Kravet pÄ klimatdeklaration innebÀr att du mÄste ha bÀttre koll pÄ de byggmaterial som anvÀnds nÀr du bygger nytt. I SundaHus databas med över 240.000 artiklar finns den information du behöver.
PĂ„ vĂ„rt webbinarium lĂ€r du dig mer om hur du enkelt tar fram klimatrapporter â anmĂ€l dig redan i dag pĂ„ QR-koden ovan!
Sedan 1980 har Lett-Tak designat och installerat hÄllbara taksystem, skrÀddarsydda efter kundens önskemÄl. Vi har 2000 Ärs erfarenhet och vÄra mycket skickliga montörer monterar upp till 1 200 kvadratmeter tak per. dag. Vi har levererat totalt 8 miljoner kvadratmeter tak. Vi kan tak. kontakta oss för ditt nÀsta projekt. lett-tak.se
4 InnehÄll
5 Ledare
6 Nyheter
14 NOLLCO2 1.1 â vad Ă€r nytt med den nya manualversionen?
15 Scandic MĂŒnchen Macherei har öppnat i MĂŒnchen
16 Den cirkulĂ€ra stadsdelen â berĂ€kning visar hur lĂ„ngt det gĂ„r att komma Ă„r 2040
18 Byt mentalitet Ă„terbruka!
20 Inspirerande BREEAM-dag â allt frĂ„n risker till möjligheter
25 Thomas Betong â för stĂ€ndiga klimatförbĂ€ttringar
26 Stirra inte bara pĂ„ elrĂ€kningen â satsa pĂ„ energieffektivisering i första hand
27 EEF â för hĂ„llbar och prisvĂ€rd energi
28 EEF â ger möjlighet till auktorisation
30 Rejlers Ă€r auktoriserat â fördelar för bĂ„da parter
31 ENOFF-modellen â enkelt för det offentliga att handla upp energieffektivisering
33 BostadsrĂ€ttsföreningar â tipsa varandra pĂ„ Klimatknuffen!
34 Upphandlingscentral pÄ nÀtet hjÀlper privata fastighetsÀgare och BRF:er att energieffektivisera
35 BASTA-dagenâ inriktning pĂ„ giftfrihet och digitala data
42 Otto Magnussson â bra rutiner för berĂ€kningar
44 Helt klimatneutral betong inom rÀckhÄll
48 TRĂ 2022 â en kraftsamling kring framtidens rĂ„vara
49 Tillverka i trÀ - ett projekt och en uppmaning
52 Innovatum i centrum för utvecklat byggande i trÀ
53 Plats för ny testbÀdd kring inredningsdesign
54 Lokala material Àr mÄlet för svensk möbelindustri
55 Norska Vestre har byggt miljÀvÀnligaste möbelfabriken
56 Mentala hinder vÀrst för cirkulÀr byggekonomi
57 TRĂ 2022 â Södra tror pĂ„ KL-trĂ€ bygger stor fabrik i VĂ€rö
58 Stora byggnader i trÀ tar ökande del av marknaden
60 Vidareutveckling av WELL och nya komplement till systemet
64 LEED stÄr inför stora förÀndringar
66 Nationell samordning för klimatberÀkningar
68 Onsala Rymdobservatorium RĂ Ă
70 Gamla spritfabriken â vĂ€lkommet tillskott för allmĂ€nnyttan i Eslöv
72 SockergrĂ€nden â bĂ„de LSS-boende och radhus
74 Kvarteret Hulte i VĂ€sterĂ„s â allmĂ€nnyttan introducerar Co Living
75 Miljöbygge reser sig högt vid Ăsterplan i Ărebro
76 Ovanlig kombo i Göteborg
77 Nybyggnad av industrihus i Eskilstuna - Kjula-Blacksta
78 En till i raden av WELL-certifieringar hos Castellum
80 Materialinventering vid rivning â hur fungerar kunskapsöverföringen?
81 Teknikkonsulters affÀrsmöjligheter med automatiserade klimatdeklarationer
82 à rets mest hÄllbara BostadsrÀttsförening
UTGIVARE: StordÄhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm
Besöksadress: SveavÀgen 159 VÀxel: 08-501 08 71
ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTĂR: Jan Ă ström jan.astrom@storkom.se
REDAKTĂR: Kjell-Arne Larsson
REDAKTION: Gösta Löfström
ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
MARKNAD: Noah à ström Marin noah@storkom.se
TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2022
Trycksak 3041 0417
OMSLAGSBILD: House of Choice â Skandinaviens mest energieffektiva hotellbyggnad. Byggherre: Fabege. Arkitekt: White. Byggnaden har certifierats med BREEAM-SE Excellent och enligt FEBY Guld Plushus. House of Choice Ă€r byggt med passivhusteknik. Bild: Jesper Westblom
FĂLJ OSS PĂ : www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com
TillstÄnd av ansvarig utgivare fordras för Ätergivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insÀnt och ej bestÀllt material. Tidningen fÄr citeras med angivande av kÀlla.
ISSN: 2004-3856
SYSTEMEN STĂLLER KRAV pĂ„ oss som bygger och pĂ„ byggnaderna. Men vilka krav bör eller mĂ„ste mĂ€nskligheten stĂ€lla pĂ„ utvecklingen av certifieringssystemen? Dessa omarbetas med jĂ€mna mellanrum, blir föremĂ„l för större och mindre uppgraderingar.
De svenska och europeiska systemen ska linjera med EU:s taxonomi. Det Ă€r bra för denna inriktas bland annat pĂ„ vĂ„r tids ödesfrĂ„ga, klimatförĂ€ndringen. ĂversvĂ€mningar och torka kan hota inte minst matproduktionen. Ă kermark fĂ„r heller inte pĂ„verkas negativt av luft- och vattenföroreningar. HĂ€r har vi kanske de allvarligaste miljöhoten. Och viktigt att cirkularitet slĂ„r igenom i byggsektorn sĂ„ vi slutar slösa resurser.
Kanske Àr det dags att alla som vill bygga
miljömÀssigt har de mesta akuta miljöproblemen i Ätanke.
Att ha ambitioner som spĂ€nner över mĂ„nga omrĂ„den â som i flera av vĂ„ra certifieringssystem â Ă€r vĂ€lvilligt, men Ă€r detta det mest effektiva för att klara de största utmaningarna?
AnvĂ€ndare av systemen har exempelvis ofta stött pĂ„ svĂ„righeter att klara dagsljuskrav. Ăr det verkligen viktigt att ha dagsljus i konferensrum som flera av systemen stĂ€ller krav pĂ„? DĂ„ kan man inte ha sĂ„ mĂ„nga konferensrum i mittenkĂ€rnan av huset vilket gör att detta mĂ„ste bli smalare och energiprestanda sjunker.
Dessutom krÀver mer dagsljus större fönster som spÀder ut energiprestandan
ytterligare och ger mer koldioxid.
Samtidigt vill vi gÀrna att nuvarande certifieringssystem breddas betrÀffande social hÄllbarhet, för rÀttvisa önskar vi förstÄs alla.
Mot denna bakgrund blir det mycket intressant att följa utvecklingen av de svenska systemen, av BREEAM och inte minst av amerikanska LEED.
LEED kommer att omarbetas i grunden, vilket vi rapporterar om i detta nummer av Grönt SamhÀllsbyggande.
Jan Ă ström, KjellâArne Larsson
Grönt SamhÀllsbyggande
ETT 40-TAL OFFENTLIGA och privata bygg- och fastighetsbolag i GöteborgsomrÄdet har undertecknat en avsiktsförklaring om att skala upp Äterbruksmarknaden.
NĂ„gra av de företag som har skakat hand Ă€r Akademiska hus, Castellum, Riksbyggen, HSB, NCC, Peab bostad, Wallenstam, Vasakronan och Skanska. Ăven aktörer som ingĂ„r i Göteborgs stads organisation har skrivit pĂ„
TUFF TIDPLAN, ont om plats, mÄnga aktörer, konstant pÄgÄende tÄgverksamhet och höga hÄllbarhetskrav. Det finns gott om utmaningar nÀr NCC bygger ut HögdalsdepÄn för att Stockholms tunnelbana ska vÀxa. Men samverkan och gemensamma mÄl har formulerat ett team som tar sig an projektet och löser komplexa problem tillsammans.
NÀr Stockholms tunnelbana vÀxer ökar behovet av tÄgunderhÄll. DepÄn i Högdalen, som servar tÄgen pÄ Grön linje, fÄr nu sin kapacitet utökad. NCC har fÄtt förtroendet, och projektet bestÄr av bÄde markarbeten och byggnader. Nya hallar för uppstÀllning, tvÀtt, stÀdning och sanering ska uppföras och elsystemet uppgraderas. Den största
avsiktsförklaringen. Göteborgs Stad har som mÄl bland annat att Äterbruk ska vara förstahandsvalet 2025.
En stor andel av byggsektorns befintliga aktörer behöver stÀlla om sina affÀrsmodeller till att inkludera Äterbruk. Ett större utbud av Äterbrukbara byggprodukter Àr centralt för omstÀllningen frÄn linjÀra till cirkulÀra affÀrsmodeller.
SOM EN totalentreprenad i samverkan för Wihlborgs bygger Veidekke ett nytt kontor och labb Ät bland annat hÄllbarhetsprofilerade Oatly. HÀr ska Oatly odla havre inomhus, forska och produktutveckla för framtiden.
Byggnaden Space uppförs i fem vÄningar om totalt 7 400 kvm, och blir först i nya Science Village, mellan de internationella forskningscentren ESS och MaxIV strax utanför Lund.
Projektet siktar mot tre hÄllbarhetscertifieringar:
âą Miljöbyggnad Guld â reglerar byggmaterialens miljöpĂ„verkan
âą WELL Core Gold â fokuserar pĂ„ miljön för mĂ€nniskorna som anvĂ€nder byggnaden
âą NollCO2 â strĂ€var mot netto-noll klimatpĂ„verkan
depÄbyggnaden kommer att bli omkring 150 meter lÄng och 25 meter bred.
HögdalsdepĂ„n har idag 28 uppstĂ€llningsplatser för tĂ„g, men ska nĂ€r projektet Ă€r fĂ€rdigstĂ€llt ha plats för 40 tĂ„g ovan mark. Ăven dagvattenhanteringen ska utökas med ett nytt magasin. Detta skapas med hjĂ€lp av 230 meter rörspont som Ă€r upp till sex meter hög. Dagvattnet ska infiltrera till grundvattnet och Ă€ven kunna brĂ€ddas vid extrema regnmĂ€ngder.
Projektet ska ocksÄ klara hÄllbarhetscertifieringen BREEAM Infrastructure Very Good, som stÀller höga krav pÄ exempelvis transporter och logistik, materialval och deponi.
CASTELLUMS PROJEKT Infinity uppförs i Hagastaden i Stockholm och har en investeringskostnad pÄ totalt cirka 1,7 miljarder kronor. Byggnaden kommer att omfatta cirka 20 000 kvm kontor med ett öppet och vÀlkomnande entréplan utformat för publik verksamhet.
Infinity planeras stĂ„ fĂ€rdigt 2025 efter omfattande husbyggnads- och grundlĂ€ggningsarbeten frĂ„n Castellum samt uppfyllnads- och infrastrukturarbeten frĂ„n Stockholms stad. â Infinity fĂ„r alla de kvaliteter som Ă€r vĂ€gledande nĂ€r vi bygger för framtiden. Med fokus pĂ„ hĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende, solceller pĂ„ taket och WELL-certifiering bidrar vi med vĂ„rt kunnande inom framtidens flexibla och hĂ„llbara arbetsplatser, sĂ€ger Martin Bjöörn, vd för Castellum Region Stockholm-Norr.
NU SĂ , internetĂ€lskare. Nu har Internetstiftelsen öppnat sin tredje kontorshubb Goto10 i Linköping. HĂ€r möts tech, natur och innovation i Ă„terbrukad kostym och med samma starka varumĂ€rkesidentitet som övriga kontor. Stockholm 2017. Malmö 2020. Och nu Linköping. NĂ€rmare bestĂ€mt Linköping Science Park â ett vĂ€xande omrĂ„de för akademi, techföretag och innovationshubbar. PĂ„ Goto10 kan 16000 medlemmar kostnadsfritt jobba, ha meetups, arrangera event, 3d-skriva, podda och nĂ€tverka. En sjĂ€lvklar plats för en internet-lover.
Att jobba med en Äterbruksleverantör Àr ett annat sÀtt att jobba med gestaltning. Ramarna för gestaltningen mÄste vara tydliga dÄ det inte gÄr att styra vilka produkter man till slut landar i.
Tengbom arkitekter tog fram beskrivningar för de produkter man sökte utifrÄn bland annat funktion, önskat uttryck, material och mÄtt som stÀmdes av med Äterbruksleverantören. Resultatet blev en riktigt bra helhet som inte gör avkall pÄ vare sig identitet eller uttryck. UtifrÄn förutsÀttningar behöll vi sÄ mycket som möjligt i lokalen, anpassade och Äterbrukade.
MÄnga projekt, men kanske specifikt Äterbruksprojekt, krÀver bra och iterativa sam-
Den bombastiska före detta tennishallen rymmer 700 kvadrat fördelade pÄ tre plan.
Bild: Kristina Alexanderson
arbeten. Med Goto10 i Linköping arbetade Tengbom, Internetstiftelsen och Ciceron Projekt i nÀra dialog vilket ocksÄ hjÀlpte till för att ta snabba gemensamma beslut lÀngs vÀgen. Teamet frÄn Tengbom tog fram kalkylunderlag, planlösning, inredningskoncept och förslag, projektering av inredning, bygghandlingar och bestod av Linn Sylvan, Johanna Garheden, MÄrten Tovle, Nils-Olof Ljunggren
och Linus Fridén.
Samarbetspartners och leverantörer: Internetstiftelsen (bestÀllare), Ciceron Projekt (projektledare), Idé design (snickeri), Go gently (scenograf installationer och robot), Rekomo (leverantör begagnade möbler), Senab (leverantör kompletterande nyinköp), Castellum (fastighetsÀgare), Kron & Karlsson (byggentreprenad).
FRĂ N BĂRJAN VAR det tĂ€nkt att Magasin X i Uppsala skulle byggas av stĂ„l och betong, men Vasakronan Ă€ndrade sin ursprungsplan. Nu pryder landets största kontorshus av trĂ€ sin plats strax intill centralstationen.
I början av sommaren tilldelades byggnaden Uppsala kommuns arkitekturpris för god arkitektur och hÄllbara lösningar i hÄrd konkurrens med 18 nominerade projekt. Huset kommer nu att certifieras enligt miljöklassificeringssystemet LEED med den allra högsta certifieringsnivÄn Platina.
WĂSTBYGG utvecklar kvarteret TjĂ€rleken i tvĂ„ etapper bestĂ„ende av brf TjĂ€ran och brf Leken, i NorrtĂ€lje hamn. BostĂ€derna byggs alldeles vid vattnet lĂ€ngs ett planerat nytt kajstrĂ„k.
GENOM ABCD-FĂRSKOLORNA kan Skanska erbjuda Sveriges alla kommuner hĂ„llbara och giftfria (dokumenterade i Byggvarubedömningen) förskolor. Koncepten Ă€r anpassningsbara till Svanen och Miljöbyggnad. För certifiering behöver de lokala förutsĂ€ttningarna och bestĂ€llarens miljömĂ„l kartlĂ€ggas vilket sker i Skanskas gemensamma designdialog.
Samtliga förskolekoncept ligger under Boverkets merdianvÀrde för klimatberÀkningar. Med förskolekonceptet effektiviseras byggprocessen genom repetetiva moment. Andelen spill minimeras med prefabricerade byggelement och materialÄtgÄngen optimeras.
I produktionen vÀljs alltid grön betong som första alternativ dÀr det Àr tillÀmpligt.
TjÀrleken, med 111 Svanen-mÀrkta bostadsrÀtter, blir ett kringbyggt kvarter dÀr lÀgenheterna fördelas i sammanbyggda hus med stor variation i höjd och fasadutformning. PÄ sÄ sÀtt harmonierar kvarteret med den smÄskaliga byggtradition som prÀglar centrala NorrtÀlje. Inom kvarteret planeras ocksÄ för bland annat restaurang och andra kommersiella lokaler.
Kvarteret kommer att fÄ en gemensam takterrass med vÀxthus och en trivsam innergÄrd som kommer att utgöra naturliga mötesplatser för de boende.
Det finns ocksÄ ett gemensamt Co Working-rum för de boende samt cykelrum med verkstad, bilpool och cykelpool med bÄde el-cyklar och el-lÄdcyklar.
BÄda föreningarna Àr sÀljstartade och första inflyttning planeras till sommaren 2024.
WÀstbyggs egenutvecklade koncept Boaktiva, som pÄ olika sÀtt uppmuntrar och underlÀttar gemensamma motionsaktiviteter, kommer att implementeras.
PEAB OCH ANNEHEM tecknar avtal om köp av mark i Sundsvall Logistikpark.
Byggnationerna berÀknas komma i gÄng strax efter Ärsskiftet.
Sundsvall Logistikpark AB har den 15 juli 2022 tecknat ett markköpsavtal om cirka 58 000 kvadratmeter tillsammans med Annehem Fastigheter AB och Peab Projektutveckling AB.
Ambitionen Àr att utveckla en modern och hÄllbar logistikanlÀggning pÄ cirka 28 000 kvadratmeter med planerad byggstart under det första kvartalet 2023.
AnlÀggningen kommer att vara öppen för tredje part vilket frÀmjar godshanteringen i bÄde logistikparken och hamnen.
â Det hĂ€r Ă€r ett av de viktigaste beslut som tas för framtiden, gĂ€llande Sundsvalls utveckling för miljö, tillvĂ€xt och arbetstillfĂ€llen, sĂ€ger Anita Bdioui, ordförande i Sundsvall Logistikpark AB.
â Vi vĂ€lkomnar Annehem och Peab till logistikparken, det Ă€r en professionell aktör med inriktning pĂ„ logistikfastigheter. Tillsammans med Annehem och Peab kan vi ge det lilla sĂ„vĂ€l som det större företaget möjlighet att mellanlagra gods i anslutning till hamnen och jĂ€rnvĂ€gsterminalen, sĂ€ger
Sven Magnusson, vd Sundsvall Logistikpark.
Sundsvall Logistikpark har ett stort miljö- och hÄllbarhetsfokus, dÀrför stÀlls det höga krav pÄ det företag som vÀljer att etablera sig inom omrÄdet.
Annehem Fastigheter kommer sjÀlva att hÄlla en hög miljöprofil, dÀr ytorna som ska etableras kommer att miljöcertifieras. Det ligger helt i linje med logistikparkens arbete med certifiering enligt BREEAM Infrastructure.
â Vi ser en unik möjlighet att fĂ„ etablera
en logistikanlÀggning i ett fantastiskt lÀge i Sundsvall till nytta för hela regionen. Vi har ett stort hÄllbarhetsfokus och byggnaden kommer att certifieras enligt BREEAM Excellent, sÀger Jörgen Lundgren, vd pÄ Annehem.
Sundsvall Logistikpark utgör ett transportnav för godshantering och bolaget vÀlkomnar fler aktörer att etablera sig pÄ omrÄdet. Etableringar inom logistikparken ska bidra till att skapa förutsÀttningar för tillvÀxt, jobb och hÄllbara transporter i regionen.
COREM HAR TECKNAT ett hyreskontrakt avseende cirka 555 kvm kontorsyta i projektfastigheten 1245 Broadway i New York.
HyresgÀsten, ett amerikanskt digitalt marknadsföringsföretag, kommer att flytta in under sommaren 2023 och hyrestiden Àr 5 Är.
Byggnaden pÄ totalt 23 vÄningar belÀgen i hörnet av Broadway och 31st Street pÄ Manhattan, Àr Corems största pÄgÄende projekt och utvecklas i samarbete med GDS Development Management (GDSNY). 1245 Broadway har designats av Skidmore, Owings & Merrill och har arkitektoniska fasadelement av platsgjuten betong, en privat klubb, cateringservice och panoramautsikt
över Manhattan. Byggnaden certifieras enligt LEED Gold och kommer att erbjuda kontorsytor med den senaste teknologin vad gÀller luftkvalitet och beröringsfria system.
â Vi Ă€r mycket glada över att kunna kommunicera ytterligare ett tecknat hyresavtal. Detta kommer att bidra till sammansĂ€ttningen av hyresgĂ€ster, verksamma inom digital media, i 1245 Broadway pĂ„ ett ypperligt sĂ€tt. Vi fortsĂ€tter att se en Ă„terhĂ€mtning för nya kontorsbyggnader i premiumsegmentet i New York och ser fram emot ytterligare tecknade hyresavtal under 2022 bĂ„de i 1245 Broadway och i vĂ„rt andra pĂ„gĂ„ende projekt 28&7, sĂ€ger Eva LandĂ©n, Corems vd.
SSAB erbjuder numera relevanta miljödata.
SSAB ERBJUDER relevanta produktdata och anvisningar för hur företagets lösningar kan hjÀlpa kunderna att fÄ höga betyg vid miljöcertifiering.
SSAB har lÄng erfarenhet och kompetens inom miljöcertifiering av byggnader och har som mÄl att stödja kunderna vid ansökan om certifiering. SSAB har kunskapen och förmÄgan att hjÀlpa kunderna i samband med certifiering enligt system sÄsom BREEAM och LEED.
I MAGNOR SOM ligger i Norge har Vestres nya möbelfabrik The Plus slagit upp portarna.
The Plus kan titulera sig med att vara vĂ€rldens mest miljövĂ€nliga möbelfabrik och Ă€r pĂ„ god vĂ€g att bli det första projektet att uppnĂ„ den högsta miljöklassen âOutstandingâ enligt BREEAM.
Vestre vill locka och inspirera andra
Glasfasaderna Àr speciellt utvecklade för The Plus för att sÀkerstÀlla maximal transparens och lÀgsta möjliga energiförbrukning.
liknande projekt i hur det gÄr att satsa stort pÄ hÄllbarhetsaspekten samtidigt som man Àr lönsam, vilket The Plus Àr ett praktexempel pÄ.
WICONA har levererat 23 ton Ă„tervunnen Hydro CIRCAL aluminium genom WICTECfasader och WICLINE-fönster. Ăven dörren WICSTYLE 75 evo har levererats till projektet.
EN EDD ENVIRONMENTAL Due Diligencebedömning fokuserar pÄ bedömningen av miljöansvar och miljöförpliktelser i samband med fastighetstransaktioner.
EDD-bedömningen kan ocksÄ omfatta en BREEAM/LEED-certifiering och en nÀrmare granskning av ansvars- och hÄllbarhetsrelaterade aspekter.
Under bedömningen undersöks objektet för en fastighetstransaktion med avseende pÄ miljömÀssiga, sociala och styrningsrelaterade övervÀganden.
PROLOGIS FORTSĂTTER att expandera i Norden. Logistikfastighetsföretaget har tillkĂ€nnagett ett nytt förvĂ€rv av 51 300 kvadratmeter mark i den strategiskt belĂ€gna logistikparken i Rosersberg norr om Stockholm.
PÄ den nyförvÀrvade tomten planerar Prologis en 20 000 kvadratmeter stor fastighet som byggs pÄ spekulation.
Rosersberg DC4 berÀknas vara fÀrdig för inflyttning i december 2023.
Investeringen Àr den senaste i raden av förvÀrv och spekulationsbyggen genomförda av Prologis pÄ den nordiska marknaden.
Som ledande leverantör av logistikfastigheter Àger Prologis 34 högkvalitativa lagerlokaler och distributionscenter i Norden.
Den planerade fastigheten Rosersberg DC4 kommer nu att stÀrka företagets nÀrvaro ytterligare, i Norden sÄvÀl som i Sverige och
NYTT I DEN senaste versionen Àr att kravet pÄ ett övergripande energiledningssystem tas bort, i stÀllet efterfrÄgas en mÀtplan för byggnaden. Byggnaden ska ocksÄ ha system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, vilket blir ett lagkrav för större byggnader som inte Àr bostadshus frÄn och med 2025.
â Att fastighetsautomation och intelligens i fastigheter blir ett lagkrav 2025 Ă€r inte
i den strategiskt viktiga Stockholmsregionen.
â Denna transaktion ger oss möjlighet att förvĂ€rva en av de sista tomterna som finns i Rosersberg, som Ă€r den mest etablerade logistikparken i Stockholm och hela Sverige. Denna affĂ€r kommer inte bara att öka vĂ„rt fotavtryck i denna högkvalitativa multimodala park, utan kommer med tanke pĂ„ rĂ„dande markbrist och lĂ„ga vakansgrader ocksĂ„ sĂ€tta oss i en stark position för hyresgĂ€stförfrĂ„gningar, sĂ€ger Caroline Nirberg, market officer, Prologis Norden.
Som exempel pÄ bolagets höga hÄllbarhetsambitioner utvÀrderas Prologis Norden alla nybyggnationer enligt BREEAM.
Rosersberg DC4 kommer att byggas i enlighet med BREAAM:s Very Good-standard. DĂ€rtill klimatkompenseras nybyggnationen via organisationen Cool Earth som skyddar hotad regnskog.
bara bra för miljön utan Àven för plÄnboken, sÀger Johan Möller, affÀrsomrÄdeschef för Byggnadsautomation pÄ GK.
â Dagens höga och omdebatterade elpris gör ocksĂ„ att efterfrĂ„gan pĂ„ intelligenta system för fastigheter ökar stort, förklarar Johan Möller.
Han mÀrker till exempel att GK-Cloud, som Àr en molnbaserad tjÀnst anpassad för drift, övervakning och analys av tekniska installationer i byggnader, efterfrÄgas i större utstrÀckning.
BENGT DAHLGRENS utbildningar inom HÄllbarhet lÀmpar sig för en kortare förelÀsning under en fika- eller lunchpaus, men kan vid önskemÄl utvidgas till lÀngre, mer omfattande kurser inom omrÄdet.
Citylab â Ett sĂ€tt att arbeta med hĂ„llbar stadsutveckling i praktiken â ger en introduktion till det svenska certifieringssystemet för stadsdelar. Bengt Dahlgren gĂ„r igenom bakgrund, behov och metodik. Kursen gör ocksĂ„ nedslag i Citylab Guide och Citylab Manual och dess tillhörande certifieringar. Kursen vĂ€nder sig till alla som Ă€r intresserade av hĂ„llbar stadsdelsutveckling och vill lĂ€ra sig mer om hur man pĂ„ ett systematiskt sĂ€tt kan arbeta med frĂ„gan i praktiken med hjĂ€lp av Citylab.
GENOM ATT anvÀnda aska frÄn jordbruksrester har man i ett forskningsprojekt tagit fram industriell betong med lÀgre klimatavtryck. Projektet har pÄgÄtt i tre Är och har letts av RISE och genomförts tillsammans med Swerim AB, SödertÀlje kommun, SödertÀlje Ätervinning, StrÀngbetong, ByggVesta, LantmÀnnen Ekonomiska förening, Thiele Nordic AB, Inasco AB, SSAB/Merox AB.
Genom berÀkningar har det visats hur man kan ersÀtta en del av cementen i betong med biomikrosilika som framstÀlls av skalaska frÄn jordbruksrester.
Betongen uppfyller klimatförbÀttrad betong (steg 3) enligt standard. Genom att tillsÀtta en del skalaska, cirka 20 procent av cementklinkermÀngden, har man kunnat minska mÀngden frÄn cirka 400 kg cementklinker per kubikmeter prefabricerad betong till 200 kg cementklinker per kubikmeter.
I S O C E L L h a r e n l ö s n i n g f ö r P R E F A B - i n d u s t r i n f ö r a t t i n s t a l l e r a l ö s u l l i s t À l l e t f ö r s k i v o r N u f i n n s m ö j l i g h e t e n a t t s e h u r i n s t a l l a t i o n e n g Ä r t i l l p Ä v Ä r t t r À n i n g s c e n t e r i T i b r o .
I n s t a l l a t i o n e r g e r e n f a s t i s o l e r i n g s m a t t a h e l t u t a n s k a r v a r E n d a s t e n p r o d u k t b e h ö v e r l a g e r h Ä l l a s f ö r a l l i s o l e r i n g o c h i n g e t s p i l l v i d i n s t a l l a t i o n e n . T a k o n t a k t f ö r a t t f Ä e n d e m o n s t r a t i o n !
DEN UPPDATERADE manualen för NollCO2 heter NollCO2 1.1. och slÀpptes 15 september i samband med World Green Building Week 2022. Nyheter i manualen Àr bland annat att fler verksamhetstyper nu Àr tillgÀngliga för certifiering, totalt 16 stycken.
De huvudsakliga nyheterna Àr:
⹠Fler verksamhetstyper Àr nu tillgÀngliga för certifiering, 16 st. Bland annat har laboratorium och smÄhus tillkommit.
⹠Tolkningar och förtydligande frÄn Tekniska rÄdet har arbetats in manualen.
⹠TillÀgg av ny klimatÄtgÀrd, certifikat för Continuous Cover Forestry (CCF).
⹠Uppdatering av berÀkningsverktygen med integrerad och datumstÀmplad klimatdata.
Hur har klimatdatan i berÀkningsverktygen uppdaterats?
Integrerad och datumstÀmplad klimatdata har hÀmtats frÄn de tre databaserna: Boverkets klimatdatabas, Finska naturvÄrds-
verkets klimatdatabas co2data.fi och tyska Ăkobau.dat. BerĂ€kningsverktyget har Ă€ven integrerat ett antal EPD:er frĂ„n granskade projekt. Projekt kan nu vĂ€lja produkt frĂ„n respektive klimatdatabas varpĂ„ klimatdata fylls i automatiskt.
Hur blir det med verifiering och Äterrapportering för smÄhus?
SmÄhus kommer att ha separat kravstÀllning gÀllande verifiering och Äterrapportering.
Har det gjorts Àndringar i den nya manualen?
Det har inte gjorts nÄgra kravskÀrpningar i manualen utan enbart tolkningar och förtydligande har arbetats in i nya manualen.
Vad Àr nytt med verktygen för manual 1.1?
SGBC har förenklat registreringsprocessen samt tagit fram ett nytt indataformulÀr för berÀkning av baseline och grÀnsvÀrde dÀr upp till fyra huskroppar kan specificeras med olika snitt mot varandra.
Ăvriga nyheter gĂ€llande verktygen Ă€r:
âą Uppdatering av berĂ€kningsverktyget för baseline och grĂ€nsvĂ€rde med resultatet frĂ„n SBUF-projektet âReferensbyggnader för svenska förhĂ„llandenâ.
⹠Möjlighet att visa och dölja kolumner i verktyget för inmatning av mÀngder och data för byggvaruprodukter förenklar för projektet.
âą Tidigare kunde NollCO2 enbart berĂ€kna âskolĂ„debyggnaderâ. De nya verktygen ger mer flexibilitet i utformandet av byggnaden sĂ„som sammansĂ€ttning av mer Ă€n en huskropp, specificering av antal trapphus, verksamhetstypers area per vĂ„ning, souterrĂ€ng, vĂ„ningar, val av fasadmaterial samt specificering av takvinklar.
Hur linjerar NollCO2 1.1 med EU-taxonomin?
NollCO2 1.1 linjerar med denna med avseende pÄ energianvÀndning och klimatberÀkning.
KĂ€lla: SGBC
DEN 14 OKTOBER slog Scandic upp dörrarna till sitt femte hotell i Tyskland, Scandic MĂŒnchen Macherei. Hotellet som har 234 rum, ligger attraktivt belĂ€get i MĂŒnchens livliga kvarter "Die Macherei" i stadsdelen Berg am Laim.
Med sin moderna kakel- och tegelfasad och nordisk inspirerade interiör kommer det nya hotellet att erbjuda unika hotellupplevelser för vÀrldens alla resenÀrer.
â Die Macherei Ă€r ett distrikt för aktiva och inflytelserika personer â en kreativ plats dĂ€r idĂ©er vĂ€cks till liv. MĂŒnchen Ă€r ocksĂ„ en viktig strategisk plats för oss, sĂ„ det Ă€r med spĂ€nning vi öppnar Scandics första hotell i staden. Vi fortsĂ€tter vĂ„r tillvĂ€xtstrategi att expandera i Tysklands största stĂ€der och Scandic MĂŒnchen Macherei kompletterar vĂ„r tyska portfölj i en tid dĂ„ bĂ„de fritids- och
affÀrsresenÀrer har ÄtervÀnt i stort antal till vÄra hotell, sÀger Michel Schutzbach, Europachef pÄ Scandic Hotels.
Hotellet har luftiga utrymmen i vardagsrumsliknande stil och rymliga arbetsomrÄden dÀr de konventionella konferensrummen har ersatts av tvÄ privata rum som Àr idealiska för kortare möten. Med sin internationella och skandinavisk-bayerska kÀnsla kommer hotellrestaurangen Zieglerei att vara en modern mötesplats för sÄvÀl hotellgÀster som lokalbefolkning.
Fastigheten kommer att certifieras enligt LEED dÀr fastigheten kommer att uppnÄ nivÄ guld. Syftet med certifieringen Àr att ge en oberoende miljöbedömning av byggnaden för besökare, samhÀllet och andra intressenter.
Systemet bedömer flera viktiga hÄllbarhetsaspekter, till exempel biologisk mÄng-
fald, vattenbesparingar, energieffektivitet, resursanvÀndning samt goda inomhusmiljöer med bra dagsljus-, luft- och ljudförhÄllanden.
Precis som pĂ„ alla Scandic-hotell Ă€r hĂ„llbarhet en central del av Scandic MĂŒnchen Macherei.
Hotellet siktar pÄ att Svanencertifieras enligt Svanens nya, tuffa kriterier nÀr miljömÀrkningen framgent introduceras i Tyskland.
MiljömÀrkta produkter och kemikalier, 100 procent förnybar el, frÄnvaron av engÄngsförpackningar, reducerad vattenanvÀndning, ett klimatvÀnligare matutbud och fokus pÄ ett minskat matsvinn ligger till grund för certifieringen.
Hotellet Àr ocksÄ belÀget i nÀrheten av utmÀrkta alternativ för kollektivtrafik och i det underjordiska garaget finns laddningsstationer för elbilar.
â berĂ€kning visar hur lĂ„ngt det gĂ„r att komma Ă„r 2040
I den cirkulĂ€ra stadsdelen Ă€r Ă„terbruk och Ă„tervinning mycket vĂ€l utvecklade. Kontrollen Ă€r lĂ„ngt driven över flöde av produkter och material som gĂ„r att Ă„terbruka och Ă„tervinna, men Ă€ven kontrollen pĂ„ mat och organiskt avfall. Stadsdelen producerar en del av sitt livsmedelsbehov. Ăven sitt energibehov, dĂ„ med solvĂ€rme, sol-el och biogas. Energi- och resursanvĂ€ndning optimeras och klimatpĂ„verkan minimeras.
AV KJELL-ARNE LARSSONFĂR ATT UPPNĂ den cirkulĂ€ra stadsdelen krĂ€vs ett holistiskt tĂ€nkande â man mĂ„ste se hela stadsdelen som ett sammanhĂ€ngande system med flöden av material och energi. För att realisera en cirkulĂ€r stadsdel krĂ€vs ocksĂ„ förĂ€ndringar i beteende och attityder. De som planerar stadsdelen mĂ„ste göra den trivsam och stimulera bĂ„de delningsekonomi och lokal produktion. Planerarna mĂ„ste beakta alla sociala vĂ€rden, vilka Ă€r förutsĂ€ttningar för att cirkulariteten ska fungera.
Vi stÄr nu inför en övergÄng frÄn linjÀr till cirkulÀr ekonomi. Hur kan dÄ en stadsdel som Àr fullt ut cirkulÀr utvecklas och fungera? Som Àr hÄllbar bland annat i den utstrÀckningen att den har mycket lÄg klimatpÄverkan.
Denna frÄga stÀllde man sig pÄ GÀvle kommun, nÀr det handlade om stadsdelen NÀringen, ett industriomrÄde som i dag prÀglas av verksamhet, men som kan omvandlas till en hÄllbar stadsdel med boende. GÀvle kommun har ambitionen att NÀringen ska bli Europas mest hÄllbara stadsdel. För att fÄ svar pÄ sina frÄgor vÀnde sig kommunen till bland annat Sweco.
â Vi fick frĂ„gan om hur en stadsdel kan göras fullt ut cirkulĂ€r. Det var ett drömuppdrag för oss. DĂ„ fick vi nĂ€mligen möjlighet att anvĂ€nda flera av vĂ„ra discipliner inom Sweco, inte minst arkitektur, planering och flera teknikomrĂ„den, berĂ€ttar Charlie Gullström, arkitekt samt forsknings- och innovationsstrateg hos Sweco.
Utredningen som Sweco gjorde presenterades som en förstudie för GÀvle kommun. Sweco gör kontinuerligt uppdrag som gÀller ytterligare stÀder och stadsdelar, i Sverige och ute i Europa. Det handlar om olika typer av förstudier, arkitektur, tekniska utredningar, infrastruktur, kretsloppskoncept med mera.
Stadsdelar som har varit aktuella i konsultuppdragen Ă€r i sammanhanget frĂ€mst UN17 Village (Köpenhamn), BĂžrnehuset Svanen (Gladsaxe, Danmark), Alholmen (Jakobstad, Finland), Mindemyren kanal (Bergen), Wickevoort (NederlĂ€nderna) och Ălvstranden (Göteborg).
För Göteborg togs ett koncept fram för hur kretslopp av rÄvaror, livsmedel och matrester skulle kunna se ut, och detta innefattande
bland annat jordbruk, akvakultur, avloppsrening och biogasproduktion. Sweco Ă€r Ă€ven partner i det Vinnova-stödda projektet AIFOOD â âAI for a sustainable food chain from farm to forkâ.
Sweco ger ut en serie rapporter under titeln âUrban Insightâ. I oktober utkom rapporten âCircular City Transformationâ. I den samlar Sweco presentationer av de nĂ€mnda stadsdelarna, inklusive NĂ€ringen i GĂ€vle, samt visar ocksĂ„ ett exempel frĂ„n Rotterdam och nĂ€mner som framstĂ„ende inom cirkularitet stĂ€derna Amsterdam och Cork dĂ€r Sweco gjort insatser.
Med NĂ€ringen i GĂ€vle som utgĂ„ngspunkt har Sweco gjort kalkyler pĂ„ bland annat energi, klimatpĂ„verkan och matproduktion. Den tĂ€nkta plan som varit utgĂ„ngspunkt för kalkylerna Ă€r att 6 000 lĂ€genheter (för 15 000 invĂ„nare) byggs i NĂ€ringen. Befintliga byggnader Ă„terbrukas, befintliga material Ă„terbrukas och Ă„tervinns. Detta kan gĂ€lla upp till 100 procent i vissa delar. Gröna omrĂ„den sparas och fĂ„r ingĂ„ som komponenter i cirkulĂ€ra processer. Lokalutrymmen och olika ytor delas av flera aktiviteter. En digital tvilling av stadsdelen innehĂ„ller bland annat en kooperativ marknadsplats. Hela grannskapet blir cirkulĂ€rt under mottot ânĂ€stan inget lĂ€mnar NĂ€ringenâ.
Swecos berÀkningar visar att jÀmfört med ett referensfall idag kan stadsdelens energibehov minskas med i storleksordningen 75 procent. Tack vare solceller pÄ alla oskuggade
fasader och kombipaneler pÄ alla oskuggade tak, minskar energibehovet för bostÀderna med 60 procent. Detta tillsammans med andra ÄtgÀrder gör att behovet av energi minskar rejÀlt.
Persontransporter sker till fots, med cykel eller med el-fordon. Bilar hyrs frÄn bil-pool. BilÄkandet blir endast 200 km/mÄn och familj jÀmfört med ett referensvÀrde idag pÄ 1000 km/mÄn. Tack vare Àndrade resvanor och elfordon blir utslÀppet av CO2eq frÄn transporter 97 procent mindre jÀmfört med ett referensfall.
Mat produceras i form av fisk i fiskodlingar och nyttiga grödor i hydroponisk odling. Organiskt avfall frÄn matproduktionen anvÀnds för att producera biogas som kan vÀrma lokaler.
Modellerna och kalkylerna har tagit sikte pÄ att NÀringen eller en motsvarande stadsdel skulle kunna realiseras till 2040.
Sweco har ocksÄ beskrivit vad som i övrigt behövs för att nÄ lÄngt driven cirkularitet. Detta Àr givetvis inte enbart en frÄga om teknik och innovation. Den och de som utvecklar stadsdelarna mÄste arbeta med sociala och andra mjuka vÀrden. Swecos redovisning avslutas med att beskriva fem vÀgar och femton konkreta handlingar som kan tillÀmpas för att nÄ mÄlen.
Attityd- och beteendeförÀndringar krÀvs givetvis, en ny livsstil rent utav. Att dela saker,
i stĂ€llet för att Ă€ga det mesta sjĂ€lv, sĂ€tter ett nytt tĂ€nkande pĂ„ prov. Den första vĂ€gen av fem, heter âMindset shift â The city as a shared placeâ. Ăven i kommunerna och hos konsultföretagen mĂ„ste man tĂ€nka nytt. Kommunernas olika förvaltningar mĂ„ste samarbeta och samverka för ett systemtĂ€nkande. Rent tekniskt handlar det om flöden av material och energi i ett system som ska optimeras pĂ„ ett genomgripande plan. Och frĂ„n att under planeringsarbete idag ta varje enskild fastighet i beaktande, till att beakta hela stadsdelen. TĂ€nka i kretslopp och tĂ€nka holistiskt.
Arkitekter Àr samhÀllsbyggare som gillar teknik. Nu mÄste teknikperspektivet vidgas. Vad gÀller Sweco och flera andra konsultföretag finns kompetensen, men mer samverkan mÄste till, bÄde internt och externt.
â Nu och framĂ„t expanderar arkitekternas omrĂ„de. Vi tar nu ocksĂ„ med mobilitet i stadsdelen, hur mĂ€nniskor rör sig, hĂ€lsa, trivsel, livsmedelsförsörjning, materialflöden med mera, sĂ€ger Charlie Gullström. Ett samlat grepp mĂ„ste till.
HÄllbarhet och dÀrmed cirkularitet Àr inte en frÄga för en utvald konsultfirma, en kommun eller en enskild fastighetsÀgare. FrÄgan mÄste drivas i samverkan.
â Nu krĂ€vs en accelererande omstĂ€llning, för hĂ„llbarhet och för att klara klimatutmaningen, avslutar Charlie Gullström, arkitekt samt forsknings- och innovationsstrateg hos Sweco.
Ă terbruk har Ă€ntligen nĂ„tt byggsektorn. Fram till för nĂ„got Ă„r sedan var det legio att kasta bort, och bara bygga med nytt material och nya produkter. MĂ„let bör i stĂ€llet vara att Ă„terbruka sĂ„ mycket som möjligt. FörutsĂ€ttningarna ökar att lösa problemen med sinande naturresurser. Och â visar det sig vid nĂ€rmare eftertanke â Ă„terbruk kan bidra mycket till att lösa vĂ„r tids stora hĂ„llbarhetsutmaningar.
AV KJELL-ARNE LARSSONSĂ VAD VĂNTAR VI PĂ ? Hur ska vi fĂ„ riktig fart pĂ„ Ă„terbruket?
â Jag insĂ„g för nĂ„gra Ă„r sedan att i stĂ€llet för att man i byggbranschen betraktade rivning som âend of lifeâ, skulle det bli âbeginning of lifeâ, ett tĂ€nkande som driver cirkulĂ€rt beteende, sĂ€ger Amanda Borneke, specialist inom cirkulĂ€r ekonomi hos Sweco.
Mot bakgrund av att en stad i storlek med Paris mÄste byggas varje vecka de kommande 30 Ären för att matcha den globala befolkningstillvÀxten, enligt berÀkningar frÄn Sweco, mÄste vi hushÄlla med naturresurser. à terbruk och Ätervinning Àr nödvÀndigt i globalt perspektiv, annars klarar vi oss inte.
â Ă terbruk Ă€r ett konkret sĂ€tt att i praktiken bidra till att nĂ„ miljömĂ„l och visioner om bland annat klimatneutralitet, menar Amanda Borneke.
Cirkulariteten i Sverige Àr endast 3,4 procent (Circularity Gap Report Sweden), inrÀknat alla verksamhetssektorer. Motsvarande siffra globalt Àr 8,6 procent.
â Det finns varken tekniska, politiska eller legala hinder för Ă„terbruk. SĂ„ varför görs det inte mer? Största hindret Ă€r mentaliteten. Ovanan att Ă„terbruka. I byggbranschen Ă€r mĂ„nga oroliga för kvaliteten pĂ„ Ă„terbrukade material och produkter, fortsĂ€tter Amanda Borneke.
Flera företag, bland andra Sweco, gör Äterbruksinventeringar och har tagit fram metoder för provning och kvalitetssÀkring. Ett av mÄnga exempel Àr tegel. Tegelstenar testas och klassificeras. Prima vara kan anvÀndas som om de vore nya, de med sÀmre kvalitet i lÀgen dÀr kraven Àr lÀgre, och de sÀmsta kan malas ner för Ätervinning. Vissa Äterbrukade produkter Àr i flera fall möjliga att CE-mÀrka. FrÄgan om garantier gÄr att lösa.
âDet finns varken tekniska, politiska eller legala hinder för Ă„terbruk. SĂ„ varför görs det inte mer? Största hindret Ă€r mentaliteten. Ovanan att Ă„terbruka. /Amanda Borneke, specialist inom cirkulĂ€r ekonomi hos Sweco Bild: Anna W Thorbjörnsson
Mot bakgrund av att en stad i storlek med Paris mÄste byggas varje vecka de kommande 30 Ären för att matcha den globala befolkningstillvÀxten, enligt berÀkningar frÄn Sweco, mÄste vi hushÄlla med naturresurser. à terbruk och Ätervinning Àr nödvÀndigt i globalt perspektiv, annars klarar vi oss inte.
Bild: GlobalP
â Bra Ă„terbruksprojekt behöver duktiga personer i nyckelpositioner, hos bestĂ€llare, konsulter och byggentreprenörer, anser ocksĂ„ Amanda Borneke.
Det kan röra sig om hÄllbarhetschefer, projektledare, projekteringsledare, miljösamordnare med flera. Numera finns konsulter med specialinriktningar, som exempelvis Äterbruksinventerare, Äterbruksledare och Äterbruksarkitekter.
Alla parter har nytta av de lokala nÀtverk som vuxit upp. Till Centrum för cirkulÀrt byggande hör à terbruk VÀst, GodaHus (Kalmar, Kronoberg och Blekinge lÀn), Dala ÄterbyggdepÄ, LFM30, Uppsala klimatprotokoll, NÀtverket för hÄllbart byggande i kallt klimat (UmeÄ) och Föreningen hÄllbart byggande i VÀrmland.
à terbruksmarknader etableras pÄ olika hÄll i landet och med olika basis. Marknaden i stort har Ànnu inte mognat och det kan vara svÄrt att fÄ tag pÄ de produkter som önskas och i tillrÀcklig mÀngd. En sÄ kallad Äterbrukssamordnare kan hjÀlpa till med detta, samordnaren Àr en lÀnk mellan vad som demonteras och vad som efterfrÄgas.
Nu mÄste fler hoppa pÄ ÄterbrukstÄget! Lagstiftningen driver faktiskt pÄ. SÄ hÀr skriver NaturvÄrdsverket om lagar och regler:
Vid en materialinventering identifieras byggprodukter som kan ÄteranvÀndas samt vilka typer av avfall som kan uppstÄ vid rivningen inklusive farliga Àmnen i material och komponenter.
Resultatet av inventeringen Àr ett viktigt underlag vid framtagande av kontrollplanen enligt PBL (2010:900) och för att uppfylla kraven i kontrollplanen mÄste man:
⹠identifiera vilka byggprodukter som kan ÄteranvÀndas och hur dessa ska tas om hand
⹠vilket avfall som ÄtgÀrden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, sÀrskilt hur man avser att möjliggöra: o MaterialÄtervinning av hög kvalitet och o AvlÀgsnande och sÀker hantering av farliga Àmnen
Vid rivning ska redovisning göras i bilaga till kontrollplanen för det rivningslov som mÄste sökas. Detta har gÀllt frÄn 1 aug 2020.
â Nya lagtexten blev en kickstart för byggbranschen. Jag har sett detta tydligt i rivningsprojekt som vi Ă€r engagerade i, berĂ€ttar Amanda Borneke.
Vem tar sedan ansvar för hanteringen av det som ska Äterbrukas respektive Ätervinnas? Det kan vara en personresurs internt hos bestÀllaren eller en Äterbrukssamordnare som anlitas frÄn ett konsultföretag. Alternativt delegeras det hela till rivningsfirman.
â SĂ„ den nya förordningen sedan ett par Ă„r driver pĂ„. Det Ă€r ocksĂ„ glĂ€djande med hyresgĂ€sters instĂ€llning till Ă„terbruk. Vi har gjort en enkĂ€t bland 3 000 personer som visar att mĂ€nniskor gĂ€rna vill bo i en byggnad som hushĂ„llar med resurser, som Ă€r billigare, energisnĂ„lare och klimatsmartare. Ă terbruk bidrar till ekonomisk och ekologisk hĂ„llbarhet, och vi har visat att det ocksĂ„ förbĂ€ttrar social hĂ„llbarhet, avslutar Amanda Borneke, specialist inom cirkulĂ€r ekonomi hos Sweco.
Att kasta gamla mentaliteter, kavla upp Àrmarna och vÀlkomna nya arbetssÀtt Àr dock förutsÀttningar för att nÄ dit.
I november kunde SGBC Äterigen genomföra BREEAM-dagen som ett arrangemang med fysisk nÀrvaro. Programmet bjöd pÄ nyheter bland annat vad gÀller den nya manualversion som kommer inom kort. Och inte minst fick vi till livs flera inspirerande case.
AV KJELL-ARNE LARSSON
INLEDNINGSVIS REDOGJORDE Sabina
Jonestrand och medarbetare frÄn SGBC för uppdateringen av BREEAM-manualen. Den nya versionen linjerar med EU-taxonomin och Àr ett förbÀttrat verktyg för klimatpÄverkan bland annat.
Den nya engelska versionen vÀntas nu under december. Den svenska kommer nÀsta Är och dÄ ordnar SGBC ett lanseringsevent. DÄ Äterkommer ocksÄ Grönt SamhÀlls-
byggande med en sammanfattning av nyheterna i BREEAM.
Tony Christensen frÄn Position Green Group gav en översiktlig presentation av hur byggbranschen kommer att pÄverkas av EU-taxonomin. Denna ska styra investeringar mot allt mer hÄllbara sÄdana. Notera att Àven mÀnskliga rÀttigheter ska rÀknas in. Vad gÀller yttre miljö pekar taxonomin ut sex omrÄden:
⹠KlimatÄtgÀrder
âą Klimatanpassning
âą Vatten
⹠CirkulÀr ekonomi
⹠Förhindra föroreningar
⹠Biologisk mÄngfald
Taxonomin för de tvÄ första Àr publicerade, de övriga vÀntas inom kort. En princip Àr att företagen mÄste bidra till minst ett av de sex mÄlen, utan att göra skada pÄ de övriga
â hĂ€r talas det om Do No Significant Harm â DNSH.
Taxonomin innebÀr bland annat att företagens finans- och hÄllbarhetsavdelningar mÄste samarbeta mycket mer Àn hittills.
Anders Enebjörk frĂ„n NCC gav en bakgrund till klimatsmart byggande och visade exempel pĂ„ klimatpĂ„verkan frĂ„n olika byggnader. För att jobba strategiskt har NCC formulerat en âHandlingsplan för en klimatneutral framtid â NCC Buildings Ă„tgĂ€rder och insatser för att minska klimatpĂ„verkan och bidra till en hĂ„llbar och klimatneutral framtidâ.
KlimatpÄverkan frÄn en byggnad kan berÀknas pÄ olika sÀtt och inkludera olika delar av byggnaden, respektive olika skeden i livscykeln. Det Àr viktigt att rÀkna pÄ samma sÀtt om byggnader ska jÀmföras.
Under de senaste decennierna har Sveriges bygg- och fastighetsbransch minskat energiförbrukningen i byggnadernas driftskede.
Det innebÀr att produktionsskedet och materialvalet i dag relativt sett har en större pÄverkan pÄ klimatavtrycket. HÀr orsakar ofta betong ett stort avtryck. Detta kan minskas
med flera ÄtgÀrder:
âą Optimera konstruktionen i tidigt skede
⹠AnvÀnd inte högre betongkvalitet Àn konstruktionens olika delar krÀver
⹠Arbeta med klimatförbÀttrad betong
Anders Enebjörk visade jÀmförelser i klimatpÄverkan mellan olika bostÀder respektive olika kontor. Det stod klart att det Àr viktigt att jobba pÄ alla fronter för att minska klimatpÄverkan, att introducera klimatarbetet tidigt i projekt och under alla dess faser.
NCC har sammanstÀllt en klimatguide som ger en generell uppfattning om olika byggnadsdelars klimatpÄverkan och vilken pÄverkan pÄ kostnader det kan innebÀra att byta ut dessa delar. Guiden hjÀlper till att skapa samsyn och riktning tidigt i byggprojektet och kan anvÀndas som underlag för att diskutera val och lösningar, med syfte att Ästadkomma en kostnadseffektiv klimatreducering.
Caroline Ădin frĂ„n Fabege och Filippa Persson frĂ„n PE Teknik och Arkitektur talade om erfarenheter frĂ„n planering, bygge och uppföljning av House of Choice. Detta Ă€r Skandinaviens första nollenergihotell och det har uppförts i Arenastaden i Stockholm.
Byggnaden har certifierats med BREEAM-SE Excellent och enligt FEBY Guld Plushus. House of Choice Àr byggt med passivhusteknik. VÀrme och kyla fÄs via vÀrmepumpar som laddar och hÀmtar geoenergi via ett lager med 25 borrhÄl. PÄ fasad och tak finns nÀstan 2500 kvadratmeter solceller (499 kWp). Byggnadens Ärliga solenergiproduktion överstiger dess Ärliga fastighetsenergianvÀndning. Byggnaden uppnÄr nollenergi över Äret.
Projektet Àr helt i linje med Fabeges affÀr, som prÀglas av hÄllbarhet. Till de uppstÀllda mÄlen hör:
⹠Klimatneutral förvaltning 2030 (Scope 1 & 2)
⹠Halvering av indirekta koldioxidutslÀpp (Scope 3) 2030
âą 100 % BREEAM-certifierad nyproduktion
⹠100 % grön finansiering
BetrÀffande House of Choise har Fabege bland mÄnga aspekter jobbat mycket med klimatanpassning, inkluderande riskbedömningar. BetrÀffande livscykelpÄverkan kan nÀmnas att livscykelanalyser utfördes med verktyget One Click LCA. LCA anvÀndes exempelvis för att se hur mycket kol som byggdes in i byggnadsdelarna.
Mycket intressant var de livscykelkostnader som kalkylerades tidigt i programskedet. LCC:n stÀllde tre alternativ mot varandra:
âą 1 Standardhus
âą 2 Nollenergihus
âą 3 Nollenergihus med BREEAM-certifiering
2 har lÀgre LCC-vÀrde Àn 1, tack vare att nollenergihus innebÀr en stor minskning i energianvÀndning samt mindre fönsterarea Àn standardhuset.
3 har nÄgot högre LCC Àn 2. Det kostar att anvÀnda BREEAM, men denna kostnad rÀknas hem genom en lÀgre kapitalkostnad tack vare lÀgre lÄnerÀnta snarare Àn lÀgre LCC.
Johanna Ă freds som tillsammans med Martina Strand Nyhlin skrivit boken âĂ terbruk av byggmaterialâ gav en bĂ„de praktisk och lite filosofisk bakgrund till Ă„terbruk.
Intresset för detta har accelererat och nÀstan alla större fastighetsÀgare har numera detta pÄ agendan. Men ett hinder Àr att Äterbruk Ànnu inte blivit sÄ stort att det finns en tillrÀckligt stor Äterbruksmarknad. HÀr hoppas vi att CCBuild vÀxer till att tÀcka hela landet, alla aktörer och flertalet produktgrupper. (Under BREEAM-dagen presenterades CCBuild av Carina Loh Lindholm frÄn IVL.)
Johanna à freds visade flera exempel pÄ byggprojekt dÀr Äterbruk ingÄr. BostÀderna Resource Rows i Köpenhamn, som frÀmst karaktÀriseras av Äterbrukade tegelfasader, har enligt en LCA minskat avfallsmÀngden med 463 ton, detta i ett projekt med 92 bostÀder. PÄ Medicinareberget i Göteborg har Akademiska Hus tagit tillvara vÀxter som rÀddats frÄn avverkning i olika projekt. I denna Äterbrukspark vÀntar vÀxterna pÄ att sÀttas ut pÄ ny plats. Det sparar in bÄde köp av nya vÀxter och resurser för att driva upp dem.
Ett mycket besparande koncept anvÀnds av det danska företaget Fischer Lighting som
bygger om gamla ljusarmaturer och förser dem med ny insats som har LED-ljuskÀlla. I likhet med annat Äterbruk blir ofta slutresultatet nÄgot ovÀntat och kreativt, dÀr arkitekturen ibland bÀr spÄr av historia. En rad arkitektkontor har numera Äterbruk som en av inriktningarna. Dessutom har det vuxit fram nya roller i byggbranschen, som Äterbruksinventerare och Äterbruksledare. Det Àr samtidigt intressant att byggnadsvÄrd och Äterbruk tangerar varandra.
Karl-Johan Wall frÄn Hufvudstaden AB berÀttade om klimatanpassning i praktiken. Han betonade bland annat vikten att skilja
pÄ risk och sÄrbarhet. Risk Àr risken att exempelvis en översvÀmning intrÀffar. SÄrbarheten Àr proportionen pÄ skadan, vad den vÄllar för avbrÀck. En skada som kostar 10 miljoner kronor att reparera i ett hus som Àr vÀrt 20 mkr innebÀr förstÄs hög sÄrbarhet. Om huset Àr vÀrt 2 miljarder kronor Àr sÄrbarheten kanske överkomlig.
Hufvudstaden Àger fastigheter i Stockholm och Göteborg. Man utför riskanalyser pÄ byggnaderna. Riskerna Àr frÀmst kopplade till skyfall. Karl-Johan Wall rÀknade upp nÄgra riskkonstruktioner:
âą LĂ„gpunkter i âlandskapetâ. Utrustning som flĂ€ktar, stĂ€llverk och servrar finns numera ofta i kĂ€llare.
âą Avlopp utan separat dagvatten.
⹠InvÀndig takavvattning.
âą Garagenedfarter.
⹠InvÀndiga gÄrdar.
âą EntrĂ©er utan trappor. Ăr ofta sĂ„ numera, för tillgĂ€ngligheten.
En rekommendation â efter att ha gjort riskanalyser för stĂ€der, stadsdelar eller kvarter â Ă€r att detaljanalysera fastigheter med högre risk:
⹠Vilken utrustning finns i kÀllarna?
⹠Tidigare översvÀmningar
âą Inkommande avlopp
⹠Takavvattning, invÀndig, skick etc.
âą Ăr rör klamrade och sĂ€krade?
⹠Brunnar och avvattning frÄn gÄrdar
⹠Hur kan vatten ta sig ner i kÀllarna?
Bland lösningar som Hufvudstaden har vidtagit hör backventiler pÄ inkommande avlopp, breddavlopp frÄn gÄrdar, byggt bort invÀndig takavattning, sÀkrat viktiga funktioner sÄsom stÀllverk och sÀkrat avloppsrör/ takavvattning.
Karl-Johan Wall underströk att det Àr viktigt att ha kontakt med andra aktörer. I Stockholm samarbetar företaget med Stockholm Vatten och Avfall samt med Ellevio.
Systemet BREEAM In-Use har utvecklats för att kunna certifiera befintliga fastigheter. Mattias Sikström och Frida Hedengren frĂ„n Stena Fastigheter och Lukas Lindstedt och Ă sa Bergqvist frĂ„n EBAB, berĂ€ttade hur detta hade gĂ„tt till i praktiken betrĂ€ffande Ekebo, ett bostadsomrĂ„de i Upplands-VĂ€sby. OmrĂ„det har byggĂ„r 1972â1976 och omfattar 732 lĂ€genheter.
Det tog ungefÀr ett halvÄr, fram till oktober 2021, för att certifiera omrÄdet med betyget Very Good. I Ekebo Àr det flera bra förutsÀttningar för ett hÄllbart bostadsomrÄde. Det bestÄr av tvÄvÄningshus som har rikligt med dagsljus och omges av ren luft tack vare mycket begrÀnsad motortrafik.
En hel del trÀd och vegetation har hunnit vÀxa till sig. Det förekommer inga fluorerade gaser frÄn vÀrmepumpar eller motsvarande. OmrÄdet vÀrms med fjÀrrvÀrme som har hög andel förnybart.
Ett energiprojekt har genomförts som har omfattat byte av kulvertar, nya undercentraler, energisnÄla flÀktar, vattensparprojekt, IMD av vatten, solceller, LED-belysning och ny fastighetsautomation med AI-styrning. Man hade ocksÄ ett projekt för biologisk mÄngfald och ekosystemtjÀnster, bland annat med dagvattenfördröjningsytor pÄ innergÄrdar och Àngsmark.
Stena Fastigheter och EBAB uppskattade BREEAM-manualens anpassning till bostÀder. För Ekebo utgjorde BREEAM ett verktyg för hÄllbarhetsarbetet, var lÀrande att arbeta med och gav slutligen ett kvitto pÄ omrÄdets hÄllbarhet, nÄgot
som Àven Àgarens förvaltare tog del av. Presentationen under BREEAM-dagen berörde ocksÄ nÄgra klimatutmaningar för Ekebo (och Àven mÄnga andra bostadsomrÄden):
âą Temperaturen stiger och det blir varmare.
⹠Behov av solavskÀrmning (och kyla) för att erhÄlla ett bra inneklimat.
⹠Viktigt att bevara och sköta trÀd och grönska som pÄ ett naturligt sÀtt minskar solvÀrmelasten.
⹠Risken för brÀnder ökar. Behövs förebyggande ÄtgÀrder för brÀnder i skog och mark.
I nĂ€sta föredrag presenterades det projekt som vann priset som Ă„rets BREEAM-byggnad, Stora Bergstomten ICA EHL â ICA:s e-handelslager för livsmedel i Arendal Green Park pĂ„ Hisingen, strax intill Göteborgs hamn. Lagret omfattar 17200 kvadratmeter och förser kunderna med hemleveranser sju dagar i veckan. Detta utgör dĂ€rmed ett nytt koncept; tidigare plockades varorna ihop i varje butik.
Projektet presenterades av Paulina Schönning, chef logistikfastigheter hos ICA Fastigheter och Anders Enebjörk, hÄllbarhetsspecialist hos NCC. ICA Fastigheter köpte anlÀggningen nyckelfÀrdig frÄn NCC. Den stod fÀrdig hösten 2020.
ICA Fastigheter har tagit beslut att certifiera bĂ„de nybyggen och befintliga byggnader. BREEAM kan hjĂ€lpa transport- och logistikbranschen framĂ„t, och Ă€r ett stort stöd vid utformning av logistikbyggnader. Ăven andra certifieringssystem kommer att anvĂ€ndas av ICA Fastigheter. Företaget har ocksĂ„ mĂ„let att vara netto noll utslĂ€ppare av vĂ€xthusgaser till 2030.
Generellt var det tidigare fÄ fastigheter som certifierades med BREEAM, men i dag Àr det flera och det gÄr att nÄ höga betyg. För ICA:s e-handelslager lyckades man skrapa
ihop 88 procent av möjliga poÀng, och höjde betyget frÄn ambitionen Excellent till Outstanding.
Full pott uppnĂ„ddes för âPollutionâ och âWasteâ, och nĂ€ra fullt för âManagementâ. âMaterialsâ var svĂ„rast och âEnergyâ ganska svĂ„rt, trots flera bra lösningar. LufttĂ€thet var viktigt. Olika fasadlösningar provades. LufttĂ€thet testades bĂ„de i en provbyggnad och i hela byggnaden, samt separata test för kyl/ frysrum. En passiv energiĂ„tgĂ€rd var att ha frysrum samlade och placerade inne i kylrum.
Dels Ätervinns energi, dels anvÀnds ett berglager med vÀrmepump. Fastigheten behöver ingen tillförd vÀrme. Energiprestanda ligger 60 procent bÀttre Àn BBR-krav. EnergiberÀkningar som utfördes överensstÀmde med verkligt utfall.
Utmaningarna med projektet var förstÄs mÄlen för miljö och hÄllbarhet, dessa kombinerade med utformning och krav gÀllande exempelvis:
âą Brand
âą Flexibilitet
âą Temperaturzoner
âą Energi
⹠LufttÀthet
I övrigt gjordes anstrÀngningar bland annat för att underlÀtta persontransporter till anlÀggningen, detta mot bakgrund av begrÀnsad kollektivtrafik. Laddplatser för el-bilar installerades. Cykelbanor iordningsstÀlldes och ytterligare ÄtgÀrder genomför-
des för att underlÀtta för de som cyklar till arbetsplatsen.
För att öka den biologiska mÄngfalden planterades trÀd och anlades grÀsmattor.
AnlÀggningen Àr framtidsanpassad inte minst för att klara klimatförÀndringar, och hÀr var dagvattenhanteringen en stor utmaning:
⹠Termiska krav klaras vid klimatförÀndringar
⹠Utformning och system ger lÄg energianvÀndning
⹠Tillvaratar spillvÀrme
âą Vatteneffektiva armaturer minskar vattenbehovet
⹠Material valda för att ha lÄng livslÀngd och klara pÄverkan frÄn ökad nederbörd, vind och luftfuktighet
⹠OmrÄdet kan omhÀnderta stora mÀngder vatten
⹠Dagvattensystem utformat för att minimera utslÀpp
Vi kan notera att det finns en rad fördelar med att ha verksamhet i en byggnad som Àr certifierad med BREEAM Outstanding:
âą Energieffektiv byggnad
⹠LÄg vattenförbrukning
⹠Uppmuntrar till hÄllbart resande
⹠Byggnad och mark anpassad till klimatförÀndringar
Sammanfattningsvis för ICA:s e-handels-lager var BREEAM ett mycket bra stöd under planering, förstudier och under utförande. BREEAM bidrar kort och gott till mer hÄllbara lösningar.
Sabina Jonestrand frÄn SGBC summerade dagen med att konstatera det givande i att höra erfarenheter frÄn olika case. Vi fick bland annat ocksÄ höra om betydelsen att pÄbörja ett certiferingsarbeten i tid. Och som sÄ ofta Àr fallet, att samverkan mellan olika parter Àr nÄgot som ger framgÄng.
Eftersom betong ofta svarar för stor del av en byggnads klimatpÄverkan mÄste anstrÀngningar göras för att dels slimma betongkonstruktionerna, dels vÀlja betong med lÀgre klimatavtryck. Thomas Betong Àr en pionjÀr nÀr det handlar om klimatförbÀttrad betong.
REDAN 2012 KUNDE Thomas Betong erbjuda betong med lÀgre klimatpÄverkan. Detta tack vare att bindemedlet cement delvis ersattes med en restprodukt, nÀmligen slagg (GGBS) frÄn masugnar. Detta grundrecept anvÀnds fortfarande. à r 2016 lanserades konceptet Thomas Miljöstomme som Àr ett byggsystem för platsgjutna stommar med 30 procent lÀgre koldioxidavtryck.
Numera har Thomas Betong en hel serie med klimatförbÀttrade produkter. Alla standardprodukter kan faktiskt fÄs som Thomagrön med 10 procent koldioxidreducering, och en del av dem som Thomagrön Plus (upp till 50 procent Tillsammans med Forbo utvecklades Thomagolv Grön med 60 procent lÀgre avtryck. Företaget levererar inte enbart fabriksbetong, utan Àven prefab med varumÀrken som Thomaplatta Grön (plattbÀrlag) och Thomabalkong Grön.
â Under senare Ă„r ser vi accelererad efterfrĂ„gan pĂ„ klimatförbĂ€ttrad betong frĂ„n bĂ„de bestĂ€llarsidan och entreprenörssidan, berĂ€ttar Mats Karlsson, produktchef hos Thomas Betong.
I dag har företaget stort kunnande i miljöfrÄgor, livscykelanalyser och klimatkalkyler. Allt fler kunder har acceptans för klimatförbÀttrade produkter och vÄgar satsa.
För att kunna deklarera sina produkter har betongbranschen lÄtit IVL utveckla ett sÄ kallat EPD-verktyg.
Nu kan Thomas Betong sjÀlva ta fram specifika EPD:er (Environmental Product Declarations). Dessa redovisar bland annat klimatpÄverkan. Det gÄr att ta fram EPD för vissa produkter, alternativt dotter-EPD för ett visst byggprojekt. Det senare Àr en tillÀggstjÀnst till betongleveransen.
â DĂ„ kan entreprenören anvĂ€nda specifik data för betong och bland annat visa hur mĂ„nga kilogram koldioxidekvivalenter det blir per kubikmeter betong och per kvadratmeter bruttoarea i projektet, förklarar Mats Karlsson.
Skiljer sig dÄ klimatförbÀttrad betong frÄn traditionell betong i nÄgra andra avseenden? Porstrukturen Àr annorlunda, med större motstÄndskraft mot kemiska angrepp och kloridintrÀngning. VÀrmeutveckling under hÀrdningen Àr lÀgre, vilket minskar kylbehovet i vissa fall. KlimatförbÀttrad betong passar inte minst för massiva konstruktioner sÄsom fundament och grunder. Fördelar med andra ord, dÀremot hÀrdar betongen lÄngsammare, sÄ formrivningen kan behöva senarelÀggas.
I företagets tjÀnster ingÄr simulering av temperatur- och hÄllfasthetsförloppet. DÄ anvÀnds ett sÀrskilt simuleringsprogram,
â Vi erbjuder allt stöd som kunderna kan tĂ€nka sig i klimatförbĂ€ttringsarbetet, sĂ€ger Mats Karlsson, produktchef hos Thomas Betong.
som tar vÀderprognosen i beaktande. Dessutom gÄr det att följa upp arbetet pÄ plats med Digital hÄllfasthetsmÀtning.
Thomas Betong har medverkat i framtagningen av betongbranschens plan att 2023 halvera klimatpÄverkan i husbyggnationer och att 2030 ha klimatneutral betong.
â Kontinuerligt sĂ„ förbĂ€ttrar vi alla inverkande faktorer. Och cementtillverkarna driver mot en process med netto noll koldioxid och leverantörerna av ballast jobbar ocksĂ„ för att reducera utslĂ€ppen. Drivkraften för de hĂ€r frĂ„gorna Ă€r betydligt större Ă€n för tio Ă„r sedan dĂ„ vi började, avslutar Mats Karlsson, produktchef hos Thomas Betong.
Det Àr mycket bÀttre att ge konsumenterna stöd för att minska sin energianvÀndning Àn att bara reducera beloppet pÄ elrÀkningen. Energieffektivisering ger en ihÄllande besparing. SÄ till den regering som har tilltrÀtt, se till att fÄ ett stöd till energieffektivisering pÄ plats.
/Jonas Hernborg, vd, Elitfönster
â satsa pĂ„ energieffektivisering i första hand
I Är har energidebatten om tillgÄng och priser nÄtt den vanlige konsumenten. För att lindra smÀrtan av höga elrÀkningar pratas mest om stöd för att kapa rÀkningarna. Men det Àr betydligt bÀttre att stödet gÄr till att energieffektivisera. DÄ sjunker efterfrÄgan och dÀrmed priset. Gynna de som sparar, inte de som slösar!
AV KJELL-ARNE LARSSONATT RIKTA STATLIGT stöd enbart till de som förbrukar mest el och energi Àr nog fel vÀg att gÄ. Ge i stÀllet bidrag till de som energieffektiviserar och hushÄllar med energin. Det gÄr relativt snabbt och gör verkan pÄ bÄde kort och lÄng sikt.
â EnergifrĂ„gan Ă€r tvĂ„delad, dels lĂ„ngsiktigt pĂ„ försörjningen, dels kortsiktigt pĂ„ priserna, sĂ€ger Jonas Hernborg, vd för Elitfönster. I ett lĂ€ngre perspektiv mĂ„ste elproduktionen byggas ut i Sverige till minst det dubbla för att klara elbehovet och samtidigt klimatutmaningen. Det blir vĂ€ldigt mycket att bygga ut och tar tid.
â Varför satsas det inte mer pĂ„ energieffektivisering? frĂ„gar sig Jonas Hernborg. Det gĂ„r fortare Ă€n allt annat. DĂ„ gĂ„r totala behovet av energi ner och samtidigt priserna.
För att förbÀttra energiprestandan i bostÀder kan vi först övervÀga att byta vÀrmekÀlla, och samtidigt isolera klimatskalet bÀttre.
Sedan tÀnka över alternativet att byta dörrar och fönster, som nÀr det gÀller en villa kan stÄ för upp till 35 procent av vÀrmelÀckaget. Att byta och trimma styrning av vÀrme och ventilation kan ocksÄ spara energi, kanske inte sÄ ofta ett alternativ för en villa, men vÀl för en Àgare av stora flerfamiljshus.
Potentialen att spara Àr stor, under 2021 anvÀnde bostÀder och service 147 TWh energi. Enligt rapporten Grön logik finns potential att kunna energieffektivisera med 53 TWh till 2045, detta med hjÀlp av kÀnd teknik. Om vi talar om en villa gÄr det att minska vÀrmeförlusten med upp till 70 procent bara genom att byta fönster och spara upp till 4 500 kWh per Är.
â Det paket som politikerna nu lagt Ă€r delvis bra, med stöd för de som byter vĂ€rmekĂ€lla, exempelvis frĂ„n elvĂ€rme till fjĂ€rrvĂ€rme eller vĂ€rmepump. Men det Ă€r fĂ„ som gynnas av stödet. Dessutom, att
installera vÀrmepump eller solpaneler tar tid.
â Energieffektivisering gĂ„r snabbare och stödet skulle kunna utformas som ett utvidgat ROT-bidrag riktat till effektivisering eller ett stöd för produkter sĂ„som isoleringsmaterial, dörrar och fönster, fortsĂ€tter Jonas Hernborg.
Det Àr förstÄs viktigt att fÄ med inte bara villaÀgare, utan Àven förvaltare av flerfamiljshus. De behöver nog ett sÀrskilt stöd. Annars Àr risken att höjda energipriser bara resulterar i höjda hyror.
â En hel del bostadshus runt om i landet Ă€r i mycket dĂ„ligt skick, betonar Jonas Hernborg.
Idag sparar var och en pÄ sitt hÄll energi i vardagen. Men de stora stegen tas med investeringar som effektiviserar och minskar energibehovet. Om vi energieffektiviserar skapar vi samtidigt utrymme för den stora elektrifieringsvÄg som Àr nödvÀndig för att minska utslÀppet av vÀxthusgaser.
Visionen för Energieffektiviseringsföretagen (EFF) Àr att energin ska rÀcka till alla. Alla mÀnniskor och företag ska ha tillgÄng till hÄllbar och prisvÀrd energi. Vi nÄr dit med hjÀlp av energieffektivisering. EEF vill utveckla och sÀkerstÀlla marknaden för energieffektivisering och vara en aktiv pÄverkanspart i samhÀllet.
AV KJELL-ARNE LARSSONEnergieffektiviseringsföretagen Àr en ideell intresseorganisation som samlar leverantörer och bestÀllare av energitjÀnster och produkter. Som medlemmar i föreningen finns entreprenörer, industrier, branschorganisationer, föreningar, fastighetsÀgare, företag med flera. EEF har ett starkt engagemang att sÀkerstÀlla ett förnybart energisystem, för klimatet, miljön och ekonomin.
Energieffektiviseringsföretagen fungerar som en lÀnk mellan organisationens leverantörsmedlemmar och bestÀllarmedlemmar. EEF har ett system för att kunna auktorisera medlemsföretag. Auktorisationen Àr framtagen för att sÀkerstÀlla att energitjÀnster och energieffektiva produkter levereras till kunderna pÄ ett tydligt sÀtt, med hög kvalitet och med kundens bÀsta för ögonen.
EEF utför Àven politiskt pÄverkansarbete, dÀr innehÄllet i BBR Àr ett av fokusomrÄdena. Organisationen bevakar ocksÄ energieffektiviseringsfrÄgan i EU och internationellt. HÀr nÀmns bland annat EU:s energieffektiviserings- och byggnadsdirektiv.
EEF strÀvar ocksÄ efter att öka sin ambition i samverkan med olika lÀrosÀten, bÄde universitet och yrkesutbildningar. Energieffektiviseringsföretagen vill stÀndigt uppdatera sina kunskaper och fÄ tillgÄng till nya idéer. Ett ömsesidigt utbyte av kunskap inspirerar och bidrar samtidigt till att trygga ÄtervÀxten i branschen.
För att nÄ den inledningsvis citerade visionen har EEF formulerat ett antal mÄl:
⹠Företag frÄn alla branscher inom energieffektivisering, i hela Sverige, har kÀnnedom om och deltar pÄ lÀmpligt sÀtt i EEF:s arbete. EEF har plattformar dÀr medlemsföretagen aktivt möts för att fÄ synergier i form av utökade affÀrsmöjligheter och kunskapsöverföring, för kundernas bÀsta.
⹠TrovÀrdigheten för energieffektiviseringsbranschen Àr hög, frÀmst genom EEF:s auktorisation av leverantörer.
⹠Kunderna vÀnder sig i första hand till EEF för oberoende och mÄlgruppsanpassad information samt för att hitta kompetenta leverantörer.
⹠EEF har ett nÀra och vÀl utvecklat samarbete med akademier och yrkeshögskolor som
sÀkerstÀller kompetensnivÄer och tillgÄng till vÀlutbildad arbetskraft inom energieffektivisering.
⹠EEF Àr den mest erkÀnda och trovÀrdiga aktören vid förÀndring av lagar och regler inom omrÄdet energieffektivisering.
Energieffektiviseringsföretagen har ocksĂ„ ett tĂ€nkvĂ€rt motto: âDet Ă€r omodernt att slösa med energi â och dumt och dyrtâ.
FastighetsÀgare som handlar upp teknisk förvaltning utgÄr i mÄnga fall frÄn att utföraren Àven kommer att arbeta med inriktning pÄ att spara energi och förbÀttra energiprestanda. Detta Àr oftast inte fallet, samtidigt som fastighetsÀgaren Àr angelÀgen att dra in pÄ kilowattimmarna och sÀnka kostnaderna. Genom att upphandla en entreprenör som Àr auktoriserad av EEF fÄr bestÀllaren en garanti att entreprenören Àven behÀrskar energieffektivisering.
AV KJELL-ARNE LARSSONâ MĂ NGA BESTĂLLARE tror att energidelen ingĂ„r nĂ€r de köper teknisk förvaltning. I sjĂ€lva verket Ă€r det fĂ„ förvaltningsföretag som klarar ocksĂ„ energiomrĂ„det, berĂ€ttar Lotta BĂ„ngens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.
Flertalet fastighetsÀgare tjÀnar pÄ att en energikartlÀggning utförs, dÀr anvÀndningen av energi jÀmförs med fastighetens behov av energi, och ser vad som kan sparas. DÀrefter kan förslag till ÄtgÀrder tas fram. Detta kan handla om allt frÄn att trimma styrning-
en för bÀttre energiprestanda, till mindre eller större investeringar, som ny ventilation eller bÀttre fönster. I mÄnga fall gÄr det att spara energi utan nÄgra kostnader eller investeringar.
Med mÄlet att bland annat skapa trygghet
för bÄde bestÀllare och utförare, tog Energieffektiviseringsföretagen fram en möjlighet till auktorisation. Inledningsvis hÀmtade föreningen in förslag och önskemÄl frÄn bestÀllarsidan, bland annat genom en enkÀt.
â Deras önskemĂ„l lĂ„g till grund för att ta fram auktorisationen, fortsĂ€tter Lotta BĂ„ngens. Avsikten med denna Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att energitjĂ€nster och energieffektiva produkter levereras pĂ„ ett tydligt sĂ€tt, med hög kvalitet och för kundens bĂ€sta.
Auktoriserade företag Àr kompetenta för sina uppgifter, seriösa och trovÀrdiga. Med auktorisationen garanteras att jobben blir bra utförda och medger bÀttre energiprestanda.
Företag har möjlighet att bli auktoriserade inom följande omrÄden:
⹠EnergikartlÀggning
âą Teknisk förvaltning â Energi
âą Tryckluft
I den tekniska förvaltningen ska energikartlĂ€ggning kunna ingĂ„, denna kan utföras antingen av förvaltaren sjĂ€lv â nĂ€r kompetens finns â eller av en konsult som anlitas.
EEF har funderingar pÄ att senare ta med Àven andra tjÀnster och produktgrupper, exempelvis olika typer av installatörsföretag och produkter som belysning.
Auktorisationen Àr uppbyggd av olika delar som ska se till att kvalitet och leveranstrygghet upprÀtthÄlls:
⹠Uppförandekod
⹠Checklista för att sÀkerstÀlla att leverantör och kund har samma bild av arbetet som ska utföras (avtalsstöd)
⹠Redovisning av kompetens och beroendestÀllning hos det auktoriserade företaget
⹠En nÀmnd, med personer frÄn bestÀllarsidan, som sÀkerstÀller kvaliteten i systemet
Om företaget inte uppfyller kraven vid ett utfört arbete kan bestÀllaren ta hjÀlp av EEF för att medla. Företaget kan Àven anmÀlas och fÄ en varning eller bli av med sin auktorisation.
Auktorisation kan utfÀrdas till företag som Àr medlemmar i EEF och som sÀljer produkter eller tjÀnster inom energieffektivisering. Det gÄr att söka för ett eller flera av de nÀmnda tjÀnsteomrÄdena.
Sökande företag mÄste se till att personal gÄr en kurs hos EEF, som introduktion till auktorisationen. Detta kan gÀlla en eller flera ur personalen, i ledande stÀllning eller som utförare.
Kursen hÄlls i Stockholm eller pÄ distans. Sedan Àr det företagets ansvar att internt utbilda sin personal i vad auktorisationen
innebÀr. Företagets tekniska kompetens ska finnas sedan tidigare och mÄste bevisas i ansökan.
â Auktorisationen Ă€r en möjlighet för er att visa att ni Ă€r ett trovĂ€rdigt, seriöst företag som besitter kompetens inom energieffektivisering, menar Lotta BĂ„ngens. NĂ€r ni Ă€r auktoriserade hamnar ni överst i vĂ„rt företagssök och vi marknadsför Ă€ven vĂ„ra auktoriserade företag till bestĂ€llare i andra sammanhang.
Kompetensen hos de auktoriserade företagen och kvaliteten hos de tjÀnster som utförs, upprÀtthÄlls dels genom företagens egen kvalitetssÀkring, dels genom att kunder
som Àr missnöjda kan höra av sig till EEF och dels genom att auktorisationssystemets nÀmnd gör slumpmÀssiga kontroller för att se att allt efterlevs.
Med ett tryggt och kompetent energieffektiviseringsföretag Àr förutsÀttningarna mycket goda att spara energi och dÀrmed reducera kostnader, och pÄ köpet ocksÄ fÄ en bÀttre inomhusmiljön.
â Det allra bĂ€sta skulle sedan vara om de företag och fastighetsĂ€gare som fĂ„r ekonomiskt stöd för energieffektiviseringsĂ„tgĂ€rder, som villkor skulle ha att ett auktoriserat företag mĂ„ste anlitas, avslutar Lotta BĂ„ngens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.
Rejlers Energiprojekt AB Ă€r ett av för nĂ€rvarande fem företag som Ă€r auktoriserat för âTeknisk förvaltning â energiâ.
â VI HAR MYCKET lĂ„ng erfarenhet av energifrĂ„gor och effektivisering, och med energikartlĂ€ggning samt energipartneringprojekt tillhörande vĂ„r core business, berĂ€ttar Mattias Almgren, projektledare och energiingenjör hos Rejlers. Auktorisationen Ă€r en kvalitetsstĂ€mpel som visar att vi Ă€r trovĂ€rdiga och har kompetensen. Auktorisationen Ă€r samtidigt en kanal som exponerar oss inför nya kunder.
I och med de checklistor och avtalsmallar som EEF har tagit fram, förenklas upphandlingar och kontraktsskrivningar. Det blir klart vad bestÀllaren och utföraren har kommit överens om. MissförstÄnd undviks och allt gÄr smidigare. De auktoriserade företagens personal fÄr ocksÄ ett mer likartat agerande gentemot kunderna.
För kunderna blir det enklare och sÀkrare att handla upp, nÄgot som annars kan vara svÄrt juridiskt. Dessutom Àr det inte alltid lÀtt att följa upp projekten. Kvaliteten pÄ jobbet Àr sÀkrad och skulle kunden ÀndÄ bli missnöjd gÄr det att vÀnda sig direkt till EEF med klagomÄl.
â Och att auktorisation inom energieffektivisering överhuvudtaget finns vĂ€cker frĂ„gan hos mĂ„nga fastighetsĂ€gare. Flertalet tror att det ingĂ„r i den tekniska förvaltning de har avtal för, men det Ă€r mera sĂ€llan fallet. Energioptimering faller ibland mellan stolarna och man kan missa att Ă€ven smĂ„ Ă„tgĂ€rder som att trimma systemen kan spara mycket, och utan att behöva investera i nya tekniska system eller lösningar, avslutar Mattias Almgren.
â Ibland kan fastighetsĂ€garna missa att Ă€ven smĂ„ Ă„tgĂ€rder som att trimma systemen kan spara mycket, berĂ€ttar Mattias Almgren, projektledare och energiingenjör hos Rejlers. Bild: Rejlers
kan utfÀrdas till företag som sÀljer tjÀnster inom energieffektivisering. Bild: Rejlers
1Avt al om inledande energik artlÀggning och föruts Àttningar för framtida optioner
2En eller ïŹera inledande energik artlĂ€ggningar genomförs
3DĂ€refter k an ïŹer optioner genomföras ut an ytterligare upphandlingar
NÀr kommuner och regioner handlar upp energieffektivisering för sina fastigheter kan det ibland handla om mycket omfattande upphandlingar, i andra fall om ett stort antal. Detta tillsammans med de vanliga kraven i LOU skapar tveksamhet och gör att renoveringar skjuts upp.
AV KJELL-ARNE LARSSONDĂRFĂR HAR Energieffektiviseringsföretagen tillsammans med Upphandlingsmyndigheten, SKR och Installatörsföretagen, arbetat fram en bĂ€ttre upphandlingsmodell â EnOff. Detta har gjorts inom projektet âEnergieffektivisering i offentlig sektorâ som har finansierats av bland annat EU, Energimyndigheten och TillvĂ€xtverket.
EnOff tar ett helhetsgrepp pÄ energieffektivisering och lönsamhet. EnOff Àr ett flexibelt sÀtt att handla upp pÄ, och bygger pÄ samverkan bestÀllare-utförare och ett stegvist genomförande.
â Det gĂ„r att handla upp lite eller ta allt pĂ„ ett brĂ€de. Och bestĂ€llaren behöver inte
ta om upphandlingsproceduren frÄn början, för varje ytterligare hus eller omrÄde, berÀttar Lotta BÄngens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.
SĂ„ fungerar EnOff:
⹠Upphandlingen avser en inledande energikartlÀggning. Genomförandet av ÄtgÀrder och ytterligare energikartlÀggningar Àr optioner.
âą I ett samverkansavtal slĂ„s det fast vilka förutsĂ€ttningar som gĂ€ller för eventuella optioner â vinstprocent, timpris för nyckelpersoner m.m.
⹠EnergikartlÀggning görs med fokus pÄ lÄngsiktig lönsamhet för hela ÄtgÀrdspaket, exempelvis med Totalmetodiken.
â Upphandlingen riktas frĂ€mst pĂ„ kompe-
tens hos anbudsgivarna. Det enda bestÀllaren lovar att köpa nÀr samarbetet sedan inleds Àr en energikartlÀggning pÄ en fastighet, fortsÀtter Lotta BÄngens. Oavsett hur det hela sedan utvecklas kan bestÀllaren hoppa av och börja om upphandlingen och inleda samarbete med en annan entreprenör.
EnOff-modellen bygger annars pÄ nÀra och lÄngsiktig samverkan mellan bestÀllare och utförare, med gemensam mÄlbild, tydliga förutsÀttningar och öppenhet. Utföraren kan vara ett enskilt företag eller exempelvis ett lokalt konsortium med flera företag. Modellens stegvisa upplÀgg Àr betydelsefullt.
â Modellen underlĂ€ttar beslutsprocessen, >>
En upphandling rÀcker. EnOff-modellen slÄr fast förutsÀttningarna för samarbetet (vinstprocent, timpris med mera) vilket ger möjlighet för ett lÄngvarigt samarbete, Àven fast upphandlingen i första steget endast omfattar en första energikartlÀggning. Det behövs ingen fÀrdig investeringsbudget, vilket sÀnker tröskeln för att komma igÄng med renoveringarna.
sÀkerstÀller kvaliteten och möjliggör större fastighetsekonomiskt lönsamma besparingar, sÀger Lotta BÄngens.
EnOff-modellen har anvÀnts av Enköpings kommun för upphandling av energieffektivisering i kommunens egna fastigheter.
Energieffektiviseringsprojekt ger oftast en rad mervÀrden, förutom att fastighetsÀgaren sparar energi och minskar driftkostnader:
⹠BÀttre inomhusmiljö, med bÀttre ventilation, jÀmnare temperatur och minskat drag
⹠Mer nöjda hyresgÀster
⹠För energisystemet, minskat investeringsbehov i ny energiproduktion
⹠LÀgre effektbehov pÄ vintern underlÀttar ett förnybart elsystem
⹠Minskade utslÀpp till luft och vatten
Samtidigt bidrar fastighetsĂ€garens energieffektiviseringsĂ„tgĂ€rder till lokala, regionala och nationella klimatmĂ„l och till flera av FN:s 2030-mĂ„l som âHĂ„llbar energi för allaâ och âHĂ„llbara stĂ€der och samhĂ€llenâ.
Ett sĂ€tt att rĂ€kna fram lönsamma Ă„tgĂ€rdspaket Ă€r att anvĂ€nda den sĂ„ kallade Totalmetodiken. Denna har utvecklats av Belok. Totalmetodiken gĂ„r ut pĂ„ att ta ett helhetsgrepp över de tĂ€nkbara Ă„tgĂ€rderna och lĂ„ta de mest lönsamma Ă„tgĂ€rderna âfinansieraâ de mindre lönsamma och Ă€ven nĂ„gra av de Ă„tgĂ€rder som inte Ă€r lönsamma separat, detta inom samma hus. Det Ă€r ocksĂ„ möjligt
â Vi vill fĂ„ in mer av energikartlĂ€ggning och energiberĂ€kning hos entreprenörerna, sĂ„ att detta inte enbart ligger hos konsulter, sĂ€ger Lotta BĂ„ngens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.
att lĂ„ta de hus dĂ€r Ă„tgĂ€rderna Ă€r mest lönsamma âfinansieraâ Ă„tgĂ€rder i hus dĂ€r potentialen för lönsamhet inte Ă€r sĂ„ stor. SĂ„ lĂ€nge summan av besparingarna Ă€r större Ă€n summan av kostnaderna Ă€r hela Ă„tgĂ€rdspaketet lönsamt. Lönsamheten bedöms dĂ€rmed utifrĂ„n hela Ă„tgĂ€rdspaketet, inte för varje enskild Ă„tgĂ€rd. Belok arrangerar kurser för att utbilda sig i Totalmetodiken, bland annat till âDiplomerad totalkonsultâ.
Kompetensen gÀllande bygg- och energifrÄgor varierar stort mellan olika bostadsrÀttsföreningar. NÄgra har byggfolk i styrelsen, medan dessa helt lyser med sin frÄnvaro i andra styrelser. Inte minst nÀr det gÀller energieffektivisering Àr det dÀrför viktigt att tipsa varandra. Om er förening har ett bra case, lÀgg ut det pÄ Klimatknuffens karta!
Dà KAN ANDRA föreningar runt om i landet eller föreningar i nÀrmaste grannskapet se hur ni har lyckats kapa kilowattimmar och dÀrmed kostnader. Det Àr Energieffektiviseringsföretagen, RISE och FastighetsÀgarna Stockholm som stÄr bakom Klimatknuffen. UtgÄngspunkten var att göra det enklare för bostadsrÀttsföreningar att fÄ veta hur energieffektivisering kan gÄ till. Vad bör göras? I vilken ordning? Och med hjÀlp av vem?
Via Klimatknuffens interaktiva karta lÀgger ni ut uppgifter om era genomförda ÄtgÀrder och ser samtidigt vilka ÄtgÀrder andra har
gjort. Med andra ord: erfarenhetsutbyte pÄ digital basis. Men ni behöver inte lÀgga ut exakta siffror om besparingar i kronor och kWh eller andra detaljer. Det viktiga Àr att lyfta goda exempel som inspiration. Energieffektivisering Àr fokus, men ni fÄr Àven ta med information om exempelvis solcellsinstallationer och laddstolpar.
Klimatknuffens sida klimatknuffen.se redovisar ocksÄ handfasta och matnyttiga tips liksom lÀnkar till sidor som ger rÄd och stöd. Geografiskt tÀcker Klimatknuffen hela Sverige.
⹠En korrekt skötsel och drift av de tekniska systemen kan spara mycket energi, utan att nÄgra större investeringar behöver göras. Se till att den tekniska förvaltare ni anlitar har energikompetens!
⹠Energieffektivisering bör komma först av övervÀgda ÄtgÀrder
⹠LÀgre driftkostnader ger bÀttre ekonomi för föreningen vilket innebÀr högre vÀrdering vid försÀljning av bostadsrÀtterna.
hjÀlper privata fastighetsÀgare och BRF:er att energieffektivisera
Kvarteret Klimatspararna Àr en digital plattform dÀr fastighetsÀgare kan delta i gemensamma upphandlingar som gynnar energieffektiva lösningar. Det Àr en upphandlingscentral pÄ nÀtet för bostadsrÀttsföreningar och privata fastighetsÀgare.
AV KJELL-ARNE LARSSONDE SOM UTVECKLAT och stÄr bakom initiativet Àr organisationen FastighetsÀgarna, Installatörsföretagen, Energieffektiviseringsföretagen och Sustainable Innovation.
â IdĂ©n utvecklades genom Smart Built Environment i samverkan med Informationscentrum för hĂ„llbart byggande. DĂ€rifrĂ„n kom grunderna för dagens Klimatspararna, berĂ€ttar Thomas SundĂ©n, vd för Sustainable Innovation.
â De stora fastighetsĂ€garna och aktörerna kan nog bygga hĂ„llbart och energieffektivisera, men vi ville ta fram ett hjĂ€lpmedel för de mindre, dĂ€r kunskaperna i rollen som bestĂ€llare av energieffektivisering Ă€r mycket varierande, fortsĂ€tter Thomas SundĂ©n.
Under utvecklingen av Klimatspararna hÀmtades inspiration bland annat frÄn allmÀnnyttans inköpsfunktioner hos HBV. Det nya konceptet Klimatspararna innebÀr att de fastighetsÀgare och BRF:er som startar ett konto pÄ Klimatspararna, kan vara med och upphandla tillsammans, för att spara tid och pengar och samtidigt bygga hÄllbart. De kan göra gemensam sak med andra fastighetsÀgare som finns geografiskt nÀra. NÀr det
Àr flera som vill göra samma ÄtgÀrd startar upphandlingstjÀnsten.
Att pÄ Klimatspararnas digitala plattform fylla i vilka klimatÄtgÀrder ni vill genomföra Àr det första av fem steg. De övriga fyra Àr:
⹠Klimatspararna flaggar automatiskt nÀr det finns tillrÀckligt mÄnga intresseanmÀlningar gÀllande samma ÄtgÀrd inom ert geografiska omrÄde.
⹠En upphandling startar, utan att ni förbinder er till deltagande. Upphandlingen genomförs av kvalificerade upphandlare i samrÄd med experter.
⹠Alla som anmÀlt intresse fÄr ta del av det vinnandet budet, för att sedan ta stÀllning till att signera ett avtal.
⹠Efter genomförd entreprenad ombeds ni att göra en utvÀrdering av leverantören.
â Upphandlingscentralens funktion Ă€r enkel. Vi svarar för plattformen, men deltar inte i affĂ€rerna med entreprenörerna. Avtalen sluts mellan bestĂ€llare och entreprenör och dĂ„ Ă€r vi inte med lĂ€ngre, berĂ€ttar Thomas SundĂ©n.
Allteftersom anvÀndningen av Klimatspararna ökar i volym fylls listan med
ÄtgÀrder/renoveringspaket pÄ, sÄ det blir ytterligare energieffektiviseringsÄtgÀrder att vÀlja bland. Samtidigt fÄr entreprenörer anmÀla sig och kvalificera sig pÄ omrÄdena kvalitet och hÄllbarhet samt presentera sina erbjudanden. PÄ sÄ sÀtt Àr bÄde bestÀllare och utförare med och bygger upp Klimatspararna.
MÄlet Àr att gemensamma upphandlingar som utförs av professionella upphandlare bÄde pressar priser och upprÀtthÄller kvaliteten. Klimatspararna kommer i samtliga upphandlingar att inkludera produkters LCA-vÀrden och skall-krav pÄ högsta möjliga nivÄ som gÄr att motivera, utan att produkterna blir orimligt dyra.
Ă rets BASTA-dag genomfördes i november. I hĂ„llbarhetens tecken var konferensen digital och pĂ„ distans, precis som under 2020â2021. Fokus var giftfrihet, helt i enlighet med andemeningen i att anvĂ€nda BASTA som materialbedömningssystem. AngelĂ€gna Ă€mnen var ocksĂ„ Ă„terbruk och digitalisering.
AV KJELL-ARNE LARSSONDAGEN BJĂD PĂ presentatörer frĂ„n IVL â som Ă€r den ena huvudmannen och delĂ€garen av BASTA â och presentatörer frĂ„n Kemikalieinspektionen och Boverket.
BASTA:s nya vd Pehr HÄrd svarade sjÀlv för flera av de tunga inslagen under dagen.
Vi fick ocksÄ höra erfarenheter frÄn en leverantör som anvÀnder BASTA, nÀmligen Lindab.
Konferensen inleddes med att Urban Boije af GennÀs, som Àr utredare pÄ Kemikalieinspektionen, berÀttade om vÀntade nyheter vad gÀller kemikalielagstiftning.
RegelÀndringar och nya regelverk Àr en
följd av EU:s kemikaliestrategi som har sin upprinnelse i EU:s Green Deal. Vad gĂ€ller byggmaterial och byggnader fĂ„r kemikaliestrategin inverkan pĂ„ bland annat CLP â Förordningen om klassificering, mĂ€rkning och förpackning av kemikalier. HĂ€r vĂ€ntas nya faroklasser för bland annat hormonstörande Ă€mnen samt persistenta, bioackumulerande och toxiska Ă€mnen.
BetrĂ€ffande REACH â Förordningen om registrering, utvĂ€rdering, tillstĂ„nd och begrĂ€nsningar av kemikalier â vĂ€ntas regelförstĂ€rkningar. NĂ€r det gĂ€ller Ekodesigndirektivet ska detta ersĂ€ttas av ESPR â
Förordning om ekodesign för hÄllbara produkter.
â Förslag till reviderad CLP vĂ€ntas nu i fjĂ€rde kvartalet. RĂ„dsförhandlingarna om Ă€ndringarna i CLP blir en viktig frĂ„ga i Sveriges EU-ordförandeskap under första halvĂ„ret 2023, sĂ€ger Urban Boije af GennĂ€s. Och förslag till ny REACH vĂ€ntas under Q4 nĂ€sta Ă„r.
För byggbranschen Ă€r det ocksĂ„ bra att hĂ„lla ögonen pĂ„ SSbD â Safe and Sustainable by Design â gĂ€llande sĂ€kra och hĂ„llbara kemikalier, samt SRIP â Strategic Research and Innovation Plan för Safe and Sustainable
âCCBuild stöttar cirkulĂ€ra principer, baserade pĂ„ EU:s avfallshierarki.
/Carina Loh Lindholm, koordinator och ledare för CCBuild Bild: IVL
Chemicals and Materials. Kommissionen har under 2022 publicerat dokument och rapporter som beskriver dessa initiativ.
Sara Elfving som Ă€r utredare pĂ„ Boverket gav en lĂ€gesbeskrivning av arbetet med EU:s nya byggproduktförordning â CPR. I denna reglerar EU krav pĂ„ att produkters egenskaper ska bedömas och beskrivas och hur detta ska göras. Sedan stĂ€ller respektive nation upp byggregler för den fĂ€rdiga byggnaden. Förslag till ny CPR kom i mars i Ă„r, samtidigt med den tidigare nĂ€mnda ESPR. Nyheter i CPR Ă€r bland annat att det kan stĂ€llas krav pĂ„ miljö- och klimatpĂ„verkan som ska spegla ESPR, samt Ă„terbruk med fokus pĂ„ resurshushĂ„llning. Dessutom ökade digitala möjligheter till förmedling av information, exempelvis genom införande av produktpass och en EU-databas för byggprodukter.
â Detta Ă€r förslag och vi vet idag inte vad som kommer att spikas, sĂ€ger Sara Elfving.
För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r hos EU ocksĂ„ CPR Acquis â ett arbete som ser över de harmoniserade standarder som finns för byggprodukter. MĂ„let Ă€r tekniskt uppdaterade standarder som möter nationernas behov av information om byggprodukters vĂ€sentliga egenskaper.
CCBuild stödjer och flaggar för Äterbruk
Carina Loh Lindholm frÄn IVL Àr koordinator och ledare för CCBuild, en samverkansarena för Äterbruk. Antalet parter i CCBuild:s nÀtverk överstiger idag ett hundra och antalet ökar stadigt.
â CCBuild stöttar cirkulĂ€ra principer, baserade pĂ„ EU:s avfallshierarki, med avfallsminimering som högsta prioritet dĂ€r man anvĂ€nder, bevarar och Ă„teranvĂ€nder befintliga resurser i första hand, följt av materialĂ„tervinning, berĂ€ttar Carina Loh Lindholm.
I Sverige uppstÄr Ärligen 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall. Endast 296 000 ton av detta materialÄtervinns. Potentialen för Äterbruk har i en tidigare studie uppskattas till cirka 900 000 ton, med en möjlighet att nÄ minskade utslÀpp av 1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
MÄlgrupperna för CCBuild Àr fastighets-
Àgare, arkitekter, andra konsulter, det offentliga, entreprenörer, materialleverantörer och lokala nÀtverk. Inom samverkansarenan finns nÀtverk med partners och arbetsgrupper som tillsammans bygger upp kunskap och erfarenheter. CCBuild:s digitala tjÀnster omfattar en produktbank med vÀrdeanalys, inventeringsapp och marknadsplats.
CCBuild tillhandahĂ„ller en kunskapsbank med guider, bland annat âĂ terbruksguiden för installationerâ, framtagen av teknikkonsulten Bengt Dahlgren i samarbete med CCBuild, och âByggĂ„terbruksguiden â vĂ€gledning för att underlĂ€tta Ă„terbruk av byggprodukter i bostĂ€derâ, framtagen av IVL. Guiden omfattar produktgrupper som golv, fasader, fönster, dörrar, med mera. Emojies markerar âInga problem att Ă„teranvĂ€nda i driftsfasenâ, âUtvĂ€rdering behövsâ respektive âSka inte Ă„teranvĂ€ndas, innehĂ„ller farliga Ă€mnenâ. Förklaringar och tips pĂ„ handhavande ges för varje produkt, exempelvis för takpannor/taktegel.
Notera att före 1 augusti 2020 var det lagkrav pÄ att inventera rivningsmaterial, men dÄ enbart med hÀnsyn till farligt avfall. DÀrefter Àr det lagkrav pÄ att inventera bÄde avseende farligt avfall och vad som kan ÄteranvÀndas respektive Ätervinnas. Med hjÀlp av CCBuild-appen gÄr det att inventera och mÀrka sina produkter. Dessa kan lÀggas ut pÄ CCBuilds marknadsplats eller erbjudas internt inom det egna företaget eller organisationen.
â Marknaden behöver breddas, sĂ€ger Carina Loh Lindholm. Idag Ă€r det svĂ„rt att hitta efterfrĂ„gade varor och i tillrĂ€cklig mĂ€ngd. Det Ă€r lĂ€ttare att Ă„terbruka i egna
En svenskutvecklad och patenterad teknik för Ätervinning av vÀrmen i fastigheters spillvatten kan kraftigt minska energiförbrukningen. Ecoclime tar till vara pÄ minst 90 procent av den energi som idag gÄr rakt ut i avloppet. Det Àr en unik lösning som innebÀr fördelar för fastighetsÀgarnas ekonomi och förbÀttrade möjligheter att nÄ FN:s globala hÄllbarhetsmÄl.
En svenskutvecklad och patenterad teknik för Ätervinning av vÀrmen i fastigheters spillvatten kan kraftigt minska energiförbrukningen. Ecoclime tar till vara pÄ minst 90 procent av den energi som idag gÄr rakt ut i avloppet. Det Àr en unik lösning som innebÀr fördelar för fastighetsÀgarnas ekonomi och förbÀttrade möjligheter att nÄ FN:s globala hÄllbarhetsmÄl.
â IDAG FINNS krav pĂ„ att minska energiförluster i konstruktion och ventilation, men inte pĂ„ energin som försvinner genom spillvattnet. Vi anvĂ€nder varmvatten nĂ€r vi duschar, tvĂ€ttar, kokar Ă€gg. All den vĂ€rmeenergin gĂ„r rakt ut i avloppen idag. Det Ă€r en av de största energiförlusterna vi har i fastigheter idag, sĂ€ger Andreas Cederlund, marknadschef för Ecoclime Group.
Fastighetsbranschen har i mÄnga Är arbetat med energieffektiviserande ÄtgÀrder, allt frÄn förbÀttrad isolering till snÄlspolande munstycken i kranar och duschar. Trots detta har byggnaders klimatavtryck som helhet ökat och idag stÄr de för 36 procent av de globala CO2-utslÀppen. Ecoclime har som mÄl att vÀnda utvecklingen och har identifierat de omrÄden som har störst potential. VÀrme som försvinner i spillvattnet tillhör ett av dem.
â Tidigare lösningar var inte tillrĂ€ckligt effektiva för att riktigt motivera fastighetsĂ€gare att investera i Ă„tervinning. Vi kan garantera vĂ„ra kunder en Ă„tervinningsgrad upp till 90 procent. Det handlar bĂ„de om stora besparingar, men ocksĂ„ om att fastighetsbranschen pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet kan bidra till att vi nĂ„r sju av FN:s mĂ„l för global utveckling till 2030, sĂ€ger Andreas Cederlund och fortsĂ€tter:
â Det borde vara ett krav att Ă„tervinna den hĂ€r energin och vi hoppas att politiker och beslutsfattare agerar snabbt om branschen ska ha en chans att möta klimatmĂ„len. Besparingspotentialen Ă€r enorm.
Ecoclime hjÀlper fastighetsÀgare att framtidssÀkra sina byggnader och identifiera de investeringar som ger mest effekt utifrÄn sÄvÀl ekonomi som energi och miljö.
â Vi vill ge fastighetsĂ€gare kontroll över den energi som krĂ€vs för att skapa en optimal inomhuskomfort. Vi gör byggnader smarta, nyttjar förnybara energikĂ€llor och Ă„tervinner energi i fastigheternas nĂ€rhet. Med vĂ„ra cirkulĂ€ra energilösningar Ă€r vi helt unika i branschen, avslutar Andreas Cederlund.
Ecoclime Group erbjuder lösningar inom smarta byggnader, cirkulÀr energi och inomhusklimat. Ett flertal av bolagets produkter bygger pÄ svenskutvecklad patenterad teknik och tillverkas i egen fabrik i Vilhelmina.
Som koncern bidrar Ecoclime till en hÄllbar framtid genom att minska fastigheters behov av köpt och tillförd energi, samtidigt som inomhuskomforten förbÀttras. En övertygelse Àr att ökat vÀrde och lönsamhet Àr starka krafter som kan accelerera omstÀllningen till mer hÄllbara fastigheter.
ombyggnationer och renoveringar. Men med CCBuild:s marknadsplats synliggörs resurserna och det Àr viktigt att sÄ mÄnga som möjligt gÄr med.
AnvĂ€ndare av CCBuild kan ocksĂ„ följa upp sitt Ă„terbruk och synliggöra vĂ€rden i de varor man har registrerat i sin egen produktbank â sĂ„som inventerade mĂ€ngder, potentiell klimatbesparing med Ă„terbruk och ekonomiskt vĂ€rde.
â Var med och bidra och anvĂ€nd den outnyttjade potentialen i Ă„terbruk till mer cirkulĂ€ra flöden, uppmanade Carina Loh Lindholm och avslutade med nĂ„gra rekommendationer.
⹠EfterfrÄga Äterbruk, cirkulÀra material och resurssnÄla arbetssÀtt
⹠Bidra till ökat utbud av bÄde cirkulÀra tjÀnster och varor
âą Dela erfarenheter
âą Delta i samarbetet inom CCBuild
En nyhet i BASTA som frÀmjar Äterbruk Àr att det gÄr att vÀlja Äterbrukade varor frÄn CCBuild:s marknadsplats och lÀgga till dem i BASTA:s loggbok, mer om detta senare.
â Ă terbruk har en otrolig potential och Ă€r ett tydligt exempel pĂ„ hur digitalisering förenklar och Ă€r en möjliggörare, kommenterade konferensens moderator Jonas Sondal, projektledare pĂ„ IVL.
Pehr HÄrd berÀttade om EU-Taxonomin och hur den kopplar till byggprodukter. Taxonomin har tagits fram mot bakgrund av Parisavtalet och FN:s globala mÄl.
â Taxonomin ska bland annat hjĂ€lpa investerare att se vilka investeringar som Ă€r hĂ„llbara, berĂ€ttade Pehr HĂ„rd. Otydlighet i redovisning av hĂ„llbarhet ska förhindras och grönmĂ„lning motverkas.
MÄnga kommer att pÄverkas av och dra fördelar av taxonomin, bland annat de som söker gröna lÄn. Företag över en viss storlek mÄste göra miljöplaner och dessutom redovisa vad som har uppnÄtts.
Vad gÀller materialbedömning Àr det tre aktiviteter inom sektorn bygg- och fastighetsverksamhet som kopplar till materialkrav:
⹠Uppförande av nya byggnader
âą Renovering av befintliga byggnader
⹠Installation, underhÄll och reparation av energieffektiv utrustning
För var och en av dessa mĂ„ste de uppfylla DNSH (Do No Significant Harm) avseende âFörebyggande och begrĂ€nsning av miljöföroreningâ och för de tvĂ„ förstnĂ€mnda krav enligt Annex C & Emissioner. Dessa krav berör bland annat kvicksilver, Ă€mnen
âTaxonomin ska bland annat hjĂ€lpa investerare att se vilka investeringar som Ă€r hĂ„llbara.
/Pehr HĂ„rd, vd, BASTA
som bryter ner ozonskiktet, formaldehyd och carcinogena flyktiga organiska Àmnen.
Hos BASTA:s kansli har man jÀmfört kraven enligt Taxonomin med kriterierna enligt BASTA-systemet. Detta Àr inte helt lÀtt eftersom BASTA fokuserar pÄ Àmnenas egenskaper, medan Taxonomin fokuserar pÄ listor sÄsom REACH- och POPS-förordningarna.
â Taxonomin Ă€r inte helt fĂ€rdig och publicerad Ă€n. Vi följer bland annat emissionskriterierna och lĂ€gger till de delar som behövs i vĂ„rt system. BASTA kommer att visa vilka artiklar som klarar taxonomin, och dĂ„ oavsett betyg i BASTA-systemet, avslutar Pehr HĂ„rd.
Databaser, flöden av data och anvÀndning av data
Troels Hansen, som Àr vd för Logiq Finfo, reflekterade kring möjligheterna med och kvaliteten pÄ logistikinformation och hÄllbarhetsinformation för produkter, dÄ i anslutning till databasen Finfo.
De tvÄ typerna av information Àr inte synkroniserade med varandra. Logistikinformation Àr mogen masterdata, som utgÄr frÄn GTIN eller annan artikelidentitet. Mogen data hÀr Àr en förutsÀttning för affÀrskritiska processer, som korrekta bestÀllningar och rÀtt
â Kraven pĂ„ hĂ„llbarhetsinformation ökar och automatisering Ă€r nödvĂ€ndig, menar Troels Hansen, vd för Logiq Finn.
betalning. HÄllbarhetsinformation Àr omogen masterdata, exempelvis med databaser utan artikelidentifikation och icke-maskinlÀsbara format. All data Àr dÀrmed inte tillgÀnglig för automatisering. Fritt flöde av korrekta data mellan hundratals aktörer och mellan databaser Àr idag bara en dröm eller hÀgring.
â Men kraven pĂ„ hĂ„llbarhetsinformation ökar och automatisering Ă€r nödvĂ€ndig. HĂ„llbarhetsvĂ€rlden mĂ„ste dĂ€rför börja tĂ€nka anvĂ€ndning av data, inte bara samling av data, ansĂ„g Troels Hansen.
Funktioner i BASTA:s loggbok och informationsinhÀmtning
LoggbokstjÀnsten gör det möjligt att hÄlla ordning pÄ sina produktval och att efter avslutat projekt ha en pÄlitlig loggbok som
visar vad som har byggts in i byggnaden.
â Avsikten med att anvĂ€nda loggboken Ă€r att fĂ„ koll pĂ„ alla artiklar och deras mĂ€ngder, menade Pehr HĂ„rd. Med loggbokstjĂ€nsten hanteras alla produkter, Ă€ven de som inte nĂ„r uppsatta mĂ„l, dĂ„ man alltsĂ„ mĂ„ste göra en avvikelsehantering, och Ă€ven detta klarar tjĂ€nsten.
Han visade i vilken mĂ„n BASTA:s loggbok uppfyller kraven för loggbok och utfasning av farliga Ă€mnen i certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM-SE, samt betrĂ€ffande loggbok i Svanen. Exempelvis i BREEAM-SE klarar loggbokstjĂ€nsten alla kriterienivĂ„er i indikatoromrĂ„det âFarliga Ă€mnenâ. För Svanen klaras exempelvis kravet pĂ„ âProduktlista och loggbok över byggnadenâ om eBVD finns
för samtliga artiklar.
â BASTA:s loggbokstjĂ€nst har försetts med nya och bĂ€ttre integrationer. Det gĂ„r att hĂ€mta data frĂ„n FINFO och integrationen Ă€r bĂ€ttre med eBVD, fortsĂ€tter Pehr HĂ„rd. Numera Ă€r det ocksĂ„ möjligt att plocka Ă„terbrukade artiklar frĂ„n CCBuild. Vi har ocksĂ„ gjort en fĂ€rdig exportmall för att mata data frĂ„n loggboken till Byggsektorns miljöberĂ€kningsverktyg BM.
Det finns dessutom planer pĂ„ att â i likhet med Byggvarubedömningen â visa vilka produkter som Ă€r helt klara för Miljöbyggnad samt dessutom att linjera med EU:s Taxonomi.
Presentationen om BASTA:s loggbokstjÀnst innefattade en hel del nyheter. Pehr HÄrd bjöd slutligen pÄ ytterligare nyheter och blickar mot framtiden.
BASTA har nu kompletterats med kriterier för cirkularitet. Det som ska redovisas Àr frÀmst andel cirkulerat material (ÄteranvÀnt, Ätervunnet) och förberedelse för nÀsta anvÀndningsfas (Äterbruk, materialÄtervinning).
â Idag Ă€r bara 3,4 procent av Sveriges resursanvĂ€ndning cirkulĂ€r. Det Ă€r viktigt att ta vara pĂ„ de material vi redan har och dessutom förbereda för att de val vi gör idag av nya material tar höjd för att kunna anvĂ€ndas igen sĂ„ smĂ„ningom, anser Pehr HĂ„rd.
I december 2021 tillkom produktkategorin elektronik i BASTA. Elektronik Àr komplexa produkter dÀr spÄrning av alla ingÄende komponenter Àr besvÀrlig. BASTA har tagit fram en modell för godtagbar redovisning av materialinnehÄllet.
BASTA-online Àr en öppen databas som anvÀnds av mÄnga institutioner och företag. EfterfrÄgan Àr stor pÄ API:er och BASTA har mött upp denna efterfrÄgan och förbÀttrar stÀndigt tekniken. Att mer eller mindre sömlöst koppla samman olika databaser och system med kvalitetssÀkrad information, sparar administration och öppnar helt nya möjligheter.
â Vi ser ökat intresse för data om kriterieuppfyllnad, exempelvis med avseende pĂ„ Ă€mnen i kandidatlistan, cirkularitet, förnybarhet och EPD:er. Vi finns till för er och Ă€r anpassbara. SĂ„ vĂ€nd er till oss med alla idĂ©er, uppmanade avslutningsvis Pehr HĂ„rd.
Verktyg för hÄllbar samhÀllsbyggnad
BASTA-dagen avslutades med en presentation av de âverktygâ som IVL erbjuder till byggbranschen. Jeanette Green som Ă€r gruppchef för affĂ€rsomrĂ„de utveckling och kommersialisering hos IVL, hade âTillsam-
mans för ett hĂ„llbart byggandeâ som rubrik pĂ„ sin presentation. Hon berĂ€ttade om eBVD â elektroniska byggvarudeklarationer â och deras koppling till BASTA, hĂ„llbarhetsmĂ€rkningen Möbelfakta som Ă€r ett samarbete mellan IVL och TrĂ€ & Möbelföretagen, Byggsektorns miljöberĂ€kningsverktyg BM, loggboken i BASTA och hur artiklar och material frĂ„n CCBuild kan kopplas till BASTA:s loggbok och hur BASTA:s loggbok kan exporteras till BM för en klimatberĂ€kning av byggnaden.
Till sammanhanget hör ocksĂ„ EPD:er â Environmental Product Declarations âsom visar klimatdata och andra miljödata. Det IVL-Ă€gda företaget EPD International fungerar som programoperatör för EPD:er, det vill sĂ€ga dessa kan publiceras hos EPD International. IVL utvecklar Ă€ven ett EPDverktyg som kan anvĂ€ndas för familjer av produkter, produkter som Ă€r sĂ„ likartade att anvĂ€ndaren/tillverkaren utifrĂ„n ett âgrundreceptâ kan ta fram EPD:er för varje enskild artikel, utan att behöva göra LCA-berĂ€kningarna frĂ„n grunden igen.
â Utvecklingen av EPD-verktyget pĂ„gĂ„r fortfarande och vi har inget standardpaket, men alla som funderar pĂ„ att de kan ha anvĂ€ndning för ett sĂ„dant verktyg kan kontakta oss, sĂ€ger Jeanette Green.
BetrÀffande Byggsektorns miljöberÀkningsverktyg BM baserar detta sina klimatkalkyler pÄ data frÄn Resurshubben som innehÄller data frÄn bland annat EPD:er, Boverkets klimatdatabas, Trafikverkets klimatkalkyl och Finlands klimatdatabas.
â Idag tĂ€cker berĂ€kningarna i BM in byggproduktionen, det vill sĂ€ga modul A1â5, men möjligheterna kommer att vidgas allteftersom vi fĂ„r en samsyn för hur kalkylerna ska utföras för hela livscykeln, berĂ€ttar Jeanette Green.
Hennes budskap sammanfattades slutligen i fem punkter:
⹠AnvÀnd det befintliga som redan Àr tillverkat (CCBuild)
⹠Fasa ut farliga Àmnen genom kontroll av byggmaterial samt loggbok för spÄrbarhet (BASTA, eBVD)
⹠Uppfyll lagkrav om klimatdeklaration för byggnader (BM, Resurshubben)
⹠Minska klimatpÄverkan frÄn nya byggmaterial (BM, CCBuild)
âą Digitalisera
Det stÄr klart att ytterligare digitalisering behövs för obrutet flöde mellan databaser, andra datakÀllor och digitala verktyg. Branschen önskar bland mycket annat digitala följesedlar som utgör verifikat pÄ vilken produkt som har levererats, i vilka mÀngder och vad den innehÄller.
Utvecklingen av EPD-verktyget pÄgÄr fortfarande och vi har inget standardpaket, men alla som funderar pÄ att de kan ha anvÀndning för ett sÄdant verktyg kan kontakta oss.
/Jeanette Green, gruppchef för affÀrsomrÄde utveckling och kommersialisering, IVL
FAKTA BASTA-systemets betygsnivÄer
BASTA BegrÀnsar utfasnings- och riskminskningsÀmnen.
BETA BegrÀnsar utfasningsÀmnen.
BETA till BASTA För kemiska produkter som förÀndras nÀr de byggs in. De klarar systemets BETA-nivÄ vid leverans men BASTA-nivÄn nÀr de byggts in.
DEKLARERAD För produkter som inte klarar BASTA eller BETA men dÀr det finns fullstÀndig kunskap om produkternas kemiska innehÄll.
DEKLARERAD till BASTA För kemiska produkter som förÀndras nÀr de byggs in. De klarar systemets DEKLARERAD-nivÄ vid leverans men BASTA-nivÄn nÀr de byggts in.
â
H2M Àr specialister inom fastighetsteknik med mycket stor bredd av tjÀnster, frÄn tillsyn och skötsel av fastigheter, till rÄdgivning, analyser och förstudier. Den tekniska kompetensen omfattar bÄde vÀrme, ventilation, el och kylteknik. Nu blir tjÀnster inom energi och energioptimering allt viktigare för bÄde kunderna och samhÀllet.
Pà PLATS I kundens fastighet arbetar husansvariga tekniker som sköter den dagliga fastighetsdriften och tillsynen. Husansvarige ser till att allt Àr som det ska, ÄtgÀrdar och justerar avvikelser. H2M erbjuder energistöd i alla sina avtal. Företagets Energigrupp hjÀlper till att samla in förbrukningsdata, flödesvÀrden och andra data, analysera dessa och göra en energiinventering med olika inriktning, men med huvudfokus att hitta enkla energitjuvar. Fastigheten kan termografernas för att upptÀcka vÀrmelÀckage eller om kyla och vÀrme produceras samtidigt. à terkommande energirevisioner kan utföras för att ge bra underlag till fastighetsÀgaren.
â VĂ„ra insatser lokalt i fastigheterna och arbetet i vĂ„r Energigrupp Ă€r bra komplement till varandra, sĂ€ger företagets tekniska chef Jerry Park. Energigruppen kan ta fram rapporter och förslag till Ă„tgĂ€rder. Det kan handla om justeringar pĂ„ plats i ventilations- och uppvĂ€rmningssystem, trimningar av styrningen eller förslag till större eller mindre investeringar utifrĂ„n de underlag som plockats fram.
DÄ gÀller det oftast inte byte av fönster eller tillÀggsisolering, utan ÄtgÀrder i teknik och styrning, ibland enkla, ibland mer avancerade.
â Vi kan tillsĂ€tta en projektledare och ta fram kalkyler och förfrĂ„gningsunderlag som kunden fĂ„r ta stĂ€llning till, fortsĂ€tter Jerry Park.
Om kunden saknar ett digitalt underhÄllssystem kan H2M hjÀlpa till med installation av ett system, och med drift- och underhÄllsplanering. H2M har Àven kompetens för digital övervakning och styrning, och kan
â Energioptimering baseras bland annat pĂ„ att upprĂ€tthĂ„lla funktionerna hos varje ingĂ„ende komponent och samtidigt trimma energisystemet i sin helhet, sĂ€ger Jerry Park, teknisk chef hos H2M.
hjÀlpa kunden installera fastighetsautomation, inklusive felsökningsfunktioner och funktioner för larm, analyser och rapporter. Det kan handla om uppkopplade system som medger övervakning och styrning pÄ distans.
â I sammanhanget vill jag betona att vi ocksĂ„ har stor lokal nĂ€rvaro genom vĂ„ra husansvariga. Deras insatser Ă€r vĂ€ldigt viktiga för att se till att fastigheterna har bra innemiljö och att energianvĂ€ndningen optimeras. Husansvariga och uppkopplad fastighetsautomation kompletterar varandra och effektiviserar arbetet, sĂ€ger Jerry Park.
â Och det Ă€r minst lika viktigt att förstĂ„ hela energisystemet pĂ„ plats, som att göra energianalyser och berĂ€kningar, fortsĂ€tter Jerry Park. SmĂ€rre justeringar i den befintliga utrustningen och styrningen kan förbĂ€ttra mycket och bör alltid prövas som alternativ eller komplement till en investering.
Tack var energioptimering sparar kunden kilowattimmar och dÀrmed ocksÄ pengar. RÀtt injusterade komponenter hÄller ocksÄ lÀngre och kostnader för reinvesteringar minskar. Kundens hyresgÀster trivs bÀttre sÄ de stannar lÀngre och vakansgraden gÄr ner. Driftnettot förbÀttras och utslÀppen till miljön sjunker, vilket bidrar till övergripande miljömÄl och samhÀllsnytta.
H2M har cirka 200 anstĂ€llda och Ă€r verksamma i MĂ€lardalen och Ăstergötland. H2M har kompletta tjĂ€nster inom förvaltning och teknisk fastighetsdrift, inte minst energieffektivisering. Kunder Ă€r bl.a. Locum, Micasa, MTR, Solna stad och Lejonfastigheter.
Byggnadsfirman Otto Magnusson Àr mycket aktiv i LFM30 (Lokal FÀrdplan för en klimatneutral bygg- och anlÀggningssektor i Malmö 2030) som Àr landets frÀmsta lokala initiativ för klimatarbete i byggbranschen. Företaget har inövat rutiner för bland annat klimatberÀkningar.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BYGGNADSFIRMAN Otto Magnusson har provat att göra klimatkalkyler pÄ en del av sina tidigare byggprojekt. Man har anvÀnt bÄde Byggsektorns miljöberÀkningsverktyg BM och den metodik som har tagits fram inom LFM30. Indata för specifika klimatbelastningar har hÀmtats frÄn bland annat EPD:er. MÀngder har hÀmtats frÄn kalkylprogrammet Bidcon och importerats till klimatberÀkningsverktyget.
NÀr företaget lÀmnade anbud till Granitor för projekt Fyrtornet i Malmö, inkluderades en klimatkalkyl, baserad bland annat pÄ anvÀndningen av klimatförbÀttrad betong nivÄ 4. Metodiken frÄn LFM30
anvÀndes. Kalkylen visade att byggnaden kan klara mÄlgrÀnsen för LFM30 som Àr 270 kg CO2/kvadratmeter ljus BTA kontor. Enligt LFM30 mÄste först mÄlgrÀnsen klaras, innan det blir tillÄtet att rÀkna ner klimatbelastningen genom kompensering.
För Fyrtornet utfördes berÀkningarna till systemhandlingarna. Nu pÄgÄr berÀkningar till bygghandlingarna och dÄ anvÀnds mer precisa indata och resultatet fÄr bÀttre trÀffsÀkerhet.
â Vi har Ă€nnu inte utfört klimatkalkyl för nĂ„got projekt dĂ€r det Ă€r skyldighet att lĂ€mna klimatdeklaration till Boverket, dĂ„ inget av vĂ„ra projekt har bygglov frĂ„n i Ă„r. Men nĂ€r
den dagen kommer dÄ vi mÄste ta fram underlag till en skarp klimatdeklaration, ja, dÄ har vi mycket bra beredskap, sÀger företagets arbetschef David Eriksson.
LikavÀl som entreprenörerna hittills tagit fram ekonomiska kalkyler, lika sjÀlvklart kommer det snart bli att göra en klimatkalkyl.
VĂ„ra svensktillverkade entrĂ©mattor finns lite överallt â pĂ„ hotell, i köpcentrum, bostadsrĂ€tter, arenor och museer. De skrapar, borstar, torkar och hĂ„ller rent. Oavs ett vem du Ă€r eller vart du Ă€r pĂ„ vĂ€g, s Ă„ hĂ€lsar vĂ„ra produkter alltid dig vĂ€lkommen. UpptĂ€ck vĂ„ra entrĂ©mattor och tillbehör pĂ„ k ab e-mattan.se
Karlatornet, som byggs med klimatförbÀttrad betong, har passerat Turning Torso i Malmö som Nordens högsta byggnad och mÀter nu över 190 meter av planerade 245 meter och 73 vÄningar. Bild: Gösta Löfström
Det gÄr att radikalt minska bygg- och anlÀggningsbranschens klimatavtryck, bland annat genom förÀndring av betongens sammansÀttning. Redan idag finns klimatförbÀttrad betong pÄ marknaden och till Är 2030 förvÀntas den kunna vara helt klimatneutral, framför allt genom tillsats av andra bindemedel Àn cement.
AV GĂSTA LĂFSTRĂMDET VAR KĂRNAN i ett hĂ„llbarhetsevent i Göteborg, arrangerat av betongtillverkaren Thomas Concrete Group. âTillsammans gör vi Göteborg bĂ€st pĂ„ hĂ„llbart byggande. Ăr du med?â var rubriken för halvdagskonferensen pĂ„ Elite Park Avenue Hotel. Det skulle frĂ€mst handla om klimatförbĂ€ttrad och pĂ„ sikt klimatneutral betong.
â Betong Ă€r inte problemet utan kan vara en del av lösningen. NĂ€r det nu finns klimatneutral betong, varför dĂ„ inte anvĂ€nda den? undrade konferensens moderator Ulf Kamne och angav dĂ€rmed dagens fokus.
â VĂ„rt mĂ„l Ă€r att vara först med att leverera helt klimatneutral betong, sa Hans Karlander, vd och koncernchef i Thomas Concrete Group.
Företagets fÀrdplan Àr att till 2023 halvera klimatpÄverkan i husbyggnation med företagets betong, att till 2030 ha helt klimatneutral betong pÄ marknaden för att till 2045 ha gjort all betong klimatneutral.
Ett byggprojekt som uppförts med företagets klimatförbÀttrade betong med halverad klimatpÄverkan Àr det sÄ kallade VÄghuset
Dvid JÀrntorget. PÄgÄende projekt Àr CentralenomrÄdet i Göteborg, en del av det centrala tunnelbygget VÀstlÀnken och Karlatornet, höghuset pÄ Lindholmen som redan gÄtt om Turning Torso i Malmö som Nordens högsta byggnad, men som ska vÀxa ytterligare ett 40-tal meter.
KlimatförbÀttrad betong Àr ingenting nytt internationellt sett, men den började produceras i Sverige Är 2012 av Thomas Concrete Group.
Företaget arbetar intensivt med att hitta alternativa rÄvaror och bindemedel och tror att det finns stora möjligheter pÄ 10 till 20 Ärs sikt. Trots det finns det en kvardröjande tveksamhet i byggbranschen.
FrÄn det offentliga Göteborg medverkade kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) och Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Staden har mÄlet att vara föregÄngare, att driva pÄ utvecklingen för hÄllbart byggande och att halvera koldioxidutslÀppen frÄn allt man bygger i egen regi.
â Det Ă€r viktigt att det blir konkurrens pĂ„ lika villkor, men det Ă€r ingenting som hindrar att vi stĂ€ller höga specifika krav pĂ„ vĂ„ra egna byggen. NĂ€r det finns klimatförbĂ€ttrad betong pĂ„ marknaden Ă€r det vĂ€l ett sĂ€tt att se till att det blir verkstad, sa Axel Josefson.
â Kommunala krav Ă€r ett sĂ€tt att driva pĂ„ utvecklingen, men ocksĂ„ att göra pilotprojekt tillsammans med nĂ€ringslivet, det kan vara en bĂ€ttre vĂ€g att gĂ„ och vi inte frĂ€mmande för att hjĂ€lpa till. Det Ă€r bra att stĂ€lla krav, men hĂ„llbarhet Ă€r en stor drivkraft hos mĂ„nga företag, branschen vill det sjĂ€lv.
OcksÄ Viktoria Tryggvadottir Rolka var inne pÄ kommunen som inspiratör:
â Vi behöver skicka tydligare politiska signaler om vĂ„ra ambitioner, men vi mĂ„ste stĂ€lla rĂ€tt sorts krav, inte pĂ„ detaljnivĂ„. Det mĂ„ste finnas politiska incitament att göra annorlunda. Betong Ă€r ett bra materialval.
â Bara det att ni Ă€r hĂ€r pĂ„ konferensen Ă€r ju en positiv signal, sa Hans Karlander till de bĂ„da politikerna.
Röster frÄn diskussionerna:
â Att gĂ„ över till klimatförbĂ€ttrad betong Ă€r en vĂ€g att gĂ„. En annan möjlighet i jakten pĂ„ koldioxid Ă€r att minska mĂ€ngden betong i byggen. Valet av material Ă€r sjĂ€lvklart ocksĂ„ en kostnadsfrĂ„ga och pĂ„verkas av tidsaspekten, sa Marina Fritsche frĂ„n fastighetskoncernen Wallenstam, som bara i Göteborg har 1 000 lĂ€genheter i produktion just nu.
â Det gĂ€ller att ta med klimatkriterier redan i upphandlingarna, bĂ„de privat och offentligt. PĂ„ totalen blir det inte nĂ„gra större ökade kostnader. Litet mĂ„ste vi kunna betala för omstĂ€llningen. Vi Ă€r ganska försiktiga i materialval, men hĂ€r finns en mogen teknik och dĂ„ Ă€r det ett ganska lĂ€tt steg att ta, sa Niklas Sparw frĂ„n NCC.
â VĂ€ljer man att göra en hĂ„llbarhetsförflyttning sĂ„ fĂ„r man ju en sĂ„dan styrning, sa Eva-Lotta Sandberg frĂ„n Upphandlingsmyndigheten.
Karin GÀbel Àr hÄllbarhetschef pÄ Thomas Concrete Group:
â Vi mĂ„ste tidigt fatta rĂ€tt beslut, dĂ€r har vi alla parter ett gemensamt ansvar och vi tar vĂ„rt ansvar pĂ„ stort allvar. Redan idag kan vi halvera betongens klimatavtryck och vi kan bidra med kunskap och kompetens
och fÄ bort den osÀkerhet som kan finnas kring att bygga med klimatförbÀttrad betong. Det gÀller hÀr och nu, men ocksÄ i en lÄngsiktig vision.
Bland de aktuella referensobjekten nÀmnde Karin GÀbel sÀrskilt Karlatornet:
â Det Ă€r unikt pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt, bland annat för att betongen ska kunna pumpas 245 meter upp. Det stĂ€ller höga krav pĂ„ betongens arbetsbarhet och pumpbarhet och det löste vi med klimatförbĂ€ttrad betong. Och pĂ„ köpet sĂ€nkte vi CO2-utslĂ€ppen.
fullskaleförsök
â Det pĂ„gĂ„r mycket internationell forskning. Det gĂ€ller att optimera betongkonstruktioner, det behöver hela branschen tĂ€nka pĂ„ för att anvĂ€nda mindre betong Ă€n vi gör idag, sa Hans Karlander. Vi kommer att ha alternativa bindemedel om 10 till 20 Ă„r. Det Ă€r inte sĂ€rskilt bra att ha 100 procent cement som bindemedel, dĂ„ cementen stĂ„r för 90 till 95 procent av betongens hela CO2-avtryck.
Han tyckte att byggbranschen behöver se över produktionsprocesserna och han nÀmnde 3d-printning av betong som en fascinerande teknik som testas och som
kan fungera pÄ specifika byggprojekt.
â Vi har en tydlig fĂ€rdplan och har redan lanserat ett par fullskaleförsök med helt cementfri betong. Cement Ă€r ett bra bindemedel, men det gĂ€ller att hitta nya och att Ă„tminstone hushĂ„lla med cementen, sa Carina Edblad, vd i den svenska delen av Thomas Concrete Group.
Betong Àr som bekant fin och grov ballast av sten, grus och sand, sammanbundet av cement (kalksten och lera) och vatten.
Cement Àr bindemedlet som hÄrdnar genom reaktion med vatten, men ocksÄ den del av betongen som stÄr för den avgjort största andelen koldioxid i betongen.
Thomas Concrete Group Àr en svensk familjeÀgd koncern, just nu i andra och tredje generation, som producerar och distribuerar betong för platsgjutet byggande. Den Àr oberoende av sÄvÀl tillverkare av cement som de stora byggföretagen.
Thomas Concrete Group etablerades 1955 av Martin Thomas och driver i dag verksamhet med Sverige som hemmamarknad och Göteborg som kÀrna, men ocksÄ i norra Europa och frÀmst i USA, som svarar för hÀlften av koncernens verksamhet.
Heldagskonferensen TrÀ 2022 i Bengtsfors i Dalsland handlade om trÀ som byggnadsmaterial med ledorden HÄllbart, CirkulÀrt, GrÀnslöst och Tillsammans. Den fokuserade pÄ vad som kan hÀnda i det kreativa mötet mellan automatiserad industriell produktion, hantverket och kÀnslan för materialet trÀ.
AV GĂSTA LĂFSTRĂMâ TRĂ, BYGG, MĂBEL och inredningsindustrin i Sverige och Norge befinner sig mitt i ett grönt skifte. Vi fokuserar pĂ„ omstĂ€llningen mot hĂ„llbar innovativ trĂ€produktion, cirkulĂ€r produktutveckling och rĂ„varan som alla pratar om, skogen. Den Ă€r vĂ€lkĂ€nd, vĂ€l beprövad, urĂ„ldrig och ett framtidens material. Det sĂ€ger Jeanette Lindh Svanqvist, nĂ€ringslivsutvecklare i Bengtsfors kommun och spindeln i nĂ€tet för konferensen TrĂ€ 2022.
â Det Ă€r första gĂ„ngen vi arrangerar en sĂ„dan hĂ€r konferens, ett sĂ€tt att sĂ€tta ner foten för vĂ„rt samarbete inom vĂ„rt redan starka skogliga företags- och kompetenskluster. Det Ă€r ett sĂ€tt att verka för ökad korsbefruktning mellan industri, hantverk och design i vĂ„rt omrĂ„de, mellan industrin
och den kreativa nÀringen. Det var ett medvetet val att arrangera en fysisk konferens, inte köra digitalt. Vi vill frÀmja det kreativa mötet och ge möjligheter att skapa kontakter, bygga nÀtverk.
â TrĂ€ Ă€r ett av vĂ„ra styrkeomrĂ„den i Dalsland dĂ€r vi har ett jĂ€ttestarkt företags- och kompetenskluster inom skog, trĂ€ och bygg, allt som har med trĂ€fiber att göra. Och i Bengtsfors har vi i vĂ„r nĂ€ringslivstrategi att frĂ€mja tillverkning och vidareförĂ€dling. Ăver huvud taget Ă€r hela VĂ€stra Götalandsregionen, grĂ€nsregionen mot Norge och VĂ€rmland starka inom trĂ€.
Dagen samlade totalt 130 personer frÄn svenska och norska företag, branschorganisationer, science-parks, företagskluster, forskning, utveckling och utbildning.
* Bengtsfors kommun med 10 000 invÄnare, en av fem kommuner i Dalsland, dÀr det privata nÀringslivet bland annat prÀglas av papperoch förpackningsindustri, jord- och skogsbruk.
* Kommunalförbundet Fyrbodal, inkluderande Fyrstad (TrollhÀttan, Uddevalla, VÀnersborg och Lysekil) samt BohuslÀn och Dalsland, sammanlagt 14 kommuner.
* Innovatum Science Park i TrollhÀttan, som kraftsamlar kring industriell teknik för större och snabbare samhÀllsnytta genom att stötta startupföretag, driva utvecklingsprojekt, skapa nÀtverk och utveckla test- och demomiljöer.
* Paper Province, ett företagskluster inom skoglig bioekonomi med sÀte i Karlstad. Verksamheten koncentreras kring samverkan runt marknadsföring, kompetensförsörjning, projektutveckling och regional tillvÀxt. Organisationen Àgs och drivs av cirka 90 medlemsföretag, frÄn globala giganter till lokala leverantörer som representerar hela vÀrdekedjan.
* Position VÀst, samverkan mellan 17 vÀstsvenska kommuner som underlÀttar företagsetableringar i tillvÀxtzonen mellan Göteborg och Oslo.
* Tillverka i trÀ Àr ett nÀtverk av ett 30-tal parter frÄn trÀbyggnadsbranschen och den trÀbaserade inredningsindustrin, som vill se en ökad tillverkning i trÀ och bidra till ett klimatsmart och hÄllbart samhÀlle.
Tillverka i trÀ Àr en uppmaning som företaget Derome egentligen inte behöver, det har man byggt hela sin verksamhet pÄ genom Ären. Men projektet med det namnet Àr till god hjÀlp för utvecklingen av ny teknik i branschen. Tillverka i TrÀ var ocksÄ ett av Àmnena vid konferensen TrÀ 2022 i Bengtsfors.
AV
GĂSTA LĂFSTRĂMTILLVERKA I TRà Àr en kraftsamling frĂ„n trĂ€byggnadsbranschen och den trĂ€baserade inredningsindustrin i syfte att ta vara pĂ„ den kompetens som finns inom produktion, automation och digitala system för att företag inom husbyggnation, inredning och design ska kunna utvecklas med nya lösningar och smartare processer.
Bakgrunden till projektet Àr att flerbostadsbyggandet i trÀ ökar och ett mÄl Àr att ta vara pÄ den spetskompetens som finns inom produktionsteknik i VÀstra Götaland.
Innovatum Science Park Àr projektledare för Tillverka i TrÀ och övriga parter Àr Högskolan VÀst i TrollhÀttan, Göteborgs Universitet, Fyrbodals kommunalförbund
och Johanneberg Science Park i Göteborg.
Högskolan VÀst har egen forskning inom det skogliga omrÄdet och vid Innovatum finns ett Produktionstekniskt centrum, en samverkansarena för flera olika verksamheter och inriktningar, sÄ Àven för det skogliga.
â Byggbranschens stora utmaning och möjlighet Ă€r produktivitetsfrĂ„gan. TrĂ€bygg- >>
andet har en enorm potential. Automation Àr viktigt och digitalisering Àr en av mÄnga möjliggörare, men bara om man redan har effektiva arbetsprocesser. Det sa Jan Oscarsson, innovationsledare inom hÄllbar industri vid Innovatum Science Park vid TrÀ 2022.
â Men, nĂ€r det gĂ€ller automation ligger bygg lĂ„ngt efter. Om fordonsindustrin pĂ„ en skala ligger pĂ„ 10, sĂ„ ligger bygg pĂ„ 3 till 4 nĂ€r det gĂ€ller automation. HĂ€r finns mycket att göra, det behövs ett tekniksprĂ„ng.
Hans kollega Eivind Vogel-Rödin, chef för startupverksamheten vid Innovatum Science Park förklarade projektet:
â VĂ„r roll Ă€r att stötta innovativa startups att skala upp sina affĂ€rer och ta sig till en internationell marknad. Fokus ligger pĂ„ affĂ€rsmodulering, rĂ„dgivning inom juridik,
it, kapitalanskaffning med oerhört erfarna affÀrscoacher. De har drivit bolag sjÀlva, har startat, drivit och sÄlt. Enligt en rapport Àr det endast tvÄ procent av Nordens alla startupbolag som fokuserar pÄ den skogliga sektorn.
Innovatum lyfter bland annat tre exempel dÀr företag samarbetar med forskare och studenter frÄn Högskolan VÀst i TrollhÀttan:
* För det hallÀndska företaget Derome TrÀteknik har medverkan i Tillverka i trÀ resulterat i ett pilotprojekt dÀr en doktorand och en grupp studenter undersökt om AR-teknik kan underlÀtta företagets produktion av takstolar. SÄdana har ofta unik design vilket innebÀr att takstolsoperatörerna stÀndigt anpassar monteringen efter nya mÄtt. Genom att anvÀnda
AR-glasögon kan operatören fÄ exakta monterings-anvisningar direkt i synfÀltet. Det Àr en teknik som anses bÄde effektivisera arbetet och höja kvaliteten i produktionen.
* Skogskoncernen Södra satsar bland annat pÄ produktion av korslimmat trÀ, KL-trÀ, och undersöker hur nya fabriker för produktionen ska utformas. Detta mot bakgrunden att framtidens produktion vÀntas bli mer digitaliserad Àn dagens. Bland annat handlar det om utvecklad produktionslogistik för effektivare processer och flöden.
* Det Ălandsbaserade företaget Click-In-Fixture Systems undersöker hur flexibla automationslösningar kan kombineras med företagets nya produkt för fönstermontering.
VÄra experter hjÀlper dig mÀta radon pÄ: ⹠Arbetsplatser ⹠BostÀder & LÀgenheter ⹠Persondosimetri ⹠Markradon
Ackrediterade analyser, ISO 17025 & 11665-4
Europas snabbaste svarstider, frÄn 48 h
Fri tillgÄng till vÄr egen radonapp SkrÀddarsydda radonutbildningar och webbinarer
Eurofins Radon Testing Sweden AB
010-490 84 80, info.radon@eurofins.se www.radon.eurofins.se
VÄra analyser ger snabbt svar pÄ förekomst av: ⹠Asbest i material (ackrediterad) ⹠Asbest i damm
âą Asbest i luft
Vi hÄller ocksÄ utbildningar om du vill lÀra dig mer.
Jobbar du med rivning och sanering eller ska bygga om?
Enligt Arbetsmiljöverket ska du alltid ta ett asbestprov om du Àr osÀker.
Din helhetsleverantör av inomhusmiljöanalyser!
Nyfiken pÄ oss?
Hör av dig till vÄr tekniska support
010-490 82 50 eller info.pegasuslab@eurofins.se
Innovatum Science Park i TrollhÀttan har av tradition varit stark inom verkstadsindustrin, men arbetar allt mer Àven med utveckling av bioekonomi och skogsbranschen.
AV GĂSTA LĂFSTRĂMâ ETT EXEMPEL Ă€r att vi Ă€r drivande i nĂ€tverket Tillverka i trĂ€, ett nĂ€tverk med ett 30-tal partners kring industriellt byggande i trĂ€, som varit igĂ„ng i fem Ă„r och som ska hĂ„lla pĂ„ fram till vĂ„ren 2023. Men vi rĂ€k nar med att det nĂ€tverk som skapats ska fortsĂ€tta sin samverkan och sina utbyten. Det sĂ€ger Linda Bohlin Trajkovski, vd för Innovatum Science Park, som var en av arrangörerna till konferensen TrĂ€ 2022.
â Det finns ett oerhört starkt engage mang frĂ„n de deltagande intressenterna som bland annat gör egna tester och har utbyten sinsemellan. Ambitionen Ă€r att knyta vĂ„rt arbete hĂ€r i VĂ€stra Götaland nĂ€rmare intres senter i bĂ„de VĂ€rmland och Norge.
â Vi Ă€r ett utvecklingscenter, en resurs för företag och nĂ€ringsliv att fortsĂ€tta vara riktigt konkurrenskraftiga, fortsatt ligga i framkant och stĂ€lla om till hĂ„llbarhet pĂ„ riktigt. Tror man att man kommer lĂ€ngre genom samverkan, att det gĂ„r att göra bĂ€ttre affĂ€rer och bli Ă€nnu mer hĂ„llbara genom samverkan, ja dĂ„ Ă€r en Science
Park en resurs och en möjliggörare, sÀger Linda Bohlin
â Vi initierar projekt, vi driver forskning kring innovationsprojekt tillsammans med andra som har kunskap inom omrĂ„det. Vi möjliggör att man kan testa och demonstrera
Innovatum Science Park i TrollhÀttan Àr en av sex Science Parks som finansieras av VÀstra Götalandsregionen och som tillsammans arbetar
Innovatum Science Park har i 25 Ärs tid hjÀlpt företag, akademi och samhÀlle att mötas, samarbeta och utveckla hÄllbara innovationer, frÀmst inom industriell teknik. Den innehÄller en inkubator med cirka 30 företag som stöd till startups, men hyser ocksÄ ett Innovatum Science Center, en upplevelseplats med interaktiva stationer, kreativa lekplatser och experiment. DÀrtill finns Wargön Innovation, som arbetar med materialinnovationer, och ett Energikontor VÀst för rÄdgivning.
En ny forskningsmiljö, en testbÀdd för möbel- och inredningsindustrin, byggs just nu upp i Dals LÄnged i Dalsland i anslutning till Stenebyskolan och med bland annat HDK-Valand som drivkraft.
AV
GĂSTA LĂFSTRĂMMĂTESPLATS STENEBY i Dals LĂ„nged i Bengtsfors kommun Ă€r med start i höst 2022 en ny plats för forskning och utveckling för svensk möbel och inredningsindustri. Den drivs i anslutning till Stenebyskolan och ska inrymmas i gamla fabrikslokaler, ett nedlagt pappersbruk, precis vid Dalslands kanal, pĂ„ en ö mellan trafikkanalen med sina slussar och forsen, dĂ€r vattnet frĂ„n Laxsjön passerar mot RĂ„varpen pĂ„ sin vĂ€g mot VĂ€nern.
Mötesplats Steneby drivs av samverkansparterna HDK-Valand Campus Steneby, Göteborgs Universitet, Interior Cluster Sweden AB samt TrÀ- och Möbelföretagen. Europeiska Regionala utvecklingsfonden
och VÀstra Götalandsregionen har anvisat 7,6 miljoner kronor för bygget av den nya forskningsmiljön.
â Det blir en helt unik plattform för framtida forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med möbel- och inredningsbranschen, sĂ€ger Mikael Sandqvist, som Ă€r projektledare för testbĂ€dden Mötesplats Steneby.
â Tanken Ă€r att vi ska utforska designprocessen och stötta branschen i utvecklingen mot en grön, cirkulĂ€r och mer hĂ„llbar produktion och konsumtion. Den nya verksamheten har efterfrĂ„gats och den vĂ€nder sig till alla aktörer i branschens vĂ€rdekedja; designers och formgivare, producenter och
brukare. Vi ska skapa en tillgÀnglig miljö dit man kan komma och vara med och utveckla, praktiskt och teoretiskt tillsammans med branschen i olika aktivitetspaket. Materialflöden och en cirkulÀr designprocess, bland annat för att förlÀnga livslÀngden pÄ möbler, Àr centrala begrepp.
Stenebyskolan och Campus Steneby Àr en internationell kultur- och utbildningsmiljö i Dals LÄnged, en liten ort med 1300 invÄnare, 17 mil norr om Göteborg. HÀr har HDK-Valand kandidat- och mastersprogram i bland annat möbeldesign trÀ.
Den svenska möbel- och inredningsbranschen skall till Är 2030 ha lagt grunden för en hÄllbar verksamhet med ökad andel lokala biobaserade materiel. Det framgÄr av branschens gemensamma fÀrdplan.
AV GĂSTA LĂFSTRĂMâ MED VĂ R GEMENSAMMA fĂ€rdplan vill vi skapa dialog och förutsĂ€ttningar för en lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar industri, vilket i sin tur kan bidra till samhĂ€llsnytta med fler arbetstillfĂ€llen och en utvecklad glesbygd. Vi kan dessutom öka vĂ€rdet pĂ„ skogen och skogens produkter.
Det sÀger Björn Nordin, chef arkitektur och design pÄ Svenskt TrÀ inom branschorganisationen Skogsindustrierna. Han medverkade vid konferensen TrÀ 2022 i Bengtsfors, bland annat för att presentera den rykande fÀrska fÀrdplanen.
Bakom planen stĂ„r Svenskt TrĂ€, Möbelföretagen, Skogsindustrierna tillsammans med den svenska möbel- och inredningssektorn. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r âminskat klimat-
avtryck, fördjupad kunskap samt utveckling av produkter och affĂ€rsmodeller som stödjer cirkulĂ€ra flödenâ.
Ăkat anvĂ€ndande av lokal trĂ€rĂ„vara i svensk möbelproduktion vĂ€ntas stĂ€rka svensk möbelindustrins fortsatta hĂ„llbarhetsutveckling och öka konkurrenskraften med nya möjligheter för nya affĂ€rsmodeller.
En tidsplan har utarbetats. I Är 2022 genomförs en dialog i hela vÀrdekedjan dÀr det idag till stor del saknas dialog. 2023 Àgnas Ät kunskapsuppbyggnad kring biobaserade materiel. 2025 formuleras nya affÀrsmodeller, dÀr Äterbruk Àr central del. Det som idag kallas avfall ska ses som ny rÄvara. 2030
ska det finnas en lÄngsiktigt hÄllbar möbeloch inredningsbransch som anvÀnder sig av lokal biorÄvara.
NÀr det gÀller FNs globala hÄllbarhetsmÄl ska Svenskt TrÀ framför allt fokusera pÄ mÄlen nr 9 (HÄllbar industri, innovationer och infrastruktur), 12 (HÄllbar konsumtion och produktion) och 17 (Genomförande och globalt partnerskap).
â Det bubblar av ambition i branschen, men vi mĂ„ste ta det upp till en industriell nivĂ„, till ekonomisk och social hĂ„llbarhet och fĂ„ in ambitionerna redan i designprocessen, att designa med sikte pĂ„ att i slutĂ€nden fĂ„ ut ny rĂ„vara, sĂ€ger Björn Nordin.
â Det Ă€r dags att gĂ„ frĂ„n ord till handling. Alla i vĂ€rdekedjan kan göra nĂ„got.
Det norska företaget Vestre, som tillverkar stadsmöbler för utebruk, ville bygga vÀrldens mest miljövÀnliga fabrik. The Plus Àr namnet pÄ fabriken som fÄtt högsta miljöcertifiering och som rent av lyfts till en förstaplats i Business Norways lista över besöksmÄl!
AV GĂSTA LĂFSTRĂMTHE PLUS ĂR DEN största investeringen i norsk möbelindustri pĂ„ flera decennier och den stod fĂ€rdig i början av 2022. Fabriken ligger mitt ute i skogen i orten Magnor strax innanför den norska grĂ€nsen nĂ€ra vĂ€rmlĂ€ndska Charlottenberg. Den Ă€r tĂ€nkt att bli ett globalt skyltfönster för hĂ„llbar och högeffektiv produktion. Och den Ă€r byggd i trĂ€.
â The Plus stĂ„r för formen pĂ„ byggnaden, men signalerar ocksĂ„ att vi vill nĂ„got mer. Vi ville skapa ett litet spektakulĂ€rt signalprojekt, vara det goda exemplet, sĂ€ger Vestres koncernchef Stefan Tjust, som medverkade vid konferensen TrĂ€ 2022.
â Vi hade mĂ„lsĂ€ttningen att bli det första industribygget i Norden enligt certifieringssystemet BREEAM Outstanding. Vi ville bevisa att det gĂ„r att förena klimat, biologisk mĂ„ngfald, lönsam arbetsplats och exportintĂ€kter Ă€ven frĂ„n fastlandet i Norge. Vi ville
skapa ett arkitektoniskt mÀsterverk, ett utstÀllningsfönster, en fossilfri fabrik med miljövÀnliga processer, sjÀlvförsörjning med fossilfri energi och lokala material.
â Vi har kunnat pricka av alla vĂ„ra ambitioner och vi ligger pĂ„ 93 procent av möjliga BREEAM-poĂ€ng och det Ă€r 85 som Ă€r grĂ€nsen för outstanding, sa Stefan Tjust.
Fabriken Àr byggd med fyra vingar och en courtyard i mitten. Byggnaden har nÀra 900 solceller i kombination med gröna tak. Fabriken Àr ren och avskalad invÀndigt, dÀr all el, ventilation och processutrustning finns bakom vÀggar och under golv. Ingen skog har avverkats lÀngre Àn fem meter frÄn fasaden.
â Byggarna hade litet synpunkter, men det gick bra. Vi ville bevara skogen som rekreationsomrĂ„de.
Vestre arbetar aktivt med en rad av FN:s 17 globala hÄllbarhetsmÄl. Bland annat det som
talar om Ekosystem och biologisk mÄngfald. Om detta sÀger Stefan Tjust:
â Vi anvĂ€nder miljöcertifierat trĂ€virke, huvudsakligen skandinaviskt trĂ€ frĂ„n vad som förmodligen Ă€r vĂ€rldens mest hĂ„llbara skogsbruk.
âDet som hindrar byggbranschen frĂ„n att Ă„terbruka material Ă€r mentala hinder, inte ekonomiska. Och samtidigt flödar 800 miljoner ton helt anvĂ€ndbart rivningsmaterial i Europa varje Ă„râ.
AV GĂSTA LĂFSTRĂMâATT TĂNKA I CIRKLAR â cirkulĂ€rt trĂ€byggandeâ var rubriken för Amanda Bornekes anförande vid konferensen TrĂ€ 2022. Hon Ă€r specialist inom cirkulĂ€r ekonomi vid teknikkonsultföretaget Sweco, prisad som talare och samhĂ€llsbyggare. Hon var anlitad för att föra in ett cirkulĂ€rt tĂ€nkande bland det församlade trĂ€branschfolket.
Hon tilldelades för övrigt Clarence Morberg-priset 2021 av föreningen SamhÀllsbyggarna för sin roll som förebild för yngre kollegor som ger rÀtt fokus i hÄllbarhetsfrÄgor och som lyfter cirkulÀr ekonomi och Äterbruk i och utanför branschen.
De hÄllbara byggprojekten, de som bygger pÄ en stor andel Äterbrukat material och ett cirkulÀrt tÀnk, Àr kanske de som i lÀngden blir mest lönsamma. Det var en slutsats och hon stÀllde ett par frÄgor utifrÄn allas verklighet för att illustrera sin tes om de mentala hindren.
â Hur mĂ„nga av er kan tĂ€nka sig att köpa lakan pĂ„ second hand, frĂ„gade hon konferensdeltagarna och fick relativt fĂ„ hĂ€nder i luften.
â Hur mĂ„nga av er har nĂ„gon gĂ„ng bott
pÄ hotell, frÄgade hon och fick förstÄs skratt och alla hÀnder i luften till svar.
â Det Ă€r alltsĂ„ ok att sova i anvĂ€nda lakan, noterade hon och konstaterade att det Ă€r lĂ€tt att se begagnade lakan som nĂ„got avskyvĂ€rt, men att samtidigt betrakta hotellvistelser som nĂ„got man gĂ€rna unnar sig, inte minst nĂ€r man vill lyxa till det för sig.
â En tredjedel av allt avfall som flödar i Europa just nu kommer frĂ„n rivningsbranschen. Det Ă€r ungefĂ€r 800 miljoner ton om Ă„ret som skulle kunna Ă„teranvĂ€ndas. Det kan vi hjĂ€lpas Ă„t att ta vara pĂ„, bygga in och göra nĂ„got bĂ€ttre med.
Amanda Borneke gjorde nÄgra trendspaningar för byggbranschen och förutsÄg att det kommer bli vanligare att rent av finna Äterbrukslösningar tillsammans med helt andra branscher och att digitaliseringen av branschen kommer att göra Äterbruk inte bara vanligare utan ocksÄ mycket lÀttare i framtiden.
â Vi mĂ„ste bjuda in andra helt olika branscher Ă€n trĂ€ för att finna lösningar som vi inte visste fanns. Idag görs inventeringar av
material för Äterbruk vÀldigt analogt med papper och penna. Om bara nÄgra Är kommer vi att gÄ ut med en iPad, för ritningarna finns digitalt till exempel i BIM. Med Ànnu bÀttre 3D-modeller av byggen kommer man att kunna materialinventera till och med pÄ distans.
â TĂ€nk vilken enorm skillnad det kommer att göra att kunna Ă„terbruksmĂ€kla och ta material direkt frĂ„n en rivningsplats och föra in det i nya byggen strax intill. Det finns redan en marknadsplats för Ă„terbruksmaterial.
Amanda Borneke rÀknade upp ett antal utmaningar just nu för en cirkulÀr ekonomi i byggbranschen: Det stÀlls för lÄga krav i upphandlingar. Det Àr svÄrt att hitta goda exempel. Det saknas en enhetlig bild och politik för mÄl och visioner inom cirkulÀr trÀbyggnad. Det finns hinder i nuvarande regelverk och klassificering av rivningsmaterial.
â För mig finns inget avfall. Det finns bara en resurs som har uppstĂ„tt pĂ„ fel plats, men som Ă€r nĂ„got vi kan ta till vara, sa Amanda Borneke.
Södra storsatsar pÄ korslimmat trÀ. Företagets andra fabrik i VÀrö Àr pÄ vÀg att tas i bruk och vÀntas leverera stommaterial till 4 000 bostÀder om Äret, tio gÄnger mer Àn vad som produceras vid den befintliga fabriken.
AV GĂSTA LĂFSTRĂMSĂDRA SKOGSĂGARNAS första fabrik för korslimmat trĂ€ togs i bruk 2019 och till sommaren 2023 ska den andra fabriken vara klar att tas i drift, ocksĂ„ den pĂ„ VĂ€röhalvön i Varbergs kommun sex mil söder om Göteborg. DĂ€r har Södra ocksĂ„ sin stora fabrik för pappersmassa.
Den nya fabriken Àr pÄ 280 x 80 meter, helt byggd i trÀ, med en Ärlig kapacitet pÄ 100 000 kubikmeter massivtrÀ, som ska uppnÄs inom 1,5 Är. Det motsvarar behovet för bygget av bortÄt 4 500 bostÀder.
Uppstarten för den nya fabriken har precis pÄbörjats, men det kvarstÄr ytterligare kapacitetstester och övertagande av hela linjen. Under en tid framÄt ligger ansvaret för maskinparken kvar pÄ maskinleverantören innan Södra tar över helt. Till dess löper finjusteringar av hela maskinflödet pÄ parallellt med produktion.
â Den nya fabriken ger en kapacitet som Ă€r tio gĂ„nger sĂ„ stor som den vi redan har. Vi har fördelar genom att ha egen energiförsörjning frĂ„n vĂ„rt massabruk och vi har nĂ€ra till rĂ„varan, allt pĂ„ mindre Ă€n tio mils
avstÄnd, sÀger Stefan Eierborg, som Àr ansvarig för sÀlj- och projektutveckling vid Södra Building Systems.
Och om framtiden för hÄllbart byggande av trÀhus sÀger han:
â Man mĂ„ste göra rĂ€tt frĂ„n början nĂ€r man projekterar trĂ€hus, satsa pĂ„ Ă„terkommande planlösningar och planera noga för att minska andelen restmaterial, och till exempel inse att det Ă€r dyrt att bygga bursprĂ„k. Synligt trĂ€ pĂ„ vĂ€ggarna tenderar att ge kostnadsdrivande lösningar för ljud och brand. Bryt bjĂ€lklag mellan lĂ€genhetsskiljande vĂ€ggar Ă€r ett annat rĂ„d, montera vertikalt. Ta med installationerna och bjud in montagekunniga frĂ„n början.
Stefan Eierborg slog fast, nÀr han talade vid TrÀ 2022, att det inte Àr dyrare att bygga med KL-trÀ om man gör rÀtt frÄn början. Och att en trÀstomme frÄn VÀrö ger ett klimatavtryck pÄ 34 kilo CO2-emissioner per kubikmeter att jÀmföra med centraleuropeiska alternativ med energi i form av kol och gas och stora avstÄnd till rÄvaran som ger cirka 150 kg och standardbetong kanske 270 kg.
â Men det gĂ€ller att vara prestigelös, ta hjĂ€lp av dem som kan, till exempel nĂ€r det handlar om ljud, brand och fukt. Kunskapen och erfarenheterna finns redan, men man mĂ„ste göra rĂ€tt frĂ„n början och vara prestigelös.
Stefan Eierborg slog ocksÄ fast att:
* De projekt med KL-trÀ i stommen som startar redan i systemhandlingsskedet blir bra projekt.
* Ljud, brand och fukt Àr frÄgor som ofta lyfts nÀr det gÀller trÀbyggen. Men det finns erfarenhet och kunskap att hantera det. Det Àr inget problem idag.
* Vi mÄr bra av att bygga och bo i trÀhus, det finns det undersökningar som visar. Och vi Àr trygga med att skogen kommer att rÀcka till.
â För varje trĂ€d som fĂ€lls av vĂ„ra 52 000 medlemmar Ă„terplanteras tre. Snittavverkningen i vĂ„ra medlemmars skogar Ă€r 80 procent av tillvĂ€xten. Det Ă€r alltsĂ„ en stĂ€ndig tillvĂ€xt. Under den hĂ€r konferensdagen har det vuxit motsvarande ett Ă„ttavĂ„ningshus i vĂ„ra medlemmars skogar.
White Arkitekter presenterade tvÄ av sina stora byggnader i trÀ vid konferensen TrÀ 2022; kontorshuset Nodi i Nya HovÄs i Göteborg och Sara Kulturhus i SkellefteÄ som exempel pÄ vad som pÄ kort tid blivit bÄde efterfrÄgat och möjligt.
AV GĂSTA LĂFSTRĂM
DET VAR ARKITEKTEN Daniel Asp som Àr utvecklingsansvarig trÀ pÄ White, som berÀttade om hur man med arkitekturens kraft kan förverkliga visioner.
â I bĂ„da projekten har vi haft visionerna gemensamma med vĂ„ra bestĂ€llare och vi
har haft bra entreprenörer som förverkligat vad vi velat uppnÄ. Nodi Àr en pÀrla i trÀ, som representerar hÄllbarhet. Det var det första kontorshuset i trÀ i Göteborg och stod klart 2021. Sara har blivit SkellefteÄs nya mötesplats.
33 procent av vÄra projekt just nu har trÀstomme och vÄr vision Àr att 2030 ska all vÄr arkitektur vara bÄde formstark och klimatpositiv.
Nodi beskrivs som en spektakulÀr trÀbyggnad, en mittpunkt för stadsdelen Nya
HovÄs nÀra vÀg 158 söder om Göteborg, ett arkitektoniskt landmÀrke i fem vÄningar, ett entréplan för butiker och stadsliv och fyra vÄningar kontorsyta. VÄningsplanen vÀxer i storlek för varje plan. Byggherre var Next Step Group.
Byggnaden Àr utformad för att skapa ett inbjudande och trivsamt inomhusklimat med lÄgt klimatavtryck.
Det Àr en modern konstruktion dÀr allt Àr i trÀ sÄ nÀr som pÄ trappa och hiss och dÀr huset fÄtt ett karaktÀristiskt utseende genom exponerad stomme och vertikala lameller. Arkitekturen framhÀver sÀrskilt husets trÀkÀnsla med djupa sittnischer i trÀ lÀngs hela fasaden, synliga trÀbalkar i taket och trÀraster som innertak.
Sara Kulturhus har med sina 20 vÄningar satt SkellefteÄ pÄ vÀrldskartan. Det har blivit nÄgot av en internationell ledstjÀrna för hÄllbar arkitektur, för vad man kan bygga i trÀ.
Byggnaden Àr pÄ 30 000 kvadratmeter och innehÄller bibliotek, kulturtrappa, scen och konsthall plus hotell, restaurang och spa, allt i trÀ dÀr trÀ Àr bÀsta material.
Med de speciella dagsljusförhÄllanden som rÄder i norr, med begrÀnsad mÀngd solljus under vintern, har dagsljuset varit en avgörande del av byggnadens design.
Den glasade fasaden ger ett generöst ljusinslÀpp i de publika rummen.
FrÄn 1994 till 2022 har bostadsbyggande i trÀ över tvÄ vÄningar gÄtt frÄn noll till 20 procent av marknaden. Det skulle varit en bra utveckling i vilken bransch som helst. /Lars Atterfors, TrÀbyggnadskansliet
exempelvis Sara Kulturhus:
â 20 vĂ„ningar hög, den hĂ€r typen av byggnader kunde vi inte tĂ€nka oss för bara fem Ă„r sedan. Nu finns de dĂ€r, de Ă€r pĂ„ plats.
Och han beskrev trÀbyggnadsbranschens nulÀge och framtid:
â FrĂ„n 1994 till 2022 har bostadsbyggande i trĂ€ över tvĂ„ vĂ„ningar gĂ„tt frĂ„n noll till 20 procent av marknaden. Det skulle varit en bra utveckling i vilken bransch som helst. Det finns nu en kunskapsbas i Sverige, en kunskapsindustri med bred akademisk nĂ€rvaro och det drivs mĂ„nga projekt. Alla har tyckt att det moderna industriella trĂ€byggandet har varit rĂ€tt. Vi har ett antal större producenter som lett utvecklingen och nu ser vi nya systemleverantörer som kommer i hela byggmarknaden.
Om förtÀtning i större stÀder sa han att trÀ lÀmpar sig vÀl för pÄbyggnader i befintlig bebyggelse.
â Det Ă€r klyftigt att förtĂ€ta genom pĂ„byggnader. Alla byggnader som Ă€r uppförda tidigare klarar pĂ„byggnad i trĂ€ som Ă€r lĂ€tt, starkt och kostnadseffektivt.
Interiören med vertikala och horisontella trÀytor reflekterar bÄde direkt solljus och indirekt ljus djupt inne i byggnaden.
Lars Atterfors frÄn TrÀbyggnadskansliet, som vid konferensen talade om utmaningar och det gröna skiftet i trÀindustrin, sa om
â Kommersiella lokaler ökar ocksĂ„ starkt, dĂ€r blir trĂ€ en del av varumĂ€rkesbyggandet, fler och fler vill förknippas med trĂ€byggnader. Och trĂ€baserade vindkrafttorn kommer. Den första prototypen stĂ„r redan och snurrar utanför Göteborg och det första tornet i fullskala ska snart byggas.
â
Absoluta merparten av vÄr tid tillbringas inomhus. WELL ser till att innemiljön inte pÄverkar vÄr hÀlsa och vÄrt vÀlbefinnande negativt.
Ett gediget arbete lĂ„g bakom lanseringen av WELL version 2 för tvĂ„ Ă„r sedan. Dessutom har organisationen bakom WELL â International WELL Building Institute (IWBI)
â tagit fram Ratings som fokuserar pĂ„ sĂ€rskilda omrĂ„den. Sedan finns ett certifieringssystem för stadsdelar â WELL Community â i pilotversion, med ett sjuttiotal projekt globalt.
WELL ĂR UTVECKLAT av och administreras av International WELL Building Institute (IWBI). Certifieringssystemet tillhandahĂ„lls genom Green Business Certification Inc. I Sverige Ă€r det SGBC som ger stöd och utbildningar och svarar för information, bland annat genom att organisationen har en certifieringsspecialist som svarar för WELL och Ă€ven för LEED.
Certifieringssystemet WELL tar bland annat fasta pÄ att vi tillbringar absoluta merparten av vÄra liv inomhus och att innemiljön dÀrför har en stor pÄverkan pÄ hÀlsa och vÀlmÄende. I WELL anvÀnds ett stort antal kriterier samlade i 108 indikatorer som fördelas i tio indikatorkategorier, bland annat luft, ljus, material och mental hÀlsa.
WELL-certifiering kan anvÀndas för byggnader med bland annat kontor, bostÀder, kommersiella lokaler, undervisning, industrier och hotell. Det gÄr att certifiera bÄde nybyggnationer, befintliga byggnader och hyresgÀstanpassningar.
Bedömning och poĂ€ngsĂ€ttning i WELL handlar bĂ„de om âhĂ„rdaâ och âmjukaâ vĂ€rden. Innemiljön mĂ„ste klara bĂ„de fysiska krav, som Ă€r tekniskt mĂ€tbara, och ett antal krav som har med trivsel, gemenskap och god anda att göra.
En rad svenska projekt har certifierats med WELL. Tidiga projekt anvÀnde version 1. Senare har version 2 pilot och version 2 tillÀmpats. Inför version 2 samlades erfarenheter in frÄn byggherrar och andra aktörer som hade anvÀnt WELL samt frÄn konsulter som hade arbetat med WELL. MÄlet var att Ästadkomma en version som Àr mycket flexibel. Version 2 fungerar som ett ramverk. Certifieringen ska gÄ att tillÀmpa oavsett landets lagar, regelverk och praxis pÄ bygg-
omrÄdet. HÀr tar IWBI fram sÄ kallade Equities som godkÀnner exempelvis svenska byggregler.
â Version 2 Ă€r ocksĂ„ flexibel sĂ„ till vida att den kan anvĂ€ndas pĂ„ bred front av stora organisationer, för att certifiera hela fastighetsportföljer, till och med pĂ„ global basis, berĂ€ttar Eleftherios Zacharakis. IWBI har ett program som heter WELL at Scale och det underlĂ€ttar för företag som vill arbeta holistiskt med WELL och tĂ€cka in hela sin organisation. Termen Corporate Wellbeing kan anvĂ€ndas i sammanhanget.
Eleftherios Zacharakis arbetade tidigare som konsult hos WSP. Numera Àr han Senior Associate i Client Success Team hos IWBI:s EMEA team, och stationerad i Stockholm (EMEA = Europe, Middle East, Africa). Förutom Zacharakis finns ett flera andra medarbetare som Àr lokaliserade i olika lÀnder i vÀrlden. Merparten av institutets personal finns annars i New York, dÀr huvudkontoret ligger.
MÄnga byggnationer som certifieras för WELL anvÀnder ett annat system i grunden. Detta kan utgöras av BREEAM, LEED eller för Sveriges del Miljöbyggnad. IWBI arbetar för att underlÀtta kombination med ett annat system. Viss dokumentation som har samlats in inom BREEAM eller LEED kan ÄteranvÀndas i WELL. För att underlÀtta detta har sÄ kallade Crosswalks tagits fram. Detta har gjorts bland annat för flera nationella versioner av BREEAM, för Sverige finns Crosswalk frÄn BREEAM-SE. Det finns ocksÄ en Crosswalk frÄn LEED. Nu pÄgÄr ett samarbete mellan IWBI och SGBC, med mÄlet Àr att ta fram en Crosswalk Àven för Miljöbyggnad, vilken eventuellt vÀntas under de kommande Ären.
NÀr WELL 2 pilot skulle utvecklas till den definitiva version 2, kom pandemin pÄ sÀtt och vis i vÀgen vÄren 2020. Lanseringen dröjde till hösten 2020. Under tiden passade IWBI pÄ att ta fram ett av sina WELL Ratings. Att anvÀnda en WELL Rating Àr att arbeta
med fokus pÄ specifika omrÄden av WELL. Det Àr möjligt att inleda sitt hÄllbarhetsarbete med en Rating och senare tillÀmpa denna pÄ en WELL-certifiering. Ratingen blir i sÄdan fall ett mellansteg pÄ vÀgen till komplett certifiering.
WELL Health-Safety Rating, som utvecklades 2020, frÀmjar hÀlsa och sÀkerhet. Det kan gÀlla anpassning till Covid-pandemin, att Äteröppna ett kontor efter pandemin, fÄ beredskap inför en kommande pandemi samt att klara andra hot och katastrofer av olika slag.
WELL Performance Rating lanserades i somras. Den beskriver hur mÀtningar kan göras av parametrar viktiga för innemiljö och hÀlsa. Det handlar om luftkvalitet, termisk komfort, vattenkvalitet, akustik, ljus, miljömonitering och personers omdömen om innemiljön. 21 av 33 mÀtbara strategier mÄste uppnÄs för att bli godkÀnd.
WELL Equity Rating som har fokus pÄ social hÄllbarhet lanserades i november. Det handlar bland annat om jÀmlikhet, jÀmstÀlldhet och inkludering, tillgÀnglighet och att utveckla en hÀlsosam kultur.
â WELL Equity Rating togs fram mot bakgrund av ett behov att jobba tydligare med social hĂ„llbarhet, för att sĂ€kerstĂ€lla att alla har samma möjligheter att vara hĂ€lsosamma. I vĂ„r del av vĂ€rlden tĂ€nker vi bland annat pĂ„ EU:s taxonomi, som Ă€ven omfattar social hĂ„llbarhet, sĂ€ger Eleftherios Zacharakis.
En nyhet Àr ocksÄ programmet Works with WELL vilket Àr under utveckling globalt. Det ger tillverkare möjlighet att fÄ licens frÄn WELL för sina produkter. Dessa kan utgöras av byggmaterial, byggprodukter, möbler, sensorer, smarta styrsystem och mycket mer. Om byggherren/entreprenören vÀljer licensierade produkter, erhÄlls produkter som redan Àr godkÀnda, och pÄ köpet medföljer all den dokumentation som krÀvs av WELL. Detta har betydelse för och underlÀttar vid prövningen gentemot kriterier i indikatorkategorin Materials.
IWBI administrerar ocksĂ„ ett certifieringssystem för stadsdelar â WELL Community Standard â som finns i en pilotversion. För nĂ€rvarande har 68 projekt vĂ€rlden runt anslutit sig som pilotprojekt. Hela 50 procent av dem finns i Kina, dĂ€ribland Beijing Winter Olympic Games Village och Xintiandi i Shanghai. Den senare var först i vĂ€rlden att bli certifierad. I EMEA (Europe, Middle East, Africa) finns 27 procent av pilotprojekten. Porta Nuova i Milano var den första stadsdelen i vĂ€rlden som certifierades med bĂ„de WELL Community och LEED for Cities and Communities. Första svenska projektet Ă€r GoCo Health Innovation City i Göteborg.
Hittills har tre klarat certifieringen med pilotversionen av WELL Community
Standard, medan 31 Àr pre-certifierade.
En skarp version kan förhoppningsvis lanseras inom nÄgra Är.
Sammanfattningsvis Àr WELL dÀrmed ett bra alternativ vare sig fastighetsÀgaren vill arbeta holistiskt eller med en eller nÄgra aspekter i taget. Det kan handla om hela fastighetsbestÄnd eller enskilda byggnader. WELL kan vara ett bra stöd i företagets strategi för att nÄ sina ESG-mÄl. Med bÄde ett system som BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad i basen kompletterat med WELL gÄr det att arbeta för bÄde Planetary och Human Health.
Hos Svea Bank kan du sÀlja eller belÄna dina fakturor och fÄ betalt direkt. PÄ sÄ sÀtt fÄr du rörelsekapital och kan fokusera pÄ bolagets tillvÀxt.
Svea erbjuder idag tjÀnsterna Fakturaköp och FakturabelÄning, vilket Àr tvÄ olika sÀtt att snabbt fÄ tillgÄng till kapitalet i dina kundfakturor.
Som företagare kan du vÀlja att sÀlja dina fakturor till oss. Vi stÄr dÄ för hela kreditrisken och du har pengarna pÄ bankkontot inom 1-2 dagar.
Du kan Àven belÄna dina fakturor och fÄ betalt för upp till 90% av dess vÀrde direkt, och resterande nÀr kunden betalat.
Vi pÄ Svea tar alltid hand om pÄminnelser, rÀntefakturor och kravhantering oavsett vilken tjÀnst du vÀljer.
Kontakta oss idag för att hitta en lösning som passar just ditt företag.
Vi vet att allas förutsÀttningar ser olika ut, dÀrför erbjuder vi pÄ Svea skrÀddarsydda lösningar som hjÀlper företag att vÀxa.
Gillis Wener SĂ€ljchef, Factoring â Svea bank.
Scanna för att lĂ€sa mer eller kontaka Gillis. gillis.wener@svea.com â 08 -735 90 49
BĂ€ttre likviditet
JÀmnare kassaflöde och likviditet Äret om.
Vi sköter pÄminnelser och kravhantering.
Mer rörelsekapital
Ha möjlighet att utveckla er verksamhet.
Certifieringssystemen uppgraderas och anpassas till tidens krav och anvÀndarnas önskemÄl. Att vissa miljöhot Àr allvarligare Àn andra pÄverkar ocksÄ utvecklingen av systemen. Inte minst gÀller detta LEED som kommer att revideras i grunden bland annat för att linjera med Parisavtalet.
AV KJELL-ARNE LARSSONNU GĂLLANDE VERSION Ă€r LEED v4. Det finns Ă€ven en pilotversion v4.1 som kan anvĂ€ndas delvis eller i sin helhet. Avsnittet om energi i nuvarande version kommer att uppdateras och ett förslag Ă€r ute pĂ„ remiss. Förutom sjĂ€lva energianvĂ€ndningen mĂ„ste klimatpĂ„verkan av energianvĂ€ndningen
berÀknas och visa förbÀttring gentemot en baseline.
Eftersom LEED Ă€r ett globalt system Ă€r det viktigt att det Ă€ven i fortsĂ€ttningen gĂ„r att anvĂ€nda ocksĂ„i Europa. Organisationen bakom LEED â U.S. Green Building Council â har en filial i Tyskland som utvecklar en
anpassning till EU:s taxonomi. Eventuellt kan det bli frĂ„ga om en alternativ metod till manualen â en sĂ„ kallad Alternative Compliance Path â för att pĂ„visa Taxonomy Compliance.
â Nu pĂ„gĂ„r ocksĂ„ ett genomgripande förĂ€ndringsarbete inför en femte version
av LEED. USGBC pekar pĂ„ att systemet ska linjera med Parisavtalet samt att man gör satsningar pĂ„ omrĂ„dena Equity, HĂ€lsa, Biologisk mĂ„ngfald och Resiliens, berĂ€ttar Pia Ăhrling, grundare av Piacon som arbetar med miljösamordning och certifiering. DĂ€rmed blir det vĂ€lkommet fokus pĂ„ viktiga miljöomrĂ„den.
LEED i framtiden
Sommaren 2022 publicerade USGBC âThe Future of LEEDâ som redogör för huvudinriktningen i utvecklingsarbetet.
Organisationen hĂ€nvisar till den utmaning som formulerades redan nĂ€r LEED introducerades 1998: âGreen buildings for everyone within a generationâ, med andra ord Ă€r det ganska brĂ„ttom. Idag hĂ€nvisas ocksĂ„ till vĂ„r tids ödesfrĂ„ga, nĂ€mligen klimatförĂ€ndringen, och till Parisavtalet. LEED ska bidra till att byggsektorn kan bli klimatneutral, och LEED blir ett verktyg för att nĂ„ dit.
Att ambitionerna Ă€r tuffa framgĂ„r i formuleringen âDecarbonize the building industry swiftly to reflect the urgency of the climate crisis.â
LEED ska vara med och förÀndra byggoch fastighetsbranschen. Systemet ska anpassas till grön finansiering och hÄllbara investeringar. Nya byggnader ska vara klimatneutrala. Samtidigt ska stort fokus lÀggas pÄ det befintliga bestÄndet.
Satsningar bör göras för att minska utslÀpp frÄn tillverkning, material, byggproduktion, förvaltning, köldmedia och transporter. KoldioxidinfÄngning ska skapa minusutslÀpp i slutÀnden.
MotstÄndskraft
LEED-certifiering ska ocksÄ inriktas pÄ resiliens, det vill sÀga en byggnads (eller annan fastighets) förmÄga att motstÄ förÀndringar. Till dessa rÀknas bland annat klimatförÀndringar, extremt vÀder och naturkatastrofer. Klimatrisker ska kunna berÀknas.
Organisationen pekar ocksĂ„ ut hĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende som viktiga, och hĂ€r krĂ€vs ett skifte till ett holistiskt synsĂ€tt. Equity, det vill sĂ€ga rĂ€ttvisa och jĂ€mstĂ€lldhet, samt övrig social hĂ„llbarhet behöver utvecklas mycket i LEED. Man talar om âCreate environments in which diversity, equity and inclusivity thriveâ.
Ett annat omrÄde som behöver frodas Àr biologisk mÄngfald. Den bebyggda miljön ska vara i harmoni med ekosystemen för att gynna alla livsformer. Bland annat ska val av byggplats, material, byggnadsutformning och förvaltning, bidra till att bevara eller ÄterstÀlla landomrÄden, vattenekosystem och habitat.
HÀr talas om att bÄde bevara, ÄterstÀlla
Nu pĂ„gĂ„r ett genomgripande förĂ€ndringsarbete inför en femte version av LEED. DĂ€rmed blir det ett vĂ€lkommet fokus pĂ„ viktiga miljöomrĂ„den. /Pia Ăhrling, grundare av Piacon. Bild: Falkuggla
och öka den biologiska mÄngfalden, samt betydelsen av lokal och regional produktion av livsmedel.
I âThe Future of LEEDâ antyds samtidigt att sjĂ€lva certifieringsarbetet ska bli enklare med nĂ€sta version, nĂ€mligen att dokumentationsbördan ska lĂ€tta.
â Att jobb med dokumenthantering och en massa smĂ„detaljer minskar blir vĂ€lkommet. Och det Ă€r bra att certifieringen inriktas pĂ„
omrĂ„den som Ă€r verkligt viktiga och akuta i dagens lĂ€ge. Det Ă€r ju dĂ€r jag vill lĂ€gga min tid och kunskap, avslutar Pia Ăhrling.
Det gÄr att dra vissa paralleller med EU:s taxonomi som pekar ut sex omrÄden:
⹠BegrÀnsning av klimatförÀndringar
⹠Anpassning till klimatförÀndringar
⹠HÄllbar anvÀndning och skydd av vatten och marina resurser
⹠OmstÀllning till en cirkulÀr ekonomi
⹠Förebyggande och begrÀnsning av miljöföroreningar
⹠Skydd och ÄterstÀllande av biologisk mÄngfald och ekosystem
Det som definitivt bör lÀggas till dessa, i ett certifieringssystem, Àr den sociala hÄllbarheten. Om inte ett samhÀlle fungerar socialt, Àr förutsÀttningarna usla att det ska fungera Àven i övrigt. Just betrÀffande LEED Àr idag möjligheterna smÄ att fÄ poÀng för sociala satsningar.
Detta kan bli annorlunda i nÀsta version. Under 2023 kommer vi kanske att fÄ lite mer information, om vad som vÀntas i den stora uppgraderingen, Àn vad den kortfattade rapporten frÄn i somras avslöjar.
FrÄn 1 januari 2022 har det som bekant varit lagkrav pÄ att göra klimatdeklaration för flertalet nybyggnationer. DÀrmed har branschen fÄtt ett tvingande incitament frÄn myndigheterna att göra klimatberÀkningar. Ska byggentreprenörerna alltid lÀmna berÀkningsuppdraget Ät en konsult, eller sjÀlva lÀra sig klimatberÀkna? Och vilka berÀkningsverktyg behövs?
AV KJELL-ARNE LARSSONI STOR UTSTRĂCKNING Ă€r det byggherrens och/eller entreprenörens ambition som avgör vilket verktyg som behövs. GlĂ€djande nog har mĂ„nga aktörer ambitioner som överstiger lagkraven. Exempelvis att byggnaden ska sikta pĂ„ att klara ett grĂ€nsvĂ€rde för vĂ€xthusgasutslĂ€pp. Att flera byggdelar Ă€n stomme, klimatskĂ€rm och icke-bĂ€rande innervĂ€ggar ska rĂ€knas in. Att hĂ€nsyn ska tas till husets hela livslĂ€ngd, inte enbart modul A1âA5. NĂ„gra aktörer har för vissa projekt ambitionen att byggnaden ska ha netto noll utslĂ€pp.
Idag finns en rad lokala och regionala klimatinitiativ. LFM30 (Lokal FÀrdplan för en klimatneutral bygg- och anlÀggningssektor i Malmö 2030) Àr det frÀmsta lokala initiativet.
Vi kan ocksĂ„ nĂ€mna Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande samt Klimatarena Stockholm. För hela landet finns âFĂ€rdplan för fossilfri konkurrenskraft: Bygg- och anlĂ€ggningssektornâ.
För att klara lagkrav behöver man ett berĂ€kningsverktyg som exempelvis Byggsektorns miljöberĂ€kningsverktyg BM, som har anvĂ€nts i mĂ„nga av de initiativ som har gĂ„tt före pĂ„ marknaden. Idag finns det dessutom fler kommersiellt tillgĂ€ngliga verktyg som One Click LCA, openLCA, GaBi och Prodikt. LFM30 har utvecklat en egen metodik â LFM30:s Metod Klimatbudget â som beaktar byggnadens hela livscykel. Dessutom
har vi berÀkningsmodellen som anvÀnds i SGBC:s certifieringssystem NollCO2.
â Idag Ă€r det otydligt vad som skiljer de olika berĂ€kningsmetoderna Ă„t, och dĂ€rför behöver aktörerna vĂ€gledning. Dessutom behövs det en harmonisering av metoderna för att tydliggöra hur man som aktör i steg kan öka sin hĂ„llbarhetsambition, sĂ€ger Thomas SundĂ©n, vd för Sustainable Innovation.
Sustainable Innovation arbetar för att Ästadkomma en nationell samordning. Man för dialog med de nÀmnda klimatinitiativen och dessutom med bland mÄnga andra Uppsala klimatprotokoll, AllmÀnnyttans klimatinitiativ, Byggdialog Dalarna, Viable Cities och de kommuner som tecknar klimatkontrakt.
IVL Svenska Miljöinstitutet har arbetat och arbetar med flera utvecklingsprojekt gÀllande klimatarbete; projekt som stöds av bland andra SBUF och Stiftelsen IVL.
Ett antal mycket lĂ€svĂ€rda rapporter har redan publicerats. âKlimatberĂ€kning av byggprojekt med mĂ„l att nĂ„ klimatneutralitetâ Ă€r framtagen inom projekten âKlimatberĂ€knings-, affĂ€rs- och kompetensplattform för en klimatneutralbygg- & anlĂ€ggningssektor i Malmö 2030â och âBranschgemensam plattform för klimatberĂ€kningar av klimatneutrala byggnaderâ.
Inom sistnĂ€mnda projekt togs det ocksĂ„ fram vĂ€gledningen âMinska klimatpĂ„verkan i byggprojektâ som fokuserar pĂ„ hur man höjer kunskapsnivĂ„n och beredskapen för att stĂ€lla klimatkrav brett inom sina verksamheter.
Publikationerna visar hur man jobbar med klimatberĂ€kningar inom LFM30 och redovisar erfarenheter dĂ€rifrĂ„n. Ăven om IVL tagit fram vĂ€gledningen genom arbete med LFM30 kan den anvĂ€ndas för andra typer av klimatarbete sĂ„som:
⹠Krav pÄ klimatdeklaration
âą Certifieringskrav
âą Klimatkrav i upphandling
⹠MÄlsÀttningar kring klimatneutralitet
Tillsammans med Sveriges AllmÀnnytta, Kommuninvest och Stiftelsen IVL verkar IVL Àven för att samla branschen kring hur man stÀller klimatkrav pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt sÄ att det blir möjligt för alla aktörer att bidra. Inte bara de som har resurserna att vara föregÄngare.
Flera vÀgledningar och guider för klimatkrav vid bÄde nyproduktion och renovering finns tillgÀngliga via lÀnken: www.ivl.se/ projektwebbar/klimatkrav-till-rimlig-kostnad
â De regionala arenorna Ă€r jĂ€tteviktiga för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte, men det Ă€r samtidigt viktigt att vi fĂ„r en sammanhĂ„llen kriterieutveckling som alla förstĂ„r hur man ska tillĂ€mpa och utvĂ€rdera sĂ„ att vi fĂ„r en effektiv affĂ€rsutveckling mot ett hĂ„llbart byggande i branschen, sĂ€ger Jeanette Green, gruppchef pĂ„ IVL.
Flertalet av de entreprenörer som har lÀrt sig klimatberÀkningar inom LFM30 Àr verksamma Àven utanför Malmö.
Motsvarande gÀller aktörer inom de övriga lokala och regionala klimatinitiativen. Den utveckling av kunskap och verktyg som behöver Ästadkommas Àr inte heller den geografiskt bunden. DÀrför behövs
nÄgot av en nationell samling för gemensam utveckling och spridning.
â Vi försöker nu skapa en plattform som blir nĂ„got av ett nationellt paraply. Det gĂ€ller att hitta medel för och skapa en struktur för fortsatt gemensam utveckling samt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan de olika initiativen, sĂ€ger Thomas SundĂ©n.
För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r ett SBUF-projekt som benĂ€mns âHarmonisering av gemensamma klimatberĂ€kningskriterierâ. Det leds av Andreas Holmgren, tidigare Byggnadsfirman Otto Magnusson AB, numera hos Treano Bygg AB. Projektet ska redovisas i mars nĂ€sta Ă„r.
Ett ytterligare SBUF-projekt pĂ„gĂ„r ââRegelbaserad klimatberĂ€kning frĂ„n BIMmodellâ â dĂ€r avsikten Ă€r att visa hur BIMmodeller bĂ€ttre kan utnyttjas som datakĂ€llor till klimatberĂ€kningar. ĂnskemĂ„let Ă€r att skapa ett skalbart flöde för att klimatberĂ€kna bĂ„de enkla och komplexa byggprojekt frĂ„n BIM-modeller, i projektens olika skeden.
Genom att dra nytta av en regelbaserad materialtolkning och i vissa fall anvÀnda artificiell intelligens hoppas man med projektet att bidra med nya metoder för att göra klimatberÀkningar.
Chalmersfastigheter har lÄtit förnya Onsala Rymdobservatorium. I befintliga byggnader pÄ 400 kvadratmeter har 200 kvadratmeter demonterats och cirka 300 kvadratmeter byggts till. Personalen har fÄtt bÀttre lokaler samtidigt som anlÀggningen har anpassats mer för besökare.
AV KJELL-ARNE LARSSONDE NYA LOKALYTORNA rymmer konferensrum, utstÀllningshall, mötesrum, laboratorium och teknikrum. Inför byggprojektet lade Chalmersfastigheter stor vikt vid hÄllbarhet, med hög grad av Äterbruk.
â I den upphandling som gjordes 2019 krĂ€vde vi att anbudsgivarna skulle visa hur Ă„terbruk skulle tillĂ€mpas och vilka klimatvinster som kunde göras. Anbudsgivarna skulle rĂ€kna pĂ„ hela projektets klimatbelastning, det vill sĂ€ga redovisa koldioxidekvivalenter. Detta var första gĂ„ngen vi stĂ€llde den typen av krav, berĂ€ttar
IngenjörsbyrĂ„n Andersson & Hultmark Ă€r verksamma sedan 1982. Vi Ă€r ett fristĂ„ende teknikkonsultföretag inom omrĂ„dena VVS, Energi, Miljö, Styr och Ăvervakning, Sprinkler samt Kontroll och Besiktning. www.aohab.se âą 031-70425 00 âą Vi finns pĂ„ LinkedIn
Gabriell Asmar, projektchef hos Chalmersfastigheter.
Det blev NCC som vann upphandlingen. Ribban lĂ„g högt, nĂ€mligen 85 procent Ă„terbruk. Ăven installationer skulle Ă„terbrukas.
â Det gĂ€ller att sikta högt frĂ„n början, menar Gabriell Asmar.
I förfrÄgningsunderlaget var ett av kraven att anbudsgivarna skulle redovisa klimatpÄverkan i koldioxidekvivalenter och visa att hög grad av Äterbruk kan tillÀmpas.
â Det var ett av de första projekten dĂ€r vi i upphandlingen stĂ€lldes inför krav pĂ„ klimatberĂ€kningar, berĂ€ttar Peter Arvidsson, projektchef hos NCC, region VĂ€st.
NCC fick uppdraget som totalentreprenör i partnering tack vare ett trovÀrdigt och genomarbetat anbud. Företaget har teknik- och hÄllbarhetsavdelning med kompetens för berÀkning av koldioxidekvivalenter, inte bara för stomme och klimatskal, utan Àven för andra byggdelar och i detta fall hela byggnaden.
Att sedan klara byggproduktionen med Äterbrukade delar blev kanske en större utmaning. Inte minst krÀvdes underhandsprojektering och revideringar av konstruktionsförslag. Detta underlÀttades dock genom att NCC Àven svarade för konstruktionsritningarna.
Betongdelar köptes i form av pÄlkap frÄn byggplatser. Delarna monterades om lott och skarvades med skruv. Zinkpaneler runt taket hÀrrör frÄn fasaderna pÄ museet Kiasma i Helsingfors.
Plywooden har tidigare tjÀnat som golvskydd vid bygget av Platinahuset i Göteborg. Materialet klÀr nu innervÀggar och tak i stÀllet. Köksinredningen kommer frÄn en annan Chalmersfastighet och
toalettmoduler hÀrstammar frÄn en bank.
â Ă terbruksmarknaden Ă€r begrĂ€nsad Ă€n sĂ„ lĂ€nge. Det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ grejor och nĂ€r man vĂ€l fĂ„r ett tips Ă€r det viktigt att vara snabb och reagera direkt, menar Peter Arvidsson. HĂ€r hade vi mycket stor nytta av Ă„terbrukssamordnaren Anton Franker. Han var nyckeln för att klara Ă„terbruket.
PÄlsonplÄt AB har varit en betydelsefull entreprenör i projektet. Företaget har bockat, gjort övrigt förarbete och monterat den zinkplÄt som Äterbrukades. PÄlsonplÄt har Àven svarat för ventilation och kylanlÀggning samt installerat vÀrmepump.
â Stor del av kanalerna och andra ventilationskomponenter var Ă„terbrukat som kom frĂ„n Volvos anlĂ€ggningar. Kylutrustningen kom ocksĂ„ frĂ„n Volvo. VĂ€rmepumpen var frĂ„n en industri i Varberg. RĂ€knat pĂ„ vĂ€rdet av komponenter och delar för vent och kyla, Ă€r 70â75 procent Ă„terbrukat, berĂ€ttar Erik Hellberg, projektledare ventilation hos PĂ„lsonplĂ„t.
NÀr det handlar om plÄtarbetena Àr ungefÀr 90 procent Äterbrukat.
â Det Ă€r speciellt att jobba med Ă„terbruk, krĂ€ver förstĂ„s lĂ€ngre arbetstid, men i slutĂ€nden blir det en vinst, inte minst för miljön, sĂ€ger Erik Hellberg.
â Efter slutfört projekt Ă€r vi nu vĂ€l insatta i vad Ă„terbruk handlar om och hur vi kan jobba. Vi Ă€r beredda inför framtiden, för det blir sĂ€kert mer av Ă„terbruk, sĂ€ger Andreas Nilsson, projektledare plĂ„tarbeten, som ocksĂ„ jobbat med företagets insatser i Onsala Rymdobservatorium.
PÄlsonplÄt Àr som det framgÄr inte enbart ett plÄtslageri. Verksamheten omfattar Àven vent, kyla samt styr- och reglerinstallationer.
Ăven NCC och Chalmersfastigheter tar givetvis med sig erfarenheter frĂ„n projekt Rymdobservatoriet.
â Projektet visade möjligheterna med Ă„terbruk och det blir sĂ€kert mer av Ă„terbruk i vĂ„ra kommande projekt. Vi slipar vĂ„r roll som bestĂ€llare och kommer att vĂ€ssa upphandlingsmodellen. Ăven konsulter och entreprenörer kommer sĂ€ker ocksĂ„ att utveckla Ă„terbrukstĂ€nkandet. Vi fastighetsĂ€gare behöver sĂ€lja in idĂ©n inför vĂ„ra hyresgĂ€ster. Att Ă„terbruka ska vara resurssnĂ„lt, hĂ„llbart och dĂ€rmed ocksĂ„ minska kostnader och bidra till lĂ€gre hyror, avslutar Gabriell Asmar, projektchef hos Chalmers fastigheter.
För nÀrvarande gör NCC berÀkningar som ska visa hur hög andel Äterbruk som uppnÄddes i det aktuella projektet.
Rymdobservatoriet som ligger pÄ Onsalahalvön söder om Göteborg Àr Sveriges anlÀggning för radioastronomi.
HÀr finns bland annat flera teleskop. Kort sagt bedrivs verksamhet för att mÀta och beskriva egenskaper bÄde betrÀffande vÄr egen jord och det vida grannskapet i rymden.
Rymdobservatoriet, om- och tillbyggnad, Onsala
Tidplan: sep 2021âaug 2022
Byggherre: Chalmersfastigheter AB
Totalentreprenör, markentreprenör och byggkonstruktör: NCC Sverige AB
Arkitekt: White Arkitekter AB
Ventilation och VS, konsult: IngenjörsbyrÄn Andersson & Hultmark AB
PlÄtarbeten, ventilation och kylinstallation, entreprenör: PÄlsonplÄt AB
VÀrmepump, leverantör: PÄlsonplÄt AB Kostnad: ca 15 Mkr
Ăntligen! Den gamla spritfabriken i Eslöv behöver inte lĂ€ngre stĂ„ och förfalla. Nu ska den bĂ„de bevaras, byggas till och byggas pĂ„, med det nya i en stil som harmonierar med det gamla. Femtiofem nya lĂ€genheter kommer att rymmas och det blir Ă€ven kontorslokaler, dit Eslövs Bostads AB kan samla sitt kontor. Samt 40-45 garageplatser.
AV
KJELL-ARNE LARSSONFABRIKEN UPPFĂRDES 1904 och frĂ„n början producerades mjölkpulver hĂ€r. Redan 1910 upphörde tillverkningen och anlĂ€ggningen gjordes om till spritfabrik av SkĂ„nsk SpritförĂ€dling AB. I och med förstatligande och sammanslagning kom den i Vin & Sprits Ă€go 1917 som drev verksamheten fram till 1957. DĂ€refter har fabriken anvĂ€nts som lager, för utstĂ€llningar och av svartklubbar.
FrÄgan har varit om det hela skulle rivas eller bevaras. Fabriken fick beslut pÄ att den ska sparas som kulturminne och dÀrför mÄste en hel del bevaras och utseendet i stort gÄ i samma stil som tidigare. à r 2013 köptes fastigheten av Eslövs Bostads AB och nu ska den utvecklas.
â FrĂ„gan var inte om den ska bevaras, för det finns ju beslut om det, frĂ„gan var hur vi skulle kunna utveckla fastigheten. Det Ă€r bĂ„de en ekonomisk och teknisk utmaning, sĂ€ger Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB.
Projektet karaktÀriseras av Äterbruk, bÄde i form av byggnadsdelar som fÄr stÄ kvar och material som anvÀnds pÄ annan plats pÄ tomten, alternativt lagras för anvÀndning i nÄgot annat bygge. För en av de befintliga huskropparna ska hela volymen behÄllas. För de övriga fem ska Ätminstone fasaderna bevaras, interiören bli ny och huskropparna byggas pÄ med flera vÄningar. Det blir ocksÄ
en ny lÀnga med bostÀder i form av Town Houses. Allt detta Àr en sann utmaning ur byggteknisk synpunkt.
â Redan innan det aktuella projektet kom igĂ„ng skannades fabriken och en 3D-modell togs fram, berĂ€ttar företagets projektledare Anders SĂ€tmark. Helt i Ă„terbrukets anda sĂ„ Ă„terbrukar vi nu den modellen, som Ă€r grunden för nĂ€stan all projektering. Tegelkonstruktionerna och fasaderna har inspekterats och de visade sig vara förvĂ„nansvĂ€rt vĂ€l bevarade. Mindre skador behöver lagas och dĂ„ tas tegelstenar frĂ„n partier som rivs. PĂ„byggnaderna görs i nytt tegel, men fasaddekorationer utförs i gammalt tegel som tillvaratas pĂ„ plats.
Det Àr förstÄs stor skillnad pÄ en fabrik och ett bostadskvarter, inte minst vad gÀller vÄningsindelning. Hur förvandlingen ska gÄ till har bestÀllaren, byggkonstruktören Tyréns, LINK Arkitektur och NCC funderat ut tillsammans.
â Förutom tegel kommer vi att Ă„terbruka smide, gjutjĂ€rnsdelar och trĂ€konstruktioner, berĂ€ttar Kristina Forslund.
â Vi ska ju bevara den befintliga fasaden, samtidigt som vi ska avlĂ€gsna alla bjĂ€lklag och sĂ€kra den nya grundlĂ€ggningen. Med tanke pĂ„ att det hĂ€r bygget har en mĂ€ngd osĂ€kerhetsfaktorer har vi valt en samverkansentreprenad med NCC, sĂ€ger Anders SĂ€tmark.
Arkitekt i projektet Àr LINK Arkitektur med Alexandra Adriani och Marius Lorentzen som ansvariga arkitekter. Företaget har meriterat sig nÀr det gÀller Äterbruk, kanske frÀmst betrÀffande förskolan Hoppet i Göteborg.
För projekteringen av Gamla Spritfabriken har LINK arkitektur, och Àven andra konsulter som byggkonstruktören Tyréns, stor nytta av den 3D-modell som tidigare hade gjorts av fabriken. Man har jobbat vidare utifrÄn modellen och bedömt volymer (kubikmeter) av tegel, trÀ och stÄl i konstruktionerna. Nu gÄr man djupare och undersöker kvalitet, hÄllfasthet med mera pÄ materialen. Det finns mycket tegel att Äterbruka, men detta Àr av varierande kvalitet; dyrare och bÀttre i vissa lÀgen, sÀmre i andra. En sÀrskild konsult anlitas för kvalitetsbedömning av teglet. Det hela rör sig om en avancerad Äterbruksinventering, dÀr mÄnga parter engageras.
â IdĂ©n Ă€r att Ă„teranvĂ€nda sĂ„ mycket som möjligt, och riva sĂ„ lite som möjligt, sĂ€ger Marius Lorentzen.
â Det blir exempelvis frĂ„ga om att anvĂ€nda gammalt tegel tillsammans med nytt i nya konstruktionsdelar. Ăven trĂ€ och stĂ„l kommer att Ă„teranvĂ€ndas, till exempel ett trĂ€hus som plockas ner och delvis anvĂ€nds för att göra en pergola, samt en spiraltrappa av stĂ„l. Och vi ser nu att mer av byggnaderna kommer att kunna bevaras Ă€n som krĂ€vs enligt detaljplanen, sĂ€ger Alexandra Adriani.
DÀr nyinköpta material kommer att ingÄ Àr kravet att de gÄr i samma stil som de befintliga. Inget annorlunda ska tillföras.
Befintliga fabriksbyggnader ska byggas pÄ och byggas till för att rymma bostÀder och i ett av husen kontorslokaler. Eftersom industrilokaler bÄde har helt annan vÄningsindelning och planlösning jÀmfört med bostÀder Àr det en stor utmaning att projektera dessa. DÀrtill kommer fönstersÀttningar som inte rimmar med nya vÄningsplan.
â VĂ„rt jobb hĂ€r Ă€r som ett geometriskt pussel. I ett hus fick vi rita in ett plan med förrĂ„d mellan tvĂ„ plan med bostĂ€der, för att fĂ„ rĂ€tt bröstningshöjd pĂ„ fönstren. Och i huset som ska bli kontor har vi en lösning dĂ€r den stora vĂ„ningshöjden delas i tre med
âhyllorâ och vissa fönster slĂ€pper in ljus till tvĂ„ av planen, berĂ€ttar Alexandra Adriani.
Planlösningarna Àr fastlagda och ingÄr i bygglovshandlingarna. Gamla Spritfabriken Àr sÀkerligen ett projekt som för alla involverade parter Àr lÀrorikt vad gÀller Äterbruk och förutsÀttningarna Àr goda att det blir ett mönsterprojekt hÀrvidlag.
â Det Ă€r ett fantastiskt projekt, men det krĂ€ver engagemang, tĂ„lamod och stort intresse, sĂ€ger Marius Lorentzen.
Eftersom arkitekternas detaljprojektering mÄste invÀnta resultat frÄn konstruktör, antikvarie och andra konsulter, krÀvs nÀra och intensiv samverkan mellan dessa och med bestÀllaren samt byggentreprenören.
â Samtidigt blir det ett nyckelprojekt för Eslövs kommun, för att kunna vidareutveckla denna del av staden, betonar Alexandra Adriani.
Till saken hör nĂ€mligen att det övergivna kvarteret varit nĂ„got av stadens baksida. NĂ€r Gamla Spritfabriken Ă€r omvandlad â vilket planeras till 2025 â öppnas nya möjligheter att utveckla fastigheter Ă€ven österut i denna del av staden.
Gamla Spritfabriken, om- och tillbyggnad, Eslöv
Tidplan: November 2022â2025
Byggherre: Eslövs Bostads AB
Byggentreprenör i samverkan: NCC Sverige AB
Arkitekt: LINK Arkitektur AB
Byggkonstruktör: Tyréns Sverige AB
Kostnad inkl byggherrekostnader: 407 Mkr
Tillsammans med Eslövs Bostads AB ska Eslövs gamla spritfabrik omvandlas till moderna hyresrÀtter och kontor. De vackra tegelfasaderna ska bevaras och framtidssÀkras och kÀnslan av industri och historia kvarstÄ. MÄlsÀttningen Àr att ÄteranvÀnda sÄ mycket material som möjligt, samtidigt som vi ska leva upp till dagens krav. Vi ska Àven aktivt arbeta för att minimera klimatpÄverkan. LÀs mer pÄ ncc.se/spritfabriken
Assemblin VS & EL Àr stolta samarbetspartners i projekt Spritfabriken.
Med luft energi och vatten fÄr vi byggnader att fungera och mÀnniskor att trivas.
Emrahus uppför ett LSS-boende vid Borstahusen i Landskrona. Byggnaden ska certifieras bÄde med Miljöbyggnad nivÄ guld och enligt internationell passivhusstandard, Àven hÀr nivÄ guld.
AV KJELL-ARNE LARSSON
UNDER SENARE à R har mÄnga LSS-boenden byggts landet runt. Behovet Àr dock fortfarande inte tillgodosett. Enligt Boverket fattas det LSS-boenden i 52 procent av landets kommuner. Emrahus Àr en stor aktör vad gÀller denna typ av boende. En specialinriktning Àr passivhus och allt som Emrahus uppför Àr passivhus. Dessutom har man hög standard för innehÄllet i husen, bÄde betrÀffande fysisk och kognitiv tillgÀnglighet.
â Det vi nu uppför i Landskrona blir det första LSS-boendet i Sverige som ska certifieras med bĂ„de Miljöbyggnad guld och som passivhus guld. Och överhuvudtaget den första byggnad som dubbelcertifieras med dessa system, berĂ€ttar Robin Berkhuizen, vd för Emrahus AB.
LSS-boendet byggs i tvÄ plan. Det nedre blir ett gruppboende med sex lÀgenheter, gemensamma lokaler och personallokal. Det övre planet ska inrymma ett serviceboende med sju lÀgenheter, samlingsrum och kontor.
â Förutom att vi följer normer för LSS-boenden satsar vi extra pĂ„ fysisk tillgĂ€nglighet, och Ă€ven pĂ„ kognitiv tillgĂ€nglighet, dĂ€r vi tar experthjĂ€lp av psykolog och neurodesigner, fortsĂ€tter Robin Berkhuizen.
Bland mĂ„nga aspekter som man har arbetat med kan nĂ€mnas belysningen inomhus. HĂ€r vĂ€ljs ett speciellt koncept â Human Centric Lighting â som efterliknar ljuset under en solig vĂ„rdag.
Tomten som disponeras ger plats Ă„t ett ytterligare bygge, nĂ€mligen fyra radhus. Ăven dessa blir passivhus. De har tjocka vĂ€ggar (yttervĂ€gg 60 cm) och Ă€r i likhet med LSS-boendet klĂ€dda med fasadtegel.
Arkitekt för LSS-boendet Àr Anders Lindé hos Emrahus Projektutveckling, medan Jakobsson Pusterla AB ritat radhusen. Detta företag hade först uppdraget att utreda hur resterande del av tomten kunde nyttiggöras och fick sedan förtroendet att ta fram detaljprojektering för radhusen. Tack vare dessa har hela tomten kunnat utvecklas, och mellan LSS-boendet och radhusen har det skapats en grÀnd som kallas SockergrÀnd.
â Gestaltning och utförande av radhusen ansluter till LSSboendet, berĂ€ttar arkitekten Marco Pusterla. BĂ„da Ă€r klĂ€dda med fasadtegel som Ă€r mönstermurat pĂ„ bottenplan och med varierande uttryck pĂ„ tegelstenarna över hela fasaden. För att bryta regelbundenheten pĂ„ LSS-boendets fasader har fönstersĂ€ttningen varierats och det har vi Ă€ven gjort pĂ„ radhusen, dĂ€r vi dessutom kunnat jobba med taksiluetten.
Gavelhusen Ă€r lika stora â 182 kvadratmeter â men spegelvĂ€nda i förhĂ„llande till varandra. LĂ€genheterna utan gavlar Ă€r pĂ„ 136 respektive 168 kvadratmeter. Den senare har vindsvĂ„ning och terrass, vilket den mindre saknar. Denna skillnad Ă„terspeglas i fönstersĂ€ttningen. Radhus innebĂ€r annars upprepning, men i detta fall har denna brutits och dynamik har skapats.
â Tre av husen har kamin och dĂ€rför reser sig ocksĂ„ skorstenar, som gĂ„r i samma stil som ventilationshuvarna pĂ„ LSS-boendet. BĂ„da byggnaderna har vegetationstak med Sedum och grĂ€s, dĂ€r vegetationen pĂ„ radhusen Ă€r tjockare.
Att byggnaderna Àr passivhus stÀller krav inte minst pÄ tÀthet, vilket i mÄnga fall kan innebÀra risk att fukt kondenserar i konstruktionen. VÀggarna i husen pÄ SockergrÀnd bestÄr dock
enbart av oorganiska material. Och ingen plastfolie eller Ängbroms anvÀnds. Skulle kondens ÀndÄ uppstÄ finns inget organiskt substrat att vÀxa pÄ.
För bygget svarar Miri Bygg AB som utför all husbyggnad, inredning och markarbete. Företaget anlitar underentreprenörer för el, vent, VS och sprinkler. Miri Bygg har tidigare uppfört bland annat tvÄ LSS-boenden, samt Ät Emrahus ett seniorboende. Det senare i form av passivhus.
â Utmaningarna med bygget av SockergrĂ€nden och andra passivhus Ă€r bland annat de stora kraven pĂ„ tĂ€thet överallt, berĂ€ttar Drilon Gashi, vd för Miri Bygg. Valet av material sĂ„som isolering och fönster Ă€r mycket viktigt, och att undvika köldbryggor.
Installationsarbetena mÄste utföras med stor hÀnsyn för att inte punktera klimatskalet. NÀr hÄl ska borras mÄste genomföringarna tÀtas ordentligt.
â Den omstĂ€ndighet att husen certifieras enligt ett internationellt system för passivhus och dessutom för det svenska systemet Miljöbyggnad guld, innebĂ€r att SockergrĂ€nden blir en vĂ€ldigt bra referens för oss inför framtiden, avslutar Drilon Gashi.
SockergrĂ€nden, nybyggnad, LSS-boende och radhusbostĂ€der, Landskrona Tidplan: september 2020âapril 2023
Byggherre: Emrahus Projektutveckling AB
Byggentreprenör: Miri Bygg AB
Arkitekt LSS-boende: Emrahus Projektutveckling AB
Arkitekt, radhus och gestaltning av tomten: Jakobsson Pusterla AB Kostnad: ca 60 Mkr
I centrum i VÀsterÄs uppför Bostadsaktiebolaget Mimer tvÄ punkthus som kompletterar befintlig bebyggelse och bidrar till en hÄllbar och trivsam stadsdel. Projektet spÀnner bÄgen högt genom att inkludera en Co Living-del.
AV KJELL-ARNE LARSSONMIMER CERTIFIERAR all sin nyproduktion. För kvarteret Hulte anvÀnds Miljöbyggnad (nivÄ silver). För vissa projekt vÀljs Svanen som Àr mer inriktat pÄ materialval.
â Miljöbyggnad Ă€r bra och enkelt att anvĂ€nda och ett fantastiskt verktyg för att fĂ„ upp hĂ„llbarhet pĂ„ agendan, sĂ€ger Anna Sjödin, projektchef HĂ„llbart byggande hos Mimer.
Vad gÀller arbete med bedömningar och certifieringar har Mimer mycket egen kompetens, och Àven personal utbildad i Miljöbyggnadssamordning, men just för projektet Hulte anlitas WSP.
För alla Mimers nyproduktioner ska energiprestandan uppnÄ kravet enligt Miljöbyggnad Silver, men för Hulte har ribban lagts högre och energiprestanda ska maximalt vara 80 procent av BBR-krav.
â För kvarteret Hulte satsar vi ocksĂ„ extra pĂ„ att höja de sociala vĂ€rdena, fortsĂ€tter Anna Sjödin. I det lĂ€gre huset blir det Co Living-boende, med sex smĂ„ lĂ€genheter pĂ„ varje plan, som delar pĂ„ 80 kvadratmeter med kök, vardagsrum och annat gemensamt. Nu samlar vi intresseanmĂ€lningar och det mesta tyder pĂ„ att det blir blandade Ă„ldrar som kommer att flytta in hĂ€r.
âFör den sociala hĂ„llbarhet som Co Living tillför kvarteret Hulte fĂ„r vi inga poĂ€ng i Miljöbyggnad, men det blir ett positivt tillskott
nÀr vi gör vÄr hÄllbarhetsskanning gentemot FN:s 17 miljömÄl, avslutar Anna Sjödin.
För arkitekturen svarar Origo Arkitekter AB med Michael Frimmer och Tarik Abbas som ansvariga för projekteringen.
Höghuset har femton vÄningar dÀr varje plan har en tvÄa, tvÄ trerummare och en fyrrummare. Planlösningarna Àr lika för varje vÄning och huset fÄr dÀrmed 60 lÀgenheter. Höghuset (och Àven det lÀgre) har kompakt byggform, vilket spar bÄde kostnader och energi.
â Bottenplanen har ganska stora glasytor och hĂ€r har WSP rĂ€knat pĂ„ solvĂ€rmelasten sommartid, berĂ€ttar Michael Frimmer. Glaset hĂ€r kommer att ha en svag nĂ€stan osynlig belĂ€ggning, som tillsammans med en uteliggande sensorstyrd rullgardin ger ett effektivt skydd Ă€ven mot den starkaste solvĂ€rmelasten. Det speciella med denna lösning Ă€r att solskyddsgardinen som bestĂ„r av en svart specialvĂ€v med omkring 90 procent solavskĂ€rmning Ă€ndĂ„ bevarar 10 procent genomsikt, vilket möjliggör att Ă€ven nĂ€r gardinerna Ă€r nere sĂ„ bevaras en god siktkontakt utĂ„t. En annan fördel med detta system Ă€r att det Ă€r rĂ€tt okĂ€nsligt mot frost. En lösning som vi har anvĂ€nt i tidigare projekt.
LÄghuset har fem plan ovan bottenvÄningen. Varje plan har sex lÀgenheter pÄ 17 kvadratmeter och balkong, sÄledes 30 lÀgenheter. Ett plan utgör en enhet dÀr de boende har tillgÄng till gemensamma ytor, det vill sÀga Co Living som delar sociala och materiella resurser. Kvarteret fÄr en framsida med entréer och butiksfasader som öppnar sig mot omgivningen.
âSom arkitekter vill vi vara med och skapa hĂ„llbarhet inte bara för enskilda byggnader. Genom entrĂ©ytor, verksamhet och trivsam nĂ€rmiljö vill vi Ă„stadkomma synergier med grannskapet och stĂ€rka stadsdelen, avslutar Michael Frimmer.
Kv Hulte, nybyggnad av bostĂ€der i VĂ€sterĂ„s Tidplan: sep 2022âfeb 2024 Byggherre: Bostads AB Mimer
Totalentreprenör: Asplunds Bygg AB Arkitekt: Origo Arkitekter AB Kostnad: ca 165 Mkr
Ett av de högsta byggena i Ărebro stĂ„r klart sedan nĂ„gra mĂ„nader. Det utgör första etappen av tvĂ„ som HSB stĂ„r bakom och som ger ett bĂ„de tydligt och synligt tillskott i allt det nya som vĂ€xer fram i stadsdelen Ăsterplan.
AV
KJELL-ARNE LARSSONĂREBRO KOMMUN och fyra bostadsaktörer, dĂ€ribland HSB, utvecklar omrĂ„det Ăsterplan. HĂ€r ska det byggas ungefĂ€r ett tusen nya bostĂ€der som kompletteras med kontor och handel. OmrĂ„det blir bĂ„de grönt och stadsmĂ€ssigt. Mitt i planeras en park med cafĂ©er, restauranger och kvartersgĂ„rdar. BĂ„de stadens city och naturreservatet Oset/Rynningeviken ligger rĂ€tt nĂ€ra till. Och inte minst av allt, frĂ„n terrasserna pĂ„ de nya husen Ă€r utsikten över Ărebro magnifik. Det gĂ„r att se Ă€nda till HjĂ€lmaren och kullen i Kvarntorp. Det största huset nĂ„r 38 meters höjd.
HSB:s första etapp omfattar 68 lĂ€genheter pĂ„ 1â5 rum och kök med 34â156 kvadratmeter boarea. Huset Ă€r tredelat, det blir tvĂ„ gemensamma terrasser, ett sju plan över mark och ett pĂ„ nio plan. Takterrasserna utgör kompensation för att innergĂ„rden Ă€r vĂ€ldigt begrĂ€nsad. PĂ„ markplan i husen inryms gemensamhetslokal med övernattningslĂ€genhet, tvĂ€ttstuga och stort cykelrum. En kommersiell lokal finns för uthyrning till butik eller annan anvĂ€ndning.
Alla nyproduktioner hos HSB certifieras med Miljöbyggnad nivÄ Silver.
â Vi har anvĂ€nt detta system i mer Ă€n tio Ă„r. Miljöbyggnad omfattar mĂ„nga av de viktigaste miljöfaktorerna för en byggnad. Sedan finns det ytterligare nĂ„gra omrĂ„den som vi kompletterar med sjĂ€lva. Och vi trivs med kontinuiteten det innebĂ€r att ha ett system frĂ„n SGBC, och som granskas av samma part, sĂ€ger Mikael Cederborg, projektchef hos HSB Projektpartner. Att anvĂ€nda flera
âVi Ă€r din helhetsleverantör av förrĂ„d och cykelstĂ€llâ
system skulle innebÀra merarbete.
HSB har tvÄ hÄllbarhetsansvariga som stödjer projekten i hÄllbarhetsarbetet. DÀremot har man ingen egen miljöbyggnadssamordnare. Denna roll ligger alltid hos entreprenören, som dÄ anvÀnder egen eller inhyrd personal. Entreprenören OBK Sverige AB anlitar i detta fall E+ Energi och Byggfysik AB. Entreprenören vÀljer ocksÄ materialbedömningssystem, hÀr anvÀnds Byggvarubedömningen.
Entreprenör för uppförande av ĂsterĂ€ng Ă€r som nĂ€mnts OBK, en stor entreprenör inte minst i Ărebro.
â Företaget har tidigare svarat för tvĂ„ av vĂ„ra projekt. OBK Ă€r enkla och lĂ€ttsamma att göra med och vi trivs med dem, sĂ€ger Mikael Cederborg.
HSB fortsĂ€tter nu med etapp 2. Bygget Ă€r igĂ„ngsatt, det heter brf Ăsterpark och kommer att omfatta 94 lĂ€genheter. DĂ€rmed bidrar HSB starkt nĂ€r det gĂ€ller bostadstillskottet i denna nygamla stadsdel i Ărebro.
ĂsterĂ€ng, nybyggnad av bostadsrĂ€tter, Ărebro Tidplan: juni 2020âaugusti 2022 Byggherre: HSB brf ĂsterĂ€ng 1 Totalentreprenör: OBK Sverige AB Arkitekt: Clarus Arkitekter AB Kostnad: ca 120 Mkr
âVi Ă€r din helhetsleverantör av förrĂ„d och cykelstĂ€llâ
âVi Ă€r din helhetsleverantör av förrĂ„d och cykelstĂ€llâ
Kontakta oss! +46(0)370-37 34 60 sales@axelentsafex.se
Kontakta oss! +46(0)370-37 34 60 sales@axelentsafex.se
Kontakta oss! +46(0)370-37 34 60 sales@axelentsafex.se
âVi Ă€r din helhetsleverantör av förrĂ„d och cykelstĂ€llâ
ryms i plan 1â3 och Ă€ldreboendet i plan 4â8. Visionsbild: What! Arkitektur
I stadsdelen Sandarna i Göteborg har Hemsö uppfört generationsboendet SilverkÀllan. Grundskola och Àldreboende som kombo, den första för Hemsö, men ytterligare en Àr fÀrdigstÀlld i Upplands-VÀsby.
AV KJELL-ARNE LARSSONI SANDARNA BLIR DET skola Fâ6 för 400 elever och Ă€ldreboende med 100 platser. Genom samlokaliseringen nyttjas mark och lokaler effektivare. Tillagningskök, idrottssal mer mera kan anvĂ€ndas gemensamt. Ăldre mĂ€nniskors nĂ€rhet till liv och rörelse förbĂ€ttras, och barnen fĂ„r nĂ€ra koppling till den Ă€ldre generationen. Under planeringen anlitades en skolpsykolog som expert.
SilverkÀllan certifieras med Miljöbyggnad nivÄ silver.
â Vi certifierar all nyproduktion med Miljöbyggnad Silver eller motsvarande certifiering pĂ„ samma nivĂ„, och för ett av vĂ„ra projekt har det gjorts i kombination med NollCO2. Dessutom har vi egna hĂ„llbarhetskrav för alla byggen som omfattar exempelvis sociala aspekter och utemiljö, berĂ€ttar Anna Sundbaum, miljöspecialist hos Hemsö. I utlĂ€ndska projekt anvĂ€nder vi internationella certifieringar som exempelvis BREEAM.
Som miljöbyggnadssamordnare för SilverkÀllan anlitas Bengt Dahlgren, och arbetet utförs av företagets medarbetare Mathilda Silva. Dessutom Àr Vestias egen KMA-ansvariga Christoffer Brask engagerad i projektet. För materialbedömning anvÀnds SundaHus. Anna Sundbaum har arbetat övergripande med miljöfrÄgorna.
â VĂ„r betygsambition med Miljöbyggnad var nivĂ„ Silver, förutom gĂ€llande indikatorn EnergianvĂ€ndning, dĂ€r vi siktade pĂ„ guld, men tyvĂ€rr nĂ„r vi inte upp till den nivĂ„n, berĂ€ttar Anna Sundbaum.
Detta beror bland annat pÄ ogynnsam formfaktor som visade sig svÄr att göra nÄgot Ät.
Den preliminÀra certifieringen utfördes i tidigt skede, och i dagarna sÀtter konsulten igÄng med delverifiering för 13 av de 15 indikatorerna i Miljöbyggnad.
â Delverifiering har vi som rutin sedan ett par Ă„r. Det Ă€r enklare att genomföra den direkt efter slutbesiktning, medan alla engagerade personer har kunskaperna aktuella, menar Anna Sundbaum.
Hemsö Àr mycket nöjda med hur certifieringsprocessen för SilverkÀllan genomförs. Och det Àr ocksÄ byggaren Vestia.
â Arbetet med miljöcertifieringen har gĂ„tt bra, framförallt för att kraven pĂ„ produkter och material har tagits med frĂ„n början i projekteringen, sĂ€ger Martin Stridh, platschef hos Vestia. Miljösamordnaren har varit ett mycket bra stöd. En stor fördel för byggproduktionen var att det hela gjordes rĂ€tt frĂ„n början med certifieringen.
DÀremot var det andra utmaningar med byggproduktionen. Dels logistiken, dels att fÄ fram material.
â Logistiken har varit vĂ€ldigt besvĂ€rlig. PĂ„ en del hĂ„ll Ă€r det bara 1â2 meter mellan bygget och intilliggande vĂ€gar, fortsĂ€tter Martin Stridh. Det har varit mycket svĂ„rt att fĂ„ plats att jobba med grundlĂ€ggning och gjutning.
â Sedan har omvĂ€rldsfaktorer satt oss pĂ„ prov, med först pandemin och sedan kriget i Ukraina. Dessutom drabbades vi genom konsekvenserna av att ett containerfartyg fastnade i Suezkanalen. Vi blev extremt pĂ„verkade av allt detta och fick ofta vĂ€nta pĂ„ material.
Vi vill vara en föregÄngare i bygg- och fastighetsbranschen till effektiva, miljövÀnliga och motstÄndskraftiga fastigheter för mÀnniskor att mÄ bra i. Vi Àr samhÀlllsbyggnadskonsulterna.
bengtdahlgren.se
Trots bekymren ser det â nĂ€r detta skrivs â ut som att Vestia kommer att bli klar med bygget tid, med undantag av smĂ€rre kompletteringar. ĂverlĂ€mning till Hemsö Ă€r planerad till 15 december.
SilverkÀllan, skola och Àldreboende, Göteborg
Tidplan: juli 2020âdecember 2022
Byggherre: Hemsö Fastighets AB
Totalentreprenör: Vestia Construction Group AB
Arkitekt: What! Arkitektur HB
Kostnad: cirka 500 Mkr
Cirka en mil öster om Eskilstuna dÀr E20 passerar Kjula finns Eskilstuna logistikpark, ett utmÀrkt komplement till de dyrare logistiklÀgena i Stockholm, som ligger bara nio mil bort. Inom 60 minuters radie frÄn Kjula bor 3,8 miljoner invÄnare. Prologis tar vara pÄ möjligheterna och gör strategiska investeringar i denna logistikpark.
AV KJELL-ARNE LARSSONPROLOGIS ĂGER REDAN anlĂ€ggningen dĂ€r Footway har sitt lager och nu stĂ„r snart ytterligare en logistikanlĂ€ggning klar som nĂ€rmaste granne. Prologis köpte mark av Eskilstuna kommun för att kunna uppföra en ny logistikbyggnad pĂ„ cirka 15 000 kvadratmeter. Det Ă€r en typisk hallbyggnad med stĂ„lstomme vilande pĂ„ betongplatta. Det hela Ă€r klĂ€tt med sandwich-element. Byggnaden Ă€r i ett plan, med entresoler över portarna.
â Vi certifierar all vĂ„r nyproduktion med BREEAM-SE Very Good och har ocksĂ„ certifierat nĂ„gra befintliga fastigheter med BREEAM
LogistikanlÀggningen Àr klÀdd med sandwich-element, som gÄr i ljusgrÄtt med ett grönt band mot takfoten.
In-Use, berÀttar Sara Dawidson, Development manager hos Prologis. Exempel pÄ BREEAM-krav som Àr lÀtta att klara för den nya fastigheten Àr:
âą âLedning och styrning. DriftsĂ€ttning och överlĂ€mning.â För Prologis som bestĂ€llare och lĂ„ngsiktig Ă€gare Ă€r förvaltningsstödet enkelt att fĂ„nga upp.
âą âAvfall. Funktionell anpassningsbarhet.â DĂ„ Prologis har med sig tĂ€nket kring detta frĂ„n start i projektet Ă€r det poĂ€ng som man lĂ€tt fĂ„ngar upp.
âą âHĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende. TillgĂ€nglighet.â Ăven detta Ă€r med frĂ„n början i projektet.
âą âHĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende. Visuell komfort.â Klaras lĂ€tt tack vare genomarbetad och bra planlösning.
Prologis anvÀnder BREEAM-versionen Fully Fit, som Àven inkluderar förvaltningen.
â Det Ă€r viktigt för oss att fĂ„ med alla aspekter, eftersom vi Ă€r lĂ„ngsiktiga och ambitiösa Ă€gare, sĂ€ger Sara Dawidson.
Prologis har byggt den aktuella anlÀggningen pÄ spekulation, men Àr inte oroliga. Det utmÀrkta logistiklÀget gör att flera intressenter finns. Företaget Àr mÄn om att fÄ hyresgÀster som ocksÄ agerar hÄllbart. BMS Fastighetsautomation har installerats som gör det möjligt att bland annat följa energiförbrukning och trimma husets drift.
â Det Ă€r ett bra hjĂ€lpmedel bĂ„de för oss och den kommande hyresgĂ€sten, menar Sara Dawidson.
Taket Àr förberett för sol-el som hjÀlper till att minska energinettot. Ett utegym som Àr öppet för alla kommer att byggas av Prologis under vÄren och dessutom har fastigheten ett Park Life-omrÄde. Detta för hÀlsan och trivseln.
Eskilstuna DC3, Kjula-Blacksta, nybyggnad, logistikfastighet, Eskilstuna
Tidplan: janâdec 2022
Byggherre: Prologis
Totalentreprenör: YLAB Larssons Bygg AB
Arkitekt: Pantektor
DDET ĂR DEN amerikanska organisationen
IWBI â International Well Building Institute â som stĂ„r bakom WELL, vilket till stora delar baseras pĂ„ amerikansk standard. Första gĂ„ngen certifieringssystemet anvĂ€ndes i Sverige var för Castellums regionkontor i Stockholm. DĂ„ begrĂ€nsades certifieringen till interiören. Sedan blev kontorshuset Eminent pĂ„ Hyllie Terrass i Malmö den första hela byggnad som blev godkĂ€nd enligt WELL Core Certification.
I Hyllie Terrass finns ocksÄ kontorshuset Eden, som ocksÄ tillhör Castellum och som ocksÄ har WELL-certifierats. Företaget har sÄledes byggt upp kunnande kring WELL och nÀr Kungspassagen skulle byggas i Uppsala togs beslutet att förutom att anvÀnda Miljöbyggnad ocksÄ tillÀmpa WELL för att lÀgga extra fokus pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande.
Med WELL gÄr det att certifiera bÄde nya byggnader, befintliga byggnader och hyresgÀstanpassningar. WELL har tvÄ huvudsakliga koncept: WELL Certification och WELL Core Certification. GrÀnsdragningen mellan dem Àr inte helt enkel att beskriva, men WELL Certification anvÀnds huvudsakligen dÀr fastighetsÀgaren har sin egen personal (och Àven hyresgÀster) arbetande i byggnaden och dÀr dessa utgör majoriteten av byggnadens anvÀndare. Typisk applikation Àr ett kontor hos ett industriföretag. WELL Core Certification anvÀnds för sjÀlva byggnaden. Typisk applikation Àr ett kontorshus dÀr fastighetsÀgaren hyr ut lokaler i samma hus till olika företag. För Kungspassagen anvÀnds Core Certification med versionsnummer 1.
Castellum formulerade ett hÄllbarhetsprogram inför bygget av Kungspassagen. Programmet omfattade miljökrav inkluderande Castellums interna krav, Miljöbyggnad och WELL. Programmet har anvÀnts som ett av underlagen för de projekterande konsulterna inom respektive disciplin.
â HĂ„llbarhetsprogrammet tydliggör samtliga miljökrav för alla parter, sĂ€ger Robert Carlsson, hĂ„llbarhetsansvarig för tvĂ„ regioner hos Castellum och verksam med hĂ„llbarhetsfrĂ„gor Ă€ven centralt i Castellum.
Castellum har anlitat Bjerking för miljösamordning och för certifieringsarbetet med bÄde Miljöbyggnad och WELL. Exempelvis har Bjerking stÄtt till tjÀnst med en WELL AP.
Bjerking har ett eget projektverktyg som har anvÀnts för projektering samt för att hantera krav enligt bland annat BBR, Miljöbyggnad och WELL. Certifieringsarbetet i WELL baseras dels pÄ vad som detaljprojekteras, dels pÄ mÀtningar och andra uppföljningar i byggnaden. Under projektproces-
sen samlas bevis in för att fÄ ihop poÀng till den slutliga betygsbedömningen. MÄlet för Kungspassagen Àr att klara minst 60 poÀng och dÀrmed erhÄlla betyget guld.
WELL anvÀnder en lÄng rad miljöindikatorer som delas upp i indikatorkategorier.
â För svenska projekt Ă€r vissa kategorier lĂ€ttare att samla poĂ€ng inom medan andra Ă€r svĂ„rare, fortsĂ€tter Robert Carlsson. Ganska tidigt i projektet gick vi igenom indikatorerna och bestĂ€mde vad vi skulle satsa extra anstrĂ€ngning pĂ„ för att fĂ„ poĂ€ng och samtidigt fĂ„ mest hĂ„llbarhetseffekt. Det beror ju pĂ„ vilket tema vi har för fastigheten i frĂ„ga och hur vi vill profilera den.
⹠Luft och ventilation Àr vi bra pÄ i Sverige, och Àven pÄ Castellum. Det finns tuffa krav som gör att vi sÀkerstÀller en bra inneluftmiljö.
⹠Vatten Àr vi ocksÄ bra pÄ i Sverige, men nÄgra av WELL-kraven har gjort att Castellum jobbat bredare Àn normalt med vattenfrÄgor.
⹠WELL-kraven pÄ ljus Àr svÄrare att leva upp till Àn vad vi Àr vana vid i Sverige.
⹠Rörelse (till exempel fysisk rörelse och motion) Àr nÄgot Castellum har satsat mycket pÄ. Bland annat sÄ har företaget prioriterat cykelrum och omklÀdningsrum samt trappor som inbjuder till anvÀndning.
⹠WELL stÀller höga krav pÄ det termiska klimatet och för att fÄ riktigt höga poÀng krÀver WELL rÀtt luftfuktighet och mer av zonreglering Àn vad vi Àr vana vid i Sverige, vilket har varit en utmaning.
⹠NÀring (mat och dryck). Framförallt för fastigheter som innehÄller restaurang. Detta gÀller inte Kungspassagen, men det finns möjlighet att arbeta med vissa poÀng genom rÀtt utformade fika- och lunchrum, nÀrhet till mataffÀr och information om föda och hÀlsa.
⹠Mental hÀlsa Àr ocksÄ svÄrt att fÄ poÀng inom dÄ fastighetsÀgare i Sverige inte har möjlighet att pÄverka de faktorer som WELL prioriterar, Ätminstone nÀr Core Certification anvÀnds.
⹠Ljud Àr vi redan bra pÄ enligt svenska normer.
âą Material. Castellum anvĂ€nder Byggvarubedömningen. SĂ„ lĂ€nge denna visar âRekommenderasâ för valda produkter, ger det mĂ„nga poĂ€ng. För maximala poĂ€ng krĂ€vs dock betydligt mer.
⹠SamhÀlle. Ger fÄ poÀng i det aktuella bygget eftersom fastighetsÀgaren inte har möjlighet att pÄverka sÄ mÄnga av WELL-kraven.
I WELL finns möjligheten att huvudmannen lÄter göra en precertifiering under projekteringsfas. Detta görs inte för Kungspassagen. Nu Àr huset stÄr fÀrdigt och inflyttat lÀmnas dokument in för granskning hos IWBI. NÀr denna Àr klar kan det bli dags för slutlig certifiering, men först mÄste en Performance Test Agent Äka ut och göra mÀtningar och bedömningar pÄ plats för att kontrollera att byggnaden verkligen klarar utlovade prestanda.
â Det Ă€r intressant att bedömningar och betygssĂ€ttningar till stor del baseras pĂ„ mĂ€tningar och inte enbart pĂ„ vad projekteringen har gett för resultat, sĂ€ger Robert Carlsson.
â Jag vill ocksĂ„ framhĂ„lla att trots att systemet baseras pĂ„ amerikansk standard, Ă€r det relativ anvĂ€ndarvĂ€nligt Ă€ven i Sverige. IWBI Ă€r lyhörda och flexibla inför annorlunda lösningar och alternativa sĂ€tt att bedöma prestanda. Organisationen ger ocksĂ„ bra service, bland annat i form av en WELL Coach som finns med under arbetets gĂ„ng, avslutar Robert Carlsson.
En styrka med WELL Àr att vissa parametrar ska följas upp varje Är och att Ätercertifering mÄste göras var tredje Är för att fÄ behÄlla certifikatet. Castellum lÀgger in dessa ÄtgÀrder i sina underhÄllssystem, och internutbildar ocksÄ den tekniska personalen i hur certifieringarna pÄverkar deras arbetsuppgifter.
Ăven projektavdelningen hos Castellum mĂ„ste ha fokus pĂ„ uppföljning nĂ€r en fastighet har certifierats, sĂ„ att man vid en framtida hyresgĂ€stanpassning sĂ„ att sĂ€ga inte bygger bort nĂ„gra poĂ€ng âŠ
Kungspassagen, nybyggnad av kontorshus, Uppsala
Tidplan: jan 2020âsep 2021
Byggherre: Castellum
Arkitekt: Tyréns
Kostnad: 493 Mkr
â En kunskapssammanstĂ€llning frĂ„n intervjustudie av bestĂ€llare, materialinventerare, rivningsentreprenörer, anstĂ€llda pĂ„ tillsynsmyndigheter och
DET FINNS EN stor potential i att minska mĂ€ngden avfall och öka andelen cirkulĂ€ra flöden genom effektivare resursanvĂ€ndning, ökad Ă„teranvĂ€ndning samt Ă„tervinning av material. Ăkade cirkulĂ€ra flöden leder bland annat till minskad miljöbelastning genom framtagande av mindre mĂ€ngder och Ă€ven anvĂ€ndande av nya produkter vilket ocksĂ„ ger lĂ€gre kostnader vid rivning och nybyggnation.
Under förarbetet med denna studie har det framkommit att definitionen och omfattningen av vad som ingÄr i en materialinventering varierar, bÄde i tid och beroende pÄ i vilka dokument som ordet anvÀnds.
Definitionen behöver klargöras och uppdateras, dÄ begreppet materialinventering innebÀr en sak för NaturvÄrdsverket och Byggföretagen (dvs. identifiering av material/ produkter som kan ÄteranvÀndas, innehÄll av farliga Àmnen samt avfallstyper som kan uppstÄ vid rivningen), medan det för Boverket innebÀr nÄgot annat (identifiering av förekomst (dvs. okulÀr inventering) av miljöfarliga Àmnen, som kan skada vissa ekosystem om de inte omhÀndertas pÄ rÀtt sÀtt.)
Efter den intervjustudie som genomfördes arrangerades en âbikupaâ pĂ„ Teams dĂ€r deltagare frĂ„n samtliga aktörsled i kedjan fanns representerade. DĂ„ diskuterades ett antal av de frĂ„gestĂ€llningar som lyftes under intervjuerna.
Det finns ett tydligt problem med kunskapsöverföring mellan de olika yrkeskategorierna/aktörerna under rivningsprocessen. Beroende pÄ vem som bestÀller materialinventeringen i dag sÄ pÄverkar detta innehÄll/fokus/scope i inventeringen. Det vill sÀga vad som fÄr fokus i inventeringen Àr styrt av bestÀllaren och i förlÀngningen kanske inte det som behövs. Det saknas en samsyn om vad som ska ingÄ i inventeringen, bestÀllare tror de ska fÄ information i inventeringen som sedan inte levereras av inventeraren. Syftet med detta utvecklingsprojekt Àr att undersöka var det brister i kunskapsöverföringen och hur denna skulle kunna förbÀttras.
För att inhÀmta mer information om kommunikationsöverföringen i aktörskedjan sÄ har ett antal frÄgestÀllningar tagits fram och deltagare intervjuats med frÄgorna som stöd. Fokus under framtagandet har varit att undersöka vad som Àr mest hÄllbart utifrÄn ekonomiska, miljömÀssiga och arbetsmiljömÀssiga aspekter nÀr det gÀller planering, separering och hantering av rivningsavfall. Vidare har det undersökts vilken förbÀttringspotential som finns inom respektive yrkeskategori och i aktörskedjan i stort.
Tre faktorer kunde urskiljas vara viktiga för att uppnÄ en god ekonomisk, miljömÀssig och socialt hÄllbar demonterings-/rivningsprocess, dÀr materialinventeringen utgör en viktig pusselbit. Dessa faktorer Àr tid, ambition samt kommunikation.
Det behövs tydliga och kommunicerade förvÀntningar pÄ materialinventeringens innehÄll frÄn bestÀllaren.
Genom att sÀkerstÀlla att materialinventeringen hÄller rÀtt kvalitet frÄn början bÄde förenklas och möjliggörs ökad informationsöverföring mellan de olika aktörsleden. Detta medför att detaljnivÄn och innehÄllet i inventeringsarbetet dels kan anpassas efter respektive bestÀllare, dels följer Byggföretagens riktlinjer vid byggande och rivning, och dÄ leder till ökat resursutnyttjande och en
ökad möjlighet till cirkulÀrt flöde av material. I studien har det identifierats ett behov av kompetensutveckling alternativt en ny kompletterande yrkesroll för att hantera inventering av material för Ätervinning/Äterbruk dÄ detta skulle kunna hjÀlpa till att ytterligare öka de cirkulÀra flödena av material i vÄra byggprojekt.
Samtliga aktörer inom rivning och renovering som krÀver bygglov, behöver ta del av och ha kÀnnedom om Byggföretagens riktlinjer vid byggande och rivning, och aktivt anvÀnda sig av redan framtagna dokument i sin dagliga verksamhet.
För att öka erfarenhetsÄterföringen inom branschen och förenkla samverkansprocesser rekommenderas att ett branschgemensamt forum, likt Centrum för cirkulÀrt byggande eller nÀtverket Renare Mark startas upp. HÀr kan alla engagerade aktörer i rivningskedjan dela erfarenheter och tankar mellan leden.
Slutligen skulle sannolikt högre grad av tidig samverkan mellan byggnads- och miljöinspektörer underlÀtta hela rivningsprocessen.
Redovisning av en SFUB-studie utförd av Anna Berg, Karin Hermansson, Carolin Viklund, Ida Rangmar, Malin Norin, Marie KrusÄ och Mikael Malmkvist. SBUF-rapport ID:13902, 2021
Teknikkonsulters affÀrsmöjligheter med automatiserade klimatdeklarationer
â en kvalitativ studie om affĂ€rsmodeller som skapar vĂ€rden vid försĂ€ljning av automatiserade klimatdeklarationer
FĂR ATT MĂTA lagkravet pĂ„ klimatdeklaration samt den ökande graden av digitalisering i byggnadsindustrin, har teknikkonsultföretaget WSP valt att göra en satsning inom automatisering av klimatdeklarationer. I företagets affĂ€rsomrĂ„de för byggnadsprojektering har man tagit fram det digitala verktyget Klimatdata Light för att automatisera berĂ€kningen av mĂ€ngden koldioxidekvivalenter i projekteringsstadiet som sedan emitteras i byggskedet. Verktyget granskar i dagslĂ€get endast byggnadsdelarna grund och byggnadsstomme och erbjuder dĂ€rför inga kompletta klimatdeklarationer för hela byggnader. DĂ€remot planeras funktionen att vidareutvecklas för att kunna leverera kompletta klimatdeklarationer. I samband med utveckling av automatiserade klimatdeklarationer som Klimatdata Light producerar sĂ„ har WSP Sverige kĂ€nt ett behov av att undersöka hur man kan tĂ€nkas motivera och utforma försĂ€ljningen.
Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga den nationella kravbilden samt vilka vÀrden klimatdeklarationer har för kund och teknikkonsultföretag, för att dÀrefter utforma och ge förslag pÄ möjliga affÀrsmodeller vid försÀljning av automatiserade klimatdeklarationer under projekteringsfasen i byggprocessen. KartlÀggningen utfördes genom en litteraturstudie samt tvÄ kvalitativa intervjustudier. I den ena intervjustudien intervjuades sju olika respondenter inom segmentet stÄlhallstillverkare, och den andra studien intervjuade tre medarbetare internt inom teknikkonsultens organisation.
I intervjustudien med stÄlhallstillverkare framkom de tvÄ huvudsakliga insikterna att respondenterna i dagslÀget inte aktivt arbetar med miljö i nÄgon större utstrÀckning, men att man ser ett ökande behov av att bÄde arbeta med miljö och fÄ hjÀlp med det.
I intervjustudien med medarbetare frÄn WSP framkom det att det Àr viktigt att ha god kommunikation mellan företagets affÀrsomrÄden i samband med försÀljning av klimatdeklarationer, samt att deklarationerna kan fylla en kunskapsspridande funktion bÄde
gentemot kund och inom den egna organisationen. Insamlat material frÄn bÄde litteraturstudien och intervjustudierna anvÀndes som grund till att utforma tvÄ olika typer av scenarier med affÀrsmodeller.
BÄda affÀrsmodellerna hade en struktur som tidigare nyttjats inom industriellt byggande. I det första scenariot Àr tanken att den automatiserade klimatdeklarationen ska sÀljas mot ett fast pris och tÀcka ett kundbehov som enbart möter lagkraven. I det andra scenariot Àr istÀllet tanken att klimatdeklarationen ska vara kostnadsfri och utgÄ ifrÄn ett kundbehov som tÀcker ett större miljöengagemang.
I det sistnÀmnda fallet Àr tanken att deklarationen ska inkluderas i ett erbjudandenivÄkoncept dÀr kunden kan erbjudas en kombination av ett flertal olika produkter
och tjÀnster utöver sjÀlva deklarationen.
En frÄgestÀllning som har varit bakomliggande under examensarbetets gÄng Àr hur affÀren kommer se ut för automatiserade funktioner generellt i bygg- och anlÀggningsbranschen framöver. NÀr verktyg som normalt sett har timdebiterats automatiseras, sÄ som exempelvis funktioner för konstruktion- och stomsystem, hur pÄverkas prissÀttningen av automatiseringen? Detta examensarbete kan ge lÀsaren insikter Àven frÄn en sÄdan infallsvinkel, eftersom automatisering och de frÄgestÀllningar som automatisering medbringar Àr vittomfattande i bygg- och anlÀggningsbranschen.
Examensarbete 2021 av Martin Sverre Hjertaker och Felicia IngegÀrd Johansson, vid LuleÄ tekniska universitet
BostadsrÀttsföreningen BorlÀngehus 13 har bland annat infört en hÄllbarhetsplan som omfattar inte mindre Àn Ätta omrÄden. Energi, kÀllsortering och social hÄllbarhet Àr nÄgra av omrÄdena i hÄllbarhetsplanen. Nu har BorlÀngehus 13 utsetts till vinnare i tÀvlingen à rets HÄllbarhetsförening inom Riksbyggen, som i Är haft mÄnga deltagare.
â VI ĂR VĂLDIGT GLADA och stolta över utmĂ€rkelsen. VĂ„r förhoppning Ă€r att vi ska inspirera andra bostadsrĂ€ttsföreningar att utveckla sitt hĂ„llbarhetsarbete, sĂ€ger Bernt Sjödin, ordförande i BorlĂ€ngehus nr 13.
â Min första kĂ€nsla nĂ€r jag hörde att vi vunnit var lycka. I föreningen har vi under lĂ„ng tid arbetat hĂ„rt med hĂ„llbarhetsfrĂ„gorna och dĂ€rför kĂ€nns det fantastiskt kul att vi blev Ă rets HĂ„llbarhetsförening, sĂ€ger Kristina Andersson, vice ordförande i BorlĂ€ngehus nr 13.
â BorlĂ€ngehus nr 13 Ă€r ett fantastiskt bra exempel pĂ„ en bostadsrĂ€ttsförening som tagit ett helhetsgrepp kring sitt hĂ„llbarhetsarbete pĂ„ ett systematiskt sĂ€tt. HĂ„llbarhet har blivit en naturlig del av föreningens ordinarie arbete. Det handlar inte bara om sjĂ€lva huset i sig utan Ă€ven om att göra det lĂ€ttare för de
boende att bidra till ökad hÄllbarhet i sin vardag, sÀger Karolina Brick, hÄllbarhetschef pÄ Riksbyggen.
Juryns motivering:
âMed ett stort engagemang och driv har BorlĂ€ngehus 13 genomfört Ă„tgĂ€rder i sin bostadsrĂ€ttförening som medfört ett flertal positiva effekter, sĂ„vĂ€l ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga. BorlĂ€ngehus 13 har med ett gediget och lĂ„ngsiktigt arbete Ă€ven visat att man som bostadsrĂ€ttsförening kan arbeta med hĂ„llbarhet pĂ„ ett strategiskt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.
Under 2022 har föreningen infört en stÄende punkt pÄ styrelsens dagordning dÀr de diskuterar den hÄllbarhetsplan som tagits fram under 2022. Planen Àr uppdelad i Ätta olika hÄllbarhetsomrÄden och har ansvariga utsedda för respektive omrÄde.
Detta visar tydligt pÄ ett brinnande intresse och engagemang för att vara med och skapa förÀndring för vÄr planet!
Det fina arbetet som BorlĂ€ngehus 13 gör genom sin hĂ„llbarhetsplan, har bland annat resulterat i mĂ„nga genomförda Ă„tgĂ€rder inom energi, avfall och kĂ€llsortering, utemiljö, klimat, social hĂ„llbarhet, ekonomisk hĂ„llbarhet, och hĂ„llbart resandeâ.
Riksbyggen har cirka 4 400 bostadsrÀttsföreningar som medlemmar och kunder.
â OmstĂ€llningen till ett hĂ„llbart samhĂ€lle Ă€r en av vĂ„r tids frĂ€msta utmaningar och hur vi bor och lever har stor betydelse. Riksbyggen som organisation en viktig uppgift att fylla för att sprida kunskap, inspirera och vĂ€gleda föreningarna vid större investeringar för ökad hĂ„llbarhet, avslutar Karolina Brick.
Bevego har filialer över hela Sverige. För att hitta din nÀrmsta filial, scanna QR-koden.
Vi Àr en solenergikoncern med fokus pÄ alla delar som en fastighet, byggnad eller ett markomrÄde behöver för att möta den gröna omstÀllningen.
Vi framtidssÀkrar och transformerar Sveriges fastighetsbestÄnd med kunskap, ambitioner och stark tro pÄ det vi gör. Det som driver oss Àr vÄr tids viktigaste frÄga, att minska vÄrt klimatavtryck och öka andelen grön energi.
För att lyckas Ästadkomma förÀndring har vi tjÀnster för att hjÀlpa markÀgare, villaÀgare, offentlig sektor, bostadsrÀttsföreningar och andra fastighetsÀgare att ta steget mot hÄllbara lösningar.
Vi integrerar solen i vardagen, följ med oss pÄ resan.
www.soltechenergy.com
Soltechkoncernen Àr en samhÀllsbyggare med fokus pÄ solenergi och hÄllbara, framtidssÀkrade energilösningar. Vi Àr börsnoterade pÄ Nasdaq First North Growth Market med ca 70 000 aktieÀgare.
