Bröstrekonstruktioner Föreläsningen den 5/10 2009 handlade om bröstrekonstruktioner. Det var Jan Frisell och Catharina Eriksen, båda bröstkirurger från Bröstcentrum Karolinska Universitetssjukhuset, som berättade för oss om detta. Jan Frisell inledde med att berätta att på Karolinska opererar man ca 500 bröstcancerpatienter per år. Knappt 50% av dessa gör mastektomi (hela bröstet opereras bort). Idag direktrekonstrueras ca 25 % av dessa patienter. Tidigare var samma siffra bara ca 10%.
M
ålet med verksamheten är att man ska kunna erbjuda alla kvinnor rekonstruktion, att alla ska ha samma riktlinjer att gå efter och att rekonstruktionerna integreras i det multidisciplinära samarbetet. Catharina informerade om de fyra vanligaste sätten att återskapa ett bröst och de är: 1. En extern protes i BH (enklaste metoden som kvinnan själv ordnar) 2. Inplantat 3. Stjälkade lambåer 4. Fria lambåer (den mest komplicerade rekonstruktionen) Enklaste ingreppet rent kirurgiskt är implantat. Den här typen av rekonstruktion är också den vanligaste och den utförs på Bröstcentrum på Karolinska. Implantatet läggs in under bröstmuskeln och för att vidga bröstmuskeln börjar man med att lägga in en s.k. expanderprotes som man successivt fyller på i omgångar tills bröstet har fått den önskade storleken. När påfyllnaden är klar läggs den permanenta protesen in. Detta görs ofta i dagkirurgi. Protesen består av silikon som är ett geléliknande material. Gelén kan inte rinna ut. Idag provar man ut protesen under pågående operation. Ibland kan patienten få förstorade lymfkörtlar som en reaktion på att det är ett främmande material. Catharina visade en mängd bilder på lyckade resp. mindre lyckade rekonstruktioner. Hur nöjda patienterna är överensstämmer långtifrån alltid med läkarens uppfattning. Viktigast är dock att patienten känner sig nöjd. Ca 80 % av alla rekonstruktioner ger ett bra resultat i BHn. Stjälkad lambå innebär att man tar en bit hud och muskel från ryggen och lyfter fram den biten och formar ett bröst. Här följer blodförsörjningen med. Fördelen med den här metoden är att bröstet följer med ev. framtida viktuppgång eller nedgång. Man kan även kombinera en lambå och en protes och skapa en ficka av huden som man flyttar. Då tas endast en hudflik från ryggen.
Amazonabladet nr 1-2010
När de gäller de fria lambåerna så utförs de inte på Bröstcentrum utan de görs hos plastikkirurgen på Karolinska. De fria lambåerna kräver ofta två läkarteam och är en lång och relativt komplicerad operation. Större operationer innebär också ökade risker för patienten. Vanligtvis görs de fria lambåerna enligt Diepmetoden. Metoden innebär att man flyttar hud och underhudsfett tillsammans med blodkärlen. Kärlen kopplas sedan ihop under operation i mikroskop. Operationen tar 7-9 timmar. Man vistas på sjukhus ca 5-7 dygn och behöver vara sjukskriven ca 6 veckor. Tramlambå kan innebära att man även flyttar med en del av den raka bukmuskeln. Vilka komplikationer finns det då vid en bröstrekonstruktion. De risker som finns är blödning, infektion eller inflammation, vävnadsdöd, kapselbildning, smärta och i sällsynta fall blodpropp. Vävnadsdöd förekommer i 5-10 % av fallen och är vanligast vid lambåerna. Viktigt att patienten känner till vilka risker som finns innan man genomgår rekonstruktionen. Försenar bröstrekonstruktion upptäckten av lokala återfall? En bröstrekonstruktion med inplantat försenar inte upptäckten av lokala återfall. Protesen läggs in under bröstmuskeln och ev. lokala återfall kommer då att komma mot huden. Om man har gjort en lambåoperation är det svårare att upptäcka ev. lokala återfall än med proteser. Inverkar bröstrekonstruktion på tilläggsbehandlingen? Ingen senareläggning av tilläggsbehandlingen p.g.a. rekon struktion. forts. på sid 8 höger spalt 7