Gemensamma ramar ger trygghet

lärarna framåt och känner sig drivna att fortsätta med det skrivstöttande arbetet.

Elinor Nyström arbetar som speciallärare i årskurs 1–5 vid Övernäs skola och Victoria Sundblom som lärare i svenska och litteratur i årskurs 7–9. Tillsammans har de utgjort en del av arbetsgruppen som har koordinerat hur Skrivande skola har sett ut vid Övernäs skola, med stöd av projektledare Annette Kronholm. Nyström och Sundblom berättar att det var kollegan Inga-Lill Pettersson, lektor i svenska och litteratur, historia och samhällslära, som hade sett en annons om att skolor söks till ett projekt om skrivande.

- Det stod att projektet ville ha skolor med geografisk spridning, och IngaLill Pettersson skrev ihop en ansökan, berättar Sundblom. Vi blev sedan antagna som en av fokusskolorna.

Första året skolan var med i projektet riktade det sig i första hand till årskurserna 7–9, men föreläsningarna var öppna för intresserade lärare på lågstadiesidan. Under det andra och tredje projektåret var hela Övernäs skola involverad i projektet.

- Det här har gjort att vi har fått en tydligare lärstig för skrivande i hela grundskolan, berättar Sundblom och Nyström.

Enhetliga arbetssätt

De lyfter fram att när man har lärt sig tala om genrer på samma sätt och fått enhetliga riktlinjer för formen har det blivit tydligare för eleverna vad det handlar om.

- Ska vi till exempel skriva faktatexter vet eleverna hur de ska se ut, var rubriken ska placeras och hur källhänvisningarna ska göras, säger Sundblom.

Den verktygsback som har skapats under projektet har varit i flitig användning, och stöder lärarna och eleverna i såväl skriftlig som muntlig produktion.

- Det är skönt att veta att då eleverna börjar sjuan så vet de redan vad det handlar om och vad som förväntas av dem när vi skriver i olika ämnen, til llägger Sundblom.

En fördel de båda lyfter fram är att eleven vet vad läraren kommer att kräva, de behöver inte gissa vad olika lärare vill. Detta menar de ger trygghet för eleverna, eftersom ramarna är tydliga.

- Då blir det lättare att komma igång med skrivandet, säger Sundblom. Ibland kan elever sätta mycket tid på att fundera på färgen och storleken på rubriken.

- Detta märks speciellt bland skrivsvaga elever, inflikar Nyström. Det är färre saker de själva måste hålla reda på då formen är gemensam för alla och de istället kan fokusera på innehållet.

Positiva lärare

Nyström och Sundblom lyfter också fram att lärarna har haft stor hjälp av det pedagogiska material som har tagits fram, eftersom det också ger lärarna självförtroende att handleda skrivarbetet. Trots att projektet först var tänkt att tas in i årskurserna 7–9 blev lågstadielärarna också intresserade ganska snabbt. Därför utökades projektet till att involvera hela skolan. Också vid Övernäs skola har man märkt av att det är lättare att få med vissa lärare när det kommer till förändringar i arbetssätt, men överlag har alla ställt sig mycket positiva till projektet.

- På sätt och vis har det kanske varit lättare för lågstadielärarna att ta in metoderna i sina klassrum, eftersom klasslärarna lättare kan integrera olika ämnen med varandra och använda samma metoder i dem, berättar Nyström och Sundblom.

På högstadiesidan har projektet också varit välkommet, speciellt nu då alla har haft tid att smälta förändringen och blivit vana med metoderna.

- Nu märker vi att allt fler lärare tänker att ”Nu skulle jag kunna testa det här och det här”, berättar Sundblom.

När det kommer till att engagera ett kollegium får man enligt Nyström och Sundblom fundera lite på hur man ska förhålla sig: ska man tvinga med alla eller låta folk göra som de vill? Ju mer tid som har gått desto mer har alla involverat sig och börjat komma med allt fler egna idéer på hur de kan göra i sin undervisning.

- Det har också öppnat upp för mer diskussion bland oss kollegor, vilket har fungerat som en inkörsport för att tänka mer ämnesövergripande, berättar Sundblom.

Fest och fortsättning

Också eleverna har tagit emot de nya arbetssätten väl, eftersom det har underlättat deras arbete och en del har börjat automatiseras. Nyström och Sundblom säger att det börjar komma av sig självt hur en Powerpoint ska göras eller hur en viss genre ska skrivas, vilket gör att eleven kan fundera mer på innehållet. Det ger också en trygghet för eleverna då det är samma för alla.

I samband med att verktygsbacken lanserades i januari 2023 ordnades ett jippo i skolan för att fira detta. På Ålandstidningens nätsida kan man se bilder från det festliga tillfället, då arbetsgruppen klippte band, det hölls tal och elever uppträdde med musik. Skrivande skola har alltså fått en synlig roll i arbetet i Övernäs skola. Vad händer nu då när projektet tar slut?

- Det känns viktigt att fortsätta med arbetet, säger Sundblom och Nyström håller med. Nu har vi kört in allt vi har fått från projektet under tre års tid, så vi vill inte tappa den bollen.

TEXT: CHRISTOFFER WÄRN

FOTO: ÖVERNÄS SKOLA