Page 1

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 3, 2014 • ÅRGÅNG 168 • 45 KR

Är konsten en väg till Gud? ENKÄT KAN MAN MISSIONERA MED KONST? 16 COLOMBIA TRYGGHET PÅ VÄG TILL ETT NYTT LIV 18 CENTRALAFRIKA: SJUKVÅRD I EN ANNAN VÄRLD 24


MISSIONS UPPDRAGET I VÅR TID BYGGER PÅ DIALOG OCH INTERRELIGIÖSA MÖTEN. LÅNGT FRÅN DOKTRINER OCH REGELVERK MEN NÄRA TRON PÅ MÄNNISKOR OCH DERAS FÖRMÅGA.

Inte bara ord behövs för DE FÖRSTA BILDERNA JAG RITADE SOM BARN, VAR KARTOR. DET ÄR INTE SÅ KONSTIGT, KANSKE, JAG VÄXTE UPP LÄNGST UTE ”BORTA PÅ

DET ÄR DE RÖRELSERNA VI FÖLJER I UPPDRAG MISSION.

EN EFFEKT AV MISSION NÄRA Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Media&Sånt Södra Promenaden 7B, 211 29 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Ann Aldén, ordförande Lars Micael Adrian Mika Vähäkangas Grafisk form Anneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation] Prenumeration www.uppdragmission.se pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54 Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85 Tryck Ljungbergs, Klippan 2014 ISSN 2001-0087 Omslagsbild Tanztheater Wuppertal dansföreställning ”Wiesenland” Foto: Zerrin Aydin-Herwegh

2 UPPDRAG MISSION NR 3 2014

ELLER LÅNGT BORTA ÄR ATT KÄNNA SAMHÖRIGHET ÖVER GRÄNSER OCH BLI VÄNNER PÅ RIKTIGT.

missionsfältet”, som det hette. Musume, Mnene, Belingwe, Bulawayo, Sverige och Himlen. Så såg min värld ut. Musume var lika mycket hemma för mig som Himlen. Vi var väldigt vita barn i en värld av apartheid. Jag kunde inte gå i skolan där min pappa var rektor. Sån var lagen. Inga vita barn fick ha mörkhyade lärare, det var internat som gällde. Det formade missionärsbarnen och vi är många med delade erfarenheter att tillhöra många världar. Det är omvittnat vad man kan ha förlorat på resan. Vinsterna innehåller en samhörighet över gränser. Det är också en av vinsterna som de unga volontärerna kan få när de möter nya vänner från andra kulturer. En förmåga att känna samhörighet över gränser. Man behöver inte så många gemensamma ord för att kunna dela med sig av sin värld. Till vår hjälp har vi musiken, bilderna, dansen, smakerna, dofterna. Resultatet i form av medlidande, ömhet och glädje stannar kvar länge. Jag tänker på Maria som lärde sig lite teckenspråk för att tala med de döva barnen i Etiopien. Det gick fort att börja tala med händerna. Nu längtar de alltid efter varandra, de är vänner på riktigt. En effekt av mission nära eller långt borta är att känna samhörighet över gränser och bli vänner på riktigt. Till vår hjälp har vi musik, bilder, danser, smaker och dofter. Dessutom det där lilla mellanrummet mellan orden som gör poesi av allt. ordlösa möten Det brukar vara ord och ord och ord. Vi är som kontinenter, oceaner oss emellan. Jag räknar simtagen som tar mig dit, Som vågors slag, en dag, en dag, en dag. Jag känner dina handflator mot mina Och hjärtats slag som slår i takt med mitt. Jag låter ögonen se in i dina, Mitt ansikte en brunn som speglar ditt. åsa gustavsson Diakon i Lunds Allhelgonaförsamling Styrelseledamot i Lunds Missionssällskap


gränslös samhörighet Kära läsare!

Alltid

6

KELTISK ANDLIGHET Harald Olsen, norsk seniorforskare, har skrivit om den keltiska, symbolrika traditionen med högkors, cirklar och kors som återfinns i konstens olika uttryck. Han analyserar också varför en 1400 år gammal andlig tradition upplevs som relevant och aktuell för moderna människor i dag.

16 ENKÄTEN

28 NOTISER

23 BETRAKTELSEN

30 STIPENDIATEN

14

FÖRLÅTA UTAN GRÄNS? Konstnären Janeric Johanssons tavla ”Inte 7 utan 70 gånger 7” engagerar publiken i frågan om man kan förlåta dem som har gjort orätt. Tavlan har visats som frihetssymbol i Lettland, Ryssland och forna Östtyskland.

24 18

HIV-DRABBADE BARN I COLOMBIA Fotografen Magnus Aronson och Gunilla Hallonsten, Svenska kyrkans policychef, har besökt organisationen Eudes i Bogotá. Uppdraget är att arbeta med hivprevention och människor som lever med hiv, oavsett vem den människan är.

SJUKVÅRD I EN ANNAN VÄRLD Sjuksköterskorna Lisa Ekermalm och Emma Stenlund har arbetat som volontärer på ett sjukhus i Gamboula i Centralafrikanska republiken. – Det är svårt att se när patienter dör i sjukdomar som man ganska lätt hade kunnat behandla i Sverige, skriver de i sin stipendierapport.

De flesta av all världens konstverk har religiösa motiv, framsprungna ur skrifter och berättelser. Motiv som tolkas och förändras i takt med tiden och som vi tar emot beroende på våra trosuppfattningar och värderingar. En del kulturyttringar har varit mer eller mindre förbjudna under olika perioder och det i sin tur har skapat kultur som kanske annars inte hade funnits. Ett sådant exempel är frikyrkorörelsens regler om att dans och film var synd och kunde locka medlemmarna bort från Gud. I stället växte en frireligiös musikkultur fram som berör även utanför de leden. Under nazi-Tyskland förstördes byggnader, böcker och målningar som hade skapats av judiska arkitekter, författare och konstnärer – men många av dem blev ännu mera framgångsrika sedan de tvingats fly sitt hemland. Kan konsten inspirera religionen? Båda växer ju fram ur kultur, språk och symboler, som Åsa Egnér, tidigare teaterregissör och numera präst, påpekar. Chung Hyun Kyung, koreanskfödd professor vid Union Theological Seminary i New York, debatterar i ett högre tonläge. Hon tycker att det behövs en ny modell för vår syn på relationen mellan evangelium och kultur. Vi får evangelium i en kulturell form och vi erfar evangelium i vårt eget kulturella sammanhang. Därför måste vi lära oss att tala om ”evangelium som kultur och kultur som evangelium”. Trevlig läsning! Marie Bosund Hedberg Redaktör

UPPDRAG MISSION NR 3 2014 3

FOTO JANERIC JOHANSSON: WWW.MARTINOLSON.SE


”Ett konstverk är ett hörn av skapelsen, sett genom förklarade den franske författaren Emile Zola för mer än hundra år sedan. Därför ryms Gustave Dorés och Elisabeth Ohlson Wallins tolkningar av Bibeln inom samma ram, liksom dervischernas dans och körsången i en frikyrklig gudstjänst som vill spegla samma känsla av samhörighet.

Är konsten vägen


ett temperament�,

till Gud?


bildtext

bildtext

bildtext

2: BENETTON, DAVID KIRBY

1: ELISABETH OHLSON WALLIN, PIETÀ

MICHELANGELOS , PIETÀ

3: TRÄSNITT

1: ELISABETH OHLSON WALLIN, PIETÀ – Jag tolkade bibelns budskap, som konstnärer gjort i alla tider, sade fotografen Elisabeth Ohlson Wallin när hennes utställning Ecce Homo vållade kaos i Svenska kyrkan 1998. Jag gjorde nya bibliska planscher, som dem som jag tittat på när jag gick i söndagsskolan.

3: TRÄSNITT Under medeltiden var träsnitten en populär konstform bland allmogen. Det var med sådana verk som man dekorerade insidan på locket till klädkistorna och man valde gärna historiska eller religiösa motiv. Åke Holm har skapat ”Konungarnas besök” och han, liksom Pär Siegård, hör till de moderna svenska konstnärer som blivit kända för träsnitt med religiösa motiv.

4: HELIGA DANSER

2: BENETTON, DAVID KIRBY Bibeln som inspiration i reklamkampanjer är inte ovanligt. Klädföretaget Benetton valde motivet ”Pietà”, en av Michelangelos mest kända skulpturer, men här handlar det om en aidssjuk man på dödsbädden.

4: HELIGA DANSER Cirkeldansen är inspirerad av den medeltida religiösa och folkliga traditionen att skildra livets skiftningar i en dans. Den heliga dansen är populär även idag när människor söker frid i en gemenskap och även återupptäcker meditation och pilgrimsvandringar.


ANTOON GEELS RELIGIONSPSYKOLOG

Extatisk dans till Gud förknippas med Mevleviorden (Mawlawiya på arabiska), grundad av Jalal ad-Din Rumi (1207-1273), en av de största poeterna i den muslimska världen. Dansen handlar om extatisk kärlek och hänförd flykt in i det Oändliga. Dansen är fylld av symbolik. Den höga hatten är gravstenen, den svarta manteln likkistan och den vita dräkten

DANSANDE DERVISCHER

under manteln är liksvepningen. Dödssymboliken hör samman med föreställningen att jaget måste dö och födas på nytt. Själva dansen är dessutom kosmisk och symboliserar planeternas rörelser kring solen och jordens snurrande kring sin egen axel. Men dervischdansens viktigaste funktion är att glömma sig själv och absorberas av Gud. Med avslappnade,

i sidled utsträckta armar, höger hand uppåt som en skål, i en gest som symboliserar den gudomliga kärlekens mottagande, och vänster hand nedåt, att vidarebefordra denna kärlek, är de en levande bild av det arabiska epigrammet la ilaha ill Allah, ”det finns ingen gud utom Gud”.  •

UPPDRAG MISSION NR 3 2014 7


HARALD OLSEN SENIORFORSKARE INOM RELIGIONSVETENSKAP

När människan blir en del av helheten traditionen och den keltiska andligheten har under de senaste decennierna fått ett uppsving, inte bara på de brittiska öarna. Den verklighetsuppfattning och fromhetspraxis som växte fram i början av medeltiden i kustrikena kring Irländska sjön upplevs i dag som mycket aktuell och utmanande. Böcker ges ut med böner, meditationer, psalmer och helgonlegender, skivor släpps med äldre eller nyskapad keltisk musik, gudstjänster och retreater med keltisk inspiration arrangeras, och pilgrimsfärder genomförs till viktiga keltiska heliga platser. Och det karakteristiska keltiska korset som finns både på bok- och skivomslag eller som halssmycken har för många blivit en viktig symbol för identitet och tillhörighet. Vad är det som gör att en 1400 år gammal andlig tradition upplevs som relevant och aktuell för moderna människor i dag? Det finns säkert flera anledningar men en viktig orsak är den övergripande förståelsen som genomsyrar denna tradition. Här finns ett samband mellan de grundläggande elementen i tillvaron, och människan kan se sig själv som en del av helheten. Det karakteristiska keltiska

DEN KELTISKA KRISTNA

8 UPPDRAG MISSION NR 3 2014

flätade bandet med ett komplext mönster av kedjespiraler och sammantvinnade band, symboliserar en verklighetsuppfattning där det finns ett nära samband även mellan de skenbara motsättningarna i livet: det nuvarande och det kommande, tiden och evigheten, den inre och den yttre världen, individen och universum, människan och naturen, ande och materia, skapelse och frälsning. I en tid som vår tycker många att tillvaron faller sönder och söker därför efter ett alternativ, och en mer sammanhållande förståelse av verkligheten. INSPIRATION FRÅN ÖSTER

En viktig del i denna helhetsförståelse är en syn på naturen och skapelsen där Gud Skaparen alltjämt är närvarande och ger sig till känna. Detta uttrycks inte minst i den vackra keltiska naturpoesin, där Gud inte bara identifierar sig med sin skapelse, utan också är närvarande på ett sätt som nästan kan kännas, luktas och smakas. Naturen uppfattas här som en bok där man kan läsa Guds vilja, på samma sätt som i de heliga skrifterna. Därför är också naturen en väg till erkännande av Gud och hans skaparvilja.

Keltisk andlighet präglas av en stark estetisk medvetenhet. Även här är det en fråga om både förkristna och kristna rötter. Kelterna hade tidigt en högt utvecklad konstoch hantverkstradition. De så kallade Hallstatt- och La Ténekulturerna som var kännetecknande för Centraleuropa under bronsåldern, utvecklade en metallkonst med sofistikerade geometriska mönster som präglade utvecklingen under många århundraden och som vi bland annat känner igen i de vackra irländska bibeltexterna från 800-talet e.Kr. Men de keltiska örikena i väst hade också tidigt kontakt med de kristna kyrkorna i Orienten, bland annat genom gamla handelsvägar mellan Irländska sjön och östra Medelhavet. I den kristna keltiska västvärlden finns uppenbara visuella influenser inom arkitekturen och bildkonsten från Syrien och koptiska Egypten. Inom den högt utvecklade irländska stenkonsten som särskilt kommer till uttryck i högkorsen, finner vi motiv och bildskapelser från tidig koptisk ikonkonst. Och inspiration och inflytande finns också dokumenterat i skriftliga källor och i liturgi och gudstjänstformer.


ESTETISK KULTUR

Ökenfäderna, de asketiska pionjärerna från den orientaliska öknen, hittar vi ofta på keltiska högkors. Och det andliga släktskapet med några av de tidiga kyrkofäderna är också tydliga. Inte minst gäller detta synen på skönheten. Resultatet av dessa olika impulser är en kristen keltisk kultur som är grundläggande estetisk. Den värderar känslointryck, upplevelser, känslor och intuition lika högt som tankeverksamhet. Det finns alltså en andlighet för hela människan där kreativitet och estetik är viktiga inte bara som inramning och paketering, utan som en separat bekräftelseväg. Den jordiska skönheten, så som den kommer till uttryck i naturen och

skapelsen, är skapad av Gud och återspeglar den himmelska skönheten. Och den skönheten som människan skapat, i konst och estetik, är i sin tur en återspegling av naturens skönhet. Därför har den keltiska andliga traditionen resulterat i estetiska uttryck som blivit milstolpar i konsthistorien. Det handlar t ex om en avancerad metallkonst som särskilt uttrycks i altarkalkar och andra liturgiska föremål som till exempel den berömda irländska Ardaghkalken. Den tar sig uttryck i högkorsen – där den förkristna evighetssymbolen (cirkeln) kombineras med kristendomens främsta symbol (korset) i mäktiga landskapsmonument, som också hade en pedagogisk funktion genom

sina illustrationer av bibliska och kyrkhistoriska personer och händelser. Den estetiska medvetenheten yttrar sig inte minst i de otroligt vackert illustrerade bibeltexterna som är rena uppenbarelser av detaljrikedom och avancerad kalligrafi. Den främsta av dem alla, ”Book of Kells”, är i dag en av Irlands viktigaste nationalklenoder. Slutligen måste också nämnas den känsla för skönhet som uttrycks i ord och musik. Den vackra religiösa naturpoesin och den så kallade brynjediktningen, där St.Patrick’s Breastplate är den främsta, är ett viktigt bidrag till världslitteraturen. I denna tradition var det estetiska uttrycket så viktigt att man jämställde kringresande skalder med präster. • UPPDRAG MISSION NR 3 2 2014 9


KOREOGRAFEN PINA BAUSCHS TANZTHEATER WUPPERTAL FIRAR 40-ÅRSJUBILEUM I ÅR MED EN RAD FÖRESTÄLLNINGAR ÖVER HELA VÄRLDEN.

ÅSA EGNÉR TEATERREGISSÖR OCH PRÄST:

Kan konsten inspirera religionen? HUR KAN TEOLOGI kommuniceras på ett relevant och meningsskapande vis i vår tid? Utgångspunkten har förändrats från ett ovanifrån- till ett underifrånperspektiv med medvetenhet om att teologi växer fram ur kultur, språk, symboler. En annan utgångspunkt är att språket aldrig kan vara helt exakt i relation till verkligheten, varken när det gäller att beskriva vetenskapliga lagar eller teologiska sanningar vilket har lett till

återanvändandet av myter, berättelser och metaforer inom teologin. Utifrån mitt tidigare yrke som teaterregissör och utifrån mitt nuvarande yrke som teolog och präst har jag börjat fundera kring om teologi kan inspireras av hur konst kommunicerar existentiella frågor? Konst har liksom teologi genomgått ett perspektivskifte under 1900talet. Inom de klassiska konstarterna ansågs konst vara en spegel in i det

transcendenta som genom skönhetens universella estetik öppnade för eviga heliga sanningar. Efter andra världskriget var denna syn starkt ifrågasatt. Klassiska konstformer sågs som en del av ett arv, ett synsätt, som skapats utifrån en enhetslära där syftet var att spärra in olikheten, att reducera den i sitt eget referenssystem genom en icke ifrågasatt lydnad, att homogenisera den och på sikt kunna styra och kontrollera den. Ett exempel

10 UPPDRAG MISSION NR 3 2014 FOTON: OLIVER LOOK


är klassisk balett som tar med sig den kontroll som maktmonopolet eftersträvar till en självkontroll för varje individ. Den symboliserar den sociala ordningen: teknisk perfektion, stark kontroll över kroppen och känslorna, en form som oreflekterad visas upp, utan ifrågasättande. Konstnärer menade självkritiskt att den transcendenta och heliga konsten inte velat bli störd av klasskamp och fattigdom utan den hade fokuserat på det sköna och det eviga och därmed heliggjort människors lidande. Detta hade hindrat konsten att spela en roll i sociala frågor. Pina Bausch utgår från dansarnas egna känslor.

SPIRITUELL FRIGÖRANDE KRAFT

Utifrån denna inomkonstnärliga kritik började nya konstnärliga inriktningar växa fram ur ett underifrånperspektiv. Inom en av dessa riktningar, AntiArt (motkonst), så var inte konsten sammankopplad med det universella och permanenta. Konsten sågs istället som ett medel att avskräcka från att se på sig själv, sina personliga åsikter, och samhällets sociala och kulturella åsikter som absoluta, icke ifrågasatta sanningar och en väg till att medvetandegöra mentala och känslomässiga vanor, att ifrågasätta och transformera sitt eget synsätt, sin syn på sig själv och på samhället. Trots kritiken av den klassiska konstens transcendenta anspråk så förmedlar AntiArt en spirituell frigörande kraft, inte genom skönhet och perfektionism utan genom att transformera fundamentala nivåer av känslor i människan. Transformationen är tänkt att ske i både performern och åskådaren genom en renovering av perceptionen, hur de ser på sig själva och på världen. Mikrokosmos speglar makrokosmos. En ständigt pågående process som hela tiden förnyas.

DANSARNAS EGNA KÄNSLOR

En intressant konstnär som arbetat utifrån dessa principer är koreografen Pina Bausch och hennes grupp Tanztheater Wuppertal. Bausch har i sina verk utgått från dansarnas egna tabun, känslor, erfarenheter, relationer. Den kreativa processen sker i tre steg: utforska det okända, medvetandegöra det okända, tillgodogöra sig självinsikt. Skapandet sker utifrån en konfrontation med livsfrågor. Processen sker också genom kroppsliga dynamiska uttryck visavi sociala konventioner och normers godtycklighet. Transformationen är alltså reellt förkroppsligad i de dansare som skapar verket. Formen liknar en dröm eller musikstycke med upprepningar, relationer, återkomster. Verken inte bara använder paradoxer, de speglar att våra liv är paradoxer. Bauschs verk ger inga tydliga svar. Avsaknaden av konklusion gör att makten att tolka förskjuts till åskådaren. Åskådaren tolkar verket utifrån sin egen erfarenhet. Hur kan då AntiArt inspirera teologi? Enligt Stephen Bevans, som

utforskar nya missionsmodeller, är en av de centrala punkterna i religiös, andlig kommunikation i vår tid transformation av subjektet. Transformation är alltså ett begrepp som används både inom konst och religion i en postmodern tid där språkets objektivitet och förmågan att hävda eviga sanningar är ifrågasatt. I en tid där människor i västvärlden har förlorat ett arv av religiösa symboler och bibliska berättelser och saknar verktyg som konstituerar en funktionell andlig och existentiell världsbild kan kanske konstens arbetssätt och kommunikation inspirera teologin? Att i skapandet av teologi utgå från människors egna erfarenheter, att skapa teologi utifrån våra livsvillkor och vår längtan, att se vilka konventioner och samhällsstrukturer som binder oss, vad som kan frigöra oss, att låta kroppens erfarenheter och människors egna livsfrågor vara utgångspunkter för processen. Att inte låta de enkla svaren sudda ut de livsnödvändiga frågorna som i djup efter djup kan transformera oss.•

UPPDRAG MISSION NR 3 2014 11


RICKARD LAGERVALL ISLAMOLOG:

Varför känner sig talibanerna hotade av konst? ett bildförbud när man tagit makten i Afghanistan. Även fotografier av människor förbjöds. Samtidigt var de tvungna att kompromissa redan från början genom att undanta passfoton från förbudet. Och medan det endast finns en suddig bild av ledaren Mollah Umar framträdde andra talesmän för rörelsen i tv och lät sig villigt fotograferas. Medan fotoförbudet fortsatte att tillämpas strikt på vissa platser så lättades det med tiden upp i huvudstaden Kabul. Efter att talibanerna hade retirerat 2001 hittades en mängd kolorerade porträttfoton av talibanska soldater. En talibansk ledare rekommenderade att söka estetiska upplevelser genom att titta på blommor i parken och förundras över Guds skapelse. Den teologiska motiveringen till bildförbudet är att Koranen beskriver Gud som den ende skaparen. Med tiden drog en del teologer slutsatsen att en konstnär som avbildar en levande och besjälade varelse försöker överta den sanne skaparens roll och därmed sätter sig själv vid Guds sida. Som en konsekvens utvecklades blomsterornamentik och i synnerhet en avancerad kalligrafi som pryder väggarna i de stora moskéerna. Det räcker emellertid att åka över sundet till Davids samling i Köpenhamn för att se att bildförbudet aldrig varit strikt TALIBANERNA INFÖRDE

12 UPPDRAG MISSION NR 3 2014

tillämpat. Där finns en stor samling miniatyrer föreställande människor och ofta även Profeten själv, även om han oftast har en slöja för ansiktet. Ibland försökte individer med en striktare tolkning rätta till det hela genom att symboliskt avrätta figurerna med ett rött pennstreck över halsen. I dagens Iran säljs öppet bilder av såväl de tolv imamerna som av en

ung skägglös Muhammed. Bilden av Muhammed rättfärdigas med att den föreställer honom innan han fick sin första uppenbarelse och blev profet. Shiitiska teologer har historiskt haft en liberalare hållning till bilder än sunnitiska men även i den sunnitiska islamiska staten Saudiarabien är samhället idag lika genomsyrat av bilder som i resten av världen. •


LARS EIDEVALL DANSPEDAGOG:

-– I dansen behövs inga ord – DANS ÄR ORDLÖS kommunikation som uttrycker det som man inte kan säga i ord. Man kan läsa kroppar när de uttrycker sig i rörelser, i glädje, i ilska. Att kunna vända sig ett halvt varv är nyttigt för vår överlevnad, men vänder man sig ett helt varv är man tillbaka där man började. Det blir en onyttig rörelse. Lars Eidevall är konstnärlig ledare för Dansstationen i Malmö

med program för en danspublik i olika åldrar. Han är också engagerad i Lunds stifts kyrkospel som är samtidsdramatik, dans och musik i domkyrkan varje sommar. – Jag sökte ordlös kommunikation redan när jag var liten, berättar han. Jag har åttio procents nedsatt hörsel men är samtidigt mycket musikalisk och har ett starkt språköra. I kyrkan hittade jag det jag sökte och därefter i dansen.

DANSSTATIONENS FÖRESTÄLLNING PLATEAU EFFECT Koreograf: Jefta van Dinther. Dansare: Anand Bolder, Agnieszka Dlugoszewska, Eva Mohn, Daniel Sjökvist, Cullbergbaletten/Cullberg Ballet

– Den samtida dansen kan ske utanför de traditionella scenerna. Rummet är en partner, det spelar roll för en föreställning hur golvet ser ut, hur rummet är uppbyggt. – I den liturgiska dansen är både dansare och publik i samma rum och man söker svar på samma frågor. Det finns en genomsläpplighet som du blir en del av och du blir ännu mera lyhörd.•

UPPDRAG MISSION NR 3 2014 13

FOTO: URBAN JÖRÉN


14 UPPDRAG FOTO: MARTIN OLSON

MISSION NR 2 2014: BUSAN


JANERIC JOHANSSON KONSTNÄR:

–Går det att förlåta utan gräns? MALMÖKONSTNÄREN Janeric Johansson har ställt ut i femton länder och när han berättar om sitt arbete låter det som om mycket har skett av en slump. Oväntade möten har skapat nya kontakter som fått betydelse både för honom och de som tittar på hans konst. 1990 blev han ombedd att ställa ut på ett galleri i Riga i Lettland. Hans tavlor beskrev balternas situation under Sovjetunionens ledning. Kultureliten på plats var imponerad över att han, som en utländsk konstnär, hade förstått omständigheterna så bra. – En av mina tavlor, ”Inte 7 utan 70 gånger 7”, fick jag förklara lite närmare. En till synes abstrakt bild, men den utgår från Bibelns berättelse om hur Petrus en gång frågade Jesus: ”Hur många gånger skall jag förlåta den som gjort orätt mot mig? Är sju gånger nog?” Jesus svarade: ”Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttio gånger sju gånger”. Det var få i publiken som kände till den texten eftersom det var få som kunnat läsa Bibeln under sovjettiden. Jag överförde det till letternas situation och sade, att om de strävar efter frihet måste de också ha en dimension av förlåtelse i processen

annars är det lätt att ni bara tar över förtryckarens roll. Men att förlåta är svårt och man måste få hjälp att se utifrån ett annat perspektiv, och varför inte Guds perspektiv? – I det ögonblicket upplevde jag starkt att de tog detta till sig, eftersom det berörde den situation de var inne i. När de ett år senare fick sin frihet användes målningen i en artikel i Lettland i bearbetningen av hur man skulle gå vidare efter befrielsen. ”Går det att förlåta utan gräns?” KONSTKATALOGER SMUGGLADES UT

Efter tre veckor flyttades utställningen till kulturpalatset i Liepaja. På väg dit mötte Janeric Johansson av en tillfällighet några av Lettlands ministrar på Köpenhamns flygplats. De hade sett utställningen i Riga och på planet föddes idén att målningarna skulle tryckas i en katalog för att hjälpa letterna i deras kamp. I januari 1991, ryckte sovjetiska inrikestrupper in i de baltiska staterna för att stoppa deras kamp för självständighet. Tidningshuset i Riga, där alla tidningar i landet trycktes, var ockuperat och på det viset ströp

man all nyhetsinformation. Samtidigt trycktes utställningskatalogerna på ett litet tryckeri i utkanten av staden och sedan smugglades katalogerna ut i Europa. Utställningen visades än en gång tio år senare i Riga i samband med firandet av befrielsen från Sovjet. Janeric Johansson har även ställt ut sin tavla i S:t Petersburg och på ett galleri i Greifswald i det forna Östtyskland några år efter Berlinmurens fall. – Jag såg hur några allvarliga män stod väldigt länge framför tavlan och jag gick fram och pratade med dem. Det var stadens honoratiores, bland annat biskopen, som diskuterade om man verkligen kunde förlåta allt det onda som underrättelsetjänsten Stasi hade gjort under ddr-åren. Min målning fick även här sätta frågan på sin spets. Men man kan också vända på frågan: Om Jesus skulle fråga oss om det räcker att han förlåter oss sju gånger så skulle vi nog alla vilja att förlåtelsen var utan gräns, att ständigt få leva i förlåtelsen. • text: marie bosund hedberg

UPPDRAG MISSION NR 3 2014 15


I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Guds rörelse tar sitt avstamp med fina penseldrag och poetiskt språk när Gud berättar fram världen; skapar växter och djur. Och människor – till sin avbild. Att vara människa är att vara lik Gud. Kanske är det just i vår förmåga att skapa som vi är lika Gud? Att dela med sig av sin konst är att ställa sig i den rörelse som är Guds mission för världen. Det är att vara delaktig i att skapa världar där människor kan känna igen sina egna liv och beröras av Guds tilltal.

Som fönster mot himlen låter ikonerna oss möta den kristna verkligheten. De bibliska händelserna blir levande, personerna kommer till oss och blir våra vänner. Genom att kommentera ikonernas innebörd blir dessa ypperliga medel for evangelisation. Bibeln och ikonen förklarar varandra. Den senare genom linjer, färger och former, porträtt och händelsemotiv, med ett bildspråk besläktat med poesin. Skönheten i dess djupaste mening som vi möter här kan man inte värja sig emot. Som en lysande pil träffar den våra hjärtan, får ikonkonsten tron att slå rot och blomma. LARS GERDMAR IKONMÅLARE LUND

HELENA EKHEM PRÄST I SVENSKA KYRKAN LUND

Kan man missionera

16 UPPDRAG MISSION NR 3 2014: ENKÄTEN


Dopet är en viktig kristen symbol, både barn- och vuxendop, som handlar om tillhörighet. Jag broderar många olika motiv i hallandssöm men min dopängel har fått stor uppmärksamhet. Alla har ett förhållande till änglar, och de väcker ofta positiva tankar och minnen.

Det är svårt att tänka sig en kyrka utan sång och musik. Musiken förstärker och förtydligar det som händer i kyrkan. Jag spelar vid gudstjänster, dop, bröllop och begravningar och någon av våra sex körer sjunger med på gudstjänster och konserter.

Mina dopänglar ska ha ett bestående värde. Det går att få namn och datum för dopet broderat på baksidan och då kan ju ängeln finnas kvar i flera generationer och påminna om den som en gång fick den. Det händer också att ängeln köps som ett unikt konsthantverk, får hänga på en vägg och bli belyst.

Jag började själv sjunga i en gosskör och fortsatte sedan i kyrkokören. Det skapade en stark anda som förenade oss även utanför kyrkan. Jag är utbildad kantor och har även arbetat som musiklärare och med teatermusik. Jag har varit 26 år i Svedala och jag vet att kyrkan är min scen.

MIRA BODIROZA LINDH FORMGIVARE, BRODÖS FALKENBERG

Jag startade Svedala Gospelkör för arton år sedan och den uppträdde senast under Svenska kyrkans fasteinsamling tillsammans med en solist och ett band. Det var en konsert med musik av det brittiska hårdrockbandet Pink Floyd och det lockade många till kyrkan.

För mig handlar fred ytterst sett om upprättade relationer – först och Om tyngdpunkten på främst med Gud genom mission ligger på ett Jesus, men också med andra möte med den människor och med skapelsen. Det andre, att utbyta handlar om att tacka ja till att vara del tankar och erfarenheter, så är av Guds ursprungstanke, hans rike. Sen konsten ett viktigt komplement är fred också ett uppdrag där alla kan till orden. Konst, liksom musik bidra till en helad värld genom praktisk och dans, aktiverar andra delar konfliktomvandling och försoning. av hjärnan än den kognitiva Det kan innebära protest mot våld och medvetna hjärnbarken. Ett i samhället, stöd till våldtäktsoffer exempel är den kristna ikonen. i Kongo eller arbete för global För betraktaren kan den vara ett nedrustning. Fred byggs på många objekt för meditation. Ikonen ska sätt. Tillsammans. kunna leda be¬trak¬¬taren från NIKLAS EKLÖV det sinnligt uppfattningsbara till POLICYRÅDGIVARE det bortomsinnligt obeskrivbara.FÖR FRED OCH FÖRSONING Denna transformativa funktion SVENSKA KYRKAN finns också i andra religioner och INTERNATIONELLT ARBETE blir därför ett utmärkt instrument i den så viktiga interreligiösa dialogen. ANTOON GEELS PROFESSOR EMERITUS I RELIGIONSHISTORIA MED RELIGIONSPSYKOLOGI LUNDS UNIVERSITET

THOMAS FERM KANTOR SVEDALA

med konst?

DOP-ÄNGELN ÄR BRODERAD I HALLANDSSÖM AV TEXTILFORMGIVAREN MIRA BODIROZA LINDH.

UPPDRAG MISSION NR 3 2014: ENKÄT 17


TRYGG SKAPAR N 18 UPPDRAG MISSION NR 3 2014: COLOMBIA


GHETEN NYTT LIV

UPPDRAG MISSION NR 3 2014: COLOMBIA 19


Den katolska organisationen Fundacion Eudes arbetar med hivprevention och människor som lever med hiv, oavsett vem den människan är. Eudes har ett antal trygghetshus runtom i Colombia. Det finns också ett trygghetshus för sexarbetare. text: gunilla hallonsten

foto: magnus aronson

möte med Fader René som jag blir oerhört nyfiken på Eudes. Jag minns att jag frågar vad han ska göra till jul – brukar han fira den med sin församling? Och han svarar att han alltid firar jul med barnen. Vilka barn? Jo, barnen som är hivpositiva och lever på barnhemmen, men även barnen till sexarbetarna. Så något år senare åker jag till Colombia och får tillåtelse att besöka ett av trygghetshusen, Casa San Juan för hivpositiva vuxna som Fundacion Eudes driver. Inte bara besöka, utan också fira nattvard tillsammans och mitt liv förändras i den stunden. Jag får möta några av sexarbetarna; kvinnorna, männen, transvestiterna. Höra livsberättelser, vara med dem, äta tillsammans, umgås. Och jag minns också att Fader René vid det där första mötet sa: ”Jag har lärt mig av sexarbetarna vad det innebär att vara präst”. Men barnen får jag fortfarande inte möta. De ska slippa möta främlingar, de ska värnas att få leva så normala liv som möjligt. Så blir ET ÄR VID MITT FÖRSTA

20 UPPDRAG MISSION NR 3 2014: COLOMBIA

det efter många och långa samtal med René och kollegan Fader José slutligen möjligt att få möta de barn och ungdomar som lever på barnhemmet. JAG RESER TILL COLOMBIA,

landar i Bogotá, och tar en taxi till Fundacion Eudes område där fotograf Magnus redan är och laddar sina kameror. Känner igen mig när jag passerar kulturhuset, skolan, och det livliga torget med studenter där det finns en väldigt annorlunda staty av den korsfäste och helt nakne Jesus. Kommer fram till huset där Fundacion Eudes har sin nya mottagning och hemmet för hivpositiva barn, och det är fantastiskt roligt att få träffa René igen. Sedan följer någon timmes väntan när han leder den dagliga genomgången med teamet som består av psykologen Lorena, läkaren Mauricio och sjuksköterskan Dilma. Teamet följer hela tiden upp med husmammorna hur barnen mår både fysiskt och psykosocialt. Under tiden vandrar jag runt i husen, klinikens mottagning och kontor och så får jag gå över till barnhemmet. Fina små rum för barn med våningssängar, rum för


SJUKSKÖTERSKAN DILMA HJÄLPER ETT AV BARNEN MED GLASÖGONEN.

”JAG HAR LÄRT MIG AV SEXARBETARNA VAD DET INNEBÄR ATT VARA PRÄST”.

I SJUKSTUGAN SITTER EN FLICKA MED MUNSKYDD I SIN SÄNG. LÄKAREN MAURICIO SER TILL HENNE.


läxläsning, går igenom en patio och tar mig igenom den hängda tvätten av små sockar, tröjor, skoluniformer. Här finns cyklar i olika storlekar i större förråd och tv-rum. Ett omsorgsfullt hus för en stor familj av många barn. Det är lunchtid och vi blir inbjudna, och jag påminns om en lunch kring ett bord med vit duk och blommor i skolans matsal, i just det här området för två år sedan. En måltid med samtal om tro och liv där vi som satt runt bordet var präster och sexarbetare. En måltid och samtal som förändrade min förståelse av att vara präst, och som lett till att jag nu är tillbaka vid Fundacion Eudes. FUNDACION EUDES Fundacion Eudes startades 1990 av Fader Bernardo Vergara Rodriguez, och det är en organisation inom katolska kyrkan som bland annat finns i Medellin, Cali och Bogotá i Colombia. Det finns ett tjugotal församlingar kring Fundacion Eudes. De arbetar även genom utbildningsinstitutioner och universitetet El Minuto de Dios.

stora bordet och barnen kommer i sina skoluniformer från skolan och hälsar. Några lite blyga, några lite frimodiga, andra framfusiga och vilda. Så sitter vi där och äter tillsammans och jag njuter av att få vara i deras sällskap, av frågorna och svaren, av hur de busar lite med varandra. Senare några barn som är nära hela tiden och vill visa och fråga och undra, hålla handen lite. En hand som vill hålla min, knagglig engelska som ska prövas lite. En blick som inte väjer undan utan tittar med nyfikna ögon under lugg.

VI SITTER RUNT DET

22 UPPDRAG MISSION NR 3 2014: COLOMBIA

Vi får en rundvandring och kommer till en del av huset som har en sjukstuga. Där sitter det en flicka i sängen med munskydd, med sin skolväska och en nalle. Hon pysslar i sängen. Läkaren Mauricio ser till henne. Fader René frågar hur hon har det och hon kramar honom hårt, hårt och vill inte släppa, känner sig lite sjuk och lite ensam, lite tårar i ögonen, lite rädsla för att vara sjuk. Jag vänder mig om när vi går därifrån och ser igen en liten spenslig vacker flicka med ryggen mot oss, benen dinglar ned från sjuksängen, hängig i kroppen, ett ledset uttryck över hela henne. Så de lite större barnen, tonåringarna med integritet på väg in i ett annat liv med andra möjligheter och med andra utmaningar – att vara hivpositiv och i puberteten är ju inte så enkelt. Vem kan jag få älska och älska med? Vem accepterar mig för den jag är? Gör jag det själv? Kan jag få bli förälder? Och den fråga som alltid finns i rummet: får jag leva? DET GJORDES EN sociologisk studie vid det prestigefyllda jesuituniversitetet Xaveriana om Fundacion Eudes arbete med hivprevention och med hivpositiva sexarbetare. Jag var med när studien presenterades på universitetet inför flera hundra personer. Fader Bernhard fick som ledare för organisationen frågan om de tillät kondomer som hivprevention och han svarade: ”Självklart. Vad gäller sexarbetare är det den bästa preventionsmetoden”. Det var när jag lyssnade på resultaten från studien som jag mötte Esperanza som varit sexarbetare i mer än 40 år. Hon deltar i en av stödgrupperna för sexarbetare som Fundacion Eudes håller i. Elena som själv är hivpositiv är ledare för stödgrupperna och när jag pratar med Esperanza håller Elena hennes hand för att hon ska orka prata om sitt liv. Hela berättelsen, som många av kvinnornas berättelser, är fylld av ondska, våld, grymhet. Och jag överväldigas av att kvinnorna ändå kan leva sina liv och därmed motverka den avhumanisering de utsätts för, att de kan bära upp den värdighet som berövats dem.  •


Vad livet vore fattigt Vad livet vore fattigt om inte språket fanns, där orden prövas, formas och tanken får substans, där dikt och prosa ständigt ger nya perspektiv åt detta sköna, sköra, som vi benämner LIV.

Vår existens blir torftig om ingen skapar mer, om ingen fångar livet och tolkar det som sker i ord, i konst, i toner där själen tillåts gro, där friheten kan andas och oron finner ro.

Vad livet vore inskränkt om inte konsten fanns, där färg och former blandas för själens stimulans, där skönheten får blomma, revoltens glöd berör. I skaparkraften väcks det som hänför och som stör.

O, människa, grip tag i din egen skaparkraft, där ljusets klarhet strömmar ur själens dunkla natt, där livet får sin mening och ytan finner djup, där tro och kärlek spirar och hoppet håller ut.

Vad livet vore tråkigt om ej musiken fanns som med sin här av rytmer i oss får resonans. I ord och toners mångfald får maktlöst liv nytt hopp, får tröst och glädje spelrum i ande, själ och kropp.

per harling, 2013

UPPDRAG MISSION NR 3 2014: BETRAKTELSEN 23


SJUKVÅRD I EN HELT AN NAN VÄRLD


Under tre månader arbetade sjuksköterskorna Lisa Ekermalm och Emma Stenlund som volontärer på ett sjukhus i Gamboula i det politiskt och religiöst oroliga Centralafrikanska republiken. Personalen gör ett viktigt och bra jobb men för en svensk sjuksköterska är det svårt att se när patienter dör i sjukdomar och tillstånd som man ganska lätt hade kunnat behandla i Sverige, skriver de i sin rapport. VI TILLBRINGADE

vår mesta tid på ett missionssjukhus i Gamboula, ganska nära gränsen till Kamerun. Det finansieras till största delen av kristna organisationer samt genom frivilliga donationer. Patienterna som vårdas på sjukhuset betalar också en summa för sin vård. Sjukhuset öppnades i slutet av 1970-talet och drevs då främst av svenska missionärer men har med tiden överlämnats till den inhemska befolkningen och man har under en lång tid utbildat centralafrikaner till att bli läkare och sjuksköterskor. På missionen bedrivs vid sidan av annat också en

treårig utbildning för sjuksköterskor. Sjukhuset har ca 150 bäddar och är ett av det bäst fungerande sjukhusen i landet. Upptagningsområdet är enormt stort och människor kommer långväga för att få vård. En av våra huvuduppgifter under vår tid på sjukhuset i Gamboula var att införa ett dokumentationssystem. Först och främst för hanteringen av läkemedel men i förlängningen är förhoppningen att också observationer och åtgärder ska dokumenteras. Tidigare har läkaren eller sjuksköterskan ordinerat läkemedel till en patient men det har inte funnits någonstans där man kan verifiera att

Lisa Ekermalm och Emma Stenlund.

patienten verkligen fått medicinen. Första veckan på pediatriken såg vi till exempel flera barn som inte verkade ha fått sina malariamediciner på flera dagar. Att införa nya rutiner går aldrig helt smärtfritt eller är av alla bejublat. Det tar förstås mer tid och resurser att kolla alla medicinerna noga, för att se att rätt patient får rätt piller och sedan bekräfta det med sin signatur än att bara hasta ut dem. Under natten kan dessutom en sjuksköterska ha hand om över hundra patienter. Första veckorna var kaos. Till slut insåg vi att vi måste försöka förenkla och modifiera systemet som vi fått att införa. Nya blanketter trycktes upp, med liknande UPPDRAG MISSION NR 3 2014: GAMBOULA 25


system som vi hade tidigare i Sverige före datajournalerna. Detta system fungerade bättre och vi hoppas att alla så småningom ska förstå värdet och vikten av att hålla koll på medicinerna. HJÄRT- OCH LUNGRÄDDNING

En annan uppgift som vi åtog oss var att lära ut hjärt- och lungräddning. Vi upptäckte att sättet det utfördes på här inte var särskilt effektivt och började med undervisning för sjukhuspersonalen och sedan också för sjuksköterskestudenterna. Det var roligt och uppmuntrande att se att de verkligen tog till sig den nya kunskapen och att en patient som fick hjärtstopp under en operation bara någon vecka efter att utbildningarna hållits kunde räddas tillbaka till livet. Det var positivt att de så snart efter fick se att dessa, för dem, nya rön också fungerade i praktiken samt att de fick öva de nya färdigheterna i ”skarpt läge”. Vi har även fungerat som handledare för de tjugo sjuksköterskestudenterna som under vår tid här haft sin praktik på sjukhuset. I början var detta inte helt enkelt då man här inte kan följa ”regelboken” till punkt och pricka. På ett sjukhus i en miljö som denna får man helt enkelt försöka att hitta lösningar på det mesta med de medel som finns till förfogande. Till exempel tillverkar man eget dropp på sjukhuset. Det går inte att transportera dropp på katastrofalt dåliga vägar och där tillgängligheten och utbudet är mycket begränsat. Dessutom är det en kostnadsfråga. SJUKSKÖTERSKOR OPERERAR

Då det endast finns två läkare på sjukhuset får även sjuksköterskor utföra mindre operationer, diagnostisera och ordinera läkemedel. Personalen gör ett viktigt och bra jobb men för en svensk

26 UPPDRAG MISSION NR 3 2014: GAMBOULA

sjuksköterska är det svårt att se när patienter dör i sjukdomar och tillstånd som man ganska lätt hade kunnat behandla i Sverige. Sjukvården i Centralafrikanska republiken och den vi är van vid från intensivvården i Sverige är två ytterligheter, två vitt skilda världar. Människor här väntar ofta in i det sista med att komma till sjukhuset och när de väl kommer är det tyvärr ofta för sent. Det kan bero på brist på pengar, okunskap, lång väg att färdas och, som det varit den senaste tiden, säkerhetsläget i landet. Det är helt enkelt för farligt att ge sig ut på vägarna i ”onödan”. Många har dessutom varit hos någon medicinman innan de söker sjukhusvård, vilket ibland tyvärr fått förödande konsekvenser. Medicin, kirurgi, förlossningsoch mödravård är stora delar av vården på sjukhuset men det finns också en speciell avdelning för patienter med tuberkulos samt en nutritionsavdelning. På den sistnämna får barn med grav undernäring bo en längre period med sina familjer. Föräldrarna får under tiden lära sig om hur man odlar (det finns en speciell nutritionsträdgård) och hur man ger sitt barn en bra näringsriktig kost. MORMOR I PATIENTSÄNGEN

Det har varit otroligt intressant att se hur vården fungerar och hur sjukhuset ser ut i stort. Det är inte varje dag får man vara med om att det springer hönor och allehanda djur på sjukhusområdet, att hela familjen är samlad kring patienten att det ibland är svårt att avgöra vem som är patient, då kanske mormor fått ligga i patientsängen och patienten på golvet. Kvinnor som bär ved på huvudet till

matlagningen över öppen eld och den ständiga lukten av lägereld som ligger tät över sjukhusområdet. Att vara i Gamboula har också inneburit en språkresa i stora mått. Med hjälp av vår knaggliga franska kunde vi klara oss hyfsat på sjukhuset men då inte alla patienter talade franska så insåg vi snart att det skulle vara till hjälp att försöka lära sig sango, det nationella språket, och så småningom kunde vi klara enklare konversationer. Vi pratade också en hel del engelska med de amerikanska missionärer som bodde och arbetade där samt svenska med varandra. Det blev lite snurrigt ibland när hjärnan inte lyckades hålla isär språken vilket gav upphov till en rad komiska situationer. Förutom att vara på sjukhuset hann vi med lite andra äventyr. Oroligheter i landet gjorde att möjligheterna att resa i landet var mycket begränsade men flodhästar fanns i en närliggande flod så dit blev det en tur. Vi gjorde även besök hos Fulani-folket som lever som nomader och driver sin boskap i områden nära Gamboula. Ett par av missionärerna i Gamboula är inriktade på att hjälpa och stötta denna muslimska minoritetsgrupp som lever i mindre grupper i praktiskt taget hela car. Vi blev hembjudna till afrikaner och deras gästvänlighet gjorde stort intryck på oss. Trots vår relativt korta tid i Gamboula träffade vi människor som blev våra vänner och dagen då vi lämnade Gamboula kändes tung. Vi tyckte mycket om livet där, att ta dagen som den kommer och leva lite mer i nuet”.  •


LISA EKERMALM ARBETAR MED DET NYA SYSTEMET FÖR RÄTT MEDICIN TILL RÄTT PATIENT.

EN PATIENT SOM FICK HJÄRTSTOPP UNDER EN OPERATION BARA NÅGON VECKA EFTER ATT UTBILDNINGARNA HÅLLITS KUNDE RÄDDAS TILLBAKA TILL LIVET.

FÖRÄLDRAR PÅ KURS FÖR ATT LÄRA SIG HUR MAN GER SINA BARN NÄRINGSRIKTIG KOST.

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN, CAR ANTAL INVÅNARE 4 525 209 (2012) HUVUDSTAD Bangui STATSCHEF Catherine Samba Panza FOLKGRUPPER baya 33 %, banda 27 %, sara 10 %, mandja 13 %, mboum 7 %, m’baka 4 %, yakoma 4 %, övriga 2 % (uppskattning 2007) SPRÅK Franska och sango är officiella språk; ca 80 lokala och regionala språk Politisk oro, kupper, inbördeskrig, korruption och vanstyre har gjort det potentiellt rika Centralafrikanska republiken till ett av Afrikas fattigaste länder. Skolväsendet är i djup kris och utbildningsnivån är låg. Här finns diamanter, guld och uran, liksom djupa skogar med värdefullt trä, men utvinningen hämmas av landets instabilitet och den outvecklade infrastrukturen. Sedan självständigheten från Frankrike 1960 har landet upplevt många maktskiften, men bara ett enda har skett genom ett demokratiskt val. FN har klassat CAR som världens näst värsta humanitära katastrof efter den i Somalia. www.landguiden.se


notiser

Arik Ascherman leder människorättsorganisationen Rabbis for Human Rights i Jerusalem.

RABBIS FOR HUMAN RIGHTS FYLLER 25 Människorättsorganisationen Rabbis for Human Rights, RHR, i Jerusalem har precis firat sin 25-årsdag. Organisationen har ca 130 medlemmar bland judiska, kristna och muslimska religiösa ledare i världen som arbetar för att främja en praktisk, interreligiös dialog mellan parterna i IsraelPalestina-konflikten. – Vi har uträttat mycket under de här åren men vårt arbete är långt ifrån avslutat, säger Arik Ascherman, rabbinen som leder organisationen. Drömmen vore att få vakna en morgon och upptäcka att vi inte längre behövs.

SIDA UPPTÄCKER KORRUPTION Biståndsmyndigheten Sida fortsätter att förbättra arbetet med att komma åt oegentligheter i biståndet och har under förra året upptäckt och utrett fler misstankar om korruption och felaktig användning av medel än tidigare. Under 2013 handlade det om 140

28 UPPDRAG MISSION NR 3 2014: NOTISER

misstänkta fall, jämfört med 120 fall året innan. Flest misstankar kommer in om misstänkt brottslighet, 39 fall, och felaktig användning av medel, 34 fall. Jäv, upphandling och interna misstankar utgör en betydligt mindre del. Den största andelen fall kommer från Afrika och i insatser via civilsamhällsorganisationer. Det är Sidas egna handläggare som upptäcker flest ärenden genom sin egen uppföljning av insatser. – Vi blir allt bättre på att upptäcka misstänkt korruption och har stärkt vårt arbete med såväl en extern visselblåsarfunktion som ett internt arbete tillsammans med handläggare som arbetar med områden där det finns hög risk för korruption. Detta har gett goda resultat, säger generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. Under 2013 har enheten för Afghanistan och den humanitära enheten fått extra stöd och utbildning och antalet upptäckta fall har ökat från fyra till 27 på de båda enheterna tillsammans. Sammanlagt har Sida krävt tillbaka pengar i 21 fall under 2013 till en total summa på 22 miljoner kronor. www.sida.se

UMEÅ BÄST I EUROPA Umeå universitet rankas som nummer ett i Europa och på niondeplats i världen i enkätundersökningen International Student Barometer. Enkäten är besvarad av internationella studenter från 170 lärosäten runt om i världen. Umeå universitet får högst genomsnittsbetyg i Europa – och därmed också i Sverige – i undersökningen.

Universitetet rankas bland annat på första plats i världen inom kategorin campusmiljöer och etta i Europa inom kategorin lärande. Umeå universitets internationella studenter är också mest nöjda i världen med de vänskapsband de knyter under studietiden, och även med hjälpsamheten och engelskkunskaperna hos personalen. De svenska lärosätena kommer väl ut i undersökningen. De positiva faktorer som förs fram är bland annat att Sverige är ett tryggt och säker land att leva i, att utbildnings- och forskningskvaliteten är hög, och att människorna är trevliga.
 Undersökningen är gjord av International Graduate Insight Group och har besvarats av både utbytesstudenter och övriga internationella studenter. Totalt medverkade 144 000 studenter i enkäten. www.umu.se

NY SYRISK PATRIARK Den syrisk ortodoxa kyrkan, en av de äldsta i världen, har utsett Mor Ignatius Aphrem II Karim till ny patriark. Han är född i Syrien men har arbetat i New Jersey sedan 1996 som kyrkoherde i den syrisk ortodoxa kyrkans ärkestift i östra USA. Han valdes som ersättare till Zakka II, den förre patriarken som avled i slutet på mars. Mor Ignatius Aphrem II Karim ser det som en utmaning att samla alla de syrier som spridits över världen och de kristna som är kvar i landet och har attackerats av islamistiska rebeller som ser de kristna syrierna som anhängare till den syriska regimen. Han kommer att finnas vid kyrkans säte i Damaskus. Källa: WorldWatchMonitor


BRETT PROGRAM PÅ VÄRLDEN FEST Mellan den 30 maj och 1 juni genomförs Världens fest i Karlstad. Det är sjätte gången som anställda inom Svenska kyrkan, ideella krafter och förtroendevalda samlas kring aktuella frågor. – Världens fest är en stabil bas för alla dem som brinner för det internationella arbetet, säger projektledaren Lena J Olsson, ansvarig för internationellt arbete och hållbar utveckling på stiftskansliet i Karlstad. Världens fest 2014 innehåller ett brett program. Befrielseteologi, jämställdhet, lokalt påverkansarbete, klimatförändringar, sexualitet, fattigdom, framtidens ekumenik, hållbarhet och flyktingmottagande ska avhandlas i bland annat seminarier, workshops och debatter. – Vi har en medveten bredd som samtidigt ger fördjupning, förklarar Lena J Olsson. Vi vill nå ut till yngre människor men vi har trots det inte valt att fokusera på specifika ungdomsfrågor. Vårt mål är att vi alla ska vara stolta över den verksamhet som bedrivs inom Svenska kyrkans internationella arbete. Världens fest 2014 fortsätter med det miljö- och hållbarhetstänk som blev framgångsrikt redan vid Världens fest i Malmö för två år sedan. Evenemanget blir miljödiplomerat enligt Svenska kyrkans princip för miljöcertifiering och många inslag blir även Svanenmärkta. Det innebär bland annat klimatkompensation för resor till evenemanget, fairtrade i tjänster och varor samt källsortering. Sista anmälningsdag till Världens fest i Karlstad är den 16 maj. www.svenskakyrkan.se/varldensfest

läst sedan sist

MARTIN MODÉUS

GUDSTJÄNSTENS KÄRNVÄRDEN – OM RELATIONER, VÄRDEN OCH FORM I GUDSTJÄNSTEN Verbum förslag, 2013

OLA VIKANDER

GUD ÄR ETT VERB: TANKAR OM GAMLA TESTAMENTET OCH DESS IDÉHISTORIA Norstedts, 2014 NYFIKEN PÅ GAMLA TESTAMENTET ”Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker: Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.” Orden är Erik Johan Stagnelius, men språket öppnar dörrar ut mot den israelitiska fångenskapens klagosånger vid Babylons floder. Sångerna som försöker ge svar på var Gud är när kaoset tycks ta över. De är förlorarnas sånger. I Ola Wikanders essäsamling Gud är ett verb får vi följa hur förlorarnas litteratur blir en grundbult för den västerländska idétraditionen. Här möter vi Gamla Testamentets kända och okända karaktärer, däribland den handlande guden JHWH och kaosmakterna Havet och Döden. Genom att blanda den hebreiska texten, tänkbara översättningar, jämförelser och referenser till dåtida och nu-tida kulturyttringar får läsaren smaka på tankebanorna som lagt grunden för en stor del av vårt nutida tänkande, såväl som populärkulturen. Bokens syfte är inte att vara en lärobok i exegetik. Snarare fungerar den som en amuse-bouche som lockar till vidare läsning av både Gamla Testamentet och dess tillhörande forskning. Wikander skriver: ”Vi kan rekonstruera och försöka återskapa denna glömda miljö, men hur bekanta Gamla Testamentets ord än må vara för oss är vi ändå bara främlingar. Men detta är vad vi har, och texterna har påverkat hela vår värld. Och vi måste alltid minnas att den svåraste och viktigaste konsten är att erkänna det vi inte vet.” Bakom bokens meningar finns en tydlig kärlek till hebreiskans språk, en njutningsupplevelse av dess ljud, form och djupet i bibeltexten. Samtidigt håller sig Wikander alltid inom det kritiskt analyserande ramen, vilket ger läsaren frihet att själv tolka och värdera. Språket i boken är tydligt, lättfattligt och med influenser och referenser till allt från sanskrit till Leonard Cohen. För oss språkälskare är boken en given karamell, och för vem som helst som vill vara allmänbildad ger Gud är ett verb en hel del inspirerande och kunnig idé- och religionshistoria. För alla förlorare ger boken en viss tröst i att den Gud som är handlar även i Kaoset. Så sjung din sång! Malin Pihlgren Präst i Eriksfälts församling, Malmö

EN MYCKET AKTUELL BOK Martin Modéus senaste bok känns som en fristående fortsättning på hans förra bok Mänsklig gudstjänst, där han mejslar fram de tre grundrelationerna i gudstjänsten, relationen till Gud, till medmänniskan och till mig själv. Dessa relationer återkommer i den nya boken som en slags generalbas i gudstjänsten. Dessa relationer är grunden för vårt gudstjänstfirande. Utan dessa relationer, ingen gudstjänst. Han introducerar två nya begrepp, livsvärld och systemvärld. Livsvärlden handlar om livet med alla dess glädjeämnen och sorgeämnen. Det handlar om känslor och relationer, de mjuka värdena. Systemvärlden handlar om organisationen, om ramverket, om lagar, regler och ordning, de hårda värdena, allt det som behövs för att en organisation ska kunna fungera. Han för ett resonemang om att framförallt högmässan bygger mycket på systemvärlden. Och att när vi talar om högmässa och hur den bör förändras, det vill säga formen, så tar vi vår utgångspunkt i systemvärlden medan vi istället borde börja i livsvärlden. Vi borde börja tala om vilka värden som vi vill ska komma till uttryck i gudstjänsten hellre än att diskutera huruvida vi ska ha procession eller inte. En viktig utgångspunkt är att börja i våra mänskliga liv för att på så sätt få en mänskligare gudstjänst, en levande gudstjänst. Han pekar på att ord som gemenskap, delaktighet, glädje, beröring, helighet, igenkännande, öppenhet, trygghet, äkthet och närvaro är värdeord sprungna från den goda gudstjänsten, ord som också ger uttryck för ett gott liv. Boken är omfattande men pedagogiskt upplagd med avslutande frågor efter varje kapitel. Det är en bok som i allra högsta grad är aktuell så här i handboksförslagets remisstid och som tål att läsas av såväl präster och musiker som lekmän, det vill säga av alla som är intresserade av gudstjänst och gudstjänstutveckling. Den är en hjälp att komma ifrån formsamtalen som handlar om att möblera om i agendan till att på djupet diskutera kärnvärdena i gudstjänsten. Läs den, ta del av frågorna och för upp dem på dagordningen i alla slags kyrkliga sammanhang! Alexandra Cimbritz präst i Svalövsbygdens pastorat

UPPDRAG MISSION NR 3 2014: LÄST SEDAN SIST 29


TEXT: MARIE BOSUND HEDBERG

FOTON: KRISTNA FREDSRÖRELSEN

FRIDA EKERLUND (MITTEN) HAR ARBETAT I MEXIKO OCH SARA SVENSSON OCH NATALIA LAKSO VAZQUEZ I GUATEMALA. DE VAR UTSÄNDA AV KRISTNA FREDSRÖRELSEN SOM FREDSOBSERVATÖRER UNDER ETT ÅR.

FRUKOST I GUATEMALA.

”SÅ MYCKET VACKERT OCH HEMSKT I SAMMA ANDETAG” Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter. Natalia Lakso Vazquez, Sara Svensson och Frida Ekerlund från Kristna Fredsrörelsen har fått resebidrag för ett år som fredsobservatörer i Guatemala och Mexiko. I båda länderna finns stora ekonomiska klyftor, rasism, kriminalitet och straffrihet och de beskriver sitt uppdrag som följeslagare i det dagliga livet. Ett slags förebyggande närvaro som bygger på ickevåldsinsatser. HUR ARBETAR NI? – De sociala och politiska motsättningarna har skapat otrygga miljöer för invånarna, berättar Frida Ekerlund, som arbetat i den mexikanska delstaten Chiapas. Folkgrupper och invånare i olika regioner tvångsförflyttas för att deras mark ska användas mera lönsamt, till exempel till ett ekoturismcenter. Vi följde också en politisk fånges väg mot

30 UPPDRAG MISSION NR 3 2014: STIPENDIATEN

frigivning efter tretton år i fängelse. – I Guatemala ställdes den tidigare diktatorn Ríos Montt inför rätta förra året, anklagad för folkmord, och bland vittnena fanns Maria, som tillhör urprungsfolket Ixil, en äldre kvinna som utsatts för sexuellt våld under inbördeskriget. Hon är en av de modigaste människor jag träffat och vi fanns med som ett moraliskt stöd för henne, säger Natalia Lakso Vazquez. – Vi lägger oss inte i en konflikt men vi visar att vi bryr oss, förklarar Sara Svensson. Vi deltar aldrig i demonstrationer eller är delaktiga i rättegångar men observerar dessa för att tillsammans med nationella och internationella organisationer visa att det som händer i Mellanamerika angår även oss som lever på andra sidan jordklotet. VILKA MINNEN BÄR NI MED ER? – Jag kommer aldrig att glömma den 25-åriga mexikanska kvinnan som födde sitt femte barn när jag var där, säger Frida

Ekerlund. Vi hade samma sorts humor trots att våra liv är så olika. Vi får aldrig ge pengar eller gåvor men jag kunde inte låta bli att vika två tranor av en bit papper – en till mamman och en till hennes nyfödda dotter. – Det är svårt att svara på, tycker Natalia Lakso Vazquez. Det var så mycket vackert och hemskt i samma andetag. HUR GÅR NI VIDARE? – Vi har knappt hunnit landa mentalt ännu men under våren har vi åkt runt i landet och berättat om våra erfarenheter och försökt inspirera andra att göra som vi, säger Sara Svensson. En del undrar om vi gör någon nytta när vi inte syns och hörs särskilt tydligt. Bland annat använder vi västar för att visa vår närvaro, och det är svårt att veta vad som hade hänt om vi inte hade varit där.

STIPENDIATER Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se


GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. De allra första svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av sällskapet. Idag har missionsarbetet tagit helt nya former och utvecklats till gränslösa samarbeten, utbyten och dialog och genomförs av grupper eller enskilda. Missionsbegreppet omfattar även arbetet för fred och ickevåld och en världsvid gemenskap. Lunds Missionssällskap har ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete. Biskopen i Lund är hedersordförande och vi verkar utifrån de breda nätverk som styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands. Starka band finns även till den teologiska fakulteten vid Lunds universitet, Centrum för teologi och religionsvetenskap, och särskilt till ämnena missionsvetenskap och religionsteologi. UNGDOMAR VIKTIGA Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till sökande från hela landet, och antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren. – I första hand stöder vi ungdomar, de är viktiga för oss eftersom de har en framtid och vågar se över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap. Oftast söker de resebidrag för olika slags volontärinsatser. Vi stödjer även utbytesverksamhet av olika slag och vill gärna uppmuntra till en mångfald av uttrycksformer med projekt som innehåller musik, konst och film. KUNSKAPSUTBYTEN Lunds Missionssällskap arbetar dessutom med fyra noder över världen. Dessa mötesplatser för utbildning oh interreligiös dialog finns i Hongkong, Kapstaden, Jerusalem och Malmö. Vi lånar erfarenheter

från varandra och ställer frågor som vad Malmö kan lära av Kapstaden, Hongkong eller Jerusalem. Eller tvärtom – vilka erfarenheter och lösningar kan Malmö bidra med. I Hongkong har vi gett stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i Kina, men också till teologisk utbildning för de många minoritetskyrkorna i Sydostasien. I Kapstaden bidrar vi till finansieringen av professuren The Desmond Tutu Chair vid den teologiska fakulteten vid University of Western Cape. I Jerusalem stöder vi Svenska teologiska institutet, STI, och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi genom bidrag till en professur i religionsteologi. I Malmö stöder vi Västra Skrävlinge församlings arbete tillsammans med moskén i Rosengård och olika nätverk för en förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt islam och kristendom. www.lundsmissionssallskap.se

VILL DU MEDARBETA? Vill du skriva artiklar, bokrecensioner, debattartiklar eller analyser i Uppdrag Mission? Hör av dig till redaktör Marie Bosund Hedberg, 0733-60 87 54 eller red@uppdragmission.se.

VILL DU PRENUMERERA PÅ UPPDRAG MISSION? Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige, 300 kronor inom övriga Europa och 350 kronor i övriga världen. Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 3. Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen på 0733-60 87 54.

nr 4 • 2011 årgång 166

Halva sanningen finns på den andra sidan

Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet. Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps sida, www.lundsmissionssallskap.se/ stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se Skicka in din ansökan i god tid! Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare. När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se

pendium ansökan om resestismissionssallskap.se

0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS)

ansök an om

projektbidrag

Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med ”Ansökan Projektbidrag”. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS)

Beslutsdatum (fylls

Sökandes namn (obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt)

Sökandes namn

Adress (obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt

)

E-post (obligatoriskt)

Adress (obligatoriskt

)

Resans längd, alternativt

datum för utresa och

hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt

)

Samarbetspartner på

resmålet (obligatoriskt)

Privat initiativ eller genom

Projektets längd

(obligatoriskt)

en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner

Resans budget (obligatoriskt)

Privat initiativ eller

Syfte med resan (obligatoriskt)

Projektets budget

(obligatoriskt)

genom en organisation

(obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Syfte med projektet

(obligatoriskt)

1 (2)

EN TIDSKR IFT FRÅN LUNDS MISSIO NSSÄLL

SKAP • NR 3, 2014 • ÅRGÅN G 168 • 45 KR

www.lundsmissionssallskap.se

NÄSTA NUMMER UTE 26/6 llskap lunds missionssä en tidskrift från

166 • 45 kr • nr 4 • 2012 • årgång

–detta är mit t mal mö! ann ilmar nils per martin sHifaa

Västra Jerusalem Rabbinen på baRRikadeRna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys söRen Wibeck om den histoRiska konflikten 6

Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer.

1 (2)

TEMANUMMER: en tidskrift från lunds missionssällskap

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STIPENDIER

andreas sonja CeCilia lina riCHard BoB

jeHosHua karin tony marie jonas sandra

6 sin kärlek till malmö 16 ilmar reepalu om d är en del av malmö per Brinkemo somalilan 20 är olika i malmö BoB Hansson alla 39 om framtidens malmö kristina olsson

Birgit Bo rafael elsie kristina

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4 • 2013 • ÅRGÅNG 167 • 45 KR

Kapstaden

Är konsten en väg till Gud?

ENKÄT KAN MAN MISSIONERA MED KONST? 16 COLOMBIA TRYGG HET PÅ VÄG TILL ETT NYTT LIV CENTRALAFR 18 IKA: SJUKVÅRD I EN ANNAN VÄRLD 24

KONTAKTA MARIE BOSUND HEDBERG 0733-60 87 54 PREN@UPPDRAGMISSION.SE

HENNES SOPBERG FÅR SYDAFRIKA ATT VÄXA 10 HÄR HJÄLPS MAMMOR OCH BARN TILL ETT TRYGGT LIV 30 INTERNATIONELL FÖREBILD I KAMPEN MOT HIV 36 FRAMTIDEN FORMAS FÖR DEN FRIA GENERATIONEN 38

UPPDRAG MISSION NR 3 2014: LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP 3


POSTTIDNING B Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

4 1 1 1 8 6 3 0 0

Hjälp människorna som fLyr från våldet i Sydsudan Ge en gåva idag! 90 01 22-3 Pg 90 0-12 23 Bg

Svenska kyrkan är en del av

Uppdrag Mission #3 2014  

Är konsten en väg till Gud? Kan konsten inspirera religionen? Båda växer ju fram ur kultur, språk och symboler. Det behövs en ny modell för...

Advertisement