Grönt Samhällsbyggande 3/2025

Grönt

Samhällsbyggande

Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Branschen möttes för att tala om ÅTERBRUK AV TRÄ I BYGGBRANSCHEN

stärker Härnösand som arkivstad

HSB LIVING LAB

blir del av omställningslabb i Lund

IVL LEDER OMSTÄLLNINGSLABB

– utvecklar marknad och logistik för återbruk

BASTA LANSERAR

uppdaterade kriterier för öppen hållbarhetsdata

Hållbarhetsmål:

TRIPPELCERTIFIERA

SOLNA LINK

SUVERÄNA HÅLLBARHETSPRESTANDA För Enköpings nya kommunhus

Sveriges

största mötesplats för utemiljöer

Tre dagar av möten, utställningar, affärsmöjligheter och framtidsvisioner.

Välkommen till Elmia Park

Jönköping | 23−25 september 2025

Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt

Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning

• Kemisk fällning

• Lamellsedimentering

• pH-justering

• Slamförtjockning

• Mobila filterpressar

• Kolfilter

• Rening tungmetaller

• Jonbytare

• Onlinemätning

• Övervakning

• Loggning

• Mobil vattenanalys

• Recirkulering

• Pumpar

Kontaktuppgifter: 08-4497112

www.alverdens.se

INNEHÅLL

5 Ledare

6 Nyheter

9 Från reaktiv till proaktiv fastighetsförvaltning – så skapar Pythagoras framtidens digitala nav

12 Elisabeth Bonnier – ny hållbarhetschef på Svevia

14 Panattoni inleder byggnationen av ny toppmodern logistikanläggning i Mölnlycke

15 En uppdaterad kollektion av det Svanenmärkta golvet

Marmoleum Modular

16 Eandox – mjukvaran som effektiviserar EPD-framtagning och hållbarhetsrapportering

18 Suveräna hållbarhetsprestanda för Enköpings nya kommunhus

20 HSB Living Lab blir del av omställningslabb i Lund

22 Nytt arkiv stärker Härnösand som arkivstad

24 Ten4 Management AB – helhetslösningar med hållbarhet i fokus

25 IVL leder omställningslabb

27 Material ska återbrukas och återvinnas i Fabeges satsning i Arenastaden

28 Dags att krossa myten att spekulationsbyggande är kortsiktigt och ohållbart

29 Återbrukskluster är nästa stora satsning

30 Material som behövs för energiomställningen går förlorade i avfall

32 NollCO2 och andra frivilliga initiativ behövs för att accelerera klimatomställningen

33 Återbruk i fokus vid renovering av Hjällbo Centrum – material får nytt liv i närområdet

34 Ombyggnaden av Gladan – återbruk i fokus när kontor förvandlas

36 Alvotech ny hyresgäst på Campus Solna – stort fokus på återbruk

37 Hållbarhetsarbetet vässas i Skellefteås nya förskolor

38 Einebrant: ”Sveriges beredskap börjar med en trygg råvaruförsörjning”

41 NG Metall – trygg partner för cirkulär elektronik

42 HSB har fått bygglov för 70 nya bostäder i Nya Ellstorp, Malmö

44 Basta lanserar uppdaterade kriterier för öppen hållbarhetsdata

45 Pionjärer inom cirkularitet

46 Trä slår betong – ny studie tar in fler miljöpåverkanskategorier

47 Branschen möttes för att tala om återbruk

51 Flera nyheter på årets Elmia Park

54 Ett av Sveriges största återbruksprojekt på citygallerian Boulevard

56 RO-Gruppen bygger nytt samverkanshus i Gällstad

58 Hållbarhetsmål: trippelcertifiera Solna Link

62 Granelundsskolan – den hållbara skolan med grön framtid

63 Hållbar keramik i generationer

64 Nova förnyas och görs till nollenergibyggnad

66 Ace Powerhouse når guldnivå i miljöcertifiering

68 Uppsalahems projekt Takryttaren – genomförs med klimatbudget

70 Kvarngärdesskolan i Uppsala – långt driven användning av trästomme

72 Strandhusen – Ystads nya riviera

74 Från sprit, tidningar och sybehör till bostäder

75 Vectura tillhandahåller lokaler för forskning

77 Grubbebarnens nya förskola byggs med trästomme

78 AMF Fastigheter lanserar Klimatvisaren – ett verktyg för minskat klimatavtryck

80 Renoveringsåtgärder för miljonprogrammets byggnader där Miljöbyggnad iDrift fungerar som en vägledning

82 Piteå – Sveriges bästa plats att bo på när klimatet förändras

REDAKTION

UTGIVARE:

Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm

Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71

ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson

ART DIRECTOR:

Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se

TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2025

MYCKET SKA FALLA PÅ PLATS

ÅTERBRUK ÄR PÅ stark frammarsch sedan ett par år. Insikten att naturresurser inte är oändliga har nått även byggbranschen. Samtidigt blir medvetenheten allt större om vikten att spara energi, och då inte enbart energin som går åt till uppvärmning och underhåll. Energi förbrukas också för att bryta råvaror, förädla dem och sätta samman till produkter.

Hus ska byggas för att stå länge, och tåla att inredningen byts ut flera gånger. Husen ska dessutom vara demonterbara och delarna ska i första kunna återbrukas, i andra hand återvinnas. Bygg alltså för att underlätta återbruk.

att skicka betongelement från Umeå till Ystad kanske äter upp miljövinsten. Logistiken måste vara hållbar. Likaså är garantiansvaret en nöt att knäcka.

Fastighetsutvecklare med återbruksambitioner har svårt att hitta tillräckligt stora volymer till sina byggen.

Glädjande nog ökar samtidigt efterfrågan företag som kan inventera, demontera och rekonditionera exempelvis fasadtegel och kontorsinredningar.

Det är mycket som ska falla på plats, innan återbruk har nått full potential. Men skam den som ger sig!

OMSLAGSBILD: Nya lokaler för Riksarkivet har byggts i naturnära läge på Saltvikshöjden. Bild: Tengbom

FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

ISSN: 2004-3856

Idag återbrukas allt från betongstommar, till installationer, glaspartier och väggpaneler. Exemplen är många, både i full skala och som pilotprojekt. Men totala volymerna är fortfarande små. Marknaden är långt ifrån mogen. Lokala återbrukshubbar bör kanske knytas samman i ett rikstäckande nätverk för att matcha säljare med köpare.

Tillgång på nationell nivå är viktigt, men samtidigt ska transportarbetet hållas nere;

I detta nummer berättar vi bland annat om att IVL – som står bakom CCBuild – numera leder ett Omställningslabb som inriktas på att utveckla marknad och logistik för återbruk.

God läsning!

Jan Åström, Kjell−Arne Larsson

Grönt Samhällsbyggande

Under perioder har Caroline Asserup arbetat på Näringsdepartementet med elmarknadsfrågor och energisystemet, samt på Finansdepartementet med energi och miljöskatter. Bild: Sofia Beling

ONSDAGEN DEN 27 augusti firade Frode Laursen taklagsfest för företagets nya logistikcenter i Östra Ljungby.

Den 20 000 kvadratmeter stora anläggningen, som beräknas stå färdig nästa år, byggs enligt Frode Laursens hållbara byggkoncept Green Warehouse Vision II och kommer att certifieras som BREEAM Very Good.

Källa: Frode Laursen

CAROLINE ASSERUP är ny generaldirektör för Energimyndigheten.

Med sina dryga 20 år på Energimyndigheten har Caroline Asserup kunskaper om både myndigheten och energifrågorna. Senast kommer Caroline Asserup från tjänsten som

avdelningschef för Klimatavdelningen där hon har ansvarat för bland annat energiplanering, förvaltning och utveckling av styrmedel för förnybar energi, samt internationella klimatsamarbeten och exportfrämjande.

Källa: Energimyndigheten

SÄKRA VÅTRUM UPPDATERAS

I JANUARI 2026 lanseras den nya reviderade versionen av Säkra Våtrum, GVK:s branschregler för fackmässig installation av våtrum. Den senaste utgåvan är från 1 januari 2021. Under fem år hinner det hända en hel del vad gäller teknik, lagstiftning och metoder som kan påverka säkerheten i våtrum.

– Det blir få förändringar i Säkra Våtrum 2026 jämfört med förra uppdateringen, säger Johan Aspelin, vd på GVK. Revideringen syftar främst till att harmonisera branschreglerna med gällande regelverk och beskriva aktuella tekniska lösningar. Ambitionen är även att öka läsbarheten och göra det enklare att tolka reglerna.

Vid förra uppdateringen av branschreglerna gjordes flera större förändringar.

Detta var bland annat en följd av regelsamordning mellan de fyra parterna i våtrumsbranschen; GVK, Säker Vatten, BKR och MVK. I Säkra Våtrum 2026 är syftet främst att

– Nya regleruppsättningen medger bättre utförande och ännu säkrare våtrum, säger Johan Aspelin, vd för GVK.

aktualisera reglerna i förhållande till övriga regelverk, att omfatta aktuella tekniska lösningar och att underlätta läsbarhet och regeltolkning. Reglerna Säkra Våtrum börjar gälla 1 januari 2026.

Källa: GVK

I DEN KORTA och koncisa boken ”Så minskar vi utsläppen i bygg- och fastighetssektorn – Handbok för beslutsfattare som vill minska utsläppen från byggande”, från SGBC, presenteras praktisk vägledning för hur politiker kan driva på och stötta bygg- och fastighetsaktörer i att utveckla sitt klimatoch hållbarhetsarbete.

Källa: SGBC

BREEAM IN-USE

I LUND

GREENSHAPE HAR tillsammans med Gertrud Förvaltning AB certifierat en fastighet i Lund till nivån BREEAM In-Use Outstanding – den högsta betygsnivån i världens mest använda certifieringssystem för byggnader. Arbetet har kombinerat beprövade metoder med nya lösningar för att möta högt ställda krav inom hållbarhetscertifiering.

Källa: Greenshape

FAZER BYGGER en ny chokladfabrik i Lahtis, med elektrifierad produktion, energiåtervinning och BREEAM-certifiering. Anläggningen ska vara utsläppsfri i drift och är företagets största investering hittills.

CIRKULÄRT BYGGANDE OCH ÅTERBRUK

KLIMATPÅVERKAN FRÅN produktionen av byggmaterial är hög. En viktig pusselbit i Fabeges arbete att minska klimatutsläppen och bidra till ett mer hållbart samhälle är att fokusera mer på återbruk som en del av företagets arbete inom cirkulärt byggande. Ett av Fabeges högt ställda hållbarhetsmål är att halvera CO2-avtrycket till 2030 och företaget arbetar systematiskt för att uppnå detta. För att skala upp arbetet med återbruk har Fabege:

• upprättat en återbruksstrategi

• startat ett lager för återbruksmaterial, återbrukshubb och återbrukspark

• antagit ett återbruksmål som innebär att alla ombyggnadsprojekt ska uppfylla ett cirkularitetsindex på minst 20 procent

Källa: Fabege

Hangar 5 använder innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp och energianvändning. Med miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla samt energieffektiva lösningar som LED-belysning och energigenererande hissar, blir energiprestandan 35 procent bättre än genomsnittet.

HANGAR 5 VID BROMMA

NCC PROPERTY DEVELOPMENTS PROJEKT, vid Bromma flygplats, visar på en innovativ fusion av kontor, handel och samhällsservice.

Kvarteret, som ligger vid Bromma Blocks, är en del av Stockholms Stads vision att förvandla ett äldre industriområde till en dynamisk och hållbar stadsdel.

Fastigheterna certifieras i tre olika BREEAM-certifieringar: handel, hotell och kontor. Handel och hotell certifieras enligt nivå Excellent och kontor enligt nivå Outstanding.

Källa: SGBC

Bild: Åhlin & Ekeroth Byggnads AB

RENOVERING I NORRKÖPING

ÅHLIN & EKEROTH BYGGNADS AB, en del av ByggPartnerGruppen, har genom privat upphandling i konkurrens erhållit uppdraget att genomföra en varsam renovering av kvarteret Västra Huken 10 i centrala Norrköping, för Fastighets AB L E Lundberg.

Projektet präglas av höga ambitioner kring miljö, klimat och resurseffektivitet. Köksstommar bevaras och det som kan återbrukas. Entreprenören ska aktivt föreslå miljömedvetna materialval och lösningar och projektet följer Fastighets AB L E Lundbergs ambitiösa miljö- och hållbarhetsregler. Material ska vara lågemitterande, ha lång brukstid och vara klassificerade som minst "Godkänt” enligt Byggvarubedömningen. Dessutom ska klimatpåverkan beräknas och redovisas i beställarens klimatkalkyl.

Källa: Åhlin & Ekeroth

Kristoffer Ljungfelt, vd och president för Nobia. Bild: Jacob Nordström

NOBIA CERTIFIERAR NY FABRIK

KÖKSSPECIALISTEN NOBIAS nya, toppmoderna köksfabrik i Jönköping får den prestigefulla hållbarhetscertifieringen BREEAM Excellence, som ställer höga krav och bland annat bedömer energihushållning, materialval, avfallshantering och arbetsmiljö.

BREEAM-certifieringen är ett resultat av Nobias långsiktiga arbete för att bli världsledande inom hållbar köksproduktion.

Boendet utvecklas och ägs av Eirhem och kommer att drivas av Attendo.

NYTT ÄLDREBOENDE

I HALMSTAD

EIRHEM STARTAR i augusti byggnationen av ett nytt äldreboende med 60 lägenheter på Österängsgatan i Halmstad.

Med fokus på hållbarhet, livskvalitet och moderna omsorgsmiljöer, möter projektet det växande behovet av trygga och funktionella boenden för äldre. Inflyttning beräknas till första kvartalet 2027.

Äldreboendet fördelas på sex avdelningar och byggnaden uppförs i fyra våningar om

totalt 3 600 kvadratmeter uthyrningsbar area. Varje lägenhet har en boendeyta om cirka 31 kvadratmeter.

Byggnaden kommer att uppföras i enlighet med kraven i Miljöbyggnad Silver och får flera hållbarhetsfördelar, däribland solceller på taket, komfortkyla i ventilationen, golvvärme i samtliga badrum, sprinkler i hela byggnaden och solskydd.

Källa: Eirhem

AI-STYRT MIKRONÄT FÖR ENERGIDELNING

EINAR MATTSSON BEDRIVER ett forskningsprojekt inom ramen för KTH Live-In Lab och KTH Dig-IT Lab med fokus på ett AI-styrt mikronät för energidelning.

Ett mikronät är som ett litet eget elnät. Det kan försörja ett område med el utan att vara beroende av det stora elnätet hela dygnet.

I de tre byggnaderna Einar Mattsson äger på KTH Campus har fastighetskoncernen satt upp ett eget mikronät.

AI-algoritmer analyserar faktorer som elpriser, väderförhållanden och batteriernas laddningsstatus för att avgöra den optimala användningen av mikronätsystemet.

Genom analysen säkerställs att batterierna laddas ur vid rätt tillfälle och att tillskottsel

köps när det är som mest ekonomiskt. Algoritmerna styr också när det är bäst att fylla upp vattentankarna och värma upp vattnet för att maximera effektiviteten – och därmed minimera kostnaderna.

Projektet ligger i framkant och är ett av väldigt få projekt i Sverige och Europa i sitt slag.

Det är få som kopplat ihop tre bostadsbyggnader med över 300 lägenheter där mycket innovativ teknik har implementerats. I det här fallet tack vare nära samarbete mellan KTH-forskare, teknikkonsulter från Bengt Dahlgren och Einar Mattssons egna förvaltningsteam.

Källa: Einar Mattsson

AHLSELLS EXPANSION

av logistikcentrum i Hallsberg

AHLSELL HAR ambitiösa tillväxtmål de kommande åren och den nya satsningen i Hallsberg är ett avgörande steg mot framtiden.

Utbyggnaden strävar efter att uppnå BREEAM-certifiering på nivån Excellent.

HMB Construction i Örebro har kontrakterats för att genomföra denna betydande utbyggnad.

Källa: Cision

ENERGIBOLAGET GÖR EKL

EN ENERGIKARTLÄGGNING påvisar energin som används för att driva hela verksamheten och fastigheten.

Förslag i form av en rapport ges på åtgärder som hjälper fastighetsägaren att använda energi på ett effektivare sätt, exempelvis genom nya redskap i processen, genom att behovsanpassa driftstider eller isolera klimatskalet.

Källa: Energibolaget

VENTILERAT GOLV

GRANABSYSTEMET ÄR ett utmärkt val vid renoveringar kopplade till fukt- eller mögelskador. Granabs system för denna typ av projekt är tillverkat i förzinkat stål och är genomgående av icke organiskt material, vilket är nödvändigt för denna typ av projekt.

Med smidig höjdjustering av golvregelsystemet anpassas det efter din bostad samtidigt som luften i utrymmet mellan underoch övergolv kontinuerligt ventileras bort.

Detta har fördelar jämfört med golvregelsystem tillverkade av organiskt material.

Källa: Granab

ALLT MED BREEAM

FABEGE MILJÖCERTIFIERAR alla förvaltningsfastigheter enligt BREEAM In-Use med ambitionen nivå Very good och nybyggnadsprojekt enligt BREEAM-SE med målsättningen nivå Excellent.

Från reaktiv till proaktiv fastighetsförvaltning SÅ SKAPAR PYTHAGORAS FRAMTIDENS DIGITALA NAV

Digitalisering och datadrivna beslut förändrar grunden för fastighetsförvaltning. Hos Pythagoras är den proaktiva förvaltningen inte bara en vision – det är redan verklighet. Med en modulär plattform som bygger på den digitala tvillingen möjliggörs bättre beslutsunderlag, effektivare arbetsflöden och ett kraftfullt stöd för hållbarhetsarbetet.

TRADITIONELL FASTIGHETSFÖRVALTNING präglas ofta av reaktiva insatser: man åtgärdar problem när de uppstår, söker efter information när den saknas och gör underhåll när det blivit akut. Hos Pythagoras vänder man på perspektivet.

– För oss innebär proaktiv fastighetsförvaltning att jobba datadrivet och framåtblickande. När du har tillgång till rätt information i rätt tid kan du både planera och förebygga, säger Mattias Arnelund, vd på Pythagoras AB.

DEN DIGITALA TVILLINGEN – EN GEMENSAM

VERKLIGHETSBILD

Kärnan i plattformen är den digitala tvillingen – en virtuell spegling av den fysiska fastigheten som samlar ritningar, komponenter, avtal och verksamheter i ett och samma visuella gränssnitt. Resultatet? En gemensam verklighetsbild för tekniker, förvaltare och beslutsfattare.

Det visuella gränssnittet skapar inte bara överblick, utan också operativ nytta. Vid felanmälningar, underhåll eller lokaloptimering är det avgörande att snabbt kunna lokalisera och agera. Samtidigt ger ritningsbaserade vyer ett ovärderligt stöd vid större strategiska beslut – som energieffektiviseringar, ombyggnationer eller anpassningar till nya verksamhetsbehov.

DATADRIVET ARBETSSÄTT – INTE BARA TEKNIK, UTAN STRUKTUR

I Pythagoras system samlas och struktureras data från en rad olika funktioner – drift, underhåll, ekonomi, lokalplanering och mer. På så vis bryts informationssilos ner och ersätts av en "single source of truth". Det skapar bättre samverkan och minskar risken för fel. Systemet anpassas också efter användarna. Oavsett om man är servicetekniker, lokalstrateg eller chef får man skräddarsydda vyer med just den information man behöver – tillgängligt via ett modernt, visuellt gränssnitt.

RESULTAT SOM MÄRKS – I VARDAGEN OCH PÅ

SISTA RADEN

Pythagoras plattform passar särskilt väl för organisationer med komplexa fastighetsportföljer – exempelvis kommuner, regioner,

Mattias Arnelund, vd på Pythagoras AB. Bild: Poxen

myndigheter och stora industriföretag. Genom att samla och visualisera data får dessa verksamheter ett kraftfullt beslutsstöd i såväl det dagliga som det långsiktiga arbetet.

– Det handlar inte bara om att digitalisera förvaltningen, utan om att göra den smartare, mer hållbar och mer värdeskapande. Vi ser gång på gång hur våra kunder får bättre beslutsunderlag, effektivare processer och högre kvalitet i sitt arbete, avslutar Mattias Arnelund.

Projekteringen bedrivs från Incoords sida enligt arbetsmodellen Infuture, vilket innebär att man utgår från ett helhetsperspektiv och skapar därigenom säkerhet i tid, funktion och kostnad inom projektets alla skeden. Bild: White

MER KONTOR OCH HANDEL VID ODENPLAN

I VÅRAS VANN detaljplanen laga kraft för Skandia Fastigheters landmärke Spelbomskan 9.

Byggnaden, som är centralt belägen vid Odenplan i Stockholm, kommer att stå färdig inom några år och innehåller i första hand kontor och handel.

Incoord har fått uppdraget att projektera

systemhandlingar och ansvarar för VVS, sprinkler, el, belysning samt styr och övervakning inom projektet. Incoord bidrar till att man kommer ett steg närmare att realisera Skandia Fastigheters vision att vara ett föredöme inom hållbarhet och uppfylla kraven enligt BREEAM Excellent.

Källa: Cision

BOENDE POSITIVA till hållbarhet

NÄSTAN SJU AV TIO tycker det är viktigt att deras bostad har låg påverkan på klimat och miljö, enligt SGBC:s senaste Novus-undersökning. Samtidigt miljöcertifieras allt fler bostadsprojekt runt om i landet – en kvalitetsstämpel för de boende.

Källa: SGBC

SKANSKA BYGGER MOTORVÄG

i Nordlands fylke, Norge

SKANSKA HAR tecknat avtal med Statens vegvesen om att bygga nya E6 mellan Sommerset och Megården. Arbetet omfattar cirka 21,5 kilometer ny väg. Projektet ska certifieras enligt BREEAM Infrastructure Design and Construction Phase med betyget Very Good. Vägen planeras vara färdigställd sommaren 2031.

Källa: Cision

FITWEL FÖR VÄLMÅENDE

FITWEL ÄR ETT globalt certifieringssystem som syftar till att främja hälsa och välmående genom strategier inom byggnadsdesign och drift. Jämförbart med WELL, men en aning mer flexibelt. Lämpligt för kontor, bostäder och utbildningsanläggningar. Fördelar: förbättrad hälsa och produktivitet, ökat välmående för brukarna, starkare hållbarhets- och hälsoprofil samt ökat fastighetsvärde.

Källa: Sweco

WENDELSTRAND

– byggd för framtiden

SKANDIA FASTIGHETER certifierar alla nybyggnadsprojekt enligt Miljöbyggnad. Sävja Trähuset är ett klimatsmart flerbostadshus strax söder om Uppsala.

Huset är certifierat enligt både NollCO2 och Miljöbyggnad med betyg Silver.

Projektet har ställt höga hållbarhetskrav

på såväl entreprenörer som materialval, med ambitionen att uppnå ett så lågt klimatavtryck som möjligt. Återbruk och energieffektivisering har varit i fokus, bland annat genom att utrusta huset med solceller och återbrukade fönster.

Källa: SGBC

EN NY STADSDEL växer fram i ett naturnära läge, bara några minuter från Mölnlycke och Göteborg. I kvarteret planerar Klövern både för moderna flerbostadshus och charmiga radhus. I första etappen lanseras projekt Embla, uppdelat i två kvarter. Certifiering ska göras med BREEAM Excellent.

Källa: Klövern

Greenwashing?

Nej tack, det behövs inte. -1,21 kg CO2

Eller vad sägs om ett GWP på

helt utan klimatkompensation!

Här hittar du EPD:n

Elisabeth Bonnier har utsetts till ny hållbarhetschef på Svevia och tillträdde den 1 september.

ELISABETH BONNIER

ny hållbarhetschef på Svevia

ELISABETH BONNIER har utsetts till ny hållbarhetschef på Svevia och tillträder den 1 september. I sin nya roll ska hon, i nära samarbete med affären, utveckla bolagets hållbarhetsarbete för att stärka kundrelationerna och Svevias strävan att bidra till en långsiktigt robust infrastruktur för hela samhället.

– Hållbarhet är en avgörande del av Svevias affär. Genom att ta ansvar för klimatet, stärka vårt sociala engagemang och säkerställa ett långsiktigt hållbart företagande skapar vi värde för både kunder och samhälle. Det är så vi bygger konkurrenskraft och utvecklar vår affär för framtiden. Med Elisabeths erfarenhet från både maskinuthyrnings- och fastighetsbranschen, och hennes djupa kunskap inom hållbarhetsfrågor, är jag övertygad om att hon kommer bli en värdefull drivkraft i vårt fortsatta arbete, säger Joachim Hallengren, vd och koncernchef på Svevia.

Elisabeth Bonnier kommer närmast från rollen som hållbarhetsansvarig på Cramo. Dessförinnan arbetade hon åtta år på H&M Group inom koncernens fastighets- och expansionsavdelning, med ansvar för hållbarhetsfrågor kopplade till butiksetableringar, logistik och kontorslösningar. Hon är jurist från Lunds universitet och har även studerat ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Jag ser fram emot att fortsätta utveckla Svevias hållbarhets-

arbete och bygga vidare på den starka grund som redan finns. Med tydliga mål och en konkret klimatplan kan vi förtydliga vår väg för att nå byggbranschens färdplan 2045 och skapa processer som gör hållbarhet till en självklar del av hela verksamheten. Min ambition är att alla medarbetare ska känna att de bidrar och ser sin roll i omställningen, både internt och genom hela värdekedjan, säger Elisabeth Bonnier.

“

Min ambition är att alla medarbetare ska känna att de bidrar och ser sin roll i omställningen, både internt och genom hela värdekedjan.

/Elisabeth Bonnier, hållbarhetschef, Svevia

TÄNK ÅTERBRUK FÖRST

Sänk projektets klimatbudget med återbrukade ljudabsorbenter

Ge dina gamla ljudabsorbenter nytt liv genom att sälja dem till oss, köp återbrukade och kvalitetskontrollerade absorbenter för ditt nya projekt och återvinn det som inte går att återbruka – allt genom Ecophon SoundCircularity™

Den nya anläggningen erbjuder flexibla ytor från 5 000 till 43 000 kvadratmeter med högsta hållbarhetsstandard.

PANATTONI INLEDER BYGGNATIONEN

av ny toppmodern logistikanläggning i Mölnlycke

I BÖRJAN AV SEPTEMBER togs det första spadtaget för Panattoni Park Mölnlycke – en logistikanläggning på 43 000 kvadratmeter som växer fram i ett av Sveriges mest eftertraktade logistiklägen. Byggnaden väntas stå klar sommaren 2026 och blir ett nytt landmärke i regionens snabbt växande logistikkluster.

Sedan etableringen i Norden 2022 har Panattoni haft höga ambitioner att modernisera och utveckla fastighetsbeståndet för industri- och logistiksektorn. Satsningen i Mölnlycke är ett tydligt steg i den riktningen. Tillsammans med CapMan Real Estate förvärvades två fastigheter av Mitsubishi Logisnext Europe AB i januari 2025. Efter rivning och förberedelser är projektet nu officiellt igång.

– Det är med stolthet vi sätter spaden i marken för Panattoni Park Mölnlycke. Det är ett projekt med väldigt stor potential, både för att vi har höga ambitioner att bygga framtidssäkrat och flexibelt. Men också för att läget skapar riktigt bra möjligheter för hyresgäster med krav på ett framtidssäkrat, tillgängligt och attraktivt logistiklager, säger Fredrik Jagersjö Rosell, Managing Director på Panattoni Sverige. Panattoni Park Mölnlycke byggs av YLAB och får ett strategiskt läge nära Göteborgs stadskärna, Landvetter flygplats och

Göteborgs Hamn – Sveriges viktigaste logistiknav.

På plats för att fira byggstarten var ett 50-tal gäster, däribland investeraren CapMan Real Estate, entreprenören YLAB Larssons Bygg AB och de första hyresgästerna Rexel. Eventet lyfte även projektets hållbarhetsprofil, där Gunnebo Trädgårdar berättade om arbetet med biologisk mångfald – en nyckelfaktor i målsättningen att certifiera byggnaden enligt BREEAM Outstanding.

Med på plats under eventet var även Per Vorberg (M), Kommunstyrelsens ordförande i Härryda;

– Det här projektet är ett viktigt steg i vår ambition att göra Härryda till en ledande plats för hållbar logistik och företagsutveckling. Härryda kommun välkomnar investeringar som stärker vår position som en framtidsinriktad och klimatsmart region. Med sitt strategiska läge och moderna utformning kommer fastigheten att bidra till både tillväxt och nya arbetstillfällen i regionen.

Den nya anläggningen erbjuder flexibla ytor från 5 000 till 43 000 kvadratmeter med högsta hållbarhetsstandard. Med skyltläge längs riksväg 40 och inflyttning planerad till sommaren 2026 blir Panattoni Park Mölnlycke ett av de mest attraktiva logistikprojekten på den svenska marknaden.

Nu lanserar Forbo Flooring en uppdaterad kollektion av det populära Svanenmärkta golvet Marmoleum Modular.

En uppdaterad kollektion av det Svanenmärkta golvet MARMOLEUM MODULAR

NU LANSERAR FORBO FLOORING en uppdaterad kollektion av det populära Svanenmärkta golvet Marmoleum Modular. Det unika modulära linoleumgolvet kombinerar naturlig hållbarhet med modern design och enkel installation.

ÖKAD FUNKTIONALITET MED ZONINDELNING

Kollektionen är särskilt framtagen för projekt där design, hållbarhet och enkelhet är avgörande. Plattorna kan kombineras med rullvara och därmed bidra till zonindelning, till exempel väntrum, trivselytor eller pentry/café/köksutrymmen i offentliga miljöer/kontor. Passar även utmärkt för att skapa stråk i golvet på en tandläkarmottagning.

För att underlätta zonindelning finns 22 av kulörerna både som rullvara och modularplattor. Plattorna är lätta att hantera och snabba att installera utan trådförslutning.

Den modulära formen minskar dessutom spill jämfört med rullvara, vilket sparar både tid och material.

NATURLIGT HÅLLBAR

Marmoleum Modular erbjuder fördelarna hos ett modulärt golv i form av designfrihet och enkel läggning i kombination med de naturliga egenskaperna hos ett linoleumgolv. Tillverkad av naturliga, förnybara råvaror och fri från PVC och ftalater, har Marmoleum Modular ett av marknadens lägsta klimatavtryck. Golvet bidrar till ett hälsosamt inomhusklimat och behåller sin skönhet i årtionden tack vare den slitstarka ytbehandlingen Topshield Pro.

HÅLLBAR DESIGN; NEUTRAL, ACCENT OCH LINEAR

Den nya kollektionen är uppdelad i tre stilar: Neutral, Accent och Linear, och kommer i formaten 50x50 alt. 100x25 cm. De kan enkelt mixas och matchas för att passa olika miljöer.

Den balanserade paletten innehåller ett brett urval av kulörer, vilket skapar inspiration och designfrihet. Med 30 kulörer i plattor och plankor kan du forma allt från tidlösa, harmoniska uttryck till djärva, grafiska mönster.

Marmoleum Modular tillverkas i Europa med 100 procent förnybar el och består av naturliga, förnyelsebara råvaror, ger ett golv med lågt koldioxidavtryck. Plattorna kräver minimalt underhåll och har låga emissioner som bidrar till en bättre inomhusmiljö. Kollektionen är certifierad av Svanen och Blue Angel,och kan dessutom ge poäng i LEED-certifierade byggprojekt.

Mjukvaran skapar ett gemensamt språk för hållbarhetsdata, vilket ger transparens, innovation och nya affärsmöjligheter. Data samlas in automatiskt och delas i realtid – säkert och kvalitetssäkrat.

EANDOX

–

mjukvaran som effektiviserar

EPD-framtagning och hållbarhetsrapportering

EandoX är en mjukvara för att skapa miljövarudeklarationer (EPD:er) – snabbt, enkelt och med hög datakvalitet. Med EandoX blir det också lätt att beräkna koldioxidavtryck och ta fram underlag till hållbarhetsrapportering enligt bland annat CSRD. Mjukvaran är framtidssäker och representerar ett helt nytt sätt att arbeta med hållbarhetsdata.

AV KJELL-ARNE LARSSON

EANDOX ÄR UTVECKLAD av Carbonzero, företaget bakom hållbarhetsmjukvaran Prodikt. Carbonzero har lång erfarenhet av livscykelanalyser (LCA) – en erfarenhet som har varit avgörande i utvecklingen av EandoX. Bakgrunden är ett växande behov av EPD:er (Environmental Product Declarations) inom byggsektorn och materialindustrin. Producenter behöver dessa deklarationer –och det gör även distributörer och slutkunder. I dagsläget finns det endast omkring 25 000 EPD:er globalt, sett till alla branscher. För att

kunna göra trovärdiga klimatkalkyler och uppfylla lagkrav som CSRD krävs EPD:er med specifika miljödata.

– Att ta fram en EPD har hittills varit som att driva ett helt projekt, där experthjälp varit ett måste, säger Daniel Olausson, Chief Product Officer på BIMobject, som äger Carbonzero. Dessutom behöver EPD:er ofta uppdateras när råvarudata förändras. I genomsnitt är en EPD idag bara aktuell i 8–9 månader.

Med EandoX kan EPD:er nu tas fram i stor

skala – med kvalitet som möter kraven för tredjepartsgranskning. Data länkas i blockkedjor från leverantörer direkt in i EandoX, vilket möjliggör uppdateringar med ett enkelt knapptryck – istället för manuell revidering. Mjukvaran hanterar datastrukturer på flera nivåer i leverantörskedjan. Indata utgörs av tillverkares egna processtal samt miljödata från exempelvis Ecoinvent. AI används för att strukturera och analysera data. Själva livscykelanalysen genomförs i EandoX, och resultaten används i ett EPD-utkast som

skickas till EPD International för granskning och godkännande.

EandoX är särskilt välkommet i byggsektorn, där behovet av LCA-data ökar i takt med att hållbarhetskraven skärps. Distributörer kan visa upp EPD:er för sina kunder – vilket är avgörande vid exempelvis en byggnads-LCA, som kan göras i flera skeden av ett projekt. För detta används även mjukvaran Prodikt.

EANDOX OCH KLIMATPÅVERKAN

Miljöprestandamjukvaran används inte enbart för att skapa EPD:er, utan också för att beräkna klimatpåverkan – exempelvis i hållbarhetsrapporter. EandoX stödjer rapportering enligt:

• CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)

• CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism)

• GRI (Global Reporting Initiative)

• Science Based Targets

• Carbon Disclosure Project

• Byggproduktförordningen

EN PARALLELL TILL EKONOMISYSTEM

– Med EandoX får producerande företag ett robust system för att hantera och sammanställa sin hållbarhetsdata. Precis som man har ett ekonomisystem för bokföring, fungerar EandoX som en parallell – fast för hållbarhet, säger Daniel Olausson.

Mjukvaran gör det möjligt att kommu-

nicera med kunder på ett tydligare sätt, där specifika, kvalitetssäkrade data ersätter generiska beräkningar. En hållbar produkt kan motivera ett högre pris – och EPD:er blir ett bevis på det.

JÄMFÖRBARA PRODUKTER – PÅ RIKTIGT

EPD:erna som tas fram i EandoX gör det

möjligt att jämföra produkter på ett korrekt sätt, vilket är avgörande inte bara för att uppfylla kommande lagkrav – utan även för att bedriva ett hållbart och konkurrenskraftigt affärsarbete.

FAKTA

Problem som EandoX löser:

• Osäker, manuell hantering av hållbarhetsdata i till exempel Excel och PDF – EandoX digitaliserar och säkrar processen.

• Bristande spårbarhet och samarbete i värdekedjan – EandoX länkar samman aktörer.

• Växande krav på klimatredovisning enligt CSRD, CBAM med flera.

• Silo-lagrad data som är svår att analysera och agera på.

• Stort resursbehov för att tolka och leverera korrekt hållbarhetsinformation.

FAKTA

Standarder som EandoX följer:

• EN 15804

• ISO 14025

• ISO 14040

• ISO 14044

• ISO 14067

EandoX

– EandoX är enkelt, effektivt och precist. Man behöver inte längre vara LCA-expert för att ta fram en EPD. Det är ett nödvändigt verktyg när efterfrågan på EPD:er nu ökar kraftigt, säger Daniel Olausson.

Trä återkommer både i stomme och stomkompletteringar. Bild: CF Møller

SUVERÄNA HÅLLBARHETSPRESTANDA för

Enköpings nya kommunhus

Till årsskiftet ska kommunhuset i Enköping stå klart. Personalen som varit utspridd på nio olika lokaliteter kan då samlas i ett kontorshus som rymmer 450 arbetsplatser. Det är Skanska Projektutveckling som har uppfört byggnaden på uppdrag av ägaren Vacse. Huset får mycket höga miljöprestanda och certifieras med BREEAM Outstanding.

AV KJELL-ARNE LARSSON

TOMTENS LÄGE ÄR utmärkt med kort avstånd till stadens centrum och med Enavallen och de vackra Enköpings Trädgårdar alldeles i närheten. Nya kommunhuset är fyra våningar högt, är källarlöst och har terrass på taket. Lokalarean är cirka 5 300 kvadratmeter som ger utrymme för 450 arbetsplatser för anställda och politiker. Det är 200 platser i aktivitetsbaserade landskap och 400 platser i mötes-, webb- och teams-rum.

Kommunen behövde helt nytt kommunhus som ersättning för det gamla som hade stora skador. Detta revs och gav plats för det nya. Enköpings kommun sökte efter en lämplig aktör som kunde äga och hyra ut byggnaden. Det hörde till saken att stränga krav ställdes på bland annat hållbarhet. Som aktör föll valet på Vacse.

– Vacse uppskattar de höga krav som Enköpings kommun ställt på hållbarhet och gestaltning, vilket överensstämmer med våra ambitioner som långsiktig hyresvärd, säger Fredrik Linderborg, vd för Vacse.

Kommunhuset certifieras med BREEAM Outstanding. Vacse arbetar alltid för att uppnå en hög nivå av miljöcertifiering i nyproduktionsprojekten.

– BREEAM Outstanding är ett ambitiöst mål som vi eftersträvar när det är möjligt, men varje projekt bedöms individuellt utifrån

sina förutsättningar. Det viktigaste är att byggnaderna uppfyller våra krav på kvalitet, hållbarhet och långsiktig funktionalitet, fortsätter Fredrik Linderborg.

Projektet i Enköping är ett tydligt exempel på hur Vacses hållbarhetsarbete omsätts i praktiken. Projektet ligger i linje med företagets färdplan för 2025, som bland annat har målet att halvera företagets utsläpp till 2030 och uppnå klimatneutralitet i hela värdekedjan till 2045. Byggnaden har utvecklats med fokus på energieffektivitet, klimatsmarta materialval och en god inomhusmiljö. Genom att arbeta med BREEAM-certifiering och säkerställa att projektet är förenligt med EU:s taxonomi, visar Vacse att det är fullt möjligt att kombinera funktionella lokaler med höga miljöambitioner.

INTRESSANT I FLERA PERSPEKTIV

Husets utförande med mycket trämaterial, klimatanpassad betong och energilösningar är intressanta, men även sättet att upphandla för att driva hållbarhetskrav. Kommunen gick under 2022 ut med inbjudan/prekvalificering till hyresvärdsupphandling. Upphandlingsmodellen följde anvisningar enligt SKR, och med förhandlad upphandling.

Tack vare materialval och konstruktion är klimatpåverkan låg, både under byggproduktion och förvaltningsskede. Bild: CF Møller

– Upphandlingen gav anbudsgivare möjlighet att erbjuda egna hållbarhetsmål utöver grundkraven som utvärderades i upphandlingen, berättar Mikael Bohnsack, projektchef hos Skanska Projektutveckling. Vi och Vacse har projekterat för att förutom BREEAM Outstanding uppfylla Energiklass A och klimatpåverkan under byggskede på maximalt 250 kg CO2/kvm BTA. Innan tilldelningsbeslut så hölls ett flertal dialogmöten mellan Skanska/Vacse och kommunen innan det slutliga hyresavtalet tecknades.

Nu när bygget går mot färdigställande indikerar den senaste beräkningen att det med en energianvändning på 35 kWh/kvm och år, klarar Energiklass A. Senaste klimatkalkylen visar att även klimatmålet för byggskedet (A1–A5) uppnås.

KLIMATANPASSAD BETONG

Stommens konstruktion är projekterad med omsorg. Bottenplattan har bultinfästningar för stommen, som består av limträpelare och limträbalkar. Bjälklagen har byggts upp med HDF-element som pågjutits. Klimatanpassad betong har använts i platta, pågjutningar och skarvar. Huset har två trappor tillverkade i trä och utfackningsväggar i trä. Fasaderna är klädda med termoträ. Tack vare materialval och konstruktion är klimatpåverkan låg, både under byggproduktion och förvaltningsskede. Den senare hålls nere genom smarta energilösningar.

– Fastighetens hela behov av värme och kyla kommer i normalläget att täckas av en kyl- och värmepumpslösning (LABKYL DLE) som kompletteras med solcellspaneler på taket, fortsätter Mikael Bohnsack. Som köldmedium används koldioxid i stället för F-gaser. Koldioxiden är PFAS-fri och återvunnen eftersom den tagits om hand som en biprodukt vid biogastillverkning. DLE-konceptet tillsammans med koldioxid ger möjlighet för ökning av verkningsgraden från cirka 1–4 till cirka 1–9, det vill säga en dubblering.

Projektets framgång överlag är ett resultat av samverkan mellan Enköpings kommun, Vacse och Skanska.

– Skanska Projektutveckling och Vacse har en lång historik med gott samarbete. De senaste färdigställda projekten är Boverket i Karlskrona och Domstolsverket i Borås. Båda projekten har höga ambitioner och är byggda för BREEAM Outstanding och Energiklass A, avslutar Mikael Bohnsack.

Som miljökonsulter för Enköpings kommunhus har man anlitat Tyréns (Johanna Snygg) som BREEAM AP och WSP (Pan Yunying Sallmen) som BREEAM assessor.

– Att kunna erbjuda moderna lokaler som är både funktionella och hållbara är en viktig del av vårt uppdrag. Det handlar inte bara om att uppfylla dagens behov, utan också om att skapa långsiktigt värde för både användare och samhälle. För oss är det en självklarhet att arbetsmiljön ska stödja effektivitet, trivsel och ansvarstagande, säger Fredrik Linderborg, vd för Vacse.

FAKTA

Kommunhus, nybyggnation, Enköping

Byggtid: november 2023–årsskifte 2025/26

Projektutvecklare och byggherre: Skanska Projektutveckling

Projektutvecklare och kommande ägare: Vacse AB

Hyresgäst: Enköpings kommun

Byggentreprenör: Skanska Sverige AB

Arkitekt: CF Møller

Miljökonsulter: Tyréns, WSP

Kostnad, entreprenad: cirka 205 Mkr

HSB LIVING LAB

blir del av omställningslabb i Lund

Formas har nu utsett de fem geografiska omställningslabb som blir nav i det nationella innovationsprogrammet ShiftSweden. HSB Living Lab, som en del av Lund Urban Transition Lab är ett av dem. Bakom detta omställningslabb står Lunds kommun, Lunds universitet och HSB tillsammans med flera samverkansaktörer.

HSB LIVING LAB har tillsammans med Lunds kommun och Lunds universitet deltagit i utvecklingen av idén och ansökan bakom Lund Urban Transition Lab.

– Vi ser stora möjligheter i att vara en del av ShiftSwedens geografiska omställningslabb. Nu när vi är på väg att bygga vårt

HSB Living Lab i Brunnshög är det extra viktigt för oss att hitta

Översiktsbild med European Spallation Source (ESS), Science Village (SVS), Max IV-laboratoriet, HSB Living Lab med flera utsatta. Bild: HSB

sammanhang och konstellationer för hållbara lösningar. Cirkulära materialflöden och delningslösningar kan testas i nära samverkan mellan forskare, boende och andra aktörer. Här får vi en unik chans att utveckla lösningar som inte bara fungerar i teorin – utan i verkliga stadsdelar, tillsammans med dem som faktiskt ska leva där, säger Emma Sarin, projektchef HSB Living Lab.

NAV I NATIONELLT INNOVATIONSPROGRAM

De geografiska omställningslabben kommer att fungera som nav i det nationella innovationsprogrammet ShiftSweden. De fem platserna är tänkta att bli testbäddar för framtidens hållbara och klimatneutrala städer. Här ska forskare, innovatörer, fastighetsägare, offentliga aktörer och näringsliv arbeta tillsammans för att lösa komplexa utmaningar kopplade till bland annat mobilitet, byggd miljö, cirkularitet och samverkansmodeller.

– Att vi i denna tuffa konkurrens, med starka ansökningar från hela landet, blivit utvalda som ett av de fem omställningslabben är

en tydlig bekräftelse på att vår ansökan fokuserat på rätt saker och att Lund som innovationsdistrikt har en hög potential som plats för hållbar samhällsomställning, säger Emma Sarin.

SAMVERKAN MELLAN SAMHÄLLSAKTÖRER

Lund Urban Transition Lab etableras i stadens innovationsdistrikt, ett område som stäcker sig från Brunnshög ner till nya sjukhusområdet.

Innovationsdistriktet, där Lund Urban Transition Lab kommer att husera, är ett unikt exempel på en stadsdel i förändring, där stora samhällsaktörer samverkar för att hitta konkreta lösningar på komplexa hållbarhetsutmaningar. Här får HSB Living Lab möjlighet att bidra med erfarenheter från innovativt och hållbart boende – samtidigt som man tillsammans med Lund Urban Transition Lab kommer utveckla och testa nya idéer tillsammans med akademi, näringsliv och offentlig sektor.

För HSB Living Lab är det särskilt värdefullt att arbeta nära verkliga omställningsprocesser i en miljö som präglas av både höga ambitioner och reella målkonflikter. Det är just där innovation och lärande behövs som mest.

Under kommande år kan vi vänta oss riktade utlysningar, forskningsmedel och innovationsbidrag som specifikt stödjer arbetet i de utvalda omställningslabben.

Syftet är att samla de mest relevanta aktörerna och skapa koncentrerade miljöer för lärande, uppskalning och verklig förändring. Lunds starka position inom både akademi och innovation gör labbet till en naturlig samlingspunkt för alla som vill vara med och driva omställningen framåt.

FAKTA

ShiftSweden

ShiftSweden är ett strategiskt innovationsprogram inom satsningen Impact Innovation, som drivs i samarbete mellan Energimyndigheten, Formas och Vinnova.

ShiftSweden vill omvandla Sverige till fossilfritt och resursmedvetet, genom att visa hur attraktiva och tillgängliga livsmiljöer kan skapas – i praktik och på nationell nivå.

Programmet fungerar som en samverkansplattform där aktörer från näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle möts för att utbyta kunskap, identifiera gemensamma utmaningar och utveckla nya koncept och lösningar.

Genom att förena byggd miljö och mobilitet som integrerade ekosystem vill ShiftSweden driva tre viktiga skiften:

• Skifte mot cirkulära affärsmodeller i samhällsbyggnad.

• Utveckling av konkurrenskraftiga alternativ till bilberoende transporter.

• Från silo-tänkande till innovativa ekosystem där byggd miljö och rörlighet samverkar.

Nya lokaler för Riksarkivet har byggts i naturnära läge på Saltvikshöjden. Bild: Tengbom

NYTT ARKIV

stärker Härnösand som arkivstad

Härnösand har en lång historia som arkivstad. Nu står dessutom en ny anläggning klar som rymmer hisnande 260 000 hyllmeter, med förberedelse för att bygga till med ungefär lika mycket. Här ska 130 personer arbeta, samtidigt som forskare och andra besökare tas emot.

AV KJELL-ARNE LARSSON

I HÄRNÖSAND FINNS myndigheten ”Riksarkivet i Härnösand”. Idag finns arkiv delvis i underjordiska lokaler på Rosenbäcksallén. Handlingarna där kommer att flyttas till nya anläggningen. Därefter finns åtskilliga hyllmeter kvar för fler handlingar. Hyresgäst är myndigheten Riksarkivet som i andra hand hyr ut delar av lokalerna till Skatteverket.

TVÅ HOPBYGGDA HUSKROPPAR

Själva arkivdelen i nya anläggningen har stomme och fasad i betong, medan administrationsbyggnaden, som ligger framför och är ”ansiktet utåt", har stomme helt i trä. Betong behövdes i arkivdelen för att klara vertikala laster och brandkrav. Arkivdelens fasad

är infärgad med en nyans som efterliknar den Nordingrågranit som kännetecknar Höga Kusten. Administrationsbyggnaden har fasad av limträpaneler med liknande röda toner.

– Specialfastigheter har ambitiösa mål för att minska klimatavtrycket och vid valet av trästomme var minskat koldioxidutsläpp en viktig faktor. I den andra delen är betongens värmetröghet en fördel som underlättar för att hålla rätt inneklimat i arkivet, förklarar Mikael Alfredsson, projektchef hos byggherren Specialfastigheter. Själva arkivdelen har en area på 22 600 kvadratmeter och administrationsbyggnaden 8 120 kvadratmeter. Den senare innehåller foajé, kontor och matsal för personal, hörsal, konferensdel och läsesalar. En av läsesalarna har högt i tak och ligger i husets atrium.

För fastighetsägaren Specialfastigheter är Riksarkivet i Härnösand en nyckelinvestering där höga krav på säkerhet, hållbarhet och tekniska lösningar är den röda tråden.

Anläggningen certifieras med Miljöbyggnad och målsättningen är att klara nivå Guld. Även frågor som energieffektivitet i kombination med de högt ställda kraven på inomhusklimat har varit prioriterade frågor.

– Våra hållbarhetsambitioner är höga och i nyproduktioner ställer Specialfastigheter krav på klimatbudget och projektering enligt Miljöbyggnad, berättar Mikael Alfredsson.

PROJEKTLEDNING OCH

PROJEKTERINGSLEDNING

Rejlers Sverige AB är ett av de företag som har ramavtal med Specialfastigheter, för tjänsterna projektledning och generalkonsult. Som huvudprojektledare för nya arkivet i Härnösand har Rejlers bland annat svarat för alla kontakter med Riksarkivet, uppdragsgivaren Specialfastigheter och generalentreprenören Peab.

En stor del i projekteringen av bygget har varit arkitektur, där Tengbom anlitades tidigt och haft ansvaret (utanför Rejlers åtagande) för hus och landskap. Den andra stora delen har varit byggkonstruktionen, som utförts av ELU Konsult och legat under Rejlers.

– Krav på klimat i arkivet med 18 grader och 35 procent RF, samt brandkrav har styrt mycket i projekteringen av konstruktionen, berättar Åke Forslund, Specialfastigheters huvudprojektledare från Rejlers.

Generalkonsultuppdraget har förutom byggkonstruktionen omfattat geoteknik, akustik, gassläckning, sprinkler, hissar, el, tele, data, säkerhet och VVS.

– Det är mycket installationstätt. En omfattande styr- och övervakningsanläggning finns på plats för att bland annat upprätthålla rätt inneklimat, berättar Adam Pataky, biträdande projektledare hos Rejlers.

Företaget har också ansvarat för energikalkyler och att fuktsakkunnig anlitas. Miljösamordning och miljöcertifiering sköts med egen personal och inhyrda resurser från Sustera.

Rejlers sköter all hantering av CAD/BIM inklusive ritningar och modeller, och att de linjerar med Specialfastigheters interna krav. Här har Rejlers rutinen inne tack vare tidigare uppdrag åt Specialfastigheter. Rejlers ansvarar också för kontrollansvarig PBL, liksom för byggledning.

När nya arkivet i Härnösand blir klart, kommer det att framstå som en mönsterbyggnad.

– Vår referenslista får nära nog ett flaggskepp när vi nu kan inkludera Skandinaviens modernaste arkiv, avslutar Åke Forslund.

FAKTA

Nybyggnad, arkiv, Härnösand

Byggtid: oktober 2022–september 2025

Byggherre: Specialfastigheter Sverige AB

Hyresgäst: Riksarkivet

Generalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: Tengbomgruppen AB

Generalkonsult: Rejlers

Kostnad: ca 800 Mkr

TEN4 MANAGEMENT AB – helhetslösningar med hållbarhet i fokus

Ten4 arbetar med hela kedjan

– från lokaluthyrning till projektledning och förvaltning – och har på kort tid blivit ett namn att räkna med.

– MED LÅNG erfarenhet skräddarsyr vi lösningar som möter våra kunders behov, oavsett om det gäller att hitta rätt lokal, driva projekt från idé till verklighet eller säkerställa en effektiv och hållbar förvaltning, säger Eva Troell.

Hon förklarar att vissa kunder använder hela erbjudandet medan andra väljer enstaka delar: uthyrning, projektledning eller förvaltning.

Enligt Ten4 är det just helheten som särskiljer dem från mer traditionella aktörer.

– Just genom att vi erbjuder alla steg från uthyrning, via projektledning till förvaltning. Ten4 har en bredd i sitt helhetserbjudande, något som få andra har, säger Eva Troell.

– Där vi lärt oss är att affären är grunden till projektet som ska genomföras, där affärens ekonomi är viktigare än projektets ekonomi, tillägger Anders Boström.

ERFARENHET FRÅN

FASTIGHETSÄGARSIDAN

Både Anders och Eva har lång bakgrund som byggherrar och fastighetsägare, något som präglar arbetssättet i dag.

– Vi kan enkelt ”sätta på oss hatten” och vara en del av organisationen liksom att vi snabbt kan komma till förståelse för vad som är viktigt ur fastighetsägarens perspektiv. Eftersom vi har både uthyrning, förvaltning och projektledning i vår portfölj kan vi tänka i flera olika led vilket vi tror ofta ger ett bättre resultat, säger Eva Troell.

ÅTERBRUK SOM SJÄLVKLARHET

Hållbarhet är en röd tråd i allt arbete. Eva Troell beskriver hur de alltid utgår från att så mycket som möjligt ska vara kvar i lokalen när en anpassning ska göras.

– Som exempel, om nya material ska monteras ser vi om det är möjligt att använda återbrukat. Det är inget omvälvande eller revolutionerande sätt att arbeta på men det är lätt att välja den enkla vägen genom att

Personalstyrkan på Ten4 Management AB, övre raden från vänster: Anders Boström, Anders Göransson, Martin Pettersson och Eva Troell. Nedre raden från vänster: Hannah Björn och Roger Halén.

riva ut och bygga nytt. Att jobba med återbruk kräver lite mer eftertanke och ibland kreativa lösningar vilket vi tycker är både roligt och känns extra bra, säger hon.

För Anders Boström är återbruk så självklart att det inte ens behöver lyftas som begrepp i kunddialogen.

– Vi har alla jobbat med det under så lång tid så det faller sig naturligt att ha med det i alla delar i projektet. Det intressanta är vilken funktion hyresgästen behöver i sin lokal och vilket utseende/design man vill ha. Inte varifrån produkten kommer eller om den är ny eller återbrukad.

Utmaningarna finns förstås – allt från tillgänglighetsmått till garantier kan sätta käppar i hjulen.

– Här gäller det att utmana regelverk och fundera på om nya krav eller garantier behövs, eller kan ställas, bara för att en produkt byter plats, säger Anders Boström.

INSTÄLLNINGEN FÖRÄNDRAS

Enligt Ten4 märks en långsam men positiv förändring i synen på återbruk.

– Så sakteligen är det fler som både accepterar och efterfrågar återbruk. Det går långsamt framåt men fortfarande

för få som prioriterar det, säger Eva Troell. – Här gör tankesättet att prata funktion och design stor skillnad, fyller Anders Boström i.

RÅDGIVNING

OCH INSPIRATION

Förutom uppdrag inom uthyrning, projektledning och förvaltning erbjuder Ten4 även rådgivning och föreläsningar.

– Det största behovet är inspiration och praktiska exempel. Det är ofta svårt att bli profet i sin egen organisation och då kan det underlätta att ta hjälp av någon extern som visar på goda exempel, säger Anders Boström.

Framåt ser företaget behovet av att växa. – Vårt erbjudande av tjänster ser vi just nu som tillräckligt men vi behöver bli fler kollegor så fler kunder kan få ta del av vårt erbjudande, säger Eva Troell.

Varken marknaden eller logistiken har mognat när det gäller återbruk och återvinning.

IVL LEDER OMSTÄLLNINGSLABB

–

utvecklar marknad och logistik för återbruk

Återbruk har under senare år fått ordentligt fäste i byggbranschen. Men det är långt kvar tills marknaden är helt mogen och fungerar som önskvärt. IVL:s initiativ CCBuild är lovvärt och har nära två hundra aktörer anslutna, men volymerna är fortfarande förhållandevis små, vilket också gäller de återbrukshubbar som har växt upp hos företag och kommuner landet runt. Bara en mindre del av den potentiella marknaden hanteras.

IVL HAR FÅTT uppdrag att leda och samordna omställningslabbet

”Utvecklad marknad och logistik för återbruk”. Omställningslabbet

ingår i Shift Sweden som tillhör Impact Innovation, vilket är Sveriges innovationssatsning för 2030-talet, för att klara utmaningarna med

AV KJELL-ARNE LARSSON >>

hållbarhet. Bakom satsningen står Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Bland partners märks Boverket, Trafikverket och IVL. Shift Sweden samlar aktörer från offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle, för att underlätta systemskiften, det

“I dagsläget finns det ett stort antal pilotprojekt och småskaliga lösningar

– utmaningen är att nå storskaliga systematiska arbetssätt som ger förändringar på systemnivå.

/Johanna Andersson, expert på cirkulärt byggande hos IVL

Bild: IVL

vill säga omställningar. Shift Sweden verkar under en 10-årsperiod. Omställningslabbet tar fram, testar och skalar upp lösningar för framtidens samhällsbyggnad och mobilitet. Stadsbyggnad och transporter ska samverka och det handlar inte bara om tekniska lösningar, utan också att skala upp regelverk, arbetssätt, infrastruktur och beteendepåverkande åtgärder.

CIRKULÄRT

I programmet för omställningslabbet ”Utvecklad marknad och logistik för återbruk” konstateras att byggbranschen står inför stora förändringar, från traditionella förhållningssätt där resurser slösas till system där flödena i stället är cirkulära. Till att börja med bör man överväga om det går att tillgodose lokalbehov utan att bygga nytt. Är det möjligt att bygga om, anpassa och renovera? Och vid rivning, går det att återbruka och återvinna material? Om det ändå måste byggas nytt; hur ska vi i så fall designa och bygga för att husen ska kunna stå länge? Svaren handlar inte endast om teknik, vi måste också utveckla beteende, normer, affärslogik och regelverk. Mycket måste förändras samtidigt.

– I dagsläget finns det ett stort antal pilotprojekt och småskaliga lösningar – utmaningen är att nå storskaliga systematiska arbetssätt som ger förändringar på systemnivå, säger Johanna Andersson, expert på cirkulärt byggande hos IVL och samordnare för omställningslabbet.

UPPSKALNING

Genom att koordinera en portfölj av projekt ska labbet driva systeminnovation i bygg- och anläggningssektorn. Omställningslabbet för återbruk har särskilt fokus på marknad och logistik.

Det handlar dels om nya sätt att vidareutveckla och skala upp de innovationsprojekt som ingår, dels bygga en gemensam process för erfarenhetsutbyte och lärande. I labbet ingår åtta projekt, med allt från etablering och uppskalning av lokala återbrukshubbar, till utveckling av affärsmodeller för specifika material.

Som inspiration i innovationsarbetet fungerar givetvis CCBuild, den samverkansarena som har utvecklats av IVL, där nästan 200 aktörer samverkar inom återbruk och cirkulära flöden.

Plattformen utgör en möjlighet att snabbt testa, sprida och ta resultat vidare.

– Målet är att göra cirkulära lösningar till förstahandsvalet i byggoch fastighetssektorn. Det kräver skifte i normer och arbetssätt samt bred samverkan, menar Johanna Andersson avslutningsvis.

FAKTA

Följande projekt har fått ekonomiska medel för att utveckla återbruk:

• Återbruk av prefab betongelement – logistik och affärsmodell. Koordinerande part: RISE.

• Revolve Dalarna – för en cirkulär byggbransch.

ByggDialog Dalarna.

• Från linjärt till cirkulärt – kommunal samverkan för framtidens återbruk. Lunds kommun.

• Återbrukslogik: lovprocesser för en effektiviserad marknadsmodell för återbruk. RISE.

• Högvärdig återanvändning av returasfalt innehållande polymermodifierad bitumen. VTI.

• Gävle Återbygg. Energismeden Re-eko AB.

• Affärsmodeller och logistiska lösningar för återbruk av glas. Högskolan Väst.

• Cirkulär kontorsutveckling börjar hos hyresgästen – från beslut till systemskifte. Indicum Inredningsarkitekter AB.

FAKTA

Uppdraget för Shift Sweden är att sammanföra bygg- och transportsektorerna, och inrikta sig på tre skiften: att integrera byggd miljö och mobilitet till ett ekosystem, att skapa nya flöden genom cirkulära affärsmodeller och att åstadkomma konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilåkande.

FAKTA

Hur åstadkomma förändring?

Shift Sweden använder en modell med fem förändringsdimensioner, nödvändiga för att skapa systeminnovationer:

• Nya tekniska lösningar

• Fungerande affärs- eller värdemodeller

• Stödjande infrastruktur och produktionssystem

• Möjliggörande policy och regelverk

• Tillåtande kultur och värderingar

Material ska återbrukas och återvinnas i

FABEGES SATSNING

I ARENASTADEN

Riv inte – återbruka. Det är en viktig del av Fabeges strategi för hållbar stadsutveckling. På Dalvägen i Arenastaden demonteras nu 30 000 kvadratmeter kontor från 1970–80-talet. Målet är att minst 80 procent av materialet återbrukas eller återvinns samtidigt som Fabege utvecklar 100 000 kvadratmeter kontor och cirka 700 nya bostäder via dotterbolaget Birger Bostad.

– DET HÄR ÄR INTE en framtidsvision – det är cirkulär stadsutveckling i praktiken där vi bidrar till att skapa moderna och attraktiva kontors- och bostadsmiljöer med ett lägre klimatavtryck, säger Mia Häggström, hållbarhetschef på Fabege.

Så lite som möjligt av materialen i de gamla byggnaderna längs Dalvägen går till spillo. 1 600 fönster har fraktats till Ukraina för att bidra till återuppbyggnaden av landet. 500 ton tegel har demonterats för att återbrukas som nytt fasadtegel, och träd och buskar har flyttats och återplanterats i Fabeges återbrukspark. Därutöver har fasadskivor, undertak, delar av golven, kök, glaspartier och en del dörrar transporterats till Fabeges återbrukshubb för återbruk inom Fabeges fastighetsbestånd.

– Byggmaterial står för en stor del av klimatpåverkan. Därför demonterar vi med precision med målsättningen att varje dörr,

fasad och fönster kan bli en resurs i nästa projekt, säger Mia Häggström.

För arton år sedan var Dalvägen ett anonymt industriområde – men läget var perfekt: nära innerstan, Solna station och Råstasjön. Här växte Fabeges vision om Arenastaden fram. Nu utvecklas ett helt kvarter med 100 000 kvadratmeter kontor och 700 nya bostäder genom dotterbolaget Birger Bostad, med återbruk som löper som en röd tråd genom projektet.

EN DEL AV ETT STÖRRE HÅLLBARHETSARBETE

– ÅTERBRUK GENOM ÅREN

Fabege har länge visat att cirkulärt byggande fungerar. 2019 uppfördes Hållbarhetshuset i Haga Norra, byggt av återbrukat material från rivningen av Bilias gamla anläggning. Fyra år senare öppnade Fabege ”återbrukshubben” i Solna Business Park

FAKTA

Om Fabege:

Fabege är en ledande stadsutvecklare och ett av Sveriges största fastighetsbolag. Vi äger, utvecklar och förvaltar kommersiella fastigheter i Stockholm – Sveriges största tillväxtregion. Med långsiktighet och starkt hållbarhetsfokus skapar vi trygga, attraktiva och hållbara stadsdelar där livet mellan husen är lika viktigt som själva fastigheterna.

Vi tror på Stockholm och vi tror på kontor.

Fabegeaktien är noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap-segmentet

FAKTA

Fabeges hållbarhetsmål:

• Fabeges hållbarhetsmål och resultat

• Fabeges återbrukshubb: Fabege först med fullskalig Återbrukshubb

• Fabeges återbrukspark: Fabege öppnar Stockholms första återbrukspark i Arenastaden

• Fabeges hållbarhetshus: Hållbarhetshuset

som möjliggör en logistiklösning för materialflöden mellan projekt – en modell som kan skalas till fler aktörer. Året därefter 2024 etablerades Återbruksparken i Arenastaden – en park där bland annat träd och buskar mellanlagras i väntan på omplantering och användning i nyskapade ytor. Hållbarhet handlar om ett ansvarstagande genom hela värdekedjan. Fabeges återbruksarbete är ett kvitto på hur det går att minska klimatavtryck på riktigt – samtidigt som attraktiva städer utvecklas och nya kvarter som Dalvägen formas.

Vi återbrukar så mycket som möjligt från de befintliga byggnaderna: stålbalkar, betong, fönster, ventilationskanaler. En mödosam process, men en som sparar stora mängder koldioxid och minskar behovet av nya material och transporter.

DAGS ATT KROSSA MYTEN

att spekulationsbyggande är kortsiktigt och ohållbart

Det finns en seglivad föreställning i vår bransch att spekulationsbyggande är en snabb, kompromissfylld och kortsiktig lösning. Att det handlar om att ta genvägar, ignorera hållbarhet och hoppa över den omsorgsfulla planeringen. Men det stämmer inte. I själva verket öppnar det för något helt annat: en möjlighet att tänka långsiktigt, hållbart och skapa fastigheter av hög kvalitet från början.

AV FREDRIK JAGERSJÖ ROSELL, VD, PANATTONI SVERIGE

ATT BYGGA UTAN en specifik hyresgäst kan uppfattas som vågat. Och visst, det kräver mod. Men just där uppstår möjligheterna. Att bygga flexibelt kräver ett långsiktigt synsätt – både i hur fastigheten utformas och i vilka värden den ska bära över tid. Det ger oss tid att tänka efter, prova oss fram och satsa på det som gör verklig skillnad. Det är inte alltid den enklaste vägen, men genom att själva ta risken får vi friheten att driva utvecklingen framåt, utforska nya lösningar och använda vår fulla kompetens. Och det är precis så vi vill jobba.

På Panattoni är det människorna som gör skillnaden. Våra byggansvariga har kunskap, engagemang och tydliga processer i ryggen. Samtidigt har de modet att utmana det vanliga och säger ofta ”vi testar och ser”. Den inställningen gör att vi kan hitta nytänkande lösningar som utvecklar både projekten och platsen över tid.

Ta till exempel vårt brownfieldprojekt Panattoni Park Mölnlycke, där vi river den gamla truckfabriken för att bygga en modern logistikfastighet. Genom att använda redan exploaterad industrimark minskar vi behovet av att ta jungfrulig mark i anspråk. Samtidigt siktar vi i projektet på BREEAM Outstanding, vilket innebär att vi i varje steg strävar efter de mest effektiva material- och energilösningarna inom projektets budgetramar. I det här fallet innebär det att vi återbrukar så mycket som möjligt från de befintliga byggnaderna: stål-

balkar, betong, fönster, ventilationskanaler. En mödosam process, men en som sparar stora mängder koldioxid och minskar behovet av nya material och transporter.

Skräddarsydda lokaler har absolut sin plats. Vi på Panattoni Norden utvecklar många sådana lösningar tillsammans med våra kunder och i vissa lägen är det exakt vad som behövs. Men för att kunna förse logistikbranschen med långsiktigt hållbara lösningar – där kraven skiftar över tid – är flexibilitet helt avgörande.

En spekulationsbyggd fastighet utformas alltid med flexibilitet i fokus. Den kan anpassas efter nya behov, står sig längre och gör större nytta oavsett vem som flyttar in. Här är det inte en enskild hyresgäst som styr utformningen, utan byggnaden planeras redan från början för att enkelt kunna delas upp mellan flera hyresgäster och möta olika krav både invändigt och utvändigt. På så sätt kan den utvecklas i takt med marknaden och fortsätta vara värdeskapande även när förutsättningarna förändras.

Till skillnad från skräddarsydda fastigheter för en enda hyresgäst, där anpassningar i efterhand ofta blir både dyra och omfattande, ger spekulationsbyggande en tydlig långsiktig fördel: byggnaden är redo för nästa steg redan från start. Kort sagt är spekulationsbyggande ett sätt att skapa fastigheter som levererar värde, flexibilitet och nya möjligheter – år efter år.

ÅTERBRUKSKLUSTER är nästa stora satsning

Palats Technology AB har på kort tid vuxit till Sveriges största plattform för återbruk inom fastighets- och företagsvärlden. Med över

130 anslutna organisationer och hundratusentals artiklar i cirkulation har bolaget bevisat att internt återbruk både fungerar och lönar sig. Nu tas nästa stora steg – bildandet av återbrukskluster.

PALATS ÄR SVERIGES största återbruksplattform som möjliggör för företag och organisationer att cirkulera material och möbler.

– Vårt mål är att göra återbruk lika enkelt och attraktivt som nyköp, säger Henrik Olausson, CEO.

Han berättar att många organisationer tidigare haft dålig överblick över vad som fanns sparat i förråd och utrymmen, vilket ofta ledde till onödiga nyinköp. Palats bygger därför en digital infrastruktur som gör det möjligt att inventera, annonsera och boka artiklar internt – samtidigt som både klimatpåverkan och ekonomiska besparingar mäts.

– Flera av våra större kunder har cirkulerat upp mot 10 000 artiklar sedan årsskiftet, så det är stora volymer det rör sig om. Det motsvarar en besparing på omkring 16 miljoner kronor och 350 000 kilo CO₂e jämfört med nyinköp, säger Adam Andreasson, CPO.

NYCKELN: LÖNSAMT INTERNT ÅTERBRUK

Henrik framhåller att Palats tidigt identifierade internt återbruk som en avgörande framgångsfaktor.

– Återbruk i stor skala är en komplex logistisk apparat. Vi såg att förmågan att cirkulera stora volymer inom den egna organisationen skapar bäst förutsättningar för att det ska fungera även externt, säger han.

I praktiken handlar det om att systematisera sådant som redan sker semistrukturerat: möbler och material sparas ofta efter renoveringar och flyttar, men används allt för sällan på nytt då få medarbetare vet vad som sparats vart. När organisationer digitaliserar processen kan återbruket skalas upp snabbt.

– När en av våra kunder inom allmännyttan inventerade sitt sparade material hittade de värden för 1,2 miljoner kronor utspritt i olika förråd. På bara ett och ett halvt år har de sedan cirkulerat produkter för omkring 5 miljoner kronor. Allt tack vare en bättre överblick och delad information, berättar Henrik.

NÄSTA STORA SATSNING:

ÅTERBRUKSKLUSTER

Klusterfunktionen innebär att interna marknadsplatser kan kopplas ihop och följa smarta regler. En artikel kan exempelvis först visas internt i 30 dagar och därefter erbjudas på den gemensamma marknadsplatsen i klustret.

– Kluster främjar regionala samarbeten och öppnar upp för mindre aktörer att ansluta sig. På så sätt kommer mer material och inredning att återbrukas i stället för att bli liggande eller gå till avfall, säger Henrik.

Redan nu är tre kluster på gång: ett på västkusten, ett i Stockholm och ett i norra Sverige.

– I Göteborgsområdet finns offentliga aktörer – som kommuner och universitet – som har kommit långt med internt återbruk och nu vill börja utbyta möbler med varandra. I Stockholm drivs utvecklingen av en grupp kommersiella fastighetsägare och i norr ser vi en tredje konstellation med både offentliga och privata aktörer, berättar Adam.

– De lokala klustren är första steget mot nationellt samarbete och på sikt även samverkan över landsgränser. Från internt återbruk, till kluster och vidare till storskalighet – det är dit vi är på väg. För att lyckas behöver vi fortsätta utveckla teknik i framkant, och det är just det vi på Palats är bäst på, avslutar Henrik Olausson.

Henrik Olausson, CEO och Co-founder till vänster i bild och Adam Andreasson, CPO och Co-founder.

Genom att skapa kluster möjliggörs återbruk i större skala.

MATERIAL SOM BEHÖVS FÖR ENERGIOMSTÄLLNINGEN

går förlorade i avfall

Kritiska råmaterial är avgörande för framtidens energilösningar – de möjliggör effektiva batterier, solceller och vindturbiner. Men trots deras betydelse saknas grundläggande kunskap om var i samhället dessa material finns och hur mycket som går förlorat i avfall.

– SAMTIDIGT SOM VI vet hur viktiga kritiska råmaterial är för framtidens energilösningar bromsas återvinningen av både ekonomiska hinder och bristande information. För att öka försörjningstryggheten krävs bättre kartläggning, samverkan mellan aktörer och nya sätt att se på värdet i våra befintliga resurser, säger Christian Junestedt, expert på kritiska råmaterial på IVL Svenska Miljöinstitutet.

EU definierar 34 ämnen och ämnesgrupper som kritiska råmaterial (CRM). Det rör sig om material som grafit, fosfor och sällsynta jordartsmetaller, med vitt skilda egenskaper och som används i allt från elfordonsbatterier till vindturbiner.

Till skillnad från exempelvis stål och koppar, som också behövs för energiomställningen och dessutom i mycket större mängd, kan man förenklat säga att CRM tillför ”specialförmågor”. Några

exempel är att CRM kan höja energitätheten i batterier, verkningsgraden i solceller eller minska underhållsbehovet för vindturbiner. EU definierar dessa ämnen som kritiska på grund av att de både är av stor ekonomisk betydelse och att risken är stor för störningar i tillgången.

FLERA SVENSKA INITIATIV PÅ GÅNG

– Under lång tid framöver kommer vi att vara fortsatt beroende av gruvbrytning av CRM, men ökad återvinning är ett nödvändigt komplement både för ett mer hållbart resursutnyttjande och en högre självförsörjningsgrad, säger Erik Lindblom, senior projektledare på IVL.

Sverige, som en av EU:s ledande gruv- och metallnationer, har

“Under lång tid framöver kommer vi att vara fortsatt beroende av gruvbrytning av CRM, men ökad återvinning är ett

nödvändigt komplement både för ett mer hållbart resursutnyttjande och en högre självförsörjningsgrad.

Dessa frågor står i centrum för projektet Nationellt kartläggningssystem av kritiska råmaterial för rapportering och hållbar råvaruförsörjning (KR:RR), som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med aktörer inom gruv-, metall- och tillverkningsindustrin. Syftet är att undersöka hur ett nationellt system kan utformas för att kartlägga mängder av kritiska råmaterial i produkter och avfall – och skapa bättre förutsättningar för framtida återvinning.

– Dagens offentliga statistik fångar inte in CRM tillräckligt bra. Vi står inför en avvägning: antingen nöjer vi oss med grova uppskattningar, eller så ökar vi kraven på datainsamling – med kostnader och administration som följd. En fråga vi vill besvara är hur sambandet mellan nyttan av en bättre kartläggning och kostnaden för en ökad datainsamling ser ut, säger Erik Lindblom.

betydande malmtillgångar och starka aktörer inom både primäroch sekundärproduktion.

Batterianods- och innovationsmaterialföretaget Talga har fått tillstånd att bryta grafit utanför Luleå, LKAB vill utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall och Boliden återvinner redan ädelmetaller ur skrot. Men kunskapen är fortfarande låg när det gäller hur mycket kritiska råmaterial som faktiskt finns lagrade i produkter och infrastruktur runt omkring oss – och som inte återvinns.

– Det sägs ofta att allt som är lönsamt redan återvinns. I dag kanske det stämmer, men bara ur ett rent marknadsperspektiv. Om priset på primärproducerade CRM hålls lågt – vilket det ofta görs av aktörer som EU vill minska sitt beroende av – blir det svårt att få lönsamhet i återvinning. Samtidigt vill EU prioritera försörjningstrygghet. Det är en målkonflikt, säger Erik Lindblom.

En flaskhals är den bristfälliga kunskapen om sekundära flöden, det vill säga återvinningsbara material som finns i olika typer av avfall.

– Vi vet för lite. Det saknas data om hur mycket CRM som finns i avfall, var de förekommer och i vilken form. Det gör det svårt att fatta beslut om investeringar i nya återvinningsanläggningar, säger Christian Junestedt.

För att göra investeringar krävs både volym och kontinuitet i tillgången. Men det är svårt att räkna hem en anläggning om det inte går att garantera framtida flöden – eller om produkternas innehåll ändras i takt med teknikutvecklingen.

/Erik Lindblom, senior projektledare på IVL www.eurogolvterrazzo.se

Återbrukad terrazzo

NOLLCO2 OCH ANDRA FRIVILLIGA INITIATIV

behövs för att accelerera klimatomställningen

Byggsektorn behöver och efterfrågar mer än minimikrav.

Certifieringssystemet NollCO2 är nödvändigt för att minska klimatpåverkan och använda klimatåtgärder för att kunna nettonoll-balansera. Andra initiativ behövs också, för att öka takten och pressa på före lagstiftning.

För hur långt har Sverige egentligen kommit när det gäller klimatkrav på byggnader?

– SVERIGE HAR VARIT tidigt ute med krav på beräkningar av byggnadens livscykel-GWP i olika miljöcertifieringssystem och där är NollCO2 det mest progressiva, berättar Martin Erlandsson, senior sustainability expert, BIMobject.

– Sedan 2022 krävs i Sverige att alla nybyggnaders byggskede ska klimatdeklareras. År 2028 införs inom hela EU en ny klimatdeklaration som omfattar hela byggandens livscykel och gäller först för alla byggnader större än 1 000 kvadratmeter. Från 2030 kommer alla länder i EU vara tvungna att införa gränsvärden för byggnadernas klimatpåverkan kopplat till byggnadens klimatdeklaration. I Sverige gäller gränsvärdet enligt Boverkets förslag för byggskedet, men ett värde för hela livscykelns klimatpåverkan ska även redovisas. Detta för att vi ska nå våra klimatpolitiska mål.

Behövs NollCO2 när gränsvärden blir lagkrav?

– Vi vet ännu inte hur ambitiösa dessa gränsvärden kommer att vara, men man kan med säkerhet utgå från att de snarare klipper svansen än driver utvecklingen till nästa nivå.

– I praktiken betyder detta att vi även med denna lagstiftning behöver miljöcertifieringssystem för att visa att det går att minska klimatpåverkan till ett minimum och vilka som är bäst i klassen. NollCO2 kommer på så sätt att visa vägen för vad alla efter några år måste uppfylla, men då som ett lagkrav.

Vilken roll spelar NollCO2 i klimatomställningen?

– Genom att jobba med NollCO2 bidrar du som föregångare med att visa att det går att minska klimatpåverkan samtidigt som byggnadsvärdet ökar, vilket tar oss närmare en mer hållbar framtid.

Det finns en betydande skillnad mellan EU:s obligatoriska klimatdeklaration och klassningssystem såsom NollCO2, som även inkluderar möjligheterna att jobba med negativa utsläpp eller andra åtgärder för att balansera klimatpåverkan till noll. I Boverkets förslag för implementering av den nya klimatdeklarationen (enligt energiprestandadirektivet, EPBD) så kan denna deklaration utgöra ett

– Sverige har varit tidigt ute med krav på beräkningar av byggnadens livscykel-GWP i olika miljöcertifieringssystem och där är NollCO2 det mest progressiva, anser Martin Erlandsson, senior sustainability expert, BIMobject. Alla som erbjuder marknaden digitalt beräkningsstöd för EU:s så kallade livscykel-GWP borde även göra det möjligt att räkna med olika klimatåtgärder för att kunna nettonoll-balansera.

underlag för att som fastighetsägare kunna tillgodoräkna sig inbyggt biogent kol som en kolkredit (enligt CRCF – Carbon Removals and Carbon Farming Regulation). Med andra ord, även i en framtid kommer balansering och deklaration av detta behöva hanteras i frivilliga miljöcertifieringssystem, men delar av dessa åtgärder kan baseras på underlag i olika EU-lagstiftningar.

– Även om man inte kan tillgodoräkna sig denna typ av förnybar kolsänka (som alla länder gör i sin internationella klimatrapportering och då kallas HWP – Harvested Wood Products) i en klimatdeklaration för byggnader ser vi att träets marknadsandel har ökat. En av anledningarna till detta är sannolikt träbyggandets miljöfördelar med låg klimatpåverkan vid produktion, men också det positiva bidraget i form av en kolsänka, menar Martin Erlandsson.

Källa: SGBC med komplettering av Martin Erlandsson

Stenläggningen från Hjällbo Centrum får nu nytt liv i närområdet.

Bilden är från innan ombyggnationen. Bild: Carina Gran

Återbruk

Lekdjur på sin tidigare plats i Hjällbo Centrum. Bild: Markus Andersson

i fokus vid renovering av Hjällbo Centrum – MATERIAL FÅR NYTT

LIV I NÄROMRÅDET

Vid den pågående upprustning av torget i Hjällbo Centrum tas stora mängder material tillvara i stället för att slängas. Bänkar, lekutrustning, belysning, sten och betong har plockats bort när vi gör plats för nya lekområden och sociala ytor. Det borttagna materialet återanvänds nu på andra platser i närområdet.

– VI SÅG TIDIGT att delar av det befintliga materialet kunde återanvändas, men också att det skulle bli en hel del över. Därför tog jag kontakt med vår hållbarhetsansvarige för att undersöka möjligheterna till återbruk, säger Britt Bergström, fastighetsförvaltare på GöteborgsLokaler.

GöteborgsLokaler arbetar aktivt för att bidra till stadens klimatmål, där ett av delmålen är att minska mängden avfall med 4 procent årligen. Ett av de mest effektiva sätten att göra detta är genom återbruk i byggprojekt.

Företagets återbruksstrategi är tydlig; i första hand ska material återanvändas inom det egna projektet, i andra hand delas mellan bolag inom Framtidenkoncernen och i tredje hand gå vidare till externa aktörer som Återbruket.

I Hjällbo-projektet gick det snabbt att hitta en mottagare, GöteborgsLokalers systerbolag Poseidon såg direkt behov av

materialet och tog emot delar som nu används på andra platser i stadsdelen Hjällbo.

Joakim Fagerström är miljövärdssamordnare på Poseidon.

– En del av den sten vi tagit emot har gått till att stärka upp så kallade snikvägar som uppstår i den offentliga miljön. Vägar som blir naturliga genvägar över exempelvis gräsytor. Genom att stenlägga dessa gör vi dem till en mer permanent och hållbar gångbana, berättar Joakim Fagerström.

Även detaljer från den tidigare lekytan vid torget, så som de uppskattade klätterdjuren kommer inom en snar framtid att återuppstå i närområdet.

– Det känns väldigt bra att det som inte längre används hos oss kommer till nytta i samma område. Det stärker både hållbarhetsarbetet och den lokala identiteten, säger Britt Bergström på GöteborgsLokaler.

OMBYGGNADEN AV GLADAN

– återbruk i fokus när kontor förvandlas

På Warfvinges väg i Stadshagen pågår en omfattande ombyggnad av fastigheten

Gladan 6. Projektet präglas av återbruk, klimatarbete och målet att skapa attraktiva kontorsmiljöer i hjärtat av Stockholm.

AV ELIN BISANDER

FASTIGHETEN GLADAN 6 ingår tillsammans med Gladan 5 och 7 i konceptet ”Erskine & friends”, uppkallat efter arkitekten Ralph Erskine. Entreprenadingenjör Erik Remnegård på IN3PRENÖR berättar att etapp 1 omfattar ombyggnad av Gladan 6, med inslag i de övriga husen för gemensamma utrymmen, lobby, konferensdel och restaurang.

Området i Stadshagen lockar med sitt läge. Här finns både tunnelbanans blå linje, Essingeleden och närhet till centrum. Projektet bidrar med nya mindre lokalytor, något som tidigare saknats i stadsdelen.

– Stadshagen har en strategisk geografisk placering. Det i sig gör det attraktivt för fastighetsägare och i förlängningen hyresgäster att etablera sig i området, säger Erik Remnegård.

Projektet är i sitt slutskede. Men som i många ROT-projekt har vägen dit bjudit på utmaningar.

– ROT-projekt är alltid utmanande då man inte alltid kan vara säker på ifall det är miljöfarliga ämnen som finns i byggnaden som exempelvis asbest. Andra utmaningar är de konstruktiva åtgärderna och logistik för stora skrymmande saker, som aggregat och annat, säger han.

Just logistiken har haft en central roll i planeringen. Fastigheten ligger något avsides från de största trafikstråken, vilket gett bättre förutsättningar för att hålla ordning och bedriva arbetet rationellt. Återbruk har varit en röd tråd genom hela projektet. Målet är att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver och klimatkalkylering har följt arbetet sedan projekteringen.

– Personligen tycker jag att det är toppen att renovera de fina fönstren med teakkarm i stället för att köpa nya i något underhållsfritt dött och tråkigt material, säger Erik Remnegård.

Hus 6 sett från Warfvinges väg. Bild: Erik Remnegård

“Jag tror att denna byggnad tillsammans med Erskine- och Karlssonhuset kommer att ge ett efterlängtat lyft till Warfvinges väg. Erskine & friends har god potential att bli en ”hub” för området.

/Erik Remnegård Entreprenadingenjör på IN3PRENÖR

Material från lättrivningen har sparats och återanvänts: gipsskivor i trapphus, ventilationsbafflar, radiatorer, undertaksplattor och dörrar. Ett särskilt exempel finns i entrén.

– Det finaste exemplet kan man se i lobbyytan vid entrén med återanvänt/återbrukade ”betongsglasblock” som murats upp som vägg, säger Erik Remnegård.

Samarbetet mellan Castellum som byggherre, IN3PRENÖR, arkitektkontoret Appell och övriga projektörer beskrivs som tätt och effektivt.

Nu återstår hyresgästanpassningar i de plan där hyresgäster ännu inte är på plats. För framtidens användare väntar kontor med nya kvaliteter, terrasser i soligt läge och en restaurang som ska bidra till en mer levande gatumiljö.

– Jag tror att denna byggnad tillsammans med Erskine- och Karlssonhuset kommer att ge ett efterlängtat lyft till Warfvinges väg. Erskine & friends har god potential att bli en ”hub” för området, säger Erik Remnegård.

Slutbesiktning sker 15 november och den första hyresgästen flyttar in den 1 december. IN3PRENÖR hoppas också få fortsätta med etapperna i de två övriga husen.

– Givetvis hoppas vi på att få färdigställa alla 3 etapper. Det känns roligt att få vara med att bevara och renovera en fastighet med högt arkitektoniskt värde och attraktiva lokaler, avslutar Erik Remnegård.

Trappan upp från restaurangen mot konferenslokalen. Här syns återbrukade betongglasblock som murats upp som vägg. Bild: Erik Remnegård

ALVOTECH NY HYRESGÄST

PÅ

CAMPUS SOLNA

– stort fokus på återbruk

Akademiska Hus har tecknat ett tioårigt hyresavtal med det isländska bioteknikföretaget

Alvotech. Avtalet omfattar cirka 6 000 kvadratmeter labb- och kontorslokaler

i ombyggnadsprojektet Nobels väg 3, som ligger centralt placerat på Campus Solna och i hjärtat av Hagastadens life science-kluster.

I TRE ETAPPER under 2026 flyttar Alvotech in i Akademiska Hus nyrenoverade labb- och kontorslokaler som också inkluderar omklädningsrum, cykelförvaring, mötesrum, reception och lounge. Inflyttningen befäster Alvotechs etablering i Sverige och stärker bolagets position som ledande global aktör inom biosimilara läkemedel för patienter över hela världen.

– Vi är glada över att vara baserade på Campus Solna. Alvotech strävar efter att avsevärt expandera sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige. Därför kommer flytten till de nya lokalerna på Nobels väg 3 att ge oss ökad kapacitet att utöka vårt skickliga och kunniga team, samtidigt som vi fortsätter att attrahera topptalanger, säger Joseph McClellan, vetenskaplig och teknisk chef på Alvotech.

Nyligen förvärvade Alvotech det svenska bolaget Xbrane Biopharmas forsknings- och utvecklingsverksamhet med omkring 40 anställda. Xbrane Biopharma hyr idag lokaler i Akademiska Hus byggnad Inventumlaboratoriet på Campus Solna. – Vi är väldigt glada över att välkomna Alvotech till Nobels väg 3. Med deras närvaro stärks Campus Solna och Hagastaden ytterligare

samtidigt som det strategiska läget ger Alvotech närhet till såväl universitet och myndigheter som företag och organisationer med koppling till medicin och hälsa, säger Anna Alsborger, fastighetsdirektör på Akademiska Hus.

NOBELS VÄG 3 – TOPPMODERNA LOKALER

MED CENTRALT LÄGE

I Nobels väg 3 ingår fem byggnader med en total uthyrningsbar yta om cirka 6 800 kvadratmeter. I och med Alvotechs etablering är nu endast en byggnad vakant som innehåller cirka 800 kvadratmeter kombinerade labb- och kontorslokaler.

För att säkra att byggnaderna blir så hållbara som möjligt förses några av dem med solceller och flera energibesparande åtgärder genomförs. Vid ombyggnationen läggs också stort fokus på återbruk, där exempelvis dörrar och glaspartier tas om hand och får nya placeringar.

Totalt investerar Akademiska Hus cirka 300 miljoner kronor i ombyggnaden, som beräknas vara färdigställd etappvis mellan hösten 2025 och hösten 2026.

HÅLLBARHETSARBETET

vässas i Skellefteås nya förskolor

Många års arbete med konceptförskolor har gjort att Skellefteå kommun har kunnat fila på sitt hållbarhetsarbete. I Bolidens nya förskola har Skellefteå kommun lyckats komma ner i bara 180 kg CO2 per kvadratmeter BTA.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

– DET HÄR ÄR verkligen vårt pilotprojekt för när vi tog tag i klimatpåverkan och vässade alla faktorer, det har följt med oss även i projekt vi drivit efter det, säger Rickard Jonsson, hållbarhetsansvarig i Skellefteå kommun.

Arbetet med att byta ut enavdelningsförskolor till större enheter har pågått i Skellefteå kommun i snart tio år. Bolidens nya förskola är den nionde som byggs av ungefär samma typ. Förskolan har sex avdelningar och ligger i ett naturnära område.

Under de tio år Skellefteå kommun har utvecklat sina konceptförskolor har miljöarbetet skärpts. Från början låg fokus på att nå nollenergi, sedan kom miljöcertifieringarna, sedan började man bygga i KL-trä. 2022 kom också lagen om klimatdeklaration. Av olika anledningar fick de i bygget med förskolan i Boliden ta ett omtag med upphandlingen av entreprenör och fick därför extra tid att fila ytterligare på konceptet för att sänka klimatavtrycket. Det stora Skellefteå kommun gjorde i det här projektet var att optimera betongen.

– Vi utgick från vilka ytskikt vi ville ha i olika delar av byggnaden och använde olika betongkvalitet kopplat till uttorkningskraven och den fuktighet som måste nås. Vi försökte välja material med mindre krav på uttorkning, som löslagda mattor som inte måste limmas, säger Rickard Jonsson.

Med denna och ytterligare mindre åtgärder sänktes alltså utsläppet från redan väldigt lågt värde på grund av stommen var i KL trä. Det landade till slut på 180 kg CO2/BTA.

Något annat som man testat i projektet är att i stället för att bygga ett väderskydd över hela projektet använda Wetguard, där man fuktsäkrar våning för våning under bygget.

– Wetguard limmas på KL-träet och skapar en skyddande yta tills man fått upp alla våningar och fått tätt tak, säger Tomas Nilsson byggprojektledare

Totalt blir det sex avdelningar på den nya förskola och en ateljé och en matsal på bottenvåningen. Bild. Skellefteå kommun.

Vi arbetar med alla typer av golv utom klinker samt golvslipning.

Vi arbetar inom Skellefteå kommun och samarbetar med alla stora leverantörer av mattor och parkettgolv. Vi har över 20 års erfarenhet av golvläggning. I dagsläget är vi åtta anställda och ni hittar oss på Industrivägen 30 i Skellefteå.

Tel: 0910-77 53 05 • www.golv4u.se

Det var möjligt att använda denna metod i projektet eftersom man byggde huset med ett pelare-balkstommesystem, som går snabbare att sätta upp än andra träsystem.

Projektet kännetecknas av ett tydligt fokus på trä som konstruktionsmaterial – ett val som både underlättar det praktiska arbetet och bidrar till projektets hållbarhetsprofil.

– Trä är ett mycket fördelaktigt material att arbeta med. Det erbjuder hög flexibilitet och möjliggör smidiga justeringar vid behov. De stora träblocken som används i projektet har visat sig vara mycket väl anpassade till konstruktionen, vilket underlättar montaget, säger Emil Berglund, projektingenjör på Contractor Bygg.

Miljöaspekten är också en viktig faktor i materialvalet.

– Att använda lokalt producerat trä ligger helt i linje med dagens hållbarhetskrav. Det minskar transportbehovet, stärker den regionala värdekedjan och bidrar till ett mer miljövänligt byggande, avslutar han.

FAKTA

Boliden Bjurliden 3:1, nybyggnad, förskola, Boliden

Byggtid: april 2024–september 2025

Byggherre: Skellefteå kommun

Generalentreprenör: Contractor Bygg i Skellefteå AB

Arkitekt: Tengbomgruppen AB

Kostnad: ca 60 Mkr

ENERGI AB · CAPE MARK AB CAPE PARK AB

CAPE

EINEBRANT: ”Sveriges beredskap börjar med en trygg råvaruförsörjning”

Utan en säker tillgång till råvaror för industrin, försvaret och den gröna omställningen riskerar Sverige att stå utan avgörande resurser i framtiden. Nu krävs det politiska beslut för att bygga upp en trygg och långsiktig råvaruförsörjning, skriver Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna.

I ETT KRISLÄGE blir tillgången till råvaror ofta avgörande för ett lands förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Genom att bättre ta tillvara de resurser vi redan har i samhället kan vi minska vårt importberoende, öka försörjningstryggheten och bygga uthållighet. Här spelar återvinning av kritiska metaller, mineral och plast en avgörande roll.

Enligt Internationella energirådet, IEA, kan efterfrågan fyr-

dubblas på kritiska råmaterial om vi ska nå målen i Parisavtalet, främst genom utbyggnaden av elbilar och batterier.

Samtidigt har material som plast en viktig funktion i produktionen av exempelvis sjukvårdsutrustning, skyddsutrustning och tekniska komponenter som är nödvändiga för att upprätthålla samhällsfunktioner vid kris. Sveriges beredskap vilar i grunden på tillgången till dessa resurser.

REMONDIS visar vägen för återvinning av solpaneler

Under påskveckan 2025 skrevs ett nytt kapitel i svensk återvinning när det första lasset med uttjänta solcellspaneler lämnade REMONDIS anläggning i Hovmantorp för vidare materialåtervinning. Destinationen är Eindhoven i Nederländerna, där REMONDIS-koncernen driver MIREC, en av Europas mest avancerade anläggningar för återvinning av solpaneler.

Högteknologisk återvinning i hjärtat av Europa

Vid anläggningen återvinns solcellspaneler enligt EU:s elavfallsdirektiv, som kräver minst 80 % materialåtervinningsgrad. Glas är det material som dominerar återvinningsprocessen, men också metallkomponenterna tas noggrant tillvara. Utmaningen som återstår är att utveckla en effektiv och kostnadsmässig återvinning av kisel. Initiativet har stöd av producentansvarsorganisationen El-Kretsen och är ett viktigt resultat av forskningsprojektet CircSolar, där näringsliv, forskare och myndigheter samarbetar för att optimera solcellspanelernas livscykel.

“Vi tar ett stort kliv mot en cirkulär ekonomi och visar att tekniken redan finns.”

Framtidens kretslopp byggs i Hovmantorp

– Hos oss på REMONDIS ser vi fram emot att starta återvinning även i Hovmantorp så snart volymerna tillåter det, säger Per Sundbom, Head of Business Area WEEE på REMONDIS. Vi ser också att återbruk av hela paneler kommer att bli en aktuell lösning. Redan nu har vi etablerat kanaler för detta, men än så länge saknas de ekonomiska förutsättningarna för att det ska kunna ske i större skala.

Tekniken är redo

– Vi tar ett stort kliv mot en cirkulär ekonomi och visar att tek niken redan finns, säger Sundbom. Nu handlar det om att skala upp insatsen och säkerställa hållbara lösningar för framtidens ökande volymer. Den här utvecklingen går hand i hand med regeringens ambitioner i Tidöavtalet, som betonar behovet av att utveckla effektiva återvinningsmetoder för solcellspaneler. REMONDIS initiativ i Eindhoven blir därmed en viktig pusselbit i det gröna samhällsbygget, som både Sverige och Europa strävar efter att uppnå.

Solpaneler är bara början Solcellspaneler är bara en del av REMONDIS breda arbete med hållbar innovation. Företaget driver flera specialiserade återvinningsanläggningar för WEEE (elektronik), batterier och vitvaror där varje komponent tas om hand på ett miljövänligt sätt. Genom att kontinuerligt utveckla nya tekniker och metoder strävar REMONDIS efter att höja återvinningsgraden och bidra till en verkligt cirkulär ekonomi.

Design för återvinning

– Vi är i dialog med flera producenter för att designa produkter med återvinning i åtanke redan från början, säger Sundbom. Genom att samarbeta i produktdesignfasen kan vi tillsammans höja återvinningsgraden mot målet att nå 100 %.

Solcellsåtervinning är tveklöst en viktig framtidsfråga. Även om volymerna i Sverige ännu är små, råder det stark optimism och stor potential i att skapa ett fungerande kretslopp för solpaneler.

Nästa steg

Även framtidens “take-back-system”, där produkter lämnas tillbaka för återvinning och återanvändning, finns på REMONDIS agenda.

– Vi är redo att investera i system som möjliggör ett effektivt återtagande av produkter. Detta är en viktig pusselbit för att skapa verklig cirkulär ekonomi, avslutar Sundbom.

Metaller är grundämnen som kan användas gång på gång och som är idealiska för återvinning. Trots det varierar återvinningsgraderna kraftigt.

För bulkmetaller som stål, koppar och aluminium är återvinningen välutvecklad. Däremot är återvinningen i princip obefintlig för metaller som litium, gallium och många sällsynta jordartsmetaller, trots att de är avgörande för bland annat batterier till reservkraft och elfordon, avancerad kommunikations- och radarteknik samt försvars- och övervakningssystem.

Fortfarande är det ofta billigare att köpa dessa råmaterial genom dagens osäkra leveranskedjor än att efterfråga dem i form av återvunnet material. Dessvärre är den framtida tillgången ytterst osäker.

Samma utmaningar gäller plast. Idag förbränns stora mängder plast som i stället skulle kunna materialåtervinnas och återanvändas i produktionen av samhällsviktiga varor som sjukvårdsutrustning och tekniska komponenter. Avsaknaden av krav på återvunnet material, svårigheter med sortering, komplex produktdesign och otillräckliga ekonomiska incitament gör att mycket av plasten går förlorad.

Sammantaget innebär detta att stora mängder potentiella resurser inte tas tillvara. För att stärka Sveriges beredskap och minska importberoendet krävs kraftfulla åtgärder som både skapar en marknad för återvunna kritiska råmaterial och som gör det lönsamt att investera i ny återvinningsteknik.

I dag är Sverige fortfarande i hög grad beroende av importerade råvaror, ofta från länder med instabila eller auktoritära regimer. Samtidigt går stora mängder kritiska råmaterial förlorade varje år

Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna.

när elektronik, batterier och avancerad utrustning kasseras utan att återvinnas.

Potentialen att återföra dessa nyckelresurser till industrin är stor men tas inte tillvara i den utsträckning som krävs.

Sätt hållbarhet i förarsätet med

Novoplast!

Minska ert klimatavtryck genom ansvarfull hantering av plastavfall.

Vår avancerade plastfilmåtervinning skapar cirkulära lösningar.

www.novoplast.se

Besök www.novoplast.se för mer information.

För att möjliggöra en utveckling med ökad återvinning av kritiska råmaterial krävs politiska beslut och långsiktiga spelregler. I dag råder osäkerhet kring tillståndsprocesser, regelverk och marknadsförutsättningar, vilket hämmar återvinningsföretagens investeringar och innovationskraft.

Vi riskerar att viktiga resurser går förlorade samtidigt som konkurrenskraften för svensk industri urholkas.

För att säkerställa stabil tillgång till strategiska råmaterial för svensk industri och totalförsvaret uppmanar vi regeringen att:

1. Formulera långsiktiga mål för återvinning av kritiska råmaterial som en del av den svenska försörjningsberedskapen.

2. Driva på för gemensamma tolkningar av EU:s lagstiftning så att inte svenska återvinningsföretag missgynnas i den internationella konkurrensen.

3. Införa EU-gemensamma krav på användning av europeiskt återvunna kritiska råmaterial i produkter.

4. Införa tydliga krav på återvunnet material i offentlig och privat upphandling.

5. Stärka de ekonomiska incitamenten för investeringar i återvinning av både plast och kritiska metaller och mineral.

Återvinning och trygg råvaruförsörjning är centrala beredskapsfrågor för Sveriges säkerhet, konkurrenskraft och förmåga att stå starkt i en osäker omvärld. Nu är det hög tid att regeringen säkerställer att viktiga kritiska råmaterial tas tillvara i stället för att förbrännas.

NG METALL TRYGG PARTNER

för cirkulär elektronik

Hållbarhet och cirkularitet kring elektronik handlar inte bara om återvinning och återbruk. Minst lika viktigt är säkerhetsfrågorna, att man kan lita på att gammal data inte får fötter och hamnar i orätta händer.

– MÅNGA KANSKE inte vågar lämna ifrån sig gammal it-utrustning av rädsla för att information ska komma i orätta händer och så blir datorer och telefoner liggande i något förråd istället för att återvinnas och återbrukas, säger Mattias Kovacs, försäljningschef vid NG Metall AB.

– På grund av rädsla blir vi därför ofta inte så cirkulära som vi skulle kunna vara. Men man kan känna sig trygg med våra processer, att vi på ett tryggt och säkert sätt tar hand om allt från rådgivning och utbildning till logistik, hantering, försäljning av produkter och returmaterial.

NG Metall arbetar främst mot producentansvar, företag och organisationer och hanterar såväl elektronikåtervinning som återbruk. Företaget har en central mottagningsanläggning i Katrineholm och därtill effektiva logistiklösningar som täcker stora delar av landet. Företaget är behandlare till El-Kretsen som hjälper producenter att uppfylla sitt producentansvar genom att erbjuda ett rikstäckande insamlingssystem.

När det gäller elektronik verkar NG Metall sedan 1990-talet med återvinning, sekretesshantering och återbruk under ett och samma tak.

– Vi hjälper företag och organisationer att hantera elektroniskt avfall. Vår hantering av elektronikavfall inkluderar sortering och avlägsnande av exempelvis farligt avfall och batterier. En maskinell process storleksreducerar och sorterar materialet i olika fraktioner inför vidare förädling och återvinning av metaller som järn, aluminium, kopparbärande material och plast. På så sätt minskar vi behovet av gruvbrytning. Vid återbruk raderas all information enligt hög branschstandard med hjälp av Blancco inför återbruk av it-utrustning.

– En av våra tjänster, utöver att på ett tryggt sätt radera data, är att destruera och återvinna även våra kunders topphemliga prototyper och produkter, så att inte heller dessa kommer i orätta händer.

– Vi tummar aldrig på säkerheten, då HMS frågor alltid står högst på vår agenda. Alla våra möten startas med säkerhetssamtal och NG

vill vara pionjärer med full regelefterlevnad, säger Mattias Kovacs.

NG Metall är certifierat enligt CENELEC, den europeiska standarden för elektronik, och certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 samt kring informationssäkerhet ISO 27001. Processer och metoder uppfyller de krav som ställs av svensk miljölagstiftning och EU:s WEEE-direktiv. NG Metall erbjuder också ett eget Hållbarhetscertifikat som kunderna får som trygghetsbevis till sina kunder

NG Metall AB ingår sedan två år i den norska ledande återvinningskoncernen NG Group (Norsk Gjenvinning).

HSB HAR FÅTT BYGGLOV

för 70 nya bostäder i Nya Ellstorp, Malmö

Nu har HSB fått lagakraftvunnet bygglov för HSB brf Amarell i Nya Ellstorp i Malmö.

Det innebär att planeringen för det nya bostadsprojektet går in i nästa fas.

BRF AMARELL KOMMER att bestå av ett flerbostadshus med fyra våningar inklusive en vindsvåning, beläget i korsningen Idaborgsgatan/Ellstorpsgatan. Totalt planeras 70 moderna och yteffektiva bostadsrättslägenheter om 2-4 rum och kök med fokus på spännande planlösningar, hög standard, hållbarhet och boendenära service.

Byggnaden får tre tydligt markerade gavlar och fasaden mot söder och öster får delvis indragna nischer med stora härliga balkonger. Fasaden mot lokalgatorna uppförs i växelvis gult och rött tegel medan fasaden mot gården kläs med termobehandlad träpanel. Räcken och tak får en antracitgrå kulör och solceller installeras på delar av taket.

På gården byggs ett miljöhus med sedumtak, gott om cykeluppställningsplatser under tak samt gröna gemensamma platser för samvaro. På bottenvåningen i huset placeras cykelrum, barnvagnsoch rullstolsförråd samt teknikutrymmen.

Området Nya Ellstorp ligger centralt i Malmö, med närhet till Östervärns station och endast en kort cykeltur till mitt i city. Den nya

stadsdelen kommer att ha något för alla. Både studentlägenheter och äldreboende, hyresrätter och bostadsrätter. Det kommer att finnas förskola, kommersiella lokaler, aktivitetsytor, park, torg, hundrastgård och mobilitetshus med bilpool, cykelpool och paketutlämning. I mobilitetshuset blir det även en livsmedelsbutik. Samtidigt som all service finns i närområdet finns tåg- och busskommunikationer ett stenkast bort.

Säljstarten är planerad till 2026.

– Intresset för brf Amarell är redan stort, över 1 500 personer har anmält sitt intresse. Vi är glada att bygglovet äntligen är beviljat så att vi kan jobba vidare mot en säljstart säger Susanne Lilja, försäljningsansvarig på HSB.

HSBs nyproduktion har ett tydligt hållbarhetsfokus och en målsättning att nå under branschsnitt för flerbostadshus vad gäller klimatpåverkan. Projektet planeras att miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Silver, vilket innebär höga krav på energiprestanda, sunda material och ett gott inomhusklimat.

Bild: HSB

ANLÄGGNINGS BRANSCHENS NYA MÖTESPLATS

EVENEMANGETS HÖJDPUNKTER:

• NY ARENA FÖR BRANSCHEN

• UTSTÄLLARE

• TALARE

• MINGEL

FRI

FÖR DE 200 FÖRSTA ANMÄLNINGARNA

COURTYARD

BASTA LANSERAR uppdaterade kriterier för öppen hållbarhetsdata

I början av sommaren meddelade BASTA att den nya generationen av BASTA-kriterierna (V.36.1) är klara. Detta är en av de största förändringarna sedan BASTA-systemet skapades.

DENNA UPPDATERING innebär flera viktiga förändringar och förbättringar som kommer att hjälpa BASTA:s anslutna företag att kunna dela mer data inom hållbarhet på ett mer flexibelt sätt och därigenom tillgängliggöra ännu mer hållbarhetsinformation gratis till alla som behöver den för att göra medvetna val.

VAD ÄR DÅ NYTT I NYA KRITERIEVERSIONEN?

MODULARISERING AV BASTA-SYSTEMET:

Det kommer nu vara möjligt att registrera och publicera en produkt så länge minst ett av följande kriterieområden uppfylls: Hälso- och miljöfarlighet, Cirkularitet, Förnybarhet, Miljöeffekter – EPD eller Emissioner och tester.

– Detta är den största förändringen av BASTA-systemet sedan vi grundades och kommer att ge ökad flexibilitet för alla anslutna företag som vill dela sin hållbarhetsinformation digitalt och öppet, säger Pehr Hård, vd för BASTA. I dagsläget finns det en bit över 200 000 artiklar registrerade i systemet och genom att ge tillverkare ökad flexibilitet hoppas vi att detta ska öka avsevärt.

UPPDATERINGAR INOM MILJÖEFFEKTER – EPD:

Stora uppdateringar har gjorts för att underlätta användningen av klimatdata för beräkningar. Genom att tydliggöra kriterierna och utöka möjligheterna för inmatning kommer tillverkare kunna tillgängliggöra informationen från sina EPD:er för den enskilda artikeln. BASTA kommer att använda tillverkarens lämnade EPD-data tillsammans med angiven artikelinformation, för att ta fram klimatdata på artikelnivå - redo att hämtas direkt in till egna eller andras system genom BASTA:s artikelkort och API. Att tillgängliggöra klimatdata på detta sätt kommer att förenkla för alla som vill använda data för beräkningar.

NYA KRITERIEOMRÅDEN:

Artikelidentifierare (obligatoriskt) och Artikelinformation (valfritt) har lagts till för att förtydliga kriterierna för vilken information som kan lämnas om produkter. Att ge denna flexibilitet kommer också innebära att tillverkare snabbare kan tillhandahålla efterfrågad information till de användare som söker och hämtar information från BASTA-systemet.

Förändringar inom Hälso- och miljöfarlighet: Betyget BASTA har bytt namn till ALFA. Vid registrering måste andelen primär och cirkulerad råvara anges. Metodiken för bedömning av cirkulerad

– Nu gör vi den största förändringen av BASTA-systemet sedan det grundades och kommer att ge ökad flexibilitet för alla anslutna företag som vill dela sin hållbarhetsinformation digitalt och öppet, berättar Pehr Hård, vd för BASTA. Bild: Christin Philipson

råvara har förtydligats, och definitionen av elektronik följer nu RoHS-direktivets definition.

De uppdaterade kriterierna träder i kraft den 15 januari 2026. Vid detta tillfälle ska samtliga produkter vara bedömda mot de nya kriterierna och registreringar vara uppdaterade.

– Under hösten öppnar vi upp för att uppdatera artikelinformation så att alla kan ta del av de nya funktionerna så fort som möjligt, berättar Pehr Hård.

Nytt kriteriedokument har publicerats, liksom uppdaterade stöddokument. BASTA kommer att informera alla anslutna företag när det är möjligt att påbörja uppdatering av registrerad information. BASTA hoppas kunna lansera de flesta funktionerna redan under oktober.

PIONJÄRER INOM CIRKULARITET

När NG Nordic varje år samlar in över 4,4 miljoner ton avfall är det mer än ett logistiskt arbete – det är en resa mot en cirkulär framtid.

– Att göra skillnad för miljön har varit min röda tråd genom hela arbetslivet. Vår strategi ”Pioneering circularity” innebär framåtanda, energi och engagemang. Det gör att jag känner att jag går till jobbet för något större, säger Jessica Cedervall, Managing director Industrial Waste Services Sweden, NG Nordic.

NG NORDIC är i dag en ledande nordisk leverantör av cirkulära lösningar och miljötjänster, med 3 500 medarbetare och ett nätverk av omkring 90 anläggningar i fyra länder. Visionen är att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi – där avfall blir resurs och råvaror får nytt liv.

– Vi är en stark röst i branschen och vill påverka både policy och praxis. Tillsammans med våra kunder driver vi på för smartare lösningar och högre mål för cirkularitet, berättar Jessica Cedervall.

Det konkreta arbetet spänner över hela värdekedjan: insamling, sortering, återanvändning, återvinning och säkra materialflöden. Resultatet blir nya resurser. Plast från förpackningar blir möbler, glas från rivna byggnader blir isolering, trä återvinns till råvara för nya produkter. NG Nordic är även ledande på återvinning av komplexa kablar och transformatorer genom varumärket Zirq Cables.

– Resurser som tidigare betraktats som avfall måste bli värdefulla insatsfaktorer. Det är så vi kan bidra till att minska klimatpåverkan, säger hon.

En viktig del av erbjudandet är affärsområdet Urban Reuse, som möjliggör cirkulärt byggande. I Danmark hanteras 300 000 ton byggavfall varje år – med en återvinningsgrad på 90 procent.

– Vi måste tänka om kring rivning och nybygge. Genom att återanvända, uppgradera och bygga om i stället för att bygga nytt kan vi minska både resursuttag och utsläpp, säger Jessica Cedervall.

För kunderna innebär NG Nordics helhetserbjudande en möjlighet att både minska avfall och koldioxidutsläpp, men också utveckla sina egna verksamheter.

Jessica Cedervall, Managing director Industrial Waste Services Sweden, NG Nordic.

– Vi kombinerar data från våra 50 000 kunder med lokal kunskap. Det gör att vi kan erbjuda lösningar som är både skräddarsydda och skalbara. Det är en fördel med att vara stora, men samtidigt nära, säger hon.

Framåt är målet tydligt: att bli en europeisk ledare inom cirkulära lösningar. Vägen dit går via teknik, partnerskap och människor.

– Inget av det vi gör vore möjligt utan våra medarbetare. Deras kompetens, engagemang och pionjäranda är grunden för allt. Om tio år hoppas jag kunna säga till min son att vi bidragit till renare luft, renare vatten och minskat behov av jungfruliga råvaror. Det vore ett kvitto på att vi har lyckats, avslutar Jessica Cedervall.

Stol gjord av återvunnen plast.

Trä ett förnybart material som kan odlas och återskapas, vilket gör det till en hållbar lösning för byggindustrin. Sara Kulturhus och The Wood Hotel i Skellefteå. Bild: Patrik Degerma

TRÄ SLÅR BETONG

– ny studie tar in fler miljöpåverkanskategorier

En ny studie med Chalmers, Plant och Sveafastigheter visar att trä är bättre än betong för den biologiska mångfalden när man bygger. Studien har även tagit in fler miljöpåverkanskategorier och det sammanvägda resultatet visar att trä är det mest hållbara materialet.

TRADITIONELLT HAR bygg- och fastighetsbranschen fokuserat på koldioxidutsläpp i sina livscykelanalyser. Den nya studien Trä vs betong, initierad av Sveafastigheter, breddar perspektivet genom att inkludera fler miljöpåverkanskategorier.

När det gäller påverkan på den biologiska mångfalden – eller biodiversiteten, som forskningen oftast benämner den – saknas etablerade metoder i bygg- och fastighetsbranschen för att kvantitativt mäta effekterna.

– Nu har vi mätt byggmaterialens påverkan på biodiversiteten med svensk markdata tillsammans med fler miljöpåverkanskategorier för att få en större förståelse för helheten. Jag tror vi är först ut på marknaden med det, säger Astrid Berglund, rapportförfattare och hållbarhetsstrateg på mjukvarubolaget Plant.

Två nästintill identiska flerbostadshus ska byggas och jämföras i studien, ett med trästomme och ett med betongstomme.

– Vi i bostadsbranschen beräknar koldioxidutsläpp, men andra miljöverkanskategorier, såsom biodiversitet, har inte beräknats vid nybyggnation. Då biodiversitet är en av de mest utsatta planetära gränserna behöver vi addera det till våra analyser vid val av byggmaterial, säger Patrik Schön, byggchef, Sveafastigheter.

Bostadsbolag har ofta fokuserat på att öka den biologiska mång-

falden i förvaltningsskedet, bland annat genom ängsplanteringar och insektshotell. Vid de tillfällen byggmaterialets påverkan på biodiversiteten studerats har det begränsats till markanvändningen vid materialutvinningen. Skogsbruket tar större arealer i anspråk och har därmed haft större påverkan.

– Med hjälp av LCA-modellen ReCiPe tar vi med fler parametrar än enbart markanvändningen. Då får vi en mer heltäckande bild av dagens mest använda material och ett helt nytt resultat. Vi på Plant genomför nu livscykelanalys av biodiversitet och kommer även inkludera det i vår mjukvara, så att byggnader kan designas och optimeras utifrån påverkan på biodiversiteten, berättar Astrid.

Projektet är den första delen av det större forskningspaketet Trä vs betong. Den andra delen väntas publiceras senare under 2025 av IVL Svenska Miljöinstitutet med metodutveckling och fördjupningsstudie om biodiversitet.

– Del ett av studien Trä vs betong ger oss en gedigen överblick över trä och betongs påverkan med dagens beräkningsmetoder, där trä blev vinnaren. Vi ser fram emot att ta del av en fördjupning när det kommer till biodiversitet för att se om resultatet från del ett håller sig även då, avslutar Patrik Schön.

Branschen möttes för att tala om ÅTERBRUK

Inspirerande platsbesök och spännande frågeställningar. Det blev det när projektet Interreg Sverige-Norge-projektet Circular Bioeconomy Arena ordnade en konferens med titeln ”Återbruk av trä i byggbranschen” på nybyggda World of Volvo.

– Det finns ett stort sug efter kunskap om återbruk! Säger Jessica Edlom, kommunikatör, projektledare och PhD på Paper Province, ett kluster som var medarrangörer till konferensen.

AV MARTINA NYHLIN

PÅ KONFERENSEN fick deltagarna inblick i hur cirkulärt och hållbart byggande kan omsättas i praktiken. Borlänge kommun delade erfarenheter från Skogstäppan, där de har integrerat krav på återbruk, bevarande och minskade klimatavtryck redan i upphandlingsskedet. Ekonomiska incitament har använts i förfrågningen, som tex påslag på 20 procent på återbrukat material som Borlänge Kommunfastigheter också tar på sig garantiansvaret för. De har även angett en bonus för varje kilo koldioxidutsläpp som undviks genom återbrukade material och produkter.

BORLÄNGE KOMMUN KRAVSTÄLLER ÅTERBRUK

Jessica Burman, projektledare på Kommunfastigheter Borlänge kommun var på plats och berättade om hur Borlänge kommun har arbetat.

– Det är väldigt viktigt att lyfta hållbarhet och cirkularitet som en viktig del i en hållbar upphandling, för att det ska hända nåt, säger Jessica Edlom.

PLATSBESÖK PÅ KVARTERET

ÅTERBRUKET

Framtiden Byggutveckling visade hur man i bostadsprojektet Kvarteret Återbruket strävar efter att hälften av materialen ska vara återbrukade, och deltagarna fick även besöka projektet på plats.

– Där har man återbrukat limträbalkar från en ishall och även

Intresset för att prata återbruk var stort. Bild: Paper Province.

betongbjälklag från gamla Ikea. Projektet är under konstruktion men stommarna var resta och det var jätteintressant att få höra om deras projekt, säger Jessica Edlom.

INSPIRATION FRÅN NORGE

Ragn-Sells presenterade även nya roller och logistiklösningar för att möjliggöra cirkulärt byggande. Jon Lille-Schulstad, director of Development, Ragn-Sells berättade bland annat om ett projekt som deras norska systerbolag är inblandade i – en återbrukscentral i Oslo: Ombygg.no.

– Där håller man på att skapa som ett cirkulärt ”Blocket”, där återbrukat byggmaterial tas emot, behandlas och säljs i större skala. Det finns stort behov av att jobba mer på det här sättet, att samverka inom industri, kommuner, byggbolag och så vidare, säger Jessica Edlom.

I dag finns många små aktörer som säljer återbrukat material i Sverige.

– Men ett stort byggföretag som jobbar över hela Sverige behöver tänka i andra volymer och behöver större kontroll. Då behöver vi professionalisera och få bättre kontroll om företagen ska använda återbrukat material, säger Jessica Edlom.

WORLD OF VOLVO INSPIRERADE

Att konferensen hölls på upplevelsecentret World of Volvo möjliggjorde också för deltagarna att ta del av den spännande signalbyggnaden som är helt och hållet byggd i trä och glas och har en bärande struktur av limträbalkar och korslaminerat trä. Thomas Thompson. director Strategic Projects, Volvo Cars, berättade om projektet.

Jessica Edlom, kommunikatör, projektledare och PhD på Paper Province. Bild: Paper Province

– KL-träet är inte återbrukat, men det är ändå ett unikt och spännande projekt. Den längsta träbalken var 34 meter lång. Ska man bygga så i större skala kräver det större krav på materialet, säger Jessica Edlom.

BEHOV AV SAMVERKAN

Paper province är ett kluster som samlar den skogliga bioekonomin. De har funnits i 25 år och har 110 medlemmar i hela skogliga värdekedjan, från pappers till byggindustrin.

– Det finns ett stort behov av att samla den skogliga bioekonomin i Värmland och fokusera på sådant som regleringar och minskat klimatavtryck, säger Jessica Edlom.

SKOGLIGA AKTÖRER SAMVERKAR

Konferensen togs fram inom ramen för ett Interreg-projekt mellan Sverige och Norge. I ”Circular Bioeconomy Arena” samverkar aktörer i Norge och Sverige för att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag, genom att skapa innovation inom cirkulära produkter och tjänster från den skogliga bioekonomin.

– Kravet på cirkulära lösningar har ökat inom alla branscher, det här projektet fokuserar på förpackningsbranschen och byggindustrin och vi ordnade konferensen som en aktivitet inom ramen för projektet, säger Jessica Edlom.

VÄLBESÖKT KONFERENS

Hon är nöjd med att konferensen blev så välbesökt.

– Det händer så mycket inom detta område nu och många vill ha inspiration och kunskap. Det märktes att det fanns behov att samla aktörer kring de här frågorna. Det är väldigt tydligt också att det var anledningen till att det kom så många på konferensen. Det var både stora byggbolag och arkitektbolag som kom, men också mindre aktörer och allt från kunniga aktörer till aktörer som inte visste lika mycket om återbruk.

Frågan om återbruk kommer att fortsätta diskuteras av Paper Province. De har tidigare presenterat en del webbinarier om cirkulär ekonomi och det kommer att komma fler webbinarier i framtiden som knyter an till den här konferensen.

BYGGBRANSCHEN ÄR I FÖRÄNDRING

En av deltagarna på konferensen var Hanna Svebring, projektchef på Energi- och Miljöcentrum och Bruka Halland. Hon var väldigt nöjd.

– När vi besökte det framväxande kvarteret Återbruket, som byggs med bland annat stål och håldäck från 70-talets Ikea i Kållered och limträbalkar från en gammal ishall, blev det tydligt att byggbranschen kan förändras/är i förändring, skrev hon sedan på Linkedin.

Jon Lille-Schulstad, director of Development, Ragn-Sells berättade om återbruk i Norge. Bild: Paper Province.

TA DIG AN LÅNGA ARBETSPASS

Ladda smartare – jobba effektivare. Med våra laddningslösningar säkerställer du att dina batterier alltid är fulladdade när du behöver dem, oavsett om du är ute på fält eller på kontoret. Från portabla kra källor och batteriboxar till rymliga laddskåp och multiladdare. Genom att optimera energiförsörjningen kan du arbeta mer effektivt utan avbrott. Utforska våra system och hitta den lösning som passar just din arbetsdag.

Upptäck AP-systemet för proffs.

Flera nyheter på årets ELMIA PARK

Elmia Park är Sveriges största mötesplats för utemiljöer och hålls den 23–25 september på Elmia i Jönköping. Årets upplaga bjuder på ett flertal nyheter för besökarna.

ELMIA PARK ÄR en etablerad mässa för grönytebranschen. Här visar den samlade branschens leverantörer upp sina nyheter och det senaste av maskiner, utrustning, parkmöbler, lekmiljöer, jord- och växtmaterial, bevattning, utegym och tjänster. Kort sagt allt som behövs för effektiv och professionell skötsel av utemiljöer.

ÅRETS NYHETER

I år presenteras flera nyheter på mässan:

• Utställarscen: Här står utställarna för programmet, då de presenterar sitt företag, sin verksamhet eller en enskild produkt eller tjänst.

• Temavandringar: För första gången på Elmia Park är det möjligt som besökare att anmäla sig till temavandringar, vilket är guidade rundturer till utställare som är relevanta för ett visst tema. Årets två teman är

Hållbarhet – material respektive Hållbarhet – arbetsredskap & arbetsmiljö och vandringarna sker kl 11 respektive kl 14 varje dag.

• Nytt demoområde inomhus: Här kan besökarna testa batteridrivna lövblåsar av de senaste modellerna från ledande tillverkare.

• Nytt demoområde utomhus: En helt ny yta för provkörning av eldrivna arbets- och transportfordon av de senaste modellerna från flera olika leverantörer.

UPPSKATTADE INSLAG TILLBAKA

De som var på Elmia Park 2023 kommer även att känna igen det årets uppskattade nyheter, som kommer tillbaka i år:

• Utställarnyhetstorget: En gemensam yta där vi samlar och presenterar ett 15-tal av branschens intressanta produktnyheter inom olika kategorier.

Här ges inspiration och information om användbara och smarta produkter från olika utställare.

• Demoområdet för batteridrivna åkgräsklippare inom proffssegmentet: Var ett välbesökt inslag förra gången och kommer även det tillbaka i år.

På utomhusområdet sjuder det av aktiviteter, då vi bland annat bygger upp en multigolfpark, där alla är välkomna att testa discgolf, fotbollsgolf och parkgolf. Det finns även flera möjligheter till demonstrationer av både fordon, maskiner och redskap.

VÄLFYLLT SCENPROGRAM

Scenprogrammet på Parkscenen erbjuder en intressant mix av ämnen som ger både inspiration och ny kunskap, med en bredd där det finns något för alla. Detta välfyllda seminarieprogram med korta föreläsningar pågår under hela mässan. Vi får bland annat lära oss mer om lövplattmasken, invasiva arter och klimatsmarta växter,

men även om upphandling, lekplatsdesign och utomhusbelysning.

Seminarier om grönyteskötsel för fotbolls- och golfbranscherna I samarbete med Swedish Greenkeepers Association, SGA, arrangerar vi seminarier för golfbranschen.

Seminarierna för fotbollsbranschen arrangeras i samarbete med Smålands Fotbollförbund, tillsammans med Svenska Fotbollförbundet, Östergötlands Fotbollförbund och RF-SISU Småland.

VILKEN PARK VINNER ELMIA PARK INSPIRA 2025?

Vinnaren av utmärkelsen Elmia Park Inspira kommer traditionsenligt att koras på mässan och de nominerade parkerna i år är:

• Ekmarkspark, Tranås

• Jubileumsparken, Göteborg

• Kottedala mångfaldspark, Kortedala, Göteborg

• Kunskapsparken, Lund

• Svenmanska trädgårdsparken, Bräkne-Hoby

Bild: Elmia

Bild: Elmia

Öka produktiviteten och effektiviteten med hjälp av Husqvarnas professionella lösningar.

Med Husqvarna Fleet Services™ kan du hålla koll på dina maskiner och samtidigt få ökad lönsamhet. Genom att sätta sensorer på din utrustning vet du alltid var dina maskiner är, hur mycket de har använts, när de behöver service eller bytas ut – och mycket mer. Detta sparar dig både tid och pengar och tar ditt företag till nästa nivå.

Läs mer om hur du kan förbättra din verksamhet på husqvarna.com/se

Gör resultatet bättre

Läs mer genom att skanna QR-koden!

Ett av Sveriges största återbruksprojekt är igång

BETONGBJÄLKLAG ÅTERBRUKAS

på citygallerian Boulevard

Demontering av betongelement på citygallerian Boulevard – ett av Sveriges största återbruksprojekt av betong. Bild: Jonas Rosenberg

ABK:s dotterbolag Boulevardfastigheter drar nu – tillsammans med Skanska – igång ett av landets största återbruksprojekt av betong när delar av citygallerian Boulevard ska demonteras för att göra plats åt Högskolan Kristianstads nya citycampus. Nästan 10 000 kvadratmeter betongbjälklag planeras bli möjliga att återbrukas lokalt och nationellt – och planeras även säljas till andra intressenter. – Oss veterligen finns det inte något annat projekt i Sverige nu eller tidigare där man återbrukat betong i den här omfattningen – inte ens i närheten, säger ABKs vd Karl-Henrik Persson. Det blir en mycket stor miljöbesparing med minskade koldioxidutsläpp – inte bara här lokalt utan runt om i landet.

I JANUARI 2024 köpte ABK krisande citygallerian Boulevard och några veckor senare vann man upphandlingen av att bygga Högskolans Kristianstads nya citycampus på platsen. Ungefär 40 procent av gallerian – delar som mestadels stått tomma – ska nu bort för att göra plats åt den nya högskolan. En mindre del rivs, men huvuddelen kommer att demonteras bit för bit och återbrukas.

– Den delen byggdes 2015 och har stått rå och oanvänd sedan dess, säger Marcus Lind, platschef på Skanska. Det innebär att möjligheterna att återbruka är mycket stora. Det är synd att byggnaden stått oanvänd i så många år, men därför är det extra roligt att den nu kommer att få nytt liv och kommer att användas i nya byggprojekt.

De nedmonterade betongelementen lagras nu i väntan på att kunna skickas vidare till olika byggprojekt.

– Vi undersöker marknaden i hela landet och det finns intresse för att köpa, säger Karl-Henrik Persson. Det är till och med så att man är villiga att betala mer än för ny betong. Detta för att man kan räkna hem koldioxidbesparingen man får av att använda återbrukad betong i byggprojekt. Används all betong som demonteras innebär det att vi slipper utsläpp på uppskattningsvis 600 ton koldioxid för produktion av ny betong.

Det är inte bara betongen som återbrukas. Även mycket av fasad- och glaspartier kommer att återanvändas. Även platskontoret till byggplatsen är byggt med återbrukade partier, dörrar, undertak och inredningar.

– Att demontera kräver mer arbete än att bara riva, det blir en mer komplicerad och tidskrävande process. Men det är värt den tiden vi lägger ner, säger Marcus Lind.

RO-GRUPPEN BYGGER

nytt samverkanshus i Gällstad

RO-Gruppen ska på uppdrag av Ulricehamns kommun genomföra en nybyggnation av ett samverkanshus som ska rymma ett vård- och omsorgsboende samt en förskola.

BYGGNADEN OMFATTAR cirka 8 000 kvadratmeter i 1-3 plan och inrymmer en förskola med tre avdelningar för 120 barn samt ett äldreboende med omkring 60 lägenheter. Flera ytor och funktioner samutnyttjas mellan verksamheterna, bland annat storkök, restaurang och administration. Den halvcirkelformade arkitekturen skapar en inramning av den stora gården, som kommer bli en mötesplats för både barn och äldre

– Vi är väldigt glada över förtroendet från Ulricehamns kommun. Gällstadgården är ett viktigt samhällsprojekt som kommer att göra skillnad för både äldre och barn i kommunen säger Robert Kjell, affärsområdeschef på RO-Gruppen Södra Älvsborg.

Gällstadgården byggs helt i trä med ett sedumtak försett med solceller, lösningar som bidrar till hållbarhet och energieffektivitet.

– Att projektet genomförs helt i trä och med både sedumtak och solceller ligger helt i linje med vår vilja att bygga med lågt klimatavtryck och framtidsinriktat. Här får vi möjlighet att bidra med både vår kompetens och vårt engagemang säger Pierre Svedberg, affärsområdeschef på RO-Gruppen Södra Älvsborg.

Förberedelserna för projektet startar omgående.

– Att upphandlingen är i mål är mycket glädjande för oss som arbetat länge med projektet. Vi ser fram emot ett gott samarbete med RO-Gruppen säger Johan Abrahamsson, projektledare på Ulricehamns kommun.

Pierre Svedberg, affärsområdeschef på RO-Gruppen Södra Älvsborg.

Räcken för generationer.

Vad är egentligen ett räcke? En konstruktion av stål och smart ingenjörskonst, absolut. Men också något mycket mer. En trygg punkt i stadens rörelse. En tydlig gräns som skyddar. Ett stöd för den som behöver vila, en riktning för den som är på väg.

På Smekab Citylife utvecklar vi räcken som förenar funktion, form och hållbarhet – för att skapa säkra, tillgängliga och vackra miljöer i det offentliga rummet. Räcken som håller – för människor, för staden, för framtiden.

Läs mer på smekabcitylife.se

Fasaderna karaktäriseras av sina sandwich-element inklädda med tegel.

Hållbarhetsmål: TRIPPELCERTIFIERA SOLNA LINK

Hållbarhet, låg klimatpåverkan och välmående – det är huvudfokus när Skanska bygger Solna Link. Certifiering görs med LEED som är standard i Skanskas nyproduktioner.

Prekvalificeringen är klar inför NollCO2. Dessutom är avsikten att certifiera med WELL som inriktas på hälsa och välmående.

AV KJELL-ARNE LARSSON

LÄGET ÄR PERFEKT för kontorslokaler, med närhet till tvärbana och pendeltåg, samt den kommande T-banestationen Arenastaden. I grannskapet finns också Westfield Mall of Scandinavia. Byggprojektet inleddes redan i början av 2023 med markarbeten. Nu går Skanska vidare med en etapp omfattande 15 000 kvadratmeter (uthyrningsbar area) och upp till nio våningar ovan mark, samt ytterligare etapp med 20 000 kvadratmeter på tolv våningar. Den första etappen är redan uthyrd till AFRY som kommer att flytta hit sitt huvudkontor.

Beställaren Skanska Fastigheter Stockholm AB har höga hållbarhetsambitioner och därmed höga krav på utföraren Skanska Sverige AB. Bygget ska certifieras med LEED, vilket alltid görs i Skanskas egna projekt.

– Siktet är inställt på högsta betyget Platinum. Jämförelse mellan LEED Scorecard och bygghandlingar och annat underlag, visar att möjligheten är god att få tillräckligt höga poäng för Platinum, berättar Magnus Christiansen, projektchef hos Skanska Fastigheter Stockholm. För NollCO2 är precertifieringen klar.

Det baseline-värde som måste klaras är 282 kg CO2e/kvm BTA. Den senaste beräkning pekar på 262 kg CO2/kvm BTA; baseline-kravet skulle därmed klaras med viss marginal. Klimatkalkylen förfinas efterhand som bättre underlag i form av EPD:er kommer från leveratörerna av byggprodukterna.

En rad grepp tillämpas för att få ner klimatpåverkan. För gjutning av grund, garage och platta, används betong som har utvecklats av Skanska Industrial Solutions, och har låg klimatpåverkan.

STEEL WAY TO HEAVEN

Stålkonstruktioner och smide som lyfter dina konstruktioner.

Oljibe Stålbyggnad utför stålbyggnads- och smidestjänster inom alla områden för såväl små och stora byggprojekt. Bland våra kunder finns byggföretag, anläggningsägare, fastighets- och industrikunder.

Vi erbjuder nyproduktions- och reparationstjänster inom bland annat stombyggnation, industri- och byggsmide samt är vana vid att ta fram skräddarsydda och kundanpassade lösningar. Vi erbjuder även rådgivning och konsultation inom stålbyggnation.

På senare tid har även återbruk av material blivit ett inslag i vår verksamhet.

Där vi förutom utförandet även kan ta ansvar för framtagning av underlag för återbruket så att det blir möjligt att använda.

Välkommen till Oljibe Stålbyggnad.

Tel: 08-505 725 26

E post: info@oljibestal.se www.oljibestal.se

Huskropparna förenas i en ljusgård.

Som armering väljs armeringsstål med låg GWP, endast 177 kg CO2e/ton. Huskonstruktionerna slimmas dessutom för att minska betongvolymerna.

Ett av flera hållbarhetsmål är att använda cirkulära material och främja återbruk. Fasadkassetter (plåt) från den gamla byggnaden som fanns på tomten kommer att återbrukas. Ytterväggarna utgörs i övrigt av sandwich-element inklädda med tegel. Gammalt tegel används inte, men det aktuella teglet kommer från Holland där det produceras med inslag av återvunnet tegel. Krossad betong från det gamla huset har använts som bädd vid gjutning av nya plattan.

– Bygget av Solna Link innebär en del kreativt och innovativt tänkande, men jag känner mig komfortabel med att det ändå är robusta lösningar, avslutar Magnus Christensen.

BÅDE EGNA OCH EXTERNA MILJÖEXPERTER

Förutom att projektet ska klara tre certifieringar, måste det leva upp till ISO 14001 som används av Skanska, samt linjera med företagets klimatmål för 2030 och 2045. För varje projekt görs en projektplan och miljöplan. Erik Eriksson, som är Skanska Sveriges projektchef för Solna Link, har svarat för övergripande miljösamordning. Sedan har Skanska egna expertresurser i en avdelning för klimat och hållbarhet, som stöder projekten. Därifrån är projektets LEED AP hämtad. Som NollCO2-samordnare hyrs konsulten Alexander Landborn från ClimateWorks, och för rollen WELL AP anlitas Cristian Nae från Sustera. Interna resurser från Skanska hjälper också till med certifieringarna.

Om vi ser till klimatarbetet styrs det således både genom Skanskas klimatmål och NollCO2-certifieringen. Erik Eriksson berättar om några viktiga grepp för att minska klimatpåverkan:

– Armeringen köptes från Megasa i Portugal. Tillverkningen baseras på 100 procent skrot och elen som används har certifikat. Megasa har EPD:er för produkten som visar låg klimatpåverkan. Transporten från Portugal görs med båt och klimatpåverkan av transporten är nästan försumbar i sammanhanget.

För platsgjutning av bottenplatta med mera, användes betongen ”Anläggning 50”, som har 50 procent lägre klimatpåverkan, och tillverkas i Skanska egna fabriker. Stommen i överbyggnaden är konstruerad med prefab-element som levereras av UPB. Ytterväggarna är bärande.

– UPB har utvecklat betong med allt bättre klimategenskaper och de tar också fram EPD:er för sina produkter. En lösning som har stor betydelse är också att för glaspartierna så använder vi bARKsystem, där aluminium har ersatts av trä, en lösning vi valde även för Electrolux kontor i Stockholm.

Den senaste klimatkalkylen för projektet pekar som nämnts på att baseline i NollCO2 kommer att klaras.

– Byggproduktionen ligger i fas med kalkylen men vi vill fortsätta att pressa ner klimatpåverkan. Det gäller att ha så bra koll som möjligt på byggprodukterna, vi tittar nu på ventkanaler, reglar med mera. Det är mycket stimulerande att vara med i ett så utvecklande projekt som Solna Link, avslutar Erik Eriksson, som har varit engagerad i flera år i projektet.

Energiprestanda och låg klimatpåverkan under drift är givetvis också viktigt. Skanska övervägde en lösning med bergvärme, men grundvattentrycket visade sig för högt och riskerna var för stora. Valet föll på fjärrvärme och fjärrkyla som kommer att levereras från Norrenergi, med Bra Miljöval-märkning.

FAKTA

Solna Link, nybyggnad kontorshus, Stockholm

Byggtid: Q1 2023–Q4 2027

Byggherre: Skanska Fastigheter Stockholm AB

Totalentreprenör: Skanska Sverige AB

VS/Ventilation: Bravida Installation Stockholm

Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB

Kostnad: ca 1,5 Mdkr

Bild: Skanska

Entrén till skolan är en bred trappa med plats att sitta och som leder upp till övervåningen där förskoleklasserna har sina hemvister. Bilder: Erik Hellquist

GRANELUNDSSKOLAN

– den hållbara skolan med grön framtid

Den naturnära skogsmiljön inspirerade arkitekterna att skapa en färgglad skola med fokus på hållbar framtid. Skolan har ljusa, luftiga lokaler med plats för all undervisning. Den rymmer även kommunens första fullstora idrottshall.

AV KIM HALL

– DET ÄR EN SKOLA som man blir glad av att vistas i. White arkitekter har lyckats få in skogskänslan med mycket trä och glada färger både invändigt och utvändigt. Vi har haft ekonomisk och ekologisk hållbarhet i fokus. Skolan är ett enormt lyft för Tranås, säger Magnus Nilsson, vd, AB Tranåsbostäder.

Granelundsskolan innehåll tre paralleller f-6 skola, det vill säga tre årskurser i varje klass, med plats för max 600 elever. Skolan är uppdelad i tre block; undervisningslokaler, administration och specialsalar samt kommunens första fullstora idrottshall med plats för 300 åskådare på läktaren.

Idrottshallen har fått namnet Granelundshallen och kommer att nyttjas av skola och föreningsliv. Hallen möjliggör cuper och större evenemang som Tranås tidigare saknat.

Förra hösten invigdes Junkaremålsskolan som är en mer traditionellt byggd skola. Till skillnad från Granelundsskolan var

Junkaremålsskolan en befintlig skola där vissa delar fick rivas och ersättas med en ny byggnad.

– Tack vare en god samverkan mellan kommun, arkitekt och entreprenörer har vi kunnat bygga skolorna parallellt. Vi har haft stor nytta av NCC:s erfarenhetsbank där NCC samlat erfarenheter från andra skolprojekt, säger Andreas Saltin, affärschef på NCC. NCC fick kontraktet 2018 och projektet startade 2019. År 2022 var programhandlingen klar och i mars 2023 påbörjades produktionen. Överlämning av skolan sommaren 2025 var enligt tidsplan och under budget.

Byggnaden är projekterad för Miljöbyggnad Silver. Konstruktionen består av platsgjuten platta på mark med miljöbetong nivå fyra, vilket minskar klimatavtrycket med 40 procent. Övriga betongväggar som tex stomstabiliserande trapphus är också platsgjutna med nivå 4.

Inomhusmiljön och fasaden är i trä och målade i olika färger. Takkonstruktionen är av lättelement i trä. På taket till idrottshallen finns solceller och det finns förberedelse för batterilagring. Miljöbyggnaderna har sedumtak.

– Det är roligt att jobba med skolprojekt. Det är starten på livet för våra ungdomar och en viktig samhällsbyggnad, tillägger Andreas Saltin.

FAKTA

Nybyggnad grundskola i Norraby, Tranås

Tidplan: augusti 2023–sommar 2025

Byggherre: AB Tranåsbostäder

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: White Arkitekter AB

Entreprenadkostnad: 250 Mkr

HÅLLBAR KERAMIK

I GENERATIONER

Sedan 1886 har Höganäs Kakel spelat en viktig roll i svensk bygg- och inredningshistoria. Med nästan 140 års erfarenhet är företaget i dag marknadsledande inom kakel, klinker och tillhörande undermaterial – med fokus på helhetslösningar, lång livslängd och hållbarhet.

EN SOM MÖTER kunderna i projekten är Fredrik Hesselgren, projektförsäljare på Höganäs Kakel. Han arbetar nära både arkitekter och entreprenörer för att se till att rätt material används på rätt plats.

– Vi är unika eftersom vi kan erbjuda ett komplett sortiment av kakel, klinker och undermaterial under eget varumärke. Det gör oss till en helhetsleverantör med bara en kontaktyta för kunden, säger han.

Kakel och klinker har i dag en självklar plats i både privata och offentliga miljöer. De används i allt från badhus och storkök till trapphus, uteplatser och badrum. Ett av de mest välkända projekten är Operahuset i Sydney, där över en miljon plattor från Höganäs Kakel monterades på taken för mer än 50 år sedan.

– De ligger kvar än i dag och ser lika fina ut. Det visar tydligt på materialens slitstyrka, säger Fredrik Hesselgren.

Just hållbarheten är en av företagets viktigaste styrkor. Kakel och klinker har en livslängd på minst 80 år och består av naturliga råvaror som lera, fältspat och mineraler.

– Våra produkter är slitstarka, allergivänliga och kan återbrukas. Ett exempel är serien Grynna, en helt genomfärgad granitkeramik där leran hämtas lokalt och material från tidigare produktion återanvänds i ett cirkulärt system, berättar Fredrik.

Höganäs Kakel arbetar också med en rad miljöcertifieringar. Produkterna granskas av oberoende aktörer som Byggvarubedömningen, Sunda Hus och Svanens husportal.

– Vi tar fram miljödeklarationer som LCA och EPD och medverkar i emissionstester. Även våra transporter utvärderas ur miljösynpunkt. Det här är ett arbete vi prioriterar högt, säger Fredrik.

En annan central del är samarbetet med byggföretag och arkitekter. Höganäs Kakel har bland annat ett ramavtal med NCC, vilket har varit betydelsefullt i flera projekt, exempelvis Granelundskolan.

Fredrik Hesselgren, projektförsäljare på Höganäs Kakel

– NCC har stöttat oss i vårt hållbarhetsarbete och håller en hög professionell standard. Det inspirerar oss att hela tiden utvecklas, säger Fredrik.

Företaget fungerar även som stöd åt arkitekter genom hela projekteringsfasen – från att välja kulör till att ta fram tekniska specifikationer. Som en service kan arkitekter dessutom beställa prover direkt från hela sortimentet.

– Vårt mål är alltid att säkerställa att rätt platta hamnar på rätt plats.

Minst lika viktigt är samarbetet med

plattsättningsentreprenörer. Där finns en kontinuerlig relation från anbud till färdigt projekt.

– Genom att vara länken mellan arkitektens vision och entreprenörens utförande kan vi bidra till att projekten flyter på utan hinder, avslutar Fredrik.

Fasaderna och områdets yttre moderniseras helt, vilket tydligt markerar Novas förnyelse.

NOVA FÖRNYAS

och görs till noll-energi-byggnad

Nu pågår om- och tillbyggnad av köpcentrumet Nova i Lund. Samtidigt förnyas energisystem och ventilation. Dessutom certifieras fastigheten med Miljöbyggnad.

AV KJELL-ARNE LARSSON

SKANDIA FASTIGHETER förvärvade Nova för tre år sedan.

– Nova köpcentrum ligger i vårt närområde och vi såg stor potential för utveckling i ett bra upptagningsområde, säger Fredrik Arvidsson, teknisk chef hos Skandia Fastigheter och projektägare

för det aktuella projektet. Och det var viktigt att få en dagligvaruhandel till Nova.

Projektet möjliggör för Willys att flytta in på 1 000 kvadratmeter tillbyggd yta och 1 900 kvadratmeter i delen som byggs om.

Skandia Fastigheter har ett omfattande hållbarhetsprogram för sina fastigheter och projekt. För Nova ställdes krav på totalentreprenören bland annat att certifiera med Miljöbyggnad. Ett annat specifikt krav var att klimatpåverkan för byggskedet klarade gränsvärdet 263 kg CO2e/kvm BTA.

– Redan i förstudier väcktes idén att använda trästomme i tillbyggnaden för att hålla nere klimatpåverkan, fortsätter Fredrik Arvidsson.

Parallellt pågår ett projekt för hela Nova där energisystem och ventilation förnyas helt. Energikälla byts från elpanna till fjärrvärme. Det blir ny styr- och övervakning som medger optimering av värme, kyla och el.

– Solcellspaneler monteras på 13 000 kvadratmeter av taken. Fastigheten ska producera lika mycket energi som den konsumerar, berättar Linnéa Andersson, teknisk förvaltare för Nova. Resultatet blir netto noll energianvändning.

Energiprojektet ska vara på plats under Q1 nästa år, samtidigt som till- och ombyggnaden blir klar. Utfallet ska verifieras året därpå.

MINSKAD KLIMATPÅVERKAN

Byggprojektet skapar 1 000 kvadratmeter ny butiksyta och dessutom görs ombyggnad av 4 500 kvadratmeter. Förutom för Willys inrättas lokaler för ytterligare åtta butiker. Flera grepp används för att minska byggets klimatpåverkan.

– Tillbyggnaden kommer att uppföras med befintlig betongstomme som flyttas ut till nytt läge samt trästomme och träkonstruktioner, berättar William Hallin, arbetschef från MVB Syd, som är totalentreprenör. Före rivning görs en inventering för att möjliggöra återbruk av installationer, material och andra komponenter där det är möjligt.

Fasaderna består av betongelement som ska målas i svart kulör. Vid entré 1, som kommer att utgöra huvudentré och Willys fasadparti, kommer en beklädnad av Shou Sugi Ban-panel att användas.

CERTIFIERAS

Projektet certifieras med Miljöbyggnad. Miljösamordnare för MVB är Karin Adalberth (Primeproject) som säkerställer att miljökraven följs för att projektet ska kunna uppfylla certifieringsmålen. Miljöansvarig för Skandia Fastigheter är Camilla Sarin. Målet är att nå betygsnivå Silver.

Projektet har intressanta lösningar för att återbruka i stor omfattning, och för att hantera avfall.

– Alla underentreprenörer ansvarar för hantering av sitt eget avfall, och återbruk ska ske i största möjliga mån, fortsätter William Hallin. Den största återbruksinsatsen i projektet har varit fasadflytt, där stora betongelement har flyttats fram några meter för att skapa utrymme för livsmedelsbutiken.

STÄRKER HANDELN I LUND

En tanke bakom projektet är att få fler att handla i sin hemstad. Willys blir den första dagligvaruhandeln i Nova, vilket kommer att öka centrumets dragkraft. Resorna från Lund till grannkommuner för att handla ska minska, och samtidigt genomförs den aktuella utbyggnaden på ett hållbart sätt.

FAKTA

Nova, om- och tillbyggnad kommersiella lokaler, Lund Byggtid: februari 2025–februari 2026

Byggherre: Skandia Nova Lund 1 AB

Totalentreprenör: MVB Syd AB Arkitekt: Möller Arkitekter AB

Rickard Jonsson, hållbarhetsansvarig på Skellefteå kommun och Sofia Viklund, KMA-samordnare på PEAB. Bild: Skellefteå Kommun

ACE POWERHOUSE

når guldnivå i miljöcertifiering

ACE Powerhouse har tilldelats en certifiering på guldnivå enligt Miljöbyggnad 4.0, utfärdad av Sweden Green Building Council (SGBC). Certifieringen bekräftar projektets höga hållbarhetsambitioner och sätter tonen för byggbranschens framtida klimatarbete.

CERTIFIERINGEN HAR legat till grund för projektet från start. Kraven har funnits inskrivna i projektplanen och fungerat som en ledstjärna i alla beslut.

– För oss är det här ett kvitto på att våra mål och ambitioner uppfylls. Att en oberoende part granskat och bekräftat vårt arbete visar på seriositeten i projektet och den höga nivå vi strävar efter. Det är förstås väldigt kul, men också väldigt förväntat, säger Rickard Jonsson, hållbarhetsansvarig på Skellefteå kommun.

Hållbarhet var en självklar del av projektet redan i inledningen. När alla möttes för första gången våren 2023 blev fokus just en hållbarhetsworkshop – ett samtal som satte riktningen mot certifieringar och minskad klimatpåverkan.

– Det var där vi lade grunden och skapade en gemensam utgångspunkt, säger Rickard.

Den höga ambitionsnivån har påverkat alla inblandade, från beställare och entreprenörer till installatörer.

“Hela projektet har drivits av ambitionen att minska klimatpåverkan, med starkt fokus på återbruk och cirkulära lösningar.

/Rickard Jonsson, hållbarhetsansvarig på Skellefteå kommun

– Att nå guld kräver att man uppfyller mycket högt ställda krav inom energi och klimat, inomhusmiljö, utomhusmiljö och cirkularitet. Det är ett resultat av ett stort gemensamt engagemang och ett nära samarbete mellan alla inblandade, säger Sofia Viklund, KMA-samordnare på PEAB.

På tur är tilläggscertifieringen NollCO2, som även den utfärdas av SGBC.

– För oss har det hela tiden varit en självklar målsättning. Hela projektet har drivits av ambitionen att minska klimatpåverkan, med starkt fokus på återbruk och cirkulära lösningar. Det gör att vi är väl förberedda och redan ligger långt under de gränsvärden som certifieringen kräver, fortsätter Rickard.

ACE Powerhouse byggs för att bli en hubb för grön omställning och ska spegla innehållet även i sin utformning – från energilösningar i framkant till cirkulära materialflöden.

– I projektet har vi arbetat med samverkan, lokal påverkan och innovationer. Ett exempel är fasadskivan som vi tagit fram med en lokal produkttillverkare. Det är en kompositskiva som tillverkas

av spill från byggindustrin och visar på hur man kan jobba med restmaterial, säger Sofia.

Rickard stämmer in:

– Det är ett resultat av hur vi jobbat med de här frågorna och det är intressant att projektet tillsammans med leverantörer utvecklar nya material. Det skapar företagsutveckling och andra positiva effekter för Skellefteå.

Nu fortsätter resan med att färdigställa huset och göra certifieringens höga krav till verklighet. När ACE Powerhouse står färdigt kommer byggnaden inte bara vara en plats för innovation och kunskap inom grön omställning – den blir också ett synligt bevis på vad som är möjligt när ambition, samarbete och nytänkande möts.

FAKTA

Miljöbyggnad 4.0

• Sveriges mest använda miljöcertifiering som ägs och drivs av Sweden Green Building Council (SGBC).

• Bygger på Agenda 2030 och Sveriges nationella miljömål.

• Bedöms utifrån 15 indikatorer inom energi och klimat, inomhusmiljö, utomhusmiljö och cirkularitet.

• Certifieringen har tre nivåer: brons, silver och guld, där guld är högsta betyg.

• En preliminär certifiering kan ges efter färdigställd projektering och verifieras senast tre år efter inflyttning.

• Guld innebär att byggnaden får högsta betyg i var och ett av de områden som omfattas av Miljöbyggnad 4.0.

Takryttaren har betongstomme. Förutom platta och platsgjutna hissgropar består betongstommen av prefab i form av skalväggar och plattbärlag. Här har NCC arbetat nära leverantören för att även i prefabdelar få ner klimatpåverkan.

UPPSALAHEMS PROJEKT TAKRYTTAREN –

genomförs med klimatbudget

På Kapellgärdet i Uppsala byggs Takryttaren, med totalt 174 lägenheter, varav 70 delningslägenheter och 6 LSS-boenden. Delningslägenheter är något nytt för Uppsalahem. Nytt är också att projektet tillämpar klimatbudget. Uppställt klimatmål nås utan avkall på kvaliteten.

AV KJELL-ARNE LARSSON

UPPSALAHEM ÄR anslutet till Uppsala Klimatprotokoll. Mål sattes upp att klimatutsläppen från byggande skulle minska i linje med Parisavtalets mål.

Gränsvärdet för nyproduktion skärps för varje år. För Takryttaren skulle klimatpåverkan vara 40 procent lägre jämfört med det traditionella byggandet 2020.

Bland annat för att skapa sig en uppfattning om utsläppen från nyproduktion räknade Uppsalahem på projekt Brillinge som byggdes 2017, där hamnade klimatpåverkan på 380 kg CO2e/kvm BTA. För Takryttaren tillämpas nu klimatbudget med kravet 225 kg CO2e/kvm BTA. Aktuell kalkyl pekar på att man klarar detta med god marginal.

Takryttarens klimatpåverkan minskas genom:

• Yteffektivitet. Undvikande av onödiga ytor i huset. Minskad källaryta och källare endast under huset. (Ökad satsning på mobilitet med cykel- och bilpooler, gör att P-hus inte behövs.)

• Optimera konstruktionen och hålla nere betongvolymerna. Alla laster ska gå vertikalt, inga lastväxlingar som kräver extra betong. Slimma konstruktionen, bland annat med tanke på att högre våningsplan har mindre last.

• Välja rätt betong (cementhalt) på rätt plats. Välja rätt grad av klimatförbättrad betong.

• Minska spill. Krav på låg klimatpåverkan driver åtgärder för minskat spill.

Med utgångspunkt från Boverkets referensnivå 2020 visar Uppsalahem hur påverkan minskar med olika åtgärder. Av de åtgärder som har genomförts bidrog optimering av stommen till att minska värdet med 28 kg CO2e/kvm BTA och klimatförbättrad färskbetong nivå 4 minskade värdet med 36.

– Takryttarens klimatutsläpp halveras utan att göra avkall på kvalitet eller ekonomi. Framgången baseras på samverkan och målstyrning. Projektet visar att vi kan lyckas, säger John Söderquist, projektledare från Uppsalahem.

Till 2030 är ambitionen att alla projekt som omfattas av Uppsala Klimatprotokolls gränsvärden ska nå en minskning på 70 procent.

SAMVERKAN

Målet för Uppsalahem var som nämnts att klara en klimatpåverkan som ligger 40 procent lägre än Boverkets referensvärde. Detta kravställdes i upphandlingen, som vanns av NCC.

– Jag hyllar Uppsala Klimatprotokoll och Uppsalahem. Vi vill ha

höga krav på oss, säger Johan Norenäs, affärschef hos NCC, som svarar för en totalentreprenad i samverkan. Samverkan är helt avgörande för det nytänkande som behövs i ett projekt som har låg klimatpåverkan som högsta prioritet.

– Jämfört med traditionella projekt är det stor skillnad att genomföra ett projekt som prioriterar minskad klimatpåverkan. Det gäller att bryta gamla mönster, och ifrågasätta allt. Det är okej att utmana, men samtidigt måste vi tillsammans hitta lösningar som är bästa avvägningen mellan klimat, kvalitet och kostnader.

Uppsalahem som beställare är med under hela projektet. Helt nödvändigt, eftersom förbättringar görs återkommande även under produktionstiden, samtidigt som klimatkalkylen uppdateras.

Till hållbarhetsarbetet för Takryttaren hör också att det certifieras enligt Svanen. Dessutom tillämpas återbruk, till exempel viss del gips och återbrukade stålreglar från Beijer, material från projekt Torbjörnstorg i Uppsala, WC-stolar, handfat, blandare, ett komplett kök till gemensamhetslokal (köksskåp, diskbänk, blandare, kylskåp och mikrovågsugn) samt fönsterglas.

Utöver detta återbrukas isolering och fasadskivor som tidigare monterats provisoriskt på fastigheten Takträdgården.

FAKTA

Takryttaren, nybyggnad, bostäder, Uppsala

Byggtid: jan 2025–nov 2027

Byggherre: Uppsalahem AB

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: Arcum Arkitektkontor AB

KVARNGÄRDESSKOLAN I UPPSALA

– långt driven användning av trästomme

Kvarngärdesskolan som ursprungligen uppfördes i mitten av 1960-talet har nu helt nya byggnader, två stora hus med undervisningslokaler och ett hus med bland annat idrottshall och matsal. Den stora gården har behållits och förnyats. Skolan har nu kapacitet för 990 elever, jämfört med 550 tidigare. Bygget har använt trästommar i stor utsträckning, och det hela certifieras med Miljöbyggnad nivå Silver.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PROJEKTET HAR genomförts i samverkan mellan Skolfastigheter, ByggDialog och Archus Arkitektur.

– Nu när skolan står färdig är vi supernöjda och stolta över de fina lokalerna där träet bidrar till trivseln. Skolgården, där vi jobbat för öppenhet och trygghet, är en tillgång både för skolan och stadsdelen Kvarngärdet i övrigt, säger Fredrik Ahlgren, nyproduktionschef hos Skolfastigheter.

Bakgrunden till projektet är att skolbyggnaderna var slitna och omoderna. Husen hade också sättningsskador. Beslutet blev att riva allt det gamla och uppföra nytt. Den generösa tomten gav också möjlighet att skapa en skola för många fler elever, i ett centralt läge med stor efterfrågan på elevplatser.

Arbetet för ny skola har pågått i många år och 2019 upphandlades byggentreprenör. Då hade klimatfrågorna och byggande i trä inte kommit alls lika långt som idag. Skolfastigheter och ByggDialog var därmed tidigt ute med konceptet att använda trästomme i stor utsträckning, för att bland annat få ner klimatpåverkan. Den slutliga klimatkalkylen visar en klimatpåverkan av 235 kg CO2e/ kvm för byggskedet.

Sedan görs certifiering med Miljöbyggnad. Skolfastigheter har beslut att alla nyproduktioner ska certifieras. Miljöbyggnad nivå Silver var rätt ambitionsnivå för Kvarngärdesskolan.

– En indikator som varit svår att klara är Energianvändning, berättar Fredrik Ahlgren. Lokalerna har höga krav på ventilation, så det blir en avvägning mellan att spara energi och ha bra inneklimat. Samtidigt måste vi hitta en lösning som är ekonomiskt och tekniskt rimlig. Vi kan inte gå alltför långt i zon-och behovsreglering av ventilationen.

Dessutom har det varit utmanande att klara indikatorn Solvärmelast, eftersom skolan har stora glaspartier. I övrigt inga särskilda utmaningar med Miljöbyggnad.

KLIMATÅTGÄRDER

Den långtgående användningen av trästommar minskar klimatpåverkan. Solcellspaneler på taken bidrar också. I normalfallet producerar de all fastighets-el. På minuskontot för klimatet är tegelfasaderna som dessutom är slammade.

Valet av tegel styrdes av detaljplan och bygglov. När byggnaderna

projekterades var marknaden för återbrukat fasadtegel mycket dåligt utvecklad och återbruk skulle bli både dyrt och ganska miljöbelastande. Nytt tegel var det enda realistiska.

Nya skolan består av tre delar. I hus 1 inryms högstadiet klass 7–9, totalt 360 elever. Hus 2 är avsett för F–6 med sammanlagt 630 elever. Kvarngärdesskolan är därmed den största skolan i Uppsala. I hus 3 finns idrottshallar och fritidsklubb, dessutom bland annat matsal och kök och hemkunskap. Källarvåningen innehåller skyddsrum.

Hus 3 har stomme i betong, med inslag av KL-trä och stål. I de andra två byggnaderna har betong endast använts till plattorna. I övrigt är det KL-trä, limträ och små inslag av stål.

Planering och projektering inleddes flera år före byggproduktionen. ByggDialog engagerades som totalentreprenör i samverkan. Kommunen var tidigt ute med klimatarbete i form av Uppsala Klimatprotokoll. Parterna i projektet, Byggdialog, kommunen och Skolfastigheter, tog fram idén att bygga skolan huvudsakligen i trä. Det blev ett nära samarbete med leverantören Martinsons Byggsystem. – Då när vi började med projektet 2020 hade träbyggandet inte kommit så långt i Sverige så vi var tidigt ute. Idag kan vi se att bygget blev mycket lyckat, säger Daniel Granath, projektchef hos ByggDialog. Nu står skolan klar och representerar ett koncept med lågt klimatavtryck tack vare den omfattande användningen av trä. Byggnaderna certifieras dessutom med Miljöbyggnad Silver. ByggDialog har svarat för miljöarbetet med bland annat egen Miljöbyggnadssamordnare.

– Vi är mycket stolta över bygget. Dessutom fick vi utmärkelsen PQi – utmärkt projektkvalitet 2024. PQi går ut på att följa upp kvaliteten under projektets gång. Samverkan, flexibilitet, transparens och kostnadsstyrning var avgörande, avslutar Daniel Granath.

– Vi är supernöjda med nya Kvarngärdesskolan som har fina funktionella lokaler och en trygg och trevlig skolgård, säger Fredrik Ahlgren, nyproduktionschef hos Skolfastigheter.

FAKTA

Kvarngärdesskolan, nybygge, Uppsala Byggtid: juni 2022–maj 2025 Byggherre: Uppsala Kommun Skolfastigheter AB Totalentreprenör i samverkan: ByggDialog AB Arkitekt: Archus Arkitektur AB Kostnad: ca 600 Mkr

STRANDHUSEN

Ystads nya Riviera

Det är inte bara arkitekturen i HSB:s nya bostadsprojekt Strandhusen i Ystad som sticker ut. De höga kraven på energieffektivitet, materialval och inomhusmiljö utmärker också projektet. De båda flerfamiljshusen med sin något ovala utformning på fem respektive nio våningar, blir Ystads nya Riviera.

AV KIM HALL

MED UTSIKT ÖVER Östersjön, hamnen och Ystads pittoreska stadsbild är det ett privilegium att få bo i dessa båda flerfamiljshus, ritade av Link Arkitekter.

– Bakgrunden är att innan vi på HSB kom in i projektet skulle NCC bygga husen som hyresrätter åt Ystadbostäder. Men 2018 stoppades projektet och NCC köpte ut det och frågade oss om vi ville gå in som partner. Då såg vi vår chans och sedan dess har vi utvecklat projektet ytterligare, berättar Jörgen Magnusson, projektchef på HSB Produktion Skåne.

De båda ovala byggnaderna med generösa balkonger som följer huskroppens form kommer att innehålla totalt 57 bostadsrättslägenheter i varierande storlekar, från ettor på cirka 32 kvadratmeter till fyror på 127 kvadratmeter. Högst upp i husen finns två

större treor som penthouse med generösa terrasser och sedumtak ytterst runt om. På taken finns solceller som förser de allmänna utrymmena samt billaddare med el.

Alla lägenheter är slutsålda. Husen är certifierade enligt Miljöbyggnad Silver och man har jobbat mycket med att få ner klimatavtrycket. Låg energiförbrukning, godkända byggmaterial och bra boendemiljö ingår i projektet.

Konstruktionen består av platsgjuten betongstomme, plattbärlag, utfackningsväggar samt träfasad. Översta våningsplanet byggs som en villa som reses upp på betongbjälklaget. För att få den ovala formen är 12 av 17 balkonger rundade.

– Vi har två separata stommar med luft emellan i båda huskroppen för att öka värmebehållningen och för att uppfylla ljudkraven.

Extra isolering, skalmursskiva på fasaden och träpanel utanpå det. Uppvärmningen är fjärrvärme, vattenburet system i hela huset och radiatorer i lägenheterna. Det går att välja komfortvärme som tillval i badrummen, säger Emil Nilsson, arbetsledare på NCC.

En av de största utmaningarna med platsgjuten Eco-betong är att följa tidsplanen, vilket betyder att gjutning utförs varje dag. För att komma ifrån betong i dem indragna gavlarna valde NCC att bygga med specialanpassade stålpelare som betongkomplement.

– Med kundanpassade stålkonstruktioner har vi nu ett koncept som bygger på att man inte är beroende av en smidesentreprenör på plats. Fixx-stålpelarna monterar NCC själva. ”Det är som att bygga lego”. Stålpelarna kommer våningsvis efter hand som byggprocessen framskrider. Det spar pengar och tid! Dessutom slipper man att lagra stålpelare på plats, förklarar Daniel Ågren, teknikspecialist inom betongkomplement på Ahlsell.

Målet för HSB har varit att nå 260 CO2e/ kvm BTA i klimatavtryck, men lär komma ned runt eller strax under 250 CO2e när husen blir klara. Standarden i lägenheterna är generellt höga och tack vare att

försäljningen gått så bra har de som velat göra tillval kunnat göra det i god tid innan målning, ytskikt och utrustning till badrum samt vitvaror i kök ska monteras. Inglasning av en del av balkongen har varit möjlig till exempel.

Utemiljön är också en del av miljöplaneringen. Här har HSB valt ut växter som både är vackra och gynnar miljön. Parkering med tillgång till elladdplatser finns intill husen. Som grädde på moset kommer det att finnas övernattningslägenhet, relaxrum och bastu för de boende i föreningen, endast 50 meter från badstranden

FAKTA

Nybyggnad flerbostadshus, Ystad

Tidplan: februari 2025–september 2026

Byggherre: HSB Produktion i Skåne HB

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: LINK Arkitektur AB

Kostnad: 120 Mkr

FRÅN SPRIT, TIDNINGAR OCH SYBEHÖR TILL BOSTÄDER

Att flytta kommersiella verksamheter till marknivå och transformera tidigare kontor till bostäder har blivit ett smart sätt att skapa fler bostäder och en mer levande stadskärna i Eslöv. Fastigheten Färgaren genomgår just nu en sådan förvandling.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

– DET HÄR ÄR EN strategi vi har för att hålla centrum vid liv, säger Kristina Forslund, vd på Eslövs bostad AB.

Efterfrågan på bostäder är i Eslöv större än efterfrågan på kommersiell yta. När kontorslokaler står tomma i centrum skapas dessutom otrygghet.

Befintlig fastighet och grannfastigheten har en gällande detaljplan som innefattar bostäder och lokaler i botten.

– Därmed är det naturligt att vi har en kombination av lokaler och bostäder i bottenplan och enbart bostäder i plan två och uppåt eftersom intilliggande bostäder kommer att ha det, säger Johan Andersson, chef för Fastighetsutveckling på Eslöv bostad.

I kvarteret Färgaren 19 har bland annat Systembolaget, Skånska Dagbladet och en sybehörsbutik tidigare hyrt lokaler. Nu kommer det bli bostäder på samtliga våningsplan, även vindsvåningen kommer att inredas.

– Men vi behåller kommersiella ytor i bottenplan, ut mot Södergatan säger Kristina Forslund.

I projektet har man jobbat mot Miljöbyggnad Silver i energikrav och även haft det i tankarna i bygget i stort, även om projektet inte kommer att certifieras. Under projektets gång har man också allt mer kommit in på återbruk.

– Vi jobbar också med transformationsprojektet Spritfabriken och genom det har vi fått mycket kompetens inom återbruk och hållbarhet. Det har gjort att projektet utvecklades mer till återbruksprojekt än tänkt från början, säger Kristina Forslund.

I fastigheten har tidigare Skånska Dagbladet, Systembolaget och en sybehörsaffär hållit till. Bild: Eslöv Bostad AB

Initialt tänkte man riva taket och ett entrétak som gick längs med hela gatan.

– Men i stället valde vi att bibehålla takkonstruktionen, och komplettera entrétaket med sedumtak i stället, säger Johan Andersson.

Solceller monteras på taket.

– Det gör vi på all nyproduktion och vid takbyte om befintliga tak klarar lasten, säger Johan.

Den stora utmaningen i projektet har varit konstruktionen. Systembolagets lagerdel i bottenplanet visade sig ha betydligt rejälare betongsula än man trodde.

– Vi trodde betongsulan var normalt dimensionerad, men den var väldigt kraftig på vissa ställen och väldigt kraftigt armerad, så det var ett stort arbete att göra alla håltagningar, säger Johan Andersson.

En annan utmaning har varit ekonomin. Eslövs bostad genomför ett liknande projekt i nybyggnation parallellt med detta och konstaterar att omvandlingen blivit dyrare än nybyggnation.

– Men kanske är det snarare för billigt att bygga nytt? säger Kristina Forslund.

Planen är nu att det ska bli inflyttning i slutet av september.

– Det fanns viss oro att hyresgästföreningen inte skulle tycka det var lika högt bruksvärde när huset var omvandlat. Men så var det inte. Och alla ytskikt är ju nya, så det känns ju som ett nytt hus, säger Johan Andersson.

FAKTA

Avd Hörby

Kvarteret Färgaren 19, ombyggnad från kontor till bostäder, Eslöv

Byggtid: april 2024–september 2026

Byggherre: Eslövs Bostads AB

Totalentreprenör: Norrto Byggtjänst

Arkitektskiss: LINK Arkitektur AB

Kostnad: ca 30 Mkr

Nya anläggningen har helt rätt lokalisering, med mycket annan forskningsverksamhet i grannskapet på och kring Brunnshög.

Vectura tillhandahåller LOKALER FÖR FORSKNING

Vectura har under senare år inriktat sina nyproduktioner på lokaler för forskning och utveckling. Ett föredöme på området är huset med just namnet ”Forskaren” i Hagastaden i Stockholm. Och på Brunnhög i Lund färdigställs nu en annan fastighet för forskning och utveckling.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PROJEKTET HÖJDPUNKTEN 5 på Brunnshög omfattar kontorsytor och lokaler med bland annat laboratorier. Hyresgäst är Saab som bland mycket annat utvecklar ubåtar, och företaget Combitech. Mer än så kan inte sägas om verksamheten i denna säkerhetsklassade anläggning.

Det är Skanska Sverige AB som har svarat för byggproduktionen omfattande kontors- och industrilokaler, på sammanlagt 24 000 kvadratmeter BTA fördelade på åtta våningar, samt iordningsställande av utemiljön. Källarplattan har platsgjutits medan källarväggarna och överbyggnaden utgörs av prefab-element i betong. Fasaden har färdiga utfackningsväggar och är klädd med plåt.

– Säkerhetskraven på fastigheten har inneburit höga krav både i projekteringsfas och för oss i byggproduktionen, berättar Skanskas projektchef Sara Nilsson. Dessutom är ljudkraven höga, ljud får inte spridas från verksamheten till kontoren, och därför har vi bland annat avvibrerat plattorna.

Till utmaningarna hör också att fastigheten är mycket installationstät, särskilt i industridelen, med ett flertal media, bland annat gaser. Byggherren Vectura miljöcertifierar sina fastigheter och för Höjdpunkten 5 föll valet på LEED med betyget Gold.

En rad personer från Skanska har varit engagerade i miljöarbetet, inte minst Sara Nilsson och projektingenjören Susan Chung. För

rollen som LEED AP svarar Maria Porter, hållbarhetsspecialist på Skanskas avdelning för klimat och hållbarhet, medan Anna Renholm är LEED-samordnare.

Några kriterier i LEED har varit svåra att klara, nämligen Heat island reduction och Light pollution reduction (båda inom Sustainable cities). Stora hårdgjorda ytor ökar risken för värmeöar, och utebelysning som står på nattetid (av säkerhetsskäl) orsakar ljusförorening. Det har varit lättare att ta poäng för energikriterier. Inomhus har man satsat på ventilation som anpassas till verksamheten i respektive rum, samt snålspolande kranar bland annat. Utemiljön ligger också bra till med grönytor och biologisk mångfald, dessutom Sedum-tak.

En genomgång av LEED:s Scorecard mot bygghandlingarna visar att fastigheten med råge kommer att klara betyget Gold.

KLIMATARBETE

Projektet har haft klimatmål. För byggfasen A1–A5 sattes målet 357 kg CO2e/kvm BTA. I en inledande fas pekade klimatkalkylen på 423 kg, men klimatarbetet har burit frukt och nu visar den definitiva beräkningen att målet klaras, med 1 kg marginal.

Ett flertal konventionella och även innovativa grepp har tagits för att klara målet. Klimatanpassad betong har använts både i platsgjutningar och till prefab-elementen. Skanska har även jobbat med valet av armering som är helt skrotbaserad. För glastaket till fastighetens

atrium, användes limträbalkar i stället för stål. I planteringar utomhus, liksom i Sedum-taken, har biokol använts och det bidrar till att sänka klimatpåverkan.

Det är intressant att för delar av ventilationen, nämligen ringmatningen i kontorsdelar, valdes Lindabs kanaler tillverkade i fossilfritt stål.

Utomhus har hårdgjorda ytor lagts med Skanskas egen Asfalt Zero, som har stor andel återvunnen asfalt, dessutom tallolja som bindemedel.

– Vi är nöjda med att uppnå målet för klimatpåverkan från byggproduktionen. Dessutom känner jag mig trygg med att poängen vi tar för LEED-certifieringen gör att projektet klarar betyget Gold, avslutar Sara Nilsson, projektchef hos Skanska.

FAKTA

Höjdpunkten 5, nybyggnad, kontor och verksamhet, Lund

Byggtid: april 2023–sep 2025

Byggherre: Vectura Fastigheter AB

Totalentreprenör: Skanska Sverige AB

Arkitekt: Strategisk Arkitektur AB, HÄR Malmö AB

Kostnad: ca 650 Mkr

GRUBBEBARNENS NYA FÖRSKOLA

byggs med trästomme

På tomten i Grubbe i Umeå stod tidigare en utdaterad sliten förskola. Nu har den ersatts av en ny förskola. Gårdens utformning ingår i ett forskningsprojekt med Umeå universitet för att utveckla utemiljöer som bidrar till hälsa, relationsskapande och lärande.

AV MARTINA STRAND NYHLIN

DEN TIDIGARE FÖRSKOLAN hade sju avdelningar på platsen. Men när behovet av förskoleplatser ökade ansågs den inte vara i tillräckligt bra skick för att bygga ut. De tillfälliga paviljonger som tillhörde förskolan ansågs dessutom ha uppåt sin maximala livslängd. Den nya förskolan rymmer ytterligare en avdelning vilket gör att sju avdelningar blir åtta.

Byggnaden byggs med trästomme vilket innebär mycket mindre klimatpåverkan än en stomme av stål och betong.

– Förskolan är byggd med KL-trästomme med regelväggar och bjälklag av KL-trä. Vi har byggt mycket på plats, säger Johan Isaksson är projektchef på OF Bygg, som varit entreprenör i projektet.

Förskolans nya placering möjliggjorde en större utemiljö med träd, kullar, gångar och buskage som bildar rum och flera platser för lek och lärande. Förskolan har även produktionskök som ska leverera mat till förskolan och närliggande skolor.

Johan Isaksson på Of bygg tycker att det är trivsamt att bygga i trä.

– Det blir en fräsch arbetsmiljö och luktar gott. Det känns bra i magen, säger han.

Of Bygg har byggt en liknande förskola med sex avdelningar åt kommunen tidigare.

– När vi var färdiga med den vann vi budet på denna också, så vi visste redan lite vad det handlade om, säger han.

Projektet har löpt på bra utan större problem.

– Vi har haft normala utmaningar, när det tillkommer lite grejer, funderingar och ändringar i ritningar, det är inget särskilt ovanligt egentligen. Som det brukar vara, säger Johan Isaksson.

Nu har barnen från den tidigare förskolan flyttat in i nya lokaler. Förhoppningen är att de ljusa lokalerna ska locka till lek, aktivitet och rörelse. Personalen kommer arbeta i samarbetslag då alla avdelningar är sammankopplade två och två som inbjuder till relationsskapande, lek och lärande tillsammans.

I maj i år var det invigning av förskolan.

– Vi har under byggtiden fått se och uppleva hur den nya förskolan och utemiljön steg för steg tagit form. Kanske det bidrar till att våra förskolebarn blir framtidens bygg- eller parkarbetare? sa Helena Oscarsson, rektor för förskolan i ett pressmeddelande i samband med invigningen.

FAKTA

Kungsgården, nybyggnad, förskola, Umeå

Byggtid: oktober 2023–september 2025

Byggherre: Umeå kommun

Generalentreprenör: OF Bygg AB

Arkitekt: Arkinova Arkitekter KB

Kostnad: ca 60 Mkr

AMF Fastigheter lanserar KLIMATVISAREN

– ett verktyg för minskat klimatavtryck

Klimatvisaren ska bana väg för mer hållbara lokalanpassningar genom att sprida kunskap och öka medvetenheten. Det visuella verktyget, som används i samtal med hyresgäster som står inför en lokalanpassning, är både enkelt och lekfullt men baseras på gedigna klimatberäkningar från flertalet projekt.

FÖR MÅNGA FASTIGHETSBOLAG är det byggprojekten som står för det största klimatavtrycket. De inkluderar lokalanpassningar, då kontors- och butikslokaler byggs om för att anpassas för nya

verksamheter och hyresgäster. AMF Fastigheter genomför cirka ett hundratal lokalanpassningar årligen och i fjol ledde dessa till ett uppsläpp på cirka 1 470 ton. Ett systematiskt arbete för att minska

klimatavtrycket vid lokalanpassningar har bidragit till en nedgång, men ytterligare minskning är nödvändig. Ett bredare angreppssätt och en ökad kunskap vid alla typer av byggprojekt krävs för att få till beteendeförändringar som kan ge en större effekt.

Det är här Klimatvisaren kommer in. Klimatvisaren syftar till att minska påverkan i varje enskilt projekt, och bidrar samtidigt till ett av AMF Fastigheters övergripande klimatmål – att minska Scope 3-utsläppen per kvadratmeter med 67 procent.

– Att sänka CO₂-utsläppen handlar inte bara om våra egna val, utan också om att föra en dialog med våra hyresgäster för att tillsammans hitta de bästa lösningarna. Genom Klimatvisaren gör vi den osynliga koldioxidgasen synlig genom att visa hur man relativt enkelt kan minska sina utsläpp vid en ombyggnation, säger Sarah Isaksson, hållbarhetschef på AMF Fastigheter.

Klimatvisaren gör klimatpåverkan i en lokalanpassning konkret genom att visa vilka av hyresgästens materialval som har störst klimatpåverkan, men utan att använda siffror som ofta är svåra att relatera till. I stället visualiserar Klimatvisaren klimatpåverkan som en form, där varje material tar mer eller mindre plats beroende på dess utsläpp.

AMF Fastigheter smyglanserade Klimatvisaren under våren. Verktyget kommer att användas i hyresgästdialoger framåt, bland andra av uthyrare, fastighets- och centrumchefer och projektansvariga, som alla har kontakt med hyresgästen i ett tidigt skede av samarbetet.

VAD ÄR KLIMATVISAREN

Klimatvisaren är en visuell modell över de åtta materialval som hyresgästen påverkar och som har störst klimatpåverkan i en lokalanpassning. De är golv, väggar, undertak, armaturer, dörrar, WC, pentry och glaspartier. Med hjälp av Klimatvisaren kan hyresgäster, arkitekter och leverantörer enkelt se hur klimatpåverkan kan sänkas om befintligt material i stället återbrukas eller om ett mer hållbart material väljs. Modellen är grafiskt enkel och lekfull, och kan nästan liknas vid en pappersloppa, men baseras på gedigna klimatberäkningar från en stor mängd projekt.

– Vi gör klimatberäkningar i alla våra byggprojekt, större stadsutvecklingsprojekt likväl som mindre lokalanpassningar. Vi har därför väldigt god insyn i varje projekts klimatpåverkan och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska den, men för att minska utsläppen ytterligare behöver vi samarbeta både inom den egna organisationen och med våra hyresgäster, säger Michael Eskils, Klimatstrateg på AMF Fastigheter.

AMF Fastigheter följer regelmässigt upp klimatutfallet vid varje

Klimatvisaren är en visuell modell över de åtta materialval som hyresgästen påverkar och som har störst klimatpåverkan i en lokalanpassning.

lokalanpassning, därmed kan även hyresgästen ta del av resultatet och redovisa klimatpåverkan från projektet i sin hållbarhetsrapport.

Klimatvisaren finns att ladda ner på https://www.amffastigheter.se/.

AMF FASTIGHETERS HÅLLBARHETSPLATTFORM

Klimatvisaren ingår i AMF Fastigheters hållbarhetsplattform, som är en verktygslåda för att göra hållbarhetsarbetet konkret i varje bygg- och lokalanpassningsprojekt.

Plattformen samlar AMF Fastigheters krav, rutiner och verktyg i ett enhetligt system: från klimatberäkning och återbruk till avfallshantering och materialval. Med hjälp av plattformen följer AMF Fastigheter upp klimatpåverkan från samtliga projekt på samma sätt som det ekonomiska utfallet.

Botanisera bland alla våra magasin.

Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Miljöbyggnad iDrift kan användas som strategi genom att certifieringens kriterier efterfrågar rimliga och genomförbara kvalitetsförbättringar, vilket går att tillämpa bland annat för miljonprogramshus.

Renoveringsåtgärder för miljonprogrammets byggnader där Miljöbyggnad iDrift fungerar

som en vägledning

AV MARIAMA ABUKAR & YASMIN KHABBAZEH

UNDER PERIODEN 1965–1974 byggdes en miljon bostäder i Sverige, känt under namnet miljonprogrammet. Dessa bostäder har varit i drift i cirka 50 år vilket resulterat bland annat i föråldrade VVS-system, hög energianvändning på grund av dåliga värmeisoleringsvärden samt både inre och yttre komponenter som stomme, ventilationssystem och lyftanordningar som kräver omfattande renoveringar för att uppfylla dagens standarder.

Utmaningen för fastighetsägarna och kommunerna är finansieringen till de omfattande renoveringsåtgärderna som bostäder från miljonprogrammet är i behov av.

MER ATTRAKTIVA

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur byggnader från Miljonprogrammets bostäder kan göras mer attraktiva på bostadsmarknaden genom att miljöcertifiera byggnaderna enligt Miljöbyggnad iDrift. Avsikten med att arbeta med miljöcertifieringen är att de villkor som Miljöbyggnad iDrift kräver ska förbättra byggnadens tekniska egenskaper såsom energihushållning, värmeisolering, inomhuskomfort, tillgänglighet och användbarhet, samt ge hyresgästerna en grönare attityd. Målet är att inventera och välja lämpliga renoveringsåtgärder som gör det möjligt för byggnaden att uppnå en viss betygsnivå enligt Miljöbyggnad iDrift.

Studiens frågeställningar:

• Hur kan Miljöbyggnad iDrift användas som vägledning/strategi för att renovera byggnader från miljonprogrammet?

• Vilka åtgärder kan göras för att byggnaden i Vinddraget 10 A, i Gävle, ska uppfylla flera kriterier i de utvalda indikatorerna i Miljöbyggnad iDrift?

Studiens metod styrs till stor del av de verifieringar som Miljöbyggnad iDrift kräver för att säkerställa att kriterierna för de utvalda indikatorerna uppfylls. Under arbetet insamlades data från fastighetsägaren AB Gavlegårdarna, A- och K-ritningar studerades, en fallstudie av den utvalda byggnader samt trycksättning, Blower door genomfördes i kombination med IR-kameror. Resultatet visar att Miljöbyggnad iDrift kan användas som strategi inför renoveringsåtgärder och andra kvalitetsförbättringar för byggnader från miljonprogrammet. Dock är kostnadseffektiviteten för dessa insatser starkt beroende av byggnadens aktuella tekniska förutsättningar samt hur fastighetsägaren förvaltar byggnaden.

STRATEGIVERKTYG

Miljöbyggnad iDrift kan användas som strategi genom att certifieringens kriterier efterfrågar rimliga och genomförbara kvalitetsförbättringar.

Dessa förbättringar medför att gapet mellan byggnadens

Syftet med examensarbetet är att belysa hur byggnader från Miljonprogrammets bostäder kan göras mer attraktiva på bostadsmarknaden.

tekniska förhållande och de aktuella regelverken som styr byggnaders tekniska krav minimeras samtidigt som det kan uppnås ökad kvalitet, konkurrensförmåga samt hyresgästernas tillfredsställelse.

För att Vinddraget 10 A ska uppfylla flera kriterier i indikatorerna energi, ventilation, inomhusklimat och installation behöver dessa åtgärder vidtas: lufttäta samtliga lägenheter så att de uppfyller kraven för passivhus, byta AC-motorn till EC-motor för frånluftsfläkten, upprätthålla underhållsplan för filterbytet i ventilationsaggregatet

och dokumentera byggnadens tekniska förutsättningar såsom hur cirkulationspumpar med tryckreglering i byggnaden stoppas när värmebehov inte finns samt anskaffa dokumentation på hur en driftstyrning av byggnadens radiatorer och det centrala värmesystemet regleras.

Examensarbete 2025 av Mariama Abukar & Yasmin Khabbazeh, Byggnadsteknik Högskoleingenjörsexamen, Högskolan i Gävle.

Ett nytt klimatanpassningsmagasin i centrala Piteå för regnvatten är nästa steg i kommunens klimatanpassning. Bild: Sara Holm

PITEÅ – SVERIGES BÄSTA PLATS ATT BO PÅ

när klimatet förändras

Piteå kommun har för andra året i rad utsetts till den bästa platsen att bo på i Sverige när klimatet förändras, enligt en ny rapport från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Studien visar att Piteå är väl rustat för framtidens klimatutmaningar – tack vare ett långsiktigt och målmedvetet arbete.

UNDER FLERA ÅR har kommunen arbetat aktivt med klimatanpassning. Genom att ta del av de klimatscenarier som Länsstyrelsen i Norrbotten och SMHI tagit fram, har Piteå tillsammans med olika verksamheter genomfört risk- och sårbarhetsanalyser.

Flera förvaltningar har dessutom utformat egna handlingsplaner. Bland annat har riktlinjer för dagvattenhantering antagits, skyfallsanalyser genomförts och klimathänsyn tagits vid nybyggnationer – exempelvis nya äldreboenden.

Just nu pågår en stor satsning för att möta framtida skyfall. Ett klimatanpassningsmagasin håller på att anläggas vid Bergsviksvägen, i direkt anslutning centrala staden. Det kommer kunna ta emot ett skyfall motsvarande drygt tre simhallsbassänger (5 000 kubikmeter).

Piteå kommun ser utnämnandet som ett erkännande av det långsiktiga arbete som ständigt pågår för att skapa en hållbar och attraktiv stad att bo i, men det är inte ett slutmål.

– Klimatförändringarna kommer att fortsätta och vi anpassar oss och utvecklar löpande nya lösningar för att stärka Piteå inför dessa förändringar. Vi är väldigt glada att även piteborna bidrar till placeringen, eftersom undersökningen också belyst hur piteborna minskar sin klimatpåverkan genom att investera i solceller och laddboxar, säger Maria Widman, samhällsutvecklare i Piteå kommun.

Även kommunalrådet Patric Lundström ser utmärkelsen som ett kvitto på Piteås gemensamma engagemang.

– Vi är väldigt stolta över den här utmärkelsen. Det visar att vi kan kombinera trygghet och framtidstro med ett ansvarsfullt klimatarbete. Samtidigt vet vi att vi måste fortsätta ligga steget före – för klimatet väntar inte.

Piteå ligger dessutom i framkant inom VA-planering, där samverkan mellan kommunens verksamheter är central. Arbetet omfattar allt från dricksvatten och avloppsrening till dagvattenhantering och klimatanpassning.

Hållbart, ekonomiskt och estetiskt funktionellt.

Konsultera Actionova AB för era entrésystem.

Vi har efter många år bara nöjda kunder där vi etablerat

våra smarta entrésystem

• Funktion, stoppa smutsen i entrén

• Kostnadseffektivt mot traditionella hyrmattor, lönsamt redan år 2

• Hållbart, låt mattorna vara på objektet, i stället för att köra runt dem för tvätt – minskar CO2 med 90%

EKO-Mat - 15 eller 21mm – Grafit

EKO-Mat DUO m textil – 15 eller 21mm - Grafit

EKO-Mat – textil Antracit Ljusgrå finns i flera färger

Följ oss gärna på

www.grontsamhallsbyggande.se