Amos Brunflo sep 2017

! t e v i l a l He DIN

UNFLO KYRKAN BR A K S N E V S ÅN TIDNING FR

HÖST 2017

KYRKOVAL När? Var? Hur? Vem?

Porträttet: Elaine Eksvärd ”Min dotter hjälper mig till läkning”

Sjukhusclownen Eva lockar till skratt

”Det bästa med mitt jobb”

Ledare&innehåll

Sommaren 2017 OM EN dag börjar jag min semester, inför vilken jag har glada förväntningar. Jag har över huvud taget mycket längtan inför sommaren. Även om jag är medveten om att det kanske inte alls blir som jag förväntar mig så blir jag glad av den längtan som finns. Våra hjärnor fungerar ju så att även en fantiserad föreställning kan frigöra goda ämnen i våra kroppar.

JAG GÖR mitt bästa att inte oroa mig för framtiden, för samma sak där, hjärnan ”går igång” även på fantiserad föreställning och frigör stresshormoner med mera. Det är nu lättare sagt än gjort så jag oroar mig ändå.

Men med vetskapen att det jag oroar mig för kanske inte alls inträffar, vilket gör det lite lättare att inte bli stressad.

Jag brukar stava på det Jesus säger till sina lärjungar ”Gör er inga bekymmer för morgondagen, den har nog av sina egna plågor” med betoningen på ”gör”. Vi behöver inte i fantasin skapa bekymmer, det räcker med att ta dem när de kommer. På så sätt slösar vi inte energi på något som kanske inträffar utan kan ha energi till de bekymmer som verkligen kommer.

När jag läser det här när tidningen ges ut så vet jag hur min sommar verkligen blev.

Blev det som jag längtat efter/oroat mig för?

Blev det bättre/värre? Blev jag glatt överraskad? Träffar du mig framöver kan du fråga mig.

JAG ÖNSKAR er en härlig höst! Och, om ni inte redan gjort det, boka 17 september för att rösta i kyrkovalet.

Nåd och frid!

LEIF JARLBJÖRN KYRKOHERDE

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

22

Innehåll 4 6 8 10

24 26

”Gör er inga bekymmer för morgondagen, den har nog av sina egna plågor” med betoningen på ’gör’”.

29 32

Kansli och växel Telefon: 063-140 300, fax 063-140 380 Öppet: Vardagar 9:00–12:00, 13:30–15:00 Post- och besöksadress: Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo

2

Mark Levengood Svarta änglar på motorcyklar ”Stökig kyrka” och andra gudstjänster Korsord

29

NU FINNS VI PÅ FACEBOOK OCKSÅ.

Vi heter Brunflo, Lockne, Marieby och Näs pastorat. Och som tidigare på svenskakyrkan.se/brunflo

Hela livet!

Ges ut av Brunflo, Lockne, Marieby och Näs församlingar

Vilka att välja mellan i kyrkovalet?

Konfirmation för alla Underkläder av trä Tema: Utsatthet Elaine Eksvärd Funktionsvarianter blir tillgångar Sjukhusclownerna hjälper med det svåra

Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Soltions 2017 E-post: brunflo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/brunflo Framsida: Jannike Olsson, konfirmand i Heliga Ljusets kyrka i sommar.

Se artikel sid 6-7. Foto Christina Mäkelä.

En del av AMOS

September 2017

När? Var? Hur? I KYRKAN väljer vi vart fjärde år vilka som ska fatta besluten i Församling (lokalt), Stift (regionalt) och Kyrkomötet (riks). Cirka 5,2 miljoner är röstberättigade.

I kyrkovalet röstar man på nomineringsgrupper (det som i allmänna val kallas partier). Man kan dessutom markera vilken kandidat man helst vill se invald, det vill säga personrösta.

Senast den 30 augusti skall alla som får rösta i kyrkovalet ha fått sitt röstkort. Med röstkortet finns information om när, var och hur man skall rösta men här är en kort sammanfattning.

VEM FÅR RÖSTA?

Alla medlemmar i Svenska kyrkan folkbokförda i Sverige 18:e augusti som fyllt 16 år senast på valdagen.

NÄR OCH VAR FÅR MAN RÖSTA?

Förtidsrösta kan man göra på de flesta kyrkoexpeditioner i hela Sverige och närmast för oss är kansliet vid Brunflo kyrka ovanför samhället i Brunflo. Man kan inte förhandsrösta på posten/macken/affären!

På valdagen 17 september öppnar vi röstlokalerna i eller vid våra kyrkor. Se sidan 4-5 Tag med röstkortet!

FÖRSAMLING – VITA VALSEDLAR Svenska kyrkan är rikstäckande och församlingen är den lokala enheten. Det är också den viktigaste enheten. En person som tillhör Svenska kyrkan tillhör också den församling där hon eller han är folkbokförd. Församlingen ansvarar alltid för det som är dess grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I Sverige finns ca 1 400 st.

BREVRÖSTA?

Ett annat sätt att rösta i förväg är att brevrösta. För detta behövs ett brevröstningspaket som du kan få från kansliet i Brunflo. Där finns det du behöver för att brevrösta. Uppgifter om vilka nomineringsgrupper och kandidater som ställer upp i valet kan du hitta på webbplats www.kyrkoval.com Posta din brevröst så att den är framme hos stiftet senast den 15 september. Du måste även skicka med ditt röstkort.

STIFT – ROSA VALSEDLAR Svenska kyrkan omfattar 13 stift. Stiftet är biskopens ämbetsområde. Stiftets grundläggande uppgift är att ge råd och stöd till församlingarna. Stiften förvaltar Svenska kyrkans jord, skog och fonder. Beslutande organ i stiften är stiftsfullmäktige vars ledamöter väljs i kyrkovalet.

VAD RÖSTAR MAN TILL?

Kyrkoval handlar om att rösta fram personer som ska få förtroendet att på olika nivåer besluta om och företräda kyrkan.

De kyrkliga valen omfattar tre olika val.

Kyrkofullmäktige, Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.

I de beslutande organ som väljs kommer besluten om t.ex. kyrkans ekonomi, personalansvar och riktlinjer att fattas.

KYRKOMÖTET – GULA VALSEDLAR Svenska kyrkans högsta beslutande organ är Kyrkomötet som består av 251 ledamöter valda direkt av kyrkans medlemmar i kyrkoval. Dessutom deltar biskoparna i Kyrkomötets arbete. Kyrkomötet har två sammanträden per år på sammantaget högst 10 dagar. Kyrkomötets beredande och verkställande organ är Kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen är styrelse för trossamfundet Svenska kyrkan. 15 ledamöter. Ärkebiskopen är ordförande.

Samtliga valsedlar finns där du röstar.

Välkommen att delta i Kyrkoval 2017 Rösta på någon av nedanstående platser och tider inom Brunflo pastorat.

kansli, Kyrkvägen 31 enligt tider nedan. Vid kansliets övriga öppettider är valurnorna ej tillgängliga.

FÖR FÖRTIDSOCH KVÄLLSRÖSTNING kan Du rösta på vardagar samt lördag 9 och 16 september, från den 4 till och med valdagen 17 september på särskilt inrättad röstningslokal i pastoratets

RÖSTNINGSTIDER: Må–fr 13:00–16:00, lö 9 och 16 sept 11:00–14:00 RÖSTNING PÅ KVÄLLSTID: On 6 och 13 sept 17:00–20:00 RÖSTNING PÅ VALDAGEN: Sö 17 sept 14:00–18:00

September 2017

UNDER VALDAGEN, 17 september, är Du välkommen att rösta i följande vallokaler och röstningslokal.

FÖRSAMLINGSGÅRDEN, Brunflo. 9:00–11:00, 12:00–20:00 HELIGA LJUSETS KYRKA,Torvalla 9:00–11:00, 12:00–20:00 SOCKENSTUGAN, vid Lockne kyrka 9:00–11:00, 12:00–20.00 FÖRSAMLINGSHEMMET, Näs 9:00–11:00, 12:00–20:00 MARIAGÅRDEN I MARIEBY 9:00–14:00, 15:00–20:00 ÄNGSMOKYRKAN, Torvalla (röstningslokal) 14:00–18:00

3

Det här är vad vi har att välja mellan till Vi Socialdemokrater vill att Svenska kyrkan utvecklas som en öppen och demokratisk folkkyrka som sätter människors behov i centrum.

Centerpartiet i Brunflo pastorat värnar om den ”närodlade” kyrkopolitiken.

Vi står för:

Vi står för:

• en kyrka som är utåtriktad och

inkluderande.

• att kyrkan skall vara en stark röst för allas lika rätt och värde.

• att kyrkan skall motarbeta krafter som ifrågasätter människovärdet.

• HBTQ-personers fulla rätt till kyrkliga handlingar (t ex giftemål).

• att vara öppen för nya verksamhets-former och jobba prestigelöst.

• diakoni som bryter ensamhet och utanförskap.

• att kyrkorna i församlingen är öppna för barn och unga med lovaktiviteter, barngrupper och familjeaktiviteter.

• att Brunnen som central mötesplats och Kastalskolans café skall fortsatt drivas av församlingen.

• att Brunflo församling skall vara en bra församling för både de anställda och de som bor här.

ARBETARPARTIET SOCIALDEMOKRATE RNA 1. Anders Edvinsson, 50, Brunflo 2. Lisa Lundell, 36, Bru nflo 3. Kjell Svantesson, 74, Torvalla 4. Anna-Kerstin Green, 51, Brunflo 5. Åke Fors, 58, Fåker 6. Anne-Sofie Sundst edt, 68, Marieby 7. Roland Sundström , 73, Torvalla 8. Majlis Ek, 63, Brunfl o 9. Göte Murén, 76, Bru nflo 10. Lillemor Rydow, 76, Torvalla 11. Jenny Sellsve, 26, Torvalla 12. Lena Svegare, 57, To rvalla

Anders Edvinsson, Lillemor Rydow och Kjell Svantesson.

4

• Den nära kyrkan • Den nära barnverksamheten • Den nära hjärtats diakoni • Den nära närvarande musiken och körerna

• Nära till samvaro och meditation • Nära relationer till medarbetarna • Nära till dop, konfirmation och bröllop • Nära till avsked och begravningar • Nära till minnen och traditioner • Nära till Näs, Marieby, Lockne, Torvallas och Brunflo kyrkor

Anita Bohlin, Stefan Macknow och Gertrud Ståhlemar.

September 2017

kyrkofullmäktige i Brunflo pastorat FÖR KYRKANS BÄSTA – en engagerad, helt partipolitiskt obunden grupp i Brunflo pastorat.

Som förtroendevalda vill vi, i förtroendefullt samarbete med kyrkans personal, verka för:

CENTERPARTIET 1. Anita Bohlin, Torva lla 2. Gertrud Ståhlema r, Näs 3. Karin Marianne Jon sson, Brunflo 4. Timo Andersson, Näs 5. Irene Göransson, Brunflo 6. Per-Lennart Lindgr en, Näs 7. Stefan Macknow, Marieby 8. Arnold Andersson, Brunflo 9. Marie Carlsson, Lo ckne 10. Frank Nilsson, Ma rieby

• att kyrkan ska vara en plats för tro och livsfrågor, arbetet ska präglas av kristen tro och övertygelsen om alla människors lika värde, • att meningsfulla gudstjänster och mötesplatser ska erbjuda församlingsborna möjlighet att stanna upp, uppleva gemenskap, finna stillhet, ny kraft och glädje, • att församlingarna ska prioritera verksamhet för barn och ungdomar, • att församlingarna genom det diakonala arbetet ska finnas till hands när människor drabbas av sorg, svåra problem eller i andra situationer behöver medmänsklig stöttning och hjälp, • att kyrkan ska bedriva en aktiv musikverksamhet för alla åldrar, engagera lokala förmågor och vara en naturlig del i bygdens musikliv.

FÖR KYRKANS BÄST A 1. Elizabeth Gunnmo , Brunflo 2. Mariann Nilsson, Tandsbyn 3. Sesel Ekvärn, Bru nflo 4. Olov Hansander, Singsjön 5. Tina Mariana Goldm ann, Fåker 6. Roland Persson, Tan dsbyn 7. Anna Elisabet Ed vinsson, Brunflo 8. Pia Bergman, Bru nflo 9. Annemari Mähler, Brunflo 10. Bengt Ålkils, Torva lla 11. Bengt Erik Erikss on, Torvalla 12. Sven Erik Olsson, Brunflo 13. Bo Karlsson, Torva lla 14. Sassa Tumegård, Tandsbyn

• att kyrkan ska vara en lyhörd traditionsbärare som samlar oss vid de stora högtiderna och hjälper familjer att skapa minnesvärda stunder omkring livets viktiga händelser som dop, vigslar och avskedstaganden, • att du ska känna att du har en plats, är värdefull och efterlängtad, i kyrkans gemenskap, • att församlingsborna blir intresserade för kyrkans verksamhet och att fler blir engagerade som ideella i arbetet.

Tina Mariana Goldmann, Olov Hansander och Elizabeth Gunnmo.

September 2017

5

Konfirmation för alla

Jannike Olsson får äran att bära korset och leda processionen in i kyrkan.

De här tjejerna hängde ihop hela tiden och skrattade, busade och fnissade hela tiden. Ida Gabrielsson och Amanda Grankvist.

”Det bästa med mitt jobb!”

I vår har vi i Brunflo pastorat haft förmånen att ha en grupp med konfirmander från särskolan. Gruppen bestod av åtta tonåringar. Gruppen startade med en gemensam träff för både föräldrar och konfirmander i den lokal som vi fortsatte att ha träffarna i. Det var en bra start att träffa konfirmanderna tillsammans med någon som de kände.

6

UNDER ÅTTA veckor träffades gruppen. Varje

träff hade samma upplägg, medan temat var olika. Fika, en stund lek, ett pass med undervisning, pyssel och avslutande andakt. Pysselet som gjordes hade samma tema som passet med undervisning. I den första andakten presenterades ”Må din väg”, psalm 730, med både ord och tecken, och den var återkommande alla gånger samt med på konfirmationsgudstjänsten.

De olika passen, vid träffarna, i den här gruppen har varit korta. De teman som vi hann med var: jul (med dans kring granen), påsk (upplevelsevandring tillsammans med Jesus, som tillslut uppstod), dop (vi lekte dop

September 2017

Hela konfirmandgruppen med sina fantastiska ledare Christina Mäkelä, Helene Ångström och Anna Hansander.

Alla åtta gjorde tavlan tillsammans. Den fick hedersplats i kyrkan vid konfirmationen.

FOTO: CHRISTINA MÄKÄLÄ

Amanda Grankvist doppar sitt Tom & Jerry- kex i saft när gruppen övar inför konfirmationen dagen därpå.

September 2017

och döpte en docka), Jag och konfirmationsgudstjänst.

Den största anpassningen, jämfört med en ”vanlig” konfirmandgrupp, var själva konfirmationsgudstjänsten. Vi hade provat med oblat och vin i nattvarden men det fungerade inte alls, så när vi istället bestämde oss för att använda Tom & Jerry kex och saft, fick vi tumme upp från alla konfirmanderna. Under hela perioden som gruppen träffades fotade vi för att kunna använda bilderna i en film under gudstjänsten.

Konfirmanderna filmades där de berätta-

de om konfirmandtiden och deras bidrag klipptes ihop till en film som visades i gudstjänsten 25 maj i Heliga Ljusets kyrka, Torvalla. Konfirmationspräst var Maria Olofsson som tyvärr inte var med på bilden ovan.

ATT FÅ arbeta med särskolekonfirmation är det roligaste jag gör i mitt jobb som församlingspedagog, och även bland det mest utmanande. Det ger så oerhört mycket tillbaka.

Dessa ungdomar har massor att lära oss om hur vi kan hjälpa och stötta varandra. De har nära till skratten, som smittar, och visar så stor omtanke om varandra. Och bjuder ofta på en kram!

TEXT: HELENE ÅNGSTRÖM, FÖRSAMLINGSPEDAGOG I BRUNFLO PASTORAT FOTO: HANS-ÅKE GRINDE

7

Hållbart

Nya kläder av gammalt

Det är dags att tänka nytt när vi tillverkar kläder. Traditionell bomullsodling kräver enorma resurser. I den hållbara garderoben finns istället kläder av bambu, plastskräp, cellulosa och återvunna gamla jeans.

Kalsonger av trä Svenskt papper har varit en storindustri i många, många år, men när vi läser mindre tidningar går det åt papper. Då gäller för skogsindustrin börja leta upp alternativa användningsområden för veden.

Svenska uppstickaren Allvar gör underkläder av tallar och granar från Ångermanland, oftast sådant virke som inte klarar kraven för att byggas med. Det började med kalsonger, men nu har kollektionen utökats med två olika trosmodeller.

Gammalt blir nytt Varje år köper genomsnittssvensken 13 kilo kläder. När plaggen blir

32

skräp

gamla och slitna hamnar de alldeles för ofta i soporna. Företaget Re:newcell vill ändra på det, och har utvecklat en metod för att samla in begagnade kläder, processa dem och förvandla fibermassan till tråd som vävs till nya tyger.

Det började med en gul klänning, men nu finns flera klänningar, sjalar, t-shirts och barnpyjamasar i kollektionen.

Varje kilo kläder som återvinns sparar många tusen liter vatten och användandet av en massa kemikalier.

Nät blir jacka Så kallade spöknät, uttjänta fiskenät, kan också bli kläder. När fiskarna behöver byta ut sina nät, hamnar det gamla nätet oftast i havet. Där svävar det omkring, ofta närapå osynliga när de sjunker under ytan, och blir dödsfällor för fiskar, sköldpaddor, delfiner, sjöfåglar, delfiner och hajar. Tyvärr är materialet extremt hållbart, och flera ton plastnät står för 10 procent av allt skräp i jordens hav och längs kusterna.

Regnjackan Jacket From The Sea från Tretorn består till 98 procent av gamla nät av polyamid. I samarbete med ett koreanskt företag samlas näten in direkt från fiskarna. De som lämnar in sina nät får en summa, och näten hamnar aldrig i havet överhuvudtaget.

I poolen och löpspåret Plast är överhuvudtaget ett stort problem för världshaven. Plastskräp är extremt långlivat och ställer till det både för djur och människor. Flera olika uppfinningar som ska göra det möjligt att samla in plasten har testats, men frågan är vad man gör av skräpet när man väl fått upp det.

Skojätten Adidas lanserade en joggingsko tillsammans med projektet Parley for the Oceans år 2016, helt gjord av plastskräp från haven. Nu har kollektionen utökats med badkläder.

Plastflaskor blir fleece Redan år 1993 presenterade friluftsmärket Patagonia sina första fleece-plagg som var gjorda av återvunna läskflaskor. Idag är plastskräp och gamla kläder en stapelråvara. Flera andra företag har följt deras exempel, och i dag kan man återvinna både polyester, ylle, bomull och dun.

September 2017

öppenhet och

framtidstro Centerpartiet går till val med engagemang och hjärta för kyrkans framtid Vi vill se en lokalt förankrad folkkyrka i hela landet. Från den lilla församlingen på landsbygden till katedralen i storstaden.

Kyrkan ska vara öppen för alla. Inte minst för de som är utsatta, ensamma eller på flykt. Genom omsorg om människor är kyrkan en trygg famn i en orolig värld.

Men kyrkan ska också våga höja rösten för öppenhet och allas lika värde i tider när främlingsfientligheten växer. För oss är människors olikhet en rikedom.

Vi vill att kyrkan ska präglas av framtidstro. För oss är kyrkan en kraft för en bättre värld, en brygga mellan människor och en plats för gemenskap. Vi tänker göra allt vi kan för att det ska fortsätta vara så.

Läs mer på www.centerpartiet.se/kyrkoval

Tema: Utsatthet

”Det var bra för mig att få Evelyn” Hon är retorikexperten som kom ut som barnrättsaktivist.

När Elaine Eksvärd bröt tystnaden och berättade om pappans sexuella övergrepp, fick andra offer äntligen någon som ställde sig upp och talade för dem. Men det är dottern Evelyn som hjälpt henne själv mest på vägen mot läkning.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

E

laine Eksvärd är retorikern som är med i TV och kommenterar politikers fikonspråk. Som analyserar vad de egentligen säger, antingen de heter Stefan Löfven eller Donald Trump. Hon åker land och rike runt och föreläser, och lär människor att ta retoriken ”från talarstolen till deras vardag”, som hon själv formulerar det.

Och hon har skrivit flera bästsäljare i ämnet.

Men när den självbiografiska Medan han lever (Forum) kom för ett år sedan väckte boken mycket stor uppmärksamhet eftersom den gick långt utanför hennes vanliga sfär.

Medan han lever är en djupt personlig, smärtsam och självutlämnande berättelse om att växa upp med en pappa som systematiskt förgriper sig sexuellt på henne från det hon bara är ett par år gammal. Där det avvikande var det normala och porrfilmer ständigt rullade på tv:n. Men det är också en bok om kärlek och längtan och om att hon ville att han skulle erkänna vad han gjort och säga förlåt.

– Det skulle varit så skönt för barnet i mig, för den lilla

10

Elaine, men det kommer aldrig att hända, säger hon. Han har erkänt det som inte går att förneka men allting annat säger han bara är lögner. Att det är jag som har fantasier om honom. Det är han nästan stolt över, så han är en mycket sjuk människa.

Vi sitter på ett storstadsfik där kaffemaskinen fräser och spottar och där verkligheten utspelar sig i vars och ens mobil; djupt försjunkna stirrar gästerna i lokalen på sina skärmar och våra röster är i stort sett de enda som hörs.

– En av fem här inne på fiket är ett offer för sexuella övergrepp, konstaterar Elaine. Tre barn i varje klass. Det är så det ser ut, inte bara här i Sverige utan också enligt FN:s statistik.

Och 90 procent av förövarna är en anhörig.

OCH HON är en av de drabbade. En av dem som vet av egen

dyrköpt erfarenhet.

– Blod är inte tjockare än vatten. Tyvärr är många mor-och farfäder förövare. Det är tråkigt att vuxna män inte alltid kan få vara med barn, men det är tråkigare att vuxna män förgri-

September 2017

Elaine Ekvärd – retoriker som kom ut som barnrättsaktivist

”En av fem är ett offer för sexuella övergrepp. Tre barn i varje klass. Det är så det ser ut, inte bara här i Sverige utan också enligt FN:s statistik. Och 90 procent av förövarna är en anhörig.”

September 2017

11

Tema: Utsatthet

per sig på barn. Sedan får gärna alla män rikta sin frustration mot pedofilerna, för det behövs fler som höjer rösterna mot dem.

I boken skriver hon: ”Är det inte märkligt att pappa inte ens kom i närheten av det dåliga samvetet när det gällde hans eget barn? Många säger att övergreppen smyger sig på. Jag minns inte när det började smygas på. Jag minns bara att det förekom, varannan helg, hemma hos pappa”.

Visste han att du skrivit en bok?

– Ja, förlaget skickade ett exemplar till honom en vecka innan den kom ut. Han har inte kommenterat men sagt att vissa saker är ljug och att jag bara är ute efter att tjäna pengar.

Vilket är märkligt eftersom jag donerar inkomsterna från boken till Rädda barnen. Jag hade ingenting att vinna, bara en massa att förlora.

MYCKET HAR förändrats, tycker hon och många världar har

öppnat sig för henne sedan boken kom ut. Hon hade börjat bli väl etablerad i sin yrkesroll, men att bara sitta och kommentera politiker i tv-soffor räckte inte. Hon ville bli politisk men inte i något parti, utan barnpolitisk. Så varför inte använda retoriken för att synliggöra de här sakerna? I synnerhet för dem som levt i tystnad och tigit.

– De har ju inte haft någon som har talat för dem, men nu har de det. Och är skönt att vara den personen! säger hon.

Pedofiler är ofta psykopater som förnekar tills de blir påkomna. I andra länder publicerar man bilder och berättar för barnfamiljer att det bor en pedofil i området eftersom återfallsrisken är mycket hög om de kommer i närheten av ett barn. Så skulle Elaine vilja att det var här också för hon tycker att vi har helt fel fokus i Sverige.

– Det finns de som anser att offentlighet förstör pedofilens liv. Men han har ju förstört sitt eget liv, ingen annan kan ta ansvar för det. Det går inte att bota pedofiler. I dag är de tyvärr så skyddade att de i princip kan göra vad de vill. Samtidigt är självmordsstatistiken för de sexuellt utnyttjade skyhög.

Känner du dig själv hel numera?

– Nej, absolut inte. Det är en sak att bryta tystnaden, men man lever ju vidare med resterna av sin barndom. Senast i helgen drabbades jag av ett posttraumatiskt stressyndrom.

Vi var några vänner som satt och kollade på en film för vuxna där det förekom sexscener. Samtidigt for barnen omkring i rummet och lekte. Så jag fick panik och blev helt hysterisk.

– Sånt där händer väldigt

ELAINE EKSVÄRD

Ålder: 36 år.

Bor: Söder om Söder i Stockholm.

Familj: Maken Gustav och barnen Matheo, Evelyn och en nyfödd bebis.

Yrke: Retorikexpert, föreläsare och författare. Har skrivit fem böcker om retorik utöver ovan nämnda Medan han lever, om faderns sexuella övergrepp. Grundare av Tre ska bli noll, som ger idrottsföreningar och förskolor verktyg i kampen mot övergrepp. Även engagerad i att upplysa om Williams syndrom.

12

”Det går inte att bota pedofiler.

I dag är de tyvärr så skyddade att de i princip kan göra vad de vill. Samtidigt är självmordsstatistiken för de sexuellt utnyttjade skyhög.” sällan numera, men jag är krigsskadad på sätt och vis och kan reagera utan att i förväg förstå varför. Nu kan jag ju styra det genom att aldrig kolla på vuxenfilmer när barnen är i närheten och alltid ha koll på fjärrkontrollen.

Elaine har nyligen startat ett icke-vinstdrivande bolag som heter Tre ska bli noll där Patrik Sjöberg, själv ett offer för övergrepp, sitter i styrelsen. De har lanserat Idrottsbrevet för att ge föreningar verktyg att motverka övergrepp. De har även tagit fram Förskolebrevet som gör samma sak för alla förskolor i Sverige. Många företag har redan villkorat idrottsföreningar att följa riktlinjerna för att man ska skänka pengar.

– Genom att prata om det som ingen pratar om gör vi skillnad. Det måste finnas undervisning på förskolan där man lär barnen integritet om deras privata delar. Idrottsföreningar måste ta brottsutdrag på ledare och tränare och ska ha en genomtänkt policy för omklädningsrummen, säger Elaine vars fokus är barnen. Förövarna kommer långt ner på hennes prioriteringslista.

– Jag har ingen medmänsklighet över för dem. Jag kan skydda barn, sen får andra ta sig an pedofilerna. Man kan aldrig begära av en utnyttjad eller ett våldtäktsoffer att sätta sig in i ett psyke som har förstört ens eget psyke. Empatin för dem existerar inte hos mig. Jag tycker att de är rovdjur.

Men det handlar om många lager av känslor?

– Ja, barn älskar ju sina föräldrar villkorslöst, därför blir de hjärntvättade. Grunden är att man vill bli älskad och få älska.

Barn är ju fantastiska små kärleksklumpar.

Hur har allt som varit påverkat dig som mamma?

– På många olika sätt. Evelyn, vår dotter hade ont i magen en natt och jag smekte hennes mage men var väldigt noggrann att det är ner till naveln och inte längre. Jag är väldigt mån om mina barns okränkbarhet. Jag pratar inte med dem om pedofiler, jag lär dem bara om integritet.

Tvekade du att själv bli mamma?

– Absolut! Myten säger ju att ifall man blir utnyttjad så blir man själv pedofil. Men det är bara ett argument man använder i rättegångar för att få sympatier. 90 procent av de som blir drabbade är kvinnor och ifall det vore sant skulle ju pedofilerna vara kvinnor och det är de sällan. ÄVEN OM KAMPEN mot pedofiler upptar en

stor del av Elaine Eksvärds tid så finns det annat som också engagerar henne. För ett år sedan fick hennes nu tvååriga dotter Evelyn diagnosen Williams syndrom.

– Det är en kromosomavvikelse som gör att de saknar upp till 27 gener, vilket ger dem vissa karaktäristiska drag, berättar Elaine.

Som ett krokigt lillfinger, skelning, hjärtfel. De kan också ha muskelsvaghet, gå och tala senare.

September 2017

När dottern fick diagnosen Williams syndrom föll Elaines version av sig själv där allt skulle vara perfekt.

Nu är han här!

Den 19 augusti föddes Elaines tredje barn, en pojke som vägde 3 910 gram och var 51 cm lång.

Fast de blir ofta verbalt överbegåvade när de väl börjar tala, så det är lite roligt att Evelyn kom till en retoriker.

Hur reagerade du när ni fick diagnosen?

– Först så föll världen sönder och samman. Men även en gammal version av mig själv där allting skulle vara så jäkla perfekt föll ihop. Nu känns det ganska perfekt att vi är olika.

Hon är fantastisk och jag är så lycklig. Jag tycker att det världens bästa diagnos. Problemet är att hon litar på precis alla och hon dras till män. Det är väldigt gulligt men det krockar ju med mina traumatiska upplevelser. Ibland tänker jag att det var bra att hon fick mig, men också att det var bra att jag fick henne. Hon ser världen i ett ljus och jag i ett mörker och då kan vi ju mötas på mitten.

OCH NU är ett tredje barn på väg. Elaine är i sjätte månaden

när vi möts och har en stor rund mage som hon sitter och rör händerna över. Har hon funderat över hur det skulle vara om det barnet också fick en diagnos?

– Visst finns det en förväntansångest. Nu kan vi ju hantera Williams syndrom, men skulle det vara något annat vore det jobbigt, säger hon.

September 2017

Williams syndrom Williams syndrom kännetecknas av ett typiskt utseende och beteende, vissa fysiska symtom samt en utvecklingsstörning med en karaktäristiskt ojämn begåvningsprofil. Syndromet har fått sitt namn efter en av de läkare, J C P Williams från Nya Zeeland, som 1961 beskrev syndromet. Ett år senare kompletterades beskrivningen av den tyske hjärtläkaren Alois Beuren.

Williams syndrom förekommer hos 5-10 per 100 000 personer. En ungefärlig uppskattning för Sveriges del är att det föds 5–10 barn med syndromet varje år. Williams syndrom är lika vanligt hos pojkar som hos flickor.

Orsaken till syndromet är att det saknas en liten bit (deletion) av den långa armen på en av de två kromosomerna i kromosompar 7. Personer med Williams syndrom har därför inte, som normalt, den dubbla uppsättningen av fungerande arvsanlag (gener) inom det deleterade området.

Källa: Socialstyrelsen

– Däremot skulle det vara kul att få en unge som ser ut som jag och är brun.

Jag är halvbrasilianska och då får ens barn antingen den svenska eller den brasilianska genen. Halvsvart eller halvvit alltså. Mina kusiner med svensk man har ett brunt och ett vitt barn så det är jättespännande vad det blir. När jag är med Matheo och Evelyn som är blonda, tror folk ibland att jag är deras nanny. Min man säger att jag inte får prata om det för att det låter rasistiskt.

Men det vore kul att slippa vara nanny till sina egna barn.

13

Tema: Utsatthet

Att de starka ska hjälpa de svaga låter som en självklarhet, men lika viktigt är att låta alla slags funktionsvarianter få ta plats. Speciellt i kyrkan, både bland anställda och besökare.

— Det är på tiden att vår kompetens tas tillvara, säger Anna Tenlén, diakon i Orsa.

Funktionsvarianterna

blir viktiga tillgångar

14

September 2017

FOTO: JOHAN LUNDAHL

MOTSTÅNDET I vardagen för en som tar sig fram på elmoped är Anna Tenlén van vid.

I arbetslivet har det varit vårare: som nyutexaminerad diakon nekades hon först inträde, och när hon väl pressat sig in visade sig priset bli högt. Hon kan räkna upp många sätt som man kan exkludera på en arbetsplats, alla gör ont i själen och de flesta minskar hennes förutsättningar att använda sin kompetens.

Hon fick diagnosen CMT vid fyra års ålder.

Den innebär att hennes muskler är försvagade och balansen nedsatt. Hon kan gå kortare sträckor, men har svårt att gå i trappor och svårt att sitta i stolar utan armstöd. För det mesta tar hon sig fram med sin elmoped. Hon lider också av fatigue, behöver återhämtning och blir trött lättare än andra.

Anna Tenlén har dock en fil kand i statsvetenskap, socionomutbildning och diakonutbildning. Hon har en magister i handikappkunskap och talar förutom engelska även franska samt hyfsat bra tyska och spanska.

När det var dags att söka jobb kände hon sig välmeriterad.

Det hjälpte inte. Först kom hon aldrig ens på intervju: – I början försökte jag lyfta fram min funktionsnedsättning som något som är positivt för församlingsmedlemmarna. Jag ville inte tro att funktionsnedsättningen var anledningen att jag valdes bort, men så snart jag slutade informera om den i ansökningarna fick jag komma på intervju, berättar hon.

MÅNGA INTERVJUER blev det, 23 stycken

Det skulle krävas 23 intervjuer innan en arbetsgivare vågade satsa på Anna Tenlén – ett tecken på stor okunskap om funktionsnedsättningar, menar hon.

över stora delar av Sverige – Umeå, Dalarna, Stockholm.

– Och då kom jag systematiskt på andra plats. Det hände att jag var på tredje eller fjärde, men för det mesta tvåa. Frågorna jag fick på intervjuerna visade tveksamheter inför funktionsnedsättningen.

Det första jobbet var ett vikariat på ett halvår, där allt gick bra tills en fast tjänst skulle tillsättas. Då blev det knepigare. ”Du kan ju inte sitta på golvet och leka med barnen” fick hon höra.

För Anna Tenlén är dock fördelarna med en anställd med en funktionsnedsättning solklara och många. Bara att medvetenheten om funkisfrågor ökar, gynnar hela församlingen.

Dessutom har Anna Tenlén utvecklat strålande projektledaregenskaper: FORTSÄTTNING

September 2017

15

Tema: Utsatthet – Med den funktionsnedsättning jag har måste jag planera väldigt noga. Ingenting kan lämnas åt slumpen, jag behöver förutse alla hinder som kan komma att uppstå. Jag märker att jag har lätt att få kontakt med församlingsmedlemmar, och jag förstår hur det är att leva med svårigheter.

BISKOPEN I Stockholm, Eva Brunne, är

medveten om bristerna, men arbete pågår.

I Stockholms stift har man exempelvis ett tillgänglighetsprojekt i fem pilotförsamlingar. Den erfarenhet hon har av arbetet med hbtq-frågor är att det blir svårt att bryta normtänkandet gentemot församlingsmedlemmar, om man inte samtidigt gör det i kyrkan som arbetsplats.

– Det betyder jättemycket att vi är arbetsplatser som speglar den omgivning vi arbetar i. Det är ett sätt att hjälpa varandra att bryta normtänkandet. Vad utesluter vi? Vad saknar vi om vi inte ser den här människan som en hel människa med alla sina egenskaper?

Anna Tenlén håller med om att kyrkan lyckats bra med hbtq-frågorna, så hon vet att det går att förändra, men inte utan ansträngning.

Det handlar dock inte om att ”hjälpa” den funktionsnedsatta. En hjälpande person kan vilja hur väl som helst, men i själva verket tvärtom försätta den som söker hjälp i en situation där personen bara upplever underläge, menar Steve Sjöquist, som är sjukhusdiakon i Stockholm. I stället måste kyrkan skapa en miljö där alla möts på lika villkor.

STEVE SJÖQUIST själv

har en mycket stor, om än informell kompetens på grund av att han har levt med hiv i 30 år, de första åren innan bromsmedicinerna kom. Under ett helt år var han så svårt sjuk att han var inlagd på sjukhus.

– Jag vet hur det är att Sjukhusdiakon ligga där. De jag träffar i Steve Sjöquist. dag känner sig sedda och förstådda. Och jag har fått respekt för den kompetensen. Jag använder min erfarenhet också när jag undervisar om vårdetik. Mina studenter får veta att de som ligger där observerar dem, vet vilka de är och vad de går för.

MARIA WESTLUND är diakon i Umeå, och skulle vilja uppnå det som Steve Sjöquist gjort. I dag upplever hon att det är svårt att bidra med all den kompetens hon har.

– I kyrkan finns bilden att vi är starka och friska och ska ge till församlingsmedlemmar som behöver det. Jag med min funktionsnedsättning ställer det där på huvudet. Jag

16

Förståelsen för hur det är att leva med olika svårigheter är en tillgång i arbetet.

”Den som själv söker hjälp blir lättad vid åsynen av kryckor eller en rullstol.” står mittemellan. Jag är personal med funktionsnedsättning som kan utföra kvalificerat arbete, säger hon.

Maria Westlund lever med ett antal diagnoser. Den som påverkar henne mest är Klieppel Feil syndrom. Det är en ovanlig diagnos som bland annat innebär att nackkotorna är ihopväxta, och att balans, finmotorik, och reflexer påverkas.

Hon är dock övertygad om att de förmågor Maria Westlund kan bi- som behövs i hendra med unika insikter. nes arbete inte är fysiska: – Jag möter församlingsbor i sorg och kris och stöttar människor i andlig utveckling. Jag håller andakter på sjukhem och leder gudstjänst, bland annat. Det är inte de motoriska funktionerna som jag använder.

Och en del kompetens hon skulle vilja få

bidra med står inte i arbetsbeskrivningen: – Jag har vissa kvalifikationer och insikter som jag skulle vilja kom församlingen till del. Enkla saker, som dörröppnare som inte fungerar och trösklar som är i vägen. Att man kan ta bort några kyrkbänkar så den som har rullstol inte behöver sitta mitt i gången och sticka ut. Att det ska vara möjligt att ta sig in och ut ur kyrkan utan hjälp, självständigt.

Hon påpekar samtidigt att det kan följa ett utpekande av att det alltid är normbrytaren som ska vara den som ökar kunskapen på arbetsplatsen – hon skulle vilja se att församlingarna sätter av tid och pengar på funkisfrågor på samma sätt som exempelvis miljöfrågor. Kyrkans anställda möter funktionsnedsättningar och hinder i församlingarna och behöver kunskap för att ge bra stöd och service.

SOM DIAKON delar Maria Westlund samma upplevelse som Anna Tenlén: Får en människa möta en företrädare för kyrkan som själv har en svaghet, uppstår en lättnad i mötet.

Det blir helt enkelt enklare för en hjälpsökande att tala och att anförtro sig till någon som faller utanför den traditionella maktpositionen i relationen mellan hjälpare och hjälpt.

De som söker stöd känner att möjligheten att bli sedd och förstådd ökar när de får se kryckor eller rullstol.

– När vi arbetar med andlig fördjupning har vi en bild av en kanna som är sönderslagen och ihoplimmad, men sätter man ett ljus i kannan är det just genom sprickorna som ljuset strålar fram. Det är den synen på människan, kyrkan och anställda som behöver få ta plats.

MARIKA SIVERTSSON

September 2017

i Svenska kyrkan

TET OMÖ

RK L KY L TIL

VA

lövslä

rä ge, p

st

a tersk

ö ensk , Träs nsson llesås, röntg r Sve t unna nbäck, Fri lndal, präs G l r 1. Ka ianne Kro lsson, Mö , truckförare ar På berg 2. M -Gunnar Anne re rs son, , lära 3. La ael Svens n, Varekil siklärare so mu ik 4. M illa Svens , Skottorp, rs.ass. n n , fö 5. Gu Johansso n, Lysekil rg, lärare so vi be 6. Le beth Lars on, Falken lhavare a s fä s stare s 7. Eli bet Sven o, Hönö, be nsfejarmä a b s rste 8. Eli n Hamne Hålta, sko , ha 9. Jo n Nyblom nto 10. A

ts alkre a kyrkan k ifts v gs st et Svens r o b Göte samfund Tros

Rösta för en levande kyrka

2706

» som är en kyrka för hela familjen » som verkar för Kristi kyrkas enhet » som står upp för alla människors unika, lika och okränkbara värde

www.enlevandekyrka.se

E-post: bertil.olsson@enlevandekyrka.se Tel. 070-675 46 46

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet.

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp.

OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter.

Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter.

Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

Se: www.atsuskane.se

Sveriges Kristna Handikappförbund, SKrH är ett ekumeniskt förbund som arbetar utifrån en kristen människosyn och ett miljörelaterat handikappbegrepp. Vi vill göra församlingar och samfund medvetna om att människor med funktionsnedsättning är en naturlig del av den kristna gemenskapen.

www.skrh.se

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

250 kr för 8 nr* Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

Se även www.signum.se *Gäller för nya prenumeranter.

Läs mer på hemsidan

Ange ”Amos” som kod.

www.skrh.se

Den katolska kulturtidskriften

7"$,3" 4+"-"3 5*-- %*( ,½3&/

Tryck en kinesisk bibel för en tia!

Kinas kristna behöver biblar. Din gåva bidrar till bibelpapper. Tack!

Swish 123 900 62 63 Bg 900-6263

4KBMBS J SFHOCÌHFOT BMMB GÊSHFS BW öOB OBUVSNBUFSJBM 7J IBS 4WFSJHFT TUÚSTUB TPSUJNFOU BW LWBMJUFUTTKBMBS

#FTÚL WÌS XFCCVUJL 4OBCCB -FWFSBOTFS

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

Fengersfors Bruk

Tema: Utsatthet

”Får jag vara stolt över min hjälp?”

Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Är det skryt att vara nöjd med sina goda gärningar? Varför drabbas vissa av olyckor och hur mycket tycker Gud att vi ska vila?

Camilla Lif svarar på frågor om prestation och tvivel.

1

Fråga prästen

En bekant sa att om man inte känner ”frälsningsvisshet” är man inte kristen. Jag tror, även om jag inte går i kyrkan, men vet inte om jag känner något särskilt. Måste man det?

– Det finns ingen manual för vad man måste känna som kristen. Frälsningsvisshet låter härligt, men det är knappast något som drabbar alla. De flesta jag känner tvivlar och tror om vartannat. För dem och för mig är tron en process, ett kontinuerligt samtal med det gudomliga och med andra människor.

Ibland stark tro. Ibland starkt tvivel. Det finns i själavårdens historia en mängd beskrivningar av hur en troende människa måste gå igenom perioder av tvivel. Det ingår i en mogen människas väg i tron. Tillvaron slår då in på en mörk och slingrig väg. Denna vägsträcka går under många namn: öknen, misströstans dy, andens fattigdom. Men detta räknas också som en plats där man oväntat faller i Guds armar. Och jag tycker inte att någon har rätt att döma ut en annans tro!

2

Ända sedan flyktingarna började komma har jag varit med i olika hjälpprojekt. Det får mig att må bra i magen, men jag undrar: är det fel att känna sig nöjd? Man ska ju inte skryta?

”Utan balans mellan aktivitet och vila går vi sönder.”

– Det finns en ställe i Bibeln där Paulus skriver att vi har lagen skriven i våra hjärtan Med ”lagen” menar Paulus Guds vilja. Alltså: Guds vilja att vi ska göra gott och värna våra medmänniskor, den viljan finns inpräntad i oss. Därför känns goda handlingar bra.

Det ger en känsla av att vi är på rätt spår. Att känna sig nöjd och glad med något gott är ett kvitto på att man gjort något bra. Att skryta är något annat. Det är att tävla med sin godhet, och blåsa upp sitt eget ego.

3

Jag har hört att Gud inte ger oss mer att bära än vi orkar med, och att vi orkar allt med Jesus. Men nu när så många blir utbrända – vad säger kyrkan om vila?

– Det finns de som får mer än de orkar bära, så det finns goda skäl att fundera på hur vi ska leva, arbeta ocjh vila och behandla våra medmänniskor. I kyrkan talar vi ofta om tystnaden som återhämtning, och i Bibeln står det om hur Jesus drog sig undan från folkmassorna för att vila och be. Att vara för sig själv, att ordlöst umgås med Gud, att stilla sina hungriga sinnen och att helga vilodagen är naturliga inslag i ett kristet liv. Balans mellan aktivitet och vila är en förutsättning för att vi inte ska gå sönder. Så är det för varenda en av oss människor.

September 2017

Hela poängen med kristet liv är frihet, säger Camilla Lif.

4

Varför verkar det som Gud utsätter vissa för mycket mer än andra? Min kompis förlorade jobbet och fick operera bort gallan samma månad som barnet blev svårt sjukt.

– Detta har människor brottats med i alla tider. Om Gud är god och allsmäktig – varför finns det då lidande? På teologiskt språk kallas det för teodicéproblemet. Jag har ingen lösning, men jag tror inte att Gud vill att vi ska plågas av meningslösa lidanden. Att bli av med sitt arbete tänker jag inte har så mycket med Guds vilja att göra, utan är något som händer mellan människor. Jag tror inte heller att Gud gör barn sjuka, utan lider med varje sjuk människa. Gud vill liv – det är min övertygelse.

5

Förr trodde många att utvecklingsstörda stod närmare Gud på något vis. Hur är synen på funktionsnedsatta nu?

–Varje människa, med sin unika erfarenhet, är ett uttryck för Guds längtan efter liv. Jag tror att Gud lever genom oss, att det gör ont i Gud när det gör ont i oss, att våra skratt gör Gud glad, att de dofter vi känner också känns av Gud. Den som har funktionshinder förser Gud med helt unika erfarenheter. Jag vet inte om en sådan människa står närmare Gud, men när jag var ung kände jag en flicka som hade Downs syndrom. Hennes syn på livet lärde mig massor om ärlighet, uppriktighet, livsglädje, ömhet och medmänsklighet.

19

Tema: Utsatthet

Skratt som öppnar upp De lockar till skratt och ger barnen en paus från sjukdom, slangar och mediciner. Men skratten är inte viktigast. Det är kontakten. Utan att rygga för deras känslor, för rädsla eller föräldrarnas oro, möter sjukhusclownerna barnet, här och nu.

– JAG VILL VARA ärlig i mitt bemötande, i

blicken och hela min närvaro, säger Eva Westerling.

Hon sitter framför spegeln i ett källarrum på sjukhuset i Malmö. Duttar vita prickar under ögonen och målar en centimeterbred röd mun på läpparna. Kollegan Jerker Heijkenskjöld blåser såpbubblor runt henne medan hon sätter lösnäsan av gummi på plats.

När hon började jobba i Clownronden, för 13 år sedan, var näsorna så hårda att hon fick en arbetsskada.

– Det är sant! Jag fick blodkärlsbristningar, säger Eva Westerling och pekar på ena näsvingen.

Dagens första rond är på Barnmedicinen, som de besöker två gånger i veckan. Eva och Jerker ger varandra en peppande kram, öppnar dörren och kommer ut som Bönan och Jack, två clowner som snart trampar sig fram i sjukhuskulvertarnas underjordiska gångar.

De visslar och hejar till höger och vänster, alla vet vem de är.

På Barnmedicinen får Alva Nilsson syn på Bönan och Jack så fort de kliver in genom dörren. Hon är två och ett halvt år och har tillbringat långa perioder på sjukhus sedan hon föddes. Nu kikar hon försiktigt på de knasklädda figurerna, i skydd av sin mammas axel.

– Hon är jätterädd för clowner, säger mamman Frida Nilsson.

Det hör varken Bönan eller Jack. Ändå är det uppenbart att de har läst av Alvas rädsla.

Med små, samspelta gester, utan att komma för nära, börjar de improvisera. Har Alva sett deras bortsprungna hund Ludde? De letar bakom dörrar och under bord. Alva följer dem med stora, runda ögon. Bönan trollar fram en avlång ballong ur fickan och vips har den knutits till en vovve. Ett litet leende anas i flickans mungipor och när sjuksköterskan kommer för att ge dropp, får både vovven och clownerna följa med och hjälpa till.

ALLA BARN blir inte glada av att se dem.

Det är heller inte deras mål. De är inte klichéclownerna som gör knasiga grimaser och de är absolut inte skräckfigurerna i stela masker som skrämmer. Tvärtom, deras mål är det mänskliga mötet, att nå fram till individen. En kontakt improviserad i stunden.

– Det gäller att vara nollställd inför varje möte. Barn känner direkt när det finns en värdering av något slag hos den vuxne. Men går du in utan tvivel och möter dem med positiv blick, så går det, säger Eva Westerling.

En del barn träffar de bara en gång, vissa har de träffat i flera år. Någon har ett gipsat ben, andra en allvarlig infektion. Vissa barn är så sjuka att de kommer dö.

– Det handlar om att se det friska i en människa och möta personen med respekt och humor, säger Eva Westerling.

Ali Al-Kartawi, 5 år, har blodförgiftning Eva Westerling och och har legat Jerker Heijkenskjöld inlagd i flera jobbar med Clown-

veckor. Bönan och Jack sticker in sina röda näsor i hans rum för att känna av stämningen.

Snart sitter både Ali och hans pappa, som först såg lite hålögda ut, fnissande vid sängen med varsin slips om halsen – av toalettpapper.

MEDAN EN del barn nästan omedelbart bör-

jar bubbla av skratt, behöver andra tid på sig för att öppna upp, som den avvaktande 13-åringen som håller emot för att smilbanden inte ska synas. Ibland träffar de suicidala ungdomar, och får jobba hårt för att dörren alls ska öppnas på glänt.

– Vi kommer från ett annat håll, och det är viktigt. Vi är varken den oroliga familjen eller personalen som måste behandla det sjuka.

De är ett komplement, med en fri roll i sjukhuskorridorerna. Samtidigt har de möjlighet att dra in personalen i improvisationerna och hjälpa till att göra vårdsituationer lekfulla. Och minst lika viktigt, menar Eva Westerling, är att de kan möta och stötta personalen, få också dem att skratta.

– Personalen är superviktig. De är där alltid, vi bara några timmar. Jag ser det som en skicka vidare-grej, att lämna något positivt också för dem. Är de glada sprids glädjen.

SOM SJUKHUSCLOWN jonglerar

du med känslor. Kastar upp dem och ser till att de fångas på ett bra sätt. Det är inget enkelt jobb. Men det mest meningsfulla Eva kan tänka sig.

– Energin ryker, efter en dag på jobbet är du helt slut. Samtidigt får du så mycket tillbaka.

Det svåraste är att möta den som snart ska dö, särskilt

ronden i Malmö.

20

September 2017

– Det handlar om att se det friska i en människa och möta personen med respekt och humor, säger sjukhusclownen Eva Westerling

”Det handlar om att se det friska i en människa och möta personen med respekt och humor.” när det är ett barn. Eva berättar om sin första erfarenhet, ett hembesök hos en pojke med obotlig cancer.

– Han var sex år och lärde mig mycket.

Föräldrarna ville inte, eller klarade inte, att pratade med honom om att han skulle dö.

Skenet skulle hållas uppe, rädslan och sorgen motas.

– Men jag såg ju att han visste, barn vet alltid så mycket mer än vad vi tror. Men eftersom det var förbjudet att benämna i familjen frågade jag honom istället om han tänkte resa. ”Ja”, svarade pojken. Samtalet var öppnat.

September 2017

De pratade om vad han skulle ta med sig när han for, och om vem som skulle möta honom när han kom fram.

– Det var fint, vi hittade ett sätt för honom att benämna det som skulle komma. Och det är lugnande.

Livet är brutalt. Men rädslan för döden och sorgen är oftast som starkast hos de anhöriga, menar hon. Och förtvivlan över att ett barn inte ska få bli äldre än sex, ses ur den vuxnes perspektiv.

– Att aldrig få ta examen, aldrig få barn…, tänker vi vuxna. Men en sexåring får ju leva sitt liv, deras sex år långa liv är ett helt liv för dem. Det är en insikt som jag tycker är lindrande.

På Barnmedicinen kommer nu Alva Nilsson rullandes på en brits. Hon ska in på operation.

Jack tar fram sin ukulele och spelar en melodi, Bönan vinkar. Alva sätter sig upp i sängen, ler och skickar en slängpuss till sina nyvunna rödnästa vänner.

FOTO: JOI GRINDE

Jobbar på fem sjukhus Clownronden är en grupp speciellt utbildade artister som arbeta med sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar och äldre. Clownronden drog igång 2001 och är baserad i Malmö, och är idag även en del av barnklinikernas verksamhet på fem skånska sjukhus. Liknande verksamheter finns runt om i landet.

Namn: Eva Westerling Ålder: 49 Familj: Två söner och pojkvän i Österrike.

Bor: Lund Gör: Arbetar som sjukhusclown på Skånes universitetssjukhus för Clownronden och som improvisatör för Kunskapskabarén. Är också skådespelare och har medverkat i humorserien HippHipp! och SVT:s barnprogram Vid Vintergatans slut och i Pax jordiska äventyr.

HANNA WELIN

21

Mänskligt: Organdonation

”Du har fått en jäkla Syskonkärlek - på liv och död.

Therese Jarmo behövde en ny njure för att överleva. Hon fick en av sin bästa vän och konstnärskompanjon: storebror Casper Jarmo.

SIDA VID sida i var sin sjukhussäng. Oroliga

och lättade på en och samma gång. Äntligen är det dags. Casper Jarmo lyfter han sin hand i v-tecknet och rullas in i operationssalen.

Therese Jarmo ler från sin säng, snart är det hennes tur.

Ett par timmar senare vaknar de upp ur narkosen. Storebror har en njure mindre, lillasyster har fått ett nytt liv.

Det är lördag förmiddag och syskonen Jarmo har bestämt träff i deras andra hem, en konstnärsstudio i industriområdet Gåsebäck

i Helsingborg. Det har gått två månader sedan operationerna och de långa ärren över buken har läkt.

– Det gör inte ont längre, som det gjorde efter operationen. Vi låg i samma rum och fick varandra att skratta hela tiden. Och det gjorde ont. Jag minns att jag sa till dig att om du säger något roligt igen så dödar jag dig, säger Therese Jarmo och ger sin storebror en lätt knuff.

– Fast allvarligt, när jag såg dig där i sängen på uppvaket kände jag bara kärlek.

– Men jag gjorde det ju lika mycket för min egen skull, säger Casper Jarmo. Det är jag som har vunnit som har fått dig tillbaka.

THERESE OCH Casper Jarmo har inte bara vuxit upp tillsammans. De är bästa vänner och ses eller rings varje dag. Folk brukar kommentera deras relation, säger de, för att de

påminner om enäggstvillingar som kan varandra utan och innan och tycker och tänker nästan samma sak. Sedan flera år driver de också gemensamma projekt och skapar film, konst och musik tillsammans.

– Många undrar hur det känns att ha någon annans organ i sin mage. För mig är det inte en så stor sak i sig. Det viktiga är att jag förhoppningsvis fått minst femton år till, så att jag och brorsan kan fortsätta med vårt arbete, säger Therese.

Casper nickar.

– För mig finns kärleken i skapandet som vi gör ihop.

På bordet i studion, bland sprayburkar, rekvisita och termoskaffe ligger manuset till en kortfilm som de har spelat in. Scenerna kom till liv i Caspers huvud i sjukhussängen.

Den kom ur ångesten jag kände över att kunna förlora Therese. I filmen dör huvud-

Therese och Casper Jarmo är bästa vänner och ses eller rings varje dag. Och syskonen har dessutom en njurdonation gemensamt.

22

September 2017

bra njure, syrran” personens syrra i en bilolycka, och det är brorsan själv som kör. Efter det bestämmer han sig för att ta sitt liv, säger Casper.

DÖDSSCENEN I den brinnande bilen spe-

lade syskonen in för en månad sedan. Med ärr som fortfarande ömmade och fejkblod i ansiktet agerade de ut sina roller i flammande lågor.

– För mig är den här filmen ett sätt att bearbeta allt som varit, säger Casper.

– Och jag ville så snabbt som möjligt få skapa. Slippa vara Therese, den sjuka, och bli Therese, konstnären, igen.

Nästan allt de gör bygger på dramatik och smärta.

På liv och död. Men så har också Therese levt med de stora och tunga frågorna ända sedan hon var en liten flicka.

Sju år gammal, på väg till När Therese var barnkören, kollapsade 15 fick hon sin hon. Hjärnan visade sig första nya njure vara svullen av vätska och – av pappa. behövde öppnas akut.

Hon har inte glömt upplevelsen i ambulansen på väg till sjukhuset i Lund. Hur smärtan plötsligt försvann, hur hon såg ett ljus och allt blev vitt.

– Nu vet jag att läkaren sa att familjen skulle förbereda sig på att ta farväl av mig.

TROTS ATT njurfelet som hade fått hjärnan

att svullna, upptäcktes sent klarade hon sig utan allvarliga komplikationer. Men den sjuåriga flickan tvingades lära sig vad dialys är. Åren som följde kämpade Therese med att leva ett så normalt liv som möjligt, trots mediciner och noggrann kosthållning. Hon tränade basket och jobbade hårt i skolan.

– Jag ville bara vara vanlig och pratade inte så mycket om allt det här. Men jag fick ett keyboard och när jag klinkade på det fick jag ut mycket av allt jag bar på.

Men när Therese var 12 och Casper 20 kom nästa slag. Mamman fick en hjärnblödning.

Hon klarade sig förhållandevis bra, men det var ändå tungt att hantera. Döden hade kommit nära igen.

– Jag och brorsan bondade mycket när September 2017

”Det var sjukt att vakna efteråt. För första gången upplevde jag hur det är att vara frisk.” mamma var så dålig. Jag började också umgås med hans vänner. Jag hade nära jämnåriga kompisar, men kände samtidigt att det var lättare att relatera till dem som var äldre.

Livet blev ännu tuffare åren som följde. När Therese var 15 räckte de egna njurarna inte till längre och hon behövde en ny för att överleva. Det blev pappans.

– Det var sjukt att vakna efter operationen. För första gången upplevde jag hur det är att vara frisk. Jag föddes med njurproblemet. Från att ha haft kronisk migrän, varit illamående och orkeslös, studsade jag ur sängen.

OCH HON studsade längre än så, rakt ut i livet

för att ta tag i sina drömmar. Äntligen hade hon kraft att göra det hon ville.

– Jag insåg tidigt hur viktigt det är att jaga drömmarna man har. För mig handlar de om att få använda min egen kreativitet.

Livet snurrade på, intensivt, precis som hon ville. Tills för två år sedan.

Therese hade precis flyttat ihop med pojkvännen Christian när beskedet kom. Hon behövde en ny njure, igen. Och fram tills en transplantation kunde genomföras krävdes dialysbehandling var femte timme, dygnet runt. En förälskad 22-åring vill inte ha en slang i magen. Hon vill inte vara konstant trött och illamående och hon vill absolut inte behöva tänka på döden mest hela tiden.

– Jag hade sådana fruktansvärda ångestattacker. Och ju sämre jag blev desto mer bitterhet, ilska och sorg kände jag.

Utredningen av en donator som passade tog lång tid. Först prövades sambon Christian, därefter var det Caspers tur. Hans njure var kompatibel med Therese, men var han

alldeles säker? undrade läkarna. Casper och hans fru har ett barn, och är gravida med det andra.

Tänk, rent hypotetiskt, om någon av dem skulle behöva hans njure i framtiden?

– Men jag kände att jag inte kan tänka så, säger Casper. Om det brinner just nu kan du ju inte strunta i att släcka elden för att det kan börja brinna någon annanstans senare.

Transplantationen gick över förväntan.

Direkt efter operationen hade Therese skyhöga njurvärden sjunkit från 800 till 80.

– Det var en jädrans bra njure du fick av mig syrran. Trots att jag festade så vilt förr.

Lillasystern ger honom en storasysterblick.

– Han är så jäkla mallig. Och en riktig dramaqueen.

JUST NU är hon nästan euforisk över allt hon

äntligen kan göra igen. Som att dricka hur mycket vatten hon vill och gå på toaletten som vem som helst. Eller att få ta en fika på stan med Christian.

– I kväll ska vi bada tillsammans hemma i vårt eget badkar. Det har vi aldrig kunnat göra. Det är så sjukt underbart att kunna vara den person jag faktiskt är.

Första året är alltid det mest riskabla eftersom kroppens immunförsvar gör sitt bästa för att stöta ifrån sig det nya organet. Men alla värden ser bra ut och förhoppningen är att njuren ska hålla i 20 år.

– Mörkret finns alltid där i bakhuvudet och lurar, det är min lott i livet. Samtidigt, man kan välja hur man vill leva. Det finns ju också något bra i det här. Jag har en jävla piska på mig att se till att göra det jag vill i mitt liv.

Therese & Casper Jarmo Namn: Therese Jarmo Ålder: 25 Familj: Sambon Christian, föräldrar och bror med familj.

Bor: Helsingborg Gör: Olika typer av konst, samt vikarierar som administratör på företaget Assa Abloy i Landskrona.

Namn: Casper Jarmo Ålder: 33 Familj: Sambo och ett barn, det andra barnet är på väg. Föräldrar och systern.

Bor: Helsingborg Gör: Olika typer av konst, pluggar visuell kommunikation på Malmö högskola.

23

Mark Levengood är än en gång programledare för Tro, hopp och kärlek. I september börjar tredje säsongen.

Ser du fram emot en tredje säsong?

Mark Levengood är än en gång programledare för Tro, hopp och kärlek – dokusåpan där präster söker kärleken. I september börjar tredje säsongen.

– Ja! De höga tittarsiffrorna avgjorde, men jag ville också gärna göra det igen, för vi lär oss så väldigt mycket, alla i redaktionen, under vår resa. Jag får tackla min programledarroll på nya sätt nästan varje dag. Grundpremissen att jag ska hjälpa dem är ganska fånig, jag gifte mig för 30 år sedan och är väldigt dålig på att ragga. Men vi samtalar mycket, det blir en nerv. För mig har det aldrig varit målet att de ska gifta sig, det viktiga är diskussionerna.

Får du lägga band på dig för att inte hjälpa för mycket?

– Jag går över gränsen hela tiden. Jag förväntas vara mycket mer neutral, men ibland är det så uppenbart att folk ska passa ihop.

Då är det min kristliga plikt att göra det klart för dem. Och det är hemskt att se folk som inte passar ihop. Jag är inte sutenör utan programledare, även om det kan vara svårt att märka skillnaden … Är präster svårare att dejta än andra, mer krävande?

– Präster är som psykologer, de har nästan alltid en sökande bakgrund. De har gjort samma resa, men även tagit in Gud som en faktor.

På film framställs prästen som en svart kråka av ondska, det är Ingmar Bergman som spökar. Kyrkan får alltid stå för inskränkthet och elakhet. Men Svenska kyrkan är ju tolerantast på jorden! Och präster är öppna och ganska gränslösa människor. Jag kan tänka mig att det är stimulerande att leva med kyrkans folk, det är ofta människor som inte fastnar i slentrian.

Bidrar det till att avdramatisera prästrollen?

– Men är den inte ganska dramatisk? Det handlar ju om liv och död. Det har varit för-

svinnande lite kritik om att det blir för glättigt.

Men skapade inte Gud både ljus och mörker?

Vi gör det med respekt för deras ämbete och identitet. Vi är väldigt noga med att inte kränka deras yrkesidentitet, hur vi klipper och vad som kommer med. De ska kunna förrätta en begravning dagen efter att de varit med på teve.

Vad är så lockande med dejtande präster?

– Jag tycker det är så intressant att de är så valhänta. Många är familjerådgivare och förstår så mycket, men de kan inte applicera det på sig själva. Hur vi agerar styrs så mycket av det undermedvetna. En av våra deltagare var på dejt med en tjej som behövde checka av allt mot sin bild av den hon ville gifta sig med.

Men sedan kommer kärleken från ett helt annat håll. Som min gamla konfirmationspräst sade: ”Vi blir bönhörda, men aldrig på det sätt vi tror”.

MATS KARLSSON

FOTO: STELLAN HERNER

Hallå där! Mark Levengood

Hållbart

Äta myror?

Maximalt med protein, resurssnålt och något som människan egentligen ätit sedan urminnes tider. Är fler beredda att börja äta insekter kan vi både stoppa svält och rädda klimatet.

Ätbara insekter har varit i ropet ett tag nu. De har högt proteininnehåll och kräver väldigt lite utrymme och vatten att odla. Egenskaper som rimmar bra både med hälso- och miljötrenden i samhället, men för de flesta tar det emot att se larver på tallriken.

FN publicerade en 200 sidor lång rapport år 2013, där man drar slutsatsen att insekter som mat är vår framtid.

Skalbaggar, myror, syrsor och gräshoppor är nästan lika proteinrika som rött kött, och för att producera ett kilo insektsfärs krävs bara två kilo foder. Jämförelsevis går det åt 8-10 kilo foder för att få fram ett kilo nötkött. Dessutom är insekter redan en del av kosten för omkring 2 miljarder människor.

I Sverige har Livsmedelsverket inte godkänt insekter som livsmedel, men flera företag tror att det bara är en tidsfråga, och arbetar redan med att utveckla produkter. Det är exempelvis Kaftak, som gör knäckebröd på mjöl av syrsor, Eat:em som producerar syrsor som snacks och Hakuna Mat, som utvecklat en färs på mjölmask. Och så Nutrient i Hedemora, som odlar larverna Tenebrio molitor, även kallad mjölmask (larvstadiet innan mjölbaggen förpuppas och föds) för att framställa proteinpulver och olja.

September 2017

De får drav, en biprodukt från öltillverkningen, från bryggeriet Oppigårds som ligger nästgårds, och detta blir mjölmaskarnas foder. Larverna odlas sedan i kontrollerade miljöer och ”skördas” innan de börjat utvecklas till baggar. De torkas, och av de torkade larverna framställs två slutprodukter – olja och proteinpulver.

Maskbajset kan dessutom återanvändas som gödningsmedel. Allt kommer till nytta.

Proteinpulvret innehåller 61 procent protein, och det kan man använda i livsmedel, som sportdrycker, bröd eller för att öka proteininnehållet färdigrätter, men även som fiskfoder. Oljan är rik på omega-6, och även om den sägs ha en rätt distinkt doft, är odören ändå diskret jämfört med den betydligt vanligare fiskleveroljan. Oljan kan användas i kosttillskott, kosmetika, margarinprodukter eller kanske dressing.

- Det är resten av världen som ligger före oss, i många delar äter man redan insekter och har gjort i alla tider, säger Montaser Alhaj som är forskare på företaget.

Den österrikiska industridesignern Katharina Unger har tagit det ett steg längre. Hon äter larverna direkt, och för att underlätta för andra att ha ständig proteintillgång hemma, har hon designat en helt ny uppfinning, Livin Farm.

Den ser ut som en mindre bikupa, men är en maskfarm tänkt för köksbänken. Även här odlas mjölmask, men Katharina Unger tipsar om att äta maskarna som vilken proteinkälla som helst – stek, fritera, mosa till färs eller blanda ner i bakverk och efterrätter.

SARA GRANT

25

Black Angels kör begravningskortege på motorcykel, och den döde får sällskap hela vägen.

26

September 2017

Mänskligt

Vrålande motorer, svarta västar och Harley Davidson med dödskallemärken. Ett mc-gäng på väg att ta över? Nej, det är Black Angels som kör begravningskortege.

Svarta änglar följer till sista vilan SOLEN SKINER och vädret är varmt när vi

möter Black Angels i Kävlinge. Ett tjugotal svartklädda kvinnor har slutit upp över kaffe och kaka på Kävlinge Begravningsbyrå för att berätta om varför de så gärna kör motorcykel efter begravningsbilar. Och varför de en gång rullade in två motorcyklar i kyrkan under en begravning. Och varför gänget bara inkluderar kvinnor i sina bästa år. Som dessutom gladeligen kör tvärs över Skåne för att få vara med på kortegerna.

Och varför så mycket rör sig kring svart.

För precis som själva namnet antyder är rätt mycket svart i Black Angels universum.

Eller åtminstone på Kävlinge Begravningsbyrå, där vi träffar VD Catharina Lindell.

Rummet vi sitter i är möblerat med svarta stolar runt ett svart bord. Svarta inredningsdetaljer bryter av mot grått och vitt. Kaffet är svart som natten och till och med Catharina själv är stöpt i svart, åtminstone om man bortser från det långa blonda håret.

Förklaringen kunde förstås vara att svart är en given kulör i begravningsbranschen. Men med Catharina är det inte alltid så enkelt. Och hon är inte alltid den som följer branschens traditioner och fördomar. Färgvalet har alltså inget med jobbet att göra egentligen. Det är både enklare och mera personligt än så.

– Svart är min favoritfärg. Min mc är också svart, konstaterar hon.

ATT TYCKA om svart är kanske inte så ovanligt. Att vara kvinnlig mc-förare är troligen mera sällsynt. Intresset för motorcyklar kommer från farmor, som körde mc redan på

femtiotalet och var en stark kvinnlig förebild.

Om även farmor gillade svart vet vi inte. Men vi vet att även Catharinas intresse för begravningsbranschen ligger i generna.

– Det var morfar som startade företaget en gång i tiden. Sedan tog mamma över. Efter att ha extraknäckt under några år insåg jag att jobbet passade mig, så jag fortsatte. Nu har jag drivit byrån i sex år. Jag är upplärd efter alla konstens regler och har gjort mängder av traditionella begravningar. Den biten kan jag utan och innan.

Det var just den samlade erfarenheten som fick Catharina att vilja ta ut svängarna. Och att köra mc visade sig vara en framkomlig väg.

STARTSKOTTET TILL Black Angels kom för

ungefär ett år sedan när Catharina deltog i en mc-kortege för prostatacancerns offer. För att uppmärksamma dem skrev hon ner förnamnen på alla cancerdrabbade som begravningsbyrån tagit hand om genom åren. Sedan spred hon ut namnen på små lappar under kortegen. Upplevelsen återuppväckte hennes tankar på den gängse uppfattningen om

”I stället för att följa traditioner kan man lika gärna anpassa begravningen efter den döde.”

begravningsbyråer och begravningar.

– Många kunder brukade fråga hur man gör på begravningar. Jag brukade svara att det finns vissa tumregler men inga strikta regler, och att man inte alls måste göra som förväntat. Istället för att följa traditioner kan man lika gärna anpassa begravningen efter den döde. Varför inte, det handlar ju trots allt om ett helt människoliv som passerat. Begravningen är väl det allra sista tillfället att börja fundera på vad andra tycker. Det ska helt och hållet vara familjens och den dödes stund.

DE HÄR tankarna malde i Catharinas huvud.

Eftersom hon just tagit mc-kort funderade hon samtidigt på hur hennes mc-intresse skulle kunna integreras i jobbet. Så småningom kom hon på att en mc-kortege skulle kunna bli ett fint inslag i samband med en begravning. En tilläggstjänst, helt enkelt.

– När familjen gått efter ceremonin är ju den döde ensam med begravningsentreprenören. Ingen följer med under den där sista färden från kapellet till krematoriet. Min tanke var att fylla ut det tomrummet. På det sättet blir det den avlidne som lämnar sina anhöriga istället. Och får sällskap hela vägen.

För att pejla intresset ställde Catharina frågan i en mc-grupp på Facebook.

– Det var en grupp bara för tjejer. Jag skrev att jag jobbade på begravningsbyrå och undrade om någon ville ställa upp och köra frivilligt.

Gensvaret blev enormt. Jag fick massor med fina kommentarer. Sedan drog det igång fort.

Katarina startade en intern grupp på Facebook och sammankallade till ett första möte.

FORTSÄTTNING

September 2017

27

Mänskligt

I skånska Kävlinge kör kvinnorna i Black Angels begravningskorteger. Motorcyklarna ger ofta en avväpnande och personlig känsa enligt begravningsentrepenören Catharina Lindell.

– Vi diskuterade och bestämde oss för att köra mc för de familjer som ville. Sedan började vi göra logotype och västar. Och en officiell Facebook-sida bara för Black Angels.

Sedan var det full fart framåt.

Första kortegen gick förra våren. Då var ett tjugotal personer med från hela Skåne.

– Det var en fantastisk uppslutning och en familjemedlem till den avlidne körde med själv i kortegen. Det var starkt. Naturligtvis var det en väldigt tung dag för familjen men jag tror att det blev en varm sista färd för den avlidne. Familjen skrev väldigt fint på vår Facebook-sida om sina upplevelser och reaktioner.

KVINNORNA I Black Angels har förstås sina

egna historier. Catharina berättar att många av dem har erfarenhet av dödsfall i familjen och bär på olika slags sorg. Ofta har de önskat att en sådan här grej hade funnits när personen avled. Att någon kunde visat alternativ som var lite mer individuella.

En av dessa kvinnor är Eva Larsson från Helsingborg. Hon har varit med ända från starta och alltså även på den allra första kortegen. För henne var det en stark upplevelse.

Hon hade nyligen gått igenom samma sak som den drabbade familjen.

– Den begravningen handlade om en ung kille som gått bort. Samma sak har hänt mig.

Min son dog för två år sedan, när han var trettioett. Då märkte jag att vanliga begravningsbyråer inte har något särskilt att erbjuda unga människor. Så jag nappade omedelbart när jag fick höra talas om det här. Jag hade en

28

”Stress och krav känns väldigt avlägset när man möter döden hela tiden.” egen mc-grupp på nätet kallad Ladybikers, och jag gick omedelbart med i Black Angels.

En annan veteran är Runa Alfvén.

– Jag har varit med på tre körningar och gillar nytänket. Folk har lite fördomar mot mc-folk men det är kanske lite mindre hotfullt att vi bara är tjejer.

OCH HUR har utvecklingen sett ut sedan starten? Jo, under det senaste året har Black Angels Facebook-sida blivit långt mer populär än begravningsbyråns sida. Och den involverar många personer som kanske aldrig annars hade velat prata om begravningar, menar Catharina.

– Kortegerna gör faktiskt att folk börjar prata om de här frågorna. En del inser att de kan börja planera sina egna begravningar utan dramatik. Frågan väcks eftersom det är ett fräscht och nytt forum. Många har ju fördomar om begravningsbyråer annars. De tror att det är stelt och högtidligt och befolkat av äldre män. Men min erfarenhet är att de som verkar i branschen är väldigt varma och omhändertagande människor.

Just på grund av fördomarna försöker Catharina avdramatisera det hela genom

att berätta och informera så mycket som möjligt. Och här spelar Black Angels en stor roll, eftersom motorcykelkortegen ger en avväpnande och personlig känsla. Något som verkar behövas, menar Catharina. Många är rädda för att prata om döden.

– I VÅR KULTUR ska man ju varken åldras eller dö. Man ska bara vara stark hela tiden.

På så sätt är jag tacksam över det här yrket eftersom det hela tiden påminner mig om vad som är viktigt. Jag inser att jag måste prioritera rätt saker. Det finns så mycket som folk stressar över och bråkar om. Stress och krav känns väldigt avlägset när man möter döden hela tiden. Det är inte så dumt att veta att livet tar slut och att man får göra det bästa av det.

Och det är just därför Catharina ser begravningen som något fint. Något som är värt både ansträngning och eftertanke.

– För mig är begravningen en hyllning till livet.

BYLINE BYLINE BYLINE

Catharina Lindell. Ålder: 31 år Fritidsintresse: Motorcykeln så klart! Och måleriet, när jag har tid och ro i själen.

Familj: Dottern Jasmin, 8 år.

Livsmotto: Ärvt av farmor: ”Det enda hinder vi har för att skapa en verklighet för morgondagen, är vårt tvivel.”

September 2017

2

Jaktgudstjänst Är älgjakten höjdpunkten för samhället – ja, då ska kyrkan vara en del av det också. Eftertanke och reflektion för den som ska ut och sitta pass, och vikt vid ansvar för skapelsen och etik.

3

1

MESSY CHURCH. Det betyder ungefär ”stökig kyrka” och har sitt ursprung i Storbritannien.

”Stökig kyrka” och åtta andra slags gudstjänster Kyrkan är mycket mer är högmässan på söndagar. Ta reda på vad din församling har för olika gudstjänster, och hitta en variant där just du känner dig hemma.

för dagen. Sedan följer kreativa aktiviteter.

– Det är upplagt som en marknad, där man kan välja vad man vill göra. Det finns olika svårighetsgrader, och ofta försöker vi erbjuda något utomhus, berättar David Olsson.

När aktiviteterna avslutas följer en gudstjänst, som också präglas av kreativitet.

– En enkel liturgi har växt fram med rörelsesånger och böner som vi sjunger. Ofta är berättelsen ett drama.

SÄG GUDSTJÄNST och de flesta tänker på söndagens högmässa med orgel, predikan och psalmer, men tänk om en gudstjänst även kan vara pyssel, drama och sånger? Messy ChurALLRA SIST delar alla en måltid. Att äta tillch – ungefär ”stökig kyrka” – är ett fenomen sammans är en viktig del. med rötter i Storbritannien. Här bjuder man – Det betyder att småbarnsföräldrarna har in till samvaro, pyssel, lek, gudstjänstfiranfått i barnen middag och nu kan gå hem och de och middag i en enda salig blandning. lägga dem utan att behöva tänka på något Prästen David Olsson höll i Messy Church mer. Det blir också en del av helheten; målnär han arbetade i Rydaholms församling i tiden både främjar och gestaltar den kristna Växjö stift. Han är mycket entusiastisk. gemenskapen.

– Messy Church – det ska upplevas! Det En förutsättning för att Messy Church ska finns en helhetssyn på människan som prägbli riktigt bra, är att det finns frivilliga som är lar konceptet. Kropp, själ och ande får sitt, med och driver verksamheten. och här finns något för alla åldrar.

– Det är ett bra sätt att hålla dörren Det är dock inga barntimmar, öppen för de som vill göra mer i kyrkan, utan stora och små gör detta och för dem att upptäcka sina egna ihop. Varje barn kommer i Messy Churchs gåvor sällskap med en vuxen. värderingar För att få kalla sig Messy Chur– Vi började med en 1. Med Kristus i centrum ch måste verksamheten följa fem tanke att rikta oss till de 2. För alla åldrar värderingar. Där framhålls att gudsyngsta, men vi har haft 3. Kreativitet tjänsten ska firas med Jesus i cenallt från nyfödda till nit4. Gästfrihet trum och vara fylld av glädje. tio- åringar med.

5. Festligt firande – Det ska vara en genuin, smittande Varje träff följer ett visst glädje, ett festligt firande. De goda nyhemönster. Först drop-in, där terna om Jesus är för alla, inte bara för några alla som kommer skrivs in, får en särskilt religiöst intresserade eller kyrkligt namnlapp och bjuds på fika. Någon hälsar sinnade. välkommen och presenterar den bibelberätSARA GRANT telse, person eller högtid som står i centrum

September 2017

Technomässa Technomässan är en mässa med elektronisk dansmusik och utgår i stort från en traditionell gudstjänst. Allt från läsning av bibeltexter till predikan och böner är elektroniska låtar som sjungs av körer och deltagare.

4

Superhjältemässa Star Wars-tema på orgel och en predikan om hur änglarna också är superhjältar för de allra minsta.

För goda hjältar med superkrafter är väl värda att ha som förebilder.

5

Funkismässa I Högalids församling i Stockholm har man mässor för unga med särskilda behov. Här är allt mer lättillgängligt – lägre trösklar, bättre ljudslingor och predikan som är lätt att förstå.

6

Husdjursgudstjänst Här får alla andra husdjur vara med.

Oftast hålls den utomhus, och den villkorslösa kärlek som uppstår mellan människa och djur är temat.

7

Sinnesrogudstjänst Med avstamp i Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram, och Sinnesrobönen: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

8

Ökenmässa En mässan medrötter i den koptiska traditionen från Egypten. Det är en meditativ mässa med växelsång, läsningoch ikoner. Ofta kommer sångerna från kommuniteten Taizé i Frankrike.

9

Barn- och babygudstjänst På barnens nivå, där ofta alla sinnen aktiveras och föräldrarna är med och sampelar. Mycket sång och musik, enkla berättelser och ljuständning.

Ladda ner appen Kyrkguiden gratis, och hitta en kyrka nära dig. I kalendern ser du enkelt vilka gudstjänster och aktiviteter som erbjuds.

29

FOTO: HANS-ÅKE GRINDE

30

Altaruppsättningen i Lockne kyrka, Jämtland. Ett verk av den flitigt anlitade bildhuggaren Johan Edler d.ä.

September 2017

Svenska kyrkan är enskilt största förvaltare av vårt kulturarv. Men det handlar inte bara om byggnader och gravplatser. Kyrkan förankrar ett levande arv med kraft som förmedlas genom seklerna.

Arvet som lever och andas KYRKVÄGGEN ÄR inte byggd av sten alle-

na. Den impregneras av alla känslor som människor burit med sig till forna tiders givna mötesplats i socknen. Den är kittad med samhörighet med dem som funnits före oss.

Den ger oss kontinuitet genom seklen.

Kyrkan bär på en historia från Ansgar på 800-talet in i våra dagar. Den har format våra värderingar och stått för nyhetsförmedling, skola, omsorg, själasörjning och social trygghet.

– Folk säger ofta att de är medlemmar för kulturarvets skull. Det visar också undersökningar, att gemene man förknippar kyrkan med kulturarvet, säger Sara Strindevall, vik. stiftsantikvarie i Göteborgs stift.

Kyrkorna är outtömliga källor för kunskap om våra förfäder, anser hon. Genom dem kan vi göra oss en uppfattning om deras syn på livet och döden. Utan kyrkorna som handfast påminnelse skulle det vara svårare att förstå dess centrala roll i samhället.

– Exempelvis förvarades den döda hemma på gården och sedan gick man i procession genom byn och in i kyrkan till begravningen.

Kyrkan speglade den sociala skiktningen, var man fick sitta och vem som hade tillträde till olika rum. Den som fött barn ansågs oren och var tvungen att kyrktagas, tas upp i kyrkan igen. Det kan vara svårt att förstå i dag, säger Sara Strindevall.

DET FINNS också ett stort immateriellt kul-

turarv, större än det fysiska.

– Tänk att lyssna på en orgel eller kyrkklocka och veta att jag hör samma ljud som min farmor och hennes farmor! Det är en speciell känsla.

Ibland blir det krockar mellan det levande och det museala arvet, för även en histoSeptember 2017

”Tänk att lyssna på en orgel eller kyrkklocka och veta att jag hör samma ljud som min farmor och hennes farmor! Det är en speciell känsla.” risk kyrka ska kunna användas av moderna människor.

– När ska man frysa tiden? Tänk dig att man i en kyrka kan se spår av den första medeltida kyrkan, som målats om på 1500-talet och fått ny predikstol på 1800-talet. Men att bygga om på 2000-talet för yoga eller barnverksamhet kan vara svårt, säger religionshistorikern David Thurfjell.

FÖRMEDLINGEN AV kulturarv sträcker sig

långt utanför den kyrksamma skaran. Därför blir det lätt ramaskrin när en kyrka ska avhelgas och säljas på grund av för få besökare.

– Många har en lågintensiv relation till Svenska kyrkan. Men de gånger man är där, är det när livet ställs på sin spets: döper ett barn, konfirmerar sig, gifter sig eller begraver sina kära. De gångerna är väldigt viktiga för oss, säger David Thurfjell.

Fast det räcker inte, anser Sara Strindevall.

– Man kan inte bara ha sin gullegullkyrka som man tittar på när man går förbi för att man döptes där en gång. Vill vi ha den kvar måste vi engagera oss aktivt, det minsta man kan göra är att vara medlem.

HALLÅ DÄR! CHRISTOPHER O´REGAN: HISTORIKER OCH PROGRAMLEDARE FÖR TV-SERIEN ”DET SITTER I VÄGGARNA”.

Vilken är din favoritkyrka?

– Som stockholmare är jag fascinerad av Stockholms historia och kungligheter.

Hur Storkyrkan och Riddarholmskyrkan illustrerar banden mellan kronan och kyrkan, betydelsen för svensk politisk historia. Tänk dig hur Karl XII, bara en yngling, kommer in i Storkyrkan med kronan i sin hand och placerar den på sitt eget huvud.

Vilket är kyrkans viktigaste kulturarv?

– Det är själva kontinuiteten, tycker jag.

Vi lever i en så föränderlig tid, allt skiftar.

Många kan inte förhålla sig till det som hände för 30 år sedan. I vår stressade tid är det viktigt att det finns något som existerar som en länk i en lång obruten kedja.

Vad sitter i en kyrkas väggar?

– I en kyrka har man inte bara haft gudstjänst. I väggarna finns all kraft i de starka känslor som släppts fria när man samlats till dop, bröllop och begravning.

Här finns målningar med bibliska illustrationer, som visar tidens dräktskick – och att läskunnigheten inte var så utbredd.

En form av serietidning.

MATS KARLSSON

31

Höstkrysset KLÄTTRADE SACKEUS UPP I

SOVER ÖVER

NERVSJUKDOM

KORNUMMER SADE ELVA FLODEN

VAR EN MARIA IFRÅN

DRAS ORNE TILL

KONDENSEN

LITEN PRISLÅDA KRÄM

Kom!

... OCH MÖT DIN KYRKOPOLITIKER

VRÅNG

FIRAS I NOVEMBER

BLIR DRAGEN HÖGRYGGAD STOL MOR TILL HERMES

ÄLDRE BETYG LOTION

BRASA FÄBOD ÄR OMKRING SJU

GÅ UPP

ÅTSMITANDE

SYNTETMATERIAL

SEG OCH SÖT

LÄPPLJUD

USELT

JÄMNA MED MARKEN

Öppet hus i kyrkan HAR SINA SPÅR

TUNNA

HAR SIN KURIR

K R BYTO TA M

BOR

Heliga Ljusets kyrka, Torvalla lördag 16 september 11:00–15:00

VINNA FJÄLLFRUKT GIGANT

BLIR VRIDEN

SPELAS BRÄNNBOLL

FICK SAV I STAV

PSALMEN ”Jag lyfter mina händer upp till Guds berg och hus.

Från dem han hjälpen sänder aaa aaaaaaa aa aaaa ljus.

Mig Herrren alltid leder, som jord och himmel gjort.

Han hör mig när jag beder och skyddar mig alltfort. ”

SJÖVÄSEN FÖR DELSTAT DEN ÄR I USA FINGERBLADIG TJEJ I OCH ANNONS KOMMER FRÅN JAPAN

IVÄG SJU ÅRS LÖN

LANDTUNGAN

BOK

KOM TILL HJÄLP

F63

SVAVEL

Namn: …………………………………………………….......................................................................................................................................................

• Tipsrunda och pyssel.

• Förbön.

• Servering av korv med bröd och kaffe&kaka.

• Lotteri.

• Pilgrimsmässa.

• Psalmsångstund efter mässan.

• Öppet på Kyrkis.

• Aktiviteter.

• Tillfälle att fråga företrädare för våra kyrkopolitiker.

För tidsangivelser se annons i 100% Östersund, affischer samt svenskakyrkan.se/brunflo

Adress: …………………….………………………………………………………….………………................................................................................................…

Postnummer: ………………….….............. Postadress: …………………………………..………………. Tfn: …………………………………...................

Skicka lösningen till Svenska kyrkan Brunflo, Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo eller faxa till 063-140 380 senast den 27 oktober. Bland de rätta svaren lottar vi fram tre vinnare som får presentkort på Brunnen i Brunflo. Rätt svar hittar du på www.svenskakyrkan.se/brunflo och i din kyrka eller församlingsgård fr.o.m. söndag 12 november.

32

September 2017