Tidningen Allmännyttan 1 2019

EN TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

Klimatinitiativet REDAN 150 ANSLUTNA FÖRETAG

Så lockas vi att göra det rätta Från nedgången förort till ekostad På spaning efter otillåtna kontrakt

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA SABOs egen medlemstidning

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

1

CCJ

LIVSKVALITET FRÅN WINDOOR

Med marknadsledande design, kvalitativa materialval och innovativa lösningar är våra produkter inte bara trevliga att se på, utan också mycket hållbara och snabba att montera. Det gör Windoor till en trygg, engagerad partner som du kan känna förtroende för – från idé till färdigt utförande.

TRIVSEL OCH KOMFORT

ENERGIBESPARING

VÄRDEÖKNING

Din boendekvalitet blir väsentligt högre med en inglasad, väderskyddad balkong som stänger ute trafikbuller och föroreningar.

En inglasad balkong bidrar till minskad energiförbrukning vilket gynnar både din egna plånbok och vår gemensamma miljö.

Genom att investera i en balkong­ inglasning med marknadsledande design och kvalitativa materialval ökar värdet på din bostad.

BALKONGINGLASNING • RÄCKEN • UTERUM • FASADPARTIER Windoor är en ledande specialiserad aktör i byggsektorn med kunden i fokus. Sedan 1985 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi balkongsystem, uterum och fasadpartier för bostadshus samt fasader, glastak, fönster och dörrar för kommersiella fastigheter. Våra produkter förbättrar kvaliteten på boendet och ökar värdet på fastigheten för våra kunder.

Se mer på www.windoor.se

Innehåll

Nicklas Tell tackar hyresgästerna för att de sorterar rätt på Arbetarebostadsfondens miljöhus.

4. Ledare Anders Nordstrand

CARINA ALLFORS

Tidningen Allmännyttan

8. Bilden i fokus Miljonprogrammet på museum 10. Nudging Puffarna till vårt undermedvetna 16. Landet runt Kultur 18. En dag på jobbet Kommunikation för att nå målen 22. Andrahandsuthyrning Spaning efter otillåtna kontrakt 28. Intervjun Viktoria Walldin 33. Klimatinitiativet Så många har gått med 34. Ekoprofilering Att ändra bilden av ett bostadsområde 40. Krönikan Therése Hedlund, Bodenbo 41. Landet runt Nyproduktion 43. Inomhusklimat Tips vid extrem sommarvärme 48. Debatt "Dags att utreda misstankar om byggkarteller" 50. Fastigo svarar Regler vid tjänstledighet 52. Expertsvar Hur driver man ett störningsärende?

54. Expertsvar Varför går inte elpriserna ner?

56. Aktuellt Information från SABO 58. Aktuellt Utbildningar och konferenser 59. Aktuellt Detta får du som medlem

KARIN ALFREDSSON

Omslagsbild: Stenungsundshems vd Ted Lärnhem och ordförande Carin Oleryd har skrivit under avsiktsförklaringen för Allmännyttans klimatinitiativ. Foto: Linda Alexandersson.

Jag tror att den Katarina Lindvall arbetar både operativt och strategiskt som kommunikatör på SKB i Stockholm.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

svenska självbilden behöver skakas om.

Viktoria Walldin, socialantropolog

3

Ledare

Ett närmare samarbete skapar möjligheter för er att påverka FÖR EN BRANSCHORGANISATION med 313 medlemsföretag är det absolut nödvändigt att leverera medlemsnytta. Jag kan konstatera att ni – SABOs medlemmar – är nöjda, men jag vill att ni ska bli ännu nöjdare och att kontakten mellan oss blir ännu starkare. Ett närmare samarbete skapar också möjligheter för er att påverka och det innebär att SABO kan före­ träda er bättre i kontakterna med regering, riksdag och politiska partier.

Jag vill att ni ska vara ännu nöjdare och att kontakten mellan oss blir ännu starkare.

För mig är det viktigt att skapa ytterligare medlemsnytta genom att skapa konkret stöd i er dagliga verksamhet. Här kommer några exempel på vad SABO nu erbjuder: • Medlemmar kan teckna uppdragsavtal med PwC för finansiella modelleringstjänster, till förmånligt pris inom SABOs ramavtal.

Det finns två olika scenariomodeller för långsiktig ekonomisk och finansiell planering, en enklare och en mer omfattande. Analys­ verktyget gör det enklare för er att redovisa de ekonomiska konsekvenserna av framtida investeringar i bolaget. I stället för att varje bolag skall skapa ett eget stöd för detta kan vi erbjuda stödet till lägre pris, hålla det uppda­ terat, utveckla och stödja er med utbildning och råd.

• SABOs städhandbok finns nu som digital utbildning som går att ladda ner på mobilen eller datorn.

• Bättre upphandling av nyproduktion genom Upphandlingsformen Kombohus Flex, som är ett enkelt verktyg och stöd vid upphandling av nyproduktion. Hittills är över 9 000 lägenheter byggda eller beställda inom kombohuskonceptet och det har snabbat på bostadsbyggandet och framför allt sänkt byggpriserna.

• Samarbete med AFF som ger SABOs medlemmar lägre priser vid upphandling av exempelvis städtjänster.

• Nytt ramavtal ger prispressade hyres­ gäst­enkäter: Att veta vad hyresgästerna tycker om er som hyresvärd är viktigt. För att ge fler möjlighet att undersöka detta har SABO och Aktivbo skrivit ett samverkansavtal där SABOs medlemmar får mellan 15 och 25 procents rabatt på Aktivbos tjänster.

• Totalt deltar över 7 000 personer per år på våra utbildningar, konferenser och träffar.

Det gör oss till en av de största, kanske den största, utbildaren inom fastighetsbranschen.

Under 2019 lanseras 20 nya utbildningar och flera inom förvaltning och drift.

JAG VILL SKAPA så mycket nytta för er som

möjligt genom att utveckla och förändra vårt utbud till er för att ni ska få ut det mesta möjliga av SABO. Inom kort skickas vår årliga medlemsenkät ut. Den är viktig eftersom vi bygger vårt utvecklingsarbete på vad ni sva­ rar. Det är därför viktigt att svarsfrekvensen blir hög.

Anders Nordstrand, vd på SABO

Vill du ha ett eget ex av tidningen Allmännyttan?

Beställ här: www.sabo.se/tidningen-allmannyttan Kostnadsfritt för dig som jobbar i ett SABO-företag

4

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Det smarta sättet att byta fönster är att byta fönsterbågar istället för att byta hela fönster

Totalbågen

Ytterbågen

• Kostnadseffektivt • Minimalt ingrepp på fastigheten (man slipper åtgärder på fasad, fönstersmygar och fönsterbänkar) • Beklätt fönster ersätter underhåll såsom målning • Bättre ljudegenskaper • Det tar bara en dag att byta fönster i en lägenhet • Våra metoder innebär ett minimum av besvär för hyresgästen • Vi tillverkar och monterar dina fönster • Fritt att välja glas, ljuddämpande, energi, eller solskyddsglas Rätt ventilation i lägenheten?

• Till-luftdon avsett för installation i bostäder med självdrags– eller frånluftsventilation • Dragfri då den inkommande luften lämnar donet ur en uppåt-riktad öppning med stor area som ger låg hastighet • Försedd med filter med lång livslängd, enkelt att byta inifrån • Har renslucka för att enkelt kunna rengöras • Ljuddämpande upp till 50db.

Totalbågen kompakt

Ytterbåge

Prefond 40 och 50

www.prefond.se Adress: Industrigatan 29, 504 62 Borås Tel: 033-100200 | Mail: info@prefond.se

Ojämn inomhustemperatur?

Säkra inomhustemperaturen och spara pengar med trådlös mätning.

För energismarta fastighetsägare.

Ring oss! 019-25 21 00

www.ecoguard.se

Leverans dagen efter beställning.

Över 100 butiker runt om i Sverige.

Internetbutik för beställning dygnet runt.

Med Ahlsell som leverantör får du en trygg partner Ahlsell erbjuder dig marknadens bredaste sortiment av vvs, el, beslag, ljuskällor, armaturer, verktyg, kläder, och skyddsutrustning. Vi har samlat allt under ett tak för att göra dina inköp smidigare och vardagen enklare.

Ahlsell Sverige AB 020 -38 38 55 www.ahlsell.se

Egen kundtjänst med fokus på fastighetsskötsel.

Redaktionen

4,7

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN FÅR HÖGT BETYG

NI HAR BIDRAGIT MED EN HEL LITEN SKOG!

AV 6

NIO AV TIO LÄSER TIDNINGEN 88 % av dem som känner till tidningen läser den. En majoritet läser papperstidningen.

REPORTAGE MEST POPULÄRT Reportage är den typ av inslag som läses mest noga, följt av expertsvar och utredande artiklar.

NYPRODUKTION INTRESSERAR Mest intressant upplever de som svarat att det är att läsa om nyproduktion och renovering, följt av bostadspolitik och boendefrågor.

UPPFATTNING OM TIDNINGEN Innehållet är läsvärt och intressant 4,6 Layout och bilder lockar till läsning 4,4 Ger mig nya idéer och tankar 4,4 Axánd undersökningar utförde på uppdrag av SABO en läsarundersökning i slutet av förra året. Sammanlagt 1 389 personer besvarade undersökningen.

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Anders Nordstrand 08-406 55 00 anders.nordstrand@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Reportrar

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Caroline Högrud 08-406 55 13 caroline.hogrud@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

TACK ALLA 1 389 personer som svarade på vår läsar­ undersökning om tidningen Allmännyttan! Vi är glada Annicka Istemo, att ni ger tidningen så högt redaktör, tidningen Allmännyttan betyg och att ni kommer med glada tillrop och idéer på vad ni vill läsa mer om.

För varje svar har vi sett till att ett träd planteras i Vi-skogen i östra Afrika. Småskaliga bönder utbildas i trädplantering och genom att låta träd växa bland grödor och boskap får djur och människor skugga, skördarna blir större och motståndskraften mot klimatförändringar ökar.

Träden är alltså inte bara träd – de leder även till minskad fattigdom och bättre klimat.

OCH APROPÅ KLIMAT – klimatet tackar även

alla som hittills anslutit sig till Allmännyttans klimatinitiativ! I skrivande stund är det nästan 150 företag som gått med i Klimatinitiativet – det är långt över förväntan!

Målet med Klimatinitiativet är att Allmännyt­ tan ska vara fossilfria till 2030 och att energian­ vändningen ska minska med 30 procent.

I föregångaren Skåneinitiativet lyckades 105 allmännyttiga bostadsföretag minska energian­ vändningen med 4,7 terrawatt-timmar på nio år – det motsvarar nästan en hel kärnkraftsreaktor.

Jag får nästan rysningar när jag tänker på det.

Vad ska Allmännyttan nu lyckas åstadkomma – när det är ännu fler som gemensamt går samman för att minska utsläppen av växthusgaser?

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Claes Holmström 08-505 738 42 claes.holmstrom@newsfactory.se Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Prenumerera

www.sabo.se/tidningen-allmannyttan 395 kronor + moms/år. Kostnadsfritt för dig som arbetar, eller är förtroendevald, i ett SABO-företag.

Prenumerationsärenden: allmannyttan@sabo.se

7

OLA JACOBSEN

LOKE

WILLE

TIDSDOKUMENT FRÅN MILJONPROGRAMMET Dokumentärfotografen Jens S Jensen (1946–2015) vann internationellt erkännande för sina skildringar av livet i stadsdelen Hammarkullen, som han dokumenterade åren 1973–2013. På Göteborgs stadsmuseum kan man se hans ikoniska dokumentärfoton i utställningen ”Jobba, leva, bo – bilder av ett samhälle”.

Här visas över 200 av Jensens dokumentärbilder – många för allra första gången – i sällskap med ett tiotal berättelser ur hans böcker Hammarkullen (1974) och Dom kallar oss bilbyggare (1978). Bilderna har valts ut från tusentals negativ som ingick i en donation av Jens S Jensens samlade arbete som Stadsmuseet förvärvat av sönerna Jakob och Jesper Jensen förra året.

Utställningen pågår till den 22 september 2019.

8

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

BILDEN I FOKUS

HAMMARKULLEN 1973

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

9

MILJÖ

SÅ KNUFFAS VI TILL RÄTT BETEENDE Målade fotsteg i asfalten. Timglas för lagom duschtid.

Fimpröstlådor. Det kallas nudging – puffar som ska locka till rätt beteende.

Text: Anita Snis Foto: Carina Allfors

Man kan kalla det kom­ munikation till det under­ medvetna.

Mats Lönngren, expert inom hållbarhetskommunikation.

10

BEGREPPET NUDGING, som brukar översät­ tas med puffning eller knuffning, myntades för tio år sedan av nationalekonomen och nobel­ pristagaren Richard Thaler. Grundprincipen är att göra det lätt att göra rätt, ofta när det gäller miljöfrågor.

– Det handlar om att konstruera situationer som gör att människor fattar bättre beslut. Man kan kalla det kommunikation till det under­ medvetna, om man hårdrar det, förklarar Mats Lönngren, expert inom hållbarhetskommuni­ kation.

I botten är han utbildad agronom och har undervisat i miljökommunikation och infor­ mationslära på Sveriges lantbruksuniversitet.

Numera är han egenföretagare och har bland annat utbildat många allmännyttiga bostadsbo­ lag i nudging.

HAN UNDERSTRYKER att metoden bygger på

frivillighet. Människor ska lockas, inte tvingas.

Humor och vänlighet fungerar därför bra, som papperskorgar i lysande färger med basket­ bollringar över öppningen. Så kallade informa­ tionsnudgar – exempelvis tackande pratbubblor vid strömbrytare – är också vanligt. Även mil­ jömärkning kan räknas till den kategorin.

– Som kund köper man ju ofta miljömärkta

varor utan att egentligen tänka efter och göra ett medvetet val, säger Mats Lönngren.

Att använda miljöriktiga alternativ som förval, till exempel dubbelsidiga utskrifter, är också en nudgeform.

Ytterligare en princip är att ”sätta beteendet i handen” – utdelning av sopsorteringspåsar, prova på-ledlampor, grenkontakter med avstäng­ ningsknappar och liknande.

Grupptryck kan också vara effektivt. Den som får veta att grannarna sopsorterar noggrant blir ofta mer benägen att sortera bättre själv. Likaså kan tydliga siffror över den egna varmvattenför­ brukningen öka motivationen att korta duschar­ na framöver.

GRÄNSDRAGNINGARNA FÖR VAD som räknas som nudging är dock något diffusa.

– Det är inte alltid solklart vad som är nudgar och vad som är ren information. Men det som är sakligt, faktamässigt och vädjar till förnuftet brukar inte räknas som nudging. Lite slarvigt kan man säga att nudging går ut på att skita i attityderna och gå direkt på att ändra människ­ ors beteende.

Inte minst inom den kommersiella världen har nudging använts långt innan det fick sitt namn, påpekar Mats Lönngren. Varor i ögonhöjd på butikshyllor och frestande godis nära kassaköer är typiska sådana exempel. Den typen av nudging gränsar till manipulation, konstaterar han. Av­ sikten är ju att påverka människor utan att de är medvetna om det.

– Men när vi skapar nudgar för miljö- 

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

NUDGING

ARBETAREBOSTADSFONDEN SATTE HUSVÄRDEN PÅ DÖRREN

På dörren till ett av Arbetarebostadsfondens miljöhus finns ett foto i naturlig storlek på husvärden Nicklas Tell. En pratbubbla intill tackar hyresgästerna för att de sorterar rätt.

– Vi målade också lila fotsteg på marken fram till våra nya moloker där man sorterar glas, tidningar, plast och metall och satte upp egna skyltar med tydliga bilder vid sorteringskärlen. Så numera fungerar sorteringen i området bättre, berättar förvaltningsassistent Ylva Söderlund.

Därtill delades en sorteringsbroschyr – även denna med Nicklas Tell som fotomodell – ut i bostadsområdet, som ligger i nordvästra Stockholm.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

11

MILJÖ

SIGTUNAHEM

FIMPRÖSTNING HOS SIGTUNAHEM

SANDRA NORLING

Hos Sigtunahem kan cigarettfimpar slängas i en genomskinlig tudelad genomskinlig ”brevlåda”. Valfrågan på lådan går att byta ut – exempelvis har rökarna även kunnat rösta om sin favoritglass – och målet är givetvis färre fimpar på marken.

HELENE AHLBERG

 beteenden är det ju för allas bästa, inte för ett kommersiellt syfte. Så länge man är transpa­ rent och inte har något att dölja tycker jag inte att det är någon fara.

Frågan är dock om det alltid kan vara bekvämt, trevligt och uppoffringsfritt att göra rätt. Räcker nudging för att till exempel hejda klimatföränd­ ringarna?

Nej, det tycker inte Mats Lönngren.

– Det är min absoluta uppfattning att det inte räcker fullt ut. Nudging är inte ett universal­ medel för hållbar utveckling. Men det är ett bra redskap för att komma en liten bit på väg och starta goda cirklar, säger han.

– Det är oerhört stora förändringar som måste ske i samhället när det gäller klimatet, och man måste göra det ganska snabbt. Åtminstone på kort sikt måste vi nog dra ner på vår standard, till exempel genom att flyga mindre. Vi svenskar flyger ju mer än någonsin, och det sitter hårt åt för oss att sluta med det.

Ett slags möjlig resnudge skulle kunna vara att visa på bra alternativ till flyg, som snabba tåg och båtar.

– Då ändrar vi förutsättningarna för valet, och gör det lättare att göra rätt. Det är ju det nudging handlar om, säger Mats Lönngren. b

Grönt ljus när husen mår bra i Örebro P-PLATSER HJÄLPER VAGNAR HITTA HEM Bostadsbolaget MKB i Malmö har numrerade flyttvagnar med egna ”parkeringsplatser” i foajén på sitt studentboende Rönnen.

– Flyttvagnarna används vid in- och utflyttningar, eller om studenterna till exempel köpt en säng eller något annat tungt. Vi har rätt långa korridorer i huset, så vagnarna används väldigt frekvent, berättar affärsområdeschef Håkan Andersson.

12

Örebrobostäder har köpt in soffor som lyser i olika färger beroende på hur mycket energi som används för tillfället i husen intill.

Förhoppningen är att främja energiengagemanget hos de boende.

– Sofforna visualiserar husets hjärtrytm. Med olika färger visar de när huset använder lite energi och när det drar mycket. Färgen skiftar mellan grönt när huset mår bra och drar lite el, och rött när huset mår mindre bra och drar mycket el, säger el- och automationschef Jonas Tannerstad.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

FÖRBO

FÖRBO MINSKADE FELSORTERINGEN Bostadsbolaget Förbo, som samägs av fyra västsvenska kommuner, använde sig av nudging för att få ordning på de många felsorterade soporna i ett av sina områden. Genom vägledande målade linjer i asfalten, vänliga skyltuppmaningar och färgglada vepor runt sopbehållarna ville bostadsbolaget inspirera hyresgästerna att göra rätt.

– Nudgingmetoder lyckas ofta bättre än traditionell information när det gäller att minska gapet mellan vilja och handling, och det var den vägen vi valde att gå, berättar Peter Söderlund, kommunikationsstrateg på Förbo.

Mängden felsorterade sopor har nu sjunkit betydligt.

– Det blir en god spiral. När hyresgästerna upplever att miljön blivit trevligare vill man bibehålla det så, menar Peter Söderlund. Även i tvättstugorna har metoden använts. Där har borstar, moppar, hinkar och skrapor fått sin bestämda plats genom porträttlika illustrationer på väggen.

Förenkling i stället för pekpinnar i Mölndal Drygt 300 av Mölndalsbostäders hyresgäster har fått plastburkar för att samla in gammal matolja och annat flytande matfett. Målet är att återvinna fetterna, som kan orsaka stopp i ledningssystemen om de hälls i avloppet och stelnar.

– Vi ser att det finns en styrka i att inte påpeka fel och brister i beteenden med utropstecken. I stället vill vi göra det lätt för våra hyresgäster att göra rätt, förklarar Majken Kumlin Goulding, kommunikationsansvarig på Mölndalsbostäder.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

I en del av Skövdebostäders tvättstugor hände det sig att tvättvagnarna ”fick fötter”. Bostadsbolaget fäste därför inplastade hälsningar på dem, exempelvis: • Hej! Jag trivs bäst i tvättstugan • Snälla! Jag känner mig mest trygg här i tvättstugan • Hej! Om jag är borttappad så bor jag i tvättstugan på Kurortsvägen – Tanken var att göra vagnarna lite mer personliga genom att ge dem känslor. Vi tycker att vagnarna har fått vara kvar mer i tvättstugorna efter detta, säger Gisela Stell, distriktsassistent på bostadsbolaget.

SKÖVDEBOSTÄDER

MÖLNDALSBOSTÄDER

VÄDJANDE TVÄTTVAGNAR HOS SKÖVDEBOSTÄDER

13

MILJÖ

MATS LÖNNGRENS SEX BÄSTA RÅD 1

PROVA ER FRAM!

Om ni har en bra nudgeidé när det gäller sop­sortering: börja i ett soprum och se vilken effekt det får. Och om det funkar – skala upp och gör likadant på fler ställen.

2

NUDGING ÄR INTE ALLTID BÄST.

Tänk på att nudging inte passar i alla samman­ hang, utan är ett redskap bland många inom kommunikation. Ibland är det bättre med ren och skär kunskapsförmedling.

3

VÅGA FRÅGA!

TALA TILL HJÄRNA OCH HJÄRTA!

Vi behöver bli ännu bättre på att skilja på vetande och tro, på absoluta fakta, möjliga scenarier och rena gissningar. Och vi behöver även tala till hjärtat. Genom så kallad storytelling kan vi berätta om de lokala exem­ plen, dem som ligger oss närmast och dem som berör oss.

5

SKAPA ARENOR FÖR GODA MÖTEN!

När människor kommer samman och får vara kreativa frigörs mycket energi. Det kan därför vara bra att samla hyresgästerna för att tillsam­ mans skapa visioner och konkreta förbättringsförslag, till exempel genom workshoppar.

6

SKAPA MOTIVATION MED FEEDBACK!

När vi gör klimat- och miljöinsatser vill vi veta hur det går. I det lilla – för mig själv, för huset, för området. Och i det stora – för hemkommu­ nen, för Sverige, för världen. Går det åt rätt håll ger det motivation att fortsätta. Går det åt fel håll knyter vi näven för att göra bättre.

VisionPlus

Effektiv kommunikation utgår från målgrup­ pens behov och förutsättningar, inte från våra egna informationsbehov. Genom att prata utan att peka, ställa nyfikna frågor och lyssna kan vi bättre anpassa budskapen till målgrup­ perna.

4

Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

14

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Här är den bekymmersfria gemensamma tvättstugan Nu finns det äntligen en gemensam tvättstuga som har allt. Det är specialisterna på professionell tvättstugeutrustning som har skapat den. PODAB har alla produkter som krävs för att optimera tvättstugan: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi gärna din gemensamma tvättstuga bekymmersfri.

Vill du bli riktigt nöjd ska du prova oss. Vi har en unik garanti som vi kallar Supernöjd Kundgaranti. Är du som ny kund inte supernöjd inom 12 månader får du helt enkelt pengarna tillbaka. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi arbetar för att skapa bekymmersfria tvättstugor och hur vi gör för att våra kunder ska bli supernöjda.

Ring 031-752 01 00 eller läs mer på www.podab.se/kundgaranti.

KUND GARAN TI

SUPER

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

NÖJD 15

LANDET RUNT KULTUR

ABK/CREATIVE ARMY

Fittja. Konstkuben är ett konstprojekt i Fittja som arbetar med att synliggöra grupper som annars inte får särskilt stort utrymme i samhället. Tidigare har barnen, mammorna och systrarna varit i fokus för konstprojektet – nu får seniorerna ta plats.

– Att åldras ses ofta som någonting negativt i vårt samhälle.

Men jag tycker tvärtom att det är väldigt mäktigt att få äga alla dessa år och historier, säger Saadia Hussain, konstnärlig ledare för projektet.

Tanken med projektet är att omvandla minnen och stora ögonblick från Fittjas seniorers liv till ett konstverk som förmedlar en värdig bild av områdets äldre. På så sätt hyllas de äldre, men också åldrandet.

– För oss är det här en demokrati- och hållbarhetsfråga: vem får synas och bestämma hur det offentliga rummet ska se ut?

Därför är det självklart att Botkyrkabyggen stödjer Konstkuben.

Det är ett viktigt hållbarhetsarbete ur det sociala perspektivet, säger Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen.

BOTKYRKABYGGEN

SENIORER HYLLAS MED KONST I FITTJA

Bilden från en tidigare Konstkub i Fittja: Systrar utan gränser.

Kristianstad får lekpark med inspiration av barnens teckningar J O A N N A Z AW I E J A

Kristianstad. Med utgångspunkt ur idéer från hyresgästerna har Kristianstadsbyggen (ABK) tagit fram en interaktiv och jämställd aktivitetsplats för alla åldrar.

Sammanlagt handlar det om 1 200 kvadratmeter lekyta där stora och små ska aktiveras. Nedsänkta studsmattor, en lång linbana, rutschkanor och utrymme för sång och lek är några av aktiviteterna. En bit bort byggs också ett utegym.

– Vi vill satsa på en aktivitetsplats där alla känner sig välkomna, säger ABKs vd Henrik Strand.

En viktig del i arbetet med aktivitetsplatsen har varit dialogen med barn och ungdomar från bostadsområdet. ABK har fått in flera teckningar från barn som målat sina önskemål.

– Vi har fått in massor av synpunkter och idéer som vi har tagit till oss, berättar Carolina Aouseus, ansvarig för ABKs utemiljöer och den som ritat den nya aktivitetsplatsen.

Under våren ska platsen växa fram i Gamlegårdsparken, och stå klar till sommarlovet 2019.

16

VÄRDET I ATT HA ETT VARDAGSRUM

Boden. Konstverket Al Madhafah/ The Living Room är ett samarbete mellan Bodenbo, Statens konstråd, Havremagasinet och Försvarsmuseum Boden.

Med utgångspunkt i Bodens historia har arkitekten Sandi Hilal undersökt flyktingskapet tillsammans med inflyttade Bodenbor. Hon frågar sig på vems villkor integration är tänkt att fungera och tittar på vardagsrummets symboliska värde. Vardagsrummet ger möjligheten att vara värd, att bjuda in andra och att själv sätta agendan, menar hon.

– Konstverket är ett publikt vardagsrum mitt i en flyktingförläggning, och en alternativ allmän plats där flyktingar kan utöva sin rätt att agera värd.

Utrymmet aktiveras av dem själva. Genom bjudningarna kan de bryta upp den dynamik som råder i relationen mellan en nyinflyttad och en ortsbo, säger Sandi Hilal.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Är du rustad för en framtidsbransch?

Fastighetsbranschen växer så det knakar. Vi sysselsätter fler än skogsindustrin och är den första branschen som är jämställd på börsnivå.

Med vårt breda utbud av kurser får du den senaste kunskapen inom fastighetsföretagande. Vi kompetenssäkrar framtiden!

Nyfiken på att veta mer? Besök www.fastighetsagarna.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

17

EN DAG PÅ JOBBET

Kommunikation FÖR ATT NÅ målen Katarina Lindvall är kommunikatören som dagligen parerar både operativa och strategiska uppgifter – och ett stort antal snabba puckar.

Text: Sara Paborn Foto: Karin Alfredsson

KATARINA LINDVALLS DAG börjar redan

SKB Stockholms Kooperativa Bostadsförening Antal lägenheter: 8 000 Antal medlemmar: 90 000 Antal anställda: 130

18

klockan 5.30. Då stiger hon upp och tar buss och tunnelbana till jobbet. Det blir ofta ett snabbt stopp vid Hötorget där hon dricker dagens första kaffe och ”köper en onyttig macka”. Klockan 7 är hon på plats på kontoret i Abrahamsberg i västra Stockholm.

– Jag tycker om att komma tidigt, för då får jag jobba ostört i en timme, säger hon med ett leende.

Jobbet som kommunikatör på Stockholms ko­ operativa bostadsförening (SKB) är annars fullt av avbrott. Katarina konstaterar att få dagar blir som hon har planerat. Det dyker alltid upp saker på vägen som måste lösas och prioriteras.

SKB tar en allt större plats på Stockholms­ kartan över byggande och boende, vilket förstås ger ringar på vattnet. Kommunika­ tionsavdelningen, med fyra medarbetare

utöver Katarina, arbetar med ett brett spektra – allt från den digitala kommunikationen, samhällsdebatt och mediarelationer, till att ta fram utställningar om nästa byggprojekt och producera SKBs årsredovisning.

Dessutom sköter SKBs kommunikations­ avdelning också en del av kontakten mellan den verkställande organisationen – ”företaget SKB” – och de förtroendevalda. Och kommuni­ kationen måste hänga samman, oavsett om det handlar om ett litet visitkort eller en tio meter hög byggvepa.

Samma SKB ska möta medlemmarna och omvärlden oavsett sammanhang. Varumärkes­ arbetet har upptagit mycket av avdelningens tid de senaste två åren, berättar Katarina.

– Vi behövde ta reda på hur bilden av SKB ser ut, vad som gör oss unika och vad som sär­ skiljer oss från andra. Efter många intervjuer, enkäter, workshops och samtal mynnade det hela ut i en ny vision, varumärkesplattform och värdegrund.

– Det arbetet hjälper oss nu i vårt dagliga arbete för att skapa en enhetlig bild av SKB när vi ska kommunicera med våra medlemmar, politi­ ker, nuvarande och blivande medarbetare 

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

KATARINA LINDVALL Ålder: 48 år.

Gör: kommunikatör på SKB. Bor: i Nacka.

Familj: man, dotter och son.

På fritiden: dricker kaffe med andra föräldrar vid fotbollsplanen eller i handbollshallen

Vi behövde ta reda på hur bilden av SKB ser ut.

Katarina Lindvall

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

19

EN DAG PÅ JOBBET 10.00 Möte med Joakim Wernersson, ekonomi- och finanschef, och Yvonne Edenmark Lilliedahl, kommunikationschef, för att gå igenom produktionsplanen för årsredovisningen.

EN DAG PÅ JOBBET 07.00 Katarina är på plats på kontoret och hämtar en av många koppar kaffe under dagen. Sedan tar hon itu med mejlen.

08.00 Kilar ner en våning till Ulf Jonsson, som är nybyggnadschef. De ska stämma av byggstarter och antal lägenheter för nyproduktioner till nästa nummer av hyresgästtidningen ”Vi i SKB”.

09.00 Dags för en kort fikapaus med kollegorna.

09.30 Mejl från Stockholms stads exploateringskontor. De ska trycka skyltar till det nya bostadsområdet Årsta­fältet och uppgifter behöver kollas.

 och samarbetspartner. Även i arbetet med att öka kännedomen om den koopera­ tiva hyresrätten och att vara en aktiv röst i samhällsdebatten.

NÄR KATARINA BÖRJADE på SKB för sex år sedan var det fortfarande mycket tryckt material som producerades. I dag pågår digitaliseringen för fullt.

– Alltmer kommunikation blir digital och vi försöker göra våra tjänster tillgängliga på webben i möjligaste mån. Ett exempel är hur vi presenterar en nyproduktion som ska hyras ut. Tidigare hade vi en stor utställ­ ning i entrén, men nu har nästan allt flyttat över till webben. Där kan vi ge en mycket Denna artikel har tidigare publicerats i Vi i SKB, SKBs hyresgästtidning.

Kanske har även ert bostadsföretag artiklar som skulle passa i tidningen Allmännyttan?

Hör gärna av er till oss på allmannyttan@sabo.se

20

tydligare bild med bland annat 3D-visning av lägenheter.

Dessutom gör SKB entré i sociala medier i höst.

– Men fortfarande behöver en hel del tryckt material tas fram, som till exempel in­ formationsskyltar i kvarteren, vår medlems­ tidning och vissa foldrar, säger Katarina.

I förbifarten berättar kommunikations­ chefen Yvonne Edenmark Lilliedahl varför Katarina är som klippt och skuren för jobbet som kommunikatör.

– Det är en tjänst där man måste ha mas­ sor av bollar i luften med förmåga till både överblick och detaljfokus. En kommunikatör måste ha förståelse för verksamhetens ut­ veckling och utmaningar för att kunna bidra till en tydlig bild och ett starkt förtroende för företaget.

Om fem år tror de båda att fler kommer att känna till vad en kooperativ hyresrätt är, och har fått upp ögonen för denna hållbara boendeform.

– SKB kommer att vara mer känt än idag, synas mer i samhällsdebatten, bidra till regi­ onens utveckling och vara ännu bättre på att berätta om allt bra vi gör, säger Katarina. b

10.00 Möte med Joakim, ekonomi- och finanschef, och Yvonne Edenmark Lilliedahl, kommunikationschef, för att gå igenom produktionsplanen för årsredovisningen som ska vara klar i början av april.

11.45 Lunch. Det blir som ofta sushi som Katarina tar med till matsalen högst upp på kontoret i Abrahamsberg.

13.00 Tar fram en platsannons som ska införas i tidningen Metro. Sedan blir det korrläsning av texter till Vi i SKB. 14.30 Möte med delar av kommunikationsavdelningen. Henrik Betnér, redaktör för webben och ansvarig för sociala medier, leder mötet där SKBs strategi för sociala medier ska stämmas av.

16.00 Beger sig mot t-banan och åker hem.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Utan syre ingen korrosion!

Syre i systemvätska i värme-/kylsystem gör att rör och komponenter rostar sönder. Rostpartiklar och magnetit sätter igen ventiler, leder till funktionsstörningar, pumphaverier och läckage.

QTF arbetar förebyggande med QTFmetoden, med avgasning och rening, men fortfarande väntar många till läckage uppkommer i systemen innan man reagerar. Onödigt kostsamt, tycker vi, men vi hjälper dem också.

Kontakta QTF för besiktning!

Ju förr desto bättre.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

www.qtf.se

21

– Jag är jätteintresserad av historia och arkitektur, så när jag i början gick runt och tittade på Ystadbostäders fastigheter blev jag helt förälskad. Vi har några hus där vissa delar är ända från 1500-talet, berättar Hanna Persson Stijepic.

LEDIGT UTHYRT

UTHYRT UTHYRT

UTHYRT

22

UTHYRT

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

OTILLÅTEN ANDRAHANDSUTHYRNING

TUSENTALS LÄGENHETER FINNS ATT ÅTERVINNA FRÅN ANDRAHANDSMARKNADEN Allt fler bostadssökande och förstahandshyresgäster möts på en marknad som egentligen inte får finnas. Många bostadsbolag satsar därför stort på att få bukt med den otillåtna andrahandsuthyrningen.

Målet är att få loss lägenheter till bostadskön – men samtidigt drabbas de som hyr i andra hand. Ibland vet de inte

n me m lko ya Vä din n ! till stad bo

Ystadbostäder

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

ens om att lägenheten ska tömmas när kronofogden knackar på dörren.

Text: Anita Snis Illustration: Annicka Istemo

HUR STOR DEN OTILLÅTNA andrahandsmark­ naden är finns det inte någon säker statistik på.

Den senaste uppskattningen från Statistiska cen­ tralbyrån landade på totalt 130 000 andrahands­ uthyrningar, men det framgår inte hur många som saknade värdens tillstånd. Några sådana siffror fanns inte heller i den statliga utredning om svarthandel och otillåten andrahandsuthyr­ ning som blev klar förra hösten.

Men sannolikt handlar det om många tusen lägenheter – det är Marina Rajala, jurist på SABO, övertygad om. Tidigare har hon själv arbetat med otillåten andrahandsuthyrning på Järfällahus och Familjebostäder i Stockholm, och hon be­ dömer att närmare tio procent av hyresrätterna i storstadsområdena hyrs ut i andra hand utan tillstånd. Lågt räknat.

– I vissa områden med bostadsbrist kan 

23

OTILLÅTEN ANDRAHANDSUTHYRNING

Sådana här utredningar är väldigt tids­ krävande, men de kan ge stor utdelning.

Marina Rajala, jurist på SABO

24

 det vara mer än 30 procent av lägenheterna, säger hon.

– Det här skapar en otrolig otrygghet. Det blir ständiga inflyttningar och utflyttningar och de andra hyresgästerna vet inte vilka som bor i trappen. Det kan också bli mycket störningar, eftersom en del andrahandshyresgäster struntar i att sköta sig.

Andra andrahandshyresgäster är så rädda att bli upptäckta att de sköter sig exemplariskt – men törs inte göra felanmälan, inte ens om de får problem med skadedjur. Oron kan också göra att många inte vågar berätta var de bor och barnen kan till exempel få svårt att bjuda hem kamrater.

I OMRÅDEN MED MÅNGA otillåtna uthyr­ ningar kan värdar som sätter in krafttag få stora tillskott till sin bostadskö (se exempel nästa uppslag).

– Sådana här utredningar är väldigt tidskrä­ vande, men de kan ge stor utdelning. Särskilt i början, då det kan finnas många lättåtkomliga ärenden, säger Marina Rajala.

Hon rekommenderar enkla åtgärder till att börja med, som att jämföra listor från folkbok­ föringen med listorna på kontrakten i ett hus.

Sedan i somras är det dessutom brottsligt att inte vara folkbokförd där man är bosatt, påpekar hon.

– Det är också bra att börja i områden med mycket störningar och slitage i fastigheterna, för där pockar det ju på.

Ett annat tips är att ta hjälp av andrahands­ hyresgästerna.

– Om de har betalat oskäligt höga hyror kan de ju begära tillbaka pengar från förstahands­ hyresgästen med hjälp av hyresnämnden. Det kan därför vara en morot för dem att ge sig till känna och visa sina andrahandskontrakt.

Ibland är det socialtjänsten som betalat andra­ handshyrorna, men där kontrolleras inte alltid om uthyrningen är godkänd av värden.

– Det skulle vara bra med bättre samarbeten mellan bostadsföretagen och kommunerna, inte minst för att det ofta är så höga hyror som tas ut, framhåller Marina Rajala.

Enligt den statliga utredningen beräknas andrahandshyrorna vara 50 procent högre än förstahandshyrorna, i Stockholmsområdet drygt

70 procent högre. För att få ihop till de höga hy­ rorna bosätter sig ofta många personer tillsam­ mans i en lägenhet.

– Ibland kan det vara uppemot 30 personer i en enda lägenhet. I vissa fall är det människor som bara behöver en adress att folkbokföra sig på, i andra fall är det människor som behöver någon­ stans att sova och ett hem.

OM BOSTADSFÖRETAGET kan bevisa att

lägenheten hyrts ut olovligen måste andrahands­ hyresgästerna flytta ut, ibland utan att ha nå­ gonstans att ta vägen. Många gånger har de inte ens varit medvetna om att de bott under osäkra omständigheter, berättar Marina Rajala.

När dörren bryts upp på vräkningsdagen kan därför andrahandshyresgästerna ha lämnat sitt hem som en helt vanlig dag. Med middagsgrytan prydligt inställd i kylen, sängarna bäddade och värdesaker liggandes framme. När de sedan kom­ mer hem från arbete och skola är låset utbytt och ägodelarna magasinerade.

– Det är väldigt väldigt sorgligt. Hela familjer, ibland med barn, blir utan bostad. Och samtidigt har förstahandshyresgästen, som hela tiden tagit emot deras pengar, vetat om allt sedan länge, konstaterar Marina Rajala.

Hon menar att bostadsbolagen har ett med­ mänskligt ansvar, även om andrahandshyres­ gästerna inte haft något kontrakt hos bolaget.

– Personligen tycker jag att det finns en etisk sida av det här, de bor ju ändå i företagets be­ stånd. Vad man måste göra och vad man bör göra är ju olika saker. Man kan gå ett steg längre och försöka ta kontakt med dem, till exempel knacka på dörren och berätta vad som är på gång.

Likaså finns möjligheten att meddela social­ tjänsten om att uppsägningar och avhysningar är i antågande, även om de berör andrahands­ hyresgäster.

MARINA RAJALA berättar att många första­

handshyresgäster månar om sina hyresgäster och vädjar till bostadsföretaget om att de ska få överta kontraktet.

– Ibland kan bostadsbolaget då förlänga uppsägningstiden några månader, så att andra­ handshyresgästerna hinner hitta någonstans att

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

bo. Men vår primära uppgift är ju att se till att lägenheterna går till dem som sökt lägenhet via bostadskön.

Själv har förstahandshyresgästen ofta redan sitt boende tryggat.

– Under den tid jag arbetat med det här har jag inte sagt upp någon som inte redan haft någon annanstans att bo. Många gånger har de redan en annan hyresrätt eller köpt en ny bostad, och använder överhyrorna från andrahandsuthyr­ ningen till att betala den, säger Marina Rajala.

UTREDNINGSFOKUSET kan också riktas mot

andrahandshyresgästerna. Både den egna områ­ despersonalen och grannarna har ofta god koll.

– Men även om de själva till exempel har ringt och anmält störningar kanske de ändå inte vågar vittna om vilka som bor i en lägenhet. Det är ju inte heller säkert att lägenheten verkligen blir friställd efteråt. Visserligen får den som blir kallad till rätten inte vägra att vittna, men det är inte alltid bostadsbolaget vill gå så långt. Även utredarna kan ibland känna oro för sin säkerhet. Deras namn finns till exempel med i uppsägningar och andra ovälkomna dokument riktade till förstahandshyresgästen.

– Därför gäller det att noggrant förklara att det är bostadsbolaget, och inte man själv som privatperson, som står bakom åtgärderna. Ett alternativ kan också vara att lägga vissa ärenden på externa jurister, säger Marina Rajala.b

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

25

OTILLÅTEN ANDRAHANDSUTHYRNING

STOCKHOLMSHEM:

250 LÄGENHETER PÅ ETT ÅR THOMAS MUNDEBO, chef för hyresjuridiska enheten

på Stockholmshem, började utreda otillåtna andrahandsut­ hyrningar redan 2005. Då lyckades han som ensam utredare återta 250 lägenheter till bostadskön.

– Det gick väldigt lätt då. Man kunde bara ringa upp någon och säga ”nu är det dags att du slänger in nyckeln”, och så gjorde de det, berättar han.

Numera arbetar fyra utredare med oriktiga hyresförhål­ landen och saldot för 2018 landade på drygt 140 lägenhe­ ter.

– De som inte följer reglerna har kommit ikapp och vet vilka åtgärder de ska vidta för att inte bli upptäckta, konsta­ terar Thomas Mundebo.

Vilka åtgärder det handlar om mer specifikt vill han inte gå in på. Detsamma gäller bolagets utredningsmetoder.

– Vi vill hålla det lite hemligt, så inte de som fuskar får en handbok i hur de ska undgå upptäckt.

En annan skillnad är att många av dem som utreds har blivit tuffare.

– Förr blev folk lite skrämda om man gick till domstol, men så är det inte längre. Numera dyker de upp med advo­ kater eller representanter från Hyresgästföreningen, och de överklagar också i mycket högre utsträckning.

En orsak kan vara att det finns stora pengar att tjäna, tror han.

– Det går ju att ta ut saftiga överhyror numera av sina andrahands­hyresgäster. b

Vi vill hålla det lite hemligt.

Thomas Mundebo, Stockholmshem

ÖREBROBOSTÄDER:

460 LÄGENHETER PÅ TRE ÅR ANNA-CARIN B MAGNUSSON, bosocial chef på Örebrobostäder,

berättar att bostadsbolaget återtagit 460 lägenheter på grund av oriktiga hyresförhållanden sedan oktober 2015. Merparten var olov­ ligt uthyrda i andra hand.

– Det är i princip bara en medarbetare som har arbetat med det här, så det är otroligt många lägenheter på den tiden. När vi började var det som ett treårigt projekt, men nu har vi valt att permanenta det här arbetet, säger hon.

En av utredningsmetoderna är mer aktiv registervård, till exempel genom att jämföra hyresgästernas folkbokföring med lägenhetsad­ resserna.

– På det sättet hittade vi en hel del lägenheter som hyresgästerna saknade behov av – för att de var avlidna eller hade utvandrat, till exempel. I de fallen säger vi upp lägenheterna på grund av saknat behov, men de har nästan alltid även varit uthyrda olovligt i andra hand, berättar hon. b

LÄS MER

Läs mer om tillåten och otillåten andrahandsuthyrning på sabo.se (sidorna är öppna för inloggade medlemmar). Där finns även broschyren Riktlinjer för andrahandsuthyrning, som utarbetats tillsammans med Fastighetsägarna.

26

Vi har valt att perma­ nenta det här arbetet.

Anna-Carin B Magnusson, Örebrobostäder

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

HELSINGBORGSHEM:

VÄXJÖBOSTÄDER:

HELSINGBORGSHEM BÖRJADE arbeta systematiskt för att minska den otillåtna andrahandsuthyrningen våren 2016. Först i projektform, därefter som en del av den löpande verksamheten. Under 2017 frigjordes 77 lägenheter, ungefär lika många under 2018.

– I förhållande till det arbete som vi lägger ner tycker vi att det är ett väldigt bra resultat, säger Przemek Malachowski, som är chef för bosocial utveckling på Helsingborgshem.

– Det är ju vår affärsidé att hyra ut lägenheter, det ska inte vara enskilda hyresgäster som gör det. Men det är förvånansvärt ofta som människor sitter på ett antal bostäder, både hyreslägenheter, villor och bostadsrätter.

Hur många lägenheter som hyrs ut otillåtet i andra hand inom det egna beståndet vågar han inte gissa på.

– Jag vill inte skjuta från höften. Men vi får in fler tips än vad vi hinner ta hand om, så vi tror att det finns ett mörkertal. b

PÅ VÄXJÖBOSTÄDER arbetar en person

NÄRA 80 LÄGENHETER PER ÅR

100 LÄGENHETER PÅ TVÅ ÅR

MKB:

SPECIALGRUPP FÖR EFFEKTIVARE UTREDNINGAR MKB FASTIGHETS AB i Malmö tillsatte i höstas

en särskild grupp med fyra medarbetare för att komma tillrätta med olovlig andrahandsuthyrning inom beståndet.

– Vi vill arbeta för en sund bostadsmarknad, och det här är också en viktig trygghetsfråga för våra hyresgäster. De ska veta vilka som är deras grannar, och som hyresvärd ska vi veta vilka som bor i lägenheterna, säger Eva Rosengren, som ansvarar för arbetet med oriktiga hyresförhållanden.

– Vi har arbetat med de här frågorna även tidigare, men nu har vi sett över våra arbetssätt och rutiner för att kunna arbeta mer effektivt. b

sedan i oktober 2016 halvtid med att motverka otillåten andrahandsuthyrning – och har sedan dess frigjort drygt 100 lägenheter.

– Det är klart att det är bra att vi återför många lägenheter till vår bostads­ kö, säger Jennie Isberg, kommu­ nikationschef på Växjöbostäder.

– Men samtidigt är det svårt att sätta upp mätbara mål för sådana här insatser. Om vi lyckas är ju målet att antalet frigjorda lägenheter ska minska efterhand.

Ett viktigt delmål för Växjöbostäder är därför att alla hyresgäster – även de som vill hyra i andra hand – blir medvetna om satsningen mot otillåtna uthyrningar. På så vis verkar åtgärderna även förebyggande.

Växjöbostäder har fått in många tips, både från hyresgäster och den egna per­ sonalen.

– Vi kan ju märka att allt inte står rätt till när vi är ute och jobbar i områdena, säger hon.

– Vi lämnar också ut våra hyresgästenkä­ ter personligen varje år genom att gå runt och knacka på dörrarna. Om vi då ser att det finns andra namn på brevlådorna eller dörren gör vi små noteringar om det. b

OSÄKER FRAMTID FÖR HÅRDARE LAGFÖRSLAG DEN STATLIGA UTREDNINGEN om

svarta kontrakt och otillåten andra­ handsuthyrning, där SABO deltog med en expert, blev klar i november 2017.

Utredningen föreslog bland annat att otillåten andrahandsuthyrning i vin­ ningssyfte skulle kunna straffas med böter eller fängelse upp till två år.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

I augusti 2018 la regeringen fram förslag som i stort följde utredning­ ens. Därefter har lagrådet lämnat sitt yttrande, som var kritiskt på många punkter. Bland annat ansåg rådet att det saknas tillräckliga skäl för en sådan kriminalisering av otillåten andra­ handsuthyrning.

I det så kallade januariavtalet mellan S, MP, L och C nämns att höjda straff för försäljning av svartkontrakt, liksom kriminalisering av köp, ska utredas under 2020–2021 och att en ny lag­ stiftning ska börja gälla den 1 juli 2022.

Något skäl till att frågorna ska utredas på nytt anges inte. b

27

SOCIAL BOSTADSPOLITIK

FOLK VILL HA

MEN KAN DELA MYCKET ANNAT Sverige behöver en ny form av subventionerat boende som bidrar till integration. Det menar socialantropologen Viktoria Walldin.

– Fattiga ska kunna bo i samma områden som rika och halvfattiga i samma områden som halvrika.

Text och foto: Mikael Bergling

ENLIGT VIKTORIA WALLDIN är det länge

VIKTORIA WALLDIN Ålder: 45 år.

Yrke/uppdrag: Social­ antropolog och partner på White arkitekter. Arbetar med social hållbarhet.

Bakgrund: Född i Etiopien.

Uppvuxen i Sollentuna norr om Stockholm. Pluggat bland annat marknads­ ekonomi, marknadsföring, antropologi och religionshistoria. Studerat, arbetat och bott i London och New York.

28

sedan Sverige hade en social bostadspolitik värd namnet.

– Marknaden har fått styra, vilket har gjort att det nästan bara har byggts bostadsrätter eller få, men alltför dyra, hyreslägenheter. Det har inte funnits någon matchning mot människors behov, bara deras efterfrågan.

– Det vi nu ser är hur marknaden för dyrare bo­ stadsrätter mattas. Därför avstannar byggandet, trots att det fortfarande finns ett mycket stort be­ hov av nya bostäder, framför allt billigare sådana.

Men en svag efterfrågan?

– Ja. En del pratar om bristande betalningsvilja utan att förstå att många människor faktiskt har ett betalningstak. De har helt enkelt inte råd med dagens hyror. Det verkar som om många inte är bekanta med den demografiska verklighet som gäller i dagens Sverige och är överraskade över att det finns människor utan pengar. Det är som om man har fastnat i det välfärdssamhälle som eftersträvades och hyfsat genomfördes decennierna efter andra världskriget. Men det är

inte dagens Sverige. Vi har inte längre en social bostadspolitik, en socialtjänst som fungerar och en skola som tar hand om alla. Det vi har är en välfärdsmodell som har fallit sönder.

– Jag tror att den svenska självbilden behöver skakas om för att alla ska förstå att vi faktiskt behöver en social bostadspolitik och varför vi behöver det.

Vad skulle en sådan kunna innehålla?

– Bostadspolitiken har länge varit för generell, det ska vara ”lika för alla”. Men alla är inte lika.

Det behövs variation.

– När jag är ute och pratar om de här frågorna och säger att vi borde undersöka möjligheterna till social housing, affordable housing eller lik­

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

nande, är det bland det fulaste jag kan säga. Ofta får jag till svar att vi har bostadsbidraget och det räcker. Men det gör det ju inte. Vi behöver en ny form av subventionerat boende som även syftar till bostadsintegration. Är det verkligen rimligt att koncentrera fattiga till vissa hus?

– Nej. När många hör begreppet social housing tänker de på London och stora bostadskomplex där det bara bor fattiga människor. Men så behö­ ver det inte fungera i Sverige. Dessutom kan man fundera på hur de svenska socialbidragstagarna bor.

Hur bor de?

– De bor på ofta på ett och samma ställe som

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

dessutom finansieras av det allmänna. I prakti­ ken har vi redan social housing i Sverige, även om vi inte vill erkänna det.

Finns det något bra utländskt exempel på social housing?

– Ja, i Wien. Där har man en utomordentlig social bostadspolitik.

Deras variant av social housing omfattar mycket breda befolkningsgrupper, inte bara de allra fattigaste, och gör att i princip alla har råd att hyra en bostad. De extra billiga lägenheterna har dock ett inkomsttak.

Vad bör Sverige göra?

– Ta tag i bostadspolitiken som ett integrations­ projekt och se till att vi blandar samhällena 

Ta tag i bostads­ politiken som ett integrations­ projekt.

Viktoria Walldin, socialantropolog

29

SOCIAL BOSTADSPOLITIK  utifrån människors ekonomi så att fattiga kan bo i samma områden som rika, halvfattiga i samma områden som halvrika. Det skulle gynna samhället oerhört mycket. Forskningen visar dessutom att om dina grannar har jobb, har du större chans att få jobb.

Vi behöver ta fram nya och mer yteffektiva boendeformer.

Viktoria Walldin, socialantropolog

Hur får man till en ökad blandning?

– Med bostadspolitik. Marknaden kommer inte att fixa det. Och inte folk själva heller. Vi väl­ jer ofta att bo med dem vi känner igen oss i. När jag intervjuar människor om deras boende säger en del att de inte vill bo med människor som inte är som de själva, och det får man ha respekt för.

Men jag tror samtidigt att om de skulle prova att göra det, skulle de nog inte tycka att det var så läskigt.

– Samhället måste styra så att vi får mer blandade områden. En variant kan vara att man bestämmer att exempelvis 25 procent av alla nybyggda lägenheter i ett visst område ska för­ delas efter behov och integration, inte efter tid i bostadskön. Det skulle göra att området blev mer blandat både socialt och åldersmässigt.

Varför gör man inte det?

– Jag vet byggbolag som velat att de som står längst bak i kön ska få en del av deras lägenheter, men fått nej av kommunen som vill att tiden i bostadskön ska gälla trots att det ger en mer heterogen sammansättning på hyresgästerna.

Många har inte råd att hyra nya lägenheter även om det finns sådana lediga.

– Vi behöver bygga billigare. Enligt många byggherrar är det höga mark- och tomtpri­ ser som gör att de inte kan producera billiga lägenheter. Det är sant att många av dagens utvecklingsområden ligger i gamla industri- och hamnområden där det ofta blir dyrt att bygga på grund av bland annat stora saneringskostnader.

– Samtidigt borde kommunerna kunna få ner

EN SOCIAL BOSTADSPOLITIK FÖR ALLA? Det finns många synpunkter på och idéer om hur den sociala bostadspolitiken bör utvecklas. SABO har som ett led i sitt utvecklings­arbete bett journalisten Mikael Bergling att intervjua sexton kunniga personer, som ur lika många perspektiv ger sin syn på den sociala bostads­politiken. Denna text och de andra femton intervjuerna går att läsa i boken En social bo­ stadspolitik för alla? Beställ boken på www.sabo.se

30

tomt- och markpriserna. De borde också ställa tydligare sociala krav på byggherrarna, till exem­ pel när det gäller hyrorna.

Bör man bygga till lägre standard?

– Ja, ibland. Många av mina branschkollegor rynkar på näsan åt denna tanke. Men jag tycker att det är bättre att bygga till lite lägre standard om det gör att fler har råd med lägenheterna.

Dessutom kan man fundera över begreppet lägre standard. Vad är bra standard egentligen? Och vem bestämmer det? Klinkers i alla badrum? Det finns redan byggherrar som bygger billigare och med lite enklare standard utan att det är frågan om dåliga lägenheter. Det går alltså.

Behöver bostadsbidragen höjas och hur gör man det utan att minska människors intresse för att öka sina förvärvsinkomster?

– Att bostadsbidrag skulle minska människors intresse för att arbeta tycker jag är en konstig syn. Det är klart att de flesta vill jobba och själva bestämma över sina liv. Förutom ekonomi handlar det om ens välmående, självsäkerhet och identitet.

Många äldre bor kvar i stora bostäder samtidigt som många barnfamiljer bor trångt.

– Vi måste få igång flyttkedjorna. När jag går hem till människor och intervjuar dem om deras bostadssituation träffar jag ofta ett äldre par i en fyra. De säger: Vi förstår att många yngre människor med barn bor trångt. Men hur ska vi kunna ge upp vår lägenhet och flytta till en min­ dre som är dubbelt så dyr med vår pension?

Hur ska de kunna göra det?

– Det är så svårt. Men rörligheten är avgöran­ de för en fungerande bostadsmarknad. Som ett resultat av den ökande platsbristen som följer i urbaniseringens spår behöver vi dessutom ta fram nya och mer yteffektiva boendeformer. Det är dessutom bra för både miljön och ekonomin.

– Jag tror också att vi behöver mer av genera­ tions- och kollektivboenden. Hittills har vi trott att människor vill bo själva.

Vill de inte det?

– Det varierar så klart. Men enligt våra under­ sökningar, som dock främst har varit inriktade på studentboenden, vill folk framför allt ha sitt eget sovrum och toalett, men kan i övrigt tänka sig att dela väldigt mycket. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

BRANDGASTÄTHET

LJUDISOLERING

BRANDSKYDD INBROTTSSKYDD

EN SÄKER DÖRR ÄR EN RÄTT INSTALLERAD DÖRR. Det finns två delar som måste samverka för att en säkerhetsdörr ska hålla vad den lovar. Det ena är dörren i sig, dess funktion och konstruktion, och det andra är installationen. Köper du din dörr från Secor kan du vara helt lugn. På några timmar får du en ny Daloc-dörr, installerad på ett korrekt sätt med inbrottsskydd och alla andra funktioner säkerställda. Dessutom tar vi hand om och forslar bort din gamla dörr till återvinning. Läs mer på daloc.se/tryggthem

Secor säljer och installerar Daloc säkerhetsdörrar i hela landet.

För mer information och beställning kontakta Secor på 020-440 450 eller läs mer på secor.se

KLIMATUTMANINGEN

SNABB SPRIDNING AV

KLIMATINITIATIVET 150 bostadsföretag med tillsammans drygt 586 000 lägenheter har nu gått med i Allmännyttans klimatinitiativ och därmed lovat att arbeta för en fossilfri allmännytta till 2030.

– Det har gått snabbare än vi vågat drömma om, säger Therese Rydstedt, energiexpert på SABO. Text: Helene Ahlberg Grafik: Annicka Istemo

ALLMÄNNYTTANS KLIMATINITIATIV , ett

Klimatinitiativet – mål till 2030: En fossilfri allmännytta och 30 procents lägre energianvändning.

Läs mer på www.klimatinitiativet.nu

gemensamt upprop för att minska utsläppen av växthusgaser, lanserades i november under en klimat- och energikonferens i Stockholm.

– Förhoppningen var att 20 företag då skulle ha anslutit sig, berättar Therese Rydstedt.

Men redan dagen efter konferensen hade 67 företag skrivit under avsiktsförklaringen om att gå med i initiativet.

Sedan dess har antalet mer än fördubblats.

Klimatinitiativet har nu växt om föregångaren Skåneinitiativet. Där deltog 105 allmännyttiga bostadsföretag i en energiutmaning som under

nio år bantade bort sammanlagt 4,7 terrawatt­ timmar energi.

– Skåneinitiativet bevisade att det går att upp­ nå väldigt mycket när man går ihop, och dessut­ om både mäter och följer upp sina resultat, säger SABOs miljöexpert Patrizia Finessi.

Hälften av företagen som gått med i Klimat­ initiativet deltog även i Skåneinitiativet – vilket alltså innebär att drygt 70 företag är helt nya i sammanhanget.

– Det är extra roligt att se att det kommer in nya företag som inte var med i förra vändan i Skåneinitiativet, säger Therese Rydstedt.

Det praktiska arbetet inom Klimatinitiativet rullar igång under våren med regionala nätverks­ träffar, startträffar för de olika fokusområdena och kurser i det inrapporteringsverktyg som används.

– En viktig del inom Klimatinitiativet är ju att kunna träffas och utbyta erfarenheter med andra företag som gått med, säger Gabriella Castegren, energiexpert på SABO. b

GISLAVEDSHUS UTMANAR GRANNARNA

Malin Larsson vd med styrelseordförande Inga-Lill Svanberg på Gislavedshus.

32

I december gick Gislavedshus med i Allmännyttans klimatinitiativ. I början av året utmanade bolagets vd Malin Larsson grannföretagen Järnbäraren i Gnosjö och Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB att göra detsamma.

– Vi kan väl tävla om vem som får ner sin energiförbrukning mest och göra en jämförelse om fem år, sa hon i en stor artikel i lokaltidningen.

Någon månad senare har Malin Larsson ännu inte hört från grannföretagen om de tänker anta utmaningen.

– Men det hoppas jag att de vill. Och det är många som har uppmärksammat det här. Ingen i trakten har missat att Gislavedshus gått med i Allmännyttans klimatinitiativ, säger hon.

Och spetsar till utmaningen ytterligare: – Vi har precis påbörjat vårt klimatarbete, men jag är helt säker på att vi har vunnit om fem år. Jag passar på och är kaxig nu, sedan blir det upp till bevis, säger Malin Larsson glatt.

Hon ser både Klimatinitiativet och sin egen lokala utmaning som ett sätt att få upp klimatfrågorna på bordet.

– Om vi blir fler bolag lokalt är det lättare att hjälpas åt och dela kunskap och tips om hur man till exempel minskar energiförbrukningen. Ett av syftena med Klimatinitiativet är ju just att kunna dela erfarenheter och ge andra bolag tips och råd om hur vi har gjort.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Snabbast att gå med i Klimatinitiativet är de större bostadsföretagen med fler än 5000 lägenheter. I de kategorierna är drygt 80 procent nu anslutna. Lägst är anslutningsgraden i de minsta företagen, där runt en femtedel hittills gått med.

21% Färre än 500 lgh

35% 500–999 lägenheter

53%

1000–1999 lägenheter

70%

2000–4999 lägenheter

80%

5000–9999 lägenheter

88%

Fler än 10 000 lgh

NORDLIGAST! Bodenbo är hittills det nordligaste bolaget som anslutit sig till Klimatinitiativet. På bilden Johan Johansson, vd och Jan-Olov Bäcklund, styrelseordförande.

STÖRST! Hela Framtidenkoncernen i Göteborg med 70 000 lägenheter gick tidigt med i Klimatinitiativet. På bilden Lars Johansson, styrelseordförande och Martin Blixt, tf vd.

88 procent av alla företag med fler än 10 000 lägenheter har gått med i Klimatinitiativet.

VÄSTRA REGIONEN 62 PROCENT

NORRA REGIONEN 30 PROCENT MELLANSVERIGE 38 PROCENT

ÖSTRA REGIONEN 60 PROCENT

FÖRST! Ängelholmshem i Skåne var det första företaget som skickade in sin avsiktsförklaring. På bilden Benth Jensen, vd och Arne Jönsson, ordförande.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

SÖDRA REGIONEN 65 PROCENT

SYDÖSTRA SVERIGE 42 PROCENT 33

EKOSTADEN AUGUSTENBORG – Vi märker att många gillar dammarna med sina änder och fiskar, säger Robert Rosenqvist.

EKOPROFILERING – ETT SÄTT ATT ÄNDRA BILDEN AV ETT BOSTADSOMRÅDE? Augustenborg i Malmö var nedgånget och med allt sämre rykte. När området skulle rustas upp blev det med tydlig ekoprofil: i första varvet med dammar, gröna tak och namnet Ekostaden. I andra varvet med odlingshöghuset Greenhouse.

– Det har funkat. Många är nu mer stolta över sitt område och statusen har absolut höjts i andra Malmöbors ögon, säger Robert Rosenqvist, bo­social konceptutvecklare på MKB. Text och foto: Helene Ahlberg

AUGUSTENBORG ÄR MALMÖS första allmän­ nyttiga bostadsområde, med höga ambitioner om att bygga bort dåliga bostäder och sociala skillnader. När området invigdes 1952 talade MKB:s ordförande om att all kategoribebyggelse hade utplånats – att bygga på ett större område under kort tid skulle förhindra att staden delades upp i olika samhällsklasser i olika stadsdelar.

34

Det skulle vara ett självförsörjande möns­ terområde med eget tvätteri, postkontor och koleleldat fjärrvärmeverk.

Men efter ett par decennier började området få dåligt rykte. Många familjer hade flyttat till större bostäder i andra stadsdelar, arbetslöshe­ ten ökade och området började betraktas som lite farligt med kriminalitet och sociala problem.

VID SLUTET AV 80-TALET var området med­

gånget med hög omflyttning. Dessutom drabba­ des Augustenborg ofta av översvämningar när det regnade. Bilder från tiden visar källarlokaler med vatten upp till skrivbordshöjd.

Det beslöts att något måste göras – men vad?

Diskussionerna landade i att Augustenborg skulle bli en ekostad.

– Det var modigt på den tiden, menar Robert Rosenqvist.

Projektet satte fart när Augustenborg fick

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

I centrum har många butiker ekoprofil.

Hyresgästen Ramiza Karamehmedovic bor i ett annat område men kommer ändå hit varje dag.

investeringsbidrag för ekologisk omställning.

Tillsammans med kommunen arbetade MKB fram en bred palett av insatser: fasader renovera­ des, hus och miljöstugor fick gröna tak, det blev solfångare på taken och intill byggdes världens första botaniska takträdgård.

MEN DET DYRASTE och mest synliga var

ombyggnaden som skulle få slut på översväm­ ningarna. Nu skulle regnvattnet tas om hand i öppna dagvattensystem: 6 kilometer kanaler och vattenrännor och 11 olika dammar byggdes, alla lite olika utformade ihop med hyresgästerna.

Ekostaden började locka besökare från hela världen och området omnämndes allt oftare i positiva sammanhang som hade med Ekostaden att göra.

Tio år efteråt summerade Malmö stad effek­ terna av projektet: omflyttningen hade minskat med 50 procent och valdeltagandet stigit. Ande­

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

len arbetslösa hade sjunkit redan efter ett par år.

Och inga fler översvämningar.

SEDAN GICK EKOSTADEN in i ett stillsamma­ re förvaltningsskede.

Men några år senare blev det fart igen, när höghuset Greenhouse började planeras. Augus­ tenborg skulle förtätas och få fler och större lägenheter.

– Men Greenhouse var också en medveten fortsättning på Ekostaden, ett sätt att jobba vidare med miljöfrågorna och stärka områdets attraktivitet, säger Jenny Holmquist, miljöstra­ teg på MKB. Förhoppningen var också att Greenhouse skulle locka en ny kategori boende till området – miljöintresserade, yngre och barnfamiljer.

Dessutom med nödvändighet med lite tjockare plånbok, hyran blir ju alltid högre i nya lägenheter. 

Greenhouse var en medveten fortsättning på Ekostaden.

Jenny Holmquist, miljöstrateg på MKB

35

EKOSTADEN AUGUSTENBORG På den stora takterrassen finns ytor för både umgänge och odling, utomhus och i det kupolformade växthuset.

Det ska vara lätt att leva klimatsmart här.

Robert Rosenqvist, bo­social koncept­ utvecklare på MKB

36

 SÅ HÄR SKULLE bli ett riktigt spjutsspets­ boende, där många nya lösningar kunde testas.

Temat blev odling: Alla lägenheter har nu 20 kvadratmeter stora balkonger, växtverkstad och en särskild grovhiss där en skottkärra med jord kan rullas rakt ut på balkongen utan att passera vardagsrummet.

Dessutom finns både bilpool, lådcykelpool och cykelverkstad.

– Det ska vara lätt att leva klimatsmart här, säger Robert Rosenqvist.

Sedan huset stod klart 2016 har han haft i uppgift att stötta hyresgästerna lite mer än MKB brukar.

– Det gäller att få de som bor här att verkligen använda sig av de tekniska och fysiska lösningar som finns.

Till exempel att verkligen odla. För att få flytta in måste alla hyresgäster skriva på ett grönt

tilläggsavtal där de förbinder sig att använda sin odlingsbalkong.

– Det är ett sätt att få in kunder som är rätt för det här speciella huset, men också ett bra påtryckningsmedel, säger han.

MEN HÄR HANDLAR MYCKET också om soci­

al samvaro. Greenhouse har en stor gemensam takterrass med växthus och en social träff­ punkt på 14:e våningen – med utsikt över hela staden. MKB har även startat flera temagrup­ per i huset, kring takterrassen, biodling, cykling med mera.

– Nu har det blivit ett rykte på stan att det är så bra gemenskap i huset. Miljö- och odlingsen­ gagemanget har spillt över till sammanhållning och man gör även andra saker ihop. Det sociala verkar ha blivit ett dragplåster för folk att flytta hit, det är jättekul!

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Från den gemensamma balkongen på 14:e våningen ser man ut över hela Malmö.

Här nere i källaren odlas ätbara växter – utan jord (så kallad hydroponi).

Så hur har Greenhouse påverkat resten av området?

– Vi har funderat mycket kring hur man får andra att känna nytta av Greenhouse och tycka att det är bra, trots att man fått ett jättehus intill som skuggar ens balkong. Vår ambition var att låta andra ta del av 14:e våningen och cykelverk­ staden, men det visade sig inte vara så lätt.

Däremot har odlingsgruppen som funnits i Augustenborg fått ett uppsving och det finns nu pallkragar på gården där greenhousare och andra augustenborgare kan odla ihop.

FÖRVALTAREN Maria Lundgren upplever att Au­

gustenborgsborna nu är stolta över Greenhouse.

– Innan huset byggdes var många skeptiska och undrade hur det skulle bli med ett höghus mitt i området. Nu ser man att det kommer många studiebesök hit och att det finns en nyfikenhet hos andra Malmöbor.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Höghuset Greenhouse reser sig högt över de andra husen i Augustenborg.

Och hon tror definitivt att Greenhouse höjt statusen för Augustenborg bland övriga Malmö­ bor – även om områdets lösningar verkar mer kända bland branschfolk i Sverige än i Malmö.

– Miljöintresset hos Greenhousefolket har också påverkat en del av de andra hyresgästerna.

Men framför allt tycker man att det är positivt att se att MKB satsar i området, säger hon.

Det finns fortfarande ett visst bekymmer med drogförsäljning i området. Men uppåt 80 procent av hyresgästerna känner sig trygga i området.

– Det spiller över oro från andra delar av Malmö, när det sker kring sprängningar och skjutningar. Men MKB ser inte Augustenborg som ett problemområde, det finns inget större behov av kameror och patrullerade poliser här.

Och den sociala kontrollen slår ut både kameror och stängsel, säger Robert Rosenqvist. b

MKB I MALMÖ MKB Fastighets AB Ägare: Malmö stad Antal lägenheter: 23 000 Antal anställda: 300 Lägenheter i Augustenborg: 1 800 (MKB är största hyresvärden i området)

37

EKOSTADEN AUGUSTENBORG

Uppdrag:

Dammskötare  Suchun Huang rensar en sil kopplad till pumpen, så att skräp inte ska komma in i pumpen.

Efteråt strålar fontänen starkare.

38

DET ÄR STOR CHANS att den vandrar runt i

Augustenborg får syn på en stövelbeklädd kvinna som vadar rakt ut i någon av dammarna.

Det är Suchun Huang, ansvarig för utemiljön i Augustenborg.

– Det är ofta barn här och tittar på fåglar och fiskar. De brukar fråga hur jag kan vara i vattnet utan att bli blöt.

Då brukar hon berätta vad det är hon gör, som att rensa pumpen så att vattnet kan gå igenom och dammen får en bra syresättning.

Dammarna kräver en hel del omvårdnad.

– En del dammar rensar jag en gång i månaden, andra två gånger i månaden eller oftare. Om det

är mycket träd runt omkring faller det ned löv som behöver rensas.

Suchun Huang har också ansvar för växtlighe­ ten på gårdarna – egentligen en favorit.

– Trädgårdsskötseln är mest varierande, som när man planterar in blommor i rabatterna.

En annan uppgift att sköta de 15 miljöhus där soporna källsorteras. Det finns också lokala kompostmaskiner för det organiska avfallet, med jord till planteringarna som slutprodukt.

– Men det är roligt med dammarna. Alla dam­ mar är olika och det finns många fåglar och fis­ kar som syns från ytan. Och det är många som

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Det smarta sättet att byta fönster är att byta fönsterbågar istället för att byta hela fönster

Folk frågar om jag ska fiska.

Suchun Huang, fastighetsskötare på MKB

ser dammarna, våra kunder går igenom här och det är många Malmöbor som cyklar igenom området.

De uppskattar dammarna väldigt mycket.

Totalbågen

HON BERÄKNAR ATT ungefär en tredjedel av hen­

nes arbetstid går till att sköta dammarna.

– Ibland kommer det fram folk och undrar vad jag gör, om jag ska fiska.

Inte för att man får fiska i dammarna. Men det händer ändå.

– Det kommer hit barn från andra områden som står och fiskar. Det ser våra hyresgäster från fönst­ ren, då ringer de oss och tycker att vi ska jaga dem.

På helgerna verkar det fiskas lite extra.

– Det är många fiskar som försvinner, konstaterar Suchun Huang.

Men det finns också fiskintresserade hyresgäster som lägger in fiskar i dammarna.

– Vi planterar in japanska koifiskar, som är fler­ färgade. Men sedan hittar jag alltid svarta karpar i dammarna.

Ytterbågen

SUCHUN HUANG har jobbat i Augustenborg i snart

20 år, först som anställd av en underentreprenör till MKB och sedan 13 år som anställd direkt av MKB. Till Sverige kom hon för snart 25 år sedan – hon träffade det som sedan kom att bli hennes man när han var på semester i Kina.

– Men jag är mer svensk än något annat. Jag har i alla fall bott längre här än någon annanstans, för mina första 15 år bodde jag i Vietnam.

Hon är noggrann med det hon gör och uppskattas av de boende i området.

– Man märker direkt om Suchun har semester, då blir det mycket skräpigare och fulare i området, säger hyresgästen Safija Imsirovic. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

• Kostnadseffektivt • Minimalt ingrepp på fastigheten (man slipper åtgärder på fasad, fönstersmygar och fönsterbänkar) • Beklätt fönster ersätter underhåll såsom målning • Bättre ljudegenskaper • Det tar bara en dag att byta fönster i en lägenhet • Våra metoder innebär ett minimum av besvär för hyresgästen • Vi tillverkar och monterar dina fönster • Fritt att välja glas, ljuddämpande, energi, eller solskyddsglas Rätt ventilation i lägenheten?

• Till-luftdon avsett för installation i bostäder med självdrags– eller frånluftsventilation • Dragfri då den inkommande luften lämnar donet ur en uppåt-riktad öppning med stor area som ger låg hastighet • Försedd med filter med lång livslängd, enkelt att byta inifrån • Har renslucka för att enkelt kunna rengöras • Ljuddämpande upp till 50db.

Totalbågen kompakt

Ytterbåge

Prefond 40 och 50

www.prefond.se Adress: Industrigatan 29, 504 62 Borås Tel: 033-100200 | Mail: info@prefond.se

39

ALLMÄNNYTTIGA FAMILJEN GER TRO, HOPP OCH GLÄDJE

NÄR JAG KOM HEM från SABOs integrations­

Jösses, vilken besättning vi är!

Therése Hedlund, områdesutvecklare Bodenbo

dagar, till mitt Boden, var det med ny vind i seg­ let. Och vars fick jag vinden ifrån… Jo från min allmännyttiga familj som faktiskt finns där över hela vårt avlånga land. Så nyttigt, och så viktigt, att träffas såhär inom vår bransch. Berikande och givande.

När jag som privatpersonen Therése ibland är trött, låg, lite tom på energi och känslan av suck, pust och stön infinner sig, då brukar jag medvetet söka mig till ett speciellt utvalt umgänge. Näm­ ligen min familj. Jag är då tydlig med att adres­ sera mitt behov, så de vet att nu ska vi ”boosta” varandra genom att bara umgås, prata och dra på oss filten med ”feel good”-känsla. Bara vara med varandra, helt enkelt. De känner mig, de förstår mig, de vill bara mitt bästa – och såklart vice versa. Allt är kravlöst.

Det tar då inte lång stund innan min bägare är fylld med energi igen. Klagan har fått ta plats och komma ut. Kloka tankar och ord har fått en mening igen. Och känslan av tro, hopp och glädje är plötsligt tillbaka. Känslan av att vara trött, låg och energilös är som bortblåst och man har fått ny vind i seglet.

EXAKT SÅ ÄR FAKTISKT min känsla när vi från samma bransch träffas via SABO, så som vi gjor­ de på integrationsdagarna i Östersund. Även om jag inte kan allas namn, och även om jag inte vet

40

var alla kommer ifrån, så pratar vi ändå samma språk. Vi förstår varandra, vi lyssnar och delar med oss – både av lyckade, och faktiskt också av mindre lyckade, erfarenheter.

Vi dömer inte och vi sätter inte människor i fack efter yrkestitel, ålder, kön, hudfärg eller annat. Ingenting separerar oss. Vi bara förenas.

Det känns faktiskt som att man träffar famil­ jen. De som kämpar med samma saker som jag, de som stöter på samma problem och utmaning­ ar som jag. De som kommer med goda idéer, de som stöttar och förstår.

Vi sitter helt enkelt alla i samma båt. Och jösses vilken besättning vi är! Alla dagar i veckan skulle jag lösa ny biljett för att få sitta just i den­ na båt med denna besättning. b

FÖLJ INNOVATIONSLABBENS ARBETE Områdesutvecklaren Therése Hedlund arbetar med Allmännyttans innovationslabb i Boden.

De andra tre innovationslabben finns i bostadsområdet Lina Hage i Södertälje, i Rannebergen i Göteborg och i de två områdena Hageby och Ringdansen i Norrköping.

Målet är att skapa metoder och verktyg så att fler ska kunna göra mer för att motverka segregationen i landet.

Labbens gemensamma dagbok går att följa på www.allmannyttan.se/innovationslabb och även på Instagram.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

SHUTTERSTOCK

KRÖNIKAN

LANDET RUNT NYPRODUKTION ÅWL ARKITEKTER

Eldrivna lastcyklar och leveransrum i nygammalt bostadsområde Stockholm. Stockholmshem har startat bygget av två hus med 160 hyresrätter i Årsta i södra Stockholm. Vid inflyttningen år 2021 erbjuds hyresgästerna ett flertal tjänster som redan är på plats i sextiotalshusen intill.

– I området finns en elbilspool, parkeringsplatser med laddstolpe och ett leveransrum där våra hyresgäster kan hämta paket som de köper på nätet. Varorna levereras miljövänligt med cykelbud, berättar kommunikationschef Åsa Stenmark.

Inom kort öppnas också en pool med eldrivna lastcyklar.

Tjänsterna är en del av EU-projektet Growsmarter, som ska öka energieffektiviseringen, minska klimatpåverkan och skapa fler jobb.

Göteborg. Bostadsbolaget i Göteborg startade i början av året uthyrningen av 66 nya hyresrätter i tre smala lamellhus i Guldheden.

– Guldheden är ett vackert femtiotalsområde och det känns väldigt bra att kunna tillföra moderna, tillgänglighetsanpassade lägenheter här med tillgång till hiss, säger Joakim Stagemyr, nyproduktionsansvarig på bolaget. Åttavåningshusen byggs ovanpå ett nytt garage och från alla lägenheter utlovas fin utsikt över omgivningarna.

BILAR I EGET HUS GER PLATS FÖR BOSTÄDER

Umeå. Allmännyttiga Bostaden i Umeå planerar för närmare 300 nya lägenheter i nio hus i stadsdelen Ålidhem. Åtta av husen byggs på parkeringsytor som i dag är relativt outnyttjade.

– Med den bostadsbrist det är i Umeå i dag måste vi hitta nya ytor att bygga på, konstaterar fastighetschef Berndt Elstig.

Först ut är dock ett fyra våningar högt parkeringshus med plats för 500 bilar.

– Vi måste börja ersätta hyresgästernas parkeringsplatser innan de gamla försvinner, säger byggprojektledare Niklas Broddeskog.

ARKINOVA

NYTILLSKOTT MED UTSIKT

WEC 36

WEC 360

0

Hus som gynnar liv på två hjul Halmstad. I Halmstads Fastighets AB:s centralt belägna kvarter Järnmalmen ska 27 av de 184 nya bostäderna hyras ut till personer under 25 år.

– Detta blir första gången i historien som vi dedikerar ett antal lägenheter i nyproduktion enligt vår produkttyp Max 25, berättar Ulf Nilsson, affärsutvecklings- och kommunikationschef.

– Och vår känsla är att personer som uppskattar det citynära gärna tar sig fram med cykel. För dem blir Järnmalmen perfekt, oavsett ålder.

Merparten av lägenheterna ligger vid loftgångar, med möjlighet till cykelförvaring. Och i garaget finns cykelpump med kompressormatning och även plats för cykelreparationer.

– Vi har ett stort och viktigt fokus på hållbarhet och vill premiera användning av cykel och ge goda möjligheter för ett liv på två hjul, säger Sandra Lindén, nyproduktionschef och kvarterets projektledare.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

41

Tillsammans förnyar vi hyresrätten!

Börjar det bli dags att renovera kök och garderober?

Låt oss på LIB hjälpa dig genom hela processen - från idé till färdigt montage.

I HBVs senaste upphandling inom köksförnyelse är LIB den enda leverantören med avtal på både luckbyte och kök med hela stommar.

LIB är 1:a på • laminerade kök med stommar • laminerade garderober • lackade kök med stommar Kontakta oss gärna för mer information!

Söder

Väst/Mellan

Öster

Norr

Helene Sjöholm

Lotta Wålberg

Ronnie Samuelsson

Lennart Bergh

0728-56 27 81

0761-35 56 46

0728-56 27 79

0734-61 86 80

Luck & InredningsBolaget AB • Box 23 • 501 13 Borås • Tel: 033-27 17 00 • info@libluck.se • www.libluck.se

Marknadens bredaste sortiment av elslutbleck Med marknadens bredaste sortiment av elslutbleck har STEP en lösning för alla typer av dörrmiljöer, oavsett vilka krav du ställer på säkerhet, utrymning, brandskydd och tillgänglighet.

När det måste fungera.

Alla STEP elslutbleck är rejäla konstruktioner utrustade med unik listtrycksteknik som höjer driftsäkerheten i varje dörrmiljö. Läs mer på www.steplock.se

SHUTTERSTOCK

INOMHUSKLIMAT I VARMA TIDER

REDO FÖR NÄSTA VÄRMEBÖLJA? Förra sommarens extrema temperaturer lämnade knappast någon oberörd.

Ulf Johansson, energisamordnare på bostadsbolaget HFAB, tillämpar samma tänk för bostäder som för kontor i sin strävan efter ett bra inomhusklimat – året om. Han råder fler att haka på.

Text: Sophie Sölveborn

– I MILJÖER DÄR MÄNNISKOR jobbar är kom­ fortfrågor en viktig del, det är vedertaget. Jag har tagit med mig erfarenheter från kontorssidan till allmännyttan och tycker att fler ska snegla på deras lösningar. Där finns det mycket klokt att hämta, säger Ulf Johansson.

Han förvånas till exempel över att det inte verkar vara särskilt vanligt med solskyddsglas i fönster på hyresbostäder.

– Det kostar lite mer, men det rör sig inte om några astronomiska summor och sen krävs ju inget underhåll. Persienner och markiser däre­ mot ger ofta merarbete.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

– På HFAB satsar vi bland annat på solskydds­ glas i all nyproduktion i öster-, söder-, och västerläge samt ivindslägenheter. I norrfasader finns det inget skäl att ha det.

Fast solavskärmning är viktigt att tänka på från början och Ulf Johansson förespråkar loftgångar och ordentliga takutsprång vid ny­ produktion. De släpper in vinterns lågt stående sol, vilket ger gratisenergi, men avskärmar den höga, heta sommarsolen. Även långa balkonger utmed fasaderna löser solavskärmningen för våningen nedanför. Därut­ över hindrar takutsprång dessutom snö från att falla ner på översta våningens balkong. Sam­ mantaget skyddar fasta solavskärmningar även fasader mot regn och rusk.

FÖR ATT ÅRSTIDSANPASSA ventilationen på ett energieffektivt sätt råder Ulf Johansson att överväga FTX, ett ventilationssystem med frånluft och tilluft, och att använda aggrega­ tets värme­växlare för kylåtervinning när det är varmt. För honom är det naturligt och kost­ nadseffektivt att till fullo nyttja tekniken som är installerad. 

Fler borde snegla på kontorssidans lösningar.

Ulf Johansson, energisamordnare på Halmstads Fastighets AB

43

HFAB

INOMHUSKLIMAT I VARMA TIDER

!

Långa balkonger utmed fasaderna löser solavskärmningen för våningen nedanför.

!

Ordentliga takutsprång med loftgångar släpper in vinterns lågt stående sol, vilket ger gratisenergi, men avskärmar den höga, heta sommarsolen.

FTX är ett från- och tilluftssystem med värmeväxlare. Ett kanalsystem sköter uppvärmd tilluft som kommer utifrån och ett annat sköter frånluft som lämnar lägenheten.

All luft går via ett ventilationsaggregat där luften filtreras och värme/kyla återvinns.

HFAB Halmstads Fastighets AB Antal lägenheter: 10 200 Antal lokaler: 300 Antal anställda: 100

44

– När temperaturen är högre ute än inne kan vi kyla den inkommande sommarvarma luften med hjälp av växlaren och göra komforten i lägen­ heten i alla fall lite bättre, helt gratis. Det går även att sänka tilluftens temperatur ytterligare genom att installera ett kylbatteri i tilluftskanalen.

Finns det tillgång till fjärrkyla, som funge­ rar enligt samma princip som fjärrvärme, eller installeras kompressorkylmaskiner kan det göras en anslutning till FTX-aggregaten för att kyla luften som kommer utifrån.

Om bergvärme är installerad kan även passiv­ kyla vara en del av lösningen på sommaren, att utnyttja den naturliga kyla som finns i borrhålet.

Dessutom laddas energibrunnarna under som­ maren inför vintern.

SEN GÄLLER DET ATT NYTTJA värmetrög­ heten i själva husstommen. Ulf Johansson förklarar att i en tung byggnad av stenmaterial blir maxtemperaturen inte lika hög som i en lätt stomme. Här kan tilluftstemperaturen under en värmebölja sänkas 3 till 5 grader och ge en effekt ute i rummet på 2 till 3 grader. Effekten blir min­ dre i en lätt stomme, så där är det extra viktigt att arbeta målmedvetet med solavskärmning och klimatberäkningar.

– Vi behöver analysera mera och klimatsimule­ ra genom att använda samma typ av beräkningar

som för kontorshus. Sen handlar det också om beställarkompetens och att kunna ställa krav, säger Ulf Johansson.

HAN UPPMANAR ÄVEN att ta hjälp av arkitek­

ten och se till helheten i och kring en nyproduk­ tion. Hur löser man solavskärmningen och var finns exempelvis skuggande lövträd? Vad händer om de försvinner?

För att lösa komfortproblem i befintliga hus kan det kosta en del, men Ulf Johansson tycker samtidigt att det är viktigt att fråga sig vad det i längden kostar att ha drabbade, lidande och klagande hyresgäster?

– I en byggnad med små, varma studentettor i söderläge har HFAB satsat på en fast solavskärm­ ning i form av solceller, vilket blivit mycket lyckat, berättar Ulf Johansson.

Utöver trångbodda, varma studenter vill Ulf Johansson uppmärksamma de äldres situation.

Eftersom Sverige har en åldrande befolkning, fler äldrelägenheter och fler som vårdas i hemmet, blir det på sikt än mer viktigt med ett balanserat inomhusklimat, menar han.

– Vi har klarat oss ganska bra i allmännyttan, byggt nya tunga hus med hyfsad solavskärmning, med skuggande träd och så vidare. Men vi behöver tänka till, bli bättre och mer förutseende. Förra årets värmebölja gjorde det tydligt, säger han. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Vi älskar värmepumpar.

Så att du kan älska annat.

Våra värmepumpar är utvecklade för att klara det nordiska klimatet. Vi tillverkar dem i vår fabrik i Småland. Och vi låter bara certifierade specialister installera dem. Människor som kan värme och värmepumpar utan och innan. Så fortsätt att lägga din tid på det du helst vill. Välkommen till oss. www.ivt.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

45

INOMHUSKLIMAT I VARMA TIDER

”HUR KAN VI VÄGLEDA HYRESGÄSTERNA Huvudbudskapet till hyresgästerna var ”vi i gör allt vi kan, men vi behöver också samarbeta”.

Monica Åhs, chef för Svenska Bostäders kundcenter

För Svenska Bostäder innebar sommarens värmebölja tusen samtal över snittet per månad från hyresgästerna.

Det gällde att hålla huvudet kallt, vara snabbfotad, konsekvent och möta upp i alla kommunikations­kanaler.

Text: Sophie Sölveborn Foto: Joakim Uddling

SVENSKA BOSTÄDER Stockholm Antal lägenheter: 26 500 Lokalyta: 539 000 kvm Antal anställda: Drygt 300

46

– VI FÖRSTOD GANSKA SNART att det behöv­ des snabba åtgärder och skyndade ut med trapp­ husinfo med konkreta råd till våra hyresgäster.

Vi uppmuntrade dem att stänga ute värmen och gav svalkande tips, berättar Monica Åhs, chef för Svenska Bostäders kundcenter.

Hon ser tillbaka på förra sommaren som en intensiv period, men tycker ändå att det mesta flöt på bra tack vare att kundcentret har samma stabila bemanning året om, det goda samarbe­ tet internt och många förstående hyresgäster.

Förvaltningen, kundcentret och avdelningarna miljö och kommunikation jobbade tätt. Det gjordes en hel del temperaturmätningar i lägen­

heter, i vissa fall sattes solfilm upp på lägen­ hetsfönster och bovärdarna var närvarande ute i områdena.

– Hur kan vi vägleda i värmen? Hur kan vi underlätta? frågade vi oss. Huvudbudskapet till hyresgästerna var ”vi i gör allt vi kan, men vi behöver också samarbeta”, säger Monica Åhs.

WEBBEN, SOCIALA MEDIER och ”Mina sid­

or”, där hyresgästen kan logga in sig med bank-id eller pinkod för att få områdesanpassad och individuell information, uppdaterades löpande.

Svenska Bostäders interna och digitala kun­ skapsbank ”Fråga Lars” blev i sammanhanget också väldigt viktig. I den kan kundcenters medarbetare söka på exempelvis ”värme” för att få upp information och råd att förmedla.

– En del hyresgäster ringde oss om och om igen, något som vi har full förståelse för. Men därför blev det också mycket viktigt att alla samtal och ärenden hanterades lika, att vi var konsekventa.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

I VÄRMEN?” SHUTTERSTOCK

– Effektiv 365 dagar om året

SVALKANDE RÅD TILL HYRESGÄSTEN:

1

Stäng ute värmen – vädra under kvällar och nätter.

Svalka kroppen med blöta, urvridna handdukar.

3

2

En fläkt kan hjälpa.

Tänk på att TV och dator alstrar värme.

5

ytt Dubbelh

4

Använd spisen så lite som möjligt.

Alla drog en lättnadens suck när värmen väl klingade av och i samma stund minskade klagomålen från hyres­ gästerna. Men Svenska Bostäder arbetar vidare med sin beredskap och kommunikation. Det gör de bland annat utifrån ett internt årshjul där de förbereder årstiderna med proaktiv hyresgästinformation. Planen är också att ta fram kortfilm, likt den de redan har om hur hyresgäs­ ten ska bete sig när det är kallt hemma, om att dämpa värmen inomhus.

– Värmeböljor kommer dyka upp framöver och är nå­ got vi behöver förhålla oss till, konstaterar Monica Åhs.

Hennes kollega Pia Hedenskog, som är energi­ samordnare, fyller i: – Ja, vi behöver också i större utsträckning se över våra fastigheters temperatur för att göra prioriterade insatser. En av våra lösningar är borrhål med vatten­ pumpar som kyler ventilationsluften, säger hon och fortsätter: – När vi bygger om eller bygger nytt följer vi certifie­ ringen Miljöbyggnad, och tittar noga på solvärmelast, en beräkningsformel som visar hur varmt det kan bli i lägenheten när det är som varmast. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

svenningsens.se 013-253600 info@svenningsensens.se

47

SHUTTERSTOCK

DEBATT

"Dags att utreda misstankar om byggkarteller!"

Det har länge mumlats om att karteller i byggbranschen gör byggandet onödigt dyrt. Nu måste bostadsminister Per Bolund se till frågan reds ut ordentligt, menar Ingvar von Malmborg, journalist, miljöpartist och valberedare för SABOs kongress.

Ingvar von Malmborg, tidigare styrelseledamot (MP) i Stockholmshem och Familjebostäder

48

SOM BEKANT HAR AMBITIONEN i Sverige de senaste åren varit att bygga så mycket som möjligt. Så har också skett. Problemet är att resultatet blivit dyrt för konsumenten, onödigt dyrt. Inför framtiden måste vi därför tränga mycket djupare ner i de mekanismer som gör att byggandet här i landet kostar väldigt mycket, onödigt mycket i relation till prestationen.

På ett seminarium på tankesmedjan Fores i höstas diskuterades svensk byggverklighet. Siff­ rorna är avskräckande. Sedan 2000-talets början har inflationen ökat med 25 procent och hyrorna med 58 procent. Byggkostnaderna däremot har skenat med 80 procent.

I Sverige kostar det närmare 50 procent mer att bygga än i Nederländerna och Finland, enligt EU:s statistikkontor Eurostat. Produktivitets­ utvecklingen är urusel. Vår tillverknings­industri har trefaldigat produktiviteten 1993–2013, enligt SCB, medan utvecklingen stått helt stilla inom traditionellt byggande. En seminarietalare beskrev varje byggarbetsplats som en logistisk katastrof.

UNDER MIN TID som styrelseledamot i Stock­ holmshem och Familjebostäder i Stockholm fick jag anledning att fundera över om det finns kartellbildningar inom byggbranschen. Vid ett tillfälle låg ett anbud närmare hundra procent över det lägsta, trots att det rörde sig om ett normalt projekt där beräkningarna borde varit lätta.

Vid nästa anbudstillfälle var siffrorna omkas­ tade: den som vunnit förra gången hade nu lagt sig mycket högt. Givetvis kan alltihop ha varit en slump. En alternativ förklaring är att någon

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Energi Renovering och KvalitetsSäkring Tappvatten System - Värme System - KylSystem

Ibland ses nya allmännyttiga byggbolag som en lösning på problemen.

Ingvar von Malmborg

inte ville vinna men deltog för syns skull. Men det fanns flera likartade fall.

Inom allmännyttan har det länge mumlats om miss­ tänkta byggkarteller – efter styrelse­mötena. För att i framtiden kunna bygga billigare måste nu regeringen och bostadsminister Per Bolund aktivt ta itu med denna djupt allvarliga fråga.

Här krävs långtgående statliga utredningar som inte väjer för fakta. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling och måste gå från viloläge till skarp aktivitet. De stora kommunerna bör skärpa översynen avsevärt och göra egna inträngande under­ sökningar. ÄVEN MATERIALFÖRSÖRJNINGEN måste utredas

noggrant. Hur ser strukturerna ut? Finns det struktu­ rer som bromsar flödet av billigare material? Finns det anledning att även här fundera över karteller – eller hur samhället bör agera vid starka konkurrensbegränsning­ ar?

Ibland ses nya allmännyttiga byggbolag som en lösning på problemen. Förespråkarna vill på det sättet pressa ner höga byggkostnader genom att generellt sänka anbudsnivåerna.

De som inte tror på offentligt ägande skulle förstås protestera högljutt. Men inte heller de största svenska byggbolagen har kunnat handskas med kostnads­ explosionen och den usla produktiviteten, så hur ska problemen tacklas? Vilka lösningar har branschorgani­ sationerna? Det duger inte längre att vältra över onödi­ ga kostnader på blivande hyresgäster och kommunala fastighetsbolag.

Reform för reform ska bostadsbristen bort, står det i regeringsdeklarationen. Just därför krävs handfasta åtgärder, genomgripande reformer och ny lagstiftning.

Regeringen har mycket jobb att utföra inom sektorn.

Ett tungt men absolut nödvändigt arbete. b

Bauer Watertechnology AB Säbygatan 1, 261 33 Landskrona

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Tel: 08-580 380 67 Epost: info@bauer-wt.se

FASTIGHET2019 60 LOKALA FASTIGHETSMÄSSOR UNDER 2019

Läs mer på www.fastighet2019.se Allmännyttan nr 1 X mars 2019

49

FASTIGO SVARAR

VILKEN RÄTT HAR JAG ATT VARA TJÄNSTLEDIG FRÅN JOBBET?

Svar: Det kan finnas flera olika anledningar till att varför man som anställd vill vara borta från jobbet under en längre period utan att det behöver vara frågan om semester. I vissa fall måste arbetsgi­ varen bevilja tjänstledighet, det vill säga ledighet utan betalning.

Rätten till tjänstledighet kan delas in i tre grup­ per: rätt till ledigt enligt lag, rätt till ledigt enligt kollektivavtal och rätt till ledigt efter överens­ kommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Rätt till ledighet enligt lag har man bland annat om man: • ska vara föräldraledig • vill studera • behöver gå på svenskundervisning för invandrare • måste vårda närstående och får närstående­ penning • vill starta eget företag • måste vara ledig av ”trängande familjeskäl” • ska prova annat arbete på grund av sjukdom • har vissa föreningsuppdrag inom skolan.

Victoria Lindström Förhandlare och råd­ givare på Fastigo

50

Vilka förutsättningar som gäller i de olika situ­ ationerna och i vilken omfattning man har rätt att vara tjänstledig med mera, regleras i respektive lag för ledighet. Alla ledighetslagarna innehåller

ett skydd som innebär att man som anställd var­ ken kan sägas upp eller avskedas av det skälet att man har utnyttjat sin rätt till ledighet.

I lagarna finns inget krav på skriftlig ledighets­ ansökan, men detta är att rekommendera för att undvika missförstånd. Ansökan bör innehålla både orsaken till ledigheten och när arbetstagaren vill att den ska börja respektive sluta.

Rätt till ledighet enligt lag finns också om man som arbetstagare vill vara ledighet av skäl som kan benämnas ”intresse av högre ordning”, som gäller i samband med politiskt uppdrag, fullgörande av totalförsvarsplikt, vittnande inför domstol samt med anledning av frihetsberövande. b

Fastigo är fastighetsbranschens ledande arbetsgivarorganisation. Vi organiserar cirka 1 100 medlemmar med över 21 000 anställda över hela Sverige. Fastigo erbjuder bland annat skräddar­ sydda avtal, rådgivning och lönestatistik för branschen. www.fastigo.se Har du frågor och är medlem i Fastigo, kontakta Svardirekt på telefon 08-676 69 69 eller mejl svardirekt@fastigo.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

CHERSTIN ANDERSSON

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till befintlig till befintlig radiator radiator ochoch tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft.

Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till eller befintlig Med Med våravåra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller Med våra smarta modeller behöver varken radiator radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras.

Enklare Enklare kankan detdet inteinte bli att blieller att fönsterbänk demonteras.

Enklare kanvarken det inte bli att Med våra smarta modeller behöver radiator eller installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre bostäder. bostäder.

Böjbara Flexi ned ned Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned bakom radiatorn.

Uteluften bakom bakom radiatorn. radiatorn.

Uteluften Uteluften filtreras filtreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt filtreras och effektivt innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. innan in i rummet. rummet.

Radiator

Radiator Kanal Kanal

Radiator

Radiator

Radiator

Radiator

Kanal

Luftdon Flexi

Kanal Kanal Luftdon Flexi

Svar: Om man har varit anställd hos arbetsgiva­ ren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, så har man rätt att vara tjänstledig från jobbet för att studera enligt studieledighetslagen. Vad man vill studera avgör man i princip själv, så länge ut­ bildningen följer en viss plan (inga självstudier).

Rätt till ledighet har man under så lång tid som utbildningen tar. Man har inte rätt att ensidigt ändra ledighetstiden eller byta ut studierna till andra än dem som man har fått godkänt för från arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan enligt lagen skju­ ta på ledigheten som begärs i upp till sex månader, så man bör se till att ha god framförhållning för sin ansökan. b

installera effektiv och dragfri ventilation i äldre fönsterbänk demonteras.

Enklare kan det intebostäder. bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Luftdon Flexi

Vad gäller om jag vill vara ledig för att studera?

LuftdonLuftdon Mini Mini

används då kanalen kanalen passar MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Luftdon under radiatorn.

Denger ger bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn.

Den Den ger Mini Kanal samma samma sköna sköna luftflöde luftflöde och är och samma sköna luftflöde ochärär likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. lätt att somFlexi.

Flexi.

Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. bäst underi Göteborg radiatorn.

Denseptember. gerseptember.

Besök Besök oss ioss monter iUteluften monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 2-3 filtreras och förvärms effektivt samma sköna luftflöde och är innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. www.acticon.se www.acticon.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

51

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE SHUTTERSTOCK

FRÅGA EXPERTEN

Hur driver man ett störnings­ärende?

Svar: Förekommer det störningar måste hyresvärden agera. Om det kan konstateras att det förekommer störningar bör hyresvärden genast skicka en rättelseanmaning, det vill säga ett varningsbrev.

I rättelseanmaningen ska det framgå på vilket sätt hyresgästen har orsakat störningar och att hyreskontraktet kommer att sägas upp om hyresgästen inte upphör med det störande bete­ endet. Kom ihåg att skicka rättelse­ anmaningen med rekommenderat brev och att underrätta socialnämn­ den om störningarna.

Om hyresgästen inte flyttar frivilligt måste hyresvärden stämma hyres­ gästen vid tingsrätten eller hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Det blir tingsrätten om kontraktet har sagts upp till omedelbart upphörande och hyresnämnden om kontraktet har sagts upp med uppsägningstid.

SOM HYRESVÄRD är det viktigt att

tänka på bevisningen och ange denna i stämningsansökan till tingsrätten eller hänskjutandeskriften till hyres­ nämnden.

För att vinna framgång med uppsägningen i tingsrätten eller

hyresnämnden måste hyresvärden kunna bevisa att det har förekommit störningar, både innan och efter rättelseanmaningen. Det är ofta av avgörande betydelse att de som har upplevt störningarna vittnar om händelserna i tingsrätten eller hyresnämnden.

Annan bevisning som exempelvis kan användas är störningsrapporter, dagboksanteckningar, polisutredning­ ar, egna iakttagelser och dokumente­ rade händelser. Det är viktigt att redan från början dokumentera vad som sker i ärendet för att kunna redogöra för händelserna. b

OM HYRESGÄSTEN FORTSÄTTER

att orsaka störningar kan hyreskon­ traktet sägas upp. Hyresvärden har möjlighet att välja mellan att säga upp kontraktet till omedelbart upphöran­ de (enligt 12 kapitlet 42 § jordabalken) eller att säga upp kontraktet med uppsägningstid (enligt 12 kapitlet 46 § jordabalken).

52

För att vinna framgång måste värden kunna bevisa att det förekommit störningar.

Lars Matton, chefsjurist SABO

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Ren luft Friskt inomhus!

BioZones luftrenare tar bort oönskade och besvärande lukter inomhus: • Cigarettrök • All slags röklukt • Fukt- och mögellukt • Lukt från avfallsrum och hushållssopor

Basic stoppar tillväxt av mögel och tar bort fukt- och mögellukt.

Inomhusluften renas effektivt!

Tar bort lukten av cigarettrök.

Vi har arbetat med inomhusklimat i 15 år.

På

www.biozone.se ser du alla våra produkter.

BioZone Scandinavia AB 08-128 950 00 info@biozone.se

KRÄV ALLTID INTYG OM SÄKER VATTEN Kräv alltid intyg om en Säker Vatteninstallation från installatören som renoverar ditt kök eller badrum.

Det är det enklaste sättet att slippa byggfusk.

Intyg om en Säker vatten-installation är ett kvalitetsdokument som uppfyller kraven från myndigheter, besiktningsmän och försäkringsbolag.

Kolla om VVS-företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

Nu finns det över e d 2 000 auktorisera VVS-företag!

SLUTA TA RISKER VATTNET! Allmännyttan nr 1 MED X mars 2019 www.säkervatten.se

AirCare stoppar bakterietillväxt och därmed dålig lukt. Passar i synnerhet i soprum och andra lokaler med dålig lukt.

FRÅGA EXPERTEN

SHUTTERSTOCK

VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

Varför går inte elnätspriserna ner?

Regeringen säger att de har styrt upp regelverket så att priserna för elnät ska gå ner, men vi ser fortfarande ökande priser.

Vad gäller?

Svar: Det finns ett nytt regel­ verk på plats för elnätsföreta­ gens intäktsramar 2020–2024,

54

som bör leda till lägre priser för kunderna. De nya reglerna för hur elnätsföretagen får ta betalt av sina kunder börjar dock inte gälla förrän 2020 och fram till dess gäller tidigare regler.

Reglerna ger elnätsföreta­ gen en ram för hur mycket de får ta betalt av sina kunder

och ramen följs upp varje år av Energimarknadsinspektionen.

Om elnätsföretagen tagit ut för mycket eller för lite under tidigare år så kan de justera det genom priserna för efter­ följande år. Under perioden 2012–2016 tog många elnätfö­ retag ut för lite pengar och det är den justeringen vi ser nu. b

Nytt regelverk för elnätspriser börjar gälla först 2020.

Gabriella Castegren, energiexpert SABO

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Så funkar det Så funkar det Energiglas

Befintligt innerglas

Energiglas

Befintligt innerglas

Dekorlist

Så funkar det

Dekorlist

Energiglas

Torkmedel

Befintligt innerglas

Butylfogmassa Torkmedel Butylfogmassa Dekorlist

Distansram Distansram

BYT INTE FÖNSTER! BYT INTE FÖNSTER! – Det–finns en miljövänligare lösning Det finns en miljövänligare lösning

BYT INTE FÖNSTER!

Torkmedel

Kiselsilikonfogmassa

Butylfogmassa

Kiselsilikonfogmassa

Dekorlist Dekorlist

Kortfakta för vår Kortfakta för vår platsbyggda isolerruta platsbyggda isolerruta Distansram

(DåKiselsilikonfogmassa vi går från 2- till 3-glasfönster)

(Då vi går från 2- till 3-glasfönster) Dekorlist

Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett Energiförbrukningen minskas med sätt som inte är hållbart i längden.

Detta är något som ✓ Energiförbrukningen minskas med20% 20% sätt som inte är hållbart i längden. Detta är något som Kortfakta för✓vår – Det fastighetsbolaget finns enHyresbostäder miljövänligare lösning platsbyggda isolerruta fastighetsbolaget i Norrköping tagittagit fastafasta på Hyresbostäder i Norrköping på ✓ Buller minskas med 50% ✓ Buller minskas med 50% (Då vi går från 2- till 3-glasfönster) och det har gett resultat!

2015 fick de utmärkelsen “Årets och det har gett resultat!

2015 fick de utmärkelsen “Årets Fastigheters energiförbrukning påverkar vår miljö på ett ✓ Kallras elemineras ✓ Kallras elemineras energiutmanare“.

Ett prisEtt som delas ut tillsom etttillSABO-företag pris som delas ut ett SABO-företag ✓ Energiförbrukningen minskas med 20% sätt som energiutmanare“. inte är hållbart i längden.

Detta är något som agerat föredömligt inom området energieffektivisering. som agerat föredömligt inom området energieffektivisering. fastighetsbolaget Hyresbostäder i Norrköping tagit fasta på ✓ Inomhuskomforten förbättras ✓ 50% Inomhuskomforten förbättras ✓ Buller minskas med och det har gett resultat! 2015 fick de utmärkelsen “Årets Platsbyggda – Förtill atten bidra till enutveckling hållbar utveckling Platsbyggda – För att bidra hållbar energiutmanare“.

Ett pris som delas ut till ett SABO-företag isolerglas måste vi minska den totala energiisolerglas en braen bra måsteagerat vi minska den totalainom energisom föredömligt lösning användningen och här ärområdet Grundels energieffektivisering.

lösning användningen och här är Grundels isolerglas en del av vår framgång, Det är inte bara Platsbyggda – För att bidra till enav hållbar isolerglas en del vår utveckling framgång, Det är inte bara säger Niklas Sjöholm, hos isolerglas en braen god investering måste minska den totalaprojektledare energi- projektledare sägerviNiklas Sjöholm, hos en god investering prisbelönta i lösning Norrköping. användningen och här är Hyresbostäder Grundels rent ekonomiskt att prisbelönta Hyresbostäder i Norrköping. rent ekonomiskt att isolerglas en del av vår framgång, Det är inte bara sätta in isolerglas sätta inutan isolerglas säger Niklas Dåligt Sjöholm,isolerade projektledare hos 2-glasfönster en god investering det är även Dåligt isolerade 2-glasfönster prisbelönta Hyresbostäder i Norrköping. utan det är en stor energitjuv rent ekonomiskt att är även

en smidig och

✓ Monteras insidan ✓ Kallras elemineras ✓ Monteras på på insidan ✓ Inomhuskomforten förbättras ✓ Enkelt. minuter per ruta att ✓ Enkelt.

TarTar 30 30 minuter per ruta att

installera ✓ Monteras på insidaninstallera

✓per Ingen fasadpåverkan, inga ✓ Enkelt. Tar 30 minuter ruta att ✓ Ingen fasadpåverkan, inga installera byggställningar

byggställningar

✓ Ingen fasadpåverkan, ✓inga Payofftiden för energibesparingen är byggställningar✓ Payofftiden för energibesparingen är

är en stor energitjuv sätta in isolerglas en smidig ochlösning.

Mer än en tredjedel av en fastighets uppoftast under 10 år enkel Dåligt isolerade 2-glasfönster Niklas Sjöholm, utan det är även lösning.

Mer än en tredjedel av en fastighets uppoftast under 10 år enkel projektledare, Hyresbostäder. värmning går förlorad via fönstret, då Installationen är Niklas Sjöholm, är en stor energitjuv ✓ Payofftiden för energibesparingen är en smidig och värmning går förlorad via fönstret, då

Installationen är

projektledare, Hyresbostäder.

✓ 75% lägre kostnad än att byta fönster

man har Genom attlösning. isolera snabb och tar cirka Mer än en tredjedel av 2-glasfönster. en fastighets uppoftast under 10 år enkel Niklas Sjöholm, ✓ 75% lägre kostnad än att byta fönster man hargår 2-glasfönster.

Genom isolera snabb tar cirka dessa med isolerglas kan 30 min per glas och kan göras året runt. projektledare, Hyresbostäder. värmning förlorad viaplatsbyggda fönstret, då att Installationen är och ✓attÖver 000 installationer har gjorts ✓ 75% lägre kostnad än byta 450 fönster dessa platsbyggda isolerglas du mer änGenom halvera förlust på man harmed 2-glasfönster. attdenna isolera kan fastigheten påverkas minimalt. per glasi och kan göras året runt. snabboch och30 tarmin cirkaBoende ✓ Över 450 000 installationer har gjorts dessa med platsbyggda isolerglas kan per glas och göras året runt. sätt spara uppåt 20 %och av 30 den totala De behöver bara flytta påminimalt. blommor och du mer änså halvera denna förlust påmin Boende ikan fastigheten påverkas ✓ Över 450 000 installationer har gjorts ✓ 10-års garanti mot damm och fukt du mer än halvera denna förlust och på Boende i fastigheten påverkas minimalt. energiförbrukningen. gardiner. så sätt spara uppåt 20 % av den totala De behöver bara flytta på blommor och så sätt spara uppåt 20 % av den totala De behöver bara flytta på blommor och ✓ 10-års garanti mot damm och fukt energiförbrukningen. ✓ 10-års garanti mot damm och fukt Isolerruta är patenterad och gardiner. ✓ Grundels energiförbrukningen. gardiner.

Grundels isolerglas är bra för miljön.

Att återbetalningstiden för investeringen SP-testad ✓ är Grundels Isolerruta är patenterad och ✓ att Grundels patenterad och är kort naturligtvis viktigt men bidra Isolerruta När du väljer Grundels isolerglas väljer Grundels isolerglas är bra miljön.

Grundels isolerglas ärför bra för miljön.

Att återbetalningstiden förär investeringen Att återbetalningstiden för investeringen SP-testad till viktigt ett hållbart är ännu viktigare.

SP-testad du ett hållbart alternativ.

Detärinnebär kort är är naturligtvis men attsamhälle bidra men När Grundels isolerglas väljer väljer kort är naturligtvis viktigt att bidra ✓ SundaHus-certifierad Närdu duväljer väljer Grundels isolerglas till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. attalternativ. energi sparas och därav minskar du ett hållbart Det innebär till ett hållbart samhälle är ännu viktigare. ✓ SundaHus-certifierad du ett hållbart alternativ. Det innebär – Den bästa kilowattimmen är den vi inte ✓ SundaHus-certifierad att energi sparas och däravkoldioxidutsläpp. minskar fastighetens Dessutom att energi sparas och därav minskar – Den bästa kilowattimmen den vi inteavslutar Niklas Sjöholm. behöverär använda, fastighetens koldioxidutsläpp.

Dessutom uppstår inget byggskräp eftersom – Den bästa Läs mer på: www.grundels.se behöver använda, avslutarkilowattimmen Niklas Sjöholm. är den vi inte fastighetens koldioxidutsläpp.

Dessutom uppstår ingetbefintliga byggskräp eftersom Läs mer på: www.grundels.se fönster sitter kvar. befintliga sitter kvar. eftersom uppstår fönster inget byggskräp

behöver använda, avslutar Niklas Sjöholm.

befintliga fönster sitter kvar.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

Läs mer på: www.grundels.se

Flygfältsvägen 1, 652 30 KarlstadFlygfältsvägen 1, 652 30 Karlstad

55

Telefon: 054-18 05 01 Telefon: 054-18 05 01 E-post: info@grundels.se E-post: info@grundels.se Flygfältsvägen 1, 652 30 Karlstad

Telefon: 054-18 05 01

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO CHERSTIN ANDERSSON

LÄS MER PÅ WWW.SABO.SE

NYTT SAMARBETE SÄNKER PRIS PÅ KUNDENKÄTER SABO HAR TECKNAT ett ramavtal med Aktivbo som ger medlemsföreta­ gen 15–25 procent lägre pris på enkäter till hyresgästerna. I avtalet ingår även olika tjänster för att analysera hyresgäs­

AFF-AVTAL VIA SABO Nu kan medlemsföretag i SABO som vill använda AFF Avtalssystem få ett bättre erbjudande genom att teckna avtal via SABO. AFF är ett digitalt verktyg för att göra tydliga avtal för entreprenader inom fastighetsförvaltning, som till exempel städning, skötsel av utemiljö och fastighetsdrift.

– Ju fler medlemsföretag som använder AFF desto mer kan vi utveckla allmännyttans avtalsmallar, säger Anna Lackman, förvaltningsexpert på SABO och ansvarig för den nya tjänsten.

SABO erbjuder också utbildningar anpassade för de medlemsföretag som arbetar med AFF, för att hjälpa företagen att bli bättre beställare, både i hur man tolkar befintliga avtal och hur man utformar nya avtal.

Den AFF-licens ett medlemsföretag köper gäller för alla anställda på bostadsbolaget. Priset beror på storleken på bolaget.

Ny på SABO

Jeanette Rådström är tjänstledig från Örebrobostäder för att arbeta som kommunikatör i Allmännyttans digitaliseringsinitiativ och för att leda ett projekt med nytt intranät för SABO.

56

ternas svar och höja kvaliteten i förvalt­ ningen, både för bostäder och lokaler.

Företaget Aktivbo har arbetat med hyresgästenkäter i närmare 30 år och gör undersökningar åt över 350

bostadsföretag i Sverige, Tyskland och Österrike.

– Vi hoppas att ramavtalet med Aktiv­ bo ska få fler av våra medlemsföretag att ta stora kliv mot nöjdare kunder, säger Jonas Högset, chef för SABOs fastighetsoch boendeenhet (till höger i bild). Även medlemsföretag som är befint­ liga kunder till Aktivbo kan göra avrop från upphandlingen.

De slutliga priserna beror på hur många hyresgäster som får enkäterna, hur de distribueras, önskemål om avsteg från standardformulären med mera. Det går också att beställa olika tillval, som resultatpresentationer, analyser, hand­ lingsplansarbete och skräddarsydda jämförelser med andra fastighetsägare.

Syftet är att mäta hur nöjda hyresgäs­ terna är och därmed få in bra underlag för förbättringar i förvaltningen.

– En nöjd hyresgäst kostar mindre än en missnöjd, säger Jon Svensson, vd för Aktivbo (till vänster i bild).

NYGAMMAL CHEFSTRIO SKA STÄRKA SABO TRE ERFARNA SABO-medarbetare

har fått nya positioner på SABO. Jörgen Mark-Nielsen, utredningsan­ svarig i vd-staben, har utsetts till samhällspolitisk chef. Han har arbetat på SABO sedan slutet av 80-talet med bland annat hyresförhandlingar, omvärldsoch intressebevakning, utredningar och bostadssociala frågor. Han har också varit huvudsekreterare i statliga utredningar.

Lars Matton har utsetts till chefs­ jurist. Han är juristutbildad vid Lunds universitet och har arbetat på SABO sedan 2010, främst med hyresjuridik, bolagsrätt och kommunalrätt. Han har förut

arbetat som advokat med fastighets­ rättsliga frågor och medverkat som expert i flera statliga utredningar.

Susanna Höglund är nu chefseko­ nom på SABO. Hon har varit chef för ekonomioch juridikenheten på SABO sedan 2017 och arbetar bland mycket annat med att skapa en långsiktigt hållbar hy­ ressättningsmodell. Hon har tidigare arbetat bland annat med ägarstyr­ ning, som controller i Stockholm Stadshus AB, moderbolag för stadens bostadsbolag.

– Alla tre är mycket kunniga inom sina respektive områden och är en stor tillgång för SABO när vi nu ska stärka allmännyttans position inom både bostadspolitiken och samhället i stort, säger Anders Nordstrand, vd för SABO.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

10 FIXARFILMER FÖR HYRESGÄSTER GENOM ETT SAMARBETE med

koncernen Framtiden i Göteborg och bostadsbolaget Poseidon ger SABO nu medlemsföretagen tillgång till tio korta instruktionsfilmer för boende. Filmerna visar hur man städar golvbrunnen, ren­ sar vattenlåset, frostar av frysen, byter proppar, förebygger stopp i diskhon, brandsäkrar hemmet, sorterar matres­ ter med mera.

Filmerna finns textade på svenska, arabiska, somaliska och engelska. Den som tittar kan själv välja textning och språk.

Att köpa alla tio filmer i ett paket kostar 20 000 kronor. Vill man bara ha några enstaka filmer kan de köpas för 5 000 kronor styck.

Filmerna kan läggas upp eller bäddas in direkt på bostadsföretagets hemsida.

Det som göms i snö...

Med en standardutrustad Wille löser du enkelt vårsäsongens alla jobb.

Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

57

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER

APRIL 1 Investeringskalkylering grund, Stockholm 2–3 Investeringskalkylering fortsättning, Stockholm 3 SABO Kombohus Småhus Väröbacka, Varberg 3–4 Hyresjuridik 1 Göteborg 3 SABOs Lokaldag Stockholm 3 Förvaltningsnätverk Sthlm 4 Hållbart byggande med stöd av ekosystemtjänster Sthlm 8 Digital transformation i bostadsföretag Stockholm 9 Finansiering och risker Sthlm 10 Ränteriskhantering på olika sätt Stockholm 10–11 Bostadsengelska för lyckade kundmöten Stockholm 10–11 Hyresjuridik 2 Stockholm 11–12 Mångkulturella möten Sthlm 16 Förebygga och hantera skadedjur Stockholm 16 Klimatinitiativet Umeå 16 Annonsera på facebook och instagram Stockholm 23 Att möta hyresgäster med psykisk ohälsa Stockholm 23 Vardagsjuridik Göteborg 24–25 SABOs Kongress Örebro 25 Digitalisering och digital transformation Stockholm 26 Scenarioanalyser Sthlm MAJ 6 Webbtillgänglighet i praktiken Stockholm 7–8 Digital transformation i bostadsföretag Stockholm 9 LOU för bostadsföretag Gbg 9 Allmännyttans klimat­ initiativ: Klimatsmart boende Stockholm 13 Asbest Stockholm 14 Bli en bättre beställare av AFF-entreprenader Sthlm 15–16 Hyresjuridik 1 Stockholm 15 Allmännyttans klimat­ initiativ: Klimatkrav på leverantörer Stockholm 21 Medieträning Stockholm 21 Nudging som kommunika­ tionsverktyg Stockholm 22–23 Hyresjuridik 2 Malmö 22–23 Flygande start på jobbet Sthlm 22 Kundresor i ett bostads­ företag Stockholm 23 Utvecklas och förbättras med hjälp av din målgrupp Stockholm 27–28 SABOs Fastighetsdagar Göteborg 28 Entreprenadrätt 2 Sthlm 28 Offentlighet och sekretess på bostadsföretag Stockholm

58

Mötesarena för dig som arbetar med lokaler:

SABOS LOKALDAG

ALLMÄNNYTTAN HAR I DAG en bety­

dande del av sin verksamhet inom lokalför­ valtning. Flera står också inför att ta över ansvaret för verksamhetslokaler från kom­ munen, antingen genom att ta över både fastigheterna och fastighetsförvaltningen eller enbart driften av fastigheterna. Vilka är möjligheterna och vad bör man tänka på för att lyckas med uppdraget?

Det här är en konferens med fokus på dig som ansvarar för lokaler i ett allmännyttigt bostadsföretag. Det kan gälla kommunala verksamhetslokaler som skolor, försko­ lor och omsorgsbostäder men även rent kommersiella lokaler på din ort. Konferen­ sen vänder sig till dig som är vd, lokalchef, förvaltare med mera.

3 april i Stockholm

KUNSKAP OM VAD SOM GÖR EN PLATS ATTRAKTIV Trygghet och områdesutveckling får allt större fokus för att skapa attraktiva, trygga och hållbara städer och bostadsområden. Under dagen kommer vi att få tillfälle att inspireras av både goda exempel på områdesutveckling och aktuell forskning.

GODA RÅD NÄR DU ORGANISERAR FÖRVALTNING I ETT BOLAG MED BÅDE LOKALER OCH BOSTÄDER Vad måste man tänka på när man ska organisera förvaltning för både lokaler och bostäder i bolag eller vid förvaltning på uppdrag av någon annan kommunal verksamhet? Under dagen kommer du att få ta del av både viktiga regelverk inom området och erfarenheter från kollegor.

SABOS FASTIGHETSDAGAR 27–28 maj i Göteborg I ÅR HAR VI VALT att bredda konferensen med fler ämnen

och seminarier inom bland annat stadsdelsutveckling, re­ novering, integration och förvaltning. Under delar av första dagen hålls fyra parallella spår och du har möjlighet att välja mellan sexton olika seminarier. Dessutom finns flera semina­ rier som riktar sig till dig som arbetar på ett mindre bolag.

Du kan välja mellan tre olika rundturer med spännande stu­ diebesök. I pauserna finns det tid att besöka utställare, nät­ verka med kollegor från hela landet och knyta nya kontakter.

Fastighetsdagarna går av stapeln på Clarion Hotel Post i Göteborg och arrangeras tillsammans med Framtidenkon­ cernen.

Välkommen till

SABOS KONGRESS 24–25 april i Örebro Kongressen är SABOs högsta beslutande organ. Den sammanträder vartannat år och består av valda ombud.

Till kongressen bjuds också medlemsföretagen in att vara med som observatörer.

Som värd för kongressen står det allmännyttiga kommunala bostadsföretaget ÖrebroBostäder AB.

På sabo.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverksträff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botani­sera redan i dag!

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

SHUTTERSTOCK

Kalendarium

LÄS MER PÅ WWW.SABO.SE

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

MYCKET NYTTA FÖR DIG SOM JOBBAR I ALLMÄNNYTTAN Här kommer lite axplock av vad du får

NÄTVERK OCH RÅD

som medlem i SABO.

Söker du andra som har samma roll som du att nätverka med, för bollplank och erfarenhetsutbyte? På SABOs hemsida hittar du nätverk med kontaktpersoner, och vilka som sitter med i de olika råd som finns.

Om du registrerar dig som använ­ dare på sabo.se får du tillgång till lite mer, till exempel medlemsrabatter på både utbildningar och trycksaker och möjligheten att ladda ner material

VERKTYG OCH TJÄNSTER BARA FÖR DIG SOM MEDLEM

kostnadsfritt.

Som anställd hos ett medlemsföretag i SABO har du tillgång till medlemsverktyg och -tjänster. Verktyg som är användbara i din arbetsvardag, oavsett om du arbetar praktiskt eller strategiskt. Många är kostnadsfria och ingår i medlemskapet, andra kan du teckna till ett förmånligt pris.

UTBILDNINGAR OCH KONFERENSER Ett utbud anpassat för dig. Vi genomför mer än 300 utbildningstillfällen per år, specifikt anpassade för fastighetsbranschen och allmännyttan. Välj bland aktuella utbildningar, digitala kurser, kunskapsdagar, nätverksträffar, seminarier och konferenser.

INFORMATION OCH EXPERTER Under fliken Medlem på sabo.se hittar du information inom olika områden specifikt för dig som medlem. Räcker inte det för den fråga eller fundering du har, finns våra experter som du kan kontakta via telefon eller e-post.

NYHETSBREV INOM OLIKA OMRÅDEN Håll dig uppdaterad inom ditt område! Du kan prenumerera på flera olika nyhetsbrev, både från våra experter, olika projekt och allmänt. Registrera dig på sabo.se.

SABO – DIN BRANSCH- OCH INTRESSEORGANISATION

HANDBÖCKER OCH ANNAT NYTTIGT I WEBBSHOPPEN Genom oss får du tillgång till rapporter, handböcker och vägledningar till medlemsrabatt. I webbshoppen på sabo.se finns över 100 produkter, allt från hyresgästinformation och analyser i ekonomiska frågor till exempelsamlingar inom integration.

Vi ger dig stöd och service i det dagliga arbetet genom att erbjuda rådgivning, konsultstöd, utbildningar, nätverk och information. Som intresseorganisation arbetar vi för att ge dig goda arbetsförutsättningar genom nationell och internationell omvärldsbevakning, opinionsbildning och branschsamarbeten.

Vi fångar upp, förädlar, driver och delar allmännyttans kunnande, behov och utmaningar. Tillsammans med våra medlemmar utvecklar vi den svenska allmännyttiga bostadsidén.

Vill du ha ett eget ex av tidningen Allmännyttan?

Beställ här: www.sabo.se/tidningen-allmannyttan Kostnadsfritt för dig som jobbar i ett SABO-företag

Allmännyttan nr 1 X mars 2019

59

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm

Med Hogia blir det ordning och reda och rätt lön på fredag.

Få koll på AGI, karensavdrag, traktamenten och reseräkningar.

Att ett lönesystem räknar rätt är en självklarhet. Vi adderar automatik, smarta rapporter, personlig kundservice och utbildning. För att ditt lönearbete ska bli så tryggt, smidigt och effektivt som möjligt.

De medföljande registren gör att du snabbt kommer igång. Enligt branschavtal, från start. När lönerna är klara skickar du smidigt lönespecifikationer digitalt via vår app eller Kivra.

Visst, löneberedning kan vara en komplex värld, men med vår branschkunniga support vid din sida löser vi dina funderingar tillsammans.

Läs mer på hogia.se/lon, ring 0303-688 20 eller mejla fastighetssystem@hogia.se