Page 1

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 1, 2015 • ÅRGÅNG 169 • 45 KR

KRÖNIKA FAIRTRADE EN NAGEL I ÖGAT PÅ KAPITALISMEN 4 ENKÄT VAD KAN INTE KÖPAS FÖR PENGAR? 14 SYDSUDAN ICKEVÅLD EN KÄRLEKSFULL VÄG TILL FRED 16


MISSIONS UPPDRAGET I VÅR TID BYGGER PÅ DIALOG OCH INTERRELIGIÖSA MÖTEN. LÅNGT FRÅN DOKTRINER OCH REGELVERK MEN NÄRA TRON PÅ MÄNNISKOR OCH DERAS FÖRMÅGA. DET ÄR DE RÖRELSERNA VI FÖLJER I UPPDRAG MISSION.

Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Media&Sånt Södra Promenaden 7B, 211 29 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Ann Aldén, ordförande Lars Micael Adrian Mika Vähäkangas

Pengar–roten FREDRIK REINFELDT OCH ANDERS BORG, STEFAN LÖFVEN OCH

Den ideologiskt/politiska makten är starkt knuten till ”finansen”. I valrörelser är det extra tydligt. Det ”ekonomiska utrymmet” styr inte bara politiska möjligheter utan i allt högre grad politisk vilja. Pengar tar allt större utrymme i vår värld, både den stora och den lilla. Nu är till och med språkbruket påverkat. ”Jag köper ditt argument” betyder helt enkelt att jag håller med dig. Och för det använder jag ett ekonomiskt begrepp! 1800-talets folkrörelser ville något. Och lyckades med mycket. Nu finns i hela världen grupper som vill, som kan och som uträttar. Och det finns individer, entreprenörer, som lyckas med det omöjliga. Det kan handla om att skapa fred, bygga sjukhus, etablera demokrati, ge utbildning – helt enkelt att ge varje människa hennes rätt att vara människa. Få det som väl använda pengar åstadkommer. Sådant väcker beundran. Även företag vill något. Affärsidéer kan vara tydligt formulerade för en god sak. Men ändå blir målet oftast att bara maximera vinsten. För framtida god användning, eller? Pengar betecknar ett materiellt värde. Förr var det mätt i guld, sedan i mynt och sedlar, numera mest som siffror på nätet. Värden ska vårdas. Och brukas. Mannen som åt sin herre hade ökat förmögenheten med 100 procent fick beröm, men den alltför försiktiga fick ett mycket dåligt betyg (Lukasevangeliet kap 19). Såvitt jag förstår är det vår Herres mening att använda förmögenheten, både räknat i personlig talang och i anförtrodda pund, för att Han ska kunna nyttja båda. Vi kan nog inte ändra tidens ekonomiska världsordning. Men låt oss inte underskatta exemplets makt.

MAGDALENA ANDERSSON.

Grafisk form Anneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation]

håkan e wilhelmsson

Prenumeration www.uppdragmission.se pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54 Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85 Tryck Ljungbergs, Klippan 2014 ISSN 2001-0087 Omslag Shutterstock

PENGAR TAR ALLT STÖRRE

Domprost emeritus i Lund Ledamot i Lunds Missionssällskaps styrelse

UTRYMME I VÅR VÄRLD, BÅDE DEN 2 UPPDRAG MISSION NR 1 2015

STORA OCH DEN LILLA.


till allt? Alltid

11

GIVING PEOPLE Linda Hellquist i Vänersborg startade en grupp på Facebook för att hjälpa fattiga barn i Sverige. På ett år har 87 000 personer blivit volontärer och 800 privatpersoner är månadsgivare.

Kära läsare!

4 KRÖNIKAN

28 RECENSIONER

14 ENKÄTEN

29 BETRAKTELSEN

26 I KORTHET

30 STIPENDIATEN

12

EDUMANITY Erfarenheterna från mikrolånen som erbjuds fattiga i utvecklingsländerna har fått it-experten Håkan Dennersten att ta ett kliv vidare i utvecklingen mot en ekonomiskt och socialt jämställd värld. Han har skapat ett digitalt spel med målet att utrota analfabetism.

22

STIPENDIERAPPORTEN

16

FÖR FRED GENOM ICKEVÅLD Moses Monday John från Sydsudan tror fortfarande att fred är möjligt i hans land, som är det yngsta i världen. I samband med fredsdagen den 21 september besökte denne ickevåldskämpe Sverige, inbjuden av Kristna Fredsrörelsen.

Svenska, norska och danska organisationer, samfund och privatpersoner stöttar verksamheten på TCG Nordica i kinesiska Kunming. Lunds Missionssällskaps stipendiat Anna Braw berättar om reflektioner mellan öst och väst.

Diskussionens vågor har gått höga under hösten om EU-migranterna som kommer till Sverige för att söka arbete men som tvingas tigga pengar, mat och kläder för sitt och sin familjs överlevnad. En del blir provocerade av att se människor som är så fattiga att de måste tigga och vänder bort blicken. Andra blir engagerade och vill hjälpa till. Landets kommuner väljer olika sätt att lösa problemet med de hemlösa rumänerna. I Göteborg erbjuder man bland annat härbärge och förskola, i Malmö finns det en mötesplats med tvättmöjligheter, i Lund betalar man en biljett hem. I Norge kan varje kommun själv bestämma om det ska råda förbud mot tiggeri. I Danmark är det redan förbjudet att tigga – om man inte samtidigt utför ett arbete eller underhåller. Det hade en äldre man i luggslitna kläder på Rådhusplatsen i Köpenhamn lärt sig. Han stod vid ett övergångsställe och spelade falska toner på sin blockflöjt. Vi blir alltmer generösa inte bara med våra pengar utan även med vår tid. Reklambyrån Forsman och Bodenfors i Göteborg arbetar pro bono för Sjöräddningssällskapet som ett välgörenhetsprojekt. Och vi berättar om den unga mamman i Vänersborg som startade Facebook-gruppen Giving People för att hjälpa fattiga barn i Sverige. De är inte ensamma. God läsning! Marie Bosund Hedberg Redaktör

UPPDRAG MISSION NR 5 2014 3

FOTO KG HAMMAR: KRISTINA STRAND LARSSON


Fattigdom är inget som faller ner över människor från skyn. Den är skapad av den rådande världsordningen. Och den stänger effektivt ute de fattiga, säger den katolske prästen Francisco van der Hoff Boersma. Fram till nu har den västerländska övermakten lagt beslag på »sanningen« och kunnat pådyvla hela världen kapitalismens troslära. Men de som står utanför systemet – det vill säga cirka 80 procent av jordens befolkning – är skeptiska. Nu behöver vi vända oss till denna stora grupp fattiga runt om i världen för att finna andra möjliga modeller. De problem som kapitalismen orsakat har ökat behovet av att förändra mönstret. Rättvis handel är en nagel i ögat på kapitalismen. Den sätter igång en reaktion, och är som ett sår som inte läker. Den uppmanar oss att förändra reglerna och ifrågasätta kapitalismen inifrån, och även dess läror, exempelvis läran om ständig tillväxt.

Den allmänt godtagna och accepterade uppfattningen att utveckling är något underbart som sker tack vare vetenskapliga framsteg och att den ger ständig tillväxt är definitivt en myt. Ändå är den det värsta som har drabbat mänskligheten, eftersom jorden och dess resurser faktiskt är begränsade. Varför ska vi hela tiden övertygas om motsatsen? Varje dag visar vår planet mer och mer av sina begränsningar. Den klarar det inte längre. De resurser och pengar som kommer till ett ställe är med nödvändighet hämtade från ett annat ställe. Någras rikedom framkallar ohjälpligt andras fattigdom. Den ökande fattigdomen visar att det obegränsade framåtskridandet inte existerar. Det är ren fantasi. Alla vet i dag att global uppvärmning är en verklighet och att föroreningarna kommer att leda till ett fullständigt helvete. Positivismen försäkrade oss om att framtiden var ljus tack vare vetenskapens framsteg och att ingenting kunde hejda utvecklingen. Samtidigt bryr vi oss inte om vare sig sociala problem, miljön eller de arbetslösa.

GRUNDEN TILL RÄTTVIS HANDEL Francisco van der Hoff Boersma är katolsk präst, född i Nederländerna. Han har disputerat i politisk ekonomi och teologi. 1988 lade han grunden till fairtraderörelsen som fått spridning över hela världen. Han arbetade som präst i Sydamerika och samlade ett hundratal bönder i Mexico och bildade ett kooperativ, UCIRI, där bönderna kunde sälja sina varor direkt till inköparna till ett rättvist pris utan mellanhänder.

FRANCISCO VAN DER HOFF BOERSMA:

”Rättvis han i ögat på ka 4 UPPDRAG MISSION NR 1 2015

FOTO FRANCISCO VAN DER HOFF BOERSMA: CHRISTER BROSCHÉ


Systemet har lämnat åtskilliga offer efter sig, offer som betraktas som syndabockar. Det livnär sig på dem. De är nödvändiga för systemets existens och utveckling. Det är genom att göra de fattiga till offer som systemet får sitt berättigande. Systemet förkunnar ju mänskliga rättigheter, som rätten till liv, arbete, värdighet och en bostad, men det respekterar samtidigt inte dessa rättigheter. Till sitt försvar hävdar kapitalismen att tillväxten, när den kommer tillbaka eller blir bättre, automatiskt kommer att göra så att det finns arbete för de fattiga och att det blir slut på deras misär. Vi måste en gång för alla ge upp denna blinda tro. Den kapitalistiska världens allt snabbare utveckling under nittonhundratalet grundade sig på att två tredjedelar av jorden och dess befolkning utnyttjas – det är de fattiga som lider, de fattiga som bara begär ett liv, inte ens ett bättre liv. Att ha tak över huvudet, ett hem, ett avträde, uppvärmning – det är inte ens utveckling. Det är bara livets nödtorft. På samma sätt är skolgång, utbildning och kunskap om världen någonting nödvändigt. Visserligen har utvecklingen lett till vissa fördelar, men nackdelarna har aldrig analyserats. Vetenskap och individens frihet är nog gott och väl, men samtidigt som Nord utvecklades blev Syd bestulet på sina tillgångar. Om vi är ärliga måste vi erkänna att den utveckling som har varit inte kunde ha skett på något annat sätt.

Sanningen är att begreppet utveckling är ganska nytt, även i den västerländska kulturen, om man ser till mänsklighetens historia. Vi måste nedmontera och avmystifiera föreställningen om att ekonomin alltid utvecklas till det bättre, under såväl goda som dåliga år, eftersom kostnaderna för de skador som den orsakar människan och jorden är enorma. Vi talar om människor och om vår lilla planet, som är den enda plats vi kan leva på. Globaliseringen och storföretagens utlokaliseringar är nya former av kolonialism. Länderna i Nord utnyttjar billig arbetskraft för att tillverka varor för sin konsumtion. Kapitalismen drivs av att människor utnyttjar andra människor. Varför är man i Nord så angelägen om att länderna i Syd ska utvecklas? Jo, därför att man behöver konsumenter till sina exportvaror. Utvecklingen och de problem den för med sig hör samman med ett västerländskt tänkande och en tro på att den kan fortsätta i all oändlighet. Därför framställs utveckling som motsats till underutveckling, men det är ett motsatsförhållande som vilar på en språklig missuppfattning. Ständig utveckling kan bara existera om det samtidigt skapas ständig underutveckling. Tanken att alla underutvecklade länder någon dag kommer att blomstra materiellt är en vanföreställning. Utveckling kan bara ske tack vare den ständiga exploateringen av de resurser som inte på något sätt är outtömliga. Allt annat är en illusion.”

Francisco van der Hoff Boersma UTDRAG UR DE FATTIGAS MANIFEST AV FRANCISCO VAN DER HOFF BOERSMA (ARGUMENT FÖRLAG, 2014)

Spåret i detta nummer:

VÄGEN UT UR FATTIGDOM

ndel en nagel apitalismen”

UPPDRAG MISSION NR 1 2015 5


Klyftan mellan rika och fattiga i världen växer och skildringarna från de olika världarna är ofattbara på var sitt sätt. Människor som får sina önskemål om fler prylar eller ett bättre boende uppfyllda nästan bara genom att knäppa med fingrarna, lever på samma jord som de som aldrig får uppleva tak över huvudet, rent vatten eller att äta sig mätta. DET FINNS OLIKA DEFINITIONER

IDAG FINNS DET 700 MILJONER FÄRRE FATTIGA I VÄRLDEN.

på ekonomisk fattigdom, bland annat var i världen man bor. Världsbankens gräns för fattigdom går vid att leva på mindre än 1,25 dollar om dagen (ungefär 9,30 kronor). Detta är absolut fattigdom, existensminimum, och 1,4 miljarder människor lever så men ingen i Sverige. I rika länder talar man i stället om relativ fattigdom och i Sverige betyder det att man har mindre än 10 000 kronor i månaden i disponibel inkomst och det är verklighet för omkring 17 procent av befolkningen. Statistiska Centralbyrån (scb) som varje år mäter hushållens inkomster, använder uttrycket ekonomiskt utsatta och det är de som inte kan klara av sina nödvändigaste utgifter eller inte på något sätt kan få fram 15 000 kronor till en oförutsedd utgift. Härom året slog Rädda Barnen larm om barnfattigdomen i Sverige. Då var 12,7 procent av barnfamiljerna fattiga, vilket omfattade 242 000 barn, men enligt den senaste rapporten har antalet fattiga barn minskat med 10 000 till 232 000. Deras föräldrar lever på försörjningsstöd, det

som förut hette socialbidrag, eller har en låg disponibel inkomst. Värst drabbade är barnfamiljer i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö där minst hälften av invånarna i de fattigaste områdena räknas som ekonomiskt utsatta. Det märks stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund (29,8 procent) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 5,5 procent av barn till föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger högre bland barn med utländsk bakgrund. ”MINDRE FATTIG VÄRLD”

För femton år sedan presenterade fn åtta milleniemål som skulle leda till en bättre utvecklad, mindre fattig och orättvis samt friskare värld. Under 2015 ska resultaten presenteras och redan kan man notera att fattigdomen har halverats, idag finns det 700 miljoner färre fattiga. Ytterligare två miljarder människor har fått tillgång till rent vatten. Det märks också hälsoframgångar med minskad dödlighet i malaria och tuberkulos samt färre nya hiv-smittade men det resultatet

VEM ÄR FATTIG O 6 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: VÄGEN UT UR FATTIGDOM


mörkas av det senaste ebolautbrottet i Västafrika. Mer än 200 miljoner människor i slumområden fick bättre tillgång till rent vatten, toaletter och bostäder mellan 1990 och 2010. Andelen undernärda människor har minskat från 23 till 15 procent de senaste tjugo åren. Målet att halvera andelen hungrande människor framtill 2015 är inom räckhåll. FÖRDUBBLADE RIKEDOMAR

Definitionen på motsatsen till fattigdom skrivs som förmögenhet, stora tillgångar, guld, överflöd och mammon. Människorna på jorden har aldrig varit rikare än nu. Den schweiziska banken Credit Suisse har räknat ut att värdet av världens samlade förmögenheter idag uppgår till 241 000 miljarder dollar. Trots ekonomisk kris har rikedomarna mer än fördubblats sedan millennieskiftet. Rikedomar definieras som finansiella tillgångar (inklusive fast egendom) minus skulder. Skulle världens rikedomar fördelas jämnt mellan alla vuxna människor skulle var och en få 51 600 dollar, eller drygt 328 000 kronor. Men rikedomarna är inte jämnt fördelade, vare sig mellan individer, länder eller olika delar av

världen. De tio rikaste procenten av jordens befolkning äger 86 procent av dess rikedomar. Den fattigaste hälften av mänskligheten äger en procent.

KÄLLOR: WWW.SCB.SE WWW.RADDABARNEN.SE WWW.PROLETAREN.SE

SCHWEIZ I TOPP

Ungefär en tredjedel av världens privata rikedom finns i usa och lika mycket i Europa. Listan toppas av Schweiz med en genomsnittlig förmögenhet på 513 000 dollar per person. I Indien och de flesta afrikanska stater söder om Sahara hamnar medelförmögenheten under 5 000 dollar. Två tredjedelar av världens vuxna befolkning har en förmögenhet på mindre än 10 000 dollar (ungefär 7 500 kronor). Rikast i världen är omkring 400 miljoner människor med privata förmögenheter på över 100 000 dollar – tillsammans äger de 83 procent av världens samlade rikedomar. Den översta toppen består av 32 miljoner dollarmiljonärer vilket motsvarar mindre än en procent av världens befolkning. •

UNGEFÄR EN TREDJEDEL AV VÄRLDENS PRIVATA RIKEDOM FINNS I USA OCH LIKA MYCKET I EUROPA.

Spåret i detta nummer:

VÄGEN UT UR FATTIGDOM

OCH VEM ÄR RIK?

UPPDRAG MISSION NR 1 2015: VÄGEN UT UR FATTIGDOM 7


– Målet är att engångsgivarna ska engageras till att bli faddrar som betalar in en fast summa varje månad, säger Pierre Kalmenstam, vd på Human Behavior Communication i Stockholm. text: marie bosund hedberg

foto: peter knutson

AN HAR DRYGT

fjorton års erfarenhet som kommunikationsstrateg på olika reklambyråer och han har arbetat med insamlingskampanjer för bland andra SOS Barnbyar, Action Aid, Friends och Plan. Han ser en växande konkurrens från internationella biståndsorganisationer, till exempel Unicef, Oxfam, Amnesty och Läkare utan gränser, och de värvar givare på ungefär samma arena som Svenska kyrkan, Cancerfonden och Radiohjälpen. – December är årets viktigaste insamlingsmånad, betonar Pierre Kalmenstam, då vill vi alla lätta våra samveten. Men då ser vi heller inte samma konkurrens – de olika organisationerna hjälper varandra och blir draglok åt varandra. I rollen som kommunikationsstrateg är det hans uppgift att bland annat bestämma vilken målgrupp som en insamlingskampanj ska rikta sig till, vad målet ska vara och att nå ett

insamlingsrekord. ”Är målet 1 500 nya faddrar så måste det uppnås.” ”Den gamla damen med bössan” är inte lika vanlig idag, numera når de olika organisationerna ut till potentiella givare med reklam i tidningar och på nätet, med direktreklam och engagerade volontärer ”ute på stan”. Förra årets stora trend kring jul handlade om presentkort som var kopplade till olika butiker och där en del av summan gick till bestämda insamlingsmål. VARUMÄRKET VIKTIGT

– Historiskt har kvinnor alltid varit mer aktiva. Men männen har blivit givmildare med åren, framför allt de yngre männen som är aktiva i sitt föräldraskap och fått insikten och lusten att bidra så att fler får ett bättre liv. Man skulle kanske göra en kampanj som speciellt riktar sig till män? Många småbarnsföräldrar anmäler sig till att bli faddrar men de är väldigt noga med vilket varumärke man är med

8 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: VÄGEN UT UR FATTIGDOMEN

PIERRE KALMENSTAM, KOMMUNIKATIONSSTRATEG, VET HUR GIVARNA SKA ENGAGERAS.


och stöttar och vad de olika organisationerna står för. Det är också viktigt hur den löpande informationen fungerar och att organisationen rapporterar tillbaka till givarna. Pierre Kalmenstam påpekar också att sättet att kommunicera ett insamlingsbudskap har förändrats. Det är tillåtet att använda humor och att det är framgångsrikt märktes bland annat efter den senaste tv-sända Humorgalan. – Det är svåra frågor och då är humor avväpnande. Man kan göra som Action Aid och uppmana givarna att köpa en get eller en vattenrenare i stället för att uppmana givarna att ge pengar. Eller som sos Barnbyar som i en aktuell annonskampanj ger oss en tankeställare om vår egen bortskämda sfär: ”Visst blir man förbannad! när någon köpt en likadan väska som man själv köpt i Italien – eller när föräldralösa barn tvingas leva ensamma på gatan”. Det finns trender även när det gäller insamlingskampanjer. Rätt valda bilder

kan vara avgörande för resultatet av en insamlingskampanj. Just nu ska bilderna inte visa på problemen utan på de goda resultaten. Fairtrade-organisationerna visar gärna bilder med stolta och glada mottagare och som följer upp vad pengarna har använts till. Enligt Pierre Kalmenstam kan problembilder bli ett hinder i kommunikationen eftersom vi värjer oss mot dem. Har du ett exempel på en misslyckad kampanj? – För några år sedan ville en organisation nå ut till nya givare med en folder som gick ut som adresserad direktreklam. Det blev en väldigt låg svarsfrekvens och det berodde troligen på att reklamen var för glassig, den hade en alldeles för fin touch, det var inte sådant som insamlade pengar skulle användas till. Det blir mera effektivt och trovärdigt med en enklare utformning där känslan kan vinna. •

DET ÄR VIKTIGT ATT ORGANISATIONEN RAPPORTERAR TILLBAKA TILL GIVARNA.

HÄR LÄGGER VI VÅRA PENGAR Vi har blivit mera generösa under de senaste tio åren. 2004 gav vi bort drygt fyra miljarder kronor till olika välgörande ändamål. 2013 hade den siffran ökat till nästan 5,8 miljarder kronor. Det framgår av statistik från Svensk Insamlingskontroll, en ideell förening som genomför årliga kontroller av alla de organisationer som har ett 90-konto, ett postgironummer som börjar på 90. DE TIO STÖRSTA ORGANISATIONERNA 2013 INSAMLAT FRÅN ALLMÄNHETEN (MILJONER KRONOR)

2013

+/- PROCENT

2012

CANCERFONDEN

409

4%

391

UNICEF

355

27%

280

LÄKARE UTAN GRÄNSER

343

26%

272

RÄDDA BARNEN

310

15%

269

RÖDA KORSET

253

21%

209

FRÄLSNINGSARMÉN

233

26%

185

HJÄRT-LUNGFONDEN

213

9%

196

SOS BARNBYAR

198

6%

187

SVENSKA KYRKAN

184

2%

181

PLAN

155

1%

156

Spåret i detta nummer:

VÄGEN UT UR FATTIGDOM

Källa: Svensk Insamlingskontroll

UPPDRAG MISSION NR 1 2015: VÄGEN UT UR FATTIGDOM 9


Kåren frälser nya givare

Spåret i detta nummer:

VÄGEN UT UR FATTIGDOM

text: marie bosund hedberg

Den traditionella bilden med frälsningssoldater som spelar och sjunger i kör och räcker fram sina bössor mot givarna har kompletterats med annonskampanjer som visar Frälsningsarméns och kårernas omfattande sociala verksamheter. annat sätt än tidigare och det gör att vi når ut till nya givargrupper, säger Lars Beijer, varumärkesansvarig på Frälsningsarmén i Sverige. 2013 ökade Frälsningsarmén i Sverige sina insamlade medel från allmänheten med 26 procent jämfört med året innan och det är den näst högsta ökningen bland biståndsorganisationerna, enligt statistiken från Svensk Insamlingskontroll. Frälsningsarmén fick ta emot totalt 233 miljoner kronor från svenska givare. – Det är naturligtvis glädjande, säger Lars Beijer, och det visar att det finns ett stort förtroende för vår verksamhet. Vi gjorde en marknadsundersökning och svaren visade att vi ansågs vara pålitliga, vi har funnits med länge och folk ser att vårt arbete fungerar. De insamlade pengarna från bland annat månadsgivare används i en rad sociala verksamheter, bland annat hjälp mot hemlöshet, anti-trafficking och för barn som har det svårt. – Vi berättar hela tiden om vad vi uträttar, bland annat på vår hemsida, säger Lars Beijer. Vi står på en kristen grund och vi lyfter gärna

En av annonserna som ökat antalet månadsgivare hos Frälsningsarmén.

I KOMMUNICERAR PÅ ETT

LARS BEIJER, VARUMÄRKESANSVARIG PÅ FRÄLSNINGSARMÉN.

10 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: VÄGEN UT UR FATTIGDOM

NU ÄR DET MYCKET MED DET JORDISKA. Förra året genomförde vi 378 603 hjälpinsatser i Sverige. Du kanske tycker det låter konstigt, men utan Jesus hade vi aldrig orkat. Vare sig du har en tro eller inte så håll med om att vi måste ta hand om varandra här på jorden. Pg 90 04 80-5 fralsningsarmen.se/utsattakvinnor

fram att vi får vår kraft från Gud. Frälsningssoldaterna som spelar och sjunger finns fortfarande och de är allra mest synliga under december, inför julhelgen. – Från och med första advent ställs våra julgrytor fram på ett hundratal orter i landet. Vi samlar in pengar till människor som har det svårt, som annars inte kunde fira en riktig jul och då tänker vi inte minst på barnen. De har rätt att få en jul med mat och julklappar så att de slipper känna sig annorlunda gentemot sina klasskamrater som lever under andra omständigheter.•


”Nöden träffade rakt i magen” text: marie bosund hedberg

privat foto

Linda Hellquist i Vänersborg startade en grupp på Facebook för att hjälpa fattiga barn i Sverige. På ett år har 87 000 personer blivit volontärer och 800 privatpersoner är månadsgivare. i Aftonbladet om barnfattigdomen i Sverige som grep tag i Linda Hellquist och fick henne att agera. – Jag blev oerhört illa berörd för jag hade ingen aning om att barnfattigdomen var så utbredd i Sverige. Det träffade rakt i magen att få läsa vittnesmål om ekonomiskt och socialt utanförskap. Intervjupersonerna berättade om vad de hade upplevt som barn. Linda Hellquist har stött Barncancerfonden och barnprojekt i Rumänien men nu ville hon göra något ännu mera konkret. – Jag visste att det var många som hade skänkt gummistövlar och gosedjur till behövande barn men jag ville ge bort mat. Jag berättade om min matkasse på Facebook och fick över hundra kommentarer. Inte bara från dem som ville ha min kasse utan från väldigt många som ville göra samma sak som jag. – En av dem som hörde av sig till mig var en kvinna som var orolig för sin tidigare granne, en ensamstående mamma med två barn. Hon hade flyttat från huset men visste att den här familjen hade det svårt. Så jag åkte dit och ringde på dörren. Det visade sig att deras mamma hade blivit inlagd på sjukhus ET VAR EN ARTIKELSERIE

och barnen hade blivit lämnade ensamma. Det blev en bra första matkasse! Linda Hellquist får många bevis på att Giving People fungerar. De givare som delar ut mat och kläder till nödställda fyller basala behov men de ser också till att knyta kontakter och de blir någon att tala med. En del ”faddrar” en familj, hjälper alltså alltid samma familj, och i några fall har de som fått hjälp också fått ett jobb. – Vi samarbetar också med socialtjänsten, Försäkringskassan, kronofogden och även med kyrkan, och det innebär att vi slår en bro mellan de utsatta och myndigheterna, som man ofta inte är så bekväm med. Hur ser Giving People ut om fem år? – Då har vi en ännu mera förebyggande verksamhet för att motverka social utsatthet. Ett sätt att vara med och förebygga är att ge av sin tid eller kompetens. Vi har utbildad personal som kan hjälpa till med att fylla i blanketter, ringa ett besvärligt samtal till en myndighet, lära ut hur man gör en hushållsbudget eller lagar enkla men näringsriktiga måltider. Vi är också budbärare åt kronofogden och informerar om konsekvenserna av att vara skuldsatt. •

LINDA HELLQUIST STARTADE INSAMLINGEN GIVING PEOPLE PÅ NÄTET.

UPPDRAG MISSION NR 1 2015: VÄGEN UT UR FATTIGDOM 11


Telefoner verktyg mot analfabetism text: marie bosund hedberg

Erfarenheterna från mikrolånen som erbjuds fattiga i utvecklingsländerna har fått it-experten Håkan Dennersten att ta ett kliv vidare i utvecklingen mot en ekonomiskt och socialt jämställd värld. Verktyget är ett digitalt spel för mobiltelefoner med målet att utrota analfabetism. från jordklotet. Låna ut små summor pengar till de fattiga så klarar de själva av att jobba sig upp ur misären. Det är grundtanken bakom mikrolånen, som gav Muhammad Yunus, ekonomiprofessor i Bangladesh och hans Grameen Bank, fredspriset 2006. På trettio år har 2,5 miljoner invånare i 40 000 byar i Bangladesh tagit lån och de flesta har kunnat skapa sig ett drägligare liv. Förutom banken driver Muhammad Yunus ett stort antal företag, däribland ett telekombolag och ett mobiltelefonbolag, och han är övertygad om att it-tekniken kommer att revolutionera världen. För några månader sedan kunde han ta ett stort steg framåt i den tanken – via fns organ unesco till ett nystartat bolag i Malmö. Edumanity – Education for Humanity – drivs av Håkan Dennersten, it-expert med mångårig erfarenhet av att skapa mjukvara för olika datasystem och funktioner. – Edumanity arbetar bland annat med webbaserade utbildningar för gymnasieelever över hela världen, berättar Håkan Dennersten. Young Masters Programme avslutas med ATTIGDOMEN KAN UTRADERAS

HÅKAN DENNERSTEN, IT-ENTREPRENÖR.

12 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: VÄGEN UT UR FATTIGDOM

ELEVER PÅ EN ELEKTRIKERUTBILDNING SOM YUNUS ARRANGERAT FÖR TONÅRINGAR FRÅN SLUMMEN.

ett projektarbete med inriktning på hållbar utveckling och resultaten av dem har fått unesco att utse den här utbildningen, som skapades inom Lunds universitets ram, till en av de fyra bästa i sitt slag i världen. Muhammad Yunus fick höra talas om utbildningen och bjöd Håkan Dennersten till Bangladesh. – Han tog mig runt till de värsta slumområdena i huvudstaden Dhaka där folk lever oerhört fattigt. Men det visade sig att alla hade en mobiltelefon men bara ungefär hälften av dem hade tillgång till internet. Med hjälp av sina medarbetare och experter


Spåret i detta nummer:

VÄGEN UT UR FATTIGDOM

BARNEN VISAR TORVALD JACOBSSON FRÅN EDUMANITY VAD DE LÄRT SIG.

BARN FRÅN ETT SLUMOMRÅDE I DHAKA.

på analfabetism håller Håkan Dennersten på att konstruera ett spel för analfabeter och som ska spelas på mobiltelefoner. – Målet är att göra det så spännande att det blir beroendeframkallande, säger han. Det finns en enorm marknad att ta hand om. När barnen i Bangladesh har fyllt sju år arbetar de halvtid på fabrik och på den andra halvan får de i bästa fall gå i skolan. Men det här gäller inte bara Bangladesh utan människor i andra utvecklingsländer. Det har talats om att en miljard fattiga inom fem år ska kunna förändra sina liv, lyfta sin vardag genom att lära sig läsa, skriva och räkna. •

OM KONSTEN ATT VARA TACKSAM FÖR 15 ÅR SEDAN GAV SIG några forskare ut till isolerade folkgrupper för att försöka bringa klarhet i något som länge förbryllat: varför tackar människor regelbundet nej till gåvor? Experimentet kallas Ultimatumspelet. Två spelare får en summa pengar. En av spelarna (A) bestämmer hur beloppet ska fördelas mellan dem. Den andre spelaren (B) kan välja mellan att ta emot erbjudandet (ultimatumet) eller att tacka nej. Tackar B nej så får ingen av spelarna några pengar, men tackar B ja så får båda sina pengar enligt A:s uppdelning. Enligt nationalekonomin bör spelare B tacka ja till vilken gåva som helst, annars går ju pengarna förlorade. Så här gör nationalekonomer – och schimpanser. Men de flesta andra tackar nej till erbjudanden som upplevs orättvisa. Det var det här spelet forskarna tog med sig med tanken att det kanske bara är vi i väst som tackar nej på det här sättet. Hos Hadza, jägare-samlare i Tanzania, lät man oftast bli att erbjuda något alls. Hos Lamalera, ett valjägarsamhälle i Indonesien (där poängen med egoism i det närmaste är obefintlig – vad vinner man på med att monopolisera en död val?) erbjöd man istället en mycket stor andel. Intressantast var kanske Au och Gnau på Nya Guinea. Här erbjöd vissa långt mer än hälften av sin summa till den andre spelaren, men alla erbjudanden förkastades nästan alltid. Hos flera folk i Melanesien medför en gåva nämligen en förpliktelse till återbetalning; ju finare gåva desto större förpliktelse. För en givare är sådant här viktigt att hålla reda på. Ses den hjälp man ger som ett köp av en framtida förpliktelse? Eller bara en självklar del av det vardagliga livet – eller kanske tvärtom, något ganska främmande? Tacksamhet är kulturbundet. • patrik lindenfors Docent i zoologisk ekologi vid Stockholms universitet

UPPDRAG MISSION NR 1 2015: VÄGEN UT UR FATTIGDOM 13


Förtroende. Förtroende måste man förtjäna. Man förtjänar förtroende bland annat genom att lita på människor och acceptera dem för hur de är. Samt genom att vara en god kamrat och en god lyssnare. MARIA RENGFJORD CENTRUMLEDARE TRIANGELN, MALMÖ

Allting som är av värde är gratis. Det är stunder när livet stämmer. När jag har fått samla mina kära omkring mig. Det kan också vara en doft om våren som får mig att känna mig lycklig. För några år sedan skrev jag en debattartikel med rubriken ”Julen är gratis” och det blev förstås mycket diskussion om det. Men det är ju sant – julen bara kommer och finns där. Det är upp till var och en att fylla den med saker som kostar pengar. BIRTHE WALLIN DIREKTOR SKÅNE STADSMISSION, MALMÖ

VAD GÅR INTE ATT KÖPA FÖR PENGAR –OCH VAD BEROR DET PÅ? 14 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: ENKÄTEN


Kärlek kan inte köpas för pengar! Det man får när man säger att man köper kärlek är handlingar som låtsas syfta på kärlek, men verklig kärlek kan inte köpas. Det beror helt enkelt på att kärleken flödar ur vårt inre och inte kan fabriceras. JOHAN TYRBERG BISKOP, LUNDS STIFT HEDERSORDFÖRANDE I LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP

Innerlighet. Ett innerligt engagemang som inte är kopplat till vinster. Det kan gälla i kontakterna med familj och vänner, i sociala frågor och i samhället i stort.

enkät

Långsiktig lycka kan inte köpas för pengar. Lycka är inget man konsumerar utan som uppstår på grund av god hälsa (både fysisk och psykisk), bra relation med partner – familj eller när man når ett mål man arbetat hårt för. Riktig vänskap kan inte köpas utan uppstår mellan människor som känner samhörighet och förtroende för varandra. Förtroende kan heller inte köpas utan måste förtjänas. CLAES-GÖRAN JOHANSSON STIFTSJÄGMÄSTARE, VÄXJÖ

Innerligheten är min ledstjärna för att tolka vad som är på riktigt. En magkänsla som är viktig i relationer och på jobbet och när den stämmer så är det samma sak som äkthet. ANN ATLAS LÄKARE, VETENSKAPLIG RÅDGIVARE INOM INTERNATIONELL LÄKEMEDELSKONCERN STOCKHOLM

Det allra viktigaste i livet är inte mätbart och kan heller inte köpas för pengar. Vänskap, kärlek, sammanhållning, demokratiska och mänskliga rättigheter – allt detta är exempel på existentiellt essentiella byggstenar för den mänskliga tillvaron som inte kan värderas eller köpas utan bara kan uppstå i interaktionen mellan oss människor. DANIEL SACHS SAMHÄLLSENGAGERAD FINANSMAN VD, PROVENTUS, STOCKHOLM

UPPDRAG MISSION NR 1 2015: ENKÄTEN 15


I Sydsudan, världens yngsta land, lever invånarna med våld men utan demokrati. Kristna Fredsrörelsen samarbetar med Organization for Nonviolence and Development (ONAD) som grundades av kristna från Lui, vänstift till Lunds stift. Moses Monday John är en av grundarna och han tror på ett land i fred och utveckling. Najwa, flykting från det forna Sudan, har startat en fredsklubb för eleverna på skolan där hon arbetar för att lära dem att hantera konflikter utan våld.

NAJWA HAR UNDER SINA 38 LEVNADSÅR UPPLEVT TVÅ KRIG. HON LEVER SOM FLYKTING I SYDSUDANS HUVUDSTAD JUBA, SKILD FRÅN SIN MAN OCH 12-ÅRIGE SON SOM LEVER I SUDAN. SORGEN ÖVER ATT LEVA SKILD FRÅN SITT BARN SYNS – DEN SITTER I HELA KROPPEN PÅ HENNE.

16 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: SYDSUDAN


UPPDRAG MISSION NR 5 2015: SYDSUDAN 17


NAJWA SPRIDER FRED OCH FÖRSONING FÖRSTA GÅNGEN NAJWA tvingades på flykt var vid delningen av Sudan, då hon som sydsudanes bodde i det som nu är Sudan och inte längre kunde bo kvar. Hon återvände till sin hemstad, men i december förra året kom kriget. Först fick hon fly från sitt hem och kom till ett av FNs flyktingläger. Men eftersom inte ens lägret var säkert för flyktingar tvingades hon lämna det två månader senare och lyckades ta sig till huvudstaden Juba. Där bodde sedan tidigare hennes syster och där hoppades hon kunna få ett jobb, för att skicka pengar till familjen i Sudan. Najwa fick jobb på en skola och det var genom den skolan hon kom i kontakt med Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation onad. Det fanns platser kvar på en grundutbildning i ickevåld, och hon

tog chansen. Hon berättar att det var precis det hon behövde. – Det är så lätt att bli uppgiven, att börja tänka att krig är naturligt och att vilja använda våld mot dem som inte vill samma sak som vi, säger hon. Jag har sett det hos många jag möter. Kriget föder mer krig, mer våld. Jag vill kunna vara med och förändra. Genom onads utbildning känner jag mig välsignad, jag har fått lära känna andra som vill samma sak som jag och vi har fått redskap att göra något bra av våra erfarenheter. Efter utbildningen startade Najwa en fredsklubb för elever på skolan där hon arbetar. Varje fredag träffas klubben och har rollspel om kriget, om vad försoning är, om hur man kan hantera konflikter utan våld och om gemenskap trots olikheter. I dagsläget

består klubben av omkring tjugo barn i åldrarna 9-16 år, både flickor och pojkar. Najwa hoppas att gruppen ska växa och att idén ska spridas till andra skolor. Hon planerar att åka till sin hemstad över jul och se hur hon kan bidra till försoning där. – Det finns så mycket hat där nu, säger hon. Jag känner att jag måste åka dit och försöka visa på de alternativ som finns.  • text och foto: Sofia Walan, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen

ONAD:s fredsklubb på grundskola. Dramaövning som välkomnar mångfalden bland landets delstater.

NAJWA LÄR UT FRED FÖR SKOLBARN I JUBA.

18 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: SYDSUDAN


MED ICKEVÅLD SOM LEDSTJÄRNA MOSES MONDAY JOHN från Sydsudan tror fortfarande att fred är möjligt i hans land. Men det kommer inte ske utan ett ickevåldsligt deltagande från befolkningen. I samband med fredsdagen den 21 september besökte denne ickevåldskämpe Sverige, inbjuden av Kristna Fredsrörelsen. Moses Monday John är en av grundarna till Organization for Nonviolence and Development (onad). Organisationen bildades mitt under brinnande krig mellan den sudanesiska staten och den sydsudanesiska gerillagruppen splm. Grundarna var kristna från Luistiftet, vänstift till Lunds stift. onad inspirerades av Nelson Mandela och bestämde sig för att arbeta tillsammans med både kristna och muslimer, för fred genom ickevåld. På grund av de infekterade relationerna mellan religiösa grupper under inbördeskriget var detta ett kontroversiellt beslut. De tvingades länge arbeta underjordiskt. Idag tränar onad både kristna och muslimer i ickevåld, så att de tillsammans kan föra denna kunskap vidare till sina lokala sammanhang. Genom svenska kyrkors och kristna organisationers långa samarbeten med Sydsudan finns starka band mellan de två länderna. Det märks tydligt under Moses besök i Sverige. Vid varje ort som besöks möts Moses med varma kramar och hälsningar till Sydsudan. Moses säger att Svenska kyrkan, i synnerhet Lunds stift, är som morföräldrar för onad och fortfarande är strategiska partners för onad. Lunds stift förmedlade kontakten med Kristna Fredsrörelsen, som sedan 1999 haft ett nära partner-skap med organisationen. Detta har hjälpt dem att bli en medlem

Moses vid en målning på Dag Hammarskjöld i Fredens Hus i Uppsala.

i den globala fredsrörelsen. Idag är onad:s ambition att bli en tongivande före-språkare av ickevåld i Afrika. GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER

– Sydsudan blev självständigt tack vare röstsedlar och inte tack vare vapen. I folkomröstningen 2011 röstade över 98 procent för självständighet, säger Moses. onads primära uppgift i det unga landet är att arbeta med sydsudaneser för att bygga ett ickevåldsligt, fredligt och demokratiskt land där alla har tillgång till sina grundläggande rättigheter och ett värdigt liv. – Vi gläds när marginaliserade personer får makten och styrkan att kräva sina rättigheter med hjälp av ickevåld. När vi startade det som idag är onad var vi alla offer för strukturellt

våld, men vi vägrade att fortsätta vara offer. Vi trodde på att göra små saker i stor skala. Fortfarande är vår fokus den framtid vi vill se snarare än samtida utmaningar. Sällan är det denna framtidstro som lyfts fram när det talas om Sydsudan i Sverige. En av orsakerna till att Krista Fredsrörelsen bjöd hit Moses var att ge hopp och vidga bilden av Sydsudan till att innefatta mer än krig och svält. Sverige bidrar genom Sida med stora summor pengar till humanitärt bistånd i landet, men Moses efterlyser också ett mer långsiktigt utbyte och stöd till civilsamhällets organisationer och deras fredsbyggande arbete. Många menar att det inte finns tillräckligt med kapacitet i det civila samhället att genomföra UPPDRAG MISSION NR 1 2015: SYDSUDAN 19


UTBILDNING FÖR MORGONDAGENS FÖREBILDER DELTAGARNA PÅ KRISTNA

Moses sänker ner symboliska fredsbåtar i Fyrisån i Uppsala vid Bygg Fred, Internationella Fredsdagen den 21 september 2014.

stora insatser, men här håller Moses inte med: STÄRKA LOKALA INITIATIV

– Sanningen är att det finns kapacitet inom gräsrotsorganisationer, men den kapaciteten behöver stärkas och utvecklas. Det internationella samfundet och partnerorganisationer behöver investera i den här kapacitetsutvecklingen, för det finns inget annat sätt att skapa och upprätthålla fred än att stärka de lokala initiativen. Civilsamhället i Sydsudan står dock inför stora utmaningar. ONAD är med i en civilsamhällesallians som medverkar i fredsförhandlingarna i Addis Abeba, men deras ledare utsattes nyligen för ett väpnat attentat. En tydlig signal på att civilsamhället inte är välkomna i fredsförhandlingarna. Det finns även tendenser till att den nya staten är på väg att bli mer auktoritär och sluten.  • text: Sanna Svensson, Kristna Fredsrörelsen foto: Tore Samuelsson 20 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: SYDSUDAN

Fredsrörelsens utbildning i Sydsudan fick lära sig att ickevåld är både en kärleksfull och effektiv metod för att skapa förändring. Ickevåld beskrivs ofta som bestående av två delar: att inte använda våld och att aktivt arbeta mot våld och orättvisor. I ett land som levt under koloniseringens ok och sedan inbördeskrig i över 20 år ligger våldet nära ytan. En deltagare berättade om en man som stått utomhus och borstat tänderna och råkat skvätta lite tandkräm på en förbipasserade. Händelsen urartade i en strid mellan familjerna där sju människor dödades. ”Det är inte vanligt i vår kultur att säga förlåt. Vi borde använda det mer ofta” reflekterade deltagaren Wilson när vi övade genom rollspel om hur vi kan hantera konflikter ickevåldsligt. Jag hade kommit till Sydsudan för att hålla i en tiodagars ickevåldsutbildning för utbildare. Ofta på utbildningen gick vi en så kallad ”må-runda” för att se hur gruppen mådde. Några sa: ”Jag har malaria men det är okej”, ”Jag saknar min syster, hon har varit försvunnen sedan 2004” och ”Min bror försökte ta livet av sig igår”. Situationen i ett av världens yngsta och fattigaste länder är minst sagt svår. Jag får en konkret påminnelse om varför jag jobbar med ickevåld, varför jag strävar efter fred och rättvisa. Genom att lära känna sydsudaneserna och få reda på deras vardagliga utmaningar så känner jag mig mer och mer som

DRAMAÖVNING VID ICKEVÅLDSTRÄNARUTBILDNINGEN. UTBILDARNA ZAKIA, MARTIN OCH DENISE MED DELTAGAREN PONIS HÄNDER.

en världsborgare och kan tränga mig ur min trånga Sverige-bubbla. Under utbildningen övade vi också på den andra aspekten av ickevåld: hur vi aktivt kan arbeta mot våld och för ett bättre samhälle. I madrassövningen representerade madrassen den högsta makten i samhället och de sex personer som bar upp madrassen föreställde maktens pelare – de institutioner som bar upp makten, som till exempel utbildningsväsendet, domstolar och religiösa samfund. Aktivisternas uppgift i övningen var att förvandla dessa pelare till några som stödde en demokratisk, rättvis och fredlig utveckling. Genom namninsamlingar, demonstrationer, sång, dans och samtal lyckades deltagarna sakta men säkert fälla de gamla och förtryckande strukturerna och ersätta dem med institutioner som gemensamt byggde ett bättre samhälle för alla. Många av oss, både i Sverige och i Sydsudan, tror att våld är ett kraftfullt sätt att åstadkomma förändring. Flera kanske inte vet hur man gör om man inte ska använda våld. Särskilt i ett land som så länge präglats av så mycket våld och avsaknad av demokrati. Desto större blev


ICKEVÅLDSTRÄNARUTBILDNINGEN, DELTAGARNA GIBSON, AMANI OCH EMELDA VID MADRASSÖVNINGEN.

DELTAGAREN KHAMIS VID MADRASSÖVNINGEN PÅ ICKEVÅLDSTRÄNARUTBILDNINGEN.

MARTIN SMEDJEBACK, ICKEVÅLDSUTBILDARE OCH FREDSAKTIVIST. LEDARE AV KRISTNA FREDSRÖRELSENS ICKEVÅLDSTRÄNARUTBILDNING I SYDSUDAN 2014

glädjen när deltagare efter deltagare upptäckte att ickevåld är både en kärleksfull och effektiv metod för att skapa förändring. ”Jag känner mig mäktig”, ”stor lättnad, inspirerad” och ”tillsammans har vi makt” var några av kommentarerna från deltagarna efter madrassövningen. Förhoppningen med Ickevåldstränarutbildningen i Sydsudan är att deltagarna kommer att hålla i egna utbildningar i sina hemregioner och att de blir aktiva samhällsaktörer i sina respektive fält och organisationer. Ickevåldsfärdigheterna har potential att nå ut brett då deltagarnas bakgrund är mycket varierande. Bland annat poliser, skådespelare, lärare, präster, imamer, tjänstemän, studenter och aktivister i medborgarrätts-organisationer deltar i utbildningarna. På en liknande ickevåldsutbildning i Khartoum i Sudan 2007 träffade jag Widad, en ung muslimsk kvinna. Hon berättade att hennes

mål med utbildningen var att hitta en man att gifta sig med. Punkt. Jag hade därför inte särskilt höga förväntningar på henne som politisk aktör. Men ett par år senare fick jag av en slump se henne på den arabiska tv-kanalen Al Jazeera. Hon hade blivit aktiv i den radikala rörelsen Grifna som ickevåldsligt verkade för ett demokratiskt Sudan. Hon hade då suttit i fängelse i tre veckor efter att ha fredligt demonstrerat i sin hemstad. Det lärde mig att jag inte ska vara så snabb att döma människors framtid. Ickevåld har en fantastisk förmåga att förändra människor. Jag har sett det gång på gång. Kanske deltagarna på dagens ickevåldsutbildningar i Sydsudan kommer att bli morgondagens Martin Luther King och Rosa Parks men i en sydsudanesisk tappning. Det skulle inte förvåna mig längre.  • text och foto: Martin Smedjeback

UPPDRAG MISSION NR 1 2015: SYDSUDAN 21


KULTUR OCH REFLEKTION MELLAN ÖST OCH VÄST TEXT OCH FOTO: ANNA BRAW

22 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: KUNMING


Sju miljoner invånare och ett tunnelbanebygge. Kunming, huvudstad i Yunnan-provinsen i sydvästra Kina, växer så att det bullrar. Här startade en kinesisk och en svensk kvinna ett kulturcenter tillsammans för snart femton år sedan. UNMING ÄR BARA TREDJE

kategorins stad i Kina, säger River. Hon har kommit tillbaka till Yunnan-provinsen efter studier och arbete i Beijing, och att hennes hemstad har nästan lika många invånare som hela Sverige gör den inte så väldigt stor i hennes ögon. Däremot hade den hunnit förändras ganska mycket under de år när hon var borta, och det fortsätter. Äldre byggnader rivs och ersätts med snabbyggda höghus som rymmer kontor eller lägenheter. Ett hus med 40 våningar kan ha en hiss där allt utom knappsatsen är plywoodbitar – och eftersom byggarna genast flyttar vidare till nästa projekt får den förbli halvfärdig och hoplappad. River är vad som kallas stage manager på tcg Nordica. Nordica för samarbetet med mest Sverige men också Norge och Danmark. c för Café. g för Gallery. Och t? Jo, Tranströmer, vars dikter finns översatta till kinesiska. Hon har, liksom flera av centrets anställda och volontärer, valt sig ett enkelt engelskklingande

namn för att utländska gäster inte ska behöva haka upp sig på ett kinesiskt. Strax före millennieskiftet bodde svenska Anna Mellergård i Kunming tillsammans med sin man Pekka, som hade fått arbete som neurokirurg på ett av Kinas stora lasarett. Hon lärde känna Helen, och de upptäckte att de hade ungefär samma idé: det borde finnas en plats för kulturutbyten, samtal och reflektion någonstans i staden. – Vi fick tag i en lokal och satte igång väldigt enkelt med lite café och öppet en helg, berättar Helen. Det kom över 600 personer! UTBYTESSTUDENTER FRÅN MALMÖ

”Stimulating reflection on Human Worth as expressed in various Art Forms” är den programförklaring som tcg Nordica presenterar sig med. Svenska, norska och danska organisationer, samfund och privatpersoner har stöttat verksamheten i olika faser, och sedan ett par år kommer ett tiotal studenter från Hyllie Parks folkhögskola i Malmö varje hösttermin för att gå en ettårig kulturutbyteskurs och praktisera på centret.

UPPDRAG MISSION NR 1 2014: KUNMING 23


KOR OCH GRISAR FÅR TAK ÖVER HUVUDET UNDER BONINGSHUSEN.

DEN HÄR MIAU-BYN FICK EN BRITTISK MISSIONÄR PÅ 1800-TALET.

TOMT I BÄNKARNA. NÄSTAN ALLA I FÖRSAMLINGEN ÄR MED I NÅGON KÖR.

MIAU-FOLKET I BYN ODLAR VAD DE KAN OCH BYTER TILL SIG SITT DAGLIGA RIS.

SENSOMMARENS TCGUTSTÄLLNING BESTOD HELT AV TIDNINGSPAPPER.


– Det är alltid lika svårt att ta farväl av dem på våren, säger River. Men en del kommer tillbaka till Kunming och studerar kinesiska – det är roligt. Den första lokalen låg i ett område där många av Kunmings ungefär 250 000 studenter rörde sig, och redan från början fick centret en ung vänkrets där dansare, musiker, och målande och skulpterande konstnärer ingick. Olika omständigheter – den mest dramatiska var en nationell reform som innebar att universiteten flyttades ut till specialbyggda universitetsområden utanför städerna – gjorde att tcg Nordica hamnade i en annan del av staden, ett tidigare industriområde. – Att vi fick tag i dem var ett under, säger Helen. Vi hade helt andra planer, och allt verkade bra, men både Anna och jag kände på varsitt håll att något var fel, och så dök den här lokalen upp istället. – Den är bra på det viset att den fungerar som både galleri och konsertlokal, säger River, och den har plats för vårt lilla café också. Det som är svårt är att göra den riktigt synlig för folk i staden och få dem att hitta hit. BESÖKER MINORITETSBYAR

En del av centrets verksamhet är att ta emot grupper, mest utländska, som vill uppleva kinesisk kultur. I Yunnan-provinsen är nästan alla Kinas minoriteter representerade. De utgör ungefär två procent av Kinas befolkning men är många och mycket olika. Tina, som har hand om centrets café, är också den som håller kontakten med olika minoritetsbyar på landsbygden inte alltför långt från Kunming och reser ut med grupper för att träffa dem. – De här besöken bygger helt på förtroende, respekt och personliga kontakter, säger hon. Jag kommer själv från en minoritetsgrupp. Miau-folket finns i många små byar i flera provinser och lever på jordbruk. I den bergsby som Tina samarbetar med går det inte att odla ris, så sedan många år byter byborna grödor och varor med andra byar och säljer

en del på marknader i området. På 1800-talet kom en brittisk missionär till byn, och minoritetsgrupper på landsbygden har under nästan alla de olika kinesiska ledarna haft lite större frihet att utöva sin tro än stadsborna. Kyrkan samlar de flesta av byborna varje söndag. Kvinnorna klär upp sig i Miau-dräkt med långa färgglada kjolar över byxorna, svart kavaj och den håruppsättning som har gjort dem berömda. – De klipper aldrig håret, berättar Tina, och de använder ganska mycket löshår för att kunna göra uppsättningen som den ska vara. KYRKTE I TERMOS

En ung kvinna leder gudstjänsten och predikar på Miau-språket. Sångerna är en blandning av översatta anglosaxiska väckelsesånger, till exempel ”What a friend we have in Jesus”, och nykomponerade körsånger som framförs av någon av byns tre körer, ungdomskören, kyrkokören och pensionärskören. Efteråt blir det kyrkte, serverat ur stora termosar. – För ett tag sedan hade jag en hel norsk folkhögskoleklass med mig här, säger Tina. Vi stannade över natten. Eleverna fick flytta in i varsin familj. Man undrar ju alltid hur sådant ska gå, och de hade inget språk gemensamt. När vi skulle ge oss av dagen efter var det många som grät, både bybor och elever. Det hade uppstått en väldigt speciell kontakt i nästan alla hem. Gästfriheten här är alldeles underbar. Inne i Kunming är stora ytor avstängda, det bullrar och skakar, och bilarna får köra i smala filer utmed plank och avspärrningar. Här byggs en tunnelbana. Två linjer ska det bli. – Staden växer hela tiden, säger River. Men det som är viktigt är fortfarande vänskap. När jag kom tillbaka till Kunming började jag träffa mina barndomsvänner igen. Många av dem kommer till Nordica. Många av dem känner mina arbetskamrater och vet att Tina har blivit en av mina bästa vänner. Jag är glad att få arbeta på det här viset. Och så har jag fått så många vänner i Norden! •

I YUNNANPROVINSEN ÄR NÄSTAN ALLA KINAS MINORITETER REPRESENTERADE.

UPPDRAG MISSION NR 1 2014: KUNMING 25


i korthet DAWIT ISAAKS BOK KAN GE HOPP OM HANS ÖDE Den 23 september 2014 var det tretton år sedan Dawit Isaak fängslades i Eritrea. Samtidigt startade ett projekt för att ge ut hans texter på engelska, franska och tyska. Tack vare stöd från Svenska Akademien och Kalityfonden ska texterna i Dawit Isaaks bok ”Hopp” översättas. – För Svenska Akademien är det naturligt att stödja även detta projekt. Yttrandefriheten är inte bara en förutsättning för vad både författare och lärda gör; den är också hel och odelbar, vilket gör Dawit Isaaks fall till ett avgörande test för vår gemensamma vilja att stå upp för den, säger Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund. När ”Hopp” kom ut 2010 var det första gången Dawit Isaak, som författare, mötte sin publik på ett annat språk än tigrinja. ”Hopp” innehåller både en litterär text, en teaterpjäs och tidningsartiklar av Dawit Isaak. Den nya trespråkiga boken skall ges ut genom Internationella pen-klubbens projekt Publishers Circle där förlag som Penguin, Hachette, HarperCollins, ib Tauris, Dar el-Shorouk, ch Beck, Aschehoug och Cappelen ingår. Målet är att nå Afrikanska unionen och eu med den nya boken. – Svenska pen gläds åt möjligheten att få medverka till att Dawit Isaaks bok blir översatt till de stora europeiska språken. Det kommer att bli till en stor hjälp i vårt fortsatta arbete för att en dag få Dawit Isaak fri, förklarar förläggaren Ola Wallin, internationell sekreterare för Svenska pen. Kality är namnet på det etiopiska 26 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: I KORTHET

fängelse där de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson hölls fångna i 438 dagar. Martin Schibbye säger att beslutet att ge pengar från Kalityfonden som startats med pengar som samlades in under arbetet med att få dem fria var självklart: – Syftet med Kalityfonden är att hjälpa andra i samma situation och det här projektet ger Dawit Isaak yttrandefriheten tillbaka. Dawit är för många bara en bild. Genom att översätta hans verk lyfter man fram honom som författare och journalist. Eritrea kan fängsla en journalist, men inte journalistiken. – Regimen vill tysta Dawit Isaak. De vill hindra honom från att tala och skriva. Tack vare bidragen nu kan vi motverka det och se till att hans texter når ut, säger Björn Tunbäck i Reportrar utan gränser. ”Hopp – Historien om Moses och Mannas kärlek & andra texter” innehåller Dawit Isaaks debutbok Bana – en kärleksberättelse som kom 1988, en av hans teaterpjäser och några journalistiska texter från tidningen Setit där han arbetade 1997–2001, när regimen stängde tidningen. Den nya boken skall ges ut under 2015. Upplagan blir begränsad och boken kommer att delas ut till parlamentariker inom eu och au och till opinionsbildare på bägge kontinenterna. www.svenskapen.se

HATBROTT MOT TROSSAMFUND KARTLÄGGS Nämnden för statligt stöd till trossamfund (sst) har fått i uppdrag av Regeringen att kartlägga främlingsfientliga handlingar mot trossamfund. Kartläggningen har gjorts i nära samarbete med berörda myndigheter, trossamfunden i Sverige bland annat genom Sveriges kristna råd. Kartläggningen omfattar gärningar mot såväl medlemmar i samfunden som mot samfundens lokaler. Regeringen har tidigare tagit initiativ till en kartläggning av främlingsfientliga handlingar mot trossamfund, såväl lokaler som medlemmar och en hearing kring detta hölls i början av sommaren. Det man nu vill åstadkomma genom enkäten är en både bredare och säkrare kunskap om detta område. www.skr.org

RÄTTSSTATSPROJEKT I UKRAINA Folke Bernadotteakademin (fba) har inlett ett omfattande projekt inom offentlig förvaltning och rättsstatsuppbyggnad i Ukraina.

 Projektet syftar till att stärka och integrera rättsstatsprinciper i kommunernas offentliga tjänster. En viktig del är att öka kunskapen hos medborgarna om deras rättigheter och stärka det civila samhällets förmåga att hålla offentliga institutioner på lokal nivå juridiskt ansvariga. Projektet kommer att komplettera pågående reformprocesser inom decentralisering


och lokalt självstyre, samt bidra till ökad transparens i den lokala förvaltningen. 
 fba har tidigare, i samarbete med ett av fn:s utvecklingsprogram tagit fram ett analysverktyg som ska hjälpa stater att själva utvärdera sin verksamhet ur ett rättsstatsperspektiv. Verktyget testades under 2011 i Filippinerna, Sierra Leone och Ukraina och kommer nu att användas i ett tiotal ukrainska kommuner under projektperioden på tre år. Viktiga samarbetspartners är tankesmedjan Razumkov Center och den ukrainska icke-statliga föreningen för små städer, ngo ammu. Folke Bernadotteakademin (fba) är en expertmyndighet inom Utrikesdepartementet. fba har till uppdrag att bidra till varaktig fred, säkerhet och utveckling genom att verka för goda och effektiva internationella fredsinsatser. Detta görs genom rekrytering och utsändande av civila experter, utbildning och övning, forskning, policy-, doktrin- och metodutveckling. www.fba.se

MUSIKALISK BILJETT TILL KYRKOMUSIK Jonas Engström är en av femton musiker och kompositörer som har valts ut av Studieförbundet Bilda för en resa till Jerusalem kring att skriva musik för gudstjänst. De femton kommer från olika traditioner och samfund över hela Sverige. – Det blir inspirerande att få samtala om och skriva musik för gudstjänst och det ger en extra dimension åt resan att få göra det i Israel med så

SAMARBETE UPPSALA-HANOI

Jonas Engström, gospelmusiker, kompositör och körledare åker till Israel för att inspireras av de många gudstjänsttraditionerna i sitt eget skapande av brukssånger för gudstjänst. Han är en av femton kyrkomusiker som Studieförbundet Bilda har valt ut.

många olika gudstjänsttraditioner, säger Jonas Engström, som representerar Lerbergets kyrka i Kullabygden, en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och efs. Sedan tjugo år tillbaka arbetar Jonas Engström heltid med gospel och dess plats i gudstjänsten, vilket bland annat handlar om körworkshops och fortbildning av kyrkomusiker, körledare och präster. Vilka platser ska ni inspireras av? – Vi ska bo på ett kloster i Ein Karem utanför Jerusalem, besöka Betlehem, förintelsemuseet Yad Vashem, flyktingläger och kulturcentret Ibda. Vi besöker kyrkor oh träffar kyrkomusiker och präster från de armeniska, melkitiska, ortodoxa, katolska och lutherska kyrkorna. Hur ska ni presentera era nya sånger? – Detta är den allra första resan i sitt slag och något vi ska diskutera på resan.

Sedan början av augusti har Uppsala universitet ett representationskontor i Hanoi, Vietnam. Kontoret är det första i sitt slag och har etablerats för att pröva en ny väg mot ökad internationalisering. Uppsala universitet har fått uppdraget att koordinera ett eufinansierat program för utbyten mellan europeiska universitet och universitet i Sydostasien.

 Målet är att öka andelen masterstudenter och doktorander från regionen som examineras från Uppsala universitet. Ett annat syfte med etableringen är att skapa kurser för svenska studenter som vill studera i Hanoi som en del av sin utbildning vid Uppsala universitet. www.uu.se

KVINNOR HÖGRISKGRUPP Sverige är ett av de länder som bidrar mest till bekämpningen av ebola. Stödet går bland annat till att stoppa spridningen, behandla smittade, säkerställa resurser och bevara stabiliteten. Kvinnor i egenskap av vårdgivare eller vårdpersonal är en högriskgrupp, liksom barn. Andra högriskgrupper är vårdpersonal, familjemedlemmar eller andra som kommer i nära kontakt med smittade personer och sörjande som har direktkontakt med de avlidnas kroppar som del i begravningsceremonier. Sidas stöd går bland annat till att stärka de nationella systemen i länderna och går bland annat genom fn-organisationerna who och unicef. www.sida.se UPPDRAG MISSION NR 1 2015: I KORTHET 27


läst sedan sist ANTOON GEELS

LAGA VÄRLDEN. MED ICKEVÅLD, MEDKÄNSLA OCH ANDRA VERKTYG

DAVID QVISTRÖM

NYTTIGA MÄNNISKOR Natur och Kultur 2014

Norma bokförlag 2014 SJUDER AV ENGAGEMANG Antoon Geels har gått i pension som professor i religionshistoria med religionspsykologi och han haft fått sin guldklocka för ”nit och redlighet i rikets tjänst”, berättar han i inledningen till sin bok ”Laga världen. Med ickevåld medkänsla och andra verktyg.” Efter alla redliga och vetenskapliga böcker om mystik och spiritualitet inom de olika världsreligionerna, vill han nu vara mer frispråkig och skriva om det som verkligen engagerar honom. Hur ska vi kunna laga en värld som lider så mycket av splittring och våld som vår? Ickevåld och medkänsla, att avvisa bokstavstro, göra upp med ”vi och dom”-tänkandet och att söka kunskap inom psykologin om vad det är att vara människa, är de verktyg som enligt Geels är avgörande för att kunna bygga en hållbar fredskultur. Laga världen är en bok som sjuder av engagemang och det känns som att Geels nu vill sammanfatta allt det som han aldrig fick utrymme för under alla åren på Lunds universitet. Boken är lättläst, språket personligt och på gränsen till babbligt. Namn på tänkare, idéer och traditioner passerar snabbt revy. Geels berättar hur han söker på nätet efter information och han delar med sig av reflektioner kring religionshistoria, antropologi och psykologi om vartannat. Den kvardröjande känslan efter läsningen är dock att ha åkt snabbtåg genom världens visdomstraditioner utan att ha stannat tillräckligt länge på någon station. Exempelvis skriver Geels om ickevåld genom att göra en odyssé över ickevåldsaktivister från olika traditioner och strö lite citat från olika tänkare och skrifter, men utan att gå djupare in i en diskussion om vad som kännetecknar ickevåld som metod i konflikthantering. Geels har säkert otaliga gånger genom åren fått ge välmenande råd till studenter som vill famna allt för brett i sina uppsatsarbeten. Inför nästa bok skulle jag vilja ge professor emeritus samma råd: Sortera och fokusera. Det du har att säga är viktigt, men surfa inte bara på ytan, gör en ordentlig djupdykning istället. CAROLINE KYHLBÄCK Präst i Västerås domkyrkoförsamling

ÖDEN BAKOM STATISTIKEN Vem förtjänar att dö i en drunkningskatastrof på Medelhavet? Vem förtjänar att arbeta under slavförhållanden på en svensk restaurang? Och vem av oss är egentligen en nyttig människa? Vi får följa David Qviströms reportage om flyktingar, migranter och gränser under åren 2002-2013. Boken ger både en god inblick i den svenska migrationspolitiken under 2000-talet och målar en bild av hur det är för människorna bakom alla siffror och rubriker. Med utgångspunkten i reportage han skrev under tiden han arbetade för Kyrkans Tidning får vi läsa om de stora migrationshändelserna under åren; Lampedusa, EU-migranterna, de så kallade apatiska barnen, den nya arbetskraftinvandringen. En av bokens fördelar är just att den ger en god inblick i de händelser som man har följt men inte alltid har orkat ta in i sitt medvetande. Bland de känsloladdade beskrivningarna av barn och vuxna i skuggsamhället och fattigdomen finns också rader med fakta som ger perspektiv. Tankeställare och ifrågasättande siffror väcker läsaren; Sverige är inte en hjälte i flyktingmottagande och humanitet. Utvecklingsländer tar emot 80 procent av världens flyktingar. En bok om invandring och det svenska skuggsamhället skulle lätt kunna bli för präktig, för tung och skapa frustration över att det inte är så enkelt, men Nyttiga människor hamnar inte i den fällan. Genom berättelserna får vi också lyssna till Qviströms ofärdiga tankar, hans känsla inför tiggaren, hans skam och dåliga samvete. Han återkommer till frågor som: När uppstår egentligen ansvar? Ska man ge? Vad händer med ett land som misstror utsatta människor? På så sätt ges också utrymme för de filosofioch etikfunderingar om vilka vi är, vilket samhälle vi vill ha, vad en människa är värd. För mig som nyligen har utvandrat ur Sverige ger boken ytterligare en dimension. Vad har jag egentligen för rättigheter utanför mitt land? Vad har jag gjort för att förtjäna att flytta utomlands bara för skoj skull och inte för att nöden kräver det? Är jag nyttig? MALIN PIHLGREN NYLANDER Assistent och präst i Svenska kyrkan i Dubai

28 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: LÄST SEDAN SIST

LIS CARLANDER

GRÅT MED DEM SOM GRÅTER, OM ATT STARTA OCH LEDA SORGEGRUPPER Verbum 2014 EN INITIERAD GRUND Det är en liten bok med ett stort och viktigt innehåll som jag håller i handen. Jag känner mig skeptisk innan jag har börjat läsa boken eftersom den är så liten och dessutom relativt tunn. Det är ju trots allt en svår och viktig uppgift att ta sig an och leda en sorgegrupp. Kan det verkligen låta sig avhandlas på 89 sidor i ett knappt A5-format? Själv tänker jag på min tredagarsutbildning i samma ämne och undrar om den kan sammanfattas inom ramen för denna bok. Jag blir glatt överraskad när jag börjar läsa. Boken är uppdelad i fem delar och följer en logisk och lättöverskådlig struktur. Och det märks att författaren har en lång erfarenhet av att vara präst, dessutom sjukhuspräst och att hon har mött många människor i både kris- och sorgesituationer. Hon har troligtvis också lett många sorgegrupper i det sammanhanget. Boken är en instruktionsbok i att starta och leda sorgegrupper. Den hjälper läsaren att tänka på saker som varje samtalsledare och församling behöver tänka på inför start och inbjudan av en sådan här grupp. Det handlar om alltifrån vem inbjudan riktar sig till, ska det vara enbart till änkor/ änklingar eller ska den också innefatta vuxna barn som har förlorat en förälder? Var ska man träffas, vid vilken tidpunkt och hur många träffar har man tänkt sig, det vill säga ramverket för sorgegruppen. Boken ger också goda instruktioner för själva genomförandet. Tänker man sig att ha ett tema för varje gång eller ska en person utgöra ett ”fall” varje gång? Jag får känslan när jag läser boken att jag faktiskt inte måste ha gått kurs i att leda sorgegrupper tidigare utan att jag med hjälp av denna bok faktiskt kan klara av att börja från noll. Den ger både verktyg och handledning men också påfyllning och fortbildning för dem av oss som tidigare har lett sorgegrupper. Boken har också en bra litteraturförteckning på slutet som ger tips på vidare läsning. En bra instruktionsbok helt enkelt! ALEXANDRA CIMBRITZ Kyrkoherde i Genarp


betraktelsen

STEFAN EINHORN

DE NYA DÖDSSYNDERNA Forum 2014 DJUPDYKNING I VÅRA OPERFEKTA INRE Vilka är de sju dödssynderna om man frågar svenskar? Det är en ovanlig biktspegel Stefan Einhorn presenterar i sin bok ”De nya dödssynderna”. Utan gudomlig instans är dessa framtagna, genom statistik och djupintervjuer. Frågan är: vilka egenskaper är sämst? Listan över dödssynderna är en spoiler jag inte tänker bjuda på. Sammanställningen har enligt bokens metodologiska redogörelser relativt hög tillförlitlighet i stora drag. Ganska svensk känns den: Jante, snällhet, rättvisepatos. Genom de framröstade synderna guidar oss Stefan Einhorn. Med ena foten i vetenskapen och den andra i ett fritt berättande är han en medryckande predikant. Hans exempel kommer omväxlande från intervjuerna, från kulturen och från hans egen omgivning. Poängen är: genom medvetenhet och arbete kan vi avlägsna eller kontrollera våra mörka sidor och förbättras. Boken är alltså en logisk uppföljare till ”Konsten att vara snäll” – en fortsättningskurs för alla oss som behöver det. Ansatsen att ge redskap för att arbeta med vårt mörker, är lovvärd. Men det är något grundläggande med boken som stör mig. Inte tron på att vi kan eller idén om att vi bör förändra dåliga egenskaper. Inte så att Einhorn förespråkar en quickfix på djupt rotade problem. Det handlar snarare om utgångspunkten. Den bättring som inte handlar om något större än att bli en bättre människa, kan väl utmynna i en ganska obehaglig karaktärsegenskap? Inom kyrkan har man varnat för sådana fallgropar i helgelsen. Syftet där är inte egen fulländning; individen ger upp sina anspråk och Gud tar vid. Gud är instansen för vad som är synd, Guds vilja är syftet med förändring och Gud själv är målet. Kanske är det just det. Instansen för Einhorns dödssynder är ”folk”. Syftet med bättring är skademinimering och kanske också självmaximering – bra sätt att bli gillad av ”folk”. Det kanske finns moraliska val för vilka man kan tänkas bli ogillad, tänker jag. Om sådana skriver Einhorn inte. Trots det uppskattar jag att läsa boken och ser gärna fler djupdykningar i våra operfekta inre. Stefan Einhorns grepp är fräscht om inte fullkomligt. Vi behöver nya sätt att närma oss de sidor av oss själva vi inte gärna känns vid. MARTA GUSTAVSSON Präst i S:t Johannes församling, Malmö

Godhet är något så enkelt som att alltid finnas till för andra, aldrig söka sig själv. DAG HAMMARSKJÖLD (1905-1961)

UPPDRAG MISSION NR 1 2015: BETRAKTELSEN 29


TEXT: MARIE BOSUND HEDBERG FOTO: SARA YARDEN

”Vänskap kan formas över alla gränser” Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter. Svenska Sara Yarden har fått 50 000 kronor i bidrag för att driva ett integrationsprojekt på Max Rayne Hand-in-Hand School i Jerusalem. ”Skolan är en interreligiös och mångkulturell mötesplats, unik i det annars väldigt segregerade israeliska skolsystemet. Skolan, som har elever från förskolan upp till gymnasiet, arbetar för att skapa ett gemensamt och jämlikt samhälle med fredlig samexistens för Israels alla invånare, judar, araber och andra befolkningsgrupper. Detta sker genom att integrera elever med olika religiös, etnisk och kulturell bakgrund i samma klassrum och undervisningen sker både på hebreiska och arabiska”, skriver Sara Yarden i sin projektansökan. HUR STARTADE PROJEKTET? – Vi är fyra judiska föräldrapar från bland annat Sverige och USA, som har sina barn i den här friskolan, och vi ville att de skulle få både en religiös och en pluralistisk och mångkulturell skolgång, och det är mycket svårt att få här i Israel.

30 UPPDRAG MISSION NR 1 2015: STIPENDIATEN

– Vårt mål är att utöka dialogen till en grupp som annars inte skulle delta, nämligen religiösa judar. Genom att erbjuda dem en utökad studiekurs i judendom skulle de välja att studera vid vår skola utan att behöva ge upp tanken på religiös undervisning. – Trots att judar och araber bor nära varandra i Jerusalem har de liten kontakt med varandra. De bor sällan i samma bostadsområden och går aldrig i samma skolor. På Hand-i-Handskolan kan judiska och arabiska studenter lära känna varandra och bli vänner. De kan ta med sig sina erfarenheter hem till sina föräldrar, bostadsområden och församlingar. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT INTEGRERA DE RELIGIÖSA JUDARNA? – En dialog ska inte bara ske bland sekulära människor utan bland alla i det israeliska samhället! Dessutom växer främlingsfientligheten här (precis som i Europa) och undersökningar visar att det är särskilt illa i den religiösa gruppen. Samtidigt som det är en mer öppen ortodox grupp så är det också en grupp som i tider av hårdnande samhällsklimat löper risk att hemfalla åt mer extrem nationalism på grund av sitt engagemang för staten Israel.

HUR ARBETAR NI FÖR ATT LYCKAS? – Diskussioner om konflikten i Israel och Palestina integreras i undervisningen. Barnen lär sig att samtala, acceptera och förstå utan att nödvändigtvis hålla med varandra. Elever, föräldrar och lärare lär sig att lyssna på den andra sidan och att acceptera åsikter som inte är deras egna. Projektet erbjuder fyra timmars frivillig extra undervisning i judendom på fredagar när skolan annars är stängd. Dessutom kommer vi att genomföra workshops och studieresor under de tretton dagar under året som eleverna ändå är lediga på grund av kristna eller muslimska högtider. Studieresorna kommer att gå till historiskt och religiöst intressanta platser, museer och arkeologiska utgrävningar i Jerusalem med omnejd. Eleverna ska studera Torah (de fem Moseböckerna), Mishna (den muntliga judiska traditionen), Parashat ha Shavua (veckans läsning från de fem Moseböckerna) samt få fördjupad kunskap om de judiska högtiderna. STIPENDIATER Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se


GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. De allra första svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av sällskapet. Idag har missionsarbetet tagit helt nya former och utvecklats till gränslösa samarbeten, utbyten och dialog och genomförs av grupper eller enskilda. Missionsbegreppet omfattar även arbetet för fred och ickevåld och en världsvid gemenskap. Lunds Missionssällskap har ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete. Biskopen i Lund är hedersordförande och vi verkar utifrån de breda nätverk som styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands. Starka band finns även till den teologiska fakulteten vid Lunds universitet, Centrum för teologi och religionsvetenskap, och särskilt till ämnena missionsvetenskap och religionsteologi.

från varandra och ställer frågor som vad Malmö kan lära av Kapstaden, Hongkong eller Jerusalem. Eller tvärtom – vilka erfarenheter och lösningar kan Malmö bidra med. I Hongkong har vi gett stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i Kina, men också till teologisk utbildning för de många minoritetskyrkorna i Sydostasien. I Kapstaden bidrar vi till finansieringen av professuren The Desmond Tutu Chair vid den teologiska fakulteten vid University of Western Cape. I Jerusalem stöder vi Svenska teologiska institutet, STI, och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi genom bidrag till en professur i religionsteologi. I Malmö stöder vi Västra Skrävlinge församlings arbete tillsammans med moskén i Rosengård och olika nätverk för en förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt islam och kristendom. www.lundsmissionssallskap.se

VILL DU MEDARBETA?

UNGDOMAR VIKTIGA Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till sökande från hela landet, och antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren. – I första hand stöder vi ungdomar, de är viktiga för oss eftersom de har en framtid och vågar se över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap. Oftast söker de resebidrag för olika slags volontärinsatser. Vi stödjer även utbytesverksamhet av olika slag och vill gärna uppmuntra till en mångfald av uttrycksformer med projekt som innehåller musik, konst och film.

Vill du skriva artiklar, bokrecensioner, debattartiklar eller analyser i Uppdrag Mission? Hör av dig till redaktör Marie Bosund Hedberg, 0733-60 87 54 eller red@uppdragmission.se.

VILL DU PRENUMERERA PÅ UPPDRAG MISSION? Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige, 300 kronor inom övriga Europa och 350 kronor i övriga världen.

KUNSKAPSUTBYTEN Lunds Missionssällskap arbetar dessutom med fyra noder över världen. Dessa mötesplatser för utbildning oh interreligiös dialog finns i Hongkong, Kapstaden, Jerusalem och Malmö. Vi lånar erfarenheter

Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 3. Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen, 0733-60 87 54. EN TIDSKR IFT FRÅN LUNDS MISSION SSÄLLS

lunds en tidskrift från

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4 • 2013 • ÅRGÅNG 167 • 45 KR

–detta är mit t mal mö! ann ilmar nils per martin sHifaa

andreas sonja CeCilia lina riCHard BoB

jeHosHua karin tony marie jonas sandra

6 sin kärlek till malmö 16 ilmar reepalu om d är en del av malmö per Brinkemo somalilan 20 är olika i malmö BoB Hansson alla 39 om framtidens malmö kristina olsson

Västra Jerusalem Rabbinen på baRRikadeRna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys söRen Wibeck om den histoRiska konflikten 6

Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet. Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps sida, www.lundsmissionssallskap.se/ stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se Skicka in din ansökan i god tid! Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare. När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se

pendium ansökan om resestismissionssallskap.se

0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS)

ansök an om

projektbidrag

Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med ”Ansökan Projektbidrag”. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS)

Beslutsdatum (fylls

Sökandes namn (obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt)

Sökandes namn

Adress (obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Telefon (obligatoriskt

)

E-post (obligatoriskt)

Adress (obligatoriskt

)

Resans längd, alternativt

datum för utresa och

hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt

)

Samarbetspartner på

resmålet (obligatoriskt)

Privat initiativ eller genom

Projektets längd

(obligatoriskt)

en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner

Resans budget (obligatoriskt)

Privat initiativ eller

Syfte med resan (obligatoriskt)

Projektets budget

(obligatoriskt)

genom en organisation

(obligatoriskt)

(obligatoriskt)

Syfte med projektet

(obligatoriskt)

1 (2)

1 (2)

www.lundsmissionssallskap.se

NÄSTA NUMMER UTE 28/2 166 • 45 kr • nr 4 • 2012 • årgång missionssä llskap

nr 4 • 2011 årgång 166

Halva sanningen finns på den andra sidan

Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer.

KAP • NR 1, 2015 • ÅRGÅN G 169 • 45 KR

TEMANUMMER: en tidskrift från lunds missionssällskap

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STIPENDIER

Birgit Bo rafael elsie kristina

KRÖNIKA FAIRTR ADE EN NAGEL I ÖGAT PÅ KAPITA ENKÄT VAD KAN LISMEN 4 INTE KÖPAS FÖR PENGAR? 14 SYDSUDAN ICKEVÅ LD EN KÄRLE KSFULL VÄG TILL EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4, 2014 • ÅRGÅNG 168 • 45 KR FRED 16

KONTAKTA MARIE BOSUND HEDBERG 0733-60 87 54 PREN@UPPDRAGMISSION.SE

Kapstaden BLIR DET SOMMAR FÖR KRISTNA I MELLANÖSTERN?

HENNES SOPBERG FÅR SYDAFRIKA ATT VÄXA 10 HÄR HJÄLPS MAMMOR OCH BARN TILL ETT TRYGGT LIV 30 INTERNATIONELL FÖREBILD I KAMPEN MOT HIV 36 FRAMTIDEN FORMAS FÖR DEN FRIA GENERATIONEN 38

PAKISTAN LÄNGST NER PÅ SKALAN 10 EGYPTEN OROLIGHETERNA ÄR INTE ÖVER 30 ANALYS EMIGRATIONEN FORTSÄTTER 40

UPPDRAG MISSION NR 1 2015: LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP 31


POSTTIDNING B Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

foto: simon stanford/ikon

4 1 1 1 8 6 3 0 0

SMS:A LJUS TILL 72 905 och ge 50 kr

Låt fler få fylLa fem! Det farligaste som finns är att födas in i fattigdom. Varje år dör närmare 7 miljoner barn innan sin femte födelsedag. Tebenguni Similane bor med sin mamma och lillebror i ett av de fattigaste områdena i Swaziland. Hon har klarat de första fem kritiska åren i livet – men trygghet i form av mat varje dag, sjukvård och skola är fortfarande långt borta.

Svenska kyrkans internationella arbete driver ett projekt med mentormammor i Tebengunis bostadsområde. Mentormammorna undersöker små barn för att upptäcka undernäring och sjukdomar och stöttar ensamma mammor i deras kamp att ge sina barn mat, mediciner och annat som behövs för att må bra. Tack vare stödet från mentormamman Thandi Nzima har Tebengunis familj fått nytt hopp om framtiden.

Läs mer: svenskakyrkan.se/julkampanjen

Ge en gåva! SWISH 90 01223 PG 90 01 22-3 BG 900-1223

medlem av

Uppdrag Mission #1 2015  

Vägen ut ur fattigdom Vi blir alltmer generösa inte bara med våra pengar utan även med vår tid. Reklambyrån Forsman och Bodenfors i Göteborg...

Advertisement