Allmannyttan 2 2018

EN TIDNING

Nya spadtag

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

ÖKAT INTRESSE FÖR UTLÄNDSKA BYGGBOLAG

Upphandlingsmaraton i Klippan Ska Stockholmstrubbel styra allt?

Här finns asbest i era hus

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA Allmännyttan nr 2 X maj 2018

SABOs egen medlemstidning

1

nystandard.se

Ny standard i tvättstugan

Miele Professional vill göra Sveriges fastighetstvättstugor mer energieffektiva och optimerade för användning. Därför har vi anpassat tvättutrustningen efter det moderna hushållets behov.

Det innebär bl a att tvättmaskiner och torktumlare har en kapacitet på 6,5 kg och att all torkning sker med värmepumpsteknik.

www.miele.se/professional

Vårt koncept, med maskiner anpassade efter det moderna hushållets behov, har visat sig vara mycket framgångsrikt. Det är i dag så etablerat bland de större fastighetsförvaltarna och fastighetsbolagen att vi kan hävda att vi satt en ”ny standard i den svenska tvättstugan”. Mer info hittar du på; www.nystandard.se

Allmännyttiga Treklövern har sitt kontor och kundtjänst på Storgatan i centrala Klippan.

ANNICKA ISTEMO

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

4. Ledare Anders Nordstrand 8. Bilden i fokus 60 spadtag i Vänersborg 10. Asbest Dold fara i många hus 14. Nyproduktion Polsk prispress i Klippan 20. Utländska byggare Från 0 till 6 kontrakt 23. Landet runt Nyproduktion 24. Kombohus Ny ramupphandling för småhus 26. Förbo Social hållbarhet i praktiken 30. Bostadspolitik Stockholmshyror och allmännyttig podd 36. Vänbo Vänskapsboende i hyresrätt 38. Lotto Sopsortering i nytt spel 40. Landet runt Barn och konst 42. SigtunaHem Problemlösaren på plats 44. Debatt ”Vi renoverar bara det mest nödvändiga” 46. Debatt ”Okunskap kring partnering” 48. Energisnålare kombohus Expertens bästa råd 50. Fastigo svarar Regler för sommarjobbare 52. Expertsvar EBO, radon, hyressättning och GDPR 56. Aktuellt Information från SABO

SIMON MOSER

Omslagsbild: Sex allmännyttiga bostadsbolag har signerat avtal med utländska bolag. I snitt ligger anbuden 10–15 procent under de svenska, berättar Jonas Högset, enhetschef på SABO. Läs mer på sid 20. Illustration: Annicka Istemo.

30

Lyckat samarbete

Det speciella samarbetet mellan kommunen och bostadsföretaget är lyckosamt för integrationsarbetet i Krokom.

Vår generösa uthyrnings­ policy är en viktig hållbarhetsfråga.

MARKUS ANDER

SS

ON

Sara Rudmark, Förbo

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

3

Ledare

Allmännyttan tar täten

Allmännyttan ska bygga bostäder för alla oavsett storlek på plånboken.

HYRESSÄTTNINGEN ÄR en stor fråga för oss. Under 2017 gav jag en grupp vd:ar i medlemsföretagen i uppdrag att ta fram utvecklingsför­ slag av hyresförhandlingssystemet. Förslaget är klart och med detta som grund finns nu SABOs positionspapper för ett mer hållbart sätt att bestämma hyror genom förhandling på. Vi vill att parterna både centralt och lokalt ska ta gemensamt ansvar för hyresrättens långsiktiga utveckling och konkurrenskraft genom en strukturerad hyresdialog ut­ ifrån ett antal överenskomna parametrar. Dessutom bör de tre centrala aktörerna på hyresbostadsmarknaden – Fastighetsägarna, Hyresgäst­ föreningen och SABO – gemensamt utveckla ett opartiskt organ med uppgift att lösa hyrestvister.

Vi vet att andra förslag rörande marknadshyror och social housing förekommer i bostadsdebatten, men dessa har inte löst frågan om bo­ stadsförsörjning eller segregation i de länder där dessa system används.

Tvärtom. Så låt oss slå fast att allmännyttan ska bygga bostäder för alla oavsett storlek på plånboken. Alla andra resonemang leder fel.

Trevlig sommar!

Anders Nordstrand, vd SABO

För övrigt Klart för nya Kombohus Småhus SABO har genomfört ytterligare en ramupphandling, Kombohus Småhus, med målet att handla upp prisvärda, nyckelfärdiga par- och radhus, anpassade för att upplåtas

4

som hyresrätter. Nu är ramupphandlingen klar – och det vinnande bidraget är Lignum från hustillverkaren Götenehus.

Läs mer på sidan 24.

GÖTENEHUS

PETER LYDÉN

SABO HAR LÄNGE ARBETAT för att sänka byggkostnaderna. Genom ramupphandlingar för Kombohus tar allmännyttan täten och kostna­ derna för medlemsföretagens nyproduktion av flerfamiljshus har mins­ kat med upp till 25 procent. Upphandlingarna har lett till att SABOs medlemmar byggt, eller är i process att bygga, närmare 9 000 bostäder.

Nu tar vi ytterligare ett steg genom Kombohus Småhus. Nyligen pre­ senterades vinnarna i upphandlingen och längre fram i tidningen kan du läsa mer om de vinnande förslagen. Jag är övertygad om att hyresrätt i småhus är en mycket attraktiv produkt som många efterfrågar.

SABO har också länge arbetat för att sänka kostnaderna genom att få fler utländska byggbolag att etablera sig i Sverige och på så sätt öka konkurrensen på byggmarknaden. Ett av de första projekten med en ut­ ländsk entreprenör är nu färdigt och mer om projektet hos Treklövern i Klippan kan du läsa i tidningen.

De allmännyttiga bostadsbolagen är inte sällan navet i kommunernas integrationsarbete i bostadsområdena. I tidningen kan du läsa mer om ett av våra medlemsbolag, nämligen Förbo, och deras insatser inom det sociala området.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

CCJ

BALKONGINGLASNING FRÅN WINDOOR

VIDGA DINA VYER Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och snabba att montera. Det gör Windoor till en trygg, engagerad partner som du kan känna förtroende för – från idé till färdigt utförande.

BALKONGINGLASNING • RÄCKEN • UTERUM • FASADPARTIER Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkongsystem för fastigheter. Våra produkter förbättrar kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder.

Se mer på www.windoor.se

NVFL +:

natursten, fasadsystem och isolering, lätt att montera

Monica, Nordskiffer

Natursten - för hållbar fasadrenovering!

Alla på Nordskiffer har certifierats i Skiffer ger en ekonomisk, klimatsmart och underhållsfri fasad som håller i mänskliga rättighegenerationer. Även i tuffa lägen. Med ter. nyheten NVFL + får du ett komplett system som ger energieffektiva bostäder! Våra produkter finns med i Byggvarubedömningen, Sunda Hus och är godkända för Svanenmärkt byggande.

042-33 13 98

www.nordskiffer.com

CHERSTIN ANDERSSON

Redaktionen SVÅRIGHETEN ATT VÄLJA! VÄLKOMMEN CAROLINE HÖGRUD – NY MEDARBETARE

Caroline är en samhällsengagerad kommunikatör som gillar att arbeta digitalt. Social hållbarhet, jämställdhet och tillgänglighetsfrågor är saker som hon brinner för.

Vad kommer du att jobba med på SABO? Sociala medier och webb främst, men givetvis även andra kommunikations­insatser. Så småningom kommer jag att göra en eller annan film också. Mitt mål är att sprida allmännyttans initiativ till så många som möjligt.

Vad har du arbetat med tidigare?

Jag är utbildad journalist och kulturprojektledare med flera år i mediebranschen. En kort sväng arbetade jag även som teaterproducent. Fram tills att jag började här var jag webbredaktör och kommunikationsrådgivare på en statlig organisation, där jag bland annat tog fram en sociala medier-strategi och implementerade den.

Vad gör du när du inte jobbar?

Då umgås jag med min sambo och min hund. Jag har en italiensk blandras som heter Dobbie. Hon är 10 kg full av energi och gos.

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Anders Nordstrand 08-406 55 00 anders.nordstrand@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Korrektur och bildbehandling

Cherstin Andersson 08-406 55 52 cherstin.andersson@sabo.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

HAR PRECIS haft redaktions­ möte för nästa nummer av tidningen och slås av att det alltid är på samma sätt: det finns så enormt mycket spännande att skriva om. Aldrig att det är några problem att hitta något intres­ Annicka Istemo, sant, tvärtom, det är svårt att redaktör, tidningen Allmännyttan välja ut vad vi ska publicera.

Vi är dock jätteglada över att ni hör av er och tipsar oss – så fortsätt med det!

Det kan vara något problem ni har och kanske undrar hur andra bostadsföretag löst. Eller något ni är stolta över i ert företag som ni vill berätta för andra om. Kanske en inspirerande kollega? Eller ett lycko­ samt projekt ni gjort tillsammans med hyresgästerna?

Det kan även vara något som ni redan skrivit om i er egen hyresgästtidning som ni tror skulle intressera andra. I detta nummer har vi till exempel ett yrkes­ porträtt på projektledaren Tom Nilsson som varit publicerat i SigtunaHems hyresgästtidning Glimten, och ett reportage om Förbos sociala hållbarhetsarbete från deras tidning Förbobladet. Tack snälla att vi fick ta med era reportage i Allmännyttan!

Under året kommer vi alla på SABO att göra ett personligt studiebesök hos något medlemsföretag.

Och vi på redaktionen är supersugna att få komma ut till er och vara prao några dagar. Först ut av oss är Caroline som i denna vecka besöker Witalabostäder i Vetlanda. Mer därifrån kommer förhoppningsvis i nästa nummer av tidningen.

En stor del av tidningens syfte är ju att sprida goda exempel så att alla kan ta del av och inspireras av varan­ dra. Allt får inte plats i tidningen – men massor av fler spännande projekt hittar du även på allmännyttan.se.

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Claes Holmström 08-505 738 42 claes.holmstrom@newsfactory.se Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Prenumerera

www.sabo.se/tidningen-allmannyttan 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som arbetar, eller är förtroendevald, i ett SABO-företag.

Prenumerationsärenden: allmannyttan@sabo.se

7

BILDEN I FOKUS

8

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

JERRY LÖVBERG

För oss var det viktigt att betona att alla i personalen har en viktig roll. Hela personalstyrkan fick ta i när Vänersborgs­ bostäder grävde de första 60 spadtagen för kvarteret Hässjan på Holmängs hage. Det var kallt, blåsigt, lerigt och väldigt roligt! Åsa Johansson, kommunikatör Vänersborgsbostäder

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

9

ASBESTDOLD FARA INOMHUSMILJÖ

Det finns fortfarande mycket asbest kvar i byggnader byggda

före 1982. Varje år avlider ett hundratal personer i Sverige av cancer som beror på asbest.

Det många inte tänker på är att man måste ha tillstånd från Arbetsmiljöverket även när man gör mindre åtgärder, till exempel borrar hål i asbesthaltigt material. Personalen måste också ha utbildning och använda skyddsutrustning.

Här kan du se var asbest kan finnas

BADRUM

• Kakelfix och fog • Plastmattor, golvplattor och mattlim Tänk på risken vid byten av tvättställ, wc-stolar. och enstaka kakelplattor.

i era fastigheter.

Fakta: Arbetsmiljöverket Grafik: Annicka Istemo

KÖK • Strålskydd vid gasspisar • Kakelfix och fog • Plastmattor, golvplattor och mattlim Tänk på att kakelfix kan innehålla asbest, när ni skruvar i väggar, till exempel vid montering av tippskydd till spisar.

ÖVRIGA RUM • Fönsterbänkar och skivor under fönsterbänkar • Kakelugnar och rökgångsanslutningar • Pluggmaterial (användes innan plastplugg) Gamla hatthyllor är ofta monterade med ”björnplugg” som kan innehålla asbest.

CHECKLISTA OM ASBEST

Med skriften Asbest i bostäder vill SABO sprida kunskap om de krav som finns i lagstiftningen för hantering av asbest.

Här kan du läsa vad bostadsföretagen kan göra för att minimera riskerna för anställda och hyresgäster.

Beställ på www.sabo.se

10

KÄLLARE OCH ANDRA UTRYMMEN • Rörisolering • Värmepannor, ventilationskanaler och -aggregat • Branddörrar • Asbestcementskivor i väggar, soprum och bakom elskåp I källare och pannrum kan asbest läcka ut på golvet om rör­isoleringen är skadad.

FASAD • Asbestcement­ skivor på fasader och balkonger • Fönsterkitt Man kan utsättas för asbestdamm vid högtryckstvättning, målarskrapning och borstning av väggar. Tänk även på att risk finns när till exempel belysning ska bytas som är fastsatt i fasaden.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

I MÅNGA HUS

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig VILKA RISKERAR ATT UTSÄTTAS FÖR ASBEST?

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft.

Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Med våra smarta modeller behöver varken radiator radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras.

Enklare Enklare kankan detdet inteinte bli att blieller att fönsterbänk demonteras.

Enklare kanvarken det inte bli att Med våra smarta modeller behöver radiator eller installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder.

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre fönsterbänk demonteras.

Enklare kan det intebostäder. bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

• Fastighetsskötare

• Mattläggare • Byggnadsarbetare • Andra som före­taget anlitar för att göra arbeten i fastigheten.

Läs om Örebrobostäders systematiska arbete med asbestfrågor på nästa sida. 

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Radiator

Radiator

Radiator

Radiator

Luftdon Flexi

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn.

Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn.

Uteluften Uteluften filtreras filtreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. in i rummet. innan rummet.

Kanal Kanal

Radiator

• Målare

Kanal

Radiator

• VVS-montörer

Luftdon Flexi

• Elektriker

Kanal Kanal

Luftdon Flexi

• Städpersonal

LuftdonLuftdon Mini Mini

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Luftdon under radiatorn.

Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn.

Den Den ger Mini Kanal samma samma sköna sköna luftflöde luftflöde och är och samma sköna luftflöde ochärär likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi.

Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn.

Denseptember. gerseptember.

Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 filtreras och förvärms effektivt samma sköna luftflöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. www.acticon.se www.acticon.se

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

11

INOMHUSMILJÖ

SYSTEMATISKT ARBETE MED ASBEST I ÖREBRO tjänst för tre år sedan innebar det ett ansvar för asbestfrågor.

Att skydda sina medarbetare när de är tvungna att göra hål i asbesthaltigt material kräver kunskap, rutiner, skyddsutrustning och tillstånd av Arbetsmiljöverket. Ett arbete ÖBO tagit ett samlat grepp om.

Text: Sophie Sölveborn – VI BJÖD HELT ENKELT IN Arbetsmiljöverket

Arbetsgivaren har ett uttalat ansvar, men även medar­ betarna behö­ ver förstå sitt.

Johnny Ström, driftchef på Örebrobostäder

ASBEST

Yrkesmässig hantering av asbest regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest, (AFS 2006:1).

12

för att få till en bra dialog och fick kontakt med en arbetsmiljöinspektör här i Örebro som vi har samarbetat med, berättar Johnny Ström.

Bostadsbolagets systematiska arbete med asbestfrågor innebar att de tog fram tydliga hanterings- och skyddsinstruktioner för asbest, instruktioner i punktform som utgår från del­ momenten: etablering, bearbetning, finbearbet­ ning, kontroll och avetablering. ÖBO UTBILDAR BRETT på temat asbest cirka två gånger per år. Av de drygt 430 anställda har runt 60 personer hittills fått en tvådagarsut­ bildning som går igenom asbest från A till Ö.

Och fler står på tur att utbildas.

Kursen innehåller rubrikerna: asbestens egenskaper, hälsoeffekter, förekomst, genom­ gång av lagar/föreskrifter, skyddsåtgärder, nödfallsåtgärder, handhavande av personlig utrustning/maskiner/verktyg, arbetsmetoder, kontrollåtgärder, avfallshantering, saneringsåt­ gärder, bestämmelser om medicinska kontrol­ ler och rivningsteknik med praktiska tillämp­ ningsövningar.

Medarbetarna måste även genomgå en läkarundersökning och lungröntgen innan de får ut sitt utbildningsintyg. Vart tredje år hålls

en uppföljande repetitionsutbildning under en dag.

JOHNNY STRÖM BETONAR att det inte bara är

de som bearbetar asbest och ”borrar i väggar” som utbildningen gäller, utan även andra yrkes­ roller som kan komma i kontakt med asbesthal­ tigt material, till exempel energiteknikerna.

– Arbetsgivaren har ett uttalat ansvar, men även medarbetarna behöver förstå sitt. Utbild­ ningen blir en sorts garant, den som får koll på risker och rutiner kan inte blunda eller säga ”jag visste inte” när de stöter på eller misstänker asbest ute på jobb, säger Johnny Ström.

Att medvetenheten kring hälsoriskerna med asbest har ökat märks bland annat genom att bolagets medarbetare mer aktivt söker alter­ nativa metoder till att borra. Ett exempel är tippskyddet som gör att ugnen står stadigt, men som inte kräver montering i kökskaklet – en yta där asbest kan förekomma i byggnader från 1980-talet eller tidigare.

– Kreativiteten är stor för att slippa göra hål i väggarna, konstaterar Johnny Ström glatt. b ÖREBROBOSTÄDER

När Johnny Ström, driftchef på Örebrobostäder, tillträdde sin

Tippskyddet gör att ugnen står stadigt utan montering i kökskaklet.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Drömmer du också om en bekymmersfri tvättstuga?

Då kan vi hjälpa dig. PODAB är specialister på professionell tvättstugeutrustning och har alla produkter som krävs i den gemensamma tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör.

Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Bekymmersfri, helt enkelt.

Nu lanserar vi nya professionella tvättmaskiner och torktumlare av högsta kvalitet. Alla de nya produkterna i BaseLine- och StreamLine-serierna är optimerade för att passa i svenska tvättstugor. Utsidan är prisbelönad för sin fina design. På insidan finns nya smarta lösningar som exempelvis världens första 3D-tvättsystem.

Välkommen till www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer.

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

POLSK PRISPRESS I

Det polska byggföretaget Tulcon har tidigare varit underentreprenör i Sverige, men bygget i Klippan var det första där företaget var totalentreprenör.

14

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Klippan

NYPRODUKTION

Upphandlingsmaraton. Polskt hopp.

Digital misstro. Och kontraktsbubbel i Ostrzeszów. Det var många hinder fram till de 58 nya lägenheterna i Klippan – landets första med utländsk total­ entreprenör.

Text Anita Snis Foto Annicka Istemo

ALLMÄNNYTTIGA TREKLÖVERNS flagga vajar frimodigt över de hus som redan är inflyttade.

Urplockade flyttkartonger ligger på de inglasade balkongerna, en sömnig katt kikar fram ur en persiennglipa och taniga buskpinnar sticker upp ur leran.

På tomten intill råder ännu sedvanligt bygg­ kaos. Närmare 60 byggarbetare kämpar mot klockan med andra husetappen. Köksskåp skru­ vas upp, murbruk slevas ur grova hinkar, skott­ kärror körs fram och åter, takpapp rullas ut…

Marken runt husen är uppkörd och blöt, med breda valkar i den skånska leran. Ulf Bengtsson, Treklöverns vd, kliver hemvant runt bland ställ­ ningar och träspångar. Hälsar på arbetarna och pekar var kök och badrum ska inredas i de än så länge ganska råa husstommarna. Det märks att han följt projektet på nära håll – och länge.

FÖRSTA UPPHANDLINGEN gjordes redan

Treklövern Namnet på företaget kom till genom en namntävling bland hyresgästerna och det vinnande förslaget blevTreklövern som symboliserar de tre kommundelarna Ljungbyhed, Östra Ljungby och Klippan.

ANTAL LÄGENHETER: Cirka 1 000 ANTAL ANSTÄLLDA: 12 personer KOMMUNINVÅNARE: Cirka 17 000

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Klippan

sommaren 2015. Då fick bostadsbolaget in fyra anbud, alla långt över Treklöverns smärtgräns.

Två av dem diskvalificerades eftersom de inte uppfyllt anbudskraven. Återstod två anbud. När Treklövern valde det med lägst pris överklagade dock konkurrenten, med hänvisning till att anbudsvinnaren avvikit från vissa punkter i förfrågningsunderlaget – och fick rätt. Men eftersom det då bara fanns ett företag kvar utnyttjade Treklövern sin rätt att upphäva hela upphandlingen.

– Tur i oturen, konstaterar Ulf Bengtsson.

Vid den tiden hade också Treklövern fått 

15

NYPRODUKTION Ulf Bengtsson, vd på Treklövern, är nöjd med samarbetet med det polska byggföretaget.

 möjlighet att köpa till granntomten. Bygg­ projektet blev därmed mer än dubbelt så stort, vilket borde sänka kvadratmeterpriset.

på tomtmarken. Och minsann, i augusti landade ett anbudskuvert avsänt från Polen – med en prislapp som var tio miljoner kronor lägre än i de två kuverten från Sverige.

SAMTIDIGT HADE SABO börjat skönja ett ljus

LÄS ULFS BLOGG Ulf Bengtsson, Treklöverns vd, har bloggat om resan från upphandling till färdiga hus på trekloverbloggen.se

16

från andra sidan Östersjön. Kunde det månne finnas fler och billigare anbud att hämta däri­ från? I maj 2016 ordnade organisationen därför en resa till Polen med affärsnyttiga kontakter som mål. Ulf Bengtsson var en av dem som anmälde sig, tillsammans med ett tjugotal kollegor från andra bostadsbolag och med byggprojekt på över 2 000 lägenheter i bagaget.

Efter tre dagars studiebesök och möten med fem polska byggbolag var Ulf Bengts­ son imponerad. De hus som förevisats höll hög och förtroendeingivande kvalitet.

– Men jag var ändå lite uppgiven. Vårt projekt det låg ju så nära i tiden. Jag trodde inte de pol­ ska företagen var beredda att fatta beslut med så kort varsel.

Därför blev han förvånad när byggföretaget Tulcon hörde av sig bara några dagar efter hemkomsten. En junidag kort därefter anlände en företagsledningstrio till Klippan för att titta

GLÄDJEN GRUSADES dock när det polska an­ budet behövde förkastas. Tulcon hade nämligen inte presenterat något referenshus, vilket var ett upphandlingsvillkor.

– Det kändes för jävligt. Vi hade ju fått ett sånt kanonpris av dem. Kanske var det språkförbist­ ring, men de hade inte förstått att de skulle ha med ett referenshus som de byggt åt en kund, inte i egen regi.

Men under anbudsutvärderingen visade det sig att det ena svenska byggbolagets omsättning var för liten – och att det andra bolaget överskridit den maxgräns på 17 000 kronor per kvadrat­ meter som Treklövern hade satt upp. Därmed förkastades också båda de svenska anbuden, och upphandlingen avbröts. Även denna gång.

Upphandlingsärmarna fick således kavlas upp för tredje gången – och när kuvertöppningen avhölls i oktober 2016 hade Tulcon rättat till sin tidigare miss.

En viss prispress hade också infunnit sig: de två svenska anbuden, som var från samma bolag

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

NYPRODUKTION

som i upphandling två, hade sänkt sina prislap­ par. Men fortfarande var Tulcons anbud fem miljoner kronor billigare – omkring sju procent under de svenska.

TREDJE GÅNGEN GILLT. Ulf Bengtsson och

hans kollegor var nöjda och ville nu så snabbt som möjligt ha underskrivna avtal. Kontrakten mejlades utan tidsspillan till Tulcon.

Men sedan blev det tyst.

Ulf Bengtsson mejlade och påminde. Tulcon svarade visserligen, men de utlovade återkopp­ lingarna sköts fram gång på gång.

– Vi förstod inte vad som var fel. Det började kännas lite oroligt, berättar Ulf Bengtsson.

Till slut tog bostadsbolaget kontakt med Polsk-svenska handelskammaren – som direkt förstod problemet.

– De förklarade vad jag gjort för fel: man kan inte bara skicka handlingar och få dem påskrivna.

Man ska ses och få förtroende för varandra. Så jag och min ordförande flög ner till Polen och blev hämtade av deras chaufför på flygplatsen, som körde oss till deras kontor i Ostrzeszów – och sedan lossnade allting.

Först fick bostadsbolaget vara med om ett slags generalrepetitionsmöte med Tulcons

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

tjänstemän. Därefter kom ägaren till bolaget in i rummet och samma frågor gicks igenom en gång till, ömsom på engelska, ömsom på tyska. Sedan skrevs kontrakten under, ägarens son tog fram sin kamera och porlande vin hälldes upp.

– Äntligen hade vi fått kontraktet i näven, berättar Ulf Bengtsson.

NÅGRA MÅNADER SENARE startades bygget

och därefter har det mesta flutit på riktigt bra, berättar han. Emellanåt har dock byggkultur­ krockar uppstått – som att Tulcon inte projekte­ rat husens el- och vvs-installationer tillräckligt väl på förhand, som föreskrivits i avtalet, utan i stället haft för avsikt att dokumentera dem i efterhand.

Andra olikheter har varit av godo. Ulf Bengts­ son har exempelvis imponerats av vissa bygg­ detaljer, som att fönsterblecken fått skyddande lister, att taken har nedhängande nockpannor på gavlarna och att fönsterbänkarna har rundade kanter.

Besiktningarna har också bekräftat att husen håller en hög kvalitet.

– Det är mer arbetat, lite som vi hade i Sverige på femtiotalet. Man ska inte tro att vi i Sverige bygger så mycket bättre än andra länder. 

Man ska inte tro att vi i Sverige bygger så mycket bättre än andra länder. Många gånger är det tvärtom.

Ulf Bengtsson, vd på Treklövern i Klippan

17

TREKLÖVERN BOSTADS AB

NYPRODUKTION

Trots att husen bara har två våningar finns hiss eftersom det efterfrågas av hyresgästerna, särskilt de äldre.

 Många gånger är det tvärtom, säger Ulf Bengtsson.

En annan skillnad är att många fler byggarbet­ are varit på plats.

– De arbetar på ett annat sätt. De har till exem­ pel inte så mycket underentreprenörer, de klarar av det mesta själva.

MEN TROTS ATT Ulf Bengtsson är nöjd med

resultatet lutar det inte åt fler polska byggen framöver. Konjunkturen i Polen har på senare tid vänt uppåt rejält. Efter juluppehållet var det 25 byggarbetare som inte kom tillbaka till Klippan.

– Så då fick Tulcon problem innan de hittade ersättare. Det är en enorm brist på arbetskraft i Polen, och lönerna har stigit. Nu kanske vi får vända blicken åt andra länder i stället, i alla fall om vi vill behålla samma prisnivå, säger Ulf Bengtsson. b

KORT OM BYGGPROJEKTET Storlek: 58 platsbyggda lägenheter (32 i första etappen, 26 i andra).

Byggstart: Första bottenplattan göts i mars 2017.

Klart: Första etappen i januari, andra etappen i maj 2018.

Byggpris: 16 000 kr/kvm.

Hyror: 1 450 kr/kvm och år (samma som i det Kombohus Bas bolaget byggde 2014). Treorna på 71 kvm kostar 8 600 kr/mån. Med det lägsta svenska anbudet skulle hyran blivit runt 800 kronor högre.

Hustyp: Treklövern hade ett färdigritat husförslag för att öppna för små byggmästare. Men det var även fritt att lämna in egna förslag – således likt SABOs upphandlingsmodell Kombo Flex.

Filmad process: Byggföretaget har satt upp webbkameror på byggarbetsplatsen. På så sätt kan arbetet följas även från Polen.

Uthyrning: Så gott som alla lägenheter var bokade till inflyttningsdagen.

Nästa byggprojekt: Två åttavåningshus (höjdrekord i Klippan) på en central tomt som i dag är hundrastgård. Därefter planeras en tvåvånings påbyggnad av befintliga trevåningshus.

VI HAR FRAMTIDENS SYSTEM FÖR MODERN AVFALLSHANTERING ■ Brett sortiment ■ Skräddarsydda lösningar & totalentreprenader ■ Besök vår hemsida för produktinformation ...

irec.se 18

ng

... eller ri

0703-727078 info@irec.se

lité, a v k , p a k Kuns engagemang! service & Allmännyttan nr 2 X maj 2018

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Hela denna sida är en annons från CERTEGO

CERTEGO och Mimer – ett säkert samarbete Bostadsföretaget Mimer och säkerhets­ leverantören CERTEGO har sedan flera år ett nära samarbete. CERTEGO levererar bland annat mekanisk låsning, passersystem och bokningssystem – från projektledning och installation till service och underhåll.

Mimer äger och förvaltar cirka 11 300 bostäder och är det största bostadsföretaget i Västerås.

Foto: bildN

– Vi har samarbetat länge med CERTEGO, som är en av våra leverantörer när det gäller säkerhetssystem i fastigheterna.

Förutom den mekaniska låsningen har vi som målsättning att fastigheterna ska vara utrustade med någon typ av passersys­ tem. Med ett passersystem kan vi minimera antalet nycklar och de taggar som används för att öppna är enkla att spärra ut om

CERTEGO:s projektledare Daniel Ericsson flankeras av Thomas Harry och Malin Lampa från Bostads AB Mimer.

de skulle tappas bort, säger Malin Lampa, processledare för låssystem på Bostads AB Mimer.

Överordnat system förenklar Thomas Harry är IT-chef på Bostads AB Mimer och tekniskt ansvarig för drift.

– Jag är sakkunnig när det gäller skalskydd i våra fastigheter, passersystem och bokningssystem för tvättstugor. Vi har sett till att standardisera en hel del saker inom det här området för att

på nya lösningar för att utveckla säkerheten. Vi tittar nu på att

det ska bli flexibelt och lättjobbat. Då vi använder oss av flera

digitalisera postboxarna och följer också utvecklingen vad gäller

olika passersystem har vi sett till att ha ett överordnat system

passersystem vid lägenhetsdörrarna. Digitaliseringen ökar och

från vilket vi enkelt kan administrera alla olika fabrikat. Det gör

vi vill ligga i framkant, säger Malin Lampa.

att vi är fria att välja system med utgångspunkt från vad som är mest prisvärt och passar bäst för respektive fastighet. CERTEGO

Helhetslösningar

är en kompetent helhetsleverantör och de finns på orten, vilket

CERTEGO är en komplett säkerhetsleverantör, som erbjuder

är viktigt, säger Thomas Harry.

bred kunskap och helhetslösningar vilket ger ökad säkerhet och trygghet för egendom och människor.

”Vi anlitar CERTEGO för projektledning, installation av mekanisk låsning, passersystem, bokningssystem, digitala trapphustavlor etc.”

– Vi är fabrikatsoberoende och tar alltid fram den optima­ la lösningen för varje kund. Vi projekterar, installerar, testar och driftsätter. Sedan kan vi även ta hand om drift, planerat underhåll och service. Vi har ett mycket gott samarbete med

Utveckla säkerheten

Mimer när det gäller våra helhetslösningar inom säkerhet, säger

– Vi anlitar CERTEGO för projektledning, installation av

Fredrik Nordström, affärsutvecklare på CERTEGO.

mekanisk låsning, passersystem, bokningssystem, digitala trapphustavlor etc. Vi har dessutom serviceavtal med CERTEGO. En annan av deras tjänster som underlättar arbetet för oss är CERTEGO Lånenyckel – där de förvarar och lånar ut nycklar, till entreprenörer som ska jobba i fastigheterna. CERTEGO vet hur vi vill ha det, håller oss uppdaterade och kommer med förslag

certego.se

NYPRODUKTION

I maj 2 016 ord nade S med aff ABO en ärs­nyt resa til tiga ko Ett tjug l Polen ntakte otal pe r s om må r soner f deltog. l. rån oli För Tre ka bost klövern ningom a d sbolag r esulter i ett ko ade det ntrakt så små med po lska Tu lcon.

POLEN

FRÅN NOLL TILL SEX UTLÄNDSKA KONTRAKT När SABO började leta byggare på andra sidan Östersjön för ett par år sedan fanns inga utomnordiska totalentreprenörer på den svenska marknaden. Numera har sex allmännyttiga avtal signerats med bolag från Polen och Slovenien.

Text: Anita Snis Illustration: Annicka Istemo – DET ÄR JU EN FANTASTISK framgång! Och

Vi tänker kanske att det är riskfritt för utländska bolag att komma hit.

Jonas Högset, SABO

20

dessutom har medlemsföretagen fått 20–25 anbud från andra länder, säger Jonas Högset, chef för SABOs enhet för fastighet och boende.

I sina många möten med utländska byggare har Jonas Högsets huvudbudskap varit att de allmännyttiga bolagen är pålitliga och långsiktiga kunder.

– Vi tänker kanske att det är riskfritt för utländ­ ska bolag att komma hit, men så är det absolut inte. Det är en jätteinvestering och risk för dem, så man ska inte tro att de är lycksökare.

Under mötena framhåller han dock även vikten av att leverera hus med god kvalitet.

– Jag brukar säga att ”våra företag kommer att ta väl hand om er om ni är duktiga leverantörer.

Men de kommer också att säga ifrån och varna sitt nätverk om ni är dåliga”.

Allmännyttiga Treklövern i Klippan var först ut att anlita en utländsk totalentreprenör (se sid 14), och Jonas Högset är imponerad av resultatet.

– Det ser jättefint ut! Standarden motsva­ rar absolut det man ser i svenskproducerade bostäder.

HAN PÅPEKAR ATT UTLÄNDSKA byggare kan

kräva mer projektstyrning, åtminstone i sina första projekt.

– Det är en läroprocess för dem som är ovana vid den svenska byggmarknaden. Men en dålig svensk entreprenör kan innebära lika mycket jobb, det måste man också komma ihåg.

Och extrajobbet är mödan värd, menar Jonas Högset, eftersom de utländska anbuden ligger runt 10–15 procent under de svenska. För att få in sådana prispressande anbud räcker det dock inte att annonsera ut upphandlingen.

– Det håller inte. Man måste aktivt gå ut och leta och skapa kontakter. Men det är ju egentligen samma införsäljningsprocess som till de inhem­ ska entreprenörerna. Det gäller att visa upp sig som en attraktiv beställare, både till lokala, natio­ nella och internationella byggare.

Framöver tror Jonas Högset på allt fler utom­ nordiska byggare.

– Vi på SABO vill ju förbättra förutsättningarna för allmännyttan att bygga bostäder och vi kan bara göra det genom förbättrad konkurrens – och utländska bolag är definitivt ett av de sätten. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

inom enterar s e r p ik - LIB ation köksHåll utk er sta gen ä n t r o k . luckor..

1:a I HBVs senaste upphandling inom köksförnyelse är LIB den enda leverantören med avtal på både luckbyte och kök med stommar.

• laminerade kök med stommar • laminerade garderober • lackade kök med stommar

Lennart Bergh

Lotta Wålberg

Roger Eriksson Ronnie Samuelsson Madeleine Persson Henrik Ripa

033-720 59 73

033-27 17 25

033-720 59 72 033-27 15 92

033-720 59 74

033-720 59 71

Luck & InredningsBolaget AB • Box 23 • 501 13 Borås • Tel: 033-27 17 00 • info@libluck.se • www.libluck.se

Varför en vattenfelsbrytare från Leakomatic?

Marknadens bästa och flexibla vattenfelsbrytare enligt test!

Upptäcka läckagen i vattenledningarna, såväl vattenflöden som små droppläckage.

Undvika onödiga verksamhetsavbrott och utrymningar av lokalerna vid skadesaneringar.

Alarm till mobiltelefon, surfplatta eller dator, alarm till mobiltelefon, surfplatta eller dator. Flera användare med olika behörighet.

En insats för miljön genom att minska vattenförbrukning.

Minska risken för mögelskador, dålig luft och allergier.

Minskar kostnader för reparationer, vattenförbrukning och försäkringskostnader.

Med Leakomatic Cloud har du bra koll på din vattenfelsbrytare var du än är. Här finner du inställningsmöjligheter såsom larma på och av, få larmmeddelanden och kvittera larm.

Leakomatic har ventilstorlekar från DN20 till DN50. Skyddar privata hem till kommersiella fastigheter/ lokaler. www.leakomatic.se

Pro1 kan anpassas för olika fastigheter bostadsrättsföreningar, kommunala fastigheter, industrifastigheter och kontorsoch affärsfastigheter.

EIDAR

LANDET RUNT NYPRODUKTION Två hus med låghyresmodell

LISELOTT MIRANDA, ARKITEKTHUSET

Trollhättan. Allmännyttiga Eidar ska bygga över hundra smålägenheter intill utvecklingscentrumet Innovatum vid slussområdet i Trollhättan.

– Vi har länge letat efter ett lämpligt projekt för att bygga fler studentlägenheter och just Innovatum­ området är bra ur många aspekter. Behovet av lägenheter är stort och Trollhättan är en av få städer som lever upp till studentbostadsgarantin. Med denna satsning skapar vi dessutom möjligheter att frigöra attraktiva smålägenheter i vårt befintliga bostadsbestånd, säger Urban Blom, vd på Eidar.

Inflyttningen är planerad till hösten 2020.

FÖRST UT I NYA STADSKÄRNAN

HELSINGBORGSHEM

100 NYA STUDENTLÄGENHETER

Helsingborg. För första gången på 49 år finns två nybyggda bostadshus i stadsdelen Drottninghög.

De 67 lägenheterna är delfinansierade med investeringsstöd och byggda enligt konceptet BoBas. I modellen ingår bland annat att hyresgästen avstår från hyreshöjande tillval och tar eget ansvar för lägenhetsunderhållet.

– Vi kämpar hårt för att öka variationen på Drottninghög ur så många perspektiv som möjligt, därför känns det extra roligt att lägenheterna tillför området något helt nytt och dessutom till rimliga hyror, säger Kristin Nilsson, affärsutvecklingschef på Helsingborgshem.

Trerummarna på 72 kvadrat kostar runt 8 300 kronor. Alla befintliga hyresgäster får förtur utefter sin boendetid.

Kiruna. Kirunabostäder blir första bygg­ herren i stadens nya centrum. Kvarteret, som börjar byggas i sommar och ska stå klart 2020, får 62 lägenheter. Därtill rymmer husen över 3 600 kvadratmeter restauranger, caféer, butiker och kontor.

– Nu börjar det hända grejer i nya stadskärnan och det är bra. Det är roligt att vi är först ut att bygga bostäder och kommersiella lokaler utöver stadshuset och kulturhuset som redan är påbörjade, säger Sten Nylén, styrelseordförande i Kirunabostäder.

Byggkostnaden beräknas uppgå till 345 miljoner kronor.

25

PERSONER PER KVADRATKILOMETER BOR DET I SVERIGE

NITTONHUNDR ASJUTTIOÅTTATILLTJUGOHUNDR A ARTON

VisionPlus

Källa: SCB

Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

23

smahus

KLART FÖR NYA

KOMBOHUS

1.

VINNA RE HUS SM KOMBOÅHUS LI

GN GÖTEN UM EHUS

Nu är ramupphandlingen för Kombohus Småhus klar – och det vinnande bidraget är Lignum från hustillverkaren Götenehus.

– Husen har stiligt sparsmakade fasader och genomarbe­ tade, öppna planlösningar, skriver juryn i sin utvärdering.

Text: Annicka Istemo

EN JURY MED REPRESENTANTER från fem av

SABOs medlemsföretag har gått igenom alla in­ lämnade bidrag. De har bland annat tittat på den arkitektoniska gestaltningen av fasaderna och utformningen av lägenheterna, men även den tekniska, ekonomiska och förvaltningsmässiga hållbarheten.

– De bidrag som juryn valt har alla välkända konstruktioner för grundläggning, väggar och tak. Det underlättar för framtida underhåll, säger Ulf Bengtsson, vd på Treklövern Bostads AB, som varit juryns ordförande.

Småhusen ska dessutom passa för många olika

24

beställare, fungera på skiftande platser och upp­ fylla olika krav som ställs i detaljplaner. Därför har även flexibilitet varit en viktig del i bedöm­ ningen av bidragen.

– Lignum från Götenehus har många olika alternativ på fasad och tak som gör att det är lättare att passa in husen i skilda miljöer, berät­ tar Ulf Bengtsson.

GÖTENEHUS ÄR SNART klara med sin nya

volymhusfabrik, och de kunder som beställer småhus genom ramavtalet kommer att priorite­ ras i den nya fabriken, lovar hustillverkaren.

– Vi är väldigt glada och stolta över att ha vunnit SABOs ramupphandling av småhus. Vi ser med spänning fram emot ett framtida samarbete med de bostadsbolag som vill beställa våra pro­ dukter, säger Claes Hansson, vd och koncernchef i Götenehus.

Avrop från avtalet med Kombohus Småhus kan göras från och med den 31 maj 2018. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

GÖTENEHUS

NYPRODUKTION

upp och förväntan inför att äntligen få komma hem till sitt, till middagen, till någon man tycker om och till värmen när det är kyligt. Det är också här man kommer nära husets material och detaljer. Enkelheten erbjuder värme i sin gestaltning där den liggande träfasaden och dess skyddande vingar knyter ihop volymerna visuellt.

Vingarna associerar till den timrade ladan som fortfarande står där i soluppgången, hundra år senare, vindbiten och åldrad men vacker och trygg.

Materialbeskrivning av fasader och entrépartier

Liggande träpanel, foder, täckbrädor och knutar målas med en akrylatfärg i guldockra (NCS S 2050-Y20R). Spalje i tryckimpregnerat furu som grånar med tid.

Skärmtak, stuprör och hängrännor lackeras i silvermetallic. Fönster och fönsterdörrar utvändigt i en varm brunröd nyans (RAL 3011).

2.

1:100 Gavel gavel Fasad A-40-3-100 FRD 1:100 Fasad A-40-3-100 3+2 pulpet 4+2 2-3 4-2 4-3 4-2 2-3 pulpet PULPET FRD tom2 3+4 2+4 3+2

ENTRÉDETALJ, 1:20 Infälld belysning i skärmtak

ENKELHETEN

Raster, 45x45, tryckimpregnerad furu.

DEROME

FASAD GAVEL, 1:100

Ritning nr 1 (13).

Enkelhetens parhus Fasader & detalj entréparti

FASAD GAVEL, 1:100

Det smarta sättet att byta fönster är att byta fönsterbågar istället för att byta hela fönster

ENTRÉFASAD, 1:100

GÅRDSFASAD, 1:100

På andra plats kom småhuset Enkelheten från Derome med inspiration från lador i Västerbotten.

3.

Totalbågen

GENERATION

HEIKIUS HUS-TALO

Den finska hustillverkaren Heikius Hus-Talo med sitt bidrag Generation placerade sig på tredje plats.

LIGNUM, GÖTENEHUS b Det finns både radhus och parhus.

Ytterbågen

b Parhusen är i ett plan där det är möjligt att kombinera 2 rok på 59 kvm, 3 rok på 70 kvm eller 4 rok på 86 kvadratmeter.

• Kostnadseffektivt • Minimalt ingrepp på fastigheten (man slipper åtgärder på fasad, fönstersmygar och fönsterbänkar) • Beklätt fönster ersätter underhåll såsom målning • Bättre ljudegenskaper • Det tar bara en dag att byta fönster i en lägenhet • Våra metoder innebär ett minimum av besvär för hyresgästen • Vi tillverkar och monterar dina fönster • Fritt att välja glas, ljuddämpande, energi, eller solskyddsglas Rätt ventilation i lägenheten?

• Till-luftdon avsett för installation i bostäder med självdrags– eller frånluftsventilation • Dragfri då den inkommande luften lämnar donet ur en uppåt-riktad öppning med stor area som ger låg hastighet • Försedd med filter med lång livslängd, enkelt att byta inifrån • Har renslucka för att enkelt kunna rengöras • Ljuddämpande upp till 50db.

b Kök, matrum och vardagsrum är grupperade i en fil med öppet samband utmed gavelfasaden. Köket är placerat mot gatan medan vardagsrummet är placerat mer ostört mot gården.

Totalbågen kompakt

b De större sovrummen har garderobsvägg med skjutdörrar och är liksom vardagsrummet genomgående placerade mot gården.

Ytterbåge

b Badrummen är utrustade med tvättmaskin och torktumlare. b Radhusen på 4 rok är fördelade på 104 kvadratmeter och är i två plan. Kök, matrum, vardagsrum och badrum är placerade på bottenplan och sovrum, klädkammare och badrum med tvättmöjligheter finns en trappa upp.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Prefond 40 och 50

www.prefond.se Adress: Industrigatan 29, 504 62 Borås Tel: 033-100200 | Mail: info@prefond.se

25

ENERGI

ATT GÖRA SKILLNAD FÖR

livet

Social hållbarhet handlar om att skapa trygghet, trivsel och rättvisa, både i dag och i framtiden. I ett socialt hållbart samhälle finns också stöttning till människor om livsvillkoren kantrar. Sara Rudmark, som är marknadschef på Förbo, är stolt över att Förbo tar sitt sociala ansvar, i nära samverkan med kommuner och hyresgäster.

Text: Karin Rehn Foto: Markus Andersson

26

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

SOCIAL HÅLLBARHET

NÄR TILLVARON BLIR OHÅLLBAR. När

människor flyr – från ett land i brand, en partner som slår, eller från ett missbruk. När en trafik­ olycka placerar en ung vuxen i rullstol. Eller när det blir svårt att klara av vardagen på livets höst.

Då kan en fungerande bostad innebära vägen tillbaka till ett bättre liv.

– Det kan drabba oss alla, säger Sara Rudmark, marknadschef på Förbo.

– Vem som helst kan hamna i en livssituation som gör att man behöver få hjälp med en bostad via kommunen.

CIRKA 12 PROCENT AV FÖRBOS lediga lägen­

heter är öronmärkta åt ägarkommunerna, som bestämmer vem som ska få bo i dem. Oftast står kommunerna som förstahandshyresgäst.

Kontraktet kan, efter en prövotid, skrivas över på den boende.

– För mig handlar det om samhällets ansvar för medborgarna. Samverkan för att hitta lösningar på medmänniskors problem är oerhört viktigt, säger Johan Bergqvist, boendesekreterare hos Individ- och familjeomsorgen inom socialtjäns­ ten i Kungälv.

Förturslägenheterna går alltså till personer

med särskilda skäl; personer som inte har möj­ lighet att söka bostad på den ”vanliga” bostads­ marknaden. Men förutsättningarna är desamma som för alla andra hyresgäster. Samma rättighe­ ter och samma skyldigheter.

– Vårt uppdrag är att se till att folk förstår de krav som fastighetsägaren ställer, och kraven från grannarna. Vi är förstås måna om att de hyresgäster som får bostad från Förbo också får boendet att fungera. Om de kan ta över sina egna hyreskontrakt efter något år kan vi ju få nya kom­ munlägenheter, ler Johan och sneglar på Sara.

– Våra Förbovärdar vittnar om att det mycket sällan är några störningar. Kommunen väljer människor som de verkligen tror på, och kan dessutom erbjuda extra stöd om det behövs, instämmer Sara.

Samverkan för att hitta lösningar på medmänniskors problem är oerhört viktigt.

Johan Bergqvist, boendesekreterare i Kungälvs kommun.

FÖR SARA KÄNNS DET VIKTIGT att alla känner till hur systemet med förtur fungerar. Att Förbo drar ett viktigt strå till stacken när det gäller social hållbarhet skapar en stolthet, som hon hoppas att även hyresgästerna känner. Förståelse motverkar också misstänksamhet.

– Om man vet att grannen flyttat utan att lägenheten kommit ut på hemsidan, så är det 

FÖRBOS SOCIALA ENGAGEMANG FÖRBO ÄR INVOLVERADE I MÅNGA AKTIVITETER MED HÅLLBARHET SOM FÖRTECKEN. HÄR ÄR TRE AKTUELLA EXEMPEL:

1

Förbo har tecknat en avsiktsförklaring med Kungälv för att skapa fler goda bostadsområden i regionen. 300 nya Förbo-lägenheter ska byggas i kommunen, och det djupare samarbetet syftar både till effektivisering och minskat utanförskap.

Lindomeprojektet arbetar bland mycket annat med demokrati- och miljöfrågor, generationsmöten och läxhjälp. Projektet går ut på att öka trygghet, trivsel och skapa delaktighet genom samverkan med alla i området. Ett tiotal gymnasieungdomar är anställda av projektet för att jobba med frågorna några timmar per vecka. Projektet drivs av Mölndals stad. Förbo är ett av de bidragande företagen.

2

Aktivitetsparker byggs i Förbos fyra ägarkommuner: Härryda, Mölndal, Lerum och Kungälv. Först ut blir Säteriet i Mölnlycke och Björkås i Ytterby.

En nära dialog med de boende, skolor och föreningar är central för att nå målsättningen att skapa mötesplatser för alla, oavsett ålder och ursprung.

3

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Förbo

FÖRBO Antal lägenheter: Drygt 5 600 lägenheter i Göteborgs-regionen uppdelat i 58 områden på 18 orter.

Antal anställda: 60 Ägarskap: Förbo ägs gemensamt av Härryda, Kungälvs och Lerums kommun samt Mölndals stad.

27

u

N ER

MED

R

LA

SIDO

TIDNINGE

KA

LO

N FÖR

FL

DIG SOM

ÄR HYRE

SGÄST

HOS FÖRB

O

#4 DEC 2017

TRÄFFA

3

Skapa på 40 r drama kvadr at LOKALHYR ESGÄSTEN

TEMA ANSVA R & ENGAG Så jobbar EMANG vi med social hållbar het.

6

VIKTOR

SÄSON G VINTER Pynt och återbru k för helgern

a.

7

DINA LOKAL A SIDOR Resultat från kundun dersökn ingen.

Denna artikel har tidigare publicerats i Förbobladet, Förbos hyresgästtidning och är producerad i samarbete med reklambyrån Circus.

Kanske har även ert bostadsföretag artiklar som skulle passa i tidningen Allmännyttan?

Hör gärna av er till oss på allmannyttan@ sabo.se

Förbo samarbetar med ägarkommunerna för att se till att skapa hållbara bostadsområden.

 inte så konstigt att undra hur det hela har gått till. Det kan ju till exempel handla om ett direktbyte. I grunden finns det ett positivt rätt­ visepatos, och den stora bostadsbristen gör nog att folk är lite extra uppmärksamma. Därför är förståelsen för vår roll betydelsefull. Allmännyt­ tan har i uppdrag att hjälpa våra kommuner, som i sin tur ska se till att medborgarna får den hjälp som behövs för att samhället ska fungera.

Samtidigt poängterar Sara att den absolut största andelen av lägenheter kommer ut på web­ ben, sökbara för alla, via en rak kö som enbart baseras på insamlade poäng.

– Vår generösa uthyrningspolicy är också en viktig hållbarhetsfråga. Vi välkomnar alla som har skött sin ekonomi och sitt boende tidiga­ re, utan att lägga oss i hur mycket pengar man tjänar. b

Rationell och estetisk avfallshantering Rationell och estetisk avfallshantering

Kärlgarage | Magnelis behandlat stål, 140-660L. Underhållsfritt och vandalsäkert.

Kärlgarage | Magnells behandlat stål, 140-660L. Underhållsfritt och vandalsäkert Anna Carin Östlund Camilla Fyhr Henrik Lysholm Håkan Vesterlund Magnus Westerholm Mikael Andersson Morgan Holm

Malmö Stockholm Perstorp Västerås Linköping Göteborg Jönköping

annacarin.ostlund@pwsab.se camilla.fyhr@pwsab.se henrik.lysholm@pwsab.se hakan.vesterlund@pwsab.se magnus.westerholm@pwsab.se mikael.andersson@pwsab.se morgan.holm@pwsab.se

UWS. Helt underjordiska krantömda avfallssystem på upp till 5 000 liter med möjlighet att meddela fyllnadsnivåer.

UWS. helt underjordiska krantömda avfallssystem på upp till 5 000 liter med möjlighet att meddela fyllnadsnivåer.

0721-790 911 0709-522 669 0702-607 575 0706-277 575 0706-171 700 0708-923 496 0721-777 680

PWS Nordic AB Tel. 0435-369 30 info@pwsab.se www.pwsab.se

Energibesparing i nationens intresse Baserat på mer än 10 000 besiktningar är vår erfarenhet att minst 80 % av Sveriges vätskeburna energisystem kan minska sin energiförbrukning med mer än 5 % bara genom att avgasa systemvätskan i värme-, kyl-, återvinningssystem och energibrunnar.

Det är gasen i systemvätskan som är energitjuven.

Vi avgasar den med QTFmetoden. Vanligt kranvatten innehåller ungefär 4 % gaser, mest kväve och syre. När syret i vätskan försvinner minskar även funktionsstörningar och korrosionsproblem.

Kontakta QTF för besiktning!

www.qtf.se AVGASAR OCH RENAR

FÅR HYRESTRUBBEL I STOCKHOLM STYRA Bilden av hyresmarknaden i Stockholm – med ogenomträngliga bostadsköer, handel med svarta hyreskontrakt och skeva hyresstrukturer – tas av många debattörer som utgångs­punkt för att hela Sveriges hyressystem måste ändras.

För i Stockholm finns makten, medierna och de som hörs. Därför sägs Stockholm ofta vara nyckeln till framtidens hyressystem, lyckas man inte lösa knutarna där riskeras hela den svenska förhandlingsmodellen.

Varför är det så mycket stridigheter kring hyrorna just i Stockholm? Och hur känns det att vara en av de där parterna som ännu inte lyckats få till en bra hyresmodell?

MARIE LINDER

Ordförande i Hyres­gästföreningens riksförbund.

Tidigare: Kommunikationschef på LO i elva år samt arbetat i funktionshinderrörelsen. Har även arbetat politiskt, som oppositionsråd (S) i Tyresö och en kort tid på regeringskansliet.

Annat: Har varit aktiv i sin egen lokala hyresgästförening i Tyresö i över 25 år.

30

Aktuell som: Intervjuad i nya podden Radio Allmännyttan.

Text: Helene Ahlberg Illustration: Cherstin Andersson

Av alla städer i Sverige tycks det genom åren varit svårast att förhandla fram hyror­ na i Stockholm. Det har varit både hårda ord och avhopp från förhandlingar. Varför är det så stormigt just i Stockholm?

MARIE: Det har funnits fler platser där det varit lite knöligt, men i Stockholm finns väldigt mycket makt och media. Det påverkar, liksom att Stockholm är en storstad med en stark innerstad och ytterförorter. Men det har funnits en tvåårs­ överenskommelse som varit bra.

PELLE: Jag är inte säker på att det är svårast i Stockholm, men det vi gör upp i Stockholm har stor influens på andra bolag i länet och kanske till och med hela landet. Därför blir det väldigt uppmärksammat. Vi har inte strandat hyres­ förhandlingar oftare än någon annan, men det har varit tufft. Det har också varit ganska stormigt på hyresgästsidan, Hyresgäst­ föreningen i Stockholm har haft kraftiga interna motsättningar.

Det sägs ofta att i Stockholm finns det dels tokbilliga lägenheter i inner­ stan, där man inte släpper sitt

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

HELA SVERIGES BOSTADSPOLITIK? kontrakt för allt smör i Småland, och sedan jättedyra lägenheter ute i förorterna.

Stämmer den bilden?

PELLE: Det är nog en kraftigt överdriven bild, men strukturen är inte bra som den ser ut i dag.

MARIE: Nej, den bilden stämmer inte. Enligt vår hyresstatistik skiljer det 30 procent mellan innerstad och ytterstad. Det är dyrare att bo i innerstan, både i nyproducerat, renoverat och orenoverat.

PELLE: Med statistik kan man bevisa nästan vad man vill. Tittar man på genomsnittshyror i ytterstad och innerstad kan det säkert visa det som Hyresgästföreningen säger, men då glöm­ mer man att det finns väldigt mycket nyproduk­ tion i centrala delar, som har höga hyror. Det gäller att vara noggrann, så att man verkligen jämför äpplen med äpplen. Det är nog lite dyrare i innerstad än i ytterstad, men skillnaden är nog för liten.

I Stockholm har ju Fastighetsägarna, Hyres­ gästföreningen och Stockholms allmännyt­ tor mer än en gång försökt arbeta fram en ny hyresmodell. Men det slutar alltid med att någon part hoppar av?

PELLE: Ja, jag har snart jobbat i 15 år i Stock­ holm och har hållit på med den här frågan hela tiden, så det har varit väldigt många turer. Just nu pågår ju ett arbete, som Stockholms allmän­ nytta och Hyresgästföreningens Stockholmsre­ gion driver. Den privata sidan är inte med längre, vilket jag beklagar. Men vi har kommit väldigt långt och jag är väldigt förhoppningsfull att det här faktiskt ska leda till ett konkret och tydligt avtal under våren.

MARIE: Ja, jag hoppas att vi ska komma fram nu i de diskussionerna. Det känns bättre för­ ankrat i vår organisation den här gången.

Den så kallade dysfunktionella hyres­ marknaden i Stockholm tas ofta till intäkt av debattörer att man måste ändra hela hyressystemet i hela landet. Hur känns det?

MARIE: Det är farligt att ta ett enda område som utgångs­ punkt. Vi jobbar med 

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

PELLE BJÖRKLUND

Vd för Svenska Bostäder.

Tidigare: Vd för Stockholmshem och Väsbyhem. Är utbildad arkitekt och har även arbetat hos Hyresgästföreningen, som utredningssekreterare.

Annat: Ordförande i allmännyttans hyresråd, som nyligen presenterat förslag kring hur hyressättnings­systemet kan förbättras.

Aktuell som: Intervjuad i nya podden Radio Allmännyttan.

31

BOSTADSPOLITIK

Konsekvensen kan ju bli att hyresrätten inte finns kvar som boendeform.

Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningens riksförbund

 systematiseringsmodeller över hela Sverige, och den kommun som kommit längst är Malmö.

Men det är viktigt att vi kommer på plats med hyrorna i Stockholm.

PELLE: Jag har förhandlat hyror i snart 30 år och i år är nog första gången som jag faktiskt varit med och strandat en hyresförhandling.

För det mesta brukar vi komma överens. Men problemet är att vi har en lagstiftning som inte ger någon vägledning om vad som är grunden för en generell hyresökning. Vi är inte överens med Hyresgästföreningen om vad vi egentligen förhandlar om.

I landet utanför Stockholm klagas det ofta på att det är bara verkligheten i Stockholms innerstad som får styra svensk bostadspo­ litik.

PELLE: Ja, det hör man ibland och det är naturligtvis olyckligt. Stockholm har ju sina särskilda förutsättningar, från oerhört attrak­ tiva bostadsmiljöer till kanske de mest utsatta områdena som finns i Sverige. Det ger en särskild

komplikation, men vi kan inte låta det styra hela landet. Övriga landet är väldigt mycket större än Stockholm, det måste kunna utgå från de lokala förutsättningarna.

MARIE: Stockholm är ett skyltfönster, men det är ju ungefär 300 000 personer som kan bo i Stockholms innerstad. Det ska man ställa mot de närmare tre miljoner hyresgäster som vi förhand­ lar hyrorna för i landet. Man måste också titta på hur ett hyressättningssystem ska kunna fungera över hela landet. Tyvärr utgår all bostadspolitik i Sverige från sex kvarter i Stockholms innerstad.

Många fastighetsägare upplever att Hyres­ gästföreningen har vetorätt i förhandling­ arna och inte har lika stora skäl att komma överens och därför drar ut på förhandling­ arna. Är det så?

MARIE: Nej. Och vi kan konstatera att årets förhandlingar har gått mycket snabbare. Men man måste ha respekt för varandra i ett förhand­ lingssystem, och att man har olika utgångspunk­ ter. Jag tror att det viktiga är att man blir 

RADIO ALLMÄNNYTTAN:

12 PODDAR OM BRÄNNANDE FRÅGOR I DEN NYA PODDEN Radio Allmännyttan prövas san­

ningshalten i några vanliga bostadspolitiska påståen­ den. Till varje påstående hör två avsnitt – intervjuer med två personer med olika ståndpunkt.

Intervjuare är Helene Ahlberg, mångårig bostads­ journalist och reporter på tidningen Allmännyttan.

Programmen kan man lyssna på via SABOs hemsida och allmannyt­ tan.se – eller i vanliga podd-appar på telefonen (som Podcaster, Itunes, Soundcloud och Overcast).

Social housing – skamhusens återkomst eller bara bra låginkomstboende? ”Lite socialbostäder kan väl inte skada.”

Sant, falskt eller mittemellan?

Avsnitt 2 A. Anders Nordstrand, vd för SABO. Avsnitt 2 B. Martin Ådahl, Centerpartiets chefs­ ekonom och riksdagskandidat i Stockholm.

32

Marknadshyra – döden eller frälsningen för hyresrätten? ”Får vi bara marknadshyra skulle hyre­smarknaden börja fungera som den ska.” Sant, falskt eller mittemellan?

Avsnitt 1 A. Chris Österlund, vd för bostads­bolaget Botkyrkabyggen och medlem i Hyreskommissionen och allmännyttans hyresråd.

Avsnitt 1 B. Stefan Ränk, koncernchef för fastighets­ bolaget Einar Mattson.

Läs mer på sidan 34.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Vi servar er

N YA E N LOG T A K AR 2 2 N U! UTE N

som sköter fastigheter med vårt breda sortiment inom tätning, ventilation, beslag och fogning!

Vi har mer än 30 år i branschen och fokuserar på kunskap, snabbhet och kvalitet.

Det är enkelt att handla av oss.

Upptäck vårt breda sortiment!

Gå in på www.leifarvidsson.se och upptäck bredden, beställ hem en katalog, eller handla direkt.

Du kan också maila din order till oss på order@leifarvidsson.se.

Har du frågor eller vill ha råd och tips ring oss på 0392-36010!

h o s oss Handla å! du o ck s

RING

0392-

36010

mma dag r skickas sa Lagervaro 11.00 ing innan vid beställn

KONTAKT: 0392-360 10

YRKESBUTIK: 08-26 52 10

GÖTEBORG: 031-711 66 90

Huvudkontor Lager, MULLSJÖ

Haukadalsgatan 8b, KISTA

Säljare

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Handla direkt på leifarvidsson.se eller besök vår yrkesbutik i Kista.

33

BOSTADSPOLITIK

Jag tycker att man skulle inrätta någon form av opartisk tvistelösning.

Pelle Björklund, vd för Svenska Bostäder

 överens om hur förhandlingsunderlagen ska se ut. Nu har vi gjort ett utvecklingsarbete ihop med SABO, som jag hoppas att vi sedan också kan få till ihop med Fastighetsägarna, så att vi hittar faktorer vi är överens om när vi kliver in i hyresförhandlingen.

PELLE: Enligt lagstiftningen har Hyresgäst­ föreningen ett veto. Man kan inte förändra kollektiva hyror med mindre än att man kommer överens. Blir man oense är det bara att vända sig till Hyresnämnden, och är det ett stort bolag tar det flera år innan tvisten kan lösas. På den allmännyttiga sidan finns ju Hyresmarknads­ kommittén, men den har egentligen inte någon riktigt bra grund för att lösa tvister. Jag tycker att man skulle inrätta någon form av opartisk tvistelösning som gör att strandade hyresför­ handlingar kan lösas ordentligt.

Vad kan konsekvensen bli om man inte lyck­ as komma fram till ett nytt hyressystem och bilden av en skev hyresmarknad kvarstår?

MARIE: I det långa loppet kan ju konsekven­

sen bli att hyresrätten inte finns kvar som boen­ deform. Men jag tillhör dem som är optimister.

Jag tycker ju att hyresrätten är en fantastisk boendeform, och jag tror att det finns goda möj­ ligheter att jobba med utvecklingar i systemet.

PELLE: Om vi inte kan komma fram till en fri­ villig uppgörelse om hur man ska hantera de här frågorna ser inte jag någon annan möjlighet än att man måste förändra lagstiftningen. Men jag hoppas ju att man faktiskt kan komma överens.

Det skulle vara en styrka, då visar parterna att man tar det ansvar som man säger att man vill göra.

Har det blivit svårare att komma överens i hyresförhandlingar på senare år? Hur skulle hyressystemet se ut om du fick bestämma alldeles själv? Hur har det gått med överens­ kommelsen om att förhandlingar inte ska hålla på längre än tre månader?

Lyssna på Radio Allmännyttan och hör vad Marie Linder och Pelle Björklund svarar på de – och andra frågor. b

RADIO ALLMÄNNYTTAN:

12 PODDAR OM BRÄNNANDE FRÅGOR Ska hyrestrubbel i Stockholm avgöra hyresmodellen för hela landet? ”Det är bara bostadssituationen i Stockholms innerstad som styr Sveriges bostadspolitik”. Sant, falskt eller mittemellan?

Avsnitt 3 A. Pelle Björklund, vd för Svenska Bostäder och ordförande i allmännyttans hyresråd.

Avsnitt 3 B. Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningens riksförbund.

Svarta hyreskontrakt – genväg för medel­ klassen eller kassako för brottssyndikaten? ”Den organiserade brottsligheten har hittat till hyresmarknaden, där man kan tjäna stora pengar helt riskfritt”. Sant, falskt eller mittemellan?

Avsnitt 5 A. Helena Henriksson, jurist på SABO och expert i den statliga utredningen om svarthandeln.

Avsnitt 5 B. Kristian Halldin, operativ samordnare på polismyndigheten.

34

Är Sverige färdigbyggt nu? ”Prisras på nya bostäder, bäst att sätta stopp för byggandet innan vi hamnar i en ny överskottskris.” Sant, falskt eller mittemellan?

Avsnitt 4 A. Jonas Högset, chef för SABOs fastighetsoch boendeenhet.

Avsnitt 4 B. Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Kan man kalla hyres­ systemet för reglering – och vad spelar det för roll vad man kallar det? ”Mäh, hyresreglering har vi ju redan i Sverige”. Sant, falskt eller mittemellan?

Avsnitt 6 A. Jörgen Mark-Nielsen, utrednings­ ansvarig på SABO och flerfaldig statlig utredare av hyressättningssystemet och allmännyttan.

Avsnitt 6 B. Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna Sverige.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Nu är våren här!

Beställ vår klassiker FixGrill så skickar vi den inom 48 timmar.

Rostfritt galler och högteknologisk värmebeständig lack från Akzo Nobel är våra senaste uppskattade uppdateringar.

SVENSKTILLVERKAD

www.widala.se

– Högkvalitativa elslutbleck – Ökar driftsäkerheten – Öppnar trots tryck från tätningslister

Öka driftsäkerheten med STEP elslutbleck Med marknadens bredaste sortiment har STEP elslutbleck som passar alla typer av bostadsbolag, oavsett storlek.

är lite skev eller av temperaturskillnader. Den patenterade tekniken ökar dörrmiljöns drift­ säkerhet och minskar kostsamma driftstopp.

Elslutblecken är utrustade med en unik listtrycks teknik som gör att låset kan fungera optimalt även om det utsätts för tryck, exempelvis orsakat av att dörren

En av våra nöjda kunder är Stockholmshem, Stockholms största bostadsbolag. Kontakta oss om du också vill öka driftsäkerheten i din dörrmiljö, vi hjälper dig till rätt lösning.

Stendals El AB, Signalistgatan 17, 721 31 Västerås 021-18 97 50 | info@steplock.se | www.steplock.se

Vänbo

PÅ ÄLDRE DAR

Sambo, särbo – men varför inte vänbo? Magnus Röman på MKB i Malmö fick idén med vänskapsboende i hyresrätt

för några år sen när två äldre vänner i hans närhet valde att flytta ihop.

I stadsdelen Nydala firar MKBs första vänbos ett år under samma tak.

Text: Sophie Sölveborn Foto: Gugge Zelander

MKB I MALMÖ MKB Fastighets AB ägs av Malmö stad.

Antal lägenheter: Drygt 22 500 Antal lokaler: 1 100 kommersiella lokaler Antal anställda: 300

36

– DET VAR KLOCKRENT att börja med vän­ skapsboende i seniorhuset i Nydala. Vi införde det efter en stamrenovering. Huset är för 55plus, det är en hel del aktiviteter där och huset sköts delvis med självförvaltning, berättar Magnus Röman, som varit projektledare för vänskaps­ boendet.

På Eriksfältsgatan finns sedan i maj 2017 de sex stycken fyrarumslägenheter om 78 kva­ dratmeter som hyrs ut som vänskapsboenden.

Hyreskontrakt tecknas för ”sovrum och del i lägenhet”. Det går inte att göra en intresseanmä­ lan själv, utan kan bara göras tillsammans med en vän. MKBs krav är att vännerna inte redan är skrivna på samma adress, förlovade eller gifta.

– Stora ytor hyrs ut till för få människor, kvadratmetrarna nyttjas inte så effektivt som de borde. Med den bostadsbrist vi har i Malmö i dag är den här typen av kontrakt en smart lösning, säger Magnus Röman och tillägger: – Som kärlekspar kan man ha råd att dela en större lägenhet, men blir man sen ensam kvar som äldre blir det ofta för dyrt. Staden kan behöva gå in med bostadstillägg. Här finns en lösning som är billigare och bättre. Sen finns det ju en social aspekt såklart, det är viktigt med sällskap.

I DAGSLÄGET LIGGER hyran som vänbo på runt 4 600 till 4 700 kronor per person och då ingår det mesta förutom varmvatten. Uppsägningsti­ den är, likt övriga kontrakt, på tre månader.

– Vi har försökt hitta en lösning där det mesta är inbakat i hyran, så att det blir så enkelt och rättvist som möjligt för dem som delar. Många äldre i dag är ju resebenägna och kan man bo ihop med någon så blir det ju mer över till res­ kassan, säger Magnus Röman glatt.

Han berättar att det var i samband med stam­ renoveringen av det 13 våningar höga huset som

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

BOENDE FÖR ÄLDRE

Många äldre i dag är ju resebenägna och kan man bo ihop med någon så blir det ju mer över till reskassan.

Magnus Röman, projektledare på MKB I Nydala finns sedan i maj 2017 sex stycken fyrarumslägenheter om 78 kvadratmeter som hyrs ut som vänskapsboenden. På andra våningen finns aktivitetslokaler med café och bibliotek.

sex lägenheter gjordes om till vänskapsboenden.

Och även om det var mycket att lösa för att få till en bra kontraktsform så fanns det fördelar.

I stället för att bygga två kök till hyresgästerna, räckte det med ett, till exempel.

PÅ ANDRA VÅNINGEN i seniorhuset i Nydala

finns aktivitetslokaler med café och bibliotek.

Här anordnas till exempel soppkvällar, bingo och föreläsningar. En styrelse som består av perso­ ner som bor i huset är aktiva i det arbetet och de har även koll på självförvaltningen, bland annat städning av vissa gemensamma ytor och även trädgårdsarbete.

– Huset bygger på gemenskap och samman­ hållning som de boende driver tillsammans med en seniorvärd vi har på MKB. De åker även tillsammans med andra seniorhus på utflykter och teater, berättar Simon Åkesson, som är lägenhetsutvecklare på MKB och har hand om seniorhuset i Nydala.

– Som vuxet barn till åldrande föräldrar kan man känna sig orolig i många lägen, men skulle det hända något så finns ju gemenskapen och deras polare där, tillägger Magnus Röman. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

VÄNSKAPSBOENDE – SÅ FUNKAR DET PÅ MKB:  Vänner ansöker tillsammans om att få dela lägenhet. Hyreskontrakt tecknas för ”sovrum och del i lägenhet”. Eftersom vännerna skriver separata kontrakt med MKB kan till exempel bostadstillägg sökas beroende på var och ens ekonomiska situation.  Hemförsäkring, tilläggsförsäkring (”drulleförsäkring”), el, bredband och tv med brett kanalutbud ingår i hyran. Varmvattenräkningen delas 50/50.  En vän får inte ta över den andra personens del av kontraktet och bo själv, utan måste då hitta en ny vän som klarar de ekonomiska kraven för att hyra den andra halvan av lägenheten. Om det inte går erbjuder MKB en lägenhet på 1 till 2 rum och kök i samma område.

37

Linda Elffors och Beatrice Sagfors, kommunikatörer på Eidar i Trollhättan, har tagit fram ett sopsorteringslotto.

lotto

EIDARS LÄR SMÅ OCH STORA OM SOPSORTERING Med barnens hjälp vill AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag, lära sina hyresgäster att sortera sitt avfall bättre. Bolaget har därför tagit fram ett sopsorteringslotto för att engagera på ett lekfullt sätt. När två återvinningsstationer i området Lextorp invigdes nyligen delades de första spelen ut.

Text: Sophie Sölveborn Foto: Eidar

AB EIDAR Trollhättans kommun­ägda bostadsföretag.

Antal lägenheter: Cirka 6 000 Antal anställda: 105

38

– DET VAR MIN KOLLEGA Linda Elffors som var hemma med sjukt barn som kläckte idén med ett sopsorteringslotto när hon spelade spel med sin febriga dotter. Hon ringde direkt hemifrån lekrummet, berättar Beatrice Sagfors, kommuni­ katör på Eidar.

Sedan gick allt snabbt. Spelet fick grönt ljus direkt internt, formgavs internt och en vecka

senare kom de första lottospelen från tryckeriet.

Den snabba produktionen innebar att hyresgäs­ ter i Lextorp kunde få sopsorteringsspelet som en present i samband med invigningen av deras nya återvinningsstationer.

JUST OMRÅDET LEXTORP är en del av Eidars

bestånd där källsorteringen fungerat sämre än snittet och där även staden stängt flera återvin­ ningsstationer. Eidar har närmare 700 lägenhe­ ter i Lextorp, som är en stadsdel med 4 300 invånare i södra Trollhättan. Ett bostads­ område med många barn och många utlandsföd­ da. Runt 500 av dessa hushåll får tillgång till de nya fullsorteringsstationerna, som de når med elektronisk nyckel.

– Vi kan inte förvänta oss att alla ska förstå

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

HYRESGÄSTINFORMATION

gar

acknin

förp pappers

färgat glas fär gat

plast batteri

gla

s

plast tid

nin

gar

hur till exempel källsortering funkar och varför det är viktigt, det räcker inte att sätta upp skyltar. Därför jobbar vi med flera olika insatser och här blir spelet ett kul komplement, säger Beatrice Sagfors.

ar

ing

ckn

a örp rsf

matavfall

pa

e pp

restav

fall

FÖR IGENKÄNNINGEN används samma sym­

boler och färger på lottobrickorna som på Eidars återvinningskärl. Tanken är att föräldrarna spe­ lar tillsammans med sina barn och på så vis får hela familjen bättre koll på sopsorteringen.

– Det är roligt att kunna bidra till att barnen lär sig att göra rätt från början. Vi vuxna som är födda i Sverige har ju fått lära oss allt eftersom olika sorteringsmöjligheter dykt upp, men för den som är ny i Sverige är det ju mycket att ta in, säger Beatrice Sagfors.

Eidar har sedan de nya sopstationerna öppna­ de haft personal på plats som stöttar i sortering­ en och svarar på frågor.

– Vi har fått fin respons från hyresgästerna och vi är stolta över vårt spel såklart. Miljöchefen här på Eidar blev eld och lågor när han såg det. Nu vill vi använda oss av spelet i fler områden och vid olika hyresgästaktiviteter framöver.

HYRESGÄSTERNA I LEXTORP har nu tillgång till två nya återvinningsstationer där de för­ utom restavfall och matavfall även kan slänga glas, papper, plast, tidningar, metall, batterier och glödlampor. Dessutom finns sex stationer för matavfall och restavfall.

Sopsorteringskärlen, så kallade moloker, ser inte så stora ut ovan jord, men under jord är de betydligt större än de kärl som tidigare använts.

Trollhättan Energi har köpt in en speciell sopbil för att kunna ta hand om soporna. Avfallet samlas i stora säckar under marken. Sopbilen lyfter med kran upp ”sopsäcken” ur moloken och släpper ut innehållet på flaket för att sedan placera tillbaka den tomma säcken. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

plast

vfall mata

49-116

49-120

49-119

49-120

49-116

glödla

mpor

39

LANDET RUNT BARN OCH KONST I ALLMÄNNYTTAN

En av de bilder barnen gjort till utställningen.

BARNHÄNG VID SKIMRANDE SKULPTUR

KVINNOLIV PÅ GRÅ BETONG Fittja. För några år sedan förvandlades en grå betongvägg i södra Stockholm till en vertikal konstscen, sponsrad av Botkyrkabyggen. Den första målningen skapades av ungdomar i Fittja. Nästa år var det deras mammors tur.

Nu är det dags för den tredje målningen, kallad Systrarnas konst. Gruppen blir troligen en blandning av mammor från förra årets konstprojekt, kvinnor från Botkyrkabyggens arbetsmarknadsprojekt Qvinna i Botkyrka och kvinnor som inte deltagit i något av de tidigare projekten.

– Konstarbetet är en process, genom vilken systrarna kommer att berätta sina historier och gemensamt stärka varandra, säger projektets konstnärliga ledare, Saadia Hussain.

40

GÖTEBORGSLOKALER

Barn berättar Sorgenfris historia Malmö. Hollyvood kallades de nödbostäder som byggdes i området Sorgenfri i början av 1900talet. En av dem som bodde i barnrikehusen var författaren Mary Andersson, som föddes 1929 och skrivit en dokumentärroman om området.

Nyligen skapade femteklassare från Sorgen­ friskolan en utställning på Teknikens och sjöfartens hus i Malmö, med inspiration från boken och möten med Mary Andersson själv. Barnen har också bidragit med teckningar och skisser till en lokalhistorisk lekplats som ska byggas i stadsdelen och som får namnet Mary Anderssons park.

BAMSE LÄR BARN OM HÅLLBARHET Uppsala. Fram till augusti finns Bamse och hans vänner på plats på Fredens hus i Uppsala.

– Genom utställningen vill vi ta upp viktiga hållbarhetsfrågor med barn på ett lekfullt sätt, säger Åsa Pallin, hållbarhetsstrateg på Uppsalahem, som är en av initiativtagarna till att barnboksdjuren landat i staden.

Tidigare har utställningen funnits på Arbetets museum i Norrköping, med Hyresbostäder som en av samarbetsparterna.

– Utställningen har arbetats fram tillsammans med barn och tanken är att de som besöker utställningen ska känna att de kan vara med och påverka samhället i en positiv riktning, säger Åsa Pallin.

Utställningspedagog från Fredens hus med besökande barn.

ANDERS TUKLER, UPPSALAHEM

JULIA HÖRNELL, BOTKYRKABYGGEN

Haga. I sommar invigs ett konstverk på Pehr Erikssons plats i Göteborg.

– Jag har jobbat med Haga i många år och sett att det saknas en plats att hänga på. Inte minst för barn som inte längre går till lekplatsen, säger Hanna Gahnström, centrumutvecklare på Göteborgslokaler.

Konstnärerna Signe Johannessen och Erik Rören har arbetat tillsammans med barn i årskurs två till sex.

– Genom att göra konsten deltagar­ baserad förflyttar vi makten och kan visa att fler människor är med och skapar vårt samhälle, säger Signe Johannessen.

Platsen är tänkt som scen, podium, talarstol och umgängesplats. En Pehr Erikssons plats som den ser ut i specialskriven visa – med text och noter dag och skiss på konstverket Haga­ tryckta i halkskyddsmaterial – blir en vågen (ovan).

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

MOMSREDOVISNING, RESTVÄRDE, FRIVILLIG SKATTESKYLDIGHET, JÄMKNING …

Vi vet att ekonomi kan vara svårt. Därför erbjuder Fastighetsägarna alltifrån grundkurser till avancerade ekonomikurser.

Oavsett om du är nybörjare eller expert inom fastighetsekonomi kan du vara säker på att våra erfarna kursledare lotsar dig rätt. Läs mer om vårens kurser och anmäl dig på www.fastighetsagarna.se/utbildning.

SVÅRT BLIR ENKELT!

PÅ JOBBET

”DET GÄLLER ATT LÖSA SAKER SÅ SNABBT SOM MÖJLIGT” SigtunaHems projektledare Tom Nilsson kan inte gå många meter utan att telefonen ringer eller att någon hejar på honom på byggarbetsplatsen där Lyckostigens lägenheter renoveras.

– Det är mitt ansvar att byggprojekten rullar på och det gäller att lösa saker så snabbt som möjligt för att inte tappa tid.

Jag ser mig som en problemlösare och vill gärna vara på plats, säger han.

Text: Carin Hedström Foto: Lars Clason TOM NILSSON har jobbat på SigtunaHem

Denna artikel har tidigare publicerats i Glimten, SigtunaHems hyresgästtidning.

Kanske har även ert bostadsföretag artiklar som skulle passa i tidningen Allmännyttan?

Hör gärna av er till oss på allmannyttan@ sabo.se

42

sedan 2016 och har lång erfarenhet från bygg­ branschen. Han försöker vara ungefär halva sin arbetstid ute på de byggprojekt han ansvarar för.

– Det är bättre att vara ute och prata med människor än att bara sitta på kontoret och skicka mejl. Och det uppskattas, det märker jag, säger han.

Just nu är han projektledare för flera av Sigtu­ naHems renoveringar av lägenheter i miljonpro­ grammet och även för nybyggnationerna Sigtuna Stadsängar och Kulturtorget. I planeringen av de nya projekten ingår allt, stort som smått. Det ska tas beslut om lampor, handtag, färger och ma­ terial, men också om värmesystem och fasader.

I arbetet med stamrenoveringarna handlar det ofta om att lösa saker som inte gått att förutse i planeringen.

– Kanske fungerar inte placeringen av saker som vi tänkt. Ett element kanske sitter i vägen för en kökslucka. Då får vi lösa det på ett annat sätt, med ett annat skåp.

JUST NÄR HAN SAGT det ringer telefonen. Sam­ talet kommer från SigtunaHems Kundservice och gäller en fråga från en hyresgäst i en nyreno­ verad lägenhet som undrar hur strömbrytarna i köket fungerar. Tom lyssnar.

– Jo, det är så här tror jag, eller förresten, jag

vet att dubbelbrytaren tänder elen och belys­ ningen på balkongen. Och den andra tänder lampan i köket.

När han lagt på luren säger han: – Jag har mycket kontakter med människor och jag trivs med det. Och jag gillar andan här i huset, säger han och sveper med handen ut över fikarummet på SigtunaHems huvudkontor där han just hämtat en kaffe.

EFTER FIKAPAUSEN tar han bilen till Lycko­

stigen, där många av trappuppgångarna just nu är byggarbetsplatser. Det borras och bilas och tapeter, badrum och golv rivs. På dörrkarmen till varje lägenhetsdörr står det vilket renove­ ringsalternativ hyresgästen valt: mini, midi eller maxi. Inne i ett vardagsrum pågår bredspackling av väggar. Här finns elektrikern Hebun Celik och målaren Enis Kolic. De är båda väldigt nöjda med sättet arbetet bedrivs på och gillar att besluts­ vägarna är korta.

För det är inte alltid så enkelt med byggar­ betsplatser. Många yrkesgrupper ska samsas på en liten och stökig yta. Så jobbet kräver både detaljplanering och flexibilitet.

– Samarbetet här funkar jättebra, säger Enis Kolic.

Hebun Celik berättar hur de har justerat pla­ neringen för att få jobbet att gå smidigare.

– Och vi städar varje lägenhet när vi lämnar den för dagen, för att ha ordning och reda, säger han.

För utmaningen, enligt Tom Nilsson, är att få projekten att fungera så bra som möjligt, så att hyresgästerna i slutändan blir nöjda med sina lägenheter. Och då måste samarbetet på bygg­ arbetsplatsen fungera.

– Jag vill att det ska bli en så behaglig resa som möjligt, för det är stökigt när man renoverar, säger han. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Jag vill att det ska bli en så behaglig resa som möjligt, för det är stökigt när man renoverar.

Tom Nilsson, byggprojekt­ ledare på SigtunaHem

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

43

DEBATT

BOTKYRKABYGGEN

”VI RENOVERAR BARA DET SOM ÄR

Min bedömning är att fler bostadsbolag kommer att behöva göra så lite som möjligt i sina renoveringar.

De sociala åtgärderna, som att stödja nattvandrare och erbjuda långtidsarbetslösa jobb, ska vi däremot växla upp.

Det skriver Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen.

BOTKYRKABYGGEN HAR 8 000 lägenheter i

Vi har valt att byta vår affärsplan mot en allmännyttig plan.

Chris Österlund, vd Botkyrkabyggen

44

behov av upprustning. Att renovera så mycket på kort tid och på ett sätt som de boende har råd med – samtidigt som bolaget behåller en god ekonomi – är inte lätt. Men det har gett oss viktiga insikter som stärker vår verksamhet och vårt allmännyttiga uppdrag.

Därför har vi också valt att byta vår affärsplan mot en allmännyttig plan. Jag tror att den kan inspirera andra bostadsbolag.

Många av våra bostäder ligger i utsatta områ­ den med kriminalitet och arbetslöshet. Men där finns också starka, positiva motkrafter. Storvre­ ten och Fittja är några exempel på det. Långt från

de svarta tidningsrubrikerna finns här levande föreningsliv, stolta barn som övar högläsning på biblioteket, kvinnor som nattvandrar och parker perfekta för sköna grillkvällar. Här lever Botkyr­ kabyggens hyresgäster som vi värnar om. Här skapar vi samhällsnytta tillsammans.

VI HAR DÄRFÖR BESLUTAT oss för att skala

ner våra renoveringar. I Fittja byter vi i princip bara stammar och badrum och gör de åtgärder vi måste enligt reglerna.

Vi har ställt tydliga krav på entreprenörerna, har täta avstämningar och i gengäld fått ett enga­ gemang från deras håll för att effektivisera pro­

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

NÖDVÄNDIGT”

BRANDGASTÄTHET

cesserna. Detta är mycket viktigt för oss eftersom våra hyresgäster i Fittja har låga disponibla inkom­ ster, i snitt 27 800 kronor per hushåll och månad.

Hyresjusteringarna måste vara väl genomtänkta om hyresgästerna ska kunna bo kvar. Dessutom påverkar våra val kommunens ekonomi. Folk kan bo kvar och betala skatt i Botkyrka i stället för att tving­ as dra vidare. Det är en viktig del av den kommun­ nytta som vi bidrar med.

BOTKYRKABYGGENS renoveringsstrategi har där­

för kokats ned till: • Hyresgästerna bor kvar under renoveringen.

• Vi renoverar bara det som är nödvändigt, slänger inte ut material och kök som fungerar bra.

• Vi involverar hyresgästerna och uppmuntrar till delaktighet.

• Vi renoverar till en standard som hyresgästerna är villiga att betala för och anser sig ha råd med.

• Vi erbjuder tillval för de hyresgäster som vill det.

Min bedömning är att fler bostadsbolag kommer att behöva göra så lite som möjligt i sina renovering­ ar. De sociala åtgärderna, som att stödja nattvand­ rare och erbjuda långtidsarbetslösa jobb, ska vi däremot växla upp.

Allmännyttan står i brännpunkten för många samhällsutmaningar: bostadsbrist, segregation, otrygghet och arbetslöshet. Att vi står där, stadigt varje dag, ger oss goda möjligheter att bidra med lösningar.

MYCKET AV DET SOM VI JOBBAR MED kan hjälpa

Sverige att nå de mål som FN satt upp för 2030.

De handlar till exempel om att verka för en inklu­ derande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning. Ett annat mål är att tillhandahålla säkra, inkluderande och tillgäng­ liga grönområden och offentliga platser. Liksom att främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässi­ ga kopplingar mellan stadsområden.

LÅTER DET PRETENTIÖST? Jag tycker inte det. På

Botkyrkabyggen har våra kommande renoveringar lett fram till ett nytänkande kring hållbarhet som fler kan ha nytta av och därmed bidra till FNs mål. b

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

LJUDISOLERING

BRANDSKYDD

INBROTTSSKYDD

EN SÄKER DÖRR ÄR EN RÄTT MONTERAD DÖRR. Det finns två delar som måste samverka för att en säkerhetsdörr ska hålla vad den lovar. Det ena är dörren i sig, dess funktion och konstruktion, och det andra är monteringen. Köper du din dörr från Secor kan du vara helt lugn. På några timmar får du en ny Daloc-dörr, monterad på ett korrekt sätt med inbrottsskydd och alla andra funktioner säkerställda. Dessutom tar vi hand om och forslar bort din gamla dörr till återvinning.

Läs mer på daloc.se/tryggthem

Säkra dörrar Secor säljer och monterar Daloc säkerhetsdörrar i hela landet.

För mer information och beställning kontakta Secor på 020-440 450 eller läs mer på secor.se

45

DEBATT

”OKUNSKAP KRING PARTNERING LEDER TILL MISSUPPFATTNINGAR” VI LÄSER INSÄNDARE OCH ARTIKLAR i media runt om i Sverige där samverkansformen Part­ nering används som en anledning till att projekt fördyras. Partnering har ingenting att göra med att projekten fördyras, anledningarna till det är antingen dåliga förfrågningsunderlag, fel inställ­ ning eller en dålig projektering, Inte Partnering som sådan. Beställaren av ett projekt får det resultat som man förtjänar utifrån det skrivna förfrågningsunderlaget. Partnering är ingen entreprenadform, Partnering är en samverkans­ form som används i en entreprenad som grundar sig i antingen AB04 eller ABT06.

PARTNERING ÄR ENLIGT OSS ett fantastiskt

Beställaren av ett projekt får det resultat som man förtjänar.

Christer Kilersjö, vd Eksta Bostads AB och Jennie Sahlsten, vd Enköpings Hyresbostäder

arbetssätt för att skapa rätt projekt utifrån varje projekts unika förutsättningar. Vi är övertygade om att processen och projektkostnaden skulle få en positiv effekt om samverkansformen används på rätt sätt.

I Partnering arbetar vi gemensamt fram vårt projekt och vi som kunder betalar för det som projektet faktiskt kostar plus överenskommet påslag. Vi väljer i vår upphandling den entre­ prenör som visar sig vara bäst på att hjälpa oss med detta. Underentreprenörer och konsulter kommer med i projektet på samma villkor.

Grunden för en bra Partnering ligger i ett bra förfrågningsunderlag baserat på vad som är vik­

Radon

syns hörs luktar inte

tigt för kunden i projektet. Den entreprenör som bäst svarar upp mot detta vinner entreprenaden.

Tillsammans sätter man sedan grunden för det gemensamma arbetssättet. Hur ska vi samverka och framför allt när vi vill eller behöver priori­ tera mellan tid, kostnad och kvalitet – i vilken ordning ska vi prioritera?

NÄR VI TILLSAMMANS skapat en gemensam

grund och ett gemensamt synsätt så startar vi projekteringen av vårt gemensamma projekt.

Ingen part bör, enligt oss, ha påbörjat projekte­ ringen av produkten. Har man gjort det har man också påbörjat skapandet av en produkt som kanske inte alls är den som produceras med det bästa resultatet efter den prioritering man lagt som grund i projektet.

Partnering baseras på en stark värderingskultur utifrån värderingarna som ärlighet och öppenhet hos såväl bolagen som hos individerna. Partnering kan göra att projektets alla parter gynnas ekono­ miskt genom att icke värdeskapande aktiviteter elimineras. Går man in i projektet med en annan inställning och förutsättningar kommer det med all sannolikhet gå fel och då är det bättre att från början att välja ett traditionellt arbetssätt.

Titta gärna på anledningar till varför projekt fördyras, vi tror inte anledningarna finns i be­ greppet Partnering – tvärtom. b

VI HJÄLPER DIG ATT BEKÄMPA RADON GENOM: • mätningar och besiktningar för att klarlägga typ och omfattning av radon • åtgärder mot såväl bygg- som markradon • SSM-utbildning och garanterat resultat FÖR BÄTT RE MILJ Ö

hemkomfort.se 08-604 97 00 • 0500 45 97 00

46

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

POWER SAVE

ENERGI

SÅ BYGGER DU

energisnalare KOMBOHUS 104

kWh/m2

Två närmast identiska kombohus kan ha helt olika energi­ användningsnivåer, trots att de ligger på samma breddgrad.

Nu ger SABO ut en handledning som hjälper dig att bygga energisnålare.

Text: Benedikta Cavallin Illustration: Annicka Istemo

BOSTADSBRISTEN HAR GJORT att även små

Ni behöver ägna omsorg åt installationerna.

Gabriella Castegren, energiexpert på SABO

48

bostadsbolag nu sätter spaden i marken. Kombo­ huset passar ovana byggare eftersom konceptet är färdig­upphandlat och innehåller alltifrån avtalsmallar till pressreleaser. Men inte heller kombohuset bygger sig självt.

– Ska huset leva upp till era förväntningar när det gäller energiprestanda behöver ni ägna omsorg åt installationer för värme-, ventila­ tion och mätning, säger Gabriella Castegren, projektledare för energistudien och ansvarig för handledningen.

FÖRSTA RÅDET är att bestämma sig för vilket

hus det egentligen är man vill bygga, exempelvis styrsystem. I Kombohus Bas ingår en enkel styr­

62

kWh/m2

utrustning men många väljer i stället ett system som går att fjärrstyra från kontoret. Det är också en god idé att välja till att sätta mätare på allt som går att mäta, så som varm- och kallvatten, inkom­ mande fjärrvärme och fastighetsel. I de flesta hus som byggs i dag sitter det inomhus­givare i varje lägenhet. Tänk också på att det ska gå smidigt att omvandla alla mätdata till statistik.

Förfrågningsunderlaget till entreprenören bör innehålla information om alla tillval, val av vär­ melösning, om huset ska vara uppkopplat till ett överordnat styrsystem och hur mätdata ska läsas in i ert energiuppföljningssystem, bland annat.

– KOLLA MED DRIFT- och förvaltning vad de vill ha, säger Gabriella Castegren. Det är de som ska sköta huset framöver, de bör förstås ha sista ordet i alla beslut som rör installationer och mätutrustning. Låt dem ta ansvar för den delen av avtalet. Över huvud taget är det en god idé att involve­ ra drift och förvaltning i alla led i byggprocessen, från planering till inflyttning. Varför inte låta byggprojektledaren sitta tillsammans med drift

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

och förvaltning? Kanske bör alla inblandade ha regelbundna träffar ute på bygget? Då har ni också möjlighet att få lektioner på plats i hur varje instal­ lation fungerar.

AVTALET SKA INTE GÅ att missförstå och bestäl­

laren och entreprenören ska vara överens på alla punkter. Var tydlig med vilken funktion ni är ute efter men specificera inte vilken teknik som ska installeras, då förlorar ni fördelarna med total­ entreprenad.

– Det bör framgå tydligt i avtalet vad som krävs för att slutbesiktningen ska godkännas, säger Gabriella Castegren. Skriv också gärna in hur in­ trimningen ska gå till och vem som ansvarar för att energiuppföljningen blir gjord.

SKIPPA KRÅNGLET. Att byta garageport ska vara lätt. Vi hjälper er hela vägen, från montering till bortforsling av den gamla porten.

Låt experten göra jobbet – välkommen!

ANDRA GODA RÅD är att låta entreprenören och

drift och förvaltning starta systemen tillsammans och att låta intrimningen ta tid. Ett bolag som inte slarvar på den punkten är Halmstads Fastighets AB. De brukar dra i gång systemen ungefär en månad innan det är dags för inflyttning.

– Med lite god planering går det att stuva om i schemat och utföra målning och andra arbeten i lägenheterna samtidigt som vi trimmar in syste­ men, säger Ulf Johansson, energi- och VVS-sam­ ordnare hos HFAB. Om inte systemet fungerar som det ska vid inflyttning kommer det troligen aldrig göra det, menar Ulf Johansson, därför måste intrimningen göras ordentligt från början. Det har hänt att HFAB låtit bygga hus där värmen i lägenheterna varit så ojämn att man har fått göra en helt ny injustering av värmesystemet. En sådan åtgärd tar man inte gärna till om hyresgästerna flyttat in.

– Sedan 2006 har vi inomhusgivare i varje lägen­ het och vi godkänner inte huset om vi inte kan se med egna ögon att det är 21 grader i varje lägenhet, säger Ulf Johansson. Har man köpt en funktion vill man ju veta att den fungerar och upptäcker vi problemet före slutbesiktningen är sannolikheten större att det blir fixat. b

LÄS MER Fler goda råd hittar du i skriften: Så lyckas du med energiprestandan i ditt kombohus. Beställ den på www.sabo.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

49

CHERSTIN ANDERSSON

FASTIGO SVARAR

TÄNK T: PÅ AT

SÄRSKILDA REGLER GÄLLER FÖR SOMMARJOBBARE Vi ska anställa gymnasieungdomar inom fastighetsskötsel – vad ska vi tänka på?

Svar: För både minderåriga och vuxna som arbe­ tar gäller arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöver­ kets föreskrifter. När du ska anställa någon som är minderårig gäller särskilda regler för arbetsti­ der och arbetsuppgifter som du som arbetsgivare ska känna till: • Arbetsgivaren måste ta hänsyn till den min­ derårigas fysiska och psykiska förutsättningar.

Därför ska en särskild riskbedömning göras med hänsyn till detta.

Lisa Strandberg Förhandlare och rådgivare på Fastigo

50

• Arbetsgivaren ska se till att den minderåriga får en grundlig introduktion med information om arbetsuppgifterna och dess risker samt för­ säkra sig om att den minderåriga har förstått och tagit till sig informationen. Särskilt viktigt är introduktionen för minderårig utan tidigare yrkeserfarenhet.

• Arbetet ska utföras under ledning och tillsyn av person som fyllt 18 år och har kunskaper om arbetet. Tänk på att behovet av ledning och tillsyn kan variera beroende på vilket arbete som ska utföras.

• Finns skyddsombud på arbetsplatsen ska denne underrättas om att företaget anställt en minderårig.

Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbetsgivarorganisation. Vi organiserar cirka 1 100 medlemmar med över 21 000 anställda över hela Sverige. Fastigo erbjuder bland annat skräddar­ sydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Energi Renovering och KvalitetsSäkring Tappvatten System - Värme System - KylSystem

FÅR UNGDOMAR UTFÖRA ALLA ARBETSUPPGIFTER, TILL EXEMPEL KÖRA ÅKGRÄSKLIPPARE? Svar: I föreskriften anges vilka arbetsuppgifter som är riskfyllda och därmed förbjudna för minderåriga att utföra om inte något av undantagen är uppfyllt. Huvud­ regeln är att minderåriga inte får framföra trädgårdsfor­ don. För de som räknas som ungdom (se faktaruta) finns undantag för gräsklippare som har acceptdon (dödmans­ grepp eller säkerhetsbygel) och bara ett klippaggregat.

KAN UNGA HA SAMMA ARBETSTIDER SOM ÖVRIGA ANSTÄLLDA? Svar: Det finns olika regler beroende på den minder­ åriges ålder. För de som räknas som ungdom (se fakta­ ruta) gäller följande: Bauer Watertechnology AB

• Rätt till 12 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila). Tiden mellan 22 och 06 eller mellan 23och 07 ska vara fri från arbete.

Säbygatan 1, 261 33 Landskrona

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Tel: 08-580 380 67 Epost: info@bauer-wt.se

• Minst två dagar under varje sjudagarsperiod ska vara ledig och ledigheten ska så långt det går förläggas till veckoslutet och vara sammanhängande. Den samman­ hängande ledigheten får aldrig vara kortare än 36 timmar.

• Arbetet får totalt omfatta högst 8 timmar per dag och högst 40 timmar per vecka. Här kan göras undantag med hänsyn till arbetsuppgifternas natur eller arbets­ förhållandena i övrigt. Får inte arbeta natt, det vill säga tiden mellan 24 och 05.

• Är arbetsdagen längre än fyra och en halv timme ska minst 30 minuters rast per dag ges.

Minderårig

Den som inte har fyllt 18 år

Ungdom Minderårig som har fullgjort sin skolplikt och som fyller minst 16 år under det innevarande kalenderåret Yngre barn

Minderårig som inte har fyllt 13 år

Äldre barn Minderårig som har fyllt 13 år och inte är ungdom Mer information finns att hämta i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2012:3 om minderårigas arbetsmiljö.

En podd om

K I T I L O P , R E D Ä T S BO

OCH SAMHÄLLE

Du hittar den på sabo.se och där poddar finns.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

51

FRÅGA EXPERTEN

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

Trycket på kommunerna ökar En statlig utredning har kommit med förslag på hur mottagandet av asylsökande och nyanlända kan organiseras annorlunda och bli bättre, men vad innebär det för kommunerna och de allmän­ nyttiga bostadsföretagen?

Svar: Mottagandeutredningen tillsattes av regeringen hösten 2015 och uppdraget har varit att föreslå åt­ gärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosätt­ ning av asylsökande och nyanlända.

Utgångspunkten har varit att få till en snabbare och smidigare process och göra den enskildes resa genom systemet mer effektiv så att väntan på etablering eller återvändande blir

kortare.

För SABOs medlemmar är det förslaget att kommunerna ska ta över boendet för asylsökande och förslaget om en social prövning av eget boende (EBO) i vissa kommuner som kommer att få störst betydelse om de genom­ förs.

Kommunerna får ansvar för vissa asylsökandes boende under väntetiden.

Konsekvensen av detta förslag är att inte endast nyanlända med uppehålls­ tillstånd utan också asylsökande med goda chanser att få uppehållstillstånd ska bosätta sig i kommunerna efter fyra veckor i Sverige. Även om antalet asylsökande är betydligt lägre nu än

Att många blickar kommer att riktas mot allmännyttan är knappast en vågad gissning.

Lena Liljendahl, expert integrationsfrågor, SABO

för två–tre år sedan behöver kommu­ nerna ta fram fler bostäder än med nuvarande system. Ja, det räcker inte med att bostäderna finns den dag de verkligen behövs, utan kommunerna ska hålla ett antal platser tillgängliga.

Det här kommer att öka trycket på kommunerna, särskilt som den tvåår­ iga etableringsperioden nu successivt håller på att upphöra för allt fler nyan­ lända. Att många blickar kommer att riktas mot allmännyttan är knappast en vågad gissning.

Eget boende (EBO) begränsas Det här förslaget innebär för­ hoppningsvis att vi kommer att få se mindre av de negativa effekterna av eget boende i vissa stadsdelar. Detta är en stor framgång för SABO och de medlemsföretag och kommuner som drivit denna fråga under många år. Det finns dock skäl att inte ropa hej för ti­ digt. Först måste ett konkret regelverk skapas och sedan ska det implemente­ ras och börja tillämpas i praktiken. En ganska självklar konsekvens är också att minskad trångboddhet kräver att

Mer fokus på radon – ny strålskyddslag 1 juni Att mäta och åtgärda radon är en angelägen fråga för att säkra en god inomhusmiljö för hyresgäster.

Vad ska man tänka på?

Svar: Först och främst hoppas jag att fler börjar arbeta med att systematise­ ra och därmed effektivisera processen kring radonmätning. Jag kan rekom­ mendera SABOs nya checklista: Radon i bostäder – Checklista för mätning och kontroll.

52

Checklistan är bra och omfattar förberedelser, mätning, kontrollmät­ ning, uppföljning av åtgärder samt information till hyresgäster. Dessut­ om innehåller checklistan praktiska erfarenheter av radonmätning från SABO-företag och följer Strålsäker­ hetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder, vilket är till stor hjälp för dem som ska börja arbeta med detta. Mer fokus läggs på radon framöver och den 1 juni börjar

en ny strålskyddslag att gälla.

Dessutom finns redan nu en natio­ nell handlingsplan för radon där myndigheterna kommer att sätta mer fokus på ra­ donfrågan. b Patrizia Finessi

expert miljöfrågor, SABO

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

När du har slitna balkonger Kontakta Balco hyresfastigheter@balco.se eller besök oss www.balco.se

Möt Balco på SABO-dagarna 30 - 31 maj

Före, Kvarnberget

Kaneltorget, Gårdsten

BALCONIES FOR GREATER LIVING Efter, Kvarnberget

FRÅGA EXPERTEN

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

Nytt förslag till utveckling av hyresförhandlingssystemet Susanna Höglund, berätta mer om vd-gruppen för hyrors förslag till utveckling av hyresförhand­ lingssystemet: Svar: Vd-gruppen som tillsattes av SABOs vd har nu offentliggjort ett förslag till utveckling av hyresför­ handlingssystemet. Förslaget bygger på att bostadsmarknadens parter, centralt och lokalt, tar ett gemensamt långsiktigt ansvar för hyresrättens konkurrensposition och utveckling för både nuvarande och kommande generationers hyresgäster.

Förslaget innebär i korthet att de lokala parterna förbinder sig att gemensamt ta ett långsiktigt ansvar för hyresrättens utveckling på orten och genomföra en strukturerad hyres­ dialog, vilken ska utmynna i den årliga hyresförhandlingen.

SABO och Hyresgästföreningen

centralt stödjer de lokala parterna i utvecklingsarbetet av en strukturerad hyresdialog.

Underlaget för hyresdialogen bör vara ett antal nationella och lokala parametrar som har betydelse för ekonomi, förvaltning och utveck­ ling av bolagets bostäder. Urvalet av parametrar ska vara fastställda av parternas centrala organisationer.

Underlaget för hyresdialogen bör ha en långsiktig inriktning som ger både hyresgästen och bostadsföreta­ get goda planeringsförutsättningar.

VD-GRUPPEN FÖRESLÅR också att de tre centrala aktörerna – Fas­ tighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO – utvecklar gemensamt ett oberoende tvistelösningsorgan. Detta organ ska kunna pröva kollektiva hyrestvister oavsett om fastighetsäga­ ren eller hyresgästorganisationen är

medlem eller inte i någon av organi­ sationerna. Kostnaden för att anlita organet ska de tvistande parterna stå för med lika stor andel.

Gruppen bedömer att ovanstående åtgärder är nödvändiga för att få till ett väl fungerande hyresförhand­ lingssystem och ser fram emot en konstruktiv dialog och samverkan för att åstadkomma ett välfungerande hyressättningssystem. b

Susanna Höglund

chef på enheten för ekonomi och juridik, SABO

Högre krav på att informera hyresgäster om vilken information bostadsföretaget behandlar Vad ska man göra för att få bättre koll på GDPR?

Helena Henriksson jurist, SABO

54

Svar: Det finns bra hjälp och vägled­ ning för de som behöver det. Till exempel anord­ nar vi på SABO GDPR-utbildningar med jämna mellan­ rum med hjälp av en extern expert som kan svara på de

frågor som medlemsföretagen har.

Om ni redan i dag har väl genomar­ betade rutiner och riktlinjer och följer PUL har ni ett mycket bra utgångsläge.

Huvuddragen i PUL, till exempel be­ grepp och principer, ändras inte, men dataskyddsförordningen innehåller en del förändringar och ökade krav på företag som hanterar personuppgifter.

Integritetsskyddet för enskilda blir starkare i den nya lagen och ansvar och skyldigheter för personuppgifts­ ansvariga förtydligas och utökas. Det handlar till exempel om att det ställs

högre krav på att informera hyres­ gäster om vilken information som ett bostadsföretag behandlar, varför uppgifterna behövs och hur länge upp­ gifterna kommer att sparas. b

GDPR General Data Protection Regulation: Så heter dataskyddsförordningen som ersätter den svenska person­uppgiftslagen 25 maj 2018.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

Kjell Johansson, grundare av Hydroware och vd för Hydroware Innovation

Bygg på en våning och installera hiss Vi har i vårt land cirka 1 000 000 lägenheter i flerbostadshus utan hiss. Bygg på en våning och installera hiss så får vi hundratusentals nya lägenheter. Det skulle ge många vinnare. Äldre kan bo kvar i sina lägenheter

Åldersgruppen från 65 år och uppåt beräknas bli dubbelt så stor om 20 år – från en halv till en miljon personer. Kan många av dessa tack vare en hiss bo kvar i sin lägenhet sparar kommunerna minst en halv miljon kronor per person och år.

Unga kommer också att ha råd

Det krävs ingen ny tomtmark eller infrastruktur för lägenheter som byggs på ett befintligt hus. Det innebär lägre boendekostnader jämfört med helt nyproducerat. En förutsättning för att många unga ska ha råd att skaffa sig sitt första egna hem.

Stat och kommun tjänar stort på det

foto elisabet sverlander

Det är stor skillnad i kostnad för samhället mellan hemtjänst och särskilt boende för äldre. Äldre som bor kvar i sina lägenheter är inte bara en god affär för samhället utan också oftast det som de äldre själva önskar.

Vårt råd för att få fastighetsägarna att satsa: Inför ett investeringsbidrag för hissar som täcker halva kostnaden för material och installation till denna typ av fastigheter. En vinst för oss alla.

Bostadsområdet Skarpan i Linköping med 15 trevåningshus som nu får en fjärde våning och hissar. Hydroware levererar hissarna som installeras av Nordisk Hiss.

Hydroware utvecklar och tillverkar HydroElite, ett driv- och styrsystem för hydrauliska hissar.

Vi levererar kompletta lösningar för både modernisering av befintliga hissar och för nyinstallation.

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

Nya på SABO

Bostadsvalet 2018

SABO LYFTER BOSTADSFRÅGAN INFÖR VALET SABO ARBETAR på flera plan

Petra Bondesson är sedan april projekt­ ledare på utbildningsoch konferensenheten.

STÄDHANDBOK FÖR BOSTADSFÖRETAG

Välstädade fastigheter är avgörande för hyresgästernas trivsel och stolthet över sitt bostadsområde. Men städning är en konst – och för att lyckas behövs god planering och kunskap hos alla involverade.

Städhandboken Rena hus kan användas som ett grundläggande kunskaps- och utbildningsmaterial om städning, både för städning i egen regi och vid upphandling av städtjänster. Boken vänder sig till alla som i sina yrkesroller har kontakt med städning i flerbostadshus – städare, städledare, entreprenörer, inköpsansvariga, förvaltare, fastighetsskötare med flera.

För att väcka tankar och ge inspiration finns konkreta exempel och intervjuer med erfarna företrädare från ett flertal allmännyttiga bostadsföretag. Boken är också fylld av goda råd och handfasta tips – och därtill metodbeskrivningar i ord och bild av de olika moment som ingår i städning av trapphus och andra gemensamma utrymmen i fastigheter.

Sari Carlsson tillträdde i början av maj som HR-specialist.

Rena hus – städhandbok för bostadsföretag har tagits fram i samarbete mellan SABO och Städbranschen Sverige.

SABO SVER IG ES ALLMÄNNYTTIG A BO STADSF Ö R ETAG

Besöksadress Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm Tel 08-406 55 00, hemsida www.sabo.se, e-post info@sabo.se

Caroline Högrud började i april som webbkommunikatör.

RENA HUS | STÄDHANDBOK FÖR BOSTADSFÖRETAG

RENA HUS

Trycksaksnummer 13816/2018-03-1.500 Grafisk produktion: SABO Kommunikation Tryck och repro: Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Lina Berglund är sedan mars jurist på SABO, utlånad från Uppsalahem.

med att lyfta bostadsfrågorna inför höstens val. I en ny sats­ ning samlas fakta om bostads­ marknaden på en ny sida på webben: bostadsvalet.se.

En viktig målgrupp är kommun­politiker.

– Vi vill visa på allmännyt­ tans roll, samhällsnyttan och de sociala vinsterna. Och att allmännyttan faktiskt är det viktigaste verktyget för att kommunen ska kunna klara sitt bostadsförsörjningsan­ svar, säger Hanna Larsson,

RENA HUS STÄDHANDBOK FÖR BOSTADSFÖRETAG

hitta till den nya webbsidan.

– Det handlar ju mycket om frågor som politikerna arbetar med i sitt dagliga politiska liv, som hur man ska klara inte­ grationen, bostadsbyggandet och klimatfrågan. Här pekar vi också på vilka möjligheter kommunen har att hitta lös­ ningar via sitt allmännyttiga bostadsbolag.

SABO har också medverkat på flera partidagar under våren och bjuder in till politiker­ möten under Almedalsveckan i Visby. b

Rena hus – städhandbok för bostadsföretag Välstädade fastigheter är avgörande för hyresgästernas trivsel och stolthet över sitt bostadsområde. Men städning är en konst – och för att lyckas behövs god planering och kunskap hos alla involverade.

UNIK HAND STÄDBOK

Städhandboken Rena hus kan användas som ett grundläggande kunskaps- och utbildningsmaterial om städning, både för städning i egen regi och vid upphandling av städtjänster. Boken vänder sig till alla som i sina yrkesroller har kontakt med städning i flerbostadshus – städare, städledare, entreprenörer, inköpsansvariga, förvaltare, fastighetsskötare med flera.

För att väcka tankar och ge inspiration finns konkreta exempel och intervjuer med erfarna företrädare från ett flertal allmännyttiga bostadsföretag. Boken är också fylld av goda råd och handfasta tips – och därtill metodbeskrivningar i ord och bild av de olika moment som ingår i städning av trapphus och andra gemensamma utrymmen i fastigheter.

S A B O S V E RI G E S A L L M Ä N N YT T I G A B O S TA D S F Ö RE TA G

Rena hus – städhandbok för bostadsföretag har tagits fram i samarbete mellan SABO och Städ­ branschen Sverige.

2018 års nyckeltal för lägenhetsreparationer Denna trycksak är tänkt som ett hjälpmedel för att bedöma kostnaden för att reparera skador som upptäcks i samband med en avflyttningsbesiktning.

Nyckeltalen omfattar material och arbetskostnad för några av de vanligaste reparationerna. De är framtagna i mars 2018 och avser fullt färdigt arbete inklusive moms och administration.

56

bostadspolitisk expert på SABO. På den nya webbsidan samlas fakta och ståndpunkter utifrån ämnesrubriker, som hyres­ sättning, social bostadspolitik, hållbarhet, allmännyttans roll och bostadsförsörjning.

– Det ska vara lätt för politi­ ker och andra att hitta det som är intressant för dem, både översiktligt och sedan med fördjupningar, säger Jörgen Mark-Nielsen, utrednings­ ansvarig på SABO. Han hoppas att många ska

SABOS WEBBSHOP

2018

NYCKELTAL FÖR LÄGENHETS­ REPARATIONER BLANDARE I BADRU M Kar- och duschblandare ettgrepp , Kar- och duschblandare tvågrepp , Kar- och duschblandare termostat , Duschblandare , termos tat

st

st

Tvättstä llsbland are, ettgrepp

st

Svängpip

Karpip fast Byte kranöv erdel, tvågrepp

WC – komple tt

med S-lås

st st st

© SABO

2 000 1 730

0,75 1

Med fast karpip Med fast karpip Med fast karpip

Utan bottenve

ntil

Utan bottenve

ntil

685

0,75

85 65

505 535

1

75

520

0,5

305

Tvågrepp Strålsam

lare

2 975 3 600

2,25

3 840

2,25

S A B O SV E R I G E S ALLMÄN N Y T T I G A B OSTADSF ÖR E TAG

NYCKELTAL FÖR LÄGENHETSREPARATIONER 2018

1 910 2 945 2 255

1,75

345 240

2 220

1,75 1,75 1,75 1,75

1 030

st st

st st

1,75

1 305 2 235 1 510 1 265

st

Ompackning kran, tvågrepp

Perlator WC

WC – extra med S-lås hög komplett WC – väggm onterad

1 740

st st st

Tvättstä llsbland are, tvågrepp

4 500

2,25

1

4 490

SABO är en av branschens större producenter av rapporter, handböcker och vägledningar.I webbshopen hittar du över 100 artiklar, allt från analyser i ekonomiska frågor som nedskrivningar till exempelsamlingar inom integration.

5 485

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

MOVE UP

UPPFÖLJNING

OMFLYTTNINGSRENOVERINGAR

Med Move Up utnyttjar du tiden optimalt och uppgraderar successivt mot en modern, enhetlig standard. Öka värdet på ditt fastighetsbestånd och dra nytta av fördelarna med att göra det stegvis.

MÖTE

URVAL

AVTAL

I första steget träffas vi och går igenom dina behov och ambitioner gällande ditt fastighetsbestånd.

Baserat på dina önskemål skräddarsyr vi ett eller flera lägenhetspaket.

Utifrån en prognos skriver vi ett avtal för att hålla det så kostnadseffektivt som möjligt.

De inledande stegen i Move Up blir startskottet för de löpande renoveringarna.

Här skapar vi förutsättningarna för en effektiv och lönsam process.

MER KLIMATSMART ÄN NÅGONSIN Att välja Forbos linoleum har aldrig varit bättre för miljön. Alla våra 2,5mm linoleumgolv är numera CO²-neutrala!

Forbo arbetar aktivt med hållbarhet och erbjuder livscykelanalyser (EPD) för alla våra produkter. Jämför gärna klimatpåverkan mellan olika golv på www.forbo-flooring.se.

Hur kan vi hjälpa dig nå dina miljömål?

LEVERANS BESTÄLLNING När en hyresgäst säger upp sitt kontrakt och lägenheten är besiktigad gör du din beställning.

Leveransen sker enligt dina önskemål för att kunna hålla en effektiv tidplan.

Vi håller löpande avstämningar för att se vad som är bra och vad som kan förbättras.

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

Kalendarium MAJ 28 Att behandla personuppgifter enligt GDPR, Stockholm 29 Placera i räntepapper, Stockholm 30–31 SABOs Fastighetsdagar, Skövde JUNI 7 SABOs Finansdag, Stockholm 12–13 Utemiljönätverksträff, Stockholm 13 Strategiskt hållbarhetsarbete i allmännyttan, Stockholm AUGUSTI 28–29 Flygande start på jobbet, Stockholm 29–30 Vinnande förhandlingsteknik, Stockholm 30 Scenarioanalyser, Stockholm SEPTEMBER 5–6 Praktiskt ledarskap, Stockholm 11–12 Grannmedling fördjupning, Stockholm 12–13 Utvecklingsprogram för vd i SABO-företag, Stockholm 12–13 Träff kring sociala frågor i boendet, Eskilstuna 18–19 Hyresjuridik 1, Stockholm 20–21 Ledarskap i förändringsprocesser, Stockholm 25–27 Ombyggnadssamordnare, Stockholm 25 Lyckade fastighets­ transaktioner, Stockholm 26 Transaktioner med ägaren, Stockholm

R PÅ E M LÄS BO.SE SA På sabo.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverksträff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botani­sera redan i dag!

58

SABOS FINANSDAG 7 JUNI I STOCKHOLM Allmännyttans mötesplats för dig som arbetar med branschens finans- och fastighetsfrågor

Kerstin af Jochnick Olof Manner

Ida Hult

VÄLKOMMEN till en spännande heldag med fokus på de mest aktuella finansfrågorna.

Dagen inleds med två intressanta talare som ger sin bild av den ekonomiska utveck­ lingen i Sverige och omvärlden: Kerstin af Jochnick, förste vice riksbankschef och Olof Manner, Swedbanks chef på makroanalys.

Under eftermiddagen får vi höra om en ny finansieringskälla, Nordiska Investerings­ banken, och ett nytt smart upplägg från Linköpings-gruppen. Vi får även en rapport ifrån fastighetsmarknaden i dag och djupare analys av vilka nya risker man bör vara sär­ skilt uppmärksam på.

Avslutningsvis får vi lyssna på Ida Hult, etnolog, journalist och futurist om hur hon ser på framtidens boende och miljö.

ÅRETS TRÄFF KRING SOCIALA FRÅGOR I BOENDET 12–13 september i Eskilstuna TVÅ DAGAR MED inspireran­ de föreläsningar, gruppdis­ kussioner och möjlighet att knyta kontakter med kollegor runtom i landet.

Här får du fakta och ny inspiration till hur ni kan jobba med komplexa och

svåra frågor som rör trygghet, juridik och sociala frågor i ert bostadsföretag.

Eskilstuna Kommunfastig­ heter AB är värd för årets träff kring sociala frågor i boendet.

Vi blandar föreläsningar i aktuella ämnen med grupp­

diskussioner. Genom att träffa andra som jobbar med boendesociala frågor stärker du ditt nätverk och får lättare att hitta lösningar till dina utmaningar och få tips från kollegor i andra företag även efter konferensen.

EKONOMI- OCH HYRESDAGARNA 3–4 oktober i Göteborg och 17–18 oktober i Stockholm EKONOMI- och hyresdagarna

är ett forum för möten och erfarenhetsutbyten mellan kollegor i branschen samti­ digt som du får fördjupa dig i högaktuella frågor.

Under konferensens första dag ligger fokus på ekonomisk statistik, aktuella skatte-, re­

dovisnings- och finansierings­ frågor samt nedskrivningar.

Konferensens andra dag får du bästa förutsättningar för att lyckas i kommande hyresför­ handlingar. Du får inblick i en process för att bestämma struktur och sätta ramar för hyresförhandlingen.

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

FASADSKADOR?

Klimatsäkra fasaden och förbättra isoleringen med marmoroc -tekniken - Underhållsfri och ekonomisk fasadteknik, utvecklad för vårt nordiska klimat - Vår patenterade fasadteknik bygger på närmare 50 års samlad erfarenhet - Ventilerad fasadteknik för hårda klimat, som håller fasaden torr,klarar byggnadsrörelser, kyla, värme och de hårdaste stormar - långt in i framtiden - Tyst och miljövänlig montering, utan murbruk eller lim - Med marmoroc -tekniken kan ni välja färg, format och tilläggsisolering upp till 250 mm ®

den hållbara fasaden - långt in i framtiden

KONTAKTA OSS så berättar vi om fördelarna med marmoroc -fasader 0221 - 36600 www.marmoroc.se

Allmännyttan nr 2 X maj 2018

59

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm

Fönsterbyte?

Svensktillverkade fönster med totalentreprenad löser det.

Tryggt och smidigt med P-märkta fönster och montage.

enomic.se 019-6032440

SVENSKA FÖNSTER OCH GLASPARTIER FÖR LÅNGSIKTIGA BEHOV.