Tidningen Allmännyttan 1 2020 by Sveriges Allmännytta

NUMMER 1/2020

MEDLEMSTIDNING FÖR ALLMÄNNYTTAN

Kommunen som saknar bostadsbolag Smartaste vägarna till integration IMD sparade 36 procent på ett halvår

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Hela yrkeslivet i Gotlandshem

VINN TVÄTTSTUGAN

Ser din drömtvättstuga ut så här? Nu kan den bli din! I år fyller PODAB 75 år och det firar vi genom att utlysa en tävling. Vinsten är en drömtvättstuga med utrustning i toppklass som tar mesta möjliga miljöhänsyn. Det kommer att spraka av växter och fina detaljer. För att tävla ska du motivera varför tvättstugan i just ditt flerfamiljshus behöver förvandlas till en DRÖMTVÄTTSTUGA. Under 2020 får den lyckliga vinnaren en trivsam, inspirerande och funktionell miljö till ett värde av 280 000 kronor, exkl. moms. Ett team kommer och inreder, installerar nya maskiner och gör om er gamla gemensamma tvättstuga till en drömtvättstuga. Låt specialisterna på professionell tvättstugeutrustning ta hand om allt. Det enda du behöver göra är att skicka in ditt tävlingsbidrag innan den 31 maj, 2020.

1945 - 2020

TÄVLA: Scanna koden och tävla direkt eller läs mer om tävlingen på www.podab.se/drömtvättstugan2.0 Vinsten är energisnål tvättstugeutrustning från PODAB till ett värde av 280 000 kr exkl. moms. Nya tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, mangel, digitalt bokningssystem, tillbehör samt inredning som passar in i tvättstugemiljön. Eventuell vinstskatt kan tillkomma.

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN BOSTADS AB POSEIDON

Innehåll

NUMMER 1/2020

6. Ledare Anders Nordstrand 8. Porträttet Snart 50 år i allmännyttans tjänst 14. Bilden i fokus Festivalstämning i bobutiken 16. Företagsnytt Kommunen som saknar allmännytta 20. Landet runt Bygg och ombygg 22. Integration Fullskaletest i fyra innovationslabb 28. Återvinning Kokbok för snåljåpar 30. Testbäddar Jordlös odling och fiskar på försök 36. Krönikan Om osjälviskhet och generositet

Sopsortering med matåtervinning hos bostadsbolaget Poseidon i Göteborg. Sid 28–29. STOCKHOLMSHEM

38. IMD 36 procent mindre varmvatten på ett halvår 42. Landet runt Konst och kultur 44. Jubileum Första tio åren som allmännyttans företrädare 48. Fastigo svarar Hur hanterar vi risk för coronasmitta? 50. Expertsvar Omfattas vi av nya barnrättslagen? 52. Expertsvar Investeringsstödet – vad gäller? 54. Aktuellt Information från Sveriges Allmännytta 56. Aktuellt Utbildningar och konferenser 58. Tips från experten Kan förvaltning öka tryggheten? Omslagsbild: Thomas Dahlbom kan snart se tillbaka på ett helt yrkesliv hos Gotlandshem. Läs mer på sid 8–12. Foto: Linnea Ronström Stockholmshem satsar på testbäddar med fisk och grönt. Sid 30–34.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Sveriges Allmännytta fyller 70 år. Sid 44–47. NORDISKA MUSEET

LENA LIJENDAHL

Berolin Deniz och Marlen Eskander har hållit lästräffar för barn och föräldrar på innovationslabbet i Södertälje. Sid 22–26.

Byggstopp 21–24 april! Missa inte årets viktigaste byggmöte. Vi kommer snacka om hur vi kan bygga smartare, mer hållbart och med mer innovation. Registrera dig på nordbygg.se för frib

iljett

Årets viktigaste byggmöte

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

AllmĂ¤nnyttan nr 1 X mars 2020

Ledare LEDARE NADJA HALLSTRÖM

Jag blir oroad när jag hör allt fler som vill införa social housing ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSFÖRETAG finns i nästan alla

våra svenska kommuner. Totalt äger och förvaltar de 309 bolagen över 800 000 lägenheter. För kommunerna är de kommunala allmännyttiga bolagen viktiga redskap för att lösa sin uppgift: att ansvara för bostadsförsörjningen i sina kommuner. För en kommun har ett allmännyttigt bostadsföretag många uppgifter och roller och är en viktig samarbetsparner inom i stort sett hela den kommunala verksamheten. Allmännyttan har tagit och tar stort ansvar för att alla ska ha någonstans att bo. Dessutom arbetar allmännyttan aktivt och långsiktigt för att minska segregationen i bostadsområdena, främjar integrationen och stödja det lokala föreningslivet. Allmännyttan spelar också en viktig roll för ortens framtida utveckling och för att näringslivet ska ha förutsättningar att utvecklas och växa. Till skillnad från många andra aktörer finns bostadsföretagen i våra bostadsområden alla dagar om året – dygnet runt. Du som arbetar inom allmännyttan vet att det du och dina kollegor gör varje dag gör skillnad.

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SVERIGES ALLMÄNNYTTA Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm allmannyttan@sverigesallmannytta.se

Ansvarig utgivare

Anna Karin Wallberg 08-406 55 38 annakarin.wallberg@sverigesallmannytta.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sverigesallmannytta.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sverigesallmannytta.se Caroline Högrud 08-406 55 13 caroline.hogrud@sverigesallmannytta.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sverigesallmannytta.se

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sverigesallmannytta.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Magnus Johansson 0707–45 67 01 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sverigesallmannytta.se

Prenumerera

www.sverigesallmannytta.se/ tidningen-allmannyttan. 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som arbetar, eller är förtroendevald, i ett medlemsföretag.

JAG BLIR DÄRFÖR OROAD när jag hör allt fler säger sig vilja

införa social housing, eller socialbostäder. Skulle det bli verklighet i Sverige kan det betyda det att allmännyttan, istället för att erbjuda boende för alla, endast kan erbjuda bostäder till dem med lägst inkomster och till dem som inte kan få bostad på egen hand. Att införa socialbostäder i Sverige innebär att vi gör en tydlig uppdelning av människor och därmed ökar segregationen istället för att minska den. Dessutom skulle det troligen innebära att samhällskostnaderna skulle öka kraftigt. Sverige måste erbjuda alla människor ett bra och tryggt boende, men det bör inte ske genom att dela upp människor efter inkomst. Istället måste vi utveckla och förbättra den generella bostadspolitiken och förbättra förutsättningarna för hyresrätten. Viktigast är att utjämna de skattemässiga skillnaderna mellan boendeformerna. Staten måste ta ett ansvar för en social bostadspolitik och tillsammans med kommunerna ansvara för att alla får ett bra boende. I allmännyttan gör vi vad vi kan varje dag för att skapa ett bra boende för alla.

Prenumerationsärenden: allmannyttan@sverigesallmannytta.se

Anders Nordstrand, vd på Sveriges Allmännytta

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

PORTRÄTTET

Hela yrkeslivet

i allmännyttans Thomas Dahlbom hade bråttom till världen. Det fanns ingen tid för föräldrarna att ta sig till BB, han föddes hemma i hyreslägenheten på Stjärngatan i Visby. Där och då knöts onekligen starka band till allmännyttan. Snart kan han se tillbaka på ett helt yrkesliv hos Gotlandshem.

är det nya händelser varje dag, det är antagligen därför jag trivs, säger han entusiastiskt. Det började med trappstädning direkt efter nionde klass. Därefter gick Thomas som målarlärling, men sjuk av färgen bytte han till fastighetsskötare, för att därefter bli områdeschef i norra Visby.

Text: Sophie Sölveborn Foto: Linnea Ronström

UNDER ELVA ÅR arbetade han sedan som beI DECEMBER 1956 föds ett litet gossebarn,

eller sork som gotlänningarna säger. En sork som får namnet Thomas. Han har knappt lärt sig gå när hans far får anställning som vaktmästare på det nybildade kommunala bostadsbolaget Visbyhem. Det dröjer inte länge förrän Thomas följer honom hack i häl. För så länge tillbaka han kan minnas har han rört sig mellan hyreshusens innergårdar, upp och ner i trapphusen. När det hämtades koks till husens uppvärmning fick han åka med i lastbilen. 1971 byter Visbyhem namn till Gotlandshem. 1972 får Thomas jobb där, och sedan dess har han varit bolaget trogen. Både som hyresgäst och anställd. Fast helst blickar han inte tillbaka. – Förr var förr och nu är nu. Jag är inte en person som tycker att det var bättre förr, jag ser hellre framåt. I mitt jobb här på Gotlandshem

siktningsman, en fri roll han trivdes mycket bättre med, men samtidigt var det ganska ensamt. Han rörde sig över hela ön och fick kunskap om hela beståndet. Efter fem år som uthyrare hittade han sin nuvarande plats i kundservice. För Thomas själv har den röda tråden alltid varit service. Det märks så väl. Han ler med ögonen när han pratar. Och visst blir han ofta igenkänd på stan. Visby är litet, Gotlandshem en stor aktör. – Senast i går när jag var på mataffären blev jag stoppad av en hyresgäst som hade frågor om ett direktbyte. Det har hänt, men inte ofta, att jag har sagt att jag inte är i tjänst. Jag vill ju så gärna hjälpa till. Han har helst direktkontakt med hyresgästerna och är den i kundservice som pratar mest i telefon Ibland hela dagarna. – De yngre är så mycket snabbare med tangenterna, vassare. Hårddisken går inte lika 

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

”Förr var förr och nu är nu. Jag är inte en person som tycker att det var bättre förr, jag ser hellre framåt.”

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

”Den 15 juni 2022 har jag jobbat på Gotlandshem i 50 år.”

THOMAS DAHLBOM Ålder: 63 år. Yrke: kundservicemedarbetare. Bakgrund: sedan 48 år tillbaka anställd på Gotlandshem. Tidigare som trappstädare, målarlärling, fastighetsskötare, områdeschef, besiktningsman och uthyrare. Nu i kundservice. Bor: i hyresrätt hos Gotlandshem. Familj: fem barn i spridda åldrar.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

PORTRÄTTET Här är den första lägenhet som Thomas flyttade till som 17-åring. Ett stenkast härifrån är han född.

 snabbt på mi, säger han på sin breda gotländska och pekar på pannan. Ögonen ler igen. Samtidigt har alla år på Gotlandshem gjort att han kan beståndet utan och innan. – Men jag är bättre på lägenhetsnummer än på namn. Det kan finnas två Pettersson på samma objektsnummer, det ställer till det för mig. Då är det enklare med lägenhetsnummer. THOMAS HAR UNDER ÅRENS LOPP varit med

om sju vd-byten. Vad skulle han, med sin gedigna bakgrund inom Gotlandshem, göra om han fick vara den som bestämde för en dag? Thomas skruvar på sig. Han vill inte styra, han vill ge bra service. – Den dagen skulle i så fall handla om kundbemötande, om allas lika värde. Oavsett ålder, hudfärg eller vad det nu kan handla om. Sedan behöver alla verkligen förstå att det inte spelar någon roll vad vi har för tjänst. Vi arbetar alla för våra hyresgäster, säger Thomas eftertänksamt och fortsätter: – Jag tror det här tänket med likabehandling sitter djupt i mig för att jag blev mobbad som

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

barn. Jag var ganska kort och tjock. Då var det inte lika vanligt med överviktiga barn. Han berättar att det var idrotten som läkte honom, främst hockeyn. Thomas har alltid rört på sig, men efter en ryggoperation blev han tvungen att byta ut löpningen mot promenader. Det blir en timmeslång runda efter jobbet, längre på helgerna. – Men då pratar jag inte med någon, då bara går jag. SEDAN 1986 HAR Gotlandshem haft sitt

kontor i stadsdelen Gråbo. Thomas berättar om digitaliseringsresan från papper och penna till första datorn. Om hur de nu arbetar idogt med att uppmuntra hyresgästerna att använda sig av Mina Sidor på webben. Möjligheten till service finns ju där, dygnet runt. Det är bara bemötandet som ser lite annorlunda ut. – Förr, på Visbyhem, var felanmälan öppen mellan klockan nio och tolv. Det var en dam som svarade i telefon och sedan fördelade hon lappar med jobben till reparatörer och snickare, det var det hela. 

PORTRÄTTET Thomas Dahlbom arbetar med kundservice och har helst direktkontakt med hyresgästerna.

GOTLANDSHEM Ägare: Region Gotland – en kommun som även ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård med mera. Antal anställda: Cirka 100 medarbetare. Bestånd: Drygt 4 600 lägenheter och 400 lokaler, från Fårösund i norr till Burgsvik i söder. Värd till många: Var sjunde gotlänning bor hos Gotlandshem. Vision: Vara den bästa av värdar.

 Thomas berättar hur han har kunnat följa hur allmännyttan under åren tagit mer plats – ett större samhällsansvar som exempelvis bidrar till trygghet och säkerhet långt utanför lägenheter och innergårdar. Det har passat honom. Han har inte haft en tanke på att byta bransch, det har funnits så många olika arbetsuppgifter för honom på Gotlandshem. Han trivs i mötet med hyresgästerna. Det har egentligen heller aldrig riktigt varit aktuellt för honom att lämna ön. Men vad är det som är så speciellt med Gotland?

– Jag vet ju inget annat än det här, utbrister han glatt och slår ut med armarna. I samma rörelse visar han sin tatuering på ena underarmens insida, med versaler står det: WISBY. Men en flytt är faktiskt en realitet inom några år. Gotlandshem planerar för ett nytt huvudkontor med inflyttning i slutet av 2022. En arkitekttävling har nyligen utlysts. – Frågan är om jag följer med dit? Den 15 juni 2022 har jag jobbat på Gotlandshem i 50 år. Men mår jag som jag mår nu, då vill jag det. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Duschar och duschväggar Se hela vårt badrumssortiment på www.arrowshower.com

Design & Kvalitet

ÄFTAN LVH D JÄ

ING A

S ÖV H

RKTYG BE VE

Exempel på när man istället hade kunnat montera en Vaska direkt på rören. SKRUVH

GlueLine duschset Art-nr: 18910 RSK: 8320168

75 cm duschstångmed mycket säker fastsättning med specialtejp från 3M. För applicering mot kakel eller glas. Inga skruvhål – snabb och enkel uppsättning. (Ej för väggmatta.)

Vaska duschset Krom Art-nr: 29610 RSK: 8184703 Krom/Vit Art-nr: 29601 RSK: 8184702

Twice vikbar duschvägg Perfekt lösning för det trånga badrummet. Finns i olika storlekar i klart glas. Se hela sortimentet på vår hemsida. Hörn

75 cm duschstång som monteras direkt på utanpåliggande 40cc-rör (10,12,15 och 16mm).

Free duschvägg Den speciella böjen gör att Free kan monteras både i ett hörn och mot en vägg. Se hela sortimentet på vår hemsida.

Nisch

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

STÅNGÅSTADEN

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

BILDEN I FOKUS

OS H O L MEL STADEN f örGÅ en höll sinassade N Å T l p S altiva ing

v ifes köp esti elod g i Lin t fixa f f ärgm r n t n Nä ävli på a en. De ssutdelt taden de ik t e sta u s d ster n gå Bob n dela s gä St å n i n g i e e r l y a n lh stäm a perso lkit til na. k sug a t r v i s a t t e s es ra f ut f and om och

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

FAGERSTA KOMMUN

MARINO WALLSTEN Yrke: Kommunalråd (S) i Fagersta sedan 2014. Pionjärinsats: Första kommunalrådet att ta ut föräldraledighet i enlighet med ny lag (tidigare fick kommunalråd med föräldraambitioner antingen sluta eller ta tjänstledigt). Fyrabarnsfar. Bäst med att vara kommunalråd: Att kunna titta ut genom fönstret och se konkreta resultat av beslut han fattat – som att det byggts en parkourpark eller ett äldreboende. Och att få jobba ”framtidsinriktad med de stora penseldragen och peka ut riktning och visioner”.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

KOMMUN UTAN BOSTADSBOLAG

FAGERSTA STARTAR NY ALLMÄNNYTTA I Fagersta håller man just nu på med något så ovanligt som att bilda ett helt nytt allmännyttigt bostadsbolag. – Vi saknar en egen allmännytta. Det är en stor brist att kommunen inte är en stark aktör på bostadsmarknaden. Vi har i dag ingen möjlighet att påverka utbudet av bostäder, säger Marino Wallsten, kommunalråd i Fagersta. Text: Helene Ahlberg

DET HAR GÅTT LITE UPP och ned för Fager-

sta, en bruksort i Bergslagen med gruvbrytning sedan medeltiden. På 1950-talet var det riktigt blomstrande, Fagersta bruk expanderade och det byggdes många nya bostäder. Men 70-talets oljekris och stålindustrins tillbakagång slog hårt mot Fagersta. Stålverket lades ned på 80-talet och befolkningsmängden krympte år för år. 1997 stod över 35 procent av lägenheterna tomma i det som varit stiftelsen Fagerstahem. Sedan splittrades bostadsbeståndet: mycket såldes till privata aktörer, en del revs och annat fördes över i kommunens direkta ägo. I DAG FINNS FAGERSTAS få kommunala hy-

resrätter i en ovanlig ägarform: i ett kommunaltekniskt förbund som Fagersta äger tillsammans med grannkommunen Norberg – Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK). Men på senare år har befolkningskurvan faktiskt vänt uppåt igen – framför allt som en följd av den stora flyktingströmmen 2017. 

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Utan ett eget bostadsbolag får vi inte fler hyresrätter. Marino Wallsten kommunalråd i Fagersta

MOSTPHOTOS

KOMMUN UTAN BOSTADSBOLAG FAGERSTA Antal invånare: 13 400 Politiskt styre: S+M i koalition. ”Det var ganska udda under förra mandatperioden, men verkar vanligare nu. Det funkar väldigt bra och vi gick framåt i senaste valet, så man kan säga att vi fick tummen upp för samarbetet från väljarna.” Slopad slogan: ”Här får du livstid”. Nu har man ingen kommunslogan, men väl ett uppmärksammat arbete med plats varumärket Fagersta. Befolkningsstruktur: 20 procent ganska nyanlända, ökande andel äldre samt visst dränage av unga som studerar på annan ort och inte återvänder.

 Och nu är det till och med brist på bostäder i Fagersta. – Nu skulle vi faktiskt behövt de där bostäderna som revs under krisåren, konstaterar kommunalrådet Marino Wallsten (S).

RADIO ALLMÄNNYTTAN

Hör mer om Fagersta, NVK och varför man vill bilda ett allmännyttigt bolag i podden Radio Allmännyttan. Lyssna via webben eller i vanliga podd-appar i telefonen.

SÅ NU STÅR KOMMUNEN i begrepp att göra

– Vi har många äldre som sitter fast i sina hus och skulle vilja ha en lägenhet, men det finns inga. Allt detta hoppas kommunen kunna genomföra med hjälp av ett kommunägt bostadsbolag – planen är att bygga 300–400 nya hyresrätter fram till 2025.

något unikt i 2000-talets Sverige, nämligen att nybilda ett allmännyttigt bostadsbolag. – NVK har ett jättelitet bestånd av hyresrätter, bara 160 lägenheter. Vi har inte haft någon nybyggnation i allmännyttan under lång tid och jag kan självkritiskt säga att kommunen inte varit en stark aktör på bostadsmarknaden. Men det behöver vi bli. Både för att klara bostadsbehovet och för att kunna ta kreativa initiativ som motverkar segregation. Det finns enligt Marino Wallsten en politisk vilja i Fagersta att tillhandahålla fler hyresrätter – kommunen har i dag en ”kraftig övervikt av bostadsrätter”. – Det behövs hyresrätter insprängda i bostadsrättsområdena och tvärtom. Och vi behöver olika former av boenden. Det som efterfrågas allra mest är lägenheter med hiss eller i markplan.

Vad är det då kommunen tänker att man kan göra med ett bolag som man inte kan göra inom ett kommunaltekniskt förbund? – Med ett bostadsbolag blir det ett renodlat fokus på frågan bostäder. I dag ligger det som en försvinnande liten del i en ganska stor organisation som förutom bostäder har verksamhetsfastigheter, skötsel och underhåll av gator och parker, vatten och avlopp, trafiksäkerhet och så vidare. Dessutom ser kommunalrådet möjlighet till en tydligare ägarstyrning. Kommunalteknikförbundet är en egen juridisk person med en särskild förbundsordning och dessutom samägt med en annan kommun. – Man släppte iväg ganska många frågor till förbundet, utan att kommunen hade någon riktigt bra insyn i förbundet, säger Marino Wallsten.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Det ledde också till kritik från både revisorer, Skatteverket och Konkurrensverket för brister i internkontrollen: En hög chef i NVK hade enligt revisionen fått fyra olika ersättningar för samma arbetsinsats – både lön, pension, konsultarvode och timersättning. – Det är en gåta hur man kunnat tillåta en sådan konstruktion. Det där fick oss att börja undersöka rutiner, attestregler och styrdokument. Och ju mer man drar i julgransbelysningen desto fler smällkarameller kommer liksom med i snöret, vi fick nya frågor att ta tag i hela tiden. Detta är en del i bakgrunden till att kommunfullmäktige för två år sedan beslutade att det ska bildas ett kommunalt bostadsbolag. Sedan dess har förberedelsearbetet pågått. Det krångliga är inte att starta ett nytt bolag, utan främst hur överföringen från kommunalteknikförbundet ska gå till.

Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Med våra smarta modeller behöver varken radiator eller fönsterbänk demonteras. Enklare kan det inte bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

ALLA FLERBOSTADSHUS I FAGERSTA ska

föras över till det nya bolaget och därför görs nu en marknadsvärdering av fastigheterna. – Det finns flera komplexiteter, det är lite varierande vad gäller nivån på underhåll och driftskostnader och hur det redovisats. Och vi har hittat enbostadsvillor som vi ska sälja, de passar inte in i beståndet. En annan snårighet är att Norberg ska fortsätta med sin del på samma sätt som tidigare. Förbundet har förhyrt fastigheter som kommunerna äger, sedan återhyrs lokalerna till kommunala verksamheter. – Vi har passat på att göra en ändring av allt vad intäktshantering och internhyror heter. Nu håller man inom Fagersta kommun på att formulera ägardirektiv till det nya bolaget, styrelseledamöter ska utses och det ska beslutas om en bolagsordning. – Det är en liten resa kvar att göra men vi bedömer att det nya bostadsbolaget ska kunna starta från halvårsskiftet i år. VAD NAMNET BLIR är ännu inte bestämt, men

Marino Wallsten hoppas på namnet Bergslagsbostäder. – Jag drömmer lite om att man så småningom kan samverka med andra kommuner i bolaget. Om man går samman med flera kommuner tror jag att vi kan bli en ännu starkare aktör i området. Men vi börjar med att starta vårt eget bolag. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

WHITE ARKITEKTER

Landet runt HELSINGBORGSHEM

BYGG & OMBYGG

MED REGEMENTSBOENDE SOM INSPIRATIONSKÄLLA

OKIDOKI ARKITEKTER

Helsingborg. Inför bygget av två nya kvarter i stadsdelen Drottninghög rivs tre hus, och delar av dem tas tillvara av allmännyttiga Helsingborgshem. – I dagsläget är det klart att vi återbrukar trappräcken och några diskbänkar. Vi fokuserar på att återbruka byggdelar som har hög klimatpåverkan vid nytillverkning, till exempel stål, betong och tegel, berättar byggprojektledare Christine Delander Eksten. Ordersumman för de 198 nya lägenheterna uppgår till 290 miljoner kronor, och byggchefen Karl Martell är mycket glad över att investeringsstöd beviljats med cirka 48 miljoner. – Det betyder att vi kan bygga attraktiva bostäder till en lägre månadskostnad, konstaterar han.

POLSK ENTREPRENÖR BYGGER FÖR SENIORER

Göteborg. Framtiden Byggutveckling – som ingår i Göteborgs kommunkoncern Framtiden – har givit F.B.I Tasbud Sverige i uppdrag att bygga 42 seniorlägenheter i bostadsområdet Gårdsten. – Jag gläds åt att polska byggentreprenörer alltmer etablerar sig i Sverige och i synnerhet Göteborg. F.B.I Tasbud Sverige är en väletablerad och professionell totalentreprenör och jag ser fram emot att följa projektet från första spadtag till inflyttning, säger Iwona Jablonowska, chargé d'affaires på Polens ambassad i Stockholm. Gårdstensbostäder, som också ingår i Framtidenkoncernen, kommer att äga och förvalta bostäderna när de är färdigbyggda. Inflyttningen är beräknad till hösten 2021.

UNGA BYGGDE FÖR UNGA Norrköping. I januari förra året slog elever på Brå vallagymnasiets byggprogram de första hammar slagen i samarbetsprojektet Unga bygger för unga. Eleverna har under året fått praktik, skapat ungdomsbostäder och även haft möjlighet att berätta för arkitekter och projektledare vad som är viktigt med det första boendet. Ett år senare stod de fem mindre lägenheterna – som skapats genom att bygga om en av Hyresbostäders lokaler – redo att ta emot sina första hyresgäster. Inspiration till projektet har hämtats från likaledes allmännyttiga Skebo i Skellefteå. STELLAN ANDERSSON

Rivning med återbruk ger plats för 198 nya bostäder

Umeå. Allmännyttiga Bostaden planerar för 140 nya hyresrätter i två stora flerfamiljshus, som är tänkta som en moderniserad variant av de forna regementsbostäderna på Östra Dragonfältet. Husen ligger nära centrum, och alla lägenheter får inglasade balkonger och tillgång till underjordiskt varmgarage. Högst upp i husen inryms vindslägenheter. Byggstarten beräknas till hösten 2020.

Från vänster: Stefan Källman, projekt- och inköpschef på Hyresbostäder, Noel Jardstål, elev från Bråvallagymnasiet, och Reidar Svedahl, kommunalråd och ordförande i samhällsplaneringsnämnden, deltog när bostäderna invigdes.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Säkerhetsdörr Daloc S43

Våra installatörer är certifierade att skydda mot både matos och inbrottstjuvar.

Secor ingår i Dalockoncernen, Sveriges ledande tillverkare av säkra dörrar.

Mitt emellan Vänern och Vättern ligger Töreboda. Här tillverkas Daloc Säkerhetsdörr som inte bara skyddar dig mot inbrott, brand och ljud från trapphuset. Den stänger också ute giftiga brandgaser, kallt drag och oönskade dofter som matos. Men var noga med vem som installerar dörren. En felinstallerad dörr fungerar inte som den ska. Kontakta därför någon av våra certifierade installatörer. Vi finns nära dig över hela Sverige. Hitta din dörr och installatör på secor.se eller ring oss på 020–440 450. Allmännyttan nr 1 X mars 2020

ALLMÄNNYTTANS INNOVATIONSLABB

Bäst i test mot segregation:

Partnerskap, mötesplatser och processledare Vill ni som bostadsbolag arbeta effektivt mot segregation? Satsa då på strukturerad samverkan, mötesplatser och lokala processledare – och gör det långsiktigt. Det råder Anna Kanervo, projektansvarig för Allmännyttans innovationslabb. Text: Anita Snis Foton: Allmännyttans innovationslabb

UPPDRAGET VAR AMBITIÖST: hitta meto-

der och verktyg för lägre arbetslöshet, minskad brottslighet, bättre skolresultat och stärkt samhällsservice. För att nå målen valde Allmännyttans innovationslabb ut fyra labbplatser, där olika idéer och arbetssätt testats och utvärderats – ungdomscaféer, lästräffar, körsång, företagsskola, fotbollsträningar, arbetslivskurs, strukturerade utvecklingssamtal, föräldraträffar, feriejobb, sommaraktiviteter, gemensam matlagning och mycket annat. – Labben har hunnit med mycket fler aktiviteter än jag trodde. De har kommit i kontakt med en massa olika aktörer och vågat testa många olika saker. Engagemanget har varit helt

fantastiskt, säger Anna Kanervo på Sveriges Allmännytta. NU NÄR PROJEKTTIDEN ÄR SLUT står det

klart att de fyra labben – i Boden, Rannebergen i Göteborg, Portalen i Norrköping och Lina Hage i Södertälje – uppnått flera konkreta resultat på kort tid. Några exempel: • Nio av de tio nya bodensare som följts i projektet har fått ett arbete eller börjat studera. • Över 100 olika ungdomsaktiviteter ordnades i Rannebergen under förra året, och flera av dem har blivit bestående. • 15 av de 22 arbetslösa kvinnorna i Portalens labb har fått arbete eller praktik, börjat studera eller startat eget företag. Ytterligare sex av dem planerar att starta ett kooperativt företag tillsammans. • Antalet ungdomar som deltagit i aktiviteterna i Lina Hage har ökat med 80 procent, och därtill har deras skolmotivation ökat avsevärt. MEN DET ALLRA viktigaste är egentligen inte

vad de enskilda innovationslabben lett fram  Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Från vänster: Joy från Uganda, Pamela från Tanzania och Sandrin från Kongo bakar bröd och övar svenska på innovationslabbet i Boden. Läs mer om detta och mycket annat i innovationslabbens dagbok: allmännyttan.se/innovationslabb

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Längst upp till vänster: Hyresgästen Saida Salam, förtroendevald i den lokala hyresgästföreningen, ställer frågor på ett stormöte i Rannebergen i Göteborg. Längst upp till höger: Konstnären och stenhuggaren Rob MacDonald, som lett ett konstprojekt i Rannebergen, och Falis Samatar, förtroendevald i den lokala hyresgästföreningen. I mitten: I receptionen på BIS – Boden Integration och Samverkan – finns en stor världskarta, där man kan sätta en nål på det land man kommer från. Längst ned: Följeforskaren Martin Grander från Malmö universitet samtalar med Christina från Burundi på innovationslabbet i Boden.

KORT OM ALLMÄNNYTTANS INNOVATIONSLABB Startades: våren 2018 Avslutades: i december 2019 På fyra orter: Boden, Rannebergen i Göteborg, Portalen i Norrköping och Lina Hage i Södertälje. Framtiden: Även om själva projektet avslutats fortsätter verksamheterna på de fyra platserna. Projektparter: Sveriges Allmännytta i samarbete med Sustainable Innovation, Hyresgästföreningen, Malmö Universitet, Hyresbostäder i Norrköping och Norrköpings kommun. Delfinansiering: Den statliga innovationsmyndigheten Vinnova har bidragit med 4,8 miljoner kronor. Följeforskning: Bostadsforskaren Martin Grander på Malmö universitet har följt, analyserat och skrivit en rapport om projektet.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

ALLMÄNNYTTANS INNOVATIONSLABB

Martin Kesenci, stadsdelsutvecklare på Telge Bostäder, och hyresgästen Seppo Määttä med en burk honung från områdets bikupa, som en lokal förening ansvarat för.

 till, utan vilka generella slutsatser som kan dras utifrån deras erfarenheter, framhåller Lena Liljendahl, boendeexpert på Sveriges Allmännytta. – Vårt mål har ju varit att fler ska kunna göra mer. Vi har därför letat efter återkommande framgångsfaktorer som vi kan sprida, så att andra bostadsbolag ska få lättare att fatta rätt beslut.

EN SÅDAN SLUTSATS är vikten av

partnerskap – att bostadsbolagen söker samarbete med föreningar, organisationer, kommunen, företag och andra. – Det är viktigt att inte vara ensam och köra helt själv. Det blir mer innovativt om man får in fler idéer och kunskaper, och dessutom ökas hållbarheten när det gäller finansiering, bemanning och liknande, säger Anna Kanervo.

EN ANNAN REKOMMENDATION är att satsa på mötesplatser, gärna inrymda i bostadsbolagens befintliga lokaler i området. Där kan människor träffas, både spontant och genom aktiviteter – kontakter uppstår, idéer utvecklas och information utväxlas. – Det är inte helt nödvändigt med en fysisk lokal i varje satsning, men det innebär många

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Läraren Jamila Anwari (till höger) och Dhuho, en av de kvinnor som gått ett åttaveckorsprogram på innovationslabbet i Norrköping för att bereda väg för framtida anställningar.

fördelar och vinster. Mötesplatsen blir som en katalysator och signalerar att ”Här är vi och hit är alla välkomna”, menar Anna Kanervo.

R NI SÅ JOBBA T FÖR SMARTAS ION INTEGRAT

EN TREDJE HUVUDPUNKT är pro-

cessledning: att en eller flera personer ansvarar för att leda verksamheten framåt. – De ska absolut inte göra allt själva, men de behöver vara duktiga på att se människor och deras kapacitet och resurser. På det sättet kan de mobilisera olika aktörer till gemensam nytta. Självklart är det också viktigt att lyssna på de boende själva och inte fatta beslut ovanför deras huvuden, säger Anna Kanervo. OFTA FÖRKNIPPAS sociala satsningar med så

kallade eldsjälar – djupt engagerade människor som brinner för att göra nytta. – När man hittar sådana personer blir man lätt väldigt glad och andas ut, eftersom de tar ansvar och sköter allt. Men man får inte glömma att ta hand om sina eldsjälar, till exempel genom att de får en stöttande styrgrupp eller en mentor att luta sig mot, framhåller Anna Kanervo. Det är också klokt att i god tid förbereda för framtiden. – Eldsjälens låga brinner ett tag, sedan slocknar den ofta. Det är naturligt att det blir så, 

Vi kan inte bota orsakerna till segregation, men vi kan lindra konse kvenserna. Anna Kanervo projektansvarig

ALLMÄNNYTTANS INNOVATIONSLABB

Varför ska bostadsbolag arbeta mot segregation? – VI BRUKAR SÄGA att integrationen inte är

vårt ansvar, men att det ligger i vårt intresse, säger Anna Kanervo, projektansvarig för Allmännyttans innovationslabb. – Vi vinner på att ha trygga bostadsområden och nöjda hyresgäster, vilket i sin tur bidrar till god ekonomi eftersom det blir färre omflyttningar, mindre skadegörelse och fler som betalar sin hyra i tid. MEN ÄVEN ANDRA AKTÖRER har intresse

av minskat utanförskap, understryker hon. Till exempel sparar kommunen pengar när fler kommer i arbete och betalar skatt. – Och därför ska vi som bostadsbolag inte göra saker på egen hand, utan söka partners att samverka med. Vi är ju bara en del av det här viktiga pusslet.

Lena Liljendahl (till vänster), boendeexpert på Sveriges Allmännytta, och Anna Kanervo, projektansvarig för Allmännyttans innovationslabb, har under två år arbetat för att förverkliga labbens mål: att fler ska kunna göra mer för att motverka segregation.

 och man ska inte bränna ut människor. Men det gäller att komma ihåg att den elden kan flyttas till en annan person. Det går att hitta nya eldsjälar som kan ta över. Både Anna Kanervo och Lena Liljendahl betonar också att det är viktigt att bostadsbolagen inser sin roll och att de inte kan lösa hela segregationsproblematiken på egen hand. – Vi måste komma ihåg att vi inte kan bota orsakerna till segregation, men vi kan lindra konsekvenserna, säger Anna Kanervo. – Men vi kan ändå göra mycket nytta som bostadsbolag, till exempel genom att blanda människor när vi fördelar lägenheter. Vi finns ju också ute i bostadsområdena varje dag och hyresgästerna känner igen oss. Framför allt i utsatta områden betyder de här personliga mötena mycket, att vi visar att vi bryr oss. Det finns många som upplever att samhället har glömt bort dem, säger Anna Kanervo.

VILL DU VETA MER?

Resultaten från Allmännyttans innovationslabb – slutsatser, insikter, framgångsfaktorer, metoder med mera – kommer att spridas på många olika sätt. Läs mer på www.sverigesallmannytta.se. Redan nu finns innovationslabbens gemensamma dagbok med över 170 bildsatta inlägg att läsa här: www.allmannyttan.se/innovationslabb.

Själv återgår hon nu, efter projekttidens tjänstledighet, till stadsdelsutvecklingsarbetet på Hyresbostäder i Norrköping. Hon skulle framöver gärna rikta mer fokus mot föräldrarollen. – Jag har inte tidigare varit så intresserad av barn och ungdomar, men under projektet har jag verkligen förstått hur viktigt det är att stötta familjer. Om föräldrarna stärks kan de bättre hjälpa sina barn att hitta sitt spår här i Sverige. Just långsiktiga och tidiga satsningar är särskilt värdefulla, betonar Anna Kanervo. – EFFEKTEN BLIR så mycket större om man

lägger insatserna i ett tidigt skede, till exempel under barnens uppväxt eller direkt när asylsökande kommer till landet. Men kommuner och andra reagerar ofta först när de får tydliga signaler, som att bilar brinner. Även bostadsbolag lägger jättemycket pengar på att ha vakter som ronderar om kvällarna, i stället för att förhindra att vakterna ens behövs. Samtidigt framhåller Anna Kanervo att allmännyttigt stadsutvecklingsarbete redan pågår på många håll runt om i landet – och inte bara i de fyra innovationslabben. – Så det finns verkligen hopp! Egentligen behövs det inga innovationer alls, vi behöver bara sprida alla dessa goda saker som redan görs. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS Så funkar det Så funkar det Energiglas

Befintligt innerglas

Energiglas

Befintligt innerglas

Dekorlist

Så funkar det

Dekorlist

Energiglas

Torkmedel

Befintligt innerglas

Butylfogmassa Torkmedel Butylfogmassa Dekorlist

Distansram Distansram

BYT INTE FÖNSTER! BYT INTE FÖNSTER! – Det–finns en miljövänligare lösning Det finns en miljövänligare lösning

BYT INTE FÖNSTER!

Torkmedel

Kiselsilikonfogmassa

Butylfogmassa

Kiselsilikonfogmassa

Dekorlist Dekorlist

Kortfakta för vår Kortfakta för vår platsbyggda isolerruta platsbyggda isolerruta Distansram

(DåKiselsilikonfogmassa vi går från 2- till 3-glasfönster)

(Då vi går från 2- till 3-glasfönster) Dekorlist

Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett Energiförbrukningen minskas med sätt som inte är inte hållbart i längden. DettaDetta är något somsom Kortfakta för✓vår ✓ Energiförbrukningen minskas med20% 20% sätt som är hållbart i längden. är något – Det finns en miljövänligare lösning platsbyggda isolerruta fastighetsbolaget Hyresbostäder i Norrköping tagittagit fastafasta på fastighetsbolaget Hyresbostäder i Norrköping på ✓ Buller minskas med 50% ✓ Buller minskas med 50% (Då vi går från 2- till 3-glasfönster) och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett ✓ Kallras elemineras ✓ Kallras elemineras energiutmanare“. Ett prisEtt som delas ut tillsom etttillSABO-företag pris som delas ut ett SABO-företag ✓ Energiförbrukningen minskas med 20% sätt som energiutmanare“. inte är hållbart i längden. Detta är något som agerat föredömligt inom området energieffektivisering. som agerat föredömligt inom området energieffektivisering. fastighetsbolaget Hyresbostäder i Norrköping tagit fasta på ✓ Inomhuskomforten förbättras ✓ 50% Inomhuskomforten förbättras ✓ Buller minskas med och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets Platsbyggda – Förtill atten bidra till enutveckling hållbar utveckling Platsbyggda – För att bidra hållbar energiutmanare“. Ett pris som delas ut till ett SABO-företag isolerglas måste vi minska den totala energi- isolerglas en braen bra måste vi minska den totala energisom agerat föredömligt lösning användningen ochinom här ärområdet Grundels energieffektivisering.

lösning användningen och här är Grundels isolerglas en del av vår framgång, Det är inte bara Platsbyggda – För att bidra till enav hållbar isolerglas en del vår utveckling framgång, Det är inte bara säger Niklas Sjöholm, hos isolerglas en braen god investering måste minska den totalaprojektledare energi- projektledare sägerviNiklas Sjöholm, hos en god investering prisbelönta i lösning Norrköping. användningen och här är Hyresbostäder Grundels rent ekonomiskt att prisbelönta Hyresbostäder i Norrköping. rent ekonomiskt att isolerglas en del av vår framgång, Det är inte bara sätta in isolerglas sätta inutan isolerglas säger Niklas Dåligt Sjöholm,isolerade projektledare hos 2-glasfönster en god investering det är även Dåligt isolerade 2-glasfönster prisbelönta Hyresbostäder i Norrköping. utan det är en stor energitjuv rent ekonomiskt att är även

en smidig och

✓ Monteras insidan ✓ Kallras elemineras ✓ Monteras på på insidan ✓ Inomhuskomforten förbättras ✓ Enkelt. Tar 30 minuter per ruta att

✓ Enkelt. Tar 30 minuter per ruta att

installera ✓ Monteras på insidaninstallera

✓per Ingen fasadpåverkan, inga ✓ Enkelt. Tar 30 minuter ruta att ✓ Ingen fasadpåverkan, inga installera byggställningar

byggställningar

✓ Ingen fasadpåverkan, ✓inga Payofftiden för energibesparingen är byggställningar✓ Payofftiden för energibesparingen är

är en stor energitjuv sätta in isolerglas en smidig ochlösning. Mer än en tredjedel av en fastighets uppoftast under 10 år enkel Dåligt isolerade 2-glasfönster Niklas Sjöholm, utan det är även Mer än en tredjedel av en fastighets uppoftast under 10 år projektledare, Hyresbostäder. värmning går förlorad via fönstret, dåenkel lösning. Installationen är Niklas Sjöholm, är en stor energitjuv ✓ Payofftiden för energibesparingen är en smidig och värmning går förlorad via fönstret, då

Installationen är

energiförbrukningen. så sätt spara uppåt 20 % av den totala

gardiner. De behöver bara flytta på blommor och

projektledare, Hyresbostäder.

✓ 75% lägre kostnad än att byta fönster

man har Genom attlösning. isolera snabb och tar cirka Mer än en tredjedel av 2-glasfönster. en fastighets uppoftast under 10 år enkel Niklas Sjöholm, ✓ 75% lägre kostnad än att byta fönster man hargår 2-glasfönster. Genom isolera snabb tar cirka dessa med isolerglas kan 30 min per glas och kan göras året runt. projektledare, Hyresbostäder. värmning förlorad viaplatsbyggda fönstret, då att Installationen är och ✓attÖver 000 installationer har gjorts ✓ 75% lägre kostnad än byta 450 fönster dessa platsbyggda isolerglas du mer änGenom halvera förlust och på man harmed 2-glasfönster. attdenna isolera kan Boende i fastigheten påverkas minimalt. 30 min per glas och kan göras året runt. snabb och tar cirka ✓ Över 450 000 installationer har gjorts dessa med isolerglas kan per glas och göras året runt. så sätt spara uppåt 20 %och av 30 den totala De behöver bara flytta påminimalt. blommor och du mer änplatsbyggda halvera denna förlust påmin Boende ikan fastigheten påverkas ✓ Över 450 000 installationer har gjorts ✓ 10-års garanti mot damm och fukt du mer än halvera denna förlust och på Boende i fastigheten påverkas minimalt. så sätt spara uppåt 20 % av den totala energiförbrukningen. energiförbrukningen.

De behöver bara flytta på blommor och gardiner. gardiner. Grundels isolerglas är bra för miljön.

✓ 10-års garanti mot damm och fukt

✓ 10-års garanti mot damm och fukt Isolerruta är patenterad och ✓ Grundels Att återbetalningstiden för investeringen SP-testad ✓ är Grundels Isolerruta är patenterad och ✓ att Grundels patenterad och är kort naturligtvis viktigt men bidra Isolerruta När du väljer Grundels isolerglas väljer Grundels isolerglas är bra miljön. Grundels isolerglas ärför bra för miljön. Att återbetalningstiden förär investeringen Att återbetalningstiden för investeringen SP-testad till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. SP-testad du ett hållbart alternativ. Det innebär är kort är är naturligtvis viktigt men attviktigt bidra men att bidra När Grundels isolerglas väljer väljer kort är naturligtvis ✓ SundaHus-certifierad Närdu duväljer väljer Grundels isolerglas till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. attalternativ. energi sparas och därav minskar du ett hållbart Det innebär till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. ✓ SundaHus-certifierad du ett hållbart alternativ. Det innebär – Den bästa kilowattimmen är den vi inte ✓ SundaHus-certifierad att energi sparas och däravkoldioxidutsläpp. minskar fastighetens Dessutom att energi sparas och därav minskar – Den bästa kilowattimmen den vi inteavslutar Niklas Sjöholm. behöverär använda, fastighetens koldioxidutsläpp. Dessutom uppstår inget byggskräp eftersom – Den bästa Läs mer på: www.grundels.se behöver använda, avslutarkilowattimmen Niklas Sjöholm. är den vi inte fastighetens koldioxidutsläpp. Dessutom uppstår ingetbefintliga byggskräp eftersom Läs mer på: www.grundels.se fönster sitter kvar. befintliga sitter kvar. eftersom uppstår fönster inget byggskräp

befintliga fönster sitter kvar.

behöver använda, avslutar Niklas Sjöholm.

Läs mer på: www.grundels.se

Flygfältsvägen 1, 652 30 KarlstadFlygfältsvägen 1, 652 30 Karlstad

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Telefon: 054-18 05 01 Telefon: 054-18 05 01 E-post: info@grundels.se E-post: info@grundels.se Flygfältsvägen 1, 652 30 Karlstad

Telefon: 054-18 05 01 E-post: info@grundels.se

Poseidon

sätter krydda

på hyresgästernas tillvaro Ett oväntat möte med en hyresgäst resulterade i att bostadsbolaget Poseidon skapat en kokbok för att minska matsvinn. – Vi valde att ta fram en kokbok för att ge våra hyresgäster handfasta miljötips och ta miljöfrågan vidare genom att försöka se till att avfall inte uppstår alls, säger Mia Olsson Broander, kommunikatör på Poseidon. Text: Caroline Högrud Foto: Sofia Sabel

Mia Olsson Broander tillsammans med Nurcan Aslan, boendeutvecklare på Poseidon.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

ÅTERVINNING ”KOKBOK FÖR SNÅLJÅPAR” innehåller 19

recept och serveras i en välkomstkasse till Poseidons nyinflyttade hyresgäster. Mat som man kanske trodde var oätlig och tänkte slänga i sorteringen förvandlas istället till en god middag eller ett näringsrikt mellanmål, som fröknäcke på kaffesump, soppa på räkspad eller kimchi på blomkålsblast. – Många drar på smilbanden när de ser titeln, och blir glada att de får något som praktiskt funkar därhemma. Sedan kommer ofta en reaktion att ”Va, kan man använda blomkålens blast!” – men de är faktiskt delikata. Min favorit är den gröna smoothien. Den gör jag ofta, säger Mia Olsson Broander. SORTERA MATRESTEN, sortera allt förresten.

Det var namnet på den matåtervinningstävling som blev startskottet för Poseidons satsning på att minska matsvinnet. Hösten 2017 delades deras 60 000 hyresgäster in 74 områdeslag. På bara några månader lyckades projektet få utsorteringen av matavfall att öka från 19 procent till 26 procent. Vinnarlaget sorterade så mycket som 82 procent av matsoporna. Parallellt pågick en intern tävling mellan distrikten där de anställda tilldelats var sitt lag. De som ansvarade för vinnarlaget fick gå en svinnmatlagningskurs. – Det visade sig att kocken Daniel Oddhammar som höll i kursen var hyresgäst hos oss. Vi fick så många bra tips på goda grejer så vi frågade honom om vi fick använda hans recept till en kokbok. Utifrån dem skapade vi kokboken, berättar Mia. TVÅ ÅR EFTER matsorteringstävlingen ser man

en fortsatt hög sorteringsvilja, med 25 procents utsortering under 2019. Framgångsreceptet kokar Mia ner till tre ingredienser. – Vi såg till att skapa förståelse – varför, hur och var ska man sortera och så serverade vi alla budskap i små portioner. Teamwork gör också mycket – det är roligt att vara ett lag som samarbetar kring en större sak. Nummer tre är att vi fått till bra rutiner för att följa upp områden som sackar efter. Då gör vi en insats där. Kan era satsningar fungera på andra ställen? – Absolut. Vi behöver hjälpas åt! Vi har redan delat vidare tävlingen med både privata och offentliga fastighetsbolag. Är man intresserad så

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

är det bara att kontakta mig eller min kollega Terese Svensson. Det enda som egentligen behövs är möjligheten väga hyresgästernas matavfall, vilket man ju kan om man har en viktbaserad taxa för matavfallet. Har ni flera initiativ på gång? – Absolut, bland annat ett projekt där vi ska undersöka möjligheten att minska hyran för hyresgästerna när de sorterar. b

Sopsorteringsprojektet pågick mellan november 2017 och april 2018 och 74 områdeslag deltog. På bilden: Vinnar laget Stampen, som gick från 27,2 till 81,7 procent utsorterat matavfall och fortsätter att sortera.

Smoothie på ledsen avocado Ingredienser

Gör så här

• En övermogen avocado • 1 äpple • 1 banan • 2 cm färsk ingefära • 1 näve bladspenat • Cirka 3 dl apelsinjuice, färskpressad från apelsin eller köpt • Isbitar

1. Öppna avocadon med en kniv, ta bort kärnan och pilla bort eventuella trådar 2. Gröp sedan ur avocadon med en sked 3. S kär äpplet i fyra delar och skär bort kärnhuset 4. S kala ingefäran med en sked 5. Lägg ner alla ingredienser i en bunke 6. Häll över apelsinjuicen, alternativt pressa apelsiner och häll över spadet 7. Mixa med en stavmixer eller i en blender 8. Häll upp i glas och lägg ner ett par isbitar Servera och känn energierna flöda!

Testbäddar med

fiskoch

grönt

VAD ÄR EN TESTBÄDD?

En testbädd är en miljö där företag eller organisationer kan testa nya idéer i verkligheten. På så sätt kan de redan under utvecklingsfasen se om något behöver ändras innan den nya tekniken ska marknadsföras. Att använda testbädd betyder oftast lägre utvecklingskostnader och kortare tid från idé till marknad.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

ODLING

Vem har sagt att det behövs jord för att odla? Att fiske kräver sjö och metspö? Inte Stockholmshem i alla fall. Likt Pippi lägger de fötterna på huvudkudden och visar både finurliga och bekväma lösningar att inspireras av. För vad sägs till exempel om att kunna skörda grönt och hämta middagsfisken nere i källaren?  Text: Sophie Sölveborn Foto: Stockholmshem

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

I Gröna Solberga odlar man med vatten istället för jord, så kallad hydroponisk odling.

 GRÖNA SOLBERGA heter utvecklings projektet som Stockholmshem sedan 2018 driver tillsammans med miljöinstitutet IVL. Här kan mindre företag testa och utveckla hållbara idéer, prototyper och småskaliga lösningar, något som kallas för testbäddar. – Målet var att få igång tio testbäddar under 2019. Det har vi uppnått och några fler är på gång, berättar Lena Hanses, biträdande förvaltningssamordnare och ansvarig projektledare på Stockholmshem. Bland lösningarna finns bland annat hydroponisk odling, med vatten istället för jord, och akvaponisk odling, kretsloppsodling där fiskoch växtodling kombineras. Näringsrikt vatten från fisktankar pumpas då till exempelvis växtbäddar där växterna tar upp näringen – som sedan återanvänds i fiskodlingen igen. – ”Hur går det med fiskarna?”, den frågan får

HYDROPONISK ODLING Hydro betyder vatten och ponic är grekiska och betyder arbeta, alltså arbetande vatten. Inom hydroponisk odling odlar man utan jord, vilket är bra för dem som inte har så mycket yta att odla på.

jag nog nio gånger av tio när jag berättar internt om att jag jobbar med Gröna Solberga. Det är ju en ganska udda satsning! Sedan är många nyfikna på dagvattenbäddarna som hindrar översvämningar och så det luktfria miljöhuset Bioboden. Där ersätter bioteknik kemikalier, kyla och ozon, säger Lena Hanses och fortsätter: – Stockholmshem är ju ett stort bolag, och mycket av det vi testar inom projektet vill vi utvärdera och se om det kan tillämpas i större skala inom vårt fastighetsbestånd. Jag har märkt att speciellt nyproduktionsavdelningen sneglar mycket på det som händer i Solberga, det är roligt. Sedan vill vi givetvis att andra fastighetsbolag ska låta sig inspireras också! ATT VALET FÖLL PÅ SOLBERGA, en stadsdel

i söderort inom Stockholms kommun, beror till stor del på att Stockholmshem äger en stor del av fastighetsbeståndet där. Att bostadsbolaget även äger marken mellan husen underlättar mycket i den här typen av projekt. – Samtidigt ser vi en vikande trend i den upplevda tryggheten i Solberga. Som bostadsbolag är det viktigt att finnas på plats och göra det man

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

ODLING Lena Hanses är biträdande förvaltnings samordnare och ansvarig projektledare på Stockholmshem.

Hur går det med fiskarna? Den frågan får jag nog nio gånger av tio när jag berättar internt om att jag jobbar med Gröna Solberga. Lena Hanses biträdande förvaltningssamordnare och ansvarig projektledare på Stockholmshem

kan för att bidra positivt till stadsdelens utveckling och till ökat lokalt engagemang, säger Lena Hanses. Mitt i bostadsområdet har Gröna Solbergas forsknings- och demonstrationsanläggningar byggts upp. Där kan företag tillsammans med hyresgästerna testa lösningar för olika miljö utmaningar, exempelvis för att hindra översvämningar och utveckla avfallshanteringen. TESTBÄDDARNA HAR ETT TYDLIGT fokus

på effektiv drift och förvaltning, men de ska även bidra till att utveckla och stärka de boendes ute- och inomhusmiljö och därmed trivsel. Genom bland annat månadsanslag i trapphusen och information i Stockholmshems andra olika kanaler berättas det om projektet och uppmuntras till hyresgästengagemang. Lena Hanses berättar att bland annat en odlingsgrupp har startats upp i projektets regi. – Vi har ett bra samarbete med hyresgästföreningen i Solberga, det underlättar mycket eftersom de har etablerade kontakter i området. Samtidigt är det viktigt att poängtera att 

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Gröna Solbergas framgångsfaktorer:

ENGAGERADE HYRESGÄSTER

ENGAGERADE MEDARBETARE

ENGAGERADE OCH INNOVATIVA FÖRETAGARE

ODLING det. Något jag även märkte under eventen var att flera hyresgäster återkopplade spontant om hjälp de tidigare fått av områdesteknikerna och förvaltarna och gav dem beröm. Det är värdefullt att kunna ses i nya sammanhang på det här viset, säger hon och fortsätter: – Samtidigt är det ju något av en ”gråzon”: vad räknas till projektet och vad är löpande arbetsuppgifter för vår drift- och förvaltning? Det vi tar fasta på är att Gröna Solberga handlar om att utveckla problemlösning och faktiskt ger chans till kompetensutveckling. HON LYFTER SAMTIDIGT fram intresset och

 engagemanget för Gröna Solberga även har spridit sig i Solberga i stort, det är inte bara något för våra hyresgäster, säger hon. För att uppmärksamma alla initiativ och testbäddar har projektet bjudit in till både vår- och höstsalong. Att Stockholmshems medarbetare från förvaltningssidan varit på plats har gjort stor skillnad, menar Lena Hanses. – Det hade blivit en annan stämning om de inte varit med, deras närvaro är ju naturlig i områ-

publiceringar i media som varit en draghjälp i det interna förankringsarbetet för Gröna Solberga, för att skapa förståelse och nyfikenhet kring det som är nytt. Fiskodlingen inte minst. – Tanken är att hyresgästerna ska kunna plocka en fisk till middag. Vi har i princip bara fått positiv respons internt och externt, att det är ett jättehäftigt kretslopp. Givetvis väcker fiskodlingen frågor, men vi har varit väldigt transparenta från första början. Nu söker Stockholmshem fler hyresgäster som kan tänka sig att engagera sig genom att mata fiskarna, odla tillsammans i området eller vara med i delningsprojekt. Hoppas de får napp. I dagsläget finns inget slutdatum för Gröna Solberga – som startade som en testbädd inom ramen för projektet Grön BoStad som avslutades i år, men en del av utvecklingsprojektet hänger även ihop med Sharing cities, ett delningsprojekt som fortsätter under 2020. Stockholmshem ser även möjligheter i att driva testbädden vidare på egen hand. b

bygg rd o N å p s s o k ö s Be Vi visar hur man mäter syre i systemvätska och hur man avgasar och renar den så att du kan spara energi och miljö.

21 -24 april Stockholmsmässan

MONTER

A12:02 34

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Vill du också ha 100 experter i ryggen som ser till att dina kontrakt är giltiga? Våra jurister och experter arbetar dagligen med uppdateringar av våra standardavtal för att du som kund ska kunna vara säker på att kontrakten du använder följer den senaste lagstiftningen. Med vår digitala tjänst Fastighetsägarna Dokument får du en komplett samling standardavtal för fastighetsbranschen som alltid är uppdaterade. Tryggt, snabbt och enkelt!

Läs mer på www.fastighetsagarna.se/dokument Allmännyttan nr 1 X mars 2020

KRÖNIKAN

Vill du ha en lyckosam karriär och en ljus framtid,

var generös!

I en tid då själviskhet sprider ut sig och dessutom lönar sig

bäst så är det lätt att tappa hoppet om en bättre framtid. När jag då läser Adam Grants teori om att toppen i företag ofta består av personer som är osjälviska och generösa kan jag inte annat än jubla och sprida kunskapen vidare.

Vi glänser genom våra medarbetare

BÅDE JAG SJÄLV OCH MÅNGA MED MIG har länge trott att det krävs vassa

armbågar för att nå en företagstopp. Tittar man runt på ledarna i världen just nu så kan också den känslan förstärkas. Det verkar mest framgångsrikt att tänka på sig själv. Nu visar forskning att generositet och osjälviskhet är betydligt bättre för karriären än vi trott. Psykologen Adam Grant har skrivit en bästsäljande bok, Give and Take. I boken beskriver han tre personlighetstyper: De som sätter sina egna intressen först och armbågar sig fram. Andra som både ger och tar och dessutom mäter och räknar så det blir rättvist. Och så finns de där människorna som delar med sig av vad de kan utan att förvänta sig något tillbaka. De är ofta de som är högst upp i företagen, men också längst ned… Det som gör att vissa är i toppen beror på att de har stora nätverk som gillar dem. Dessutom känner de sig mer motiverade, eftersom människan mår bra av att hjälpa andra. Dock måste man passa sig för att bli utnyttjad, för då hamnar man i botten istället för i toppen. Att bli utnyttjad handlar om att hjälpa en eller väldigt få personer på ett tidskrävande sätt. Att inte kunna säga nej.

Vattna där det gror Släck aldrig en eldsjäl

PÅ MIMER HAR VI UTTRYCK som definierar vårt ledarskap: ”Vi glänser ge-

nom våra medarbetare”, ”Släck aldrig en eldsjäl” och ”Vattna där det gror”. De uttrycken handlar om att hjälpa medarbetare att växa och lyckas. Det handlar verkligen inte om att sno äran för andras jobb. Vi har ett annat uttryck som heter att ”kamoja” och det är att stjäla med stolthet på thailändska. Vi snor goda ideér från andra företag, formar om dem till våra – men vi berättar att vi snott och ger äran dit äran ska vara. Som HR-chef på Mimer ska jag jobba för att ledarskapet är generöst och osjälviskt. Det är ett av fokusområdena under 2020. Vi ska låta våra medarbetare växa, gärna växa om oss själva, och vi ska generöst dela med oss av goda idéer till andra företag. Och så hoppas vi att även det ska hjälpa oss att nå vår något kaxiga vision, att bli Sveriges bästa bostadsföretag. Och ni alla: tillsammans ser vi till att världen blir en bättre plats, genom att tänka osjälviskt och agera generöst! Ett ljus av hopp tänds i vintermörkret. Wivecka Ljungh HR- och kvalitetschef på bostadsföretaget Mimer i Västerås

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Hissar Hissar är är inget inget slit slit och och släng släng

En hiss ska ha samma livslängd som fastigheten. Det betyder attsamma en äldre hiss intesom ska fastigheten. bytas ut efter En hiss ska ha livslängd ett år –att Den moderniseras. Detantal betyder enska äldre hiss inte ska bytas ut efter ett antal år – Den ska moderniseras. Miljöpåverkan från en hiss är oftast större vid tillverkning än vid drift, deten ärhiss därför viktigt större att hissen anpasMiljöpåverkan från är oftast vid tillverksas så attviktigt flera moderniseringar ningtill äncirkulär vid drift,ekonomi det är därför att hissen anpasblir under dess livslängd. Påmoderniseringar så sätt lämnar vi sasmöjliga till cirkulär ekonomi så att flera slit släng och dess sparar på jordens blir och möjliga under livslängd. På resurser. så sätt lämnar vi slit och släng och sparar på jordens resurser. Vi jobbar för att förändra branschen till ett cirkulärt ekosystem att bevara hissens och Vi jobbar förgenom att förändra branschen tillmateriella ett cirkulärt ekonomiska värdenatt över en mycket lång använd-och ekosystem genom bevara hissens materiella ningstid. ekonomiska värden över en mycket lång användningstid. Detta är inget nytt för oss. Sedan 20 år tillbaka utvecklar, tillverkar ochoss. säljer vi högteknologiska Detta är inget nytt för Sedan 20 år tillbaka drivoch styrsystem försäljer hydraulhissar. Vårt fokus utvecklar, tillverkar och vi högteknologiska på energioch resurseffektivitet tillsammans med drivoch styrsystem för hydraulhissar. Vårt fokus produkternas egenskaper gör att vi idagmed leder på energi- ochunika resurseffektivitet tillsammans utvecklingen långsiktigt hållbara produkternasav unika egenskaper görhisslösningar. att vi idag leder utvecklingen av långsiktigt hållbara hisslösningar. Spara pengar och bidra till en hållbar framtid Spara pengar och bidra till en framtidkräver Tillverkningen av en motvikt tillhållbar en ny linhiss mer energi än vad enmotvikt moderniserad Tillverkningen av en till en nyhydraulhiss linhiss kräver normalt förbrukar 25 års drift.hydraulhiss mer energi än vad under en moderniserad normalt förbrukar under 25 års drift. Genom att bara byta ut hissens slitagedelar och behålla stommen fåsut enhissens modernslitagedelar och driftsäker Genom att bara byta ochhiss som gårstommen att modernisera flera gånger till. Både hiss behålla fås en modern och driftsäker hissens samt hissägarens kostnader som går miljöpåverkan att modernisera flera gånger till. Både blir därmed betydligt lägre änhissägarens vid ett fullt utbyte. hissens miljöpåverkan samt kostnader blir därmed betydligt lägre än vid ett fullt utbyte. För mer information: Erik Paulsson Produktchef För mer information: Erik Paulsson Hydroware AB erik.paulsson@hydroware.se Produktchef www.hydroware.se 0472-451 33 Hydroware AB erik.paulsson@hydroware.se Allmännyttan nr 1 X mars 2020 www.hydroware.se 0472-451 33

Installera hiss så att fler kan bo kvar Installera attcirka fler kan bo000 kvarlägenheter i I vårt land hiss finnsså det 1 000 flerbostadshus hiss.1 Åldersgruppen från 65 I vårt land finns utan det cirka 000 000 lägenheter i år och uppåt beräknas dubbelt så stor omfrån 20 år. flerbostadshus utanbli hiss. Åldersgruppen 65För år att skaberäknas kunna bobli kvar i sina lägenheter behöver ochfler uppåt dubbelt så stor om 20 år. För dessa utrustas medlägenheter en robust hiss. att flerfastigheter ska kunna bo kvar i sina behöver dessa fastigheter utrustas med en robust hiss. Vi har färdiga koncept anpassade för fastigheter utan hiss bidrar till ekologisk, ekonomisk och social Vi harsom färdiga koncept anpassade för fastigheter utan hållbarhet. Det finns många fördelar medoch att installehiss som bidrar till ekologisk, ekonomisk social ra just hydraulhissar i befintliga bostadshus. hållbarhet. Det finns många fördelar med att installeVåra hissar är dessutom modulära och anpassade för ra just hydraulhissar i befintliga bostadshus. att moderniseras - flera gånger. Våra hissar är dessutom modulära och anpassade för att moderniseras - flera gånger. Cirkulära affärsmodeller tar bort investeringsbehovet Cirkulära affärsmodeller tar bort investeringsbehovet Vi är övertygade om att hissbranschen måste förflytta sig motom cirkulär ekonomi. Framtidsadaptiva Vi ärsnabbare övertygade att hissbranschen måste förflytta produkter tillsammans med cirkulära affärsmodeller sig snabbare mot cirkulär ekonomi. Framtidsadaptiva är en förutsättning för att ta cirkulära ytterligare steg mot en produkter tillsammans med affärsmodeller hållbar värld. är en förutsättning för att ta ytterligare steg mot en hållbar värld. I framtiden måste hissen betraktas som en tjänst, där produktansvaret stannarsom kvar en hos I framtiden måste hissen betraktas tillverkaren. Det innebär att investeringsbehotjänst, där produktansvaret stannar kvar hos vet försvinner och att produkterna måste tillverkaren. Det innebär att investeringsbehoanpassas för en längre livslängd, dåmåste slit & släng vet försvinner och att produkterna och försäljning dyra reservdelar en anpassas för enav längre livslängd, dåinte slitär & släng hållbar affärsmodell.” och försäljning av dyra reservdelar inte är en hållbar affärsmodell.” - Erik Paulsson, Produktchef Hydroware

””

- Erik Paulsson, Produktchef Hydroware

M��g ‫�� פ‬s a �ﬆ��e �� M��g ‫�� פ‬s a �ﬆ��e ��

VATTENSPARANDE

Inget slöseri med

vatten

på Papegojan

När Ängelholmshem införde individuell mätning och debitering av varmvattnet i kvarteret Papegojan gick övergången smidigt och frågorna från hyresgästerna var få. Proaktiv, individuell information till varje hushåll och en bred kommunikationssatsning gav resultat. Första halvåret gick förbrukningen av varmvatten ner med 36 procent. Text: Sophie Sölveborn

– VI VILLE INTE KOMMA med pekpinnar, utan

sätta vattenkonsumtionen i ett större sammanhang. Att debitera varje liter innebär ytterst att spara vatten för miljön, att göra miljönytta. Vi behöver alla hushålla med resurserna för planetens skull. Så det har varit en nyckel att det budskapet löpt parallellt i projektet, berättar Caroline Benson, kommunikatör på Ängelholmshem. Med budskapen Du kan göra skillnad och Tillsammans skapar vi en hållbar framtid, informe-

rade bolaget i god tid sina hyresgäster om vattensparprojektet och övergången till individuell mätning och debitering, IMD. Varmvattenmätning genomfördes sedan i 278 lägenheter i kvarteret Papegojan, en del av miljonprogrammet inom Ängelholmshems bestånd. Bolaget förhandlade med Hyresgästföreningen om en kvot och summa per lägenhetsstorlek och sänkte sedan hyran med motsvarande summa från december 2018. För en enrummare blev sänkningen 74 kronor per månad, för fem rum och kök sänktes hyran med 257 kronor. VARJE HUSHÅLL FICK inför förändringen un-

der cirka fyra månader veta sin faktiska vattenförbrukning per månad. Testperioden inleddes i mars 2018 och från och med april kunde hyresgästerna se förbrukningen via ”Mina sidor” på Ängelholmshems webbplats. När testperioden löpt ut fick alla hyresgäster även skriftlig återkoppling om hur mycket 

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

JUSTEM JOHNSSON/SCANDINAV

Framgångsfaktorer i vattensparprojektet:

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Att i tidigt skede informera alla hyresgäster om deras nuvarande förbrukning, och vad de hade fått betala om Ängelholmshem hade tagit betalt per liter innan IMD infördes.

Det proaktiva arbetet med allt informationsmaterial som har tagits fram.

Engagemanget från personalen.

VATTENSPARANDE Siffrorna är baserade på en

genomsnittlig uppskattning.

Spara på vattnet Kyl vatten i kylskåpet istället för att spola fram kallt vatten.

NORMAL FÖRBRUKNING ENLIGT ÄNGELHOLMSHEM Inför övergången till IMD var Ängelholmshem noga med att vara så tydliga och konkreta som möjligt i sin information till hyresgästerna på Papegojan. Exempelvis med vad som räknas som normal förbrukning: Lägenhetsstorlek

Varmvatten per månad

1 rok

1,33 kbm

2 rok

2,25 kbm

3 rok

3,08 kbm

4 rok

3,60 kbm

5 rok

4,58 kbm

En kubikmeter varmvatten kostar 56 kronor.

Våra hyres gäster har känt sig trygga med vad som ska hända. Anna-Carin Skoglund fastighetschef på Ängelholmshem

Stäng vattnet mellan varven när du borstar tänderna eller diskar.

Spola inte mer än nödvändigt. 8 – 12 liter

Ta korta duschar och stäng av vattnet när du tvålar in dig. 10 min =120 liter 3 min= 36 liter

1 min = 6 liter

Varje person gör i genomsnitt av med

180 liter vatte

Samla regnvatten till utomhusblommorna.

n/dygn

Diska alltid med full maskin och välj eco-program. 1 disk = 15 liter

Hur kan du själv minska din förbrukning?

Tvätta full maskin. 1 tvätt = 50 liter

Du kan göra skillnad Visste du att... Ur en droppande vattenkran kan det rinna 15 000 l/år. En toalett kan läcka 400 000

 deras förbrukning skulle kostat i kronor och ören om IMD redan skulle införts. – Makten att kunna se över och justera sin förbrukning under en övergångsperiod är värdefull. Det gäller att komma in i de tankebanorna: Vad kan jag göra? Ta en lite kortare dusch, börja stänga av kranen när jag borstar tänderna och så vidare, säger Caroline Benson. Den proaktiva kommunikationen paketerades också som en informationskampanj och en speciell broschyr hur man kan spara vatten och vad olika saker i hemmet förbrukar, togs fram. Affischer sattes upp i tvättstugor och på kvartersvärdskontoren. Till varje hushåll på Papegojan delades särskilt framtagna tablettaskar och disktrasor ut. – Kopplingen mellan disktrasan och vatten var ju naturlig. Tablettaskarna var ett sätt att involvera våra yngre hyresgäster. Vi tänker likadant när vi till exempel pratar källsortering, då riktar vi oss också specifikt till barnen i vår kommunikation. Barn är väldigt bra att påverka sina vuxna

ANMÄ L ALLTID EN DROP PANDE KRAN ELLER EN RINNA NDE TOALE TT DIREK T.

l/år.

också, konstaterar Caroline Benson glatt. Som en punktinsats ringde även kvarters värdarna upp de hyresgäster som förbrukade mycket varmvatten och försäkrade sig om att de hade förstått informationen. OCH VISST VAR DET många hyresgäster som

drog ner på sin vattenkonsumtion. Efter det första halvåret med individuell debitering hade varmvattenförbrukningen gått ner med 36 procent, från 11 111 kubikmeter till 7 145 kubikmeter. Anna-Carin Skoglund, fastighetschef på Ängelholmshem, menar att den långa uppstartssträckan med information och hyresgästinvolvering var det som la grunden för den lyckade satsningen. – Vi lade mycket tid på det förberedande arbetet och upplever att implementeringen sedan gick väldigt smidigt. Våra hyresgäster har haft få frågor, de har känt sig trygga med vad som ska hända med både debitering och vattenmätning eftersom de fått mycket information.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Energi Renovering och KvalitetsSäkring Tappvatten System - Värme System - KylSystem

FÖRBRUKNINGEN AV VARMVATTEN MINSKADE MED 36 PROCENT I KV. PAPEGOJAN 11 111 m3 7 145 m3

Hon berättar dock att Ängelholmshem hade önskat att projektet hade kommit igång tidigare. Det som drog ut på tiden var förhandlingen med Hyresgästföreningen, som försenade tidsplanen med ungefär ett halvår. – Sedan hade vi initialt problem med hur vi skulle hantera vattenmätare som inte fungerade. Vi har löst det så att vi med egen personal kollar mätarna och byter batterier när de inte ger någon mätdata. Då går det snabbt att få dem att fungera igen.

Bauer Watertechnology AB Säbygatan 1, 261 33 Landskrona

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Tel: 08-580 380 67 Epost: info@bauer-wt.se

BÅDE ANNA-CARIN SKOGLUND och Caroline

Benson lyfter fram de egna medarbetarna som viktiga ambassadörer i arbetet. – Alla nyanställda hos oss går en miljöutbildning och lär sig om till exempel kretslopp. Det handlar om att vi alla behöver få samma bas och insikt om miljöpåverkan och hur vi kan bidra. Alla vi som jobbar här ska ju ha med oss det tänkandet i vårt dagliga arbete, säger Caroline Benson. Hon lyfter också fram att det är viktigt att vara noga med att byta perspektiv när man sysslar med förändringskommunikation. Att verkligen se sig själv som mottagaren. – Om jag varit hyresgäst, vad skulle jag velat veta? Vad hade jag krävt i det här läget? Den typen av frågor behöver vi ställa oss i planeringsarbetet. Efter omställningen till IMD på Papegojan har bolaget fortsatt sitt vattensparprojekt genom att engagera fler hyresgäster. Vid stambyten och i all nyproduktion installeras numera alltid vattenmätare för kall- och varmvatten. b

SKIPPA KRÅNGLET. Att byta garageport ska vara lätt. Vi hjälper er hela vägen, från montering till bortforsling av den gamla porten. Låt experten göra jobbet – välkommen!

Fotnot: Kvarteret Papegojan utgörs av 278 lägenheter av ett totalt bestånd på 3 100 lägenheter, kedjehus och radhus hos Ängelholmshem.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

SARA APPELGREN

Landet runt ANDERAS NILSSON

KONST & KULTUR

STINA WOLLTER SKAPAR LJUSKONST MED UNGA

VÄXJÖBOSTÄDER

Umeå. Hur får man barn att röra sig mer? Den frågan ställde sig Bostaden i Umeå. Svaret blev en satsning på att göra skolvägarna roliga, med klätterställningar, balansbanor och cykelhinder. Tillsammans med skolbarnen på Ersdungens skola i Umeå och initiativet Change the game har Bostaden därmed skapat Sveriges första rörelserika skolvägar. Det ska motivera barnen att röra sig mer och tacka nej till bilskjutsen på morgnarna. – Syftet är att minska barns stillasittande och lägga grunden till ett långt och rikt liv, säger Johanne Lindgren, hållbarhetsstrateg på Bostaden. Skoleleverna har tillsammans med rörelseinstruktörer byggt klätterställningar, balansbanor och cykelhinder. Bostadsbolaget har även tagit fram en film om projektet. Johanne Lindgren säger att projektet har smittat av sig på Bostadens miljöutveckling generellt och att man nu försöker bygga in roliga rörelsemöjligheter på fler ställen: – Vi har lärt oss mycket när vi har tagit del av barnens tankar om sin egen utemiljö.

VILKEN HYRESRÄTT ÄR DU?

Växjö. Växjöbostäder har tagit fram ett bostadstest för alla som vill veta vilken bostad som de passar bäst i. Testet är en del av en kampanj för att lyfta fram hyresrätten som boendeform som Växjöbostäder lanserade under våren 2019. Med kampanjen vill bolaget lyfta alla fördelar som finns med hyresrätten samt locka nya målgrupper som inte ser hyresrätten som den självklara boendeformen.

LILJEWALCHS

Balansbana på väg till skolan

Rinkeby. Sjundeklassarna på Rinkebyskolan har skapat konst under ledning av ljusdesignern Marianne Lind och konstnären Stina Wollter. Projektet är ett samarbete mellan skolan och Familjebostäder, tillsammans med de två konstnärerna. Temat har varit kropp, rörelse och färg och eleverna har utgått från sin egen kropp och identitet när de skapat verken. Resultatet blev sex konstverk med 36 figurer i full storlek. – Unga idag är så omgivna av snäva normer om hur saker ska vara och se ut. Att få ta det här utrymmet, med sin kropp och sina rörelser i skala 1:1, är betydelsefullt. När de avbildar sig själva tar de makten och bestämmer hur de ska se ut, säger Stina Wollter.

HYRESGÄSTER KAN SE 330 KONSTVERK HEMIFRÅN

Stockholm. Hyresgästerna hos medlemsföretaget Micasa erbjuds en guidad visning på konsthallen Liljevalchs i Stockholm – utan att lämna sina lägenheter. Konsthallen öppnade sin vårsalong i januari, med 330 samtida verk skapade av 170 konstnärer. Några dagar därefter lades en 24 minuter lång filmad tur i de 12 salarna upp på Micasa Fastigheters webbplats. – Med enkel teknik, en tagning och konsthalls chefen Mårten Castenfors som kunnig guide kommer vårsalongen hem till våra hyresgäster i seniorlägenheter, på vård- och omsorgsboenden eller på boenden för personer med särskilda behov, konstaterar bostadsbolaget, som äger och förvaltar omsorgsfastigheter i Stockholms stad.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

21-24 APRIL

UTMANA OSS I VÅR FLYGSIMUL ATOR

Träffa oss på Nordbygg

På Nordbygg har våra kunder möjlighet att flyga i vår flygsimulator. Flyger gör ni i team om två personer.

På Nordbygg visar vi upp vår senaste innovation - en hel familj med säkerhetsprodukter som lanseras under våren. Smarta och stilrena produkter som ökar tryggheten i huset. De smarta detektorerna kopplas enkelt upp mot ert system och möjliggör debitering per hyresgäst. Läckage Detektor – varnar direkt vid läckage. Rök Detektor – smarta brandvarnare som överblickas i Curves.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

EcoGuard är en komplett leverantör av innovativa produkter, tjänster och support för mätning. Som ett resultat av vårt teamwork sitter idag våra tempgivare i var 10:e lägenhet i landet.

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

UPPSALA-BILD

LENNART AF PETERSENS, STOCKHOLMS STADSMUSEUM

Från bostadsnöd till

CARL LARSSONS FOTOGRAFISKA ATELJÉ

Bostadsbristen ledde till att många bodde mycket trångt under förra seklets första decennier. Till exempel änkan med sex barn i Uppsala som tvingades bo i sina föräldrars enrummare (ovan). Och många bodde fortfarande i gamla ohygieniska ruckel (t.v.). Nedan: En så kallad nödbostad i Gävle.

I år fyller Sveriges Allmännytta 70 år. Under året kommer

UNDER 1900-TALETS första årtionden präglas

vi att göra nedslag i historien och skildra resan från starten i

bostadslivet i Sverige av trångboddhet, bostadsbrist och usel standard. 1933 tillsätter regeringen en stor bostadssocial utredning med uppgift att komma på åtgärder som råder bot på detta. Det leder till en satsning på så kallade barnrikehus för stora barnfamiljer med låga inkomster. Utredningen, som håller på i 14 år, lägger fun-

källaren under en Konsumbutik till en organisation för över 300 bostadsföretag. Här berättar vi om de första åren, tidsandan och besluten som ledde fram till allmännyttans tillblivelse. Text: Helene Ahlberg

SABO bildas

HBV startas

Lånetak ger storskaligt byggande

HMK instiftas

Bruksvärdes systemet föds

SABO får en politisk styrelse

1950

1952

1955

1957

1968

1969

1950-talet: Kommunernas ansvar ökar

1960-talet: Modernisering och sanering

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

GUNNAR LUNDH/NORDISKA MUSEET

allmännytta Trångboddheten och att många privata värdar nekade barnrika familjer att hyra (de ansågs medföra slitage) ledde till en satsning på kommunala barnrikehus under 1930- och 1940-talen. Många allmännyttiga bostadsföretag har sitt ursprung i byggandet av barnrikehusen.

DÄRFÖR STARTADES SABO • Underlätta samarbete mellan bostads företagen • Informera om bostadspolitik och sprida kunskap om tekniska innovationer • Utgöra en motkraft till kritik mot allmännyttan • Pressa byggpriserna och verka för standardiserat byggande utan vinstintresse • Åstadkomma en god bostadsmiljö och socialt högvärdiga bostäder

damentet för svensk bostadspolitik som den i stora drag kommer att te sig ända fram till 1990-talets början. 1947 får kommunerna får ansvar för bostadsförsörjningen. Statliga byggstöd ska inte längre riktas mot kategoriboende som barnrikehusen eller en särskild grupp i samhället, utan i stället användas för att skapa goda bostäder för alla. Den bostadssociala utredningen lägger också

grunden för allmännyttans tillblivelse. Staten inför fördelaktiga lån till allmännyttiga bostadsföretag utan vinstsyfte och det bildas allt fler sådana företag. RUNT 1950 finns uppåt hundra kommunala bo stadsföretag. Att bygga och förvalta hyreshus är i många kommuner en helt ny uppgift – nu ska ny tillträdda tjänstemän och styrelseledamöter 

Kommuner och företag slås ihop

Allmännyttan måste ägas av kommunen

Ramavtal om boinflytande

SABO lanserar ny förvaltningsfilosofi

ROT-program för ombyggnad

1971

1974

1979

1981

1983

1970-talet: Folkhemmet kritiseras

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

1980-talet: Förnyelse och nya byggideal

FOTOGRAF OKÄND

GÖTEBORGS STADSMUSEUM

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

Hyreshus byggs i Göteborg i början av 1950-talet. Ett av de första exemplen på elementhusbyggande.

NÄR BLIR DET EN ALLMÄNNYTTA? Efter andra världskriget blir allmännytta liktydigt med kommunala bostadsföretag – och med uppgifter som vi känner igen från senare tider: att "utan vinstintresse bygga och förvalta bostäder i sådan omfattning att de blir ett effektivt redskap för bostadsfrågans lösning". Torsten Henriksson, SABOs förste ordförande (1950–1966) var en av initiativtagarna till bildandet av SABO – och Göteborgs starke man under 25 år. Här tillsammans med kung Gustaf VI Adolf (i hatt).

 hastigt sätta sig in i bostadsfrågans alla vindlande aspekter. Behovet av en gemensam organisation börjar växa till. På initiativ från Bostadsbolaget i Göteborg hålls 1949 en bostadskonferens som kommer fram till att det ska startas en centralorganisation. Och 1950 bildas så Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag – SABO. Den första kongressen hålls i Malmö den 11 november 1950. 54 bostadsföretag med sammanlagt 35 000 lägenheter ansluter sig från starten. GÖTEBORGS KOMMUNALRÅD Torsten Hen-

riksson, som också är ordförande i Bostadsbolaget, blir SABOs förste ordförande. Per Bergman anställs som kanslichef. Han är också riksdagsman och SABO får därmed en

Hyreschock efter skattereform

SABO sänder egen tv

1990

1991

fot rakt in i maktens boningar. Rollen att föra allmännyttans önskemål vidare till beslutsfattare och myndigheter blir tidigt en av de viktigaste uppgifterna. SABOs första kontor ligger i källaren under en Konsumbutik i Göteborg. Utöver kanslichefen anställs även ”en medarbetare som kunde skriva maskin, svara i telefon och hålla ordning på papper och pengar”. De första åren finns starka önskemål om att SABO ska köpa och sälja byggmaterial och även bygga fabriker för att producera vissa varor. Allt för att motverka kartellbildningarna inom byggmaterialbranschen. Så blir det inte. I stället bildas den fristående föreningen Husbyggnadsvaror (HBV) 1952. Den får en blygsam start inriktad på att skaffa fram

Allmännyttans Bostadsakut hjälper stiftelser blir bolag kommunerna 1996

1998

Stopplag hejdar försäljningar

Allmännyttan får egen lag

Treparten gör upp om ny hyra

1999

2002

2003

1990-talet: Tomma lägenheter och affärsnytta

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

LENNART AF PETERSENS, STOCKHOLMS STADSMUSEUM

billiga varor, till exempel genom direktimport av gasspisar. FÖR ATT HÅLLA NERE kostnaderna för den

omfattande nyproduktionen inför staten 1955 ett lånetak för nyproduktion. Detta kom att styra vilken typ av bostäder som byggs. Produktionen blir storskalig, likriktad och standardiserad. Byggandet rationaliseras med maskiner och prefabricerade byggelement. Några bostadsföretag startar egna fabriker för byggelement. För att medverka till att bostadsföretagen handlägger sin verksamhet på ett ”ekonomiskt och rationellt sätt” bildas 1956 den fristående SABO-revisionen, som företagen kan beställa tjänster av. Man vill kunna göra jämförelser mellan företagen, men det möter svårigheter när kamrererna på de större företagen inte kan enas om en gemensam kontoplan. SABOs huvudkontor blir kvar i Göteborg i drygt 20 år – västkusten har länge den starkaste ställningen i centralorganisationen, med ett visst spänningsförhållande mot huvudstaden. Till exempel får SABO-revisionen sitt säte i Stockholm. ATT KOMMUNICERA är från starten en av

SABOs viktigaste uppgifter. Tillsammans med Riksbyggen ger SABO ut tidskriften Byggforum (1951–1971), med artiklar och debatter om byggande, teknisk utveckling och forskning. Vid slutet av 1950-talet startar SABO tidskriften Boendet, som bostadsföretagen kan dela ut till sina hyresgäster. Den beställs 1960 av 50 företag och trycks i 50 000 exemplar. Hyresregleringen för allmännyttan slopas mot slutet av 1950-talet, och företagen kan träffa avtal med hyresgäster utan hyresnämndens prövning. Förhandlingssituationen är ny för allmännyttan, som dittills byggt för givna behov och sett kostnaden mest som en teknisk-ekonomisk fråga. Hyran är inget man kan förhandla om, det är något man räknar sig fram till, framhåller en styrelseledamot i SABO.

För att underlätta förhandlingarna instiftar SABO och Hyresgästernas Riksförbund förlikningsorganet HMK (Hyresmarknadskommittén) 1957. ATT SPRIDA KUNSKAP hör tidigt till SABOs

grunduppdrag, och utbudet av kurser och konferenser är stort redan under 1950-talet. Man ordnar konferenser om byggprojektering och nya beräkningsmetoder. SABO har också tågkonferenser, där deltagarna åker runt i Sverige för att studera olika problem på plats. Under 60-talet genomförs till och med studieresor till Sovjet för att studera den storskaliga utbyggnaden. b Vad händer sedan? Läs mer om åren som följer i nästa nummer av tidningen.

Nej till själv kostnadsprincip

Allmännyttans energiutmaning startar

Ny lag för allmännyttan

Första kombohusen invigs

2007

2008

2011

2013

2000-talet: EU hamnar i fokus

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

1954 invigs Vällingby centrum. ABC-staden med plats för både Arbete, Bostad och Centrum har kommit att representera det moderna konsumtionssamhällets genombrott. Svenska Bostäder bygger husen i egen regi.

Allmännyttans SABO blir Sveriges klimatinitiativ Allmännytta 2018

2019

Sveriges Allmän nytta fyller 70 år 2020

2010-talet: Ny roll för allmännyttan

ANNICKA ISTEMO

FASTIGO SVARAR

Tänk om min medarbetare smittats av coronaviruset? Vad gör jag om en medarbetare befunnit sig i ett riskområde för smitta? Svar: Medvetenheten och vaksamheten är säkerligen stor hos personer som är på väg till eller har befunnit sig i områden där farlig smitta förekommer. Ta ändå kontakt med medarbetaren och kolla att allt är okej. Finns minsta antydan till sjukdom som skulle kunna härledas till aktuell smitta ska du be personen att anmäla sig sjuk och be att denne snarast ska ringa sjukvården, till exempel 1177, för rådgivning. Du har som arbetsgivare rätt att beordra medarbetaren arbete från hemmet under 10–14 dagar även om det inte finns tendenser till sjukdom, detta av arbetsmiljöskäl. Oro hos medarbetare måste hanteras, och mitt råd är att hellre överinformera och prata öppet än att förutsätta att allt är okej. Med det förhållningssättet har du gjort vad du ska som arbetsgivare.

Charlotta Stensson Förhandlingschef på Fastigo

Vad gäller om medarbetaren visar sig bära på smitta? –Smittbärare måste avhålla sig från arbete för att inte sprida smitta, och ska sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Det nu aktuella coronaviruset klassas som allmänfarlig sjukdom och omfattas

därför av Försäkringskassans regler om smitt bärarpenning. I Fastigos tjänstemannaavtal finns regler om löneutfyllnad vid uppbärande av smittbärarpenning. När kan vi säga att faran är över på jobbet? – Följ nyhetsrapporteringen samt säkra källor såsom Folkhälsomyndighetens frågor och svar om coronaviruset och utrikesdepartementets reseinformation. Folkhälsomyndigheten följer händelseutvecklingen kontinuerligt och bedömer i skrivande stund risken som mycket låg för att smittan ska spridas i Sverige. I samband med importfall kan enstaka fall förekomma innan smittan stoppas. b

Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbetsgivarorganisation. Vi organiserar cirka 1 100 medlemmar med över 21 000 anställda över hela Sverige. Fastigo erbjuder bland annat skräddarsydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Casamja – Sunt FörLuft®

Smart lösning för att avlägsna matos utan bullrande fläktljud!

97 % OSUPPFÅNGNING VID 20 l/s Energispararen Skåpkåpa Eko är en effektiv lågflödeskåpa med ut- och infällbar fronthuv som är integrerad i skåpsraden – diskret, tyst och stilren. Den har ingen egen motor då den är framtagen för att fungera med husets centrala fläkt. Med ett mekaniskt spjäll regleras grund- och forceringsflödet med fronthuvens rörelse. För bästa effektivitet är den konstruerad med stor volym och ett filter högt upp i kåpan. NT SU

FÖRLU

✔

Stor volym – energieffektivt osuppfång Effektivt osuppfång redan vid låga flöden.

✔

Snabb och enkel montering Endast ett fåtal fästpunkter.

✔

Ingen fläkt – ljudlös Kopplas enkelt till befintligt ventilationssystem.

✔

Passar i de flesta till- och frånluftssystem S-, F-, FX, FT- och FTX-system.

✔

Helt integrerad – smälter väl in i kökets design 60 cm bred, djup- och höjdmått som angränsande skåp, projektbestämt.

✔

Enkelt att lyfta av frontluckan – enkel rengöring Lättåtkomliga släta ytor, löstagbart fettfilter som enkelt rengörs i diskmaskin.

✔

Spara tid och pengar Toppskåp ovanför spiskåpan behövs EJ.

sunt förluft

Casamja utvecklar produkter för ventilation i bostäder och i offentlig miljö. Betecknande för alla produkter från Casamja är att dessa skall vara energibesparande, komforthöjande och kräva minimalt underhåll.

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BOSTÄDER

Allmännyttan nr 1 X mars 2020 www.casamja.se

Kontakta oss idag: 08-556 211 70 eller casamja@casamja.se

Casamja AB, Götlundagatan 34, 124 71 Bandhagen

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SVERIGESALLMANNYTTA.SE

MICHAEL ERHARDTSSON/MOSTPHOTOS

FRÅGA EXPERTEN

Omfattas bostadsbolagen av den nya barnrättslagen? Svar: Det är i grunden statens uppgift att se till att barns rättigheter efterlevs i Sverige. Barnrättslagen ska säkerställa att barnets rättigheter uppfylls på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att domstolar och rättstillämpare på alla nivåer ska beakta dessa rättigheter i alla ärenden och beslut som rör barn. Tjänstemän och beslutsfattare inom offentlig verksamhet som tillämpar svensk rätt i praktiken är också rättstillämpare i den meningen. Barnrättslagen omfattar även organisationer med ett uppdrag från stat eller kommun.

upphandling, och de har ett kommunalt uppdrag genom sina ägardirektiv – argument som istället talar för att man omfattas av barnrättslagen. Det är därför klokt att se över hur man kan säkerställa att man följer barnrättslagen inom ramen för sin verksamhet.

Upphandlingsmyndighetens arbete med barnrättsperspektivet. Att se till att man beaktar barns intressen, låter deras intresse väga tungt gentemot andra intressenters, samt att låta barn komma till tals är en bra utgångspunkt om man vill säkerställa att man följer barnrättslagen.

BOSTADSBOLAGET tillämpar också

svensk rätt inom flera områden där barn kan påverkas. Även i sådana situationer är det förstås en fördel att inte bli överraskad om frågan om hur man tagit hänsyn till barnets rättigheter kommer upp. Ett ytterligare tips är att följa Boverkets, Kronofogdens och

VILL DU VETA MER om barnkon-

ventionen? Kom till Sveriges Allmännyttas kunskapsdag den 21 april. Det finns även material och information om hur man kan arbeta med barnets rättigheter i sin verksamhet på Barnombudsmannens hemsida. b

SÅ VAR LÄMNAR det de allmännytti-

ga bostadsbolagen? Man kan hävda att bolagen har i uppdrag att vara affärsmässiga, och därmed inte ska ses som offentliga i det här sammanhanget. Samtidigt omfattas bolagen av offentlighetsprincipen och lagen om offentlig

Det är klokt att se över hur man kan säkerställa att man följer barnrätts lagen inom ramen för sin verksamhet. Åsa Schelin, expert på boendefrågor på Sveriges Allmännytta

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

ar v r e s i v – ! e r a k r e h an t v Upptäck vårt breda sortiment! Täta, ventilera och foga med material från LA! Våra experter hjälper dig att välja rätt material och verktyg till såväl standard- som speciallösningar. Vi har bland annat tätlister, falltrösklar, borstlister och dammlister för att täta dörrar och fönster. Använd vårt LA väderskydd när du ska måla, utföra fasadarbeten eller göra fönsterbyte oberoende av vädret. Med LA Väderskydd täcker du enkelt in fasaden. Beställ via webben, besök butiken i Kista, maila oss på order@leifarvidsson.se eller ring 0392-36010!

R IN G

0 39 2 3 6 0A1N0D L A

H ELLER EBBEN PÅ W

KONTAKT: 0392-360 10

YRKESBUTIK: 08-26 52 10

GÖTEBORG: 031-711 66 90

Huvudkontor Lager, MULLSJÖ

Haukadalsgatan 8b, KISTA

Säljare

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Handla direkt på leifarvidsson.se

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SVERIGESALLMANNYTTA.SE

Investeringsstödet – vad gäller?

Vad är det för regler som gäller för investeringsstödet från och med den 1 februari? Och är det samma regler som gäller även om vi lämnat in ansökan tidigare? Svar: Reglerna för investeringsstöd har ändrats flera gånger sedan stödet infördes 2016. Vilka regler som gäller för ett visst projekt beror därför på när ansökan lämnats in, när länsstyrelsen fattar beslut om att bevilja stöd samt när beslut tas om utbetalning av stödet. För ansökningar som lämnas in från och med den 1 februari 2020 finns bland annat följande nyheter: • Stödet delas upp i två potter: en för storstadsregionerna och en för övriga landet. För 2020 gäller att 75 procent av anslaget ska gå till storstäderna. • Projektet måste påbörjas inom ett år från beslutet om stöd. • För projekt med minst 10 lägenheter gäller dels att minst 10 procent av lägenheterna måste vara ettor, dels att minst 12,5 procent av lägenheterna ska erbjudas kommunen i form av sociala kontrakt och/eller till personer under 31 års ålder. Här finns emellertid möj-

ligheten att erbjuda motsvarande antal lägenheter, men i andra delar av beståndet. • Kravet på befolkningstillväxt tas bort. • Grundkravet på energiprestanda ska prövas mot de byggregler (BBR) som gäller när beslut om stöd fattas. ”Energibonusen” på ytterligare 75 procent av stödet prövas mot BBR vid beslut om utbetalning av stöd. • Boverket har fått i uppdrag att ta fram en metod för indexering av inflyttningshyror så att de normhyror som stipuleras i reglerna höjs i takt med kostnadsutvecklingen. För ansökningar som inkommit till länsstyrelsen före den 1 februari 2020 gäller att byggstart måste ske inom två år från beslutet. Kravet att minst 10 procent måste vara ettor gäller inte heller. Beträffande grundkravet på energi

ROLAND MAGNUSSON/MOSTPHOTOS

FRÅGA EXPERTEN

prestanda gäller att prövning görs mot de byggregler som gällde i september 2016 om ansökan lämnats in före den 1 februari 2020. För energibonusen är istället den 23 juli 2019 det kritiska datumet. Om man beviljats stöd före det datumet prövas rätten till förhöjt stöd vid beslutet om stöd. Fattar länsstyrelsen beslut om stöd därefter gäller istället att rätten till förhöjt stöd prövas mot byggreglerna (BBR) vid beslutet om utbetalning. En liten, men ytterst viktig detalj, är att begära utbetalning av stödet inom sex månader från färdigställandet. Stödet innehåller flera regler som kan vara svåra att tolka och ett gott råd är att ha kontakt med handläggare hos länsstyrelsen fortlöpande under projektets gång. Länsstyrelsen kan också bevilja dispens från exempelvis kraven på lägenhetsstorlekar om det finns goda skäl. b

En liten, men ytterst viktig detalj, är att begära utbetalning av stödet inom sex månader. Thorbjörn Nilsen, expert på fastighetsekonomi, Sveriges Allmännytta

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

När fastigheten förtjänar en mästare

Förstahandsval enligt HBVavtal i åtta län.

Det är en sak att demontera gamla fönster och installera nya. Men något annat att lyckas med de mjuka frågor som också gör ett lyckat fönsterbyte. Projektplanering, logistik och dialog med lägenhetsinnehavare. Vår styrka sitter inte i armarna, utan i det noggranna arbetsflödet. Vi gör rätt sak vid rätt tillfälle och är proffs på att arbeta i människors hem. Välkommen till Sveriges ledande fönsterbytare!

Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning & projektering

mockfjards.se / 020-43 0100 2002009_Entreprenad_190x125mm.indd 1

2020-02-11 09:33

Det som göms i snö... Med en fullutrustad Wille löser du enkelt vårsäsongens alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns Allmännyttan nr 1 X mars 2020

det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille. 53

AKTUELL INFORMATION FRÅN SVERIGES ALLMÄNNYTTA

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

TÄVLA OM BÄSTA BYGGE OCH RENOVERING! HELENE AHLBERG

HAR DITT BOSTADSBOLAG byggt

något extra bra på sistone? Prövat nya innovativa arbetsmetoder, produkter eller tänkesätt? Anmäl er då till Sveriges Allmännyttas nya tävling Årets bästa nyproduktion. Eller nominera någon annan! SYFTET MED TÄVLINGEN är att

vaska fram kärnan i vad som gör ett nybyggnadsprojekt framgångsrikt . Sedan ska de goda exemplen spridas. – Det finns så mycket att lära från lyckade projekt, säger Sofia Heintz, nyproduktionsexpert på Sveriges Allmännytta. Tävlingen vänder sig till alla byggherrar i Sverige, inte bara inom allmännyttan. Att man startat en ny byggtävling betyder dock inte att Sveriges Allmännytta släpper greppet om renoveringsfrågan. För sjätte året i rad ordnas nu tävlingen Årets bästa renoveringsprojekt. Även här är målet att sprida kunskap om framgångsrika projekt. Nytt för i år är ökat fokus på håll-

barhet i renoveringar, hur man skapar sociala mötesplatser och hur man tar vara på kvaliteter i äldre hus. NOMINERA TILL BÄGGE tävlingarna

senast den 20 mars. Tävlingsbidrag skickas in senast den 6 april.

Nomineringar och bidrag mejlas till tavling@sverigesallmannytta.se Priserna delas ut under Sveriges Allmännyttas fastighetsdagar i Sundsvall den 27–28 maj. Mer om hur tävlandet går till finns att läsa på www.sverigesallmannytta.se.

KAN MOBILITETSTJÄNSTER ÖKA VÄRDET PÅ ERA FASTIGHETER? ALLMÄNNYTTAN har kanske Sveriges

största mobilitetstjänst genom sina 800 000 parkeringsplatser. En kartläggning av dessa resurser är en förutsättning för att bostadsföretagen ska få koll på kostnader, intäkter, teknisk livslängd och investeringsbehov när det är dags att investera i ny mobilitet. Som ett första steg har en enkät nyligen skickats ut till de bolag som är anslutna till Klimatinitiativet för att hjälpa bolagen att kartlägga sina resurser. Det är faktorer som är grundläggande för att kunna sätta en mobilitetsstrategi. – Svara gärna på enkäten så kommer ni också att få en benchmark om hur ni ligger till jämfört med andra bolag, säger Carl Ståhle, projektledare för mobilitetsprojektet.

Utifrån enkäten och intervjuer tar projektet fram strategier för hur ytorna kan användas bättre. Dessa strategier ska testas i minst tre pilotprojekt i små och medelstora företag. Väsbyhem blir första pilot inom mobilitetsprojektet. Företaget ska införa mobilitetstjänster i befintligt bestånd med en bilpool som utgångspunkt. – Väl genomförda mobilitetstjänster i befintlig bebyggelse kan helt ändra förutsättningarna för våra boende. Det är här som mobilitetsprojektets parter kan hjälpa oss med erfarenhet, lösningar och verktyg, säger Joakim Bysell, förvaltningschef Väsbyhem. Vad krävs för att vara ett pilotprojekt? – Om ni har ett projekt igång och vill

vara pilot så har vi några gemensamma krav för att få bra data och skalbara resultat både ur ett forsknings- och affärsmässigt perspektiv, säger Carl Ståhle. • Ni ska vilja arbeta med bilpool och tillståndsparkering tillsammans med andra lösningar. • Ni ska vilja samla in, strukturera och dela data och erfarenheter. • Piloten ska vara i befintligt bestånd. • Piloten ska genomföras under 2020–2021. ÄR DU INTRESSERAD av Allmännyt-

tans mobilitetsprojekt? Hör av dig till: Carl Ståhle, carl.stahle@sverigesallmannytta.se.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

FASADSKADOR?

Klimatsäkra fasaden och förbättra isoleringen med marmoroc -tekniken - Underhållsfri och ekonomisk fasadteknik, utvecklad för vårt nordiska klimat - Vår patenterade fasadteknik bygger på närmare 50 års samlad erfarenhet - Ventilerad fasadteknik för hårda klimat, som håller fasaden torr,klarar byggnadsrörelser, kyla, värme och de hårdaste stormar - långt in i framtiden - Tyst och miljövänlig montering, utan murbruk eller lim - Med marmoroc -tekniken kan ni välja färg, format och tilläggsisolering upp till 250 mm ®

den hållbara fasaden - långt in i framtiden

KONTAKTA OSS så berättar vi om fördelarna med marmoroc -fasader 0221 - 36600 www.marmoroc.se

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

APRIL 1 Digital transformation i bostadsföretag Stockholm 1–2 Investeringskalkylering fortsättning Stockholm 1–2 Hyresjuridik 1 Göteborg 16 Förebygga och hantera skadedjur Stockholm 21 Effekttoppar och förnybar energi Stockholm 21 Grunderna i skuldförvalt- ning och placering Sthlm 22 Optimera ränteriskhante- ring och finansnetto Sthlm 22 Lokaldagen Stockholm 22–23 Nätverk Eftermarknad Helsingborg 23 K3 – komponentredovisning Stockholm 23–24 Utvecklingsprogram för mellanchefer & coacher Stockholm 27–28 Digital transformation i bostadsföretag Stockholm 28 AFF – Avtal för fastighets- förvaltning Stockholm Är kommunikation något magiskt som bara sker, 29 Barnkonventionen Sthlm och som några få utvalda har fingertoppskänsla för? Är det något slags hokus pokus som gör att kommuMAJ nikation ska lösa alla problem och skapa fantastiska resultat? Eller handlar det om kunskap om både 4–5 Vinnande förhandlings- teknik Stockholm människor och verktyg, gediget hantverk och kreati5 Klimatsmart boende va sinnen? Stockholm Välkommen till två dagar där vi tar avstamp i 6–7 Fastighetsmoms Stockholm 6–7 Hyresjuridik 1 Stockholm 7 Upphandlingsjuridik för allmännyttan, LOU Malmö 12 Nudging som kommunika- tionsverktyg Stockholm 13 Klimatkrav på leverantörer Stockholm 18–19 Framtidsresan Stockholm 19–20 Flygande start på jobbet Stockholm 25–26 Digital transformation i bostadsföretag Stockholm 26–27 Hyresjuridik 2 Malmö 27–28 Allmännyttans fastighetsdagar Sundsvall

SCANDINAV

Kalendarium

KOMMUNIKATION – REN MAGI?

KOMMUNIKATIONSDAGARNA 25–26 MARS I SKÖVDE

människans förmåga till kommunikation och hur våra hjärnor fungerar. Därtill ges massor av inspiration och know-how till hur vi kan vässa oss ytterligare på olika sätt, och nå våra målgrupper – med ett snudd på magiskt resultat. Vilka fallgropar ska vi undvika, hur släpper vi loss kreativiteten, hur förstår vi varandras behov och kopplar samman verksamheten med människor? På plats i Skövde under Skövdebostäders goda värdskap får vi ta del av praktiska exempel på kommunikation på tre olika studiebesök. Och du behöver inte välja, vi får se alla platser!

ALLMÄNNYTTANS FASTIGHETSDAGAR 27–29 MAJ I SUNDSVALL

JUNI 2 Avflyttningsbesiktning Stockholm 2–3 Utvecklingsprogram för mellanchefer & coacher Stockholm 3–4 Seniorbonätverk Falun 4 Laddstationer Stockholm 4–5 Framtidsresan Stockholm 10–11 Nätverksträff, stadsdelsutvecklare Stockholm 15–16 Hållbart byggande med stöd av ekosystemtjänster Sthlm

Välkommen till en spännande konferens med föreläsningar, parallella seminarier och spännande studiebesök. Några ämnen vi kommer att ta upp under konferensen är renovering, nyproduktion, hållbarhet och stadsdelsutveckling. I pauserna finns det tid för att besöka utställare, nätverka med kollegor från hela landet och knyta nya kontakter. Fastighetsdagarna 2020 arrangeras tillsammans med Mitthem på Södra Berget i Sundsvall.

ALLMÄNNYTTANS TRAINEEPROGRAM Allmännyttans traineeprogram startar i september och det finns fortfarande några platser kvar. Ni genomför själva rekryteringen och anställer traineen/traineerna med stöd från oss. Programmet pågår ett år, med fem utbildningsmoduler på olika orter. Däremellan arbetar traineen med de arbetsuppgifter hen får av er, och med uppgifter från traineeprogrammet. Info: www.sverigesallmannytta.se eller kontakta programansvarig anna.treschow@sverigesallmannytta.se

På sverigesallmannytta.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverksträff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan i dag!

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

SKIPPA KRÅNGLET. Att byta garageport ska vara lätt. Vi hjälper er hela vägen, från montering till bortforsling av den gamla porten. Låt experten göra jobbet – välkommen!

Noxyde® - plåtfärgen som skyddar och inte flagnar! Plåttak utsätts för extrem väderpåverkan. Ihållande regn, snö och is, UV-strålning och temperaturer uppåt 70–80 °C varma sommardagar. Detta bryter förr eller senare ned de flesta färgbeläggningar varpå plåten snart börjar rosta. Noxyde är en helt unik produkt som sedan fyrtio år har använts för att skydda utsatta plåtytor och stålkonstruktioner. Produkten bildar en elastisk och följsam beläggning som inte spricker eller flagnar. Den ger permanent skydd mot korrosion, även i de tuffaste miljöer. Den är dessutom halkfri att gå på och luktar inget under applicering. Genom att anlita en av våra auktoriserade entreprenörer för utförande säkerställs ett bekymmersfritt tak med obligatorisk 10 års garanti.

Svensk generalagent för Rust-Oleum® Industrial Europe

MYCKET NYTTA FÖR DIG SOM JOBBAR I ALLMÄNNYTTAN

Här kommer ett litet axplock av vad du får som medlem i Sveriges Allmännytta. Om du registrerar dig som användare på sverigesallmannytta.se får du tillgång till lite mer, till exempel medlemsrabatter på både utbildningar och trycksaker och möjligheten att ladda ner material kostnadsfritt.

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

Vi genomför mer än 300 utbildningstillfällen per år, specifikt anpassade för fastighetsbranschen och allmännyttan. Välj bland aktuella utbildningar, digitala kurser, kunskapsdagar, nätverksträffar, seminarier och konferenser.

INFORMATION OCH EXPERTER

Under fliken Medlem på sverigesallmannytta.se hittar du information inom olika områden specifikt för dig som medlem. Räcker inte det för den fråga eller fundering du har, finns våra experter som du kan kontakta via telefon eller e-post.

VERKTYG OCH TJÄNSTER FÖR DIG SOM MEDLEM

Som anställd hos ett medlemsföretag i Sveriges Allmännytta har du tillgång till medlemsverktyg och -tjänster. Verktyg som är användbara i din arbetsvardag, oavsett om du arbetar praktiskt eller strategiskt. Många är kostnadsfria och ingår i medlemskapet, andra kan du teckna till ett förmånligt pris.

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

HANDBÖCKER OCH ANNAT NYTTIGT I WEBBSHOPPEN

Genom oss får du tillgång till rapporter, handböcker och vägledningar till medlemsrabatt. I webbshoppen finns över 100 produkter, allt från hyresgästinformation och analyser i ekonomiska frågor till exempelsamlingar inom integration.

NÄTVERK OCH RÅD

Söker du andra som har samma roll som du att nätverka med, för bollplank och erfarenhetsutbyte? På vår hemsida hittar du nätverk med kontaktpersoner, och vilka som sitter med i de olika råd som finns.

NYHETSBREV INOM OLIKA OMRÅDEN

Håll dig uppdaterad inom ditt område! Du kan prenumerera på flera olika nyhetsbrev, både från våra experter, olika projekt och allmänna nyhetsbrev. Registrera dig på sverigesallmannytta.se.

Tips från experten ANNA LACKMAN OM FÖRVALTNING

Kan fastighetsförvaltning öka tryggheten i ett bostadsområde? STOCKHOLMSHEM

Trygghet i bostadsområden är ett stort och omfattande område. Men ofta kan man göra mycket med ren basförvaltning – helt enkelt genom att hålla rent och snyggt. Som bostadsbolag har man goda möjligheter att påverka tryggheten genom olika åtgärder av både fysisk och social karaktär. NÄR MAN TITTAR PÅ vilka faktorer som skapar trygghet så hänger de

nästan alltid ihop med att hålla helt, rent och snyggt, det vill säga att skapa god basförvaltning. Grunden är att lägga tid på städning av allmänna utrymmen – oavsett om ni har det i egen regi eller på entreprenad. Man kan säga att man som hyresvärd sätter en nivå på vad kunden kan förvänta sig. Det är ofta en utmaning att uppnå – men det tycker jag är steg ett. Men skalskyddet då, kanske någon undrar. Naturligtvis är det viktigt men om vi bortser från den typen av åtgärder så tycker jag att man som bostadsföretag bör fokusera på följande:

ANNA LACKMANS BÄSTA TIPS: • Rondera regelbundet och genom det; ligg steget före. • Se till att städningen fungerar bra. • Jobba med avfallshanteringen. • Visa dina leverantörer att du har koll på läget, kan dina avtal och följer upp arbetet. • Orka göra klart. Med det menar jag att vara långsiktig och inte ge upp för att det går trögt eller man får bakslag. • Ta dig tid att lyssna på kunden. • Skapa rutiner och regelbundenhet för uppföljning och kontroll. • Jobba med hemkänslan och gör lite extra. Anna Lackman arbetar som expert med förvaltningsfrågor på Sveriges Allmännytta. Hon har tidgare arbetat som områdeschef på Stockholmshem och fastighetsförvaltare på Svenska Bostäder. 2018 blev hon utsedd till Årets Fastighetsförvaltare av Aff och Förvaltarforum.

Jag läste en krönika som Ulf Nyqvist, tidigare vd på Botkyrkabyggen, skrivit. Där stod att vissa områden behöver lite mer kärlek – och det är något jag verkligen håller med om. Vad kan lite extra vara då? Jo allt från marschaller på lucia, en extra fin bänk på gården eller blommor på strategiska platser. Sedan vill jag verkligen slå ett slag för att uppmuntra hyresgästerna att odla – det kan vara i en rabatt på gården eller kanske i pallkragar. Detta är en jättebra trygghetsåtgärd. Det blir ofta fint, ser hemtrevligt ut och är dessutom en mötesplats för grannar. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Vi byter namn till Sunparadise Sverige AB Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkongsystem, uterum och fasadpartier för bostadshus samt fasader, glastak, fönster och dörrar för kommersiella fastigheter. Våra produkter förbättrar kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder. Från och med mars 2020 kommer Windoor Sverige AB att byta namn till Sunparadise Sverige AB. I och med namnbytet kommer vi framöver att marknadsföra och sälja våra produkter i Skandinavien, under samma varumärke som i resten av Europa. Förändringen sker samtidigt i alla länder, där vi varit verksamma under varumärket Windoor. Ett gemensamt varumärke i hela Europa kommer ge oss stora fördelar inom produktutveckling, marknadsföring och försäljning vilket kommer komma våra kunder till nytta. Våra produkter kommer även fortsatt att utvecklas och tillverkas på våra egna fabriker, vilket säkerställer produkter av högsta kvalitet och snabba leveranser. Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och snabba att montera. Sunparadise Sverige fortsätter att vara en del av Sunparadise-familjen med dess starka företagskultur, där kundfokus och kundnöjdhet står i centrum för allt vi gör - det enda som förändras är vårt namn.

Sunparadise Sverige AB Höjdrodergatan 25 212 39 Malmö Tel: 040-631 23 00

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

www.sunparadise.com59

POSTTIDNING B

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Avsändare: Sveriges Allmännytta Box 474 101 29 Stockholm

För ett enklare fastighetsägande. Hela din ekonomiska förvaltning i ett säkert och smidigt flöde.

Stödjer ditt affärssystem de specifika kraven och arbetsmomenten i ett fastighetsbolag? Vi hjälper dig skapa en effektiv och lönsam verksamhet med digitala avi- och fakturaflöden, redovisning och smidig analys, med en enda inloggning.

Läs mer på vår hemsida:

Se och sök ut information supersnabbt, hantera dina leverantörsfakturor digitalt och spara tid både i återsökning och i attesthanteringen. Och med automatisk hantering av den reducerande fastighetsmomsen slipper du tidsödande manuella beräkningar. Med en lösning som automatiserar det som är krångligt och rutinmässigt kan du istället lägga tid på mer värdeskapande uppgifter. Besök hogia.se/fastighet, ring 0721-43 01 97 eller mejla johan.faldt@hogia.se för mer info.

Tidningen Allmännyttan 1 2020

Articles inside

Tips från experten Kan förvaltning öka tryggheten?

IMD 36 procent mindre varmvatten på ett halvår

Aktuellt Utbildningar och konferenser

Fastigo svarar Hur hanterar vi risk för coronasmitta?

Expertsvar Omfattas vi av nya barnrättslagen?

Landet runt Konst och kultur

Aktuellt Information från Sveriges Allmännytta

Jubileum Första tio åren som allmännyttans företrädare

Krönikan Om osjälviskhet och generositet

Integration Fullskaletest i fyra innovationslabb

Landet runt Bygg och ombygg

Bilden i fokus Festivalstämning i bobutiken

Testbäddar Jordlös odling och fiskar på försök

Återvinning Kokbok för snåljåpar

Porträttet Snart50 år i allmännyttans tjänst

Företagsnytt Kommunen som saknar allmännytta

Ledare Anders Nordstrand