Page 1

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4, 2016 • ÅRGÅNG 170 • 45 KR

Vattenlinjer DÄRFÖR ÄR VATTEN EN KYRKLIG RITUAL 10 HOLLAND VÄXER UPP UR HAVET 12 DE MARSCHERAR FÖR RÄTTEN TILL VATTEN 36


FOTO: SHUTTERSTOCK


VATTEN ÄR EN LIVSVIKTIG DEL AV SKAPELSEN EN SEN VÅRKVÄLL glider

INTE ENS DE STORA HAVEN ÄR STÖRRE ÄN ATT DE OCKSÅ ÄR SÅRBARA

jag in i en liten vik i norra Bohuslän och förtöjer båten. Solen håller just på att gå ner i havet och det är så där vackert att det nästan gör ont i kroppen. Guds enastående skapelse när den är som bäst. För mig betyder segling och närheten till sjön en påfyllning av krafter och kanske också ett sätt att på något obegripligt sätt, om inte förstå skapelsen, så i alla fall få vara en del av den för ett kort ögonblick. Det salta havet, vinden och solen. För mig är det viktigt och det formar mig till den jag är. Jag är inte bara sammanträden, e-post, budgetar och annat som lätt blir livsviktigt. Jag hoppar iland med en ivrig hund och där … där dödas snabbt alla tankar på den underbara skapelsen. Hela strandremsan ut mot havet är fylld av plastskräp, flaskor, burkar och annan bråte. Och så ser det ut på många öar i Bohuslän som får ta emot över 6 000 kubikmeter skräp. Varje år.

Men inte ens de stora haven är större än att de också är sårbara. Förra året klev seglarna i Volvo Ocean Race iland efter att ha tävlat jorden runt och levt nära vattenytan i månader. De berättade chockat om allt skräp de haft som följeslagare över världshaven. Över sex miljoner ton skräp dumpas varje år i haven. Mycket är plast och det bryts ned i mindre och mindre beståndsdelar och blir till mikroplast – osynligt för ögat, men livsfarligt för livet i havet. Därför är nedskräpningen inte bara ett problem som stör den vackra bilden. Skräpet dödar. Sommaren ligger framför oss och många av oss kommer att njuta av hav och sjöar. Och det gör vi rätt i. Vatten är en livsviktig del av skapelsen vi människor inte kan vara utan. Men som vi tar för givet. Kanske bör vi ägna lite mer tanke och omsorg om det livsviktiga vattnet. Sommaren kan vara en bra tid att börja! urban jorméus Enhetschef Insamling & engagemang, Svenska kyrkan HAVET – DET STORA OCH EVIGA.

MISSIONS UPPDRAGET I VÅR TID BYGGER PÅ DIALOG OCH INTERRELIGIÖSA MÖTEN. LÅNGT FRÅN DOKTRINER OCH REGELVERK MEN NÄRA TRON PÅ MÄNNISKOR OCH DERAS FÖRMÅGA. DET ÄR DE RÖRELSERNA VI FÖLJER I UPPDRAG MISSION.

Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Kilian Zollsgatan 11A 217 56 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Lars Micael Adrian, ordförande Anneli Dennersten Mika Vähäkangas Lennart Hamark Agneta Hansson Kristiina Ruuti Urban Jorméus Sara Holmberg Grafisk form sjunde.nu Prenumeration pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54 Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85 Tryck Ljungbergs, Klippan ISSN 2001-0087 Omslag Shutterstock

UPPDRAG MISSION NR 4 2016 3

FOTO URBAN: IKON/GUSTAF HELLSING


Kära läsare! Ett milt sommarregn. Ett gnistrande vattenfall. En rasande storm med en oändlig kraft. Det finns många infallsvinklar på vatten och vi har försökt fånga upp så många som möjligt av dem när vi arbetat med årets tjocka temanummer om just vatten. Vatten som ger liv men också är ett vapen i krig. Vi får en förklaring på varför vatten är en ritual i kyrkan. Möt trädgårdsmästaren som värderar vatten som guld. Och befolkningen i Guatemala som vandrade genom landet för sin rätt till vatten. Men vi behöver inte resa tvärs över jordklotet för att fånga upp vattnets makt. Just nu lider ölänningarna av svår torka medan tyskar och fransmän kämpar för att klara sig undan översvämningarnas fasor. Vi hoppas kunna släcka er (kunskaps)törst! Trevlig läsning! Önskar Marie Bosund Hedberg Redaktör

6-8

TANKEDROPPAR Livets källa, livets vatten. Miljöprofilen och författaren Stefan Edman hyllar både det fysiska och inre vattnet i sina tankedroppar. – Vatten finns i alla celler där liv blir till.

4 UPPDRAG MISSION NR 4 2016


10-25

MÄNNISKAN OCH BIBELN De delar kärleken till och respekten för havet. Holländarna som lärt sig bekämpa havets krafter och kan se hur bördig jordbruksmark och moderna städer gör landet rikt. Öborna Anna, Viveca och Gertrud som har valt att leva omgivna av havet. Och vad betyder egentligen vatten för spaägaren, flaskvattentillverkaren och trädgårdsmästaren?

26-35

VATTNET OCH KLIMATET Miljontals människor kämpar just nu mot akut mat- och vattenbrist i Etiopien och Zimbabwe. Ett år efter översvämningen i Nepal är det stor brist på rent vatten eftersom vattenledningar och brunnar förstörts. Hela befolkningen i öriket Kiribati i Stilla Havet måste flyttas till Fidji innan havsnivån stiger ännu mer.

36-46

RÄTTEN TILL VATTEN I Agenda 2030 lyfts allas rätt till rent vatten, sanitet och hygien fram. I Guatemala genomförde 30 000 personer en protestmarsch mot regeringen för sin rätt till rent vatten – vatten som erbjöds företag för konstbevattning och processtillverkning. Och hur ska vi göra med vatten på flaska?

UPPDRAG MISSION NR 4 3 2016 5

FOTO: SHUTTERSTOCK


6 UPPDRAG MISSION NR 4 2016


VÄLSIGNADE VATTEN Den 17 januari i år predikade miljöprofilen Stefan Edman om livets vatten och vatten som livets källa i en direktsänd gudstjänst i P1. Han beskrev sina upplevelser som tre tankedroppar.

DEN FÖRSTA DROPPEN ÄR EN BIOLOGS HYLLNING TILL VATTNET. Vår jord är precis lagom stor och ligger på precis lagom avstånd från sin stjärna solen för att kunna vara grön! Och blå! 70 procent av ytan är oceaner; 97 procent av allt vatten är salt – så egentligen borde den heta Planeten Vattnet, planeten Havet! Bara tre procent är alltså sött – havsvatten som lyfts upp av solvärmen och regnat ner igen, avsaltat. Ner på kontinenterna, för att forma glaciärer, sjöar, floder, vattenpussar; för att vattna åkrar, skogar, brunnar och betesmarker. I allt vi dricker, i allt vi äter finns därför bokstavligt talat Nordsjön, Östersjön Atlanten. Liksom i blodet, i ögat, örat, hjärnan, i alla celler där liv blir till. Jag brukar tänka att min kropp är som en pytteliten lagun av detta urgamla vatten, som i begynnelsen skapades i heta stoftmoln långt innan de bildat vår jord. Vattenmolekyler, H2O, som sedan genom tiderna – och i detta nu! – betjänar tigrar och tulpaner, vargar och valar, grodor och grannar. H2O som begåvats med helt unika egenskaper – tack vare vinkeln 104 grader mellan syreatomen och de bägge väteatomerna. Vinkeln som gjorde de första levande cellerna möjliga i urhavet. Och fortfarande upprätthåller livet: Utan vatten ingen ämnesomsättning, ingen syrgas att andas, inget skyddande ozonskikt. Tänk bara på hur vi alla började våra liv – i mammas lättsaltade, varma innanhav. Tacka 104 grader för att du finns till! Jag älskar naturvetenskapens sätt att beskriva detta faktum. Men jag talar gärna också om den gudomliga vinkeln, förresten lätt att komma ihåg, man tänker bara på 104:e psalmen i bibeln. För jag tror att det finns en Skapartanke bakom naturlagarna, big bang, evolutionen. Och jag menar, likt Tomas Tranströmer och Harry Martinson, att vi människor behöver flera olika, parallella språk för att ana dessa mirakel: kemins språk, poesins, biologins, teologins. Alltså: Varje glas vatten vi dricker är djupast sett en källa till förundran, lovsång.

UPPDRAG MISSION NR 4 2016 7

FOTO: KICKI STRAND LARSSON


MIN ANDRA TANKEDROPPE UTGÅR FRÅN ETT MÖTE I EN LITEN BY I SÖDRA INDIEN.

MIN TREDJE TANKEDROPPE: KÄLLAN TILL LIVETS MENING.

Husen hukade i hettan. Trädlöst landskap, magra kor på bete. Tystnad – så när som på sorlet från den ystra bäcken. ”Hur skulle vi överleva utan den”, sa den unga kvinnan och fyrade av ett brett leende. ”Vi dricker ur den, djuren dricker. Vi lagar mat och tvättar tack vare den. Och nu ska du höra, nyss byggde vi ett dämme en bit nerströms; ja, alla var med och grävde och bar och slet. Så skaffade vi en turbin och utbildade två unga tekniska genier att sköta den. Förstår du, vilken revolution! Nu läser ungarna läxan i elektriskt ljus och slipper den osande oljelampan! Nu har byn en dator. Nu går riskvarnen på el – istället för att vi tjejer använder många timmar varje dag för att mala för hand. Därför har jag fått mer tid att sköta barnens hälsa, att laga nyttigare mat. Mer tid att lära mig läsa och skriva. Därför har vi kvinnor nu makten i byrådet!”

Ingen generation har levt ett så bekvämt liv som vi. Sedan 1960 har svenskarnas privatkonsumtion tredubblats. Vi tacksamma för det – men forskning visar att vi inte blivit tre gånger lyckligare! ”Vi har allt, men det är också allt vi har”, sjunger den populäre norske vissångaren Ola Paus. Det är ett underfundigt sätt att beskriva den livskänsla jag tror att vi ofta bär på. Den engelske ekonomen Richard Layard utmanar oss på ett liknande sätt. I sin bok ”Happiness” kan han visa att över en viss inkomstnivå betyder hälsan, familjen och vännerna mer än standard och grejer. Så varför ägnar medelklassen så mycket tid åt shopping, undrar den gode professorn – om det ändå inte per automatik gör oss mer harmoniska? Men skadar jorden, klimatet och livsväven vi alla tillhör…

Jag glömmer aldrig denna dag i Orissa. Välsignade vatten! Idag, 2016, har nio av tio människor tillgång till rent vatten, två miljarder fler än 1990. Good news! Men det betyder ju samtidigt att 700 miljoner ännu inte har det. Vattenanvändningen är skamligt skev: Etiopierna förbrukar i snitt 20 liter/person och dygn, vi svenskar 160 liter. Klimatförändringarna kan förvärra vattensituationen. I september i fjol, efter ett tal av påven Franciskus, antog därför FNs 193 medlemsländer 17 nya utvecklingsmål för de närmaste femton åren. Ett av dem är att år 2030 skall alla ha rent vatten, tillgång till toalett och kunna tvätta sig. Vattenkampen är global men måste också gå vidare i Europa, inklusive Sverige!

I dagens bibeltext får vi ett erbjudande från Jesus om en frisk källa till varaktig livstillfredsställelse: ”Den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig”.
Jag tar till mig det löftet. Och jag vet att källan Jesus talar om är Gud själv, den Outgrundlige. Att vattnet han talar om är symbolen för att hela tillvaron i grunden är en Guds kärlekshandling. Att Skaparen vill att universum och planeten Jorden ska finnas till. Och att vi människobarn är intänkta i skapelsen och älskade utan att behöva bekräfta oss med yttre gods och guld. Att vi kan få dricka av det vattnet och upptäcka våra djupaste rötter, vår identitet, det vi är ämnade för här på den blågröna planeten. Det är lätt att tvivla. Ändå vill jag bejaka tron på Gud som Livskällan. Jag vet av egen erfarenhet att en sådan bejakelse får strömmar av levande vatten att flöda i mig – av trygghet, kärlek, glädje, samhällsengagemang, hopp. Ett flöde jag vill dela med mig av till min omgivning.”

Stefan Edman

Stefan Edman, biolog, tekn hedersdoktor. En veteran i Miljö-Sverige, föreläsare och författare. Han har skrivit drygt 40 böcker om människa-miljö-samhälle, ofta med existentiella perspektiv. Bland annat Jordens sång, Världens chans, Jorden har feber, Planeten Havet och Det friska vattnet (tillsammans med Martin Lönnebo).  www.stefanedman.se

8 UPPDRAG MISSION NR 4 2016


Med havet som pannå Den engelske skulptören, fotografen och djuphavsdykaren Jason deCaires Taylor utnyttjar alla sina talanger när han vill visa vilka faror vår värld ställs inför just nu. Betongfigurerna som placeras på botten i olika världshav är alltid i naturlig storlek och ofta är de gjutna med levande eller döda människor som modeller. En av hans mest kända skapelser är MUSA (Museo Subacuático de Arte) utanför Cancun i Mexiko. 500 statyer är fastgjutna på havsbotten och symboliserar den miljöpåverkan som de känsliga korallreven i närheten utsätts för av människors okunskap. Tidigare i år invigdes hans senaste verk, Europas första undervattensmuseum, Museo Atlantico, utanför Lanzarote i Spanien. Med sina figurer som driver i små båtar och förtvivlat söker skydd vill han protestera mot de europeiska politikernas oförmåga att hjälpa de människor som flyr för sina liv över Medelhavet. De uppmärksammade museerna är bara öppna för dykare och snorklare.


DÄRFÖR ÄR EN RITUAL

”… och en gudsvind svepte fram över vattnet”  ATTNET FÖREKOMMER i Bibelns första och sista kapitel. Det virvlar som en fysisk och symbolisk röd tråd igenom hela Bibeln. Vattnet ger liv, vattnet ger död. Livets källa och Livets vatten. Dödens bränningar och havet som dödsriket. Vi religionsvetare talar om vattnet som både en bild för kosmos, för Gud och Guds värld. Men det är även en bild för ondskan och dödsriket. Samma tankar finns i andra religioner. I skapelseberättelsen är det Guds vind som betvingar vattnet/kaoset/ondskan. Kaos uppfattas som det ”material” som Skaparen använder sig av, när delar av skapelsen formas.

10 UPPDRAG MISSION NR 4 2016

1 Mosebok 1:2

I vetenskapen finns liknande tankar om hur kaos föregår kosmos. Efter skapelsemyten kommer myten om syndafloden, där vattnet utplånar och nyskapar världen. Dopet är den främsta vattenriten inom kristendomen. Men vattnet som rening finns nog i alla religioner. Inför Gud kommer man ren. Hos Paulus finns den klassiska synen på vattnet i dopet. Vattnet utplånar och nyskapar. ”Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet”, Rom 6:4. Enligt Markus, Matteus och Lukas säger Jesus om sig själv. ” ”Kan ni … döpas med det dop


R VATTNET L I KYRKAN

VATTNETS FUNKTIONER ATT DÖDA OCH FÖDA

som jag döps med?”, Mark 10:38. Här åsyftas åtminstone på vattnets, dopets utplånande i lidande och död med association till Psaltaren. Viss arkitektur återspeglar vattenritens död och uppståndelse/nyskapelse i form av dopbassänger. De kan ses exempelvis i Italiens baptisterier. Först döptes man i rinnande vatten. När dopen firades inomhus gjordes dopbassänger. Symboliken förstärktes. Dopkandidaten gick ned i vattnet på en trappa i väster och efter dopakten gick den döpte upp på en trappa i öster. Här förmedlades även symboliken väst/mörker och öst/ljus. Vattnets funktioner att döda och föda är grunden. Till Sverige kom dopbassängerna med baptismen på 1800-talet.

Under tidig medeltid – när kristendomen kom till Sverige – då gjordes dopfuntarna stora. Barnen skulle kunna doppas ned i dem. Det förmedlade samma tankar om vattnet som dränker den gamla, syndiga människan och låter den nya, kristna människan stå upp. Kyrkan har övertagit den allmänmänskliga erfarenheten av och den allmänreligiösa symboliken om vattnet som utplånar och nyföder. Det kristna bidraget är att knyta vattnet till Jesus lidande, död och uppståndelse. Kristus utplånar den syndiga människan och nyskapar den nya.  • text: johan unger

ÄR GRUNDEN.

Johan Unger är docent i religionsvetenskap och domprost emeritus

UPPDRAG MISSION NR 4 2016 11

FOTO: SHUTTERSTOCK


12 UPPDRAG MISSION NR 4 201


UR VATTEN ÄR DU KOMMEN... I 900 år har holländarna kämpat mot vattnets krafter. Med vallar och torrläggningar har de hindrat landet från att dränkas eller ätas upp av tidvattnet. På de torrlagda markerna har nya områden bildats. Amsterdam, Rotterdam, flygplatsen Schiphol och de bördiga tulpanfälten är välkända exempel på konsten att erövra land från havet. text: marie bosund hedberg foto: holländska turistbyrån, holländska ambassaden

väller tidvattnet in från Nordsjön och från öster rinner floderna Rhen, Maas och Schelde ut i havet. För att stänga av floderna och reglera vattennivån bygger man så kallade poldrar. Man skärmar av havet med höga vallar och pumpar bort vattnet. Den första poldern byggdes på 1300-talet och skyddsarbetet pågår även idag med nya polderprojekt. I början använde man väderkvarnar för att pumpa upp vattnet, numera är det datastyrda pumpstationer som sköter tekniken. – För hundra år sedan användes det mesta av de nya landområdena som jordbruksmark men i modern tid bygger man upp hela städer i poldrarna med plats för industrier, bostäder och rekreationsområden, berättar Christian Wichmann Matthiessen, professor emeritus i geografi vid Köpenhamns universitet och

TVÅ GÅNGER OM DYGNET

gästprofessor vid Rotterdams universitet. Han är specialiserad på regional utveckling och har följt hur de nya områdena förändrar livet och möjligheterna för holländarna. Han noterar också att sättet att planera nya städer i Holland inspirerar andra länder i Europa. RIKA KULTURSTÄDER

– Holländarna är vana vid att planera allt som de ska göra, fortsätter han. Det märks också i deras filosofi om att bo och att bygga städer längs vattenlinjerna. Många av de holländska städerna blev rika tidigt. Hamnstaden Rotterdam blev ett centrum för världshandeln redan på 1600-talet. Rika städer blir också rika kulturellt så det är ingen tillfällighet att Rembrandt och andra konstnärer verkade i Amsterdam och att det byggdes vackra hus där. Områdena norr om Amsterdam har

CHRISTIAN WICHMANN MATTHIESSEN är professor emeritus i geografi vid Köpenhamns universitet och specialiserad på regional utveckling.

UPPDRAG MISSION NR 4 2016 13


POLDER Polder är ett system av diken som leder vattnet till pumpstationen. För att dikena inte ska täppas igen måste alla som har diken på sin mark hålla dem rena. Pumpstationen pumpar sedan vattnet från poldern till ett system av sjöar och kanaler till ett stort vattenlager utanför poldern. Överskottsvattnet släpps ut i havet när det är lågvatten.

NEDERLÄNDERNA Yta: 41 526 kvm2 (2015). 1/3 av landytan är hämtad från havet. 26 procent av Holland ligger under havsytan. Landet är till ytan något större än Småland. Namnet Nederländerna betyder ”de låga länderna”. Landet kallas dock ofta Holland efter sin historiskt dominerande region.

14 UPPDRAG MISSION NR 4 2016

genomgått stora förändringar under de senaste hundra åren. För att skapa mer jordbruksmark byggdes Wieringermeerpoldern vid kanten av det som då var en bukt ut mot Nordsjön, Zuiderzee, och 20 000 hektar (som Hissingen i Göteborg) ny mark kunde tas i bruk. Några år senare byggdes Afsluitdijk, en 32 km lång vall som gjorde att bukten blev en sjö, IJsselmeer. Strax innan andra världskriget bröt ut byggdes Nordoostpolder tvärs över sjön och landets yta ökade med 48 000 hektar. På 1960-talet var ytterligare två poldrar, bland annat Zuidelijk Flevoland, klara och eftersom behovet av mark för odlingar och lantbruk var tillgodosedda beslutade politikerna att de nya områdena fick användas för bostäder och natur och ett område har blivit naturskyddsområde. Sedan dess har städerna Emmelord, Dronten, Lelystad (”lika stort som Borås”), Zeewolde och Almere (med 200 000 invånare) bildats och blivit populära pendlarorter på grund av sin närhet till Amsterdam. – Men det går inte att bygga upp land och hoppas på att folk bosätter sig där. Det är marknaden som avgör, säger Christian Wichmann Matthiessen.

FLERA BERÖMDA POLDRAR

Beemster i nordvästra Holland var en å som mellan 1150–1250 blev en insjö bland annat på grund av stormfloder. 1612 hade man byggt vallar som var en meter högre än det omgivande landskapet för att rädda marken. Idag är Beemster ett av unescos världsarv ”som ett mästerverk i kreativ planering i vilket antikens och renässansens ideal applicerats till designen av det återvunna landskapet”. DELTAPROJEKTET

1953 dog nästan 2 000 personer vid en översvämning. En nordvästlig storm tryckte upp vattnet i Nordsjön till 4,2 meter över Amsterdam normalnivå. Det blev för mycket för vallarna i Zeeland och 150 000 hektar land översvämmades. För att skydda landområdena kring floderna Rhen-Maas-Schelde-deltat byggdes fördämningar, stormbarriärer, som skulle stoppa alla inlopp från havet i den sydvästra delen av landet förutom de som ledde till hamnarna i Rotterdam och Antwerpen. Deltaprojektet har kallats för ”världen åttonde underverk”. Arbetet med att bygga fördämningarna avslutades 2010. •


KORNA BETAR PÅ BÖRDIG JORDBRUKSMARK FRÅN HAVET.

AFSLUITDIJK ÄR EN 32 KM LÅNG VALL OCH MOTORVÄG SOM SKYDDAR LANDET MOT NORDSJÖNS VÅGOR. STORMBARRIÄRERNA I SÖDRA HOLLAND INGÅR I DELTAPROJEKTET OCH KALLAS FÖR ”VÄRLDENS ÅTTONDE UNDERVERK”.

BEEMSTER ÄR ANLAGD MARK MED STORA TULPANODLINGAR. AMSTERDAM HAR VUXIT UPP UR EN POLDER OCH STADEN LIGGER TVÅ METER UNDER HAVSYTAN.


DET ÄR LYCKA ATT BO, INTE BARA VID UTAN FAKTISKT I HAVET.

KLOCKAN NÄRMAR sig fem på morgonen och det är dags att hoppa in i duschen. Båten går 05.40 och det gäller att inte komma för sent till hamnen. Det är närmare en och en halv timme till nästa båt och med den kommer jag för sent till jobbet. – Är det inte besvärligt? Att behöva åka båt för att ta sig någonstans över huvud taget. Det hade jag aldrig stått ut med. Kollegan som bor fyrtio minuter med buss och spårvagn från vår gemensamma arbetsplats i Göteborg ler beklagande mot mig. Men hon har aldrig stått i mörkret vid kajkanten en tidig, frostig vintermorgon och lyssnat på det magiska ljudet från vatten som rör sig under bryggan. Hon har inte, någon månad senare, fått uppleva lyckan av att se solen går upp över öarna medan de första trutarna sträcker ut för att lyfta från klipporna. Allt detta på väg till jobbet.

DRÖMMAR

STYRSÖ Styrsö är en tätort, en ö och en stadsdel i Göteborgs södra skärgård. Yta: 158 ha Befolkning: 1 304 (31 dec. 2010)

16 UPPDRAG MISSION NR 4 2016

Med asfalt och avgaser kring barnskorna trodde jag aldrig att jag skulle kunna lämna stadslivet. Med undantag av ett gästspel mitt i skogen utanför Höör, är stadsgator och närhet till kultur, nöjen och enkla kommunikationer det som fått mig att trivas i tillvaron. Men – någonstans där inne – under alla år – har havet haft en fast plats i mitt hjärta. Barndomens somrar på Tjörn med det iskalla salta vattnet där första simtagen togs, bryggorna från vilka krabbor drogs upp på löpande band och båtturerna ut till öde holmar där vi badade, grillade korv och brände näsan. Allt detta har etsat sig fast som en undermedveten dröm om något annat. Så när möjligheten plötsligt öppnade sig den där vårdagen 2011 fanns egentligen inget val. Att få hyra ett stort hus och samtidigt driva ett litet ”pensionat” på somrarna på en ö i Göteborgs södra skärgård var omöjligt att motstå. Lycka är inget som bara kommer, den får man skaffa

GÖTEBORGS SÖDRA SKÄRGÅRD EN TIDIG MORGON.

sig. Och det var precis vad vi gjorde. Några månader senare gick flyttlasset över vattnet till Styrsö. Det var fantastiskt skrämmande, underbart, osäkert och omtumlande. Som att få barn – du vet inte hur det kommer att bli, bara att det garanterat kommer att bli annorlunda. LYCKA

Nu, fem år senare, har vi lämnat pensionatsverksamheten och lever vanligt ö-liv med allt vad det innebär. Ljuvligt och jobbigt, trist, ensamt och härligt. Precis som livet självt. Det ÄR speciellt att bo på en ö, helt omgiven av vatten. Det är begränsande genom att man inte har alternativ; buss eller kanske taxi istället för spårvagn, cykel istället för promenad. För oss är det alltid båt som gäller först. Visst är det jobbigt att missa en spårvagn och därför behöva vänta en timme eller mer på nästa båt för att komma hem. Tanken på att återvända till en bekväm lägenhet mitt i stan, nära till allt, lockar med jämna mellanrum. Men så snart jag kliver av spårvagnen eller parkerar bilen vid båtterminalen dyker den där känslan upp igen. Doften av hav letar sig in och all stress försvinner sakta men säkert. Det är lycka att bo, inte bara vid utan faktiskt i havet. Vart jag tittar från mina fönster ser jag havet vars utseende varierar med väder, vind och årstid – kolsvart, upprört, spegelblankt, rullande. Klockan går och jag skyndar mig ner till hamnen där båten ligger och väntar. Jag går över landgången och hör vattnet slå mot bryggan och när M/S Ylva backar ut från Styrsö Bratten lyfter trutarna.  •


ANNA HEJDENBERG STOLTZ NJUTER AV SIN BÃ…TPENDLING.

Tag mig till havet text: anna hejdenberg stoltz foto: per-olof stoltz

UPPDRAG MISSION NR 3 2016 :PHILANI 17


–Öbor är inte som andra


Viveca Lärn har levt största delen av sitt liv omgiven av skärgårdsöar på västkusten. Men för att kunna skriva sina böcker om människor som lever vid vattnet var hon tvungen att skapa en alldeles egen plats – Saltön. – Människorna jag berättar om finns inte heller, fast journalisten MacFie hade drag av min pappa, säger hon. text: marie bosund hedberg foto: emelie asplund och bo håkansson, bilduppdraget/svt (inspelningsbild saltön)

NYLIGEN KOM Viveca Lärns åttonde bok om den fiktiva Saltön ut, ”Halta hönans hotell”, och snart kommer ”Södra vägen till Saltön”, den förra boken, som tv-serie. William MacFie, Thomas Blomgren, Kabben, Baskermannen, Emily, Doris och Johanna har blivit presenterade för massor av läsare och tittare sedan den första boken om Saltön, ”Midsommarvals”, kom ut för sjutton år sedan. I berättelserna om dem och deras öden har hon aldrig försökt dölja att öbor inte är som andra. Viveca, som började sin skrivarkarriär som journalist, är en mycket produktiv författare – hon har skrivit ett 60-tal böcker för barn och vuxna. Hon väljer alltid miljöer som hon själv tycker om och har vistats ofta och länge i. De flesta böckerna utspelar sig i Göteborg eller Bohuslän och då och då i Frankrike. I mitten av juli tar hon emot Piratenpriset på 100 000 kronor vid en ceremoni på hamnplan i skånska Kivik. I Piratensällskapets motivering står det bland annat att hon ”med värme, humor och medmänsklighet beskriver den helt unika och alldeles vanliga människan”.

– Att jag har växlat mellan Göteborg och Bohuslän beror på att min pappa Hubert och hans släkt var från Bohuslän, medan min mamma Katarina var från Göteborg där jag också är född och uppvuxen. Jag har lärt mig att göteborgarna är präglade av hamnen medan bohuslänningarna är mera präglade av havet utanför de vackra men farliga klipporna. – Min farfar var sjökapten och seglade till Amerika på 1800-talet. Han tog sedan tåget till Kalifornien där han köpte en skuta och gick med ved mellan Seattle och San Fransisco. Han träffade min farmor som emigrerat från Bohuslän som flicka. De gifte sig och fick barn ombord innan de återvände till Sverige och Ljungskile i Bohuslän. VILKEN ÄR DIN FÖRSTA EGNA Ö-UPPLEVELSE?

– Jag kommer ihåg mina första somrar när vi hyrde på Herrön som är en liten ö utanför Kyrkesund på Tjörn. Jag minns särskilt livet på bryggorna och båtlivet förstås och knubbsälarna som dök upp här och var när man badade.

ROMANERNA OM SALTÖN Midsommarvals (1999) Hummerfesten (2000) En fröjdefull jul (2001) Sol och vår (2002) Värmebölja (2007)

VAD GÖR Ö-LIVET MED EN?

Aprilväder (2008)

– Det är nog väldigt individuellt. Själv är jag mycket präglad av min pappas schartauanska

Södra vägen till Saltön (2014) Halta hönans hotell (2016)

UPPDRAG MISSION NR 4 2016 19


släkt. I Bohuslän finns det ödmjukhet och respekt för havet och sjölivet. Av världsliga ting och så kallade kändisar är man inte imponerad vilket jag tycker är underbart. Lysekil längst ut i havsbandet i norra Bohuslän är Vivecas eget öliv även om samhället ligger på fastlandet. Där tillbringade familjen all ledig tid året runt när hon växte upp och hon bodde i Lysekil medan hon skrev de första böckerna i Saltön-serien. Ett rum på Strandflickornas vandrarhem är en av hennes skrivarlyor. Händelserna, människorna och stämningen på Saltön är ett resultat av vad hon har läst och hört om Lysekil sedan barnsben så det är ingen tillfällighet att hon ”hittade” sin ö där i närheten. Claes Malmberg, Ulla Skoog, Anki Larsson och Tomas von Brömssen är med i den kommande tvserien efter manus av Viveca Lärn, ”Södra vägen till Saltön”.

20 UPPDRAG MISSION NR 4 201

HUR SKAPADE DU SALTÖN?

– Jag började med kartan. När jag tog mina morgonpromenader på granitklipporna

på Stånge Huvud, Lysekils utpost mot Västerhavet, bestämde jag att en bit hav som jag såg därifrån skulle bli mitt Saltön. Namnet hittade jag på därför att det finns många öar som heter Saltö (utan n). De heter så därför att man utvann salt där på 1700-talet. Tv-serierna är inspelade på Skaftö som ligger på andra sidan Gullmarsfjorden sett från Lysekil. I ”Södra vägen till Saltön” bygger Viveca en bro, världen största, mellan fastlandet och Saltön. VARFÖR GÖR DU DET?

– Jag fick ett infall att det skulle gå en bro mellan Lysekil och mitt Saltön, som jag tyckte behövde lite fler turister. När man bygger broar som författare har man ett enklare jobb än om man gått på Chalmers Tekniska Högskola och gör det på riktigt. •


när du ser en droppe glittr a När du ser en droppe glittra från ett daggvått spindelnät,
ser du mer än själva droppen med ditt sinne öppet vänt.
På en tråd som är så florstunn att den brister för ett strå,
kan den bära hela solen, hela himlen likaså.

När du ser en droppe falla ner i dopets vattenfunt,
ser du mer än själva vattnet i ett djup, fast där är grunt.
Dessa droppar bär på löften om en framtid nära Gud,
om ett liv i tro och glädje in i evighetens djup.

Droppar söker sig tillsammans, floden strömmar genom land
ut i ännu större vatten, blir till vågor mot en strand.
Också vi skall finna vägen mot Guds rikes vackra kust,
spegla solens morgonrodnad, när den stiger upp i öst.

HOLGER LISSNER /PER HARLING NR 723 I VERBUMS PSALMBOKSTILLÄGG 2003

DOPFUNT I SOFIA KYRKA I VITA BERGEN, STOCKHOLM FOTO: KRISTINA STRAND LARSSON

UPPDRAG MISSION NR 4 2016 21


DET TAR EN HALV-

att komma till Ven med färjan från Landskrona. Enligt Gertrud Bohlin som bor mitt på ön tar det ungefär lika lång tid att sänka axlarna och möta ett lugnare tempo när man kommer från fastlandet. Ven är mest känd som Tycho Brahes ö och så här års är Landsvägen mellan färjeläget Bäckviken och den världsberömde astrologens museum kantad av skolungdomar som ska lära sig allt om honom före sommarlovet. Cyklister i alla åldrar uppfattar den backiga ön som en hisnande vacker utmaning. Hamnarna håller på att fyllas av sommargästernas båtar och endagsturister. Många av husen på ön har mer än hundra år på nacken samtidigt som det byggs nytt i både traditionell och mera experimentell stil. Nu är det inte bara den vackra naturen som lockar besökare – det tillverkas getost, pasta av durumvete och whisky på ön. Ett hus från 1843 med en lummig trädgård är Gertrud Bohlins fasta punkt sedan fjorton år tillbaka. Det ligger mitt på ön och från sina fönster har hon en milsvidd utsikt – åt alla håll. Till Helsingborg, Helsingör, Köpenhamn och Malmö. Och massor av vatten däremellan. – Jag bor i stormens öga, förklarar hon. Jag är omgiven av 3,5 miljoner människor i Skåne och på Själland. Men jag har inget behov av att bo vid vattnet, det blåser för mycket. Det är mycket mera inspirerande att bo lite högre upp så att man kan följa årstidsväxlingarna. De blir väldigt tydliga här. TIMME

Drömmen om att få bo på permanent på Ven hade hon närt i närmare tjugofem år innan den blev verklighet. Hon besökte ön första gången tillsammans med sin familj under en midsommarhelg och blev betagen. Men det skulle dröja länge innan hon kunde sticka nyckeln i låset till sitt egna hus på ön. – Första året på ön, 1986, hyrde jag ett lite hus på Backafallsbyn som då var helt ny. Året därpå köpte jag en liten sommarlägenhet på 13-gården där jag tillbringade alla somrar och lov med mina tre söner som har uppskattat ön lika mycket som jag. När yngste sonen flyttade hemifrån gick min dröm om att bo här på heltid i uppfyllelse. Gertrud och hennes man, konstnären Norbert Robles, brukar få frågan om vad de gör i november, när det är kallt, blåsigt och mörkt. Han tycker att den beskrivningen ger en känsla av att vara fången på fängelseön Alcatraz, men så är det inte. De åker till Lund eller Malmö högst en gång i veckan och då har de bestämda ärenden. – När sommargästerna har åkt hem så blomstrar det sociala livet för oss som är bofasta. Det är lätt att umgås här – man knackar på och kliver in. Det behöver inte vara så strikt med inbjudningar till fina middagar. Gertrud växte upp i den lilla byn Vitberget mellan Piteå och Jokkmokk, ”mitt i skogen och med en bäck som rann genom byn” – en helt annorlunda miljö än den hon har valt nu. – Det bor trettio personer i Vitberget, här på Ven bor det 370. Men på båda ställena gäller regeln att om det är långt mellan husen så är det nära mellan människorna, säger Gertrud.

22 UPPDRAG MISSION NR 4 2016 2016: VÄGEN UT UR FATTIGDOMEN

Hon har trettiofem års erfarenhet av chefsjobb i olika branscher, bland annat som chef för forskningsbyn IDEON i Lund, regional chef för Svenskt näringsliv i Skåne och kommunal näringslivschef i Eslöv. Hennes företag Stella Nova har kunder i Sverige, Europa och USA och erbjuder kurser som utvecklar och stärker ledare i team. – Jag har kunder som gärna kommer hit på konferenser och då kan den där Alcatraz-känslan vara ganska positiv. De kan inte ta sig härifrån när de själva vill. – Jag höll på att säga att nu har vi tyvärr fått bredband, ler hon. Det var ju besvärligt att vara bortkopplad från verkligheten och inte uppkopplad på internet men ibland ganska skönt. Vi är dock mycket tacksamma att vi nu kan bo och arbeta härifrån helt obehindrat. Både privatpersoner och företag som finns här måste kunna använda sina mobiltelefoner och datorer för att kunna fungera. För mig är Skype ett mycket viktigt arbetsverktyg som jag använder dagligen när jag arbetar med mina kunder. På min fråga om öbor är annorlunda än andra svarar Gertrud snabbt ja. ”De kan vara lite konservativa och inte så intresserade av att ändra på det som alltid har varit som det är nu”. – Som inflyttad öbo måste man gå varsamt fram. Jag är en föreningsmänniska och har engagerat mig i hembygdsföreningen Nämndemansgården. Jag sjunger i kyrkokören som har femton medlemmar och jag är kyrkvärd i S:t Ibbs kyrka. Jag blev tillfrågad om jag ville vara det av någon som visste att jag varit ordförande i Diakoninämnden i Lund och kyrkvärd i Lunds domkyrka innan jag flyttade till ön.  •


GERTRUD BOHLIN HAR BYTT BARNDOMENS NORRLÄNDSKA SKOGSBY MOT SOL, VIND OCH VATTEN MITT I ÖRESUND.

–Jag bor i stormens öga VEN ÄR EN SVENSK Ö I ÖRESUND. 4,5 KM FRÅN LANDSKRONA OCH

8,5 KM FRÅN NÄRMSTA PUNKT PÅ SJÄLLAND I DANMARK.

YTA 760 HA. LÄNGD 4,5 KM. BREDD 2,4 KM. OMKRETS 11,7 KM. HÖGSTA PUNKT 45 M. INVÅNARE 370 PERSONER

UPPDRAG MISSION NR 4 2016 23


FLODVÅGEN ÖVERSKÖLJDE ALLT Det var många morgonpigga turister och fiskare som hade hunnit ner till stranden i Phuket, Krabi eller Khao Lak söndagen den 26 december 2004. Klockan var bara strax före åtta lokal thailändsk tid och ingen visste vad som hade hänt några timmar tidigare ute i Indiska Oceanen. Ett jordskalv som uppmättes till 9,3 på Richterskalan hade orsakat en enorm flodvåg, en tsunami, som ödelade och delvis utplånade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. Skalvet och den efterföljande tsunamin drabbade först Indonesien, sedan Sri Lanka, Thailand och Indien. Tsunamin märktes även i Sydafrika. Skalvet räknas som det tredje kraftigaste någonsin i världen och närmare 300 000 människor i fjorton länder dödades, därav 543 svenskar. Fem miljoner människor beräknas ha blivit hemlösa sedan deras bostäder raserat av de tjugo meter höga vågorna som vällde in över land.

Och vattnet steg mer och mer över jorden, och alla höga berg allerstädes under himmelen övertäcktes.

Första Mosebok 7:12

–Vatten är guld Cecilia Wingård har påtat i jorden sedan hon var barn och vill gärna dela med sig av sina erfarenheter. Hennes senaste förtjusning är luktärter som kräver tålamod – och mycket vatten för att överleva. Hon står i sin trädgård i Rugerup utanför Höör, i den sista orörda delen av Skåne som hon uttrycker det. Här finns plantor av perenner, örter och grönsaker till försäljning och här öppnar hon sin trädgård för blomsterälskare vid olika tillfällen. Just nu förbereder hon årets Luktärtsfestival (16 juli–7 augusti) och det är svårt att tänka sig att det som ännu är små plantor ska hinna växa till vackra revor med blommor i olika färger. – Vattningen är A och O, försäkrar hon. Man ska vattna under tidiga morgnar eller sena kvällar – och då bara rotsystemet. Så här års ser man ofta vattenspridare i gång en solig eftermiddag för att vattna gräsmattan. Det är helt meningslöst och slöseri med vatten. Det enda man kan glädja sig åt är att det bildas en vacker regnbåge! Hon jämför med hur det är i utvecklingsländerna, där man hämtar och bär vattnet man behöver. Då slösar man inte. – Vatten har ett värde, det är guld, säger hon. Vårt slöseri med dricksvatten blir alltmer uppenbart när vi talar om globala utmaningar som beror på klimatförändringarna. Hur länge ska vi tvätta bilen i renat vatten, eller spola i toaletten med dricksvatten? Hon tipsar om boken ”Skörda regnvatten”, skriven av Eva Mathiasson och Sofia Callmer, efter ett miljöprojekt med samma namn. Den ger konkreta råd om hur man ska välja växter, bunkra regnvatten och skapa sol- och vindskydd för en bättre vattenförsörjning.

FOTO: THOMAS HEDBERG

Text: Marie Bosund Hedberg


Men också Johannes döpte, i Enon, nära Salim, ty där fanns mycket vatten; och folk kom dit och lät döpa sig.

Matteusevangeliet 3:5 f.

JORDANSTRANDEN RENSAS FRÅN MINOR Varje år besöker flera hundra tusen pilgrimer Quasr el-Yahud vid Jordanfloden som enligt traditionen är den plats där Johannes Döparen döpte Jesus. Men de vandrar längs minerat område – 5 000 minor ligger i marken sedan sexdagarskriget. 1967 erövrade Israel Västbanken från Jordanien och placerade ut minorna för att förhindra attacker från palestinier och jordanier. Nu samlar den brittiska stiftelsen Halo in pengar för att åter göra området säkert för besökarna. Man hoppas kunna samla in drygt 30 miljoner kronor från olika samfund och stiftelser och man uppvaktar även beslutsfattare med politisk och religiös makt. Halos representanter har förhandlat med det israeliska försvarsdepartementet och palestinska myndigheter samt åtta kyrkliga samfund i Jerusalem som har kyrkor i området intill den minerade marken. Minröjningen väntas komma igång 2017 – femtio år efter det att det livsfarliga krigsmaterialet placerades ut.

–Vattnet lugnar våra själar ”Vatten har varit en viktig del av hela mitt liv. Min pappa jobbade på kryssningsfartyg, där jag ofta var med. Vatten innebär både äventyr och lugn för mig. De stora haven som förenar alla människor på vår jord och vattnets lugnande effekt på vår själ. Att få arbeta på Yasuragi, där bad och vatten är en av huvudingredienserna är helt enkelt underbart. Varje dag får vi uppleva hur våra gäster kommer ned i varv av att bada i de varma källorna. Det japanska ordet Yasuragi betyder faktiskt den sköna utandning vi gör när vi till exempel sjunker ned i en varm källa och låter oss omslutas av vårt mest naturliga element. Numera vet man även att när vi badar i varmt vatten så frigörs hormonet oxytocin, som lindrar smärta, sänker blodtrycket och halterna av stresshormoner. Vi blir lugnare, mer sociala och nyfikna på vår omgivning. Och effekterna är inte bara tillfälliga, utan dröjer sig också kvar en tid. Yasuragi är för mig ett skepp på land lastat med välgörande vatten. Att jag sedan varje dag tar en av skärgårdsbåtarna från Stockholm till jobbet är en riktig bonus.” Sunniva Fallan Röd, vd Yasuragi Hasseludden, Saltsjö Boo

”Vatten betyder i första hand liv i alla former. Vattnet från hälsokällan i Bergslagen gör det möjligt för oss att göra hälsosamma drycker, ett lätt kolsyrat vatten, naturellt eller smaksatt.” Anna Lidström, marknadschef för Loka


ETT KLIMAT PÅ LIV OCH DÖD 26 UPPDRAG MISSION NR 4 2016


UPPDRAG MISSION NR 4 27


Miljontals människor kämpar just nu mot akut matoch vattenbrist i Etiopien och Zimbabwe. Väderfenomenet El Niño har orsakat försenade och uteblivna regn som lett till extrem torka. När regnet väl kommer orsakar det i värsta fall översvämningar och landerosioner då marken inte kan ta till sig vattnet. text: sara holmberg foto: gunilla hallonsten/ikon, aelmage och magnus aronsson/ikon (sid 26-27)

var majsfälten för bara några månader sedan täckta av ljus sand och grödorna hade för länge sedan torkat ihop och dött. Här fanns ingenting att skörda, ingenting att äta. Och här fanns absolut inget vatten. På flera håll låg död boskap. Svälten var ett faktum. Tusentals människor tvingades lämna sina hem med anledning av torkan. Sedan kom det efterlängtade regnet. Ett regn som på flera håll orsakade mer skada än nytta då det ledde till översvämningar och landerosioner. Under april och maj månad omkom ett hundratal människor till följd av den häftiga nederbörden och ett folk som redan drabbats hårt av torka tvingades åter igen på flykt, men nu undan översvämningar. Gunilla Hallonsten, internationell chef på Svenska kyrkan, besökte nyligen Afarregionen. Trots sin långa erfarenhet av internationellt arbete och det faktum att hon sett det mesta, var hon djupt tagen av det hon upplevde. AFAR I ÖSTRA ETIOPIEN

SVÅRT UNDERNÄRDA BARN

– Jag besökte ett sjukhus dit människor kom, för att sedan dö. Kvinnor och barn var svårt undernärda. Det fanns bara näringslösning, inget vatten och barnen var för svaga för att äta. Personalen på sjukhuset var förtvivlad och sparade av sin egen lön för att försöka köpa det som behövdes. De stod inte ut med att se hur barnen dog mitt framför ögonen på dem, berättar Gunilla Hallonsten. Människorna här är beroende av klimatet på liv och död. Att regnen kommer när de ska. I de drabbade områdena livnär sig många människor på jordbruk eller boskapsskötsel och marginalerna är små. Tio miljoner människor i Etiopien har med anledning av de försenade regnen förlorat både skörd och boskap och är i akut behov av mat och vatten. Sex miljoner av dem är barn. Utöver den siffran omfattas sedan tidigare åtta miljoner människor av olika stödinsatser, så kallade ”Safety Net Programmes” med

Gunilla Hallonsten, internationell chef vid Svenska kyrkan.

28 UPPDRAG MISSION NR 4 201


anledning av osäker tillgång till mat. Behoven av hjälp är så stora att den etiopiska regeringen bett om internationellt stöd.

Fathuma Ale med barnet Asia Ale, 1 år på ett sjukhus i Aysaita i Afarregionen.

SKOLOR UTAN RENT VATTEN

I Zimbabwe är situationen snarlik och uppemot fyra miljoner människor har inte tillgång till mat eller vatten och situationen förväntas bli än mer kritisk under de kommande månaderna. Barn tvingas avbryta sin skolgång på grund av hunger och många skolor saknar rent vatten. fn beräknar att över 50 miljoner människor i östra och södra Afrika är drabbade av mat- och vattenbrist som är ett resultat av den torka och de översvämningar som följt och fortfarande följer i El Ninos fotspår. – Att säkra tillgången till mat är av högsta prioritet och hjälpen behövs omedelbart, poängterar Gunilla Hallonsten. Den hjälp som nått fram står inte i proportion till omfattningen och allvaret i krisen och situationen kan komma att förvärras ytterligare. Om inte världssamfundet reagerar kommer de utvecklingsvinster som gjorts under de senaste decennierna att vara i riskzonen och konsekvenserna bli förödande. Gunilla Hallonsten tycker att informationen om krisen i södra och östra Afrika har nått omvärlden för sent. Hon är frustrerad över att världen inte reagerar. TYST KATASTROF

– I den enorma hettan, när människor samlas på små ytor, sprids sjukdomar. Till exempel

triggas tbc när människor blir undernärda och får svagt immunförsvar. En vilande tbc blir så att säga aktiv i hettan. – Det här är på liv och död. Varje dag är en kamp för de här människorna. Det pågår en tyst, dold katastrof, säger hon. Regn har börjat falla i vissa delar, men tyvärr för sent för att man skulle hinna med planteringssäsongen för mars och april. Men regnen som nu kommer är livsviktiga då de ökar grundvattennivån och ger vatten till människor och djur. Nu står allt hopp till att det kommer regn inför nästa odlingssäsong som infaller i juli och augusti. Det är den viktigaste odlingssäsongen och står för en stor del av ländernas totala jordbruksproduktion. Utvecklingen är oerhört sårbar och allt står och faller med att de förväntade regnen kommer till nästa skörd. Men redan nu är situationen akut och det dröjer många månader innan en eventuell skörd ger mat till de miljontals människor som nu svälter.  •

Sahara med sonen Ahmed vid hälsokliniken Gaertu i Afar-regionen, ett av de värts drabbade områdena. Näringslösning och ett måttband för att mäta undernäring.

EN BY I NÄRHETEN AV GEWANE I AFAR, NORDÖSTRA ETIOPIEN. PÅ MÅNGA STÄLLEN SYNS KADAVER SOM DÖTT AV MATBRIST OCH UTTORKNING.

UPPDRAG MISSION NR 4 29

FOTO: AEIMAGE


HÄR ÄR RENT VATTEN EN LYX När Nepal skakades av en jordbävning för drygt ett år sedan var det inte bara människor och hus som kom till skada. Många vattenledningar förstördes och bristen på rent dricksvatten gör både barn och gamla sjuka. text och foto: olof jarlbro

30 UPPDRAG MISSION NR 4


UPPDRAG MISSION NR 4 31


DET OHÄLSOSAMMA VATTNET FRÅN FLODEN RINNER NER TILL SMÅ SAMHÄLLEN VARS ENDA VATTENKÄLLA ÄR JUST FLODEN.

AG HADE PRECIS kommit hem från Nepal för ett år sedan, när jag fick veta att jordbävningen hade slagit till. Jag satt i en knastrig telefonlinje och försökte få tag i vänner och deras familjer för att försäkra mig om att de var oskadda. Det var 11.56 på förmiddagen den 25 april 2015 som en av de värsta jordbävningarna i Nepals historia slog till med 7,8 på Richterskalan och med 430 efterskalv. Närmare 9000 liv gick till spillo och jordbävningen lämnade miljontals människor i nöd. Många förutsåg att efter Nepals jordbävning skulle en koleraepidemi bryta ut i samband med monsunregnet men landet har klarat sig mycket bra på grund av att kolera har funnits i Nepal väldigt länge och det finns en immunitet bland nepaleser. Jag har besökt Nepal regelbundet sedan slutet av 1990-talet och jag bestämde mig för att åka dit igen. Min gamla vän Nakul mötte mig på flygplatsen, och jag packade snabbt in duffelbag och kamerautrustning i den slitna jeepen. Nu bar det ut på de kaotiska vägarna i Katmandu. Från flygplatsen till centrum fanns det få spår av jordbävningen. Snarare är det den indiska blockaden av bränsle som är problemet och det är brist på diesel, bensin och gas. För att få bilen tankad kan man behöva stå i kö halva dagen, vilket har gjort att den svarta marknaden på bränsle blomstrar helt öppet.

SPILLVATTEN DUMPAS

Bristen på rent vatten har varit ett orosmoln i åratal. Världshälsoorganisationen (who) beräknar att 60 ton hushållsspillvatten från toaletter, handfat och diskvatten dumpas i den snabbt växande miljonstaden Katmandu. Därifrån rinner det ohälsosamma vattnet nedflods till små samhällen vars enda vattenkälla är just floden. Vissa biståndsorganisationer försöker lösa problemet genom att borra brunnar. Men fortfarande har två tredjedelar av Nepals befolkning inte tillgång till sanitära anläggningar och två tredjedelar av befolkningen lever utan toaletter.

32 UPPDRAG MISSION NR 4

Jordbävningen förvärrade situationen och skadade vattenledningar som redan var både gamla och i dåligt skick. Dagen därpå följer jag med en man vid namn Jagurt upp till en by bara några timmars motorcykelfärd upp i bergen från Katmandu. Byn Ghusel i Lalipur drabbades hårt av jordbävningen. Jagurt är politiker men han är även från Ghusel och åker denna väg upp i bergen minst en gång i veckan. Som politiker har han varit drivande i området efter naturkatastrofen och varit engagerad i både uppbyggnad av temporära hus och utbyggnaden av vattenförsörjningen i bygden. Jagurt hälsar i princip på alla vi möter och det märks att han inte bara är viktig i området, han verkar även genuint omtyckt. Vi stannar till vid ett förstört hus, en kvinna kommer fram och berättar att det är hennes hus och nu bor hon i ett plåtskjul bredvid. De traditionella bergshusen i Nepal är byggda med träbalkar, sten och lera. De håller värmen bra under vinterhalvåret och är svala under sommaren, men de är inte på något sett stabila eller säkra för en jordbävning. TILLFÄLLIGA SKOLSALAR

Efter ännu en timmes färd kommer vi fram till byn Mane Danda. Så fort vi är framme kan man se att byn fått sig en rejäl törn av jordbävningen. Vid Shree Ghusel Secondary school som har drivits sedan 1960-talet har de äldre byggnaderna totalt kollapsat, men temporära plåt- och bambubyggnader har satts upp så att de drygt 200 skolbarnen kan fortsätta lära sig läsa, skriva och räkna. Skolbarnen har tillgång till rent dricksvatten, något man inte kan ta för givet i Nepal. Efter jordbävningen behovet av tegelstenar lavinartat och runt Katmandudalen finns flera hundratals fabriker som producerar tegel. Dessa fabriker har i åratal fått massiv kritik från både media, hjälporganisationer och myndigheter, något som har varit befogat. Barnarbete är snarare en regel än undantag och den svarta röken som kommer ut ur skorstenarna bidrar till den dåliga


ARBETARNA PÅ TEGELSTENSFABRIKERNA TVÄTTAR BÅDE SINA HÅR OCH KLÄDER MED VATTEN FRÅN FABRIKENS SLANGAR. EN MAN GÅR BREDVID SITT FÖRSTÖRDA HUS I BHAKTAPUR. JORDBÄVNINGEN SKADADE BÅDE VATTENLEDNINGAR OCH AVLOPP.

KVINNORNA PÅ TEGELSTENSFABRIKERNA I KIRTIPUR GÅR UPP FÖR BERGET FÖR ATT HÄMTA RENT DRICKSVATTEN. VANDRINGEN TILL VATTENKÄLLAN TAR MINST EN TIMME.

luften i Katmandu. Men trots all kritik och regeringens planer på att förbjuda fabrikernas närvaro inne i dalen blomstrar denna kontroversiella industri och med den har tusentals arbetare och deras familjer bosatt sig runt dessa fabriker och av alla dessa nyinflyttade arbetare är väldigt många barn. Arbetarna bor i tillfälligt uppsatta tegelskjul inte större än en gånger två meter. I dessa skjul sover de och lagar mat. Rent närliggande vatten för att dricka är en lyx som inte existerar i fabriksområdet, och varje dag innebär minst en timmes arbete för att hämta dricksvatten. Även detta vatten kan vara förorenat och det är inte ovanligt att arbetarna insjuknar i magsjuka som en direkt följd av att ha druckit otjänligt dricksvatten. ÖVERVINNA SVÅRIGHETER

I början av 2000-talet hade jag Bhaktapur som bas, ett litet rum och kök några minuters gångväg från centrum. På nätterna kunde

det vara sporadiska skottlossningar mellan militär och maoistgerillan, men på morgonen var inbördeskriget som bortblåst. Testånd och gatumarknader var som vanligt och det enda som kunde påminna om kriget var en och annan kropp som dumpats i floden eller skriken av sorg från anhöriga. Även nu efter jordbävningen med stora förluster och skador sitter invånarna stolta med kraften att övervinna de svårigheter de ställs inför. En av dessa svårigheter är vattenburna infektioner som är väldigt vanliga särskilt på landsbygden runt Bhaktapur, där kombinationen av rent dricksvatten och ordentlig sanitet är sällsynt. Diarré är fortfarande en vanlig dödsorsak för nepalesiska barn, även om dödligheten halverades mellan 2000 och 2010 tack vare utbildning i grundläggande hygien, som att använda latriner och tvätta händerna efteråt. Tidigare kolerautbrott i Nepal har startat i just dessa områden och det är inte osannolikt att det kommer att hända igen. •

SKOLBARNEN HAR TILLGÅNG TILL RENT DRICKSVATTEN, NÅGOT MAN INTE KAN TA FÖR GIVET I NEPAL.

UPPDRAG MISSION NR 4 33


”Jag hade en professor som alltid pratade om bristen på vatten som ett globalt problem; hur vatten i framtiden skulle bli en lika värdefull resurs som till exempel olja. Jag börjar förstå, på riktigt, vad han pratar om nu. Men det går att anpassa sig. Här har vi bland annat vant oss vid att duscha med en hink och en skopa. Det jag upptäckt är att det då går åt en väldigt liten vattenmängd.

Vem vet, kanske är det idé att ställa in en hink och en skopa i duschen hemma i Uppsala? Det är hursomhelst dags att börja anpassa sig, även i Sverige, för vatten är verkligen inte ”bara vanligt vatten” i alla delar av världen.”

Susanna Jonsson, Erikshjälpens praktikant i Indien www.bistandsbloggen.se

Skräckfilm i verkligheten Den lilla önationen Kiribati i Stilla havet planerar att flytta hela befolkningen till Fiji, omkring 200 mil därifrån, på grund av att havsnivåerna stiger. Om Kiribati evakueras blir det första gången som klimatförändringarna tvingar ett helt lands invånare att flytta. Kiribati ligger vid ekvatorn mellan Hawaii och Fiji. Landet består av 32 atoller, alltså korallrevsöar formade som hästskor. Kiribati (uttalas Kiribass) ligger högst en meter över havsnivån och det lilla öriket utsätts ständigt för stormar och vågor. Fram till år 2100 väntas vattennivån stiga med drygt 40 centimeter. Kiribatis president, Anote Tong, har inlett förhandlingar för att kunna köpa 20 kvadratkilometer av Fidjiöarna dit landets 113 000 invånare ska kunna flytta. Källa: Wikipedia

Flaggan består av en övre röd halva med en stor fregattfågel som flyger ovanför den uppåtgående solen som är i gjord i guld med 17 strålar. Den nedre halvan består av blått med tre stycken vita horisontella band gjorda i en våg skepnad. De 17 strålarna repsenterar 16 Gilbertöarna och Banaba som tidigare varit en del av Gilbertöarna. De vågformade banden i flaggan representerar de tre ögrupperna: Gilbertöarna, Phoenixöarna och Lineöarna.

100 000 musslor per kvadratmeter Gränsen mellan Sverige och Danmark går mitt på Öresunds-bron, mellan Malmö och Köpenhamn. Bron är 16 km lång och invigdes år 2000. Inför bygget fanns det en oro för att förbindelsen skulle bli skadlig för miljön. I stället har det visat sig att den har haft en god inverkan på framför allt vattnet i Öresund. Här finns numera en av Europas största sammanhängande musselbankar och Öresundsbrons pyloner, de höga bropelarna, bildar underjordiska rev där musslorna frodas.

Mellan 6 000 och 14 000 ton solkräm hamnar i områden med korallrev varje år. Mer än 3 500 olika sorters solskydds- och hårvårdsprodukter innehåller ämnet oxybenzone, som visat sig vara hormonstörande och cancerframkallande för människor och att det orsakar frätskador på korallreven.

FOTO: SEA-U

Skönhetens pris


JORDEROSION GER TORKA – Växtligheten på marken är en avgörande faktor för om regnvattnet ska stanna kvar eller rinna bort, förklarar Anders Ölund. Därför är det viktigt att det växer gräs, träd och buskar så att den har en svampeffekt och kan suga upp och bevara det regn som faller. Anders Ölund, agronom och Svenska kyrkans miljöexpert, har arbetat med hållbart jord- och skogsbruk i utvecklingsländer under de senaste 35 åren. Han har bland annat deltagit i olika projekt i Etiopien och sett framgångar. Men han påpekar att det största problemet är att alla bybor ska respektera att känsliga områden ska skyddas och inte betas.

Bilden till höger: Det har varit framgångsrikt med odling av fodergräs till mjölkkor på terrasserna i södra Etiopien. Samtidigt som det stoppar jorderosionen och ökar vatteninfiltrationen ger det mjölk till familjen. Gräset blir också en bra inkomst på marknaden när man säljer det till andra som behöver foder. Här i Kambataområdet har byborna kommit överens om att inte tillåta fri betning av djur i byn så att terrasserna inte ska förstöras. Man satsar hellre på mjölkkor som ger näringsrik dryck till den egna familjen och till försäljning av mjölk och smör i närområdet.

Stenterrasser som byggdes i hundratals mil med stöd från Svenska kyrkan efter El Nino och torkkatastrofen på 1980-talet i norra Etiopien kunde effektivt reducera jorderosionen och öka skördarna. Foton: Anders Ölund

Skånes kust försvinner Om hundra år riskerar stora delar av Falsterbonäset på den skånska sydkusten att ligga under vatten. I nya beräkningar har SMHI kommit fram till att havsytan kan stiga med en meter. Det gör att Länsstyrelsen i Skåne rekommenderar att inga nya hus byggs på områden som ligger lägre än tre meter över havet. Enligt Länsstyrelsens beräkningar finns i Skåne omkring 23 000 byggnader som kan komma att påverkas av en havsnivåhöjning på plus en meter år 2100.


36 UPPDRAG MISSION NR 4 201


GUATEMALA MARSCHERAR FÖR RÄTTEN TILL VATTEN text: isadora bennet och catrin söderberg

foto: catrin söderberg och laura yax

I sandaler, gympaskor eller barfota vandrade 20 000 invånare i Guatemala för att protestera mot privatiseringen av vatten. Den 22 april, den internationella dagen för Moder Jord, samlades tusentals av dem framför presidentpalatset i Guatemala City.

UPPDRAG MISSION NR 4 37


historiska protesterna mot korruption i Guatemala som ledde till presidentens och vicepresidentens avgång, genomförde folket ännu en protestmarsch. En marsch för vattnet, moder jord och rätten till liv. I Guatemala finns ingen lag som kontrollerar användandet av vatten. Företagens utsläpp förorenar floder och sjöar. Av Guatemalas 38 floder är fjorton förorenade liksom fyra av landets sju sjöar. Den elva dagar långa marschen anordnades av ”Asamblea Social y Popular”, en samling av hundra bonde- och urfolksorganisationer varav ett flertal stöds av svenska biståndsorganisationer. De menar att: ”Vatten är en del av livet, en rättighet för moder jord och en mänsklig rättighet. Därför motsätter vi oss synsättet att vatten är en outtömlig resurs och en handelsvara.”

TT ÅR EFTER DE

AV GUATEMALAS 38 FLODER ÄR FJORTON FÖRORENADE

”JAG SLÖSAR INTE MED VATTNET – GÖR DU?”

LIKSOM FYRA AV LANDETS SJU SJÖAR.

38 UPPDRAG MISSION NR 4 201

KATASTROF FÖR BÖNDERNA

STUDENTER ANSLÖT

Privatiseringen av vatten har lett till att vattendrag omdirigerats för att gynna företagens verksamhet och på så vis har många områden förlorat sina naturliga vattenkällor. En katastrof för de bönder och andra som lever runt dessa områden. Omkring 92 procent av Guatemalas vatten används av industrin, däribland de stora företagen som använder sockerrör, palmer och vattenkraft i sina processer. När bönderna inte längre kan odla eftersom vattnet förgiftats hotas inte bara moder jord och människors tillgång på mat utan också urbefolkningens rättigheter, deras traditionella sätt att leva och deras identitet. Mer än hälften av barnen i Guatemala är kroniskt undernärda. Demonstranterna kritiserade också kriminaliseringen av dem som försvarar mänskliga rättigheter och naturen, något som är förenat med livsfara i Guatemala. Man krävde att de som fängslats för att ha stått upp för dessa rättigheter omedelbart skulle friges. En annan punkt på listan över problem är de vräkningar som sker när företag bygger vattenkraftverk och gruvor. Människor tvingas lämna sina hem under våldsamma former och ofta med militär inblandning.

Den 22 april, på den internationella dagen för Moder Jord, anlände demonstranterna till Guatemalas huvudstad för att överlämna sina krav. Marschen hade utgått från tre delar av landet – Huehuetenango, San Marcos och Baja Verapaz. Studenter och andra huvudstadsbor anslöt och bidrog till en samling på över 30 000 personer. Den 29 april tillsattes en kommitté med representanter från civilsamhället och tre kongressledamöter. På ett möte med miljö-, jordbruks- och energiministerierna beslutades att sex floder som förorenats och omdirigerats skulle besiktigas. Ett par dagar tidigare hade dock 70 parlamentsledamöter röstat emot ett förslag om att ändra strafflagen så att det skulle bli möjligt att straffa dem som avleder floder och därmed berövar urbefolkningen deras vatten. De svenska biståndsorganisationerna på plats fortsätter att bevaka situationen. fotnot: Artikeln är ett samarbete mellan representanter från Svenska kyrkan, Diakonia, We effect, Individuell Människohjälp och Kristna Fredsrörelsen i Guatemala.


MARSCHEN HADE UTGÅTT FRÅN TRE DELAR AV LANDET OCH INVÅNARNA I GUATEMALA CITY SLÖT UPP. ”FRÅN BERGEN SKA TUSENTALS BÖNDER KOMMA MED RÄTTEN PÅ SIN SIDA.”


VATTENBRIST I JORDANDALEN

a g i l m o s r ö f – text och foto: elin jansson holmberg

UPPDRAG MISSION NR 4 41


Som följeslagare på Västbanken har jag fått möta Abdu Rahim Sharat i den utsatta byn al-Hadidiya och höra om byns kamp för vatten. – Vatten är det viktigaste av allt. Hur ska du kunna äta om du är törstig? Hur ska vi kunna leva utan vatten? undrar han. som kallas Abu Sakr, är byöverhuvud i al-Hadidiya, och han pratar om vattensituationen i byn medan hans barnbarn springer omkring i flipflops på det trampade jordgolvet i den nästan fyrtiogradiga värmen. Före ockupationen brukade invånarna i al-Hadidiya dricka regnvattnet som samlades i omkringliggande brunnar. Vatten. En förutsättning för liv. I Jordandalens öken finns det vatten men människors tillgång till det varierar enormt. När Västbanken ockuperades av Israel 1967 utfärdades en serie militärorder vilka innebar att alla palestinska vattenresurser hamnade under israelisk kontroll. Palestinier förbjöds att utveckla vattenresurser och infrastruktur, såsom att borra eller renovera brunnar, utan tillstånd från israeliska myndigheter. 1982 överfördes alla vattenförsörjningssystem på Västbanken till det nationella israeliska vattenbolaget Mekerot för den symboliska summan en israelisk shekel. En shekel motsvarar idag 2,17 svenska kronor. När Osloavtalen undertecknades 1993 sköts diskussionerna om vattenresurser upp till de slutliga förhandlingarna som skulle ha avslutats under år 2000 men än idag inte förhandlats fram. BDU RAHIM SHARAT

FÖLJESLAGARPROGRAMMET Genom att vara en internationell närvaro vill Ekumeniska följeslagarprogrammet (Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel) bidra till att dämpa våldet och främja respekten för folkrätten. Närvaron är ett uttryck för praktisk solidaritet för utsatta grupper – såväl palestinier som israeler. Du kan också bli följeslagare! Nästa rekrytering sker under hösten 2016. Läs mer: foljeslagarprogrammet.se

42 UPPDRAG MISSION NR 4 201

VATTENKÄLLOR TORKADE

När israeliska bosättare började flytta in på marken runt al-Hadidiya innebar det inte

I

verklighetens

Jordandalen

lyser ockupationens orättvisa starkare än någonsin.

bara en folkrättskränkning. En vattenpump placerades på al-Hadidiyas mark, vilket torkade ut många existerande naturliga vattenkällor. De kringliggande bosättningarna använder sig av avlopps- och saltvatten för att vattna sina grödor vilket förorenar de palestinska brunnarna. För dadelpalmerna som står ståtliga i tusentals i Jordandalen är det inga problem att vattnas med avloppsvatten. När vi susar förbi odlingarna måste vi ibland veva upp rutorna på grund av lukten som sprider sig kring de nyvattnade träden. Dessutom begränsas palestiniernas rörlighet av vägspärrar och dåliga vägförhållanden samtidigt som det innebär höga kostnader och långa resvägar att köpa vatten i vattentankar. Uppskattningsvis 60 000 palestinier som lever inom område C (ockuperat territorium


under full israelisk kontroll) har inte tillgång till något vattensystem. En fjärdedel av de palestinier som har tillgång till vatten, får bara tillgång till mindre än 50 liter vatten per person och dag, vissa byar har så lite som 10-15 liter per person och dag. Givet dessa siffror kan man tro att det inte finns tillräckligt med vatten i Jordandalens öken, men låt oss jämföra med hur mycket vatten som går åt i de illegala israeliska bosättningarna. Al-Hadidiya har tillgång till 20 liter per person och dag, den närliggande bosättningen Roi tilldelas 460 liter per person och dag och dessa siffror avser endast hushållsvatten. BOSÄTTARNAS FÖRBRUKNING HÖG

I Jordandalen bor cirka 10 000 israeliska bosättare. Deras vattenförbrukning motsvarar

nästan en tredjedel av hela Västbankens 2,7 miljoner invånares förbrukning. En tredjedel. Trots att den palestinska befolkningen på Västbanken alltså är 270 gånger fler än de israeliska bosättarna som finns endast i Jordandalen. Av två folk isoleras ett långsamt från vatten och tvingas på så vis att leva under omänskliga förutsättningar. Det sker systematiskt under israelisk kontroll. Det sker på riktigt. Det finns vatten men människor får nöja sig med långt mindre än de hundra liter per person och dag som Världshälsoorganisationen, who, rekommenderar. Det görs åtskillnad på människor och människor. I verklighetens Jordandalen lyser ockupationens orättvisa och särbehandling starkare än någonsin. •

Abdu Rahim Sharat är byöverhuvud i al-Hadidiya.

UPPDRAG MISSION NR 4 43


Tänk efter före… Det är behjärtansvärt att spara på vattnet i hushållet men större delen av vår vattenanvändning sker någon annanstans, i produktionen av mat och kläder. Forskarna talar om vattenfotavtryck eller virtuellt vatten för att beskriva hur mycket vatten som går åt för att producera det vi vill ha. Kaffe är den produkt som står för störst vattenfotavtryck i Sverige. Vegetarisk kost minskar vattenfotavtrycket. Färre klädinköp och hampa/lin istället för bomull är vatteneffektivt. Bomull är en stor vattentjuv, hampa eller lin kräver mindre vatten. SÅ MYCKET VATTEN KRÄVER PRODUKTIONEN AV ETT PAR JEANS

10 000 LITER

ETT KILO NÖTKÖTT

16 000 LITER

ETT KILO VETE

1 200 LITER

Källa: Världsnaturfonden WWF och Sida

EN HAMBURGARE:

ETT GLAS VIN:

ETT KILO RIS:

BÖNOR TILL EN KOPP KAFFE:

2 400 LITER

120 LITER

2 700 LITER

140 LITER

BAKOM KULISSERNA När jag fick uppdraget att fotografera Venbon Gertrud Bohlin till Uppdrag Missions temanummer om vatten, fick jag direkt en bild i mitt huvud. Jag ville använda havet som en oändlig bakgrundsfond. Eftersom fotograferingen skulle ske mitt på dagen i väldigt hårt solljus, tog jag med en blixt från studion som ger ett stort mjukt ljus.  Den är så stark att den kan tävla med solen. Det skapar en slags overklighetskänsla som jag tycker ger bilden ett speciellt djup. Tekniken kallas ”High speed sync”-fotografering. Stenen som hon står på fick illustrera Ven. Martin Olson, fotograf


RÄTTEN TILL VATTEN Världens ledare har förbundit sig till sjutton globala mål för att fram till 2030 kunna utrota fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Rätten till rent vatten är punkt 6 i Agenda 2030. DELMÅL FÖR PUNKT 6 • Uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. • Säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. • Förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. • Väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist.

En droppe hit, en droppe dit En droppande kran kan förbruka cirka 15 kubikmeter vatten per år. En strilande kran kan förbruka ungefär 300 kubikmeter. En toalett som smårinner kan betyda ett slöseri på 700 kubikmeter per år.

• Genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. • Skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. • Utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. • Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen.

Punkt 6

Källa: Karlstads kommun

200 miljoner Varje år köper vi svenskar över 200 miljoner liter vatten på flaska, fastän vi har obegränsat med vatten i våra kranar. Samtidigt dör varje dag 1 000 barn i världen för att de saknar tillgång till rent vatten. Källa: Unicef

AGENDA 2030

En flaska vatten, tack

Spara till tusen

En flaska buteljerat vatten ger tusen gånger högre kol­dioxidutsläpp som samma mängd kranvatten. Mellan 1992 och 2006 ökade koldioxidutsläpp orsakade av vår flaskvatten-konsumtion med 260 procent. Från 9 500 ton till 34 000 ton.

En liter kranvatten är 1 000 gånger billigare än motsvarande mängd på flaska.

Källa: Konsumentföreningen Stockholm

Källa: vasyd.se


”LÅT HAVET RENSA SIG SJÄLV” Boyan Slat är omskriven som världens mesta sopgubbe sedan han lanserat sin organisation The Ocean Cleanup och fått finansiärer och volontärer att nappa på sin idé. Det handlar om att rensa världshaven från plast med hjälp av nätverk och barriärer som spänner över en stor skräpsamling ute till havs. Havsströmmarna leder in skräpet till plattformar där det lagras för återvinning på land. Det kastas 8 miljoner ton plast varje år i världshaven och värst angripet är Stilla havet. Det är det sopområdet som är det första målet för The Ocean Cleanup. Det ska starta 2020 men redan nu genomförs tester med konstgjorda vågor och vindar i en havsbassäng i Boyan Slats hemstad, holländska Delft.

BOYAN SLAT, 21-ÅRIG ENTREPRENÖR FRÅN DELFT, SKA STÄDA UPP I VÄRLDSHAVEN.


GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. De allra första svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av sällskapet. Idag har missionsarbetet tagit helt nya former och utvecklats till gränslösa samarbeten, utbyten och dialog och genomförs av grupper eller enskilda. Missionsbegreppet omfattar även arbetet för fred och ickevåld och en världsvid gemenskap. Lunds Missionssällskap har ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete och har biskopen i Lund som hedersordförande. Sällskapet verkar ekumeniskt utifrån de breda nätverk som Svenska kyrkan och styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands. UNGDOMAR VIKTIGA Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till sökande från hela landet, och antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren. – I första hand stöder vi ungdomar och deras utbildning för tjänst i den globala kyrkan med en betoning på möten över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap. Sällskapet ger resebidrag för volontärinsatser och utbyten av olika slag, bidrag till projekt med inriktning på bland annat utbildning, integration och fredsarbete, gärna i en mångfald av uttrycksformer, inklusive musik, konst och film. KUNSKAPSUTBYTEN Lunds Missionssällskap arbetar dessutom med fyra noder över världen. Dessa mötesplatser för utbildning oh interreligiös dialog finns i Hongkong, Kapstaden, Jerusalem och Malmö. I Hongkong ges stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i

Kina, men också till teologisk utbildning för de många minoritetskyrkorna i Sydostasien. I Kapstaden finansierar sällskapet The Desmond Tutu Chair vid University of Western Cape. I Jerusalem ges stöd till Svenska teologiska institutet och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi, bland annat genom medfinansiering av en professur i religionsteologi. I Malmö stöder sällskapet olika projekt med inriktning på dialog och ökad förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt judendom, islam och kristendom. www.lundsmissionssallskap.se

VILL DU BLI MEDLEM? Som medlem i Lunds Missionssällskap, LMS, får du tidskriften Uppdrag Mission (5 nummer/år) som speglar sällskapets arbete. Du får också kallelser till givande årsmöten där du är med och väljer ordförande och styrelse. På det viset kan du påverka inriktningen på styrelsens arbete och vilka projekt som ska få stöd. Medlemsavgiften är 50 kr/år alternativt en engångssumma på 500 kr för livslångt medlemskap. Skicka ett mail till styrelsen@ lundsmissionssallskap.se om du vill bli medlem och ange namn och adress.

VILL DU PRENUMERERA PÅ UPPDRAG MISSION? Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige, 300 kronor inom övriga Europa och 350 kronor i övriga världen. Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 2. Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen, 0733-60 87 54.

Västra Jerusalem Rabbinen på baRRikadeRna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys söRen Wibeck om den histoRiska konflikten 6

Skicka in din ansökan i god tid! Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare. När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se

pendium ansökan om resestismissionssallskap.se

0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS)

ansök an om

Telefon (obligatoriskt)

Sökandes namn

Adress (obligatoriskt)

)

Adress (obligatoriskt

)

Resans längd, alternativt

datum för utresa och

hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt

)

resmålet (obligatoriskt) Projektets längd

(obligatoriskt)

en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner

Privat initiativ eller

Syfte med resan (obligatoriskt)

Vill du skriva artiklar, bokrecensioner, debattartiklar eller analyser i Uppdrag Mission? Hör av dig till redaktör Marie Bosund Hedberg, 0733-60 87 54 eller red@uppdragmission.se.

(obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt

E-post (obligatoriskt)

Resans budget (obligatoriskt)

VILL DU MEDARBETA?

projektbidrag

Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med ”Ansökan Projektbidrag”. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS)

Beslutsdatum (fylls

Sökandes namn (obligatoriskt)

Projektets budget

(obligatoriskt)

genom en organisation

(obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Syfte med projektet

(obligatoriskt)

1 (2)

1 (2)

www.lundsmissionssallskap.se

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4, 2014 • ÅRGÅNG 168 • 45 KR

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKA P • NR 4, 2015 • ÅRGÅNG 169 • 45 KR

166 • 45 kr • nr 4 • 2012 • årgång

Kapstaden

–detta är mit t mal mö! ann ilmar nils per martin sHifaa

Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps sida, www.lundsmissionssallskap.se/ stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se

Privat initiativ eller genom

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4 • 2013 • ÅRGÅNG 167 • 45 KR

llskap lunds missionssä en tidskrift från

Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet.

NÄSTA NUMMER UTE 29/9

nr 4 • 2011 årgång 166

Halva sanningen finns på den andra sidan

Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer.

Samarbetspartner på

VÅRA TEMANUMMER: en tidskrift från lunds missionssällskap

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STIPENDIER

andreas sonja CeCilia lina riCHard BoB

jeHosHua karin tony marie jonas sandra

6 sin kärlek till malmö 16 ilmar reepalu om d är en del av malmö per Brinkemo somalilan 20 är olika i malmö BoB Hansson alla 39 om framtidens malmö kristina olsson

Birgit Bo rafael elsie kristina

HENNES SOPBERG FÅR SYDAFRIKA ATT VÄXA 10 HÄR HJÄLPS MAMMOR OCH BARN TILL ETT TRYGGT LIV 30 INTERNATIONELL FÖREBILD I KAMPEN MOT HIV 36 FRAMTIDEN FORMAS FÖR DEN FRIA GENERATIONEN 38

BLIR DET SOMMAR FÖR KRISTNA I MELLANÖSTERN? PAKISTAN LÄNGST NER PÅ SKALAN 10 EGYPTEN OROLIGHETERNA ÄR INTE ÖVER 30 ANALYS EMIGRATIONEN FORTSÄTTER 40

TEMA:

KONTAKTA MARIE BOSUND HEDBERG 0733-60 87 54 PREN@UPPDRAGMISSION.SE

DET GODA MÖTET MALMÖ DÄRFÖR TIGGER MARIA FRÅN RUMÄNIEN 4 LIMA GATUBARNET LUIS ENRIQUE BLEV SKOLBARN 26 1 UPPDRAG MISSION NR 4 2015: DET GODA MÖTET HAMMENHÖG ERIC STARTADE ASYLHJÄLPEN 34

UPPDRAG MISSION NR 3 2016: LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP 47


POSTTIDNING B Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

4 1 1 1 8 6 3 0 0

STÖD MÄNNISKOR SOM DRABBAS AV SVÄLT OCH TORKA I AFRIKA! I östra och södra Afrika pågår en katastrof. Barnen drabbas först. Torka har tagit grödor och boskap. Det enda som växer är svälten. Och den växer snabbt. Just nu kämpar miljontals människor mot akut mat- och vattenbrist. Svenska kyrkans internationella arbete finns på plats i några av de värst drabbade områdena i Etiopien och Zimbabwe. Din hjälp behövs! Din gåva används till mat, vatten, utsäde, specialinsatser för undernärda barn och försörjningsstöd för de människor som drabbats.

foto: gunilla hallonsten/ikon

Läs mer på svenskakyrkan.se/internationelltarbete

G E EN GÅVA!

SÅ HÄR KAN DU GE DIN GÅVA: SMS:a TORKA till 72 905 och ge 100 kr. Swish:a till 9001223 och skriv TORKA i meddelandefältet. Via Pg 90 01 22-3 eller Bg 900-1223, märk gåvan med K251.

Uppdrag Mission #4 2016  

Tema: Vatten Ett milt sommarregn. Ett gnistrande vattenfall. En rasande storm med en oändlig kraft. Det finns många infallsvinklar på vatt...

Advertisement