Page 1

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 5, 2016 • ÅRGÅNG 170 • 45 KR

EXTREMISM – två sidor av samma mynt?

KRÖNIKA HELGON ELLER TERRORIST? 4 ROSTOCK KYRKAN SOM SAMHÄLLSBYGGARE 12 JERUSALEM ETT KULTURELLT SUDOKU 23


MISSIONS UPPDRAGET I VÅR TID BYGGER PÅ DIALOG OCH INTERRELIGIÖSA MÖTEN. LÅNGT FRÅN DOKTRINER OCH REGELVERK MEN NÄRA TRON PÅ MÄNNISKOR OCH DERAS FÖRMÅGA. DET ÄR DE RÖRELSERNA VI FÖLJER I UPPDRAG MISSION.

Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap, LMS, i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Kilian Zollsgatan 11A 217 56 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Lars Micael Adrian, ordförande Anneli Dennersten Mika Vähäkangas Lennart Hamark Agneta Hansson Kristiina Ruuti Almut Bretschneider-Felzmann Sara Holmberg Grafisk form sjunde.nu Prenumeration pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54 Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85 Tryck Ljungbergs, Klippan ISSN 2001-0087 Omslag Foto: Johanna Syrén

2 UPPDRAG MISSION NR 5 2016

Vad betyder det? FRÅGAN LEDER TANKEN till Martin Luthers Lilla katekes. Med pedagogisk träffsäkerhet fick varje viktigt påstående i Tio Guds bud, Trons artiklar, Herrens bön, Dopets sakrament och Altarets sakrament en pregnant formulerad förklaring. I praktisk undervisning fick sedan förklaringarna ytterligare – och tidsanpassade – förklaringar. I DETTA NUMMER handlar

det om extremism. Vad är det? Vem eller vad ska besvara frågan? Anarki, sägs i Synonymordboken. Extrem uppfattning, sägs i Ordboken. Extremism innebär att en åsikt eller tanke dras till sin yttersta spets utan utrymme för kompromisser eller pragmatism, påstås i Wikipedia. Religiös extremism likställs med fundamentalism. Politisk högerextremism exemplifieras med fascism. Vänsterextremism med till exempel Röda armé-fraktionen i 1970-talets Västtyskland.

ORDET EXTREMISM HAr

en negativ klang. Det är en beskrivning av en ytterlighet från majoritetens sida. Jag tror inte någon skulle beskriva sig själv som extremist. Vår negativa attityd har sin bakgrund i att extremism alltid tycks vara förknippad med våld. Terror och attentat när det gäller politisk extremism. Verbalt våld när det gäller religiösa grupper. Dialog förefaller omöjlig.

våldsbejakande extremism går tanken lätt till muslimsk fundamentalism i symbios med fysiska terrorhandlingar. Självklart kan brottslighet aldrig accepteras. Lag och ordning måste kompletteras med dialog, dialog, dialog. Låt oss inte glömma att den kristna traditionen också har en historia med våld och förtryck.

NÄR VI LÄSER OM

FRÅGAN ”VAD ÄR DET?” BEHÖVER ÄNDRAS TILL ”VAD BEHÖVER GÖRAS?”

VAD VILL JAG HA SAGT? Våld kan aldrig accepteras. Tolkning och tillämpning av självklarheter är alltid påverkade av sin tid och omgivning. Dialog och självkritik är en bristvara. Frågan ”Vad är det?” behöver ändras till ”Vad behöver göras?”

håkan e wilhelmsson Senior domprost, Lund Vice ordförande, Lunds Missionssällskap


Kära läsare!

Alltid

6

HAKKORSET BLEV KRISTET KORS Hennes främlingsfientliga inlägg på internet gjorde henne fruktad men den tuffa bilden av Anna-Lena Joners Larsson krackelerade när verkligheten hann ikapp henne. Idag hjälper hon flyktingar i Bollnäs församling.

11 OPINIONSBILDEN

28 I KORTHET

16 ENKÄTEN

29 RECENSIONER

23 PORTRÄTTET

31 OM LMS

18

KULTURARV BEVARAS GRÄNSLÖST Nyligen besökte etiopiska präster och munkar fem medeltida kyrkor i Sverige för att se hur restaurering av målningar och byggnader sker med varsam hand. De var inbjudna av en internationell organisation som arbetar med ”hjälp-till självhjälp” för att rädda det som kallas för kristenhetens grund.

30 24

YRKESROLLEN UTMANAS Narkossköterskan Josefin Tapper arbetade i tre månader på sjukhusskeppet Africa Mercy vid Madagaskars kust. I sin stipendierapport beskriver hon livet som volontär bland människor som varit vana att leva i skuggan.

STIPENDIATEN Under de senaste tio åren har Sofia Nordin från Stenungssund studerat den världsvida kyrkan i praktiken. Nu läser hon ekumenik och interreligiös dialog på Near East School of Theology, NEST, i Beirut, Libanon. – I det interreligiösa och interkulturella mötet får jag en chans att lära mig mera om vem jag är och min egen bakgrund, säger hon.

Några veckor före attentatet i Nice den 14 juli hade vi i redaktionsrådet bestämt vad det här numret skulle innehålla. Extremism är ett laddat ord och med de dramatiska händelserna ännu en gång så nära inpå oss så blev det ännu våldsammare och svartare. Vi vill bredda bilden av vad som menas med extremism. Var går egentligen gränsen för vad som är extremt? Idag kan man ju påstå att man är extremt lycklig utan att någon reagerar (i alla fall inte för det första ordet). Är protester mot flyktingdeltagandet extremism eller känner sig de som röstar på främlingsfientliga partier bara hotade i sina egna liv? Läs mer på sidorna 12-15. På fasaden till Smålands Nations hus i Lund förklarar man att ”Här bor bara extremister” och då handlar det om veganer, feminister och vänsterradikala. Vår krönikör Mats J Hansson (sidorna 4-5) talar om de extremt goda, och nämner gärna helgonförklarade Moder Teresa och Raoul Wallenberg. På sidorna 6-10 ger den tidigare nazisten AnnLena Joners Larsson sin förklaring på ordet extremism. Trevlig läsning! önskar Marie Bosund Hedberg Redaktör

UPPDRAG MISSION NR 5 2016 3


MODER TERESA

OSCAR ROMERO

RAUL WALLENBERG

MOTIV

OCH

ÖVERTYGELSER

SKILJER HELGONET

FRÅN TERRORISTEN

4 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM


Att vara extrem är att gå till ytterligheter i tanke eller handling; extremisten har gjort dessa ytterligheter till en livsstil. Mer än så avslöjar inte ordet, inget sägs om vad extremisten är ute efter. Om ordet reserveras för ”de andra”, då blir vi blinda för det gemensamma hos alla som drivs till ytterligheter. Resultatet är bristande förståelse (en ingrediens i fördomsfullhet, segregering och rasism). Det är motiv och övertygelser som skiljer helgonet från terroristen. EN SVÅR OCH KÄNSLIG FRÅGA är om de båda delar grundläggande personlighetsdrag, om förmågan till både omsorg och grymhet har ett gemensamt ursprung i människans psykiska konstitution, och om dragningen till ytterligheter är en karaktärsegenskap som fylls med det innehåll som finns till hands – en politisk vision om rättfärdighet, ett fanatiskt budskap om världsherravälde. Psykologen kan tala om den ”tunna hinnan mellan omsorg och grymhet”, men en människas handlingar kan inte reduceras till psykiska drivkrafter, och inget tyder på att vi någonsin kommer få en förklaring till att vissa satsar allt på medmänsklighet medan andra gömmer en bomb i ryggsäcken. MÄNNISKAN ÄR OCKSÅ ETT SUBJEKT som följer övertygelser, ideal och drömmar, som delvis förmår forma sitt liv. Trots omfattande studier har man inte lyckats urskilja något gemensamt personlighetsmönster hos de ca 25 000 (kända) människor som i naziockuperade länder under andra världskriget riskerade livet för att gömma judar. Ett ideal tycks kunna gripa vem som helst. Extremism är övertygelse och avsikt. Men förr i tiden fanns ett tydligt politiskt våld, terrorgrupper som IRA o PLO hade en politisk agenda – ett enat Irland, ett självständigt Palestina.

Motiven bakom många av dagens våldshandlingar är svårare att tolka, de religiösa motiven förvirrar en sekulariserad västvärld, ovan vid religion som har sociala och politiska mål. Då är det lättare att tala om uppdämda aggressioner och antisocial personlighetsstörning hos förövaren. Visserligen kan psykologisk och social kunskap säga något om omständigheter som gynnar ett våldsamt beteende, kanske hjälpa oss att delvis förstå handlingen, men man kan vara både förnuftig och ond. Att betrakta ond extremism som ett symptom på någon psykisk sjukdom skulle ge en alltför snäv syn på den psykiskt friska människans onda kapacitet. Det skulle också utvidga begreppet ”psykisk sjukdom” på ett problematiskt sätt.

JESUS’ BUDSKAP OM ATT GÅ den andra milen, vända andra

kinden till, drev den självuppoffrande omsorgen till en ytterlighet. Men när kristendomen på 300-talet blir stadskyrka i det romerska väldet, då blir dessa livsideal hemlösa, de får inte plats i det vardagliga sociala livet, det som (då, liksom idag) bygger på rättvisa, att ge och få tillbaka. Extremisten ger utan att få tillbaka. Kyrkan hanterade detta genom att skapa kloster och ordnar för de radikalt självuppoffrande kristna. Avkristnandet av Europa på 1700-talet ledde till en sekulär moralisk extremism, med samma avgränsning av de radikala, de ”moraliska hjältarna”: Utilitarismens ”handla alltid så att du skapar största möjliga välbefinnande åt största antal människor” gör det till min plikt att alltid maximera välfärd åt så många som möjligt. Då blir ansvaret för mitt eget barn inte större än för barnet som svälter i ett fattigt land. Och alla pengar som inte krävs för omedelbara livsbehov bör gå till bättre behövande. ÄVEN ANDRA SEKULÄRA moralprinciper, som ”handla

alltid så att du kan vilja att alla andra generellt gjorde detsamma”, leder till livsideal som få klarar att följa, och det säger något om hur moral fungerar i de flestas liv. Med ett avstånd mellan ideal och verklighet, ett mer eller mindre resignerat ”good enough”, och kanske en känsla av skuld gentemot dem som har det så oerhört mycket sämre, och som jag kunde hjälpa om viljan funnes. Den viljan finns hos extremisten, hos en Moder Teresa, en Oscar Romero, en Raul Wallenberg. De extremt goda är inte nödvändigtvis särskilt sympatiska eller lätta att leva med, men de kan vara förebilder, hjälpa oss att se de tillfällen i vardagen där ytterligheten, det extraordinära, öppnar sig som en plötslig möjlighet, en liten ficka av godhet som snabbt passerar och försvinner för gott.

Mats J Hansson

Mats J Hansson, docent i teologisk etik vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm. Han har arbetat i många år med utbildning av diakoner för Svenska kyrkan, är för närvarande verksamhetsansvarig (prefekt) vid Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM 5


FLYKTINGARBETET SONAR HENNES ÅR SOM RASIST ANNA-LENA JONERS LARSSON, 38 ÅR, FÖRELÄSER I FÖRSAMLINGAR OCH KOMMUNER OM SITT TIDIGARE LIV SOM NYNAZIST OCH VÄGEN TILLBAKA TILL FAMILJ OCH VÄNNER.

6 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM


I tre år var Anna-Lena Joners Larsson tongivande inom den svenska extremhögern. Men när hennes egen livssituation förändrades hann verkligheten ikapp henne. – Försök aldrig övertyga en rasist med fakta, säger hon. Samtala i stället på en personlig nivå. Fråga hur han eller hon mår. text: marie bosund hedberg

ET ÄR JULI 2012.

Högsommar. Brotorget i Bollnäs är fyllt av demonstranter med flygblad, fanor och plakat som kräver ”nordisk kvinnofrid”. Omkring tusen medlemmar från olika nordiska nynazistiska grupper har rest till Hälsingland för att manifestera sitt missnöje mot lokaltidningarnas sätt att skriva om en gruppvåldtäkt, där tre unga män med invandrarbakgrund står misstänkta. AnnaLena Joners Larsson, lokal kändis med rakat huvud, svarta kängor och tatuerade nazistiska symboler är stolt över hur fort det gått att samla så många meningsfränder, människor som liksom hon själv tycker att nu får det vara nog med daltandet av folk som kommit hit. Nu är det augusti 2016, drygt fyra år senare. Anna-Lena klär sig fortfarande oftast i svart och hon är fortfarande tatuerad men i stället för smycken med hakkors hänger hon gärna ett stort silverkors i sin kedja runt halsen. Ett smycke som hon fick av en syrisk flykting som tack för att hon hjälpt honom. Han hade köpt korset när han hade landstigit i Grekland efter en farofylld resa över Medelhavet. Hon talar om det som ”den

foto: johanna syrén och privata bilder

finaste present jag någonsin har fått”. Vi träffas i hennes lägenhet i Bollnäs där hon bor med sina två barn, Tor, 4, och Svea, 3 år. Den är basen i hennes nya liv som diakoniassistent och som engagerad medmänniska. Det var här hon startade Klädbytesgarderoben, med secondhandvaror, som vuxit och fått en egen lokal i grannhuset, och inte långt därifrån finns en mötesplats med vävstuga, svenskundervisning och matförråd som är till för dem som inte kan eller orkar laga egen mat.

– JAG GICK IN PÅ DE OLIKA FRÄMLINGSFIENTLIGA FORA SOM FINNS. JAG VAR VÄLDIGT FLITIG I DEBATTEN SOM FÖRDES OCH JAG DELADE KLIPP MED ALLA MINA VÄNNER PÅ FACEBOOK.

RAKADE AV HÅRET

Anna-Lena växte upp i Bollnäs och Järvsö och hon läste till undersköterska. Men innan hon började arbeta inom vården fick hon jobb på en svensk segelbåt som låg i Egypten. Hon hade tänkt stanna i ett år men det blev tre, hon utbildade sig till undervattensfotograf och lärde sig arabiska. Hemma i Bollnäs igen fick hon jobb som kontorist på ett elbolag och efter ett tag flyttade hon till företagets kontor i Göteborg. – Vi var ett gäng som brukade åka på konserter kors och tvärs över landet, berättar hon. Vi följde flera olika band, en del var skinnskallar, och vi hade väldigt trevligt. Jag rakade av mitt hår och började tatuera mig. På Kuggnäsfestivalen i Nyköping sommaren 2010 blev jag förälskad i sångaren i ett av Europas

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM 7


Naziflaggan som bordduk – en hyllning när det populära vit-makt-bandet gästade USA.

mest kända vit-makt-band. Han är också från Bollnäs och det dröjde inte länge förrän jag flyttade hem till honom. Hans liv blev hennes liv. Anna-Lena fick boka spelningar och efter ett tag stod även hon på scenen och sjöng med i hans låttexter. – Bandet var väldigt populärt, inte minst i Tyskland, där det är förbjudet att spela sådan musik. Där kunde vi aldrig annonsera utan de som ville se oss fick ringa ett speciellt telefonnummer för att få reda på var vi skulle vara, en timme före spelningen. Bandet var också stort i usa. Jag glömmer aldrig när vi kom in på vårt hotellrum i Idaho och man dukat ett festbord med naziflaggan som bordduk. SKREV PÅ RASISTISKA SIDOR

– VI HADE FOLK FRÅN SVENSKA MOTSTÅNDSRÖRELSEN OCH SVENSKARNAS PARTI I VÅRT HEM.

När Anna-Lena blev gravid drabbades hon av foglossning och tvingades sjukskriva sig. Hon fick problem med Försäkringskassan som inte ville ge henne ersättning och de sex månaderna innan allt klarades upp blev en olycklig tid. – Jag satt hemma och surfade på Internet, berättar hon. Jag gick in på de olika främlingsfientliga fora som finns. Jag var väldigt flitig i debatten som fördes och jag delade klipp med alla mina vänner på

8 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM

Facebook. I de här kretsarna läser man inte vanliga tidningar, de är för politiskt korrekta och de flesta ägs av ”judesvin”. – Även om min pojkvän skrev rasistiska låttexter så var det jag som talade politik hemma. Jag hatade samhället, det politiska systemet och alla som gynnades av det. Jag såg allt ur mitt eget perspektiv och undrade hur alla som flytt hit kunde få jobb, bostad och socialbidrag på tjugo tusen kronor i månaden. Jag var inte ett dugg påläst och det säger sig själv att det inte fungerar på det viset.. I hennes kretsar pyrde det rejält och när tidningarna skrev att det var invandrare som tände på bilar och våldtog svenska kvinnor var måttet rågat. Anna-Lena uppmanade sina vänner att komma till Bollnäs för att manifestera. – Vi hade folk från Svenska motståndsrörelsen och Svenskarnas parti i vårt hem. Polisen undrade efteråt hur så många nynazister hade hunnit ta sig till Bollnäs – vi hade fått tillstånd att demonstrera bara några dagar tidigare. Men det var ju jag som suttit med min vänkrets på Facebook och fått tag på så många. ”TYCKA SOM MAN VILL”

– En dag ringde min barndomsväninna Madde. Hon grät och undrade vad jag höll på med. Hur kunde jag skriva som jag gjorde och vilka var det jag umgicks med? Hon hade gått in på mina vänners profiler på Facebook och sett bilder på hur några av dem gör nazisthälsningen, heilar, och hon var arg. Jag svarade henne lika argt att hon var trångsynt, dum i huvudet och att alla har rätt att tycka vad de vill. Vi skildes som ovänner och det hon hade sagt blev en gnagande tagg i bröstet. Som nybliven mamma upplevde AnnaLena ett utanförskap som hon inte varit med om tidigare. Hennes fokus förändrades, det var sonen Tor som var viktigast. Hon hade heller inga vänner inom rörelsen som hon kunde prata barnmat och blöjor med, ”vi pratade inte om barn när vi träffades”. Anna-Lena hittade öppna förskolan men


FLICKAN MED DET STORA HÅRET VAR FÖRR EN SS-OFFICER I SVART HJÄLM. DEN FÖRRE POJKVÄNNEN ÄR MUSIKER OCH TATUERARE OCH ”ÖVADE SIG” GÄRNA PÅ ANNA-LENA. HON TAR BORT SINA NAZISYMBOLER MED LASER MEN DEN HÄR VALDE HON ATT ”MÅLA ÖVER”.

BARNEN TOR, 4 ÅR, OCH SVEA, 3 ÅR, ÄR MITTPUNKTERNA I ANNA-LENAS LIV OCH HON GÖR ALLT FÖR ATT GE DEM EN TRYGG UPPVÄXT I SIN EGEN HEMSTAD BOLLNÄS.

JULSÅNGER I ASYLBOENDET LENNINGE UTANFÖR BOLLNÄS. ANNA-LENA STARTADE EN INSAMLING SÅ ATT FAMILJERNA SKULLE KUNNA FIRA JULAFTON. DE DANSADE KRING GRANEN OCH ALLA BARN FICK PAKET.

KLÄDBYTARGARDEROBEN STARTADE HEMMA HOS ANNA-LENA SOM NAZIST MED RAKAT HUVUD, TATUERINGAR OCH SVARTA KÄNGOR.

ANNA-LENA MEN HAR VUXIT SÅ MYCKET ATT DEN NU FINNS I EN LOKAL I SAMMA KVARTER.


OM FEM ÅR HOPPAS HON PÅ ATT VARA UTBILDAD DIAKON.

hon vågade inte gå dit. Hon var känd i Bollnäs som nynazist, hon skrämde många med sina åsikter och sitt sätt att klä sig. Dessutom hade hon debatterat på nätet med några av de föräldrar som brukade vara på öppna förskolan och dem vågade hon inte möta. Hon blev gravid igen men när dottern Svea var tre månader gammal lämnade pojkvännen henne och flyttade hem till en annan kvinna. MÖTTES MED KÄRLEK

Fotnot: Nyligen kom AnnaLena Joners Larsson ut med en bok om sitt liv: ”Nazibruden – en sann historia”. Hon har skrivit den tillsammans med journalisten Jessika Devert och den är utgiven på Harper Collins förlag.

– De första veckorna efter det var jag som i ett töcken. Jag förstår inte att jag höll ihop. Till slut tog jag mod till mig och gick med mina barn till öppna förskolan. Jag hade förberett minst en miljon försvarstal för att förklara varför jag skrivit alla främlingsfientliga inlägg, till exempel att jag lidit av tillfällig sinnesförvirring. Men jag möttes med kärlek och värme. En av dem jag varit rädd för tog emot mig med öppna armar. Jag grät när jag gick därifrån. Anna-Lena fick ännu en knuff mot ett nytt liv när hon fick höra att en familjeterapeut i Bollnäs talat om hennes barn som ”naziungarna”. Så fick man inte säga! Det var när hennes barn behövde nya kläder men hon saknade pengar till det som hon kläckte idén till Klädbytesgarderoben. – Jag röjde ur en garderob här hemma och den fylldes snabbt. En dag stod det en utländsk kvinna i mitt vardagsrum och sade att hennes barn behövde kläder. Det kändes först overkligt men jag förstod ju hur det var. Vi var i samma situation och vi var lika mycket värda att få hjälp. Lokaltidningen skrev om henne och hennes projekt och man berättade även om hennes bakgrund. Samma dag som intervjun publicerades strök Anna-Lena tre tusen namn på Facebook, högerextremister som varit hennes vänner. SAMTAL OM FÖRSONING

– Två år efter vårt gräl vågade jag skicka ett sms till min väninna Madde. Jag skrev att jag var ute nu, att jag gjorde helt andra saker. Ville

10 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM

hon ha kontakt med mig igen? Det ville hon och det blev ett mycket kärleksfullt återseende. Jag har funderat på om jag hade klarat av att komma tillbaka till någon som sagt så många hemska saker som jag sade till henne. Genom Klädbytesgarderoben fick AnnaLena kontakt med Christer Schwartz, som då var diakon i Bollnäs församling. Han drev projektet Familj till familj på Facebook och deras idéer liknade varandra. Anna-Lena sökte upp honom för ett samtal om svek, försoning och att kunna förlåta sig själv. – Han lät mig tala utan att avbryta och han var mycket konkret i sina svar. Han sade bland annat att den enda synd man inte kan förlåta är att säga nej till kärleken. Det gav mig hopp. Anna-Lena förstår hur många i sin omgivning hon har sårat genom att leva sitt sektliknande liv. Hon försöker sona vad hon gjort genom att arbeta för alla människors rätt till ett värdigt liv. – Men min pappa fick inte se mig så här, säger hon. Han dog innan jag hade bytt sida. Men jag och min dåvarande pojkvän var heller inte ärliga när vi besökte släkten. Vi gömde våra jackor och det var heller ingen som vågade säga något. Idag är Anna-Lena diakoniassistent i församlingen och hon berättar med glädje om det som har blivit ett dygnet-runtengagemang. Via Facebook efterlyser hon till exempel cyklar, leksaker och kläder till dem som bett om hjälp och hon använder också nätet för kalla till sinnesromässorna. Om fem år hoppas hon på att vara utbildad diakon och kunna fortsätta arbeta i Bollnäs. Svenska kyrkan planerar en diakonutbildning på distans för dem som arbetar som assistenter och Anna-Lena hoppas att den ska bli verklighet snart. Vad är extremism? – Det var en svår fråga, säger Anna-Lena men hon dröjer inte med svaret. Det är väl när man är totalt uppslukad så att hela ens världsbild förändras? En beskrivning som stämmer väl in på henne själv – både i det gamla och nya livet. •


OPINIONSBILDEN

Kvinnan med väskan blev världskänd, inte för sitt namn utan för sin starka protest mot det hon inte ville se. Den 13 april 1985 demonstrerade Nordiska rikspartiet på Stortorget i Växjö. Motdemonstranter på vänsterkanten lämnade torget för att visa sitt förakt, men 38-åriga Danuta Danielsson stannade kvar. Fotografen Hans Runesson var utsänd av Dagens Nyheter men bilden blev även publicerad i internationella medier och valdes till Årets bild 1985.

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: OPINIONSBILDEN 11


– KYRKAN ÄR EN SOM UTFORMAR

Effekterna av kyrkans tystnad under andra världskriget lade grunden för Evangelische Akademie der Nordkirche i Rostock. När Europas vindar än en gång blåser alltmer åt höger arbetar Akademien för ett öppet samtalsklimat och demokratiutbildning på bred front. text: marie bosund hedberg foto: martin olson

12 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM


EN SPELARE R SAMHÄLLET

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM 13


AGEN EFTER delstatsvalet

EVANGELISCHE

i Mecklenburg-Vorpommern promenerar vi genom centrala Rostock tillsammans med Klaus-Dieter Kaiser och Nora Nübel från Evangelische Akademie der Nordkirche, den lutherska kyrkans evangeliska akademi i norra Tyskland. Valaffischerna sitter fortfarande uppe och visar på den demokratiska mångfalden från vänster till höger men valresultatet säger något annat om väljarnas inställning. Det nybildade högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland, afd, har klivit fram och tillsammans med Nationaldemokratische Partei Deutchlands, npd, har de fått 25 procent av rösterna, vilket innebär att var fjärde väljare är missnöjd med hur delstaten styrs idag och hur ”flyktinghösten 2015” påverkat deras eget liv. För Akademien betyder det ännu mera fokus på arbetet mot högerextremism och främlingsfientlighet och för demokratiutveckling.

AKADEMIE DER

SAMTALSPARTNERS

NORDKIRCHE/

– Vi träffar politiker, rektorer, lärare, idrottsledare och funktionärer i olika organisationer och institutioner, säger Nora Nübel, studiehandledare på en av de två mötesplatser som kyrkan driver i norra Tyskland. Vi är samtalspartners och träffas oftast i deras egen miljö, det blir mera avspänt så. Hon berättar om ett rådgivande uppdrag som hon just har fått. Rektorn för en privatskola bad henne om hjälp. – Skolan hade fått en ny elev, en 14-årig pojke som är son till en aktiv högerextremist. Familjen hade tvingats flytta norrut på grund av pappans aktiviteter och nu var skolan oroad. Vilka konsekvenser skulle hans närvaro få för lärarna, eleverna och deras föräldrar? Jag satt med rektorn och lärarna och vi hade en bra diskussion. Vi resonerade fram och tillbaka. Vad händer om han får lämna skolan? Vad händer om han får gå kvar? De behövde samtala med en utomstående person – som kunde dela med sig av sina kunskaper och

DEN LUTHERSKA KYRKANS EVANGELISKA AKADEMI Grundades 1949 Akademien vill vara en mötesplats för alla grupper i samhället. Förutom demokrati och extremism diskuterar man bland annat politik, religion, miljö, ekonomi och utbildning. Det kan ske i paneldebatter, seminarier, workshops och utställningar. Alla är välkomna att delta, det spelar ingen roll om man tillhör ett trossamfund eller inte eller vilken religiös bakgrund man har. Verksamheten finansieras av delstaten MecklenburgVorpommern, tyska staten och Europeiska socialfonden. www.akademie-nordkirche.de

14 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM

Nora Nübel, studiehandledare, och Klaus-Dieter Kaiser, rektor, för Evangelische Akademie der Nordkirche.

erfarenheter. Samtalet pågår fortfarande. Varför ska kyrkan engagera sig i de här frågorna? – Kyrkan och dess medlemmar lever inte på en ensam planet. Vi lever i realtid idag, i samhällen som förändras och mångfaldigas, med alla utmaningar och problem som det innebär, men också förändringar och möjligheter. Kyrkan måste lägga sig i alla de frågor som gäller människor, kyrkan är en spelare när det gäller att skapa och utforma samhället, tillsammans med politikerna, administrationen, det civila samhället och media. Kyrkorna i Tyskland har ett särskilt ansvar efter erfarenheterna av att inte agera under åren 1933–45. Klaus-Dieter Kaiser, rektor för Akademien, är präst och var aktiv i den kristna studentrörelsen i ddr vilket också innebar utbyten med studenter i Sverige och Finland. Nora Nübel är socialantropolog i botten och anställdes för snart tio år sedan när man insåg hur viktigt det var att arbeta mot extremism och antidemokratiska tendenser. Båda talar entusiastiskt om sitt sätt att nå ut – det öppna samtalet är en av deras viktigaste arbetsmetoder. MÖTAS I ÖPPNA SAMTAL

Förra året skrev Evangelische Akademie der Nordkirche ett brev till sina partners och


nätverk där man krävde ett öppet debattklimat gentemot högerextremistiska grupper, till exempel Pegida och den lokala motsvarigheten mvgida. Brevet uppmärksammades och fick stor spridning även i tysk media. Många organisationer hade vägrat diskutera med de här grupperna. De tyckte att det var bättre att bara ensidigt fördöma dem men för Akademiens företrädare är det viktigt att träffa folk öga-mot-öga och ta deras politiska åsikter på allvar. – När folk uttalar sin högerextremistiska inställning i publika debatter är det nödvändigt att säga emot klart och tydligt, säger Klaus-Dieter Kaiser. När människors värdighet kränks, hat och våld förespråkas, måste man säga emot. TYDLIG I SAKFRÅGAN

HÖGERPARTIET AFD HADE FRAMGÅNGAR I DELSTATSVALET.

Han och de andra brevskrivarna lyfte fram några punkter för hur man skulle förhålla sig till högerextremism och dess anhängare: Betona solidaritet med offren för våld och diskriminering, vara tydlig i sakfrågan, ha en beredskap för dialog, förmedla politisk kunskap och utbilda i yttrandefrihet samt uppmana till bättre självinsikt. – De flesta som har röstat på Alternative für Deutschland är inga extremister, de är missnöjda med sina egna liv och de har själva hamnat i ett utanförskap, säger Klaus-Dieter Kaiser. Vi har frågat dem om vad som är deras problem, varför de är så rädda, Vi påpekar att de har möjligheter att förändra sina liv och att de faktiskt också har ett ansvar för sitt eget liv. – Det finns flera olika undersökningar som visar vad medborgare med högerextrema åsikter har för praktisk erfarenhet av demokrati och svaren varierar beroende vem det är som frågar och vilka frågor som ställs. Men en stor majoritet känner ändå till värdet av och fördelarna med att leva i en demokrati, säger Nora Nübel. Det gäller att ställa rätt frågor och låta var och en hitta sin egen väg. Vår demokratiutbildning har tre steg – motivera deltagarna, ge dem möjligheter och tillfälle att delta i demokratiutvecklingen. •

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: EXTREMISM 15


Ordet extremism kan tolkas på flera olika sätt och det behöver inte alltid förknippas med våld och terrorism. Det är något som uppfyller ens tankar och dagar. Det bekräftar flera av våra intervjupersoner i det här numret.

16 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: ENKÄTEN

Jag vill nog kalla mig så men en del tycker att det är riktigt extremt att sitta i ett flygplan bara för att testa maten som serveras. Sedan 2012 har jag testat måltiderna på 65 olika flygbolag och över 400 flighter. Jag gör det för att hjälpa andra resenärer genom att informera om vad de kan vänta sig, jag förargar inte någon och man kan faktiskt säga att jag utbildar folk och visar dem att all flygplansmat inte är usel. Ett serverat mål ombord säger mig mycket om flygbolaget, bara genom att titta på matbrickan kan jag berätta hur mycket de uppskattar att du vill flyga med dem. De flesta resorna – och måltiderna – betalar jag själv, ibland är jag ute på ett uppdrag och får betalt. Det händer också att jag bjuds in av flygbolagen för att testa deras mat. NIK LOUKAS MATBLOGGARE, DUBLIN INFLIGHTFEED.COM


ENKÄTEN

Jag vill inte kalla min kosthållning och mitt sätt att leva för extremt. Det kan jag däremot tycka om dem som äter husmanskost med mycket kött och inte tar ansvar för sina liv.

För snart trettio år sedan träffade jag amerikanskan Ann Wigmore och hennes filosofi om att få balans i livet grep mig djupt. Hon talade om levande föda, helvegetarisk och oupphettad kost som inte innehåller några kött- eller mejeriprodukter utan är baserad på frön, nötter, säd, grönsaker bär och frukt. Hon var 75 år gammal och oerhört frisk och vital och jag, som var mycket yngre, hade börjat oroa mig för att få ålderskrämpor. Jag var redan vegetarian och det kändes naturligt att ta det där steget mot nya levnadsvanor. Jag driver kursgården Levande föda Skeppsgården utanför Valdemarsvik och deltagarna kommer hit för att äta sig friska. De är stressade, har mag- och sömnproblem och de får lära sig egenvård. Vi tillagar soppor, patéer, dressingar, sallader, kakor, tårtor och glass genom olika processer och vi tillverkar även drycken Rejuvelac av vete och råg och som används både i matlagningen och som hälsodryck. Det här sättet att leva har sin förebild i Kalifornien, kändisarna i Los Angeles älskar den här kosten för den gör dem smala och vackra. Nu börjar rawfood-trenden växa sig stark även här i Sverige men Levande föda är ännu mera ”helhetsmat”. Den som följer det här konceptet blir ganska osocial. Det går inte att ”fuska” och det enklaste är att bryta med vänner som inte vill förstå vad det handlar om.

Jag fick ut

Jag har löptränat under de senaste tre åren, jag springer en runda varje dag. Tidigare har jag missbrukat alkohol och droger och när jag var fri från det så började jag springa som ren terapi. mycket av det – och kunde sova gott på nätterna.

Min allra första runda var på två kilometer och jag var helt slut. Jag hade ont i hela kroppen och knäna bar mig knappt. Men det sporrade mig och jag bestämde mig för att fortsätta. Då i början sprang jag en eller två gånger i veckan, på lätt underlag, men ganska snart valde jag oländigare terräng, jag springer helst på skogsstigar och det får gärna vara lite lerigt och skitigt. Efter ett år med löpningen testade jag cykling och det gillar jag också. Jag deltog i cykel-Vasan på 9,5 mil för några veckor sedan och det gick bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag har ett träningsschema för löpningen som jag följer slaviskt och det varierar mellan några kilometer och tre mil. Löpningen är fortfarande en terapi – jag hinner tänka och hitta olika lösningar på problem som dykt upp på jobbet. Jag arbetar på ett behandlingshem för människor som lider av psykisk ohälsa, och ingen dag blir den andra lik. För två år sedan drabbades jag av en tumör i bäckenbenet och då sprang jag jättemycket för att bli av med min rädsla. Även när jag var nyopererad sprang jag mina rundor – läkarna gav klarsignal men de visste inte hur långa mina rundor var. Så jag är kanske en god extremist. PETER NORIN VÅRDARE, BOLLNÄS

ANITA SVENSSON ÄGARE OCH UTBILDARE SKEPPSGÅRDEN, VALDEMARSVIK

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: ENKÄTEN 17


Prästerna från Etiopien på studiebesök i Svenneby medeltida kyrka i Bohuslän.

KULTUR- ARVET BEVARAS GRÄNSLÖST 18 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: ETIOPIEN


Är den svenska traditionen att restaurera kyrkor en förebild för den etiopiska kyrkan vars medeltida kyrkor förfaller alltmer? Det är en grupp präster och munkar från Lastaregionen i norra Etiopien övertygade om sedan de studerat kyrkobyggnader och målningar i Sverige som renoverats med varsam hand. text: marie bosund hedberg

foto: lars gerdmar

ÄNNEN I FOTSIDA

mössor och glänsande kors kring halsen följer guiden genom Lunds domkyrka och lyssnar till hur kyrkan kunnat bevara sitt ursprung även om tiden och besökarna har satt sina spår. I kryptan möter de jätten Finn som enligt sägen försöker välta kyrkan genom att vräka omkull en av grundpelarna men i stället förvandlas till sten. Lunds domkyrka är en av fem medeltida kyrkor som gruppen från Etiopien besöker och de är byggda ungefär samtidigt som kyrkorna i Lalibela-Lastaregionen. Gruppen är inbjuden av den internationella organisationen The Society for the Conservation of the Ethiopian Cultural Heritage, scech, som arbetar för att rädda det etiopiska kyrko- och kulturarvet från att förfalla i brist på underhåll – och DRÄKTER,

kunskap om hur man utför praktisk kulturvård. – Kyrkorna i Lastaregionen är en del av hela kristenhetens grund och det är viktigt att bevara detta kulturarv som är både ett teologiskt och konsthistoriskt arv, säger Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria i Lund och ordförande i scech. Förutom Lunds domkyrka har de etiopiska gästerna kunnat studera Svenneby gamla kyrka, Södra Råda kyrka, som brann ner till grunden men byggts upp i original i medeltida byggnadsteknik, Ilstorps kyrka och Fjelie kyrka. Man har också besökt Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och tidigare Dacapo hantverksskola i Mariestad, för att få en inblick i hur en renovering kan gå till med hjälp av bland annat trä och puts och utan att det unika materialet förstörs. BEVARA ETT LEVANDE ARV

– Det har varit väldigt givande och vi har fått mycket kunskap att ta med oss hem, säger Yihenew Melku, präst i Lalibela, som på hemmaplan fått uppleva hur ett kyrktak UPPDRAG MISSION NR 5 2016: ETIOPIEN 19


YIMRIHANNE KRISTOS KAN BLI DET FÖRSTA RESTAURERINGSPROJEKTET.

MÅLNINGAR FRÅN 1100-TALET I YIMRIHANE KRISTOS-KYRKAN. MUNKARNA FRÅN NORRA ETIOPIEN MÖTTE JÄTTEN FINN I LUNDS DOMKYRKA.

ABBA HAILE GABRIEL MED PUTS SOM ANVÄNDS VID RENOVERINGEN AV SVENNEBY KYRKA, OCH MENGISTU WORKU, DOKTORAND I LUND OCH TOLK.


ramlade in under en gudstjänst. Det är främst två punkter som jag vill förmedla vidare – dels hur ni svenskar engagerar er i kulturarvet och dels hur man bevarar ett levande arv. Lars Gerdmar, ikonmålare och målerikonservator i Lund, är projektledare för The Society for the Conservation of the Ethiopian Cultural Heritage, som bildades för sex år sedan. – Mitt första möte med den etiopiskortodoxa konsten var 2002. Färgstarka målningar i rundkyrkor på det etiopiska höglandet och i fantastiska katedraler uthuggna direkt ur berggrunden gjorde mig lika glad som bekymrad. Jag insåg att om inget görs åt saken kommer detta ovärderliga kulturarv gå förlorat. Ett initiativ togs till att få till stånd ett pilotprojekt för att visa etiopierna hur en modern konservering går till dit också etiopiska praktikanter skall erbjudas grundutbildning i konservering. Under följande år gjorde jag en rad resor i landet med kolleger inom kulturvård för att kartlägga omfattningen av nämnda förfall. På vilket sätt kan scech påverka beslutsfattarna i Etiopien kring vikten av att restaurera de gamla kyrkobyggnaderna och målningarna? – Det har visat sig att vår erfarenhet av att bedriva kulturvård i Sverige och vår förståelse för den etiopiska problematiken är ett framgångsrecept i kontakterna med såväl munkar och bybor ute på landsbygden som i samtal med kulturansvariga på både regional och nationell nivå, säger Lars Gerdmar. Det är främst hos prästerna och de fromma byborna som restaurering och konservering ännu är något främmande och ibland direkt skrämmande. Medvetandet måste väckas om vikten av att vårda det kristna kulturarvet. På regional och nationell nivå förstår man redan detta och där handlar det mer om utbildningsfrågor och vad kulturvård har för betydelse för Etiopiens historia och den nationella identiteten, vad väl hållna kulturarvsplatser får för betydelse för turism och i dess förlängning för ekonomin i landet.   

Lars Gerdmar är övertygad om att organisationens arbete kan ge resultat. Han nämner ett eventuellt samarbete med World Monuments Fund, en privat organisation med bas i New York som står bakom och finansierar många uppmärksammade konserveringsprojekt i modern tid. UNIK GROTTKYRKA

Förberedelser har pågått i flera år för att komma igång med det första etiopiska projektet, i Yimrihane Kristos, två byggnader inuti en grotta, ca 60 mil norr om Addis Abeba. – Det är två byggnader som är avgörande för etiopisk arkitekturhistoria och hela det etiopiska kulturarvet, en kyrka och ett så kallat palats, säger Samuel Rubenson. Kyrkan är helgad åt sin byggherre, kungen Yimrihinne Kristos, enligt traditionen både kung och präst, och ”palatset” med sin stora mottagningssal sägs vara hans residens. Byggnaderna är unika som länk mellan det gamla Aksumriket som hade sin storhetsperiod under perioden 100-700 och det senare etiopiska rike som fick sitt första centrum i Lalibela under 1100-talet. – Båda är byggda i lager av små sten med utanpåliggande vit puts varvade med kraftiga mörka träbjälkar, en slags korsvirkeshus. Även om mycket är osäkert kring historien är de klart äldre än kyrkorna i Lalibela och dateras numera allmänt till tidigt 1000-tal. Stilen, med starkt markerade utskjutande bjälkar runt dörrar och fönster, anknyter tydligt till Aksumrikets mäktiga obelisker med sina i sten uthuggna blindfönster. – Nu åker vi hem och gör upp en plan för hur vi ska kunna renovera våra kyrkor, säger Yihenew Melku. Det är viktigt att vi kan berätta för de som bor i området om det vi har fått se så att de själva kan vara med och påverka i besluten om vad som ska ske. Jag har noterat att de munkar, som är med på resan, har blivit mycket positiva. Vi ska också rapportera om vår resa till World Monument Fund för att stärka deras beslutsunderlag.  •

Fotnot: Studiebesöket från Etiopien finansierades genom ett resestipendium från Lunds Missionssällskap. Läs mer om projektet: http://larsgerdmar.com/ uncategorized/yimrihanekristos-i-etiopien-ettkulturellt-bistandsprojekt/ 

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: ETIOPIEN 21


BETRAKTELSEN

De flesta skänker bort sin makt eftersom de inte vet att de har någon. ALICE WALKER, AMERIKANSK FÖRFATTARE, POET OCH DEBATTÖR (1944–)

22 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: BETRAKTELSEN

FOTO: KICKI STRAND LARSSON


PORTRÄTTET

Anna Hjälm har precis avslutat sitt uppdrag som Svenska kyrkans utsända i Jerusalem där hon arbetat med och för kristna palestinier och med mellankyrkliga relationer på Jerusalem Inter-Church Centre, JIC.

– Att vara på plats ger fördjupad förståelse – Jag gillar kaos, och det är kanske en förutsättning, men Jerusalem har lärt mig att också långsamhet kan ge resultat. Kontrasterna är stora mellan Västerbotten och Västbanken. Umeå, som Anna kommer ifrån, känner vi som en trygg och tämligen homogen mellanstor svensk stad, medan Jerusalem är ett myller av olika nationaliteter, religioner och kulturer och som Anna liknar vid ett kulturellt sudoku. Första gången Anna kom till Jerusalem var som stipendiat för Ung i den världsvida kyrkan år 2000. Några år senare återvände hon som följeslagare till Ramallah och nu senast som utsänd av Svenska kyrkan. » Varför har du valt att återvända? – Det utvecklas nästan ett beroende. Denna speciella, fantastiska, fascinerande plats som på en och samma gång är så destruktiv. Att som kristen varje dag få gå till jobbet längs Via Dolorosa, människorna, platserna, historien. Hur ska man förstå allt det som hänt på den här platsen i nutid? » Vad har du arbetat med? – Jag har arbetat med att stötta gräsrotsrörelser, ge stöd till olika kristna grupper, förmedla kontakter mellan kristna pilgrimer och kristna och, att som representant för JIC, visa alla på plats att omvärlden ser och bryr sig.

ANNA HJÄLM Ålder: 39 år Familj: Maken Erik Valspråk: ”Vi ger oss inte. Men vi vill fred.” ur Tomas Tranströmers Allegro Bakgrund: Befolkningsgeograf från Umeå. Reste till Jerusalem första gången 2000 som deltagare i stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan”. Aktuell: Nyligen hemkommen från Jerusalem. Reser gärna runt och föreläser om sina erfarenheter från Mellanöstern. Vill du komma i kontakt med Anna kan du skicka e-post till hjalm.anna@gmail.com

– Känslan av isolering på Västbanken är stark och därför är det viktigt att veta att man inte är ensam. Man får en fördjupad förståelse genom att vara på plats. Och det betyder mycket för människorna som dag ut och dag in lever i den här kontexten. Anna återger vad en palestinsk vän sade i ett samtal och som illustrerar vikten av att vara närvarande: ”Det är bra att ni kommer hit. Jag sitter här i Betlehem och lyssnar till alla dessa människors berättelser, och jag suger åt mig som en svamp. Det är bra att ni kommer hit så att jag får vrida ur mig lite.” Anna känner också att hon kan föra berättelserna hon tar del av till en annan arena. » Vad ska du göra nu? – Nu flyttar jag hem, men en del av hjärnan och hjärtat kommer alltid att finnas på Västbanken. Jag har inte bestämt vad jag vill göra härnäst, men jag hoppas kunna utnyttja den erfarenhet och kunskap jag förvärvat under min tid som utsänd på ett bra och konstruktivt sätt. Jag ställer till exempel gärna upp som föreläsare och berättar om mitt arbete i Jerusalem och Västbanken. Text: Sara Holmberg Foto: Peter Kenny/WCC

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: PORTRÄTTET 23


Josefin Tapper, narkossköterska från Linköping, bytte sitt inrutade liv mot stressen och ovissheten i en operationssal på sjukhusskeppet Africa Mercy vid Madagaskars kust. I sin stipendierapport beskriver hon livet som volontär bland människor som varit vana att leva i skuggan. 3 2016: STIPENDIERAPPORTEN VÄGEN UT UR FATTIGDOMEN 24 UPPDRAG MISSION NR 5


–Jag fick ge mänsklighet tillbaka text: josefin tapper

foto: mercy ships

mänsklighet i andras ögon? Ses som ett monster för att man fötts med en missbildning i sitt ansikte eller utvecklat en tumör som kunnat växa obehindrat under flera år då det saknas tillgång till eller man inte har råd till den kirurgiska behandling som skulle behövas. Att gå till marknaden och ses som förbannad eller besatt för att du har en sjukdom som är fullt behandlingsbar i västvärlden. Bli förskjuten av man och familj för att du läcker urin efter en förlossningsskada. Allt detta är sådant som patienterna jag mött under min volontärstjänst på skeppet Africa Mercy fått utstå under stora delar av eller hela sitt liv. Sedan hösten 2015 har skeppet Africa Mercy legat i hamn i Toamasina, Madagaskar. På skeppet finns fem operationssalar och där har jag arbetat som anestesisjuksköterska i ett team av människor från olika länder; kirurger, HUR FÖRLORAR MAN SIN

anestesiläkare och operationssjuksköterskor. På skeppet behandlas patienter som inte har tillgång till och råd med kirurgi. Madagaskar är det nionde fattigaste landet i världen, världens fjärde största ö och nästan exakt lika långt som Sverige. Här lever ca 23 miljoner människor och många byar ligger mycket otillgängligt, det kan ta flera dagar att ta sig till närmaste sjukvårdsinrättning. Vårdbehoven är väldigt stora. SÅ MÅNGA PATIENTER SOM MÖJLIGT

Jag kom till skeppet den 30 januari 2016 och stannade i tolv veckor. Arbetet på operationsavdelningen var främst planerade operationer mellan klockan 8 och 17. Det hände att vi fick tillbaka patienter om de till exempel blödde efter operation. En gång fick vi ta tillbaka en liten pojke som ramlat och slagit upp operationssåret efter sin läppoperation. Man vill hinna operera så UPPDRAG MISSION NR 5 2016: STIPENDIERAPPORTEN 25


Bilder på Paulinah före och efter operationen. Före operationen gick det åt två blöjor för att täcka tumör och rumpa. Lättnaden i mammas ögon när hon får hålla sin flicka utan tumör.

många patienter som möjligt under tiden skeppet är på plats så dagarna kan bli ganska långa på avdelningen. Om man skjuter upp en operation kanske den inte hinns med. Det är flera faktorer som påverkar vilken kirurgi som kan utföras. Det beror på vilken tid i perioden det är. Ortopediska operationer som hjulbenthet, klumpfötter eller frakturer som läkt fel utförs i början eftersom det kan krävas månader av rehabilitering efteråt. Andra operationer som inte kräver så lång återhämtning utförs hela tiden. Förutom ortopediska operationer utförs plastikkirurgiska (brännskador, extra fingrar och godartade tumörer), käkkirurgiska (bland annat missbildningar, skador och tumörer i ansiktet), generell kirurgi (bråck och sköldkörtelförstoring), förlossningsskador och ögon-

operationer. På land finns även en tandklinik, lokaler för palliativ vård, psykisk ohälsa samt insatser för att utbilda och utveckla hälso- och sjukvårdspersonal. UTMANINGAR I YRKESROLLEN

Hemma i Sverige arbetar jag som narkossköterska sedan sex år tillbaka. Det var tryggt att ha några års erfarenhet med sig. Det är en utmaning att arbeta med människor från flera olika länder. Ibland kunde vi vara fem olika nationaliteter i operationssalen! Arbetsspråket var engelska och för vissa var detta mer utmanande än för andra. En annan utmaning var skillnaderna i yrkesroll mellan hur en narkossköterska arbetar i Sverige jämfört med i usa eller länder som inte har den yrkesrollen. Det krävdes en del förklaringar om hur svensk operationssjukvård fungerar och

26 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: STIPENDIERAPPORTEN

vad jag får göra och inte göra inom mitt yrke. Allra sist utfördes stora och komplicerade operationer på ibland väldigt små barn – vi hade en ettåring som vägde 6,5 kg – eller sjuka vuxna. Det har varit mycket utmanande och utvecklande. Efter arbetsdagen kunde man delta i aktiviteter på skeppet eller gå ut och äta. Varje måndag morgon, torsdag kväll och söndag kväll var det obligatoriska samlingar för alla som bodde och arbetade på skeppet. TRE KILOS TUMÖR

Jag vill berätta speciellt om en patient som gjorde starkt intryck på mig. Några veckor in i min volontärtjänst skulle vi göra en ct-undersökning på en fem månader gammal flicka, alltså röntgen där man kan få bilder av hjärnan i flera skikt. Paulinah hade


1 200 volontärer/per arbetar på Africa Mercy.

en tumör lika stor som hennes huvud och som utgick från nedre delen av ryggen och stjärten. Undersökningen gjordes och man var väldigt osäker på om operationen skulle kunna utföras då det innebär mycket komplicerad kirurgi och man inte visste om den barnkirurg som skulle komma några veckor senare skulle vilja utföra ett så riskfyllt ingrepp. När Dr Sheriff Emil kom till skeppet från Kanada berättade han att han var noga med att bedöma riskerna med kirurgin eftersom han ville göra ett säkert och bra jobb. Operationen utfördes och gick mycket bra. Den tog till och med kortare tid än man trott. Tumören var ett så kallat teratom, en tvillingcysta, och vägde ca tre kilo! Det var fantastiskt att se glädjen och lättnaden hos Paulinahs mamma när hon för första gången kunde hålla sin

Josefin och Amanda, läkarstudent från Göteborg, tjänstgjorde på skeppet samtidigt.

lilla flicka, fri från tumören! Mina upplevelser av att arbeta på skeppet har också starkt påverkats av de människor jag levt och arbetat med. Som volontär får man olika boenden beroende på vilken position man har. Jag fick dela hytt med fem andra tjejer i olika åldrar. Vi arbetade alla med sjukvård på olika sätt; som sjuksköterskor, handterapeuter, på vårdavdelning, i öppenvård eller som jag på operation. Folk kommer och går en hel del då det är så olika hur lång tid man tjänstgör. Det kan vara som kortast två veckor till tio månader eller flera år. Jag är så tacksam för nya vänner och bekantskaper. Det är skönt att ha människor att dela upplevelsen med även sedan jag kommit hem.” •

AFRICA MERCY Efter 18 månader i Madagaskar och ca 20 000 behandlade patienter ankom Mercy Ships sjukhusfartyg Africa Mercy till västafrikanska Benin i mitten av augusti. Under kommande tio månader kommer nu fartyget vara stationerat utanför staden Cotonou för att hjälpa några av världens fattigaste människor med gratis sjukvård. Fler människor i världen dör av brist på kirurgisk vård än de som sammantaget dör av HIV/Aids, malaria och TBC. Mer än 1 600 volontärer från över 40 olika nationer bistår arbetet varje år i organisationen. För mer information: www.mercyships.se

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: STIPENDIERAPPORTEN 27


I KORTHET

FÖRSONANDE PÅVE TILL SVERIGE Påvens besök i Sverige kommer att uppmärksammas över hela världen. Johan Tyrberg, biskop i Lund stift, beskriver ceremonin i Lunds domkyrka med en specialskriven liturgi som en försoningsgudstjänst. – Efter 50 år är det dags för katoliker och protestanter att gå från konflikt till gemenskap, säger han. Under två dagar, den 31 oktober och 1 november, kommer påven Franciskus till Lund och Malmö. Det historiska besöket görs med anledning av att katoliker och lutheraner tillsammans uppmärksammar 500-årsminnet av reformationen. Till mötet kommer även bland andra kardinal Kurt Koch, Vatikanens ansvarige för ekumeniska relationer, Martin Junge, generalsekreterare för Lutherska Världsförbundet (lvf ) och biskop Munib Younan, ordförande i lvf. Biskop Anders Arborelius ocd, katolska kyrkan i Sverige, och 28 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: I KORTHET

ärkebiskop Antje Jackelén kommer också att närvara. Även biskop Johan Tyrberg kommer att ha en roll i den historiska gudstjänsten. Inbjudare till mötet 31 oktober är Lutherska världsförbundet och Vatikanen. Det är första gången som de två parterna högtidlighåller reformationen tillsammans. För värdskapet under mötet står Svenska kyrkan i nära samarbete med katolska kyrkan i Sverige och Sveriges kristna råd. Påvens vilja att besöka ett protestantiskt land för att uppmärksamma 500-årsminnet av reformationen har tolkats som ett tecken på att han är öppen för dialog. – Besöket i Sverige kan också ses som något symboliskt just nu, i ett oroligt Europa, att det är hög tid att mötas och erkänna för varandra vilket enormt lidande som båda parter har orsakat i religionens namn, säger biskop Johan.

DAGSLJUS BALANSERAR BLÅTT DATORLJUS Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (exempelvis smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid. Resultaten tyder på att exponering för ljus under

dagen, exempelvis genom utomhusaktiviteter, kan vara hjälpsamma i försök att motverka sömnproblem associerade med användandet av apparater som skickar ut blått ljus. Men vi undersökte inte hur man påverkas av olika typer av innehåll som man konsumerar på sociala medier, till exempel loggar in på jobbmailen eller konton på sociala nätverk, innan man släcker lampan. Det kan leda till sämre sömn på grund av känslomässiga faktorer, säger Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap. Källa: Uppsala universitet

SIDA-BIDRAG TILL LOKALDEMOKRATI Hörby i Skåne och Peja i Kosovo ska utveckla medborgardialogen om renhållning och Västerås ska tillsammans med Gabarone i Botswana arbeta både med medborgardialog och näringslivssamverkan för att möta komplexa utmaningar i samhället. Det är två av de 32 nya projekt som svenska kommuner och landsting gör för att utveckla och stärka lokal demokrati inom utvecklingssamarbetet. Projekten är en del av verksamheten inom icld, Internationellt centrum för lokaldemokrati, med finansiering från Sida. – fns nya globala mål för hållbar utveckling ska uppnås av alla, överallt. De kommunala partnerskapsprogrammen är ett utmärkt sätt att samarbeta över nationsgränser och ger effekt direkt i människors vardag, säger Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör. www.sida.se


JÄMSTÄLLDA MEDIER DEMOKRATIFRÅGA?

NABEEL QURESHI

En internationell forskargrupp med bas i Göteborg har under året lagt grunden till en ny, unik databas för komparativa studier kring kön och journalistik. Målet är att sätta bristen på jämställdhet i nyheterna i ett större perspektiv. Inom projektet görs systematiska, kvantitativa undersökningar av mediejämställdhetens kvalitet beträffande innehållet, medieorganisationerna och medieanvändningen i olika länder. Man tittar också på orsaker till varför olika länder har olika grad av mediejämställdhet. Dessutom undersöks vilken betydelse jämställdhet i medierna har för demokrati och samhälle. Jämförelserna sker på landsnivå och bygger på att föra samman en serie unika datamaterial om jämställdheten i medierna, kulturella och strukturella egenskaper i olika länder, samt karaktär och struktur på olika länders mediesystem. Källa: Göteborgs universitet

DÅLIGT UNDERBYGGDA RESONEMANG Vem i hela världen kan man lita på? För tonåringar med livet i mobilens kameralins, för akademiker, tidningsläsare, barn, gamlingar, för troende och icke-troende är frågan om vem och vilken information man kan lita på synnerligen aktuell. De stora urkunderna utmanas och resultatet är skiftande, från absolut ateism till bergsäker religiös fanatism. Nabeel Qureshi, doktorand i NT och före detta muslim, har i sin bok Jihad – brännande frågor och svar framfört sin åsikt i frågan om tillit till islam som fredens religion. Genom 18 frågor om jihad försöker han ”klargöra både hur det våldsamma jihad inom islam ser ut och hur ett barmhärtigt förhållningssätt till våra muslimska medmänniskor ser ut”. Med hjälp av koranverser, hadither (berättelser om vad profeten Mohammed har sagt och gjort) och historiska händelser vill han vägleda läsaren genom snårigheterna i religionen och dess bitvis våldsamma aspekter. I boken diskuteras vad jihad betyder, hur Mohammed och den tidiga muslimska traditionen såg på plikten att sträva för Guds sak, samt hur internet har gett vanliga människor tillgång till denna historia utan fredsmäklande imamers inflytande. Qureshi passar också på att jämföra jihad med liknande idéer i kristendomen. Det är med stor ansträngning jag försöker skriva något objektivt och kanske till och med positivt om Qureshis bok. För mig är den fylld av dåligt underbyggda resonemang, falsarier och en nyfrälsts vilja att bevisa sin nya lojalitet, utan att såra den lämnade alltför mycket. Det är svårt att ta boken på allvar när dess demagogi är så uppenbar. Samtidigt måste vi kanske läsa även dessa texter eftersom de lever och frodas i vår polariserade värld. Möjligen kan jag sträcka mig till att behållningen med boken är att man funderar på om religion i grunden är lära eller praxis, samt att man utmanas att reflektera över frågorna om tillit och information. Det finns ju såklart delar av bokens fakta som jag inte vet tillräckligt om, som tur är finns det många fredsmäklande imamer att fråga. MALIN PIHLGREN NYLANDER assistent och präst i Svenska kyrkan Dubai

KOMMER GUANTÁNAMO ATT STÄNGAS? usas president Barack Obama har lovat att stänga fängelset på östra Kuba innan hans mandat går ut i januari. Fortfarande sitter 61 personer i förvar på anläggningen som kritiserats för tortyrliknande metoder, övergrepp och islamofobi. Guantánamo skapades efter 11 september-attentaten 2001 för fångar som bedömdes vara ett hot mot usa och amerikaner.

JIHAD – BRÄNNANDE FRÅGOR OCH SVAR Credoakademien förlag, 2016

KJELL KALLENBERG, GERRY LARSSON, SOFIA NILSSON OCH PEDER HYLLENGREN

MORALISK STRESS OCH LEDARSKAP Studentlitteratur, 2016 LÄTTFATTLIGT OM NYTT ÄMNE Extremister stressar oss, om vi är humanister – och kristna humanister. Som sådana ska vi å ena sidan ta avstånd från extremisternas fyrkantighet och intolerans, å andra sidan ska vi respektera våra motståndare. Som medmänniskor, om inte deras åsikter. Extremisterna utsätter oss för moralisk stress, en ny term som dykt upp för några år sen. Hur ska vi hantera den? Skriften Moralisk stress och ledarskap resonerar kring det. Termen har uppstått inom sjukvården. Där man ofta ställs inför medicinska dilemman. Skriften redogör lättfattligt för vad moralisk stress är och hur vi reagerar för den. Boken handlar inte om extremism, men analyserna kan tillämpas även på detta område. ”...om en situation tolkas som utmanande, hotfull eller övermäktig börjar vi omedelbart, både medvetet och omedvetet, att försöka bemästra den.” Två stresshanteringsgrepp presenteras: en probleminriktad och en känsloinriktad. Ska man ta tag i situationen eller ska man bara låta den passera? Att ta tag i situationen är att diskutera och markera. För humanisten syns det mig att man behöver markera både mot extremisten och mot den, som bara fördömer och demoniserar motståndaren. Det är lätt att bara fördöma, men humanistens inre krav på rationalitet fordrar att man analyserar extremismens förutsättningar. Den känsloinriktade hanteringen konfronterar känslan av obehaget eller söker hålla distans till den. En lärorik och användbar bok om det nya ämnet moralisk stress. JOHAN UNGER Docent i religionsvetenskap och domprost emeritus Örebro

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: LÄST SEDAN SIST 29


STIPENDIATEN TEXT: MARIE BOSUND HEDBERG FOTO: MARIE BOSUND HEDBERG OCH PRIVAT BILDER

SOFIA NORDIN, 29 ÅR, ÅKER SNART TILL BEIRUT FÖR ATT STUDERA EKUMENIK OCH INTERRELIGIÖS DIALOG.

SOFIA SAMTALAR MED DINA MAKLAD OCH DE ENAS OM ATT DE HAR FLER SAKER GEMENSAMT ÄN DET SOM SKILJER DEM ÅT.

I AUGUSTI DELTOG SOFIA NORDIN I KURSEN YOUTH RELIGION AND VIOLENCE I KAIRO OCH ÄVEN DÅ MED HJÄLP AV ETT STIPENDIUM FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP.

–JAG VILL UTFORSKA DEN VÄRLDSVIDA KYRKAN Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter. Sofia Nordin från Stenungsund har fått 50 000 kronor för att studera ekumenik och interreligiös dialog i en Mellanösternkontext på Near East School of Theology, NEST, i Beirut, Libanon. Hon ser kursen som ännu en möjlighet att leva i och utforska den världsvida kyrkan. Tidigare har hon bland annat firat ortodox jul i Bosnien-Hercegovina, arbetat i ett presbyterianskt kloster i Rwanda och varit värdinna på Svenska Teologiska Institutet, STI, i Jerusalem. – Det blir ett utvecklande år, säger hon. Jag ska studera och bo på campus och får träffa studenter framförallt från Mellanöstern men också en del från Europa. I det interreligiösa och interkulturella mötet får jag en chans att lära mig mera om vem jag är och min egen bakgrund. Sofia har varit kyrkligt aktiv sedan hon var barn med alltifrån barnkör och konfirmandledare till kyrkogårdsvaktmästare. Efter studenten för tio år sedan hade hon bestämt

30 UPPDRAG MISSION NR 5 2016: STIPENDIATEN

sig för att plugga religionsvetenskap, senare blev det istället utvecklingsstudier, när hon av en slump fick höra talas om möjligheterna som fanns på Kyrkans Världsråds ekumeniska institut i schweiziska Bossey. Under ett år arbetade hon som Blue Angel Volunteer och erfarenheterna därifrån gav henne en första knuff mot det som intresserar henne mest, den interreligiösa dialogen. VAD BETYDER DEN INTERRELIGIÖSA DIALOGEN FÖR DIG? – Gud är inte kristen, jude eller muslim, säger hon. Det krävs mod för att acceptera vad det innebär. Jag har insett det vart jag än har hamnat där jag har fått träffa människor som tror på samma Gud som jag men som tillhör andra trossamfund. Det blev en väldigt tydlig upplevelse när jag för tre år sedan kunde återvända till Bossey och delta i kursen Building an Interfaith Community. Under en månad läste vi dagligen – tio kristna, tio judar och tio muslimer – texter ur hebreiska bibeln, kristna bibeln och koranen, texter som var nästan identiska och det blev väldigt livfulla diskussioner om vad de abrahamitiska religionerna har gemensamt.

ÄR DU INTE RÄDD FÖR ATT VISTAS UNDER SÅ LÅNG TID I MELLANÖSTERN JUST NU? – Nej, det är jag inte. Medierna berättar om krig och attentat men man måste komma ihåg att det bor massor med människor i det området och att de också har en vardag. Under det senaste året har vi kunnat se hur det religiösa landskapet har förändras i Sverige och i Europa. Det som är mer främmande för mig personligen är tanken på en fast bostad och en egen bil. Jag gillar mitt liv som är fyllt av nya utmaningar och nya uppbrott. HUR SKA DU ANVÄNDA DINA ERFARENHETER FRÅN NEST? – En högaktuell möjlighet är i Sverige. Det finns ett växande behov av interreligiös dialog mellan kristna, judar och muslimer. Och framför allt för dem som kallar sig sekulära. Jag vill stärka civilsamhället och kanske undervisa i de här frågorna. STIPENDIATER Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se


GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. De allra första svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av sällskapet. Idag har missionsarbetet tagit helt nya former och utvecklats till gränslösa samarbeten, utbyten och dialog och genomförs av grupper eller enskilda. Missionsbegreppet omfattar även arbetet för fred och ickevåld och en världsvid gemenskap.

Kina, men också till teologisk utbildning för de många minoritetskyrkorna i Sydostasien. I Kapstaden finansierar sällskapet The Desmond Tutu Chair vid University of Western Cape. I Jerusalem ges stöd till Svenska teologiska institutet och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi, bland annat genom medfinansiering av en professur i religionsteologi. I Malmö stöder sällskapet olika projekt med inriktning på dialog och ökad förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt judendom, islam och kristendom. www.lundsmissionssallskap.se

Lunds Missionssällskap har ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete och har biskopen i Lund som hedersordförande. Sällskapet verkar ekumeniskt utifrån de breda nätverk som Svenska kyrkan och styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands.

VILL DU BLI MEDLEM?

UNGDOMAR VIKTIGA Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till sökande från hela landet, och antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren. – I första hand stöder vi ungdomar och deras utbildning för tjänst i den globala kyrkan med en betoning på möten över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap. Sällskapet ger resebidrag för volontärinsatser och utbyten av olika slag, bidrag till projekt med inriktning på bland annat utbildning, integration och fredsarbete, gärna i en mångfald av uttrycksformer, inklusive musik, konst och film.

Som medlem i Lunds Missionssällskap, LMS, får du tidskriften Uppdrag Mission (5 nummer/år) som speglar sällskapets arbete. Du får också kallelser till givande årsmöten där du är med och väljer ordförande och styrelse. På det viset kan du påverka inriktningen på styrelsens arbete och vilka projekt som ska få stöd. Medlemsavgiften är 50 kr/år alternativt en engångssumma på 500 kr för livslångt medlemskap. Skicka ett mail till styrelsen@ lundsmissionssallskap.se om du vill bli medlem och ange namn och adress.

VILL DU PRENUMERERA PÅ UPPDRAG MISSION? Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige, 300 kronor inom övriga Europa och 350 kronor i övriga världen.

KUNSKAPSUTBYTEN Lunds Missionssällskap arbetar dessutom med fyra noder över världen. Dessa mötesplatser för utbildning oh interreligiös dialog finns i Hongkong, Kapstaden, Jerusalem och Malmö. I Hongkong ges stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i

Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 2. Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen, 0733-60 87 54.

nr 4 • 2011 årgång 166

Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps sida, www.lundsmissionssallskap.se/ stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se Skicka in din ansökan i god tid! Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare. När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se

pendium ansökan om resestismissionssallskap.se

0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS)

ansök an om

Telefon (obligatoriskt)

Sökandes namn

Adress (obligatoriskt)

)

Adress (obligatoriskt

)

Resans längd, alternativt

datum för utresa och

hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt

)

resmålet (obligatoriskt) Projektets längd

(obligatoriskt)

en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner

Privat initiativ eller

Syfte med resan (obligatoriskt)

Vill du skriva artiklar, bokrecensioner, debattartiklar eller analyser i Uppdrag Mission? Hör av dig till redaktör Marie Bosund Hedberg, 0733-60 87 54 eller red@uppdragmission.se.

(obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt

E-post (obligatoriskt)

Resans budget (obligatoriskt)

VILL DU MEDARBETA?

projektbidrag

Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med ”Ansökan Projektbidrag”. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS)

Beslutsdatum (fylls

Sökandes namn (obligatoriskt)

Projektets budget

(obligatoriskt)

genom en organisation

(obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Syfte med projektet

(obligatoriskt)

1 (2)

1 (2)

www.lundsmissionssallskap.se

NÄSTA NUMMER UTE 15/12 EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4, 2015 • ÅRGÅNG 169 • 45 KR

KR 4, 2014 • ÅRGÅNG 168 • 45 MISSIONSSÄLLSKA P • NR EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS

llskap lunds missionssä en tidskrift från

166 • 45 kr • nr 4 • 2012 • årgång

Kapstaden

–detta är mit t mal mö! ann ilmar nils per martin sHifaa

Västra Jerusalem Rabbinen på baRRikadeRna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys söRen Wibeck om den histoRiska konflikten 6

Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet.

Privat initiativ eller genom

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4 • 2013 • ÅRGÅNG 167 • 45 KR

Halva sanningen finns på den andra sidan

Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer.

Samarbetspartner på

VÅRA TEMANUMMER: en tidskrift från lunds missionssällskap

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STIPENDIER

andreas sonja CeCilia lina riCHard BoB

jeHosHua karin tony marie jonas sandra

6 sin kärlek till malmö 16 ilmar reepalu om d är en del av malmö per Brinkemo somalilan 20 är olika i malmö BoB Hansson alla 39 om framtidens malmö kristina olsson

Birgit Bo rafael elsie kristina

BLIR DET SOMMAR TEMA: FÖR KRISTNA I DET GODA MÖTET MELLANÖSTERN?

HENNES SOPBERG FÅR SYDAFRIKA ATT VÄXA 10 HÄR HJÄLPS MAMMOR OCH BARN TILL ETT TRYGGT LIV 30 INTERNATIONELL FÖREBILD I KAMPEN MOT HIV 36 FRAMTIDEN FORMAS FÖR DEN FRIA GENERATIONEN 38

KONTAKTA MARIE BOSUND HEDBERG 0733-60 87 54 PREN@UPPDRAGMISSION.SE

MALMÖ DÄRFÖR TIGGER MARIA FRÅN RUMÄNIEN 4 LIMA GATUBARNET LUIS ENRIQUE BLEV SKOLBARN 26 1 UPPDRAG MISSION NR 4 2015: DET GODA MÖTET HAMMENHÖG ERIC STARTADE ASYLHJÄLPEN 34

SKALAN 10 PAKISTAN LÄNGST NER PÅ ÄR INTE ÖVER 30 EGYPTEN OROLIGHETERNA 40 ANALYS EMIGRATIONEN FORTSÄTTER

UPPDRAG MISSION NR 5 2016: LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP 31


POSTTIDNING B Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

foto: magnus aronson/ikon

4 1 1 1 8 6 3 0 0

– för allas rätt till mat Khine Wut Hmone Kyaw är två år gammal. Hon är en av 795 miljoner människor som ofta äter för lite, för näringsfattigt och för sällan. Trots att mat är en mänsklig rättighet. Trots att jordens resurser skulle kunna föda oss alla. Var med och bekämpa en av världens största orättvisor!

SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr

FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT

Swisha till 9001223 PG 90 01 22-3 BG 900-1223 www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Uppdrag Mission #5 2016  

Extremism är ett laddat ord och med de dramatiska händelserna ännu en gång så nära inpå oss så blev det ännu våldsammare och svartare. Vi vi...

Advertisement