Alla lärare är skrivlärare

Projektet Skrivande skola har bevisat att lärare i alla ämnen kan arbeta med skrivning och skrivstöttning. Att synliggöra skrivandet och att diskutera det kollegialt på ett allmänt plan har ruskat om fördomen att skrivande bara är något som lärare i svenska och litteratur kan jobba med.

Mikaela Gustafsson är lektor i fysik och kemi. Hon jobbar i Lyceiparkens skola, en skola för årskurs 7-9 där hon har börjat jobba 2004. I dessa båda ämnen använder hon skrivandet som ett sätt för eleverna att träna på terminologi och naturvetenskapligt skrivande.

- Vi skriver texter i både fysik och kemi och på alla årskurser, berättar Gustafsson.

De två genrer som eleverna skriver mest i är labbrapporter och faktatexter. För varje laboration finns det inte tid att göra en fullständig labbrapport, men eleverna lär sig ändå att känna igen genren. Labbrapporten skriver de som ett gemensamt skrivande i klassen.

- Betoningen på skrivandet i fysiken och kemin ligger på att skriva en naturvetenskaplig faktatext. Det här är något som både elever som ska söka sig vidare till gymnasiet och elever som söker till yrkesskola kommer att gynnas av, berättar Gustafsson och tillägger att i början anser eleverna att det känns jobbigt att skriva naturvetenskapligt men att de småningom vänjer sig då de blivit bekanta med genren.

Det som delvis är utmanande för eleverna är att komma bort från ett skrivande som handlar om en personlig upplevelse till att skriva en objektiv faktatext.

- Nu har jag börjat få ihop tillräckligt med elevtexter som kan fungera som modell för yngre elever, så det kommer jag att ta i bruk, säger Gustafsson.

Det bästa verktyget som Gustafsson använder i sin skrivundervisning är begreppskartan. Eleverna skriver faktatexter på både årskurs åtta och nio, och som grund finns alltid en begreppskarta. Efter att Gustafsson har gett en teoretisk bakgrund till det ämne som eleverna ska skriva om gör de en begreppskarta. Den går ut på att eleverna med nyckelord förklarar viktiga begrepp som hör ihop med ämnet de skriver om. Nyckelorden får de i den teoretiska genomgången och i läroboken. När begreppskartan är gjord ska eleverna egentligen inte längre behöva titta i läroboken mera.

- Begreppskartan hjälper eleverna att frigöra sig från läroboken och lämna bort den när själva skrivandet kommer igång. Det här igen leder till att de inte kan skriva av eller helt kopiera hela meningar eller stycken, säger Gustafsson.

På årskurs nio skriver eleverna tre faktatexter. Den tredje texten på årskurs 9 ska de försöka göra så självständigt som möjligt.

Gustafsson berättar att målet med skrivuppgifterna är att eleven skriver en bra, genremedveten text med hjälp av henne som lärare, och att feedbacken på vägen är en av de viktigaste faktorerna i processen.

Annika Helenius har jobbat som lektor i biologi och geografi i tjugo år. I hennes ämnen är fokus också på det objektiva faktaskrivandet. På årskurs 7 gör eleverna inga längre skrivarbeten, men både eleverna på årskurs 8 och eleverna på årskurs 9 skriver minst en längre faktatext per läroämne.

- På årskurs åtta har eleverna redan i många år skrivit ett landarbete som en del av geografiundervisningen, säger Helenius. I landarbetet ska eleverna skriva en faktatext om ett europeiskt land, och förutom att texten ska vara vetenskaplig ska elever skapa många olika sorters texter.

- Eleverna gör en kartanalys, ritar själva en karta, skriver en faktaruta, skapar ett diagram och analyserar andra diagram, berättar Helenius.

På årskurs nio skriver eleverna en klimatuppsats i samarbete med lärarna i svenska och litteratur. Helenius stöttar eleverna med innehållet och dispositionen, medan lärarna i svenska och litteratur jobbar med skrivstöttningen och skrivprocessen.

I läroämnet biologi skriver eleverna i årskurs 9 en faktatext om matsmältningskanalen. Alla elever får en åttafältare, ett pappersark i A4-format, där varje fält har en rubrik som elever söker fakta om ur olika läroböcker. I rutorna skriver de sedan nyckelord om respektive rubrik. Utgående från åttafältaren skriver eleverna faktatexten.

- De faktatexter eleverna skriver i geografi och biologi är i bedömningen likvärdig med ett prov. I klimatuppsatsen som skrivs i samarbete med svenska och litteratur får eleverna ett vitsord för innehållet i ämnet geografi, och ett vitsord för språket i ämnet svenska och litteratur, förklarar Helenius.

Överlag uppmuntrar Helenius till skrivande också under lektionstid. Helenius jobbar mycket med OneNote som elektroniskt verktyg, och dit lägger hon upp lektionsuppgifter. Uppgifter som eleverna