En dag fylld av verktyg till verktygsbacken

Under tre års tid har Annette Netti Kronholm varit projektledare för Skrivande skola, ett projekt som arbetar för att utveckla det skrivpedagogiska och skrivstöttande arbete som sker ute i våra finlandssvenska skolor. I juli 2023 tar projektet officiellt slut, och onsdagen den 10 maj samlades 100 deltagare i G18-huset för

Skrivande skolas slutseminarium Alla lärare är skrivlärare.

Dagens inleddes med att Christel Björkstrand från Sydkusten och Rofa Blauberg från Smlf hälsade alla välkomna och berättade kort vad projektet har inneburit ur dessa organisationers synvinklar. Sydkusten och Smlf har fungerat som samarbetspartner under hela projekttiden. Annette Kronholm gav en kort inledning från projektledarsynvinkel och tog fasta vid den dikt som Karin Erlandsson har skrivit för projektet:

Jag skriver för att mina känslor är allas känslor.

Jag skriver för att allas känslor är mina.

Jag skriver för att förstå alla känslorna.

Jag skriver för att känslor som har ord inte är farliga.

Jag skriver för att göra världen trygg.

För att också visuellt visa att vi förflyttas från praxis till teori hade projektledare Kronholm också bytt från Skrivande skola-tröja till jacka och byxor. Eller var det månne Eurovisionveckan som inspirerade klädbytet?

Praxis från fokusskolorna

Därefter fick vi ta del av perspektiv från samtliga åtta fokusskolor som har deltagit i projektet. Alla skolor hade fått olika perspektiv på skrivstöttande undervisning att lyfta fram, vilket gav en mycket mångsidig och heltäckande bild av vad allt man har hunnit med under projekttiden. Maria Bonds och Sanna Nisula från Donnerska skolan i Karleby berättade om hur de har använt layoutmallen och modelltexter, för att kunna arbeta skrivstöttande i en språkmiljö som är starkt präglad av finska och dialekt. Ingrid Jansson och Anna Moa Westerlund-Rönnberg från Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdshavets skola i Korpo höll föredrag om att skriva kollaborativt mellan två öar. Skolorna hade tillbringat tre dagar på Kökar, och baserat på dessa upplevelser fick eleverna skapa en gemensam skoltidning, för att samla sina erfarenheter och upplevelser, föreviga sina minnen och samtidigt ta tillvara skrivarglädjen och utveckla skrivandet. Flera olika ämnen samarbetade kring de multimodala texterna, och man utgick från cirkelmodellen som används inom Skrivande skola. Margita Engelholm och Simoné Kallio berättade om hur man Kristinestads högstadieskola synliggjorde skrivandet både i skolan och i hemmen, bland annat genom en skrivverkstad som utmynnade i ett drama om då Finland blev självständigt. Denna pjäs uruppfördes i samband med elevvårdens trivselkväll för föräldrar och senare på skolans självständighetsfest. Dessutom har de inför föräldramöten frågat vårdnadshavare vad de tänker om skrivande, och i skolan synliggör man för varandra vilka olika modeller man har prövat på i undervisningen.

Elisa Nyqvist och Camilla Starck från Lovisavikens skola bidrog med ett föredrag om att skriva i färdighetsämnen. De lyfte fram kollegan Patricia Weckmans slöjdundervisning som exempel, där Weckman använder sig av processdagbok och presentation vid sidan av själva slöjdarbetet. Eleverna beskriver vad de har gjort, hur de har gjort det och sedan får de berömma sig själva, lyfta ut något de hade gjort, med arbetsbeskrivning steg för steg och tips för vad som är bra att tänka på. Där övade eleverna dels på att omarbeta information till presentationsformat, dels att reflektera över sin egen process och dels att presentera för varandra. Starck och Nyqvist berättade också om bildanalys där de har använt sig av cirkelmodellen för att till slut göra egna bildanalyser. Sofia Hägglund och Laura Bergvall från Åshöjdens grundskola i Helsingfors talade om hur de har utvecklat arbetet med Skrivande skola för att också nya lärare ska kunna komma in i rutinerna. Det hade kommit respons från nya lärare att man gärna kunde ha talat mer om det i skolan, och därför har man i Åshöjdens skola börjat ha en första träff med alla nya lärare i augusti, där man går igenom syftet med projektet, vilka mentorlärare som finns och andra praktiska tips. Under läsåret har man sedan en individuell, uppföljande träff där man går igenom hur det går. På detta sätt fångar man också upp andra lärare som har börjat senare under läsåret. Elinor Nyström, Inga-Lill Pettersson och Monika Vibäck från Övernäs skola i Mariehamn berättade om ett gemensamt förhållningssätt till skrivande i hela grundskolan och visioner för framtiden.

Detta öppnas upp mer i en intervju med Elinor Nyström och Victoria Sundblom, vilken hittas på sidan 19. Daniela Kullberg och Linda

Sahamies från Lyceiparkens skola i Borgå beskrev den skrivstig man har utarbetat för lågstadiet. Det är resultatet av ett arbete inom hela staden, medan Lyceiparkens skola dessutom har varit med i Skrivande skola. Arbetet med skrivstigen går till så att två tutorlärare från alla grundskolor i staden samlas för att göra upp gemensamma strategier, som sedan förs ut till skolorna och samtliga lärare. De utgick från läromedlet Ordresan och såg vilka genrer och färdigheter som tas upp där. Från det har de valt ut sex genrer per årskurs som man arbetar med, varav tre genrer ska vara sådana som också passar in i andra ämnen än modersmål och litteratur. De lyfte också fram att de har ett progressionstänk i skrivstigen, både vad gäller vilka genrer som behandlas och vilken skrivkunskap som gås igenom. På sidan 23 kan du läsa vad Lyceiparkens skolas rektor Johannes Nygren har för tankar om skrivandet i skolan.

Verktygsbacken

Efter lunchen var det dags för en teoretisk inramning av projektet och boksläpp. Annette Kronholm och Anna Slotte (docent vid Helsingfors universitet) diskuterade premisserna för det genrepedagogiska tankesätt som ligger som grund för projektet. Slotte berättade att genrepedagogiken står på tre teoretiska ben: den närmaste utvecklingszonen (Vygotskij, psykolog), språkets sociala koder och behovet av synlig pedagogik (Bernstein, sociolog), samt systemiskfunktionell grammatik (Halliday, lingvist). Som teoretisk referensram började man tala om genrepedagogiken på 1980-talet i Australien, och den har uppstått i en flerspråkig kontext. Där märkte man att man behöver gå igenom ramarna för olika texter för att alla skulle få samma grundläggande kunskaper.

Förutom genrepedagogiken diskuterades också begreppen skrivstöd och skrivstöttning. Slotte och Kronholm menade att det finns en skillnad mellan dessa begrepp: stöd betyder punktinsatser, något som kommer utifrån, något mer statiskt, medan stöttning är mer dynamiskt då läraren finns med och handleder under processen. Allt detta har legat till grund för Skrivande skola, där premisserna har varit att utveckla genremedvetenheten via genrepedagogik (vad skrivs, var skrivs det, för vem skrivs det, hur och varför skrivs det?), att alla lärare ser skrivstärkande möjligheter i skolvärlden, att man skapar samsyn, struktur och samarbete kring skrivande, samt att det finns trygga och tydliga ramar för skrivandet. Detta gynnar skrivivern och kan dämpa skriv- pressen. Som avslutning på denna diskussion lanserades Verktygsbacken. Skrivpedagogik för alla , som är en handledning i två delar. Den första delen är en skrivhandledning riktad till lärarna, och den andra delen är skrivstöd riktat till eleverna. Där finns bland annat de mallar som Kronholm har utarbetat under projektets gång. Denna handledning finns också tillgänglig digitalt, bland annat på Smlf:s ISSUU-sida där Arena också publiceras.

AI och framtiden

Under eftermiddagen fick vi även ta del av pilotskolornas föredrag om hur det går då 949 barn och unga skriver opinionstexter på temat fred. Detta kan du läsa om på s. 17. Därefter höll Linda Mannila (forskare vid Åbo Akademi och Linköpings universitet) ett föredrag om AI i utbildningen. Mannila sade genast att hon inte kommer med några direkta svar, utan att hon snarare ville öppna upp vad teknologins utveckling kan innebära. För det första är AI inget nytt, men det som alla talar om nu är det som hände 30 november 2022 då ChatGPT lanserades. Mannila reflekterade kring att man kan se på AI som en arbetskompis på steroider, en studiekompis på steroider eller en fuskmaskin på steroider. Allt beror på hur man för- håller sig till verktyget och hur man använder det. Hon lyfte fram att det finns två perspektiv samtidigt: det kan samtidigt vara en metod till fusk, men också ett kreativt lärverktyg. En intressant poäng som Mannila påpekade var att vi också tidigare har haft ChatGPT i form av föräldrar och kompisar, men att vi då talar om stöd och samarbete. Vi har på samma sätt kunna ställa frågor till andra och få svaren utan att behöva leta själva, därför handlar det i grund och botten om vilken inställning man har till ChatGPT.

Mannila lyfte fram att AI bara är så bra som de data man ger den. Svaren vi får, texterna som genereras, kan se väldigt bra ut på ytan, men om vi granskar dem närmare kan det finnas fel och misstolkningar. Hon använde en metafor: Om vi sätter bruna bananer, gamla ägg och sur grädde i en glassmaskin, kan vi få en glass som ser väldigt fin ut men som smakar illa. Vi kan dra stor nytta av att använda AI för att förenkla och försnabba processer vi redan behärskar, men hon menade att det blir problem om det används till att skapa texter utan att lära sig processerna bakom dem.

Dagen avslutades med paneldiskussionen ”Läs- och skrivkunnighet är ett demokratiprojekt”, där moderatorn Pamela Granskog (undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen) ställde frågor om skrivandet idag och i framtiden till deltagarna Birgitta Ponthin (rektor vid Åshöjdens grundskola), Anna Slotte, Kurt Torsell (direktör på Utbildningsstyrelsen) och Noa Lax (andra årets studerande vid Tölö Gymnasium). Granskog började med att ställa panelen frågan: Vad har du skrivit idag? Svaren visade på att det är en mängd olika genrer som produceras under en dag, allt från chattar till presentationer för delegationer som bekantar sig med finländsk utbildning. Lax lyfte fram att skrivandet blir allt viktigare, eftersom den mänskliga sidan lätt blir efter då tekniken blir bättre och vi ses mer sällan ”face to face”.

Granskog frågade också vilka verktyg vi behöver för att kunna möta de krävande texter som omkretsar oss, och Slotte lyfte fram vikten av multilitteracitet och multimodala verktyg. Hon använde ruttguider som exempel; vi behöver kunna förstå en mängd olika färger och symboler för att förstå vart vi ska ta oss och på vilket sätt.

Också i den här diskussionen kom man in på AI och ChatGPT. Lax medgav att studerande kanske inte alltid använder det på bästa sätt, men att en del också använder det för inspiration och mer som ett hjälpmedel snarare än fuskverktyg. Ponthin lyfte fram vikten av dialog med elever och lärare för att komma fram till hur, när och varför det kan passa sig att använda AI. Torsell sade att frestelsen är påtaglig, även om alla säkert förstår att man inte kan bygga allt på vägen till exempelvis studentexamen på fusk. Ändå kommer det stunder när tiden börjar ta slut, eller en uppgift inte känns motiverande, och då kan steget till att använda AI inte vara så stort som det annars brukar vara.

En glad och nöjd projektledare efter en intensiv och givande dag.

Dagen var fylld av tankar, idéer, erfarenheter, nyfikenhet och inspiration. Applåderna rungade då Kronholm tackades och alla gick säkerligen ut med nya tankar om hur just de kan bidra till att bli en del av en skrivande skola.

BILD:

SOFIE ADOLFSSON