ta vara på den möjligheten!

ANN ALDÉN, KYRKOHERDE I JÖNKÖPINGS PASTORAT

September 2017

Innehåll 4/17 4 Smått&Gott.

Dags för drop-in dop igen Gratis filmkvällar Festig familjedag på Gräshagen 6 Med förmåga att förändra 10 Tema: Utsatthet Elaine Eksvärd Funktionsvarianter blir tillgångar Sjukhusclownerna hjälper med det svåra

22 Casper donerade en njure åt sin syster 24 Mark Levengood

25 Korsord

26

26 Resan till Tanzanian 28 Gör din röst hörd!

30 Nomineringsgruppernai kyrkovalet 32 Krönika: Bengt Olsson

22 Redaktion

4

Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkanjonkoping.se kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

September 2017

Redaktionen: Kicki Alm, Erik Lindfelt, Josefine Setterström, Pär Sjöstrand och Kent Käll.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2017

En del av AMOS

3

&gott Jönköping

Smått

DOP

HELT ENKELT Uppskattat drop-in dop erbjuds igen

FÖRRA HÖSTEN erbjöd Svenska

kyrkan Jönköping för första gången Dop helt enkelt. En dag då den som önskade, oavsett ålder, fick döpas under enklare former.

Dopdagen blev mycket uppskattad och i september planeras ett nytt tillfälle.

– Vi fick så många positiva intryck förra året av vår drop-in dag och vill därför ge fler denna möjlighet, säger Pär Sjöstrand präst och församlingsutvecklare.

DOP HELT ENKELT sker denna

gång i Ljungarums kyrka samt Slottskapellet på väster den 30 september. En högtidlig dag som denna bjuder självklart församlingen på kaffe och tårta efter dopgudstjänsten.

SÅ HÄR GÅR DET TILL:

Kom till kyrkan cirka 60 minuter före önskad doptid. Vår kyrkvärd och präst tar där emot dig.

Tillsammans med prästen har ni ett så kallat dopsamtal, där ni

går igenom dopets innebörd och dopgudstjänsten samt möjlighet att välja psalmer. Efter samtalet sker dopgudstjänsten.

Det går bra att bli döpt i de kläder du själv önskar. Dopklänning för mindre barn samt vit kåpa till vuxna finns att låna. Du väljer själv om du vill komma ensam eller bjuda med familj, släkt och vänner.

SJÄLVA DOPET är som alltid kostnadsfritt. Om den som döps är under 18 år krävs vårdnadshavares medgivande, och om det finns två vårdnadshavare krävs bådas medgivande.

Dop helt enkelt sker lördagen den 30 september i Slottskapellet klockan 11, 13 och 15 och i Ljungarums kyrka klockan 12, 14 och 16.

För vår planerings skull, meddela gärna vår församlingsexpedition om ni är ett större sällskap.

Tfn 036-30 35 02 eller 30 35 50. Mer information hittar du på www.svenskakyrkanjonkoping.se

Olle-pris till Edward Eklöf KYRKOMUSIKERN EDWARD

Eklöf är en av årets Olle-pristagare. Eklöf är bland annat känd för sitt arbete med barnkören Nova. Han delar det med Jönköpingsmusikern Gittan Glans.

Motiveringen lyder: Edward Eklöf får Olle-priset för sitt stora engagemang inom

4

körmusiken, med särskilt fokus på barnen. Han har sin bas som kyrkomusiker i Gräshagskyrkan, där han visat en mångfacetterad bredd i både sitt eget musicerande och i samarbete med andra. Med en okuvlig energi har han sjösatt otaliga produktioner, där barn har fått

medverka i en imponerande mångfald och i olika miljöer.

Han har visat upp en stor portion idérikedom, där han med lika stor envishet sjungit ut sitt patos för allas rätt till körsång. Edwards musikaliska gärning är helt i Olles anda.

Priset är på 30 000 kronor

var och instiftades när Olle Widestrand fyllde 70 år (nu är han 85).

Han är en i framförallt kristna kretsar välkänd lokal musiker. I psalmboken är han representerad bland annat med tonsättningen till psalm nummer 90.

September 2017

Gratis filmkvällar som berör ATT SE på film är inte bara underhållning utan kan också vara väldigt givande på andra sätt. Våra filmkvällar bjuder på noggrant utvalda filmer som är både spännande, roliga och intressanta. Allt i syfte att väcka tankar om livet och vår omvärld.

19/10 LUTHER

Martin Luther är en man som har haft en enorm påverkan på det samhälle vi lever i idag. Genom att gå i kloster ville han dra sig undan det samhälle han fötts in i. Med sitt eget liv som utgångspunkt började han

i klostret ifrågasätta kyrka, samhälle och gängse bibeltolkning. Detta ifrågasättande innehöll större sprängstoff än vad den melankoliske munken först kunde ana.” Filmen tar upp både Luthers inre och yttre kamp och förenar dem i ett spännande drama.

Innan filmen visas hålls en lite längre inledning (ca 10 min) än vanligt med anledning av reformationsåret, 500 år av reformation.

16/11 LIVET ÄR UNDERBART

Vi befinner oss i 30-talets Italien. Två människor, Guido och Dora, blir djupt föräls-

kade i varandra och får tillsammans en son. Men andra världskriget bryter snart ut och en orolig tid tar sin början. Familjen skiljs åt under grymma förhållanden.

Men hoppet är det sista som överger dem.

Filmkvällarna hålls i Bymarkskyrkan klockan 18:30. Ingen anmälan eller kostnad.

Servering finns till självkostnadspris.

Favorit i repris – Festlig familjedag på Gräshagen

VILL DU FÖLJA MED TILL TYSKLAND I MARTIN LUTHERS FOTSPÅR? Under 2018 planeras en resa till Tyskland under Kristi himmelsfärdhelg den 9-13 maj 2018. Resan kommer gå i Martin Luthers fotspår och du som vill har möjlighet att följa med.

Nyfiken och intresserad?

Kom till vår informationsträff 18 september klockan 18:00 i Slottskapellet.

Efter informationsträffen ca 18:30 hålls ett föredrag om ”Reformationen och musiken” med bland andra Jan H Börjesson, organist i Kalmar domkyrka. Ingen anmälan krävs.

Missa inte Mänskliga Rättighetsdagarna BOKA BILJETTER till Mänskliga Rättighetsda-

garna 2017, 9-11 november, Elmia, Jönköping Mänskliga Rättighetsdagarna, MR-dagarna, är Nordens största mötesplats för praktiker, forskare, myndigheter, politiker och ideellt engagerade som arbetar med eller vill lära mer om mänskliga rättigheter.

Mänskliga Rättighetsdagarna hålls i år på Elmia, Jönköping i november. Temat i år är ”De mänskliga rättigheternas framtid”. Var står de mänskliga rättigSeptember 2017

heterna i Sverige och världen i dag och hur ser deras framtida ställning ut? Det blir också en djupdykning i de mänskliga rättigheternas historia och diskussioner om religion och livsåskådning och hur arbetet mot diskriminering kan gå till.

Biljetter bokas på http://invitepeople. com/events/10598. Som vanligt är det förmånliga priser för studenter, arbetslösa och pensionärer.

Mer information hittar du på www.mrdagarna.nu

LÖRDAGEN DEN 7 oktober klockan 11 är det dags igen för alla barnfamiljer att bege sig till årets upplaga av Gräshagsdagen. Likt fjolårets upplaga kommer Gräshagen att förvandlas till ett enda stort kalas.

Det blir ponnyridning, hoppborgar, godisregn, blåljus, sångframträdande, second hand, ballonger och godisregn.

Arrangörer är Svenska Kyrkan Jönköping, Jönköpings Kommun- Stråga Fritidsgård/Kultur o Fritid och Junegården, ICA Nära Gräshagen, retrojonkoping.se i samarbete med Sensus.

Fartfylld Världens barnföreställning med barnkören Nova DEN 24 september sätter barnkören Nova upp Världens Barn-konserten ”Jorden Runt” på Spira. Den fartfyllda konserten framförs tillsammans med Dan Bornemark, musikklasser från Alfred Dahlin-skolan i Huskvarna, Mullsjö Kulturskola samt nyanlända elever från Bäckadalsgymnasiet.

Biljetter köps via www.smot.se/jorden-runt/

5

Kyrkovalet

Emilia Lindstrand är en av 29 503. För så många är det som kandiderar i höstens kyrkoval.

— Alla i Svenska kyrkan får vara med och rösta, alla är lika mycket värda. Det är det fina, säger hon.

Med förmåga att förändra EN DOFT av nybakt möter oss i Råslätts kyrka.

Reporterns föga diskreta antydningar ger resultat; snart är fika serverat.

Emilia Lindstrand bor sedan tre år på Råslätt. Så valet av mötesplats var givet. Hon trivs på området: – Det är ett medvetet val. Här luktar det alltid mat och tvättmedel. En mångfald av människor.

– Ungefär som i prästgården där jag växte upp. Hela tiden nytt folk.

Jo, den kyrkliga bakgrunden är gedigen.

Första tiden i prästgården i Ödestugu. Därefter den i Braås norr om Växjö. Pappa är präst. Mamma församlingspedagog. En syster har också blivit präst. Och så är hon gift med en diakon.

Själv hade hon också prästfunderingar.

Läste teologi. Men en tid som volontär i Hammarkullen – miljonprogramsområde i Göteborg – fick henne på andra tankar.

– Jag kände att jag var kallad till något annat, till kommunikatör.

– Det handlar om att förmedla berättelser, också ett slags mission.

DET BLEV åter hembygdens stad Växjö.

Medie- och kommunikation på Linnéuniversitetet följt av några års arbete som kommunikatör i Stockholm. Sedan förra hösten arbetar hon i Värnamo pastorat.

I kyrkan går hon nästan varje söndag. Mest i Ljungarum där maken är diakon. Där sjung-

6

er hon också i kören. Därtill kyrkopolitiken.

Redan som 18-åring kom hon med i Växjö stiftsfullmäktige, yngsta förtroendevalda i hela kyrkan. Det var inte helt lätt. Ung, tjej och dessutom invald för Vänstern i Svenska kyrkan. De äldre farbröderna var inte lätta att tas med. Emilia ignorerades. Det blev en stor artikel i Kyrkans Tidning. Då vände det.

– Den mest gubbiga tyckte det var bra att jag röt ifrån. Är 34 år.

– Att det handlade om Gift med Jonas och har en honom själv fattade han dotter på två år. inte alls, skrattar hon.

Vem är arg? av Stina Wirsén senast Det blev två perioder läsa bok. ”Blir mest barnböcker nu…” i stiftsfullmäktige. Sedan Gillar att laga mat. Lövbiffsgryta förra kyrkovalet är hon med sambal oelek en favorit. ledamot av kyrkomötet, Har arbetat på intaget vid den Svenska kyrkans riksdag. rättspsykiatriska kliniken i Växjö.

Och dit kandiderar hon åter”Med några av landets igen i höst – men nu för nomityngsta kriminella …” neringsgruppen Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK. – När jag tog med min nyfödda dotter till – KYRKOMÖTET speglar mycket av den ett kyrkomöte fick jag dessutom nya kontakbredd som Svenska kyrkan rymmer: från ter. Hon fungerade som en ice-breaker och Pajala i norr till Ystad i söder. Där finns också folk jag annars inte skulle ha talat med kom en bredd i människors relation till kyrkan, fram spontant. Så att ta med spädbarn kan i tradition och kyrklighet. Den bredden tyckverkligen rekommenderas! er jag verkligen är en styrka, att vi får tycka Tidvis är det en hel del arbete med kyrkooch tänka olika och att vi alla brinner för mötet. Läsa förslag från andra ledamöter Svenska kyrkan. och så.

MER OM EMILIA:

September 2017

”För kyrkan får inte vara för bara de aktiva med personlig tro. Man kan vara medlem av många skäl.”

FOTO: KICKI ALM

Emilia Lindstrand, 34 år, kandiderar i höstens kyrkoval och uppmanar alla medlemmar att rösta.

– Jag har faktiskt fått igenom en motion själv. Om samordning av kyrkans närvaro på nätet, vårt gemensamma ansvar för människor där, myser Emilia.

Nu uppmanar hon alla Svenska kyrkans medlemmar att utnyttja sin rösträtt i höst: – Min pappa brukar säga att man gärna får klaga men bara på det man försöker förändra.

KYRKOPOLITIKEN KAN vara litet seg. Demokrati tar tid.

– Men det är bra att många människor är med och styr.

– JAG möter ibland folk som säger att de inte bryr sig om kyrka eller kyrkoval. Men då frågar jag om det till exempel kvittar för dem att kyrkorna håller öppet.

September 2017

– Då visar det sig att de har många åsikter oavsett om de har en stark eller svag relation till kyrkan.

– För kyrkan får inte vara för bara de aktiva med personlig tro. Man kan vara medlem av många skäl. I solidaritet med kyrkans arbete för flyktingar och fattiga till exempel, säger Emilia Lindstrand.

ERIK LINDFELT

7

Krematoriet

Sista frystorkningskropparna kremerade Nu finns inte längre några nedfrysta kroppar i Jönköping som väntar på frystorkningsbegravning. I vintras kremerades de två sista kropparna som länge legat nedfrysta.

NÄR DET var som mest fanns 14 kroppar

nedfrysta på olika håll i landet. De sista två kropparna kom från Orust, men förvarades alltså i Jönköping. Den äldsta tillhörde en person som avled redan 2003.

Att kropparna förvarades i Jönköping

8

berodde på att det tidigare var aktuellt med en försöksanläggning här för den oprövade begravningsmetoden promession. Den innebär att kroppen frystorkas och sedan skakas sönder för att begravas i nedbrytningsbar kista ganska ytligt.

MEN INGEN har hittills kunnat visa att det

fungerar i praktiken – och när det drog ut på tiden bestämde sig Svenska kyrkan i Jönköping istället för att satsa på ett nytt krematorium vilket stod klart för några år sedan.

– Det är lätt att vara efterklok, men när Jönköping tog sina tidigare beslut skall man

se det i skenet av att många då var för metoden, säger kyrkogårdschef Magnus Berggren som själv kom in i ett senare skede.

FÖR SVENSKA kyrkan i Jönköpings del har kostnaden varit begränsad, några tiotusen kronor har man förlorat på att hålla kroppar nedfrysta. Praktiskt har det heller inte varit något problem: – När vi tog ut kistorna ur frysarna såg de faktiskt ut som nya, kommenterar Magnus Berggren.

ERIK LINDFELT

September 2017

FOTO: KICKI ALM

Nytt krematorum blev istället resultatet när den nya begravningsmetoden drog ut på tiden.

öppenhet och

framtidstro Centerpartiet går till val med engagemang och hjärta för kyrkans framtid Vi vill se en lokalt förankrad folkkyrka i hela landet. Från den lilla församlingen på landsbygden till katedralen i storstaden.

Kyrkan ska vara öppen för alla. Inte minst för de som är utsatta, ensamma eller på flykt. Genom omsorg om människor är kyrkan en trygg famn i en orolig värld.

Men kyrkan ska också våga höja rösten för öppenhet och allas lika värde i tider när främlingsfientligheten växer. För oss är människors olikhet en rikedom.

Vi vill att kyrkan ska präglas av framtidstro. För oss är kyrkan en kraft för en bättre värld, en brygga mellan människor och en plats för gemenskap. Vi tänker göra allt vi kan för att det ska fortsätta vara så.

Läs mer på www.centerpartiet.se/kyrkoval

Tema: Utsatthet

”Det var bra för mig att få Evelyn” Hon är retorikexperten som kom ut som barnrättsaktivist.

När Elaine Eksvärd bröt tystnaden och berättade om pappans sexuella övergrepp, fick andra offer äntligen någon som ställde sig upp och talade för dem. Men det är dottern Evelyn som hjälpt henne själv mest på vägen mot läkning.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

E

laine Eksvärd är retorikern som är med i TV och kommenterar politikers fikonspråk. Som analyserar vad de egentligen säger, antingen de heter Stefan Löfven eller Donald Trump. Hon åker land och rike runt och föreläser, och lär människor att ta retoriken ”från talarstolen till deras vardag”, som hon själv formulerar det.

Och hon har skrivit flera bästsäljare i ämnet.

Men när den självbiografiska Medan han lever (Forum) kom för ett år sedan väckte boken mycket stor uppmärksamhet eftersom den gick långt utanför hennes vanliga sfär.

Medan han lever är en djupt personlig, smärtsam och självutlämnande berättelse om att växa upp med en pappa som systematiskt förgriper sig sexuellt på henne från det hon bara är ett par år gammal. Där det avvikande var det normala och porrfilmer ständigt rullade på tv:n. Men det är också en bok om kärlek och längtan och om att hon ville att han skulle erkänna vad han gjort och säga förlåt.

– Det skulle varit så skönt för barnet i mig, för den lilla

10

Elaine, men det kommer aldrig att hända, säger hon. Han har erkänt det som inte går att förneka men allting annat säger han bara är lögner. Att det är jag som har fantasier om honom. Det är han nästan stolt över, så han är en mycket sjuk människa.

Vi sitter på ett storstadsfik där kaffemaskinen fräser och spottar och där verkligheten utspelar sig i vars och ens mobil; djupt försjunkna stirrar gästerna i lokalen på sina skärmar och våra röster är i stort sett de enda som hörs.

– En av fem här inne på fiket är ett offer för sexuella övergrepp, konstaterar Elaine. Tre barn i varje klass. Det är så det ser ut, inte bara här i Sverige utan också enligt FN:s statistik.

Och 90 procent av förövarna är en anhörig.

OCH HON är en av de drabbade. En av dem som vet av egen

dyrköpt erfarenhet.

– Blod är inte tjockare än vatten. Tyvärr är många mor-och farfäder förövare. Det är tråkigt att vuxna män inte alltid kan få vara med barn, men det är tråkigare att vuxna män förgri-

September 2017

Elaine Ekvärd – retoriker som kom ut som barnrättsaktivist

”En av fem är ett offer för sexuella övergrepp. Tre barn i varje klass. Det är så det ser ut, inte bara här i Sverige utan också enligt FN:s statistik. Och 90 procent av förövarna är en anhörig.”

September 2017

11

Tema: Utsatthet

per sig på barn. Sedan får gärna alla män rikta sin frustration mot pedofilerna, för det behövs fler som höjer rösterna mot dem.

I boken skriver hon: ”Är det inte märkligt att pappa inte ens kom i närheten av det dåliga samvetet när det gällde hans eget barn? Många säger att övergreppen smyger sig på. Jag minns inte när det började smygas på. Jag minns bara att det förekom, varannan helg, hemma hos pappa”.

Visste han att du skrivit en bok?

– Ja, förlaget skickade ett exemplar till honom en vecka innan den kom ut. Han har inte kommenterat men sagt att vissa saker är ljug och att jag bara är ute efter att tjäna pengar.

Vilket är märkligt eftersom jag donerar inkomsterna från boken till Rädda barnen. Jag hade ingenting att vinna, bara en massa att förlora.

MYCKET HAR förändrats, tycker hon och många världar har

öppnat sig för henne sedan boken kom ut. Hon hade börjat bli väl etablerad i sin yrkesroll, men att bara sitta och kommentera politiker i tv-soffor räckte inte. Hon ville bli politisk men inte i något parti, utan barnpolitisk. Så varför inte använda retoriken för att synliggöra de här sakerna? I synnerhet för dem som levt i tystnad och tigit.

– De har ju inte haft någon som har talat för dem, men nu har de det. Och är skönt att vara den personen! säger hon.

Pedofiler är ofta psykopater som förnekar tills de blir påkomna. I andra länder publicerar man bilder och berättar för barnfamiljer att det bor en pedofil i området eftersom återfallsrisken är mycket hög om de kommer i närheten av ett barn. Så skulle Elaine vilja att det var här också för hon tycker att vi har helt fel fokus i Sverige.

– Det finns de som anser att offentlighet förstör pedofilens liv. Men han har ju förstört sitt eget liv, ingen annan kan ta ansvar för det. Det går inte att bota pedofiler. I dag är de tyvärr så skyddade att de i princip kan göra vad de vill. Samtidigt är självmordsstatistiken för de sexuellt utnyttjade skyhög.

Känner du dig själv hel numera?

– Nej, absolut inte. Det är en sak att bryta tystnaden, men man lever ju vidare med resterna av sin barndom. Senast i helgen drabbades jag av ett posttraumatiskt stressyndrom.

Vi var några vänner som satt och kollade på en film för vuxna där det förekom sexscener. Samtidigt for barnen omkring i rummet och lekte. Så jag fick panik och blev helt hysterisk.

– Sånt där händer väldigt

ELAINE EKSVÄRD

Ålder: 36 år.

Bor: Söder om Söder i Stockholm.

Familj: Maken Gustav och barnen Matheo, Evelyn och en nyfödd bebis.

Yrke: Retorikexpert, föreläsare och författare. Har skrivit fem böcker om retorik utöver ovan nämnda Medan han lever, om faderns sexuella övergrepp. Grundare av Tre ska bli noll, som ger idrottsföreningar och förskolor verktyg i kampen mot övergrepp. Även engagerad i att upplysa om Williams syndrom.

12

”Det går inte att bota pedofiler.

I dag är de tyvärr så skyddade att de i princip kan göra vad de vill. Samtidigt är självmordsstatistiken för de sexuellt utnyttjade skyhög.” sällan numera, men jag är krigsskadad på sätt och vis och kan reagera utan att i förväg förstå varför. Nu kan jag ju styra det genom att aldrig kolla på vuxenfilmer när barnen är i närheten och alltid ha koll på fjärrkontrollen.

Elaine har nyligen startat ett icke-vinstdrivande bolag som heter Tre ska bli noll där Patrik Sjöberg, själv ett offer för övergrepp, sitter i styrelsen. De har lanserat Idrottsbrevet för att ge föreningar verktyg att motverka övergrepp. De har även tagit fram Förskolebrevet som gör samma sak för alla förskolor i Sverige. Många företag har redan villkorat idrottsföreningar att följa riktlinjerna för att man ska skänka pengar.

– Genom att prata om det som ingen pratar om gör vi skillnad. Det måste finnas undervisning på förskolan där man lär barnen integritet om deras privata delar. Idrottsföreningar måste ta brottsutdrag på ledare och tränare och ska ha en genomtänkt policy för omklädningsrummen, säger Elaine vars fokus är barnen. Förövarna kommer långt ner på hennes prioriteringslista.

– Jag har ingen medmänsklighet över för dem. Jag kan skydda barn, sen får andra ta sig an pedofilerna. Man kan aldrig begära av en utnyttjad eller ett våldtäktsoffer att sätta sig in i ett psyke som har förstört ens eget psyke. Empatin för dem existerar inte hos mig. Jag tycker att de är rovdjur.

Men det handlar om många lager av känslor?

– Ja, barn älskar ju sina föräldrar villkorslöst, därför blir de hjärntvättade. Grunden är att man vill bli älskad och få älska.

Barn är ju fantastiska små kärleksklumpar.

Hur har allt som varit påverkat dig som mamma?

– På många olika sätt. Evelyn, vår dotter hade ont i magen en natt och jag smekte hennes mage men var väldigt noggrann att det är ner till naveln och inte längre. Jag är väldigt mån om mina barns okränkbarhet. Jag pratar inte med dem om pedofiler, jag lär dem bara om integritet.

Tvekade du att själv bli mamma?

– Absolut! Myten säger ju att ifall man blir utnyttjad så blir man själv pedofil. Men det är bara ett argument man använder i rättegångar för att få sympatier. 90 procent av de som blir drabbade är kvinnor och ifall det vore sant skulle ju pedofilerna vara kvinnor och det är de sällan. ÄVEN OM KAMPEN mot pedofiler upptar en

stor del av Elaine Eksvärds tid så finns det annat som också engagerar henne. För ett år sedan fick hennes nu tvååriga dotter Evelyn diagnosen Williams syndrom.

– Det är en kromosomavvikelse som gör att de saknar upp till 27 gener, vilket ger dem vissa karaktäristiska drag, berättar Elaine.

Som ett krokigt lillfinger, skelning, hjärtfel. De kan också ha muskelsvaghet, gå och tala senare.

September 2017

När dottern fick diagnosen Williams syndrom föll Elaines version av sig själv där allt skulle vara perfekt.

Nu är han här!

Den 19 augusti föddes Elaines tredje barn, en pojke som vägde 3 910 gram och var 51 cm lång.

Fast de blir ofta verbalt överbegåvade när de väl börjar tala, så det är lite roligt att Evelyn kom till en retoriker.

Hur reagerade du när ni fick diagnosen?

– Först så föll världen sönder och samman. Men även en gammal version av mig själv där allting skulle vara så jäkla perfekt föll ihop. Nu känns det ganska perfekt att vi är olika.

Hon är fantastisk och jag är så lycklig. Jag tycker att det världens bästa diagnos. Problemet är att hon litar på precis alla och hon dras till män. Det är väldigt gulligt men det krockar ju med mina traumatiska upplevelser. Ibland tänker jag att det var bra att hon fick mig, men också att det var bra att jag fick henne. Hon ser världen i ett ljus och jag i ett mörker och då kan vi ju mötas på mitten.

OCH NU är ett tredje barn på väg. Elaine är i sjätte månaden

när vi möts och har en stor rund mage som hon sitter och rör händerna över. Har hon funderat över hur det skulle vara om det barnet också fick en diagnos?

– Visst finns det en förväntansångest. Nu kan vi ju hantera Williams syndrom, men skulle det vara något annat vore det jobbigt, säger hon.

September 2017

Williams syndrom Williams syndrom kännetecknas av ett typiskt utseende och beteende, vissa fysiska symtom samt en utvecklingsstörning med en karaktäristiskt ojämn begåvningsprofil. Syndromet har fått sitt namn efter en av de läkare, J C P Williams från Nya Zeeland, som 1961 beskrev syndromet. Ett år senare kompletterades beskrivningen av den tyske hjärtläkaren Alois Beuren.

Williams syndrom förekommer hos 5-10 per 100 000 personer. En ungefärlig uppskattning för Sveriges del är att det föds 5–10 barn med syndromet varje år. Williams syndrom är lika vanligt hos pojkar som hos flickor.

Orsaken till syndromet är att det saknas en liten bit (deletion) av den långa armen på en av de två kromosomerna i kromosompar 7. Personer med Williams syndrom har därför inte, som normalt, den dubbla uppsättningen av fungerande arvsanlag (gener) inom det deleterade området.

Källa: Socialstyrelsen

– Däremot skulle det vara kul att få en unge som ser ut som jag och är brun.

Jag är halvbrasilianska och då får ens barn antingen den svenska eller den brasilianska genen. Halvsvart eller halvvit alltså. Mina kusiner med svensk man har ett brunt och ett vitt barn så det är jättespännande vad det blir. När jag är med Matheo och Evelyn som är blonda, tror folk ibland att jag är deras nanny. Min man säger att jag inte får prata om det för att det låter rasistiskt.

Men det vore kul att slippa vara nanny till sina egna barn.

13

Tema: Utsatthet

Att de starka ska hjälpa de svaga låter som en självklarhet, men lika viktigt är att låta alla slags funktionsvarianter få ta plats. Speciellt i kyrkan, både bland anställda och besökare.

— Det är på tiden att vår kompetens tas tillvara, säger Anna Tenlén, diakon i Orsa.

Funktionsvarianterna

blir viktiga tillgångar

14

September 2017

FOTO: JOHAN LUNDAHL

MOTSTÅNDET I vardagen för en som tar sig fram på elmoped är Anna Tenlén van vid.

I arbetslivet har det varit vårare: som nyutexaminerad diakon nekades hon först inträde, och när hon väl pressat sig in visade sig priset bli högt. Hon kan räkna upp många sätt som man kan exkludera på en arbetsplats, alla gör ont i själen och de flesta minskar hennes förutsättningar att använda sin kompetens.

Hon fick diagnosen CMT vid fyra års ålder.

Den innebär att hennes muskler är försvagade och balansen nedsatt. Hon kan gå kortare sträckor, men har svårt att gå i trappor och svårt att sitta i stolar utan armstöd. För det mesta tar hon sig fram med sin elmoped. Hon lider också av fatigue, behöver återhämtning och blir trött lättare än andra.

Anna Tenlén har dock en fil kand i statsvetenskap, socionomutbildning och diakonutbildning. Hon har en magister i handikappkunskap och talar förutom engelska även franska samt hyfsat bra tyska och spanska.

När det var dags att söka jobb kände hon sig välmeriterad.

Det hjälpte inte. Först kom hon aldrig ens på intervju: – I början försökte jag lyfta fram min funktionsnedsättning som något som är positivt för församlingsmedlemmarna. Jag ville inte tro att funktionsnedsättningen var anledningen att jag valdes bort, men så snart jag slutade informera om den i ansökningarna fick jag komma på intervju, berättar hon.

MÅNGA INTERVJUER blev det, 23 stycken

Det skulle krävas 23 intervjuer innan en arbetsgivare vågade satsa på Anna Tenlén – ett tecken på stor okunskap om funktionsnedsättningar, menar hon.

över stora delar av Sverige – Umeå, Dalarna, Stockholm.

– Och då kom jag systematiskt på andra plats. Det hände att jag var på tredje eller fjärde, men för det mesta tvåa. Frågorna jag fick på intervjuerna visade tveksamheter inför funktionsnedsättningen.

Det första jobbet var ett vikariat på ett halvår, där allt gick bra tills en fast tjänst skulle tillsättas. Då blev det knepigare. ”Du kan ju inte sitta på golvet och leka med barnen” fick hon höra.

För Anna Tenlén är dock fördelarna med en anställd med en funktionsnedsättning solklara och många. Bara att medvetenheten om funkisfrågor ökar, gynnar hela församlingen.

Dessutom har Anna Tenlén utvecklat strålande projektledaregenskaper: FORTSÄTTNING

September 2017

15

Tema: Utsatthet – Med den funktionsnedsättning jag har måste jag planera väldigt noga. Ingenting kan lämnas åt slumpen, jag behöver förutse alla hinder som kan komma att uppstå. Jag märker att jag har lätt att få kontakt med församlingsmedlemmar, och jag förstår hur det är att leva med svårigheter.

BISKOPEN I Stockholm, Eva Brunne, är

medveten om bristerna, men arbete pågår.

I Stockholms stift har man exempelvis ett tillgänglighetsprojekt i fem pilotförsamlingar. Den erfarenhet hon har av arbetet med hbtq-frågor är att det blir svårt att bryta normtänkandet gentemot församlingsmedlemmar, om man inte samtidigt gör det i kyrkan som arbetsplats.

– Det betyder jättemycket att vi är arbetsplatser som speglar den omgivning vi arbetar i. Det är ett sätt att hjälpa varandra att bryta normtänkandet. Vad utesluter vi? Vad saknar vi om vi inte ser den här människan som en hel människa med alla sina egenskaper?

Anna Tenlén håller med om att kyrkan lyckats bra med hbtq-frågorna, så hon vet att det går att förändra, men inte utan ansträngning.

Det handlar dock inte om att ”hjälpa” den funktionsnedsatta. En hjälpande person kan vilja hur väl som helst, men i själva verket tvärtom försätta den som söker hjälp i en situation där personen bara upplever underläge, menar Steve Sjöquist, som är sjukhusdiakon i Stockholm. I stället måste kyrkan skapa en miljö där alla möts på lika villkor.

STEVE SJÖQUIST själv

har en mycket stor, om än informell kompetens på grund av att han har levt med hiv i 30 år, de första åren innan bromsmedicinerna kom. Under ett helt år var han så svårt sjuk att han var inlagd på sjukhus.

– Jag vet hur det är att Sjukhusdiakon ligga där. De jag träffar i Steve Sjöquist. dag känner sig sedda och förstådda. Och jag har fått respekt för den kompetensen. Jag använder min erfarenhet också när jag undervisar om vårdetik. Mina studenter får veta att de som ligger där observerar dem, vet vilka de är och vad de går för.

MARIA WESTLUND är diakon i Umeå, och skulle vilja uppnå det som Steve Sjöquist gjort. I dag upplever hon att det är svårt att bidra med all den kompetens hon har.

– I kyrkan finns bilden att vi är starka och friska och ska ge till församlingsmedlemmar som behöver det. Jag med min funktionsnedsättning ställer det där på huvudet. Jag

16

Förståelsen för hur det är att leva med olika svårigheter är en tillgång i arbetet.

”Den som själv söker hjälp blir lättad vid åsynen av kryckor eller en rullstol.” står mittemellan. Jag är personal med funktionsnedsättning som kan utföra kvalificerat arbete, säger hon.

Maria Westlund lever med ett antal diagnoser. Den som påverkar henne mest är Klieppel Feil syndrom. Det är en ovanlig diagnos som bland annat innebär att nackkotorna är ihopväxta, och att balans, finmotorik, och reflexer påverkas.

Hon är dock övertygad om att de förmågor Maria Westlund kan bi- som behövs i hendra med unika insikter. nes arbete inte är fysiska: – Jag möter församlingsbor i sorg och kris och stöttar människor i andlig utveckling. Jag håller andakter på sjukhem och leder gudstjänst, bland annat. Det är inte de motoriska funktionerna som jag använder.

Och en del kompetens hon skulle vilja få

bidra med står inte i arbetsbeskrivningen: – Jag har vissa kvalifikationer och insikter som jag skulle vilja kom församlingen till del. Enkla saker, som dörröppnare som inte fungerar och trösklar som är i vägen. Att man kan ta bort några kyrkbänkar så den som har rullstol inte behöver sitta mitt i gången och sticka ut. Att det ska vara möjligt att ta sig in och ut ur kyrkan utan hjälp, självständigt.

Hon påpekar samtidigt att det kan följa ett utpekande av att det alltid är normbrytaren som ska vara den som ökar kunskapen på arbetsplatsen – hon skulle vilja se att församlingarna sätter av tid och pengar på funkisfrågor på samma sätt som exempelvis miljöfrågor. Kyrkans anställda möter funktionsnedsättningar och hinder i församlingarna och behöver kunskap för att ge bra stöd och service.

SOM DIAKON delar Maria Westlund samma upplevelse som Anna Tenlén: Får en människa möta en företrädare för kyrkan som själv har en svaghet, uppstår en lättnad i mötet.

Det blir helt enkelt enklare för en hjälpsökande att tala och att anförtro sig till någon som faller utanför den traditionella maktpositionen i relationen mellan hjälpare och hjälpt.

De som söker stöd känner att möjligheten att bli sedd och förstådd ökar när de får se kryckor eller rullstol.

– När vi arbetar med andlig fördjupning har vi en bild av en kanna som är sönderslagen och ihoplimmad, men sätter man ett ljus i kannan är det just genom sprickorna som ljuset strålar fram. Det är den synen på människan, kyrkan och anställda som behöver få ta plats.

MARIKA SIVERTSSON

September 2017

i Svenska kyrkan

TET OMÖ

RK L KY L TIL

VA

lövslä

rä ge, p

st

a tersk

ö ensk , Träs nsson llesås, röntg r Sve t unna nbäck, Fri lndal, präs G l r 1. Ka ianne Kro lsson, Mö , truckförare ar På berg 2. M -Gunnar Anne re rs son, , lära 3. La ael Svens n, Varekil siklärare so mu ik 4. M illa Svens , Skottorp, rs.ass. n n , fö 5. Gu Johansso n, Lysekil rg, lärare so vi be 6. Le beth Lars on, Falken lhavare a s fä s stare s 7. Eli bet Sven o, Hönö, be nsfejarmä a b s rste 8. Eli n Hamne Hålta, sko , ha 9. Jo n Nyblom nto 10. A

ts alkre a kyrkan k ifts v gs st et Svens r o b Göte samfund Tros

Rösta för en levande kyrka

2706

» som är en kyrka för hela familjen » som verkar för Kristi kyrkas enhet » som står upp för alla människors unika, lika och okränkbara värde

www.enlevandekyrka.se

E-post: bertil.olsson@enlevandekyrka.se Tel. 070-675 46 46

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet.

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp.

OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter.

Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter.

Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

Se: www.atsuskane.se

Sveriges Kristna Handikappförbund, SKrH är ett ekumeniskt förbund som arbetar utifrån en kristen människosyn och ett miljörelaterat handikappbegrepp. Vi vill göra församlingar och samfund medvetna om att människor med funktionsnedsättning är en naturlig del av den kristna gemenskapen.

www.skrh.se

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

250 kr för 8 nr* Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

Se även www.signum.se *Gäller för nya prenumeranter.

Läs mer på hemsidan

Ange ”Amos” som kod.

www.skrh.se

Den katolska kulturtidskriften

7"$,3" 4+"-"3 5*-- %*( ,½3&/

Tryck en kinesisk bibel för en tia!

Kinas kristna behöver biblar. Din gåva bidrar till bibelpapper. Tack!

Swish 123 900 62 63 Bg 900-6263

4KBMBS J SFHOCÌHFOT BMMB GÊSHFS BW öOB OBUVSNBUFSJBM 7J IBS 4WFSJHFT TUÚSTUB TPSUJNFOU BW LWBMJUFUTTKBMBS

#FTÚL WÌS XFCCVUJL 4OBCCB -FWFSBOTFS

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

Fengersfors Bruk

Tema: Utsatthet

”Får jag vara stolt över min hjälp?”

Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Är det skryt att vara nöjd med sina goda gärningar? Varför drabbas vissa av olyckor och hur mycket tycker Gud att vi ska vila?

Camilla Lif svarar på frågor om prestation och tvivel.

1

Fråga prästen

En bekant sa att om man inte känner ”frälsningsvisshet” är man inte kristen. Jag tror, även om jag inte går i kyrkan, men vet inte om jag känner något särskilt. Måste man det?

– Det finns ingen manual för vad man måste känna som kristen. Frälsningsvisshet låter härligt, men det är knappast något som drabbar alla. De flesta jag känner tvivlar och tror om vartannat. För dem och för mig är tron en process, ett kontinuerligt samtal med det gudomliga och med andra människor.

Ibland stark tro. Ibland starkt tvivel. Det finns i själavårdens historia en mängd beskrivningar av hur en troende människa måste gå igenom perioder av tvivel. Det ingår i en mogen människas väg i tron. Tillvaron slår då in på en mörk och slingrig väg. Denna vägsträcka går under många namn: öknen, misströstans dy, andens fattigdom. Men detta räknas också som en plats där man oväntat faller i Guds armar. Och jag tycker inte att någon har rätt att döma ut en annans tro!

2

Ända sedan flyktingarna började komma har jag varit med i olika hjälpprojekt. Det får mig att må bra i magen, men jag undrar: är det fel att känna sig nöjd? Man ska ju inte skryta?

”Utan balans mellan aktivitet och vila går vi sönder.”

– Det finns en ställe i Bibeln där Paulus skriver att vi har lagen skriven i våra hjärtan Med ”lagen” menar Paulus Guds vilja. Alltså: Guds vilja att vi ska göra gott och värna våra medmänniskor, den viljan finns inpräntad i oss. Därför känns goda handlingar bra.

Det ger en känsla av att vi är på rätt spår. Att känna sig nöjd och glad med något gott är ett kvitto på att man gjort något bra. Att skryta är något annat. Det är att tävla med sin godhet, och blåsa upp sitt eget ego.

3

Jag har hört att Gud inte ger oss mer att bära än vi orkar med, och att vi orkar allt med Jesus. Men nu när så många blir utbrända – vad säger kyrkan om vila?

– Det finns de som får mer än de orkar bära, så det finns goda skäl att fundera på hur vi ska leva, arbeta ocjh vila och behandla våra medmänniskor. I kyrkan talar vi ofta om tystnaden som återhämtning, och i Bibeln står det om hur Jesus drog sig undan från folkmassorna för att vila och be. Att vara för sig själv, att ordlöst umgås med Gud, att stilla sina hungriga sinnen och att helga vilodagen är naturliga inslag i ett kristet liv. Balans mellan aktivitet och vila är en förutsättning för att vi inte ska gå sönder. Så är det för varenda en av oss människor.

September 2017

Hela poängen med kristet liv är frihet, säger Camilla Lif.

4

Varför verkar det som Gud utsätter vissa för mycket mer än andra? Min kompis förlorade jobbet och fick operera bort gallan samma månad som barnet blev svårt sjukt.

– Detta har människor brottats med i alla tider. Om Gud är god och allsmäktig – varför finns det då lidande? På teologiskt språk kallas det för teodicéproblemet. Jag har ingen lösning, men jag tror inte att Gud vill att vi ska plågas av meningslösa lidanden. Att bli av med sitt arbete tänker jag inte har så mycket med Guds vilja att göra, utan är något som händer mellan människor. Jag tror inte heller att Gud gör barn sjuka, utan lider med varje sjuk människa. Gud vill liv – det är min övertygelse.

5

Förr trodde många att utvecklingsstörda stod närmare Gud på något vis. Hur är synen på funktionsnedsatta nu?

–Varje människa, med sin unika erfarenhet, är ett uttryck för Guds längtan efter liv. Jag tror att Gud lever genom oss, att det gör ont i Gud när det gör ont i oss, att våra skratt gör Gud glad, att de dofter vi känner också känns av Gud. Den som har funktionshinder förser Gud med helt unika erfarenheter. Jag vet inte om en sådan människa står närmare Gud, men när jag var ung kände jag en flicka som hade Downs syndrom. Hennes syn på livet lärde mig massor om ärlighet, uppriktighet, livsglädje, ömhet och medmänsklighet.

19

Tema: Utsatthet

Skratt som öppnar upp De lockar till skratt och ger barnen en paus från sjukdom, slangar och mediciner. Men skratten är inte viktigast. Det är kontakten. Utan att rygga för deras känslor, för rädsla eller föräldrarnas oro, möter sjukhusclownerna barnet, här och nu.

– JAG VILL VARA ärlig i mitt bemötande, i

blicken och hela min närvaro, säger Eva Westerling.

Hon sitter framför spegeln i ett källarrum på sjukhuset i Malmö. Duttar vita prickar under ögonen och målar en centimeterbred röd mun på läpparna. Kollegan Jerker Heijkenskjöld blåser såpbubblor runt henne medan hon sätter lösnäsan av gummi på plats.

När hon började jobba i Clownronden, för 13 år sedan, var näsorna så hårda att hon fick en arbetsskada.

– Det är sant! Jag fick blodkärlsbristningar, säger Eva Westerling och pekar på ena näsvingen.

Dagens första rond är på Barnmedicinen, som de besöker två gånger i veckan. Eva och Jerker ger varandra en peppande kram, öppnar dörren och kommer ut som Bönan och Jack, två clowner som snart trampar sig fram i sjukhuskulvertarnas underjordiska gångar.

De visslar och hejar till höger och vänster, alla vet vem de är.

På Barnmedicinen får Alva Nilsson syn på Bönan och Jack så fort de kliver in genom dörren. Hon är två och ett halvt år och har tillbringat långa perioder på sjukhus sedan hon föddes. Nu kikar hon försiktigt på de knasklädda figurerna, i skydd av sin mammas axel.

– Hon är jätterädd för clowner, säger mamman Frida Nilsson.

Det hör varken Bönan eller Jack. Ändå är det uppenbart att de har läst av Alvas rädsla.

Med små, samspelta gester, utan att komma för nära, börjar de improvisera. Har Alva sett deras bortsprungna hund Ludde? De letar bakom dörrar och under bord. Alva följer dem med stora, runda ögon. Bönan trollar fram en avlång ballong ur fickan och vips har den knutits till en vovve. Ett litet leende anas i flickans mungipor och när sjuksköterskan kommer för att ge dropp, får både vovven och clownerna följa med och hjälpa till.

ALLA BARN blir inte glada av att se dem.

Det är heller inte deras mål. De är inte klichéclownerna som gör knasiga grimaser och de är absolut inte skräckfigurerna i stela masker som skrämmer. Tvärtom, deras mål är det mänskliga mötet, att nå fram till individen. En kontakt improviserad i stunden.

– Det gäller att vara nollställd inför varje möte. Barn känner direkt när det finns en värdering av något slag hos den vuxne. Men går du in utan tvivel och möter dem med positiv blick, så går det, säger Eva Westerling.

En del barn träffar de bara en gång, vissa har de träffat i flera år. Någon har ett gipsat ben, andra en allvarlig infektion. Vissa barn är så sjuka att de kommer dö.

– Det handlar om att se det friska i en människa och möta personen med respekt och humor, säger Eva Westerling.

Ali Al-Kartawi, 5 år, har blodförgiftning Eva Westerling och och har legat Jerker Heijkenskjöld inlagd i flera jobbar med Clown-

veckor. Bönan och Jack sticker in sina röda näsor i hans rum för att känna av stämningen.

Snart sitter både Ali och hans pappa, som först såg lite hålögda ut, fnissande vid sängen med varsin slips om halsen – av toalettpapper.

MEDAN EN del barn nästan omedelbart bör-

jar bubbla av skratt, behöver andra tid på sig för att öppna upp, som den avvaktande 13-åringen som håller emot för att smilbanden inte ska synas. Ibland träffar de suicidala ungdomar, och får jobba hårt för att dörren alls ska öppnas på glänt.

– Vi kommer från ett annat håll, och det är viktigt. Vi är varken den oroliga familjen eller personalen som måste behandla det sjuka.

De är ett komplement, med en fri roll i sjukhuskorridorerna. Samtidigt har de möjlighet att dra in personalen i improvisationerna och hjälpa till att göra vårdsituationer lekfulla. Och minst lika viktigt, menar Eva Westerling, är att de kan möta och stötta personalen, få också dem att skratta.

– Personalen är superviktig. De är där alltid, vi bara några timmar. Jag ser det som en skicka vidare-grej, att lämna något positivt också för dem. Är de glada sprids glädjen.

SOM SJUKHUSCLOWN jonglerar

du med känslor. Kastar upp dem och ser till att de fångas på ett bra sätt. Det är inget enkelt jobb. Men det mest meningsfulla Eva kan tänka sig.

– Energin ryker, efter en dag på jobbet är du helt slut. Samtidigt får du så mycket tillbaka.

Det svåraste är att möta den som snart ska dö, särskilt

ronden i Malmö.

20

September 2017

– Det handlar om att se det friska i en människa och möta personen med respekt och humor, säger sjukhusclownen Eva Westerling

”Det handlar om att se det friska i en människa och möta personen med respekt och humor.” när det är ett barn. Eva berättar om sin första erfarenhet, ett hembesök hos en pojke med obotlig cancer.

– Han var sex år och lärde mig mycket.

Föräldrarna ville inte, eller klarade inte, att pratade med honom om att han skulle dö.

Skenet skulle hållas uppe, rädslan och sorgen motas.

– Men jag såg ju att han visste, barn vet alltid så mycket mer än vad vi tror. Men eftersom det var förbjudet att benämna i familjen frågade jag honom istället om han tänkte resa. ”Ja”, svarade pojken. Samtalet var öppnat.

September 2017

De pratade om vad han skulle ta med sig när han for, och om vem som skulle möta honom när han kom fram.

– Det var fint, vi hittade ett sätt för honom att benämna det som skulle komma. Och det är lugnande.

Livet är brutalt. Men rädslan för döden och sorgen är oftast som starkast hos de anhöriga, menar hon. Och förtvivlan över att ett barn inte ska få bli äldre än sex, ses ur den vuxnes perspektiv.

– Att aldrig få ta examen, aldrig få barn…, tänker vi vuxna. Men en sexåring får ju leva sitt liv, deras sex år långa liv är ett helt liv för dem. Det är en insikt som jag tycker är lindrande.

På Barnmedicinen kommer nu Alva Nilsson rullandes på en brits. Hon ska in på operation.

Jack tar fram sin ukulele och spelar en melodi, Bönan vinkar. Alva sätter sig upp i sängen, ler och skickar en slängpuss till sina nyvunna rödnästa vänner.

FOTO: JOI GRINDE

Jobbar på fem sjukhus Clownronden är en grupp speciellt utbildade artister som arbeta med sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar och äldre. Clownronden drog igång 2001 och är baserad i Malmö, och är idag även en del av barnklinikernas verksamhet på fem skånska sjukhus. Liknande verksamheter finns runt om i landet.

Namn: Eva Westerling Ålder: 49 Familj: Två söner och pojkvän i Österrike.

Bor: Lund Gör: Arbetar som sjukhusclown på Skånes universitetssjukhus för Clownronden och som improvisatör för Kunskapskabarén. Är också skådespelare och har medverkat i humorserien HippHipp! och SVT:s barnprogram Vid Vintergatans slut och i Pax jordiska äventyr.

HANNA WELIN

21

Mänskligt: Organdonation

”Du har fått en jäkla Syskonkärlek - på liv och död.

Therese Jarmo behövde en ny njure för att överleva. Hon fick en av sin bästa vän och konstnärskompanjon: storebror Casper Jarmo.

SIDA VID sida i var sin sjukhussäng. Oroliga

och lättade på en och samma gång. Äntligen är det dags. Casper Jarmo lyfter han sin hand i v-tecknet och rullas in i operationssalen.

Therese Jarmo ler från sin säng, snart är det hennes tur.

Ett par timmar senare vaknar de upp ur narkosen. Storebror har en njure mindre, lillasyster har fått ett nytt liv.

Det är lördag förmiddag och syskonen Jarmo har bestämt träff i deras andra hem, en konstnärsstudio i industriområdet Gåsebäck

i Helsingborg. Det har gått två månader sedan operationerna och de långa ärren över buken har läkt.

– Det gör inte ont längre, som det gjorde efter operationen. Vi låg i samma rum och fick varandra att skratta hela tiden. Och det gjorde ont. Jag minns att jag sa till dig att om du säger något roligt igen så dödar jag dig, säger Therese Jarmo och ger sin storebror en lätt knuff.

– Fast allvarligt, när jag såg dig där i sängen på uppvaket kände jag bara kärlek.

– Men jag gjorde det ju lika mycket för min egen skull, säger Casper Jarmo. Det är jag som har vunnit som har fått dig tillbaka.

THERESE OCH Casper Jarmo har inte bara vuxit upp tillsammans. De är bästa vänner och ses eller rings varje dag. Folk brukar kommentera deras relation, säger de, för att de

påminner om enäggstvillingar som kan varandra utan och innan och tycker och tänker nästan samma sak. Sedan flera år driver de också gemensamma projekt och skapar film, konst och musik tillsammans.

– Många undrar hur det känns att ha någon annans organ i sin mage. För mig är det inte en så stor sak i sig. Det viktiga är att jag förhoppningsvis fått minst femton år till, så att jag och brorsan kan fortsätta med vårt arbete, säger Therese.

Casper nickar.

– För mig finns kärleken i skapandet som vi gör ihop.

På bordet i studion, bland sprayburkar, rekvisita och termoskaffe ligger manuset till en kortfilm som de har spelat in. Scenerna kom till liv i Caspers huvud i sjukhussängen.

Den kom ur ångesten jag kände över att kunna förlora Therese. I filmen dör huvud-

Therese och Casper Jarmo är bästa vänner och ses eller rings varje dag. Och syskonen har dessutom en njurdonation gemensamt.

22

September 2017

bra njure, syrran” personens syrra i en bilolycka, och det är brorsan själv som kör. Efter det bestämmer han sig för att ta sitt liv, säger Casper.

DÖDSSCENEN I den brinnande bilen spe-

lade syskonen in för en månad sedan. Med ärr som fortfarande ömmade och fejkblod i ansiktet agerade de ut sina roller i flammande lågor.

– För mig är den här filmen ett sätt att bearbeta allt som varit, säger Casper.

– Och jag ville så snabbt som möjligt få skapa. Slippa vara Therese, den sjuka, och bli Therese, konstnären, igen.

Nästan allt de gör bygger på dramatik och smärta.

På liv och död. Men så har också Therese levt med de stora och tunga frågorna ända sedan hon var en liten flicka.

Sju år gammal, på väg till När Therese var barnkören, kollapsade 15 fick hon sin hon. Hjärnan visade sig första nya njure vara svullen av vätska och – av pappa. behövde öppnas akut.

Hon har inte glömt upplevelsen i ambulansen på väg till sjukhuset i Lund. Hur smärtan plötsligt försvann, hur hon såg ett ljus och allt blev vitt.

– Nu vet jag att läkaren sa att familjen skulle förbereda sig på att ta farväl av mig.

TROTS ATT njurfelet som hade fått hjärnan

att svullna, upptäcktes sent klarade hon sig utan allvarliga komplikationer. Men den sjuåriga flickan tvingades lära sig vad dialys är. Åren som följde kämpade Therese med att leva ett så normalt liv som möjligt, trots mediciner och noggrann kosthållning. Hon tränade basket och jobbade hårt i skolan.

– Jag ville bara vara vanlig och pratade inte så mycket om allt det här. Men jag fick ett keyboard och när jag klinkade på det fick jag ut mycket av allt jag bar på.

Men när Therese var 12 och Casper 20 kom nästa slag. Mamman fick en hjärnblödning.

Hon klarade sig förhållandevis bra, men det var ändå tungt att hantera. Döden hade kommit nära igen.

– Jag och brorsan bondade mycket när September 2017

”Det var sjukt att vakna efteråt. För första gången upplevde jag hur det är att vara frisk.” mamma var så dålig. Jag började också umgås med hans vänner. Jag hade nära jämnåriga kompisar, men kände samtidigt att det var lättare att relatera till dem som var äldre.

Livet blev ännu tuffare åren som följde. När Therese var 15 räckte de egna njurarna inte till längre och hon behövde en ny för att överleva. Det blev pappans.

– Det var sjukt att vakna efter operationen. För första gången upplevde jag hur det är att vara frisk. Jag föddes med njurproblemet. Från att ha haft kronisk migrän, varit illamående och orkeslös, studsade jag ur sängen.

OCH HON studsade längre än så, rakt ut i livet

för att ta tag i sina drömmar. Äntligen hade hon kraft att göra det hon ville.

– Jag insåg tidigt hur viktigt det är att jaga drömmarna man har. För mig handlar de om att få använda min egen kreativitet.

Livet snurrade på, intensivt, precis som hon ville. Tills för två år sedan.

Therese hade precis flyttat ihop med pojkvännen Christian när beskedet kom. Hon behövde en ny njure, igen. Och fram tills en transplantation kunde genomföras krävdes dialysbehandling var femte timme, dygnet runt. En förälskad 22-åring vill inte ha en slang i magen. Hon vill inte vara konstant trött och illamående och hon vill absolut inte behöva tänka på döden mest hela tiden.

– Jag hade sådana fruktansvärda ångestattacker. Och ju sämre jag blev desto mer bitterhet, ilska och sorg kände jag.

Utredningen av en donator som passade tog lång tid. Först prövades sambon Christian, därefter var det Caspers tur. Hans njure var kompatibel med Therese, men var han

alldeles säker? undrade läkarna. Casper och hans fru har ett barn, och är gravida med det andra.

Tänk, rent hypotetiskt, om någon av dem skulle behöva hans njure i framtiden?

– Men jag kände att jag inte kan tänka så, säger Casper. Om det brinner just nu kan du ju inte strunta i att släcka elden för att det kan börja brinna någon annanstans senare.

Transplantationen gick över förväntan.

Direkt efter operationen hade Therese skyhöga njurvärden sjunkit från 800 till 80.

– Det var en jädrans bra njure du fick av mig syrran. Trots att jag festade så vilt förr.

Lillasystern ger honom en storasysterblick.

– Han är så jäkla mallig. Och en riktig dramaqueen.

JUST NU är hon nästan euforisk över allt hon

äntligen kan göra igen. Som att dricka hur mycket vatten hon vill och gå på toaletten som vem som helst. Eller att få ta en fika på stan med Christian.

– I kväll ska vi bada tillsammans hemma i vårt eget badkar. Det har vi aldrig kunnat göra. Det är så sjukt underbart att kunna vara den person jag faktiskt är.

Första året är alltid det mest riskabla eftersom kroppens immunförsvar gör sitt bästa för att stöta ifrån sig det nya organet. Men alla värden ser bra ut och förhoppningen är att njuren ska hålla i 20 år.

– Mörkret finns alltid där i bakhuvudet och lurar, det är min lott i livet. Samtidigt, man kan välja hur man vill leva. Det finns ju också något bra i det här. Jag har en jävla piska på mig att se till att göra det jag vill i mitt liv.

Therese & Casper Jarmo Namn: Therese Jarmo Ålder: 25 Familj: Sambon Christian, föräldrar och bror med familj.

Bor: Helsingborg Gör: Olika typer av konst, samt vikarierar som administratör på företaget Assa Abloy i Landskrona.

Namn: Casper Jarmo Ålder: 33 Familj: Sambo och ett barn, det andra barnet är på väg. Föräldrar och systern.

Bor: Helsingborg Gör: Olika typer av konst, pluggar visuell kommunikation på Malmö högskola.

23

Mark Levengood är än en gång programledare för Tro, hopp och kärlek. I september börjar tredje säsongen.

Ser du fram emot en tredje säsong?

Mark Levengood är än en gång programledare för Tro, hopp och kärlek – dokusåpan där präster söker kärleken. I september börjar tredje säsongen.

– Ja! De höga tittarsiffrorna avgjorde, men jag ville också gärna göra det igen, för vi lär oss så väldigt mycket, alla i redaktionen, under vår resa. Jag får tackla min programledarroll på nya sätt nästan varje dag. Grundpremissen att jag ska hjälpa dem är ganska fånig, jag gifte mig för 30 år sedan och är väldigt dålig på att ragga. Men vi samtalar mycket, det blir en nerv. För mig har det aldrig varit målet att de ska gifta sig, det viktiga är diskussionerna.

Får du lägga band på dig för att inte hjälpa för mycket?

– Jag går över gränsen hela tiden. Jag förväntas vara mycket mer neutral, men ibland är det så uppenbart att folk ska passa ihop.

Då är det min kristliga plikt att göra det klart för dem. Och det är hemskt att se folk som inte passar ihop. Jag är inte sutenör utan programledare, även om det kan vara svårt att märka skillnaden … Är präster svårare att dejta än andra, mer krävande?

– Präster är som psykologer, de har nästan alltid en sökande bakgrund. De har gjort samma resa, men även tagit in Gud som en faktor.

På film framställs prästen som en svart kråka av ondska, det är Ingmar Bergman som spökar. Kyrkan får alltid stå för inskränkthet och elakhet. Men Svenska kyrkan är ju tolerantast på jorden! Och präster är öppna och ganska gränslösa människor. Jag kan tänka mig att det är stimulerande att leva med kyrkans folk, det är ofta människor som inte fastnar i slentrian.

Bidrar det till att avdramatisera prästrollen?

– Men är den inte ganska dramatisk? Det handlar ju om liv och död. Det har varit för-

svinnande lite kritik om att det blir för glättigt.

Men skapade inte Gud både ljus och mörker?

Vi gör det med respekt för deras ämbete och identitet. Vi är väldigt noga med att inte kränka deras yrkesidentitet, hur vi klipper och vad som kommer med. De ska kunna förrätta en begravning dagen efter att de varit med på teve.

Vad är så lockande med dejtande präster?

– Jag tycker det är så intressant att de är så valhänta. Många är familjerådgivare och förstår så mycket, men de kan inte applicera det på sig själva. Hur vi agerar styrs så mycket av det undermedvetna. En av våra deltagare var på dejt med en tjej som behövde checka av allt mot sin bild av den hon ville gifta sig med.

Men sedan kommer kärleken från ett helt annat håll. Som min gamla konfirmationspräst sade: ”Vi blir bönhörda, men aldrig på det sätt vi tror”.

MATS KARLSSON

FOTO: STELLAN HERNER

Hallå där! Mark Levengood

Korsord

BILD: PIXABAY.COM

BOKSTAVSRÄKNING

TILL GAMMAL FULLBORDA ÄR BELÅTENGULDTJOCK HET PENG

TA ÖVER

EN LED PÖ OM PÖ SANDBANK FLOD UNDANHÅLLER I MARRAKECH

VÄSKA UNDANGLIDANDE LOCKAR HUNGRIG SPÖKE

.......

JES 48:20 DET MED JUBEL

HAR FOT

BISKOPSMÖSSA KAN NYTT KÄNNAS

VILL MYCKET MER

KONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

KREATUR FÖRSUMMAD

KAN VARA KROMATISK

KRINGGÄRDAR

BYGGLEKSAK KORT NUMMER AVSKED

BYTT SKINN

DILETTANT

BAKSIDA

FÅGEL SOM HÄRMAR

MÄRKE HAR TVÅ MÅNAR I FÖNSTRET

EN FODERVÄXT KOMMER FÖRST

IDROTTSFÖRENING KADETT SKELETTDEL FÄRGGLAD STEN GAMMAT

HAR ANOR VID FÖRARPLATS

TRUBBIG

SPELA JUDIT 16:1 KLINGA TILL HANS

....

SOM EN PERSIKA

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till kom@svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var.

Senast 30 september 2017 vill vi ha ditt svar.

September 2017

Rätt svar i Amos nummer tre var Ljuva sommartid.

Grattis säger vi till dessa fem som vinner två biobiljetter.

Sonja Pehrsson Anne-Marie Hultegård Ebba Nilsson Hariette Jakobsson Siw Hult

25

Barnens varma mottagande var en stark upplevelse.

Resan till Tanzania

I början av sommaren åkte åtta barn från barnkören Nova på en unik resa till Tanzania. Under tio intensiva dagar fick de möjlighet att uppleva den afrikanska kulturen på nära håll. En resa som bjöd på både fina möten, fantastiska naturupplevelser och en viss oro och spänning. För vad gör man när ett av passen är borta lagom till incheckningen på hemresan?

ATT ÖVERHUVUDTAGET komma på att åka

till Tanzania med en barnkör kan ju låta helt galet. Hur kom det sig att det blev Tanzania?

– Vi pratar så mycket om integration i kören och har varit aktiva i olika integrationsprojekt. Mitt arbete handlar om att bygga en plattform, både när det gäller kultur och integration. Jag vill ha med barnen, redan från början, och tror att nätverk är nyckeln.

Vår församling har sen tidigare ett samarbete med vänförsamlingen i Katare. När detta samarbete nu skulle utvecklas såg vi möjligheten att kunna åka med, säger Edward Eklöf, kantor i Gräshagskyrkan och körledare.

Hur har denna resa kunnat bli möjlig för er rent ekonomiskt?

– Vi har planerat denna resa under en läng-

26

re tid. Barnkören Nova är en förening som tack vare att de är duktiga blivit anlitade i olika sångprojekt. Intäkterna för dessa, stöttning av Svenska kyrkan Jönköping, plus ett mycket generöst bidrag från Lunds missionssällskap har gjort att vi kunnat komma iväg.

Tio dagar totalt var ni borta och han med både besök i församlingen, daghem, skola och safari. Intrycken måste varit många. Finns det något särskilt som du tar med dig från resan?

– Att stå på flygplatsen vid incheckningen och inse att ett av barnens pass är borta, är

”Vilken upplevelse. Så mycket glädje och härliga människor det finns på vår jord.”

något jag självklart inte lär glömma. Men för att nämna något mer positivt så vill jag lyfta fram alla dessa fantastiska människor som, särskilt barnen, som välkomnade oss var vi än kom! Även de annorlunda dofterna, en natthimmel som skiljer sig en hel del från i norden och att det fanns människor längs med vägarna vart man än åkte. När jag åkte motorvägen mellan Landvetter och Jönköping efter resan så kändes det väldigt konstigt att vägen inte var full med folk och kreatur.

Det är svårt att se upplevelserna i Afrika som positiva och negativa – det kändes mest bara så främmande och man blir väldigt ödmjuk inför de som måste flytta till vårat land och anpassa sig till en kultur som är helt olik den man kommer från.

September 2017

Novas resa till Katare, Tanzania Ur Edward Eklöfs dagbok, textredigerad av Kicki Alm VÅR RESA startade den 19 juni. Vi åkte först från Landvetter till Entebbe i Uganda. Resan dit gick väldigt bra. Omställningen och en del spänd förväntan gjorde nog att vi alla kände oss ganska trötta när vi landade. I Uganda påbörjades sen den långa resan med buss till Bukoba i Tanzania. Vägarna i Uganda och Tanzania är väldigt annorlunda från Sverige.

De är fulla med bland anat folk, motorcyklar och cyklar. Det är svårt att beskriva – det måste helt enkelt upplevas. Men om det var något jag var rädd för under denna resa, så var det trafiken.

Väl framme vid vårt hotell i Bukoba kom nästa skrämselhicka. Miljontals lakeflies!

Små flugor i mängder precis överallt! Det gick nästan inte att andas eller att titta utan att få flugor i munnen och i ögonen. Som tur var är de helt ofarliga men det blev lite utav en chock. Resan till hotellet tog närmare 36 timmar och vi sov ganska gott den natten med våra myggnät över sängarna.

UNDER HELA vår resa hade vi med en guide från Sverige vid namn Daudi. Det är inte så enkelt att göra sig förstådd på engelska i Tanzania så vi var väldigt tacksamma över att han fanns. Daudi visade oss runt i Bukoba. Efter gårdagens långa resa kändes det skönt med en lite lugnare start på dagen. Det blev också ett bra tillfälle för hela gruppen att få insupa lite av atmosfären i Bukoba. En både vänlig och intressant stad.

När vi tittat runt ett tag var det dags att bege sig till Katare, där Svenska kyrkan Jönköping har sin vänförsamling. Vi fick ett storartat välkomnande av flera olika församlingars körer som hade börjat sjunga redan när bussen kom inom synhåll för dem. Standarden i Katare är visserligen långt ifrån oss i Sverige, men jag upplevde det som att det fanns så mycket rikedom i annat istället. De var otroligt gästvänliga och maten de bjöd på var fantastisk. Vi sjöng för varandra och hade det väldigt trevligt. Vi förstod visserligen inte varandras sånger, men det gjorde ingenting för den glädje och känsla som förmedlades gick inte att ta miste på NÄSTA DAG åkte vi till en skola i Ilemera.

Precis som gårdagen i Katare var det mycket fokus på välkomnande och representation.

Vi hade med oss bland annat block, böcker, fotboll och pennor. Det känns bra att kunna bidra med något som verkligen gör skillnad.

Utbildning är ett måste för att kunna fortsätta utvecklas. Så utbildningsmaterial uppskattades. Sång och musik är något som ständigt återkom vid våra besök. Även här sjöng vi till-

September 2017

sammans och blev sedan än en gång bjudna på fantastisk mat.

Efter vårt besök i Katare väntade två lite mer lediga dagar. När resan planerades fanns önskemål om att få åka på safari. Tack vare att barnkören sjungit in en del pengar under året, blev detta möjligt. Safari i Serengeti var verkligen en häftig naturupplevelse. Vi såg elefanter, zebror, gnuer, giraffer, fåglar och lejon. Att få se alla dessa djur som man tidigare bara sett i djurparken, det var riktigt mäktigt.

Efter vår safaritur var det dags att bege sig till Katare igen, för att bland annat vara med på gudstjänst. Det blev mer sång och mer utdelning av praktiska gåvor. Vi hann också med att åka till en fiskeby. Fisklukten i byn var ganska stark och barnen vi mötte ville gärna gå runtomkring oss. Antar att det inte hör till vanligheterna att få besök från Sverige. Det gick bra, även om varken trängsel eller fisklukten uppskattades av oss alla. Vid dagens slut åkte vi tillbaka till kyrkan i Katare och tackade för deras gästfrihet.

Vår sista dag besökte vi ett barnhem för föräldralösa som heter Tumaini (=hopp). Det blev ett kort men mycket fint möte. De gör ett fantastiskt jobb för dessa barn. Vi hade även

här med oss lite praktiska gåvor som uppskattades.

Vår resa hemåt påbörjades resans åttonde dag. Man skulle kunna tro att jag hade vant mig vid trafiken vid det här laget men så var inte fallet. När vi äntligen nådde upp till Entebbe i Uganda ville chauffören ta en genväg. Det blev med andra ord ännu en skräckfärd.

EFTER ATT vi hade badat på ett hotell, ätit god mat och blivit väldigt trötta var det dags att åka till flygplatsen. När vi kom till flygplatsen upptäckte vi att ett av barnen, Jakob, hade förlorat sitt pass! Ve och fasa. Borttappat eller stulet visste vi inte och påsläppta på planen blev han inte. Vad gör man då?

Tack och lov löste det sig. Jakob och en av föräldrarna åkte till ambassaden i Uganda och ordnade ett nytt pass. De fick stanna ytterligare ett dygn till medan vi andra fortsatte vår resa mot Landvetter.

Efter diverse mellanlandningar med flygbyte landade vi till sist på Landvetter. Trötta men vad gör det. Vilken upplevelse. Så mycket glädje och härliga människor det finns på vår jord. Vilken resa!

Om vänförsamling 2005 reste några medlemmar från Kristina-Ljungarums församling till Tanzania och fick kontakt med kyrkoherde Johansen Koroti i Katare. Denne präst ville gärna ha en vänförsamling i Sverige. Ett besluts togs i kyrkorådet om att bilda en vänförsamlingsgemenskap.

Sedan 2014 är församlingen i Katare vänförsamling för både Kristina-Ljungarum och Sofia-Järstorps församling.

Vad innebär då denna relation? Ömsesidighet – utbyte av erfarenheter genom mail och förböner.

Hjälp till självhjälp – vi skickar medel till inköp av getter eller grisar till fattiga änkor.

De får leasa ett djur som ger avkomma och kan på så sätt försörja sig.

Hjälp med skoluniformer till föräldralösa barn – utan utbildning ingen utveckling.

Undervisningen är gratis men skoluniformer måste barnen ha.

En liten lön – ca 250 svenska kronor per månad – till evangelisterna som närmast motsvaras av socialassistenter hos oss.

De har ett stort jobb med att köpa och kontrollera djurhållningen och registrera föräldralösa barn.

Inköp av solcellslampor för att användas till läxläsning.

27

dags för val i

svenska kyrkan Var fjärde år är det kyrkoval i Svenska kyrkan. Alla medlemmar över 16 år har då rätt att rösta.

Här får du en överblick av hur Svenska kyrkan styrs och vad du röstar till. Din röst är viktig!

NATI O N ELL NI VÅ

du röstar till

I SIFF ROR som utser

kyrkomötet Svenska kyrkans högsta beslutande organ

kyrkostyrelsen Svenska kyrkans ”regering”

17 sept

Ditt röstkort kommer i brevlådan omkring

svenska kyrkan

ärkebiskopen...

är indelad i 13 geografiska enheter som kallas stift. Jönköpings pastorat tillhör.....

är ordförande i kyrkostyrelsen. Vår ärkebiskop heter Antje Jackelén och har sitt säte i Uppsala

du röstar till

30 aug

I kyrkovalet får man rösta när man fyllt

16 år 5,3 miljoner

VÄ X J Ö S TI F T som utser

stiftsfullmäktige Högst beslutande organ i stiftet

stiftsstyrelsen Förvaltande och verkställande organ

av Svenska kyrkans medlemmar har rösträtt i kyrkovalet

22 ///

medlemmar

varje stift...

biskopen...

delas in i mindre geografiska enheter som kallas församling. I Växjö stift finns 176 fösamlingar.

är ordförande i stiftsstyrelsen. I Växjö är Fredrik Modéus biskop sedan 2015.

J ön köp i ng s f örsa mling

du röstar till

Kyrkoval 2017

kyrkofullmäktige Beslutande organ i församlingen. Består av ledamöter från nomineringsgrupperna, idag 35 plus ersättare.

nomineringsgrupper kallas ”partierna” i kyrkopolitiken. Sex grupper ställer upp i lokalvalet i år.

S

BA

SFK

POSK

KD

FRI

har rösträtt i Jönköpings pastorat

RÖ S TA som väljer

kyrkoråd Församlingens styrelse med representanter från nomineringsgrupperna.

utskott

kyrkoherden

Arbetar med olika områden, fastighet, ekonomi och kyrkogård.

är ledamot i kyrkorådet. Ann Aldén är kyrkoherde i Jönköping sedan 2017.

Förtidsrösta

4-17 sep

Navet, G:a Rådhuset på Hovrättstorget. Öppet 11-14 (10 sep stängt)

6 & 13 sep Kvällsöppet 17-20

på valdagen

17 sep

Medtag röstkort och legitimation

17 september 2017

Gör din röst hörd!

VI ÄR 6, 1 miljoner. Så många är medlemmar i Svenska kyrkan.

Färre än för några årtionden sedan; då var nästan alla svenskar med i kyrkan. Men Sverige är ett annat idag än på 70-talet. I dag existerar inte den gamla statskyrkan längre.

Landet är mångreligiöst på ett helt annat sätt. Ändå: 6, 1 miljoner. Sveriges utan jämförelse största organisation.

Anledningarna till att vara med är många.

Många tror på Gud och älskar att fira gudstjänst.

Andra ser kyrkan främst som ett omistligt kulturarv. Kyrkobyggnaderna – ibland från medeltiden då kyrkan var katolsk och inte luthersk – minner om en 1000-årig kristen tradition i vårt land. I kyrkan vill man döpa sina barn, se dem konfirmeras, gifta sig och en gång begravas. I Jönköpings pastorat finns elva kyrkor. Ett par gamla, flera ganska nya.

ATT STÖDJA Svenska kyrkans stora barn- och

ungdomsverksamhet, rika musikliv med körer och konserter och omfattande sociala arbete för äldre, fattiga och flyktingar i Sverige och för svältande och förtryckta utomlands, är andra viktiga skäl.

Ingen anledning är tyngre än någon annan.

Tradition eller tro eller både ock eller något annat. Skälen att vara med är olika från person till person. Alla är välkomna.

Svenska kyrkan är demokratisk. Alla medlemmar har rätt att vara med och styra. Det säger sig själv att en sådan bjässe till förening inte lätt kan ha ett årsmöte. Därför ordnas kyrkoval vart fjärde år.

Söndagen den 17 september är det dags igen. Då kan alla medlemmar som fyllt 16 år rösta.

I KYRKOVALET ställer olika nominerings-

grupper upp. Några – S, C och SD – är de samma som de vanliga partierna. Andra har sina rötter i partiväsendet, men är idag oberoende grupper. Tre rikstäckande grupper – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Frimodig kyrka och Öppen kyrka – har ingen bakgrund alls i de politiska partierna.

Det är du som kyrkomedlem som väljer.

Vad är viktigast för kyrkan de kommande åren? I Jönköping, i Växjö stift och på riksplanet? Hur skall kyrkoavgiften som alla medlemmar betalar användas på bästa sätt?

Vilka vill jag ge förtroendet att sitta i kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte?

Gör din röst hörd. Delta i kyrkovalet i höst!

Många att välja mellan Här är nomineringsgrupperna i kyrkovalet med listor till kyrkofullmäktige i Jönköping, Växjö stiftsfullmäktige och kyrkomötet: Arbetarpartiet socialdemokraterna (ställer upp i samtliga tre val) www.socialdemokraterna.se Borgerligt alternativ (ställer upp i samtliga tre val) www.borgerligtalternativ.nu Centerpartiet (ställer upp i valet till Växjö stiftsfullmäktige och kyrkomötet) www.centerpartiet.se Fria liberaler i Svenska kyrkan (ställer upp i valet till kyrkomötet) www.fiskarna.net

September 2017

Frimodig kyrka (ställer upp i samtliga tre val) www.frimodigkyrka.se Kristdemokrater i Svenska kyrkan (ställer upp i samtliga tre val) www.enlevandekyrka.se Kyrklig samverkan i Visby stift (ställer upp i valet till kyrkomötet) Miljöpartister i Svenska kyrkan (ställer upp i valet till Växjö stiftsfullmäktige och kyrkomötet) www.mpsk.se Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (ställer upp i samtliga tre val) www.posk.se Samling för kyrkan (ställer upp i valet till kyrkofullmäktige i Jönköping)

Sverigedemokraterna (ställer upp valet till Växjö stiftsfullmäktige och kyrkomötet) www.sd.se Vägen (stället upp i valet till Växjö stiftsfullmäktige) www.vagenisvenskakyrkan.se Vänstern i Svenska kyrkan (ställer upp i valet till Växjö stiftsfullmäktige och kyrkomötet) www.visk.info Öppen kyrka (ställer upp i valet till Växjö stiftsfullmäktige och kyrkomötet) www.oppenkyrka.se

29

Här är nomineringsgrupperna Arbetarepartiet Socialdemokraterna Vad är det viktigaste ni vill göra för Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– Vår kyrkopolitik bygger på socialdemokratiska värderingar. Vi vill jobba för att Svenska kyrkan i Jönköping inom en snar framtid ser ett nytt församlingshem växa fram där nuvarande Sofiagården ligger, där det också ska inrymmas en ny expedition och dessutom få till byggnation av flera lägenheter både för äldre, familjer och studenter. Vi vill ha en öppen och välkomnande folkkyrka som ska ha en plats för alla, både troende, tvivlande och den som söker. Att kyrkan i Jönköping står upp för alla människors lika värde och motverkar all form av rasism och främlingsfientlighet, att kyrkan ska vara en bra arbetsgivare, att all barnverksamhet ska vara avgiftsfri och att Svenska kyrkan i Jönköping ska erbjuda barn och unga en verksamhet utan krav på att betala. Vi vill arbeta för, att våra kyrkobyggnader och kyrkogårdar som är ett kulturarv, ska vårdas och vara öppna för människorna. Vi vill ha en kyrka som står upp för alla människors lika värde, oavsett kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet och social ställning.

På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Vad som skiljer oss åt är att socialdemokraterna vill ha förtroendevalda från olika partier i Svenska kyrkan.

Lokala kandidater: 1. Ulla Alström 2. Stig Hörnstein 3. Margareta Stråth 4. Kent Johansson 5. Anita Lindqvist 6. Anders Lundqvist 7. Birgitta Nilsson 8. Evert Blom 9. Anita Höstner 10. Daniel Karlsson 11. Gösta Lindqvist 12. Filip Nyman 13. Lars Stråth 14. Jörgen Hall 15. Johnny Hartwig

30

Borgerligt alternativ Vad är det viktigaste ni vill göra för Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

–Vikande medlemsantal i Svenska kyrkan och växande behov av diakonala insatser, kräver en god hushållning med kyrkans resurser på alla nivåer. En höjning av kyrkoavgiften är ingen långsiktig lösning.

Vi anser att kristendom har en särställning i Sverige i kraft av sin roll i kultur, historia och traditioner. Vi värnar om den etik och medmänsklighet som är förbunden med kristendomen och slår vakt om människors lika värde. Vi värnar om människors frihet och det personliga ansvaret. Vi vill stärka arbetet bland barn och unga och sträva efter att allt fler döps och konfirmeras.

På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Borgerligt alternativ är en partipolitisk

obunden nomineringsgrupp, där borgerliga grundvärderingar pekar ut färdriktningen.

Vi är rikstäckande, med representation i lokala kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Vi anser att tron och engagemanget är personlig och inte underordnat kollektiva lösningar. Vi vill motverka partipolitik och centralisering inom kyrkan.

Svenska kyrkan ska vara med i livets alla skeden och verkar för att kyrkan kan driva förskolor, skolor och äldreboenden.

Kunskapen om kristen tro är på många håll minimal i det svenska samhället. Vi ser ett behov av att öka kyrkans undervisning för alla åldersgrupper.

Lokala kandidater: 1. Marie-Louise Flodin 2. Bert-Åke Näslund 3. Kent Käll 4. Cecilia Näslund 5. Rolf Torstensson 6. Lars Hoel 7. Åsa Reuterdahl 8. Karl-Erik Henriksson 9. Anton Eriksson 10. Nils-Erich Reuterdahl 11. Thomas Bäuml

Frimodig kyrka Vad är det viktigaste ni vill göra för Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– Vi vill satsa på längre öppettider i våra vackra kyrkorum, ge fler möjligheter till bön och stillhet. Eventuellt behövs ideella krafter för att möjliggöra det. Vi vill ge tidningen Amos en tydligare kristen profil, att innehållet ska lyfta fram Jesus, världens Frälsare. Vi vill se en fortsatt satsning på och utveckling av program i närradion. Vi vill i möjlig mån avlasta våra präster administrativt arbete för att ge dem mer tid åt bönen och Bibelordet.

Svenska kyrkan bör närma sig andra kyrkor i Jönköping för ökat ekumeniskt samarbete.

Fortsatt satsning på diakonal verksamhet för flyktingar.

På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Frimodig kyrka är partipolitiskt obundet.

Vi vill ha en kyrka med Jesus i centrum, som följer Guds Ord i Bibeln och inte riksdagspartiers agendor. Vi vill att Svenska kyrkan tar medlemsflykten på stort allvar och söker leda människor till Jesus, inte bara till medlemskap. Frimodig kyrka vill undvika omotiverat stordriftstänk och istället satsa på närhet, delaktighet och utbud i den lokala församlingen. Kyrkan ska vara tydlig med att Jesus är vägen, sanningen och livet. Jesus har dött för oss, uppstått och besegrat döden. Det är genom Jesus vi får syndernas förlåtelse och löftet om evigt liv.

Lokala kandidater: 1. Sven Johansson 2. Andreas Holwaster 3. Axel Johanneryd

September 2017

SFK

i Svenska kyrkan

Kristdemokrater i Svenska kyrkan Vad är det viktigaste ni vill göra för Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– En levande kyrka i Kristus är en församling där alla känner sig välkomna, i både glädje och sorg. Gudstjänst med undervisning, bön och lovsång blir en plats för stillhet men även för gemenskap och möten mellan människor. Kristi kyrkas enhet och ekumenik både nationellt och internationellt. Alla människors unika, lika och okränkbara värde.

Stå upp för mänskliga rättigheter. Den som behöver skydd ska mötas av respekt och värme. Tillsammans med andra kan vi göra en insats.

Vi vill visa på:

Dopets betydelse och hur tron på Kristus kan växa och bära oss genom hela livet.

Att ensamheten, som förekommer i alla åldrar kan minskas genom gemenskap.

Musikens betydelse.

Vi vill satsa på: Gudstjänster för alla åldrar. Ökade resurser med utbildning och nyrekrytering av diakoner och frivilliga.

Nya mötesplatser, för både unga och äldre.

Fler förskolor, en fritidsgård.

Om funktionshinder eller ålder gör det svårt att komma till kyrkan ska det finnas möjligheter att närvara eller att på annat sätt vara delaktig.

På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

Ökad kommunikation för mer öppenhet mellan Svenska kyrkan och allmänheten.

Vi vill verka för att människor i alla åldrar ska känna tillit och trygghet där kyrkan kan bli en del av vardagen.

Vi vill uppmuntra och ge stöd till frivilliga som arbetar i Svenska kyrkan.

Lokala kandidater: 1. Eva Stråth 2. Anne Gynnerstedt 3. Gunnel Hultner 4. Inger Landgren Sundbäck 5. Susanne Wismén Bäckalyckan 6. Simon Löfgren 7. Sara Bäckman 8. Torkel Eeg-Olofsson 9. Ulf Strömberg 10. Göran Gynnerstedt 11. Ulla Grimfjord 12. Jan Andersson 13. Heléne Schelin

September 2017

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan Vad är det viktigaste ni vill göra för Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

– POSK i Jönköping vill satsa på gudstjänster med ett tydligt kristet budskap, som ger glädje och framtidstro och med delaktighet från alla, som vill vara med och bidra. Alla åldrar behövs, men barn och unga är särskilt viktiga för kyrkans framtid. Vi ska se varandra med respekt och omtanke, och diakonin och gemenskapen mellan människor behöver stärkas ytterligare.

POSK vill verka för att bygga levande och missionerande församlingar på dopets grund.

Kristi kärlek driver oss att ta ansvar likväl för diakonalt arbete i vår stad som för katastrofbistånd och för den hotade skapelsen.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan är en rikedom. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt. För POSK är det självklart att alla människor ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan.

På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Det som utmärker POSK är att vi är en partipolitisk obunden nomineringsgrupp som finns lokalt, i stiftet och i kyrkomötet.

Våra kandidater drivs enbart av engagemanget för kyrkan. POSK vill vara en fri röst i en fri kyrka.

Lokala kandidater: 1. Bengt Olsson 2. Birgit Samefors 3. Jakob Janerheim 4. Maria Boeryd 5. Rune Petersson 6. Frida Ohlsson Sandahl 7. Anders Berthling 8. Regina Fredriksson 9. Leif Ockander 10. Birgitta Bertilsson 11. Anders Gärskog 12. Birgitta Flygare 13. Anders Nordberg

14. Elisabeth Mateo Loarte 15. Oscar Rinaldo 16. Carin Arnoldsson 17. Per-Gunnar Jonsson 18. Birgitta Gärskog 19. Roland Björn 20. Kristina Moberg 21. Sven-Olof Ydreborg 22. Annika Iveroth 23. Lars Andersson 24. Gunilla Bertling 25 .Agne Josefsson 26. Bernt E Isacson

Samling för kyrkan i Jönköpings församling Vad är det viktigaste ni vill göra för Svenska kyrkan i Jönköping de kommande fyra åren?

Samling för kyrkan vill …

ställa Kyrkan och Kristus i centrum – Svenska kyrkan är ju ett trossamfund arbeta för att våra elva kyrkor ska vara öppna och välkomnande uppmärksamma alla ideella medarbetare, som gör en stor insats ge plats för fler Jönköpingsbor att aktivt engagera sig i kyrkans verksamhet satsa på att verksamheten inom diakonin kommer alla åldrar till del skapa trygghetsboende för äldre och ytterligare en förskola i Svenska kyrkans regi låta kyrkan vara bärare av tradition och kultur samtidigt som vi vill hitta nya vägar i en ny tid vidareutveckla våra vackra och välskötta kyrkogårdar lösa alla uppdykande aktuella frågor på bästa sätt

På vilket sätt skiljer ni er från de andra nomineringsgrupperna?

– Samling för kyrkan är den enda helt lokala nomineringsgruppen i Jönköping.

Vi ägnar allt intresse åt verksamheten här i vår stad. Det finns inget riksdagsparti eller annan organisation på regional eller nationell nivå, som ger direktiv om hur vi ska tycka och handla i enskilda frågor. Samtliga nominerade kandidater är aktiva inom kyrkan på olika sätt. Med vår valsedel röstar du inte på ett parti, utan på lämpliga personer.

Utnyttja därför möjligheten att kryssa för de tre kandidater, som du har speciellt förtroende för.

Lokala kandidater: 1. Barbro Johansson 2. Stig Wikström 3. Lena Sjökvist 4. Rolf Eknefelt 5. Inger Gustafsson 6. Daniel Friman 7.Agneta Svennebring 8. Per Hansson 9. Lennart Fransson

10. Jenny Gundstedt 11. Rolf Söderberg 12. Anita Johansson 13. Per-Olof Norlander 14. Torbjörn Schultz 15. Christina Fridlund Hansson 16. Ulla Bark Johnsson 17. Eva Norström 18. Rolf Johnson

31

Krönika Bengt Olsson

Först ett val och sedan mandat!

L

åt oss förflytta oss tillbaka till september 2013 och det kyrkoval som då ägde rum.

Utredningen Närhet och samverkan hade en tid före valet presenterats av kyrkostyrelsen. En strukturutredning som skulle påverka Svenska kyrkans församlingar och pastorat. Alla samfälligheter skulle nu bli pastorat, även Jönköping. Rent praktiskt innebar det att från att ha haft en kyrkoherde samt kyrkoråd i respektive församling (Sofia-Järstorp och Kristina-Ljungarum) skulle det nu bli EN kyrkoherde och ETT kyrkoråd.

Svenska kyrkan Jönköping hade sen tidigare en ekonomisk samfällighet. Denna innebar i princip att fördela kyrkoavgifterna solidariskt och ha ett gemensamt verksamhetsstöd.

Vid tiden då utredningen behandlas 2013 var jag ordförande i Sofia-Järstorps kyrkoråd. Vi hade otaliga samtal om hur framtiden skulle kunna te sig. Vi försökte att vända på alla stenar och se fördelar och nackdelar med ett gemensamt pastorat. Vi hade ju en bra samfällighet och varför kunde det inte fortsätta så? Vad skulle hända om vi bildade två pastorat med egen ekonomi och en egen förvaltning? Till slut såg vi orimligheterna i två enheter. Vi ville ju bli uppfattade som ett Svenska kyrkan Jönköping .

KYRKOMÖTETS BESLUT blev att samfälligheterna skulle upphöra och Jönköping skulle bli ett gemensamt pastorat. Med facit i hand kan man nog säga att det blev ett bra beslut!

Hösten 2013 var det dags för kyrkoval. Den nomineringsgrupp som jag tillhör gjorde ett mycket bra val, vilket resulterade i flera mandat.

När Jönköpings pastorat bildades 1 januari 2014 kan man säga att det var en historisk händelse. Vi återgick i vår stad till en gemensam kyrklig enhet. Tiden från då fram till nu har varit spännande.

Efter all formell hantering efter förra valet valdes ett nytt kyrkofullmäktige. Den utsedda valberedningen lämnade ett förslag på vilka personer som skulle ingå i det nya kyrkorådet. I detta gemensamma kyrkoråd blev jag vald att vara dess ordförande, ett mycket hedrande uppdrag. Vid vårt första sammanträde 7 januari 2014, kunde jag konstatera att kyrkorådet bestod av en skara personer med olika bakgrunder, erfarenheter och idéer. Det verkade lovande!

Jag kommer ihåg att dåvarande kyrkoher-

32

”Jag minns att jag talade om vårt pastorat och vår önskan om att vi ska vara ett pastorat med stort djup, en stor bredd och stor höjd.” den Hans Boeryd och jag hade en programförklaring för att tydliggöra vilka roller vi hade. Han som kyrkoherde och jag som ordförande i det nya pastoratet. Styra och leda var utgångspunkten för våra programförklaringar.

Jag minns att jag talade om vårt pastorat och vår önskan om att vi ska vara ett pastorat med stort djup, en stor bredd och stor höjd.

Djupet symboliserar den teologiska grundningen. Bredden alla olika uttryck att vara kyrka i vår stad och höjden Öppenhet, det goda bemötandet och omsorgen om varandra som medarbetare och församlingsbor.

VID VÅRT första sammanträde med nya kyrkorådet var vi överens om att arbetet skulle uppfattas som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Vi sa också att vi behövde ha en möteskvalitet med bra beslutsunderlag, öppen kommunikation och trygghet. Så har det varit under denna period.

Några av de stora besluten under perioden 2014-2017 kan nämnas arbetet med att planera för framtida ändamålsenliga församlingslokaler där såväl församlingsverksamhet, begravningsverksamhet och verksamhetstöd kan inrymmas. Samtalen och diskussionerna i vårt kyrkoråd har varit eniga i att på bästa sätt bygga och förädla tomterna vid Kapellgatan.

Under 2015 gjordes stora satsningar på stöd till våra migranter genom Kyrkhjälpen och hjälp med akutboende för flyende människor från hårt prövade länder. Under mandatperioden har diskussioner om framtida församlingsbildning och verksamhetsområden varit en viktig fråga och som resulterat i en ännu mera tydlig kyrklig karta med tydligt ansvar och mandat. Under perioden har en satsning på diakonala områden beslutats och kommer att genomföras. Rekryteringen av ny kyrkoherde 2016 var en annan viktig händelse.

Slutligen en personlig reflektion. I våras

FOTO: SMÅLANDSBILDER

blev jag ombedd av min hustru att köpa dill i kruka för att planera i vår trädgård. Sagt och gjort … det blev en sväng till en handelsträdgård och jag frågade om dill och tjejen i kassan hänvisade mig till utegården där det fanns kryddor. Jag såg flera olika sorter och tog två krukor med dill. Väl hemma planterade jag stolt dillen. Några dagar senare tänkte jag smaka en kvist av dillen och upptäckte att det inte alls var dill utan fänkål. Vid närmare betraktande stod det ju på etiketten! Vad vill jag med detta säga ?

JO, ATT min erfarenhet av arbetet som för-

troendevald under denna mandatperiod har varit mycket positivt, fruktbärande och stimulerande tillsammans med förtroendevalda från olika grupper. Det är i inte så lätt att se skillnad mellan de olika nomineringsgrupperna. Alla har en önskan att bidra till det goda livet så att Svenska kyrkan kan få blomma och utvecklas på bästa sätt och att alla de kreativa krafter och kompetens blir utnyttjade. Dill och fänkål är gott var för sig men också tillsammans!

Om du inte ser etiketten får du smaka dig fram!

BENGT OLSSON ORDFÖRANDE I JÖNKÖPINGS PASTORATS KYRKORÅD

September 2017