DAGENS INFRASTRUKTUR // VÄG & SÄKERHET
Vägmarkeringarna har en viktig uppgift för trafiksäkerheten. Bild: Gösta Löfström
BÄTTRE VÄGMARKERINGAR skulle rädda många liv Varje år målas vägmarkeringar för 300 miljoner kronor på de statliga vägarna i Sverige. Ändå är det bara 25 procent av de större vägarna som har godtagbar standard på markeringarna. Detta trots att dessa är säkerhetsmässigt avgörande både för fysiska förare och för den moderna navigationsteknik som finns i dagens bilar. AV GÖSTA LÖFSTRÖM
– I FÖRHÅLLANDE TILL antalet bilar och trafiken är det inga
STABILISERING PÅ LÅG NIVÅ
det gäller de förändringar och förbättringar som behövs när det gäller vägmarkeringar. – Vi har förståelse för att Trafikverket har sin resurstilldelning från politiken och måste prioritera utifrån den. Sannolikt skulle det behövas tre till fyra miljarder mer för det samlade vägunderhållet. – Dagens körfältsassistans bygger på kamerateknik, som registrerar sid- och mittlinjer och som mäter kontraster, men om det inte finns några synliga linjer för kameran att läsa av så fungerar inte systemet. Den nya tekniken måste få rätt förutsättningar att fungera och den mänskliga föraren behöver vägmarkeringarna. Om inte du kan se markeringarna så kan inte kamerorna göra det heller.
Enligt tillståndsmätningar som gjorts kring synbarhet lever endast 50 procent av vägarna upp till Trafikverkets krav i torrt tillstånd och till endast 25 procent i vått tillstånd, Och då är det bara vägar med fler än 2 000 fordon per dygn som undersökts. – Tillståndet har stabiliserat sig på en relativt låg nivå, säger Toni Ogemark som menar att vägmarkeringarna inte prioriteras, att anslagen för underhållet är otillräckliga. Hans organisation efterlyser större intresse, kompetens och framför allt resurser när
Skandinaviska Vägmarkeringsföreningen organiserar företag, organisationer och andra institutioner som är verksamma inom branschen. Föreningen har som mål att verka för den tekniskekonomiska utvecklingen av vägmarkeringar och den samlar också motsvarande krafter i Danmark och Norge. Toni Ogemark menar att ett grundproblem i Sverige är att
stora investeringar, säger Toni Ogemark, ordförande i Skandinaviska Vägmarkeringsföreningen, SVMF. Det är märkligt att man inte tittar på totalekonomin. Vad kostar till exempel en dödsolycka? En statlig utredning har konstaterat att vägmarkeringar har stor betydelse för att rädda liv. Exempelvis vid användandet av körfältsassistans som hjälper föraren att hålla fordonet inom körfältet. Men markeringarna är naturligtvis också viktiga för att föraren själv ska hitta rätt på vägbanan, inte minst i mörker och vått väglag. En bedömning är att fullgoda vägmarkeringar skulle kunna spara 30 liv per år i Sverige.
48
FÖRSTÄRKER OPINIONSARBETET
