ANLÄGGNING PROJEKT UNDERHÅLL #3 • 2024
STADSNÄTEN
– från utbyggnad till utveckling
Nu kommer
Beast Supply 4.0.2
Lyckad lansering av BROAR PÅ E4:AN
PROJEKT
SKANDIAPORTEN har inletts
AA LOGISTIK får ny logistikcentral i Västerås
Rapport från: SVENSKA MASKINMÄSSAN
– mångsidig resurs för samhället
Fokusera på att driva produktionen framåt medan systemet sköter finjusteringen!
Läs mer på l5navigation.se
Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
NU ÄR TRAFIKVERKETS slutrapport för regeringsuppdraget ”Att vidta åtgärder för planering av transportinfrastrukturen för Norrbottens och
Västerbottens län” överlämnad till regeringen. Uppdraget innebär bland annat att tidigarelägga utpekade åtgärder på järnvägen Luleå-Kiruna och E4 Förbifart Skellefteå samt utreda medfinansiering av dubbelspår Luleå-Boden.
Regeringen anger att de ser ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen, inte minst strategiska investeringar för att möjliggöra och accelerera den industriella gröna omställningen i norra Sverige. I samband med det har man gett Trafikverket i uppdrag att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län. I de dialoger som Trafikverket har med berörda företag, kommuner och regioner beskriver man att transportinfrastrukturen behöver förbättras och att en utbyggnad ses som en förutsättning för deras framtida verksamhet. Inom Trafikverket pågår ett intensivt arbete för att utreda och planera för ett samordnat och effektivt genomförande av åtgärderna på Malmbanan. På sträckan finns en mängd åtgärder inplanerade som är angelägna att utföra så snart som möjligt. Detta för att säkerställa en robust anläggning och möjliggöra för utökad kapacitet med hänsyn till pågående industrietableringar och en ökning av järnvägstrafiken.
De flesta av de kapacitetshöjande åtgärderna på Malmbanan planeras
att genomföras 2025–2030, vilket är en tidigareläggning jämfört med den nationella planen för transportinfrastruktur, enligt Trafikverket. Trafikverket har en dialog med berörda parter för att öka effektiviteten i banunderhållet och för genomförandet av de kapacitetshöjande åtgärderna. Under 2024 har Trafikverket också bildat ett forum, Externa malmbanegruppen, i syfte att vara ett paraply och stöd till de övriga forumen för extern dialog.
Trafikverket är också angelägna om att tidigarelägga byggnationen av E4 Förbifart Skellefteå. Skellefteå kommun har ställt sig positiv till förskottering i syfte att säkerställa en tidigareläggning av åtgärden om behovet uppstår. Trafikverket har med anledning av detta uppdrag genomfört en förnyad dialog med LKAB, H2 Green Steel, SSAB, Region Norrbotten, Luleå kommun och Boden kommun för att undersöka hur de ställer sig till direkt extern medfinansiering av dubbelspår Luleå-Boden. Uppdraget avses redovisas i särskild ordning senast den 31 december enligt regeringens uppdrag.
I aktuellt nummer av Dagens Infrastruktur kan man bland annat läsa mer om att Sinfra gör upphandlingar även utanför hamnverksamheten och om att Stadsnäten går från utbyggnad till utveckling. Beast Supply utvecklas och Trafikverket hänger på. Fjärrvärme – en mångsidig resurs för samhället samt nyheter som visades på Svenska Maskinmässan.
God läsning, Jan Åström
Chefredaktör, Dagens Infrastruktur
UTGIVARE:
Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719
CHEFREDAKTÖR
OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström jan.astrom@storkom.se
ART DIRECTOR:
Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
REDAKTÖR: Lars-Olof Tandberg larsolof.tandberg@storkom.se
PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK:
Exakta Print AB, Malmö 2024
OMSLAGSBILD: Fjärrvärme bidrar med många samhällsnyttor och kan hjälpa till att nå klimatmålen. Bild: iStock
BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.dagensinfrastruktur.se facebook @dagensinfrastruktur www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab
13 Infrastruktur börjar med en cykel utan pedaler
14 Projekt Skandiaporten har inletts med kajförstärkning
18 Sinfra gör upphandlingar även utanför hamnverksamheten
BREDBAND & STADSNÄT
20 Rejlers framtidsspanar om telekom, bredband och stadsnät
21 Stadsnäten går från utbyggnad till utveckling
24 Stadsnäten utvecklar digital beredskap för kristider
28 Bra fibertillgänglighet på landsbygden i Örnsköldsvik
DIGITALISERING & STANDARDER
31 Beast Supply utvecklas och Trafikverket hänger på
33 Med nya miljörapporteringskrav följer risk för förlorade affärer
34 Effektiviserar samarbete i byggsektorn
35 Efficient Load Out ger effektiv hantering av schaktmassor
36 Uppföljning av miljödata och resurseffektiva transporter
37 Logiq hjälper byggbranschen hantera digitala hållbarhetsdata
FJÄRRVÄRME
38 Fjärrvärme – en mångsidig resurs för samhället
43 Laststyrd fjärrvärme gynnar både miljö och ekonomi
44 Effektstyrning av fjärrvärme för energieffektivisering
45 Digital tvilling optimerar fjärrvärmesystem
LAGER & LOGISTIK
46 AA Logistik får ny logistikcentral i Västerås
50 Engelsons inviger nytt logistiklager i Falkenberg
52 Lång planering av effektiv byggnad
54 Logistikanläggning med fokus på energieffektivitet
SVENSKA MASKINMÄSSAN
55 Eldriven sopvals med egen kraftförsörjning
56 Ny säkerhetslösning från Steelwrist
58 Visades på Svenska Maskinmässan
BRO
66 Lyckad lansering av broar på E4:an
68 Lindbackabron utanför Örebro återinvigd
71 Lecor Stålteknik kvalificerad tillverkare av broar
72 INFRAMARKNAD
KRÖNIKA
82 Bolagiseringen av Vägverket och Banverket missade delvis sina mål
14
Solcellsdrivet fordon för manuell målning av vägmarkeringar. Bild: Rickard Kilström
SÅ BLIR LADDSOMMAREN
2024 FÖR ELBILSÄGARE
SKA DU PÅ elbilssemester i Sverige i sommar? Detta bör du veta innan du ger dig ut på vägarna. I dag finns det över 300 000 elbilar på svenska vägar. Under de senaste åren har elektrifieringen accelererat – och lyckligtvis har utvidgningen av snabbladdningsnätverket hängt med i utvecklingen. Bara förra året ökade antalet snabbladdare med över 70 procent i Sverige.
VARANNAN SVENSK VILL HA FLER PARKERINGSPLATSER
I SLUTET AV 2023 fanns nästan fem miljoner personbilar i Sverige. Bilen spelar en central roll i svenskarnas liv, det framgår i en ny undersökning från Easypark. Nästan hälften av svenskarna uppger att de kör bil minst fem dagar i veckan. Hälften anser också att det behövs fler parkeringsplatser.
MSC CRUISES DRIVER UTVECKLINGEN MOT EN HÅLLBAR KRYSSNINGSBRANSCH
ALLT FLER VÄLJER kryssning som semesteralternativ och i takt med tillväxten gör kryssningsbranschen stora framsteg för att åstadkomma en hållbar bransch.
MSC Cruises leder många delar av kryssningsbranschens innovationer och under 2023 togs stora och viktiga steg för att kunna erbjuda en mer miljömässigt hållbar produkt som bidrar till en mer hållbar kryssningsbransch. MSC Cruises mål är netto-nollutsläpp av växthusgaser år 2050. Läs mer på www.dagensinfrastruktur.se
SVEVIAS VÄGMARKERINGSBIL med solceller på taket kommer under sommaren att utföra uppdrag i Norr- och Västerbotten. För de som arbetar längs vägarna med vägmarkering innebär solcellerna en betydligt bättre arbetsmiljö.
– Att arbeta i stark sol kan verkligen vara utmanande, men något vi historiskt alltid gjort. Solceller på taket är nytt, modernt och något som förra året blev en fantastisk förbättring för vårt skrå. Det bidrar till minskad negativ miljöpåverkan och har gett oss en mer bullerfri och avgasfri arbetsmiljö, berättar
Martin Rydell på Svevia. Under förra året lanserade Svevia Sveriges första solcellsdrivna fordon för manuell målning av vägmarkering. Sedan dess har det blivit totalt fyra fordon. Genom solceller på taket laddas batterier som driver fordonets säkerhetssystem och den smältgryta som värmer upp termoplasten som vägmarkeringar målas med. Tidigare drevs den med en dieselmotor. Svevias satsning på solcellsbilar beräknas sänka klimatpåverkan med ungefär tolv ton koldioxid per fordon och år.
ZPARK ENERGY SYSTEMS har tagit fram en lösning som gör det möjligt att enkelt konvertera befintliga motorvärmarstolpar till effektiva elbilsladdare, utan att några nya kabeldragningar krävs.
Zpark Duo M är utformad för att enkelt integreras i befintlig infrastruktur med hjälp av enkla plug and play-lösningar.
Med hjälp av en portal och en app får fastighetsägaren full kontroll över sina parkeringsplatser, och kan enkelt övervaka och hantera både laddning och motorvärmare, samt välja hur användarna ska debiteras.
Enligt Zpark Energy Systems är denna lösning
ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att möta den växande efterfrågan på elbilsladdning, samtidigt som man bibehåller funktionaliteten hos de befintliga motorvärmarstolparna.
Ta kontroll över varje grävrörelse och höj nivån i din arbetsdag.
Med Rototilt Control får du ännu mer precision, optimal körupplevelse och ett bättre resultat.
Läs mer på rototilt.com
Det här är Rototilt Control RC™ Joysticks | RC™ System | RC™ Tiltrotators | RC™ Connect
Det här är RC™ Tiltrotators
• Tryckkompenserad hydraulik
• Möjlighet att uppgradera till QuickChange™
• Energieffektivt tack vare hög flödesprestanda med låga tryckfall
Var femte person i byggbranschen rapporterar sällan eller aldrig situationer som skulle
VAR FEMTE PERSON som jobbar inom byggbranschen rapporterar sällan eller aldrig in situationer som skulle kunna orsaka olyckor på arbetsplatsen. Bara var tredje gör det alltid.
Samtidigt uppger nästan var tionde byggarbetare att deras arbetsplats inte känns helt säker. Framför allt är det stress och tighta tidplaner som bidrar till det. Det visar årets Ramirentrapport.
Nästan var tionde byggarbetare (8 %) tycker inte att deras arbetsplats känns helt säker. 22 procent menar att det finns
en kultur som gör att man slarvar med säkerheten. Siffrorna bygger på Ramirentrapportens undersökning med 500 personer som jobbar inom byggbranschen.
– För att skapa ett engagemang kring rapporteringen måste man som chef visa att man faktiskt använder sig av informationen som samlas in. Av de som deltagit i undersökningen tycker 19 procent inte att deras företag följer upp tillbud och olyckor. Här finns det helt klart en förbättringspotential, säger Lisa Högberg, HSEQansvarig på Ramirent.
UNDER 2023 HADE 43 procent av de svenska jordbruksföretagen någon form av kombinationsverksamhet. För 26 procent av utövarna utgjorde denna verksamhet mer än hälften av företagets omsättning. Det visar en undersökning från Jordbruksverket. Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet var år 2023 arbete på entreprenad, både utom och inom jordbruk. Mer än en fjärdedel av de svenska jordbruksföretagen bedrev någon form av entreprenadarbete, som exempelvis snöröjning och dikesrensning. Ju större odlingsarealer
företagen hade, desto vanligare var det att de ägnade sig åt entreprenadarbete. Den näst vanligaste kategorin av kombinationsverksamhet var ”Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter” som utövades av drygt 8 procent av jordbruksföretagen. Det finns geografiska variationer i hur vanligt kombinationsverksamheter är. Vanligast var det i Västmanlands län, där 53 procent av företagen ägnade sig åt kombinationsverksamhet i någon form. Lägst var andelen i Västernorrlands län, där motsvarande siffra var 35 procent.
– Trafikverket ska intensifiera insatser för effektiv hantering av skattemedel, säger Patrick Guné på Trafikverket. Bild: Elin Gårdestig
TRAFIKVERKET SKA STÄRKA kostnadskontrollen och noggrant granska och utvärdera kostnader i investeringsprojekt. Skärpningen syftar till att säkerställa användningen av skattemedel. Detta efter att Trafikverket identifierat stora slutkostnadsavvikelser i fem entreprenadkontrakt, där kostnaderna har ökat kraftigt jämfört med tidigare prognoser. Det har framgått av myndighetens nuvarande kostnadskontroll. – Trafikverket kommer därför att intensifiera insatser för att möta kraven på effektiv hantering av skattemedel. För att säkerställa att faktureringen stämmer överens med den avtalade leveransen kommer Trafikverket att intensifiera sin granskning och genomföra extra revisioner, säger Patrick Guné, verksamhetsområdeschef Stora projekt på Trafikverket.
Fokus ligger på att revidera kontrakt med kraftiga kostnadsökningar jämfört med tidigare prognoser, bland annat inom vägprojektet E4 Förbifart Stockholm; delprojekten Lovön och Vinsta, Varbergstunneln samt järnvägsprojektet Västlänken; delprojekten Centralen och Korsvägen.
– Granskningen syftar också till att motverka yrkesfusk och att sociala krav efterlevs, säger Patrick Guné.
Vid identifiering av oegentligheter och brister i entreprenaderna kommer Trafikverket att agera skyndsamt. En fortsatt dialog med leverantörer och entreprenörer är också en viktig del av detta arbete för att stärka sund konkurrens och goda relationer.
Utan elnätet, Sveriges ryggrad, så stannar företagen och all den energi och kraft som du och dina kollegor bidrar med.
För att ställa om Sverige jobbar vi på E.ON därför ständigt med att bygga ut, ansluta och digitalisera elnätet. Och vi kommer fortsätta att arbeta proaktivt tills vi har framtidssäkrat nätet med ökad tillgänglighet och kapacitet. Kilowatt för kilowatt.
Det här är en förutsättning för att ditt företag ska kunna använda våra integrerade energilösningar som effektiviserar energianvändningen och gör er verksamhet mer hållbar. Oavsett om du jobbar med tillverkning, logistik, transport, lantbruk eller något helt annat.
Upptäck mer om hur vi framtidssäkrar elnätet på eon.se/foretag.
Där kan du bland annat läsa mer om kapacitetsfrågan, elnätsinvesteringar och möta några av våra energiexperter.
Det isländska vulkaniska materialet VPI minskar koldioxidutsläppen med 20 procent när det blandas i cement. Bild: Heidelberg Materials
HEIDELBERG MATERIALS lanserar under hösten 2024 en ny cementprodukt som minskar koldioxidutsläppen med 20 procent. Den nya cementen, Bas Plus VPI, är resultatet av att blanda cement med vulkaniskt material från Island, känt som VPI (Volcanic Pozzolan Iceland).
VPI är en så kallad naturlig puzzolan, som har reaktiva egenskaper i likhet med cement och kan därför ersätta en del av cementet i den färdiga produkten. VPI-materialet för inte med sig någon miljöpåverkan till skillnad
från cementets huvudsakliga råmaterial kalksten, som genererar koldioxid när det bearbetas i cementugnen.
– Genom att inkludera detta vulkaniska material minskar vi klimatavtrycket avsevärt jämfört med traditionellt cement, säger Magnus Ohlsson, vd för Heidelberg Materials Cement Sverige.
Det vulkaniska materialet utvinns i Heidelberg Materials täkter på Island där det finns tillgängligt i stora volymer och därmed är en långsiktig resurs.
I EN STUDIE som Svevia driver med stöd från SBUF undersöks möjligheterna att automatisera och effektivisera underhållet av vägbeläggningar. Studien genomförs i nära samarbete med branschen och syftar till att hitta moderna metoder för ett mer resurseffektivt och långsiktigt hållbart vägunderhåll.
I den aktuella studien använder Svevia sig av mobiltelefonkameror som är monterade i entreprenadfordon för att undersöka skicket på vägbeläggningarna och samla in data om vägytans status.
I framtiden kommer kanske bilarnas parkeringskameror användas till samma sak. Privat- och yrkestrafiken skulle i ett sådant system kontinuerligt kunna skanna av vägarna.
– Med hjälp av insamlad data skulle vi då kunna optimera underhållsåtgärderna
Svevia testar AI för effektivare vägunderhåll. Bild: Henrik Hansson
både i tid, rum och omfattning. Mängden körsträckor kan på så sätt minska samtidigt som vi bara behöver ta med oss den mängd material som verkligen behövs för att laga vägen. Det är bra för både miljön och ekonomin, säger Andreas Bäckström på Svevia.
Benders har tecknat avtal om köp av nettonollbetong till sina produkter. Bild: Benders
BYGGPRODUKTTILLVERKAREN Benders har tecknat avtal med Heidelberg Materials om köp av nettonoll-betong till sina produkter. evoZero är världens första cement som tillverkas med koldioxidinfångning, vilket innebär att all koldioxid tas bort från tillverkningsprocessen.
Den innovativa tekniken bakom evoZero, kallad Carbon Capture and Storage (CCS), fångar upp koldioxiden som genereras vid cementtillverkningen och lagrar den permanent i stället för att släppa ut den i atmosfären. Det cement som tillverkas håller precis samma höga prestanda och kvalitet som tidigare.
CCS-anläggningen, belägen i Brevik i Norge, förväntas vara tekniskt färdigställd i slutet av 2024. När den är i drift kommer den att fånga in 400 000 ton koldioxid årligen, som sedan transporteras och lagras under Nordsjöns havsbotten.
Heidelberg Materials planerar även för en anläggning för koldioxidinfångning i Slite på Gotland. Den beräknas kunna fånga in upp emot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen från 2030.
Från och med 2025 kommer Heidelberg Materials att börja leverera evoZero från fabriken i Brevik.
En säker och trygg stadsmiljö möjliggör utveckling och fri rörelse för alla. Benders har flertalet produkter i sitt sortiment som kan bidra till detta. Bänkar som fungerar som trafikhinder, trafikhinder som fungerar som sittytor och stolpar som förhindrar påkörning i utsatt stadsmiljö.
Det är viktigt att den urbana utvecklingen för framtidens hållbara stadsmiljö utformas på rätt sätt. Då ökar säkerheten och tryggheten och man förhindrar brott och samtidigt ökar trafiksäkerheten.
Entreprenad Live är regionala, kompletta mötesplatser med allt entreprenörerna behöver i sin vardag.
MÄSSAN MED FOKUS PÅ
ENTREPRENÖRERNA
MÄSSKARTA
Välkommen till Ring Knutstorp, 5-7september. 100 % LIVE
▶ Träffa hundratals leverantörer, massor av nyheter
▶ Se och prova maskiner, redskap och tillbehör
▶ Bli inspirerad, få tips och idéer och gör bra affärer
▶ Ha en trevlig och nyttig dag med kollegor och vänner
En 6-årings första kontakt med infrastruktur kan börja vid en container fylld med cyklar och vägmärken. Organisationen Sthlm Bike har en ambulerande utbildning som lär Stockholms barn att cykla. Från att aldrig ha suttit på en cykel till att de kan cykla på egen hand tar det endast 20–25 minuter.
CYKELSKOLAN KOM TILL efter att Mirjam Wolff läst en undersökning som visade att cirka 27 procent av 6-åringar i Stockholm inte kan cykla. Det ville Mirjam ändra på. Hon hittade en metod som går ut på att lära ett barn att cykla på 20–25 minuter.
–Vi tar bort pedalerna på cykeln så att det blir en springcykel. Då kan barnet koncentrera sig på att få till viktfördelning och balans. När de fått kläm på det sätter vi dit pedalerna igen. För ett barn är det ologiskt att cykla framåt men att trampa bakåt för att bromsa. Därför har vi handbroms på cyklarna, förklarar Mirjam Wolff.
Det handlar om att ta bort krångliga moment så att barnen enbart behöver tänka på att cykla framåt och bromsa med handbromsen. Nästa steg är att inte bromsa med fötterna och att lära sig svänga.
Sthlm Bike har alla övningscyklar, vägmärken och annan utrustning som behövs för utbildningen i en container. Var fjärde vecka körs containern till en ny plats. Där byggs övningsbanor och Cykelskolan hålls i några dagar varje gång. Alla är välkomna och ingen föranmälan behövs.
Sthlm Bike har även avtal med kommuner där containern körs till en skola och hela klasser bjuds in att delta.
– En utbildning tar cirka 55 minuter. Först får barnen bekanta sig med olika trafikmärken. I nästa del får de lära sig hur en cykel och en cyklist ska vara utrustad, och hur man ska bete sig i trafiken. I sista steget får de prova ut en hjälm och sedan börja träna i de banor som vi satt upp.
För 18 år sedan var Mirjam Wolff i New York och såg ett cykellopp med 32 000 deltagare. Hon tänkte att något liknande borde göras i Stockholm. Resultatet blev Sthlm Bike, som är ett cykellopp på 47 kilometer som arrangeras en gång om året på bilfria gator i Stockholm.
– Med Sthlm Bike vill vi aktivt bidra till en mer cykelvänlig stad, men vi vill också utbilda nya generationers cyklister. För varje
deltagare i cykelloppet går 50–100 kronor till att finansieras Cykelskolan, berättar Mirjam Wolff.
Pedagogerna i Cykelskolan är ungdomar i 20-årsåldern som fått utbildning i metoden.
– Barnen tycker ofta det är roligare att lära sig cykla av någon de tycker är lite cool än av farmor eller farfar. Dessutom bidrar vi till att ungdomar får sitt första riktiga jobb. De får betalt enligt kollektivavtal inklusive semesterersättning.
Till Cykelskolan används en 20-fots open side container. Då ena långsidan är öppningsbar lämpar den sig utmärkt för utbildningar.
Containertjänst sponsrar Cykelskolan med containern och förvarar den mellan utbildningstillfällena och kör ut den varje gång det är dags.
– Att lära barn cykla samtidigt som de får bekanta sig med trafikmiljön och lära sig trafikvett är ett jättebra initiativ som vi gärna är med och stöttar. Projektet har även en koppling till vår verksamhet eftersom vi utöver containrar även tillhandahåller vägprodukter som avstängningsmaterial och vägskyltar, säger Michael Skärbo som är marknadschef på Containertjänst.
Sthlm Bikes långsiktiga mål är att bygga en cykelpark i Stockholm där Cykelskolan kan ha sin verksamhet.
– Men det kostar mycket att få till. Därför är en container ett bra alternativ. Den är lätt att flytta och när vi öppnar upp den finns allt vi behöver där. Men även en fast cykelpark skulle kunna bestå av containrar, konstaterar Mirjam Wolff.
Markarbetena är igång på Skandiahamnens kaj medan containerkranarna är i full drift. Bild: Göteborgs Hamn AB
Det gigantiska framtidsprojektet Skandiaporten i Göteborgs Hamn har påbörjats. Det syftar till att hamnen ska kunna ta emot världens största containerfartyg tyngre lastade än i dag genom en omfattande farledsfördjupning. Första delen av projektet, kajförstärkning i Skandiahamnen, är nu i gång. AV GÖSTA LÖFSTRÖM
OCEANGÅENDE fartyg med kapacitet på över 20 000 containrar kommer regelbundet till Göteborgs Hamn. Men de största av dem, 400 meter långa, kan inte komma in fullastade eftersom dagens djup i farleden begränsar.
Med fördjupningen av farled och vändyta ska dagens maxdjup om 13,5 meter fartygsdjup ökas till 16,5 till 17,5 meter. Först ska dock kaj och hamnbassäng vid Skandiahamnen förberedas.
– Efter tre års förberedelser och detaljprojektering i partnering med NCC är vi nu igång med byggfasen. Det är spännande att
starta upp ett så här stort projekt. Det ska bli kul. Samtidigt har vi stor ödmjukhet inför de utmaningar som ett så komplicerat projekt medför, säger Jan Andersson, Göteborgs Hamns projektchef för Skandiaporten. Det nu aktuella samverkansprojektet handlar om förstärkning av det västra kajläget, 700 meter av Skandiahamnens l,2 kilometer långa kaj för containerfartyg ytterst mot farleden. Det 500 meter långa östra kajläget, som NCC har option på, är inte formellt beslutat eller finansierat än.
Som totalentreprenör har NCC uppdraget att förstärka och bygga om kaj och
terminalytor, förstärka kajkanten med längre och kraftigare spont som förberedelse för fördjupning av hamnbassängen och därtill bygga 500 meter ny kranbalk för de största containerkranarna. Sedan muddringen är genomförd och hamnbassängen fördjupats med sju meter ska NCC även erosionsskydda den nya botten och korrosionssäkra sponten med anoder. Totalt 15 000 kvadratmeter terminalyta schaktas ut, förstärks med bland annat 1 500 bankpålar och återfylls.
Flera moment i entreprenaden beskrivs som tekniskt utmanande, till exempel undervattensgjutning och avancerad grund-
För lite drygt 30 år sedan hade en av våra kunder ett problem; järnstoft som blev över i produktionen av råjärn lades i stora högar eftersom det inte går att hälla in damm i masugnen (för den som inte förstår de fina detaljerna i råjärnstillverkning kan vi bara säga att det blir obra om man gör så. Verkligen obra).
Men det kändes ju lite fånigt att bara deponera högvärdigt järn. Så vi började, för kundens räkning, återvinna järnstoftet och gjuta in det med cement och göra briketter som kan gå tillbaka in i masugnen.
Men för att vår kund över huvud taget ska få järn till masugnen måste den transporteras hit. På en järnväg där vi sköter drift och underhåll – faktiskt hela vägen från Luleå till Riksgränsen. Våra tjejer och killar på underhållet får aldrig ha en ”dålig dag på jobbet”, då stannar hela godsflödet på Malmbanan (jajamen, du kan säkert gissa vilka som har reparerat norra Malmbanan efter urspårningen, från mitten av december…). Och eftersom de som jobbar med underhållet ska ta sig till jobbet även när det är snöstorm sköter vi stora delar av vägnätet i Norrbotten. För att då underhållet, och även nybyggnation av vägar och järnvägar, ska ha tillgång till material har vi strategiskt utplacerade bergtäkter från Kiruna i norr till Umeå i söder.
Om det är så att järnet i briketterna kommer från gruvan i Vitåfors eller i Leveäniemi, då har det någon gång åkt med ett av våra fordon. I gruvproduktion blir det även en massa rester, så kallat gråberg. Vid en gruva i Kiruna hanterar vi i storleksordningen 10 miljoner ton gråberg varje år. Fast gråberget har inte med briketter att göra överhuvudtaget. Men det blir även andra rester än gråberg och både planerade (och oplanerade) miljö- och klimatåtgärder sköter vi via vårt miljöbolag. Och vem vet, rätt vad det är kommer vi på en metod att återbruka någon annan restprodukt på samma sätt som vi gör med de här briketterna.
Eftersom vi är rätt duktiga på att sköta olika industriprocesser har vi genom åren breddat verksamheten till att gälla skogs- och pappersindustrin.
Som du säkert vet är elpriserna lite svajiga. Och energibehoven ökar i norra Sverige, tack vare omställningen till gröna industrier. Då känns det bra att vi genom åren har lagt grunden för närmare 300 vindkraftverk. Som, avsett vad man tycker om vindkraft, bidrar kraftigt till elproduktionen i norra Sverige.
Tillbaka till briketterna. Järnet i briketterna förvandlas till stål, som sedan blir en mängd olika produkter. Produkter som vi inom vår logistikverksamhet forslar från Malmö i söder till Kiruna i norr. Och ibland åt andra hållet. Vi kör naturligtvis sådant som inte innehåller stål också.
Men vad skiljer då BDX från alla andra företag i vår storlek?
Vi brukar säga att vi har 275 anledningar till att vi är annorlunda – nämligen våra 275 kontrakterade leverantörer som vi kallar medleverantörer. Tillsammans med våra medleverantörer förfogar vi över ca 1 600 fordon med 1 900 professionella förare. Vi blir som en stor lokal samverkansorganisation där vi tillsammans utför uppdragen gentemot kunderna. Dels har vi storleken att kunna åta oss stora komplexa projekt samtidigt som vi i verktygslådan har specialfordon för unika uppdrag.
Nu 30 år senare kan vi konstatera att vi jobbade med hållbarhet redan innan hållbarhet blev modernt. Och alla saker som vi kom på att vi skulle syssla med på vägen gör att BDX-koncernen idag omsätter närmare 6 miljarder kronor, med ungefär 700 anställda som varje dag löser våra kunders större och mindre problem.
Har du ett problem som du inte hittar lösningen på?
Slå oss en signal på 0920–26 26 00. Vi har ju redan byggt all vår kringverksamhet så den kan du dra nytta av direkt.
Tjing.
Jan Andersson är Göteborgs Hamns projektledare.
läggning i det befintliga hamnområdet.
– Det är just nu under våren mycket demontering, rivning och schaktning och förberedelser för pålningsarbeten, säger Linus Pålbrink, NCC Sveriges projektchef. Det är ett häftigt projekt, mångsidigt och komplext och det utförs under fullt pågående hamnverksamhet med fartyg vid den övriga kajen och full containerhantering innanför vår arbetsplats. Vi arbetar som i en satellit ute på kajen. Det är mycket logistik eftersom vi redan har 100 till 120 man på plats.
NCC:s arbete pågår först fram till hösten 2026, varefter muddring och fördjupning ska utföras närmast utanför kajen. Därefter kommer NCC tillbaka för att bland annat placera ut erosionsskydd och sätta anoder på spont som korrosionsskydd. Helt klar ska den västra kajdelen vara första kvartalet 2028.
Svårhanterad stålspont
Hercules Grundläggning AB, som arbetar med pålning, stödkonstruktioner och grundförstärkning, ingår i NCC-koncernen och är
underentreprenör i projektet kajförstärkning.
– Det här är ett stort projekt för oss. Vi kommer att vara på plats i minst ett och ett halvt år, säger Robert Jungevi, blockchef Hercules i projektet. Vårt uppdrag är att byta ut de skyddande stålsponten i kajkanten, som blir för korta när hamnbassängen fördjupas, till nya och längre stålspont. Därtill ska vi förstärka marken i baklandet för containeruppställning och förlänga den inre kranbalken, rälen som kranarna rullar på. På 500 av de 700 meterna kaj handlar det om ny slagen stålspont och på 200 meter borrad stålspont mot berg. De slagna spontbrädorna är 1,4 meter breda och mellan 19 och 28 meter långa. De utgör sammanlagt 1 000 ton stål, som skapar ett heltäckande solitt tätskydd längs delar av kajavsnittet. – Utmaningen för oss är framför allt logistiken, eftersom vi befinner oss inne i ett skyddsområde. En minst lika stor utmaning är arbetsmiljörisker som väder och vind och nära-vatten-arbete, eftersom vi hanterar sponter som vardera väger som mest cirka sju ton och som utgör stora segel när vinden drar på, säger Robert Jungevi.
Göteborgs Hamn har under lång tid haft stora ambitioner med sitt hållbarhetsarbete och elektrifiering. Tidigt erbjöd man för övrigt land-el vid flera kajer för inneliggande fartyg. Ambitionen just nu är att i projektet minska CO2-utsläppen med 25 procent jämfört med situationen år 2015. I arbetet med terminalytorna i Skandiahamnen finns nu för första gången en eldriven pålningsmaskin på plats.
Allt ska vara klart 2028
Världens största containerfartyg (här Mette Maersk i Skandiahamnen) ska kunna anlöpa Göteborg fullastade. Bild: Gösta Löfström
Elva miljoner kubikmeter ska muddras bort. Projektet bäddar för att Göteborg i framtiden ska kunna ta emot inte bara dagens största containerfartyg fullastade utan också fartyg på 430 meter och bredd om 65 meter och ett maximalt djupgående om 17,5 meter, som redan lär finnas på ritbordet.
Muddringen av farleden väntas starta tidigast hösten 2026. Hela projekt Skandiaporten ska vara klart till första kvartalet 2028 till en sammanlagd kostnad om 2,8 miljarder kronor i 2017 års kostnadsläge. Jan Andersson har ett långt förflutet i Göteborgs Hamn. Han anställdes redan 2001 som projektledare för den då aktuella fördjupningen av containerhamnens östra kajläge till 14 meter. Det är där som dagens Maersk-fartyg lägger till.
Skandiaporten är ett samverkansprojekt mellan Sjöfartsverket, Trafikverket och Göteborgs Hamn. Den senare ansvarar för kajförstärkningarna, medan Sjöfartsverket ansvarar för den kommande farledsfördjupning. Den omfattar en nästan fem kilometer lång sträcka från området på Rivö fjord söder om Energihamnen, där norra och södra farlederna in mot Göteborg möts, och fram till Skandiahamnen.
Farledsfördjupningen (gult område) påbörjas tidigast 2026 medan kajförstärkningen i Skandiahamnen (orange) har påbörjats nu i vår. Bild: Göteborgs Hamn AB.
Sedan dess har han varit chef för hamnens enhet Infrastructure och nu ska han alltså leda nästa stora farleds- och kajfördjupning.
– Arbetet är mycket väl förberett, vi fick mer tid på oss när statsfinansieringen drog ut på tiden och därför är det hela tyvärr försenat med två tre år. Men vi ser fram emot vår samverkansentreprenad med både förväntan och spänning, säger Jan Andersson.
FAKTA
I KORTHET
Kajförstärkning inför farledsfördjupning
Byggtid: 2024–2028
Byggherre Göteborgs Hamn AB
Totalentreprenör NCC Sverige AB
Entreprenadkostnad: Drygt en miljard kr (hela Skandiaporten 2,8 miljarder)
Nu pågår etapp 1 för fullt vilket innebär rivning av befintlig kaj på Skandiahamnen i Göteborg. Vi tackar vår beställare NCC för förtroendet att delta i detta spännande och stora projekt.
Jobbet innebär för oss på BMJ samt våra duktiga samarbetspartners omfattande och kontinuerlig håltagning, vajersågning, tunga lyft och bortforsling av rivna sektioner.
E-post: jesper@bmjbetong.se Tel: +46 (0)70 - 437 88 34
Sinfras upphandlingar för ramavtal omfattar nu även hamnverksamhet. Bild: Gösta Löfström
Sinfra, den svenska inköpscentralen för verksamheter inom samhällsinfrastruktur, utökar sitt arbetsområde med hållbara upphandlingar till att även gälla hamnverksamhet.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
SEDAN TIDIGARE representerar den nationella organisationen Sinfra medlemmar bland kommuner och bolag som bedriver fjärrvärme-, VA- och el-verksamhet.
Från och med våren 2024 utökades arbetsområdet till att även omfatta verksamheter inom fiber, avfall och återvinning samt hamn.
– Vi har fått ett flertal önskemål och förfrågningar från verksamheter inom dessa nya områden genom åren så det är väldigt roligt att vi nu kan ta emot dem i Sinfra, säger Susanne Malm, som är ordförande i Sinfra. Till vardags är hon vd för LEVA i Lysekil AB, som är moderbolag för LEVA Nät AB, LEVA Vatten AB och Lysekils Energi Vind AB.
– Vi bygger nu upp den interna verksamheten kring dessa nya kategorier och genomför upphandlingar kopplat till dess behov och önskemål för att få nya ramavtal på plats.
Ett av de nya medlemsföretagen till följd av det utökade utbudet av upphandlingar är Piteå Hamn.
Sinfra gör hållbara upphandlingar och upprättar ramavtal med leverantörer för sina medlemmars räkning. Ramavtalen finns sedan tillgängliga för medlemsföretagen att göra avrop från. Ramavtalen har löptider och förnyas efter hand. Syftet är att förse medlemmarna med produkter och tjänster som bland annat är upphandlade utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Därigenom ska Sinfra vara en naturlig del i medlemmarnas inköpsverksamheter och skapa effektivitet och trygghet i kombination med tillgång till bästa möjliga teknik.
– Vår strävan är att alltid tillhandahålla de bästa och mest hållbara produkterna och tjänsterna ur både tekniskt, miljömässigt, ekonomiskt och CSR-perspektiv. Genom dialog med medlemmar, leverantörer, myndigheter och branschföreningar driver vi utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.
Sinfra agerar på uppdrag av sina medlemmar och uppfyller därmed kraven för en inköpscentral inom försörjningssektorn.
Susanne Malm är ordförande i inköpscentralen Sinfra.
– Vi är ett komplement till medlemmarnas inköpsorganisationer. Inom vissa områden är det en fördel att agera samfällt. Våra ramavtal kan medlemmarna använda utan att göra egna upphandlingar. De ska snabbt, effektivt och tryggt kunna välja den teknik och de produkter och tjänster som passar bäst, säger Susanne Malm.
Sinfra har över 550 medlemmar. 2023/2024 handlar dessa medlemmar varor och tjänster fördrygt fyra miljarder kronor på ramavtalen efter en ökning med drygt tre miljarder sedan 2018. Antalet medlemmar har också ökat kraftigt, från knappt 200 till över 550.
Swepos är Lantmäteriets system för satellitpositionering som snabbt och enkelt ger exakt positionering. Precis där diket ska börja. Tjänsten används därför bland annat i grävmaskiner och resulterar i stora tids- och kostnadsbesparingar, vilket dessutom är bra för miljön. Läs mer på www.swepos.se
Bidcon är kalkylprogrammet som jobbar för dig. En värdeskapande hjälpreda som med mallar och recept enkelt låter dig skapa kalkyler utifrån dina specifika förutsättningar. Det ger dig tid över, istället för övertid.
info@elecosoft.se | 010-130 87 00 | elecosoft.com/se
Säkerhet och energieffektivitet är viktiga fokusområden för teknikkonsultföretaget Rejlers enhet Communication and Security. Telekom är ett av tre ben och där är bredband och stadsnät centrala arbetsområden. Framtidsspaningar är bara en del av verksamheten.
– VI HAR BÅDE djupet och bredden inom telekom och fiber, arbetar med allt från ax till limpa med spetskompetens på alla nivåer i hela kedjan, oavsett om det handlar om telekom med fiber, med koppar eller mobilt. Vi erbjuder främst kunskap och tjänster, men arbetar också handgripligt. Det säger Janne Pokela, som är managementkonsult och affärsutvecklare vid Communication and Security.
– På fibersidan har vi många kunder inom Stadsnätsföreningen och är guldleverantör till den. Vi har ramavtal som medlemsföretagen kan avropa, det blir en enklare upphandling, berättar Henric Norell, konsultchef i södra Sverige för samma enhet inom Rejlers.
Det är väldigt mycket fokus på säkerhetsfrågorna inom telekom. Det är frågor som blivit allt mer aktuella på senare tid. Här görs genomlysningar av organisationer och deras beredskap. Energieffektivitet är en annan aktuell fråga.
– Vi har spetskompetens kring hur man skapar energieffektivitet med dagens moderna teknik, säger Janne Pokela. Communication and Security arbetar för många kommunala bolag och verksamheter, djupa relationer med stadsnätsföretagen som ofta är sammankopplade med kommunala energibolag, men också mot den privata sektorn och de stora telekomaktörerna som
exempelvis Telia och Telenor med mycket stora åtaganden.
– Vi tittar en hel del i spåkulan och gör framtidsspaningar åt våra kunder. Det gäller främst det privata 5G-nätet som ligger i startgroparna och som stora delar av industrin är intresserade av, men också kring IoTfrågorna, säger Janne Pokela.
Rejlers bevakar kommande lagstiftning, exempelvis när EU-direktivet NIS 2 från januari 2025 ska omformas till svensk lag, den planerade Cybersäkerhetslagen, och vad den kommer att innebära för olika verksamheter.
Ö-drift är en stor fråga i dessa tider av säkerhetstänk.
– Vad händer när man tappar kontakten med omvärlden? Hur driver man verksamheten vidare? Det är aktuellt både för enskilda privata aktörer, butiker till exempel, men också viktigt ur ett samhällsperspektiv, säger Janne Pokela.
– Utmaningen är ofta vem i en organisation som ansvarar för vad. Det kan vara på kommunal, regional eller statlig nivå. Många sådana beredskapsfrågor behöver lösas och
där kan vi hjälpa till, säger Henric Norell. Rejlers, som grundades 1942, är ett av Nordens ledande teknikkonsultföretag med spetskompetens som hjälper företag, myndigheter och andra organisationer att möta morgondagens samhällsutmaningar. Tjänsterna är viktiga byggstenar för att uppnå ett hållbart samhälle. Visionen är ”Home of the learning minds”. Verksamheten bedrivs i Sverige, Finland, Norge och Förenade Arabemiraten.
Teknikområdena är energi, industri, infrastruktur, fastigheter och telekom/säkerhet. Företaget är noterat på Mid Cap Nasdaq Stockholm. Nettoomsättningen uppgår till fyra miljarder kronor och koncernen har cirka 3 000 anställda.
De svenska stadsnäten är mitt i en omfattande digital resa. Fokus flyttats nu från utbyggnad till att utveckla kapacitet, teknik och service. Bild: Karlstads Energi AB
De svenska stadsnäten står för hälften av all infrastruktur för bredband i Sverige. Stadsnäten skiftar nu fokus från utbyggnad till att utveckla kapacitet, teknik och service. Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek berättar hur stadsnäten jobbar för ökad redundans, nya möjligheter för IoT, fastighetsuppkoppling och risker med att sälja stadsnät till privata aktörer.
AV LARS-OLOF TANDBERG
DET FINNS CIRKA 170 stadsnät i Sverige och de är verksamma i 200 av landets 290 kommuner. Det betyder att stadsnäten står för hälften av all infrastruktur för bredband. I dag har snart 90 procent av alla hushåll och företag tillgång till bredband. Det är en bra grund för den digitaliseringsresa som kommer. Den stora utmaningen är de sista tio procenten, vilket är landsbygd, glesbygd och utrymmet mellan stad och landsbygd.
– Branschen klarar inte att finansiera de sista tio procenten med egna medel. Det behövs statligt stöd. Vi för en dialog med regering och riksdag. Regeringen säger att
Sverige ska vara ledande vad gäller att ge alla digitala möjligheter. Om de menar allvar med det måste de även vara med och finansiera utbyggnaden till alla, säger Mikael Ek som är vd på Stadsnätsföreningen.
Han konstaterar att det är bra att det finns stödpengar, men att nuvarande stöd inte räcker till om man tittar på de politiska målen.
– Till hösten eller våren kommer en ny bredbandsstrategi. Vi hoppas på tydligare besked om finansieringen då.
Även om de täcker hälften av all bredbandsinfrastruktur i Sverige så vilar stads-
näten inte på lagrarna. De är mitt i en omfattande digital resa och skillnaden nu är att fokus flyttats från utbyggnad till att utveckla kapacitet, teknik och service.
– Sverige har ett av världens bästa nät för mobiltelefoni med 4G och 5G. För att det ska fungera är mobiloperatörerna beroende av att hyra fiberinfrastruktur till sina master av stadsnäten. Därför behöver vi öka kapaciteten för att kunna svara mot operatörernas framtida behov.
Liksom övriga samhället måste stadsnäten hela tiden jobba för att öka den digitala säkerheten. Både företag och
organisationer efterfrågar lösningar med redundans.
– Det räcker inte med en ledning till i samma fiber. För att säkra tillgången till data behövs två separata fiberuppkopplingar. Om en fiber går ner finns då fortfarande kontakt i den andra, förklarar Mikael Ek.
Nya affärsmöjligheter
Nya och högre krav på tillgång till digital uppkoppling innebär möjligheter för stadsnäten att skapa nya affärer, produkter och tjänster. Ett exempel är Internet of Things (IoT). Här tror Mikael
Ek att kommuner kommer att bli de största användarna.
– IoT dök upp för fem–sex år sedan men sedan har inte mycket hänt. Men nu börjar det röra på sig. Kommuner strävar efter att förbättra sin service till invånarna. VA-nät, fastigheter, gatunät och parkeringar digitaliseras och behöver uppkoppling. Här finns nya affärsmöjligheter för både stadsnät och privata aktörer.
Fastighetsnät
Ett annat område där kraven på uppkoppling ökar är fastighetsnät hos allmännyttan, bostadsrättsföreningar och privata bostadsbolag. Den digitala infrastrukturen ska fungera ända in till de boendes router i lägenheten.
– Bostadsbolagen har ofta inte kompetens för detta. Här kan stadsnäten kliva in och leverera antingen en kopplingspunkt i fastigheten eller en övervakad leverans ända in i lägenheter eller kontor. Det kan även vara WiFi-lösningar i allmänna utrymmen. Stadsnäten har lokal organisation på plats och då är det naturligt att de hjälper till med detta.
Utförsäljning av stadsnät
Något som oroar Stadsnätsföreningen är utförsäljning av stadsnät till privata eller offentliga aktörer. Sverige har en gynnsam position vad gäller digital infrastruktur. De svenska kommunerna var tidiga med insikten att det är viktigt att bygga lokal infrastruktur.
Privata operatörer och finansbolag har upptäckt att det här en lönsam bransch och de är beredda att betala bra för att köpa stadsnät.
– Kommuner som har det tufft ekonomiskt kan då lockas att sälja ut sina stadsnät. Vi ser en uppenbar risk med det. Dessa bolag drivs ofta av storskalighet och att effektivisera verksamheten. De
InfoTrader
har lösningarna hur ni når ut vid infrastrukturprojekt!
InfoTrader har kraftfulla verktyg som hjälper er att på effektivt sätt nå ut till berörda vid olika typer av infrastrukturprojekt. Behovet av att informera finns oavsett om det är ni ska bygga fjärrvärme, dra nya elledningar eller fibernät, vindkraftverk eller solparker.
Via InfoTraders tjänst Ytbildad Karta är det enkelt att via kartan får ut alla lagfarna- och taxerade ägare samt folkbokförda inom en cirkel, inom en polygon, längs en linje eller varför inte ladda upp en shapefil.
info@infotrader.se • 0457 - 46 13 90 • www.infotrader.se
– Regeringen säger att Sverige ska vara ledande vad gäller att ge alla digitala möjligheter. Om de menar allvar måste de även vara med och finansiera utbyggnaden till alla, säger Mikael Ek som är vd på Stadsnätsföreningen. Bild: Svenska Stadsnätsföreningen
kommunägda stadsnäten har lokalt ägarskap och hög driftsstandard med lokal bemanning och beredskap. Det gör att de ser kommunens bästa ur ett utvecklingsperspektiv. Det riskerar vi att gå miste om ifall näten säljs ut, påpekar Mikael Ek.
Kortsiktig lösning
Han konstaterar vidare att en utförsäljning, även om man får bra betalt, kan bli en kortsiktig lösning för att stärka kommunkassan.
– När kommunen och dess invånare sedan nyttjar nätet kommer de att behöva betala till den nya ägaren. Det gör att på lång sikt ökar kostnaderna för att använda den digitala infrastrukturen.
Ett stadsnät i kommunal ägo är öppet och neutralt. Alla i en kommun har möjlighet att använda näten för att distribuera eller ta del av digitala tjänster.
– Utan den öppenheten kanske Telia ha varit det enda alternativet för den som vill skaffa fiberuppkoppling. Stadsnäten har skapat bra tjänstekonkurrens och näten är öppna för alla operatörer på samma villkor. Det hjälper även till att hålla priserna nere, understryker Mikael Ek.
Det finns cirka 170 stadsnät i Sverige, varav 90 procent är kommunala.
Stadsnäten är verksamma i 200 av landets kommuner och sammantaget äger de cirka 50 procent av all bredbandsinfrastruktur.
Så här ägs stadsnäten: Kommunalt energibolag (37 procent), kommunalt stadsnätsbolag (28 procent), Kommunal förvaltning (26 procent), ekonomisk förening (3 procent), privat bolag (3 procent) och annan form (3 procent).
I en tid av omställning fortsätter vi att vara en kraft för ett digitaliserat Norrbotten.
TILLGÅNG
FUNKTION RÅDIGHET
Vid krig eller annan kris måste fibernät och mobilnät snabbt kunna repareras om de blir förstörda. Svenska Stadsnätsföreningen har fått uppdraget att utveckla den svenska beredskapsförmågan. Grunden är stadsnäten som med lokal närvaro ska kunna reparera fiber snabbt och även se till att det finns bränsle och reservel.
AV LARS-OLOF TANDBERG
SEDAN SOVJETUNIONENS fall har stora delar av den militära och civila beredskapen i Sverige monterats ner. Risken för krig ansågs som liten och anläggningar och material har sålts ut. När Ryssland anföll Ukraina ändrades förutsättningarna över en natt. Yrvaket insåg Sverige att vi måste återställa beredskapen.
– När Ryssland attackerade Ukraina trodde vi att det skulle bli ett cyberkrig, men det blev ett anfallskrig. Ryssland fokuserar på att slå ut samhällsnyttor för att destabilisera Ukraina. Det görs genom att bomba infrastruktur för telekommunikation, elanläggningar och vattenanläggningar, säger Jimmy Persson som är utvecklings- och säkerhetschef på Svenska Stadsnätsföreningen.
Ganska fort blev det tydligt att Sverige inte hade beredskap för att klara den typen av anfallskrig. För att råda bot på det har Post- och Telestyrelsen (PTS) gett Svenska Stadsnätsföreningen i uppdrag att utveckla en ökad beredskapsförmåga hos stadsnäten.
Beredskapen ska öka branschens gemensamma förmåga att upprätthålla och tillhandahålla samhällsbärande digital kommunikation och elförsörjning vid kris, höjd beredskap och krig.
– Myndigheter är inte så snabbfotade. Över hälften av all fiber i Sverige finns i
stadsnäten, och de har redan färdiga lokala organisationer. Därför var stadsnäten en bra utgångspunkt för att bygga upp beredskapen. Uppdraget är att skapa en förvaltning över tid för att köpa in och hantera allt materiel som behövs för att kunna reparera den digitala infrastrukturen effektivt vid en kris. Det ska även finnas möjligheter till reservkraft för att klara elförsörjningen av systemen.
– Stadsnäten ska ha allt materiel som behövs för att reparera, de ska kunna göra det med egen personal och de måste utbilda personalen med ny kunskap så att de kan hantera materielen, påpekar Jimmy Persson.
Bränsle och reservel
Sedan oktober 2022 har stadsnäten köpt in bland annat svetsutrustning för att kunna laga fiber och bränsletankar som fylls med Ecopar, som är en miljövänlig diesel som klarar lång lagring.
En av de viktigaste funktionerna i en
kris är bränsletillförsel och tillgång till el. Stadsnätsföreningen har upphandlat cirka 600 reservelaggregat som ska placeras ut i noder för att stödja samhällsviktiga verksamheter, som exempelvis vårdcentraler, industriområden. Även mobiloperatörer behöver reservel för att deras master ska fungera.
– Längs kusten är det ofta inga problem att få tag på bränsle. I inlandet och på landsbygden är det dock ofta ont om mackar. Därför investerar vi i mackar i containrar, som ska kunna köras ut dit de behövs.
I arbetet med att förbättra krisberedskapen etableras även förråd med reparationsmateriel på cirka 40 orter, där materiel kan lagras och finnas till hands om gränserna stängs. Det är främst reparationsmateriel som ska användas av stadsnäten och andra operatörer vid en kris.
Stadsnätsföreningen har även sjösatt två utbildningar. Den ena är en allmän utbildning om vad krisberedskap innebär.
Vi utbildar för ökad säkerhet och beredskapsförmåga i samhället.
Förmågan att kunna upprätthålla den digitala infrastrukturen vid oväntade händelser och kriser är en förutsättning för att säkerställa samhällets beredskap.
Vi är specialister inom robust infrastruktur och IT-säkerhet och erbjuder utbildning och certifiering för aktörer inom IT & Telekom.
Fungerande mobilnät är viktigt i krig, men de näten kan inte användas utan fungerande fiber. Bild: Pixabay
Den är digital och alla som arbetar med telekom bör gå denna. Den andra är en praktisk utbildning i akut lagning av fiber för tekniker.
Under tre dagar på ett utbildningsfält tränas teknikernas i svetsning, reparation och felsökning i en nod, en brunn och på en trasig kabel i en jobbig grop.
– För att det ska vara krigslikt ligger det skadade personer på övningsområdet i form av dockor. Teknikernas måste säkra arbetsplatsen innan de börjar jobba. Hittills har vi utbildat 1 300 personer i allmän krisberedskap och 130 tekniker har gått den praktiska utbildningen. Målet är att utbilda minst cirka 250 tekniker, berättar Jimmy Persson.
Den praktiskas utbildningen är fackligt förankrad i kollektivavtal och de tekniker som gått utbildningen kan skickas på repetitionsutbildning på arbetstid.
Övar samverkan
För att kunna upprätthålla den digitala kommunikationen i en framtida kris behövs en samverkan mellan företag och organisationer. Det görs i krisorganisationen Stadsnätens Infrastruktur Samverkansgrupp (SISG).
SISG är i sin tur kopplat till Nationella telesamverkansgruppen (NTSG). I den ingår de stora nationella nätägarna, Trafikverket, Försvarsmakten och PTS med flera. SISG är uppdelad i sex regioner och Stadsnätsföreningen fungerar som stab och kansli.
SISG ordnar kontinuerligt lokala, regionala och nationella övningar där de olika nätägarna och organisationerna övar samarbete i krissituationer. Till hösten ska en första stor fältövning hållas inom ramen för NTSG.
– Då byggs en fiktiv stad med fiber, telekommaster, det nationella kommunikationssystemet Rakel med mera. Sedan spränger vi delar av det och övar på att reparera. Det blir den första repetitionsutbildningen för de som gått utbildningen. Övningen kommer att visa om vi gjort rätt så här långt, säger Jimmy Persson.
Han berättar att hans organisation har lärt av vad som sker i Ukraina och anpassat de lärdomarna till svenska förhållanden. – En slutsats är att fokus bör ligga på reservel och att kunna reparera effektivt. Mobilnät är viktigt i krig, men de näten kan inte användas utan fungerande fiber, understryker Jimmy Persson.
– Stadsnäten har redan färdiga lokala organisationer. Därför var de en bra utgångspunkt för att bygga upp beredskapen, säger Jimmy Persson, utvecklings- och säkerhetschef på Svenska Stadsnätsföreningen.
I Stadsnätens Infrastruktur
Samverkansgrupp (SISG) ingår samtliga 170 stadsnät i Sverige.
SISG är grupperad i regioner som motsvarar de sex civilområdena som finns i Sverige. Varje region har en egen krisstab.
SISG är en del av NTSG.
I Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) ingår de stora nationella nätägarna.
Deltagare är Hi3G (3), Global Connect, Netnod, Skanova, Stokab, Svenska kraftnät, Svenska Stadsnätsföreningen (som representerar SISG), Tele2, Telenor, Telia Company, Teracom, Trafikverket, Försvarsmakten FMTIS, MSB Rakel och PTS.
Samverkan sker efter behov också med andra aktörer.
Optimera hanteringen av fiberinstallationer med Netadmins effektiva arbetsorderhanteringssystem - Work Order Management.
Schemalägg och hantera installationer, reparationer, uppgraderingar och underhåll snabbt och enkelt i en användarvänlig vy för både fälttekniker och administrativ personal.
Anslutningen till fibernät för arbetsställen på Örnsköldsviks landsbygd ligger på 78 procent, jämfört med 70 procent i regionen. Bild: Övik Energi
Fiber på landsbygden är ovanligt väl utbyggt i Örnsköldsviks kommun. Det visar en nyligen publicerad rapport genomförd av marknadsanalysföretaget A-Focus. Anslutningen till fibernät för arbetsställen på Örnsköldsviks landsbygd ligger på 78 procent, jämfört med 70 procent i regionen.
DET ÄR YTTERST få kommuner där skillnaden i fiberutbyggnad mellan tätort och landsbygd är så liten som i Örnsköldsviks kommun. Det här indikerar rapporten som mycket positivt eftersom många arbetsställen finns på landsbygden och som i en allt högre grad digitaliseras, samt att fler människor än tidigare distansarbetar.
– Det känns otroligt bra att vi har nått så långt i bredbandsutbyggnaden och att samverkan mellan olika parter verkligen har varit en framgångsfaktor, säger Anna-Britta Åkerlind, kommunalråd och ordförande i styrgruppen för bredbandsutveckling.
Den höga anslutningsgraden på lands-
bygden är till stor del tack vare det samverkande arbetssättet mellan Örnsköldsviks kommun, lokala fiberföreningar och Övik Energi. Örnsköldsviks kommun har genom Övik Energi aktivt bidragit till fiberutbyggnaden i ett tiotal fiberföreningar.
- Alla fiberföreningar som önskat få hjälp med fiberutbyggnad har fått det, berättar Maria Olsson, projektansvarig för bredbandsutveckling på Övik Energi.
Anslutningsgrad i tätort
Nästan alla byggnader Örnsköldsviks kommuns tätorter passeras i dag av fiber i närheten och så gott som alla har möjlighet
att ansluta sig om och när de vill. I begreppet tätort inkluderas inte bara centralorten. Det finns en hel del små områden på landsbygden som också definieras som tätorter. Eftersom de flesta hushållen finns i tätorterna har fiberutbyggnaden där en betydande inverkan på uppfyllnad av bredbandsmålen. Fiberutbyggnaden och anslutningsgraden är dock så hög i Örnsköldsvik att målen avseende hushåll och företag redan är uppfyllda.
För den fasta infrastrukturen är regeringens mål för Sverige som helhet att 98 procent av hushåll och arbetsställen har tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. Resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s,
och kvarstående 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s senast år 2025. Regeringens bredbandsmål inkluderar däremot inte fritidshus.
– Vi har uppnått det nationella bredbandsmålet om 98 procent som har tillgång till bredband redan i år, vilket är otroligt tillfredsställande och ett bevis på att samverkan är viktigt säger Roland Nordin vd vid Övik Energi och bolagets representant i styrgruppen.
Regeringens mål är ett nationellt mål för Sverige som helhet. Det är upp till respektive region eller kommun att anpassa och anta målen för sitt område.
Regeringens mål har antagits för Örnsköldsviks kommun med kompletteringen att 80 procent av hushåll och företag och att 40 procent av fritidshusen inom den geografiska kommunen ska vara anslutna till bredband.
– Örnsköldsviks kommun tycker att det är viktigt med en bra uppkoppling var du än befinner dig i den geografiska kommunen och vi har därför satt ett mål även för fritidshus, säger Linnea Egnor Byström på Tillväxtavdelningen. Det finns fortfarande en bit kvar till målet för fritidshus, men vi arbetar på steg för steg.
Om man bara räknar hushåll och företag i tätort nås i dagsläget kommunens mål om att 80 procent ska vara anslutna med 1 Gbit/s (fiber) samt att ytterligare 18 procent ska ha det i absolut närhet så de enkelt kan ansluta sig när de så vill.
Fibernäten på landsbygden har dock en del utbyggnad kvar för att nå anslutningsmålet på 80 procent. Totalt sett i kommunen är målet nästan nått, det behövs egentligen bara en viss ökning av anslutningsgraden, från nuvarande 79 procent till 80 procent.
– För att nå målet behöver vi fortsätta med vårt arbete att söka stöd för att nå de sista procenten, avslutar Maria Olsson.
– DITT BÄSTA TÄNKBARA VAL FÖR PREMIUM FIBERLÖSNINGAR INOM FTTH
Med en stark inriktning på hållbarhet är vi banbrytande när det gäller att utveckla, designa och marknadsföra våra egna HF-märkta produkter för att säkerställa högsta kvalitet och samtidigt minska den totala ägandekostnaden för våra kunder.
Med skräddarsydda lösningar som passar just dina behov kan även små anpassningar ge dig betydande fördelar när det kommer till installationshastighet, kapacitet, materialkostnader och framtida drift. Vi strävar ständigt efter att förbättra materialen i våra produkter och förpackningar och vi är stolta över att erbjuda våra lösningar i återvunna material för att minska vår miljöpåverkan.
Välj Fölsgaard för ett partnerskap som inte bara levererar överlägsna fiberlösningar, utan också värnar om vår gemensamma framtid genom hållbara val och innovativa åtgärder.
WORKING FOR SOMETHING BIGGER
Att leva upp till kraven i Robust fiber och NIS-direktivet behöver inte vara svårt.
Tvärtom. Produkterna i Ralaflex-serien
är lika enkla att planera med som att montera och uppgradera.
På rala.com får du veta mer – eller ring oss redan idag på 020-210 500.
5 TIPS på hur du uppfyller Trafikverkets krav på digitala följesedlar. Scanna koden!
Kubicom har gjort det enkelt att rapportera med digitala följesedlar och därmed uppfylla Trafikverkets nya krav. Kubicom vet vad kunderna vill ha och erbjuder en digital plattform som har gjort succé!
Både små och stora företag väljer
Bara på några år har Kubicom etablerat sig som den mest aktuella plattformen, anpassad efter de senaste kraven från byggföretag och myndigheter inom byggoch anläggningsbranschen. En av fördelarna skaparna bakom plattformen har haft är att man inte behövt ta hänsyn till gamla lösningar utan direkt kunnat fokusera på det kunderna behöver och vill ha. Allt från stora aktörer som NCC, Svevia och Stockholms stad till entreprenadföretag, åkerier och lastbilscentraler använder Kubicom.
Enkelt, enklare, enklast!
När man är ute på en byggarbetsplats, eller sitter i en lastbil alternativt grävmaskin, måste det vara enkelt att använda digitala hjälpmedel. Kubicoms motto är att det skall vara enkelt att se vad man skall göra, ännu enklare att registrera uppgifter och totalt sett vara systemet som både är bäst och enklast att använda.
Kubicom baseras helt utifrån BEAst Supply 4 / Peppolstandarden, som möjliggör enkel och standardiserad digital kommunikation mellan köpare och säljare. Hos Kubicom är standarden BEAst inte bara delvis, eller snart på plats, utan funkar nu på en gång! Kubicom är med och leder utvecklingen av denna så viktiga standard.
Med Kubicom löser du klimatredovisningen
Plattformen samlar automatisk in nödvändig data om projektens klimatpåverkan, så att det blir enklare att rapportera till Trafikverket eller klimatredovisa. Samtidigt samlas all information från projektets framdrift och kostnad och möjliggör digital kommunikation mellan beställare och leverantörer i realtid.
BEAst Supply version 4.0.2 är klar. Och Trafikverket hänger på byggföretagen och föreskriver digital miljöredovisning enligt samma principer från sina entreprenörer i anläggningsbranschen.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
BEAST ÄR byggbranschens gemensamma arbetssätt och standard för miljö- och hållbarhetsredovisning som rapporteras och hanteras i det internationella Peppolnätverket. Nyligen har versionen BEAst Supply 4.0 utvecklats med en version 4.0.2. – Det vi har lagt till är framför allt meddelanden kring transport och logistik, till
exempel fraktsedel, transportbokning och transportbokningsbekräftelse, men också ett bättre svar på följesedeln, säger Rikard Larsson, vd i den ideella föreningen BEAst De nya meddelanden som lagts till i 4.0.2 har utvecklats av en internationell grupp, där arbetet har letts av BEAst och Norsk Olje- och gasindustri.
BEAst har utvecklats av byggbranschens aktörer och hittills främst varit avsedd specifikt för dessa, men nu börjar det handla allt mer även om entreprenad- och anläggningsföretagen.
BEAst står för ”Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard” och är en ideell förening som tar fram gemensamma
standarder och arbetssätt för digital kommunikation inom området e-affärer i samarbete med nordiska och internationella organisationer. Den samlar ledande företag och organisationer i vad som beskrivs som en naturlig mötesplats för digitala affärer. Framförallt fokuseras arbetet på processerna för upphandling, inköp, logistik och fakturering.
Branschdriven standard
Det handlar om en överenskommen, branschdriven informationsstandard som gör information maskinläsbar för att kunna förmedlas effektivt. BEAst, som från början är drivet av Boverkets klimatdeklaration, är konkurrensneutralt och är öppet för alla att ta del av och tillämpa.
– Vår strävan är att möjliggöra effektivisering, säger Rikard Larsson. Tidigare har det saknats ett branschgemensamt digitalt arbetssätt för att efterfråga miljödata från leverantörer. Det har lett till ohanterlig arbetsbelastning, vilket också drivit kostnaderna.
BEAst Supply 4.0 genomförs i flera etapper och de två första har finansierats av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF).
– En första etapp av BEAst-projektet var en förstudie. Vi är nu klara med etapp två, genomförandet av de mest prioriterade dokumenten, och vi fokuserar på implementeringen, säger Rikard Larsson
Sedan mitten av mars 2024 kan också Trafikverket ställa krav på digital rapportering från sina entreprenörer i vissa upphandlingar. Digitala följesedlar skickas till Trafikverkets interna systemstöd för analys och det ska göras enligt standarden BEAst Supply 4.0.
Trafikverket som stor upphandlare av infrastrukturprojekt har insett vikten av att, precis som den privata byggmarknaden, digitalisera miljöredovisningen för att kunna övervaka och minska de utsläpp som verksamheten genererar. Att digitalisera miljödata beskrivs som en förutsättning för att kunna följa upp att Trafikverkets egna mål uppfylls när det gäller fossilfria drivmedel i entreprenader till 2030.
Tar tid att införa nytt arbetssätt
Tillsammans med byggbranschen arbetar Trafikverket med branschstandarden BEAst Supply för tillämpning av digitala följesedlar och verket ingår i byggbranschens styrgrupp Miljödata NU.
Inledningsvis nöjer sig Trafikverket med information om drivmedelsförbrukning för transport- och maskintjänster samt hantering av vissa massor. Det är fråga om en stegvis lansering för att alla parter ska kunna förbereda sig.
– Det kommer att ta tid att införa ett nytt arbetssätt. För att nå framgång är det viktigt att vi på Trafikverket har ett nära samarbete med våra leverantörer och att vi tillåter en stegvis lansering för att skapa förutsättningar för alla att skaffa sig förmågan, säger Ulf Jonson, miljöspecialist och projektledare för Trafikverkets införande av BEAst Supply 4.0.
Minskad manuell informationshantering, kortare ledtider och bättre datakvalitet är förhoppningen med den digitala hanteringen, men också ett kostnadseffektivare flöde av information mellan olika aktörer i leverantörsledet.
Trafikverket har utvecklat det interna stödsystemet ELSA för mottagande och
analys av information i den digitala följesedeln och BEAst Supply 4.0 blir det språk som används när informationen skickas från en entreprenör till Trafikverket.
Även för mindre aktörer
– Vi hoppas att alla de stora aktörerna ska röra sig i samma riktning när det gäller standarder och att Byggföretagen tar med sig sina medlemmar. Trafikverket är ju en otroligt stor beställare och de drar naturligtvis också med sig sina leverantörer. Det finns systemleverantörer som skapat appar som gör det möjligt även för mindre aktörer, även enmansföretag, att hänga med, säger Rikard Larsson.
Ökad medvetenhet om miljöpåverkan märks inte minst inom bygg- och anläggningsbranschen.
Trafikverket införde i mars 2024 krav på digital miljörapportering enligt BEAst följesedel 4.0 i alla nya upphandlingar, inledningsvis gällande drivmedelsförbrukning för tunga transporter och stora maskiner. Byggföretagen rekommenderar sina medlemmar att också tillämpa branschstandarden.
DEN IDEELLA föreningen BEAst fokuserar på digitalisering av processer för upphandling, inköp, logistik och fakturering.
Med drygt 100 medlemmar i form av ledande företag och organisationer inom byggsektorn, skapas goda möjligheter till samverkan vid framtagning av nya branschstandarder.
En av dessa aktiva medlemmar är Hogia Logistics Systems som varit synnerligen delaktiga i att utveckla och implementera
standarder för digital kommunikation och hållbarhetsredovisning inom bygg- och anläggningssektorn, inklusive BEAst följesedel 4.0.
De förändrade rapporteringskraven påverkar främst entreprenörer och stora byggföretagen samt kommuner, men då de behöver data från alla led påverkar det indirekt samtliga leverantörer och underleverantörer. Ett exempel är Trafikverket, en av de stora aktörer som sedan i mars har skärpt sina krav på miljörapportering vilket påverkar ett stort antal leverantörer.
– Förväntningarna är att kraven kommer fortsätta öka. Företag som inte kan tillhandahålla den klimatdata som efterfrågas riskerar att gå miste om viktiga uppdrag och intäkter, berättar Johan Verner, verksamhetsansvarig på Hogia Logistics Systems.
Hogia har inte bara varit delaktiga i utvecklingen av branschstandarden. Bolaget erbjuder också ett webbaserat affärssystem som riktar sig till åkerier, transport- och maskinföretag, och som självklart följer branschstandarderna som de själva varit delaktiga i att utveckla.
– Hogia Moveit skickar BEAst följesedel 4.0 till beställaren direkt efter att en tjänst
eller en transport utförts. Den digitala följesedeln innehåller den klimatinformation som kravställs och är enhetligt formaterad, vilket förenklar sammanställning av data från leverantörer och underleverantörer, förklarar Johan Verner.
För mindre och medelstora företag kan kraven att rapportera miljödata så detaljerat som kunderna kräver kännas övermäktigt. När varje enskild order ska administreras manuellt kan det ta flera dagar att få ordning på all information.
– I stort sett alla som använder vårt transportsystem Hogia Moveit är redan från början hårt arbetande entreprenörer med för många jobbtimmar i veckan. Om det ska finnas någon chans att få tid över till affärsutveckling, kundmöten eller en helt ledig weekend med familjen – då behöver de satsa på ett riktigt bra systemstöd som underlättar och förenklar, konstaterar Johan Verner.
Thomas Concrete Groups molnbaserade möjliggör effektivare kommunikation i byggprocessen. Bild: Thomas Concrete Group
Thomas Concrete Group tar nu ytterligare steg i den digitala transformationen av byggbranschen genom att introducera fler tjänster inom sin molnbaserade plattform, Thomas Digital Collaboration Platform. Plattformen möjliggör effektivare kommunikation och samarbete för att optimera resursanvändning, minska miljöpåverkan och effektivisera byggprocessen.
Är du förberedd?
hogia.se/moveit Transportsystem för bygg- och anläggningsbranschen.
MED HJÄLP AV applikationen Min Betong® har kunder hos Thomas Betong, som är en del av Thomas Concrete Group, sedan tidigare möjlighet att bland annat följa betongleveranser, ta del av data för betongens specifika hållfasthetsutveckling i realtid samt få prognoser för framtida hållfasthetsutveckling baserad på bland annat historisk mät- och väderdata. Via Thomas Digital Collaboration Platform erbjuds även direkt kommunikation med samarbetspartners systembaserat på branschens elektroniska affärsstandard BEAst 4.0 och Peppol. Det innebär att processer kan kopplas samman, system till system, och automatiseras för ett effektivare logistikflöde, förbättrad spårbarhet och med detaljerad miljöinformation för ett minskat klimatavtryck.
– Samarbetet inom branschen är en avgörande framgångsfaktor och genom denna satsning vill vi driva digitaliseringen framåt. Syftet med plattformen är att möjliggöra optimering av resurser och arbetssätt, samt att fungera som ett stöd för branschens ökade krav på redovisning av koldioxidavtryck, säger Anna Eliason, affärsutvecklingschef på Thomas Concrete Group.
Thomas Digital Collaboration Platform är byggd på moderna molntjänster för att möjliggöra ett optimerat informations- och leveransflöde både externt och internt. I takt med att hållbarhetskraven för branschen ökar, har bolaget som ambition att fortsätta driva på utvecklingen mot ett mer hållbart byggande och ständigt ta fram nya hållbara produkter och tjänster.
– Ökad digitalisering med hjälp av IoT och transparens i mätbara data är nyckeln för en effektiviserad arbetsprocess, rapportering och minskat klimatavtryck – för ett hållbart samhällsbyggande. Vår digitaliseringsresa har tagit oss långt, och vi strävar nu efter att fortsätta leda utvecklingen och integrera våra samarbetspartners ännu närmare, avslutar Lennart Björnström, COO, Thomas Concrete Group.
Det är lätt att göra rätt med den molnbaserade tjänsten Efficient Load Out. Den ger kontroll över flödet av massor i bygg- och anläggningsprojekt. Tjänsten bidrar till effektivitet i transporterna med stor ekonomisk och hållbarhetsnytta.
– EFFICIENT LOAD OUT fungerar för alla aktörer oavsett digital mognad, stora som små, vilket främjar en mångfald av underentreprenörer och förhindrar utslagning av mindre företag, säger Mikael Pålsson, affärsutvecklingschef på Global Load Out Solutions AB, som tillhandahåller tjänsten.
– Den har utvecklats av Volvo Group och är från början ett samverkansprojekt mellan NCC och VCE. Den är några år gammal och vårt bolag bildades 2022. Vi har i dagsläget ett tiotal betalande kunder, en rullande massa, och målet är nu att expandera.
– Målet med tjänsten var initialt att digitisera hanteringen av de pappersdokument som krävdes för redovisning av masstransporter, något som systemleverantörer idag fokuserar på. I samarbete med användarna insåg vi snabbt att Efficient Load Out kunde göra mer än bara digitisera. Den bidrar med nytt värde i form av feedback, optimering, ständig förbättring, bättre arbetsmiljö och sänkta kostnader genom att digitalisera hela processen och involvera alla aktörer med behov av information, fortsätter Mikael Pålsson.
– Den största drivkraften bakom den här digitiseringen är Trafikverkets nya krav på anläggningsbranschen att följa byggbranschens BEAst-standard för hållbarhetsredovisning och rapportering av miljödata.
– Vi som bolag och systemleverantör är med i BEAst anläggningsutskott för att hjälpa till i utvecklingen av standarden, säger Signe Jonsson, produktägare vid Global Load Out Solutions.
– Ett nytt digitalt arbetssätt ger möjligheter till affärsutveckling, att ta med data från tidigare projekt för att skapa värde och förbättra nästa projekt både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. Vi vill visa att vi kan vara med i Trafikverkets projekt och att vi via Peppol-nätverket kan leverera all den data de vill ha i BEAst-form, avslutar Signe Jonsson.
Den lättanvända digitala tjänsten är skräddarsydd för branschen gör arbetet enklare och samhället mer hållbart – med start redan idag.
Efficient Load Out är en webbapplikation som ger en säkrare arbetsmiljö när grävmaskinister och lastbilsförare inte längre behöver lämna sina arbetsfordon. Den underlättar rapportering och beräkning av massor på varje lastbil när varje ton räknas och underlättar därmed optimering av transporter med minskad bränsleåtgång till förmån för effektivitet, ekonomi och miljöpåverkan.
Med Efficient Load Out arbetar alla intressenter i samma system men med olika vyer, från grävmaskinisten, lastbilsföraren och åkeriet till invägning vid tipp- eller mot-
tagningsplats och beställare. Bara några klick krävs för att dokumentera hela massflödet. Målgruppen för applikationen är byggentreprenörer och beställare, privata, statliga, regioner och kommuner som vill minska sitt klimatavtryck. Om alla bilar lastas så optimalt som möjligt blir arbetet effektivare, det går åt färre fordon, vilket betyder mindre bränsleförbrukning, mindre buller, damm och partiklar och trafikmiljön förbättras. Inte minst hålls de totala kostnaderna nere. Spårbarhet och transparens kring material förbättras också.
Global Load Out Solutions AB är en startup, helägd av Volvo CE och Efficient Load Out är en digital tjänst som utvecklats av Volvo Group.
Digitala följesedlar ska underlätta uppföljningen av Svevias miljödata från transporter. Bild: Svante Örnberg
Med digitala följesedlar ska Svevia effektivisera arbetet med att samla in och bearbeta den data som krävs för att möta ökande krav på miljörapportering och effektiva transporter.
SVEVIAS DIVISION Anläggning har börjat arbeta med att automatisera insamlingen av order och miljödata genom digitala följesedlar, specifikt kopplade till leveranser från transportörer av stenmaterial. Arbetssättet gör det också möjligt att samla in bränsledata från maskiner och fordon automatiskt.
Karl Kloste, koncerninköpschef på Svevia ser stora möjligheter med tekniken för mer resurseffektiva transporter och en smidig och tydlig miljörapportering.
– Det som är nytt är att vi slutit avtal med Kubicom som gör att vi kan använda deras plattform för insamling och hantering av order och miljödata, bland annat via olika mobillösningar.
Plattformen kommer initialt att användas för digitala följesedlar och uppföljning inom de projekt som drivs inom division Anlägging, men kommer även att användas inom division Industri.
– För vår affär inom vägunderhåll samarbetar division Drift med BM-system för order, uppföljning av transporter och mycket annat inom ramen för just deras erbjudande. Som ett av de ledande infrastrukturbolagen i Sverige följer vi självklart standarderna som tas fram genom BEAst (byggbranschens elektroniska affärsstandard), säger Karl Kloste.
Han påpekar att det finns vissa utmaningar med digitala följesedlar. Svevias affär spänner över en bredd av erbjudanden. Projekten varierar i storlek, från mark- och anläggningsarbete inför ett stort bostadsområde till betydligt mindre uppdrag som asfaltering av en innergård eller utbyte av en vägtrumma för en enskild vägförening.
– Utmaningen ligger i att hitta enkla och enhetliga arbetssätt som å ena sidan kan möta de rapporteringskrav som vi har från våra stora kunder, å den andra sidan gör det möjligt för mindre leverantörer, exempel-
vis inom åkeri- och maskinbranschen att klara av att leva upp till de rapporteringskrav som ställs. Det är inte alla leverantörer som har egna system som vi kan integrera med, men alla har en mobil som kan ta emot och skicka data.
Svevia samarbetar med cirka 3 000 leverantörer inom kategorin åkeri och maskintjänster. Utsläppen av CO2 från köpta tjänster inom åkeri- och maskintjänster utgör också i särklass företagets största negativa miljöpåverkan.
– För oss som jobbar med inköp ser vi stora möjligheter till både miljö- och kostnadseffektivisering. Med bättre uppföljning av transporterna kan vi i samarbete med leverantörerna optimera och effektivisera transporterna vilket i sin tur minskar miljöbelastningen och samtidigt hjälper oss att sänka våra kostnader, avslutar Karl Kloste.
Ökade krav på hållbarhetsredovisning i bygg- och anläggningsbranschen ställer nya krav på många aktörer. Logiq hjälper företag att uppfylla kraven och att förmedla affärskritiska data digitalt.
– VÅRA KUNDER ställs inför nya krav på hållbarhetsdata från sina kunder. Vi hjälper kunder och leverantörer med förmedlingen av klimat- och hållbarhetsdata i elektroniska handelsdokument, säger Martin Børke, produkt- och marknadschef i det nordiska företaget Logiq.
Logiq har i många år levererat tjänster till bygg- och anläggningsbranschen. I takt med att lagstiftning och marknadskrav har utvecklat sig har Logiq tagit fram nya tjänster för att hjälpa branschen på sin digitaliseringsresa. Ett exempel på nya krav är den nya standarden för elektroniska handelsdokument, BEAst 4.0, som bland annat inkluderar klimatdata för att förenkla framtagningen av klimatdeklarationer. Flera riksbyggare begär redan nu BEAst 4.0 från sina leverantörer och från och med mars 2024 har även Trafikverket ställt samma krav. Många aktörer i bygg- och anläggningsbranschen ser just nu över hur de ska leva upp till kraven.
– Vi är stora i Norden med kunder i många branscher, men vi har en unik position i bygg- och anläggningsbranschen. Vi har lång erfarenhet och känner gällande standarder. Vi är redo att hjälpa alla aktörer i branschen att komma igång med detta. Alla materialleverantörer omfattas av de nya kraven, säger Martin Børke.
I Norge går man i samma riktning och kräver distribution av hållbarhetsdata i fakturan. I Sverige har man valt att fokusera på leveransaviseringen. Men syftet är det
samma – att förse köparen av material med digitala hållbarhetsdata i ett maskinläsbart format.
– Att inkludera klimatdata i elektroniska dokument kräver att en del detaljer löses på både avsändar- och mottagarsidan. För avsändaren kräver det att man kan få in rätt klimatdata på rätt ställe i nya BEAst-formatet. För mottagaren är utmaningen att ta vara på klimatdata i ett flöde som vanligtvis är fokuserat på att hantera logistikinformation. Logiq har lösningar för att hjälpa båda avsändare och mottagare med att lösa dessa utmaningar utan behov av systeminvesteringar.
Logiq, som grundades 1999, tillhandahåller en molnbaserad plattform för hantering av affärskritisk data mellan sina kunder och deras handelspartners.
Företaget förmedlar elektroniska handelsdokument i ett globalt nätverk av mer än 100 000 företag. Det är en pålitlig leverantör till över 3 500 kunder och distribuerar årligen fakturor för mer än 650 miljarder kronor.
Logiq med kontor i Halden, Oslo och Stockholm har 75 anställda och en omsättning om 156 miljoner kronor.
Martin Børke är produkt- och marknadschef på Logiq.
Produktionen av fjärrvärme i kraftvärmeverk bidrar även med el som avlastar elsystemet. Dessutom har kraftvärmen en viktig roll i att säkra eltillgången vid krig eller annan kris. Bild: Borås Energi och Miljö
Fjärrvärme står för ungefär hälften av all uppvärmning i Sverige. Produktionen i kraftvärmeverk bidrar även med el som avlastar elsystemet. Dessutom har kraftvärmen en viktig roll i att säkra eltillgången vid krig eller annan kris. Energiföretagen vill se en bättre prissättning av kraftvärmens systemnyttor.
Det behövs även tydliga och rättvisa regler, som teknikneutralitet vid val av uppvärmning när bostäder byggs eller renoveras.
AV LARS-OLOF TANDBERG
FJÄRRVÄRMEN HAR stora möjligheter att hjälpa till i arbetet för att nå klimatmålen. Ett exempel är koldioxidinfångning. Svenska energiföretag visar stort intresse för lagring av koldioxid (Bio-CCS) och användning av koldioxid (Bio-CCU).
– Fjärrvärmen har stora möjligheter att bli en koldioxidsänka med negativa utsläpp. Ett 20-tal energiföretag utreder just nu förutsättningarna för Bio CCS och Bio CCU. En viktig pusselbit för att få det på plats är att få till ett ekonomiskt stöd, säger Erik Thornström som är ansvarig för skatter och styrmedel, resurseffektivitet och energianvändning på branschorganisationen Energiföretagen Sverige.
Ett exempel är Stockholm Exergi som
planerar en anläggning för koldioxidavskiljning vid sitt kraftvärmeverk i Värtaverket. Anläggningen får möjlighet att lagra cirka 800 000 ton koldioxid per år och planeras vara i drift 2027.
Energiföretagen menar att ekonomiska stöd behövs för att bygga de första storskaliga anläggningarna, eftersom det innebär stora investeringar i utrustning för koldioxidavskiljning, logistik, transporter, lagring med mera. Dessutom behövs ett regelverk som möjliggör utvecklingen.
– Här väntar vi på att EU-kommissionen ska godkänna ett system med omvänd auktion, där den aktör som ber om minst stöd per ton insamlad koldioxid vinner. För detta har 36 miljarder kronor öronmärkts
i statsbudgeten under en tjugoårsperiod. En utmaning för energibranschen just nu är att fasa ut de sista delarna fossila bränslen i fjärrvärmeproduktionen. Det är ett par procent kvar. Ett sätt att minska andelen fossila bränslen och samtidigt dämpa prisutvecklingen på både fjärrvärme och el är att öka utbudet av biobränslen. Till exempel är det möjligt att utnyttja rester från skogsbruket mer.
– I framför allt norra Sverige lämnas mycket grot, grenar och toppar kvar vid avverkning. Här finns stor potential. Skogsstyrelsen beräknar att det skulle kunna ge ett tillskott av värme och el på 15 terawatttimmar om det togs om hand, berättar Erik Thornström.
UNDERMÄTNING innebär att man utrustar en fastighet med kompletterande mätare under huvudmätaren för att få information om all separat förbrukning av varmvatten, el och fjärrvärme i byggnadens olika lägenheter/utrymmen.
Det här är en växande marknad tack vare EUs direktiv om energieffektivisering genom individuell mätning/debitering (IMD) vid nybyggnationer och lämpliga renoveringar.
Produkterna för undermätning tillhandahåller vi på Hydrostandard. Vi är nämligen officiell distributör av Kamstrups världsledande sortiment av intelligenta mätare med ett eget varulager för snabba leveranser över hela landet.
Den pedagogiska tanken bakom EUs IMD-direktiv är enkel: Individuella prislappar på varmvatten, el och fjärrvärme stimulerar allas vår motivation att hushålla lite bättre med de gemensamma energiresurserna.
Stockholm Exergi planerar en anläggning för koldioxidinfångning som ska kunna fånga in 800 000 ton koldioxid per år. Bild: Stockholm Exergi
Han konstaterar att tillgången på biomassa påverkas av byggbranschen. Om byggandet går ner avverkas mindre skog och då blir det mindre rester från skogs- och trävaruindustrin.
– Därför är det även viktigt att få i gång byggandet igen, så att det blir större volymer av restprodukter.
En annan aktuell fråga är hur fjärr- och kraftvärmeverken kan bidra till att avlasta elsystemet. Energimyndigheten kom i december 2023 med en rapport som innehåller förslag på en strategi för fjärrvärme och kraftvärme. Där föreslås bland annat att nätnyttoersättningen bör ses över så att den bättre speglar värdet av den samhällsekonomiska nytta som elproduktionen bidrar med, och inte bara nyttan till elnätet.
– Det handlar även om möjligheter att utnyttja spill- och restvärme från industriella processer. Det pågår en hel del stora industrisatsningar som ger mycket spillvärme. Det är tillverkning av elektrobränslen, i Norrbotten finns projekt som Hybrit, som framställer vätgas och i ett aktuellt projekt i Kiruna används restvärme från industrin till fjärrvärme redan i dag.
Även datahallar avger stora mängder restvärme. Sammantaget handlar det om stora energivolymer som fjärrvärmenäten skulle kunna tillgodogöra sig.
– Med de ökade priserna på biobränsle är det viktigt att öka användandet av spillvärme. För att utnyttja potentialen fullt ut bör politikerna vid lokalisering av nya industrier se till att en lokaliseringsaspekt införs tidigt i planeringsprocessen, så att de kan placeras i närheten av befintliga fjärrvärmeverk, påpekar Erik Thornström.
Lägre temperaturer
I dag är vattentemperaturen i många fjärrvärmenät 90-100 grader, medan restvärme från industrier ofta håller lägre temperaturer. Till exempel har datahallar restvärme på cirka 30 grader. Därför behöver nya fjärrvärmesystem byggas för lågtempererad fjärrvärme, vilket också sänker kostnaderna.
– Då skulle det krävas betydligt mindre uppväxling av temperaturen på vattnet med värmeväxlare än vad som görs i dag. Det finns lågtempererad fjärrvärme men den behöver byggas ut mer framöver.
En annan pågående omvandling av den svenska fjärrvärmesektorn är regionalisering av fjärrvärmenäten. Genom att koppla ihop nät i regioner och mellan städer kan överskottsvärme från ett nät och industriell restvärme användas i andra nät.
Värmelager
Exempel på detta är Gävle och Sandviken som kopplar ihop sina system. Det görs även mellan Degerfors och Karlskoga och mellan Skelleftehamn och Skellefteå.
Med fjärrvärmens trygghet levererar vi kraft för framtiden i Enköping.
Läs mer på: enae.se
– Det kostar mycket att bygga transmissionsledningar mellan nät. Men om man satsar på det i stället för att ersätta äldre produktionsanläggningar med nya kan produktionskostnader sparas, säger Erik Thornström.
En ökad satsning på värmelager kan ge större flexibilitet i fjärrvärmesystemen.
I Västerås färdigställdes nyligen ett säsongslager i ett gammalt oljebergrum och på många håll byggs ackumulatorer som >>
Vi erbjuder en standardiserad lösning med skåp i markplan, för enkel och säker manövrering av ventiler utan personal i underliggande kammare. En färdig lösning med avsäkrad spänningsmatning, förberedd för fjärrstyrning och möjlighet till alternativ matning med mobilt elverk. Alla ställdon och motorstyrningar kommer i kapslingsklass IP68 och det finns även plats och spänningsförsörjning för er egen kommunikationsutrustning i skåpet.
VATTEN & AVLOPP • ENERGI & KRAFTINDUSTRI • INDUSTRI & MARIN • OLJA & GAS
AUMA Scandinavia har över 50-års erfarenhet som leverantör av elektriska ställdon och servicetjänster
inom Vatten & Avlopp, Energi & Kraftindustri, Industri & Marin, Olja & Gas samt övrig industri i Skandinavien.
Se mer på www.auma.se
fungerar som stora ”termosar”. Lagren fylls med varmvatten som kan användas under kalla vinterdagar för att utjämna spetslaster, i stället för att använda fossila eller andra dyra bränslen till det.
Regeringen gav nyligen Boverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram underlag för genomförande av delar av de omarbetade EU-direktiven om energieffektivitet och byggnaders energiprestanda. Dessa ställer bland annat ökade krav på energirenovering och ambitiösare energikrav för nybyggnation.
Vid nybyggnad eller renovering av en fastighet beräknas en byggnads energiprestanda enligt byggreglerna (BBR) på mängden köpt energi och inte mängd energi som använts.
Om ett fjärrvärmenät använder värmepumpar för fjärrvärmeproduktion räknas all producerad energi som köpt. För en fastighetsägare som har en egen värmepump räknas endast den el som behövs för att driva värmepumpen som inköpt energi. – Här jobbar vi för att byggreglerna ska ändras så att kraven ställs på använd energi och fokuserar på byggnadens egenskaper, samt att det blir en teknikneutral viktning mellan energibärare. Annars får fjärrvärmen väldigt
mycket sämre konkurrensförutsättningar, understryker Erik Thornström. De svenska fjärrvärmenäten står för fler samhällsnyttor än att bara värma fastigheter. Som en följd av Rysslands krig mot Ukraina har en återuppbyggnad av det svenska totalförsvaret påbörjats. Vid en eventuell kris behövs nu en utvecklad energiberedskap. Här har el från kraftvärmeverk stora möjligheter att förse orter med el om det blir ett
När el produceras med bränslen uppstår alltid värme. I ett kraftvärmeverk produceras el, och den värme som bildas överförs till fjärrvärmesystemet.
På så sätt utnyttjas det använda bränslet maximalt. Elen kan dessutom produceras helt oberoende av väder och årstid.
Idag kommer drygt nio procent av den producerade elen i Sverige från kraftvärme.
Källa: Energiföretagen
avbrott i det nationella energisystemet. – Då är det viktigt hur kraven sätts på leveranssäkerhet i elsystemet. De svenska fjärrvärmenäten kan leverera lokal elförsörjning på ett planerbart sätt, med så kallad ö-driftsförmåga. Men för att behålla och bygga ut infrastrukturen med nät och anläggningar behöver fjärr- och kraftvärmeföretagen få ersättning för de samhällsnyttor de tillhandahåller.
Ett biokraftvärmeverk producerar el och fjärrvärme genom förbränning av skogsrester. Rökgaserna från förbränningen komprimeras och koldioxiden binds till kaliumkarbonat och omvandlas till vätska. Den flytande koldioxiden kan sedan fraktas med båt till en permanent lagringsplats djupt under havsytan, där den kan mineraliseras och bli till ett med den sedimentära omgivande berggrunden.
Källa: Stockholm Exergi
Laststyrning är det nya svarta inom fjärrvärme, en verklig miljöåtgärd som också gynnar ekonomin. Med laststyrning kan man mota dyrare och sämre bränslen. Miljön vinner, kunderna vinner och planeten vinner, säger vi på Kamstrup, som är störst i Sverige på mätning av fjärrvärme.
KAMSTRUP ÄR EN världsledande tillverkare av systemlösningar för smart energi- och vattenmätning. Vi är ständigt på jakt efter nya och bättre sätt att utföra saker på och därför ligger vi också i framkant när det gäller teknologisk utveckling av intelligenta el-, vatten-, värme- och kylalösningar. Inom fjärrvärme är vi störst på den svenska marknaden.
– Laststyrning är det nya svarta i fjärrvärmevärlden. Man laststyr kundens anläggning och utnyttjar den termoseffekt, förmågan till termisk lagring, och den tröghet som kan utnyttjas i varje fastighet, säger Peter Kontturi, försäljningsingenjör vid Kamstrup.
– Har man kontroll på styrventilen så
kan man höja och sänka effekten utifrån exempelvis en tillfällig bristsituation eller om värmeverket en tid behöver använda sig av dyrare bränsle.
Kamstrups analysplattform Heat Intelligence ser på distributionsnätet och identifierar flaskhalsar. De här två tillsammans ger god rådighet över nätet och effektbehovet.
– Vi har en holistisk helhetssyn på fjärrvärmen från värmeverket till användaren och ser på hela distributionskedjan för att rätt åtgärd ska göras vid rätt tillfälle. Vi mäter och visualiserar energiflödet. Det är lättanvända system som kan identifiera problem och vi har startat upp ett projekt hos Göteborg Energi med syfte bland annat att kunna optimera energianvändningen och minska energiförbrukningen samt sänka toppeffekten med 100 MW.
Projektet syftar till att digitalisera och koppla upp fjärrvärme- och fjärrkylacentraler för ökad flexibilitet och effektstyrning
Kamstrup har gjort en förflyttning från att vara en leverantör av mätare till att bli en systemleverantör och har kunder inom hela fjärrvärmemarknaden, både privata och offentliga värmeverk.
Mottot är att ingen ska behöva oroa sig för möjligheterna till en hållbar energiframtid eller för den delen oroa sig för åtkomst till rent vatten. Smarta mätningslösningar gör det möjligt för alla, individer, bolag och samhällen, att öka energieffektiviteten och minska vattenförlusten.
Kamstrup sätter kunderna i centrum i allt vi gör. Genom att lyssna på behov och förutse utmaningar kan vi skapa innovativa produktsortiment av hårdvara, programvara och tjänster, inklusive förbrukningsmätare, kommunikationsinfrastruktur, hanteringssystem för mätdata, applikationer, hostade lösningar och verktyg för dataanalys.
Kamstrup är ett danskt företag, ägt av danska OK. 300 av totalt närmare 1 700 anställda arbetar med forskning och utveckling. I vår svenska projekt-, serviceoch försäljningsorganisation är vi drygt 60 medarbetare. Kamstrup är en av de största aktörerna och har två tredjedelar av fjärrvärmemarknaden.
I ett nytt affärsutvecklingsprojekt avser Jönköping Energi tillsammans med kund testa sätt att reglera och optimera fjärrvärmesystemet i en flerfamiljsbostad. Projektet syftar till att utforska nya tjänster inom effektstyrning av fjärrvärmenätet, utan att det ska påverka inomhusklimatet.
– VI UTFORSKAR möjliga affärsmodeller och lösningar för effektstyrning gentemot fastighetsägare, som går under arbetsnamnet Fjärrvärme Flex. Som en del i projektet kommer tester genomföras tillsammans med en kund, säger Mats Palmérus, ansvarsområdeschef Innovation och utveckling på Jönköping Energi.
Målet är att hjälpa fjärrvärmekunder att kapa kostnader och få ned sin energiförbrukning. Genom att koppla upp och styra strategiskt utvalda fastigheter ska Jönköping Energi kunna hantera både effekttoppar i fjärrvärmenätet och ekonomiskt optimera produktionen på ett sätt som alla inblandade tjänar på.
– Intresset för att minska klimatpåverkan och bidra med värmeflexibilitet för att hålla nere effektkostnader är stor hos fastighetsbolag. Vi hoppas detta pilotprojekt kommer bidra med en fördelaktig lösning till våra kunder inom en snar framtid, fortsätter Mats Palmérus.
Att minska effekttopparna har blivit allt viktigare de senaste åren, även för fjärrvärmeproduktionen. Precis som i elsystemet gynnar det alla parter att kapa effekttopparna för att minska miljöpåverkan och slippa dyr
Jönköping Energi ska testa sätt att reglera och optimera fjärrvärmesystemet i en flerfamiljsbostad utan att det ska påverka inomhusklimatet. Bild: Jönköping Energi
produktion. Det är också en viktig förutsättning för att på ett bättre sätt kunna fördela den energi som finns i fjärrvärmenätet mellan områden, så att fler fastigheter kan få fjärrvärme med nuvarande produktion. – I projektet kommer vi styra effekten från fjärrvärmesystemet in i byggnaden under kortare perioder, på ett sätt som inte påverkar inomhusklimatet för de som bor och vistas där, berättar Dan Bruhn, ansvarsområdeschef Värme och kyla på Jönköping Energi.
Exakt vilken utrustning som krävs och hur tjänsten till fastighetsbolag ska vara utformad är ännu inte bestämd, utan tillsammans med kund ska olika alternativ av
styrning, optimering och kapacitet testas, mätas och analyseras.
Det är många företag som arbetar med flexibilitet för ett optimerat energisystem. Om pilotprojektet faller väl ut kommer Jönköping Energi ligga i framkant med flextjänster inom fjärrvärme.
– När många fjärrvärmekunder bidrar till flexibilitet kan systemet hantera större effekttoppar och optimera värmeproduktionen mer effektivt. Detta leder till en mer stabil och pålitlig värmeleverans, ger lägre kostnader samt en mer hållbar energiförsörjning. Detta är attraktivt för både fastighetsägare och boende, avslutar Mats Palmérus.
Bästa sättet att optimera ett fjärrvärmesystem för produktion av både värme och el är att skapa en digital tvilling av systemet. Med hjälp av realtidsdata och en termohydraulisk modell som tränas med AI kan förändringar i produktion och distribution simuleras, för att se om de fungerar innan investeringar görs.
I DAG FINNS det många typer av mjukvara för att optimera fjärrvärmesystem. En begränsning är dock att de är fokuserade på att antingen optimera produktionen, att optimera distributionen eller att fokusera på kundernas behov.
Gradyent tar det till en ny nivå genom att samla allt detta i en mjukvaruplattform, som bygger en digital kopia av kundens fjärrvärmesystem. Den insamlade datan från fjärrvärmesystemet kombineras med en termohydraulisk modell.
– De flesta digitala system för optimering av fjärrvärmesystem lagrar data i lokala servrar eller nätverk inom organisationen. Det gör det svårt att se helheten. Vårt system är molnbaserat. All data från hela systemet rapporteras i realtid och alla i organisationen kan direkt se vad som händer i systemet, förklarar Daniel Frank som är Director Nordics and Baltics på Gradyent.
Han påpekar att traditionella metoder är baserade på analys av vissa givna parametrar.
– Vi vill inte gissa. Med den digitala tvillingen kan vi göra simuleringar på faktiska värden. Vi tränar den termohydrauliska modellen med hjälp av AI och maskininlärning.
Gradyent började som ett en start up för fem år sedan och har i dag vuxit till en leverantör till några av de största fjärrvärme-
nätverken i Europa. En av de största kunderna är Helsingfors stad.
– Helsingfors ville stänga ett antal stora kraftvärmekraftverk som drevs med kol, men vågade inte eftersom de inte visste hur systemet skulle reagera. Vi hjälpte dem med simuleringar och kunde visa att det skulle fungera, innan de tog beslutet.
För fjärrvärmebolagen handlar det om att effektivisera produktion och distribution och samtidigt minska utsläppen av koldioxid. Men det handlar inte enbart om att få bort kolen. Efter Rysslands invasion av Ukraina minskade tillgången på gas och priserna på biomassa har skjutit i höjden.
– Det har tvingat energibolagen att tänka om. Det kommer behövas fler källor för att producera fjärrvärme, till exempel större värmepumpar eller att fånga spillvärme från industrin. Fjärrvärmesystemen ska även kunna hjälpa till att balansera elmarknaden och då behövs optimerade ackumulatorer.
För att klara detta måste fjärrvärmesystemen digitaliseras, konstaterar Daniel Frank.
Att optimera systemen för produktion av både värme och el är komplext. Det är svårt att göra med de traditionella verktyg som finns på marknaden i dag. Då är en digital tvilling med data i realtid bästa sättet.
– Energibolag som använder traditionell teknologi vet ofta inte vad som är möjligt att göra med digitalisering. Ett vanligt svenskt fjärrvärmebolag kan med enkla medel spara 20 miljoner per år. Vår ambition är att utbilda branschen så att den kan ta till vara på dessa möjligheter, säger Daniel Frank.
Taket på AA Logistiks nya logistikanläggningen på Finnslätten i Västerås är förberett för solceller och de närmaste åren ska man ställa om hela fordonsflottan till eldrivet och säkra en väl tilltagen laddinfrastruktur även för lastbilarna. Bild: Castellum
Markberedning är i gång och man ska precis resa stommen på AA Logistiks nya logistikanläggning i Finnslätten i Västerås. Projektet där YLAB och Kanonaden Entreprenad är totalentreprenörer är nu i full gång och ska vara inflyttningsklart augusti 2025.
AV CARINA WAHLSTEDT JANSON
ATT AA LOGISTIK tog steget att låta bygga anläggningen har flera skäl. Behovet var stort av en lokal som passar verksamheten, som man kan växa i långsiktigt med hållbarhet och att koncentrera verksamheten. Kundbasen finns i eller nära Västerås och i Finnslätten och eftersom många kunder är producerande är ledtiderna och närheten avgörande. Företaget behöver kunna hantera och lyfta tyngre gods med hjälp av traverser och få till bättre godsflöden och processer för att prestera snabbare leveranser.
Thomas Rehn, projektchef på Castellum,
Lars Hopf, affärschef på YLAB Larsson Bygg, och Magnus Sandberg som är platschef på Kanonaden Entreprenad berättar om projektet där YLAB är totalentreprenörer för husdelen och Kanonaden Entreprenad för markdelen.
Valet av själva området, Finnslätten, är viktigt för flera parter.
– I ett område där stora aktörer som ABB, Hitachi och Northvolt finns behövs också logistiklösningar, säger Thomas Rehn. Många aktörer i området är redan kunder till AA Logistik. Läget gör att mängden
tunga transporter blir färre inom området. Byggnaden är mer lik en industribyggnad än en traditionell logistikbyggnad för att klara olika typer av verksamheter och såväl små som stora frakter. Det kräver en byggnad som man ska kunna köra in i och vistas i. När det gäller själva bygget kommer största del att bestå av lager och till viss del även kontor. Byggnaden, som totalt är 13 meter bred, är nedsänkt längs den västra kortsidan för att möta tomtens topografi. Det gör att entrén ligger på markplanet och kontoret på andra planet.
Marken och masshanteringen är avgörande. Man utgick ifrån en geoteknisk undersökning och provborrning för att avgöra om det är berg, morän eller lera. Lars Hopf berättar att man i projektet har intressanta lösningar med glasisolering som lättfyllnad. Det gör att man kan fördela marktrycket jämnare samtidigt som materialet tillför extra isolering.
– De stora besparingarna i markentreprenaden ligger i masshanteringen, berättar Magnus Sandberg. Vi försöker i möjligaste mån redan i projekteringen uppnå en massbalans, att köra bort och tillföra så lite massor som möjligt och bygga med främst befintligt material.
Skanning underlättade
Drönarflyg med skanningsteknik och programvara bidrar till att spara tid och andra resurser. Programvaran hjälper både till att dokumentera och att göra mängdberäkningar för att styra hur mycket material som ska fraktas bort. 3D-modellen hanterar och delar information om bygget. Informationen delas mellan mättekniker och grävmaskinister i GPS-styrda grävmaskiner. När exempelvis grävmaskinen stöter på berg förs informationen vidare direkt till mätteknikerna som också bygger schaktmodeller i 3D. – Det har enorma fördelar, säger Magnus. Scanningen visar hur mycket vi har tagit bort och vad vi har kvar. Det gör att vi undviker att flytta material i onödan, och att mätteknikerna kan vara behjälpliga i flera projekt samt att det minskar bränsleutsläppen. Byggtiderna går att korta ner. Tekniken har funnits i över ett decennium, men noggrannheten förfinas hela tiden. Byggtekniken är speciell. Tiden är en utmaning och det är ett långt hus.
– Vi jobbar därför i sidled, inte från botten uppåt i våningar eftersom huset är lågt. Det gör att man i ena änden kan se ett färdigt hus samtidigt som grundläggningen och markarbetet pågår på andra sidan. Många arbeten löper parallellt och det är viktigt att allt taktar i det skedet, berättar Lars Hopf.
Miljöbyggnad Silver
Samhällets krav på hållbarhet ökar hela tiden och alla aktörer har en hög hållbarhetsprofil och höga ambitioner för projektet. Byggnaden har klassen Miljöbyggnad Silver, vilket ställer krav på allt från energiåtgång till byggnadsmaterial.
Valet föll på solenergi. Hela taket är förberett för solceller och de närmaste åren ska man ställa om hela fordonsflottan till eldrivet och säkra en väl tilltagen laddinfrastruktur även för lastbilarna.
– De stora besparingarna i markentreprenaden ligger i masshanteringen. Vi försöker i möjligaste mån redan i projekteringen uppnå en massbalans, att köra bort och tillföra så lite massor som möjligt och bygga med främst befintligt material, berättar Magnus Sandberg på Kanonaden Entreprenad. Bild: Kanonaden entreprenad
Men transporterna ska inte bara vara klimatsmarta energimässigt. Att minska körsträckor bidrar också till att gynna miljön. Därför är anläggningen byggd i ytterkanten av området så att allt ligger nära.
Återbruk är också en del av hållbarhetsplanen. Att ta vara på så mycket som möjligt.
– Vi kommer att arbeta utifrån vår återbruksrutin på Castellum, berättar Thomas Rehn. Det handlar om alltifrån materialval till att återbruka. När vi spränger i berget återbrukar vi bergkross som vi krossar på plats för att bygga vägar och underbyggnad till hus. Lera återanvänds till att bygga vallar. De träd som röjts när marken förberetts för den nya fastigheten kommer också att återbrukas, de eldas upp och omvandlas till energi.
Marken och miljön runtomkring ställer också speciella krav.
– Det var en utmaning, speciellt eftersom vi var tvungna att flytta dagvattenhanteringen och området ligger nära en deponi, berättar Magnus Sandberg. Vi får absolut inte röra runt i marken okontrollerat innan markundersökning utförts och schaktmassorna klassificerats.
För att lösa miljö- och hållbarhetsfrågor har man samarbetat med olika parter.
– Vi har en projektering och plan i dialog med både MälarEnergi och Länsstyrelsen för
att hantera fastighetens dagvatten, berättar Magnus. Stora mängder vatten ska hanteras genom öppna dagvattendiken och dammar. Faktorer som befintliga utlopps höjder och omgivningens karaktär har delvis fått styra.
Marken står för nästan 40 procent av bygget. När det gäller lösningar för miljöbyggnad, återbruk och att minska koldioxiden som ska ligga 30 procent under baseline tog man därför hjälp av Ramböll.
Det unika i projektet som helhet, menar man, är högt hållbarhetsfokus och att man låtit planeringsfasen få ta tid. Lång projektering har säkerställt helheten och allt präglas av ett bra engagemang i täta återkopplingar. Det har också gjort att man tillsammans fattat beslut mot en realistisk budget, haft bra ansvarsdelning i besluten och jobbat mot samma mål. Man är också stolta att man vågat starta upp projektet i tuffa investeringstider. Något som inte var självklart.
FAKTA I KORTHET
Ny logistikanläggning i Västerås
Tidplan: januari 2024–september 2025
Byggherre: Kungsleden Fastighets AB
Totalentreprenörer: Kanonaden
Entreprenad, YLAB Larssons Bygg AB
Kostnad: ca 400 Mkr
Botanisera bland alla våra magasin.
Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
Vi utför VVS-entreprenaden på Finnslätten!
Vi har lång erfarenhet av både service och större entreprenader.
För alla typer av vvs-arbeten, hör av er oss. 019-16 83 40 orebro@vvs-broderna.se www.vvs-broderna.se
Engelsons har byggt en ny logistikcentral i Falkenberg. Bild: Lina Ahlgren
Efter semestrarna flyttar medarbetarna på Engelsons in i ett nybyggt och slutbesiktigade logistikcenter i Falkenberg. Centret servar hela Norden med Falkenberg som bas. Satsningen har gjorts för att effektivisera arbetssätt och leveranser och för att kunna expandera i framtiden.
AV CARINA WAHLSTEDT JANSON
I PROJEKTET ENGELSONS nya logistikcenter, som startades 2021, har Forsen AB haft en nyckelroll. Företaget är expert på att leda delade entreprenader, eller Construction Management (CM) och har lett projektet och stått för helhetssynen.
– Alla inblandade är upphandlade av Engelsons och har projektansvar i delad entreprenad med delat ansvar. Sammanlagt har projektet haft elva delentreprenader med direkt kontrakt med beställaren, men där Forsen haft samordningsansvar, berättar Lina Ahlgren, affärsenhetschef och projektledare på Forsen.
Projektet innebär en investering på 250 miljoner kronor. Det startades med tanken att Engelsons ville bygga nytt och samla alla externlager och samtidigt fortsätta att kunna serva kunder över hela Norden, med närheten till E6:an från sitt läge i Falkenberg.
Att samla verksamheten mer gör det möjligt att äga alla beslut och att arbeta tätt tillsammans med kunderna. En annan faktor i beslutet är, trots att man har kunder över
hela Norden, att satsa på Falkenberg som ett nav. Därför bestämde man sig också för att behålla design och utveckling på orten. – Marken är 90 000 kvadratmeter. Själva lokalen är ett 24 000 kvadratmeter stort lager för plock och pack. Den består av två plan, logistikhall och en mindre personaldel med mat och fika. Den är byggd med platta på mark med stomme i stål och PAROC, HDSbjälklag och sidbärande takkonstruktion.
Det mest utmanande i projektet tycker Lina är tidsplaneringen. Man tog en paus under 2021–2022. Det berodde inte på coronan som man kanske kunde tro, utan på att man ville fundera djupare över om man verkligen skulle satsa på helautomatisering. Det ledde till ett beslut att inte satsa helautomatiserat utan på en mer manuell lösning. Men man ville hålla sig inom tidsramarna ändå.
– Det har egentligen inte varit några stora utmaningar i projektet, men tidsplanen blev tajt. Vi löste det genom en bra workshop om tidsplaneringen där vi la mycket tid på
planeringsarbetet för att vinna tid senare i själva byggprocessen. Alla var med på det direkt, säger Lina Ahlgren.
Hon berättar att det som sticker ut när hon tänker tillbaka på projektet är att det har varit en väldigt god dialog med beställare och alla entreprenörerna från första dagen, inte minst när det gäller enighet och samverkan kring tidsplan.
– Det har egentligen inte varit något komplicerat bygge, men ett väldigt fint projekt. Lite som ett skolexempel.
FAKTA I KORTHET
Nybyggnad av logistikcentral i Falkenberg
Tidplan: vår 2022–vår 2024
Byggherre: Engelsons Fastighets AB
Entreprenör: Entreprenadform okänd
Arkitekt: Fredblad Arkitekter AB
Kostnad: 300-400 Mkr
Stolt markentreprenör för Engelson Logistikcenter.
Engelsons nya lager på 28 000 m2 står nu klart för att ta logistiken till en ny nivå. Ett imponerande lager som vi på EAB fått förmånen att bygga och inreda för att möta dagens och framtida behov.
Vi hjälper dig från start till mål! Kontakta oss gärna, så hittar vi tillsammans den mest effektiva, hållbara och lönsamma lösningen för din verksamhet!
LAGERINREDNINGAR | PORTAR | STÅLBYGGNADER
Tosito har byggt en miljöanpassad och modern logistikcentral för danska Freja Transport och Logistics på Torsvik i Jönköping. Bild: Tosito
En miljöanpassad och modern logistikcentral som ska vara flexibel i framtiden var några av de krav som Freja Transport ställde på bygget när de letade ny och större lokal. Valet föll på Jönköping, ett bra läge mellan Malmö och Göteborg. Tosito startade projektet som byggherre 2022. Nu är centralen färdig och personalen har flyttat in.
AV CARINA WAHLSTEDT JANSON
NU KAN PROJEKTET att bygga logistikterminalen i Torsvik i Jönköping summeras. Terminalen som Tosito byggt för danska Freja Transport och Logistics togs i bruk i början av juni.
Tommy Fritz, vd på Tosito, beskriver bygget och det förnyade förtroendet som samarbetet i projektet med Freja innebär.
– Freja Transport hade vuxit ur sin lokal och ville samla verksamheten. Tillsammans tog vi därför fram en ny konceptlösning för klassisk lagerlokal till dem som tredjepartslogistiker. En cross dock-terminal där man lastar och lossar på varsin sida och där tillverkaren eller leverantören skickar varor till kundens distributionscenter, varifrån de sedan distribueras till slutmottagarna. Med kontorslokaler inräknade är byggnaden på 20 000 kvadratmeter.
Speciellt är att man för flexibilitetens skull har tagit i när det gäller takhöjd. Då kan man i den dagliga verksamheten låta verkligheten styra för att hamna rätt så att det passar för olika gods. Det har man bland annat kunnat göra genom att planera för en solcellspark på taket som ska kunna täcka ett årsbehov och har gett energieffektivitet. En så hög takhöjd är annars energikrävande och det blir kostsamt.
– Vi har också arbetat med balanserat
total massanivå anpassad efter hur tomten såg ut när grovtäkten var klar. Vi har kunnat spara och använda den massa som fanns och återbruka resten på plats. Vi har låtit verkligheten styra hur mycket material vi behöver i höjd och golvnivå. Centimeter kan avgöra hur mycket massa vi behöver lägga till och ta bort under byggnaden. Ju bättre balanserad massanivå, desto färre transporter.
Tommy berättar att det varit en utmaning i projektet att leva upp till hållbarhetskrav.
Byggnaden är certifierad enligt Miljöbyggnad Silver och man har ett grönt hyreskontrakt.
För miljöns skull har man också använt sig av en takpapp som renar luften.
– Takpappen är belagd med titanoxid som tillsammans med solens UV-ljus omvandlar och neutraliserar kväveoxider och renar luften i en kemisk process. Taket är stort, 13 000 kvadratmeter, och bidrar därför till att neutralisera kväveoxidpartiklar motsvarande cirka 228 000 mils bilkörning varje år.
Tidigt i planeringen och när man ritade modellen i 3D tänkte man också noga på hållbarheten i arbetsmiljö.
– Vi har tänkt igenom person- och lastflöden noga, eftersom både fordon och
personer arbetar med att lasta och lossa och rör sig mycket på området. Det behöver göras på ett effektivt sätt. Vi har också gjort fönstersättning så att dagsljus kommer in på rätt sätt i kontor och för att få dagsljus på lagerlokalsgolvet. För att hantera damm och smuts i lokalen har vi också byggt avskiljare.
Unikt för projektet har varit den långa planeringen innan själva byggstarten. – Vi hade långa samtal och vågade lägga lång tid på planering vilket ledde till en effektiv byggtid. Det har visat sig vara vinnande. Det leder till att kunden kan växa på sin nya plats. Vi har till exempel dragit tomrör för att de ska kunna utöka kraftmatning vid behov. Det har varit en lärorik byggprocess med mycket innehåll, kvalitet och verksamhetstänk.
FAKTA I KORTHET
Nybyggnad av terminal Torsvik
Flahult i Jönköping
Tidplan: maj 2023–mars 2024
Byggherre: Tosito Berget AB
Delad totalentreprenad
Arkitekt: Enter Arkitektur AB
Kostnad: 200 Mkr
När den nya stadsdelen Munksjöstaden i Jönköping skulle byggas så var Topiro Entreprenad med och hjälpte fastighetsägarna Tosito och Lustgården för att komma igång med saneringar och infrastruktur på det gamla fabriksområdet i centrala Jönköping.
Enligt planförslaget så ville man sätta en spont igenom den vik som ligger strax söder om fabriksområdet. Innanför sponten skulle det sedan fyllas med berg och det skulle gå åt närmare 1 miljon kubik för att fylla detta. Ett kostsamt förslag med stor miljöpåverkan. Fastighetsägarna gav Topiro i uppdrag att försöka hitta lösningar på detta och ett av dessa var att köpa ”Berget” på Torsvik.
Fastighetsägaren Tolust som det gemensamma bolaget heter som exploaterade Munksjöstaden fick till ett avtal med Jönköpings kommun om att förvärva fastigheten ”Berget” beläget på Torsvik utanför Jönköping.
Ett markområde på 87 000 kvadratmeter med runt en miljon kubik berg på tomten. Utmaningen med berget var att man redan hade byggt runt denna fastighet på de lättare tomterna.
Topiro kom i kontakt med det så kallade berget när man gjorde en exploatering för Prologis räkning. De skulle uppföra en lagerbyggnad på tomten intill, för övrigt den då längsta byggnaden i Sverige. Marken på den fastigheten bestod till mesta del av sand men på området fanns ett antal torvhål som var runt åtta meter djupa. Det gjorde att det saknades ett antal kubik på denna fastighet. År 2014 fick Topiro i uppdrag att utföra losshållning av berget och leverera ned bergsmassor till Munksjöstaden.
I slutet av det året hade man tagit fram bergmaterial för leverans. Man förädlade materialet så att man hade alla de fraktioner som behövs för ett projekt som Munksjöstaden.
Under resans gång så hade Topiro och Tolust lyckats få bort den spont som fanns i planförslaget för Munksjöstaden och i stället så utförde Topiro en så kallad nedpressning för att garantera en säker grundläggning. Detta gjorde att en hel del berg blev över som behövde användas i andra projekt.
Redan 2017 tyckte Jönköpings kommun att man behövde börja bebygga fastigheten berget för att tomtköpet skulle realiseras. Man hade då kommit så långt i sprängningsarbetena att man med några meter tillgodo kunde bygga den första byggnaden på tiotusen kvadratmeter. Denna stod färdig under 2018 och inrymmer idag logistiklokaler samt utbildningslokaler. Under 2022 så var det dags att börja planera för en ny etapp på fastigheten. Det var ytterligare en logistikanläggning som det planerades för. I början av 2023 pågick förhandlingar med hyresgästen och parallellt mellan fastighetsägaren och Topiro om att utföra markarbetet för den nya terminalen. I Maj 2023 kom man överens om att köra igång och byggnationen kunde påbörjas strax efter semestern. Terminalen kommer att vara en omlastningsterminal där bilar växlar gods till olika orter. Man kommer också att ha lagerkapacitet på runt tolv tusen kvadratmeter höglager som också kan distribueras med de ordinarie turbilarna som passerar terminalen.
Både fastighetsägaren Tosito och hyresgästen har ett stort fokus på miljö och hållbarhet och har satsat på solceller och en energisnål byggnad. Här har Topiro kunnat ge sitt bidrag genom att skapa massbalans i projektet och att i princip allt stenmaterial är producerat på plats viket har minskat transporterna väldigt mycket. Även när det gäller dagvattenhantering har man bidragit till en minimering av miljöpåverkan. Det är en stor utmaning i ett sådant här projekt då man hårdgjort så stora ytor som tidigare varit vegetationsmark som tagit om hand om nederbörd direkt på stället. Här har Topiro som mål att se till att man har ett nollutsläpp av dagvatten från området. Det har man gjort genom att skapa diken som mynnar ut i en vattenfylld damm. Man får se ett sådant här projekt som ett lyckat exempel på hur exploatering kan utföras när privata aktörer samarbetar och är lösningsinriktade. Ett berg som låg i vägen för ett projekt skapar material för att fylla upp där det saknas material i ett annat projekt. Man fick på köpet totalt 31 000 kvadratmeter byggnader och mycket logistikyta mitt i ett centralt industriområde.
Entreprenad AB
Catena bygger en ny logistikanläggning i Jönköping som certifieras enligt BREEAM Excellent. Bild: Nowaste Logistics
I Jönköping bygger Catena en ny logistikanläggning som certifieras enligt BREEAM Excellent. Den byggs med stomme i trä och stort fokus har lagts på att göra anläggningen energieffektiv.
Hyresgäst är logistikbolaget Nowaste Logistics som i anläggningen ska hantera godsflöden för
Granngården och ett nytt centrallager för Mestergruppen.
AV LARS-OLOF TANDBERG
DEN NYA logistikanläggningen på logistikområdet Stigamo söder om Jönköping certifieras enligt BREEAM Excellent och har en målsättning att uppnå NollCO2.
Den byggs med trästomme och fasad av sandwichelement med plåt, mineralull och plåt. Väggarna har extra tjocklek för att nå energiklass A.
I stället för traditionell prefabricerad HDF i betong har Catena valt ett bjälklag i KL-trä som bärs upp av limträbalkar. Även invändiga väggar som delar av lagerytor mot personalytor i fastigheten har omslutande väggar i KL-trä.
– Catena bygger inte för att sedan sälja. Vi tror på att äga och förvalta över lång tid. Då är energieffektivitet och rätt materialval viktigt. Tjockare väggar med mer isolering är dyrare att bygga men huset blir billigare att värma upp, säger Daniel Parkhagen som är projektchef på Catena.
För att ytterligare sänka energibehovet förses anläggningen med solceller och på sikt batterier.
Lagerdelarna värms med FTX-ventila-
tion som förses med värmebatteri för att värma tilluften.
Anläggningen förses med ett överordnat styr- och reglersystem där så gott som all teknik blir mät- och reglerbar. Detta för att skapa transparens mellan hyresvärd och hyresgäst gällande förbrukningar.
Anläggningen får även ett systemför att ta hand om regnvatten från taket. Vattnet leds till magasin under mark. Där behandlas det med UV-strålning och används sedan för att spola toaletterna i byggnaden.
– Vi satsar även på biodiversitet och vill få till så mycket grönytor som möjligt. Vi fick en del matjord över som vi använt för att bygga kullar på tomten, som tillsammans med ängsmark och träd ska göra att fåglar och bin trivs, berättar Daniel Parkhagen.
Attraktivt logistikläge
Nowaste Logistics konstaterar att Jönköping har ett mycket attraktivt logistikläge för företag vars flöden främst består av inrikes avsändare och mottagare.
– Vi har blivit mycket väl mottagna där
och kommunen är framåtlutad när det gäller logistikfrågor. Det finns en etablerad know how inte minst tack vare akademin på orten, säger Johan Kallin, vd på Nowaste Logistics. Mestergruppen är en sammanslutning av fria företagare i samverkan som också innefattar kedjorna XL-Bygg, BOLIST, Happy Homes och Colorama.
– I det nya moderna logistikcentret kan vi skapa mer kompletta leveranser genom att erbjuda våra medlemmar fler leverantörer på en leverans och därmed minska våra utsläpp betydligt, säger Kristian Reistadbakken, varuförsörjningsdirektör på Mestergruppen.
FAKTA I KORTHET
Nybyggnad av logistikanläggning i Jönköping
Tidplan: december 2023–fjärde kvartalet 2024
Byggherre: Catena Stigamo 1:49 AB
Totalentreprenör: Catena AB
En tydlig trend på Svenska Maskinmässan på Solvalla var eldrivna maskiner. I montrarna fanns det batterielektriska maskiner, maskiner med elkabel, olika typer av laddare och även mobila energilagringssystem. Men även redskap kan elektrifieras. Holms visade en elektrisk sopvals med eget batteri.
AV LARS-OLOF TANDBERG
ELEKTRISKA anläggningsmaskiner verkar vara här för att stanna. Även om det återstår frågor att lösa som högre inköpspris, möjligheter till laddning och den allmänna tillgången på el. Nästa logiska steg bör vara att titta på om även maskinernas redskap kan elektrifieras. Ett företag som redan gjort det är Holms. På Svenska Maskinmässan visade företaget en prototyp av den eldrivna sopvalsen eSweeper.
– När vi började titta på möjligheterna att utveckla en sopvals för elmaskiner insåg vi att med hydraulisk drift försvinner cirka
– Att sopvalsen har ett eget batteri gör den oberoende av vilket märke det är på bärarmaskinen, säger Carl Gindahl som är vd på Holms. Bild: Holms
50 procent av energin i värmeförluster från hjullastarens hydraulpump till sopvalsen. Det skulle dra onödigt mycket el från hjullastarens batteri, förklarar Carl Gindahl som är vd på Holms.
Med elektrisk drift av sopvalsen blir effektförlusten endast cirka två procent, på grund av resistans i kablar och kopplingar. I ett samarbete med Volvo utvecklade Holms i första skedet en elektrisk sopvals för en Volvo L25 electric, där valsen fick sin energi från hjullastaren.
Maskintillverkarna har olika spänningsnivåer och styrsystem på sina elmaskiner. Det innebär att Holms skulle behöva anpassa sopvalsen till varje tillverkares system. Då kom idén med att förse sopvalsen med ett eget batteri.
– Då påverkar den inte hjullastarens batterikapacitet och den blir helt oberoende av vilket märke det är på bärarmaskinen. Det betyder även att den kan sättas på en dieseldriven maskin. Då kan hjullastaren köras på lågt varvtal, nästan på tomgång. På så sätt minskas miljöpåverkan även om det är en dieseldriven bärare, påpekar Carl Gindahl. Utöver batteriet har sopvalsen en elmotor
som driver själva sopvalsen. För svängningen av valsen har hydraulcylindrarna bytts ut mot ett elektriskt linjärt ställdon. Det driver en skruv som flyttar kolvstången in och ut.
– Att det är linjärt styrt ger bra precision på varvtalet, och föraren kan bestämma exakt hur fort valsen ska rotera.
Carl Gindahl konstaterar att hydraulsystem är komplexa, miljöbelastande och kladdiga att underhålla.
– På längre sikt tror jag hydrauldrift kommer att försvinna. För redskap som utför ett arbete, till exempel snöslunga, kättingröjare eller hydraulhammare, skulle det vara bra att ersätta hydrauliken med eldrift.
Det här är som sagt fortfarande en prototyp. Efter att ha testat konceptet på Solvallamässan ska den elektriska sopvalsen nu testas och utvecklas vidare. Än så länge är det för kostsamt att bygga den elektriska sopvalsen för att det ska vara lönsamt.
– Just nu är priserna på komponenter till eldrift för dyra för den här typen av redskap. Men priserna kommer att gå ner i takt med elektrifieringen, det är bara en tidsfråga. Och då är vi beredda, understryker Carl Gindahl.
Den tredje generationen tiltrotatorer från Steelwrist kräver mindre underhåll, har ny geometri för ökad flexibilitet, en rotorväxel som tål mer yttre kraft och absolut tiltsensor. Den nya lösningen LockSense gör att Steelwrist kommer i kapp övriga tillverkare av tiltrotatorer när det gäller säker låsning av redskap.
AV LARS-OLOF TANDBERG
STEELWRIST LANSERADE 2012 som första tillverkare av tiltrotatorer en låsning av redskap med sitt Front Pin Lock-system. Det var en mekanisk lösning som visade om redskapet var i rätt läge. Engcon och Indexator (numera Rototilt) erbjöds att dela tekniken men tackade nej med motiveringen att den mekaniska lösningen inte var säker nog.
De båda andra tillverkarna gick vidare och tog fram egna lösningar där sensorer känner av att redskapet är korrekt låst. Steelwrist kom på efterkälken vad gäller redskapslåsning. Nu verkar det som att de är i kapp och kanske till och med har tagit ledningen.
Den nya lösningen LockSense som lanserades på Svenska Maskinmässan innebär att två låskilar skjuts in under den bakre axeln på redskapet. Kolvarna har en avfasning på en sida som gör att kolven vrids 15 grader när den är på rätt plats under axeln. Via radiosignal känner systemet att kolven vridits och ger maskinisten klartecken.
– Mycket tyder på att det snart kommer krav på att föraren ska få ett larm både med ljud och visuellt i hytten om redskapet inte är korrekt kopplat. Då systemet är trådlöst slipper vi problemet med känsliga kablar som kan sitta placerade på utsatta lägen, säger Markus Nilsson som är teknikchef på Steelwrist.
Han tillägger att om någon annan tillverkare av tiltrotatorer vill använda lösningen på licens är de välkomna. Det återstår att se om någon nappar på erbjudandet denna gång.
Steelwrist visade även den första modellen i företagets tredje generation tiltrotatorer, XTR20 för grävmaskiner mellan 15 och 20 ton.
– Det är naturligt att börja där eftersom det är en väldigt stor maskinklass, med extremt krävande förare som gör väldigt mycket med sina maskiner, säger Toni Ylitalo som är Steelwrists landschef för Finland, Sverige och Baltikum.
Nytt i denna generation är bland annat ökad underhållsfrihet tack vare bland annat permanentsmorda lager. OptiLube är ett automatiskt smörjsystem i växelhuset med ett smörjmedel som är anpassat för växeln.
– Smörjmedelsbehållaren byts var sjätte månad. Det är skillnad mot att vara beroende av ett centralsmörjningssystem. Tiltrotatorns styrsystem skickar en notis till operatören när det är dags att byta.
Hela geometrin på tiltrotatorns överdel är omgjord. Tiltcylindrarna är cirka sex centimeter kortare. Det gör att det går att komma närmare när skopan bryts framåt
och vid lastning.
– Plus att de inte är i vägen när man gräver. Slaget utåt har minskats och slaget inåt har eliminerats. Det gör att risken att klämma slangar mot stickan minskar.
Rotorväxel har konstruerats om så att den tål mer yttre kraft. Den är lagrad både horisontellt och vertikalt vilket tillåter mer last. Det gör att tiltrotatorn kan arbeta utanför centrum med bibehållen rotationskraft. – Nytt är även att tiltrotatorn har absolut tiltsensor. Om operatören lämnar tiltningen på fem grader och går på fikarast så är den kvar på fem grader när operatören återvänder, säger Toni Ylitalo.
Volvo Grävmaskiner
EC550E ger den nivå av hållbarhet och prestanda som vanligtvis förväntas av en maskin på 60 ton, vilket gör den till det perfekta valet i tung entreprenad och stora schakter. Med fantastisk komfort för föraren, enastående drifttid, en ny generation av elektrohydraulik, 20 % högre produktivitet och 25 % bättre bränsleeffektivitet höjer den här maskinen ribban för vad en 50-tonsmaskin kan åstadkomma. Väljer du dessutom till Götenes nya XMOR-skopa får du samma höga produktivitet som en 70-tonnare genom den upp till 4 m3 stora och 20 % lättare skopan.
Produktivitet som en 70-tonnare med nya XMOR-skopan
Ta kontrollen över din produktivitet med vågsystem (OBW) som tillval – ingår i Dig Assists uppsättning av appar. Det intelligenta verktyget ger realtidsinformation om lastvikt och säkerställer att den optimala mängden material flyttas i varje cykel. Systemet registrerar även total lastvikt, per skift eller per dag, för att ge dig kraftfull information om långsiktig produktivitet.
Upplev EC550E och premiären för XMOR-skopan i monter Ö:11 på Svenska Maskinmässan på Solvalla i Stockholm den 30 maj till 1 juni. Läs mer på www.swecon.se/ec550e
Jörg Miethke
visade Liebherr L
507 E batteridriven hjullastare.
LIEBHERR VISADE sin första batteridrivna hjullastare i serieproduktion. Liebherr L 507 E har ett batterisystem på 400 volt. Där dieselmotorn tidigare satt finns plats för två batterier.
Med ett batteri är effekten 32,2 kWt och med två batterier det dubbla. Ett batteri ger åtta timmars arbete och två batterier det dubbla.
– Då Liebherr satsat på ett högvoltsystem klarar den här lastaren kyla bättre än maskiner med lågvoltsystem, säger Jörg Miethke som är försäljningsdirektör på Liebherr Sverige.
Ett batteri laddas till 80 procent på 90 minuter och två batterier på tre timmar. Någon separat snabbladdare behövs inte.
– Den är utvecklad för att vara miljövänlig men vi blev lite förvånade när vi märkte att den har bättre prestanda än motsvarande dieselmaskin. Föraren får full kraft i drivlinan omedelbart och det gäller även hydrauliken.
SCHMIDT ECLEANGO 550 är en helelektrisk sopmaskin som har konstruerats från grunden som elmaskin och har en kapacitet på 5,5 kubikmeter. Den kan fås med två eller tre borstar och det bogserade borstsystemet är monterat framför framaxeln. Det minskar risken för kollisionsskador och minskar borstslitaget.
– Hytten har en rejäl framruta som lutar lite så att föraren ser ända ner mot borstarna. I menyn går det välja lätt, normal eller svår sopning. Det gör det enklare för ovana förare, säger Per Green som är säljare på Aebi Schmidt.
Drifttiden är enligt tillverkaren upp till tio timmar mellan laddningar. Laddningstiden är fyra timmar, men maskinen kan vid behov snabbladdas på en timme. Elmotorns maximala effekt på 128 kW ger en maxhastighet på 50 kilometer i timmen och en backtagningsförmåga på upp till 25 procent.
SVAB:S NYA JOYSTICKHANDTAG A9 har så kallad haptisk återkoppling där en vibration i handtaget varnar maskinisten om denne gräver utanför grävområdet eller andra risker. Tanken är att maskinisten inte ska behöva hålla blicken på displayen hela tiden.
– A9 har även fått en extra rulle under handtaget. Om du ska tilta, rotera, köra grip och en sopvals och dessutom har bandstyrningen i två rullar, då behövs tre rullar för varje hand, säger Fredrik Effestam, vd på SVAB.
Som tillval kan A9 fås med värme i handtaget. Varma händer en kall vinterdag ökar maskinistens komfort och effektivitet.
Nytt är även en nyutvecklad HAT switch med fem lägen som gör att maskinisten kan navigera i maskinens display utan att släppa handtaget. Som tillval finns även ett ergonomiskt handstöd som kan anpassas för att passa olika storlekar på händer.
Steelwrist tredje generation tiltrotatorer tar din grävmaskin till nästa nivå. Tiltgeometri som är bäst i klassen, LockSense en ny patenterad säkerhetslösning för redskapslåsning, och OptiLube - integrerat smörjsystem, är bara några av de tekniska höjdpunkterna hos tredje generationens högpresterande tiltrotatorer från Steelwrist.
Enklare installationer med guide-appen InstallMate
Smörjfria lager
Modulär design för SQ/Open-S-uppgraderingar
För 16-20 tons grävmaskiner
MASKINMEKANOS MOBILA sorteringsverk
ECO 6 är godkänd att köra som släp, vilket innebär att den kan köra i 80 kilometer i timmen på alla typer av vägar utan dispens. Den är typgodkänd i hela EU.
– För att den skulle bli godkänd som släp var vi tvungna hålla nere bred, längd och höjd. Bland annat är gångbanorna hydrauliskt infällbara och vissa skyddsräcken och sidolemmar fälls ner vid transport, säger Tomas Tärneberg, exportsäljare på Maskinmekano.
ECO 6 har en matare på sju kubikmeter och sikten är en STE 267 på 6,7 kvadratmeter. Verket är eldrivet och kan köras på nätström.
– Verket är väldigt effektsnålt. Med en generator på 45 kWa drar den cirka 3,5 liter diesel per timme. Med elkabel drar den 22 kW per timme.
Då verket är så kompakt går sidotransportören att svänga hydrauliskt i sidled för att ge mer plats åt hjullastare.
KH MASKIN VISADE bland annat den elektriska vibroplattan Wacker Neuson APU 3050e som enligt tillverkaren är världens första vibratorplatta med fram/back som har direktdrivning utan kilrem.
– Då den inte har någon motor så är den extremt låg. Det gör det enkelt att komma åt där det är trångt, till exempel under ett rör. Den har även låga hand-armvibrationer, under 2,5 m/s2, säger Alexander Carlberg på KH Maskin.
Vibroplattan är lätthanterad med inbyggd hjulsats. Hastigheten är steglöst justerbara framåt och bakåt. Batteri och laddare ingår i system Battery One som gör att de kan användas i alla batteridrivna enheter från Wacker Neuson.
– Vibroplattan har samma effekt som den dieseldrivna varianten. Den är dessutom helt underhållsfri. Den kräver ingen olja och ingen service. Batteriet klarar temperaturer från -10 till +50.
ROTOTILT VISADE nya serier av egendesignade multigripar och sorteringsgripar. De två serierna har samma chassi, ram, cylindrar och reservdelshantering. Multigripen har ökad prestanda, lägre vikt och högre klämkrafter. Ändrad geometri gör att materialet rullar in bättre.
– Den ena griparmen är konkav och den andra konvex. Det ger ett stadigare grepp när man plockar material. Det blir som ett trefingergrepp, förklarar Mattias Fahlander, försäljningschef Sverige på Rototilt.
Multigripen har inbyggda lasthållningsventiler och expandertappar som standard för att inte få glapp. Chassit är förstärkt och vinklat för maximalt skydd och stöd.
Sorteringsgripen har vändbara slitstål vilket ger dubbel livslängd. Den har mekaniska stopp så att cylindern inte går i botten. Cylindern har ändlägesdämpning och ändlägesstopp.
De nya maskinerna är utrustade med den moderna Kohler KSDmotorn, en kraftfull dieselmotor på 1,4 l med elektronisk styrning och imponerande 26 hästkrafter (19 kilowatt). Denna motor är konstruerad i enlighet med de senaste utsläppsstandarderna Steg V och Tier 4 Final.
Motorns prestanda på 19 kilowatt eliminerar behovet av partikelfilter. Den trecylindriga motorn ger högt vridmoment vid låga varvtal och har elektronisk bränsleinsprutning som smidigt anpassar sig till olika belastningsnivåer,vilket överträffar konventionella insprutningssystem.
För Avantföraren innebär detta en märkbar fördel vid arbete med en skopa, där du kan trycka och lyfta samtidigt utan oro för att motorn ska stanna. Den nya motorn möjliggör också en ökning av hjälphydraulikens oljeflöde från 50 till 66 liter per minut, vilket är extremt högt i denna effektklass.
De nya modellerna fungerar utmärkt med hydrauliska redskap som kräver högre flöde, vilket gör lastaren ännu mer mångsidig och effektiv.
BERGMANN C810S är en dumper som lastar 9 ton. Den har drivning från Bosch Rexroth och en Deutz Diesel TCD 3.6 motor på 70 kW (95 hk), och extra mekanisk växellåda för krävande terräng. Ledstyrning och framaxelfjädring gör maskinen smidig. Dumpern väger 6 250 kilo.
Bergmanns komforthytt har hydrauliskt vridbar förarplats för att ge föraren en bra överblick av arbetsområdet oavsett maskinens körriktning.
I den fjädrande hytten finns automatisk bromspedal och justerbar ratt. Dumperkorgen är svängbar vid tippning.
– Den här dumpern är väldigt populär hos uthyrningsföretagen.
Med C810S får vi ett bra komplement till vår stora Begmanndumper på tolv ton, säger Fredrik Holmquist, vd på Maskinia.
Stegen för att ta sig in i hytten är placerade för säker uppstigning. Hytten går att fälla upp för bra åtkomst vid service.
KOMPAKTLASTAREN AVANT E5-27 har uppdaterats och bland annat fått två uttag för laddning. Antingen laddas med en vanlig publik laddare eller med 32 ampers truckladdningshandtag.
– Under laddning förvärms batteriet så att det har rätt temperatur vid arbetsdagens början. Under körning tar batteriet vara på värmen som bildas. Att alltid ha rätt temperatur gör att verkningsgraden är optimal oavsett utetemperatur, förklarar Nordfarms vd Bo Åkesson.
Maskinen har Avants egenutvecklade batterisystem som optimerar temperaturen i batteriet. Avant e5-27 väger 1,5 ton och har en maximal lyftkapacitet på 900 kilo. Lyfthöjden är 2,8 meter och maxhastigheten 10 kilometer i timmen.
– Kompaktlastare passar bra för eldrift. Full gas behövs inte alltid och föraren hoppar i och ur maskinen. Det ger en arbetstid på 6-8 timmar mellan laddningar.
ENGCON VISADE EC204 som är en ny tiltrotator för grävmaskiner i viktklassen 2–4 ton. Den har 45-graders tiltvinkel och möjlighet att utrustas med integrerad grip eller extra hydraulfunktion. Den är framtagen med samma säkerhet, funktioner och finesser som Engcons större modeller.
– EC204 har fullhydraulisk koppling både uppe och nere för S40-fäste. Det är vi ensamma om att erbjuda, säger Aki Järvinen, försäljningschef Sverige på Engcon.
EC204 är kompatibel med det proportionella styrsystemet Engcon DC2, som erbjuder steglös styrning och fjärrsupport via mobilnätet. Den är även kompatibel med tiltvinkel- och rotationssensor. Centralsmörjning är standard. Ett uttag för extra hydraulik är standard och utan integrerad grip kan ytterligare ett extrauttag fås. EC204 kan förses med löstagbar grip och löstagbar sopvals.
Sorteringsverket Lv 302 T3 är uppbyggt på lastväxlarram, så det är lätt att flytta. Maskinen är eldriven, men kan även köras på dieselgeneratorn (drar endast 3 l/h), vilket ger oerhört låga produktionskostnader. Sikten är dubbeldäckad, den är enkel, snabb och billig att byta fraktion på. Det ger möjlighet att köra även små partier med lönsamhet. Maskin Mekanos sorteringsverk byggs i Sverige och är kända för att vara robusta in i minsta detalj.
I ZEPPELINS MONTER visades Caterpillars nya uppladdningsbara energilagringssystem Cat Compact ESS.
Cat XES60 är ett batteri som kan användas för att ladda eldrivna maskiner. Det har en effekt på 45 kWa och en lagringskapacitet på 60 kWt.
– Batteriet klarar att ladda en Cat 309 minigrävare två gånger och en Cat 906 kompaktlastare en gång. För större maskiner går det att koppla ihop flera batterier, säger Gareth Osborne på Caterpillar.
Batteriet kan laddas med dieselgenerator, med eluppkoppling eller med vind- eller solel. Laddtiden är cirka fyra timmar.
– Det ska bli kul att se hur kunderna använder batteriet. Det skulle kunna vara en grusgrop där man vill ha värme och belysning när man kommer på morgonen. Att värma oljan i en kross eller ett asfaltverk som behöver hållas varmt över natten, säger Anders Larsson, säljare på Zeppelin.
SWECON PREMIÄRVISADE den nya XMOR-skopan vars låga vikt ger en 50-tons grävmaskin samma kapacitet som en 70-tons maskin. Skopan är designad av SSAB och tillverkad av Fronteq för att passa Volvo EC550E bandgrävare.
XMOR-skopan är tillverkad i huvudsak av Hardox-stål och upp till 20 procent lättare än traditionella stålskopor. Fyrakubiksskopan har ungefär samma vikt som en bergskopa på 2,8 kubik. Det gör att nyttolasten kan öka väsentligt.
Produktiviteten ökar med 14 procent och CO2-utsläppen minskar med lika många procent jämfört med en traditionell GP-skopa till EC550E, enligt Volvo CE. Skopan har inverterad botten och vinklade, bultade hälsegment. Båda lösningarna minskar såväl vikten som slitaget samt bidrar till snabbare reparationer och underhåll jämfört med svetsade hälsegment.
HITACHI ZX135-7EB är en elektrisk bandgrävare som drivs av en elektrisk drivlina där batterierna är underhållsfria och kräver väldigt liten daglig inspektion. Maskinen kan även anslutas till elnätet med en kabel. Då kan den köras under tiden batterierna laddas. Maskinen är utrustad med inbyggd laddare för 3-fas, samt CCS snabbladdare.
ZX135-7EB är lika effektiv som sin dieseldrivna förlaga, utan avkall på vare sig prestanda eller hydraulik. Även hytten är den samma som på dieselmaskinen. Enligt Delvator passar maskinen bland annat till mindre installationer, vatten- och avloppsjobb i tätorter, tomter och landskapsjobb.
Maskinen väger 15 700 kilo och har en skopvolym på 650 liter. Batteriets kapacitet är 200 kWt och ungefärlig drifttid på batteridrift är 2,5–6 timmar, beroende på hur hårt arbete maskinen utför.
Under broarnas lyftklackar sätts domkrafter med rälshjul som går på stålbalkar. Kraftiga hydraulkolvar skjuter sedan broarna framåt. Här har den första bron lanserats på plats medan bro nummer två väntar på sin tur. Bild: Jörgen Angelström/AMEAHCON
Precis vid Dragongate strax innan passagen över Dalälven har E4:an över väg 291 gått på två separata broar. Båda broarna hade sättningsproblem och den norrgående bron började nå sin slutliga livslängd. Därför har två nya broar byggts vid sidan av E4 och i början av juni leddes trafiken på E4 om och de nya broarna lanserades.
AV LARS-OLOF TANDBERG
EN AV BROARNA byggdes på 70-talet och den andra på 90-talet. Sättningsproblem och för låg bärighet för att klara framtida trafik gjorde att broarna måste ersättas. De nya broarna får den högsta bärighetsklassen BK4.
Då de tidigare broarna delvis byggdes i en rullstensås var det olika material under broarna. Det gjorde att de rörde sig geotekniskt.
– Om hela konstruktionen hade stått i åsen hade det inte varit några problem. Därför beslutades att båda broarna skulle bytas och att göra det geotekniskt rätt denna gång, säger Martin Andersson som är projektledare på Trafikverket.
Han konstaterar att den största utmaningen med projektet var
framkomligheten på E4:an. De nya broarna byggdes vid sidan av för att sedan lanseras in på plats. Det ställde stora krav på planering, omledningar och avstängningar. Projektet hade 30 dagar på sig för rivning, lansering och återställning så att trafiken på E4 kan komma i gång igen.
Tidspressat
– Projektet är extremt tidspressat även om det inte hade innefattat en lansering. Framkomligheten på E4 har prioritet och det gäller att vara väl förberedd för att inte överskrida den avstängningstid vi fått.
Planeringen innebar många samordningsmöten mellan Trafikverket, generalentreprenören Svevia och alla underentreprenörer.
– En förutsättning var att ha underentreprenörer som är vana att utföra den här typen av arbete. Det gäller både rivningen och lanseringen, säger Martin Andersson.
Kristoffer Frändén, som är entreprenadchef på Svevia, berättar att broarna byggdes i princip helt färdiga innan lanseringen.
– Vi monterade även broräcken innan för att minska tiden för avstängningen. Det enda vi behöver göra på själva broarna efter lanseringen är att lägga ett tätskikt med Mastix, asfaltera och måla linjer. Vi behövde även återfylla och bygga upp vägen mot nya broarna.
Rivning
När trafiken på E4 leddes om började man direkt med att fräsa bort asfalten. Samtidigt stod grävmaskiner under broarna och grävde fram brofundamenten. Därefter startade rivningen av broarna och sedan schaktades området ur och nytt förstärkningslager lades. Till sist påbörjades bygget av en bana för lansering.
Lyftklackar hade gjutits på sidan av broarnas ramben. Vid lanseringen sattes domkrafter under klackarna för att lyfta broarna. Domkrafterna har rälshjul som går på stålbalkar som fungerar som räls. Kraftiga hydraulkolvar skjuter sedan broar och domkrafter framåt till broarnas slutliga plats.
Med tanke på den korta avstängningstiden var ett antal reservplaner inplanerade. Bland annat hade Svevia hyrt in extra maskiner.
– Om någon maskin går sönder kan vi då snabbt byta till en ny. Vi såg även till att ha lite mer än halva mängden grus på plats redan innan omledningen av trafiken. Det fanns en risk för långa köer på E4 plus att vi skulle fått längre att köra till grustaget. Men trafiken har flutit på bättre än väntat, konstaterar Kristoffer Frändén.
Även rivningsföretaget Lotus hade reservplaner med reservmaskiner, extra redskap och mekaniker på plats för att snabbt kunna reparera om något gick sönder.
Lyckad lansering
Nu behövde reservplanerna aldrig tas i bruk. Lanseringen var planerad att ta två dagar 4–5 juni, men den gick både bättre och snabbare än planerat, så det behövdes bara en dag.
– Underlaget var bra förberett, marken höll och det var bra väder. Det gjorde att lanseringen kunde göras med full kapacitet, konstaterar Kristoffer Frändén.
Han berättar att det här första gången han var med om en brolansering av den här typen, och att det är kul att vara med på något annorlunda.
Banderoller 2000x1000mm
– Det blir en speciell stämning och alla är lite mer på hugget. En rolig detalj var att vi hade tagit hit en food truck under lanseringen. Där kunde alla hämta hamburgare eller pulled pork när de hade tid. Under lanseringen är det svårt att planera raster.
Nybyggnad av broar vid trafikplats Mehedeby
Tidplan: juni 2023–oktober 2024
Byggherre: Trafikverket
Generalentreprenör: Svevia AB
Kostnad: 60 Mkr
Östlund Entreprenad AB hjälper Svevia med broarna i Mehedeby. info@ostlundentreprenad.se
Investeringen visar inte bara Örebro kommuns engagemang för att förbättra infrastrukturen, utan även ambitionen att lyft fram kulturmiljön i regionen. Bild: Jens Gärskog
Örebroare på väg till företagsbyn Lindbacka tar helst Karlslundsvägen västerut och viker därefter av söderut. För att slutligen nå företagsbyn passeras Lindbackabron över Svartån. Bron har varit avstängd sedan 2015, men har byggts om helt och är nu återinvigd, en efterlängtad händelse för alla kunder, andra besökare, boende och leverantörer till företagen i området.
AV KJELL-ARNE LARSSON
LINDBACKA ÄR ETT gammalt kvarnställe vid en krök av Svartån. Kvarnen med tillhörande bro och damm har funnits sedan tiderna kring 1860.
Gissningsvis har kvarnen varit i drift fram till 1950-talet. Själva bron har byggts om eller ersatts flera gånger. Den bro som revs i det nu avslutade projektet var av betong och hade anor tillbaka till 1920- eller
30-talet, att döma av den typ av blankstål som fanns i armeringen.
Förutom kvarnbyggnaden finns en gammal vidhängande industribyggnad och dessutom en ytterligare industribyggnad. Lindbacka bruksområde har med åren utvecklats till en företagsby. Det går att hyra lokal för bröllop, fester och andra arrangemang i kvarnbyggnaden.
I gamla fabriken finns Lindbacka galleri, ett sommarcafé, knivsmed och second hand-butik.
I nya fabriken hittar man delikatessbutiken Spanish Food, bryggeri och kafferosteri. Även en cigarrförening håller till i Lindbacka.
Alla är beroende av att kunder och besökare kommer till Lindbacka. Under
tiden bron varit avstängd har dessa varit hänvisade att ta Vattenverksgatan som går genom Bista industriområde, eller att parkera väster om bron och promenera till bruksområdet.
– Det började med att en lastbil körde in i ett räcke på bron, berättar Jens Gärskog, projektledare från Örebro kommun. Incidenten påkallade inspektion av bron. Sedan var givetvis frågan vem som ägde bron och hade ansvar för den.
Frågan hänsköts till Lantmäteriverket som lade ansvaret på kommunen. Ett första steg var att anlita en konsult som inspekterade bron. Stora brister uppdagades, varpå den stängdes för biltrafik och fick tills vidare användas enbart för gång och cykel.
domstolen om en ny vattendom, fortsätter Jens Gärskog.
Kommunen fick en vattendom i linje med ansökan. Konsulten WSP Sverige AB hjälpte till att ta fram ansökan och svarade senare också för detaljprojektering av bron.
Projektet omfattade rivning av bro och dammkonstruktion. Under byggtiden var bron stängd även för gångtrafikanter och cyklister. Alla gamla betongstrukturer togs bort. Pålning utfördes igenom de stenstöd som behölls vid landfästena. Nya bron vilar dock helt på pålarna. Övriga bärande delar utgörs av en 34 meter lång och 3,85 meter bred stålkonstruktion som tillverkades av Lecor i Kungälv. Konstruktionen transporterades i ett stycke från Kungälv till Lindbacka. Stålet är behandlat med korrosionsskydd.
tryckt med linolja och har en garantitid på 50 år under förutsättning att det oljas var åttonde år.
– Bron är utformad för att likna den ursprungliga från cirka 1860. Gamla foton har använts som förlaga.
– Med det aktuella brobygget har vi bidragit med kulturhistoria till en kulturhistoriskt värdefull plats. Vi får många positiva kommentarer från Örebroare och andra som besöker Lindbacka, avslutar Jens Gärskog.
Biotopvård
– Eftersom det även var en dammkonstruktion så skulle utrivning av denna påverka vattenflödena och vi blev därför tvungna att ansöka hos Mark- och miljö-
Samtidigt som det aktuella projektet haft syftet att få en ny bro på plats har det haft inriktning på naturvärden. Önskemålen var att återställa och utveckla den biotop (livsplats) som utgörs av Svartåns strömfåra och dess strandområden kring Lindbacka. Musslor så som allmän dammussla, spetsig En
Tvärs på stålbalkarna vilar träslipers. Merparten av det som syns av bron är i trä, själva körbanan och räckena. Träet är
För tuffa utomhusmiljöer
I kulörerna Natur, Grå och Brun Stolt leverantör av Linax Brun till Lindbackabron
Stålkonstruktionen levererades i ett stycke och lyftes på plats. Bild: Per Wedholm
målarmussla och eventuellt också flodpärlmussla håller till i ån, liksom ett femtontal arter fiskar, bland andra gädda, abborre och vitfiskar. Fåglar som kungsfiskare och forsärla trivs längs Svartån.
Mot bakgrund av inriktningen på biotopvård har kommunens ekolog Per Wedholm varit engagerad i projektet sedan start, och bland annat tagit fram underlag till den ansökan om ny vattendom som gjordes hos Mark- och miljödomstolen. Denna gick på sökandes linje och tillstyrkte.
Fram till kanske någon gång under 1950talet var Lindbacka kvarn och dess turbinanläggning i drift. Vattenflödet kunde regleras med dammluckor på bron. Efter nedläggningen har strömfårorna förfallit, sediment samlats på botten av ån och stränderna har växt igen. Betong- och stålkonstruktionerna under bron har bromsat vattenflödet.
– Det var önskvärt att få till ett mer naturligt flöde och återskapa stenbottnarna kring bron, berättar Per Wedholm.
Åtgärderna omfattade rensning av bottensediment, vegetation och bråte. En fångdamm och arbetsplattform byggdes uppströms. Sedan tog man bort betongkonstruktionerna under bron, gjöt nya fundament och nya erosionsskydd. Vattnet fick lättare att flöda. Därefter monterades själva bron med bärande stål samt trä. Stränderna rensades upp med hjälp av en långgrävare. Sten och block som hade rensats bort separerades från leran och lades tillbaka i strömfåran och på bottnen.
Biotopvårdsarbetet fortsatte en tid efter att bron kommit på plats, och avslutades i början av juni.
– Den biotopvård som har utförts gynnar inte bara växt- och djurliv. De boende i närheten uppskattar inte minst att ån har rensats upp och flödet blir mer naturligt än tidigare, avslutar Per Wedholm.
Projektet har således bidragit till att såväl kulturvården som naturvården tillgodosetts.
WSP har gjort detaljprojekteringen inklusive hållfasthetsberäkningarna. Huvudentreprenör har sedan varit Gatu och Väg Väst AB, ett företag som arbetar med underhåll av framförallt broar, med kunder som Trafikverket och Göteborgs stad. Man har också byggt flera nya broar. Beträffande Lindbackabron har vissa delar vid landfästen och stenstöden behållits, men i övrigt kan den betecknas som en helt ny bro.
– Vi har först pålat med fyra pålar ner genom varje stenstöd och gjutit platta och lagerpallar ovanför som sedan stålkonstruktionen vilar på, berättar Jonathan Franzén, entreprenadchef hos Gatu och Väg Väst. Det hör till projektets natur att form och armering har fått anpassats på plats, det går inte att i förväg få med alla detaljer på ritningarna.
Företaget har sedan svarat för att lyfta stålkonstruktionen på plats. Denna levererades i ett stycke från Lecor i Kungälv. De
mest synliga delarna av bron består av trä; syllar på tvären och körbana av slitplank samt räcken. Det rör sig om tryckvirke behandlat med linolja, som gör träet vattenavstötande och ökar livslängden.
– Lindbackabron blir en bra referens för oss. Det är en hybridkonstruktion som vi byggt i anpassning till lokala förutsättningar och löst flera utmaningar på plats. Bron bidrar till områdets kulturvärden och vi uppskattade att så många kom på invigningen. Inte minst har Örebro kommun som en bra beställare varit en förutsättning för ett lyckat projekt, avslutar Jonathan Franzén.
Ståltillverkaren Lecor uttalar sig om goda vitsord från kommunen och att ett blankt besiktningsprotokoll känns som ett bra avslut på ett fint projekt.
Efter broinvigningen den 11 april utförde fastighetsägaren för Lindbacka bruk vissa arbeten med grusvägen efter bron, inne på bruksområdet.
FAKTA I KORTHET
Lindbackabron, ersatt brokonstruktion, Örebro
Byggtid: september 2023–våren 2024
Byggherre: Örebro kommun
Konsult: WSP Sverige AB
Byggentreprenör: Gatu och Väg Väst AB
Kostnad: ca 10 Mkr
Lecor Stålteknik är en kvalificerad stålbyggare, en långsiktig partner inom bland annat brokonstruktion. Bland aktuella projekt märks Lindbackabron i Örebro och varvsbron över Motala Ström i Norrköping.
LECOR ERBJUDER prefabricerade stålkomponenter för bygg, industri och entreprenad och levererar till många större byggprojekt. Utöver stålbroar, tunnelkonstruktioner och stål till marina miljöer och annan infrastruktur är fokus på specialprojekt, hus och hallar och byggkomponenter.
– Kombinationen av hög ingenjörs- och spetskompetens inom verkstadsteknik uppskattas av våra kunder och därför är vi ofta engagerade tidigt i processen för att ge projekten värdefull input, säger marknadschef Anders Finnås.
– Vi kan hela processen och vet vad vi pratar om. Vi har förmågan att knyta ihop
säcken. Med hög kompetens inom bland annat stålbro-entreprenader kan vi leda och montera avancerade broprojekt, bland annat öppningsbara broar.
Bland aktuella stålprojekt märks en bärande konstruktion till den 34 meter långa och 3,85 meter breda Lindbackabron i stål och trä över Svartån vid Lindbacka Bruk i Örebro. Till den nya järnvägsstationen i Varberg på Västkustbanan levererar Lecor stålpelare till den nya perrongen, tak över en gångbro och trappkonstruktioner.
Den 48 meter långa bågbron över Timsälven i Karlskoga har prisats för sin skönhet och varvsbron över Motala ström i Norrköping beskrivs också som vacker.
– Det är roligt att medverka i stålkonstruktioner som skapar en vacker miljö, säger Anders Finnås.
Lecor Stålteknik, grundat 1965, har genom åren haft sin kärnverksamhet inom stålteknik. Företaget ska vara det självklara valet av prefabricerade stålkomponenter och har en modern produktionsenhet om 7 600 kvadratmeter i Kungälv i Bohuslän alldeles intill E6:an. Lecor har runt 40 medarbetare och omsätter 105 miljoner kronor.
Lecor Stålteknik AB är sedan 2022 hel-
ägt dotterbolag till EAB AB, en familjeägd företagsgrupp som utvecklar, tillverkar, säljer och monterar stålbyggnader, lagerinredningar och portar.
KATALOG
Kontakta Christer Nilsson, 070-746 21 22, christer.nilsson@storkom.se
köp alltid mejslar och originaldelar från oss!
Köp originaLet från smc ab
Det lönar sig alltid!
08-647 04 03 • info@demolering.se
• Kiruna Nybergs Mekaniska verkstad 0980-640 80 • Umeå Kent Nilsson Bil & Maskin · 0705-83 89 92
• Gnarp PL Hydraulik & Maskin · 070-340 96 76 • Stockholm/Tullinge SMC AB 08-647 04 03
• Taberg Emil Schaktmaskin Service Taberg · 070-171 35 52• Gotland/Stånga Maskin & Marinteknik · 0498-49 10 48
• Göteborg/Landvetter Landvetter Motor & Maskin AB · 031-780 29 30
• Växjö AB Schakt & Transport 010-448 75 85 • Linneryd Björns Entreprenad Maskinservice 070-55 79 178
• Skåne/Vinslöv Maskinbolaget Skåne Vinslöv 0733-36 88 74
• Snabb reservdels leverans från Svenska leverantörer
• Tillbehör, som plattform, pumplådor mm.
• Lång livslängd
• Driftsäker och pålitlig
• Serviceorganisation
• Stort andrahandsvärde
• Finansiering vid behov
Blandningsanläggning, för tillverkning av saltlake vid halkbekämpning
Saturator SL 30 är saltlake anläggningen som många känner sig bekväma med. Vi har sedan 80-talet tillverkat denna anläggning som har en bevisad lång livslängd. Vi har numera hand om försäljningen och nytillverkningen. Vi renoverar och servar även äldre anläggningar runt om i hela Sverige. Storlekar är 13 och 24 kbm.
• Försäljning, nytillverkning & reservdelar
• Reparation
• Service, uppstart och driftservice
Industriunderhåll AB Tfn: 0340-333 44
www.industriunderhall.se
DennaanläggningtogHanson&MöhringAB/SalinityHoldingABframtillsammansmedosspå80-talet..
produkter till din entreprenad!
Lillevrå Såg AB erbjuder grävmaskinsmattor/stockmattor, träpålar, stödbensplattor, slipers och mycket mer … Bara fantasin sätter gränser!
Vi har tillverkat grävmaskinsmattor sedan 1974 och vi kan, tack vare vår gedigna erfarenhet, garantera hög kvalitet och professionell service. Vår kompetens och erfarenhet har gjort att vi idag är Sveriges ledande tillverkare av grävmaskinsmattor.
Lillevrå Såg
Helsjövägen 264, 439 64 Frillesås 0340-65 22 00 • info@lillevra.se • www.lillevra.se
Vi har tankar till entreprenad, skog och lantbruk.
www.mttsweden.com
Sortera mera – spara CO2 och tjäna massor!
FÄRMARTANKEN AB
0321-317 07 info@farmartanken.com • www.farmartanken.com
Visning enligt överenskommelse efter tidsbokning!
• Alltid mellan 200-300 redskap i lager
• Frakt till bra pris och snabba leveranser
• Webshop
Tel: 0920-44 02 44
E-post: info@antrading.se
Maskinvägen 8, Luleå (Visning efter tidsbokning)
REDSKAP till hjullastare, traktorer, grävmaskiner
– Regeringen borde på ett systematiskt sätt följa upp varför Svevia och Infranord har svårt att nå de ekonomiska målen, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Det har gått mer än 10 år sedan delar av Vägverket och Banverket bolagiserades till statligt
ägda Svevia AB och Infranord AB. De båda bolagen bildades bland annat för att skapa bättre konkurrens, högre produktivitet och effektivitet samt lägre priser på anläggningsmarknaden.
Riksrevisionens granskning visar att syftet med bolagiseringarna endast delvis har uppnåtts.
RIKSREVISIONENS granskning visar att reformen delvis har givit avsedda effekter. Till exempel har risken för korssubventionering eliminerats. Bolagen har också klarat sig utan finansiellt stöd från staten. Däremot har konkurrensen inte ökat som förväntats, och priserna på anläggningsmarknaden har inte minskat. Tvärtom har de ökat ungefär dubbelt så mycket som konsumentpriserna.
– Bolagens produktivitet har utvecklats svagt positivt sedan de bildades men de har haft svårt att nå flera av sina ekonomiska mål. Till exempel har Svevia uppnått sitt avkastningsmål sju av 14 år, och Infranord endast tre år av tolv, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.
Såväl Svevia som Infranord förklarar detta
med förekomsten av olönsamma projekt. Svevia utvärderar inte sina åtgärder mot olönsamma projekt, och Infranord anger inte några konkreta åtgärder. Därmed saknas underlag för att bedöma om bolagen arbetar effektivt för att nå sina ekonomiska mål.
Regeringen är ytterst ansvarig för att riksdagens intentioner med bolagiseringarna uppnås. Regeringen har dock inte följt upp bolagiseringen.
– Regeringen borde på ett systematiskt sätt följa upp varför bolagen har svårt att nå de ekonomiska målen. Även bolagens åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen borde ingå i detta, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Ett av riksdagens huvudsyften med
bolagiseringen var att förbättra beställarkompetens hos Trafikverket. Riksrevisionen bedömer att Trafikverkets beställarkompetens har utvecklats i vissa avseenden, men inte tillräckligt mycket för att konkurrensen ska öka nämnvärt.
Regeringen rekommenderas bland annat att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av Svevias och Infranords åtgärder för att de ska kunna uppnå sina ekonomiska mål.
Trafikverket rekommenderas bland annat att fortsätt att utveckla arbetet med att förbättra beställarkompetensen, samt att utveckla arbetet med att främja innovation i upphandlingar i syfte att öka produktiviteten på anläggningsmarknaden.
POSTTIDNING
Sveavägen 159, 113 46 Stockholm
Vi har lyssnat på våra kunders önskemål och utvecklat en helt egen gripmodul till våra tiltrotatorer. Denna modul uppfyller alla högt ställda krav och den har även funktioner som konkurrenterna saknar.
Den största nyheten är OQ Sync. En OilQuick-unik lösning för snabbare och mer exakt styrning av gripklorna. Med OQ Sync går gripklorna jämnt och synkroniserat i alla lägen och hastigheter.
• 100% synkade gripklor i alla lägen och hastigheter.
• Greppa större objekt med utökad gripvidd och gripdjup.
• Greppa små objekt centrerat ned till Ø 12 mm.
• Tillverkad i höghållfast stålgjutgods.
• Fasade kanter på gripklor för att inte skada känsliga objekt.
• Skyddade konsoller och spetsar.
Kom och se den. Du kommer inte bli besviken! LOAD UP NORTH, Boden 29-31 augusti.
ENTREPRENAD LIVE, Knutstorp 5-7 september.
