Tidningen Allmännyttan 4 2020

NUMMER 4/2020

MEDLEMSTIDNING FÖR ALLMÄNNYTTAN

STORT JUBILEUMSEXTRA Sveriges Allmännytta 70 år:

Följ allmännyttans väg mot framtiden Vinnarna av allmännyttans bästa klimatinitiativ Kan tillval kombineras med presumtionshyra?

Olycksfall vid distansarbete – vad gäller?

Allmännyttan nr 4 X december 2020

1

Vill du ha en bekymmersfri gemensam tvättstuga?

Då kan vi hjälpa dig. Vi har alla produkter som krävs; professionella tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din gemensamma tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Vi hjälper dig helt enkelt till en bekymmersfri tvättstuga.

PODAB firar 75 år av omtanke!

Vi har gjort en fantastisk resa genom åren där omtanke om våra kunder genomsyrat allt på PODAB. Att alltid ge det lilla extra är vår ledstjärna. Vi kan leverera bekymmersfria tvättstugor för att vi är genuint engagerade och jobbar målmedvetet för att alla våra kunder ska vara supernöjda. Följ med in i PODABs värld på www.podab.se/75år, där nedslag i historien berättar om hur vi har utvecklats till att bli det företag som vi är så stolta över idag.

1945 - 2020

Ring oss idag på 031-752 01 00 eller besök www.podab.se

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN ANNICKA ISTEMO

Innehåll

NUMMER 4/2020

4. Ledare Anders Nordstrand 7. Redaktören har ordet Tack för fyra fantastiska år!

8. Social housing Sveriges Allmännyttas vd om skarpa vägvalet 12. Framtiden Styrelseordförandens tre viktigaste frågor 14. Landet runt Allmännyttiga fakta och inspirationsexempel 20. Bilden i fokus Hopflätad mötesplats lyser i mörkret 22. Landet runt Nyproduktion 25. STORT JUBILEUMSEXTRA 26. Allmännyttans födelse Från bostadsnöd till allmännytta

Sveriges Allmännyttas vd Anders Nordstrand och Åsa Johansson berättar om sina framtidsvisioner på sidorna 8–13.

ESKIL BLOHMÉ

32. 1960- och 70-talen Riv och bygg nytt!

38. 1980- och 90-talen Från hus till hyresgäster 44. 2000-talet Ny roll för allmännyttan 48. I backspegeln Röster från förr 50. Fastigo svarar Vad gäller vid skador under distansarbete?

52. Expertsvar Hur får vi byggnadsnämnden att gilla Kombohusen?

54. Expertsvar Kan hyresgäster med presumtionshyra välja tillval?

56. Tävling Alla vinnarna i Bästa klimatinitiativet 57. Aktuellt Information från Sveriges Allmännytta

Helsingborgshem har gjutit in en framtidskapsel i bostadsområdet Drottninghög. Sid 22–23.

Allmännyttan finns över hela landet och gör nytta på många olika sätt, exempelvis i Edsbyn. (fr v: Malin Svedberg och Argenis Torres). Sid 14–18.

Sveriges Allmännytta fyller 70 år. Sid 25–49.

MARIA G NILSSON

Omslagsbild: Två barn springer framför hyreshus i Söderhamn i början av 1950-talet. Foto: Hilding Mickelsson

Allmännyttan nr 4 X december 2020

STUDIO GULLERS/NORDISKA MUSEET

58. Aktuellt Utbildningar och konferenser

3

Ledare LEDARE

Stora utmaningar för allmännyttan NADJA HALLSTRÖM

I ÅR FYLLER SVERIGES ALLMÄNNYTTA , tidigare SABO, 70 år. I likhet med våra medlemsbolag har vi genomgått många förändringar under åren, i takt med att omvärlden och medlemsbolagens villkor förändrats. När organisationen bildades 1950 var antalet medlemmar 52, idag är 312 bolag medlemmar.

Tillsammans äger de drygt 850 000 lägenheter.

Sedan 1950 har det skett mycket stora förändringar i samhället, men allmännyttan har fortsatt att verka för ett boende för alla till rimliga kostnader.

Allmännyttan kommer även fortsättningsvis stå inför stora utmaningar. Debatten om social housing och behovet av bostäder för dem som står längst från bostadsmarknaden blir den svåraste frågan för oss sedan 2005, då FastVi måste visa på ighetsägarna anmälde Sverige för otillåtet statsnyttan med allmän­ stöd till allmännyttan.

Nu måste vi som verkar nyttan och hyresrätten. inom allmännyttan och de som är långsiktiga privata fastighetsägare förklara nyttan av allmännyttan och hyresrätten för alla. Vi måste beskriva hur vi idag arbetar för en minskad segregation och ökad inkludering i samhället.

Ett införande av en social bostadssektor skulle innebära stora kostnader för samhället, men framför allt öka segregationen i ett läge då vi istället måste göra allt vi kan för att motverka segregation.

SOM JAG INLEDDE MED har även Sveriges Allmännytta TIDNINGEN SVERIGES ALLMÄNNYTTA ALLMÄNNYTTAN Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm allmannyttan@sverigesallmannytta.se

4

Ansvarig utgivare

Anders Nordstrand 08-406 55 00 anders.nordstrand@sverigesallmannytta.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sverigesallmannytta.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sverigesallmannytta.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sverigesallmannytta.se

Ekonomi

Beata Wenning 08-406 55 55 beata.wenning@sverigesallmannytta.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Magnus Johansson 0707–45 67 01 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sverigesallmannytta.se

förändrats under dessa 70 år. Den kanske största förändringen skedde förra året då vi i full enighet bytte namn från SABO till Sveriges Allmännytta, välkomnade privata långsiktiga fastighetsägare som associerade medlemmar och startade ett nytt verksamhetsområde – lokaler. För oss som medlemsorganisation är det viktigt att följa med i utvecklingen samt uppfylla de önskemål och krav som våra medlemmar har på oss.

Var sak har sin tid. Tidningen du nu håller i handen är det sista numret av tidningen Allmännyttan. Det är viktigt för oss att kunna ge våra medlemmar snabba branschspecifika nyheter, öka bevakningen och sprida nyheter om och från de allmännyttiga bolagen. Inte minst mot bakgrund av debatten om social housing måste vi allt tydligare visa på nyttan med allmännyttan och hyresrätten.

Anders Nordstrand, vd på Sveriges Allmännytta

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Alla inom IT pekar på molnet

Banqsoft Collect för egeninkasso är 100% molnbaserat Med Banqsoft Collect för egeninkasso får bostads­ bolaget ett effektivt och lönsamt system för kravhan­ tering. Vi vågar även påstå att du får betalt på ett enklare sätt. Systemet är enkelt att använda och i och med sin skalbarhet så passar det både för den lilla och stora verksamheten. Säkerheten är på högsta nivå.

Du kan fokusera mer på kundrelationerna och tjänsterna som levereras.

Kostnadsfritt

WEBINAR 9/12 & 13/1

Läs mer och anmäl dig på: banqsoft.com/banqsoft­events

Över 25 års erfarenhet av inkassosystem Banqsoft har över 25 års erfarenhet av system för egeninkasso och ombudsinkasso till både den skandinaviska och europeiska marknaden. Banqsoft Collect är den nya generationen InkassoDIREKT, InkassoNET och Predator CMS.

6

Allmännyttan nr 4 X december 2020

REDAKTÖREN HAR ORDET NUM

NUMMER 1/2020 NY TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

CHEN

NY TIDNING

Ian Pearson

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

CHEN

HJÄLPER BÅDE HYRESGÄSTER & FLYKTINGAR

NY TIDNING

Veronica Linné

NY TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

MED

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

CHEN

BYTTE FILMINSPELNINGAR MOT UTEJOBB

LEM

CHEN

STID

MEDLEMSTIDNING FÖR ALLMÄNNYTTAN

NING

FÖR

ALLM

ÄNNY

MER

2/20

20

TTAN

Anna Heide

IDÉSTÖLD SNABBASTE VÄGEN TILL INTEGRATION

Ulf Nyqvist

Bullerby med bredband och äkta demokrati

ALLMÄNNYTTIG VETERAN MED GLÖD

Kö när Tierpsbyggen sökte städare Poänghyra – frälsning från tvister?

Halverad byggprocess i Gävle

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Vad är hemligheten i Krokom?

Bostadsbolagens bästa upplåningsmodeller

Skåneinitiativet bantade bort hela Lund

Förbered er för nya dataskyddsförordningen

Pudeln som letar levande löss i Vilhelmina

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA

SABOs nya medlemstidning

1

Allmännyttan nr 2 X maj 2017

Storkombobyggaren i Vännäs

De tar fajten mot fördomarna Het stranddebatt på kongressen

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA

SABOs nya medlemstidning

1

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA

SABOs nya medlemstidning

1

Allmännyttan nr 3 X september 2017

SABOs nya medlemstidning

Jon

as R osen

1

Allmännyttan nr 4 X november 2017

EN TIDNING

Kate Almroth

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

CHEN

HON VILL FÅ MÄNNISKOR ATT MÖTAS

EN TIDNING

Nya spadtag

EN TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

NUMMER

MEDLEM

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA Allmännyttan nr 2 X maj 2018

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA

SABOs egen medlemstidning

1

G FÖR ALL

MÄNNYT

l fö

Sto r

Hela yrkeslivet i Gotlandshem

TAN

Allmännyttan nr 1 X mars 2020

Partierna som krymper i SABO

BÄSTA JOBBET VÄNTADE HUNDRA MIL BORT

Glupska bakterier, mikroplaster och rent vatten

STIDNIN

Fossilfri allmännytta till 2030 Lockrop efter unga akademiker

Hanna Persson Stijepic

Egen tidning till hyresgästerna – men hur?

1

ALLMÄNNYTTANS SMÅHUS BYGGS UNDER TAK

Stambytestest i höghustrio

4 av 10 hämtar kraft ur solen

G FÖR ALLMÄ

NNYTTAN

Strategen som inte vill fastna vid skrivbordet r rim Boinflytande liga – inte bara rap för vuxna st por t: T Stor ädtider io år guide om Stö d ti elbilsladdnin med ll h g Kom yres rab b Al lm oh atte än ny us tta n r – så nr 2 fun X ma j 20 kar 20 det

Nyc kelta

4/2020

IMD sparade 36 procent på ett halvår

Minsta kombohuset Digital resa mot kundmöten Vilka är värsta klimatutsläppen?

Här finns asbest i era hus

SABOs egen medlemstidning

MEDLEMSTIDNIN

Kommunen som saknar bostadsbolag

CHEN

Smartaste vägarna till integration

Upphandlingsmaraton i Klippan

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

CHEN

Ska Stockholmstrubbel styra allt?

Allmännyttan nr 1 X mars 2018

EN TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

CHEN

ÖKAT INTRESSE FÖR UTLÄNDSKA BYGGBOLAG

”K tog risen på o oss ut kä vatt nda en”

ber g:

NUMMER 3/2020

1

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA

SABOs egen medlemstidning

1

Allmännyttan nr 3 X september 2018

SABOs egen medlemstidning

1

1

Allmännyttan nr 4 X november 2018

JUBILEU STORT

MSEXTR

A

ytta 70 Allmänn ttans männy Följ all framtiden t o m g vä år:

EN TIDNING

EN TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

CHEN

CHEN

EN TIDNING

Petra Henriksson

Sveriges

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

CHEN

Klimatinitiativet

CHEN

Kapade toppar och egen solpark

REDAN 150 ANSLUTNA FÖRETAG

KARIN ÖSTERBERG OM PRISADE ENERGIARBETET

Sophia Ulrich Nevalainen FRAMTIDSSPANANDE STYRELSELEDAMOT

Så lockas vi att göra det rätta

Är kötid alltid rättvist?

Från nedgången förort till ekostad

Därför byter SABO namn

På spaning efter otillåtna kontrakt

SABOs egen medlemstidning

Medlemstidning för allmännyttan

Allmännyttan nr 2 X maj 2019

Anders Borg om dummaste bostadspolitiken

Så samordnas luskampen

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA 1

Sällskapsboende med umgängeskrav

Drönare inspekterar husen

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA 1

Så gör Öbo för att sänka hyran

Första fossilfria allmännyttan

Kongressextra: vad hände i Örebro?

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA Allmännyttan nr 1 X mars 2019

EN TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBRANS

PÅ JAKT EFTER BREDBANDSBULLERBYAR

Medlemstidning för allmännyttan

Allmännyttan nr 3 X september 2019

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA 1

Medlemstidning för allmännyttan

Allmännyttan nr 4 X november 2019

1

Vinnarna

s nnyttan

av allmä

tiv

matinitia

bästa kli

yra? tionsh

d presum

me ineras

val komb gäller?

Kan till bete – vad distansar fall vid Olycks Allm änny

mber 4 X dece ttan nr

NYA KOMBOHUSE N

Alla nummer av tidningen går att läsa på sverigesallmannytta.se Allmän nyttan

nr 3 X septem ber

2020

– ett byggsyst em som vari

eras efter beho v

1

1

2020

Tack för fyra fantastiska år!

FÖR FYRA ÅR SEDAN startade vi

arbetet med att göra den allra bästa tidningen för oss som arbetar inom allmännyttan. Vi bestämde tidigt att vi ville involvera er läsare – för vilka är bäst på att berätta vad man vill läsa i en medlemstidning om inte medlemmarna?

Så vi tog hjälp av ett helt gäng kreativa och idérika personer med olika yrken från medlemsföretag runt om i landet. Vi samlades och diskuterade vad tidningen skulle innehålla och hur den skulle se ut – och referensgruppen kom med synpunkter under hela det första året. Tack Andreas, Anette, Anna, Anna-Carin, Jeanette, Joel, Karin, Lena, Veronica och Yvonne som ingick i referensgruppen!

VI VILLE skapa en angelägen tidning med goda exempel, handfasta tips, spännande porträtt och en bra blandning av korta och långa texter. Och jag tror att vi lyckades rätt bra – för ni har lämnat fina betyg på tidningen och visat stor uppskattning i de läsarundersökningar som vi har gjort.

Vi har gjort sexton nummer och skrivit om allt ifrån systematisk hyressätt-

Allmännyttan nr 4 X december 2020

ning och olika finansieringsformer till boinflytande för barn och medmänsklighet i coronatider. Vi har försökt att täcka in hela landet, från söder till norr, och skildrat både stora och små företag, med helt olika förutsättningar.

Något som också har bidragit till tidningens innehåll är alla reportage som ni så generöst lånat ut från era hyresgästtidningar. Tack till Bostaden i Umeå, Bostadsbolaget i Göteborg, Botkyrka­ byggen, Förbo, Halmstads Fastighets AB, Huge, Mimer, Sigtunahem, SKB, Skebo, Skövdebostäder, Varbergs Bostad och Vätterhem.

JAG SER MED GLÄDJE tillbaka på de reportageresor som jag gjort och de medlemsföretag som jag besökt.

Otroligt spännande och hoppfullt att träffa Krokomsbostäder och höra om deras lyckade integrationsarbete. Och

nybyggarandan hos Treklövern i Klippan och Solatums kreativa idéer för att hålla landsbygden levande med hjälp av bredbandsbullerbyar i Sollefteå. Tack alla som så generöst har tagit emot mig och mina kollegor och berättat om ert arbete!

DEN HÄR TIDNINGEN är den sista

utgåvan av Allmännyttan. Från och med nästa år kommer vi istället att satsa på vårt digitala flöde.

Vi kommer såklart att fortsätta att sprida goda exempel och handfasta tips – och förhoppningsvis bli ännu bättre på det.

Så fortsätt att höra av er med tips och berätta om vad ni gör – för genom att dela med oss till varandra kan vi tillsammans hjälpas åt att utveckla allmännyttan ytterligare.

Så vi hörs igen – fast i en annan form!

Vi kommer såklart att fortsätta att sprida goda exempel och handfasta tips – och förhoppningsvis bli ännu bättre på det.

Annicka Istemo, redaktör, tidningen Allmännyttan

7

ALLMÄNNYTTAN I FRAMTIDEN

Allmännyttans ödesfråga:

”Får vi social housing blir det kanske ingen allmännytta kvar” Frågan om social housing är allmännyttans viktigaste framtidsfråga, anser Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta. En riktig ödesfråga.

– Nu står vi inför ett lika skarpt vägval som på 40-talet: ska allmännyttan avvecklas eller utvecklas?

Därför är det dags att samla ihop motkrafterna och verkligen visa på vidden av all samhällsnytta som skapas i allmännyttan, menar han.

Text: Helene Ahlberg Fotomontage: Annicka Istemo

kan ha en helt annan uppgift om social housing skulle införas.

– Ofta möts social housing med fri hyressättning i resten av beståndet. Då skulle vi få en mer europeiserad bostadsmarknad i Sverige.

Det finns många väldigt avskräckande exempel på hur social housing-områden ser ut och den inlåsningseffekt som de lösningarna innebär.

Och dessutom hur dyra de är. Att importera en lösning som inte fungerar vore en väldigt konstig strategi.

DETTA ÄR INTE BARA en fråga för allmännyt-

REDAN NÄR ANDERS NORDSTRAND tillträdde

som vd för fyra år sedan befarade han att frågan om social housing skulle stiga på debatthimlen.

– Tyvärr har jag fått rätt. För tio år sedan var alla partier mycket tydliga med att man var emot social housing. Och nu finns det två riksdagspartier och flera samhällsdebattörer som förespråkar någon form av social housing. Det är en väldigt stor förändring av det politiska landskapet inom bostadspolitiken.

Han är orolig för att allmännyttan om fem år

8

tan, betonar han.

– Då skulle man ändra hela den generella bostadspolitiken, som det har rått stor enighet kring ända sedan 40-talet, till en selektiv bostadspolitik.

Han ser en risk för att det inte blir någon allmännytta kvar alls.

– Det blir en social bostadssektor och en marknadsprissatt bostadssektor. Det är ju så det ser ut i resten av Europa.

Eller så kan det landa i tre delar: en fri 

Allmännyttan nr 4 X december 2020

NADJA HALLSTRÖM/MOSTPHOTOS

Visionen:

SÅ SER BOSTADSVÄRLDEN UT OM 5 ÅR • Det råder rättvisa skattevillkor för hyresrätten.

• Allmännyttan behöver inte följa LOU (lagen om offentlig upphandling).

• Bostadsbyggandet är prisvärt och alla kan efterfråga nya bostäder.

• I allmännyttan bor folk med både små och stora plånböcker.

Fler höginkomsttagare har flyttat in, eftersom de rättvisa skattevillkoren har gjort bostadsrätten dyrare.

• Hyressättningsmodellen sköts av parterna. Modellen klarar även att hantera alla nya digitala boendetjänster.

• Boendet är både klimatsmart och digitalt.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

9

ALLMÄNNYTTAN I FRAMTIDEN

Nu gäller det för oss alla som jobbar i allmän­ nyttan att kavla upp ärmarna och verkligen förklara nyttan med allmännyttan!

Anders Nordstrand, vd på Sveriges Allmännytta

 marknad, socialbostäder och en sorts allmännytta i mitten.

– Men om 30 procent av allmännyttan skulle omvandlas till behovsbostäder som liberalerna föreslagit, alltså 240 000 lägenheter, då kan man ju fundera på vad ägaren gör med resten? Då blir allmännyttans andel så liten att den inte längre kan vara ett kraftfullt verktyg för kommunerna.

MEN TROTS DESSA DYSTRA farhågor har han

en positiv bild av allmännyttans framtid.

– Nu gäller det för oss alla som jobbar i allmännyttan att kavla upp armarna och verkligen förklara nyttan med allmännyttan! Att vi är kommunernas främsta redskap för att klara bostadsförsörjningen. Vi är till nytta för hela samhället!

Kommunerna skulle ha betydligt svårare att hantera bostadsbyggande, stadsutveckling och samhällsutveckling utan ett starkt eget redskap, framhåller Anders Nordstrand.

– Med social housing skulle man förlora ett redskap som man inte får tillbaka. Har du en gång sålt ut dina bostäder, då är de borta. Det är mycket svårt att börja om.

Allmännyttan är dessutom en viktig aktör i inte-

GRATIS KURS

10

grationsfrågan, understryker Anders Nordstrand.

– Vi är ju en utpost i bostadsområdet, vi är där 24-7. Andra kommunala verksamheter kan stängas ned, men vi står ju kvar och det är det som är vår styrka. Skulle allmännyttan avvecklas försvinner också kommunens förlängda arm in i bostadsområdet.

ATT ALLMÄNNYTTAN HJÄLPER kommunen att klara sitt sociala uppdrag är naturligt, menar han.

– Kommunerna kan ställa krav på oss eftersom de är våra ägare. Privata fastighetsägare gör också sociala insatser, men inte i närheten av omfattningen av allmännyttans insatser. Och kommunerna har inte möjlighet att ge direktiv till privatvärdar.

Själva storleken har också betydelse, framhåller han. Ju mindre du blir, desto mindre kan du uträtta.

– Det är ju just genom vår storlek och samlade kraft som vi kan vara en stark aktör i andra frågor också. Vem skulle pressa byggpriserna om inte allmännyttan fanns? Vem skulle ta fram Kombo­ hus? Eller påverka klimatfrågan genom vårt viktiga Klimatinitiativ? Snabba på digitaliseringen genom ett Digitaliseringsinitiativ?

Allt detta är frågor som organisationen Sveriges Allmännytta ska jobba hårt med de närmaste åren, lovar Anders Nordstrand.

Liksom för att bevara allmännyttans själ: att vara till för alla, jobba med hjärtat och ha ett samhällsuppdrag där det inte bara är sista kronan som räknas. b

KOSTNADSFRI DISTANSKURS I HYRESSÄTTNING Hur sätts hyrorna i Sverige? Vad är bruksvärde? Och vad innebär systematisk hyressättning? Svaren finns i denna digitala kurs om det svenska hyressättningssystemet. Kursen tar omkring 20 minuter att genomföra och efter varje avsnitt kommer flervalsfrågor för självkontroll.

Läs mer på sverigesallmannytta.se/utbildningar

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Framtidens hem växer i de norrländska skogarna.

På Lindbäcks bygger vi morgondagens hållbara flerbostadshus, i Europas modernaste produktionsanläggning, med klimatsmart trä från de norrländska skogarna. Vi bygger industriellt för att vi tror på boende för fler.

Vi har ramavtal med Sveriges allmännytta.

Kontakta oss om ni ska bygga kombohus. region norr:

david.sundstrom@lindbacks.se david.jonsson@lindbacks.se region väst: alf.lindeberg@lindbacks.se region syd:

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Eller läs mer på lindbacks.se/tetris

11

Visionen:

SÅ SER ALLMÄNNYTTAN UT OM 10 ÅR • Allmännyttan har jämlika villkor och hyresrätten är inte dyrare än bostadsrätten. Hyresrätten är ett alternativ för fler när vi kommit ifrån de ojämlika ekonomiska villkoren.

• Allmännyttan har bostäder i flera prisklasser i både nya och äldre hus – bostäder för alla.

• Allmännyttan har fler bostäder än i dag.

• Allmännyttan ligger i framkant för utvecklingen av flexibla boendeformer och digitalisering.

• Allmännyttan har pooler inte bara för bilar, utan är även en hubb för olika delningstjänster.

12

Allmännyttan nr 4 X december 2020

ALLMÄNNYTTAN I FRAMTIDEN

Här är allmännyttans tre viktigaste framtidsfrågor Åsa Johansson är inte bara värmlänning och regionråd med en bakgrund som både kommunalråd och träslöjdslärare.

Hon är också ordförande för Sveriges Allmännytta sedan 2016 och styrelseledamot sedan 2011. Här listar hon allmännyttans viktigaste framtidsfrågor – och hur de ska uppnås.

Text: Helene Ahlberg Fotomontage: Annicka Istemo

2

VASST VERKTYG FÖR KOMMUNERNAS BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR

VAD: Allmännyttan fortsätter att vara ett vasst verktyg för kommuner-

nas bostadsförsörjningsansvar – som kommunerna ska använda sig av. ”Det kan vara svårt på vissa ställen i dag, där kommunen har för liten allmännytta. Då behöver man en större verktygslåda, alltså fler allmännyttiga bostäder. Min känsla är att kommuner inte alltid använder sig av sina bolag fullt ut. Det kan finnas olika skäl, som att andra sköter det bättre, politiska motiv eller att kommunen tidigare sålt ut sin allmännytta. Då har man ju helt enkelt inte det verktyget att använda för bostadsförsörjningen.

HUR: Vi ska visa på förträffligheten med allmännyttan så att alla kommuner väljer att använda sig av sitt allmännyttiga verktyg.”

3

1

EN ALLMÄNNYTTA FÖR ALLA

VAD? Allmännyttan fortsätter att utvecklas

så att den kan vara en allmännytta för alla. ”Det ska inte komma in selektiva inslag av något slag, vare sig social housing, behovsbostäder eller något annat. Allmännyttan ska erbjuda bra bostäder för alla, under alla delar av livet.

HUR: Gemensam påverkan så att kommuner får större trygghet när de gör bosociala insatser och tecknar kommunala kontrakt, alltså är mellanhand för människor som inte kan ordna bostad på egen hand. Staten bör stötta kommuner som tillhandahåller kommunala kontrakt med statliga bidrag eller något slags garantibelopp.

Dessutom är det hög tid att starta en stor utredning som tar ett helhetsgrepp på bostadspolitiken. Den sista stora bostads­ sociala utredningen blev klar 1947, sedan dess har det bara varit en åtgärd här och en åtgärd där. Det är dags att någon törs sätta ner foten och sätta igång.”

MER BALANSERADE VILLKOR MELLAN UPPLÅTELSEFORMERNA

VAD: Vi måste få mer balanserade villkor mellan upplåtelseformerna.

”Det är så otroligt viktigt för att hyresrätten inte ska vara dyrare än bostadsrätt och villa. Den skillnaden måste minska för att allmännyttan ska vara ett attraktivt alternativ för fler.

HUR: Vi ska samla våra bolag för att gemensamt påverka villkoren.”

Allmännyttan nr 4 X december 2020

13

ÖREBROBOSTÄDER

LANDET RUNT I ALLMÄNNYTTAN

Anna-Carin B Magnusson, utvecklingschef på Öbo, tillsammans med Ade Farah och Ali Taleb från det företag som levererar cykelställen.

1950

14

Örebro. Bostadsbolaget Öbo och dotterbolaget Västerporten är först ut i Örebro – och kanske till och med i hela landet – med cykelställ som styrs via mobiltelefoner.

Cykelställen öppnas och stängs med en app i mobilen, eller med ett så kallat rfid-kort (som exempelvis länstrafikens busskort). Det är gratis att använda cykelställen, och om någon försöker stjäla en cykel skickas ett meddelande till cykelägaren via appen.

De nya ställen levereras av ett företag som har startats av fem unga örebroare: Ali Taleb, Ade Farah, Mohamed Ali, Sharmarke Shiiq och Ali Al-Zaydi.

– Idén kom från Ali Taleb när han deltog i Öbos Cityhack, ett kreativt event för ungdomar som vi arrangerade på vårt kontor i november förra året, berättar Anna-Carin B Magnusson, Öbos utvecklingschef.

274 451 670

275 713 400

1970

1980

318 882 800

301 858 900

291 724 400

309+3 862 000

153 175 000

1960

1990

2000

2010

2020

Allmännyttan nr 4 X december 2020

ANNICKA ISTEMO

Antalet medlemsföretag har på 70 år ökat från 54 företag med 35 500 lägenheter till 309 medlems­företag och 3 associerade medlemmar med totalt 54 över 860 000 lägenheter i 35 500 Sveriges Allmännytta.

Digitala lås avslöjar cykeltjuvar

JOSEFIN NYGREN

10 200

ANNICKA ISTEMO

8 700

2018

2019

MARKUS HALLBERG

Allmännyttan färdigställde 10 200 nya bostäder under 2019, cirka 1 500 fler än 2018. Försäljningarna inom allmännyttan minskade för tredje året i följd, och uppgick till 2 350 lägenheter.

Sammantaget tillkom nästan 9 600 lägenheter i allmännyttan under 2019, mer än tre gånger så många som under 2018. Källa: Boverket

BJÖRKAR I SOL MÖTER SORTERANDE HYRESGÄSTER

Edsbyn. Källsortering blir roligare om det är snyggt i återvinningsrummen – det var tanken när Alfta-Edsbyns Fastighets AB ville ge sina återvinningsrum ett rejält ansiktslyft.

I ett återvinningsrum i Edsbyn satte fastighetsskötaren Bodil Nilsson och kollegan Malin Svedberg upp en fototapet med skogsmotiv på en av väggarna, och kollegan Argenis Torres (bilden) skötte målandet.

– Vi har tänkt att det ska vara lite naturtema, för att påminna om varför vi källsorterar: för miljöns skull, säger hon.

Nya lekplatser, gårdsförnyelser och säkrare hus Stockholm. Hyresgästerna hos Familjebostäder i Rågsved – som finns på polisens lista över så kallat utsatta områden – har haft synpunkter kring bland annat bortglömda utemiljöer och slitna lekplatser.

Nu har flera gårdar rustats upp, fyra nya lekplatser invigts och därtill har fastigheternas skalskydd förbättrats med brytförstärkta dörrar, närvarostyrd belysning i förrådsutrymmen och låssystem med elektroniska nycklar i källarna.

Det har även anordnats trygghetsbesiktningar, trapphus­möten, nattvandringar och sommaraktiviteter för barn.

– Rågsved ska vara en trygg plats för boende, och en osäker plats för kriminella, framhåller styrelseordförande Dennis Wedin.

Bostadsbolagets trygghetsindex ökar nu i området för fjärde året i rad.

– Det är glädjande att se att vårt arbete ger resultat, men vi nöjer oss inte utan jobbar mot att ytterligare öka tryggheten i området, säger Lars Nylund, fastighetschef på Familjebostäder.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

15

ANNICKA ISTEMO

LIESELOTTE VAN DER MEIJS/STOCKHOLMS STAD

LANDET RUNT I ALLMÄNNYTTAN

MEDARBETARE BLEV MENTORER FÖR NYANLÄNDA

10 PROCENT AV BOLAGEN ÄGER HÄLFTEN AV LÄGENHETERNA Medlemsföretagen i Sveriges Allmännytta äger sammanlagt 860 000 lägenheter. De 30 största bolagen äger drygt hälften av lägenheterna.

EIDAR

Stockholm. 24 nyanlända stockholmare har under året fått varsin mentor från Stockholmshem på sin väg till jobb och utbildning.

– Det här är en jättebra satsning som skapar värde för de människor som kommer till vårt land, och jag är glad att så många på Stockholmshem vill vara mentorer, säger styrelseordförande Björn Ljung.

Mentorsprogrammet är en del av Stockholms stads arbete för integration, och vd Anette Sand framhåller att Stockholmshem vill göra det lätt för medarbetarna att delta.

– Därför bjuder vi på arbetstid och uppmuntrar så många som möjligt att vara med, säger hon.

6 067 KR/MÅNAD Genomsnittlig bostadshyra för riket är 1 120 kronor per kvadratmeter och år. För en lägenhet på 65 kvadratmeter (den genomsnittliga lägenhetsstorleken) motsvarar det 6 067 kronor per månad.

De räddade hyresgäster från brinnande hus Trollhättan. När en brand startade i en lägenhet i bostadsområdet Kronogården agerade fastighetsvärden Roland Arag och miljövärden Blerim Bashan snabbt.

Genom att hissa upp skopan på en hjullastare till lägenhetens fönster kunde de hjälpa en kvinna och hennes barn att komma undan röken – redan innan räddningstjänsten hunnit komma till platsen.

Hyresgästerna i huset klarade sig utan skador, och Blerim Shabani och Roland Arag uppvaktades internt och covidsäkert utomhus med blommor.

16

NÄRA 10 000 FOTBOLLSPLANER Medlemsföretagens samlade bostadsyta är drygt 55 miljoner kvadratmeter. Det motsvarar 9 750 fotbollsplaner.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

UPPSALAHEM

KOMPISKONTRAKT SKA SÄNKA TRÖSKELN FÖR UNGA Uppsala. För att unga snabbare ska komma in på bostadsmarknaden prövar Uppsalahem boendeformen kompiskontrakt, där två personer under 27 år delar på ett lägenhetskontrakt under fyra år.

– Eftersom det är ett tidsbegränsat kontrakt kan de båda vännerna fortsätta att samla kötid till en egen bostad, och under tiden de har en trygg och förhoppningsvis rolig boendetid hos Uppsalahem, säger Mattias Tegefjord, vd för Uppsalahem.

De första kompiskontrakten skrivs för ett antal så kallade dubbletter på 39 kvadratmeter, med två enskilda rum och en kokvrå i mitten, i stadsdelen Eriksberg.

Sedan tidigare har Uppsalahem även ett tusental ungdomsbostäder för unga under 27 år och cirka 4 500 studentbostäder.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

17

LANDET RUNT I ALLMÄNNYTTAN

Blåmes blickar ned på Rymdtorget

ABK/SESAM ARKITEKTKONTOR

18

CIPRIAN GORGA/FAMILJEBOSTÄDER

Bergsjön. En gigantisk blåmes kikar sedan en tid till­baka ut över Rymdtorget i stadsdelen Bergsjön i Göteborg. Motivet på fasaden röstades fram av hyresgästerna.

– Det har varit riktigt kul att måla. De flesta mår bra av att ha konst omkring sig i vardagen, säger konstnären Christofer Svedjeby, som själv tidigare bott i huset.

– Det är också coolt att köra naturmotiv i stadsmiljö, Det lyfter verkligen miljön.

Blåmesen är inte Familjebostäders första utsmyckade fasad i Bergsjön. Senast i våras invigdes ett sjutton meter högt konstverk med över 90 000 mosaikplattor på en annan husgavel i stadsdelen.

Otrygg tunnel fylls med lysande illusioner Kristianstad. Kristianstadsbyggen ska göra en rejäl omdaning av en 34 meter lång gångpassage mitt i staden.

Genom okrossbara speglar i taket, och även i väggarnas överkanter och nederkanter, ska illusioner skapas om dubbel takhöjd och större bredd på passagen. Spegeltaket får också lampor som ska upplevas som svävande. Därtill läggs lysande ledslingor i golvet, som avspeglas i taket.

För att stävja längre vistelser målas väggarna i ett färgstarkt och intensivt mönster.

– Vi vill skapa en attraktiv passage som är inbjudande att gå genom, utan att inbjuda till att vistas där, säger Henrik Strand, vd på Kristianstadsbyggen.

Dessutom ska en återkommande musikslinga ljuda från högtalarna.

– Går man genom passagen ska musiken bidra till att man får en positiv upplevelse av platsen. Men det är tänkt att vara svårare att stå där länge, eftersom samma slinga spelas om och om igen, förklarar arkitekten Helena Nyholm.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS VI BYGGER FÖR FLER

NYA GENERATIONENS KOMBOHUS ÄR REDO FÖR AVROP JSB är ett av Sveriges största privata byggföretag.

Vi bygger och underhåller bostäder, kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter över hela Sverige. Sedan 2011 har vi varit en långsiktig partner till Sveriges allmännyttiga bostadsföretag och byggt våra prisbelönta kombohus i hela landet.

I juni 2020 tilldelades vi ett ramavtal för kombohusen Bo Punkt och Bo Lamell, den nya generationens standardiserade och priseffektiva flerfamiljshus med hög grundstandard, kvalitet och flexibilitet.

Läs mer om JSB och våra kombohus på jsb.se Gör avrop på sverigesallmannytta.se

KOMBOHUS BO PUNKT Kombohus Bo Punkt är ett flerfamiljshus med hög flexibilitet.

Huset innehåller flera kombinationsmöjligheter för antal våningar, lägenhetsfördelning, lägenhetstyp, yta och materialval. Huskropparna kan anpassas efter miljö och planförutsättningar. Huset är uppbyggt kring ett centralt trapphus som kan ta upp nivåskillnader, förhöjd bottenvåning och sockel. Med enkla medel kan trapphuset göras om till ett Tr2-trapphus.

KOMBOHUS BO LAMELL Kombohus Bo Lamell är ett flerfamiljshus med hög flexibilitet.

Huset innehåller flera kombinationsmöjligheter för antal våningar, lägenhetsfördelning, lägenhetstyp, yta och materialval. Det kan byggas fristående, ihopkopplat eller i kvartersform och passar lika bra i ny som i äldre bebyggelse.

Utformningen av huset kombineras efter kundens behov genom sammankoppling av de olika huskropparna.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

19

NYANLÄNDA INITIERADE HOPFLÄTAD MÖTESPLATS NORRKÖPING. För fyra år sedan tog en grupp nyanlända arkitekter och ingenjörer initiativ till ett samarbete med Statens konstråd tillsammans med Hyresbostäder, Norrköpings konstmuseum, ett spanskt arkitekturkollektiv och Hyresbostäders mötesplats Portalen i bostadsområdet Hageby.

I höstas stod resultatet klart: skulpturen Paviljong – ett hopflätat träbygge med plats för möten mellan människor från olika delar av Hageby och Norrköping i stort.

20

Foto: Ricard Estay

– Paviljong sätter ljus på frågor kring hur gräsrotsinitierade byggprojekt kan göras möjliga, och hur asylsökande arkitekters engagemang kan ges konkret inflytande över ett offentligt rum, säger Joanna Zawieja, ansvarig för konst i stadsutveckling på Statens konstråd.

– Den visar också upp ett fantastiskt hantverk och träets inneboende potential – en potential som sällan utnyttjas i dagens byggindustri. Står man under Paviljong ser hela taket ut att röra sig, som ett böljande tyg.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

H YR ES B

O STÄ D ER

BILDEN I FOKUS

Allmännyttan nr 4 X december 2020

21

FARID DASHTI

Landet runt

WEC360

NYPRODUKTION

Nya hus på gammal industrimark Västerås. Nyligen avhölls det första spadtaget för två hus med 69 lägenheter i Tegnérlunden i Västerås. Det är gammal industrimark och grusade parkeringsytor som nu omvandlas till ett bostadsområde med totalt 300 lägenheter.

– Tegnérlunden kommer att passa många kommande hyresgäster bra.

Toppmoderna lägenheter med närservice in på knuten och på gångeller cykelavstånd från Västerås citykärna. Nära till det mesta, men ändå ett lugnt och bekvämt boende, säger Mikael Källqvist, vd för Bostads AB Mimer.

Lägenheterna ska vara klara för inflyttning i början av 2022.

22

VYER ÖVER LAND OCH HAV LOCKADE INFLYTTARE

Göteborg. Bostadsbolagets nybyggda höghus i Tynnered ger hyresgästerna en vidsträckt utsikt över västra Göteborg, och ända ut till Vinga fyr från vissa balkonger.

Farid och Katerina Dashti är väldigt glada att se så mycket av havet.

– Eftersom huset ligger som det gör behöver vi inte vara rädda att det byggs något framför oss som tar bort den underbara utsikten heller, konstaterar Farid Dashti.

Huset – som består av hela 91 lägenheter – är byggt med statligt investeringsstöd, vilket gör att hyrorna ligger cirka 15–20 procent lägre än normalt i nybyggda hus.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

MARTIN HEJDESTEN

ARKINOVA

363 LÄGENHETER FÖR ALLA ÅLDRAR Umeå. Bostaden i Umeå planerar för 106 hyres­ rätter, 137 seniorlägenheter och ett vård- och omsorgsboende med 120 lägenheter i stadsdelen Västteg.

– För oss är det här ett stort investeringsprojekt, där vi erbjuder hållbart boende för alla generationer, säger Berndt Elstig, fastighetschef på Bostaden.

Planerad byggstart är våren 2021 och området beräknas stå klart 2024.

Medlemsföretagen i Sveriges Allmännytta äger och förvaltar lägenheter med marknadsvärden på mer än 1 000 miljarder kronor. Det motsvarar 100 000 kronor per invånare i Sverige.

Minnen och hälsningar till framtiden Helsingborg. I stadsdelen Drottninghög bygger Helsingborgshem 198 nya bostäder i både flerfamiljshus och radhus. Nyligen göts en så kallad tidskapsel in i grunden.

– Tidskapseln blir ett fint avstamp där vi kopplar an till historien och både blickar bakåt och framåt, förklarade projektchefen Christine Delander Eksten.

Maher Alabed och Eymen Racho från fjärde klass i Drottninghögsskolan fyllde kapseln med handskrivna hälsningar från klasskamraterna.

– Vi berättar om hur det är att gå på Drottninghögsskolan, hur den ser ut och allt roligt som vi gör. Till exempel skrev vi om en dans som vi anordnade helt själva för ett tag sedan, sa Eymen Racho.

Helsingborgshems ordförande Lars Hansson lade ner ett usb-minne med ritningar och ett dörrhandtag.

– Med dörrhandtaget vill vi symbolisera hur vi stänger dörren till det gamla Drottninghög och öppnar porten till ett nytt ännu bättre område med en mer blandad karaktär, sa han.

Känn dig trygg med licensierade snöskottare Skotta Säkert genomförs av Plåt & Ventföretagen och är ett utbildningsprogram som lett till ökad säkerhet kring skottning av tak.

Läs mer på skottasakert.se

Allmännyttan nr 4 X december 2020

23

24

Allmännyttan nr 4 X december 2020

ARKIV HALLSTAHEM

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

Dags för trapphus­ städning i Hallsta­ hammar en gråmulen dag på 1970-talet.

Sveriges Allmännytta fyller 70 år. Följ allmännyttans färd från födelse till nutid – och vår resa från starten i källaren under en Konsumbutik till en organisation för över 300 bostadsföretag. Här har vi samlat alla nedslag i historien – häng med!

Allmännyttan nr 4 X december 2020

25

Från bostadsnöd UPPSALA-BILD

LENNART AF PETERSENS, STOCKHOLMS STADSMUSEUM

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

CARL LARSSONS FOTOGRAFISKA ATELJÉ

Bostadsbristen ledde till att många bodde mycket trångt under förra seklets första decennier. Till exempel änkan med sex barn i Uppsala som tvingades bo i sina föräldrars enrummare (ovan). Och många bodde fortfarande i gamla ohygieniska ruckel (till vänster).

Nedan: En så kallad nödbostad i Gävle.

Allmännyttan växer fram ur ett behov av fler och bättre bostäder. 1950 finns ett hundratal kommunala bostadsföretag med uppgift att bygga och förvalta hyreshus.

Läs om tidsandan och frågorna som präglar allmän­nyttans första årtionden.

Text: Helene Ahlberg

NS ALLMÄNNYTTA E S FÖDEL

26

UNDER 1900-TALETS första årtionden präglas bostadslivet i Sverige av trångboddhet, bostadsbrist och usel standard.

1933 tillsätter regeringen en stor bostadssocial utredning med uppgift att komma på åtgärder som råder bot på detta. Det leder till en satsning på så kallade barnrikehus för stora barnfamiljer med låga inkomster.

Utredningen, som håller på i 14 år, lägger fun-

damentet för svensk bostadspolitik som den i stora drag kommer att te sig ända fram till 1990-talets början.

1947 får kommunerna får ansvar för bostadsförsörjningen. Statliga byggstöd ska inte längre riktas mot kategoriboende som barnrikehusen eller en särskild grupp i samhället, utan i stället användas för att skapa goda bostäder för alla.

Den bostadssociala utredningen lägger också grunden för allmännyttans tillblivelse. Staten inför fördelaktiga lån till allmännyttiga bostadsföretag utan vinstsyfte och det bildas allt fler sådana företag.

RUNT 1950 finns uppåt hundra kommunala bo­

stadsföretag. Att bygga och förvalta hyreshus är i många kommuner en helt ny uppgift – nu ska

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Trångboddheten och att många privata värdar nekade barnrika familjer att hyra (de ansågs medföra slitage) ledde till en satsning på kommunala barnrikehus under 1930- och 1940-talen. Många allmännyttiga bostadsföretag har sitt ursprung i byggandet av barnrikehusen.

ny­tillträdda tjänstemän och styrelseledamöter hastigt sätta sig in i bostadsfrågans alla vindlande aspekter. Behovet av en gemensam organisation börjar växa till.

På initiativ från Bostadsbolaget i Göteborg hålls 1949 en bostadskonferens som kommer fram till att det ska startas en centralorganisation. Och 1950 bildas så Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag – SABO. Den första kongressen hålls i Malmö den 11 november 1950.

54 bostadsföretag med sammanlagt 35 000 lägenheter ansluter sig från starten.

GÖTEBORGS KOMMUNALRÅD Torsten Henriksson, som också är ordförande i Bostadsbolaget, blir SABOs förste ordförande.

Per Bergman anställs som kanslichef. Han

Allmännyttan nr 4 X december 2020

är också riksdagsman och SABO får därmed en fot rakt in i maktens boningar. Rollen att föra allmännyttans önskemål vidare till beslutsfattare och myndigheter blir tidigt en av de viktigaste uppgifterna.

SABOs första kontor ligger i källaren under en Konsumbutik i Göteborg. Utöver kanslichefen anställs även ”en medarbetare som kunde skriva maskin, svara i telefon och hålla ordning på papper och pengar”.

De första åren finns starka önskemål om att SABO ska köpa och sälja byggmaterial och även bygga fabriker för att producera vissa varor. Allt för att motverka kartellbildningarna inom byggmaterialbranschen.

Så blir det inte. I stället bildas den fristående föreningen Husbyggnadsvaror (HBV) 1952. 

GUNNAR LUNDH/NORDISKA MUSEET

till allmännytta

NÄR BLIR DET EN ALLMÄNNYTTA? Efter andra världskriget blir allmännytta liktydigt med kommunala bostadsföretag – och med uppgifter som vi känner igen från senare tider: att "utan vinstintresse bygga och förvalta bostäder i sådan omfattning att de blir ett effektivt redskap för bostadsfrågans lösning".

27

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR  Den får en blygsam start inriktad på att skaffa fram billiga varor, till exempel genom direktimport av gasspisar.

FÖR ATT HÅLLA NERE kostnaderna för den

omfattande nyproduktionen inför staten 1955 ett lånetak för nyproduktion. Detta kom att styra vilken typ av bostäder som byggs. Produktionen blir storskalig, likriktad och standardiserad.

Byggandet rationaliseras med maskiner och prefabricerade byggelement. Några bostadsföretag startar egna fabriker för byggelement.

För att medverka till att bostadsföretagen handlägger sin verksamhet på ett ”ekonomiskt och rationellt sätt” bildas 1956 den fristående SABO-revisionen, som företagen kan beställa tjänster av. Man vill kunna göra jämförelser mellan företagen, men det möter svårigheter när kamrererna på de större företagen inte kan enas om en gemensam kontoplan.

SABOs huvudkontor blir kvar i Göteborg i drygt 20 år – västkusten har länge den starkaste

FOTOGRAF OKÄND

1950 bildas Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag – SABO. 54 bostadsföretag med sammanlagt 35 000 lägenheter ansluter sig från starten.

ställningen i centralorganisationen, med ett visst spänningsförhållande mot huvudstaden.

Till exempel får SABO-revisionen sitt säte i Stockholm.

ATT KOMMUNICERA är från starten en av SABOs viktigaste uppgifter. Tillsammans med Riksbyggen ger SABO ut tidskriften Byggforum (1951–1971), med artiklar och debatter om byggande, teknisk utveckling och forskning.

Vid slutet av 1950-talet startar SABO tidskriften Boendet, som bostadsföretagen kan dela ut till sina hyresgäster. Den beställs 1960 av 50 företag och trycks i 50 000 exemplar.

Hyresregleringen för allmännyttan slopas mot slutet av 1950-talet, och företagen kan träffa avtal med hyresgäster utan hyresnämndens prövning. Förhandlingssituationen är ny för allmännyttan, som dittills byggt för givna behov och sett kostnaden mest som en teknisk-ekonomisk fråga. Hyran är inget man kan förhandla om, det är något man räknar sig fram till, framhåller en styrelseledamot i SABO. För att underlätta förhandlingarna instiftar SABO och Hyresgästernas Riksförbund förlikningsorganet HMK (Hyresmarknadskommittén) 1957.

ATT SPRIDA KUNSKAP hör tidigt till SABOs grunduppdrag, och utbudet av kurser och konferenser är stort redan under 1950-talet. Man ordnar konferenser om byggprojektering och nya beräkningsmetoder. SABO har också tågkonferenser, där deltagarna åker runt i Sverige för att studera olika problem på plats. Under 60-talet genomförs till och med studieresor till Sovjet för att studera den storskaliga utbyggnaden. b

DÄRFÖR STARTADES SABO • Underlätta samarbete mellan bostads­ företagen • Informera om bostadspolitik och sprida kunskap om tekniska innovationer • Utgöra en motkraft till kritik mot allmännyttan • Pressa byggpriserna och verka för standardiserat byggande utan vinstintresse Torsten Henriksson, SABOs förste ordförande (1950–1966) var en av initiativtagarna till bildandet av SABO – och Göteborgs starke man under 25 år. Här tillsammans med kung Gustaf VI Adolf (i hatt).

28

• Åstadkomma en god bostadsmiljö och socialt högvärdiga bostäder

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Säkerhetsdörr Daloc S43

Våra installatörer är certifierade att skydda mot både matos och inbrottstjuvar.

Secor ingår i Dalockoncernen, Sveriges ledande tillverkare av säkra dörrar.

Mitt emellan Vänern och Vättern ligger Töreboda. Här tillverkas Daloc Säkerhetsdörr som inte bara skyddar dig mot inbrott, brand och ljud från trapphuset. Den stänger också ute giftiga brandgaser, kallt drag och oönskade dofter som matos. Men var noga med vem som installerar dörren. En felinstallerad dörr fungerar inte som den ska. Kontakta därför någon av våra certifierade installatörer.

Vi finns nära dig över hela Sverige.

Hitta din dörr och installatör på secor.se eller ring oss på 020–440 450.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

29

ABK POYFOTO

Landet runt HYRE

S B OS

TÄ D E R

I NOR

R KÖ P

IN G

HISTORISKA BILDER FRÅN ALLMÄNNYTTANS FÖDELSE

TELGE BOSTÄDER

HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

Sjubarnsmamman Ingrid bodde i slummens Kristianstad (en av de värsta i landet) på 1930- och 40-talen, innan hon på 50-talet fick möjlighet att flytta in i nybildade Kristianstadsbyggens hus med moderniteter som rinnande vatten, WC, elspis och vämeelement.

Milsvid utsikt från höghusen på Grusåsen på Stockholmsberget 1954.

På Såpkullen i Norrköping hade Hyresbostäder anställda ”lektanter” som såg till att serva barnen med rekvisita och lekmaterial. I väderkvarnen som syns på bilden fanns all lekutrustning som var väldigt populär och familjerna utnyttjade verkligen Norrköpings parker till max.

Hyresbostäder fyller 75 år 2021 och Såpkullen var ett av de första områden Hyresbostäder byggde på 50-talet.

30

Allmännyttan nr 4 X december 2020

SUNE SUNDAHL

POYFOTO

MU SE ET GÄ SO N/ LÄ NS CA RL LA RS

Bostadskö på den tiden det var en faktisk kö: 750 personer köade på rådhusgården i januari 1951 för att söka de första 51 lägenheterna som Kristianstadsbyggen färdigställde i kvarteret Valthornet.

VL EB OR G

Modern tvättstuga 1955.

ALFTA-EDSBYNS FASTIGHETS AB

En glad fam ilj flyttar in i en nybyggd lä genhet hos Gavlegårdarna de n 2 april 1949 .

Mansdominans när Edsbyns Hyreshus hade taklagsfest 1955.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

31

Riv och bygg nytt!

Kvarteret Apoteket i Linköping rivs 1960.

Modernisering, sanering och miljonprogramsbygge präglar allmännyttans verksamhet under 1960- och 70-talen.

Hur resonerade man då? Vad styrde utvecklingen? Varför bildade allmännyttan en egen saneringskommitté?

Text: Helene Ahlberg

-TALEN I 1960- OCH 70 TTAN ALLMÄNNY

32

1960-TALET FORMAS AV rekordårens framtids­optimism och ekonomiska tillväxt.

Industrin går på högvarv och värvar arbetskraft från Finland och Sydeuropa. 40-talets stora barnkullar växer upp och vill flytta hemifrån.

Bostadsbristen blir en brännhet politisk fråga och 1965 antar riksdagen ett byggprogram med målet att det ska produceras 100 000 nya bostäder varje år under tio års tid – miljonprogrammet.

Industriellt byggande är en förutsättning för

att klara det målet. Nya standardiserade material, komponenter och metoder tas i bruk.

Rationellt elementhusbyggande har allmännyttiga bostadsföretag ägnat sig åt redan under 1950-talet – inte minst Svenska Bostäder som experimenterat med nya byggtekniker och egentillverkade element när man byggde Grimsta i västra Stockholm. Men nu nås nya och bredare nivåer. Bostadsbolaget i Göteborg uppför till exempel i mitten av 60-talet en egen fabrik för tillverkning av betongelement.

Stora statliga lån är en annan förutsättning – och influens: lånesystemet och statliga normkrav styr utvecklingen mot storskaliga byggprojekt.

– Det blev en låneanpassad arkitektur. Den som känner till reglerna i ”lånekineseriet” kan säga precis när ett hus är byggt. Det syns till exempel på fönsterstorlekarna. Platta tak kom

Allmännyttan nr 4 X december 2020

EINAR JAGERWALL

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

MALMÖ MUSEER

VAD BYGGDES UNDER MILJONPROGRAMMET? Det var långt ifrån bara höghus som byggdes under miljon­åren. En tredjedel är småhus och övriga är flerbostadshus i tre–fyra våningar. Det vanligaste fasadmaterialet är tegel.

Allmännyttan byggde inte mer än en tredjedel av miljon­programmets bostäder. Resten byggdes av bostadsrätts­f öreningar, privata hyresvärdar och småhusbyggare.

350 000 SMÅHUS

340 000 LGH

145 000 LGH 93 000 LGH 8 000 LGH Privatvärdar

Småhus

Kommunala bostäder

KU RI RE N

Bostadsrätter

ÖR EB RO -

Allmännyttan

för att de inte premierade sadeltak. Och taksprång fick du inget för.

Det konstaterade Bernt Högberg, pro­duktions­ tekniskt ansvarig på SABO under många år, i en tillbakablickande intervju i boken Välfärdsbygge 1850–2000.

MEN MILJONPROGRAMMET styrs också av sådant

som finns under marken. Under ytan byggs omfattande infrastruktur: långa avloppstunnlar, stora servicetunnlar för el, telefoni och fjärrvärme och särskilda ledningssystem för sopsugningsanläggningar. För att få ekonomi i denna storskaliga infrastruktur behövs många lägenheter per stadsdel.

Men man bygger inte bara mycket nytt under de här decennierna, det handlar också om att riva det som anses höra till en förfluten epok.

Nedgångna arbetarmiljöer från industrialiseringens barndom rivs för att ge plats åt modern bebyggelse. 

Allmännyttan nr 4 X december 2020

rebro den 26

Ö Oxhagen i

65.

februari 19

33

STEN PERNEMARK/MALMÖ MUSEER

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR Funktionsseparering är en bärande tanke under miljonprogramsåren. Vägar för bil- och busstrafik dras utanför områdena så att barn och vuxna ska kunna cykla och gå säkert på gångvägarna inom området.

Bilden är från Kroksbäck i Malmö 1974.

ALLMÄNNYTTAN MÅSTE ÄGAS AV KOMMUNEN För att ett bostadsföretag ska erkännas som allmännyttigt måste det från 1974 vara kommunen som står för hela grundkapitalet och utser vilka som sitter i styrelsen. Annars får företaget ingen fördelaktig finansiering.

Enligt lagtexten innebär det att allmännyttiga bostadsföretag nu är detsamma som helt kommunägda bostadsföretag.

Men det faktum att många hyresgäster får flytta in i ofärdiga områden, där gårdarna är belamrade med byggmaskiner och gångvägarna trafikeras av truckar, leder till upprörda tidningsreportage. Gradvis växer också den generella kritiken mot storskaligheten i miljonprogrammets bostadsområden.

Och redan i början av 70-talet avtar bostadsbristen – ungdomspuckeln är över, invandringen minskar, Sveriges ekonomi stramas åt och inflyttningen till städerna vänder. Bostadsföretagen får svårare att hyra ut sina lägenheter och byggtakten sjunker rejält. Byggandet svänger från flerbostadshus mot småhus – skattesystemet gynnar nu ägt boende i småhus. Många resursstarka hyresgäster lämnar höghusen till förmån för småhusområdena.

Trots att byggandet krymper under miljonprogrammets sista år lyckas man nå målet att bygga runt en miljon nya bostäder (även om den exakta siffran är omdiskuterad).

 Att gamla arbetarkvarter ska bort anses länge självklart. Ordet sanering, som i dag inte har en särskilt positiv klang, står vid den här tiden för standardhöjning och modernisering.

SABO organiserar en saneringskommitté med företrädare från olika medlemsföretag för att kartlägga allmännyttans saneringsbehov, det vill säga behov av nybyggnad och modernisering av bostadsbeståndet.

Esbjörn Olsson (vd för SABO 1981–88), har summerat tidens ideologi med orden ”riv och bygg nytt”.

MÅNGA SOM FLYTTAR IN i de nya miljon­

lägenheterna berättar i media hur bra och lyxiga de upplever sina nya moderna lägenheter, som har både ordentliga kök, badrum och rinnande vatten.

34

SABOS VIKTIGASTE ROLL under de här åren kretsar kring bostadsbyggnadspolitik – att kratta i manegen för bostadsföretagens viktigaste frågor: att få byggkvoter, lån och kunna utnyttja byggnormerna.

I början av 70-talet flyttas SABOs kontor från Göteborg till Stockholm och organisationen växer.

Byggfrågor har högre status än förvaltning och något fokus på hyresgästerna märks inte under SABOs första decennier. Men 1970 börjar SABO och Hyresgästernas riksförbund för första gången diskutera vad hyresgästinflytande skulle kunna innebära. 1979 sluter organisationerna ett ramavtal om boinflytande: en kontaktkommitté i ett kvarter får rätt till information och samråd men även viss beslutanderätt om områdets skötsel. b

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Vill du också ha 100 experter i ryggen som ser till att dina kontrakt är giltiga?

Våra jurister och experter arbetar dagligen med uppdateringar av våra standardavtal för att du som kund ska kunna vara säker på att kontrakten du använder följer den senaste lagstiftningen. Med vår digitala tjänst Fastighetsägarna Dokument får du en komplett samling standardavtal för fastighetsbranschen som alltid är uppdaterade.

Tryggt, snabbt och enkelt!

Läs mer på www.fastighetsagarna.se/dokument Allmännyttan nr 4 X december 2020

35

JAMTLI

1960- OCH 70-TALEN I ALLMÄNNYTTAN

HELSINGBORGS MUSEER

Landet runt

Tre glada barn på väg hem från skolan? Året är 1965 och platsen Elineberg, söder om Helsingborg.

, söde runflo

d 1965

.

SOLLENTUNAHEM

L

et i B ägenh

n stersu r om Ö

Så kallade byggtapeter var 1960-talets vanligaste tapet, använda i miljonprogrammet. Dessa grå och diskreta tapeter med svag mönstring såg enfärgade ut på avstånd och deras främsta egenskap var att täcka över eventuella brister i underlaget och skapa en slät vägg.

Shopping och service i splitternya Edsbergs centrum, Sollentuna, som invigdes 1964.

36

Allmännyttan nr 4 X december 2020

HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

Intresserade besökare betraktar modellen av Navestadringarna i Norrköping 1968. Miljonprogramsprojektet i Navestad bestod av två ringar i olika sektioner med en stor bilfri parkyta i mitten av båda ringarna. Mittemellan ringarna placerades ett centrum med butiker, simbassäng och församlingssal.

Naves tadsrin ga r Idag h eter om na stod klar a 1969 rå d e t R . ingdan sen.

HYRE

TELGE BOSTÄDER

JAN GUSTAVSSON TELGE BOSTÄDER

S B OS

TÄ D E R

I NOR

R KÖ P

IN G

Lässugen pojke med limpsadel på cykeln i Husby Centrum 1975. I bakgrunden syns Svenska Bostäders bostadshus.

Nybyggda hus i Bergvik, Södertälje 1963.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

37

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

Från hus till hyresgäster

Nu flyttas fokus från byggande till förvaltning – och från hus till hyresgäster.

Bostadsområden omdanas enligt nya ideal och affärsnytta blir ett nytt honnörsord. Men detta är också tiden när miljöfrågorna slår igenom och de ekonomiska förutsättningarna för hyresrätten förändras över en natt.

Text: Helene Ahlberg

I TAKT MED ÖKANDE vakanser och minskat

ÅKE ERLANDSSON / SVT BILD

Den första renodlade bostadsmässan i Sverige, Bo-85 i Upplands Väsby, hålls för att uppmuntra kvalitet i byggandet.

38

byggande flyttas bostadsföretagens fokus under slutet av 1970-talet mer och mer mot förvaltning.

Hyresgäster står inte längre i kö för att flytta in och det blir tydligt att det gäller att tänka nytt och ta hand om det man har, både hus och hyresgäster.

1981 lanserar SABO ett reformprogram för en ny typ av förvaltning, med inriktning mot service, decentralisering, samarbete med hyresgästerna och bättre ekonomisk styrning.

Detta anammas snabbt av bostadsföretagen.

Med de nya tankarna följer ett ökat behov av kunskap, kompetensutveckling och information på alla nivåer i bostadsföretagen. SABO etablerar därför under 80-talet flera nya verksamheter.

-TALEN I 1980- OCH 90 TTAN ALLMÄNNY

1982 beslutar SABOs styrelse att starta en tidning för allmännyttan. Året därpå kommer det första numret av BoFast ut, en nyhetstidning för bostads- och fastighetsbranschen. Den prenumereras av bostadsföretagen, men ägs av SABO. För att förstärka utbildningsverksamheten bildar SABO 1985 stiftelsen Plus (Personal- och ledningsutveckling i SABO-företagen).

SABOs kongress vill också ge utvecklingsfrågorna prioritet och 1987 bildas SABO Utveckling, med hjälp av statligt stöd och särskilda medel från medlemsföretagen. Syftet är att bedriva långsiktig forskning om problemområden och man bekostar en professur i företagsekonomi med inriktning mot bostadsförvaltning. Bostadsföretagen kan söka pengar för lokala förnyelse­ projekt. Dessutom startas en utbildning på högskolenivå, SABOs sommaruniversitet, som blir en årlig mötesplats mellan forskare och praktiker.

1980-TALET HANDLAR MYCKET om att förändra rekordårens bostadsområden, med utgångspunkt från hur människor vill bo. Idealen har förändrats: från likhet till variation, från modernt till postmodernt och från storskaligt till småskaligt.

Men det handlar också om att bygga bort en del av miljonprogrammets tekniska brister och minska husens energiförbrukning. Projekten tar fart när staten 1983 inför ett låneprogram för ROT – reparation, ombyggnad och tillbyggnad – bland annat för att minska arbetslösheten bland byggarbetare. Målet är att 275 000 lägenheter ska ”rotas” under en tioårsperiod.

För att inspirera och sätta fart på bostads­ byggandet tar regeringen även initiativ till en bomässa, Bo85 i Upplands Väsby norr om Stockholm. Utställningen blir en inventering av nya idéer om boende och bostadsutformning och Väsbyhems visioner framhålls som särskilt nyskapande. 

Allmännyttan nr 4 X december 2020

NINO MONASTRA

Stadsdelen Skarpnäck söder om Stockholm byggs ut under 80-talet enligt en ny planfilosofi med den småskaliga staden som förebild.

Nu vill man bryta med storskaligheten i miljonprogramsområdena.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

39

HOLGER ELLGAARD

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

Understenshöjden utanför Stockholm är en av de första ekobyarna. Den får mycket uppmärksamhet när den byggs av HSB under 90-talet.

 Bomässor hålls under åren som följer i flera olika städer.

Under 80-talet vaknar även miljöfrågorna inom allmännyttan, inte minst efter problem med flytspackel och mögel. 1991 presenteras ett gemensamt policydokument för SABO-företagens miljöarbete.

Under 90-talet handlar miljöfrågorna mycket om sopsortering och energibesparing. Det byggs också flera ekobyar.

DEN STORA SKATTEREFORMEN 1990–91

förändrar de ekonomiska förutsättningarna för hyresrätten. Uppgörelsen mellan S och FP (”den underbara natten”) om sänkt inkomst-

SABO SÄNDER EGEN TV 1991 börjar SABO med interna tv-sändningar till medlemsföretagen över TV2-sändaren. Vid den första sändningen presenterar SABOs hyresförhandlare statistik från årets förhandlingar. Efter sändningen sitter 15 förhandlare på plats för att svara på frågor – vid denna tid finns uppåt ett 20-tal SABOförhandlare som åker land och rike kring för att bistå företagen i hyresförhandlingarna.

40

skatt och neddragna räntebidrag resulterar i höjda boendekostnader. De följande tre åren höjs hyrorna nominellt med 50 procent som en följd av reformen.

Sedan drabbas allmännyttan av en ny djup svacka i efterfrågan. 1997 står 50 000 lägenheter tomma, många bommas igen och allt fler rivs.

Affärsmässighet blir ett nytt ledord för allmännyttan. Hyresgäster kallas kunder och ord som kundanpassning, marknadstänkande och konkurrens nämns allt oftare.

De flesta allmännyttiga stiftelser ombildas under 90-talet till aktiebolag. Kommunerna vill få ett större inflytande över sina bostadsföretag och tillgång till företagens avkastning. 1996 genomför SABO och Kommunförbundet en gemensam kampanj om hur kommunerna bör ombilda sina stiftelser.

Fler och fler kommuner börjar under 90-talet sälja hela eller delar av allmännyttans bestånd.

Tidigare kunde staten "straffa" kommuner genom att dra in bostadsföretagets räntestöd, men det krympta räntebidraget gör detta verkningslöst.

För att hejda försäljningen inför regeringen 1999 en stopplag, som innebär att kommunerna riskerar sitt generella statsbidrag om allmännyttan säljs. Försäljningarna minskar då från 24 000 till 3 000 lägenheter om året.b

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Det går att underhålla bostadshus utan att det görs på bekostnad av de boende Låt oss tillsammans skapa ett långsiktigt hållbart lägenhetsunderhåll

Allmännyttan nr 4 X december 2020

41

ABK

Landet runt

1980- OCH 90-TALEN I ALLMÄNNYTTAN

HELSINGBORGSBILD

All personal på Edsbyns Hyreshus samlad utanför kontoret i början 1990-talet.

Stockholms kooperativa bostadsförening informerar på 1990-talet om vikten av sop­ sortering genom SKB:s sopskola.

SKBS ARKIV

ALFTA-EDSBYNS FASTIGHETS AB

Annons för (ABK) Kristianstadsbyggens fritidskläder till hyresgäster 1984. Detta var en del av kampanjen för att stärka varumärket ABK, den nyframtagna logotypen och bidra till att hyra ut de många vakanta lägenheter som ABK hade. I juli 1983 fanns 238 vakanta lägenheter (nästan alla på Gamlegården) av drygt 6 000, och många hade varit vakanta länge. Efter den stora marknadsföringskampanjen blev alla vakanta lägenheter uthyrda under 1984.

Sophantering hos Helsingborgshem på 1980-talet.

42

Allmännyttan nr 4 X december 2020

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Vi har bytt namn till Sunparadise Sverige AB Sunparadise är en ledande och specialiserad aktör i byggsektorn. I 35 år har vi utvecklat, tillverkat och marknadsfört våra balkongsystem, uterum, glastak, fönster, dörrar och fasadpartier. Våra produkter berikar boendet och ökar värdet för både privata och kommersiella fastigheter.

Sedan mars 2020 heter vi Sunparadise Sverige AB. I och med namnbytet kommer vi framöver att marknadsföra och sälja våra produkter under samma varumärke som i resten av Europa. Fördelarna ska komma våra kunder till nytta.

Våra produkter kommer fortsatt att utvecklas och tillverkas på våra egna enheter, vilket säkerställer produkter av högsta kvalitet med snabba leveranser. Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och lätta att hantera.

Sunparadise Sverige har en stark företagskultur, där kundfokus och kundnöjdhet står i centrum för allt vi gör det enda som har förändrats - är vårt namn!

Sunparadise Sverige AB Malmö - Stockholm - Göteborg Tel: 040-631 23 00

Allmännyttan nr 4 X december 2020

www.sunparadise.se

43

PETER FORSMAN/HYRESGÄSTFÖREN-

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR SABOs vd Kurt Eliasson, bostadsminister Mats Odell, Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman och Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo presenterar sin fyrpartsöverenskommelse på en presskonferens i Rosenbad 2010. Överenskommelsen blev grunden till den nya Allbolagen.

Ny roll för allmännyttan Under 2000-talet knådas frågan om hur allmännyttan ska styras, vad den ska vara och hur hyrorna ska sättas. Gradvis växer det fram en ny roll för allmännyttan.

I skildringen av allmännyttans utveckling är vi nu framme vid nutiden.

Text: Helene Ahlberg

2002 FÅR ALLMÄNNYTTAN för första gången en särskild lag – Allbolagen. Staten inför än en gång kriterier för vilka bolag som får kallas allmännyttiga: de måste drivas utan vinstsyfte och förvalta hyreslägenheter. Men det behöver inte vara kommunägda utan kan vara både kooperativa och privatägda. Lagen kopplas inte till några statliga stöd.

44

2000-TALET I N ALLMÄNNYTTA

Stopplagen från 1999 som hejdar försäljning av allmännyttiga lägenheter upphör. Kommuner som vill sälja måste dock söka tillstånd hos länsstyrelsen.

2007 ändras återigen säljreglerna, sedan en ny regering tillträtt. Nu finns inte längre några hinder eller sanktioner för kommunerna, och antalet försäljningar ökar igen.

Under 2000-talet hamnar EU i fokus på ett helt nytt sätt. En yrvaken bostadsbransch upptäcker att det kan fattas beslut i EU som får stor påverkan, till exempel om energicertifiering.

2002 lämnar Fastighetsägarna in ett klagomål till EU om otillåtet statsstöd, mot bakgrund av Bostadsnämndens stöd till kommuner med krisande bostadsföretag. 2005 gör Fastighets-

Allmännyttan nr 4 X december 2020

ägarna ännu en EU-anmälan, denna gång med innehållet att låga borgensavgifter och låg avkastning från allmännyttan till kommunerna utgör ett indirekt stöd. En fråga EU-kommissionen sedan grunnar länge på. Regeringen tillsätter en utredning om allmännyttan och förhållandet till EU. HUR HYRAN SKA SÄTTAS är också en stor

fråga under hela 2000-talet.

2003 presenterar treparten – SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen – en ny uppgörelse om särskilda nyproduktionshyror.

Med de så kallade presumtionshyrorna ska nya bostäder kunna få högre hyra, utan att detta behöver höja nivån i resten av beståndet, i alla fall inte under de första tio åren.

Men bostadsföretagens förhandlingar med Hyresgästföreningen blir gradvis allt knivigare. Ägarkrav på avkastning och vinstutdelning orsakar hyrestvister, liksom kostnader för outhyrda lägenheter. Många bolag kräver också hyreshöjningar för att kunna underhålla husen igen, efter åren med nollhöjningar på 90-talet.

2006 slås nya rekord i antalet hyrestvister när 49 tvister hänskjuts för avgörande i Hyresmarknadskommittén.

Principen om självkostnad i hyressättningen har börjat ifrågasättas av allt fler. Vid SABOs kongress 2007 antas ett nytt idéprogram som slår fast att allmännyttan inte ska omfattas av självkostnadsprincipen. Kongressen säger också ja till att allmännyttans hyresledande roll borde avskaffas.

2008 ÄR DET DAGS för den stora statliga ut-

redningen om allmännyttan att presentera sitt resultat. Det blir två möjliga framtidsmodeller: antingen en självkostnadsmodell, som förmodas accepteras av EU enbart om det sätts ett inkomsttak för hyresgästerna. Eller en affärsmässig modell där alla åtgärder ett bolag gör måste vara lönsamma. SABO, Hyresgästföreningen och SKL önskar sig en tredje modell.

Några år och många diskussioner senare landar en ny lag för allmännyttan. Från 2011 ska företagen drivas enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Företagets syfte ska vara allmännyttigt, man ska främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda inflytande till hyresgästerna.

Allbolagen öppnar ett nytt kapitel för 

Allmännyttan nr 4 X december 2020

a ing, ing budgivn ers uppIngen ad resrätt. ed tre mån ra på M bo i hy ter ba lätt att att flytta in. och du lyf är t De . Bara flytta ut banklån stid kan du as. fix mensägning r något ska kså ge ala nä der oc t lok luren g erbju aler till de unga företa lok för bostadskaler, hyr ut araktiviteter ra med ga slo Mån att va mm a fritid ordnar so sgästerna der som är m m sa re slivet, som å bostä der hy är det största för nde föreningre och erbju ga har ocks ell er abygge Vi Botkyrka. re Botkyrk bolaget i och a kommun och äld mma. Mån unga, äld bostads verkägs av Botkyrk stä för allmännyttig fördriver en och be utformade t äger och r, ss samhet. Bolage de r.

12 000 a bostäde Botkyrvaltar nästan särskilt tionshinde ed alltredje få ungefär var n ochm nk tte oss. resrä kabo bor hossvårt att bohar fu mer om hy t ibland ärerbjuda?ettLäprisvärt s ka tyc Vi vill ten de t och kvarätmed trygghe ionell är att lätt att ende res och profess inom hy litet, snabb Det är , nackdelen god miljö bådesträockså service och utomhus. Vår fördelar . Tycker du ratten.se omhus och engage– nära vara en van är att a. tag på tyckomhyres rade – pålitlig w. på ww Nyqvist, Ulf avd för Botkyrk byggen

dig som bo på. För änt sätt att ressepengar på är ett suver och int 000 Som inte har alla? För det nschar. Som Det gör väl flytta hemifrån.

726 ns bra kan låna peng pel. Som vill g med693 00 retage eta08-530 Tel inte vill eller är ung till exem tadsfö nstans. tadsför otkyrkabyggen.see d för. Som någon anna yggen.s nala boscirka 300 bos info@b köpa bosta www.botkyrkab snabbt flytta banken att r kommu och kanske entera in är de flytta skottaion. Vi repres rige. n,BO snabbt vill gårdeSA anisat a gräset på hela Sve r org n. klipp t, öve värde huse gör hyreshyresrätter nala boa städa trapp Det jobbet de kommu h- och Som vill slipp SABO är laga spisen. s bransc stadsföretagen ation. Vi repretill porten eller snön fram mindre, bilintresseorganis 300 bostadsenheter eller hyressenterar cirka726 000.se bara ut studentläg abo . w.sSverige företag med och med hyra dsföretag hyr | wwhela e över r kan du till rätter o.s Många bosta en del värda . o@sab heter. Hos med andra 00 | inf heten ligare lägen 55 00 lägen 55 6 av 6 Tel 08-40 dela resten 08-40 info@sabo.se ditt rum och det ibland Tel www.sabo.se delen är att tycker lar. Enda nack rätten. Vad många förde hyres har om r rätt En hyres en. Vi tycke att få tag på e kan vara svårt mhyresratten.s på www.tycko du? Läs mer

KAMPANJ 2009: TYCK OM HYRESRÄTTEN SABO lanserar en stor kampanj med annonser i kvällspressen och egen webbsajt. Målet är att kasta positivt ljus över hyresrätten och upplysa unga vuxna om skillnaden mellan hyresrätt, bostadsrätt och ägt boende.

2010: VARNING FÖR NY RENOVERINGSMETOD Tidningen Bofast (som startades av SABO 1983) granskar den nya renoveringsmetoden relining, att klä insidan av vatten- eller avloppsrör med plast. Om det slarvas kan det skadliga ämnet bisfenol A läcka ut och SABO manar till försiktighet. När Kemikalieinspektionen några år senare tar prover på misstänkt dricksvatten visar det sig att allmännyttan till stor del avhållit sig från metoden. 2016 förbjuds metoden.

45

SNASK

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR  allmännyttan. Men många formuleringar är oklara och åren efter ägnas åt att pröva var gränserna går och hur den nya rollen ska utformas.

Vad väger tyngst – affärsmässigheten eller det allmännyttiga syftet? Vad är en normal avkastning eller korrekt borgensavgift? Vilka sociala åtgärder kan kommunen använda bostadsbolagets vinst till?

För att borra i frågorna om vad allmännyttan får eller inte får göra och hur nyttan kan mätas startar SABO ett stort forskningsprojekt ihop med Malmö högskola: Nyttan med allmännyttan.

MEN DET FINNS också ett stort engagemang i energi- och miljöfrågor. 2017 går allmännyttans energiutmaning Skåneinitiativet i mål. På tio år har man sparat in lika mycket el som årsproduktionen från en mindre kärnreaktor. ”Bra jobbat alla energijägare” hälsar energiminister Ibrahim Baylan. Året efter drar Allmännyttans klimatinitiativ igång. Nu två senare har 181 företag skrivit under på Klimatinitiativets mål: att bli fossilfria till 2030 och minska energianvändningen med 30 procent.

2019 byter SABO namn till Sveriges Allmännytta. Motivet är att lättare kunna nå ut i samhällsdebatten med ett namn som tydligt säger vad organisationen står för. b

46

2012: ALLMÄNNYTTANS ENERGISPARKAMPANJ Mellan åren 2012 och 2015 pågår en ambitiös energisparkampanj för att involvera hyresgästerna i energispararbetet. Kampanjen, som tas fram i samarbete med Hyresgästföreningen, Naturskyddsföreningen, energimyndigheten och flera medlemsföretag, kombinerar nationell marknadsföring med lokala aktiviteter. 151 företag med drygt 550 000 lägenheter ansluter sig och deltar i kampanjen.

Den nationella marknadsföringen bygger framför allt på film och med konkreta tips och mycket humor lyckas karaktären "Harry Bengtsson" sprida information om hur man sparar energi. Filmerna visas i sociala medier och den mest omtalade ”duschklockan”, som kom hösten 2014, har sammantaget över 1 miljon visningar.

ANNICKA ISTEMO

UNDER SENARE DELEN av 2010-talet har en helt annan fråga fått stor påverkan: Syrienkriget och den stora flyktingströmmen under hösten 2015. Många i allmännyttan engagerar sig i allt från att dela ut julklappar på asylboenden till att frivilligarbeta med flyktingmottagande. Man prövar olika sätt att snabbt få fram fler bostäder.

2017 startar SABO ett integrationsråd, som tar fram en rapport med idéer om hur integrationshinder kan undanröjas. Med stöd från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova startas också Allmännyttans innovationslabb för att utforma och paketera metoder och verktyg för att motverka segregation.

2016 är bostadsbristen är åter stor och Boverket bedömer att det behövs 700 000 nya bostäder fram till 2025. SABO och representanter från 15 medlemsföretag åker till Polen för att öppna dörren för byggkonkurrens från utlandet.

Utländska byggföretag med kapacitet att klara en totalentreprenad står på önskelistan.

2013: FÖRSTA KOMBOHUSEN INVIGS Hudiksvallsbostäder blir först med att bygga hus enligt SABOs nya koncept för att pressa byggpriserna: ramupphandlade flerbostadshus.

Och hur ser framtiden för Sveriges Allmännytta ut? Vilka frågor är viktigast just nu? Läs intervjuerna med vd Anders Nordstrand och ordförande Åsa Johansson på sidorna 8–12.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Funktion.

Kvalité.

Design.

FÖR RENARE INOMHUSMILJÖ Kåbe Originalmatta är med sina klassiska vågformade gummilameller och stomme i aluminium den mest effektiva entrémattan på marknaden.

Sedan 1944 har funktion, design och kvalité gjort oss marknadsledande i Sverige. Kåbe-mattan erbjuder ett komplett program av entrémattor och skrapgaller med tillbehör som passar alla entréer.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

kabe-mattan.se

47

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR Vilken fråga var svårast att hantera?

De privata fastighetsägarnas anmälan till EU-kommissionen, som kunde lett till att vi fått social housing i Sverige.

N I BACKSPEGEL

KURT ELIASSON SABOs vd 2006–2016 Andra arbeten: vvs-montör, ombudsman på Hyresgästföreningen, vd för Framtiden i Göteborg, utredare av moderna byggregler Gör idag: Pensionär och styrelseledamot i Kommuninvest.

Mest tillfredsställande?

Att vi tillsammans med Hyresgästföreningen lyckades undanröja hotet och fick Allbolagen antagen av en enhällig riksdag, en lag som under de här tio åren även hållit för rättsliga prövningar.

Största utvecklingssteget för allmännyttan?

Det intensiva och breda arbetet med forskningsprojektet Nyttan med allmännyttan, som stakade ut framtidsvägen för allmännyttan.

Och Kombohusen som nog är SABOs och medlemsföretagens största framgång någonsin.

Roligaste minnet?

När jag blev vald till president i Housing Europe och ordförande i NBO, våra europeiska och nordiska bostadsorganisationer.

Vilka frågor är viktigast för allmännyttan framåt?

Jag saknar mina medar­ betare som var fantastiskt duktiga.

Kurt Eliasson SABOs vd 2006–2016

Arbetet med de utsatta områdena runtom i landet. Här är allmännyttan motorn i arbetet.

Finns det några orosmoln?

Att vi inte lyckas skapa ordning och reda i bostadsområdena och att kriminella gäng fortsätter att stärka positionerna.

Vad saknar du från tiden som vd på SABO? Mina medarbetare som var fantastiskt duktiga.

Och mina resor ute i landet och alla besök på medlemsföretagen. Jag har nog besökt uppemot

BENGT OWE BIRGERSSON SABOs vd 1990–2006 Annat: statssekreterare, professor i statskunskap, ledarskribent Gör idag: Pensionär. Bloggar och cyklar på Öland

Kombohuskampanj från 2014.

200 företag, och därmed sett en stor del av Sverige – fantastiskt!

Hur hoppas du att allmännyttan ser ut om 15 år?

Att vi har lyckats i detta arbete. Att det går har Gårdstensbostäder bevisat.

Man kan ha många synpunkter på hur vi agerade i olika frågor.

Bengt Owe Birgersson, SABOs vd 1990–2006

Vilka frågor var jobbigast att hantera?

Det var ju 16 rätt intensiva år under en period då den sociala bostadspolitiken och därmed allmännyttan utsattes för rätt allvarliga utmaningar, i en politisk debatt som dominerades av den marknadsliberala ideologi som då växte fram och numera är rätt allmänt omfattad.

48

Man kan ha många synpunkter på hur vi agerade i olika frågor. Inte minst jag fick väl mina fiskar varma till och från.

Men jag tycker att vi klarade oss rätt bra trots allt.

Men nu är det en ny tid. Och helt nya förutsättningar.

Som jag avstår från att ha synpunkter på.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Vilken fråga var svårast?

Den riktigt svåra frågan var att hantera attackerna mot allmännyttan som idé, från Fastighets­ ägarna som drog det till EU. En statlig utredning föreslog ett systemskifte som hade inneburit slutet för allmännyttan så som vi känner den. Vi la enorma resurser på att ta fram ett eget förslag som sedan i stort sett blev lagen, och jobbade hårt för att förankra det både utåt och inåt.

En annan utmaning var att jag som nyvald ordförande skulle hantera att Stockholmsbolagen lämnade SABO. Men vi lyckades göra det på ett sådant sätt att medlemsavgiften och servicen kunde hållas oförändrad. Det förvånade nog en del i Stockholms stadshus…

Mest betydelsefull?

Den viktigaste insatsen som SABO gjort i modern tid är framtagandet av Kombohusen.

Vi sänkte kostnaderna rejält för byggande av hyreshus, inte bara för dem som bygger Kombohusen utan också för andra medlemsföretag som tar in anbud – marknaden vet att SABO-företag kan avropa Kombohus till ett bra pris. Det visade sig också att de stora byggföretagen, som inte deltog i den första upphandlingen, sedan såg att de vackert fick vara med, om de ska göra några affärer med SABOs medlemmar.

Största utvecklingssteget för allmännyttan?

På gott och ont har omställningen till den nya lagstiftningen och kanske framför allt alla diskussioner lett till en större medvetenhet i bolagen om att man inte är en kommunal förvaltning som kan hämta pengar ur kommunkassan, utan måste agera som självständiga bolag med långsiktig uthållighet.

Roligaste minnet?

Det var nog de första styrelsemötena som ordförande när jag såg att min strategi att försöka inkludera alla och i huvudsak få eniga styrelsebeslut fungerade. Det betydde mycket för SABO att vi kom ifrån det mekaniska med politisk majoritet/minoritet och reservationer på alla möten.

Den riktigt svåra frågan var att hantera attackerna mot allmännyttan som idé.

Leif Jakobsson SABOs ordförande (S) 2008–2016

inte gå mot social housing. Då krävs kommun­ politikernas medverkan för att alla fastighets­ ägare ska vara med och ta ansvar, som Malmö nu gör med sina markanvisningsavtal.

Hur vill du att allmännyttan ser ut om 15 år?

Då hoppas jag att allmännyttan ses som den starkaste kraften för att bostadsbristen kunnat byggas bort. Allmännyttan har då också visat att man kan bygga och bo klimatneutralt, men framför allt att man lyckats bryta segregationen och utvecklat modeller där sociala barriärer och stigmatisering bryts ner.

LEIF JAKOBSSON SABOs styrelseordförande (S) 2008–2016 Andra arbeten: lastbilschaufför, ombudsman, riksdagsman, statssekreterare.

Gör idag: Nypensionerad från finans­ departementet.

LARS BIRVE Vice ordförande (M) i SABO 2007–2011 Annat: vd för MKB i Malmö 2000–2007. MKB:s vice styrelseordförande 2007–2011.

Gör idag: Pensionär.

Vilken var den svåraste frågan under din tid?

Att få acceptans för ägarlägenheter, sedan lagstiftningen kommit på plats. SABO hade och har stor kompetens att kunna blanda hyresrätter med ägarlägenheter.

Vilken fråga var mest tillfredsställande?

Det som bearbetades efter Fastighetsägarnas anmälan till EU om orättfärdiga konkurrensvillkor.

Vilka frågor är viktigast för allmännyttan framåt?

Finns det några orosmoln för allmännyttan idag?

Bostadsförsörjningsfrågan är fortfarande viktigast för SABO. Vi måste se till att möta behovet av bostäder, annars är vårt existensberättigande med all rätt ifrågasatt. Det är ju därför kommunerna äger bostadsbolag – för att se till att alla kan efterfråga bostad. Samtidigt gäller det att

Många! Kommunerna frestas att skriva exploateringsavtal som flyttar över allt mer ansvar till byggherren. Efter pandemin kommer en tid med extra stora skuldamorteringar, som kan krympa utrymmet för bostadsinvesteringar. Svagare hushåll får ännu svårare att efterfråga önskade bostäder.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

49

DAN GIBSON

FASTIGO SVARAR

Vad händer om jag skadar mig när jag jobbar hemifrån?

Om du skadar dig när du kokar kaffe i köket räknas det inte som ett arbets­ olycksfall.

Charlotta Stensson, förhandlingschef på Fastigo

50

Svar: Många fortsätter att jobba hemifrån för att minska smittspridningen i samhället. Arbetsgivare har ansvar för arbetsmiljön oavsett om arbetet utförs hemma eller på arbetsplatsen.

Du omfattas som arbetstagare av arbetsskadeförsäkringarna TFA eller TFA-KL och ger dig ett visst ekonomiskt skydd om du drabbas av olycksfall eller arbetssjukdom på arbetet eller om du skadar dig på väg till eller från arbete.

Avgörande för om en skada ska bedömas som en arbetsskada är vilken anknytning som skadan har till arbetet.

SKER SKADAN PÅ ARBETSPLATSEN, eller

inom arbetsområdet, under vanlig arbetstid finns en självklar och stark anknytning till arbetet. Skadefall i hemmet bedöms i princip enligt samma regler som vid skada i arbetet, men i hemmet krävs att du kan visa att olycksfallet har ett direkt samband med det arbete du har utfört – det vill säga att du har skadat dig i samband med att du har utfört dina arbetsuppgifter, exempelvis: • om du snubblar på datasladden till din arbetsdator • sitter vid datorn och svarar på arbetsmejl

• sitter vid datorn och talar med kunder eller kollegor i telefon eller vid ett digitalt möte • går runt i bostaden och har arbetssamtal i arbetstelefonen • under arbetstid åker mellan hemmet och kunder • åker till arbetsplatsen för att hämta utrustning eller material.

ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN gäller inte

om du skadar dig i hemmet i största allmänhet.

Om du skadar dig när du kokar kaffe i köket räknas det inte som ett arbetsolycksfall, även om det sker under arbetstid. Tar du en paus och går ut för att handla gäller inte heller arbetsskadeförsäkringen, oavsett om du arbetar hemifrån eller på arbetsplatsen. b Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbetsgivarorganisation.Fastigo erbjuder bland annat skräddar­sydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent® ROT monteras i anslutning till befintlig radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Med våra smarta modeller behöver varken radiator eller fönsterbänk demonteras. Enklare kan det inte bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

Allmännyttan nr 4 X december 2020

51

JSB KOMBO PUNKT

FRÅGA EXPERTEN

Hur får vi byggnadsnämnden att gilla Kombohusen?

Vi skulle vilja bygga nya Kombohus men har svårt att övertyga byggnadsnämnden om att de passar in där vi har en ledig tomt. Finns det några tips om hur vi kan komma framåt?

Svar: I Sveriges Allmännyttas nya ramavtal är det inte bara ett hus eller en viss hustyp som ingår, utan en stor variation av husmöjligheter. Det är i grunden ett byggsystem.

Så tänk i stället: Vilket slags hus vi vill ha, lamellhus eller punkthus? Vilken arkitektur passar in i området och vilka förvaltningstekniska krav har vi?

RAMAVTALET GER MÖJLIGHET

att beställa flera olika varianter och anpassningar till de ordinarie husformerna. Exempelvis kan alla lamellhus inom avtalet sättas ihop både på rad och till kvartersstrukturer, men med genomgång till en gård om man så vill.

Man kan beställa en extra våning med lokaler för att möta kommunens behov av närhet till servicelokaler.

Det går även att addera en extra suterrängvåning om marken kräver detta.

Ofta finns en områdesbestämd gestaltning på en ort. Det kan vara specificerat i en detaljplan eller vara en

52

generell uppfattning hos kommunen om att det ska se ut på ett visst sätt.

Inom ramavtalet kan man referera till kommunens önskemål om arkitektur och utifrån detta beställa det hus som passar bäst.

De tre Kombohusleverantörerna har alla olika gestaltningar och kvaliteter i sina byggsystem som passar lite olika in i orter och städer runt om i landet.

TETRIS LAMELL och Tetris Punkt

är Lindbäcks byggsystem. Husen har en enkel geometrisk form med många möjligheter att skapa en tydlig karaktär, till exempel genom pulpettak eller sadeltak. Stommen är i trä och fasaden är i träpanel eller skivmaterial (som finns i flera olika kulörer).

BO LAMELL och Bo Punkt är JSB:s byggsystem. Huskroppar med en variation i taklandskap och husliv.

Lugn och symmetrisk fönstersättning

med relativt stora fönsteröppningar vid balkongerna. Fasadmaterial i puts som finns i många kulörer. Bottenvåningen kan göras i bricksten (ett material ser ut som tegel). Stomme av prefabbetong.

UNIHOUSE LAMELL är Unibeps

byggsystem. Moduluttryck med relativt liten fönsteryta i förhållande till total fasadyta, vilket ger god energihushållning. Platta tak eller sadeltak.

Fasadmaterial i många olika varianter av skivmaterial och träpanel. Bygg­ system i trämoduler.

När ni har valt Kombohusmodell kan ni be leverantören att rita upp detta hus. Alla våra Kombohusleverantörer har egna arkitekter som kan rita upp just den husvariant som passar er bäst. Sedan presenterar ni detta för byggnadsnämnden.b Läs om alla valmöjligheter på sverigesallmannytta.se/nyproduktion.

Så tänk i stället: Vilket slags hus vill vi ha, lamellhus eller punkthus?

Sofia Heintz, nyproduktionsexpert på Sveriges Allmännytta

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Kombohus Lamell Unihouse Ett bekvämt och välutrustat boende av god kvalité, enkel byggprocess, snabb leveranstid, flexibla och klimatsmarta byggnader, låg energiförbrukning och låg miljöpåverkan till ett förmånligt pris .

Unihouse Kombohus är ett flexibelt lamellhus med många möjligheter till variation av lägenheter, fasadmaterial och färger. Det levereras i färdiga moduler av trä. Husen uppfyller alla svenska byggkrav och har lägst energiförbrukning och kortast leveranstid av lamellhusen i Kombofamiljen.

För att läsa mer om Kombohus Lamell Unihouse vänligen besök www.sverigesallmannytta.se/nyproduktion/allmannyttans-kombohus/kombohus-lamell/unibep/

En stor stark, tack!

Med en vinterutrustad Wille löser du enkelt vinterns alla jobb.

Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns Allmännyttan nr 4 X december 2020

det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

53

MOSTPHOTOS

FRÅGA EXPERTEN

Kan hyresgäster välja tillval i hus med presumtionshyra?

Svar: I regeln om presumtionshyra (12 kap. 55 c § jordabalken) anges att ”hyran får ändras i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den allmänna hyresutvecklingen på orten sedan överenskommelsen träffades”.

Med det avsågs enligt regelns förarbeten (prop. 2005/2006:80) hyresutvecklingen i det kommunala hyreshusbeståndet på orten.

Om ett sådant bestånd saknades på orten fick man söka vägledning i det privata hyreshusbeståndets hyresutveckling.

Eftersom regeln om presumtionshyra kom till innan den hyresnormerande rollen för allmännyttan upphörde 2011 utgick resonemanget från de regler som gällde innan dess.

NUMERA FÅR MAN i stället referera

till de årliga hyresjusteringarna som bör baseras på den samhällsekonomiska utvecklingen och hur den påverkar bolagets verksamhet.

Motiveringen till att hyran ska förändras under presumtionstiden är att det måste finnas möjligheter att anpassa hyran efter kostnadsförändringar som inträffar under den tiden,

54

exempelvis ökade driftskostnader.

Hyresjusteringar som beror på bruksvärdesförändringar går alltså inte att kombinera med presumtionshyra. Under presumtions­tiden kan därför inte en hyresvärd förhandla om en ny hyra som baseras på att fastigheten och/eller lägenheten tillförs något som höjer bruksvärdet och fortfarande behålla överenskommelsen om presumtionshyra.

UNDER 2019 TILLKOM en ny

möjlighet att teckna tillvalsavtal med hyresgäster. Enligt 5 § hyresförhandlingslagen är en hyresvärd med förhandlingsordning skyldig att förhandla med en hyresgästorganisation om höjning av hyran för en lägenhet – om inte höjningen avser ett tillval och högst motsvarar ett pris som förhandlingsordningens parter har rekommenderat.

Samma förhandlingsskyldighet gäller för höjningar av lägenhetens hyra för en ny hyresgäst – om inte höjningen avser ett tillval och högst motsvarar ett pris som förhandlingens parter har rekommenderat.

Det innebär att det inte heller är möjligt att teckna tillvalsavtal med enskilda hyresgäster enligt tillvalsregeln (12 kap. 55 d § jordabalken) som infördes i oktober 2019, om hyran i huset är förhandlad som en presumtionshyra. Detta eftersom ett sådant tillval innebär en höjning av hyran som inte grundar sig på hyresutvecklingen på orten.

SLUTSATSEN ÄR ALLTSÅ att

bruksvärdeshöjande åtgärder som en hyresvärd genomför, eller som en hyresgäst önskar sig genom ett tillval, inte går att tillämpa för hus som har en presumtionshyra. b

Hyresjusteringar som beror på bruksvärdesförändringar går inte att kombinera med presum­tionshyra.

Maria Österlind, hyresexpert på Sveriges Allmännytta

Allmännyttan nr 4 X december 2020

Leverans dagen efter beställning.

Över 100 butiker runt om i Sverige.

Internetbutik för beställning dygnet runt.

Egen kundtjänst med fokus

Egen kundtjänst med fokus på fastighetsskötsel. på fastighetsskötsel.

MED AHLSELL SOM LEVERANTÖR FÅR DU EN TRYGG PARTNER Ahlsell erbjuder dig marknadens bredaste sortiment av vvs, el, beslag, ljuskällor, armaturer, verktyg, kläder, skyddsutrustning, ventilation och byggvaror. Vi har samlat allt under ett tak för att göra dina inköp smidigare och vardagen enklare.

Tel. 020-38 38 55 www.ahlsell.se

MOVE UP

UPPFÖLJNING Vi håller löpande avstämningar för att se vad som är bra och vad som kan förbättras.

LEVERANS Leveransen sker enligt dina önskemål för att kunna hålla en effektiv tidplan.

OMFLYTTNINGSRENOVERINGAR

Med Move Up utnyttjar du tiden optimalt och uppgraderar successivt mot en modern, enhetlig standard. Öka värdet på ditt fastighetsbestånd och dra nytta av fördelarna med att göra det stegvis.

BESTÄLLNING När en hyresgäst säger upp sitt kontrakt och lägenheten är besiktigad gör du din beställning.

AVTAL Utifrån en prognos skriver vi ett avtal för att hålla det så kostnadseffektivt som möjligt.

URVAL Baserat på dina önskemål skräddarsyr vi ett eller flera lägenhetspaket.

MÖTE I första steget träffas vi och går igenom dina behov och ambitioner gällande ditt fastighetsbestånd.

Allmännyttan nr 4 X december 2020 Tel. 020-38 38 55 www.ahlsell.se

55

TÄVLINGAR I ALLMÄNNYTTAN

SOLLENTUNAHEM

DE HAR GJORT DE BÄSTA KLIMATINITIATIVEN! FEM VÄRDIGA VINNARE i tävlingen

om allmännyttans bästa klimatinitiativ korades på Klimat- och energikicken den 24 november.

– Vi vill med den här tävlingen lyfta fram framgångsrika exempel på hur man kan bidra till en mer miljömässigt hållbar utveckling, säger Gabriella Castegren, juryns ordförande och klimatexpert på Sveriges Allmännytta.

SOLLENTUNAHEM vann kategorin

”Energieffektivisering” för att genom ökade mätpunkter och digitalisering ha minskat energianvändningen i ett projekt med 10 procent på ett år.

– Genom att arbeta tillsammans har de utvecklat nya metoder, arbetssätt och tekniska lösningar. Det lyfter fram personalens styrkor och deras potential för att minska energianvändningen, säger Gabriella Castegren.

I KATEGORIN ”FOSSILFRITT ” tog Västerviks Bostads AB hem vinsten.

– Med hjälp av kunskapshöjning hos hela personalen kan alla bidra genom att välja rätt bränsle i tanken. Det skapar minskade koldioxidutsläpp på riktigt, säger Gabriella Castegren.

Kopparstaden i Falun vann i katego-

Vd Anna Mellström, presenterar energigruppen på Sollentunahem: Johan Stranneryd, Björn Olsson, Urban Olsson, Lars-Göran Andersson och Bengt Andersson.

rin ”Effekttoppar”. Genom att nyttja returvärmen ökar de fjärrvärmesystemets verkningsgrad och höjer även gränsen för när fossil spetsvärme behöver sättas in.

FAMILJEBOSTÄDER i Göteborg vann i kategorin ”Klimatkrav på leverantörer”.

– Genom att ställa krav på återbruk, både i tidiga och senare skeden vid renoveringar, använder Familjebostäder i Göteborg de arbetssätt som behövs för

en cirkulär ekonomi, säger Gabriella Castegren.

LKF i Lund kammade hem vinsten i kategorin "Klimatsmart boende" för att i ett så tekniskt avancerat hus som Xplorion även ha lyckats tänka på boendeperspektivet.

– I framtiden är delningstjänster, odling och flexibla boendeytor en självklarhet. Genom Xplorion får vi en inblick i framtidens klimatsmarta boende, konstaterar Gabriella Castegren. b

VINNARNA I ALLMÄNNYTTANS BÄSTA KLIMATINITIATIV 2020

56

FOSSILFRITT

ENERGI­EFFEKTIVISERING

EFFEKTTOPPAR

VÄSTERVIKS BOSTADS AB

SOLLENTUNAHEM

KOPPARSTADEN

Utfasning av fossilbränslen till 2030

Teamwork och digitalisering gav resultat

Returvärme vid nyproduktion

KLIMATKRAV PÅ LEVERANTÖRER

FAMILJEBOSTÄDER I GÖTEBORG Cirkulära krav i upphandling

KLIMATSMART BOENDE

LKF I LUND Innovationsprojektet Xplorion

Allmännyttan nr 4 X december 2020

AKTUELL INFORMATION FRÅN SVERIGES ALLMÄNNYTTA

TIDSKOLL PÅ STÄDNINGEN MED NYA NYCKELTAL Otaliga trappor, hissar och entréer städas varje dag i allmännyttans hus – och städkvaliteten är avgörande för hyresgästernas trivsel. Men hur säkerställer man som bostadsbolag att städningen görs på rätt sätt? Och att bemanningen är rimlig?

Genom Sverige Allmännyttas nya nyckeltal kan städningen tidsberäknas för olika typer av bostadshus.

De nya nyckeltalen ­– som inkluderar ett digitalt kalkyleringsstöd för egna beräkningar – ska göra det enklare att bedöma vad som är rimliga städtider.

Både när det gäller anbud från entreprenörer och för att planera bemanningen om städningen sköts i egen regi.

Mer om städning från Sveriges Allmännytta • Rena Hus – städhandbok för bostadsföretag. Grundläggande kunskaps- och utbildningsmaterial både för städning i egen regi och vid upphandling av städtjänster.

• Rena Hus – metodbeskrivningar för städning i flerbostadshus.

• Rena Hus – en digital städkurs. Grunderna i fastighetsstädning – exempelvis för introduktion för nyanställda städare – genom en app.

• Nätverk för städfrågor. Sveriges Allmännyttas städnätverk ger tillfälle för medlemsföretagen att utbyta erfarenheter.

Energi Renovering och KvalitetsSäkring Tappvatten System - Värme System - KylSystem

Nyckeltal för städning i fastighet er

NY RAPPORT: VAD HÄNDER MED HYRORNA – OCH VARFÖR? Vad har utfallet av hyresförhandlingarna blivit över åren? Hur skiljer det sig mellan olika orter?

Hur har hyresnivåerna förändrats jämfört med andra kostnader? Vad har presumtionshyrorna inneburit?

Genom den här rapporten vill Sveriges Allmännytta med hjälp av fakta, statistik och analys bidra till att öka kunskaperna om hur hyressättningen runt om i landet idag ser ut och fungerar.

Rapporten vänder sig till dig som arbetar på eller sitter i styrelsen för ett bostadsföretag eller på annat sätt arbetar professionellt med fastighetsekonomi och hyresfrågor. Den vänder sig även till dig som är engagerad i bostadspolitiken och till dig som är hyresgäst eller allmänt intresserad av bostadsfrågor.

Rapporten kan laddas ned kostnadsfritt på Sveriges Allmännyttas hemsida.

Minska smittspridningen

och håll dig frisk! Äldreboenden, sjukhus, vårdinrättningar, skolor och kontor kan förhindra smittspridning och få dramatiskt förbättrad inomhusmiljö med våra luftrenare.

BioZones produkter dödar virus och bakterier i luft och på ytor. Ett smidigt och säkert sätt att hålla sig friskare i höst och vinter!

Rökan

de bru kare?

BioZo ne ge r en bättre arbets miljö f ör hemtjä nsten .

Bauer Watertechnology AB Säbygatan 1, 261 33 Landskrona

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Tel: 08-580 380 67 Epost: info@bauer-wt.se

www.biozone.se BioZone Scandinavia AB 08-128 950 00 info@biozone.se

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGESALLMANNYTTA.SE

HUR FUNKAR ALLMÄNNYTTANS TRAINEEPROGRAM? Traineeprogrammet pågår under ett år med nästa start i september 2021. Deltagarna projektanställs på något av våra medlemsföretag för en specifik tjänst och har sin hemvist där under hela utbildningsåret.

Programmet består av fem gemensamma utbildningsmoduler och mellan träffarna får deltagarna hemuppgifter.

Läs mer på www.sverigesallmannytta.se/ utbildningar/allmannyttans-traineeprogram/ Vill du boka en plats eller veta mer om programmet? Kontakta: Anna Treschow, projektledare, 08-406 55 41 anna.treschow@sverigesallmannytta.se

MOSTPHOTOS

MEDELÅLDERN ÄR HÖG inom fastighetsbranschen och det finns ett stort behov av att rekrytera yngre arbetskraft. Ett bra och kostnadseffektivt sätt är att göra det genom Allmännyttans trainee­ program.

För dig som inte har behov av att nyanställa, men gärna vill lyfta en befintlig medarbetare, så går det alldeles utmärkt att få in mer kunskap i företaget den vägen.

Din medarbetare bör, precis som de nyanställda traineerna, ha en akademisk examen eller likvärdig utbildning och inte ha mer än cirka 3 års arbetslivserfarenhet.

SCANDINAV

DAGS ATT REKRYTERA UNGA TALANGER!

VÄLKOMMEN PÅ EN FRAMTIDSRESA! Ett unikt program där du och ditt företag blir framtidsberedda.

Konjunkturen förändras och det politiska landskapet är nytt. Det finns stora utmaningar, som till exempel digitalisering och klimatomställningen.

Men det finns också de långsamma förändringarna: människors förändrade värderingar, att vi lever allt längre, urbanisering, globalisering och migration.

Vad kommer de att betyda för oss som bostadsbolag? Hur kan vi vara med och

påverka? Och hur kan vi förbereda oss – även om vi inte vet hur det faktiskt blir?

Utbildningen vänder sig till dig som är vd, affärsutvecklingschef eller har en annan befattning i bolagets ledningsgrupp. Du kan också vara verksamhetsutvecklare med god förankring hos ledningsgruppen.

Plats: Stockholm Modul 1: 22–23 april Modul 2: 21 maj Modul 3: 14–15 juni

ALLMÄNNYTTANS BOSTADSBYGGARDAGAR Bostadsbristen är fortfarande stor i många delar i Sverige, men behoven och förutsättningarna på de lokala och regionala marknaderna är olika.

Sveriges Allmännytta har därför tagit fram en Bostadsbyggardag med ett program som sätter fokus på ett mer regionalt perspektiv.

På Bostadsbyggardagen kommer ni att få en analys av bostadsbehovet och demografin i regionen. Vi kommer att ha ögonen på fastighetsekonomi och ekonomiska förutsättningar för nyproduktion, marknadsanalys och vad

58

kostar det att bygga.

Vi kommer även att sätta fokus på de särskilda regionala utmaningar som finns i de olika regionerna.

Programmet riktar sig till vd, fastighetsutvecklare, byggchefer och förtroendevalda styrelserepresentanter.

Södra regionen: 18 februari Västra regionen: 18 mars Mellersta regionen: 7 april Norra, östra och sydöstra regionen: hösten 2021.

VÄLKOMMEN TILL SVERIGES ALLMÄNNYTTAS KONGRESS 21 APRIL 2021 Kongressen är Sverige Allmännyttas högsta beslutande organ. Den sammanträder vartannat år och består av valda ombud. Till kongressen bjuds också medlemsföretagen in att vara med som observatörer. Årets kongress ordnas och sänds från Stockholm Waterfront Congress Centre. Du som närvarar på plats har nära till kommunikationer som enkelt tar dig till andra delar av Stockholm och Sverige.

2021 års kongress blir den femte i ordningen som miljöanpassas. Det innebär att Sveriges Allmännytta klimatkompenserar alla flygresor för ombud, ersättare och personal. Vi försöker så långt som möjligt informera via digitala kanaler och välja kongressmaterial med tanke på miljö och hållbarhet.

Allmännyttan nr 4 X december 2020

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Hissar Hissar är är inget inget slit slit och och släng släng

En hiss ska ha samma livslängd som fastigheten.

Det betyder attsamma en äldre hiss intesom ska fastigheten. bytas ut efter En hiss ska ha livslängd ett år –att Den moderniseras.

Detantal betyder enska äldre hiss inte ska bytas ut efter ett antal år – Den ska moderniseras.

Miljöpåverkan från en hiss är oftast större vid tillverkning än vid drift, deten ärhiss därför viktigt större att hissen anpasMiljöpåverkan från är oftast vid tillverksas så attviktigt flera moderniseringar ningtill äncirkulär vid drift,ekonomi det är därför att hissen anpasblir under dess livslängd.

Påmoderniseringar så sätt lämnar vi sasmöjliga till cirkulär ekonomi så att flera slit släng och dess sparar på jordens blir och möjliga under livslängd.

På resurser. så sätt lämnar vi slit och släng och sparar på jordens resurser.

Vi jobbar för att förändra branschen till ett cirkulärt ekosystem att bevara hissens och Vi jobbar förgenom att förändra branschen tillmateriella ett cirkulärt ekonomiska värdenatt över en mycket lång använd-och ekosystem genom bevara hissens materiella ningstid. ekonomiska värden över en mycket lång användningstid.

Detta är inget nytt för oss. Sedan 20 år tillbaka utvecklar, tillverkar ochoss. säljer vi högteknologiska Detta är inget nytt för Sedan 20 år tillbaka drivoch styrsystem för hydraulhissar.

Vårt fokus utvecklar, tillverkar och säljer vi högteknologiska på energioch resurseffektivitet tillsammans med drivoch styrsystem för hydraulhissar.

Vårt fokus produkternas egenskaper gör att vi idagmed leder på energi- ochunika resurseffektivitet tillsammans utvecklingen långsiktigt hållbara produkternasav unika egenskaper görhisslösningar. att vi idag leder utvecklingen av långsiktigt hållbara hisslösningar.

Spara pengar och bidra till en hållbar framtid Spara pengar och bidra till en framtidkräver Tillverkningen av en motvikt tillhållbar en ny linhiss mer energi än vad enmotvikt moderniserad Tillverkningen av en till en nyhydraulhiss linhiss kräver normalt förbrukar 25 års drift.hydraulhiss mer energi än vad under en moderniserad normalt förbrukar under 25 års drift.

Genom att bara byta ut hissens slitagedelar och behålla stommen fåsut enhissens modernslitagedelar och driftsäker Genom att bara byta ochhiss som gårstommen att modernisera flera gånger till. Både hiss behålla fås en modern och driftsäker hissens samt hissägarens kostnader som går miljöpåverkan att modernisera flera gånger till. Både blir därmed betydligt lägre änhissägarens vid ett fullt utbyte. hissens miljöpåverkan samt kostnader blir därmed betydligt lägre än vid ett fullt utbyte.

För mer information: Erik Paulsson Produktchef För mer information: Erik Paulsson Hydroware AB erik.paulsson@hydroware.se Produktchef www.hydroware.se 0472-451 33 Hydroware AB erik.paulsson@hydroware.se Allmännyttan nr 4 X december 2020 www.hydroware.se 0472-451 33

Installera hiss så att fler kan bo kvar Installera attcirka fler kan bo000 kvarlägenheter i I vårt land hiss finnsså det 1 000 flerbostadshus hiss.1 Åldersgruppen från 65 I vårt land finns utan det cirka 000 000 lägenheter i år och uppåt beräknas dubbelt så stor omfrån 20 år. flerbostadshus utanbli hiss. Åldersgruppen 65För år att skaberäknas kunna bobli kvar i sina lägenheter behöver ochfler uppåt dubbelt så stor om 20 år. För dessa utrustas medlägenheter en robust hiss. att flerfastigheter ska kunna bo kvar i sina behöver dessa fastigheter utrustas med en robust hiss.

Vi har färdiga koncept anpassade för fastigheter utan hiss bidrar till ekologisk, ekonomisk och social Vi harsom färdiga koncept anpassade för fastigheter utan hållbarhet.

Det finns många fördelar medoch att installehiss som bidrar till ekologisk, ekonomisk social ra just hydraulhissar i befintliga bostadshus. hållbarhet.

Det finns många fördelar med att installeVåra hissar är dessutom modulära och anpassade för ra just hydraulhissar i befintliga bostadshus. att moderniseras - flera gånger.

Våra hissar är dessutom modulära och anpassade för att moderniseras - flera gånger.

Cirkulära affärsmodeller tar bort investeringsbehovet Cirkulära affärsmodeller tar bort investeringsbehovet Vi är övertygade om att hissbranschen måste förflytta sig motom cirkulär ekonomi. Framtidsadaptiva Vi ärsnabbare övertygade att hissbranschen måste förflytta produkter tillsammans med cirkulära affärsmodeller sig snabbare mot cirkulär ekonomi.

Framtidsadaptiva är en förutsättning för att ta cirkulära ytterligare steg mot en produkter tillsammans med affärsmodeller hållbar värld. är en förutsättning för att ta ytterligare steg mot en hållbar värld.

I framtiden måste hissen betraktas som en tjänst, där produktansvaret stannarsom kvar en hos I framtiden måste hissen betraktas tillverkaren.

Det innebär att investeringsbehotjänst, där produktansvaret stannar kvar hos vet försvinner och att produkterna måste tillverkaren.

Det innebär att investeringsbehoanpassas för en längre livslängd, dåmåste slit & släng vet försvinner och att produkterna och försäljning dyra reservdelar en anpassas för enav längre livslängd, dåinte slitär & släng hållbar affärsmodell.” och försäljning av dyra reservdelar inte är en hållbar affärsmodell.”

- Erik Paulsson, Produktchef Hydroware

””

- Erik Paulsson, Produktchef Hydroware

M��g ‫��� ��פ‬s a �st���e ��� M��g ‫��� ��פ‬s a �st���e ���

59

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

POSTTIDNING B

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Avsändare: Sveriges Allmännytta Box 474 101 29 Stockholm

de leva. J å m . a, m , . . a a å de lev J

Vi gratulerar Sveriges Allmännytta på 70-årsdagen Visst är det roligt att fylla jämnt!

I 40 års tid tid har vi på Hogia hjälpt många av Sveriges Allmännyttor med:

� Lönesystem � Personalsystem � Fastighetssystem

� Ekonomisystem � Bokslutssystem

Vi ser fram emot många fler år tillsammans!

Vill du veta mer om våra lösningar?

Välkommen att kontakta Johan Fäldt på 072-14 30 197 eller mejla johan.faldt@hogia.se