Grönt Samhällsbyggande 2/2022 by Stordåhd Kommunikation AB

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Nr 2 2022

MODERNISERING AV GREENBUILDING FÖR ENERGIEFFEKTIVITET

ELEKTRONIK NY PRODUKTKATEGORI I BASTA

MED FOKUS PÅ EPD:ER CERTIFIERINGSSYSTEM PÅ GÅNG FÖR

HÅLLBAR INTERIÖR EDEN I HYLLIE TERRASS CERTIFIERAS FÖR BÅDE LEED OCH WELL

Nya

SLUSSEN

– SKA KLARA MILJÖKRAV FRÅN ALLA HÅLL OCH KANTER

FÅ ORDNING PÅ

DIN KLIMATDEKLARATION

Kravet på klimatdeklaration innebär att du måste ha bättre koll på de byggmaterial som används när du bygger nytt. I SundaHus databas med över 240.000 artiklar finns den information du behöver. På vårt webbinarium lär du dig mer om hur du enkelt tar fram klimatrapporter – anmäl dig redan i dag på QR-koden ovan!

en del av

RuM FöR LIV Och LuST

beställ vår nya katalog

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

INNEHÅLL

REDAKTION

48 52 54 56 58 59 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 82

LFM30 ligger steget före i klimatberäkningar och åtgärder Grönt Samhällsbyggande på H22 – här visas återbruksprojektet som kan bli en ny stadsdel Bengt Dahlgren ger ut guider för återbruk och hållbart byggande Bergsbyns företagspark i Skellefteå certifieras med Ceequal Assessorns roll i projektet Bergsbyns företagspark Markskruv – hållbar för både byggkonstruktionen och miljön Flera bra stöd i hållbarhetsarbetet – förvaltningen för utbyggd tunnelbana Stuveriet på Masthuggskajen certifieras för både Citylab och LEED Magnolia Bostad erhåller två markanvisningar i Väsjön, Sollentuna Gröna notiser Gårda Vesta certifieras med två kompletterande system Eden i Hyllie Terrass – certifieras för både LEED och WELL Framtidens boende i Brunnshög Restmaterial från byggarbetsplatsen får nytt liv i Malmö Castellum framtidsförvandlar jättebyggnad i Jönköping WELL – för hälsans skull Ny Sifoundersökning: Nära 8 av 10 svenskar vill se högre miljökrav på byggtjänster

UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71 ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson REDAKTION: Gösta Löfström Martina Nyhlin ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2022

Innehåll Ledare Nyheter Hel bransch av leverantörer gynnas av pågående elektrifiering Nyttan av algoritmer inom bygg och anläggning Hässleholm Miljö bland de första med miljövarudeklarerad fjärrvärme Villeroy & Bosch Gustavsberg möter branschens miljökrav Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan med fokus på EPD:er Skandinaviska Byggelement – klimatsmart prefab – dessutom miljödeklarerade Sågverken har nu en egen EPD-generator Prodikt – verktyget för aktiva produktval och klimatberäkning Kraftringen – EPD för att miljödeklarera sin fjärrvärme Nya Slussen - ska klara miljökrav från alla håll och kanter Bygger er digitala strategi på verktyg eller en skalbar plattform? Miljöbyggnad – populäraste systemet Miljöbyggnad Idrift – en ynnest för det befintliga beståndet Modernisering av GreenBuilding för energieffektivitet Elektronik – ny produktkategori i Basta Certifieringssystem på gång för interiörer / Hållbar Interiör

N VA

EN M ÄR

4 5 6 9 12 16 17 18 23 24 26 28 30 32 34 38 40 42 46

Trycksak 3041 0417

OMSLAGSBILD: Projekt Slussen, Mälarterrassen, Slussen överblick Bild: DBOX/Foster + Partners FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

30 46

ISSN: 2004-3856

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Nr 2 2022

MODERNISERING AV GREENBUILDING FÖR ENERGIEFFEKTIVITET

ELEKTRONIK NY PRODUKTKATEGORI I BASTA

MED FOKUS PÅ EPD:ER CERTIFIERINGSSYSTEM PÅ GÅNG FÖR

HÅLLBAR INTERIÖR EDEN I HYLLIE TERRASS CERTIFIERAS FÖR BÅDE LEED OCH WELL

Nya

SLUSSEN

– SKA KLARA MILJÖKRAV FRÅN ALLA HÅLL OCH KANTER

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

MILJÖFRÅGORNA här för att stanna! KLIMAT OCH MILJÖ – på bredden och på djupet – har etablerat sig som självklara hänsynstaganden även i byggoch fastighetsbranschen. I dag ligger kanske fokus mest på klimatfrågan, detta mot bakgrund av den nya lagen om klimatdeklaration för flertalet nybyggnationer. Engagemanget är dock mycket bredare än så. Producenter av byggmaterial och byggprodukter tar i en rasande fart fram allt fler miljövarudeklarationer, då helst i form av tredjepartsgranskade EPD:er – Environmental Product Declarations. Dessa visar bland annat produkternas klimatpåverkan. Runt om i landet arbetar experter från konsultföretag och experter hos de stora byggherrarna med att summera den klimatpåverkan som orsakas av pågående och planerade projekt. En nyckelroll har de experter som behärskar LCA – Livscykelanalys. För helst vill ju aktörerna veta klimatpåverkan under produkternas och byggnadernas hela livscykel. Vi ser ett helt nytt engagemang som en naturlig konsekvens av allmän medvetenhet om de kritiska framtidsfrågorna, men ambitionerna inom bygg och fastighet är också en följd av generationsskifte i en bransch som gjort sig känd för att vara traditionsbunden och konservativ. Det nya engagemanget handlar inte enbart om klimatfrågan. Vi vill påminna om att en

EPD miljövarudeklaration visar miljöpåverkan inom flera ytterligare kategorier, förutom klimat, bland annat försurning, övergödning och marknära ozon. Sammanlagt visas upp till ett trettiotal miljöindikatorer. Branschens breda grepp på miljön gör också att vi kommer att hushålla med energi och med råvaror samt undvika hälsofarliga material. Alltid välkommet. Ett bra sätt att styra upp ett projekt – från förstudier till färdig byggnad – är att använda ett miljöcertifieringssystem. Exempelvis ”Miljöbyggnad” beaktar 15 obligatoriska miljöpåverkansområden för nya byggnader. Om byggherren väljer att komplettera med ett ytterligare system, såsom WELL kommer också en rad ”mjuka” aspekter med, som har med hälsa och välbefinnande i stort att göra. Även om inte precis allt tas med i beräkningen, innebär det att branschen nu jobbar brett för att lösa både dagens och morgondagens utmaningar. I Grönt Samhällsbyggande kan du förkovra dig både i olika certifieringssystem och få exempel på byggprojekt som använder dem framgångsrikt. Är då detta bara något för de stora drakarna i byggbranschen som sjösätter flaggskepp i storstadskvarter? Nej, i och med lagen om klimatdeklaration, måste alla åtminstone upprätta en sådan. Idag statuerar inte lagen några gränsvärden, det vill säga nivåer på

klimatutsläpp som byggnaden måste ligga under. Men gränsvärden och andra skärpningar kommer, kanske redan till 2025. Så den som inte hänger med blir utslagen från marknaden. Det intressanta för små och medelstora byggare är att det kommer allt fler hjälpmedel – bland annat i form av digitala verktyg – som gör det lätt och billigt för alla aktörer att hantera och dra nytta av data från livscykelanalyser, miljövarudeklarationer och databaser. I detta nummer av Grönt Samhällsbyggande berättar vi bland annat om två sådana hjälpmedel. Prodikt tar fram relevanta data från EPD:er, produktblad och databaser, samt presenterar data på ett lätttillgängligt sätt. Och så kallade EPD-verktyg som utvecklas av IVL hjälper produkttillverkare att ta fram EPD:er mer eller mindre på löpande band. Allt eftersom ambitionerna och kunskaperna ökar i hela branschen blir klimat- och miljöfrågorna något som både kan och måste hanteras av såväl stora som små. Miljöfrågorna – inte bara klimatfrågan – är därmed här för att stanna! God läsning!

Jan Åström, Kjell-Arne Larsson Grönt Samhällsbyggande

VI ÄR MED PÅ OMSTÄLLNINGSRESAN! www.grontsamhallsbyggande.se Web bring projects to stories STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

ERLANDSSON BYGG Svanenmärker

Går det att driva ett off-grid hus i norra Sverige, så går det att driva ett sådant var som helst.

ZERO SUN

ERLANDSSON BYGGER numera Svanenmärkt, metoden ser till livscykelperspektivet, och ställer krav på bland annat material, energiförbrukning, sortering och gröna grepp. Erlandsson har erhållit en grundlicens för produktgruppen småhus, flerbostadshus och byggnader för skolor och förskolor. Erlandsson kan på så sätt erbjuda kunderna att bygga Svanenmärkt. Nya skolan kommer att ge plats för cirka 700 elever i åk 4–9.

– huset som energiförsörjer sig själv I SAMARBETE MED Skellefteå Kraft är Derome med i forskningsprojektet Zero Sun, ett projekt som vill utmana vanlig energiförsörjning. Huset är helt frånkopplat elnätet och ska producera sin egen energi, året om, med hjälp av solen. Detta i Skellefteå, en plats med få soltimmar under vinterhalvåret. Det fungerar tack vare ett självförsörjande energisystem med solceller, batterier, vätgas och bränsleceller. Under sommaren samlar huset solenergi

BREEAM, WELL OCH NOLLCO2-CERTIFIERING I HYLLIE WÄSTBYGG HAR tilldelats en markanvisning i stadsdelen Hyllie i Malmö. Markanvisningen omfattar en triangelformad kontorsbyggnad på 14 500 kvadratmeter. Byggnadens höjd är 4–10 våningar och utformas med takterrasser i olika nivåer. Byggstart sker tidigast 2024. – Vi är både glada och stolta över att Malmö stad gett Wästbygg förtroendet att få delta i den fortsatta utvecklingen av Hyllie 6

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

och lagrar det för användning under den mörka och kalla vintern. Går det att driva ett så kallat off-grid hus i norra Sverige, så går det att driva ett sådant var som helst. Huset är en standardmodell, Deromes dotterbolag A-hus modell Vinga. Taket är stort, vilket lämpar sig väl för solceller. Derome ser det som en stor styrka att ett av företagets standardhus väljs ut till ett sådant här projekt. Det vittnar om att konstruktionen som Derome använder i husen är energieffektiva och därför bra för vårt klimat.

genom denna tilldelning. Vår ansökan är en del i vårt strategiska arbete med att öka andelen kommersiella projekt i vår utvecklingsportfölj. Det känns därför positivt att tekniska nämnden har sett kvaliteterna i det förslag som vi har tagit fram tillsammans med C.F. Møller Architects. Vi ska nu använda vårt kunnande inom hållbart byggande för att skapa moderna och trivsamma arbetsplatser för kommande hyresgäster, då byggnaden ska certifieras enligt BREEAM, WELL och NollCO2, säger Joakim Efraimsson, vd på Wästbygg AB. Wästbyggs markanvisning ingår i exploateringsområdet ”Öster om mässan” i Hyllie där det också ska byggas bostäder. – Vi ser fram emot samarbetet med de övriga aktörerna i byggherredialogen och att vara en aktiv part i hela arbetet med att forma det här fina området. Bland annat ska vi se över hur vi kan göra delar av kontorsbyggnaden tillgänglig för aktiviteter och mötesplatser även under kvällstid, avslutar Joakim Efraimsson.

JSB bygger nya

SNÄCKEBACKSSKOLAN NYA SNÄCKEBACKSSKOLAN kommer att byggas enligt certifieringen Miljöbyggnad silver. I mars inleddes arbetet på plats. Andreas Karlsson, arbetschef på JSB i Blekinge är stolt över att få vara en del av Ronnebys kommuns samhällsutveckling: – Det är väldigt glädjande att få vara en del i utvecklingen av Snäckebacksskolan. Skolor är en av de viktigaste byggnaderna i en kommun. De står för kunskap, kultur och tillväxt. Vi är därför särskilt stolta över förtroendet att få bygga framtidens skola i Ronneby.

EPECON AGERAR

med miljömedvetenhet Epecon/Lyngsongruppen har som mål att ta fram EPD-mått för radiatorer under första halvan av 2022. LCA:n kommer att innefatta framtagande och förädling av råmaterial till stål, transport till fabrik, framställning av produkt samt transport ut till kund. EPD-måtten kommer att följa internationella standarder och vara tredjepartscertifierade.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

ALLMÄNHETENS

SYNPUNKTER viktiga när ny linje

ska bli verklighet

Hållbarhetsansvarig Jenny Rydén framför den första etappen i Västerport.

3.0

HÅLLBARHETSPROGRAM I BÖRJAN AV MARS antog kommunstyrelsen i Varberg ”Hållbarhetsprogram för Västerport 3.0”. Det uppdaterade programmet har en viktig roll i kommunens mål att hållbarhetscertifiera Varbergs nya stadsdel. Jenny Rydén, hållbarhetsansvarig i projekt Västerport, har arbetat med ansökan för att certifiera planeringen av etapp 1 enligt Citylab; Sveriges certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Att skriva ansökan är dock bara rosen på tårtan i arbetet med hållbarhetscertifieringen. Redan 2019 fattades beslutet att kommunen skulle börja arbeta för att nå detta mål när det gällde Västerports första etapp. Den senaste uppdateringen av hållbarhetsprogrammet är en viktig del i detta arbete. – Den uppdaterade versionen beskriver bland annat hur vi arbetar med organisation, innovation samt delaktighet och dialog. Delar som ska vara med för att en certifiering ska bli möjlig, berättar Jenny Rydén. Hållbarhetsprogrammet arbetar bland annat med en mängd checklistor med åtgärder för både kommunen och byggaktörerna som ska bygga husen i etapp 1. Inför den senaste uppdateringen hölls workshoppar både med byggaktörerna och internt bland tjänstemän i kommunen. – Våra byggaktörer har en enorm samlad kompetens, att ha med dem i arbetet gör att vi nu har ett gediget program som är väl förankrat. Vi har också en tydligare upp-

delning när det gäller ansvar och roller, säger Jenny Rydén. – Vi har spetsat till en del krav men också tagit bort de som inte längre är aktuella. Utvecklingen inom hållbarhet går så fort att det som ansågs vara höga krav för ett par år sedan kan vara standard idag. Och eftersom Västerport ska ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling gäller det att hänga med. – Än så länge är de områden som certifierats enligt Citylab privatägda, eller statliga som till exempel Campus Albano i Stockholm, berättar Jenny. – Vem vet, kanske, kanske blir Varberg den första kommunen som certifierar en ny stadsdel enligt Citylab, avslutar Jenny Rydén.

“

Vem vet, kanske, kanske blir Varberg den första kommunen som certifierar en ny stadsdel enligt Citylab. /Jenny Rydén, hållbarhetsansvarig i projekt Västerport, Varberg kommun

INNAN SPADEN sätts i marken för en ny tunnelbana till Älvsjö planeras arbetet noggrant i flera år. Den nya tunnelbanan ska utformas med minsta möjliga påverkan på människa och miljö och ge största möjliga nytta. Under året ligger fokus på att skaffa mer kunskap om hur närområdet ser ut. Bland annat genom undersökningar av berget, närliggande grönområden och inventering av äldre byggnader.

Dialog med allmänheten

En viktig del i arbetet är att löpande ha dialog med allmänheten och andra intressenter för att få in synpunkter som vägs in i det fortsatta arbetet. – Vi ska bygga tunnelbanan i områden där det redan finns bostäder och verksamheter. Vi ska skapa smidiga bytespunkter för resenärerna och för att kunna göra detta på bästa sätt behöver vi prata med dem som känner området, säger Kajsa Nilsson, projektledare, plan- och miljöprövningen för tunnelbanan till Älvsjö.

Större möjligheter att påverka i tidigt skede

Just nu pågår arbetet med att titta på var stationsuppgångarna ska placeras. Det är fokus under den samrådsaktivitet som sker i juni. Då bjuds allmänheten in till att ta del av hur planeringen ser ut just nu och få tillfälle att lämna synpunkter. – Den 1 juni lägger vi ut information digitalt på vår webbplats. Vi bjuder också in till två öppna hus i juni där vi finns på plats för att berätta mer om projektet och svara på frågor. Det här är en viktig möjlighet för oss att få reda på mer om olika förutsättningar. Var ska uppgångarna placeras för smidiga byten? Hur rör man sig i området? Vad är viktigt för dig som resenär? Det är frågor som vi vill ha svar på just nu, säger Kajsa Nilsson. Synpunkterna som kommer in sammanställs och får svar i en så kallad samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen är ett underlag till järnvägsplanen, som visar var den framtida tunnelbanan kommer att gå. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Solenco har rollerna som BREEAM-AP och Assessor, samt ger stöd för Hållbarhetsprogram.

För Himmerfjärdsverket använder Veidekke certifieringssystemet CEEQUAL.

SOLENCO

certifierar för BREEAM BASECAMP MALMÖ är ett nybyggt studentboende med fler än 500 studentlägenheter, en reception, gemensamma studierum och kök, ett gym, yogarum, stort cykelförråd, tvättstuga och festrum. Fastigheten ska certifieras för nivå Very Good enligt BREEAM. Det finns nästan 1000 kvadratmeter grönytor och plantering på innegård, väggar och även Sedum och havsstrandsbiotop på taket. Ytterligare finns det cirka 780 kvadratmeter solceller på taket som minskar koldioxidutsläppen med 14 procent.

Konceptet GreenBuilding är ett incitament för att hushålla med energin. Bild: Kjell-Arne Larsson

HIMMERFJÄRDSVERKET utvecklas för ökad kapacitet

I GRÖDINGE, Stockholms län, har Veidekke grundlagt för en omfattande om- och tillbyggnad av Syvabs avloppsreningsverk Himmerfjärdsverket. Veidekke har valt att miljöcertifiera sitt arbete enligt Ceequal version 6. Därför kan de nu konstatera att valet av Cementas Multicem även bidragit till reducerade koldioxidutsläpp i projektet. I Multicem används restprodukter från cementtillverkningen, istället för jungfruliga material. På så vis kan koldioxidutsläppen minskas med upp till 70 procent, jämfört med traditionella metoder som kalkcement. Det betyder att man i Himmerfjärdsverket kunnat minska utsläppen med 3 tusen ton koldioxidekvivalenter.

Nya tornet i Siljansnäs är FSC-certifierat.

GREENBUILDINGCERTIFIERING hos Energiförbättring

FÖRETAGET ENERGIFÖRBÄTTRING är numera delägare i fastigheten där den egna verksamheten bedrivs. Sedan dess har en omfattande upprustning och ombyggnad utförts. De energieffektiviserande åtgärderna har möjliggjort en Green Building-certifiering. Energianvändningen för den 21 år gamla byggnaden beräknas efter åtgärderna till 38 kWh/m² och år. Den har därmed minskat med cirka 50 procent, vilket är dubbelt så mycket som kravet för Green Building-certifieringen, som är 25 procent. Oljepannan har ersatts med berg- och uteluftvärmepumpar. Värmen körs i sex steg där den energikälla som har bästa värmefaktorn får värma huset. 8

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

INTERTEK CERTIFIERADE

Sveriges första FSC-certifierade byggnad I SILJANSNÄS i Dalarna står nu ett 33 meter och nio våningar högt torn helt byggt i trä. Tornet är en del av Naturum Siljansnäs och ger besökarna utsikt över Siljan från ett utsiktsdäck utomhus, och vid sämre väder ett inglasat utsiktsdäck. Bakom initiativet står Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Dalarna och ByggDialog Dalarna. Valet att bygga i trä gjordes av klimatskäl. Av samma skäl valde man dessutom att bli det första FSC-märkta byggprojektet i Sverige. FSC-certifieringen gjordes hos Intertek, som är stolta över att ha certifierat Sveriges första FSC-märkta byggnad. Patrik Vendel – program manager FSC & PEFC på Intertek – kommenterar: – Det är fantastiskt roligt att få vara delaktig i Sveriges första FSC-projekt. Det här är ett område vi tror kommer att växa och Intertek vill självklart vara en del av den utvecklingen.

D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV E U RO E N E RGY C OM P O N E N T S • 2022

Den snabba och omfattande elektrifieringen i samhället ger underlag för nya affärer, bland annat för Joakim Elm och teamet på EEC. Här förevisas fr v lastbrytare, PD-instrument, överspänningsskydd och isolerade 1000-voltshandskar samt räddningskrok.

HEL BRANSCH AV LEVERANTÖRER

gynnas av pågående elektrifiering Den omfattande elektrifieringen som pågår inom flera samhällssektorer skapar förutsättningar för hela branscher, bland annat leverantörer av el- och säkerhetskomponenter. AV GÖSTA LÖFSTRÖM HELA OMSTÄLLNINGEN AV energi-

politiken genererar nya krav, behov och investeringar som ska tillgodoses. Det är fråga om både utrustning, komponenter och kunskap som efterfrågas i ökande takt. – En mycket positiv utveckling där tiden talar för vår bransch. Det finns ett enormt behov av upprustning och expansion som gynnar oss och många andra, säger Joakim Elm, ägare och vd i Euro Energy Components (EEC). Företaget har sedan 1996 levererat högkvalitativa produkter, tjänster, konsultation och konceptlösningar inom el, elsäkerhet och energi till en mängd företag, stora som små. EEC’s kundkrets återfinns inom tillverkningssektorn, industrier, grossister, OEM, energiverk, kommuner och andra storförbrukare av el-material. EEC levererar dagligen distributions- och montagematerial för skåps-, central-, och ställ-

verksbyggare samt produkter och lösningar för åsk-, och överspänningsskydd, potentialjordning, arbete med spänning (AMS) och personlig säkerhetsutrustning (PPE). Geografiskt verkar EEC framför allt i Sverige men också mot kunder i Danmark, Norge och Finland. Nu laddar företaget som bäst upp inför det kommande och populära branschevenemanget EBR Metod- och maskindagar i Eskilstuna 17-20 maj. – Ett unikt branschevenemang som arrangeras av Energiföretagen EBR och där mycket kretsar kring arbetsmiljö och säkerhetsfrågor, ett viktigt event som samlar ett 80-tal utställare och cirka 2 000 besökare. Vid den här typen av evenemang skapas kontaktytor och möjlighet att nätverka med såväl utställare som besökarna, ett perfekt forum för utbyte av kunskap och feedback, fortsätter Joakim.

EEC som har en noggrant utstakad tillväxtplan, deltar sedan några år i Business Region Göteborgs tillväxtprogram ”Expedition framåt”. Här har vi möjlighet att tillsammans med experter inom affärsutveckling arbeta fram processer och planer för till exempel varumärke, digitalisering och automatisering. – Detta innebär förstås en stor trygghet när man är inne i ett stort omställningsarbete, avslutar Joakim.

www.euroenergy.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Flera av certifieringssystemen ställer krav på ljusberäkningar. Bild: Kjell-Arne Larsson

Sweco utför detaljerade

DAGSLJUSANALYSER VID GENOMFÖRANDET av en detaljerad dagsljusanalys tas bland annat väderstreck, geografisk plats, och års- eller periodbaserad väderdata, som beror på statistisk klimatinformation, i beaktande. Till exempel molntimmar, soltimmar och andra sorters väderdata. Genom att beräkna dynamiska dagsljusmätvärden för interiöra miljöer uppfylls rådande krav enligt BBR och AFS enligt SS EN 17037. Vidare kan analysen även vara till användning om mer noggranna resultat behövs, och vid certifieringar såsom LEED, WELL och BREEAM.

SIFO: 96 % ANSER ATT DIGITALA TJÄNSTERS KLIMATINFORMATION ÄR BRISTFÄLLIG.

Spatial dagsljusautonomi, sDA, är ett mått på byggnadens dagsljusprestanda i ett specifikt rum. Den definieras som en procentsats av rummet, vilken uppnår en lägsta belysningsstyrka för minst hälften av de undersökta timmarna. Vid utvärdering av hur väl en byggnad tar tillvara på dagsljuset gällande visuella kvaliteter och energieffektivitet kan andra, liknande mått användas utöver sDA. Däribland Användbar* Dagsljusautonomi (UDI), Kontinuerlig* Dagsljusautonomi (DAcon), Årlig solljusexponering (ASE) och Maximal* Dagsljusautonomi (DAmax).

RECOMA ÖKAR ÅTERVINNINGEN

av kartong

Kakelspecialisten ser löpande över och optimerar verksamheten utifrån miljöaspekter. Bild: Kakelspecialisten

KAKELSPECIALISTENS hållbarhetsarbete FÖR ATT BEFÄSTA Kakelspecialistens miljöarbete är företaget medlemmar i Sweden Green Building Council. Bland annat ingår noggrann källsortering i Kakelspecialistens dagliga avfallshantering. Pappers-, kartong- och plastavfall separeras och packas effektivt för enklare återvinning och för att minimera antalet frakter. Kakelspecialisten är medlem i FTI (Förpackning och Tidningsinsamlingen) för emballagehantering ute på arbetsplatser. 10 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Kakelspecialisten erbjuder kunderna kostnadsfri avfallshantering med tillhörande källsortering vid företagets anläggning i Årsta. Frågor inom ramen för EHS (Enviroment, Health & Safety) har stor prioritet i ledningsarbetet inom Kakelspecialisten och den koncern (DAHL Sverige & Saint Gobain) som företaget ingår i. Kakelspecialisten driver löpande digitaliseringsprocesser som delvis har syfte att leda till att minska behovet av kataloger, papper, energi med mera.

RECOMA ÄR EN BIt av pusslet i arbetet mot den cirkulära ekonomin. Företaget arbetar för att minska mängden avfall och utsläpp. Recomas produkter är även 100 procent återvinningsbara utan förluster, utsläpp eller merkostnader då de kan bli nya byggskivor hos Recoma i en cirkulär lösning. Dryckeskartonger är vanligtvis väldigt svåra att återvinna i sin helhet. På grund av plast- och aluminiuminnehållet kan de inte användas till att göra nya kartonger utan att först gå igenom en komplicerad och kostsam process. Denna använder mycket stora mängder vatten för att separera fibrerna i kartongen från övrigt material. De användbara fiberna torkas och används till att göra nytt papper, en process som kan upprepas cirka 6 gånger innan fiberna anses uttjänta. Resten av kartongen, inklusive plast och aluminium, förbränns i energiåtervinning för att driva pappersbruken. Recoma utnyttjar hela kartongen. Fibrerna ger styrka, plasten binder ihop kartongdelarna, medan aluminiumets reflekterande egenskaper bidrar till ökat isoleringsvärde. Detta gör att 100 procent av avfallet återvinns i Recomas process. Inga tillsatser behövs. Därmed är Recomas produkt tillverkad 100 procent av återvunnet material, och den är även 100 procent återvinningsbar. Recoma har tagit fram en miljövarudeklaration (EPD) med livscykelanalys av tillverkningsprocessen. Denna visar även att slutprodukten har 80–90 procent mindre klimatavtryck än konkurrerande material.

PAPPERSKORGAR FÖR EN FINARE VARDAG & EN RENARE MILJÖ w w w . s o r t i f y . s e

RENARE MILJÖ •Råttsäker •Fågelsäker •Brandbeständig •Kan utrustas med smart mätteknik •Kan lätt byggas ihop till ett källsorteringssystem med valfritt antal fraktioner

FINARE VARDAG •Stilig design •Överlägset rostskydd •Stark och tålig konstruktion •Kan folieras efter kundens önskemål •Anpassad för markförankring direkt från produktion

Återvinningslösningar i Norr AB info@sortify.se | +46 70-585 66 66

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

DigiRoad har utvecklat Demify®, ett program som med hjälp av Diskret Element Method simulerar partikelsystem. Grundläggande var att utveckla algoritmer för högprestandaberäkning samt att genomföra tester i verklig miljö för validering. Bild: Chalmers

NYTTAN AV ALGORITMER

inom bygg och anläggning I seminarieserien Byggkompetens bjöd SBUF, Smart Built Environment och Infra Sweden 2030 in till presentationer under rubriken ”Låt algoritmerna göra jobbet”. Tre forskningsprojekt inom bygg och anläggning visade klart på möjligheterna med algoritmer och avancerad databehandling; bra exempel på tillämpad forskning där en del av de presenterade koncepten redan används skarpt i olika byggprojekt. AV KJELL-ARNE LARSSON

DigiRoad – simulering av utläggning och packning av obundna material i vägproduktion Johannes Quist, Fredrik Edelvik och kollegorna från Fraunhofer-Chalmers Centre, har i projektet DigiRoad tagit tag i problemen med hantering av obundna material. Det handlar om allt från sand till makadam och grövre grus. I de allra flesta applikationer är en homogen sammansättning med avseende på partikelstorlek 12 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

önskvärd, men kanske sällan uppnådd. Med partiklar avses de nämnda materialen. (Framöver kommer man kanske att jobba med både mindre (jord) och större (bergmaterial)). Det övergripande målet med DigiRoad är att bidra till högre kvalitet och bättre hållfasthet i vägbyggen och att vägarna därmed håller längre. Vi är hittills duktiga på att simulera maskiners arbete och egenskaper, men sämre på att simulera beteendena hos obundna material, vilket är en mycket svårare uppgift.

Projektet har utvecklat Demify®, ett program som med hjälp av Diskret Element Metod DEM simulerar partikelsystem. Grundläggande var att utveckla algoritmer för högprestandaberäkning samt att genomföra tester i verklig miljö för validering. En unik metod för att modellera själva bergmaterialpartiklarna åstadkoms genom att 3D-skanna olika partiklar och sedan ta fram förenklade geometriska representationer för de olika partikeltyperna. Inom projektet studerades ett flertal olika

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 genomför även forskning och utveckling av simuleringsmetoder för partiklar inom andra industrier som exempelvis gruvindustri, farmaceutisk industri samt additiv tillverkning, berättar Johannes Quist. Målet är att ta fram nya verktyg för dessa industrier, verktyg som kan nyttjas av ingenjörer så att maskiner och processer utvecklas virtuellt mot högre energieffektivitet, kvalitet och prestanda.

AI och maskininlärning (ML) för installatörer

Inom DigiRoad studerades ett flertal olika arbetsmoment såsom lastning, avlastning, utbredning och packning. På bilden avlastning. Här syns segregation i partikelstorlekar, där röda är de största och blå är de minsta. Bild: Chalmers

arbetsmoment såsom lastning, avlastning, utbredning och packning. – Både simulering- och experimentella resultat av avlastning påvisade en tydlig segregering/separation som kraftigt påverkade högbildningens homogenitet när det gällde partikelstorleksfördelning, berättade Johannes Quist, projektledare för DigiRoad. Dessa försök utfördes i samarbete med NCC Industry och Volvo Construction Equipment. I nästa försök ville forskarna undersöka vad som händer när det obundna materialet packades med vält. Detta utfördes i samarbete med NCC och Dynapac. – I detta delprojekt visade vi på vilken tydlig effekt segregering kan ha på packningsresultaten och slutlig styvhet. Både simulering och tester med riktiga material utfördes. Det var en god överensstämmelse mellan simuleringar och tester, fortsätter Johannes Quist. Det bör tilläggas att exempelvis arbetsmomenten med skopan som hämtar och tömmer material, delades in i delmoment. Där kunde krafter (påkänningar) och även slitage på skopan beräknas. Sådana analyser används av Volvo Construction Equipment i företagets virtuella utveckling av sina arbetsfordon.

– Som en fortsättning på DigiRoad kommer vi i år dra igång en satsning mot simulering av obundna bergmaterial i järnvägsöverbyggnader. Genom en unik sammankoppling mellan diskreta element (partiklar) och finita element (strukturer) hoppas vi kunna skapa nya förutsättningar för utveckling och problemlösning inom området. Vi

Alla som har arbetat enligt BIM-koncept och med 3D-modeller har insett fördelarna, där en uppbar är att upptäcka krockar, att objekt kommer att ta samma volymelement i anspråk. Men möjligheterna är större än vad en sådan 3D-modell kan erbjuda. Det finns minst två utvecklingsspår. Dels har det gått lång tid in i projektet innan 3Dmodellen med alla objekt är på plats; vi skulle därför behöva en motsvarande möjlighet att upptäcka åtminstone uppenbara krockar i ett tidigare skede. Dels skulle vi kunna ta hjälp av AI och maskininlärning för att i mycket tidigt skede göra skattningar av vad som behövs i projektet, exempelvis i form av mediaförsörjning och därmed mängden rör och ventkanaler. Erfarenhetsmässigt går det förstås att utifrån nyckeltal göra hyggliga bedömningar av behoven, men AI och maskininlärning kan ”vässa” bedömningarna. Därmed blir det också möjligt att vässa en tidig kalkyl. Hur detta kan gå till berättade Andreas Udd. Han är vd för VRA Rörinstallationer i Stockholm AB, en entreprenör inom rör och ventilation. Företaget har genomfört ett >>

I simuleringar och försök kunde forskarna inom DigiRoad undersöka vad som händer när det obundna materialet packas med vält. Bild: Chalmers

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 13

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Andreas Udd, vd för VRA Rörinstallationer i Stockholm AB, beskrev ett arbetssätt med AI och maskininlärning som grundar sig bland annat på BIP – Building Information Properties – ett system för egenskaper och beteckningar på objekt i fastigheter.

SBUF-projekt där Per Ström från Avantec har utvecklat programvara. Hur arbetar vi i dag? Hur gör exempelvis VVS-projektören en kalkyl i tidigt skede när det endast finns A-ritningar? Projektören utgår från dessa tillsammans med rumsfunktionsbeskrivning och nyckeltal, ritar för hand, gör digitala 2D-illustrationer eller ritar på ett ungefär i CAD. Detta plus erfarenhet får ligga till grund för kalkylen. Hur kan vi då göra i stället? Andreas Udd beskrev ett arbetssätt som grundar sig bland annat på BIP – Building Information Properties – ett system för egenskaper och beteckningar på objekt i fastigheter, något som är fritt tillgängligt på webben. AI med användande av BIP kan basera uppskattningar grundade på AI:s genomgång av flera liknande byggen, det vill säga ha ett

statistiskt underlag i basen för uppskattningarna. En generell egenskap och fördel med AI är att se återkommande mönster och dra slutsatser från dessa. Ju mer underlag desto högre precision på slutsatserna. Exempelvis vill VVS-projektören i tidigt skede veta vilka rum som ska ha vilka medier. Andra relevanta frågor är: • Hur mycket tappvatten går åt? • Hur mycket luft ska vi ha? • Hur många schakt och placering på dem? • Hur stort fläktrum och hur stora aggregat • Hur stora pumpar? Baserat på tidigare statistik ”vet” AI, i partnerskap med ML, exempelvis att i genomsnitt finns tappvatten i 80 procent av alla hygienrum och flödet är i medeltal 0,2 liter/sek. Ju mer statistik som finns i grunden, i detta fall ju fler som använt BIP,

VR-visualiseringar kan baseras på en BIM 3D-modell. Informationen i den (övre bild av en flervåningsfastighet) är dock alltför omfattande. Genom informationsfiltrering skapas en ”magrare” modell (nedre bild) med just den information som behövs. Bild: Chalmers

desto bättre underlag och desto bättre bedömningar kommer AI att göra. Människan samlar på sig erfarenhet, och det gör också AI tillsammans med ML. Förutom nyckeltal kan AI ta fram uppskattningar på antal meter rör av varje slag, föreslå dragningar, fördelning på schakt, med mera. Viktigt är att ha brett statistiskt material

Vill ni ha ett lågt CO CO2-e avtryck i era byggprojekt ?

Gör ett aktivt hållbarhetsval och välj PP som ger en minskning av CO2-e på 65% 65%* *

an r

Vi k

*Läs rapport på www.rethermkruge.se/hallbarhetsarbete

14 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

-e a CO 2

vis edo

al f ör

la r

ör o

örd ch r

e lar

i PP

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Forskarna på Chalmers vidareutvecklade VR-tekniken så att flera användare samtidigt kunde vistas i fullskalemodellen. Dessutom kunde var och en av användarna medverka på distans. Bild: Chalmers

i grunden. Det man provat hittills baseras på 5-6 fastigheter, vilket har gett underlag för ungefärliga uppskattningar från AI. Sweco med flera står bakom BIP. Per Ström från Avantec har gjort viktiga insatser i skapandet av BIP och utvecklat flera av dess applikationer. Maskininlärning tillsammans med AI kommer säkert att bli ett förstärkande komplement till den mänskliga erfarenheten.

Hållbar utveckling inom bygg, fastigheter och stadsutveckling

• Projektledning och projektstöd • Utbildningar • Forskning och utveckling • Verksamhetsutveckling • Partnering och samverkan • Nätverk • Miljö- och hållbarhetscertifieringar • Klimatdeklarationer • Diplomerad fuktsakkunnig www.sustainacon.se

Detsamma kommer i högsta grad att gälla för VR som vi fick höra om i nästa presentation. Avsikten med VR i detta SBUF-projekt var att – i VR-glasögon – i skala 1:1 kunna granska hus innan de byggs. VR ska inte tränga ut erfarenheten, utan tvärt emot ta in den i modellerna. – Idén är att ta in kunskap från produktionssidan, det vill säga arbetsledare och yrkesarbetare in i designskedet, berättar Mikael Johansson, från avdelningen Construction Management på Chalmers. Det ger möjlighet att lösa problem virtuellt innan de når arbetsplatsen. Med VR går det att komma åt den ”mänskliga faktorn”, dels kan den leda till misstag under projekteringen, men dels användas för att ta tillvara erfarenheter hos de nämnda yrkesgrupperna. – Vissa aspekter, såsom byggbarhet, är oftast lättare att bedöma utifrån praktisk erfarenhet, menade Mikael Johansson. VR-teknik för att granska en modell i skala 1:1 kan bidra till bättre förståelse hos de ingående parterna och samsyn i projektet samt bättre planering. Vad används då för underlag till den modell som kommer att upplevas i VR-glasögonen? BIM med 3D-modeller är förstå bra, men problemet här är den höga detaljgraden med byggnader som kan innehålla miljoner objekt och ner till skruvnivå. – Vi behöver bara en liten del av 3D-modellen. Oftast vill vi processa fram enbart det som är synligt, som till exempel om vi står och tittar på en fasad, förklarar Mattias Roupé, från samma avdelning på Chalmers. Här kommer algoritmerna in för att selektera. De används för det som kallas informationsfiltrering. VR-tillämpningen i SBUF-projektet utvecklades i tre steg. Det första möjliggjorde för en person att ”stiga in i” den virtuella verkligheten. Det andra att fler personer kunde vara i modellen samtidigt, vilket möjliggjorde för alla att peka och ha dialog. Det tredje tvingades fram av pandemi och distansarbete. VR utvecklades nämligen för att flera personer samtidigt och på distans kunde befinna sig i modellen, som ett Zoom-möte med VR-koncept – en Multi Userversion på distans – vilket uppskattades stort. – Vi samlade synpunkter från de som deltog, gjorde flera platsoch projektbesök med en kombination av enkäter, intervjuer och observationer. Vi kunde konstatera flera positiva effekter och många bra spontana upplevelser i VR, fortsätter Mikael Johansson. • Ökad förståelse • Tidigt upptäcka projekteringsmisstag och dåliga lösningar • Identifiera bättre alternativ • Hitta mer produktionsanpassade lösningar • Ändrad sekvensering/planering. Det vill säga ändra ordningen på moment i produktionen • Använda vid arbetsberedning • Möjlighet att utveckla säkerheten i byggproduktion/driftskede Under den efterföljande frågestunden på seminariet kom det fram att VR redan används inom anläggningsprojekt och andra typer av projekt. Notera att det i en modell går att mäta, lägga snitt och filtrera det man vill se, exempelvis armeringen. Tekniken har kommit så långt att den är färdig att använda för i stort sett alla discipliner inom bygg. Och den är inte dyr. Tänk exempelvis på möjligheten i ett ombyggnadsprojekt, där det går att visa befintliga rör tillsammans med föreslagna nya rördragningar. Arkitekter har länge använt VR, dels för att granska förslag under hand, dels för att kommunicera förslag till beställare, dels för att förmedla till hyresgäster och brukare hur fastigheten kommer att se ut. Applikationerna är närmast oändliga. You name them! STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 15

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Miljövarudeklarerad fjärrvärme, ja det kan du få i Hässleholm. Hässleholm Miljö blir nu bland de första fjärrvärmebolagen i landet att kunna presentera detta genom en EPD. Bild: Hässleholm MIljö

HÄSSLEHOLM MILJÖ bland de första med miljövarudeklarerad fjärrvärme

Hässleholm Miljö lanserar en av Sveriges första heltäckande miljövarudeklarationer för ett fjärrvärmesystem. 1972 började fjärrvärmenätet i Hässleholm växa fram och nu, femtio år senare, blir Hässleholm Miljö bland de första fjärrvärmebolagen i landet med att kunna presentera en EPD (miljövarudeklaration) för hela fjärrvärmesystemets miljö- och klimatpåverkan. – VI ÄR VÄLDIGT stolta så klart. Det visar att även ett litet bolag kan ligga i framkant och gå i bräschen för ett transparent klimatarbete, säger Elin Johnsson Sivertsson, enhetschef för teknik och utveckling på Hässleholm Miljö. Miljövarudeklarerad fjärrvärme, ja det kan du få i Hässleholm. Hässleholm Miljö blir nu bland de första fjärrvärmebolagen i landet att kunna presentera detta genom en EPD. – Inte minst inom byggoch fastighetsbranschen växer behovet av att kunna certifiera byggnader och visa upp sin miljöpåverkan. När vi nu tagit fram en EPD skapar vi förutsättningarna att ta del av objektiva data för hela fjärrvärmesystemet, säger Elin Johnsson Sivertsson på Hässleholm Miljö. En EPD (environmental product declaration) eller en miljövarudeklaration, beskriver en produkts miljö- och klimatpåverkan i ett 16 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

livscykelperspektiv. EPDn i sig baseras på en livscykelanalys (LCA). EPD är ett internationellt system vilket gör att varje EPD verifieras och tredjepartsgranskas enligt förbestämda och gemensamma regler. Därefter presenteras den publikt, för vem som helst att ta del av, i en EPD-portal. – För oss är det viktigt att mäta men även att visa upp vår påverkan. Vi vill vara öppna och ärliga med vilken produkt vi erbjuder. Men vi levererar inte bara värme, vi vill också utveckla miljö- och klimatnyttan i vårt närområde, säger Elin Johnsson Sivertsson. Syftet är inte bara att göra bolagets fjärrvärme jämförbar med andra uppvärmningskällor, det handlar även om att utveckla miljöoch klimatarbetet inom bolaget. Det är ett sätt att mäta men även ett sätt att i nästa steg gå mot minskad klimatpåverkan. – Vi kan exempelvis se att om våra led-

ningar i marken klarar av att användas fem eller tio år längre så får det stor positiv påverkan. Hur arbetar vi då för att klara det? Vi kan också ställa högre krav i upphandlingar, som ett annat exempel, säger Elin Johnsson Sivertsson. Hässleholm Miljös fjärrvärme produceras av energiåtervinning av utsorterade brännbara avfallsrester, lokalt producerat biobränsle, samt spillvärme från industri. Totalt levereras cirka 2000 GWh fjärrvärme till 2800 fastigheter per år. – Vår fjärrvärme är en trygg uppvärmningsform där vi sätter priset ett år i taget, använder lokala bränslen och verkar lokalt, helt enkelt. Nu har vi dessutom objektiv och externt granskade data som visar vår påverkan. För kundernas del tror och hoppas vi att det ska kännas tryggt, transparent och hållbart, säger Elin.

D E N N A A R T I K E L P R E S E N T E R A S A V V I L L E R O Y & B O C H G U S T A V S B E R G • 2022

Tidlösa och smarta produkter. Och framtidssmarta. I LCA-perspektiv dubbelt så effektiva.

VILLEROY & BOCH GUSTAVSBERG möter branschens miljökrav

Villeroy & Boch Gustavsberg är en av de första i sin bransch att ta fram EPD:er – Environmental Product Declarations – för sina produkter, närmare bestämt för blandare i serien Nautic och Atlantic, toaletten Nautic 1500 och badkaren Akryl och Quaryl. MILJÖ, KLIMAT och resurseffektivitet är inget nytt för Villeroy & Boch Gustavsberg, men i och med EPD:erna finns klimat- och miljödata nu klart deklarerade, tredjepartsgranskade och öppet publicerade hos EPD International. – Den första generationen av Nauticblandarna var bäst i test när det gällde energieffektivitet. Nu har vi gått vidare med nästa generation Nautic och för köksblandaren sänkt kWh med ytterligare 17 procent och för tvättställ med 27 procent, berättar Thomas Göransson, ansvarig för projekt- och kundutveckling. Villeroy & Boch Gustavsberg har länge bedrivit hållbarhetsarbete i sin produktutveckling. Målet är att minska koldioxidutsläppet relaterat till sålda produkter med 30 procent till 2025, med 2018 som basår. Produktutvecklingen handlar både om CO2e, vatten- och energiförbrukning, men också förbättrad teknisk prestanda och hög livslängd. – Nu lyfter vi klimat- och hållbarhetsarbetet ännu mer, inte enbart genom EPD:er utan på alla fronter för att möta marknadens förväntningar och inte minst krav från en yngre generation medvetna kunder, fortsätter Thomas Göransson.

Han hänvisar till allt från Parisavtalet och EU:s Green Deal till materialbedömningar som Byggvarubedömningen och floran av certifieringar. Bland annat kravet på klimatdeklarationer för nybyggen styr dagens kunder bland byggarna och när det sedan införs gränsvärden blir tyglarna ännu stramare. – Vi ser inte allt detta som pålagor, utan vill vidareutveckla våra produkter för att bidra med vår del för att reducera klimatpåverkan samt ha en frisk planet att bo på, poängterar Thomas Göransson. Data om koldioxidutsläppen från produkterna – i både tillverknings-, byggoch driftsfas – är något som kunderna efterfrågar. Här har företaget tagit ledningen genom att ta fram EPD:er för de viktigaste produkterna. För närvarande är det främst CO2e som kommuniceras till kunderna, men en EPD visar ytterligare miljöpåverkan (bl.a. vattenresurser) och den informationen ligger öppen på EPD International. – Livscykelperspektivet med livscykelkostnad har vi också fullt fokus på. För både miljömässig och ekonomisk hållbarhet är det viktigt att visa kostnaden över tid då en byggnad ska finnas i minst 75 år. En

blandare från oss utifrån en nuvärdesberäkning kostar cirka 15 000 kronor under 15 år, jämfört med 33 000 kronor för en konventionell blandare. Villeroy & Boch Gustavsberg ser även över återbruksaspekten för att tillgodose cirkulärt byggande. Tanken är att produkterna över tid ska gå att återbruka, för det andra att redovisa möjligheten till återbruk. Den breda satsningen på hållbarhet gör Villeroy & Boch Gustavsberg till en trygg och smart partner. Även så till vida att man är en av få som svarar för kompletta badrumslösningar. Det förenklar för beställaren att ha koll både på klimatkalkylen, hållbarheten i övrigt och dessutom på kostnaden.

www.gustavsberg.com STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 17

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Hur påverkar det som byggs klimatet? EPD-verktyg kan bidra till svaret. Bild: Kjell-Arne Larsson

Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan

MED FOKUS PÅ EPD:ER Vinnova, Energimyndigheten och Formas stöder bland annat ”Strategiska innovationsområden”. Ett av sjutton program inom dessa utgörs av Smart Built Environment som tar ett samlat grepp på den digitalisering som krävs för hållbart byggande. AV KJELL-ARNE LARSSON S M A RT B U I LT E N V I RON M E N T har

ambitionen att bli en katalysator för nya tekniska möjligheter, digitalisering och de affärsmodeller som behövs för att klara dagens utmaningar gällande miljö och klimat. Programmet har satt upp mål till 2030: • 40 % minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering • 33 % minskning av total tid från planering till färdigställande, för nybyggnad och renovering • 33 % minskning av totala byggkostnaderna • Fler nya värdekedjor och affärsmodeller med livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer Ett av projekten inom Smart Built Environment är ”Digitaliserade miljö- och 18 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

klimatkrav genom hela upphandlingskedjan”. Det leddes av IVL och samverkan skedde med Sustainable Innovation, HBV, eBVD Norden och EttElva Arkitekter. Bakgrunden var att mycket av hållbarhetsarbetet i dagens byggbransch sker analogt. Digitalisering är nödvändig för att bland annat kunna agera mer proaktivt. – Arbete med att ställa miljökrav på byggmaterial bör effektiviseras betydligt. Byggprocessen i dag är fortfarande mycket analog, vilket medför att arbetet med klimateffektivare och mer resurseffektiva byggnadsverk inte når sin fulla potential. I stället för att arbetet fokuseras på att göra smarta materialval, ta fram bättre konstruktioner

och utveckla innovativa lösningar så används i dag tiden till att i efterhand dokumentera och samla information om byggnadens miljöprestanda, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL och en av författarna till projektets slutrapport. – Med hjälp av lösningarna som togs fram i vårt projekt kan vi bidra till att tid frigörs för att arbeta mer strukturerat och agera hållbart tidigt i byggprojekt, fortsätter Johanna Andersson. ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” har redovisat tre delprojekt: • EPD-verktyg. IVL har utvecklat ett verktyg för att på ett förenklat sätt ta fram EPD:er.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Verktyget åstadkommer en maskinläsbar digital EPD, som möjliggör digitalisering av arbetet med leverantörspecifika klimatdeklarationer hos byggmaterialtillverkare och vidare i värdekedjan. • Miljökrav i upphandling. Projektet har tagit fram underlag för hur HBV och därmed allmännyttan kan arbeta med miljö- och klimatdeklarationer när de ställer krav på leverantörer. • Klimatberäkning av återbruk. IVL har tagit fram en handledning för hur klimatnytta från återbruk av byggprodukter kan beräknas kopplat till gällande standarder och med hjälp av digitala verktyg.

Kraftigt ökad efterfrågan på EPD:er Det är framförallt det nya lagkravet på klimatdeklarationer för byggnader som är bakgrunden till att branschen i dag i allt högre utsträckning efterfrågar miljö- och klimatdata. Klimatpåverkan kan beräknas exempelvis med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM 1.0. Detta har utvecklats av IVL och har redan använts flera år. Det är möjligt att beräkna klimatbelastningen bland annat som kilo CO2e per kvadratmeter och för hela den byggnad som byggherren planerar att uppföra. Lagkravet för en byggnads klimatpåverkan begränsas för närvarande till de mest betydande byggdelarna, det vill säga stomme, icke bärande mellanväggar och klimatskärm. (Boverket utreder nu hur man skulle kunna införa gränsvärden kopplade till detta och då ska sannolikt alla byggdelars klimatpåverkan beräknas, samt en kompletterande beräkning som omfattar en hel livscykel.) Som indata för respektive byggmaterial kan BM använda generiska data som publiceras av Boverket eller någon annan databas som exempelvis Trafikverkets klimatdatabas. Dessa finns redan inbyggda i BM. Generiska innebär att de är medelvärden för de material som förekommer allmänt på marknaden. Boverket har sedan lagt på ungefär 25 procent på detta medelvärde för att skapa incitament för att istället använda specifika klimatdata för just de material/produkter som väljs för deras bygge. I BM går det att byta ut generiska data mot specifika data. Det är här som EPD:er får stor betydelse. EPD betyder Environmental Product Declaration (miljövarudeklaration). En sådan visar miljödata för en specifik produkt som är tillgänglig på marknaden. Mot bakgrund av kravet på klimatdeklarationer, men även granskad och verifierad miljöinformation i övrigt, från aktörer i hela värdekedjan, ökar behovet av EPD:er kraftigt och allt fler leverantörer av byggmaterial tar också fram EPD:er för sina produkter. Framtagande och utformning av en EPD följer standarder, framförallt EN 15804+A2 som gäller för byggprodukter. Förutom klimatpåverkan visar en EPD sex övriga miljöpåverkanskategorier (klimatpåverkan, försurning, övergödning med mera) och har sammanlagt ett trettiotal miljöindikatorer. En EPD är en mer eller mindre heltäckande – För en leverantör blir det som nämnts mycket dyrt att låta ta fram EPD:er för varje specifik produkt och kanske varje specifik miljödeklaration.

Billigare och lättare att ta fram EPD:er

leverans. Då kan leverantören låta ta fram en EPD för ”familjen av produkter” eller produkttypen som registreras hos en programoperatör, säger Martin Erlandsson, IVL:s specialist på livscykelanalyser och EPD.

EPD:er är också viktiga instrument vid upphandling. Hänvisning till EPD:er eller krav på att anbudsgivarna använder EPD:er för att kalkylera miljö- och klimatbelastning blir ett allt vanligare inslag i förfrågningsunderlag. Hittills har det varit omständligt och dyrt att ta fram EPD:er. Med undantag av de allra största aktörerna på byggmarknaden har samtliga varit hänvisade till konsulter. Alla våra stora konsultföretag har experter som behärskar EPD:er och kan göra de livscykelanalyser med avancerade LCA-verktyg som lägger grunden för de data som redovisas i EPD:er. Det finns också nischade konsulter med denna inriktning. IVL arbetar förutom med att utveckla nya verktyg och digitala lösningar, även som konsult åt aktörer som behöver ta fram EPD:er. Den som beställer en EPD måste dessutom anlita en tredje part för granskning och verifiering av beräkningarna, samt välja en programoperatör som publicerar den godkända EPD:n. Vem som helst kan sedan ta del av innehållet. EPD:er publiceras bland annat av IVL:s dotterbolag EPD International på www.environdec.com och av EPD Norge på www.epd-norge.no. EPD:er för flertalet byggprodukter finns på www.eco-platform.org.

Hittills har vi berört granskade och verifierade EPD:er. De benämns EPD typ III. En EPD som är egendeklarerad av leverantören benämns EPD typ II. För företag som har många produkter är det extremt dyrt att ta fram en EPD för varje enskild produkt. Särskilt bekymmersamt är det när produkterna är unika, till exempel glaspartier, som levereras i unika exemplar. Inom projektet ”Digitaliserade miljöoch klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” har IVL tagit fram ett EPD-verktyg >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 19

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 • Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM • Byggsektorns resurshubb. En informationsdatabas för generiska och specifika byggprodukter, inklusive ett öppet resursregister för alla byggresurser som används under en byggnads livscykel. Tekniskt sett är EPD-verktyget uppbyggt av två delar, där LCA-beräkningarna görs baserade på samma plattform som Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM. Användarna styr denna ”beräkningsmotor” via gränssnitt som finns som en del av Byggsektorns resurshubb, ett gränssnitt som IVL benämner EPD Generator. BM och Resurshubben kommunicerar med varandra via en webbtjänst och användaren uppfattar inte att det är två verktyg i ett.

Figur 1. IVL:s EPD-verktyg gör sina beräkningar baserade på LCA-data från digitala EPD:er eller digitala LCA-data exporterade med formatet ILCD+EPD. Den färdiga EPD:n kan sedan exporteras vidare digitalt i värdekedjan med samma format på ett maskinläsbart sätt eller som pdf.

som kan underlätta framtagandet och sänka kostnaderna. EPD-verktyget har en generell grundkonfiguration. Det går att anpassa för en viss sektor av byggmaterialleverantörer (betong, fönster, isolering etc.), ett visst företag med ett ganska enhetligt produktsortiment, för standard katalogprodukter eller för en ”familj” av produkter. – Med vårt verktyg blir det mycket enklare och man behöver inte vara specialist för att ta fram en EPD, säger Martin Erlandsson, expert på livscykelanalys hos IVL och adjungerad professor på KTH. EPD-verktyget anpassas exempelvis för en viss produktgrupp och används sedan av flera företag. Det går att få verktyget certifierat så att företagen kan skicka EPD:erna direkt för publicering, där granskningen av dem har ersatts av en så kallad systemverifiering. EPD:er kan med dessa verktyg således tas fram av företagen helt utan konsulter, men erfarenheten visar att många väljer att ta hjälp av IVL eller andra konsulter ändå, då detta är intern kunskap som måste byggas upp i företaget i ett inledande skede.

Mor och dotter Martin Erlandsson nämner ytterligare användningsområden med EPD-verktyg. – För en leverantör blir det som nämnts mycket dyrt att låta ta fram EPD:er för varje specifik produkt och kanske varje specifik leverans. Då kan leverantören ta fram en EPD för ”familjen av produkter” eller produkttypen som registreras hos en programoperatör. Detta blir en ursprunglig EPD (EPD-mor) och leverantören använder sedan ett EPD-verktyg för att ta fram EPD:er (EPD-döttrar) för de liknande produkter som levereras. Med denna struktur på arbetet får slutkunden bästa möjliga miljödata på just det som levereras. 20 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Byggsektorns resurshubb

Figur 2. EPD Generatorn är företagens gränssnitt för att kunna ta fram EPD:er baserade på underliggande LCA-data med det produkt- och tillverkningsrecept som användaren lägger in i EPD Generatorn. IVL utgör alltid LCA-konsulten som tar fram det LCA-bibliotek som behövs och bygger den unika struktur med data som behövs för den aktuella produktgruppen som ska deklareras. I EPD Generatorn anger användarna de indata/recept som styr resultatet i varje livscykelmodul som ingår i EPD:n.

– Jag tror mycket på EPD-kalkylverktyg som väg in i det digitala sättet att jobba, menar Martin Erlandsson.

Även för unika leveranser Med EPD-verktyget går det att ta fram EPD:er för produkter som nästan alltid är unika, exempelvis glaspartier, stommar och motsvarande. Sådana EPD:er är endast intressanta för den specifika leveransen och något behov finns inte att publicera dem. Både dessa EPD:er och dotter-EPD:er är av typ II. Dotter-EPD:er kan inte publiceras hos programoperatörerna, men däremot i databaser såsom Byggsektorns resurshubb eller skickas direkt till kund om deklarationen är unik för en leverans. Det EPD-verktyg som IVL har utvecklat kan anpassas till vilken produkt som helst. Verktyget återanvänder kod och funktioner från andra IVL-verktyg:

”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” har också utvecklat en plattform för digital produktinformation, närmare bestämt hur en informationsdatabas kan byggas upp för att kommunicera produktdata från olika tillverkare. En generell struktur har implementerats i Byggsektorns resurshubb. Det blir möjligt för en materialleverantör att digitalt via en webbtjänst få ut produktinformation. Hubbens struktur gör det möjligt att komma åt både EPD:er och i princip mycket annat såsom kemikalieinformation baserat på Basta-registrering samt allmän miljöinformation genom egen-deklarationen eBVD och den lagstadgade prestandadeklarationen som är en del av CE-märkningen för byggprodukter.

Klimatberäkning vid återbruk Återbruk ger ofta miljömässiga fördelar då det kan ersätta nytillverkning av produkter och således minska uttaget av naturresurser, och dessutom minska de utsläpp som sker vid resursutvinning, tillverkning och avfallshantering. Studier visar också på stora ekonomiska möjligheter ifall materialresurser som finns i den befintliga bebyggelsen tas tillvara. Om vi begränsar oss till klimatpåverkan, hur stor är då klimatpåverkan vid återbruk? I många sammanhang sätts klimatpåverkan för en återvunnen byggdel till noll, eftersom den del som återanvänds redan har ”debiterats” sin klimatpåverkan i klimatberäkningar som gäller det ”tidigare livet”. Detta perspektiv måste emellertid problematiserats. Vi vill kanske veta hur stor klimatpåverkan en återbrukad byggdel har i förhållande till en nyinköpt. Då framträder en oftast en klimatvinst med valet av den återbrukade delen. Dessutom, även en återbrukad del >>

VI HJÄLPER DIG ATT BYGGA HÅLLBART KRÄVER HÅLLBARHET AV ALLA LEVERANTÖRER – MED KONCERNEN I RYGGEN

Genom Saint Gobain Suppliers Charter kräver vi dokumentation för att våra leverantörer sysslar med ansvarsfullt producerade produkter, väl dokumenterade och spårbara.

SKRÄDDARSYR LÖSNINGAR: SPARAR RESURSER, TID OCH MILJÖ

Vi lagerhåller beställt material och kör ut det enligt önskemål vid avrop så slipper kunden förvara på arbetsplatsen. Detta underlättar kundens egna processer, bidrar till flexibilitet, minskar onödigt avfall och effektiviserar hela försörjningskedjan bland annat genom maximal lastfyllnad på våra lastbilar.

VÅR AMBITION: MINSKA BYGGVARORNAS KLIMATPÅVERKAN

Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel – från det att naturresurser utvinns tills dess att produkten inte används längre och måste tas om hand. Dokumentationen av en LCA hittar man i produktens EPD (Enviromental Product Declaration) eller miljövarudeklaration som vi kallar det. I EPD:n kan man läsa sig till produktens miljöpåverkan och jämföra med andra liknande produkter. I våra avtal med våra leverantörer ställer vi krav på att produkter som omfattas av klimatdeklarationskravet också ska ha EPD. På sikt ska alla produkter ha EPD.

ATT JÄMFÖRA OLIKA BYGGMATERIAL

HÅLLER KOLL PÅ DITT BYGGES KRAV OCH DOKUMENTATION

Vi har kunskaper om de olika certifieringar och klassificeringar som finns i Sverige och kan leverera rätt material med tillhörande dokumentation enligt dessa.

För att underlätta för våra kunder att kunna jämföra produkters innehåll och miljöpåverkan, samarbetar vi med ett företag som heter Prodikt och som med sin hållbarhetsplattform lätt kan jämföra likvärdiga byggprodukter. Vi kan hjälpa våra kunder att välja produkter med lägre miljöpåverkan utan inverkan på konstruktionen och vi kan tillhandahålla CO2-offerter för den miljömedvetna kunden som vill göra skillnad.

A1 - A2 Utvinning av råmaterial A3 Produktion A4 Transport till byggarbetsplats

D Återvinning/ återanvändning

C1 - C4 Slutskede

A5 Byggprocessen B1 - B5 Driftskede

En produkts livscykel delas in i fyra huvudsakliga skeden, A-D A1-3 – produktskedet A4-5 – byggproduktionsskedet B – driftsskedet

C – slutskedet D – återvinnings-/ återanvändningsskedet

www.optimera.se

VÄLKOMMEN TILL OSS MED DITT HÅLLBARA BYGGPROJEKT!

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

TA FRAM EN EPD För dig som behöver ta fram en EPD (Environmental Product Declaration), om du är tillverkare av byggprodukter/material. UTAN FÖRKUNSKAPER

Vad är klimatsmart att spara och vad är klimatsmart att ersätta med nytt? Bild: Kjell-Arne Larsson

ger viss klimatpåverkan efter sitt ”tidigare liv”, under vägen från sin tidigare till den aktuella platsen. Det handlar om energi- och resursförbrukning under transport, lagring och rekonditionering. Återbrukets klimateffekter kan beräknas på olika sätt beroende på vilka frågor man vill ha svar på. Två vanliga tillämpningar är: • Rapportering av klimateffekter i specifika projekt eller organisationer, exempelvis vid klimatdeklaration för en byggnad eller hållbarhetsrapportering för ett företag. • Utvärdering av samhällseffekterna av att gå från linjära flöden till cirkulära (återbruk), vilket då visar vilken klimatbesparingspotential det finns i återbruk. Den handledning som tagits fram inom ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” fokuserar på den första punkten. Alla i byggbranschen som arbetar med klimatberäkningar och klimatdeklarationer är bekanta med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM. Detta baseras på livscykelanalys LCA och är utformat enligt standarden för beräkning av byggnaders miljöprestanda EN 15978. Handledningen beskriver: • Introduktion till EN 15978 • Hur du klimatberäknar produkter som återbrukas, kopplat till den studerade byggnadens livscykel, exempelvis vid ny- och ombyggnation • Hur du klimatberäknar produkter som tillgängliggörs för återbruk kopplat till en annan byggnads livscykel, exempelvis vid ombyggnation eller rivning Handledningen visar också hur klimatberäkning för återbruk görs i BM. Vi är 22 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

förtrogna med att detta verktyg har en databas med generiska klimatdata. Dessa kan i exempelvis ett byggnadsprojekt – när valen av produkter väl är gjorda – ersättas med reella data från EPD:er. Det nya är att även data för vissa återbrukade resurser nu har lagts in i BM:s klimatdatabas. – Vår handledning är avsedd för projektörer och för byggare som behöver göra klimatberäkningar vid återbruk, berättar Johanna Andersson. Precis som vid arbete med livscykelanalyser i övrigt kan man behöva stöd från en LCA-expert eller annan expert. Om tillgången till egna personresurser är god kan det sedan bli möjligt att klara beräkningarna på egen hand. Projektet ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” utkom med sin slutrapport i början av året. Handledningen ligger också klar.

Sekundära effekter Slutrapporten blickar också framåt, mot bakgrund av preciseringar som kommer att efterfrågas. Som nämnts uppstår klimatpåverkan vid återbruk, på grund av transporter, lagerhållning och rekonditionering. I vissa fall kan den återbrukade produkten – när det rör sig om aktiva produkter – ge andra drifteffekter än motsvarande ny produkt. Exempelvis kan en gammal WC-stol förbruka mer vatten än en ny. Framtida behov kopplade till BM handlar bland annat om att inkludera fler resurser i verktyget, som är aktuella vid rekonditionering, för att enklare möjliggöra beräkning av denna process. Dessutom finns behov att inkludera information i resultatrapporten från BM om vilken klimatbesparing som är uppnådd tack vare återbruk samt hur stor andel av en byggdel som är återbrukad.

• Ta fram grundläggande data om din produkt och dess beståndsdelar. • Anlita en konsult som behärskar EPD • Bestäm vilken programoperatör som ska publicera EPD:n • Anlita en tredjepartsgranskare som är godkänd av programoperatören, t.ex. DNV

MED FÖRKUNSKAPER • Ta fram grundläggande data om din produkt och dess beståndsdelar. • Använd ett EPD-verktyg från IVL, LCA.no, One Click eller motsvarande. Konsulthjälp kan behövas, men på sikt kan du själv använda verktyget. • Bestäm vilken programoperatör som ska publicera EPD:n • Anlita en tredjepartsgranskare som är godkänd av programoperatören, t.ex. DNV

Konceptet skulle också kunna inriktas på att underlätta utvärdering av återbrukets sekundära effekter, som förutom exempelvis rekonditionering, även kan innefatta effekter i driftskedet. Referenser: Slutrapporten ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” Smart Built Environment. Rapport U7-2019-08 Handledningen ”Återbrukets klimateffekter vid byggnation” IVL. Rapport C 562

D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV S K A N D I N AV I S K A BYG G E L E M E N T • 2022

– ECO-Prefab har betydligt lägre klimatpåverkan och dessutom redovisar vi denna genom miljövarudeklaration EPD, berättar Tobias Rönje, vice vd och försäljningschef hos Skandinaviska Byggelement.

SKANDINAVISKA BYGGELEMENT – klimatsmart prefab – dessutom miljödeklarerade

Skandinaviska Byggelement har tagit fram EPD:er för plattbärlag, massivväggar och balkonger. Flera produkter är på gång. En EPD är en miljövarudeklaration som klart och tydligt visar klimat- och miljöpåverkan. Den är transparent, tredjepartsgranskad och publiceras öppet. DÄRMED FÅR KUNDEN svart på vitt hur

stor klimatpåverkan är av betongelementet. Och det bästa utav allt; i betongen som används för tillverkning av elementen har en del av cementen bytts ut till ett annat bindemedel. Upp till 35 procent av cementen ersätts. Detta reducerar klimatpåverkan med upp till 95 procent för varje ton cement som ersätts. Företagets betongelement heter ECO-Prefab och bindemedlet är merit – en typ av masugnsslagg – i detta fall från SSAB:s stålverk i Oxelösund. – Tillämpningen gör att SSAB kan bli av med slagg, samtidigt som vi nyttiggör den i våra produkter, säger Tobias Rönje, vice vd och försäljningschef hos Skandinaviska Byggelement. Användningen av ECO-Prefab gör att klimatbelastningen från stommen i exempelvis ett bostadsprojekt kan minska med i storleksordningen 30 procent. Skandinaviska Byggelement använder grön el i sina fabriker

och armering av återvunnet stål, samt transporterar de färdiga elementen i så stor utsträckning som möjligt med tåg. Allt detta minskar klimatbelastningen. – För att öppet kunna redovisa produkternas lägre klimatbelastning och andra miljöaspekter har vi nu EPD:er för våra största produkter och fortsätter att beta av produktsortimentet, berättar Tobias Rönje. Saken blir inte sämre av att betongen i ECO-Prefab är tätare än konventionell betong och att elementen får högre livslängd. – Vi gör noggranna tester av nya betongrecept och för närvarande undersöker vi möjligheterna att öka inblandningen av merit till 50 procent, fortsätter Tobias Rönje. Företaget har fabriker på flera håll i landet, vilket minskar transportarbetet till respektive byggplats. Tillverkning sker i Katrineholm, Hallsberg, Ucklum (Bohuslän) och Ängelholm. När Skandinaviska Byggelement lämnar anbud till byggare, bifogas en klimat-

kalkyl som täcker den offererade leveransen. Därmed kan byggaren jämföra alternativa leverantörer. – Genom det klimatkliv vi har gjort ligger vi väldigt långt framme, både genom att erbjuda klimatsmart prefab och att tack vare EPD:er klart kunna redovisa klimatpåverkan, avslutar Tobias Rönje. Skandinaviska Byggelement är en del av Peab-koncernen och en ledande leverantör av prefabricerade betongelement och stomsystem.

www.byggelement.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 23

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Med EPD-generatorn hjälp går det att visa klimatpåverkan i reda siffror – i denna bransch i form av kilogram CO2e per kubikmeter produkt.

Nytt!

Sågverken har nu egen

EPD-GENERATOR

Standardiseringsansvarige på Svenskt Trä, Patrice Godonou, har varit med och utvecklat en EPD-generator avsedd för sågverken.

Branschorganisationen Svenskt Trä har finansierat framtagning av en EPD-generator, baserad på utvecklingsarbete som utförts av IVL med hjälp av deras verktyg Byggsektorns Resurshub. EPD-generatorn tar fram en miljövarudeklaration som används av sågverken för att kunna visa klimatpåverkan av sina produkter. Motsvarande arbete har gjorts av limträfabrikanter och flera användare är på gång. AV KJELL-ARNE LARSSON HOS SVENSKT TRÄ förstod man att mark-

naden inklusive byggarna skulle komma att efterfråga EPD:er och då i första hand den del som visar klimatpåverkan från produkter. Detta blev aktuellt i synnerhet som det väntades en lag om klimatdeklaration för nybyggnader. Denna lag började gälla 1 januari i år. Branschorganisationen tillsammans med IVL har tagit fram en EPD-generator med vars hjälp det går att skapa EPD:er för specifika produkter. I första skedet är generatorn aktuell för sågverken. I det arbete som utfördes förra året för att utveckla en sektors-EPD för sågat virke deltog företag som driver 44 sågverk vilka tillsammans svarar för 58 procent av Sveriges virkesproduktion. En EPD-generator är välkommen även hos tillverkare av limträprodukter, KL-trä, lättbalkar med mera. För att EPD-generatorn ska kunna ta fram så kallade specifika EPD:er matar de enskilda sågverken in egna data om träslag, fukthalt, energiåtgång i sågens torkar, typ 24 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

av primärenergi för denna åtgång, bränsle och andra data för skogsmaskinerna, transportarbete med mera. Generatorn behöver också information om komplementprodukter som pappersemballage, stålband med mera. Ut kommer en specifik EPD som gäller enbart den levererade sågverksprodukten. Generatorn kan användas både för sågat virke, hyvlat virke och fingerskarvat. Tack vare generatorn går det därmed att ta fram specifika EPD:er snabbare och till en låg kostnad, jämfört med om en konsult skulle beräkna det hela från början med en EPD för varje specifik produkt och/eller leverans. EPD-generatorn har fått det systemgodkännande som krävs av en oberoende programoperatör, i detta fall EPD-Norge. Byggare köper som bekant inte enbart virke utan även sammansatta produkter som limträ, KL-trä, lättbalkar och så vidare. För att klimatdata ska kunna redovisas brett inom hela branschen behöver också producenter av sammansatta produkter och byggelement i trä kunna använda EPD-generatorn. En del stora tillverkare av exempelvis limträ har

på eget initiativ anpassat EPD-generatorn med egna mallar. Takstolsföreningen är på gång med ett motsvarande utvecklingsarbete och kanske under hösten kommer även takstolstillverkare och producenter av KL-trä att ha tillgång till en EPD-generator. Även leverantörer av impregnerade produkter visar sitt intresse. – Att från början på vanligt sätt ta fram en EPD för varje produkt är givetvis betydligt besvärligare för sågverken och leverantörer av förädlade träprodukter, säger Patrice Godonou, standardiseringsansvarig hos Svenskt Trä. Sortimentet av standardprodukter är stort, och de olika ”batcherna” kan ha haft olika klimatpåverkan under sin väg till sågverket. Detta tar EPD-generatorn hänsyn till. – Leveranser som görs av takstolar och färdiga byggelement i trä handlar ofta om unika element för just den leveransen. Även här kommer företagsspecifika EPD-generatorer till stor nytta, menar Patrice Godonou, som varit med och utvecklat den EPD-generator som sågverken i dag kan använda i skarp version.

Vi bygger framtidens miljöer för arbete, boende och infrastruktur.

I Västerås har vi byggt Socialtjänstens hus som samlar verksamheten under ett tak i flexibla och väl anpassade lokaler. Vi utvecklar projekt med målsättningen att hitta nya smarta och hållbara lösningar för att skapa en bättre morgondag. Läs mer på ncc.se

15% för dig 27 400 ton för miljön Alla vet att vi måste bli bättre och effektivare på att få våra affärsmål att sammanfalla med planetens behov. Drivec Sustainable Suite 2.0 är helt energioberoende och utvecklat med unik teknik som även fungerar för morgondagens elektriska fordonsflottor. Systemet med EcoDriving och fordonshälsa ger förare, verkstad och trafikledning en helhetsbild av hur fordonet nyttjas. Smart för miljön och för er ekonomi. It’s payback time. Drivec Ecodriving ger upp till 15 % förbättrad bränsleeffektivitet. Varje år minskar vi CO2-utsläppen med 27 400 ton.

www.drivec.se

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Prodikt strukturerar, beräknar och tydliggör de data som är viktiga för användarna. Användaren kan söka på exempelvis artikelnummer och få upp ett produktkort för just den produkt man överväger att använda.

PRODIKT

– verktyget för aktiva produktval och klimatberäkning Prodikt räknar ut klimatpåverkan för de produkter du väljer för ditt projekt. Du behöver inte fördjupa dig i EPD:er eller göra egna livscykelanalyser. Med Prodikt gör du enkelt produktval som minskar projektets klimatpåverkan. Programmet summerar fortlöpande den totala klimatpåverkan för samtliga produkter som du har valt och ger på så vis en möjlighet till löpande optimering. AV KJELL-ARNE LARSSON KRAVET PÅ klimatdeklarationer för nya byggnader har ökat intresset för klimatberäkningar. Dessa beräkningar kan baseras på data hämtade från EPD:er (miljövarudeklarationer) som antingen kan vara produktspecifika eller produktfamiljeövergripande. Många leverantörer tar fram så kallade EPD:er vilka följer ISO-standard och är tredjepartsverifierade. Just nu kommer leverantörerna med nya EPD:er i en rasande takt. – Problemet med EPD:er är att det är ett tekniskt dokument som lämpar sig ganska dåligt för produktkommunikation, säger Daniel Olausson, medgrundare av Prodikt. Detta gör att för byggherrar och deras 26 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

konsulter är det svårt och tidskrävande att använda EPD:er på en hel byggnad för att beräkna dess klimatpåverkan. Byggherrarna och deras konsulter river sig i pannan både en och två gånger när de försöker använda EPD:er för att beräkna klimatpåverkan. – Vi har i stället gjort det enkelt för dem genom att produktifiera EPD:erna, fortsätter Daniel Olausson. Du behöver aldrig befatta dig med själva EPD:n. Vårt projektverktyg Prodikt visar tydligt och pedagogiskt klimatpåverkan från just den produkt som väljs och summerar dessutom klimatpåverkan för alla de valda produkterna.

Utvecklarna av Prodikt har i sitt verktyg läst in relevanta värden från EPD:er. Oavsett om EPD:n är produktspecifik eller produktfamiljeövergripande så gör Prodikt om värdena till att avse just den specifika byggprodukten. Tack vare detta blir leverantörernas information tillgänglig, tydlig och digital. Dessutom är Prodikt ett verktyg som hjälper dig genom hela projektet, från förstudie till att byggnaden står klar. Vad händer då om en EPD saknas för just den produkt som väljs för projektet? Prodikt har lösningar även för detta. Redovisade klimatdata delas nämligen in i två grupper; specifika och generiska produkter.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Specifika produkter delas upp i två datakvaliteter. • A, när en produktspecifik EPD används. • B, när en produktfamiljeövergripande EPD har allokerats till en produkt. Och generiska produkter får datakvalitet: • C, vilket visar att denna produktens klimatdata har beräknats med hjälp av generiska data. Hos Prodikt är ”enkelhet” högt prioriterat. Bland annat anser Prodikt att det är av stor vikt att man ska kunna välja produkter utifrån korrekt presenterat underlag, det vill säga att klimatpåverkan ska visualiseras i den enhet som en produktgrupp traditionellt sätt mängdas i, det vill säga kvadratmeter för golv, styck för fönster och så vidare. Detta för att förenkla arbetet vid jämförelse och val av produkter och för att undvika djupdykningar i och tolkningar av EPD:er. Redovisningen av klimatpåverkan i Prodikt i dag avser A1–A5 i byggnadens livscykel, där A1—A3 härrör från data i EPD, och A4–A5 kan beräknas med hänsyn till det specifika projektets förutsättningar. Till exempel beräknas A4 (transportdistansen) med hjälp av ”geopunkter” mellan produkters tillverkningsadress och projektets placering.

Även för jämförelser I Prodikt visas klimatpåverkan för var och en av produkterna. Det är viktigt att användarna ska kunna jämföra sina möjliga val även på andra punkter. För att detta ska bli rättvist och relevant inkluderas även produkternas tekniska prestanda, cirkularitet, innehållsmässiga/hälsomässiga aspekter. Det går att ställa produkter bredvid varandra för jämförelse, vilket underlättar aktiva val. Efter att en produkt lagts till i ett projekt så summeras klimatpåverkan för det antalet av varje produkt du väljer och för varje produktgrupp. Det är också möjligt att välja en produktgrupp att djupdyka i för att analysera ytterligare. Om ett val ändras så uppdateras omgående den totala klimatpåverkan för hela projektet. Prodikt är därmed också ett projektverktyg. Ett projekt upplagt i Prodikt får ett obrutet digitalt flöde. När man väl bestämt sig för vilka produkter som ska användas går det att generera en klimatdeklaration automatiskt. – Prodikt gör alltså en klimatberäkning, precis vad du är ute efter, poängterar Daniel Olausson. Du slipper gräva ner dig i EPD:ernas innehåll och göra egna livscykelanalyser. I byggprocessen kan du göra aktiva val baserade på relevanta data, vilket är unikt för vårt verktyg. En nyhet för användarna är att de som arbetar med en BIM-modell (3D-modell),

För alla som vill prova är det kostnadsfritt att skapa ett konto på www.prodikt.com och jämföra data på olika produktkort eller lägga upp ett eget projekt.

med det gemensamma filformatet IFC, kan importera modellen och in i Prodikt. Förutom byggprodukter och byggmaterial kommer också möbelprodukter att ingå i Prodikt och den första möbeltillverkaren har snart sina artiklar i verktyget. Prodikt hanterar inte bara data om klimatpåverkan från EPD:n, även om gränssnittet för närvarande i huvudsak fokuserar på detta. Eftersom data från tillgängliga EPD:er har lästs in har även data för de övriga miljöpåverkanskategorierna tagits med, men de visas för närvarande inte. Förutom klimatpåverkan innehåller EPD:er sex ytterligare miljöpåverkansområden. Prodikt gör ingen bedömning av produkter, utan redovisar objektiv information från olika källor såsom flera nationella och internationella databaser. Verktyget har bland annat koppling till Basta och importerar data därifrån. Prodikt uppdateras även kontinuerligt gentemot bland andra REACH-förordningen och SIN-listan. Detta för att vara à jour med skärpta krav och rekommendationer avseende bland annat ämnen som kan vara cancerframkallande, påverka arvsanlagen, människans hälsa eller orsaka skadliga utsläpp. Fram till för lite sedan var det enbart större byggherrar som hade råd att ägna sig åt EPD:er och livscykelanalyser. Med Prodikt är det nu lika lätt för de små som de stora att göra aktiva val för att minska sin klimatpåverkan. Och i och med lagen om klimatdeklarationer är det obligatoriskt att åtminstone redovisa sin påverkan.

Prodikt hjälper bland annat: • Byggherrar • Arkitekter, byggkonstruktörer och andra som projekterar • Hållbarhetsexperter, certifieringsansvariga, miljösamordnare, KMA-ansvariga och andra • Byggentreprenörer, underentreprenörer

Prodikts funktioner: • Redovisar klimatdata, per artikel, per produktgrupp, per projekt • Fungerar som projektverktyg • Visar information på ett sätt du är van vid och möjliggör aktiva val • Stödjer digitalt flöde under hela byggprocessen • Samlar data från databaser i stället för att du gör det

Prodikt redovisar: • Klimatpåverkan CO2e • Material, hälsopåverkan, emissioner • Cirkularitet, bland annat andel återvunnet och klimatvinst av återbruk STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 27

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Kraftringen har valt att göra två EPD:er, en för hela Lund-Lomma-Eslöv nätet samt en EPD för fjärrvärmenätet i Brunnshög. Bild: Kraftringen

KRAFTRINGEN

– EPD för att miljödeklarera sin fjärrvärme Energibolaget Kraftringen baserar sedan 2018 sin produktion på fossilfri energi. Nu introduceras en ny tilläggsprodukt– Klimatneutral Värme – för bostadsrättsföreningar och företagskunder. För att Kraftringens kunder ska få livscykelbaserad klimat- och miljödata tar energibolaget fram en miljövarudeklaration, EPD, för sin fjärrvärme. Det är ett robust och pålitligt underlag där fjärrvärmen kommer till sin rätt. AV KJELL-ARNE LARSSON – FÖR OSS ÄR det viktigt att redovisa vår totala miljöpåverkan, vilket vi gör genom vår EPD, och vara transparenta med hur vi väljer att kompensera för utsläppen. Allt eftersom marknaden kring klimatkompensation mognar kommer vi att utvärdera och eventuellt omvärdera hur vi på bästa sätt klimatkompenserar. Våra kunder kommer alltid kunna få information om hur kompenseringen går till, berättar David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen. Genom den detaljerade EPD:n, kan Kraft28 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

ringen visa fjärrvärmens fördelar, men även se till att kunderna får noggranna data, uttryckta som kg CO2e/kWh. Viktigt inte minst när kunder står inför val mellan flera energislag. – Genom att ta fram EPD får vi en siffra på produktens totala miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, det vill säga hela vägen från byggnationen av våra produktionsanläggningar och ledningsförläggningar till produktion samt distribution. Vi kan se var i livscykeln fjärrvärmens huvudsakliga ut-

släpp sker och hitta åtgärder för att minska dessa. EPD:er möjliggör att vi kan ta vårt hållbarhetsarbete steget längre, berättar Louise Servin, hållbarhetscontroller på Kraftringen. Vi har valt att göra två EPD:er, en för hela Lund-Lomma-Eslöv nätet samt en fristående EPD för vårt lågtempererade fjärrvärmenät i Brunnshög. I Brunnshög förses nätet med spillvärme från närliggande forskningsanläggningarna MaxIV och ESS. EPD:er publiceras tillgängliga för alla och är helt transparenta. De inkluderar

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

data på klimatpåverkan och sju andra miljöpåverkanskategorier. EPD:n blir ett kvitto på företagets hållbarhetsarbete. – Vi kommer sedan att lansera detta brett i vår marknadsföring och på vår hemsida där vi publicerar nyckeldata och med länk till EPD:n. Alla våra kunder får därmed korrekta siffror, för kännedom och som underlag för sina beslut, avslutar David Edsbäcker. Kraftringen uppdrar åt IVL utföra beräkningarna och efter sommaren kommer dessa att granskas av tredjepartsföretaget Miljögiraff AB. Publicering sker hos EPD International där alla kan ta del av innehållet.

Enligt standard – I upphandlingen som Kraftringen gjorde fick vi uppdraget att göra modellering och beräkning, berättar Elvira Molin, projektledare på IVL. Vi guidar och stöder kunden från början till slut och lämnar ett färdigt resultat i form av en EPD och tillhörande livscykelanalyser. För att olika EPD:er, exempelvis från olika leverantörer av den produkt som avses, ska

bli jämförbara måste beräkningarna göras på samma sätt. Därför finns specifika versioner av PCR (Product Category Rules). När produkten som i detta fall är fjärrvärme måste PCR 2007:08 följas. Den gäller för “Electricity, steam and hot/cold water generation and distribution”. Livscykelanalyserna utförs dessutom i enlighet med standarderna ISO 14040, ISO 14044 och SS-EN 15804: 2012 + A2: 2019. Notera att en EPD gäller för fler miljöpåverkanskategorier än klimatpåverkan. I detta fall handlar det även om: • Försurning • Övergödning • Fotokemiska oxidanter, t.ex. ozon • Partiklar • Resursanvändning grundämnen • Resursanvändning fossila bränslen • Risken för vattenbrist Vad gäller klimatpåverkan ska den redovisas uppdelad i tre kategorier: fossil GWP (Global Warming Potential), biogen GWP och GWP på grund av markanvändning/ markförändring, alla uttryckta som kilogram CO2e. Dessa kan räknas om till kilogram

CO2e per kWh och relaterade till ett visst år eller ett genomsnittsår. – För närvarande pågår arbete med modellering och beräkning, och vi kommer att lämna en färdig produkt till Kraftringen, berättar Elvira Molin. Detta är första gången IVL gör en EPD för fjärrvärme och således första gången vi använder denna PCR, och bra för oss att vi kan vara stöd och hjälp för kunderna även i denna tillämpning.

Allt fler användare Efterfrågan på EPD:er ökar för närvarande kraftigt, inte minst i byggoch fastighetsbranschen, vilket aktualiseras genom lagkravet på klimatdeklaration för nybyggnationer. Både fastighetsägare och industrier visar allt större intresse för klimatdata och sådana övriga miljödata som visas i EPD:er. EPD:er från leverantörer av el har funnits ett tag. Beträffande fjärrvärme kommer säkert många värmeleverantörer att följa Kraftringens exempel. Företaget har planer på att ta fram EPD:er även för sin produktion av kyla och av el. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 29

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Miljöarbetet beaktar inte minst kulturella och sociala värden, att Slussen ska bli en trevlig plats att vistas på. Bild: Dbox

NYA SLUSSEN

– ska klara miljökrav från alla håll och kanter Projekt Slussen använder Byggvarubedömningen vid val av byggmaterial och produkter. Däremot tillämpas inte något miljöcertifieringssystem. Vilket inte alls betyder att projektet saknar miljöstyrning. Det måste leva upp till miljömål och miljökrav från många håll. Och miljöarbetet är mycket omsorgsfullt implementerat i projektet. Ledningen säkerställer miljöstyrningen och att den upprätthålls tills allt är i hamn. AV KJELL-ARNE LARSSON GIVETVIS MÅSTE projektet för det första

klara villkoren i den miljödom som gäller. Sedan förhåller sig projektet till Stockholms stads övergripande miljömål. Därifrån har relevanta mål för projektet hämtats till miljöprogram som berör energi, klimat, kretslopp, rekreation, kultur och hälsa. Miljöprogram har tagits fram för att lättare kunna arbeta med miljökrav och miljömål. I dessa, ett för Slussenanläggningen och ett för bussterminalen, redovisas villkor från miljödom, miljökrav från detaljplaner, relevanta miljömål från Staden samt andra projektspecifika miljökrav. Det omfattar både byggskedet och driftskedet. Beträffande val av byggmaterial och produkter måste projektet klara Stockholms stads krav. För att bedöma och hantera materialvalen används Byggvarubedömningen, och därmed erhålls en loggbok för de inbyggda materialen för respektive entreprenad. Om en produkt/ett material måste väljas trots att Byggvarubedömningen lyser rött (undviks) 30 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

och/eller inte når upp till Stadens krav måste en materialavvikelse tas fram av antingen projektör eller entreprenör. Avvikelsen ska sedan godkännas av projektledningen. En tillåtelse enligt denna är specifik för en eller flera positioner, och det är således inte fritt fram att använda produkten var som helst i projektet. För att klara implementering av miljökrav och uppföljning finns två miljösamordnare, Lina Werneman och Eva Emell. Fysiskt indelas Slussenprojektet i delområdena land, vatten och berg, både vad gäller styrdokument och hur byggproduktionen är uppdelad. (Vissa styrdokument kan vara enbart för ett delområde eller entreprenad. Men de flesta styrdokumenten är projektövergripande och gäller för samtliga delområden och entreprenader.) Detta avspeglas också i fördelningen av miljösamordnare. Lina Werneman jobbar huvudsakligen med delområdena land och vatten, och Eva Emell med berg. Hos projektets

projektörer och entreprenörer finns motsvarande funktioner. Miljösamordnarna ingår i en funktion som heter Projektstyrning. I denna ingår, utöver miljö, även kompetenser som stöder hela projektet när det gäller kvalitet, risk och säkerhet, med flera områden. Alla med ansvarig funktion i projektet och all relevant personal utbildas, dels genom allmän information (t.ex. om säker arbetsmiljö), dels fördjupad information bland annat om bullerproblematik, avfallshantering och kemikalier. Personer i ansvariga roller måste också läras upp i dokumenthantering, kommunikation och hur projektverktyget Slussnet används. Projektet använder ett BIM-upplägg med 3D-modell och all dokumenthantering sker digitalt. Hanteringen av dokument och direktiv är mycket omfattande. Projektörerna har miljöprogrammen som projekteringsunderlag. I miljörapporter redovisar de hur miljömål och miljökrav har arbetats in i bygghandlingar.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Sedan är det givetvis de olika entreprenörerna som har ansvar för att kraven uppnås ute på bygget. Entreprenörerna måste innan dess upprätta miljöplaner som visar hur de ska klara kraven i kontrakten. Projektet har regelbundna tillsynsmöten med berörda myndigheter. Då görs avstämningar av den löpande tillsynen. Projektet har även krav att ta fram en kvartalsrapport som sänds till tillsynsmyndigheterna. I den redovisas relevanta uppgifter för samtliga miljöaspekter inklusive eventuella avvikelser från kontrollprogrammen och eventuella extraordinära händelser. – En av många utmaningar i projektet är att det har många olika kontrollprogram, för exempelvis buller, vattenföroreningar, grundvattenpåverkan och så vidare, som måste följas mer eller mindre kontinuerligt under resans gång, berättar Eva Emell. Det finns ett tiotal sådana kontrollplaner. Vissa kontroller är mycket krävande och experter måste anlitas, exempelvis akustiker för kontroll av buller och vibrationer. När Nya Slussen står klar kommer projektet att sammanfatta hur det har lyckats nå målen. Tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen och stadens Miljöförvaltning har då fått rapporter

löpande om exempelvis buller och gjort löpande tillsyner. En del av den dokumentation som samlas kommer att användas också av de slutliga anläggningsägarna när Slussen en dag ska lämnas över till driften. De får nytta av bland annat av loggböckerna och 3D-modellen. Utmaningarna med Slussenbygget förefaller oändliga om alla miljö- och produktionsaspekter tas med i bedömningen. Tidplan och budget måste hållas. I många fall måste avvägningar göras mellan miljöaspekter och kostnader. Exempelvis finns inte möjlighet att tillämpa alla innovativa miljölösningar som uppkommer under hand. Dessutom, i det läge som nu råder i Europa, har entreprenörerna flaggat för att det kanske inte går att få fram alla byggprodukter som planerat. – Summa summarum är Slussen ett mycket komplext projekt, där det varit utmanande att få ett helhetsgrepp och se till att all styrning är på plats och följs upp, avslutar Lina Werneman. Hon och kollegan Eva Emell har dock, efter 5–6 år på sina poster, ett mycket bra helhetsgrepp och ser resultat av att miljösamordningen har implementerats inom projektets alla delar.

Lina Werneman är en av miljösamordnarna i projektet.

FAKTA Slussen, nybyggnad, sluss och kommunikationsplats, Stockholm Tidplan: 2015–2025 Byggherre: Stockholms stad exploateringskontoret Byggentreprenörer: Skanska, JM, Veidekke m.fl. Arkitekt: CF Møller, Foster+Partners

Årgångsvirke från norrländska skogar Norrlands karga klimat gör att skogen växer långsamt här. Det gör träden senvuxna, finkvistiga och med täta årsringar. Här har generationer av skogsägare vårdat skogen i nästan hundra år innan den förädlas och blir till ett av världens mest ansedda virke. Norra Timber levererar högkvalitativa träprodukter tillverkade av träd från norrländska skogar. Skogar där våra 27 000 skogsägande medlemmar driver ett hållbart familjeskogsbruk, med rätt balans mellan biologisk mångfald och brukandet av skogen. Det är med stolthet vi ser att våra trävaror blir till miljövänliga produkter som används över stora delar av världen. norratimber.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 31

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Visdomspyramiden. Data blir inte information förrän den selekteras och struktureras. Förståelse ger kunskap baserad på informationen. Slutligen kan kreativt tänkande och AI få oss att bli visa (BI = Business Intelligence). Bild: SoftwareONE

BYGGER ER DIGITALA STRATEGI på verktyg eller en skalbar plattform?

Detta var den något retoriska titeln på Per-Erik Åstrands presentation under Dagens Industris seminarium om Property Technology. Per-Erik Åstrand är affärsutvecklare på SoftwareONE, som levererar molnbaserad teknik och programvaror samt ger rådgivning inom digitalisering. AV KJELL-ARNE LARSSON FRAM TILL OCH MED 1970-talet ritades allt på pappersritningar. När Auto-CAD lanserades 1982 för digital projektering i 2D ändrades alla förutsättningar. I dag använder vi 3D och arbetssätt enligt BIM. Men hur långt har vi egentligen kommit jämfört med det som har visat sig möjligt i andra samhällssektorer? Tar vi verkligen datadrivna beslut?

Nästan enbart Spot-lösningar Utvecklingen av verktyg för byggoch 32 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

fastighetssektorn har varit explosionsartad. – Vi har fått en mängd Spot-lösningar. De underlättar, men bygger samtidigt barriärer, menar Per-Erik Åstrand. Verktygen finns sida vid sida, horisontellt, och data blir fragmenterad.

Fler verktyg och API:er inte lösningen En kartläggning hos ett företag med 1 500 anställda visade att de använde 700 olika verktyg. En annan kartläggning bedömde

att 63 procent av företagen byter verktyg i medeltal vartannat år. Konstruktörerna använder sina verktyg, KMA-ansvariga sina, drift/underhåll sina och så vidare. Önskvärt är att dessa sömlöst ska kunna överföra data och att data ska följa byggnadens alla skeden, från designskiss till att det slutligen demonteras. Allt flera använder molnlösningar, som har öppna API:er, men vem ska bygga ihop det hela? Nu behöver vi en vertikal molnlösning!

Flera verktyg är inte lösningen, eftersom barriärerna mellan discipliner fortfarande finns kvar. Det krävs en ny plattform som medger sömlöst flöde av data. Microsoft tillsammans med Schneider är på väg att lösa detta. Bild: SoftwareONE

Först då kan data bli en stor tillgång. Data finns i basen av visdomspyramiden, information är selekterad och strukturerad data och på denna kan vi bygga kunskap. Med hjälp av kreativitet och AI kan vi uppnå visdom högst upp på pyramiden. Microsoft Azure tillsammans med Schneider Electric utvecklar nu en vertikal molnlösning, en plattform anpassad till byggoch fastighetssektorn – ett Industry Cloud. Fördelarna med detta: • Skalbar • Konsolidering och molnoptimering • Standardiserad • Datadrivna beslut – Vi kan jämföra med e-handeln där en plattform utvecklades som hanterar samtliga funktioner nödvändiga för en smidig e-handel, berättade Per-Erik Åstrand. Industry Cloud plattformen för byggoch fastighetssektorn hanterar: • 3D-modeller • Dokumentation • Estimering & kostnader

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

• Inköp & kalkyl • Anbud och offerter • Tidsplanering • KMA • Affärspartners • Resursoptimering • Visualisering • Partnerintegration • Analyser – Ur ett livscykelperspektiv blir det möjligt med kravställning i tidigt skede och att säkerställa dataöverföring från byggskede till förvaltning. Det är en sömlös överföring av data mellan olika faser, fortsätter Per-Erik Åstrand. Med dagens uppsjö av verktyg går det inte att jobba datadrivet. Ytterligare horisontella moln och fler verktyg hjälper inte. – Bygg- och fastighetssektorn förstår att det inte går att jobba datadrivet i dag. Med en industriell sektoranpassad vertikal molnlösning som är skalbar och framtidssäkrad kommer detta att bli möjligt, avslutar Per-Erik Åstrand.

Data följer sömlöst med från tidiga projektskeden och genom hela livscykeln. Bild: SoftwareONE

“

Ur ett livscykelperspektiv blir det möjligt med kravställning i tidigt skede och att säkerställa dataöverföring från byggskede till förvaltning. /Per-Erik Åstrand, affärsutvecklare, SoftwareONE Bild: SoftwareONE STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 33

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Miljöbyggnad är den i Sverige mest använda miljöcertifieringen. Bild: Kjell-Arne Larsson

MILJÖBYGGNAD – populäraste systemet

Certifieringssystemet Miljöbyggnad (och även Miljöbyggnad iDrift) kommer att moderniseras. En av de viktiga förändringarna blir att nya manualen för Miljöbyggnad kommer att linjera med EU:s taxonomi. AV KJELL-ARNE LARSSON AV DE CERTIFIERINGSSYSTEM som används i Sverige är Miljöbyggnad det som förekommer mest. Miljöbyggnad kan til�lämpas för de flesta typer av byggnader, från småhus och flerbostadshus till förskolor och skolor, kontor, sjukhus, hotell och andra verksamheter. Kravet är att byggnaden har Atemp-ytor och vistelseytor. Om exempelvis en industribyggnad innehåller personalutrymmen kan hela industribyggnaden certifieras. För närvarande finns mer än två tusen Miljöbyggnader, där 1139 är preliminärt certifierade och 1059 har fått sin slutliga certifiering. Miljöbyggnad är utvecklat för Sverige och baseras på svenska byggoch myndighetsregler samt på svensk byggpraxis. Miljöbyggnad (och även Miljöbyggnad iDrift) ägs och utvecklas av Sweden Green Building Council SGBC. Manualen för Miljöbyggnad har förekommit i olika versioner. Den nu gällande är Miljöbyggnad 3.2.

Energi För en byggnad certifierad med Miljöbyggnad kan hyresgästen/brukaren räkna 34 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

med att energiförbrukningen är lägre än hos genomsnittsbyggnaden. Utöver att byggnaden kräver mindre energi för att värmas upp på vintern, projekteras och produceras en Miljöbyggnad för att begränsa behovet av kyla under sommaren. Den energi som byggnaden trots allt behöver ska i så stor utsträckning som möjligt ha förnybart ursprung. Lokalt producerad energi prioriteras. När en Miljöbyggnad projekteras görs bland annat en livscykelanalys på grund och stomme för att beräkna hur stort växthusgasutsläpp CO2e dessa byggdelar ger upphov till.

lägenheter och mellan olika lokaler, som från tekniska installationer och yttre buller.

Material Byggmaterialen måste dokumenteras korrekt och de värsta kemikalierna får inte finnas när man bygger nytt. Är det fråga om en renovering ska det finnas vetskap att de material som inte längre är tillåtna har tagits bort under renoveringen. Man kan känna sig trygg i en Miljöbyggnad eftersom det är dokumenterat att inbyggda material inte innehåller farliga eller hormonstörande ämnen, eller i vilket fall som helst med halter som inte är skadliga.

Inomhusmiljö

Kostnadseffektivt

En Miljöbyggnad har ett bra dagsljusinsläpp och inomhusklimatet både varma sommardagar och kalla vinternätter är kontrollerat för att hålla en nivå som brukarna trivs med. Ventilationen är tillräcklig för att ge en bra inomhusluft. Byggnaden måste dessutom bland annat ha fullgoda solskydd. Ljudmiljön är uppmätt och ska klara godtagbara nivåer såväl vad gäller ljud mellan

Att certifiera för Miljöbyggnad är enkelt och kostnadseffektivt. Fastighetsägare eller andra som står i begrepp att låta certifiera en byggnad, rekommenderas att anlita en certifierad Miljöbyggnadssamordnare i sitt projekt, detta för att certifieringsprocessen ska bli så enkel och effektiv som möjligt. Ett stort antal konsultföretag har utbildade Miljöbyggnadssamordnare och erbjuder tjänster

En certifierad Miljöbyggnadssamordnare har kunskap att leda arbetet i Miljöbyggnad vid nyproduktion, ombyggnad eller för ett befintligt bestånd. För att bli certifierad behöver personen gå Miljöbyggnad baskurs, därefter Certifierad Miljöbyggnadssamordnare samt klara kunskapskontrollen. Bild: Kjell-Arne Larsson

inom området. Alla marknadsledande företag som Afry, Bengt Dahlgren, Ramböll, Sweco och WSP erbjuder Miljöbyggnadssamordnare och andra tjänster för certifiering. Flera större entreprenörer och byggherrar har egna Miljöbyggnadssamordnare. Det är viktigt att från början i projektet få med Miljöbyggnads krav och hur de ska redovisas. Då blir det kostnadseffektivt, jämfört med om kraven beaktas först i ett senare skede. I början ska man också bestämma vilken betygsnivå projektet ska inriktas på, Brons, Silver eller Guld. Det är också möjligt att exempelvis välja Silver i grunden och Guld för vissa indikatorer. Certifieringssystemet Miljöbyggnad tar hänsyn till och mäter miljöprestanda inom

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

15 olika områden. Dokument som visar hur högt prestandan har nått inom respektive område granskas av en oberoende tredjepartsgranskare. Inom tre år kommer man tillbaka för att göra en verifiering, för att kontrollera att byggnaden uppfyller de kriterier man projekterat för. Först då blir byggnaden slutligt certifierad. En byggnad som certifieras enligt Miljöbyggnad måste uppfylla kraven i 15 indikatorer: 1. Värmeeffektbehov 2. Solvärmelast 3. Energianvändning 4. Andel förnybar energi 5. Ljud 6. Radon

7. Ventilation 8. Fuktsäkerhet 9. Termiskt klimat vinter 10. Termiskt klimat sommar 11. Dagsljus 12. Legionella 13. Loggbok med byggvaror 14. Utfasning av farliga ämnen 15. Klimatpåverkan byggskede Efter utvärdering av respektive indikator och sammanräkning kan betygsnivån fastställas. För nivån Brons räcker det visserligen enbart att lagkrav och rekommendationer följs, men eftersom certifieringsprocessen ser till att detta görs, ger det en trygghet att byggnaden verkligen uppfyller alla krav >> och regler. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 35

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

FAKTA

Grundläggande principer för Miljöbyggnad • Bidrar till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen • Ska vara kostnadseffektivt • Ska vara enkelt att förstå, förklara och implementera • Ska ha begränsad omfattning • Baseras på vetenskapligt underbyggda indikatorer • Innebär kvalitetskontroll av handlingar • Omfattar det fastighetsägaren kan påverka • Innehåller verifiering i färdig byggnad • Har enbart obligatoriska indikatorer • Omfattar hela byggnaden vid certifiering Miljöbyggnad är unikt som miljöcertifieringssystem eftersom samtliga nya byggnader och ombyggnationer verifieras efter tre år. Verifieringen innebär att samtliga byggnader som fått en preliminär certifiering och ett preliminärt betyg måste skicka in aktuell information om byggnadens prestanda efter att den varit i drift i tre år. En verifieringsansökan granskas precis som en ny ansökan av en tredjepartsgranskare. Om byggnaden när den är i drift uppnår det som angavs inför den preliminära certifieringen behåller den sitt betyg. Ett projekt som inte presterar som det angetts i ansökan får möjligheten att vidta åtgärder för att behålla sitt betyg. Om detta ej görs får byggnaden antingen sänkt betyg som överensstämmer med den faktiska prestandan eller så kan den förlora sitt certifikat helt. Om en byggnad ej verifieras överhuvudtaget förlorar den sitt certifikat direkt. Certifikatet återkallas då av SGBC. En fastighetsägare som ej återlämnar certifikat, diplom och plakett varnas. Tre varningar innebär att man inte får certifiera några byggnader under en tolvmånadersperiod. Om man är medlem i SGBC kan det även innebära uteslutning ur föreningen. Bild: Kjell-Arne Larsson

Flertalet som låter certifiera sin byggnad väljer nivån Silver. Då måste den klara en bra bit över Brons-nivån. Bland annat måste solskyddet, ljudmiljön och ventilationen vara mycket bättre. Silver är en tydlig markering att fastighetsägaren har miljöambitioner. För att klara Guld är kraven mycket höga. Bland annat får inte radonhalten överstiga en fjärdedel av lagstadgat krav. För Guld måste det säkerställas att innemiljön är mycket bra, något som görs genom mätningar eller en enkät bland brukarna.

Verifiering och varaktighet Miljöbyggnad är unik bland de certifieringssystem som används i Sverige eftersom byggnaden måste verifieras efter tre år. Det innebär att för alla byggnader som fått en preliminär certifiering och ett preliminärt betyg, måste aktuell information om byggnadens prestanda skickas in efter att den varit i drift i tre år. Verifieringsansökan granskas av en oberoende tredje part. För certifieringar som har utförts enligt Miljöbyggnad version 3.X och framåt, är certifieringen giltig i fem år efter certifiering. Därefter måste återrapportering göras var femte år för att certifieringen ska fortsätta vara giltig. Vid återrapporteringen måste det styrkas att byggnaden uppfyller de kriterier 36 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

som gällde när certifieringen godkändes.

Utökad granskning Sedan 2016 granskas utvalda byggnader som ansöker om certifiering, samt nyproducerade byggnader som ska verifieras, närmare – en så kallad utökad granskning, då uppgifter i ansökan jämförs med byggnaden. För de ansökningar som väljs ut för utökad granskning kontaktar SGBC fastighetsägarna för vidare information. Miljöbyggnad används mest för nybyggnader, men går även att använda vid större ombyggnader.

Gröna bolån Allt fler banker ger fördelaktiga bolån för den som bor i en certifierad byggnad. För att styrka att den är certifierad med Miljöbyggnad kan låntagaren behöva visa upp ett certifikat. Detta finns hos fastighetsägaren eller hos styrelsen i bostadsrättsföreningen. Ett annat sätt att styrka att byggnaden är certifierad är att visa banken att byggnaden finns under SGBC:s statistiksida. På denna sida finns alla byggnader som är certifierade. Byggnader som inte klarar sin verifiering tas bort från denna lista, vilket gör att banken kan känna sig trygg att listan alltid är aktuell.

FAKTA

Betygsnivåer i Miljöbyggnad • För att uppnå Brons räcker det att följa lagkrav och existerande rekommendationer. Men bygger man enligt Miljöbyggnad så innebär det att certifieringsprocessen kommer gå igenom att man verkligt gjort detta. Det ger trygghet att byggnaden uppfyller alla krav och regler. • För att uppnå Silver måste byggnaden klara Brons med råge. De flesta som väljer att certifiera med Miljöbyggnad har Silver som mål. Det är en tydlig markering att byggbolaget eller fastighetsägaren är engagerad i miljöfrågor och tänker på de som ska vistas i byggnaden. För Silver krävs det mer av byggnaden än att bara följa lagkrav – bland annat måste solskyddet, ljudmiljön och ventilationen vara mycket bättre. • Endast byggherrar med mycket höga miljöambitioner kan satsa på Guld. Kraven som ställs är höga, till exempel tillåts inte radonhalten vara högre än en fjärdedel av lagstadgat krav. För att nå upp till Guld behöver det säkerställas ytterligare att innemiljön är mycket bra, något som görs genom mätningar eller genom att tillfråga de som bor eller jobbar i byggnaden om vad de anser om innemiljön.

VI ÄR KLIMATPOSITIVA Ett riktigt seriöst klimatarbete innebär att man lägger ner ordentligt med resurser på att beräkna varje steg, göra möjliga förbättringar och till sist klimatkompensera allt som inte går att förbättra, berättar Anders Larm, som håller i arbetet. - Vi är naturligtvis inte perfekta, men vi har fått bra koll på vår verksamhet och har dokumentation som tål granskning. - Vi hade hamburgerkedjan MAX som förebild, berättar Anders. MAX har gjort ett väldigt seriöst klimatarbete där hela menyn nu är klimatpositiv sedan 2018. Kan de bli klimatpositiva, så kan vi! KLIMATANALYSEN GÄLLER ÄVEN VÅRA LEVERANTÖRER Första steget till att bli klimatpositiv handlar om att beräkna, och då måste allt tas med. - Vad vi upptäckte när vi började analysera vår verksamhet var hur stor del av vår klimatpåverkan som inkluderade våra leverantörer. Vi måste ju klimatkompensera hela vägen uppströms. En väldigt stor del av ansvaret vi tar att bli klimatpositiva berör leverantörernas verksamhet. Det handlar framförallt om våra materialleverantörer, men även om de hantverkare som ingår i vår leverans. Ett exempel: Om vi anlitar en elektriker, en rörmokare eller snickare som underleverantör i våra projekt, måste vi också beräkna deras klimatpåverkan och klimatkompensera för deras arbete. Låt säga att Alviks Måleri står för 10% av en elektrikers verksamhet. Då måste vi klimatkompensera för 10% av deras verksamhet för att kunna kalla oss klimatpositiva. VÅRA UPPDRAGSGIVARE HAR NYTTA AV VÅRT MILJÖARBETE Genom vårt miljöarbete hjälper vi också våra kunder att nå sina miljömål. Exempelvis uppskattar de stora byggföretag som anlitar oss vårt arbete med att bli klimatpositiva - de har höga krav på sig av andra att redovisa sin miljöpåverkan, och kan vi som leverantör visa att vi är klimatpositiva, behöver de inte lägga ner arbete på att beräkna Alviks Måleris del i sina miljörapporter, vi har redan gjort beräkningen.

KAN MAN PANTA SLIPDAMM? Vi har märkt hur Alviks Måleris klimatarbete har sått ett frö hos både leverantörer och kunder, som nu har påskyndat sina klimatanalyser och sitt klimatarbete. Även bland Alviks Måleris 190 medarbetare har miljöengagemanget ökat, och det kan väcka nya ideer. En sådan nytänkande ide är att börja panta slipdamm, precis som man pantar PET-flaskor? Kan allt överblivet slipmaterial bli nya produkter? KOMPENSERAR I ETT CERTIFIERAT PROJEKT När vi klimatkompenserar gör vi det inte bara till 100% för att bli klimatneutrala, utan till 110% så att vi blir klimatpositiva. Vi har valt ett certifierat klimatprojekt, enligt högsta internationell standard: Gold Standard. - Håller man sig till certifierade projekt kan man vara relativt säker då dessa projekt också granskas, liksom vi. - Alviks Måleri klimatkompenserar i projekt i Laos, som handlar om att utveckla och bygga vattenkraft där. När fler människor får tillgång till el, kan de klara sina dagliga sysslor utan att så många träd behöver huggas ner. ANDERS LARM TANKAR ELBILEN PÅ ALVIKS MÅLERIS HUVUDKONTOR. ANDERS ANSVARAR FÖR VERKSAMHETSUTVECKLINGEN PÅ ALVIKS MÅLERI.

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER!

@ALVIKSMALERI WWW.ALVIKSMALERI.SE

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Manualerna för både Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift utvecklas för att bland annat ligga i linje med EU-taxonomin. Bilder: Kjell-Arne Larsson

MILJÖBYGGNAD IDRIFT – en ynnest för det befintliga beståndet

Att bygga energieffektivt och i övrigt miljömässigt kräver framåtanda och innovationsförmåga, vilket vi också ser hos många byggherrar. Under senare år har flera ”flaggskepp sjösatts”, det ena mer innovativt än det andra. Bra exempel hjälper till att inspirera, men för att klara dagens klimat- och miljöutmaningar måste branschen samtidigt satsa på det befintliga beståndet. AV KJELL-ARNE LARSSON NITTIO PROCENT AV dagens byggnader

kommer att stå kvar om sådär femtio år. Det befintliga beståndet är en stor energislukare som måste åtgärdas. Samtidigt bör uppgraderingar göras av miljöprestanda i övrigt. Mot denna bakgrund utvecklade SGBC certifieringssystemet Miljöbyggnad iDrift – en parallell till Miljöbyggnad, men avsett för befintliga fastigheter. Miljöbyggnad iDrift lanserades 2020 och hittills har 149 byggnader certifierats. Det handlar om både flerfamiljshus, skolor, förskolor, hotell, handel, vårdbyggnader och andra typer av fastigheter. Miljöbyggnad iDrift kan användas för fastigheter oavsett verksamhet så länge fastigheterna har Atemp-ytor. Certifieringssystemet kan tillämpas oavsett lokalarea eller ägandeform. Miljöbyggnad iDrift baseras på svenska lagar och regelverk och är anpassat till svenska 38 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

förhållanden. Certifieringssystemet inriktas både på själva byggnaden och dess förvaltning och drift. Att genomföra en certifiering är inte lika tekniktungt som för Miljöbyggnad. Exempelvis krävs inte så mycket dokumentation av ingående material och byggprodukter. Ansökan och hantering av data görs med SGBC:s digitala verktyg Building Green Online.

Miniminivå Miljöbyggnad iDrift använder 14 indikatorer för bedömning av fastighetens prestanda samt dess drift och förvaltning. Indikatorerna omfattar en rad kriterier, där vissa är obligatoriska. Ett par exempel är att VA-installationer måste följa branschreglerna Säker Vatten och att det ska finnas en underhållsplan för minst 30 år. Bland annat finns dessutom krav på digitalt system för

felanmälan och andra krav på kommunikation med brukarna. Alla fastighetsägare som vill certifiera enligt Miljöbyggnad iDrift måste därmed klara en lägsta nivå inom respektive indikator. Utöver denna används valfria kriterier för att samla poäng inför betygsättning, som följer graderingen Brons– Silver– Guld.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 De 14 miljöindikatorerna finns inom fem olika områden: • Inomhusmiljö Kritiska rum, byggnad och installationer Ventilation Information till brukare • Hälsa Instruktioner till driftpersonal Rummens funktioner Städbarhet • Klimatpåverkan Klimatskal Installationer och mätare Styrning och reglering Uppföljning och nyckeltal • Resurser Utemiljö Avtal, hyresanpassning och cirkularitet • Skick på byggnadsdelar och installationer Sakkunniginventering Underhållsplan

tifieringsspecialist som arbetar med utvecklingsarbete av Miljöbyggnad iDrift på SGBC. Dessutom måste byggnaden återcertifieras var tredje år för att kunna behålla certifikatet. Återcertifiering görs enligt den manual som gäller vid tillfället. En uppdaterad manual innebär därmed uppdaterade krav. Kraven på årlig bekräftelse och återcertifiering är en styrka hos Miljöbyggnad iDrift. Samtidigt som systemet verkar för bättre miljöprestanda är det en hjälp för fastighetsägaren att klara den nödvändiga uppdateringen gentemot nya lagkrav och branschregler. Miljöbyggnad iDrift kan också betraktas som en motor för att vässa byggnadens prestanda, bland annat genom gradvis förbättring av drift och förvaltning. Även för Miljöbyggnad iDrift görs nu en

Återkommande uppföljningar

E•

MADE I

Vi tar täten för framtidens drivmedel. Med hjälp av banbrytande forskning om förnybara råvaror ser vi lösningen breda ut sig framför våra ögon – den svenska skogen. Stolt och ständigt växande. Här finns allt vi behöver för att ersätta fossil bensin, diesel och flygbränsle.

N EDEN

•

TIL

I SVERIG

Efter godkänd certifiering måste en årlig bekräftelse skickas in varje år. – Detta är ett ganska enkelt förfarande då en checklista används för att kontrollera att inget har ändrats sedan certifieringen utfärdades, berättar Amanda Axelsson, cer-

uppdatering och modernisering, ett arbete som sker parallellt med uppdateringen av Miljöbyggnad. – Manualen för Miljöbyggnad iDrift utvecklas för att bland annat ligga i linje med EU-taxonomin, fortsätter Amanda Axelsson. Uppdateringarna gäller bland annat energiprestanda, klimatpåverkan och utomhusmiljö. Ett krav sedan tidigare är att varje fastighet måste ha en giltig energideklaration. Om energiprestanda ligger inom top 30 procent (lokalt och regionalt) ger detta 1 poäng extra. Inom top 15 ger 2 poäng extra. En nyhet är att en klimatrisk- och sårbarhetsanalys måste genomföras. Indikatorn utemiljö breddas och här blir biologisk mångfald och habitat ett nytt valfritt kriterium. De sociala hållbarhetsaspekterna kommer att beröra bland annat hållbara hyresavtal och fastighetsnära tjänster, exempelvis om fastighetsägaren kan erbjuda flexibla lokaler. Beträffande avfallssorteringen krävs uppgifter om antalet fraktioner och hur matavfall och plast hanteras. Planen är att nya Miljöbyggnad iDrift 2.0 ska lanseras innan årsskiftet, avslutar Amanda Axelsson.

LV E R K

Vår väg till ett fossilfritt samhälle.

Fossilfri bensin

Hållbar råvara

Raffinaderi/Produktion

Fossilfri flygbränsle

Fossilfri diesel

Våra drivmedel är 100% förnybara och helt svensktillverkade. De kan tankas direkt – utan att fordonet anpassas. Utsikten är hisnande, vi kommer ha en fullskalig produktionsanläggning på plats i Norrsundet strax utanför Gävle. Följ med oss på vägen.

info@colabit.com www.colabit.com

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 39

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

För att klara GreenBuilding ska byggnaden vara minst 25 procent mer energieffektiv än nybyggnadskraven i BBR, alternativt renoveras för att sänka energiförbrukningen med minst 25 procent. Bild: Kjell-Arne Larsson

MODERNISERING AV GREENBUILDING för energieffektivitet

Certifieringssystemet GreenBuilding kan användas av fastighetsägare som har ett energieffektivt hus eller planer på att energieffektivisera. För att klara certifieringen ska byggnaden ha 25 procent lägre energiprestanda, jämfört med tidigare eller jämfört med kraven i BBR för nya byggnader. AV KJELL-ARNE LARSSON GREENBUILDING VAR ett EU-initiativ

under 2004–2014. Avsikten var att främja energieffektivisering i byggoch fastighetssektorn. Sedan 2010 ansvarar SGBC för GreenBuilding i Sverige och det har blivit ett starkt varumärke för energibesparing. Sedan EU-initiativet avslutades fortsätter SGBC att administrera och utveckla systemet. Tidigare kunde det enbart användas för lokaler. I och med att SGBC tog över administrationen kunde vissa formella krav slopas och 40 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

systemet kunde utvidgas till att användas även för bostäder. Alla lokaler och flerbostadshus som enligt lag måste energideklareras enligt Förordning om energideklaration av byggnader 2006:1592, har möjlighet att certifieras, detta oavsett verksamhet i byggnaden.

Två huvudspår Certifiering för GreenBuilding har två huvudspår: antingen ska byggnaden vara minst 25 procent mer energieffektiv än ny-

byggnadskraven i BBR eller energirenoveras för att sänka energiförbrukningen med minst 25 procent jämfört med tidigare. I båda fallen räknas köpt energi för uppvärmning, tappvarmvatten, kylbehov och fastighets-el. En ny byggnad som kandiderar för certifiering får vara högst fem år gammal. Relativt konventionellt byggda fastigheter har i vissa fall svårt att klara de lagstadgade BBR-kraven. Att klara GreenBuilding blir då ännu svårare. – Certifieringssystemet är till för de fastig-

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

– Med vår nya manual för GreenBuilding blir det mycket enklare och tydligare att genomföra certifieringsarbetet, säger Joakim Torpling, certifieringsspecialist på SGBC.

hetsägare som ligger i framkant, de som har höga ambitioner och är innovativa, säger Joakim Torpling, certifieringsspecialist hos SGBC. För befintliga byggnader som energirenoveras finns två typer av basvärden att utgå ifrån. Antingen BBR:s krav för nya byggnader, eller ett referensvärde för den tidigare energiförbrukningen i just den byggnad som ska certifieras. Då väljs ett referensår från en period om fem år. Värdet från detta år måste sedan verifieras två ytterligare år för att få ett normalårsvärde. Det går att arbeta med certifiering antingen under det att byggnaden renoveras eller när åtgärderna är genomförda. Ansökan till SGBC kan skickas in när energiberäkningarna är klara.

Uppföljning Efter att energirenoveringen är genomförd och byggnaden är certifierad görs energimätning nästnästa år. Denna mätning räknas om till ett normalårskorrigerat värde. Visar det sig att man kapat energiprestanda med minst 25 procent är fastigheten godkänd GreenBuilding. Energiprestanda måste sedan mätas och återrapporteras årligen för att få behålla certifikatet. SGBC väljer ut en andel av återrapporteringarna som granskas av en opartisk tredje part i form av utökad granskning. Före pandemin granskades ungefär 20 procent av objekten och under pandemin – då platsbesök inte utfördes – var det ungefär 30 procent som granskades på distans.

Nytt i kommande version av GreenBuilding blir bland annat att en certifiering kan gälla i högst fem år. Bild: Kjell-Arne Larsson

Certifieringen är godkänd efter varje godkänd återrapport eller tills byggnaden genomgår en större ombyggnad eller större ändring av verksamheten. Exakt vilka åtgärder som föranleder att certifieringen dras in är inte definierat i manualen. Här avgör SGBC från fall till fall. Så blir det även i fortsättningen när en ny manual kommer att gälla. – Den nya manualen blir tydligare och mer detaljerad än den nuvarande, fortsätter Joakim Torpling. Bland annat dispositionen med de olika kriterierna gör den betydligt lättare att använda. Vi beskriver också noggrant vilka dokument som måste lämnas in.

Nya krav Rent tekniskt blir det inte så mycket nytt. Det viktigaste är att kravet på ett övergripande energiledningssystem ersätts av krav på en mätplan för byggnaden. Mätplan ska för övrigt finnas för alla nya byggnader. Ett nytt krav är också att det ska finnas system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Detta kommer att bli ett lagkrav för större byggnader som inte är bostadshus. Det börjar gälla år 2025. Detta krav togs med i kommande manual både för att få in kunskapen tidigt, samt att säkerställa att manualen fortfarande är aktuell 2025.

SGBC har också tagit fram en mall för återrapportering vilket underlättar för båda parter. Nytt är också att en certifiering kan gälla i högst fem år. Därefter måste man göra om hela certifieringen på nytt enligt den då gällande manualen. De objekt som idag är certifierade enligt den tidigare manualen får behålla certifieringen som längst till år 2025, oavsett om de återapporteras med godkända energiprestanda. För att fortsatt kunna använda beteckningen GreenBuilding måste objekten sedan certifieras enligt den nya manualen. När detta skrivs har femtio projekt certifierats med GreenBuilding under 2021 och hittills under 2022. Antalet tidigare projekt som klarat godkänd återrapportering är 329. För vissa objekt har återrapporteringen av olika orsaker upphört. Gissningsvis beror det i flertalet fall på att fastigheten har bytt ägare, medan några kanske har breddat sina ambitioner och certifierat för ett annat system, exempelvis Miljöbyggnad iDrift. – Jag hoppas givetvis att de som av en eller annan anledning glidit ur systemet hoppar på tåget igen, avslutar Joakim Torpling. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 41

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Nu går det att bedöma även elektronikprodukter med BASTA.

ELEKTRONIK

– ny produktkategori i BASTA IVL bjöd in till ett seminarium där bedömningssystemet BASTA presenterades, dels allmänt, dels med inriktning på cirkulära och förnybara materialval. En nyhet var att även elektroniska produkter – exempelvis till ventilationssystem – går att bedöma i BASTA-systemet. AV KJELL-ARNE LARSSON IVL HAR EN mycket bred verksamhets-

portfölj organiserad i en rad bolag där BASTAonline är ett av dem och detta ägs tillsammans med Byggföretagen. Med BASTA kan bedömningar göras av byggmaterial och byggprodukter. Det görs framförallt mot bakgrund av deras kemiska innehåll. – Vi tillhandahåller ett system för att fasa ut ämnen med särskilt farliga egenskaper från byggoch anläggningsprodukter, berättar Pehr Hård, vd för BASTA. Systemet gör det möjligt att både sätta kravnivåer och visa registrerade produkter. Arbetet drivs tillsammans med tillverkare och leverantörer. BASTA baseras på lagkrav och på vetenskap42 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

liga kriterier. Vi kan gå längre än lagkraven. I dag saknas till stor del lagstiftning om innehållet i byggprodukter. Det är väldigt lite reglerat om vilka ämnen/egenskaper som ska undvikas och i vilka mängder.

Enkel att använda Vid bedömningen av produkter som kandiderar till att uppnå nivå BASTA tas hänsyn framförallt till innehåll av utfasnings- och riskminskningsämnen. Utfasningsämnen är den allvarligare kategorin. Terminologin följer standard och ansluter till Kemikalieinspektionens PRIO-lista. BASTA har en öppen databas med 180 000 produkter. Det är enkelt att söka information

om produkter. Informationen går också att via API:er koppla till egna system. BASTA är också kopplat till FINFO. Med hjälp av BASTA går det att få struktur på all information om de produkter som behövs i byggprojektet och även att skapa en loggbok. Exempelvis är loggbok ett krav när certifiering görs för Miljöbyggnad. BASTAs tjänster: • Databas med artiklar • Uppfylld kravnivå • Cirkularitet • Förnybart • Kemiskt innehåll, eBVD:er, EPD:er med mera • Sätt att ta del av databasen

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 • Publik databas med fri sökning • Koppla egna system mot databasen • Månatliga utdrag ur databasen • Se registrerade artiklar i kopplade databaser • Loggbok för projekthantering BASTA använder tre kravnivåer: BASTA, BETA respektive DEKLARERAD. BASTA begränsar utfasnings- och riskminskningsämnen. BETA begränsar utfasningsämnen. DEKLARERAD produkt klarar varken BASTA eller BETA, men uppfyller BASTAs krav på information. BASTA används både för kemiska produkter och varor. Det är viktigt att tänka på att för sammansatta produkter som består av flera komponenter är det den ingående halten av ett ämne i varje komponent som utvärderas mot BASTAs kriterier. Bedömningen ska inte baseras på halten av ett ämne i den sammansatta varan. För exempelvis en dörr bedömer BASTA de olika delarna för sig, dörrblad för sig, plastdetaljer för sig, metallbeslag för sig och så vidare. – Ganska nyligen introducerade vi möjligheten att också bedöma elektronik, fortsätter Pehr Hård. Elektronik såsom fläktaggregat är svåra eftersom de är komplexa. I dag kan vi bedöma vilka komponenter som klarar respektive kravnivå inom BASTA.

I BASTA bedöms varje byggprodukt och varje material, främst med avseende på kemiskt innehåll. Bild: Kjell-Arne Larsson

Bild: Kjell-Arne Larsson

Obligatoriska krav och frivillig information Carina Loh Lindholm från IVL redogjorde mer i detalj för de olika kraven för att en produkt ska kunna registreras som BASTA, BETA eller DEKLARERAD. Dessutom går det att lägga till frivillig information som: • EPD • Produktblad • Säkerhetsdatablad • Miljö- och hälsoinformation – BETA • Emissionsdokument Det är möjligt att även koppla eBVD:er till produktinformationen för att visa fullständigt innehåll i produkten. Nu går det också att frivilligt lägga till data om cirkularitet och andel förnybart material. Cirkulerat material är återanvänt eller återvunnet. Förnybart är material/råvaror från biobaserade källor som återskapas i minst samma takt som de förbrukas. – Varför vill vi då visa cirkulärt och förnybart i Basta? frågade Carina Loh Lindholm. Endast 3,4 procent av resursanvändningen i Sverige är cirkulär. Användningstiden är generellt sett mycket kortare än den tekniska livslängden, så det mesta följer fort>> farande en linjär affärsmodell.

Bild: Kjell-Arne Larsson

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 43

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

“

BASTA möjliggör för er att göra trygga, giftfria och medvetna materialval. Löpande gör vi revisioner av produkterna som finns registrerade för att upprätthålla hög kvalitet på bedömningarna. /Pehr Hård, vd, BASTA Byggsektorn globalt står för 50 procent av all materialanvändning och byggsektorn i Sverige orsakar 20 procent av växthusgasutsläppen. De utsläpp vi importerar – på grund av utsläpp i de tillverkningsländer vi importerar från – är inte inräknade i de 20 procenten. – Både Sverige och EU är importberoende och det gör oss mycket sårbara. Vi behöver cirkulera mera bland annat för att bli mindre sårbara, fortsätter Carina Loh Lindholm. Från BASTA vill vi stötta ökad cirkularitet. Principerna för cirkularitet följer i stora drag EU:s avfallstrappa, där resursminimering prioriteras. Återbruk är något som också sparar resurser. Upcycling innebär att en hel produkt eller delar av den kan återbrukas efter viss uppgradering. I de cirkulära flödena är materialåtervinning ofta ett sämre alternativ som ska ske först när pro44 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Kravnivåerna bedöms för varje komponent i produkten, så dörrblad för sig och gångjärn för sig exempelvis. Bild: Kjell-Arne Larsson

dukterna använts och återbrukats så länge som möjligt, eftersom återvinning kräver att material måste processas exempelvis genom rening och att energi krävs som kan ge växthusgasutsläpp. Hög grad av cirkularitet i samhället kräver att produkterna från början designas för att underlätta återbruk och återvinning samt att nya affärsmodeller utvecklas. Nu är det möjligt att i BASTA för respektive produkt ange andel återvunnet/återanvänt i procent och dessutom ge information som gynnar förberedelser för nästa användningsfas. På motsvarande sätt kan man ange

andel förnybart så som det definieras i ISO 14021:2017. Summa summarum innebär BASTA: • Möjligheter till hållbara produktval • Egenkvalificering med revisionsförfarande • Stödjer digitalt informationsflöde • Öppen databas – En stor fördel är att databasen är fritt tillgänglig. Sedan har vi jobbat mycket för att underlätta digitala flöden av information och vi fortsätter på den linjen, både för att kunna koppla BASTA till era egna system och exempelvis för skapandet av loggböcker, avslutar Pehr Hård.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Certifieringssystem på gång för interiörer

HÅLLBAR INTERIÖR Nästan samtliga skrivbord och skrivbordsstolar i Uppsala stadshus är återbrukade. Bild: Jason Strong

För den som vill uppnå hållbarhet finns idag inget certifieringssystem för interiörer. Arkitektföretaget Indicum tillsammans med partners utvecklar nu Hållbar Interiör för att kunna certifiera invändiga lokalprojekt. Certifieringssystemet kan användas för kontor och andra kommersiella lokaler samt interiörer i offentliga fastigheter. AV KJELL-ARNE LARSSON I DAG FINNS enskilda möbelprodukter och bygg-

material som har miljövarudeklarationer, i bästa fall EPD:er, och ibland är miljömärkta enligt Svanen eller Möbelfakta. Svårigheten är att många produkter saknar miljödokumentation. Återbruk av möbler är angeläget och det finns ingen miljömärkning som kan tillämpas där återbrukad inredning ingår. Det saknas överhuvudtaget ett certifieringssystem som kan användas på invändiga lokalprojekt. Arkitektföretaget Indicum som uteslutande arbetar med interiörer har en uttalad hållbarhetsprofil och har tagit initiativ till utvecklingen av Hållbar Interiör. – Vi tar stort ansvar och vill vägleda våra kunder till rätta val och gynna en cirkulär ekonomi där återanvändning premieras, säger Kristin Östberg, grundare av och vd för Indicum. Hon hänvisar bland annat till en kartläggning som gjordes av IVL och som visade att de kontorsmöbler som orsakar störst klimatavtryck och mest avfall är skrivbord och skrivbordsstolar. Samma studie visade att det är möjligt att spara minst 21000 ton CO2e årligen genom att återbruka lös inredning. En allmän bild är att inredning på kontor görs om allt oftare, kanske var tionde år.

Samarbete i innovation Möblerna i matsalen i Uppsala stadshus har lackats om och återanvänts. Bild: Jason Strong

46 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

I det aktuella utvecklingsprojektet samarbetar Indicum med ett tjugotal partners, bland andra SGBC och RISE, men även med företag som Agero och

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

“

Miljöpåverkan från möbler och annan inredning är stor. ”Hållbar Interiör” ska underlätta för alla som vill göra rätt och ta ansvar för långsiktigt hållbara val. /Kristin Östberg, vd, Indicum Bild: Jonas Malmström

Voidmark samt Konstfack och branschorganisationen TMF. Vinnova finansierar, via programmet Utmaningsdriven innovation, till stora delar utvecklingsprojektet som planerar att genomföras i tre etapper, där för närvarande den andra etappen pågår.

Mätverktyg och kriterier Utvecklingsprojektet innefattar inte minst ett vetenskapligt arbete som tar reda på miljöpåverkan i samband med invändiga lokalprojekt. Sätten att mäta miljöpåverkan utreds och kriterier tas fram, ett arbete som till stor del utförs av RISE. Utvecklingsprojektet – som kopplar teori till praktik – utförs i tre delar: • Kriterier och mått för en hållbar lokal och/ eller interiör • Ett digitalt verktyg för inredningsprojekt och inköp av inredning • En miljöcertifiering för inredningsarkitektur Det digitala verktyget heter Hint och kommer att kunna samverka med designverktyg som CAD. Hint hanterar bland annat

mängdning och ger underlag som direkt kan användas i förfrågningsunderlagen. Samtidigt producerar verktyget inventarielistor. Hint blir möjligt att använda både för att bedöma befintliga lokalers prestanda, och prestanda i samband med nybyggnad eller ombyggnad (hyresgästanpassning). Det digitala verktyget blir till stor hjälp i flera skeden av projektet, från tidiga skisser, under detaljprojektering, produktion och även under förvaltning/drift. Hint gör det exempelvis möjligt att bedöma miljöprestanda i stora drag för en befintlig lokal. Det går givetvis att jämföra olika lokaler för att se var de ligger i prestanda i förhållande till varandra och i relation till målvärden. I förstudieskede för ett nytt projekt går det att jämföra olika interiöralternativ och se konsekvenserna av olika val. Verktyget möjliggör både ungefärliga bedömningar, exempelvis en första hållbarhetsprognos samt noggranna bedömningar av prestanda. Hint och certifieringssystemet Hållbar Interiör är framförallt avsett för inredningsarkitekter och andra som arbetar med interiörer. När projektören väl bestämt sig ger Hint underlag för certifieringsprocessen som även den kommer att hanteras digitalt. Vilka krav kommer då att tillämpas? Dels måste ett antal övergripande krav uppfyllas, som har med förvaltning, drift, flexibilitet och inköpspolicy att göra. Samtliga begränsade till vad hyresgästen kan påverka. Dels måste speciella krav för möbler och inventarier klaras. Minst 80 procent av inredningen (viktmässigt) måste uppfylla ett eller flera av följande krav: • Återbrukad inredning från egen källa • Återbrukad inredning från marknadsplats (som den är eller rekonditionerad) • Ny miljömärkt inredning • HI:s egna krav på möbler De projekt som klarar minst 80 procent blir godkända, annars underkända. Verktyget Hint producerar inga nyckeldata i form av CO2e per kvadratmeter eller motsvarande. Hint blir tillsammans med certifieringssystemet ett sätt att styra upp och verifiera hållbarhetsarbetet vid invändiga lokalprojekt. För de projekt som blir godkända ska projektägaren återrapportera vartannat år och måste återcertifiera var sjätte år.

Tidplan Detaljer i certifieringssystemet är ännu inte fastlagda och det är heller inte bestämt vem som ska bli huvudman, det vill säga certifieringsinstitut. När detta skrivs söks medel för den sista etappen som ska kunna avslutas i augusti

Mellan 90 och 100 procent av möblerna i Uppsala Vattens kontor är återbrukade. Bilder: Christoffer Skogsmo

2024. Då kan certifieringen lanseras i en skarp version. – Eftersom det inte heller i utlandet finns något certifieringssystem för interiöra lokalprojekt vill vi gärna att systemet får acceptans även internationellt, avslutar Kristin Östberg. Det bör tilläggas att Hållbar Interiör tar enbart miljömässig hållbarhet i beaktande. Certifieringen tar sikte på Mål 12 i Agenda 2030, som är ”Hållbar konsumtion och produktion”. Social och ekonomisk hållbarhet hanteras inte av Hållbar Interiör. När det gäller hälsa och välbefinnande finns redan certifieringssystemet WELL. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 47

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Målet med LFM30 är ett Malmö med klimatneutralitet i byggoch anläggningssektorn 2030. Här är ett målmedvetet gäng vid bygget av bostäderna Mariastugan i Höllviken. Bild: Peter Carlsson

LFM30 LIGGER STEGET FÖRE i klimatberäkningar och åtgärder

Under ett seminarium rapporterade LFM30 hur långt man kommit i att utveckla och använda klimatberäkningar. Ett flertal pilotprojekt har genomförts och det visade sig också att många aktörer börjar tillämpa klimatkrav bland annat i upphandlingar. AV KJELL-ARNE LARSSON LFM30 ÄR ETT lokalt initiativ för att göra

byggoch anläggningssektorn i Malmö klimatneutral. Initiativet har gett klimatlöfte om minskning av utsläppen av växthusgaser till hälften 2025 och till netto noll 2030. Detta gäller alla de parter som är anslutna till LFM30, med 2020 som basår och alla byggoch anläggningsprojekt. För att nå målen bedriver initiativet en rad utvecklingsprojekt och de anslutna aktörerna driver pilotprojekt, för att testa och ta fram beräkningsrutiner och prova sig fram till hur växthusgasutsläppen från sektorn kan minskas. Som bekant har byggoch anläggningssektorn en nationell färdplan, och under seminariet var det Rikard Silverfur från Fastighetsägarna som redogjorde för den. Planen är en av ett tjugotal delplaner i ”Fossilfritt Sverige”. Den innebär att bygg48 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

sektorn liksom alla andra sektorer ska nå netto noll 2045. Organisationen Byggföretagen följer varje år upp vägen mot målet. Byggföretagen samlar all information som är nödvändig för alla aktörer, från leverantörer av byggmaterial, till konsulter, entreprenörer och fastighetsförvaltare. Byggföretagen ger ut en vägledning för hur klimatpåverkan ska beräknas. Detta arbete är delvis en nationell parallell till vad LFM30 gör. Byggföretagen genomför många andra satsningar, exempelvis en Road Show ”Renovera rätt och lönsamt”. Det är framförallt åtta branschorganisationer och Trafikverket som driver den nationella färdplanen framåt. Man samarbetar med flera regionala och lokala initiativ, däribland LFM30. Andreas Holmberg från Byggnadsfirman

Otto Magnusson, som är ordförande i LFM30:s styrgrupp, redogjorde för nätverkets arbete 2019-22 med fokus på metoden för klimatbudget, kriterier och upphandlingsstyrning. En aktörs arbete med klimatbudget görs i fem steg, enligt LFM30:s metod: beräkna, förbättra, sätta målgränsvärde, använda negativa utsläpp (kolsänkor) och kontrollera löpande. Kolsänkor får inte utnyttjats förrän alla åtgärder vidtagits i förbättringssteget. LFM30 utvecklar, förankrar och testar metoder och kriterier för byggaktörer, som bland annat beskriver metoden för klimatbudget, och kriterier för att nå dess delstrategier och delmål. På LFM30:s hemsida lanseras detta och kompletteras, med exempelvis olika hjälpmedel för upphandlingsstyrning och egenkontroll.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Ett nytt verktyg, kallat ”Leaf Cutter Ant”, har tagits fram. Det kopplar i realtid samman 3D-modelleringsprogrammet Rhino/Grasshopper med Byggbranschens Miljöberäkningsverktyg BM. Beräkningar baseras på data för byggelement som tegel, gips och så vidare som aggregeras till byggdelar såsom bjälklag, ytterväggar, fönster och tak. Klimatbelastningen visas fördelad på respektive del.

– LFM30:s klimatberäkningsstugor har gett oss stora insikter kring var de största klimatförbättrande åtgärderna ligger i våra anläggningsprojekt. Oftast är materialvalet den helt dominerande posten, berättar Jenny Åström, hållbarhetschef hos Sydvatten AB. Bild: Carl Nelin/Sydvatten

Andreas Holmgren från Byggnadsfirman Otto Magnusson och Jeanette Nilsson från Cohive presenterade erfarenheter från 35 pilotprojekt. Sett till ett byggnadsverks livscykel (A1–D) härrör 50 procent av utsläppen från byggprocessen och av detta står stomme och grund för hälften. Driften står för 35 procent och ROT för 15 procent. Vid nyproduktion finns möjligheter att minska klimatavtrycket (A1–5) med 40–50 procent, vid ROT respektive anläggning är möjligheterna mycket stora och nu pågår arbete att kvantifiera detta i siffror.

Hur underlättar vi för klimatkalkyl i tidiga skeden? Val av design och material i tidiga skeden inverkar förstås på den slutliga byggnadens klimatpåverkan. Ett problem är att de beräkningsverktyg som finns främst stöder beräkningar i senare skeden, när många avgörande beslut redan tagits. Vi behöver egentligen förstå byggnadens klimatavtryck från första skiss. Utvecklingsprojektet ”Klimat- och designdriven byggnation” har tagit tag i detta problem. Resultatet presenterades av Rasmus Andersson från IVL och Petra Jenning från Fojab Arkitekter. Ett nytt verktyg, kallat ”Leaf Cutter Ant”, har tagits fram. Det kopplar i realtid samman 3D-modelleringsprogrammet Rhino/ Grasshopper med Byggbranschens Miljöberäkningsverktyg BM. Beräkningar baseras på data för byggelement som tegel, gips och så vidare som aggregeras till byggdelar såsom bjälklag, ytterväggar, fönster och tak. Om en

– Val av design och material i tidiga skeden inverkar förstås på den slutliga byggnadens klimatpåverkan. Ett problem är att de beräkningsverktyg som finns främst stöder beräkningar i senare skeden, när många avgörande beslut redan tagits. Vi behöver egentligen förstå byggnadens klimatavtryck från första skiss, menar Petra Jenning från Fojab arkitekter.

geometrisk parameter ändras i skissen, beräknas på nytt den samlade klimatpåverkan. Fallstudier har gjorts bland annat på ett kontorsbygge. Utvecklingsprojektet är slutredovisat och en fortsättning är redan i gång ”Verktyg för klimatsmart byggdesign i tidiga skeden”.

Goda exempel Seminariet gick vidare genom att presentera bland annat goda exempel på beräkningar från de så kallade ”Klimatberäkningsstugorna” inom LFM30. Andreas Holmgren visade hur klimatkalkyler hade utförts i tidigt skede i ett

ROT-projekt, nämligen ombyggnad av en vindslägenhet på 347 kvadratmeter hos MKB. Mängden CO2e hade beräknats för varje byggdel, med alternativa klimatval till rimlig kostnad. Kalkylverktyget Bidcon med dess klimatmodeller användes. Därefter summerades klimatpåverkan för hela ombyggnaden, och jämfördes med alternativa val. Lägenheten byggdes om cirka 16 procent bättre än ett vanligt projekt, men kunde ha minskat CO2e med ytterligare 32 procent, och till en lägre kostnad än för vad den faktiskt byggdes. Denna och fler lärdomar sprids nu inom branschen. Nästa exempel gällde anläggning, närmare bestämt Sydvattens bygge av en 9 kilometer lång vattenledning. För presentationen stod Jenny Åström från Sydvatten och Diego Peñaloza från Peab. Sydvatten hade tidigare beräknat klimatpåverkan från företagets drift, men inte från något projekt. Klimatpåverkan från bygget av vattenledningen beräknades uppdelade i de standardiserade faserna A1–A3 (produktskede), A4 (transporter) respektive A5 (byggarbetsplats), utifrån olika ingående delar såsom grävning och återläggning, tillförda massor respektive ledningsmaterial. Därefter kunde förändringar i klimatpåverkan beräknas, om exempelvis ledningsmaterialet segjärn ersattes med glasfiberarmerad plast. Det var också möjligt att beräkna koldioxidbesparingar av olika >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 49

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Vid projektet Gasklockan i Örebro visade det sig att klimatneutralitet kan uppnås vid cirka 30 procent grön yta samt ett träd per 100 kvadratmeter. Bild: Nora Hengelage/AFRY

åtgärder såsom transportsätt för ledningsmaterialet från Antwerpen till Trelleborg, återbruk av schaktmassor, och med HVO i stället för diesel i arbetsmaskiner. – LFM30:s klimatberäkningsstugor har gett oss stora insikter kring var de största klimatförbättrande åtgärderna ligger i våra anläggningsprojekt. Oftast är materialvalet den helt dominerande posten, berättade Jenny Åström. Därför kommer vi från och med nu att ha med klimatbelastning som en av parametrarna när tidiga inriktningsbeslut tas i projekten. Vi kan inte styra enbart på klimat i materialval då funktionskraven är många och varierar mellan projekten men vi kommer att göra medvetna val kring det.

Klimatneutrala Slutligen presentades några byggstartade klimatneutrala projekt, som utgör piloter inom LFM30. Det första var bostadshuset Mariastugan i Höllviken. Presentationen gjordes av Cord Siegel och Fredrik Furrer från Siegel Architects. Stommen är en platsbyggd hybridlösning, med betong där det ger tekniska fördelar avseende främst akustik och brand, samt lätt-/träkonstruktion där det är rimligt. Sedan valdes exempelvis fönster i trä i stället för aluminium, och fasad i ek. Resultatet av klimatberäkningen visade en påverkan med 210 kg CO2e per kvadratmeter ljus BTA (modul A1-5). Klimatpåverkan kompenseras med olika åtgärder som motsvarar 350 planterade träd, det blir 10 träd per lägenhet. Fredrik Dahlgren från Plant och Stefan Andersson från Skanska berättade om bygget 50 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

av Hyllie Terrass i Malmö, ett projekt som har ambitionen att certifiera både enligt LEED Platinum, WELL Gold och NollCO2. Arbetssättet baserades bland annat på att göra löpande beräkningar av klimatavtrycket. Samtliga produkter utreddes, evidensbaserat mot bakgrund av främst EPD:er. Produkterna klimatoptimerades och här utmanade projektet leverantörerna av material och byggprodukter. Resterande utsläpp balanserades med åtgärder, närmare bestämt Skanskas egenutvecklade biokol. Hyllie Terrass är pilotprojekt inom LFM30 och även för SGBC:s utveckling av NollCO2. Denna certifiering baseras på klimatberäkningar för hela livscykeln, från materialtillverkning till och med demontering. Projektet som ska bli klart 2023 är precertifierat för NollCO2.

Grönytor och träd ger kolsänkor Slutligen presenterade Johanna Spjuth från AFRY kvarteret Gasklockan i Örebro. Där användes företagets eget verktyg CO2 Guide för klimatberäkning. Byggområdet har tidigare rymt först ett gasverk och senare en bussdepå. AFRY har gjort fördjupad gestaltning och detaljprojektering av park, gator och torg. Klimatkalkyl utfördes i sent skede för anläggning motsvarande AMA Mark & Anläggning samt Belysnings-AMA. Kalkylen inkluderade inte rivning och sanering av mark. Beräkningen visade på -4,4 kg CO2e per kvadratmeter, det vill säga ett upptag av CO2. Om utbyte av material räknades in, det vill

– För projektet Gasklockan i Örebro använde vi företagets eget verktyg CO2 Guide för klimatberäkning, berättade Johanna Spjuth från AFRY. Bild: Nora Hengelage/AFRY

Fredrik Dahlgren från Plant berättade om bygget av Hyllie Terrass i Malmö, ett projekt som har ambitionen att certifiera både enligt LEED Platinum, WELL Gold och NollCO2. Arbetssättet baseras bland annat på att göra löpande beräkningar av klimatavtrycket.

säga byte av material med kortare livslängd än 50 år (beräkningstiden), blev det i stället ett utsläpp på 13 kg CO2 per kvadratmeter. Lärdomarna från projektet kan sammanfattas: • Räkna tidigt i projektet • Klimatsmarta material: stenmjölsgångar, träprodukter i parken, naturlek • Stora grönytor och vegetation i gaturummen viktiga för att skapa kolsänkor • Klimatneutralitet kan uppnås vid cirka 30 procent grön yta samt ett träd per 100 kvadratmeter

Greenwashing? Nej tack, det behövs inte.

Eller vad sägs om ett GWP på

-1,21 kg CO2 helt utan klimatkompensation!

Blåsplatta för lösullsinstallation inom PREFAB-industrin ISOCELL har en lösning för PREFAB-industrin för att installera lösull i stället för skivor. Nu finns möjligheten att se hur installationen går till på vårt träningscenter i Tibro.

Installationer ger en fast isoleringsmatta helt utan skarvar. Endast en produkt behöver lagerhållas för all isolering och inget spill vid installationen. Ta kontakt för att få en demonstration!

Du kan läsa mer om våra produkter på ISOCELL.SE eller slå oss en signal på 010-130 25 00

Här hittar du EPD:n

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Social och ekologisk hållbarhet samt smarta städer står i centrum för H22 City Expo i Helsingborg. Bild: LINK Arkitektur

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE PÅ H22 – här visas återbruksprojektet som kan bli en ny stadsdel

Social och ekologisk hållbarhet samt smarta städer står i centrum för H22 City Expo i Helsingborg. På så vis skiljer sig inte diskussionerna nämnvärt från de som förs i branschens övriga forum. Utanför expot, men ändå i stadens kärna, finns ett av de mer fantasieggande potentiella återbruksprojekten, nämligen ett sjukhusprojekt som gått i stöpet. Den övergivna stommen står och gapar efter en byggnad. Nu har en arkitektbyrå tagit fram ett förslag som skulle göra att både naturresurser och skattemedel sparas jämfört med att bygga nytt. REGION SKÅNES planer för Helsingborgs nya lasarett för psykiatrisk vård var så pass långt gångna att 1,1 miljarder redan 52 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

investerats i projektet när det lades ner. Arkitektfirman LINK Arkitektur ser nu möjligheten att vända sorgebarnet till något

gott genom att återbruka stommen i det strandade projektet till ett nytt attraktivt bostadsområde för stadens invånare.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Andelen återvunna byggmaterial blir allt större i nybyggnadsprojekt. Vi ser hur byggmaterial omhändertas och omvandlas till nya material, exempelvis fönster som blir glasull. Det allra mest resursbesparande är däremot återbruk, alltså att till exempel ta ett fönster från en byggnad som rivits och sätta in det i en ny byggnad. Än så länge är branschens återbruksandel i sin linda och de byggkomponenter som sätts in i nya projekt utgör en bråkdel av allt byggavfall. – Särskilt intressant vore det att i högre grad återbruka fler naturresurskrävande stommar som nästan alltid är gjutna i betong i stället för att riva dem och gjuta hela nya grunder, men det ställer naturligtvis högre krav på både beställare och arkitekter som måste tänka på ett nytt sätt. För aktörer som vill driva branschens hållbarhetsarbete kliar det därför i fingrarna när vi ser unika återbruksmöjligheter som detta projekt där övergivna stommar skulle kunna bli en del av en ny attraktiv stadsdel, menar Alexandra Adriani, regionchef på LINK Arkitektur.

Den skandinaviska arkitektbyrån LINK Arkitektur växer i Sverige. Malmökontoret finns representerat under H22 med bostadshusen Ophelias brygga på expoområdet i Oceanhamnen och Spira, ett landmärke i det socialt utsatta området Drottninghög.

Få stora återbruksprojekt LINK Arkitektur var också den arkitektbyrå som ursprungligen fick uppdraget att rita psykiatribyggnaden som på grund av politiska beslut fick läggas ner efter påbörjat byggande (ett helt nytt sjukhus ska i stället byggas i Helsingborgs utkant). Kvar står stommen och en arkitektbyrå som ser stor återbrukspotential. På den 20 000 kvadratmeter stora tomten föreslås åtta fastigheter helt i trä. – Vi kan stommen utan och innan eftersom vi ritade sjukhusbyggnaden, och var med i hela projekteringen under ett halvt decennium. Här finns alla möjligheter att skapa något positivt, tänk er ett levande kvarter med bostäder, mötesplatser och butiker. Här har Helsingborg möjlighet att skapa ett

riktigt stort föregångsprojekt inom återbruk av stommar, menar Alexandra Adriani. Arkitektbyrån presenterade förslaget för en intresserad publik under H22 City Expo. – Det ligger en utmärkt betonggrund gjuten på platsen med ett enormt källarplan, ett arbete och investering som det inte finns någon anledning till att kasta bort även om ursprungsplanen aldrig kommer att genomföras, säger Marius Lorentzen, bostadsarkitekt. – Vi har gjort detta projektförslag för att visa att återbruk är fullt möjligt. Allt som redan byggts kan behållas. I detta exempel har vi skapat åtta vackra L-formade terrassbyggnader i trä. Källaren som redan är gjuten ger plats till cirka 250-300 p-platser. Än så länge finns inget beslut om vad som kommer hända med marken. – Oavsett vad kommunen bestämmer sig för att göra så vill vi på LINK Arkitektur visa att det inte har varit förgäves arbete med ett projekt som inte går vägen. Förslag som detta gynnar både skattebetalare, miljön och staden, avslutar Marius Lorentzen. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 53

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Ventilationskanaler kan i många fall återbrukas. Bild: Kjell-Arne Larsson

Att riva allt är resursslöseri! Bild: Kjell-Arne Larsson

Bengt Dahlgren ger ut guider för

ÅTERBRUK OCH

HÅLLBART BYGGANDE

Konsultföretaget Bengt Dahlgren har lanserat en ny guide för återbruk av installationer. Detta återbruk är långt ifrån nytt, men ökad medvetenhet om möjligheterna och hur man går tillväga kan avsevärt förbättra återbruket. Guiden är bara en i den serie av guider som ges ut av Bengt Dahlgren. AV KJELL-ARNE LARSSON

Kabelstegar går bra att återbruka. Bild: Kjell-Arne Larsson

54 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

ÅTERBRUKSGUIDEN FRÅN Bengt Dahlgren ger en introduktion till och överblick över återbruk av installationer. Avsikten är att sprida kunskap till installationsbranschen och bidra till ett storskaligt återbruk i byggsektorn. Guiden är en introduktion till hur man ska gå tillväga för att återbruka installationer, vad man bör tänka på och hur man kan hantera sekundära effekter. Återbruk av installationer kan medge betydande vinster för miljön. En rapport pekade på att klimatavtrycket från installationer i kontorsfastigheter utgör mellan 15 och 36 procent av det totala klimatavtrycket. Beräkningarna grundades på fastigheternas hela livslängd, och med hänsyn till att installationer behöver bytas under den tiden.

Många typer av installationsprodukter går att återbruka, har det visat sig. Bild: Kjell-Arne Larsson

Bengt Dahlgren presenterar en ”topplista” över produkter/produktgrupper: • Apparatskåp/el-skåp • Ventilationskanaler och passiva don • Porslin och blandare WC-stolar Handfat Blandare • Rumsvärmare och kylare Radiatorer Kylbafflar Fläktkonvektorer Fläktluftvärmare/kylare • Belysning • Kabelstegar Var och en av produktgrupperna presenteras i form av korta avsnitt som beskriver vad man behöver ta hänsyn till vid återbruk,

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 tips och information om tillvägagångssätt och möjlig klimatbelastning. Den klimatpåverkan som redovisas i avsnitten gäller för motsvarande nyproducerad produkt och omfattar modul A1-A3 med konservativa data, beräknade med faktorn 20 procent. I ett kapitel beskrivs kriterier för att välja lämpliga installationsprodukter till återbruk, vilka arbetsmoment som krävs för att få till det, samt en översiktlig genomgång av en del utmaningar och hur de kan hanteras. Arbetsmomenten i återbruk är: • Inventering • Demontering och rekonditionering • Transport och lagerhållning • Projektering • Återförsäljning • Installation Guiden avslutas med ett allmänt kapitel om klimatbesparingar. Frågan är ju vilka produkter som ger störst klimatpåverkan och hur stor klimatpåverkan är från installationer. Dessa viktiga frågor kräver mer arbete för att utredas. Det pågår flera projekt för att ta fram mer underlag och kunskap, och Bengt Dahlgren hänvisar slutligen till några aktuella sådana projekt. Tack vare företagets guide vågar nog fler ta steget till att återbruka i sina projekt.

Mix av återbruk och nytt blir framtidens modell. Bild: Kjell-Arne Larsson

FAKTA Bengt Dahlgren ger ut en rad guider och böcker, bland annat i hållbart byggande, exempelvis: • Miljöcertifieringsguide för befintliga byggnader • Miljöcertifieringsguide för nybyggnation • Guide för klimateffektivt byggande • Kunskapspaket klimateffektiv arkitektur, konstruktion och materialval • Hållbart brandskydd bengtdahlgren.se/handbocker/

Specialister inom vatteneffektivitet ‣ ‣ ‣

Mäter vattenkonsumtion i realtid Direktavisering vid läckagedetektering

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 55

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Bergsbyns företagspark byggs på före detta oexploaterad mark i närheten av Northvolt. Bild: Byggskylt

BERGSBYNS FÖRETAGSPARK

i Skellefteå certifieras med CEEQUAL I Skellefteå pågår som bekant omfattande byggnationer. Inte minst Northvolts etablering lockar underentreprenörer och supportföretag att slå sig ner i staden. Detta gynnar samtidigt servicenäringen. Kommunen är proaktiv och skapar nya områden för etablering. Men det byggs inte bara mycket här, det byggs också hållbart. AV KJELL-ARNE LARSSON SKELLEF TEÅ SITE EAST är ett områ-

de som redan har iordningsställts nära Northvolt. East Site vann utmärkelsen för hållbar infrastruktur i Sweden Green Building Awards förra året. Nu skapas ytterligare områden, bland annat i form av Bergsbyns företagspark. – I detta projekt tar vi tillvara tidigare erfarenheter och insikter för att vidareutveckla hållbarhetsarbetet, säger Yvonne Nyman, en av två projektledare för Bergsbyns företagspark. Skellefteå kommun har ambitionen att upphandla på ett sätt som gynnar hållbar56 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

hetsarbete i byggprojekt. De som lämnade anbud på Bergsbyns företagspark skulle klara tre aspekter: 1 Organisation och förmåga, 2 Arbetssätt som bidrar till Skellefteås hållbara samhällsbygge och 3 En partner. Företagen måste visa att de hade erfarenhet av partnering och kunde axla en ansvarig roll. Dessa tre aspekter prioriterades framför pris. I förfrågningsunderlaget var också ett krav att certifieringssystemet CEEQUAL skulle användas, något som var nytt för kommunen och som således inte användes för Site East. CEEQUAL är ett system avsett för infrastruktur och anläggningar.

Bergsbyns företagspark byggs på före detta oexploaterad mark, där en del av skogen nu har avverkats. En del kommer dock att bevaras som naturmark. Hela området är 38 hektar där cirka 20 hektar nu iordningsställs med gator, vatten, avlopp, el, belysning och dagvattenhantering samt viss beredning av tomtmark. Mellan 25 och 35 tomter kommer att avstyckas. Inom det aktuella infrastrukturprojektet kommer ungefär hälften av tomtytorna att beredas färdiga. Projekteringsfasen är näst intill klar och arbetena på plats har kommit en bit. Byggentreprenör är NCC som har en

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 totalentreprenad vilken genomförs med ett partneringupplägg. NCC har vana att arbeta med CEEQUAL och i den egna personalstaben finns resurser i form av CEEQUALassessorer och andra specialistresurser inom exempelvis hållbarhet, mark- och vattenmiljö. NCC står också till tjänst med miljösamordnare som svarar övergripande för allt hållbarhetsarbete inom projektet. – Jag måste tillägga att vi fick väl genomarbetade förslag som var ambitiösa på hållbarhetsområdet även från de andra anbudsgivarna, säger Per Henriksson, som är den andra projektledaren från kommunen. Från kommunens sida är det framförallt de två projektledarna som är engagerade i certifieringsarbetet. Även kommunens ekolog och landskapsarkitekt deltar. Expertkompetens från både NCC och kommunen engageras. Tack vare partneringupplägget kan projektledarna hämta in olika personer med expertkompetens för att delta i arbetet.

Assessor och verifierare NCC:s CEEQUAL-assessor kom tidigt in i projektet och från början utsågs också den verifierare från brittiska BRE som slutligen ska verifiera de bevis som assessorn samlar in. Certifieringsarbete med CEEQUAL gäller för ett eller flera av ett projekts skeden: strategi – projektering – produktion. Certifieringen kan inkludera ett, två eller alla tre. För Bergsbyns företagspark tas projektering och produktion med. Assessorn har en nyckelroll i certifieringsarbetet. Assessorn håller ihop det hela mellan alla berörda parter, svarar för internutbildningar för ledande personer inom alla discipliner och samlar in de bevis som lägger grunden för den slutliga certifieringen. Assessorn lägger in bevisen i verktyget BREEAM Projects. Det är viktigt att samla in bevis under projektets gång, både under projektering och produktion. Assessorn har stor hjälp av övriga som arbetar i projektet. I det ordinarie projektverktyget finns mappar för olika dokument. En mapp är avdelad just för bevis.

Del av vardagen CEEQUAL är en del av vardagen för de flesta som är engagerade i projektet, och då handlar det inte bara om att samla bevis. – En dag i veckan samlas projektgruppen för uppföljningar och planering av allt inom projektet, berättar Per Henriksson. Då används NCC:s verktyg Projektstudio. Mötena är ett givet tillfälle att följa upp certifieringsarbetet. – CEEQUAL fungerar som ett bra stöd exempelvis inför val av produkter och material,

Drönarbild från 22 februari. En del av skogen ska sparas som naturmark.

menar Yvonne Nyman. Det stimulerar också till nya idéer på lösningar. – Systemet blir ungefär som en checklista där vi kan gå igenom olika hållbarhetsaspekter och det hjälper till i styrningen, säger Per Henriksson.

Får se var bedömningen hamnar Arbetet med certifieringen handlar således inte enbart om att samla bevis och därmed poäng, det är i högsta grad ett stöd för att ta hållbara beslut. I och med partnering och de rutiner som har skapats kring Projektstudio är det inga svårigheter att ”plantera” CEEQUAL i projektorganisationen och hålla certifieringsarbetet vid liv. De bevis som samlas in ska slutligen granskas av verifieraren. I slutfasen fördelas poäng inom åtta olika hållbarhetsområden. Antalet poäng visar vilket betyg – i en femgradig skala – som projektet får. – Vi siktar från början inte på ett visst betyg, utan försöker under projektets gång göra så hållbara val som möjligt. Hur långt vi når blir ett resultat både av kommunens strategiska sätt att upphandla hållbart och de val som görs under projekttiden, betonar Yvonne Nyman. För att ta ett par konkreta exempel väljs öppen dagvattenhantering och spillvatten hanteras med självfall i stället för att använda pumpar. Därmed minskar energiförbrukningen inom området. Schaktmassor återanvänds i största möjliga utsträckning inom området, för att få ner transportarbetet.

De pengar som sparas genom att inte köra bort massorna räcker för att bereda hälften av tomterna. I stället för att avverka skog och plantera nya träd, behålls skogen som naturmark. Under byggprojektet används enbart maskiner som går på fossilfria bränslen eller är elektrifierade. Allteftersom bevisen blir klara för respektive hållbarhetsområde kommer projektledningen att kommunicera detta till alla i projektet. Efter att projektet är klart kommer det att följas upp med bland annat klimatkalkyler.

Förslag till förbättringar En utmaning med CEEQUAL är att manualen är på engelska. Visserligen hjälper assessorn till att översätta, men en svensk version skulle underlätta. Kanske skulle manualen också anpassas till svenska regler och branschstandarder, med tanke på att mycket är olika i Storbritannien och Sverige. Å andra sidan skulle det försvaga möjligheterna att göra internationella jämförelser mellan projekt som är certifierade.

FAKTA Bergsbyns Företagspark Infrastruktur i ny företagspark, Skellefteå Tidplan: juni 2021–september 2023 Byggherre: Skellefteå kommun Totalentreprenör i partnering: NCC Sverige AB Kostnad: 95 Mkr STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 57

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

ASSESSORNS ROLL i projektet Bergsbyns Företagspark För att klara certifieringsprocessen krävs bland annat en CEEQUAL-assessor och denna uppges i samband med anmälning av projektet för certifiering. NCC har egna assessorer och Mikael Malmkvist får axla den rollen. Dessutom engageras andra personer med expertkunskaper. CEEQUAL KAN certifiera för strategi,

projektering och produktion. Som nämnts certifieras Bergsbyns Företagspark för projektering och produktion. Assessorn inledde sitt arbete i början av projekteringsfasen. Då registrerades projektet, och en verifierare – som alltid kommer från BRE – utsågs. En assessor är utbildad och godkänd av BRE och har en nyckelroll. Assessorn stöder alla relevanta parter, både under projektering och produktion. Assessorn har också en viktig roll gentemot verifieraren. Certifieringsarbetet ska dels stödja vid beslut som tas under projektering, dels stödja under produktion och dels samla underlag för bevis. Bevisen ligger till grund för den poäng- och betygssättning som görs i slutskedet. Den preliminära bedömningen av bevisens ”tillräcklighet”, om de uppfyller kraven för att ta poäng på ett kriterium utförs av assessorn. I slutskedet verifieras bedömningen av verifieraren genom tredjepartsgranskning/ tredjepartsverifiering. Certifieringssystemet är således bevisbaserat. För Bergsbyns Företagspark valdes att – inledningsvis i början av projekteringen – göra en Pre Assessment, vilken är frivillig. – Pre Assessment är en slags förhandskontroll av respektive kriterie av vad som är möjligt att uppnå och ger en lägesbild för både mig och för projektet, berättar Mikael Malmkvist, assessor i projektet. Det går att bedöma vilka kriterier som kan ge poäng med en moderat satsning utöver Business As Usual och vilka kriterier man bör lägga stora ansträngningar på och som också kan ge stor utdelning i hållbarhetstermer. Pre Assessment kan också visa vilka kriterier som inte är relevanta. Dessa kan tas bort som Scope Out. Valen av Scope Out måste godkännas av verifieraren. En Pre Assessment fyller samtidigt funktionen att öka insikterna och kunskaperna 58 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

hos både projektgruppen och hos assessorn. I det aktuella projektet är Pre Assessment avklarad. Det som har planerats och införlivats i projekteringen ska nu implementeras i produktionen. Förutom att implementera lösningar med mera från projekteringen tar certifieringen ny fart genom att från produktions-organisationen beakta många av kriterierna från produktionssidan, samtidigt som nya kriterier blir relevanta att implementera och arbeta efter. CEEQUAL fungerar som stöd bland annat för att hållbarhetsbaserade val som har gjorts under projekteringen också förverkligas under produktionen. – Kommunen och NCC har höga ambitioner och har lyckats att både implementera certifieringsarbetet i och integrera hållbarhetsarbetet mellan alla discipliner, fortsätter Mikael Malmkvist. Han har genomfört introduktionsutbildning för alla parter i projektgruppen och även hållit riktade utbildningar beträffande vissa delar av CEEQUAL. Även andra specilistkompetenser från NCC och Skellefteå kommun bidrar med genomgångar, och exempelvis med informationsåterföringen, vilket sammantaget ökar kunskaperna. Assessorn stöder löpande alla parter som hjälper till att samla underlag för certifieringen. Allteftersom projektet klarar de olika kriterierna kommuniceras resultatet till projektet. Vidare går assessorn igenom underlagen och väljer ut relevanta delar innan de matas in i BRE:s verktyg BREEAM Projects. När allt är samlat går BRE:s verifierare igenom bevisen. Denne bekräftar eller dementerar poängsättningen och sätter slutbetyg. Det hela måste redan ratificeras av en ytterligare part. – CEEQUAL har ett helhetsperspektiv där varje miljöaspekt belyses och beaktas

“

Vi har lyckats att både implementera certifieringsarbetet i och integrera hållbarhetsarbetet mellan alla discipliner. /Mikael Malmkvist, CEEQUAL Assessor i projektet Bergsbyns Företagspark. Bild: Joakim Kröger

för att erhålla bästa möjliga miljöprestanda, det är med andra ord holistiskt, menar Mikael Malmkvist. Och för varje ny version av CEEQUAL utvecklas hållbarhetsaspekterna. Numera inkluderas även resiliens. Exempelvis omfattar resiliensavsnittet framtida behov, det vill säga vilka behov som kan uppkomma för anläggningen och hur anläggningen kan utformas för att vara tillräckligt anpassningsbar. Resiliens handlar också om exempelvis yttre påverkansfaktorer, beroenden, säkerhet och extremväder. CEEQUAL är således ett mer eller mindre heltäckande certifieringssystem som väl svarar upp mot kommunens och NCC:s hållbarhetsstrategier.

D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV S L U TA G R ÄV • 2022

MARKSKRUV

– hållbar för både byggkonstruktionen och miljön Med en vision om ett bekvämare och smartare sätt att bygga erbjuder det globala företaget Sluta Gräv (Stop Digging) helt byggfärdiga grunder till många olika slags byggprojekt. Med hjälp av sina innovativa markskruvar görs ett effektivt och mer miljövänligt val. Sluta Gräv är delaktiga i det paradigmskifte som byggindustrin står inför när det gäller att gå över till mer hållbara och miljövänliga alternativ. ATT BASERA fundamentet på markskruv

i stället för betong är enklare, snabbare och bättre. Dessutom är det skonsamt både för närmiljön och klimatet. – Markskruvarna finns i flera olika dimensioner och storlekar. De längsta standardskruvarna är 2,5 meter men Sluta Gräv har även varianter som kan förlängas hur långt som helst. Som ett exempel genomför vi ett projekt i Nederländerna där skruvarna förlängs till mellan 14 och 18 meter, säger Richard Alm, vd på Sluta Gräv. Markskruv från Sluta Gräv har flera fördelar: • Monteras snabbt av auktoriserade montörer • Skadar inte marken på det sätt som betongplintar gör • Rostar inte • Hållbarheten mot tryck-, drag- och sidokrafter är noggrant utprovad – Vi levererar en färdig grund för dig att bygga på! Med markskruv slipper du

de omständliga arbetsmomenten att gjuta fundament eller gräva ner plintar. Du behöver inte vänta på att betongen ska härda utan kan börja bygga direkt så snart vi har monterat det färdiga byggfundamentet baserat på markskruvar, fortsätter Richard Alm. Ett användningsområde som formligen exploderar nu är fundament för solcellsanläggningar på mark. Här svarar Sluta Gräv för både skruvar och stativ, sedan är det bara att montera solpanelerna på dessa. – Eftersom markskruvarna är galvaniserade har de hög livslängd, minst 100 år i normala markförhållanden. Skruvarna går att återanvända på nästa bygge, och återvinnas eftersom metallen kan smältas om. Därmed bidrar vi till hållbart byggande och cirkulär ekonomi, fortsätter Richard Alm. Med markskruv blir koldioxidutsläppet minst 60 procent lägre än med betongplint.

Om en betongplatta jämförs med markskruvar, släpper betongvarianten ut ungefär tio gånger mer koldioxid. – Enligt Sveriges ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft” ska byggsektorn minska sina utsläpp med minst 50 procent till 2030. Med 60–64 procent har Sluta Gräv redan passerat målet, poängterar Richard Alm. Betonggjutning och betongelement har hittills varit tradition i byggbranschen, men nu är det många som tänker om. För miljöns skull och för enkelheten. – Vår reflexion är att de som börjat använda markskruv fortsätter och vi ser fler och fler användningsområden, avslutar Richard Alm, vd för Sluta Gräv AB. Konceptet används för: • Bullerplank, laddstolpar till el-bilar, staket • Solcellsanläggningar på mark • Byggbodar och andra temporära byggnader • Utegym, lekplatser och gångbroar • Altaner, Attefallshus, friggebodar

www.slutagrav.se 59 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 63

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

CEEQUAL är ett hjälpmedel tillsammans med andra ”verktyg” för att integrera och konkretisera hållbarhetsmål under hela projektgenomförandet. Bild: Region Stockholm/Sweco

FLERA BRA STÖD I HÅLLBARHETSARBETET – förvaltningen för utbyggd tunnelbana

Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana driver ett brett hållbarhetsarbete där certifieringssystemet CEEQUAL är ett viktigt hjälpmedel. Certifieringsarbetet inkluderas i miljöledningssystemet och integreras i projektstyrningen. AV KJELL-ARNE LARSSON – SLUTMÅLET ÄR ETT hållbart resande i tunnelbanan och med hjälp av bland annat CEEQUAL är hållbarheten i vårt projekt mätbar, betonar Emma Sahlman, pressansvarig på förvaltning för utbyggd tunnelbana. Att klara CEEQUAL ger stolthet både internt och hos våra entreprenörer och vi kan dessutom utåt visa upp hur vi har klarat hållbarhetsarbetet. – CEEQUAL bidrar till att våra entreprenörer är innovativa och får användning för sin potential. Vi ger dem också Feed Back för de resultat som vi uppnår, säger Stefan Persson, hållbarhetschef på förvaltning för utbyggd tunnelbana. I och med den slutliga certifieringen får de också genom en tredjepartsgranskning bekräftelse på framgången med hållbarhetsarbetet. 60 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

CEEQUAL är ett hjälpmedel tillsammans med andra ”verktyg” för att integrera och konkretisera hållbarhetsmål under hela projektgenomförandet. Det är avsett för alla typer av infrastrukturprojekt. Systemet är holistiskt, det vill säga det spänner över ett stort register av miljöaspekter. CEEQUAL använder åtta indikatorkategorier: • Projektledning • Resiliens (motståndskraft mot förändringar i klimat och miljö) • Lokalsamhälle och intressenter • Markanvändning och ekologi • Landskapsutformning och kulturhistorisk miljö • Föroreningar • Resurser • Transporter

Delprojekt och projekt får betyg enligt skalan Outstanding, Excellent, Very Good, Good och Pass. Certifiering görs för en eller flera faser av ett projekt: planering, projektering och produktion. Den som klarar alla tre får Whole Team Award, vilket är det som förvaltning för utbyggd tunnelbana har i sikte. – Målet för oss är att nå minst Very Good som betyg för alla projekt, berättar Stefan Persson. För att lyckas är det viktigt att integrera CEEQUAL-arbetet i projektets miljöledningssystem och i projektstyrningen, och att utbilda nyckelpersoner hos beställaren och i projekteringsgruppen. Vid användning av CEEQUAL krävs en eller flera assessorer som bland annat svarar för att de formella rutinerna följs och ger stöd för alla berörda parter. Inom förvalt-

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

– Vårt hållbarhetsarbete styrs av flera instanser och intressenter, Region Stockholms hållbarhetspolicy och strategi, vår egen hållbarhetspolicy med övergripande mål, miljöledningssystemet tillsammans med CEEQUAL, villkor från miljödomstolsprocesserna samt andra intressenters krav och förväntningar, säger Stefan Persson, hållbarhetschef hos förvaltning för utbyggd tunnelbana. Bild: Region Stockholm

ning för utbyggd tunnelbana har samtliga hållbarhetshandläggare fått assessorsutbildning. CEEQUAL är ett stöd för att ta hållbara beslut och vara innovativ under alla faser i ett projekt. Under tiden samlas dokument som så småningom blir underlag för de bevis som behövs i certifieringsprocessen. – Dokumenten samlas i projektets ordinarie dokumenthanteringssystem och assessorn väljer efterhand ut de delar som blir underlag för bevisen, berättar Erica Vestlund, hållbarhetshandläggare i avdelning Söder på förvaltning för utbyggd tunnelbana. Bevisen ska senare gås igenom av verifieraren från BRE och slutligen ska de ratificeras. Det är för övrigt bra med både tidig och löpande dialog med verifieraren. Varje projekt inom förvaltning för utbyggd tunnelbana certifieras. Eftersom likartade bevis kommer från de olika projekten har förvaltningen och BRE (Building Research Establishment), kommit överens om ett förvaltningsanpassat förfarande, med så kallad slumpmässig granskning i produktionsskedet. En förutsättning för detta är ett upplägg med Whole Team Award. Alla relevanta bevisdokument finns dock kvar om BRE önskar förfina sin granskning på några punkter. – För de byggherrar eller byggentreprenörer som överväger att använda CEEQUAL är generellt en mycket bra rekommendation att tidigt ta kontakt med BRE för att utarbeta och förenkla rutiner för hantering av bevisen, på ett sätt som kan vara skräddarsytt för projektet, berättar Stefan Persson.

Allt eftersom utbyggnaden av tunnelbanan avancerar certifieras de olika projekten. Bild: Region Stockholm/&Rundquist

CEEQUAL är holistiskt, det vill säga det spänner över ett stort register av miljöaspekter. Bild: Region Stockholm/White Arkitekter

Ett tips är också att inledningsvis tillsammans med BRE kontrollera vilken variant av CEEQUAL som passar projektet bäst.

Bättre betyg Allt eftersom utbyggnaden av tunnelbanan avancerar certifieras olika projekt. För närvarande har fem arbetstunnlar i avdelning Söder (till Nacka/Södermalm/ Söderort) och två arbetstunnlar i avdelning Norr (till Arenastaden) klarat certifiering för produktionen. Dessutom tre arbetstunnlar

på den Blå linjen som förlängs till Barkarby. Samtliga har erhållit betyget Excellent, därmed en nivå över ambitionen Very Good. Beroende på projekt har också projekteringen sedan tidigare även den uppfyllt betyget Excellent. Det är viktigt att påpeka att främsta syftet med CEEQUAL inte är att samla poäng och få betyg. Certifieringssystemet är framförallt ett stöd under hela projektet för att göra verkligt hållbara val, att utvecklas och att arbeta proaktivt och innovativt. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 61

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

STUVERIET PÅ MASTHUGGSKAJEN

certifieras för både Citylab och LEED

Projektet omfattar både om- och tillbyggnad. Bild: Erdegard Arkitekter

Den så kallade Älvstaden i Göteborg omfattar sju delområden där ett av dem är Södra Älvstranden. Där ingår den nya stadsdelen Masthuggskajen. Den har fungerat som ett av de tolv pilotprojekt som användes för utveckling av SGBC:s certifieringssystem Citylab. Masthuggskajen blev den allra första stadsdelen som fick sitt hållbarhetsprogram certifierat enligt det nya systemet. AV KJELL-ARNE LARSSON HUVUDMÄNNEN bakom byggandet av Masthuggskajen är Stena Fastigheter, NCC, Balder, Riksbyggen, Elof Hansson Fastigheter och Älvstranden Utveckling, den senare tillhör Göteborgs stad. Alla aktörer måste rätta sig efter ”Hållbarhetsprogram Masthuggskajen” som staden tog beslut om 2017. Enligt programmet ska certifieringssystemet Citylab användas som stöd i processen för att styra mot en hållbar stadsdel. Redan tidigt i planprocessen var ambitionen att arbeta målmedvetet med hållbarhet och staden tog alltså det modiga beslutet att använda Citylab trots att systemet inte var färdigutvecklat, utan i själva verket behövde ett antal pilotprojekt för att provas ut. För att nå målen var det viktigt att integrera hållbarhetsarbetet på högsta nivå i projektledningarna, både hos byggaktörerna och stadens plangrupp. I tidigt skede fanns en separat hållbarhetsgrupp, men den lades ner och hållbarhetstänk implementerades i projektets samtliga ledande och styrande forum.

Kvarteret Stuveriet LEED beaktar även innemiljön. Bild: Erdegard Arkitekter

62 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

En av de sex aktörerna är Stena Fastigheter som har utfört om- och tillbyggnader av kontor i kvarteret Stuveriet, ett projekt som nyligen är färdigställt. Stena Fastigheter anlitar WSP för certifieringsarbetet.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 På WSP svarar avdelningschef Anna Landfors Limdal för Citylab och hållbarhetkonsulten Oliver Pearce svarar för LEED. De tar också hjälp av medarbetare inom WSP. – Vi kom in tidigt i projektet och bland mycket annat deltog vi i Work Shops, som blev en trevlig introduktion till projektet tillsammans med alla parter inom planområdet, berättar Anna Landfors Limdal. Att WSP arbetar med båda certifieringssystemen är fördelaktigt bland annat så till vida att vissa kriterier överlappar varandra. Vissa av de underlag som samlas in under LEED-arbetet kan användas för Citylab. Ett exempel på detta är målet om ett levande bottenplan, som förverkligades exempelvis genom en cafélokal i bottenvåningen. Den hjälper till att ”öppna upp” fastigheten. Detta rimmar också med ”Utveckling av levande bottenvåningar” i Masthuggskajens hållbarhetsprogram. – Stena har iordningsställt ett grönt tak och det ryms även solceller på taket, fortsätter Anna Landfors Limdal. Här förenas energiprestanda med ekosystemkrav. Det har också byggts en terrass med tillträde för alla i huset, vilket stärker den sociala hållbarheten. Det gröna taket ingår givetvis i dagvattenhanteringen och tack vare att regnvattnet fördröjs och delvis förbrukas av växterna minskar lasten på dagvattenavloppet. Hållbarhetsprogrammet för delprojekt Stuveriet är klart och certifierat. Senare ska aktören – i detta fall Stena Fastigheter – upprätta en aktörsspecifik handlingsplan. – Det är förstås meriterande för oss att vara med och göra insatser för Masthuggskajen, särskilt som det varit ett av pilotprojekten för att utveckla certifieringssystemet Citylab. Masthuggskajen var också det första projekt som blev godkänt certifierat för Citylab Hållbar stadsutveckling i planeringsskedet, berättar Anna Landfors Limdal.

LEED för husprojekten Som nämnts certifieras Stuveriet även för LEED. Denna certifiering görs i detta fall för det befintliga huset samt på- och tillbyggnaden. Varianten LEED Core & Shell används i version 4. WSP står till tjänst med LEED AP och med Commissioning Authority (samordnare för idrifttagning). LEED har kravet att energiberäkningar och simuleringar följer den amerikanska standarden ASHRAE. Certifieringsarbetet underlättas något genom att WSP under detaljprojekteringen även har utfört energiberäkningarna; konsulterna hos WSP är vana vid ASHRAE. Certifieringsarbetet disponeras på hållbar-

“

Gällande den biologiska mångfalden har byggnaden fått gröna tak som tillsammans med plantering på marknivå säkerställer att grönytor täcker en tredjedel av tomtarean. /Oliver Pearce, hållbarhetskonsult, WSP, och LEED AP i projektet hetsområden inom vilka projektet samlar både obligatoriska och frivilliga poäng: • Klimatpåverkan • Hälsa och välbefinnande • Vattenresurser • Biologisk mångfald • Materialresurser • Hållbar ekonomi • Gemensam livskvalitet – Inom klimatpåverkan har vi jobbat mycket för att få ner energiförbrukningen, berättar Oliver Pearce, hållbarhetskonsult från WSP och LEED AP i projektet. Dessutom har material återanvänts, främst aluminium i fasaderna, vilket ytterligare pressar ner koldioxidutsläppen. Solceller på taket bidrar till att få ner nettoförbrukningen av energi. Inom Hälsa och välbefinnande drar WSP nytta av tidigare erfarenheter där företaget

arbetat med WELL-certifiering som är helt inriktad på hälsa och välmående. Man har tagit hänsyn till aspekter i WELL som är relevanta för att samla poäng i LEED. – Vi har bland annat inriktat oss på att ha koll på VOC (lättflyktiga organiska ämnen) för att säkra luftkvaliteten, fortsätter Oliver Pearce. Innemiljöaspekter har i mycket stor utsträckning påverkat projekteringen som fokuserat bland annat på ljus och på luftkvalitet i övrigt. Beträffande Vattenresurser har vattenarmaturer i befintliga delar av huset beaktats. De var redan snålspolande och har inte ersatts. Snålspolande armaturer valdes givetvis till de nya delarna. – Gällande den biologiska mångfalden har byggnaden fått gröna tak som tillsammans med plantering på marknivå säkerställer att grönytor täcker en tredjedel av tomtarean, fortsätter Oliver Pearce. För att spara Materialresurser har som nämnts aluminiumfasader återanvänts. Inredningen i befintliga delar av huset har behållits. Inget återbrukat material har använts i de nya delarna.

Livscykelanalys En LCA har gjorts för hela byggprojektet. Detta är frivilligt i LEED, men ger extra poäng. Arbetet har bland annat inneburit att EPD:er har samlats in för samtliga produkter och material där EPD:er har funnits. För att hålla koll på kemiskt innehåll med mera har Byggvarubedömningen använts. Material och produkter har också kontrollerats gentemot REACH-listorna. Extra ansträngning har lagts på att fasa ut farliga kemikalier. – Beträffande hållbarhetsområdet Gemensam livskvalitet har vi beaktat tillgången till grönytor, där exempelvis de gröna taken syns från de övre våningarna, berättar Oliver Pearce. Till livskvaliteten bidrar också närhet till kommunikationer, tillgänglighet och serviceutbud i grannskapet. LEED Design Review har skickats in och godkänts, och planen är att skicka LEED Construction Review-ansökan under sommaren.

FAKTA Stuveriet, om- och påbyggnad av kontor, Masthuggskajen, Göteborg Tidplan: maj 2020–juni 2022 Byggherre: Stena Fastigheter Totalentreprenör: Betonmast Göteborg AB Arkitekt: Erdegard Arkitekter AB Kostnad: ca 190 Mkr STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 63

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Väsjön är ett nytt bostadsområde i östra Sollentuna som på sikt kommer att utgöras av över 4 000 bostäder med varierad bebyggelse i form av villor, parhus, radhus och flerfamiljshus med blandade upplåtelseformer. Bild: Magnolia Bostad HISM Fritzellpantzar

MAGNOLIA BOSTAD erhåller två markanvisningar i Väsjön, Sollentuna

Markanvisningarna utgörs av två kvarter, den ena på 116 bostäder och en livsmedelsbutik och den andra på 85 bostäder och en samlingslokal för hela Väsjön. Totalt omfattar markanvisningarna cirka 16 500 kvm BTA. Fastigheterna har lagakraftvunnen detaljplan och byggnation förväntas påbörjas under 2023. – DET ÄR MYCKET glädjande att utbyggnaden kring Väsjö torg nu tar ytterligare ett steg. De nya kvarteren blir inte minst genom att en matbutik tillförs ett viktigt tillskott för att fortsatta utveckla Väsjön till en hållbar och trivsam stadsdel, säger Henrik Thunes (M), ordförande i Sollentuna kommuns kommunstyrelse. – Vi ser att det vinnande förslaget väl motsvarar kommunens mål för hur vi vill att 64 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Väsjö torg och övriga Väsjön ska utvecklas. Kvarteren har en egen karaktär som bidrar till Väsjö torgs identitet. Idén till samlingslokal som möjliggör och bjuder in till samtal, möten och utbyte mellan de boende i området är också ett plus, fortsätter Moa Rasmusson (L), ordförande i Sollentuna kommuns samhällsbyggnadsnämnd. Väsjön är ett nytt bostadsområde i östra Sollentuna som på sikt kommer att utgöras

av över 4 000 bostäder med varierad bebyggelse i form av villor, parhus, radhus och flerfamiljshus med blandade upplåtelseformer. Området är naturnära med tillgång till sjö, skidbacke, skidspår, grillplatser, vandringsleder med mera. Magnolia Bostad har redan cirka 100 bostäder för egen förvaltning under produktion i Väsjön genom sitt JV-bolag med SBB. Nu kommer vi att bygga ytterligare cirka

Kvarteren har en egen karaktär som bidrar till Väsjö torgs identitet. Bild: Magnolia Bostad HISM Fritzellpantzar

200 bostäder i blandad upplåtelseform, en livsmedelsbutik och en större samlingslokal. Magnolia Bostad avser utveckla hyresrätterna för egen förvaltning. Hållbarhet och gestaltning ligger i fokus både från kommunens och Magnolia Bostads sida. Fastigheterna som planeras att certifie-

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

ras enligt Miljöbyggnad Silver är ritade av Fritzell & Pantzar Arkitektur AB. – Vi vill med god arkitektur och omsorgsfull utformning skapa trygga och attraktiva boendemiljöer som ska leva och bestå i generationer. Här ska vi utveckla en hållbar och attraktiv plats där det finns förut-

sättningar för att lära känna sina grannar i hela Väsjön. Genom skapandet av en större samlingslokal i samarbete med Folkets Hus och Parker kommer vi att kunna erbjuda de boende att anordna möten och olika aktiviteter, säger Björn Bergman, Regionchef Öst Magnolia Bostad.

euroenergy.se

El-komponenter för ett hållbart samhälle I mer än 25 år har EEC framgångsrikt levererat högkvalitativa produkter, tjänster och konceptlösningar inom el, elsäkerhet och energi. Tillsammans med våra kunder tar vi fram produkter och lösningar som leder till tidsbesparingar vid konstruktion & montering av ställverk & centraler. Därtill erbjuder Euro Energy smarta produkter så att ni som kund kan arbeta säkert med spänning (AMS) upp till 800kV.

euroenergy.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 65

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Nytta med både BREEAM och Miljöbyggnad? PÅ EN MARKNAD där allt fler byggnadsprojekt miljöcertifieras i samband med ökat intresse i miljö och samhällsutveckling så blir verktygen för själva certifieringen allt viktigare, men får även ökad konkurrens. Miljöbyggnad är starkt etablerat i Sverige. BREEAM-SE som är en svensk adaption av det brittiska certifieringssystemet BREEAM är mindre vanligt i Sverige men sprider sig på marknaden runt om i världen och är ett av de större internationella systemen med en global standard. Syftet med denna studie är att jämföra BREEAM-SE och Miljöbyggnad

för att belysa deras respektive styrkor och svagheter för att se om det finns en nytta med att ha båda systemen på den svenska marknaden eller om det är mer fördelaktigt att endast nyttja ett system. En litteraturstudie har utförts genom datainsamling av manualerna för respektive system. Därefter har en intervjustudie genomförts för att samla in information från nyckelpersoner som arbetar med respektive system i olika företag. Resultaten visade att systemen är så pass olika att de inte konkurrerar med varandra i samma projekt utan är specialiserade mot

olika kundgrupper som kräver skilda typer av certifieringar. Slutsatsen är att båda systemen behövs på den svenska marknaden för att fylla de behov som finns och som respektive system inte skulle kunna uppfylla på egen hand. Huruvida något av de andra miljöcertifieringssystemen som finns på marknaden skulle vara bättre än de som undersökts i denna studie har inte undersökts i denna studie och kvarstår att besvara. Examensarbete av Richard Eriksson och Sadaf Moghbel vid Örebro universitet

Byggandets största bidragande faktorer på klimatpåverkan under byggskedet (A1-A5) för ett flerbostadshus i betong BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN har under en lång tid bidragit mycket till de globala klimatförändringar som skett genom stora utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga gaser. Förutom utsläppen så förbrukar sektorn enorma mängder resurser i form av råmaterial, vatten och energi, och står även för en hel del avfall. Driftskedet har länge ansetts vara det skede som stått för den största delen av en byggnads klimatpåverkan, mycket på grund av hög energianvändning för uppvärmning och kylning. Men genom införande av nya direktiv, regelverk och andra styrmedel som drivit på utvecklingen av nya koncept och idéer, så har man lyckats dra ner energianvändningen under driftskedet. Nära-nollenergihus (nZEB), plusenergihus och passivhus är några koncept med låga energibehov. Detta har då lett till att byggskedet som innan inte haft lika stor uppmärksamhet, nu är ett intressant skede med stora möjligheter för miljöförbättringar. Syftet med detta examensarbete är att skapa en större förståelse samt höja uppmärksamheten kring hur stor betydelse de val och de beslut som tas, såsom materialval och konstruktionslösningar kan påverka en byggnads miljöpåverkan. Målet är att skapa 66 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

en miljödeklaration med hjälp av LCA-data och beräkningsystemet Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) för ett specifikt fall. Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna en produkts miljöpåverkan under sin livstid, det innebär att påverkan från bygg-, driftoch slutskedet tas med. Metoden har under de senare åren fått ökad uppmärksamhet, särskilt inom byggoch fastighetssektorn och används numera flitigt för beräkning av byggnaders miljöpåverkan. Resultatet visar att produktionsskedet står för hela 87 procent av den totala klimatpåverkan för det specifika fallet, transport och byggproduktion står för resterande del. Av de tre konstruktionsdelarna som identifierats visar sig stomme stå för störst miljöpåverkan med hela 61 procent följt av fasad med 25 procent och stomkomplettering/rumsbildning som tredje störst med 6 procent. Utifrån de tre konstruktionsdelarna har alternativa lösningar presenterats där resultatet visar att en reducering på cirka 29 procent kan uppnås genom att byta ut den traditionella betongen mot Eco-betong i bjälklaget. Om fasadsystemet byts från tegel till skiffer så kan en reducering på 80 procent uppnås. Att uppföra en miljödeklaration innan bygg-

start visar sig vara fördelaktigt för att kunna identifiera påverkande faktorer och upptäcka förbättringsmöjligheter. Det visar sig att även om en stor procentuell reducering kan göras i en specifik byggnadsdel som exempelvis i utfackningsväggen så innebär det inte att förbättringen bör först och främst göras där. Skifferfasad bör väljas framför tegel om minskad miljöpåverkan är det som är målet. Eco-betong för bjälklaget och reglar av trä är förbättringar som bör prioriteras efter fasaden då de inte ger en lika stor reducering sett ur hela byggnadens påverkan. Det visar sig även att de material som används mest, det vill säga har högst totala massa (kg), har också störst miljöpåverkan även om GWP-värdet inte är det högsta. Det går att se eftersom betongen står för cirka 50 procent av byggnadens totala klimatpåverkan, men har ett GWPvärde på endast 0,13, medan stål har 2,427 kg CO2e/kg. Slutsatsen är att valet av material och lösningar har högsta betydelse och en avgörande roll för hur stor miljöpåverkan en byggnad har. Examensarbete av Jimmy Tieu och Niclas Hansson vid Högskolan i Halmstad

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Miljöcertifieringssystemen BREEAM, LEED och Miljöbyggnad – en studie om byggbranschens verktyg för att kvantifiera miljöprestanda BOVERKETS STATISTIK visar att byggoch fastighetssektorn står för cirka 10 till 30 procent av miljöpåverkan i Sverige från svensk produktion. Byggbranschen har en stor utmaning att minska sin miljöbelastning. Miljöcertifiering går ut på att ställa högre miljökrav än Boverket. Även innehållsdeklarationer och miljöbedömningar av byggvaror har blivit viktiga områden inom miljöarbetet för byggoch fastighetsbranschens aktörer. Det är inte bara stat eller kommuner som ska behöva ta ansvar för att minska miljö- och klimatproblemen, utan det är även näringslivet, däribland byggbranschen som har ett stort eget ansvar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka byggsektorns inverkan på miljön utifrån vilket system valda företag använder för miljöcertifiering av sina byggnader samt att undersöka hur byggsektorns miljöpåverkningar kan minska genom att använda sig av certifieringssystem. Studien avser att utforska skillnader mellan olika systems användning för att få kännedom om huruvida något av systemen är mer gynnsamt ur miljösynvinkel än övriga, och därmed har fördelar

framför de övriga utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Den här studien har visat att de olika certifieringssystem som används idag, både nationellt och internationellt, har vissa gemensamma nämnare medan det också är faktorer som skiljer dem åt. Systemen avser alla att öka antalet miljöbyggnader och minska miljöpåverkan, men de inriktar sig på olika huvudområden. Även i vilken utsträckning de används, och var, skiljer sig åt länder emellan. BREEAM och LEED är mer heltäckande system än Miljöbyggnad. Studien kan konstatera att miljöfrågan är en viktig och prioriterad fråga inom byggbranschen i dag och certifieringssystemen bidrar till minskad miljöpåverkan. Dessutom så har systemen potential att utvecklas till att omfatta fler områden. Studien visade emellertid att hanteringen i certifieringen borde förenklas och att systemen kan komma att få än större inverkan i framtiden genom att bli mer heltäckande i miljöfrågor. Examensarbete av Asma Thmair vid Mittuniversitetet

Miljöpåverkan- och kostnadsanalys för stomsystem i Grön betong och KL-trä KRITIK GENTEMOT byggbranschen har blivit alltmer omfattande och beställare idag är mycket mer miljömedvetna. Idag investeras väldigt mycket i forskning för att optimera resursanvändning, minska miljöpåverkan och hitta nya miljövänligare byggnadsmaterial. Ett sådant material är Skanskas Gröna betong som togs fram våren 2019. I den Gröna betongen ersätts delar av cementet med restprodukter såsom slagg från metallurgiska processer. Skanska påstår att den Gröna betongen bidrar med cirka 50 procent mindre koldioxidutsläpp än vanlig konventionell betong. Ett byggnadsmaterial som på senare år har fått sätta sin prägel på marknaden är KL-trä. Trä anses vara ett förnybart byggnadsmaterial, eftersom att med väl planerade avverkningar och planteringar kan mängden träd som avverkats ersättas av nya träd. En miljö- och kostnadsanalys genomfördes för ett stomsystem i dessa byggnadsmaterial, för att avgöra vilket som är mest

fördelaktigt att använda. Miljöpåverkansanalysen genomfördes med hjälp av LCA-verktyget ToSIA och underliggande data som tillhandahölls från Skanskas EPD för Grön betong samt Martinsons EPD för KL-trä. Kostnadsunderlag erhölls i form av mailutbyten med ansvariga aktörer. Resultatet visar att trots ersättningsprodukter i den Gröna betongen, så har betongen högre koldioxidutsläpp än KL-trä. Betongen beräknades generera ett koldioxidutsläpp som var dubbelt så stort som för KL-trä. Kostnaden däremot var i betongens favör, och KL-träet för stomsystemet beräknades vara 69 procent dyrare. Slutsatsen som kan dras är att det handlar om en bedömningsfråga om vad som prioriteras. Med ovan i åtanke, är materialvalet för stomsystemet mer ett dilemma än en självklarhet då resultaten visar att båda materialen har sina för- och nackdelar. Examensarbete av Abdulrahman Mohanid och Gent Rexha vid Chalmers STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 67

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Platzer har tagit fram en plan för WELL i förvaltningen. Bild: White

GÅRDA VESTA CERTIFIERAS med två kompletterande system Platzers kontorshus Gårda Vesta i Göteborg står klart sedan ett år. Byggherren har valt att certifiera byggnaden enligt både BREEAM och WELL, system som utgör bra komplement till varandra. AV KJELL-ARNE LARSSON PLATZER HAR MÅLET att miljöcertifiera samtliga nyproduktioner och hela det befintliga beståndet. Företaget använder både BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. – System väljs beroende på förutsättningarna i respektive projekt och fastighet. För Gårda Vesta passade BREEAM bra, säger Pontus Bern, projektledare hos Plazer. Här väljer vi att samtidigt använda WELL, som är ett bra komplement. Detta system var nytt för oss, men vi såg att det kunde 68 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

bidra till att projektet sticker ut på en tuff kontorsmarknad. Platzer har givetvis inom den egna projektorganisationen personalresurser för kvalitet och miljö, precis som denna kompetens också finns hos entreprenören Peab, men för att klara certifieringarna krävs förstärkningar externt. Beträffande WELL sköter Johanna Millander från Cowi samordningen. Rollen som WELL AP axlades först av Cowi och övertogs senare av Raksystems.

Den variant av WELL som tillämpas är WELL Core Certification. Versionen är 2.pilot – en pilotversion som användes under utvecklingsarbetet för den idag aktuella versionen WELL 2. Nu pågår slutfasen i insamlandet av dokument (bevis) för de respektive indikatorkategorier som ingår. Dokumenten kommer att tredjepartgranskas av en Reviewer från GBCI (Green Building Certification Inc.). Senare och förhoppningsvis under hösten kommer en Performance Verification att

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Gårda Vesta använder BREEAM som grundläggande system.

utföras, med bland annat mätningar på plats i byggnaden. Inom vissa av indikatorkategorierna är det relativt lätt att klara obligatoriska poäng och även ta en del frivilliga, inom andra är det svårare. – ”Material” är ett svårt område. Vi jobbar med Byggvarubedömningen och loggbok i grunden. Och vi satsar på att ta extra poäng för val av material, vilket kräver mycket arbete med att ta fram data, inte minst för emissionskrav på VOC, berättar Johanna Millander. Ett gediget arbete som är bra för att klara de kommande mätningarna i byggnaden. Användningen av WELL har också gjort att projektet har jobbat mer med ”mjuka” värden än man kanske annars är van vid, som att i större utsträckning välja naturliga material, gynna grönska och förhöja allmänna utrymmen med musik och konst. Inför inskick av dokumentation och performance test ligger byggnaden på betygsnivå Gold. WELL kräver att certifieringen följs upp

varje år och att byggnaden omcertifieras var tredje år. – WELL ska delvis implementeras i driftoch underhållsorganisationen, vilket blir en liten omställning för oss. Sedan är kraven på uppföljningar bra, då vi får ett kvitto på att byggnaden fortfarande klarar prestanda, menar Pontus Bern. Platzer har tagit fram en plan för WELL i förvaltningen. Certifieringen av Gårda Vesta använder BREEAM som grundläggande system. Även här anlitas Cowi som bistår med Johanna Millander som BREEAM-AP och samordnare. Cowi står dessutom till tjänst med Sofia Carter som BREEAM-assessorer. Under projekteringen samlades dokument för en precertifiering, vilken godkändes under produktionstiden. Ansökan om slutlig certifiering har skickats till SGBC och för närvarande gör projektet vissa kompletteringar. Ambitionen är att erhålla slutbetyget Excellent. Samordning mellan BREEAM och WELL

har skett så till vida att vissa dokument (bevis) som har tagits fram för BREEAM har kunnat användas även i WELL. – Eftersom WELL var nytt för många har vi fått jobba med att tolka kraven på rätt sätt tillsammans med projektorganisationen och inarbeta lösningar i projektet. Sammanfattningsvis har både BREEAM och WELL varit bra verktyg för att öka hållbarhetsprestandan för byggnaden och jag upplever att de båda systemen kompletterar varandra på ett bra sätt för ett projekt som vill arbeta ambitiöst med hållbarhetsfrågor, avslutar Johanna Millander, konsult på Cowi.

FAKTA Gårda Vesta, nybyggnad, kontorshus, Göteborg Tidplan: februari 2018–juni 2021 Byggherre: Platzer Fastigheter AB Entreprenörer: Peab Sverige AB, RO-Gruppen m.fl. Arkitekt: White Arkitekter AB Kostnad: ca 770 Mkr STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 69

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Eden är en Symbiotic Building – en byggnad med plats för alla aspekter av livet. Den har en holistisk approach, det vill säga det handlar om att skapa en miljö med optimala förutsättningar för såväl arbete som rekreation, socialt liv, aktivitet och avkoppling för dig som hyresgäst. Syftet med en Symbiotic Building är att främja hälsosamma och välmående människor, inkluderande miljöer och framgångsrika företag.

EDEN I HYLLIE TERRASS – certifieras för både LEED och WELL

Kontorshuset Eden i Malmö stod klart förra sommaren. Det har planerats och byggts enligt Kungsledens koncept Symbiotic Building. Huset certifieras enligt både LEED och WELL. Det sistnämnda är inriktat på innemiljö, hälsa och välmående, och är därmed ett bra komplement bland annat till LEED. AV KJELL-ARNE LARSSON KUNGSLEDEN ANLITAR WSP för cer-

tifieringsarbetet. Tack vare den dåvarande hållbarhetskonsulten Eleftherios Zacharakis var WSP först i landet att engagera sig i certifieringssystemet WELL. Det är den amerikanska organisationen IWBI – International Well Building Institute – som står bakom systemet och det baseras till stora delar på amerikansk standard. Första gången WELL användes i Sverige var för Castellums huvudkontor i Göteborg. Då begränsades certifieringen till interiören. 70 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Sedan blev kontorshuset Eminent på Hyllie Terrass i Malmö den första hela byggnad som blev godkänd certifierad fullt ut med WELL Core. Inför Kungsledens bygge av kontorshuset Eden, också i Hyllie Terrass, så föreslog Eleftherios Zacharakis att använda WELL. Kungsleden tog fasta på förslaget. Tidigt i projektet uppdrogs åt Zacharakis att vara WELL AP (Accredited Professional) i projektet. – Vi började arbeta med certifieringen

mycket tidigt i projektet, vilket är viktigt för att beställaren tillsammans med projektörerna ska hitta lösningar som ger ett bra slutresultat, säger WSP:s Anders Fremling, som tagit över rollen som WELL-AP. I WELL ska ett antal obligatoriska kriterier uppfyllas. Därutöver är det möjligt att samla poäng för frivilliga kriterier. Målet för Eden är att uppnå minst 80 poäng, vilket ger högsta betyg som är Platinum. Eden certifieras för den variant av WELL som heter WELL Core. Den täcker in tio håll-

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 barhetsområden, med fokus på innemiljö, hälsa och välbefinnande: • Luft • Vatten • Näring • Ljus • Rörelse • Termisk komfort • Akustik • Material • Mental hälsa • Samhälle I och med målsättningen hos WELL ställs krav både på ”hårda” och ”mjuka” värden. Vissa kriterier uppfylls på byggnivå och andra på brukarnivå. De ”mjuka” värdena på brukarnivå kan kort sammanfattas som att alla ska må väl och trivas. Vissa kriterier är relativt lätta för oss i Sverige och Europa att leva upp till, baserade på lagkrav, standarder och praxis. Andra kriterier är betydligt mer utmanande. Området ”Näring” handlar om mat och dryck, vilket inte berörs hos något av de andra certifieringssystem som används i Sverige. – Förutom att certifieringen av Eden omfattar kraven enligt WELL Core valdes att även ta med den restaurang som finns i huset, berättar Anders Fremling. Därmed ställs krav på bland annat kvaliteten på den mat som serveras och att restaurangen tillhandahåller information om vad rätterna innehåller med information till allergiker med mera. Grundtanken är att näringsriktig mat är en förutsättning för hälsa och välmående. Området ”Ljus” ställer krav på ljusberäkningar, i vårt fall för att klara svensk/europeisk standard och att ljuskonsulten redovisar beräkningarna för IWBI. Dessutom, när bygget är klart, måste ljuset mätas på plats för verifiering. De som vistas i huset ska dessutom få tillgång till information om ljusets påverkan på hälsa och dygnsrytm. All den typen av information ska finnas tillgänglig för brukarna, antingen via webben eller i fysisk form. För Eden har man valt lösningen att inrätta ett bibliotek med ett hundratal titlar i den så kallade Gläntan som är husets lobby. Upplysningar om ergonomi, mental hälsa, stresshantering med mera finns på en särskild hemsida. I området ”Material” kan det vara utmanande att klara kriterierna. WELL:s manual hänvisar till amerikanska standarder när det handlar om exempelvis emissioner. Men det ges möjlighet att använda materialbedömningar som är tillgängliga i respektive land. Vi är vana vid Svanen och Byggvarubedömningen och det är också tillåtet att hämta emissionsdata från vissa märkningar

Trappan har en central plats och är inbjudande. För hälsans skull ska man inte frestas att ta hissen.

Certifieringen WELL har fokus på bra innemiljö, hälsa och välmående.

och andra källor. Vid certifieringen av Eden används en Crosswalk från LEED där många underlag som har samlats under LEEDarbetet får tillämpas i WELL.

Den formella gången Som nämnts engagerades en WELL AP tidigt i projektet och då registrerades också projektet hos IWBI. Den som är AP har en nyckelroll under hela processen. – För att klara certifieringen krävs stort engagemang hos beställaren och att förvaltningspersonalen inkluderas. Brukarnas delaktighet och perspektiv måste också tas med, särskilt i detta fall när vi satsar på högsta betyg, säger Anders Fremling. Under projekteringen och byggproduktionen insamlas dokument som ligger till grund för poängberäkning och betygssättning. Dokument som ska lämnas till IWBI för granskning ska först undertecknas av respektive projektör (Letter of assurance) och vissa undertecknas av beställaren. Delar på svenska måste översättas till engelska. WELL AP skickar in underlagen via verktyget WELL Online för Document Review. Granskningen utförs av IWBI som går igenom bevisen. Ett godkännande i detta

skede räcker inte för slutlig certifiering. En så kallad Performance Test Agent ska sedan på plats utföra mätningar för att kontrollera att byggnaden verkligen klarar utlovade prestanda. – Om byggnaden på någon punkt inte klarar testerna ges möjlighet att upprätta en åtgärdsplan, alternativt välja att förlora någon poäng, såvida denna inte gäller för ett obligatoriskt kriterium, förklarar Anders Fremling. För Eden hoppas han på att testerna kan utföras under sommaren. Om resultatet blir godkänt utfärdas slutligt certifikat. Sedan måste uppföljning göras varje år, med både mätningar i byggnaden och enkäter hos brukarna. Omcertifiering krävs var tredje år för att få behålla certifikatet.

FAKTA Eden, nybyggnad av kontor, Hyllie, Malmö Tidplan: februari 2020–augusti 2021 Byggherre: Castellum genom dotterbolaget Kungsleden AB Totalentreprenör: MVB Syd AB Arkitekt: White Arkitekter AB Kostnad: ca 240 Mkr STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 71

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Wästbygg och Lansa Fastigheter har uppfört ett hus med 82 klimatsmarta hyresrätter, ettor till fyror på 35–95 kvadratmeter.

FRAMTIDENS BOENDE i Brunnshög

Nu står Lagerkransen klar. En vacker fastighet med hög hållbarhetsprestanda i stadsdelen Brunnshög i utkanten av Lund. Byggnaden har klarat den preliminära certifieringen för Miljöbyggnad nivå Guld vilket i kombination med trästomme är närmast unikt. AV KJELL-ARNE LARSSON I BRUNNSHÖG VÄXER bostäder, kontor och service fram på jungfrulig mark där kommunen i förväg har färdigställt infrastruktur och parker samt andra gemensamma basresurser. Här har bland andra Wästbygg och Lansa Fastigheter låtit uppföra ett hus med 82 klimatsmarta hyresrätter, ettor till fyror på 35–95 kvadratmeter. Lägenheterna har tillgång till balkong, terrass eller uteplats. Projektteamet har jobbat hårt för att klara kraven enligt Miljöbyggnad Guld. Klimatsmarta och miljövänliga val har gjorts av material, produkter och konstruktionslösningar. Stommen består av KL-trä och i kombination med certifiering nivå Guld gör detta Lagerkransen närmast unik. – Det är vårt första projekt där vi bygger med trästomme och vi vill framöver definitivt bygga mer i trä, säger Ulrika von Wachenfeldt, projektchef på Lansa. Trä har stora fördelar ur miljösynpunkt men innebär samtidigt utmaningar att möta upp kraven för brand, fukt och akustik. Projektet klarar allt detta. Lägenheterna lever upp till ljudklass B för alla typer av ljud. Trämaterialet i stommen går igen inne i lägenheterna 72 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

där träet delvis ligger öppet i form av vitlaserade väggar. De ger en lugn och behaglig innemiljö. – Genom sin hållbarhetsprestanda och vackra arkitektur sticker projektet ut. Vi bygger för långsiktig förvaltning och är samtidigt angelägna att erbjuda bostäder som attraherar medvetna hyresgäster, fortsätter Ulrika von Wachenfeldt.

Smarta hem Alla lägenheter har ett Smart Homeline-system som har levererats av Compare-IT Nordic. Systemet låter hyresgästen styra eluttag och belysning i hemmet; detta via en app eller med rösten via Google Voice Assistant. Vad sägs om att lägenheten börjar tändas i takt med att du vaknar eller att du kan aktivera mysbelysning utan att resa dig från soffan? Varje lägenhet är försedd med en Hemma/Borta-knapp. Det går att programmera vad som default sätts på i form av belysning och vägguttag, när du kommer hem respektive vad som stängs av när du går hemifrån. Även vattnet kan stängas av.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

I stadsdelen Brunnshög finns ett underjordiskt sophanteringssystem som tar hand om det avfall som sorterats som plastförpackningar, pappersförpackningar, matavfall respektive restavfall. Alla hyresgäster har tillgång till en elbilspool. Dessutom finns låd-elcyklar att hyra. Företaget Our Green Car svarar för både bilarna och cyklarna.

Låg energiförbrukning Fastighetens värms med bergvärme, från en anläggning som ägs och drivs av E.ON. På taket finns solcellsanläggning som levererar el till fastigheten. Lansa har ett el-abonnemang för hushållsel till alla lägenheter. Hyresgästerna debiteras el och varmvatten baserat på individuell mätning. – Lagerkransen har varit lite av ett pilotprojekt för både Wästbygg och Lansa när det gäller att bygga med trä och höga hållbarhetskrav. Projektet har skapat stort intresse och studiebesöken har varit många under byggtiden. Lagerkransen är ett flaggskepp för oss och något vi tar med oss för att skapa fler hållbara och attraktiva bostäder, avslutar Ulrika von Wachenfeldt. Till de attraktiva värdena i Brunnshög hör också att området har stora grönytor, cykel- och gångstråk samt spårvagnslinje direkt till city. Området har också internationell prägel med närhet till forskningsanläggningarna ESS och MAX-IV.

FAKTA Lagerkransen, nybyggnad av bostäder i Lund Tidplan: oktober 2020–april 2022 Byggherre: Lansa Fastigheter AB och Wästbygg Projektutveckling AB Totalentreprenör: Wästbygg Entreprenad AB Konsulter: Johan Celsing Arkitektkontor AB, Forsen m.fl. Kostnad: cirka 150 Mkr

“

Stommen är i korslimmat trä vilket minimerar klimatpåverkan. Men trä har också andra fördelar, det blir en bättre arbetsmiljö under byggtiden och mer behaglig boendemiljö. Träet är synligt både i lägenheter och trapphus. /Ulrika von Wachenfeldt, projektchef, Lansa Fastigheter

VI LEVERERAR TRAPPOR till trapphus av KL-virke, med eller utan brandskydd. En komplett lösning med montage samt tillverkning och uppritning. JERLSTRÖM’S SNICKERI AB 0706-49 06 15 Sege gränd 1, 232 91 Arlöv sonny@jerlstromssnickeri.se

STRUCTOR PROJEKTLEDNING MALMÖ AB Rundelsgatan 16, 211 36 Malmö 070-693 48 61 • www.structor.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 73

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Linus Davisson, Swedese, Louise Hederström, formgivare och Åsa Johansson, projektutvecklare, Skanska. Bild: Skanska

RESTMATERIAL FRÅN BYGGARBETSPLATSEN får nytt liv i Malmö

På byggarbetsplatser används mängder av material under byggtiden som sedan slängs. I projektet Hyllie Terrass ville man göra något åt detta och nu ska möbelföretaget Swedese och formgivaren Louise Hederström skapa loungemöbler av spillmaterialet. AV MARTINA NYHLIN – FÖRSTA GÅNGEN vi träffade form-

givarna gjorde vi en riktig ”dumpster-diving”. Vi kollade i alla containrar och visade allt vi oftast slänger under och efter byggtiden. Det var så himla härligt att se dem på första besöket, de plockade upp restmaterialet, vände och vred på det. Plötsligt gick materialet från skräp till möjlighet! säger Åsa Johansson, projektutvecklare på Skanska Öresund. Projektet Hyllie Terrass ska bli Skanskas 74 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

första klimatneutrala projekt och är ett av få projekt i Sverige som ingår i Sweden Green Building Councils pilotstudie om att NollCO2-certifiera byggnader. Certifieringen nås bland annat med klimatförbättrad betong och återbrukat konstruktionsstål, och byggarbetsplatsen är fossilfri. Dessutom samlar husets terrasser upp regnvatten och har växter som gynnar den biologiska mångfalden. Men

precis som i andra byggprojekt finns under byggtiden träreglar och skivor som fungerar som tillfälliga handledare i trappor, som täcker schakt eller fönsteröppningar och som ofta bara slängs eller bränns efter användning. – Vi får också spill som borrkärnor och röravkap, det känns inte bra att detta sällan kommer till nytta, säger Åsa Johansson. Möbelföretaget Swedese är kända bland

“

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Det här handlar om att gå tillbaka till hur det var förr då man inte slängde nåt, och det är kul att fånga upp. /Åsa Johansson, projektutvecklare, Skanska Öresund

annat för att tillverka och sälja Laminofåtöljen. Linus Davidsson, representant på företaget kände klimatfrustration och ville hitta ett sätt att driva företaget i mer cirkulär riktning. När han fick kontakt med Skanska visade sig projektet Hyllie Terrass behöva honom. Nu ska Swedese bygga olika typer av möbler till husets atrium, bland annat en lång soffa, pallar och bord av återbrukade reglar och skivmaterial. Till sin hjälp har de haft inredningsarkitekten Louise Hederström som tagit fram möblernas design. – Målet är att skapa en kontinental känsla, med lite ”tung” inredning. Lite chunky, men väldigt eleganta och vackra möbler, säger Linus Davidsson. Möblerna kommer inte bara att byggas

Hyllie Terrass är under byggnation och huset är tätt med glas och tak. Bild: Skanska

av spill från Skanskas byggarbetsplats utan även av spill från andra verksamheter, såsom Swedeses egen möbeltillverkning. Pallarna, som bland annat ställts ut på designmässan SSDD i Malmö, har fått 4 ben och en sits som är klädd i ett bortsorterat läder från Elmo. Receptionsdisk, soffbord och ”lite bling” ska också tillverkas, plus inredning till konferensrum. Men stolarna tänker Swedese inte bygga själva. – Det verkar onödigt att återuppfinna stolen utan där kommer vi använda begagnade eller bortsorterade stolar ur vårt befintliga sortiment, säger Linus Davidsson.

Att jobba med återbruk är ibland lite krångligt och inte alltid så mycket billigare. Bara kostnaden för en lokal där trämaterialet kan lagras och torkas kan vara dyrare än att köpa nytt virke. Men det känns väldigt bra att kunna ta tillvara materialen. – Att en regel som tillverkats av ett träd som vuxit i åttio år ska användas en gång och sedan brännas det är väldigt synd, vi måste börja tänka om här, säger Linus Davidsson Åsa Johansson på Skanska håller med. – Jag har ju fått räkna de löpmeter av trä vi använder i projektet till exempel och man blir ledsen när man tänker på hur stora mängderna är. Kanske kan vi inte jobba på det sättet i alla projekt men det vore fint om vi tog fram flera olika alternativ så att de här produkterna aldrig behövde gå till förbränning eller deponi, säger hon. Produktionsteamet på Skanska som bygger Hyllie Terrass har antagit återbruksutmaningen på ett bra sätt, tycker hon. – Det här handlar om att gå tillbaka till hur det var förr då man inte slängde nåt, och det är kul att fånga upp. Det är logiskt och talar till oss som människor. Har man väl ändrat sitt tankesätt och hur man tittar på det och utvärderar ett material är det svårt att gå tillbaks, säger hon.

FAKTA

Pall av reglar som använts tillfälligt i bygget av Hyllie Terrass och bortsorterat läder från Elmo. Bild: Skanska

Nybyggnad av kontor i Hyllie, Malmö, 12 våningar, 14 000 kvm Tidplan: augusti 2020–mars 2023 Byggherre: Skanska Öresund Totalentreprenör: Skanska Sverige AB Arkitekt: Cobe A/S STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 75

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Från att ha varit en sluten byggnad med en entré ska nu Werket öppnas upp med flera entréer. Bild: Castellum

CASTELLUM FRAMTIDSFÖRVANDLAR jättebyggnad i Jönköping

En enorm, sluten tegelbyggnad som enbart använts av två aktörer. Vad gör man med en sådan när aktörerna flyttar ut? Jo, aktörerna bakom Werket i Jönköping skapar ett hus där alla från enmansföretagare till stora företag kan hålla till. AV MARTINA NYHLIN FASTIGHETEN SOM NU omvandlas bygg-

des för Jordbruksverket och Skogsstyrelsen 1975, men när verksamheterna bestämde sig för att flytta fick Castellum en vakans på 25 000 kvadratmeter. – Det var i princip ett jättehus med en entré och otroligt mycket baksida. För Castellums del blev det en stor satsning 76 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

att ställa om huset till något annat. säger Thomas Bergström, projektutvecklare på Castellum. Att riva huset som sådant var aldrig aktuellt. Det är ett bra hus som är byggt 1975. – Vi startade ett planärende, för det är bara kontorsverksamhet som är okej i området.

Vi vill få in restauranger och butiker och lite annat för att lätta upp omgivningarna, och vi vill även kunna bygga på huset, säger Thomas Bergström. Men det första steget har varit att öppna upp huset och bryta ned den stora byggnaden i flera entréer. – Vi öppnar upp åtta trapphus med nya

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Nytt för Castellum är att Werket kommer bli en fullservicefastighet, där företaget Carotte bland annat kommer att driva en restaurangverksamhet.

entréer, vi ville också skapa något unikt, så vi glasar in en av tre ljusgårdar som är ungefär 1 200 kvadratmeter stor. Det ska bli en samlingspunkt med restaurang och eventytor i mitten av huset för alla som jobbar i huset – och för hela området, säger Thomas Bergström. Ljusgården får ett tak av en speciell modell, materialet som används är Vector Foiltec, en sorts flerskiktsplast. – Man kan likna det vid en hoppborg ungefär, det hålls uppe av att man blåser in luft i kanalerna. Det är ett väldigt bra och lätt tak som också är helt genomskinligt, det känns som att stå utomhus fast man är inomhus, säger Thomas Bergström. Fastigheten är klassad i Breeam och målet efter ombyggnation är att nå betyget Very Good. Nu kommer fastigheten även att WELLcertifieras, vilket innebär satsningar på grönska och hälsa. – Vi lyfter fram trapphusen så man hellre går i trappan än i hissen. Det handlar också om ljussättningar, och att vi fixar till utegårdar och en takterass, och skapar möjligheten att gå ut och arbeta – work out – som vi kallar det, säger Thomas Bergström. Werket ligger väldigt centralt i Jönköping, det är bara ett par kvarter till centralstationen och högskolan ligger granne med byggnaden. Men tidigare har området varit ganska slutet. Nu när Grant

“

Man kan likna det vid en hoppborg ungefär, det hålls uppe av att man blåser in luft i kanalerna. Det är ett väldigt bra och lätt tak som också är helt genomskinligt, det känns som att stå utomhus fast man är inomhus. /Thomas Bergström, projektutvecklare, Castellum

Thornton, Domstolverket, Destination Jönköping och ytterligare många fler företag snart flyttar in hoppas man kunna öppna upp området för fler än bara de som jobbar eller besöker myndigheterna i området. Rent byggnadstekniskt är projektet inte något ovanligt för Castellum, de anpassar lokalerna till de nya hyresgästerna i olika grad beroende på behov. Men en sak som är nytt för företaget är att Werket ska vara en fullservicefastighet. I ett samarbete med företaget Carotte erbjuds fullskalig restaurang, en mötesarena med tolv rejäla mötesrum, catering med mera. Det kommer också finnas coworking i huset. – Detta är nytt för oss som är ett traditionellt fastighetsbolag. Hos oss kan du nu hyra ett fungerade kontor inklusive skrivare, kaffemaskin, städning och annat som behövs för att få arbetsdagen att flyta på, säger Thomas Bergström.

FAKTA Ombyggnad av kontorshus mm i Jönköping Tidplan: Q1 2022–december 2022 Byggherre: Castellum i Jönköping Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: Yellon AB Kostnad: 71,5 Mkr STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 77

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

WELL

– för hälsans skull Absoluta merparten av vår tid tillbringar vi inomhus. Innemiljön har en stor påverkan på hälsa och välmående. Det internationella certifieringssystemet WELL tar fasta på detta. Systemet används för bland annat byggnader med kontor, bostäder, kommersiella lokaler, undervisning, industrier och hotell. AV KJELL-ARNE LARSSON

Målet med att certifiera enligt WELL är att skapa en miljö som främjar god hälsa och välmående, både fysiskt och mentalt. Bild: Kjell-Arne Larsson

WELL ÄGS AV den amerikanska organisationen International WELL Building Institute – IWBI. Det är inte SGBC som tillhandahåller certifieringssystemet, det gör IWBI genom certifieringsorganet Green Business Certification Inc. – GBCI. SGBC ger dock stöd och utbildningar och svarar för information, bland annat genom att organisationen har en senior expert för WELL. Målet med att certifiera enligt WELL är att skapa en miljö som främjar god hälsa och välmående, både fysiskt och mentalt. Certifieringsarbetet bygger på 10 indikatorkategorier med sammanlagt 108 indikatorer. Var och en har ett flertal kriterier. WELL handlar både om ”hårda” och ”mjuka” värden. Innemiljön måste klara både fysiska krav, som är tekniskt mätbara, och ett antal krav som har med trivsel, gemenskap och god anda att göra. Tidiga svenska projekt som certifierades använde WELL version 1. Den nu gällande är version 2.

Två koncept

För ”Ljus” är de kravnivåer för belysning som anges i BBR godkända för WELL. BBR:s krav på dagsljus ligger högre än i WELL. Bild: Kjell-Arne Larsson

78 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Det går att certifiera både nybyggnationer och befintliga byggnader samt hyresgästanpassningar. WELL har två huvudsakliga koncept: WELL Certification och WELL Core Certification. Gränsdragningen mellan dem är inte helt enkel att beskriva, men WELL Certification används huvudsakligen där fastighetsägaren har sin egen personal (och även hyresgäster) arbetande i byggnaden och där dessa utgör majoriteten av byggnadens användare. Typisk applikation är ett kontor hos ett industriföretag. WELL Core Certification används för själva byggnaden. Typisk applikation är ett kontorshus där fastighetsägaren hyr ut lokaler i samma hus till olika företag. WELL Certification har krav på både hårda och mjuka värden, medan WELL Core Certification i huvudsak har krav på hårda värden, men där poäng kan fås för vissa mjuka värden.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 Poäng samlas inom respektive indikatorkategori. Vissa krav (och därmed poäng) är obligatoriska, medan andra är frivilliga och kan ge extra poäng. Slutbetyget graderas enligt skalan: • Bronze 40 poäng • Silver 50 poäng • Gold 60 poäng • Platinum 80 poäng – En fördel med version 2 av WELL är att systemet är generellt för alla typer av byggnader, berättar Sue Clark, senior expert för WELL på Sweden Green Building Council. I ett tidigt skede går man igenom för vilka områden som projektet ska satsa på att ta extra poäng, och för vilka områden man nöjer sig med de obligatoriska poängen. På så vis skräddarsys certifieringen för varje specifikt projekt. IWBI är öppna för flexibilitet och dialog och här har projektet stor nytta av Dedicated Coaching, med en person som stödjer med råd och även sätter sig in i det specifika projektet. För en nybyggnation är det viktigt att tidigt ”plantera” WELL-arbetet i projektorganisationen. IWBI rekommenderar att sätta upp ett WELL-team, som involverar alla nyckelroller. Här nämner vi några viktiga personresurser i certifieringsprocessen. En WELL AP (Accredited Professional) är inget krav från IBWI, men är väldigt bra att ha. Flera svenska konsultföretag står till tjänst med WELL AP. Denna styr certifieringsprocessen och är stöd för andra parter i teamet. Det är bra att ha med teknikexperter för områden som ventilation, akustik och ljus; behovet beror på projektets karaktär. Dokument (bevis) ska tredjepartgranskas av en Reviewer från GBCI. Mätningar och bedömning av den färdiga byggnaden – Performance Verification – görs av en Performance Testing Agent. Bland svenska konsultföretag är det WSP och RAK som har den tjänsten. Certifieringsprocessen är ganska omfattande. Här nämner vi de viktigaste hållpunkterna. Dokumenten (bevisen) blir föremål för en Preliminary och Final Review. I vissa fall är den preliminära så fullständig och hållbar över tid att den räcker för en definitiv granskning. Performance Verification innebär att en PTA under 1–3 dagar gör mätningar och bedömningar i byggnaden. Detta kan göras så snart byggnaden är slutbesiktad och innan brukarna har flyttat in. I vissa fall måste den göras senare för att invänta resultat från andra certifieringar som exempelvis LEED. I slutfasen kan betyg sättas och fastighetsägaren får en plakett som bevis. (Med tanke på marknadsföring av ett projekt finns möjlighet till precertifiering, som gör att fastighetsägaren i tidigt skede (under projektering) kan flagga

“

WELL är en certifiering som skapar hälsosamma arbetsplatser och förutsättningar för en trivsam arbetskultur. Viktiga aspekter när företag rekryterar, och på sikt även för att behålla sin personal. /Sue Clark, senior expert för WELL, SGBC

externt om sin ambition.) – En styrka med WELL är att certifieringen måste följas upp varje år och att byggnaden måste omcertifieras var tredje år, fortsätter Sue Clark.

Tio indikatorkategorier WELL baseras på 10 indikatorkategorier: • Luft • Vatten • Näring • Ljus • Rörelse • Termisk komfort • Akustik • Material • Mental hälsa • Samhälle

Sammanlagt används 108 indikatorer som var och en har flera kriterier, både obligatoriska och frivilliga. Hur krävande är då de olika indikatorkategorierna, mot bakgrund av de BBR-krav och branschstandarder svenska byggen ändå lever upp till? Hur svårt är det att klara de obligatoriska kraven och hur är möjligheterna att samla extra poäng inom de frivilliga? ”LUFT” är lätt att jobba med. Om de svenska byggreglerna uppfylls, så klaras kraven med god marginal. ”VATTEN” är också ganska lätt. Livsmedelsverkets krav på vattenkvalitet är tuffa och måste uppfyllas oavsett om projektet certifieras eller ej. Värt att uppmärksamma är att WELL ställer krav på fuktsäkerhet. Om branschreglerna Säker Vatten följs och konceptet ByggaF används så tillgodoses WELL-kraven. ”NÄRING” handlar om mat och dryck. Området är aktuellt om mat erbjuds i byggnaden. Europeiska krav för packad mat och svenska krav för övrig mat, möter upp mot WELL. Ett skall-krav tillkommer, nämligen att information om matens innehåll ska vara synlig, inte bara att den ska finnas. För ”LJUS” är de kravnivåer för belysning som anges i BBR godkända för WELL. BBR:s krav på dagsljus ligger högre än i WELL. Beträffande ”Ljus” finns möjlighet till extrapoäng för solavskärmning och åtgärder som minskar risken för bländning samt kriterier på belysningskvalité, bland annat färg och flimmer. ”RÖRELSE” handlar om utbudet av service och tjänster i grannskapet, tillgång till cykelbanor och cykelparkeringar, duschar och skåp för ombyten, tillgång till promenadvägar, friskvårdsbidrag till anställda, med mera. Byggnadens utformning kan också premieras, exempelvis med en inbjudande central trapp, som gör att man väljer denna i stället för hissen, och fönster i gatuplan, vilka öppnar upp byggnaden mot omgivningen. ”TERMISK KOMFORT” hör, tillsammans med ”Luft”, ”Vatten”, ”Ljus” och ”Akustik” till de indikatorområden där mätningar har en avgörande roll, både för certifieringen och uppföljningen. Ett skall-krav är att den termiska komforten under driften ska mätas och verifieras två gånger per år, sommar och vinter. Ett alternativ för att klara kravet är en enkät till brukarna, om enkäten ger ett positivt utslag. För ”AKUSTIK” ska beräkningar göras. En akustikplan måste upprättas där byggnaden delas in i zoner. Hänsyn måste tas till bakgrundbuller, stegljud, efterklang och akustisk isolering. BBR innefattar detta förutom akustisk isolering, som avser isoleringen >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 79

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022 pågående program bidrar till sammanhållning och ömsesidig förståelse. ”SAMHÄLLE” handlar delvis också om gemenskap, men även tillgången till hälsovård, friskvård och medicinsk information. Ett bra grepp är att lägga ut den viktigaste informationen på intranätet. Ett annat kan vara att inrätta ett litet bibliotek i byggnaden. BBR:s krav på tillgänglighet är bra och täcker in fysisk tillgänglighet och åtgärder för synskadade. Det är möjligt att gå vidare och arbeta även för grupper med särskilda behov, genom att tillämpa ”Accessibility and universal design” i WELL och därmed kunna tillgodogöra sig extra poäng. Notera att WELL har skall-krav på krisberedskap med krisplan, detta med tanke på naturkatastrofer och andra yttre hot. Kravet i WELL är mer omfattande än vi är vana vid i Sverige. Vid planeringen av en WELL-certifiering bör avvägningar göras mellan de olika indikatorerna. De ges mindre eller större vikt. Det gäller att se till att optimera målet, nämligen att främja hälsa och välmående. Bild: Kjell-Arne Larsson

mellan olika rum, rum–korridor etc. Givetvis kommer PTA att kontrollera detta genom mätningar. ”MATERIAL” är ett både lätt och svårt område, ifall uttrycket tillåts. Om svenska och europeiska lagar och branschstandarder följs klaras flertalet obligatoriska krav. – Om man önskar gå vidare för att tillgodogöra sig extra poäng, innebär det tunga dokumentationskrav och ett arbete som tar mycket lång tid, berättar Sue Clark. WELL kan tillåta användning av nationella system såsom Byggvarubedömningen, men data på exempelvis emissioner måste också hämtas från annat håll, databaser eller från tillverkarna. – Vid planeringen av sin certifiering bör avvägningar göras mellan de olika indikatorerna. De ges mindre eller större vikt. Det gäller att se till att optimera målet, nämligen att främja hälsa och välmående. För val av möbler och andra material (till exempel golv och undertak) med låga emissioner går det att få 1 eller 2 extra poäng. Här kan det vara möjligt att följa europeisk eller amerikansk standard för dokumentation av emissioner. Observera att ”Material” inte enbart handlar om de byggprodukter som väljs. Källsortering i fastigheten och avfallshantering beaktas också. Likaså vilka produkter som används vid drift och underhåll av fastigheten, exempelvis rengöringsprodukter. Om certifieringen gäller en befintlig byggnad ska denna saneras från asbest, bly och PCB. Detta är som bekant även svenska 80 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Ytterligare poäng Förutom inom de tio indikatorkategorierna är det möjligt att erhålla ytterligare poäng. Användning av en WELL AP ger 1 poäng. Tillämpning av ett annat system i basen som LEED, BREEAM eller Miljöbyggnad ger 5 poäng. Ny teknik som leder till konkret förbättring av hälsa och välmående ger innovationspoäng. Om projektet eller byggnaden är öppen för studiebesök fås 1 poäng.

Upprätthålla kvaliteten

WELL tar fasta på både hårda värden som är mätbara, exempelvis luft och termisk komfort, samt förhållanden som bidrar till god anda och kreativitet på exempelvis en arbetsplats. Bild: Kjell-Arne Larsson

lagkrav som alltid måste uppfyllas. ”Material” berör också krav som ställs vid sanering av mark. ”MENTAL HÄLSA” tar hänsyn till aspekter som gröna växter, naturliga material, tillgång till parker, träd och natur. Konstnärlig utsmyckning och kulturutbud kan bidra till välmående. Ytor för vila och begrundan, som en vinterträdgård, kan gynna hälsan. Flera åtgärder kan göra sitt för gemenskap och god anda på en arbetsplats eller i ett boende. Information från fastighetsägaren om byggnaden, aktuella händelser och

För att ha kvar certifieringen måste de dokumenterade kvaliteterna upprätthållas. Uppföljning varje år och omcertifiering var tredje år är en styrka med systemet. – Det är också viktigt att kontinuerligt ha koll, säger Sue Clark. Fastighetsägaren bör utse personal i sin underhållsorganisation som har ansvar för olika discipliner, exempelvis ventilation och fukt. Det går också att ta stöd från en WELL AP eller annan extern expertkompetens. Det blir närmast självklart att WELL delvis får styra de åtgärder som tas med i husets underhållsplan och läggs in i det digitala underhållssystemet.

Samordning med andra certifieringssystem Många byggnationer som certifieras för WELL använder ett annat system i basen. Det kan vara Miljöbyggnad, LEED eller BREEAM. Viss dokumentation som samlas in för LEED eller BREEAM kan återanvändas i WELL. För att underlätta detta har det utvecklats så kallade Crosswalks. Den som arbetar med stadsdelar bör känna till att det finns en särskild manual för stadsdelar – WELL Communities.

’’BLAND DE BÄSTA I KLASSEN PÅ HÅLLBARHET, MEN VI ÄR INTE NÖJDA’’ Titta på vår nya fina förpackning. Där finns ett löv som talar om hur mycket koldioxidekvivalenter (CO2e)* som knäckebrödet i paketet har skapat – från åker till butik. 420 gram, närmare bestämt. Vi har räknat in allt. Från tillverkningen av gödsel för åkrarna, kablarna som leder strömmen till vårt bageri, energin för att göra pappret till våra förpackningar, bränslet till traktorerna, lastbilarna... ja, du fattar – allt.

INGET GÅR TILL SPILLO. Hållbarhet handlar också om att ta tillvara. Den lilla mängd degrester och brödspån som vi inte kan ta tillvara, skickar vi till en annan bonde här i Dalarna. Han har kor och de älskar knäckebröd i vilken form det än kommer.

VI BAKADE FOSSILFRITT REDAN 2013. Alla våra ugnar värms upp av grön el som framställs i Dalarna. Överskottsvärmen återvinns för att värma lokalerna och vattnet. Den första värmeåtervinningen installerade vi redan 1954, bageriet blev helt fossilfritt redan 2013.

”BÄST I KLASSEN” MEN INTE NÖJDA. Experterna som hjälpte oss göra detta var lika noggranna som de blev lyriska. ”Bland de bästa i klassen”, sa de. Och tittar vi på andra så verkar det stämma. Men trots allt vi har gjort, vilket inte är lite, är vi långt ifrån nöjda.

Vi följer vår klimatpåverkan

från fält till butik

FRÅN 1817 IN I MORGONDAGEN. Leksands Knäckebröd började med gammelfarmors mormor som föddes 1817, bara ett stenkast från där vi har bageriet idag. Och receptet är exakt detsamma. Som du förstår är kvartalsekonomin inget för oss, vi räknar sekler. Precis som du, tänker vi mycket på vad vi lämnar efter oss till våra barn. Följ med oss på resan mot en fin framtid genom att konstant sänka den där siffran i lövet på paketet. Utan att vi någonsin gör avkall på smaken.

DIREKT FRÅN VÅRA LOKALA RÅGHJÄLTAR. Rågmjölet i vårt knäckebröd är inte bara garanterat svenskt, det får vi från bönder som Anton Öhlund utanför Hedemora – men aldrig längre bort än 34 mil från vår egen kvarn. Ja, vi har en egen kvarn så att rågen kan komma så direkt som möjligt från gårdarna till oss, utan att åka omvägar. Allt för att minimera transporter. *Alla växthusgaser omräknade till effekten som koldioxid har på klimatet.

VI KAN GÖRA SÅ MYCKET MER. Även fast vi tagit bort all onödig plast i vårt bageri och väljer svensk kartong (som är dyrare än den importerade) för att undvika onödiga transporter, så räcker det inte. Vi måste bli ännu bättre om vi ska ha en värld värd namnet att lämna över till kommande generationer. Det är ett konstant pågående arbete som vi gärna delar med oss av. VÅRT HÅLLBARHETSARBETE EN DEL AV VAD VI GJORT: Vi bakar fossilfritt sedan 2013. All värme från ugnarna återvinns till lokalvärme och varmvatten. Tagit bort alla plastkassar, muggar och kartongband i plast.

DET HÄR JOBBAR VI MED: Byter bilar och frakter till fossilfria alternativ. Effektiviserar energianvändningen i bageriet ännu mer. Installerar solpaneler på bageriet.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2022

Varje år upphandlar staten, kommuner och regioner tjänster för omkring 800 miljarder kronor. Bild: Cramo

NY SIFOUNDERSÖKNING:

Nära 8 av 10 svenskar vill se högre miljökrav på byggtjänster Nära 8 av 10 svenskar, 75 procent, vill att det ställs högre krav på minskad miljöpåverkan vid upphandling av byggtjänster. Det visar en ny Sifoundersökning gjord på uppdrag av bygguthyrningsföretaget Cramo. – OM VI MENAR allvar med att ställa om

byggbranschen till att bli mer hållbar så måste det finnas skarpare miljökrav. Här kan offentliga affärer gå i bräschen och göra stor skillnad, säger Martin Freland, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöchef på Cramo. I en ny Sifoundersökning som Cramo låtit göra svarar nära 8 av 10, 75 procent, av svenskarna att de tycker att det i upphandlingar av byggtjänster bör ställas högre krav på minskad miljöpåverkan. Drygt 1 av 10, 13 procent, tycker inte att det borde ställas högre krav. – Det är glädjande att så många vill se 82 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

skärpta miljökrav vid byggupphandlingar. Nu gäller det för politiker och tjänstemän att våga ta steget, säger Martin Freland. Varje år upphandlar staten, kommuner och regioner tjänster för omkring 800 miljarder kronor. Störst klimatpåverkan har inköpskategorin bygg, fastighet och mark, som står för 40 procent av all klimatpåverkan från upphandling. Näst störst påverkan har inköpskategorin utrustning och material, som bland annat består av byggmaterial och bränsle. Den kategorin står för knappt 20 procent av all klimatpåverkan från offentlig upphandling.

FAKTA

Om undersökningen Undersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av Cramo i form av 1 000 online-intervjuer under perioden 11–19 maj. Frågan som ställdes i undersökningen var följande: ”Varje år upphandlas tjänster för omkring 800 miljarder av staten, kommuner och regioner. Tycker du att det i upphandlingar av byggtjänster bör ställas högre krav på minskad miljöpåverkan?” Svaren fördelade sig som följer: Ja, i mycket stor utsträckning – 26,4 procent Ja, i ganska stor utsträckning – 49,0 procent Nej, i liten utsträckning – 9,3 procent Nej, inte alls – 4,1 procent Tveksam, vet ej – 11,2 procent

Att spara energi och pengar i dina fastigheter är en självklarhet sedan länge. Men visste du att FläktGroups Econet även kan hjälpa till att öka dina intäkter? eQ luftbehandlingsaggregat i kombination med Econet batteriåtervinning ger dig nämligen bästa tänkbara förutsättningar att både spara golvyta och kapa kostnader. Något som fler än 4000 fastighetsägare – hittills – världen över har upptäckt.

goda skäl att välja Econet • Kompakt – frigör uthyrningsbar golvyta • Effektiv – dubbelt luftflöde per takhöjd • Hygienisk – 100% separerade luftflöden • Flexibel – utnyttja spillenergi för både värme och kyla • Smart – styrutrustning och komponenter för optimerad återvinning » Econet är bara en av alla innovativa lösningar från FläktGroup. Se mer på flaktgroup.se

E CO N E T

Econet – en smart lösning, helt enkelt!

POSTTIDNING B GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE / STORDÅHD KOMMUNIKATION AB Sveavägen 159, 113 46 Stockholm

Sol, tak, fasad och elteknik - vi gör din fastighet energieffektiv Vi är en solenergikoncern med fokus på alla delar som en fastighet, byggnad eller ett markområde behöver för att möta den gröna omställningen. Vi framtidssäkrar och transformerar Sveriges fastighetsbestånd med kunskap, ambitioner och stark tro på det vi gör. Det som driver oss är vår tids viktigaste fråga, att minska vårt klimatavtryck och öka andelen grön energi. För att lyckas åstadkomma förändring har vi tjänster för att hjälpa markägare, villaägare, offentlig sektor, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att ta steget mot hållbara lösningar.

Vi integrerar solen i vardagen, följ med oss på resan. www.soltechenergy.com

Soltechkoncernen är en samhällsbyggare med fokus på solenergi och hållbara, framtidssäkrade energilösningar. Vi är börsnoterade på Nasdaq First North Growth Market med ca 70 000 aktieägare.

Grönt Samhällsbyggande 2/2022

Articles inside

Castellum framtidsförvandlar jättebyggnad i Jönköping

Restmaterial från byggarbetsplatsen får nytt liv i Malmö

Framtidens boende i Brunnshög

WELL – för hälsans skull

Ny Sifoundersökning: Nära 8 av 10 svenskar vill se högre miljökrav på byggtjänster

Växel: 08-501 08

Eden i Hyllie Terrass – certifieras för både LEED och WELL

Gårda Vesta certifieras med två kompletterande system

Gröna notiser

Effekten hos Northvolt i Västerås certifieras med både LEED och NollCO2

Flera bra stöd i hållbarhetsarbetet – förvaltningen för utbyggd tunnelbana

Assessorns roll i projektet Bergsbyns företagspark

Markskruv – hållbar för både byggkonstruktionen och miljön

Bengt Dahlgren ger ut guider för återbruk och hållbart byggande

Bergsbyns företagspark i Skellefteå certifieras med Ceequal

Grönt Samhällsbyggande på H22 – här visas återbruksprojektet som kan bli en ny stadsdel

Certifieringssystem på gång för interiörer / Hållbar Interiör

Elektronik – ny produktkategori i Basta

Modernisering av GreenBuilding för energieffektivitet

Miljöbyggnad – populäraste systemet

Bygger er digitala strategi på verktyg eller en skalbar plattform?

Kraftringen – EPD för att miljödeklarera sin fjärrvärme

Nya Slussen - ska klara miljökrav från alla håll och kanter

Prodikt – verktyget för aktiva produktval och klimatberäkning

Sågverken har nu en egen EPD-generator

Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan med fokus på EPD:er

Hässleholm Miljö bland de första med miljövarudeklarerad fjärrvärme

Hel bransch av leverantörer gynnas av pågående elektrifiering

Nyheter

Villeroy & Bosch Gustavsberg möter branschens miljökrav

Skandinaviska Byggelement – klimatsmart prefab – dessutom miljödeklarerade

Ledare

Nyttan av algoritmer inom bygg och anläggning