Gröna notiser

Nytta med både BREEAM och Miljöbyggnad?

PÅ EN MARKNAD där allt fler byggnadsprojekt miljöcertifieras i samband med ökat intresse i miljö och samhällsutveckling så blir verktygen för själva certifieringen allt viktigare, men får även ökad konkurrens. Miljöbyggnad är starkt etablerat i Sverige. BREEAM-SE som är en svensk adaption av det brittiska certifieringssystemet BREEAM är mindre vanligt i Sverige men sprider sig på marknaden runt om i världen och är ett av de större internationella systemen med en global standard. Syftet med denna studie är att jämföra BREEAM-SE och Miljöbyggnad

BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN har under en lång tid bidragit mycket till de globala klimatförändringar som skett genom stora utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga gaser. Förutom utsläppen så förbrukar sektorn enorma mängder resurser i form av råmaterial, vatten och energi, och står även för en hel del avfall. Driftskedet har länge ansetts vara det skede som stått för den största delen av en byggnads klimatpåverkan, mycket på grund av hög energianvändning för uppvärmning och kylning. Men genom införande av nya direktiv, regelverk och andra styrmedel som drivit på utvecklingen av nya koncept och idéer, så har man lyckats dra ner energianvändningen under driftskedet. Nära-nollenergihus (nZEB), plusenergihus och passivhus är några koncept med låga energibehov. Detta har då lett till att byggskedet som innan inte haft lika stor uppmärksamhet, nu är ett intressant skede med stora möjligheter för miljöförbättringar. Syftet med detta examensarbete är att skapa en större förståelse samt höja uppmärksamheten kring hur stor betydelse de val och de beslut som tas, såsom materialval och konstruktionslösningar kan påverka en byggnads miljöpåverkan. Målet är att skapa för att belysa deras respektive styrkor och svagheter för att se om det finns en nytta med att ha båda systemen på den svenska marknaden eller om det är mer fördelaktigt att endast nyttja ett system. En litteraturstudie har utförts genom datainsamling av manualerna för respektive system. Därefter har en intervjustudie genomförts för att samla in information från nyckelpersoner som arbetar med respektive system i olika företag. Resultaten visade att systemen är så pass olika att de inte konkurrerar med varandra i samma projekt utan är specialiserade mot

en miljödeklaration med hjälp av LCA-data och beräkningsystemet Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) för ett specifikt fall. Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna en produkts miljöpåverkan under sin livstid, det innebär att påverkan från bygg-, drift- och slutskedet tas med. Metoden har under de senare åren fått ökad uppmärksamhet, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn och används numera flitigt för beräkning av byggnaders miljöpåverkan.

Resultatet visar att produktionsskedet står för hela 87 procent av den totala klimatpåverkan för det specifika fallet, transport och byggproduktion står för resterande del. Av de tre konstruktionsdelarna som identifierats visar sig stomme stå för störst miljöpåverkan med hela 61 procent följt av fasad med 25 procent och stomkomplettering/rumsbildning som tredje störst med 6 procent. Utifrån de tre konstruktionsdelarna har alternativa lösningar presenterats där resultatet visar att en reducering på cirka 29 procent kan uppnås genom att byta ut den traditionella betongen mot Eco-betong i bjälklaget. Om fasadsystemet byts från tegel till skiffer så kan en reducering på 80 procent uppnås. Att uppföra en miljödeklaration innan byggstart visar sig vara fördelaktigt för att kunna identifiera påverkande faktorer och upptäcka förbättringsmöjligheter. Det visar sig att även om en stor procentuell reducering kan göras i en specifik byggnadsdel som exempelvis i utfackningsväggen så innebär det inte att förbättringen bör först och främst göras där.

Skifferfasad bör väljas framför tegel om minskad miljöpåverkan är det som är målet. Eco-betong för bjälklaget och reglar av trä är förbättringar som bör prioriteras efter fasaden då de inte ger en lika stor reducering sett ur hela byggnadens påverkan. Det visar sig även att de material som används mest, det vill säga har högst totala massa (kg), har också störst miljöpåverkan även om GWP-värdet inte är det högsta. Det går att se eftersom betongen står för cirka 50 procent av byggnadens totala klimatpåverkan, men har ett GWPvärde på endast 0,13, medan stål har 2,427 kg CO2e/kg.

Slutsatsen är att valet av material och lösningar har högsta betydelse och en avgörande roll för hur stor miljöpåverkan en byggnad har.

olika kundgrupper som kräver skilda typer av certifieringar. Slutsatsen är att båda systemen behövs på den svenska marknaden för att fylla de behov som finns och som respektive system inte skulle kunna uppfylla på egen hand. Huruvida något av de andra miljöcertifieringssystemen som finns på marknaden skulle vara bättre än de som undersökts i denna studie har inte undersökts i denna studie och kvarstår att besvara.

Examensarbete av Richard Eriksson och Sadaf Moghbel vid Örebro universitet

Byggandets största bidragande faktorer på klimatpåverkan under byggskedet (A1-A5) för ett flerbostadshus i betong

Miljöcertifieringssystemen BREEAM, LEED och Miljöbyggnad – en studie om byggbranschens verktyg för att kvantifiera miljöprestanda

BOVERKETS STATISTIK visar att bygg- och fastighetssektorn står för cirka 10 till 30 procent av miljöpåverkan i Sverige från svensk produktion. Byggbranschen har en stor utmaning att minska sin miljöbelastning. Miljöcertifiering går ut på att ställa högre miljökrav än Boverket. Även innehållsdeklarationer och miljöbedömningar av byggvaror har blivit viktiga områden inom miljöarbetet för bygg- och fastighetsbranschens aktörer. Det är inte bara stat eller kommuner som ska behöva ta ansvar för att minska miljö- och klimatproblemen, utan det är även näringslivet, däribland byggbranschen som har ett stort eget ansvar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka byggsektorns inverkan på miljön utifrån vilket system valda företag använder för miljöcertifiering av sina byggnader samt att undersöka hur byggsektorns miljöpåverkningar kan minska genom att använda sig av certifieringssystem. Studien avser att utforska skillnader mellan olika systems användning för att få kännedom om huruvida något av systemen är mer gynnsamt ur miljösynvinkel än övriga, och därmed har fördelar framför de övriga utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Den här studien har visat att de olika certifieringssystem som används idag, både nationellt och internationellt, har vissa gemensamma nämnare medan det också är faktorer som skiljer dem åt.

Systemen avser alla att öka antalet miljöbyggnader och minska miljöpåverkan, men de inriktar sig på olika huvudområden. Även i vilken utsträckning de används, och var, skiljer sig åt länder emellan. BREEAM och LEED är mer heltäckande system än Miljöbyggnad.

Studien kan konstatera att miljöfrågan är en viktig och prioriterad fråga inom byggbranschen i dag och certifieringssystemen bidrar till minskad miljöpåverkan. Dessutom så har systemen potential att utvecklas till att omfatta fler områden. Studien visade emellertid att hanteringen i certifieringen borde förenklas och att systemen kan komma att få än större inverkan i framtiden genom att bli mer heltäckande i miljöfrågor.

Examensarbete av Asma Thmair vid Mittuniversitetet

Miljöpåverkan- och kostnadsanalys för stomsystem i Grön betong och KL-trä

KRITIK GENTEMOT byggbranschen har blivit alltmer omfattande och beställare idag är mycket mer miljömedvetna. Idag investeras väldigt mycket i forskning för att optimera resursanvändning, minska miljöpåverkan och hitta nya miljövänligare byggnadsmaterial. Ett sådant material är Skanskas Gröna betong som togs fram våren 2019. I den Gröna betongen ersätts delar av cementet med restprodukter såsom slagg från metallurgiska processer. Skanska påstår att den Gröna betongen bidrar med cirka 50 procent mindre koldioxidutsläpp än vanlig konventionell betong. Ett byggnadsmaterial som på senare år har fått sätta sin prägel på marknaden är KL-trä. Trä anses vara ett förnybart byggnadsmaterial, eftersom att med väl planerade avverkningar och planteringar kan mängden träd som avverkats ersättas av nya träd.

En miljö- och kostnadsanalys genomfördes för ett stomsystem i dessa byggnadsmaterial, för att avgöra vilket som är mest fördelaktigt att använda. Miljöpåverkansanalysen genomfördes med hjälp av LCA-verktyget ToSIA och underliggande data som tillhandahölls från Skanskas EPD för Grön betong samt Martinsons EPD för KL-trä. Kostnadsunderlag erhölls i form av mailutbyten med ansvariga aktörer. Resultatet visar att trots ersättningsprodukter i den Gröna betongen, så har betongen högre koldioxidutsläpp än KL-trä. Betongen beräknades generera ett koldioxidutsläpp som var dubbelt så stort som för KL-trä. Kostnaden däremot var i betongens favör, och KL-träet för stomsystemet beräknades vara 69 procent dyrare. Slutsatsen som kan dras är att det handlar om en bedömningsfråga om vad som prioriteras. Med ovan i åtanke, är materialvalet för stomsystemet mer ett dilemma än en självklarhet då resultaten visar att båda materialen har sina för- och nackdelar.