Nya Projekt
November 2020
tema INDUSTRI
TEKNIKSPRÅNG I INDUSTRIN BEHÖVS FÖR ATT NÅ KLIMATMÅLEN Industrin har minskat sina fossila växthusgasutsläpp sedan 1990-talet men minskningen har i princip avstannat under senare år. Samtidigt finns det goda möjligheter att åstadkomma så kallade negativa utsläpp i Sverige. Det visar Energimyndighetens årliga nulägesanalys inom regeringsuppdraget Industriklivet. Industrin står för en tredjedel av de fossila växthusgasutsläppen i Sverige. Omkring två tredjedelar av industrins växthusgasutsläpp kommer direkt från industrins processer för tillverkning och bearbetning i produktionen. Här finns en stor potential för minskning av industrins koldioxidutsläpp. För att minska de processrelaterade utsläppen krävs genomgripande förändringar i industrins processer och detta är fokus för regeringens omfattande satsning Industriklivet. – I takt med att processer har effektiviserats och bränslen bytts ut har utsläppen från svensk industri minskat över tid. Men för att nå klimatmålen krävs något annat. Nu räcker inte stegvis energieffektivisering eller utveckling av industrins processer och metoder. Nu krävs ordentliga teknikskiften, säger Klara Helstad, chef för Energimyndighetens enhet Hållbar industri. Stor potential för negativa utsläpp genom bio-CCS Fyra huvudsakliga teknikspår för omställningen inom industrisektorn kan identifieras: • biomassa • vätgas • elektrifiering • avskiljning, transport och lagring av fossil eller biogen koldioxid (CCS respektive bio-CCS) Fossilfri vätgas kan ersätta fossila råvaror, och det mest omtalade av sådana utvecklingsprojekt är sannolikt HYBRIT där målet är att utveckla fossilfri stålproduktion. Ett annat exempel är elektrifiering i cementindustrin som bland annat möjliggör
226
effektivare koldioxidavskiljning och därigenom minskar kostnaden för CCS, vilket är målet i projektet CemZero. – Medvetenheten om problemen är hög inom industrisektorn och många projekt pågår för att hitta lösningar för att minska utsläppen. Men det är fortfarande långt kvar till en fullskalig implementering, säger Energimyndighetens analytiker Emilia Hygstedt. Det finns också en stor potential för negativa utsläpp inom massa- och pappersindustrin samt el- och värmesektorn. Detta beror på att det inom dessa sektorer finns stora punktutsläpp av koldioxid från biobränslen. Förutsättningarna för bio-CCS i dessa sektorer är också förhållandevis goda. Om rapporten Varje år analyserar Energimyndigheten nuläget vad gäller olika industribranschers utsläpp, deras potential till utsläppsreduktion och teknisk utveckling inom området. I årets rapport inkluderas också nuläge, förutsättningar och potential för negativa utsläpp. Förutom tekniker, energianvändning och utsläpp beskrivs industrisektorns förutsättningar i termer av ekonomi och marknad. Om Industriklivet Klimatmålet är att Sverige till 2045 inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser och därefter uppnå negativa nettoutsläpp. Industriklivet handlar om att stödja industrin i omställningen mot minskade utsläpp av växthusgaser. Sedan förra året ingår även stöd för åtgärder som bidrar till negativa utsläpp, såsom avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid, bio-CCS.
NYA ARBETSSÄTT SKA STÄRKA SVENSK FORDONSINDUSTRI BTH får drygt 6,5 miljoner kronor av Vinnova för arbetet att förutse och förhindra sprickor som uppstår vid plåtformning. Det nya arbetssättet kommer att förhindra komponentfel i fordonsproduktionen och göra det lättare för industrin att introducera nya lättare material som har mindre miljöpåverkan och högre prestanda. – I det här projektet samlar vi nyckelkompetens från svensk industri, forskningsaktörer inom tillverkningsprocesser och FE-modellering samt ledande experter inom plåtformning, till exempel deltar RISE IVF, Volvo Cars, Alfa Laval, Volvo Trucks, SSAB samt Scania CV, berättar Md Shafiqul Islam, projektledare på BTH. Projektet, som är treårigt och startar i november 2020, genomförs i nära samarbete med fordonsindustrin. Förutom Vinnovas satsning på 6,5 miljoner kronor satsar även BTH och företagen pengar vilket ger en total projektbudget på drygt 13 miljoner kronor. – Inom FE-modellering av plåtformning ligger Volvo Cars långt fram inom fordonsindustrin men det finns ständigt nya utmaningar på grund av den tuffa konkurrensen. Det här projektet kommer att hjälpa oss att stärka vår konkurrenskraft och position inom området, säger Mats Sigvant, teknisk expert inom plåtformningssimulering på Volvo Cars samt lektor på BTH. Det är inom Vinnovas projekt Hållbar produktion som BTH sökt och blivit beviljade pengar. Projektet är en del av Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) som syftar till att stimulera forskning och innovation som driver utvecklingen mot ett hållbart och säkert vägtransportsystem samt en konkurrenskraftig fordonsindustri. BTH har sedan flera år tillbaka en stark forskningsmiljö inom produktutveckling och speciellt fokuserar forskarna på hur man kan använda digitala modeller för att simulera olika effekter. Det gör att företagen tidigt kan förutspå vilka effekter en tänkt lösning har.