Page 1

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 2, 2017 • ÅRGÅNG 171 • 45 KR

REFORMATIONSÅRET 2017: LUTHER VAR INTE ENSAM Krönika Var är dagens reformatorer? 4 Lisa Vinsander Studentprästen på barrikaderna 12 Japan Kristus i buddhismens spegel 8


MISSIONS UPPDRAGET I VÅR TID BYGGER PÅ DIALOG OCH INTERRELIGIÖSA MÖTEN. LÅNGT FRÅN DOKTRINER OCH REGELVERK MEN NÄRA TRON PÅ MÄNNISKOR OCH DERAS FÖRMÅGA. DET ÄR DE RÖRELSERNA VI FÖLJER I UPPDRAG MISSION.

Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap, LMS, i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Kilian Zollsgatan 11A 217 56 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Lars Micael Adrian, ordförande Anneli Dennersten Mika Vähäkangas Lennart Hamark Agneta Hansson Kristiina Ruuti Almut Bretschneider-Felzmann Anna Martinengo Grafisk form sjunde.nu Prenumeration pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54 Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85

Evangeliet i reforma I det medeltida Europa utövade latinska kyrkan makt över Västeuropa norr om Alperna. I dag har en stor del av den globala söderns kristenhet bakgrund i västerländsk mission. Det kristna budskapet klädd i västerländska kostymer ledde till kulturella krockar. Utformandet av lokala oavhängiga kyrkor i den globala södern är reformationer. En del av dessa kyrkor är rätt vilda i sin spiritualitet, precis som svärmiska reformationer under Luthers tid. Kyrkans politiska och ekonomiska korruption låg också bakom de medeltida reformationerna. I stället för att vara en profetisk röst i samhället var kyrkan en korrupt politisk spelare. Kyrkan utnyttjade också folkets ångest kring själens frälsning som en inkassomöjlighet genom avlatshandel. Avlat fick man köpa för att bli befriad från sina synder. Detta hängde ihop med rättfärdighet genom gärningar – nåd är ingen handelsvara.

REFORMATIONER SKER INTE I ETT TOMRUM.

spelar pengar ofta en större roll än vad som är i linje med evangeliet. I västvärlden används inte dessa medel längre av Peterskyrkan och för påvens lyx utan för att upprätthålla gamla strukturer. I vissa globala söderns kyrkor har man förlorat evangeliet och man predikar gärningar, i värsta fall en framgångsteologi där man köper sin frälsning genom kollekt till predikanten. Då har maktutövandet blivit värre än vad det var före reformationen.

I DAGENS KYRKOR

KYRKAN MÅSTE STÄNDIGT FÖRNYAS FÖR ATT VARA EVANGELIETS RÖRELSE MER ÄN EN ORGANISATION.

både ett ja och ett nej. Evangeliet är alltid en utmaning av både främmande och inhemska syndiga maktstrukturer. Evangeliet accepterar oss som vi är – syndiga och ofullkomliga – med våra kulturer som dock alla är i ständigt behov av att utmanas av evangeliet, även kyrkliga kulturer. Kyrkan måste ständigt förnyas för att vara evangeliets rörelse mer än en organisation.

EVANGELIET ÄR ALLTID

mika vähäkangas Professor i missionsvetenskap med ekumenik, Lunds universitet Medlem i Uppdrag Missions redaktionsråd

Tryck Ljungbergs, Klippan ISSN 2001-0087 Omslag Målning av Kent Wisti

2 UPPDRAG MISSION NR 2 2017


atorernas spår

Alltid

4

17 OPINIONSBILDEN

23 BETRAKTELSEN

18 ENKÄTEN

27 I KORTHET

22 PORTRÄTTET

31 OM LMS

LUTHERS EUROPA Hur kunde Martin Luther bli den störste spelaren i Norden? Han var ju inte ensam i Europa om att vilja reformera kyrkan och samhället på 1500-talet. Kyrkohistorikern Sinikka Neuhaus beskriver den tyske augustinermunkens samtid och vilka faktorer som påverkade hans teologiska ståndpunkt.

Kära läsare! Martin Luther hade knappast kunnat ana att hans tankar skulle inspirera människor över hela världen att vilja tolka honom utifrån deras egen trostillhörighet. Även idag, 471 år efter hans död. Ett av de senaste exemplen är författarinnan Ayaan Hirsi Ali som i sin bok ”Reformera islam” skriver att man ska lära av Luther. ”Det finns en del betydelsefulla likheter och det är de som inger mig hopp”. Men Luther var inte ensam om att ta till sig boktryckarkonstens möjligheter. I norra Europa fanns till exempel Argula von Grumbach, Nådig fru Kristina och Elsebe Krabbe (sidorna 6-7). Enligt Amanda Carlshamre, ordförande för Svenska kyrkans unga, tar det femtio år innan man kan avgöra om dagens opinionsbildare är framtidens reformatorer (se sidorna 10-11). Kanske finns studentprästen Lisa Vinsander med där. Hon har utvecklat sin yrkesroll till en aktiv kamp för mänskliga rättigheter och i en intervju på sidorna 12-16 berättar hon om kraften i att bära prästkragen i en demonstration.

6

LUTHER VAR INTE ENSAM Argula von Grumbach, Nådig fru Kristina, Dorothea av Danmark, Sofia Brahe, Elsebe Krabbe och Anne Pedersdatter Galt. Även kvinnorna var tongivande och opinionsbildande för fyra–fem hundra år sedan. Det visar bland annat rapporten ”Kvinnor i förändringens tid” som gjorts av Kvinnor i Svenska kyrkan i Lunds stift.

Hans Rosling, professor i internationell hälsa och en av världens mest uppskattade föreläsare, var en reformator redan under sin livstid. Hans förmåga att förklara svåra fakta på ett enkelt sätt för att skapa opinion har bildat skola för ännu fler reformatorer.

8

JESUS I ASIATISK SPEGEL Även asiatiska teologer har influerats av protestantismen – men utgångspunkt från sin egen tro. Den japanske författaren Shusaku Endo säger inget om Jesu under; de tycks nästan oväsentliga. Det verkar som om Endo närmast såg uppståndelsen som ett hinder för kristen tro i Japan.

Trevlig läsning! önskar Marie Bosund Hedberg, redaktör

24 14

KRAGEN HINDRAR INTE CIVIL OLYDNAD Lisa Vinsander, studentpräst i Lund, är mycket synligt aktiv i kampen för mänskliga rättigheter. – Ibland går det inte att lyda både den världsliga makten och Guds bud, säger hon.

STIPENDIERAPPORTEN Älvsby folkhögskola i Norrbotten har startat en volontärlinje och först ut var Josefin Ingsén och Camilla Wågstedt på en tre månader lång resa till Tanzania. – Möten och samtal med ungdomarna fick oss att reflektera över vilka vi själva är och hur vi lever i Sverige, rapporterar de.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017 3


Hur kunde Martin Luther bli den störste spelaren i Norden? Han var ju inte ensam i Europa om att vilja reformera kyrkan och samhället på 1500-talet. – De nordiska kungarna kunde fatta egna beslut om vem de skulle lyssna till, skriver Sinikka Neuhaus i sin kyrkohistoriska analys. Europeiskt 1500-tal var en tid av förändring. Geografiska och naturvetenskapliga landvinningar gjordes och samtidigt som ekonomin internationaliserades kom de europeiska samhällena att bli alltmer reglerade och centraliserade. Dessa förändringar kom med tiden att få stort inflytande över människors vardagsliv och påverkade deras syn på vad det innebar att vara människa i världen. Givetvis fick detta konsekvenser för det religiösa livet. Tron fanns mitt i samhället och den enskilde undersåtens religiositet kom att formas i skärningspunkten mellan de dagliga levnadsrutinerna, statsmaktens intressen och kyrkans ordningar och anspråk. Kyrkan var på samma gång världsomfattande och en del av lokalsamhället, och dess inflytande gjorde sig gällande på de flesta av det sociala och privata livets områden. Att denna mäktiga och allestädes närvarande kyrka verkligen splittrades kan ses som ett belägg på hur omvälvande detta århundrade var. APOKALYPTISK STÄMNING Redan under medeltiden fanns mycket som pekade fram mot den historiska process som kommit att benämnas reformationen. Reformationen, eller snarare 1500-talets reformationsprocesser, var resultatet av en rad skeenden. Till de viktigare hör att kyrkan mer än tidigare underordnades den framväxande nationalstaten och furstemakten. Därmed minskade inte bara kyrkans möjligheter att agera självständigt utan även dess ekonomiska och juridiska makt. Vidare hade pestens härjningar både förändrat befolkningsstrukturen och

4 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: ANALYS

bidragit till en apokalyptisk stämning som i förlängningen undergrävde kyrkans auktoritet. Under den följande återhämtningen stärktes borgerskapets ställning i städerna. Borgarna var överlag mottagliga för sådant tankegods som bidrog till legitimitet av deras handel och vandel och reformatorernas budskap var för dem ofta tilltalande i detta avseende. Samtidigt fick den etablerade kyrkan utstå hård kritik. Dess stora politiska och ekonomiska intressen ansågs ha kommit att skymma funktionen som sann kristen gemenskap och religiösa företrädare kritiserades för att inte leva som de lärde. Denna kritik syftade förvisso inte till kyrklig splittring men kom likväl att bidra till att undergräva tilltron till en universell katolsk kristenhet och på så vis bana väg för reformation. EVANGELISK NATIONALKYRKA Moderlandet för denna utveckling var Tyskland men snart följde övriga Nordeuropa efter. Så även Sverige där kyrkan mellan 1520 och 1610 omformades från att ha varit en del i den världsvida kyrkan till att bli en evangelisk nationalkyrka. Det är denna övergång som brukar sammanfattas med den elastiska termen reformation. Det är värt att hålla i minnet att reformatoriska strävanden gjorde sig gällande både på katolskt och protestantiskt område, även om reformationen kommit att åsyfta de protestantiska reformationsprocesserna. I vid mening berörde reformationen hela Europa och med tiden kristenhetens områden i världen eftersom

Tiden banade vä


1500-talets konfliktfyllda teologiska diskussion kom att bidra till hur teologi framöver utformades och än idag utformas. Gemensamt för de skilda grenarna av protestantismen var betoningen av att människans frälsning sker genom tron allena, hävdandet av bibeln som den yttersta auktoriteten i alla frågor, understrykandet av predikans centrala ställning samt firandet av gudstjänst på folkspråket. OÖNSKAD KYRKOSPLITTRING Reformationsprocessen i Nordeuropa har kommit att förknippas starkt med Martin Luther, augustinermunk och professor i exegetik vid universitetet i Wittenberg (14831546). Den 31 oktober 1517 offentliggjorde han 95 teser om avlaten. Händelsen har kommit att gälla för själva startskottet på reformationen. Luther var dock inte ensam om att klandra missbruk av avlaten men han ifrågasatte systemet i grunden och hans kritik kom att få till följd en kyrkosplittring han själv inte önskade. Under åren utvecklade han sin teologi i sådan riktning att brytningen mellan honom och kyrkan blev definitiv. Frågan varför Martin Luther blev den tongivande reformatorn i Norden har debatterats inom forskningen både länge och väl. Det finns förmodligen flera förklaringar men en av dem som brukar lyftas fram är att i Norden hade furstemakten större möjligheter att driva igenom Luthers idéer eftersom Norden rent geografiskt befann sig i periferin av de teologiska kontroverserna.

PAULUS TEXTER När Martin Luther mejslade fram sin teologiska ståndpunkt så gjorde han det genom att brottas med bibelns texter. Brottningen färgades i hög grad av egna livserfarenheter och den otillfredsställelse han kände inför de traditionella svaren på frågor om människans frälsning. Den väg till frälsning som kyrkotraditionen erbjöd lade stor vikt vid hur rättfärdiggörelsen skulle förverkligas genom gärningar och Luther upplevde denna frälsningsväg som i praktiken stängd för gemene man. Samtidigt menade han att framför allt Paulus texter visade på en annan väg, tillgänglig inte bara för en religiös elit. Med sin förankring i bibelordet blev Luther en reformator som rönte stort intresse, främst för att han lyckades omforma frågan om en rättfärdig Gud till ett existentiellt sökande efter frälsning, som innefattade hela människan, till kropp och själ, tanke och handling, kärlek och inte minst lidande. EVANGELIETS LJUS Att 1500-talets och dagens teologiska diskussioner sker mot mycket olika bakgrunder är självklart. Likväl finns här mycket att undersöka och inspireras av. Den bibliska metaforen av ljus lyfts ofta fram i 1500-talets gudstjänster, pamfletter och trätryck från protestantiskt område. Evangeliets ljus har uppenbarats, den kristna sanningen ska vara öppen och tillgänglig för alla.

äg för reformationen

Sinikka Neuhaus

SINIKKA NEUHAUS ÄR TEOL DR I KYRKOHISTORIA OCH UTBILDNINGSCHEF FÖR ÄMNESLÄRARUTBILDNINGEN VID LUNDS UNIVERSITET/CAMPUS HELSINGBORG. BLEV INTRESSERAD AV REFORMATIONSPROCESSEN REDAN SOM GRUNDSTUDENT OCH NÄR DET VAR DAGS FÖR UPPSATSARBETE SKREV HON OM HUR REFORMATIONEN KOM TILL UTTRYCK ELLER OMSATTES PÅ LOKALPLAN, I MALMÖ.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: ANALYS 5


LUTHER VAR INTE ENSAM Reformationen så som vi känner den i norra Europa ledde till en förändrad syn på den andliga och världsliga makten. Den kom också att betyda en ny uppfattning om kvinnors möjligheter att utbilda sig, göra sina röster hörda och bli publicerade. Sofia, Argula, Elsebe, Anne och Sofia hade en sak gemensamt. De valde Martin Luthers tankar som utgångspunkt i sina egna kreativa trosbekännelser. SOFIA BRAHE (1556–1643)

KRISTINA NILSDOTTER GYLLENSTIERNA, NÅDIG FRU KRISTINA (1494–1559)

Sofia Brahe var född på Knutstorp i Skåne som yngsta syster till den berömde vetenskapsmannen Tyko Brahe.

Kristina var änka efter Sten Sture den yngre och när han dog 1520 var det hon som ledde kampen i Stockholm mot den danske kungen Christian II. Historieböckerna beskriver henne som en kraftfull kvinna i en mansdominerad värld, hon blev bannlyst, anklagad för kätteri, och satt en tid i fängelse i Köpenhamn.

Hon visade tidigt intresse för studier. Hon fick troligen sin första utbildning i hemmet, för att senare studera vid en mindre skola för adliga flickor. Hon studerade tyska som var hovets språk, men inte latin. Hon beskrivs av sin samtid som lärd och filosofisk men var troligen inte annorlunda utbildad än andra högadliga flickor på den tiden. Fadern skulle inte godkänt att hon avvek från det gängse mönstret. Att en flicka skulle bedriva annorlunda studier kom inte på fråga. Däremot hjälpte hon sin broder Tyko i hans laboratorium med att forska i stjärnorna så ofta hon kunde redan från tidig ålder. Dessa båda stod varandra mycket nära. 1579 ingick Sofia ett konventionellt äktenskap med Otte Tott till Eriksholm. Otte var befälhavare på Citadellet i Landskrona. Otte Tott var fäst vid sin hustru men delade inte hennes intressen. Han lät uppföra ett litet lusthus åt henne i ett hörn av slottsparken för vetenskapliga experiment. Efter makens död stannade Sofia Brahe kvar på Eriksholm. Här fortsatte hon sina studier, som nu alltmer inriktade sig på alkemistiska undersökningar i tidens stil. Hon anlade också den trädgård som skulle bli vida berömd runt om i Norden. Med stort intresse inhämtade hon kunskaper om medicinalväxter och dess verkan. Till sin hjälp hade hon en ”klok kvinna”, Live, som hon hade stort förtroende för. Genom henne fick Sofia kunskap om vilka växter som kunde bota olika sjukdomar. Sofia tillverkade sedan mediciner som hon delade med sig av bland släktingar och underlydande. I de förnäma kretsarna lät folk sig styras efter stjärnornas position på himlavalvet. Astrologiska spådomar var dyra. Få klarade att lägga ett horoskop då det krävdes hög utbildning till det. Den intelligenta Sofia lyckades lära sig konsten och kunde på så sätt även förtjäna egna pengar när så behövdes.

6 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUTHER VAR INTE ENSAM

Fram till nu har hennes andaktsbok varit praktiskt taget okänd. Den öppnar därför helt nya portar, och genom att läsa och kanske till och med själva be hennes böner kommer vi indirekt denna märkliga kvinna mycket nära. Fru Kristinas andaktsbok påminner i stort om vadstenasystrarnas bönböcker. Men en viktig skillnad bör lyftas fram – den är skriven helt på svenska. Något latinskt liturgiskt avsnitt finns inte med. Ordningen följer här en traditionell hierarkisk ordning med inledande böner till Treenigheten, böner till Gud Fader och Jesus. Trots detta kan man påstå att den i hög grad är representativ för senmedeltida lekmannafromhet. Andaktsboken är inte stor, ca 19 x 13 cm, vilket är ett typiskt format för böcker att användas i den privata andakten. Den skulle läsas och användas och inte bara vara en lyxartikel att stoltsera med. Själva formatet medgav dessutom att boken utan vidare kunde tas med till mässan. ”Därpå kysste hon hans fötter, i det han var hennes Gud, och sedan hans händer, i det han var hennes Skapare, och därefter kysste hon hans mun, i det han var hennes son.” (Nr 127)


ELSEBE KRABBE (1514–1578) Elsebe Krabbe föddes på Helsingborgs slott, som fadern riksmarsken, riksrådet och amiralen Tyge Krabbe hade fått i förläning. Båda föräldrarna tillhörde den tidens mest framträdande adelssläkter. Under den historiska herredagen i Köpenhamn sommaren 1533, då riksrådet efter kung Fredrik I:s död skulle ta ställning både till kungaval och till religionsfrågor, passade Tyge Krabbe på att tillkännage sin dotter Elsebes förlovning med den redan då ansedde Peder Skram till Urup. Två år senare, mitt under den pågående Grevefejden, hölls bröllopet på Helsingborgs slott. Omedelbart därefter måste maken gå till sjöss och genomförde flera framgångsrika krigsoperationer, som gav honom tillnamnet Danmarks Våghals. Elsebe födde arton barn varav femton nådde vuxen ålder. Hon var känd som en ”gudfruktig, ärlig, husrådig och velforstandig” kvinna. Liksom flera andra kvinnor i hennes släkt ägnade hon sig åt litterära och historiska intressen. I ”Den danske psalmebog” från 1569 finns en tackspalm skriven av Elsebe Krabbe sedan hennes make slagit tillbaka ett svenskt anfall mot Laholms slott 1565. Hon har också gjort en ordspråkssamling, som senare använts i en ordspråksbok av Peder Syv, och skrivit några böner, levnadsbeskrivningar och släktredogörelser. Vidare har hon skrivit större arbeten om makens liv och bedrifter, men där också hennes egna egenskaper som stark och handlingskraftig framträder. Detta förstärkes också av några bevarade brev till väninnan Birgitta Göje, där Elsebes lutheranska sinnelag tydligt framgår.

ANNE PEDERSDATTER GALT (1546–1607) 1572 gifte sig danskfödda Anne Galt med Anders Bing, en infödd ”österlening” från Smedstorp i Skåne och efter hans död bosatte hon sig på Smedstorps gård. Som slottsfru gav hon Smedstorp en betydelsefull plats i nordisk konsthistoria och från samtida dokument framgår att hon anammade den evengelisk-lutherska läran. Anders Bing hade redan 1577 utfärdat ett förläningsbrev på livstid till sin hustru på såväl Smedstorps sätesgård som allt vad han övrigt ägde av ”lösöre, jorda-, mölle-, köpe-, pant- och köpstadsgods”. Hans arvingar försökte ogiltigförklara förläningsbrevet och hon befann sig i arvstvister under resten av sitt liv. Strax efter sin mans död började Anne Galt uppföra det så kallade ”Bingska gravmonumentet” till minne av sin make. Detta monument anses vara ett av den skånska renässansens mest fulländade konstverk och intar en framträdande plats i landskapets konsthistoria. Det finns idag att beskåda i Smedstorps kyrka. Både Anders Bing och hustrun Anne Galt var generösa donatorer till Smedstorps kyrka. Här kan ses bland annat altaruppsats och predikstol. I Anne Galts biografi finns uppgifter som belyser hennes religiositet. Där finns nedtecknat att sockenprästen Laurensen ansåg det onödigt att trösta den sörjande frun med ”tröstespråk” ur bibeln eftersom hon själv läste denna bok. Anne Galt intar en viktig roll i historien bland företagsamma, inflytelserika och minnesvärda kvinnor på Österlen under 1500-talet.

ARGULA VON GRUMBACH (1492-1554) Den ungerska adelsdamen var tio år när hon fick en bibel på tyska av sin pappa och hon lärde sig många stycken utantill. Omgivningen var övertygad om att hon skulle ta skada av det hon läste. I början av 1520-talet fångades hon av debatten kring den protestantiska reformationen i Tyskland och hon började skriva uppmärksammade brev och dikter där hon försvarade Martin Luther och hans medarbetare Philipp Melanchton. 1530 träffade hon Martin Luther och de kom att brevväxla flitigt under flera år. Hon beskrivs som den första protestantiska kvinnliga teologen och nämns som en föregångare till dagens växande kvinnliga teologiska rörelse.

Allt material (utom det som gäller Argula von Grumbach) har hämtats från utställningen Kvinnor i förändringens tid – reformationens och vår som sammanställts av Kvinnor i Svenska kyrkan i Lunds stift. Utställningen, som finns i dubbel upplaga, visas närmast 6 mars–6 april i Karlstads domkyrka, 7 april–30 april i Kumla, 8 mars–30 april i S:t Petri kyrka i Malmö.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUTHER VAR INTE ENSAM 7


KRISTUS I BUDDH Den japanske författaren Shusaku Endo skriver om Jesus som en ensam, tyst och missförstådd man. Jesus är som var och en av oss utsatt för tillvaron. text: hans ucko

ORSTEOLOGI ÄR CENTRUM hos Martin Luther. Man kan inte bidra till sin frälsning; det leder bara till fördärv och förlust av saligheten. Men korset lyfter bördan av. Det är luthersk tradition. Men korsteologin har också tagits emot som ett dråpslag mot att man försöker vara den man är, en vanlig människa, som inte kan göra mer än sitt bästa. Är korset en dom över att vara människa eller ingenting annat än en beskrivning av tillvaron? Den japanske författaren Shusaku Endos (1923–1996) perspektiv är de oförenliga motsatserna. Den kristna tron bryter inte fram som ett betvingande ljus i mörkret och inte heller som en flämtande låga i dunklet. De flesta av hans gestalter kämpar med etiska dilemman, där ett slags odefinierbart kors tycks vara normgivande och man inte kan räkna med annat än att sådan är själva tillvaron. Det är inte människan som är ”i synd född”. Livet är som det är och några övermåttan härliga vägar tycks inte finnas utritade eller utstakade. Vilken väg tar man när det inte finns någon väg på kartan? Endo skildrar Japan som en sumpmark, där allt främmande långsamt sjunker till botten. Kanske kommer en dag en lotusblomma att slå

ut i kärret. Kanske kommer man att urskilja den som kristen tro och förstå att den är i harmoni med Japans själ. Jesus är som var och en av oss utsatt för tillvaron, som inte är fallen och inte heller förlåten. Kristologi hos Endo handlar om en ensam, tyst, missförstådd Jesus. Det finns ett smärtsamt leende hos honom, när han rider in i huvudstaden. Han inbjuder till sitt eget gripande och har inte något att säga om vad allt egentligen går ut på; han åstadkommer inte något, han är maktlös. ENDOS MEST KÄNDA roman

Tystnad berättar om japanska kristna martyrer under Tokugawa shogunatet. De ställs inför valet att avsvärja sig sin kristna tro eller bli avrättade. Man satte fram för dem en fumi-e, en bild av madonnan och barnet. Trampa på bilden och du är fri! Den portugisiske missionären Rodrigues ställs inför valet. Om han trampar, så släpps de japanska kristna. Om han vägrar kommer de

En av Shusaku Endos mest kända böcker, ”Tystnad”, om japanska kristna martyrer, har blivit en film regisserad av Martin Scorsese. Den har svensk premiär i mars.

8 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: JAPAN

FOTO: SHUTTERSTOCK


HISMENS SPEGEL DET VERKAR SOM OM ENDO NÄRMAST SÅG UPPSTÅNDELSEN SOM ETT HINDER FÖR KRISTEN TRO I

att avrättas. Fumi-e tiger. Kristus tiger. Gud tiger. Rodrigues ber om ett svar. Tystnad. Rodrigues lyfter foten för att trampa på bilden. Och bilden talar: ”Trampa, det var för att bli trampad på, som jag föddes in i denna värld.” Uppståndelsen är dold. Guds Son påskproklameras inte. Kristologin genljuder av kenosis, utblottelse. Det är inifrån buddhismens sinne och väsen, som kristologin hos Endo blir påtaglig. Livscykeln för människan är dukkha. Det finns inget högstämt över Kristi ansikte. Inget ansikte, som blir skönt av lidandet av att vara hela världens frälsare och heller inte de högstämda dragen hos en som inte gett vika för frestelserna. ENDO SÄGER INGET om

Jesu under; de tycks nästan oväsentliga. Jesus framstår inte med kraft och auktoritet. Uppståndelsen är en mer eller mindre medveten förnimmelse bland lärjungarna och rullar inte bort stenen från

graven. Det verkar som om Endo närmast såg uppståndelsen som ett hinder för kristen tro i Japan. Bilden av Jesus finns symboliskt återgiven i en fumi-e och i deras ansikten, som misslyckades, svek sin tro, de som inte kunde motstå frestelsen och som aldrig kan glömma det. De ser Jesus som lika misslyckad som var och en av dem och det är det som binder dem starkare tillsammans än något annat. Uppståndelsens vara är en innerlig men ordlös insikt om alltets öppna gemenskap mitt i det brustna. •

JAPAN.

Hans Ucko studerade teologi I Lund och är prästvigd i Svenska kyrkan med en stor del av sin verksamhet inom Svenska Kyrkans Mission med uppgift att verka inom området interreligiösa relationer och dialog. Hans doktorsavhandling vid Serampore Collage, Kolkata, Indien, behandlade asiatiska kontextuella teologier. 1989-2008 var han program-sekreterare för interreligiösa relationer och dialog i Kyrkornas Världsråd I Genève. Han är numera aktiv inom Arigatou International, ett av japansk buddhism initierat interreligiöst nätverk och program för barns rättigheter.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: JAPAN 9

FOTO HANS: PRIVAT


–Om 50 år ser vi dagens I en organisation som ständigt talar om förändring, utveckling och påverkan har vi mycket att relatera och referera till. Att protestera mot den här tidens politiska och religiösa makt har vi många som gör idag, men vilka är egentligen dagens reformatorer? text: amanda carlshamre, förbundsordförande svenska kyrkans unga

människor vill förändra världen – till en bättre värld. Men en sak som skiljer Gud och oss som arbetar för kyrkan är att Gud inte är stressad. Gud vet. Vi är en länk i en större kedja men vi vill förändra så mycket vi kan på kort tid. Vi vill göra skillnad och sätta spår. Vi stressar igenom förändringar istället för att se oss själva som en del i en kedja som Gud vakar över och har en plan för. Kanske kan ibland mitt självförverkligande driva mig till att förändra saker som egentligen behöver få ta längre tid? Vi får helt enkelt lämna åt Gud att göra stora förändringar och peka på vad som är en reformation. Reformatorer, däremot! Vi kan inte se vilka som är reformatorer idag utan att spana minst 50 år in i framtiden. En reformation blir det också när frågorna gäller många människor. När Luther började ifrågasätta de normer och regler som rådde ansågs han vara en jobbig bråkstake, en sten i skon. Men han trodde att en annan sorts struktur i kyrkan var möjlig och han förändrade med hela sitt liv. Luther hade kanske inte varit lika trovärdig ÅDE GUD OCH KYRKANS

VI STRESSAR IGENOM FÖRÄNDRINGAR ISTÄLLET FÖR ATT SE OSS SJÄLVA SOM EN DEL I EN KEDJA SOM GUD VAKAR ÖVER OCH HAR EN PLAN FÖR.

10 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: KRÖNIKA

om han inte först haft sin uppväxt med det distinkta målet att inte bli munk eller präst, men Gud visade genom ett blixtslag att Luther skulle något med sitt liv som han själv inte tänkt. Så är det, människan kan tänka ut sin väg med stegen styrs ändå av Herren. Sen blev Luther munk, och så blev han prästvigd och så pratade han vitt och brett om sin kamp med synden och Gud. Förmodligen var tron mindre privat på hans tid, men ska jag jämföra dagens reformatorer med Luther måste vi också titta på våra förutsättningar idag. MÅNGA RÖSTER I KYRKAN

Det är en förutsättning för att kunna förändra något att man har en tro på att en förändring är möjlig. I vår kyrka idag hörs många röster som tydligt vittnar om att de tror på en förändring och på en ny struktur, en ny pedagogik och till viss mån en ny kyrkosyn. Den öppna debatten som blivit kring kyrkohandboken har gjort att röster som kanske inte hörts annars kommit till tals,


s reformatorer

kanske vågat ta ordet, eller helt enkelt känt att de måste ta ordet. Jag tror att vi just nu står i ett tidsrum där det, utifrån samfundets perspektiv, är svårt att se vilka personer som står mitt i dagens reformation. Svenska kyrkan ombildades 2000 genom den förändrade relationen till staten och i mångt och mycket är vi just nu som en 17-åring som söker sin identitet och sin personlighet. Vissa dagar leker livet och allt är toppen och vissa dagar vill vi bara lägga oss ned, livet suger och vi funderar endast och allena på de existentiella frågorna. Vi är en kyrka, i ständig förnyelse och förankring, liksom en tonåring, och måste också låta oss vara det. Inför varje process, beslut och ombildande inriktning ställs vi inför frågan vad som är att bevara och förvalta och vad som är att förnya. Balansgången däremellan är ibland hårfin. REFORMATORER BEHÖVS

Vi behöver sannerligen reformatorer, likväl som vi behöver förvaltare. I sann luthersk anda krävs det ett samspel och en ömsesidig påverkan. Vi behöver människor som både frågar och ifrågasätter för kärleken till sin kyrkas skull. Men vi avgör inte idag om de är reformatorer – det gör endast historien. Men jag kan inte påstå att vi inte har reformatorer i Svenska kyrkan idag, eller i samhället. Under mina hittills 27 levda år kan jag se en tydlig tendens till att vi

allt oftare utmanar varandra utifrån hur vi känner eller tror att det borde vara. Inte sällan undermineras kunskap och används inte som riktiga källor eller motiv för argument eller diskussion. Jag hoppas att det här är en företeelse som snart punktmarkeras.

TRO BLIR TILL HANDLING

Däremot har vi många tendenser i samhället och kyrkan idag där vi kan se tecken på reformation. Den globala rörelsen som förändrar och medvetandegör kring klimatet där kyrkan delvis gått i spetsen är en av de tendenserna. Den rörelsen har alstrat medvetenhet, rört upp känslor och skapat engagemang! Ska jag ändå framhäva dagens reformatorer slår jag omedelbart ett slag för dagens unga människor, de unga som inte fastnat i eller tvingats in i mönster eller möteskostymer som begränsar dem – unga människor som vågar vara frispråkiga mot varandra med respekt och inte viker sig. DE är dagens reformatorer. De låter tro bli till handling till det yttersta och väljer kanske gymnasieinriktning och högskola efter var de tror att de är ämnade att verka, de sätter sig i styrelser för att kunna påverka och de skapar normmedvetenhet bland sina vänner och bereder plats. De påverkar kyrkan och samhället med sin tro – och om femtio år kommer vi kanske veta vilka de är namngivna.•

DAGENS REFORMATORER ÄR DE UNGA SOM INTE FASTNAT I ELLER TVINGATS IN I MÖNSTER ELLER MÖTESKOSTYMER SOM BEGRÄNSAR DEM.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: KRÖNIKA 11


– MAN KAN VARA CIVILT OLYDIG MED PRÄSTKRAGE – Ibland går det inte att lyda både den världsliga makten och lyda Guds bud. Att följa sin Gud, sin magkänsla och sitt hjärta kan ibland innebära olydnad mot yttre makter. Lisa Vinsander, studentpräst i Lund, har utvecklat sin yrkesroll till en aktiv kamp för mänskliga rättigheter. text: marie bosund hedberg foto: martin olson och colombia diversa©

12 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUND


UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUND 13


RÄST, PODDARE, NÄTVERKARE,

demonstrant. Lisa Vinsander märks utåt i många olika roller. Men det märks att hon inte är så van vid att prata om sig själv – mera om det som hon tror på. I sitt privata liv är Lisa Vinsander gift och har två barn, bor i Malmö men arbetspendlar de få milen till Lund varje dag. Hon växte upp i ett kollektiv på Lidingö, hennes föräldrar var Missionsförbundare och hennes pappa skrev läroböcker om befrielseteologi. När det var dags valde hon mellan fem olika yrken: Lärare, psykolog, författare, politiker och skådespelare. – Prästrollen innehåller alla de komponenterna och Gud är den viktiga kryddan. Jag står inte och faller med min egen prestation, förklarar hon. Sedan tre år är domkyrkoförsamlingen i Lund hennes arbetsplats och dit kom hon efter några år som barn- och ungdomspräst i Kirsebergs församling i Malmö. Hon beskriver sitt uppdrag där som en väldigt roligt men ibland något övermäktigt. Hon som dessutom lider av duktig-flicka-syndromet skrapade näsan mot väggen och blev sjukskriven. Sedan dess har hon gått stiftets själavårdsutbildning och tillsammans med säkerhetschefen på Lunds universitet leder hon och hennes kollegor i Studentprästerna kurser i krishantering. I sitt nya uppdrag möter hon studenter som behöver hjälp med livskriser, obearbetade sorger eller utbrändhet. Studenthälsan

14 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUND

upplever hon som underdimensionerad och studentprästerna ska rikta in sig på den existentiella själavården, inte som terapeuter utan som aktiva samtalspartners. ”TRO ÄR POLITIK”

– I det själavårdande samtalet uppträder jag som om jag vore lat, dum och självisk. Samtalet får ta tid, jag ställer ”korkade” frågor och är noga med mina egna gränser. Jag jobbar utifrån att låta dem själva resonera sig fram till en möjlig lösning på sitt problem. Från Kirseberg fick hon med sig ett användbart svar på sin fråga om tro och politik kan höra ihop. ”Tro är politik”, svarade Per Håkansson, dåvarande kyrkoherde i församlingen. Vi sitter i ett litet rum som universitetet lånar ut till Studentprästerna. En blek januarisol lyser in genom fönstret och jag noterar att hon inte har sin prästkrage på sig. – Den behövs inte just nu, säger hon. Det beror på vem jag talar med om jag ska ha den på mig eller inte. I morgon kväll kommer jag kanske ha på den när jag ska delta i en manifestation i Malmö för aborträtten. Kvinnokroppen har blivit en politisk skottglugg och används för politiska syften och det vill jag protestera mot. Jag deltar i så fall i min prästroll samtidigt som jag följer min egen moraliska kodex – och då har jag kragen på mig. KYRKAN FÅR INTE FÖRTRYCKA

Hon förklarar hur viktigt det är att som kristen protestera när representanter från kyrkan spelar en förtryckande roll – annars


Lisa Vinsander är Lunds stifts hbtq-samordnare och nyligen deltog hon i stödjande insatser i en arvstvist i Colombia. Här är hon fotograferad på Colombia Diversa, motsvarigheten till RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, tillsammans med Marcela Sánchez och Jide Macaulay. Och regnbågsflaggan.

KVINNOKROPPEN HAR BLIVIT EN POLITISK SKOTTGLUGG OCH ANVÄNDS FÖR POLITISKA SYFTEN OCH DET VILL JAG PROTESTERA MOT.

står de oemotsagda. Hon tar den ryska aktivistgruppen Pussy Riot som ett exempel. 2012 dömdes de för huliganism sedan de framfört en protest mot president Putin i Kristus Frälsares katedral i Moskva. De fick inte mycket nationellt stöd mot den ryskortodoxa kyrkan. ”Där hade vi kristna som stöttade dem kunnat göra det tydligare”. Hon berättar också om hur illa berörd hon blev när hon fick höra att en av hennes väninnor hade sökt hjälp och råd i frikyrkan i sitt beslut att komma ut som homosexuell. Hon hade fått flera svar som handlade om att Bibeln var emot homosexuella under alla omständigheter och att hon inte hade någon egen kristen grund att stå på.

– Det var när jag läste till präst och jag blev så engagerad att jag plockade fram många olika ställen i Bibeln som kunde tjäna som stöd för henne i hennes beslut. REGNBÅGE I COLOMBIA

Lisa är för närvarande Lunds stifts samordnare i hbtq-frågor och för en tid sedan fick hon uppdraget att företräda Svenska kyrkan vid ett diskrimineringsfall i Colombia. En homosexuell man nekades sitt arv på grund av sin sexuella läggning och Lisa var där för att stödja honom. Hon stod där, i sin prästkrage och med en regnbågsflagga i handen, intill en nigeriansk präst som också höll den färgglada flaggan i handen.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUND 15


DET BLIR SVÅRARE ATT SVARTMÅLA VARANDRA NÄR MAN LÄR KÄNNA VARANDRA.

Lisa Vinsander, studentpräst i Lund, är aktiv opinionsbildare när det gäller mänskliga rättigheter.

– De konservativa kristna i Colombia fick något att tänka på, ler hon. De fick möta både en kvinna och en svart man i sina prästroller och som dessutom stod för en annan sorts teologi. På den internationella kvinnodagen den 8 mars för två år sedan var Lisa med och bildade nätverket Systerskap & Religionsmöte, ”en feministisk mångreligiös tankesmedja”. Hon beskriver den som att den uppfyller hennes längtan efter att kunna möta feminister över trosgränserna. Hon och hennes systrar menar att feminismen bör breddas utifrån fler olika parametrar, så som religion, klass och kulturell bakgrund. Föreningen bildades som en reaktion mot såväl den feminism som förbiser eller misstänkliggör den religiösa sfären som mot den ensidigt patriarkala hållning som råder inom vissa religiösa kretsar. Den har gjort avtryck och fick nyligen ett mångfaldspris. SARAS SYSTRAR?

– Vi representerar de tre abrahamitiska religionerna, förklarar hon. Vi borde kanske kalla oss ”Saras systrar” eller något liknande. Vi diskuterar en massa olika ämnen och det är helt klart att det blir svårare att svartmåla varandra när man lär känna varandra. Hon berättar om en sådan diskussion som 16 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUND

blev överraskande för många av de närvarande. – Jag berättade att jag just hade läst Liv Strömqvists bok Kunskapens frukt där hon bland annat skriver om menstruation och att jag inte hade sett ämnet ventileras på det sättet tidigare. De judiska och muslimska kvinnorna kommenterade blixtsnabbt: ”Vet du hur mycket vi har skrivit om mens i våra traditioner? Så jag fick konstatera att det är vi inom kristendomen som hanterar mens som en icke-fråga. Tillsammans med sex andra präster i Malmö och Lund har Lisa startat en podcast, inspelningar på nätet. ”Tolkning pågår” är till för dem som vill delta i tolkande samtal samt bli inspirerade i sitt predikoskrivande utifrån söndagens predikotext. (http:tolkningpagar. blogspot.se) Om en liten stund ska hon ta emot en student för ett inbokat samtal och några timmar senare ska hon ta emot kvinnorna från Systerskap och religionsmöte på ett möte hemma hos sig. Hennes mamma och hennes tioåriga dotter har lovat att laga middagen. – Jag springer fortfarande på många bollar, erkänner hon. Jag hävdar att jag befinner mig i nyorienteringsfasen efter sjukskrivningen härom året och jag försöker välja det som är lustfyllt.•


OPINIONSBILDEN thesoundsofhistory.com

/ robert p. fitton

MARTIN LUTHER KING I HAVE A DREAM Medborgarrättskämpen Martin Luther Kings tal om drömmen om en värld där vita och svarta kunde leva som jämlikar är hans mest citerade och har utsetts till ett retoriskt mästerverk. Han talade den 28 augusti 1963 vid Lincolnmonumentet i Washington, D.C. i samband med en marsch för arbete och frihet med mer än 200 000 deltagare. ”Jag har en dröm, att nationen en vacker dag ska resa sig och göra den verkliga innebörden av sin troslära till verklighet: ”Vi anser att dessa sanningar är självklara, att alla människor skapats som lika”. Martin Luther King mördades 1968 i Memphis, Tennessee, 39 år gammal.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: OPINIONSBILDEN 17


hela tiden

Det är oerhört inspirerande att arbeta i olika nätverk. Det är effektivare när man vill bygga en gemenskap som bygger på transparens och öppenhet. Jag är bland annat aktiv inom två lokala, interreligiösa grupper – Open Skåne och Systerskap&Religionsmöte – och det händer mycket som kräver att vi agerar.

Jag blir också väldigt glad när jag möter unga människor som intresserar sig för internationella frågor. Jag samtalar bland annat med dem som studenter på Malmö högskolas program Internationell migration och etniska relationer. De är verkligen entusiastiska. Jag blev rabbin i USA 1995 och kom till Malmö för fem år sedan. När vi flyttade hit var jag den första kvinnliga rabbinen i Sverige men sedan dess har Ute Steyer utsetts till rabbin i Stockholm. Det finns förstås de som helst vill ha manliga, ortodoxa rabbiner i stället men jag möts med respekt för att jag vågar vara progressiv. Jag ville bli rabbin för att få en möjlighet att undervisa på en djupare nivå. Jag har alltid engagerat mig i samhällsfrågor, kring fattiga, invandrare och mänskliga rättigheter, och jag vill göra det ur teologisk synvinkel, inte som politiker. Men det är många i det svenska, sekulariserade samhället som inte kan förstå att man kan lägga en religiös aspekt på de frågor som är aktuella idag. Dessa undrande människor kan mycket väl vara de som engagerar sig ideellt med att hjälpa flyktingar att överleva i en oviss tillvaro. De har ju också en tro som gör att de vill påverka samhället. REBECCA LILLIAN RABBIN, MALMÖ

Det är en inre glöd i kombination med en tanke om vad det skulle kunna innebära att vara kyrka just här och just nu. Gemenskapen runt ett uppdrag. Stort allvar och stor glädje. Allt detta är ju något man skapar tillsammans och i gemenskap. Goda omständigheter. Ju äldre jag blir desto mer tänker jag att det också handlar om att vara på rätt plats i bemärkelsen att de förutsättningar finns som gör att just jag kommer till min rätt. Det gäller alla i gruppen. Viktigt att beredas möjlighet att få utveckla sin fulla potential.

Hur får du näring till dina idéer?

Under och över och genom allt också en Guds andes vind. ANN ALDÉN KYRKOHERDE, JÖNKÖPING

18 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: ENKÄTEN


Jag och min fru är volontärer i det arbete som Svenska kyrkan gör tillsammans med Röda Korset bland flyktingarna här i Hudiksvall.

Det känns bra att kunna hjälpa till när man ser att det blir så uppskattat. Det var lite besvärligt i början innan man förstod hur många flyktingar från andra delar av världen som skulle komma hit. Men det är oftast positivt och vi har fått vänner bland de asylsökande som vi umgås med. Döttrarna i en familj är flitiga med att kontakta oss på Facebook. Ortsborna har varit väldigt generösa med att skänka bland annat kläder och hygienartiklar och jag är med och delar ut sådant. För ett år sedan fanns det tre flyktingförläggningar här men de har lagts ner eftersom det inte kommer så många flyktingar längre. Men det finns fortfarande saker kvar att dela ut och nu öppnar vi en lokal dit både flyktingar och utsatta svenskar kan komma och få hjälp. Vi håller till i skyddsrummet i källaren till Håsta kyrka. För ett år sedan arbetade vi som volontärer ungefär tjugo timmar i veckan men nu blir det lite mindre, efter behov. Jag är pensionär, eller helt kompledig som jag kallar det själv, och jag hinner med annat också.

en mental ord.

Jag håller på med samma projekt som när jag var i fyraårsåldern. Det är en lek jag sysslar med; idéer som slår mig och som jag vill se hända, och så ser jag till att de händer. Det kan kantra till besatthet, eller kalla det envishet med ett mildare

Vad är det för typ av idéer jag vill försöka förverkliga? Jag vill få samtal att uppstå och göra så att de samtalen förs utifrån en lite annorlunda vinkel än tidigare. Det mesta jag gör syftar till det. Jag vill vara i sammanhang som ger människor ork att leva och mod att dö. Däri sammanfaller prästens och konstnärens mission. Även narrens, satirikerns. Folk vill gärna göra mig till rebell, men det är jag inte. Inom Svenska kyrkan skulle jag snarare säga att jag är mesigt mainstream. Att hitta näring åt sina idéer… Nutritionen är ingenting självklart. Jag har också upplevt hur det är att bli helt dränerad. Men näring finner jag i en genuin gemenskap, där jag deltar. Om vi talar om förebilder eller inspiratörer tänker jag ibland att jag skulle vilja vara mer som min fru Karin. KENT WISTI PRÄST, BILDKONSTNÄR OCH SATIRIKER

URBAN BACKMAN PENSIONÄR, HUDIKSVALL

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: ENKÄTEN 19

ENKÄTEN

FOTO: ANDERS NICANDER


Pilgrimsfärd för fred till Riga

När 12 000 unga pilgrimer skulle komma till Lettlands huvudstad för att fira nyår tillsammans ryckte presidenten Raimonds Vējonis ut och vädjade i tv – och några veckor innan mötet skulle börja stod det klart att Rigaborna var redo att ta emot dem allihop i sina hem. text: anna braw foto: wiesia klemens

förvånat för sina vänner att han och sex polacker har fått den lutherske ärkebiskopen Jānis Vanags och hans fru som värdfamilj. ”En pilgrimsfärd för tillit på jorden” var den idé som broder Roger, Taizékommunitetens grundare, presenterade för sina bröder. Eftersom många unga började söka sig till kommuniteten på 1950-talet ville han i första hand lyssna till dem, och efter Andra Vatikankonciliet bjöd bröderna in till ett ungdomskoncilium. Lite senare började pilgrimsfärden, och fortfarande, nästan 40 år senare, kallas Europamötesdeltagarna ofta för pilgrimer. EKUMENISK INBJUDAN

till Riga den 28 december är det den 39:e gången som en europeisk storstad bjuder in till Europamöte tillsammans med den ekumeniska brödrakommuniteten i Taizé. Förra gången var det i Valencia, och de nyanlända kunde ställa ifrån sig bagaget på gröna gräsmattor, linda av halsdukar och knäppa upp jackor. I Riga är det blött, mörkt och kallt, och då och då faller tunga snöflingor i massor. De har kommit med båt, buss och flyg. En grupp från Italien klev ombord på sina bussar redan på juldagen. En grupp från Korea har mellanlandat i Moskva och kommer att åka tillbaka dit för att fira den ortodoxa julen efter nyår. Svenskar från Stockholmstrakten hör till dem som har haft den enklaste resan. Simon Forsberg från Uddevalla berättar ÄR DELTAGARNA ANLÄNDER

”EN PILGRIMSFÄRD FÖR TILLIT PÅ JORDEN”

20 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: RIGA

Det är alltid en ekumenisk grupp kyrkoledare som bjuder in kommuniteten att ordna ett Europamöte, och i Riga var det den katolske ärkebiskopen Zbgiņevs Stankevičs, den lutherske ärkebiskopen, den lettiska baptistunionens biskop Pēteris Sproģis och den ortodoxa kyrkans metropolit Aleksanders som skrev brevet. De skickade det i november 2015, och en månad senare hade bröderna tackat ja. – I september för två år sedan var det ett mindre möte här i Riga, berättar en av bröderna. Det var en stor upplevelse för många av oss. Unga vuxna från de baltiska länderna, Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Polen sjöng på varandras språk, bad för fred och samtalade. Det är fantastiskt att vara tillbaka här nu. Bland mötets workshops finns flera som handlar om Lettlands historia, och i en av dem medverkar biskop emeritus Pāvils Brūvers


och hans fru som tillsammans med några andra berättar om hur det var att leva som kristen under Sovjettiden, ständigt bevakad, ständigt med risken att bli tillfångatagen och deporterad. VÄRDFAMILJER ÅT ALLA

Några bröder kom tillsammans med ett par systrar ur S:t Andreas-orden, en ekumenisk orden som de samarbetar mycket med, och en grupp volontärer till Riga i september för att börja förbereda mötet på plats. De har arbetat mycket med värdförsamlingarna, som har hand om mötets morgonböner och förmiddagsprogram och som ordnar värdfamiljer åt alla deltagare. – I början av december gick det fortfarande trögt med att få fram värdfamiljer, berättar en av systrarna. Vi hade en nödlösning med gymnastiksalar och skolor, men det är ju inte

alls detsamma. Någon föreslog att vi också kunde låna en flyktingförläggning som byggdes när Lettland lovade att ta emot några hundra flyktingar. Det blev ju inget av med det sedan, så den står tom. Det skulle ha varit sorgligt … Då gick Lettlands president Raimonds Vējonis ut med en vädjan i tv, och det märktes direkt att människor lyssnar till honom. Före jul hade vi sovplatser åt alla deltagare! Och ett par veckor senare skriver broder Alois i ett brev till värdförsamlingarna och värdfamiljerna: ”Värdfamiljernas gästfrihet var ett av mötets starkaste inslag. Många deltagare berättade innan de åkte hem om hur berörda de var av värmen i ert sätt att ta emot dem. Att tusentals människor öppnade sina hem för unga gäster som de inte kände, i vår tid när människor så ofta är rädda för främlingar, är ett mycket starkt tecken på hopp och vänskap.” •

SIMON FRÅN UDDEVALLA HAR FÅTT DEN LUTHERSKE ÄRKEBISKOPEN OCH HANS FRU SOM VÄRDFAMILJ.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: RIGA 21


PORTRÄTTET

Karin Wiborn är tidigare scoutsekreteraren som idag leder Sveriges kristna råd. Hon förespråkar ökad samverkan mellan kyrkorna, ser fredsarbete som den stora utmaningen och tror att världen behöver en försonad kristenhet.

– Jag försöker vara snäll på allvar Hur kan Sveriges kristna kyrkor ta plats som relevant aktör i ett land där religion spelar liten eller ingen roll i många människors vardag?

– Jag tror på att söka sig inåt för att betyda något utåt. Det är viktigt att «rota sig» i sin tro – och som jag ser det för Sveriges kyrkor – i sin gemensamma tro, alltså tala med varandra, för att vara en trovärdig aktör. Vilken är den största utmaningen för Sveriges kristna råd idag?

– Fred och försoning. Vi lever i en värld med ökade motsättningar. Ibland också med hänvisning till religionerna. Därför är det av största vikt att kyrkorna söker sig samman och tar Jesu bön om enhet bland de som tror på allvar. Det är ett försoningsarbete för världens skull där vi prövas att på djupet visa varandra respekt trots olikheter. Varför behövs ett särskilt råd för att kristna samfund ska kommunicera med varandra?

– Det underlättar arbetet för kristen enhet och ekumenisk reflektion, vilket är att svara mot Jesu bön i Johannes 17: 21: ”Jag ber att de alla skall bli ett.....då skall världen tro på att du har sänt mig.” Kyrkorna har allt att tjäna på samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. När Sveriges kyrkor gemensamt uttalar sig om något blir det väldigt starkt, till exempel som i juluppropet för en mer human flyktingpolitik. Det är också ett sätt för större kyrkor att stödja och uppmuntra mindre kyrkor.

KARIN WIBORN Familj Man, fyra barn och två barnbarn. Bakgrund Ordinerad baptistpastor 1984, numera Equmeniakyrkan, Pastor i Centrumkyrkan, Farsta, Scoutsekreterare på baptisternas ungdomsförbund, missionsföreståndare för Svenska Baptistsamfundet 2003-2011 under tiden Equmeniakyrkan växte fram. Vision i arbetet ”Kyrkorna tillsammans i tro och handling”. Relation till Gud Varm. Aktuell Medverkar i samtal vid Teologifestivalen som arrangeras i Uppsala 24-26 februari. Är också sedan fem år ständigt aktuell som generalsekreterare för Sveriges kristna råd, vilket fyller en funktion när de kristna kyrkorna vill tala med gemensam röst i olika frågor. Inom rådet möts 26 medlemskyrkor fördelade på fyra kyrkofamiljer (lutherska kyrkor, frikyrkor, ortodoxa och österländska kyrkor samt romerskkatolska kyrkor).

Hur lever du i vardagen Jesu gyllene regel om att vara mot andra som du önskar att de var mot dig?

– Noora i den norska tv-serien Skam har ett citat på väggen som lyder ungefär: ”Alla kämpar med något – så var snäll”. Jag försöker vara snäll på allvar, såväl mot andra som mot mig själv. Jag försöker vara en hygglig medmänniska vad gäller livsstilsfrågor; hur jag reser, sopsorterar, konsumerar. Jag bidrar ekonomiskt till flera organisationer som gör bra saker i samhället och i den församling jag tillhör har jag möjlighet att hjälpa människor som behöver praktisk hjälp i livet. Men min viktigaste och mest långsiktiga insats för att förändra världen gör jag nog genom min fritidsinsats som scoutledare, där jag får vara med och fostra unga människor i enlighet med den gyllene regeln och scoutlagen. Text: Anna Martinengo

22 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: PORTRÄTTET

FOTO: ARNE HYCKENBERG


BETRAKTELSEN FOTO: NRK.

”Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about. Be kind. Always.” (ALLA DU TRÄFFAR SLÅSS MOT NÅGOT DU INTE VET NÅGONTING OM. VAR SNÄLL. ALLTID.)

JOHN WATSON (1850-1907), SKOTSK TEOLOG OCH FÖRFATTARE, MEST KÄND UNDER SIN PSEUDONYM IAN MACLAREN. CITATET SPRIDS JUST NU TILL EN MILJONPUBLIK I NORGE OCH SVERIGE. DET ÄR SKRIVET PÅ EN PAPPERSLAPP SOM SITTER FASTNÅLAD PÅ VÄGGEN HEMMA HOS NOORA SÆTRE EN AV HUVUDPERSONERNA I DEN NORSKA TV-SERIEN SKAM. SERIEN HAR SKRIVITS OCH REGISSERATS AV JULIE ANDEM OCH ÄR DEN MEST FRAMGÅNGSRIKA SERIEN NÅGONSIN I NORGE. DEN UTSPELAR SIG BLAND UNGDOMAR PÅ ETT GYMNASIUM I OSLO MEN HAR TITTARE OCH FÖLJARE I ALLA ÅLDRAR. I SVERIGE SÄNDS SERIEN PÅ SVTPLAY.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: BETRAKTELSEN 23


24 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: STIPENDIERAPPORTEN


– FLER BORDE RESA UT SOM VOLONTÄRER! text: josefin ingsén foto: camilla wågstedt

Älvsby folkhögskola i Norrbotten har startat en volontärlinje och först ut var Josefin Ingsén och Camilla Wågstedt på en tre månader lång resa till Tanzania. – Möten och samtal med ungdomarna fick oss att reflektera över vilka vi själva är och hur vi lever i Sverige, rapporterar de.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: STIPENDIERAPPORTEN 25


SYFTET OCH MÅLET

med resan var att bygga relationer mellan kyrkan i Sverige och kyrkan i Tanzania, då främst inom Konde respektive Luleå stift. De skärpta visumreglerna ställde dock till det något för oss. Med vårt visum kunde vi inte direkt utföra några arbetsuppgifter, utan det blev mer av ett studiebesök där vi tillsammans med den ungdomsansvarige i Konde stift reste runt i stiftet. Vi besökte olika församlingar och vi träffade ungdomar och utbytte tankar och erfarenheter med dem. DEN UNGDOMSANSVARIGE i Konde stift, pastor Sanga, var ansvarig för vårt program. Ofta höll han en föreläsning för de unga följt av en frågestund där vi fick ställa frågor till varandra. Vi frågade om hur det är att vara ung i Tanzania och hur kyrkan i Tanzania ser ut och de ställde motsvarande frågor till oss. Det var givande frågestunder där vi fick lära oss mer om livet i Tanzania men vi kunde samtidigt reflektera över hur saker och ting fungerar i Sverige. I några församlingar tillbringade vi en eller två hela dagar och fick då mycket tid tillsammans med ungdomarna. I andra församlingar fick vi följa med på en promenad i närområdet kring kyrkan och i några församlingar fick vi vara med och

26 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: STIPENDIERAPPORTEN

spela musik och sjunga tillsammans med dem. Dessa dagar då vi tillbringade en längre tid i församlingen var mycket givande. Vi kunde då få ett djupare samtal om likheter och skillnader länderna och kyrkorna emellan. Vi har även deltagit i gudstjänster i olika församlingar på söndagarna. Det har gett oss en lite djupare insikt i den världsvida kyrkan. Jag har stundtals fascinerats över hur kyrkorna kan skilja sig åt i Sverige och Tanzania. De är båda lutherska kyrkor och vi tror på samma Gud. Den kristna kyrkan är verkligen en världsvid kyrka där vi ibland har olika sätt att uttrycka vår tro på, men vi tillhör ändå samma kyrka. ta med mig en del av mina upplevelser och erfarenheter och använda mig av dem här hemma i Sverige, hur vet jag inte exakt ännu, men kanske i församlingsarbetet i min hemförsamling. Kulturupplevelsen, insikten och förståelsen av att ha upplevt och levt i en annan kultur hoppas jag kunna ha nytta av i mötet med folk i Sverige som har en annan kulturell bakgrund. Det känns väldigt relevant nu när många flyktingar kommit till Sverige och jag via min hemförsamling engagerat mig ideellt i verksamhet för de asylsökande. Vi är verkligen glada att vi fått och tagit denna chans att resa ut och under en längre period fått bo och leva i ett annat land. Undervisningen på volontärlinjen på Älvsby folkhögskola har varit en bra förberedelse inför resan och vi har lärt oss mycket som vi kan ha nytta av framöver i livet. Fler borde ta chansen att resa ut som volontär om möjligheten dyker upp.  •

JAG HOPPAS KUNNA


I KORTHET

JASON DIAKITÉ

EN DROPPE MIDNATT – EN FAMILJEBIOGRAFI Albert Bonniers förlag, 2016

ANNA RUNESSON

GUDS RIKE ÄR NÄRA! MARKUSEVANGELIET Libris förlag, 2016 ANVÄNDBAR OCH FÖRNUFTIG Det finns böcker som liknar färgglada festplagg, underhållande, tjusigt utformade och glittrande förföriska men inte så särdeles praktiska. Andra böcker är snusförnuftiga och osexiga som praktiskt varma, oformliga långkalsonger. Alltför ofta har böcker i bibeltolkning liknat långkalsonger mer än festblåsor. Anna Runessons Guds rike är nära om Markusevangeliet faller i den bekväma, praktiska och ändå förhållandevis spännande kategorin som kanske kan liknas vid en snygg vardagsskjorta. Guds rike är nära är kul, lätt, användbar och förnuftig. Boken är en av del av kommentarserien Nya Testamentets budskap (NTB) – för bibelläsare som vill förstå mer. Avsnitt för avsnitt får läsaren insikter om Markusevangeliet, utifrån olika punkter: avsnittets sammanhang och uppbyggnad, innehåll, fördjupande fakta, sammanfattning och reflektioner utifrån ett nutidsperspektiv. Samtliga punkter har en symbol som tydliggör läsningen. Den korthuggne och fåordige evangelisten Markus visar sig ha både djup och bredd efter förklaringarna i Guds rike är nära. De bibeltexter som är svårförståeliga och ibland provocerande, såsom förbannelsen av fikonträdet (Mark 11:12-33) får både förklaring och hjälp av den teologiska tolkningen i reflektionen utifrån ett nutidsperspektiv. Det innebär ett stort plus, eftersom relationen mellan de gamla texterna och våra egna liv lyses upp med Anna Runessons lykta, utan att de tar för stor plats. Fokus ligger fortfarande på fakta. Guds rike är nära gör vad den lovar, det är en god bok för bibelläsare som vill förstå mer. Den är som den snygga vardagsskjortan, användbar vid många tillfällen men kanske inte när man behöver gräva ner sig ordentligt i ämnet och inte heller när man vill svepas iväg av teologiskt bländverk. Men det är som det ska vara. MALIN PIHLGREN NYLANDER assistent och präst i Svenska kyrkan Dubai

STARK NÄRVAROKÄNSLA Han valde Timbuktu som artistnamn men han debuterar som författare under sitt riktiga namn, Jason Diakité. Han växte upp i Lund med sina amerikanska föräldrar, en vit mamma och en svart pappa. Han berättar om sina funderingar kring sitt ursprung – är han vit eller svart? På sin vänstra hand har han en grupp små vita fläckar och som barn inbillar han sig att de ska växa och att vitheten brer ut sig. Han berättar om ”endroppsregeln”, om osynlig svarthet, och det är också den som gett boken dess namn. Han räknar ut att det kommer att ta fem generationer innan hans efterkommande kan räknas som vita – om de hela tiden skaffar barn med vita partners. Som vuxen bestämmer sig Jason för att söka sina rötter. I New York, Baltimore, New Orleans, South Carolina. Han tar oss med till sina släktingar (några är slavättlingar), till bomullsplantagerna, till Harlem. Som en röd tråd i boken är hans pappa Madubukos berättelser om hur raslagar och diskriminering har påverkat hans liv, både i USA och Sverige. Han vill inte att Jason ska skriva en familjebiografi utan ber sin son att skriva om sitt liv som storsäljande musiker och om andra svartas framgångar. Vi får läsa om hur Jasons farmor Madame skickade fyra av sina små barn, däribland hans pappa, till Nigeria för att de skulle bli stolta över sitt afrikanska arv och slippa växa upp i det segregerade USA. Själv stannade hon kvar i Harlem och bildade en ny familj. En del av boken handlar om Jasons väg mot stjärnorna och han berättar öppet både om succéer och strul – det är ingen spikrak väg när han har bestämt sig för att satsa på rap, musiken som är influerad av jazz, soul och blues, det som brukar kallas de svartas musik. Man behöver inte gilla ungdomens musik för att tycka om den här boken. Den är en lektion i samhällskunskap och nutidshistoria. Journalisten och författaren Mustafa Can har bearbetat boken men han har inte ändrat det raka språket som bara någon som är riktigt engagerad kan använda. MARIE BOSUND HEDBERG journalist, Malmö

ALBIN TANKE, PROJEKTLEDARE.

REFLEKTIONSDAGAR I MALMÖ För andra året i rad genomför Svenska kyrkan i Malmö och Malmö högskola konferensen Samhälle&Existens. Årets tema är Arbete – som utmaning och resurs, hot och möjlighet. – Arbete är en djupt existentiell fråga, säger projektledaren Albin Tanke. Den debatteras just nu på många håll, inte minst har tanken på medborgarlöner dykt upp igen. – Perspektivet är nationellt men Malmö är en viktig arena för det som händer idag. Mycket händer här först som sedan får nationella konsekvenser, till exempel förra årets flyktingvåg. Albin Tanke talar om konferensen som reflektionsdagarna och en plats för viktiga möten i korsvägen mellan politik, religion, kultur och media. – Förra årets konferens var en stor framgång och målet är att Malmö ska bli en arena för utvecklingsfrågor, så som Göteborg förknippas med Bok- & Biblioteksmässan och Almedalen med opinionsbildning. Samhälle&Existens genomförs den 27-28 april. För anmälan och program, gå in på svenskakyrkanmalmo.se/ om-oss/samhalle-och-existens-2017

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LÄST SEDAN SIST 27


I KORTHET

FOTO: MAGNUS ARONSON

FOKUS PÅ ALLAS RÄTT TILL MAT Under fastekampanjen 2017, som drar igång 26 februari, har Svenska kyrkans internationella arbete valt att lyfta en av våra grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till mat. Trots att jordens resurser skulle kunna räcka till alla finns det människor som plågas av svält eller undernäring. Hela 795 miljoner människor kan inte äta tillräckligt med mat varje dag, enligt en fn-rapport. – Vi kan inte acceptera att så många människor fortfarande inte har möjlighet att äta sig mätta. Under årets fastekampanj har vi en unik möjlighet att verkligen göra något åt det, säger Claes Anckarman, kampanjansvarig vid Svenska kyrkans internationella arbete. Ett projekt, som Svenska kyrkan internationella arbete stödjer, är kooch kalvprojektet i Tanzania. Genom det har familjer som lever i fattigdom erbjudits en ko och praktisk träning för att kunna sälja mjölk och ge sina barn mjölk att dricka varje dag. De goda effekterna är flera: En ko ger mjölk, det leder till inkomster, bättre självkänsla och nya investeringar. Och hela förändringen börjar med en mätt mage.

28 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: I KORTHET

VARFÖR BEHÖVS VÄRLDENS FEST? – Det är ett viktigt tillfälle för alla oss som är engagerade i Svenska kyrkans internationella arbete att mötas, dela tankar och erfarenheter och få inspiration! Det ligger en stor glädje i att få ge av sin tid och energi till ett så viktigt arbete och det behöver vi påminna oss om tillsammans säger Tinde Carlbrand, teamledare Svenska kyrkans internationella arbete. Vad hoppas du man får med sig hem som besökare? – Hoppet i att se att vi är så många som brinner för globala rättvisefrågor och tror på kyrkans möjlighet att vara en viktig förändringsaktör. Jag hoppas också få ta del av människors berättelser för att få en fördjupad kunskap och förståelse för alla de utmaningar vi står inför både i Sverige och hos våra partners runt om i världen. Det är viktigt att hela tiden utmanas i hur vi kan bli ännu mer relevanta. Något speciellt i programmet du absolut inte tänker missa? – Jag tror att seminarieprogrammet kommer bjuda på riktigt intressanta och givande panelsamtal med

spännande gäster från partners runt om i världen som dagligen jobbar för förändring i sina lokala kontexter. Sen ser jag ju lite Tinde Carlbrand särskilt fram emot Världens fest Ung, att komma samman i alla åldrar för att sätta fingret på frågor som vi alla brinner för, det är stort! Världens fest genomförs i Västerås den 2-4 juni och årets tema är ”Fri att förändra”.

IDROTTSSATSNING FÖREBYGGER KONFLIKTER Arbetet med att genom idrottsaktiviteter engagera ungdomar i flyktinglägret Kakuma i Kenya har fortsatt positiv effekt. Drygt 250 volontärer arbetar idag med en fotbolls-satsning som skapar mening för runt 13 000 ungdomar. – Förhoppningen är att vi även ska lyckas skapa ett engagemang för att fler flickor och unga kvinnor ska kunna vara med och spela fotboll, basket och volleyboll, berättar Else Berglund, som arbetar för Svenska kyrkans


ELSE BERGLUND I NAIROBI.

internationella arbete. Hon är placerad i Nairobi i Kenya och arbetar bland annat aktivt med det samarbete Svenska kyrkan och Lutherska världsförbundet har kring flera olika flyktingläger i östra Afrika, varav Kakuma i Kenya är det näst

”FOTBOLL FÖREBYGGER KONFLIKTER”.

största med 200 000 invånare. Här finns i dag 264 fotbollslag och en liga som engagerar människor både inom och utanför flyktinglägret. Else Berglund pekar på att satsningen handlar om mycket mer än idrott. – Det är avgörande att skapa en

meningsfull tillvaro för ungdomarna. Det finns en skola i Kakuma, men långt ifrån alla får en plats på gymnasienivå. Dessutom kan vi arbeta konfliktförebyggande med fotbollens hjälp genom att blanda nationaliteter, tala om ledarskap och laganda.

Vill du sprida medmänsklighet under konflikt och ockupation? Är du skicklig på att informera och inspirera, och vill verka för rättvisa och fred? Då kan du vara en av dem vi söker för ett tremånadersuppdrag som ekumenisk följeslagare i Palestina och Israel, med utresa i juni eller september 2017. Efter en utbildning i Sverige reser du till området för att verka för ökad respekt för folkrätten samt stödja lokalt ickevålds- och fredsarbete. Det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel startades av Kyrkornas Världsråd år 2002 som en respons på en förfrågan från lokala kyrkoledare i Jerusalem om internationell närvaro i konflikten.

BLI FÖLJESLAGARE I PALESTINA OCH ISRAEL!

FÖR MER INFO OCH ANSÖKNINGSHANDLINGAR: WWW.FOLJESLAGARPROGRAMMET.SE SÖK SENAST 12 MARS.

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: I KORTHET 29


STIPENDIATEN

Hyderabad ligger i södra Indien.

Andhra Christian Theological College i Hyderabad driver ett solenergiprojekt.

INDIENS SOL SKA STRÖMMA Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter. Andhra Christian Theological College, ACTC, i Hyderabad i södra Indien har fått 220 000 kronor som bidrag till ett solenergiprojekt som förutom huvudmålet även kan bli en förebild för både offentliga och privata aktörer i närområdet när det gäller att använda miljövänlig energi. – Även om ACTC är en kristen institution så vänder den sig inte enbart till kristna, säger Jonathan Ashauer, diakon i Svenska kyrkan, och representant för ACTCs styrelse i Sverige. Skolan har förbindelser med olika församlingar och andra religiösa samfund och verksamheten finansieras av externa partners. Lokalerna används även av kommunala verksamheter och tack vare studenterna, som har olika bakgrunder, kan man nå ut till andra grupper av människor.

VARFÖR HAR DU ENGAGERAT DIG I DET HÄR PROJEKTET? – När jag gick en kurs på Svenska Teologiska Institutet, STI, i Jerusalem för några år sedan träffade jag Jeeva Kumar, som är pastor och lärare på Andhra Christian Theological College. Han tyckte att jag skulle komma till Indien och hälsa på – så då gjorde jag det. Jag blev väldigt imponerad över planerna på att installera solpaneler på taken till institutionens byggnader. Det hade man beslutat sedan elkostnaderna rusat i höjden och varit nära att knäcka skolans ekonomi. – Jag blev också mycket rörd över att man ville att projektet i framtiden skulle kunna ge värdefulla kunskaper som kunde hjälpa fattiga människor på landsbygden att få en enklare vardag. Det handlar bland annat om situationen för daliterna, folk som tillhör den lägsta indiska kasten och tvingas leva utanför det traditionella samhället. Behandlingen av daliterna har jämförts med hur svarta i

30 UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP

Jeeva Kumar, pastor och lärare, och Jonathan Ashauer, diakon i Svenska kyrkan, samarbetar i ett solenergi-projekt på Andhra Christian Theological College i Hyderabad i södra Indien.

Sydafrika behandlades under apartheidtiden. De har inte haft tillgång till utbildning, arbetsmarknad eller sjukvård och det är uppenbart att nytänkande och kunskap skulle förbättra livet för dessa marginaliserade människor. VAD HÄNDER NU? – Jag ska försöka samla in mera pengar till projektet. För att lyckas med det behöver jag viktig dokumentation men Indien är inte Sverige. Allt tar lite längre där. Man måste skynda långsamt och jag vill att allt ska göras på rätt sätt. Jag kommer att följa upp projektet ett par gånger om året på plats i Indien. Jag känner ett stort ansvar. STIPENDIATER Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se Text: Marie Bosund Hedberg Foton: Privata


GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. De allra första svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av sällskapet. Idag har missionsarbetet tagit helt nya former och utvecklats till gränslösa samarbeten, utbyten och dialog och genomförs av grupper eller enskilda. Missionsbegreppet omfattar även arbetet för fred och ickevåld och en världsvid gemenskap.

Kina, men också till teologisk utbildning för de många minoritetskyrkorna i Sydostasien. I Kapstaden finansierar sällskapet The Desmond Tutu Chair vid University of Western Cape. I Jerusalem ges stöd till Svenska teologiska institutet och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi, bland annat genom medfinansiering av en professur i religionsteologi. I Malmö stöder sällskapet olika projekt med inriktning på dialog och ökad förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt judendom, islam och kristendom. www.lundsmissionssallskap.se

Lunds Missionssällskap har ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete och har biskopen i Lund som hedersordförande. Sällskapet verkar ekumeniskt utifrån de breda nätverk som Svenska kyrkan och styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands.

VILL DU BLI MEDLEM?

UNGDOMAR VIKTIGA Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till sökande från hela landet, och antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren. – I första hand stöder vi ungdomar och deras utbildning för tjänst i den globala kyrkan med en betoning på möten över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap. Sällskapet ger resebidrag för volontärinsatser och utbyten av olika slag, bidrag till projekt med inriktning på bland annat utbildning, integration och fredsarbete, gärna i en mångfald av uttrycksformer, inklusive musik, konst och film. KUNSKAPSUTBYTEN Lunds Missionssällskap arbetar dessutom med fyra noder över världen. Dessa mötesplatser för utbildning oh interreligiös dialog finns i Hongkong, Kapstaden, Jerusalem och Malmö. I Hongkong ges stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i

Som medlem i Lunds Missionssällskap, LMS, får du tidskriften Uppdrag Mission (5 nummer/år) som speglar sällskapets arbete. Du får också kallelser till givande årsmöten där du är med och väljer ordförande och styrelse. På det viset kan du påverka inriktningen på styrelsens arbete och vilka projekt som ska få stöd. Medlemsavgiften är 50 kr/år alternativt en engångssumma på 500 kr för livslångt medlemskap. Skicka ett mail till styrelsen@ lundsmissionssallskap.se om du vill bli medlem och ange namn och adress.

VILL DU PRENUMERERA PÅ UPPDRAG MISSION? Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige, 300 kronor inom övriga Europa och 350 kronor i övriga världen. Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 2. Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen, 0733-60 87 54.

nr 4 • 2011 årgång 166

Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps sida, www.lundsmissionssallskap.se/ stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se Skicka in din ansökan i god tid! Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare. När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se

pendium ansökan om resestismissionssallskap.se

0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS)

ansök an om

Telefon (obligatoriskt)

Sökandes namn

Adress (obligatoriskt)

)

Adress (obligatoriskt

)

Resans längd, alternativt

datum för utresa och

hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt

)

resmålet (obligatoriskt) Projektets längd

(obligatoriskt)

en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner

Privat initiativ eller

Syfte med resan (obligatoriskt)

Vill du skriva artiklar, bokrecensioner, debattartiklar eller analyser i Uppdrag Mission? Hör av dig till redaktör Marie Bosund Hedberg, 0733-60 87 54 eller red@uppdragmission.se.

(obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt

E-post (obligatoriskt)

Resans budget (obligatoriskt)

VILL DU MEDARBETA?

projektbidrag

Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med ”Ansökan Projektbidrag”. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS)

Beslutsdatum (fylls

Sökandes namn (obligatoriskt)

Projektets budget

(obligatoriskt)

genom en organisation

(obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Syfte med projektet

(obligatoriskt)

1 (2)

1 (2)

www.lundsmissionssallskap.se

NÄSTA NUMMER UTE 28/4 EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4, 2015 • ÅRGÅNG 169 • 45 KR

KR 4, 2014 • ÅRGÅNG 168 • 45 MISSIONSSÄLLSKA P • NR EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS

llskap lunds missionssä en tidskrift från

166 • 45 kr • nr 4 • 2012 • årgång

Kapstaden

–detta är mit t mal mö! ann ilmar nils per martin sHifaa

Västra Jerusalem Rabbinen på baRRikadeRna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys söRen Wibeck om den histoRiska konflikten 6

Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet.

Privat initiativ eller genom

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4 • 2013 • ÅRGÅNG 167 • 45 KR

Halva sanningen finns på den andra sidan

Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer.

Samarbetspartner på

VÅRA TEMANUMMER: en tidskrift från lunds missionssällskap

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STIPENDIER

andreas sonja CeCilia lina riCHard BoB

jeHosHua karin tony marie jonas sandra

Birgit Bo rafael elsie kristina

HENNES SOPBERG FÅR SYDAFRIKA ATT VÄXA 10 HÄR HJÄLPS MAMMOR OCH BARN TILL ETT TRYGGT LIV 30 INTERNATIONELL FÖREBILD I KAMPEN MOT HIV 36 FRAMTIDEN FORMAS FÖR DEN FRIA GENERATIONEN 38

6 sin kärlek till malmö 16 ilmar reepalu om d är en del av malmö per Brinkemo somalilan 20 är olika i malmö BoB Hansson alla 39 om framtidens malmö kristina olsson

BLIR DET SOMMAR FÖR KRISTNA I MELLANÖSTERN?

KONTAKTA MARIE BOSUND HEDBERG 0733-60 87 54 PREN@UPPDRAGMISSION.SE TEMA:

DET GODA MÖTET

MALMÖ DÄRFÖR TIGGER MARIA FRÅN RUMÄNIEN 4 LIMA GATUBARNET LUIS ENRIQUE BLEV SKOLBARN 26 1 UPPDRAG MISSION NR 4 2015: DET GODA MÖTET HAMMENHÖG ERIC STARTADE ASYLHJÄLPEN 34

SKALAN 10 PAKISTAN LÄNGST NER PÅ ÄR INTE ÖVER 30 EGYPTEN OROLIGHETERNA 40 ANALYS EMIGRATIONEN FORTSÄTTER

UPPDRAG MISSION NR 2 2017: LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP 31


POSTTIDNING B Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

4 1 1 1 8 6 3 0 0

SMS:a KO till 72 905 & ge 100 kr – för allaS rätt till Mat Kan en ko förändra liv? Genom ko- och kalvprojektet i Tanzania får familjer som lever i fattigdom en möjlighet till förändring. En ko ger mjölk, vilket leder till en inkomst, stärkt självkänsla, skolgång och nya investeringar. Och det är bara en del av ko-effekten. Förändringen börjar med en mätt mage. Läs mer om ko-effekten på svenskakyrkan.se/fastekampanjen.

Swisha din gåva till 9001223 eller SMS:a KO till 72905 och ge 100 kr.

pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 Fastekampanjen pågår mellan 26 FEBRUARI–9 APRIL 2017

Uppdrag Mission #2 2017  

Martin Luther hade knappast kunnat ana att hans tankar skulle inspirera människor över hela världen att vilja tolka honom utifrån deras egen...

Advertisement