Hej.

Något annat jag har drivits av ända sedan jag var barn är en stor nyfikenhet på världen och människorna i den. Det här har lett till att jag har spenderat totalt några år av mitt liv utomlands, främst i USA och Kanada, och har rest till ställen jag aldrig trodde att jag skulle få se, som Kambodja och Galapagosöarna.

Men mitt barndomshem finns i Borgå skärgård. Även om jag inte längre officiellt bor där kommer jag alltid att se mig själv som Borgåbo. Studierna i nordiska språk och nordisk litteratur gjorde jag i Helsingfors. Efter att ha jobbat lite här och där med ditt och datt har jag nu slagit mig ner i Lovisa där jag jobbar som lektor på högstadiet. Förutom att jag undervisar är jag klassföreståndare, handledare för elevkårsstyrelsen och tillsammans med en kollega ansvarig för all mobbningsutredning på skolan. Jag håller också ett par kurser per år på gymnasiet.

Den stora passionen i mitt liv är musik. Min tid spenderar jag helst med den, eller med familjen. Till min familj hör mamma, pojkvän och min syster med familj. Mina syskonbarn är mina ögonstenar och min största källa till glädje. Och utan min nu bortgångna pappas kärlek till musik, litteratur, humor och breda allmänbildning hade mitt liv inte varit närapå så innehållsrikt som det är nu.

Jag heter Sofie och från och med januari är jag ny redaktör för Arena. Jag vill börja med att tacka tidigare redaktör Maria Dahlin, och SMLF:s styrelse för frågan och förtroendet för det här uppdraget. Det största tacket riktar jag till redaktör Christoffer Wärn, som har varit hjälpsam och snäll under processen med att få det här numret till stånd. Jag har mest varit ny och förbryllad.

Den första riktiga texten jag minns att jag har skrivit uppstod en varm julidag. Jag var åtta-nio år gammal, och jag skrev en julpredikan. När jag var yngre var alltså präst drömyrket för mig. Präst blev jag inte, men redan då verkade det finnas en längtan inom mig att på något sätt få möta människor och gå en bit med dem på deras väg. Detta, tillsammans med att jag under livet så här långt har utvecklat en genuin tro på att litteratur, kommunikation och ett brett ordförråd verkligen kan göra världen till ett bättre ställe, ledde till att det säkert var ganska självklart att det var just lektor i svenska och litteratur jag skulle bli.

Jag älskar mitt jobb. Jag har också med tiden blivit lite bättre på att hålla det på ett litet avstånd. Det här betyder att det har uppstått utrymme, och tid, för mig att fundera lite djupare på dess många former. Och för att skriva om dem. Därför tackade jag ja till frågan om jag ville bli ny redaktör för Arena. Jag hoppas kunna erbjuda synvinklar på och reportage om allt det rika som vårt läroämne erbjuder, samt intervjuer med personer som jobbar med de här sakerna varje dag.

Vi hörs!

SOFIE ADOLFSSON