Ålandsbanking 1 2018 Åland by Ålandsbanken Abp

E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R TA G E • I N T E R V J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . A X

NR1 2018

Tips & råd för en lyckad semester Årets vinnare i Östersjöprojektet Private Banking

Den bästa placeringslösningen för dig

CAROLINE LEPISTÖ Entreprenören som tror på Ålands dragningskraft

Ålandsbanken | Innehåll

INNEHÅLL NR 1 3 LEDARE

4 REPORTAGE: CAROLINE LEPISTÖ

CAROLINE LEPISTÖ

ÅRETS VINNARE I ÖSTERSJÖPROJEKTET

Nya Pommern har höjt hotellnivån på Åland

8 SPÄNNANDE SEGLATS PÅ

FINANSIELLA HAV

Kapitalförvaltningen ger inblick i dagens marknad

10 DE VILL KÄNNA SINA KUNDER

Bra lösningar bygger på en god relation

14 DEN BÄSTA PLACERINGSLÖSNINGEN

FÖR DIG

Tjänsten som underlättar din vardag

16 EN SEMESTER ATT SE FRAM EMOT

Tips och råd för en trygg och lyckad semester

18 BANKENS HÅLLBARA INVESTERINGAR

Vi reder ut begreppet och listar trenderna

20 ÅRETS VINNARE I ÖSTERSJÖPROJEKTET

Plastavfall och mikroplaster i fokus

25 VÅRA SPECIALISTER SOM HJÄLPER DIG

Möt personerna bakom bankens kundservice

28 TRÄNA UPP DIN KARISMA

10 tips för att bli mer framgångsrik

31 U NG ÅLÄNNING FRAMGÅNGSRIK I

INTERNATIONELL AKTIETÄVLING

Vinnarkonceptet är hållbar och etisk verksamhet

32 ÄT FISK OCH GÖR EN MILJÖGÄRNING

DE VILL KÄNNA SINA KUNDER

34 5 FRÅGOR TILL PETER WIKLÖF

TRÄNA UPP DIN KARISMA

MÖT PERSONERNA BAKOM BANKENS KUNDSERVICE

Tips och riktlinjer från WWF

EN SEMESTER ATT SE FRAM EMOT

Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Nygatan 2, 22100 Mariehamn. Telefon +358 (0)204 29 011 E-post aland@alandsbanken.ax Ansvarig utgivare Mikael Mörn Chefredaktör Lewi Wikbäck Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto Shutterstock, Viktor Fremling, Daniel Eriksson, Arash Matin Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Omslagsfoto: Viktor Fremling

Ledaren | Ålandsbanken

SNART FIRAR VI 100 ÅR! VAD MINNS DU? Ålandsbanken tar varje dag ett steg närmare aktningsvärd ålder och 2019 kommer att bli ett händelserikt år; ett år som präglas av att banken verkat hundra år i det åländska samhället. Bankens första kontor öppnades den 15 december 1919 klockan 11 i Laurénska gården på Torggatan 11 – byggnaden står fortfarande kvar på samma plats. Vi vill givetvis berätta om bankens första hundra år och vill gärna ha din hjälp i den berättelsen. Har du äldre material eller anekdoter som du tycker att passar i sammanhanget hoppas vi att du kontaktar oss. Allt är av intresse – från den gamla sparbössan eller reklamkepsen till berättelsen om hur vi hjälpte till att finansiera din första bil, bostad, resa, företaget du jobbat i, ditt eget företag eller något annat som var viktigt för dig. Snabb förändring Samtidigt som vi blickar bakåt är Ålandsbanken en del av en framtid som förändras i allt snabbare takt. Vi anpassar oss till nya regelverk oftare än någonsin tidigare. Oavsett hur de nya regelverken benämns – MiFID, DAC2, GDPR eller någon annan förkortning – så har nästan alla ett gemensamt syfte, nämligen att skydda kunder från ovälkomna fenomen som uppstått i samhället (den fria ekonomin) och där regelsättarna tar hjälp av bland annat bankerna för att övervaka brottslig verksamhet. När banken frågar dig efter ditt identitetsbevis eller ställer frågor om din privata ekonomi, som kan kännas närgångna, men syftet kan med det vara större än det först kan verka. Det är ett led i att hindra grov ekonomisk brottslighet, som till och med kan handla om vapen- eller människohandel.

Vi går vår egen väg.

Aktiv Fintech-part Banken är också en aktiv part i utvecklingen av nya sätt att bedriva bank. Inom benämningen Fintech, som betyder finansteknologi, ryms många nya företag som verkar i finansbranschen. 2015 erbjöd Ålandsbanken som en av de första bankerna i Norden sin bankplattform till en Fintech-samarbetspartner, Dreams. Dreams har haft en stark utveckling och vårt samarbete har hittills gett oss 70 000 nya kunder i Sverige. Dreams bygger på att man sparar till sina drömmar och detta sätt att se på sparandet bygger i sin tur på beteendevetenskap och på hjärnans makt om vi triggar den rätt. Trevlig läsning! I det här numret av Ålandsbanking kan du läsa om Ålands största företag i hotellbranschen, Ålandhotels, som storsatsat på nya Pommern. Du kan också läsa mer om det uppskattade teamet i vår kundservice och växel, som du antagligen haft kontakt med i något skede som kund hos oss. Läs också om olika intressanta miljöprojekt, som banken stöder för att skydda Östersjön. Bland dem som Östersjöprojektet stöder i år finns även två satsningar på Åland. Jag önskar dig trevlig läsning och en riktigt avkopplande sommar!

Mikael Mörn Direktör Ålandsbanken Åland

”Samtidigt som vi blickar bakåt är Ålandsbanken en del av en framtid som förändras i allt snabbare takt.”

Ålandsbanken | Kundporträttet

VD FÖR ÅLANDHOTELS:

Satsningen på nya Pommern har höjt hotellnivån på Åland Visionerna var stora och satsningen likaså. Nya Pommern skulle lyfta hotellutbudet på Åland till en ny nivå. Ett önskemål hängde med från idéstadiet till förverkligandet – den stora och luftiga lobbyn som inbjuder till informellt umgänge, både för gäster och ålänningar. Caroline Lepistö utbildade sig och jobbade många år i Sverige innan hon återvände och blev vd för familjeföretaget Ålandhotels, som är störst i branschen på Åland. Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling

2013 ville försäkringsbolaget Alandia sälja sina fastigheter i hörnet av Norragatan och Ålandsvägen där hotell Pommern verkade. Skicket var inte det bästa, speciellt inte när det gällde längan som fanns på gården med plats för cirka 20 rum. Den var försedd med en inglasad loftgång och när solen gassade blev det hett som bara den, även inne i rummen. Thomas Lepistö var vid den här tiden vd för Ålandhotels medan Micko Karlsson var ekonomichef; de båda var parhästar som arbetat länge med varandra men den här gången – när det handlade om att satsa på Pommern eller inte – var de inte helt överens, åtminstone inte till en början. – Micko såg en chans för Ålandhotels att växa och ville köpa. Thomas däremot var tveksam, säger Caroline Lepistö, vd för företaget sedan två år tillbaka. Blev helt rätt Det gick som Micko ville och en arkitektfirma i Helsingfors, specialiserad på att rita hotell, anlitades. – Deras kunskap kombinerades med vår erfarenhet av att driva hotell i

praktiken. Det blev ett lyckat samarbete, konstaterar Caroline Lepistö. Det ligger otroligt mycket arbete bakom planeringen av ett nytt hotell. Många idéer testades, godkändes eller förkastades. En del gick inte att förverkliga på grund av bestämmelser i stadsplanen, annat måste slopas av andra skäl. Bygget inleddes hösten 2013 och i februari 2015 kunde nya Pommern öppnas. I grova tal en tredjedel av det befintliga hotellet finns kvar i nybygget även om det knappast känns igen. Längan på gården revs i sin helhet och nybygget täppte till den lucka som tidigare fanns mot Ålandsvägen och som användes för parkering. – Med facit i hand var satsningen helt rätt och Micko ska ha äran för den. Vi är otroligt nöjda och ett hotell i Pommerns standard behövs absolut på Åland. Dagens resenärer är vana och vet vad de vill ha. Vi är också glada över att lobbyn blivit just den träffpunkt i Mariehamn som vi ville skapa, säger Caroline Lepistö. Det sorgliga i sammanhanget är dock att Micko Karlsson inte fick vara med så länge, han avled i fjol efter en svår sjukdom.

Flaggskeppet Pommern har 95 rum i fyra olika kategorier. Storleken, färgsättningen och inredningen varierar, superiorrummen har till exempel kontinentalsängar, men en gemensam nämnare finns: i varje rum syns ett fotografi med en konstnärlig detaljbild av museifartyget Pommern. – Pommern är vårt flaggskepp och öppet året runt. Men vid behov kan vi styra både gäster och personal till våra andra hotell, säger Caroline Lepistö. Ålandhotels är i dag störst i branschen på Åland med tre hotell, förutom Pommern även Adlon och Savoy, med totalt 234 rum. Samtliga kan användas som dubbelrum, en del även som trippelrum vilket betyder – om det är knökfullt – att man kan erbjuda gott och väl 600 bäddar samtidigt. Adlon i Västra hamnen med 54 rum kallas internt för ”lillasystern”. Det är öppet från maj till september, då med bemanning på plats dygnet runt, och populärt framför allt bland sportgrupper, familjer och bussresor som söker ett lite billigare alternativ. – Rummen har fräschats upp efterhand, de har målats om och möbler har

Caroline Lepistö | Ålandsbanken

Caroline Lepistö, vd på familjeföretaget Ålandhotels.

bytts, men någon helrenovering har inte gjorts. Men hotellet är ett bra komplement i vår kedja. Många tycker att det är trivsamt och priset på rummen ska avspegla standarden. Hotell Savoy med 85 rum i hörnet av Nygatan och Ålandsvägen är från samma tidsepok som Adlon och där totalrenoverades 45 rum 2012. Det betyder att övriga 40 rum i hotellet är ”lite retro”. – En helrenovering av även de

rummen finns på vår önskelista, men i dagsläget är det inte bestämt när det blir, säger Caroline Lepistö. Savoy är öppet med bemanning från april till början av oktober. Driver även restaurangerna Mätt med åländska mått är Ålandhotels en stor arbetsgivare med runt 70 anställda under vinterhalvåret och uppemot hundra under högsäsong.

Företaget driver numera även serveringarna i hotellen i egen regi – pizzeria och sportbar i Adlon som lever långt på trogna stamkunder, Bistro Savoy som serverar lunch och givetvis frukostbuffé åt hotellgästerna och Kvarter5 i Pommern som satsar på lunchrätter med det lilla extra, på smårätter i baren och à la carte. Kvarter5 har för övrigt kvalat in i matguiden White Guide Nordic som testar och bedömer restauranger i hela Norden.

Ålandsbanken | Kundporträttet

” Det är viktigt att alla i branschen samverkar, vi som enskilt hotell kan inte göra hela jobbet.”

– Det var ett strategiskt val att ta över köken. Då kan vi vara så flexibla som möjligt och se till att öppettiderna tillgodoser gästernas önskemål. Vi kan också hålla koll på kvaliteten på ett annat sätt, säger Caroline Lepistö. Men restaurangbranschen är ingalunda lätt. Den är bland annat knepigt att hitta duktiga och självgående kockar. – Kockbristen är en svår utmaning för alla, men hittills har vi lyckats få tag i bra personal. Vår köksmästare på Kvarter5, Dennis Lindqvist, har goda kontakter i branschen och ett bra samarbete med utbildningen på Åland. Kan företaget Thomas Lepistö och Micko Karlsson startade Ålandhotels 1998 som då omfattade även Norrö stugby i Finström, Dånö strandvilllor och Havsvidden i Geta förutom hotellen Adlon och Savoy. Samma år tog Caroline – dotter till Thomas – studenten vid Franska skolan i Stockholm. - Man kan gott säga att jag haft ett intresse för företaget sedan dag två och jag

Caroline Lepistö | Ålandsbanken

har jobbat på alla avdelningar utom i köket. Hon valde att börja studera Service Management i Helsingborg med inriktning på ledarskap inom hotell- och restaurangbranschen. Mellan åren 2005 och 2011 arbetade hon på olika hotell i Sverige. Hon började i receptionen och avancerade till assisterande chef för ett Ibis-hotell i Hägersten i Stockholm, innan hon beslöt att återvända till Åland. –Tiden var mogen. Dels var min far beredd att börja trappa ner, dels ledde ett ägarbyte på mitt jobb i Sverige till förändringar som inte var helt positiva. Det fanns dock en viss oro med i bilden. Skulle hon trivas på Åland igen? – Det gick snabbt att anpassa sig och min sambo träffade jag här, säger hon och i den mån hon har någon fritid gillar hon både träning och båtliv, något som går bra att utöva på Åland. – Sedan gillar jag att resa förstås. Vart som helst, kort eller långt, och att bo på hotell!

Fortfarande delaktig Innan Caroline tog över som vd i april

2016 hade företaget två externa vd:ar som bidrog med värdefull erfarenhet och kunskap utifrån. - Jag vill vara en coachande och inlyssnande chef med ett helikopterperspektiv. Men jag vet att jag kan ha en tendens att även blanda mig i detaljer. Jag vill att vi ska uppfattas som ett flexibelt företag med fokus på kvalitet och vi ska ge snabba svar till våra kunder, säger Caroline Lepistö. Samarbetet med fadern, som är ensamägare till företaget, löper bra. — Han är fortfarande högst delaktig i verksamheten och har en otrolig kunskap. Men han kan också säga att ”så där skulle jag aldrig ha gjort” och sedan släppa det ämnet, säger Caroline Lepistö. Krävs kapital Det krävs kapital att bygga ett nytt hotell – slutnotan för Pommern gick på ”några miljoner”. Att dessutom ha 70 personer på lönelistan kräver att pengar kommer in, helst i en jämn ström. – Vi har högt ställda krav på lönsam-

heten och vi har lyckats bra. Vi vet vad vi har gett oss in på och har kontroll på kostnaderna inpå detaljnivå. Ålandsbanken är en av våra huvudfinansiärer. Det är en trygghet att ha ett bra samarbete med banken. För alla i turismbranschen är det a och o att folk vill besöka Åland och frågan har stötts och blötts i decennier – hur ska Åland öka sin dragningskraft och dessutom locka besökare året runt? – Det är viktigt att alla i branschen samverkar, vi som enskilt hotell kan inte göra hela jobbet. Det är också viktigt att vara en del av andra större sammanhang som till exempel Finnish Archipelago, som lockar besökare till den finska skärgården och därmed även till oss. Visst har vi konkurrens från andra destinationer, men Åland har mycket att erbjuda, en vacker natur och en trygghet som börjar bli ovanlig i vår oroliga värld. Som hotell-vd gillar man också publikdragande evenemang. – För oss kunde det vara Alandia Cup varje vecka!

Ålandsbanken | Marknadssyn

En spännande seglats Text: Niklas Wellfelt

Vi ser framför oss en fortsatt spännande seglats på de finansiella haven under 2018. Potentiella grynnor att hålla uppsikt över är räntehöjningar, valutasvängningar och hot om handelskrig. Så räkna med ett år präglat av ostadig sjögång på de finansiella marknaderna. Vi ser de kraftigare svängningarna på börsen som en konsekvens av den alltmer etablerade konjunkturuppgången. En starkare konjunktur föranleder också en omprissättning från en extrem lågräntemiljö, understödd av den extraordinärt expansiva penningpolitiken alltsedan finanskrisen, till en mer normaliserad ränte- och inflationsmiljö. Prisanpassningar i finansiella marknader sker sällan under ordnade former, utan snarare i tumultartade nivåskift, vilket tarvar is i magen hos kaptenen på skutan. Men trots allt ser vi god potential för ett anständigt börsår 2018, underbyggt av bolagens starka vinsttillväxt. Tio år sedan finanskrisen kulminerade Det har varit en turbulent resa på finansiella marknader under första halvan av 2018. Redan under årets första kvartal kunde vi räkna till fler dagar med större kursrörelser på nordiska aktiemarknader än vad vi såg under hela 2017. Det är en stor förändring av karaktären på marknaden, från en period av återhållna kurs-

rörelser till en betydligt mer dynamisk miljö. Det finns flera förklarande faktorer till detta scenskifte vilket också har stor bäring på hur vi väljer att navigera på finansiella marknader. Kraftigare svängningar förklaras bland annat av att vi nu befinner oss i den senare delen av konjunkturcykeln. Det har i höst gått tio år sedan kulmen av finanskrisen och den globala ekonomin har kommit såpass långt på resan mot normalisering att centralbankerna, med USA i täten, signalerar att perioden med extrema penningpolitiska stimulanser sjunger på sista versen. Att patienten, det vill säga ekonomin, frisknar till är av godo. Vi har länge talat om att vi vill se en aktiemarknad som drivs av god konjunktur och stigande bolagsvinster, snarare än en börs som bygger på extremlåga obligationsräntor och exceptionell centralbankspolitik. Bolagens orderböcker fylls och försäljningen lyfter Ser vi till välkända prognosmakare, som exempelvis IMF, så kommer tillväxten under 2018 och 2019 att vara högre än un-

der 2016 och 2017. Det vill säga, trots att vi är sent komna i konjunkturcykeln ser vi ännu ingen tydlig konjunkturtopp vid horisonten. Framför allt är det de utvecklade delarna av världen där prognoser justeras upp. Framåtblickande indikatorer pekar i nuläget på att tillväxten i ekonomin kulminerar men att konjunkturen är fortsatt god. Inte minst är det positivt att konstatera att den ekonomiska uppgången är bred vad gäller såväl länder som sektorer. God spänst i ledande indikatorer har också återspeglats i bolagens kvartalsrapporter under inledningen av året där vi ser att orderböcker fylls på och försäljningen lyfter. Vid sidan om god kostnadskontroll hjälper volymtillväxt att lyfta bolagens intjäning. Stigande bolagsvinster ger stöd till aktiemarknaden En avgörande fråga är hur inflation och räntor utvecklas i den starka tillväxtmiljön. En allt stramare arbetsmarknad och fallande arbetslöshet brukar förr eller senare utmynna i ett högre inflationstryck. Inflationen är fortfarande relativt

Marknadssyn | Ålandsbanken

på finansiella hav ” Det har varit en turbulent resa på finansiella marknader under första halvan av 2018.” beskedlig, men risken för deflation (fallande priser) har minskat betydligt och vi förväntar oss en ökad takt i prisökningar under loppet av året. Marknaden har börjat ta höjd för en fortsatt normalisering av centralbankernas styrräntor och balansräkningar från krisnivåer. Fortfarande låga realräntor (nominella räntor minus inflationsförväntningar) talar dock för att det finns utrymme för ytterligare ränteuppgång. I USA, som ligger först i konjunkturcykeln, räknar vi med att obligationsräntor gradvis lyfter mot bakgrund av god tillväxt, högre inflation, större budgetunderskott, stigande lånebehov och gradvisa höjningar av centralbankens styrränta. Stigande obligationsräntor kommer från tid till annan bidra till ökad turbulens i aktiemarknaden, vilket vi redan under inledningen på året kunde observera, men samtidigt ser vi högre räntor som ett kvitto på en mer optimistisk konjunkturbild och stigande bolagsvinster. Det ger stöd till aktiemarknaden.

Ålandsbanken | Personalporträtt

DE VILL KÄNNA SINA KUNDER.

”Bra och personliga lösningar

Från vänster; Petra Wåge, Julina Sommarström, Solveig Saine, Pontus Blomster, Hans Christensen och Kristina Jensén.

Personalporträtt | Ålandsbanken

bygger på en god relation” Möt sex anställda som har en sak gemensam – de har börjat på nya jobb inom Ålandsbanken. De har ytterligare en gemensam nämnare. De möter sina kunder ansikte mot ansikte. - Alla våra kunder är unika. Det gäller för oss att hitta lösningar som passar bäst för varje enskild kund, säger de.

text: Helena Forsgård foto: Viktor Fremling

Av de fem, som bytt jobb inom banken, har Solveig Saine arbetat längst, hon började 1983. Nu är hon redo att ta sig an ytterligare en ny utmaning och som hon säger ”sätta sig på den andra sidan av bordet”. Från att senast ha varit Senior Private Banker och ansvarat för förvaltning av privatpersoners förmögenhet har hon börjat på företagsavdelningen där det i första hand handlar om finansiering av större och mindre satsningar. Ibland gäller det helt nya företag, ibland en utvidgning eller förändring av nuvarande verksamhet. Noggrann analys - En ny och spännande värld för mig. Det finns otroligt många duktiga företagare på Åland. Jag får ta del av deras planer och drömmar och varje finansieringsbeslut ska bygga på en noggrann analys. Vad är realistiskt och möjligt? Hur ser marknaden ut? Vi har ett ansvar för att varje planerad satsning blir så bra som möjligt. I jobbet ingår därför också att besöka företagare på deras hemmaplan, att få se var och hur de verkar och lära känna deras vardag. Tid för småprat Julina Sommarström är helt färsk i Ålandsbanken-gänget. Hon har tillträtt som Private Banker och ger därmed råd

Ålandsbanken | Personalporträtt

om kapitalförvaltning. – Jag vill vara en ögonöppnare för varje kund och lyfta frågor som kunderna kanske inte tänkt på i första hand. Då är det viktigt att man har tid att bygga en relation och på allvar sätta sig in i varje kunds situation. Jag tycker om socialt småprat och tar mig tid att prata om ditt och datt med de kunder som vill det, säger hon. Att jobba på Ålandsbankens huvudkontor känns enligt henne som att vara mitt i händelsernas centrum. Avgörande beslut fattas här och man kan som enskild anställd sitta med i projektgrupper och därmed ha en möjlighet att påverka.

Hitta rätt nivå Pontus Blomster är kollega med Julina Sommarström och ny som Private Banker. Däremot har han lång erfarenhet – snart 18 år – av jobb på olika poster inom Ålandsbanken. Under många år arbetade han som makroanalytiker i det så kallade börshuset, följde med marknadsläget och skrev analyser och var därmed långt från en daglig kundkontakt. Nu blir det annat. – Jag trivs med att möta människor, att lyssna och sätta mig in i deras situation för att sedan kunna ge så bra råd som möjligt för just den kunden. En del är kanske mer riskbenägna medan andra

satsar mer på säkerhet och är nöjda med en lägre avkastning. Det gäller för oss att hitta den rätta nivån. Att Ålandsbanken är alla ålänningars bank genomsyrar hela vår organisation. Här har vi goda möjligheter att bygga personliga relationer med våra kunder. Målet är att alla ålänningar får möjlighet att ta ställning till vårt kunderbjudande, säger han. Fanns i Sittkoffs Petra Wåge kom till Ålandsbanken 2005, då som ungdomsrådgivare med ett eget kontor som fanns i Sittkoffs galleria. – Där var ingen fråga för enkel för att ställas. Det var ett bra sätt att sänka

Solveig Saine

Julina Sommarström

Pontus Blomster

Aktuell: Ny som kundansvarig på Företagsavdelningen. Har arbetat på Ålandsbanken sedan 1983, kommer närmast från en tjänst som Senior Private Banker.

Aktuell: Ny som Private Banker, kommer närmast från en tjänst på OP.

Aktuell: Ny som Private Banker. Började på banken år 2000 och har bland annat arbetat som makroanalytiker och varit områdeschef för kontoren på Åland.

Bor: I Mariehamn. Ålder: 54 år. Familj: Make och två vuxna barn. Intressen: Körsång, resor, umgänge med vänner, träning och golf.

Bor: I Mariehamn. Ålder: 28 år. Familj: Sambo Intressen: Heminredning, friluftsliv, träning och golf.

Bor: I Mariehamn. Ålder: 47 år. Familj: Sambo. Intressen: Resor, båt- och stugliv och maratonlöpning. Det blir i snitt tre lopp per år. Det senaste i Boston.

Personalporträtt | Ålandsbanken

tröskeln för dem som kanske inte vågade sig in i ”riktiga” banken, säger hon om den tiden och tillägger: – I dag sker kontakten till de unga mest via digitala kanaler. Petra Wåge är nyutnämnd som ansvarig för kontorsverksamheten på Åland. Hon har sin fasta arbetsplats på kontoret i Strandnäs men finns tidvis på Citykontoret och kontoret i Godby. – Jag har även kvar direkta kundkontakter, det kan till exempel handla om lån och placeringar, säger hon. Kristina Jensén är ny försäljningschef för kontoren på Åland och coachar kontorspersonalen i försäljning.

– Det är mycket viktigt att vi har kvar våra kontor i Godby och Strandnäs, där är vi på något sätt ännu närmare våra kunder. Behövs mer specialiserad hjälp än vi kan erbjuda på kontoren får vi snabbt svar av specialisterna på huvudkontoret, säger Kristina Jensén och Petra Wåge. Tiden ska räcka Hans Christensen har lämnat jobbet som kontorschef för Citykontoret och är numera kundansvarig för placeringar inom Premium Banking. – Efter sex år på samma post känns det bra med en förändring och de erfarenheter och den kunskap, som jag

skaffat mig i mina tidigare jobb på banken, kommer väl till nytta även här. Han kommer liksom de övriga att ha direkt kundkontakt och trivs med det. – Det är förstås viktigt att man kan sin sak vad gäller bankärenden men också att man är allmänbildad och samhällsintresserad och kan prata om både kommunreformen och golf – om kunderna vill det. Kunderna ska också känna att vi har tid för dem. Om den timme som vi normalt har reserverad inte räcker, går det bra att boka en ny tid. Det är heller inget krångel att ringa oss, vi gömmer oss inte bakom en rad knapptryckningar, säger Hans Christensen.

Hans Christensen

Petra Wåge

Kristina Jensén

Aktuell: Ny som kundansvarig för placeringar inom Premium Banking, kommer närmast från en post som chef för Citykontoret.

Aktuell: Ny som ansvarig för kontorsverksamheten. Har arbetat på olika poster inom banken, var senast chef för kontoret i Strandnäs.

Aktuell: Ny som försäljningschef för kontoren på Åland, arbetade tidigare som kundansvarig inom Premium Banking.

Bor: I Eckerö

Bor: I Mariehamn.

Ålder: 36 år.

Ålder: 44 år.

Ålder: 36 år

Familj: Sambo och två barn, 6 och 3 år.

Familj: Fru och tre barn, 13, 10 och 6 år.

Familj: Make och två barn, 5 och 2 år.

Intressen: Motorsport och skidåkning. Är även hängiven fotbollspappa eftersom alla tre barn spelar fotboll.

Intressen: Matlagning och resor. Mycket av fritiden ägnas för närvarande åt ”sandlåde- och lekparksliv”.

Intressen: Vandring, pyssel och skärgårdsliv.

Bo: I Saltvik.

Ålandsbanken | Private banking

Private Banking den bästa placeringslösningen för dig Private Banking säkerställer att ditt sparande är placerat både lönsamt och skatteeffektivt. Kärnan i Ålandsbankens placeringsverksamhet är personlig service och förtroende. Förmögenhetsförvaltning är inte enbart kalla siffror, utan även mänsklig verksamhet som kontinuerligt håller uppsikt på placeringarna. Vi har sammanfattat de vanligaste frågorna om Private Banking-tjänsten hos Ålandsbanken. Är det här ditt alternativ till ett nytt sätt att placera?

Text: Tarja Vilén Foto: Daniel Eriksson

Oavsett om du är en privatperson eller en företagare är tanken bakom Private Banking-konceptet att hjälpa dig och din familj i livets alla skeden. Vi samlar ett team av specialister inom förmögenhetsförvaltning, finansiering och juridik till dig. Finansiell planering täcker bland annat placerings- och finansieringslösningar, skatte- och familjejuridisk rådgivning samt försäkringsalternativ. En grundlig analys av hur din situation ser ut just i dag är en förutsättning för att Ålandsbanken kan hjälpa dig att nå dina mål. Placeringsverksamheten hos Ålandsbanken grundar sig på erfarenhet och förmågan att hitta nya lösningar. Eftersom placeringsbehoven ändras enligt målsättningar och livssituation, har varje kund en egen Private Banker samt en gemensamt fastställd strategi. Vem har nytta av att bli Private Banking-kund? Att bli Private Banking-kund blir aktuellt när förvaltningen av den egna förmögenheten blir alltför tidskrävande, eller när man vill ta hjälp av en professionell förmö-

genhetsförvaltare. Private Banking-kunder hos Ålandsbanken är både privatpersoner och företagsägare. Har man en större förmögenhet, blir en effektiv förmögenhetsförvaltning mer komplicerad och kräver specialistkunnande. Det är orsaken till att Ålandsbanken erbjuder Private Banking-tjänster. Varför lönar det sig att bli Private Banking-kund? Många företagsägare och förmögna privatpersoner vill i stället för förmögenhetsförvaltning fokusera på sina yrkesliv eller privata intressen, och då är det klokt att låta en extern specialist ta hand om den tjänsten. Det är möjligt att låta portföljförvaltningen skötas helt eller delvis av Ålandsbankens specialister. Hos Ålandsbanken får man även hjälp med att planera placeringarna så skatteeffektivt som möjligt. Därtill behöver företagare experthjälpt vid speciella situationer, såsom vid generationsskifte eller försäljning av företaget. Till Private Banking-tjänsten hör även kundens närmaste krets, och placerings-

lösningarna granskas långsiktigt över generationer. Private Banking-teamet gör även krävande uppdrag enkla och anpassar lösningarna till de individuella behoven. Verksamheten grundar sig på långsiktig planering och kontrollerat risktagande. Hur säkerställer Private Bankingtjänsten de bästa lösningarna? Kärnan i Private Banking-tjänsten utgörs av förmögenhetsförvaltning. Finansiell planering är en viktig del för att kunna få en optimerad helhet. Ålandsbanken skiljer sig från de traditionella förvaltarna genom att även erbjuda sina kunder finansiering vid behov. Gällande placeringslösningar måste man även fundera på olika möjligheter och vilka eventuella risker de medför, på hur lång sikt kapitalet placeras och vilka förväntningarna på avkastningen är. Ålandsbankens hemmamarknad för placeringsverksamhet är Norden men man placerar globalt genom öppen arkitektur, vilket betyder att banken använder utomstående aktörers fonder av hög

Private banking | Ålandsbanken

kvalitet för att nå alla marknader och möjligheter när man placerar. Placeringsportföljens innehåll diversifieras mellan olika tillgångsslag, geografiska marknader, branscher och gällande räntor, även löptid. Innehållet ändrar med tiden och optimeras enligt konjunkturutsikterna. Förutom sedvanliga placeringsfonder samt direkta aktie- och ränteplaceringar används även till exempel fastighetsfonder och börshandlade indexfonder i bankens framgångsrika förvaltning. Ålandsbankens verksamhet bygger på en aktiv och optimerad förmögenhetsförvaltning. En viktig del av hela placeringsverksamheten är även bankens värderingar, som grundar sig på hållbar

utveckling, såsom det egna Östersjöprojektet som finansierar skyddet av Östersjön. Ålandsbanken vill sticka ut och vara en lättillgänglig familjebank. Vad betyder det konkret att vara Private Banking-kund? Förtroende är kärnan i Ålandsbankens placeringsverksamhet. Det är lätt att prata med specialister om finans- och ekonomifrågor. Uppfyllandet av kundernas önskemål är orsaken till att många kundförhållanden hos Ålandsbanken fortsätter över generationer. Innan man blir Private Banking-kund kartlägger bankens specialister kundens helhetssituation, som ligger till grund

när man tillsammans skapar en plan för förmögenhetsförvaltningen. Private Banking är inte en produkt utan en tjänst som utgår från kundens behov och önskemål. Det går även bra att sköta löpande ärenden via e-post eller telefon. Vad ingår i Private Banking? I Private Banking-tjänsten ingår förutom en egen Private Banker, även tillgång till mäkleritjänster, betalkort, Internetkontoret, möjlighet att träffa en jurist för genomgång av helheten samt för uppgörande av till exempel testamente och andra juridiska dokument. Varje kund har möjlighet att vid behov träffa andra specialister. Källa: Henrik Fagerholm, Chef Ålandsbanken Private Banking Åland.

” Vi vill ge alla möjlighet att ta ställning till vårt private banking-erbjudande så ta gärna kontakt för ett personligt möte.” Nina Laakkonen, Chef Ålandsbanken Från vänster: Pontus Blomster, Julina Sommarström, Niclas Alm, Henrik Fagerholm, Jan-Arthur Josefsson och Simon Karlsson.

Private Banking Finland.

Ålandsbanken | Premium Banking

En semester att se fram emot Vi gör vårt yttersta för att göra ditt liv både enklare och tryggare, såväl hemma som på resa. Genom Concierge Service och våra försäkringar får du förstklassig hjälp med att förverkliga dina semesterplaner samtidigt som du är trygg om något oväntat händer. Text: Anders Ström

Premium Banking | Ålandsbanken

Med Premium- och Private Bankings försäkringar och Livsstilstjänster har du tillgång till allt du behöver för en lyckad och trygg semester. Med bankens höga säkerhetsnivå och några enkla åtgärder får du mer tid över till att njuta av ledigheten. Låt Concierge Service fixa resan utifrån dina önskemål och din budget Vill du slippa lägga ner tid på att själv planera och boka din drömsemester? Som Premium- och Private Banking-kund hos oss kan du vända dig till Concierge Service för att få hjälp med både praktiska arrangemang samt tips på resrutter, restaurangbesök och aktiviteter under resan. Bara fantasin sätter gränser! Personalen på Concierge Service kan konsten att sätta ihop reseförslag för unika behov till önskad budget. Du är försäkrad I kortförsäkringarna som ingår i dina Premium- och Private Banking-tjänster finns bland annat en omfattande reseförsäkring. Reseförsäkringen, som ges av AIG Europe Limited (filial i Finland), gäller även din medresande familj. Reseförsäkringen gäller både på inrikes- och utrikesresor överallt i världen, och ersätter kostnader som uppstår vid annullering, försening eller avbrott av resa. Försäkringen ger även ersättning vid sjukdom, olycksfall och dödsfall. Resan behöver inte betalas med kortet för att försäkringen ska gälla. Om oturen är framme under resan och ditt bagage blir försenat eller i värsta fall kommer bort kan du vara lugn. De bagagemärken som du fått av oss är försedda med en personlig kod, och du behöver bara ringa StopService för att få hjälp med att återfinna bagaget. Via reseförsäkringen kan du även få ersättning för ditt förlorade resegods. Öka säkerheten med rätt regionsbegränsning Ska du åka på resa kan det vara bra att se över regionsbegränsningen på dina kort. Korten kan begränsas till Finland eller till de utökade områdena Norden, Europa eller hela världen. Ändringen gör du snabbt och enkelt via Mobilbanken eller Internetkontoret. Vi rekommenderar att du utökar området enbart när du måste, till exempel just inför eller när du är på resa. Det gör

att risken för intrång och missbruk av dina kort minskar. Passa även på att granska dina konton när du ändå är inne på Internetkontoret eller Mobilbanken. Kontakta Ålandsbanken direkt om du ser något du inte känner igen. Det är viktigt att se över sina konton med jämna mellanrum, speciellt under semestern. En gång i veckan kan då vara lagom. Kort och kontanter i Finland och utomlands Kortanvändningen ökar under sommaren när du shoppar, äter på restaurang och gör roliga saker tillsammans med andra, därmed också kortbedrägerierna. Det är viktigt att du är särskilt uppmärksam till exempel där du använder bankomater i nya miljöer. Skydda koden, undvik närkontakt med människor i kön och se upp för ficktjuvar i trängsel. Skulle du råka ut för kortstöld eller tappa bort ditt kort får du enkelt hjälp via StopService. Med ett enda telefonsamtal kan du spärra dina kort, och tjänsten är öppen dygnet runt. Ha begränsat med kontanter i plånboken, och ta ut pengarna som du behöver i omgångar. Tänk också på att välja lokal valuta när du betalar med kort utomlands, eftersom det vanligtvis är mest förmånligt. ID-stöldsupport – ifall du skulle råka ut för identitetsstöld Oavsett om du är hemma eller på resa är det viktigt för oss att du kan känna dig trygg. Därför erbjuder vi även ID-stöldsupport till våra Premium- och Private Banking-kunder. ID-stöldsupport innebär att du erbjuds hjälp att förebygga, upptäcka och begränsa konsekvenserna av identitetsstöld. Om du blir av med passet eller ID-kortet, eller om du misstänker att någon försöker missbruka din identitet ringer du ID-stöldsupporten som hjälper dig med allt det praktiska. Handla säkert online Onlinehandeln växer lavinartat, och kanske är det just under semestern som du har lite mera tid över till att hitta spännande saker att handla. När du betalar med ditt kort på Internet är det säkrast att använda butiker som är kopplade till MasterCard SecureCode. Det innebär att både du som köpare och e-butiken som

betalningsmottagare identifieras, och risken för obehörig användning av dina kortuppgifter minskar.

5 1

TIPS PÅ EN LYCKAD SEMESTER

Ta hjälp av tjänsten Concierge Service när du planerar din resa –

bara din fantasi sätter gränser på vad du kan uppleva under semestern

Använd de kodade bagagebrickorna som du som Premium-

eller Private Baking-kund fått av oss på dina väskor

Välj alltid att betala i lokal valuta när du betalar med kort

utomlands

Kolla dina korts säkerhets- och regionsbegränsningar inför se-

mestern

Ha tillgång till viktiga telefonnummer – både StopService och

ID-stöldsupport är bara ett telefon-

samtal bort ifall något oväntat händer på resan. Telefonnumren finns i Mobilbankens telefonbok.

ETT ENDA TELEFONNUMMER: +358 (0)201 443 240 STOPSERVICE • Spärrning av kort öppet dygnet runt (service på skandinaviskt språk och engelska) • Bagageservice öppet måndag till fredag kl. 10-18 BANKTJÄNSTER • Ålandsbanken Kundservice öppet måndag till fredag 8.30-18 (service på svenska och finska) CONCIERGE SERVICE • Öppet måndag till fredag kl. 10-18 (service på svenska och finska) • Vardagar kl. 18-22 samt lördagar kl. 10-18 (service på skandinaviskt språk och engelska) ID-STÖLDSUPPORT • Öppet måndag till fredag kl. 10-18 (service på svenska och finska) KORTFÖRSÄKRINGAR • Välj 1 för akut medicinsk nödsituation, SOS International är öppet dygnet runt •V älj 2 för övriga kortförsäkringsfrågor, öppet måndag till fredag kl. 10-18 (service på svenska och finska)

Ålandsbanken | Hållbarhet

Bakom kulisserna

Hållbara investeringar Alla pratar om ESG-faktorer och UNPRI. Men är det mycket snack och lite verkstad? Vad handlar hållbara investeringar om på djupet? Vi listar sex trender som hjälper dig se helheten. Text: Joakim Enegren

TREND 1: OJ, VAD VI ÄR HÅLLBARA! I dag pratar man inom företagsvärlden mycket om hållbarhet. För mycket? Någon kanske tycker det och suckar Mycket snack, lite verkstad. Men faktum är, Mycket snack och mycket verkstad ligger närmare sanningen. – Jag ser att allt fler storbolag satsar på att bjuda in intressenter så att ledningen kan presentera bolagets hållbarhetsarbete på djupet. En annan trend är att de som ansvarar för investerarrelationer i allt högre grad är mycket kunniga om bolagens hållbarhetsarbete. Det här en signal om att hållbarhet börjar bli en normal och viktig del av bolagens vardag, säger förvaltaren Anna-Stina Wiklund på Ålandsbanken som också leder koncernens ESG-kommitté (se faktaruta här intill). TREND 2: ÖDMJUK DIALOG ISTÄLLET FÖR KAXIGHET Aningen tillspetsat kan vi säga att man i finansbranschen traditionellt har föredragit att utstråla en självsäkerhet som gränsar mot kaxighet, Vi vet vad vi gör så lita bara på oss. Men hållbara investeringar handlar om frågor som kräver

både en rejäl nypa självkritik och kunskap som inte alltid funnits i de traditionella finanshusen. – Kunskapsjakten pågår för fullt, det händer så mycket inom hållbarhetsområdet. Samtidigt tvingar komplexa frågor vår bransch till en dialog med omvärlden. Det är en dialog som inte kan vara kosmetisk utan måste vara engagerad – vi ställs ju till svars för varje beslut vi fattar. Ingen kan slinka undan med läpparnas bekännelse. Som ett exempel nämner Anna-Stina Wiklund vilka diskussioner fossila bränslen har gett upphov till på Ålandsbanken. Att helt kategoriskt utesluta sådana investeringar behöver inte vara det vettigaste. – Uteslutning är ett väldigt enkelt sätt. Men då stjälper man problemet i någon annans famn, någon äger ju alltid de här bolagen. Jag kan se att det i många fall är mer ansvarsfullt att investera och sedan vara en aktiv investerare som påverkar bolagsledningen. Men kan mindre aktörer i Norden verkligen påverka internationella storbolag? Faktum är att det i dag är fullt möjligt.

TREND 3: STARKA TILLSAMMANS – Det blir allt vanligare att institutionella investerare går samman för att slå ett slag för hållbar utveckling. Det gör man bland annat genom engagemang i påverkansbolag som Institutional Shareholder Services och GES (Global Engagement Services). Fördelarna är inte bara den gemensamma kraften. Minst lika viktig är den globala analys och omvärldsbevakning som påverkansbolagen erbjuder. Om en fondförvaltare i dag skulle påstå att de själva sköter all hållbarhetsanalys i sina investeringar skulle de sannolikt bli utskrattade. – Världen och hållbarheten är så komplexa helheter att det krävs expertis för att dra rätt slutsatser. På Ålandsbanken jobbar vi med analysbolaget Sustainalytics. De har cirka 100 analytiker som övervakar hållbarheten i bolag världen över. TREND 4: FOKUS PÅ DET SOM STYR AKTIEKURSEN Mängden bolagsinformation ökar explosionsartat. Men om du inte vet vilken data som är relevant för ett bolag så spelar

Hållbarhet | Ålandsbanken

positiva resultat som visar att avkastningen är högre men det finns också forskning som ger vid handen att det inte gör någon skillnad om man beaktar hållbarhetsfrågor eller inte. – Men ingen forskning visar egentligen att det skulle kosta att ta hållbarhet i beaktande. Däremot vet man i dag att bolag som satsar på hållbarhet har lägre kapitalkostnader. Bolag som tar hållbarhet på allvar har alltså möjlighet att låna billigare pengar än bolag med högre hållbarhetsrisk. Och det låter ju rättvist. För som Anna-Stina Wiklund säger, det finns inte en enda placerare i världen som vill lägga sina pengar i bolag som riskerar att bli lika skandaliserade som Enron, BP eller Volkswagen. – På sätt och vis kan det stora intresset för hållbarhet ses som en skyddsmekanism mot just sådana obehagliga överraskningar. Varför göra riskabla placeringar om du kan vara på den säkra sidan? det ingen roll om du har en eller tusen analytiker stående i givakt. – I allt högre grad handlar det om vaska fram de parametrar som kan bidra positivt eller negativt till aktiekursens utveckling, säger Anna-Stina Wiklund. En föregångare är den amerikanska organisationen SASB (Sustainability Accounting Standards Board) som erbjuder såväl institutionella investerare som småsparare möjlighet att hugga sig fram i informationsdjungeln. – När du hittar det som är väsentligt i ett bolag har du kommit långt. Allt handlar ju om att du vill kunna lita på bolaget du väljer att investera i. TREND 5: HÅLLBARHET ÄR INGEN KRYDDA Ännu för några år sedan var det vanligt att man strödde på lite gröna aktier i en portfölj – man köpte sig gott samvete. Men för många har polletten fallit ner, hållbarhet är en smart placering. Anna-Stina Wiklund påpekar att forskning visar varierande resultat på avkastningsutvecklingen när hållbarhet är en faktor vid val av investeringar. Det finns både

TREND 6: DU OCH JAG HAR MAKT Fördelen med hållbarhet är att det till syvende och sist handlar om konkreta frågor. Var och en av oss klarar av att formulera en åsikt om till exempel barnarbetskraft, jämlikhet och miljöförstöring. Det gäller bara att ge sig själv tid att fundera igenom sina prioriteringar. – Mitt tips är att du som placerare går tillbaka till den riskanalys du förmodligen gjort och också tittar på din placeringshorisont. Sedan är det dags att ställa sig en fråga: Vad är viktigt för mig? Och det är en hälsosam övning, säger Anna-Stina Wiklund. Hennes andra tips är att ställa sin förvaltare mot väggen. – Min fingertoppskänsla är att det i dag är svårt att hitta förvaltare som inte skulle se på världen ur ett hållbarhetsperspektiv. Men vi är inte alltid så bra på att förklara hur vi resonerar, många av de här frågorna är ju också nya för oss. Däremot tar branschen stora kliv framåt och jag är övertygad om att hållbarhetsfrågor om tio år är en så självklar del av varje sund investeringsstrategi att man klassar hållbarhet som en hygienfaktor.

Ålandsbanken och hållbara investeringar Ålandsbanken följer FN:s principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI). Granskningarna av bolagens sociala och miljömässiga ansvarstagande, så kallade ESG-faktorer, görs med utgångspunkt från FN:s riktlinjer. Några exempel ur Ålandsbankens hållbarhetsstrategi: • Följer en bäst-i-klassen-modell och prioriterar de bolag i varje bransch som har högsta hållbarhetsbetyg. Man utesluter bolag inriktade på spel, tobaks- och alkoholprodukter, vapen och pornografi. • Har tagit fram koldioxidintensiteten i sina fonders innehav. Målsättningen är att ständigt minska CO2-intensiteten i koncernens verksamhet. Från 2018 publiceras ESG-poängen och CO2-intensiteten för Ålandsbankens fonder i en separat årsredovisning. • Har implementerat ESG-data i fondförvaltningen. Ambitionen är att ligga inom de två bästa kvartilerna inom gruppen av motsvarande fonder. Detta har uppnåtts för alla egna aktiefonder. • Är aktiv i samhällsdebatten genom diskussioner inom flera nätverksforum för hållbara investeringar. Dessutom har representanter från Ålandsbanken deltagit i Finance Finlands Climate Change Indicators Working Group, där man diskuterat hur branschen kan bidra till 2-gradersmålet. • Ålandsbankens fonder ingår sedan 2017 i den svenska placerartjänsten Hållbarhetsprofilen som enkelt och tydligt visar hur en fond tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning.

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Årets vinnare i Östersjöprojektet

PLASTAVFALL OC MIKROPLASTER I Plastavfall och mikroplast oroar folk. Detta syns bland annat på de 124 ansökningar som Östersjöprojektet mottog förra året. Ansökningstiden för Östersjöprojektets finansiering år 2018 har inletts och pågår till slutet av september. Har du nya idéer för att rädda Östersjön? Även ditt projekt kan bidra till att lösa Östersjöns nödläge. Text: Tarja Vilén

Östersjön är ett av världens mest hotade hav. En del av havsbotten har förstörts på grund av övergödning. Idén om Östersjöprojektet föddes under en seglats sommaren 2014, då Ålandsbankens affärsområdeschef Anne-Maria Salonius blev orolig för Östersjöns tillstånd och beslöt sig för att göra något åt saken. - Vi skapade Östersjöprojektet för att finansiera och stöda projekt som förbättrar Östersjöns tillstånd, berättar Salonius. Två miljoner euro Östersjöprojektet blev en naturlig fortsättning på bankens målmedvetna miljöarbete. Ålandsbanken har alltsedan 1997 finansierat projekt som främjar miljöskydd. Hittills har banken donerat nästan två miljoner euro till olika miljöprojekt. – Det är glädjande att se hur hur mycket engagemang det finns

för att skydda Östersjön. Bland förra årets ansökningar till Östersjöprojektet fanns många olika slags lösningar representerade, även mycket nytänk, säger Salonius glatt. Plast bekymrar Förra året tilldelades nio olika projekt finansiering inom Östersjöprojektet. Projekten fick dela på nästan 250 000 euro. – Det är spännande att följa med hur projekten når framgång. Vinnaren, Clewat Oy:s plastavfallsinsamlare, är ett mycket ambitiöst projekt. Projektet väckte mycket positiv diskussion redan i omröstningsskedet och uppmärksammades i medierna, kommenterar kommunikationschef Crista Tammela. Förra året mottog projektet exceptionellt många ansökningar från företag, organisationer och föreningar med fokus på plastproblemet.

Östersjöprojektet | Ålandsbanken

ÖSTERSJÖPROJEKTETS JURY

CH FOKUS

Anne-Maria Salonius, ordförande för Östersjöprojektets jury, Ålandsbanken Seppo Knuuttila, Specialforskare, Havscentret vid Finlands miljöcentral (SYKE) Karl-Johan Lehtinen, Miljöchef, NEFCO Lotta Nummelin, Verkställande direktör, Östersjöstiftelsen Alf Norkko, professor i Östersjöforskning, Helsingfors universitet

ANVISNINGAR FÖR SÖKANDE – KOM MED! Du kan ansöka om finansiering genom att skicka en ansökan på webbplatsen www.balticseaproject.org. Det lönar sig att satsa på ansökan. Gör en kortfattad och tydlig ansökan, där projektets kärnidé och mål framgår. Berätta konkret vad ni behöver av Östersjöprojektet för att nå era mål. Bifoga projektets budget, tidtabell och kategori samt kontaktuppgifter till projektansvarig. Sista ansökningsdatum är 30.9.2018. Efter att ansökningstiden gått ut väljer juryn ut de projekt som går vidare till den publikomröstningen. Publikomröstningen körs igång i november och pågår under en månad. För att samla så många röster som möjligt lönar det sig att dela information om publikomröstningen till exempel via sociala medier.

Det var tydligt att plast blev det centrala temat i Östersjöprojektet. Oron för plast syntes även i publikomröstningen, där projekt med plasttema samlade över hälften av alla röster. Vinnaren fick 37 procent av rösterna. Ny kategori Förra året utmanade Östersjöprojektet för första gången digitala innovationer att delta i miljöarbetet. Vinnare i den nya kategorin var John Nurminens stiftelses gräsrotsfinansieringsplattform Nutribute. I denna kategori hade juryn förstärkning av verkställande direktör Ilkka Paananen från Supercell och Skypes medgrundare Niklas Zennström. – Det är uppmuntrande att se gräsrotsfinansiering användas specifikt för att lösa Östersjöns utmaningar. Det finns många idéer

där ute som behöver stöd och ett bra sätt att sammanföra aktörer och påskynda handlingarna är att använda en digital plattform. Nutribute har potential att skapa nya affärsmöjligheter och städa upp Östersjön och jag ser fram emot att följa deras framsteg, resonerar Zennström. Kom med Med hjälp av Östersjöprojektet uppmuntrar Ålandsbanken andra organisationer att utveckla goda idéer för Östersjön. Banken donerar årligen en summa som motsvarar upp till 0,2 procent av depositionerna på Östersjökonton. Såväl privatpersoner, skolklasser som organisationer kan ansöka om stöd till sina projekt för att rädda Östersjön. Ansökningstiden är öppen fram till slutet av september.

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Östersjöprojektets vinnare bekämpar plast Karlebybon Johannes Myllykoski har uppfunnit en apparat som i framtiden kan rensa havet från plast på upp till en kilometers bredd i taget. Uppfinningen gav Myllykoski Östersjöprojektets huvudvinst, finansiering på 70 000 euro. Myllykoski, som arbetat med oljebekämpningsmaskiner, kom till insikt om havens plastproblem efter att ha läst en artikel om ämnet. – Jag förstod att något måste göras. Tanken på vad vi lämnar till våra barn och huruvida de drunknar i plast gjorde mig illa till mods, säger Myllykoski. Att Myllykoski är en beslutsam man råder det inga tvivel om. Han tog isär en oljebekämpningsmaskin han byggt och började om från början med att bygga en prototyp som vore lämpad för insamling av såväl mikroplast som lättolja. Plastavfallsinsamlaren har utvecklats redan tidigare, men enligt Myllykoski har dessa ett för litet funktionsräckvidd. – Jag vill göra en apparat som samlar både olja och skräp inom ett område på 1,2 km i taget. Det är en storhetsvansinnig idé, men så är även projektet. Bakom projektet ligger sju års arbete och hela 7 500 arbetstimmar. Den testade prototypen har lyckats övertyga samarbetspartnerna Karlebynejdens Utveckling Ab KOSEK, NTM-centralen samt Finlands miljöcentral SYKE. Nästa steg blir att med hjälp av finansieringen från Östersjöprojektet bygga en ny större prototyp som passar för världshavsförhållanden, och att kartlägga marknaden. - Ifall allt går väl och vi får tilläggsfinansiering kan den nya protypen vara färdig att testas om ett år, tror Myllykoski. Östersjöns plastskräp Plastproduktionen har ökat snabbt under de senaste årtiondena. Många plaster är långlivade och innehåller skadliga kemikalier. Enligt undersökningar är 90 procent av skräpet utanför Helsingfors stränder plastbaserat. År 2015 hittade svenska forskare i medeltal ett plastskräp per tusen liter vatten i Östersjön.

För många är plasthavet en sorglig men bekant syn från nyhetsbilderna. Enorma kringflytande plastflottar är ännu inte verklighet i Östersjön, men största delen av skräpet i Östersjön kommer från plast. Plasten mals sönder till mikroskopiska bitar i haven och hamnar slutligen i näringskedjan via fiskarna..

PLASTAVFALL I HAVET Uppskattningsvis 12 miljoner ton plastavfall hamnar årligen i världens hav. Detta kan jämföras med att en sopbil full med plast stjälps i havet varje minut. Ca 95 procent av all plast används bara en gång och kastas sedan bort. I en global plastundersökning från 2015 hade av 6 300 ton plast 9 procent återanvänts, 12 procent bränts och 79 procent hamnat på avstjälpningsplatser eller i naturen. En miljon havsfåglar och 100 000 havsdäggdjur dör årligen på grund av plastavfall. En del plaster sönderfaller till mikroplast i havet, som fiskar och fåglar tror är mat. I största delen av fiskar har man hittat plast. Havsbotten är täckt av mikroplast, och man känner inte till dess bredare miljöpåverkningar.

Östersjöprojektet | Ålandsbanken

Fler rovfiskar ger bättre vatten Fler rovfiskar som gäddor och abborrar förbättrar vattenkvaliteten i Östersjön. Därför vill Ålands fiskevårdsförening rensa upp den igenvuxna vattenvägen till Torpfjärden, som varit en populär lekplats för abborre och gädda. Vattenområden, som blir tidigt varma på våren, är viktiga lek- och uppväxtområden för rovfiskar som abborre och gädda. Torpfjärden intill vägen mot Eckerö har varit en sådan plats. – Dessvärre har vattenvägen dit vuxit igen och det är illa. En viktig lekplats har därmed gått förlorad, säger Torsten Fredriksson, ordförande för Ålands fiskevårdsförening. Det här vill föreningen ändra på. Man vill klippa bort vass – och det måste göras regelbundet – för att fiskarna igen ska kunna simma till den varma viken för att leka. Varför det kan man fråga sig. Det korta svaret är att man vill stärka och öka beståndet av rovfisk. En studie gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet visar nämligen att ett starkt bestånd av rovfisk kan motverka problem som övergödningen av havet som lett till ökade mängder

grönalger och försämrat siktdjup. Redan i vår Men dessvärre verkar andelen rovfiskar minska och därför vill man förbättra deras livsmiljöer. – Att se till att de kan ta sig till fina lekplatser är en konkret åtgärd och jag hoppas att vi kan genomföra den första vassklippningen vid Torpfjärden i vår, säger Torsten Fredriksson. Fiskevårdsföreningen har fått bidrag av Östersjöprojektet för insatsen. Föreningen ser också till att risvasar placeras ut i havet – gamla julgranar duger bra – de är gynnsamma för bland annat abborre. Dessutom har man skapat bra lekplatser för havsöring i flera vattendrag på Åland. .

Ny våtmark minskar utsläpp i Slemmern En våtmark vid Nabben i Mariehamn ska förbättra vattenkvaliteten i havsviken Slemmern. I våtmarken renas dagvatten som bland annat innehåller mikroplaster, främst från bildäck. Projektet kan förverkligas tack vare bidrag från Östersjöprojektet och arbetet med att anlägga våtmarken kommer förhoppningsvis igång i år. Dagvatten från norra Mariehamn – det vill säga regnvatten som runnit över bland annat industriområden, vägar och skogsområden – rinner till slut ut i havsviken Slemmern via två diken i Nabbenområdet. Prover, som tagits av vattnet, visar att det förutom fosfor och kväve innehåller en rad andra ämnen som tungmetaller och mikroplast. En stor del av mikroplasterna tros komma från trafiken eller rättare sagt från bildäck som slits under körning. Mikroplasters hälsoeffekter är ett hett forskningsområde i dag och det finns indikationer på att de tar sig in i ekosystemet och vandrar uppåt i näringskedjan. Gemensamt initiativ Nu har Mariehamns stad och miljöbyrån vid Ålands landskapsregering tillsammans tagit initiativ till ett nytt projekt – en multifunktionell våtmark – som ska rena dagvattnet och därmed förhindra att mikroplaster och andra farliga ämnen sprids till Slemmern. – Kommande generationer ska slippa betala priset för vår och tidigare gene-

rationers bristande vattenhantering. Det är därför en allt mer prioriterad uppgift att ta hand om och cirkulera vatten i vårt samhälle på ett säkert och hållbart sätt så att inte vårt hav skadas, heter det i en beskrivning av projektet. Pedagogisk Den multifunktionella våtmarken ska anläggas på stadens mark väster om samlingen med sjöbodar. I en våtmark stannar vattnet upp och oönskade ämnen hinner sjunka till bottnen. Multifunktionell betyder att det blir en våtmark i olika delar med en sedimentationsdamm, en överilningsyta och en gäddvåtmark. – Det ska dessutom bli en pedagogisk våtmark med gångstigar och informationsskyltar. Utmärkt till exempel för skolklasser som vill lära sig mer om ämnet, säger Susanne Vävare, vattenbiolog vid landskapsregeringen och en av de som arbetat med projektet. Blev möjlig All projektering är redan gjord, alla avtal som behövs är skrivna, och tanken är att

man ska börja gräva i år. Dammen upptar 2 000 kvadratmeter, översilningsytan 3 000 kvadratmeter medan gäddvåtmarken, som anläggs på strandängen genom att området vallas in, blir ungefär en hektar. – En angelägen satsning för Östersjön som blivit möjlig tack vare bidrag från Östersjöprojektet, säger Susanne Vävare. Provtagningarna ska fortsätta efter att våtmarken är anlagd. Då får man svar på hur bra den fungerar.

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Alla vinnare i Östersjöprojektet 2017

15 000 €

50 000 €

Nutribute – plattform för gräsrotsfinansiering, John Nurminen Stiftelse

Biorevolution – varje förpackning avgör, Sulapac

35 000 € Kustobservatoriet, Helsingfors universitet

3 500 € Ungas idéer och handlingar för Östersjön, Karjaan yhteiskoulu

28 000 € Froodly Go, Froodly Oy

Publikomröstningens vinnare: 1:a plats: Plastavfallsinsamlare, Clewat Oy

70 000 €

2:a plats: Östersjön rent från plast med bionedbrytbara förpackningar, Sulapac

50 000 €

3:e plats: Nutribute – plattform för gräsrotsfinansiering, John Nurminen Stiftelse

15 000 €

Övriga finansierade projekt: Inga mikroplaster i Slemmern, Mariehamns stad

35 000 €

Kustobservatoriet, Helsingfors universitet

35 000 €

Stärk rovfiskbeståndet, Ålands Fiskevårdsförening rf Froodly Go, Froodly Oy

5 000 € 28 000 €

Ungas idéer och handlingar för Östersjön, Karjaan yhteiskoulu

3 500 €

Eleverna bekantar sig med skärgårdsnaturen, Rauman freinetkoulu

4 100 €

Därtill har Östersjöprojektet donerat till WWF Finland och Race for the Baltic.

105 000 €

Kundservice | Ålandsbanken

VÄLKOMNA TILL BANKENS KUNDSERVICE! Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling

Våra servicespecialister svarar på dina frågor

Sara Martin är en av servicespecialisterna vid Ålandsbankens kundservice. När hon svarar i telefon kan det handla om allt möjligt – från glömda lösenord och borttappade kodtabeller till golf- eller fiskeupplevelser. Kundservicen har en central roll i bankens verksamhet och medarbetarna är en del i bankens ansikte utåt. Det är lätt att få direktkontakt med dem och de löser allehanda problem. Servicespecialisterna får höga betyg i kundundersökningar – ett bevis för att kunderna värdesätter personlig service.

I bilden från vänster: Sara Martin, Matias Juselius, Lillan Röjlar och Maud Johans.

Ålandsbanken | Kundservice

– Har du frågor går det bra att kontakta vår kundservice, står det på Ålandsbankens webbsida. Men var hamnar du som kund när du ringt, mejlat eller använt dig av sociala medier eller chatfunktionen – allt är möjligt – för att nå kundservice? Följ med på ett besök bakom kulisserna! Målet för bankens kundservice kan uttryckas kort – det ska vara lätt för kunderna att få tag i en servicespecialist och att snabbt få svar på sina frågor. Här svarar alltid ”en riktig människa” när du ringer och de har tid just för dig. – Vi får frågor av varierande slag. De flesta handlar om hur man sköter olika ärenden via Internetkontoret. Många problem kan vi lösa direkt, andra kräver kanske ett mellansamtal med någon av våra experter i banken och då återkommer vi till kunden, säger Maud Johans, avdelningschef för kundservice och marknadssupport, och tillägger: – Det är en stor fördel att ha kundservicen på Åland. Här sitter våra experter och vi kan få snabba svar av dem. Två områden sköts dock inte vid kundservice: – Vi ger inga råd om placeringar och vi beviljar inga lån. Efter kundbrev Servicespecialisterna försöker alltid vara steget före kunderna. Vad kan väcka frågor? När ett kundbrev skickats ut med information om kommande förändringar, som berör dig, är de beredda. Då vet man att många ringer för att även få en muntlig förklaring. – I november lanserades Ålandsbanken e-ID som är ett säkrare sätt att sköta inloggningen till Internetkontoret och Mobilbanken där man slipper kodtabellerna. Det var en nyhet som väckte en hel del frågor, säger Maud Johans. Även säsongsvariationer märks. – Antalet samtal ökar alltid kring årsskiftet, under våren märker vi också en uppgång.

Socialt prat Sara Martin och Matias Juselius, två av servicespecialisterna, arbetar i första hand med bankkunder på Åland och i Finland. De kan aldrig veta vad en kund har på hjärtat när de lyfter telefonluren. – Det är en del av charmen med jobbet. Många som ringer är nya kunder som är ovana med Internetkontoret eller mobilbanken och behöver vägledning. Andra har glömt sitt lösenord eller har fel kodtabell. En del har problem att logga in på vår mobilbank. Ofta handlar det om frågor kring bankkortet, till exempel om kortfakturor och kreditgränser, säger Sara Martin. Ibland kan frågorna lösas direkt. Ibland ber man att få återkomma till kunden efter att man konsulterat någon av bankens specialister. – Vi har också hand om företagskunder och svarar på deras frågor som kan vara av en annan art än privatkundernas. En del vill enbart ha svar på sin fråga, andra vill prata om ditt och datt. – Vi är en personlig bank och jag tar mig också tid att prata med dem som vill det, säger Sara Martin.

servicen måste anpassas efter det. Det gäller inte bara att tillgodose kraven utan också att välja rätt kanaler och att anpassa servicen efter varje kund. – Vi är mycket måna om att varje kund som ringer kundservice ska bli nöjd. Vi har lyckats bra hittills, det visar resultaten i våra kundundersökningar. Vykort, blommor och choklad som vi får är också ett bevis för det. Men vi vill ständigt förbättra oss och nu gör vi en ny kundundersökning, säger Maud Johans. En del av dem som ringt kundservice kontaktas därför efteråt och får några korta frågor som de ska svara på. – Då bedöms vår service i realtid och vi får veta vad vi kan utveckla och förbättra. Det går på ett par minuter att svara på frågorna. Vi hoppas att du som får ett uppföljningssamtal tar dig den tiden och utöver svaren på frågorna uppskattar vi egna kommentarer, säger Maud Johans.

Har en nyckelposition Helena Eriksson, Sofia Cederberg och Regina Lindström, som arbetar i telefonväxeln och som sköter alla inkommande samtal till Åland och till alla kontor i Finland, är i en nyckelposition när det gäller att vidarebefordra samtal till rätt personer i banken. Det ringer i ett och de tre talar svenska, finska och engelska om vartannat. – Ibland handlar det inte alls om bankärenden. En del saknar sin pension och borde ha vänt sig till Folkpensionsanstalten, andra vill ha ett telefonnummer till närmaste båtvarv, skrattar Helena Eriksson och tillägger, att hon ändå försöker ta sig tid att hjälpa dem på bästa sätt. Ny kundundersökning Kundernas krav förändras hela tiden och

Mathias Juselius

Kundservice | Ålandsbanken

Fakta om Kundservice Ålandsbankens kundservice är stationerad vid huvudkontoret i Mariehamn. Enheten har tretton medarbetare, då är de tre i telefonväxeln medräknade. Här sköts kundservicen för alla kunder i banken, oavsett var man bor. Servicen ges på svenska, finska och engelska. Kundservicen betjänar från klockan 8.30 till 18 alla vardagar.

Sara Martin

Helena Eriksson

Lillan Röjlar och Maud Johans

120 000 ärenden hanteras årligen av kundservice. Merparten av kunderna ringer, skickar e-post eller tar kontakt via sociala medier. Kundservice nås även via Internetkontoret eller Mobilbanken.

Ålandsbanken | Investera i dig själv

NINAS TRE T:N Nina Buchaus använder sig av tre grundläggande ord i sitt arbete: trovärdig, tilltalande och tydlig. Trovärdighet för att det är retorikens grundstomme. Tilltalande handlar mer om karisma, beteende och utseende. Tydlighet handlar om vad man säger och hur man säger det, man bör både ha en röd tråd och vara lyhörd för att göra sig förstådd på bästa sätt.

Investera i dig själv | Ålandsbanken

INVESTERA I DIG SJÄLV:

Träna upp din karisma och bli mer framgångsrik! Det sägs ofta att stora ledare är karismatiska. Men vad är det egentligen som gör att de får med sig stora massor av människor? Som får så många att lyssna till deras budskap, tro på dem och vilja följa dem? Är de skapta till lyckat ledarskap från början? Eller är det något vi alla kan lära oss?

Text: Sara Ekselius Foto: Marie-Therese Karlberg

Ja, vad är det egentligen som ”gör” en stor ledare? Om karisma bidrar till framgång och starkt ledarskap, vad är då karisma? Är det något vissa föds med och andra inte? Eller är det något man utvecklar under livets gång? Och hur vet man ens om man har karisma? Vi har tagit kontakt med Nina Buchaus, för att lära oss mer och förhoppningsvis få svar på våra frågor. Nina Buchaus är retorikkonsult och föreläsare, hon har också skrivit boken ”Konsten att bli karismatisk – Med retorik”. Hon borde med andra ord ha koll på vad som krävs för att man ska gå hem hos andra. – För många är karisma något magiskt, säger Nina Buchaus. Men ju mer man lär sig om det mänskliga uttrycket, desto lättare är det att förstå att det varken handlar om trolleri eller ett sjätte sinne. Karisma handlar om energi, engagemang, närvaro och mod att våga ta plats för det man står för. – För mig är karisma detsamma som utstrålning, ett uttryck. Många tror att karisma är något som kommer med födseln, men alla kan träna och utveckla sin karisma! Retorikens nycklar Vi förstår att Nina Buchaus själv alltid haft lätt att uttrycka sig och ta plats. Men hon berättar att det var när hon började

läsa retorik vid Uppsala universitet som det hände något, hon fann en ny insikt: – Jag insåg att retorikens nycklar kan bidra till karisma! Och jag förstod plötsligt att det handlade om verktyg som man kan lära sig. Den insikten var otroligt stark för mig. Nina Buchaus kände att hon hittat sin grej. Hon ville lära sig mer, börja utbilda och bidra till att fler skulle kunna ta del av kunskaperna. För retorik och karisma är ju något alla kan ha nytta av. – Att vara en god kommunikatör har blivit en nyckel till framgång, menar Nina Buchaus. Vi ser att begreppet karisma är vanligare idag på anställningskrav än vad det var för tio år sedan. Vi vill ha karismatiska personer omkring oss, eftersom det är lättare för oss att relatera till andra som kan hantera relationer. Flera fördelar Säljfördelen är ju tydlig, att man vinner på att kunna sälja in sig själv och det man vill ha stöd för, men vi funderar över om det även kan finnas fördelar för köparen. På vilket sätt kan man som kund dra nytta av sin karisma, om man till exempel vill förhandla med banken eller ha hjälp med finansiering av en affärsidé? Hur kan man påverka? Och vad har man att vinna?

– Först och främst handlar det om att man ger sig själv möjligheten att skapa bättre relationer. Bättre relationer ligger till grund för bättre samtal och bättre samtal kommer att leda till bättre lösningar som man kan vara överens om. Det blir dessutom roligare! Karisma kommer inifrån Retorik handlar onekligen om mer än att tala väl. Även en person som inte säger något alls kan vara karismatisk och intressant. Det handlar inte heller om yttre statuskoder eller att se ut som alla andra. Karisma kommer inifrån och bygger på många lager. Det handlar om att våga ta plats som människa och våga släppa fram sina idéer och budskap. Kräver träning Nina Buchaus menar att för att utveckla karisma behöver man först göra sig medveten om vad karisma är, vilka verktyg som finns och sedan lära sig använda dem. – Alla kan lära sig det, konstaterar hon. Fast man måste ju vara beredd att förändra sitt beteende och sätt att kommunicera. Att karisma kan vara en stor framgångsfaktor i såväl privatliv som arbetsliv har nog många förstått. Långt färre verkar känna till fördelen att det går att träna upp sin karisma, som ett hantverk. – När man tar del av olika världsledares och andra stora talares sätt att uttrycka sig, då är det lätt att tänka att de besitter en unik förmåga och spontanitet. Och det gör de kanske. Men när man lär sig se mönstren, då inser man också att även de har tränat för att bli så bra som de är. Att träna är jobbigt, men förmodligen värt mödan. Att öva upp sin retoriska förmåga verkar helt enkelt vara ett sätt att investera i sig själv.

Ålandsbanken | Investera i dig själv

TIPS TILL DIG SOM VILL UTVECKLA DIN KARISMA

Här är några tips från Nina Buchaus till dig som vill utveckla din karisma för att lyckas bättre, privat och i arbetet.

1. VAR TYDLIG

6. VÅGA GESTIKULERA

Grundstommen för god retorik är att den du talar med ska förstå det du kommunicerar. Vi gillar människor som är tydliga, eftersom de gör det lättare att ta till sig budskap och ta ställning. Med ett tydligt budskap och en tydlig röd tråd gör du det lättare att förstå vad du säger, både för den som pratar och de som lyssnar.

Om man ska prata om något i en timme, då måste man även röra sig under tiden. Det upplevs outvecklat om till exempel en föreläsare står helt stilla. Gester bidrar med energi – men tänk på att alla rörelser alltid ska syfta till något. Fundera över om du själv känner dig ledig i ditt kroppsspråk. Hur kan du kan röra dig? Och var det är det bäst att stå när det är dags att framföra något?

2. VAR ÄRLIG

7. ANVÄND DIN RÖST

Trovärdighet är retorikens grundstomme, den som inte tror på dig kommer inte heller att lyssna. Attityder och förhållningssätt lyser igenom mycket mer än de flesta tror. Därför är det extremt viktigt att du är ärlig, mot sig själv och den du talar med. Människor känner sig trygga om de upplever att du är trovärdig och lätt att förstå. De du träffar kommer då att bidra till att ge dig ett gott rykte. Och tvärtom.

Hur du talar och betonar ord påverkar hur människor tar till sig ditt budskap. Fundera över hur du själv uppfattar en hög och pressad röst respektive en låg och avslappnad röst. Om du vill betona att något innehåll är särskilt viktigt kan du till exempel sänka rösten i slutet av ditt resonemang. Med ett lägre tonläge ger du tyngd åt budskapet. På samma sätt är det lättare att ta till sig ditt budskap om du har en mer dynamisk än entonig röst. Träna gärna genom att leka med rösten, prova olika röstlägen och andas på olika sätt.

3. VAR TILLTALANDE Om du klär dig på ett sätt som passar sammanhanget minskar du risken för att folk ska tänka på din klädsel i stället för vad du har att säga. Det är dock viktigt att ditt klädval adderar till din trovärdighet och personlighet – när du inte känner dig bekväm kommer du inte upplevas trovärdig. Om du känner att en situation kräver en klädkod som du inte är van vid, träna i kläderna innan för att vänja dig.

8. SE ANDRA Människor som visar att de vill andra väl uppfattas ofta som mer karismatiska, att inte enbart agera i eget intresse skapar tillit. Ett sätt att öka sin karisma är därför att lära sig se andra människor, deras idéer och potential. Träna på att vara uppmuntrande och tala om för andra när du tycker att de gör något bra.

4. VÅGA VARA TYST

9. BJUD PÅ ETT LEENDE

Att använda små pauser kan vara väldigt effektfullt. Det är bekvämt både för dig som talar och dem som lyssnar, det ger er möjlighet att sätta bilden och ta till sig budskapet. Tänk på att tystnaden ska vara aktiv, du måste fortsätta vara närvarande i samtalet även när du är tyst. Träna dig i att vara tyst utan att klicka på pennor, klia dig, humma eller liknande tics. Och träna på att under tystnad vara fullt närvarande med energi, engagemang och ögonkontakt.

Ansiktsuttryck är emotionellt smittsamma, människans hjärna reagerar instinktivt på ansiktsuttryck och speglar uttrycket de möts av. Det kan du dra nytta av. Om du ler kommer andra också att börja le och dras till dig, eftersom du utstrålar glädje. Träna på att använda din mimik framför spegeln, pröva olika uttryck och studera dig själv. Eller använd din smartphone för att fota/filma dig. Hur påverkas ditt budskap av ditt sätt att uttrycka dig?

5. VAR MEDVETEN OM DITT KROPPSSPRÅK Ett av människans mest betydelsefulla kommunikationsverktyg är kroppen, du kan säga lika mycket med kroppen som med munnen. Tänk på att trovärdighet kräver att din kropp inte säger något annat än orden som kommer ur din mun, det är samspelet mellan ord och kropp som avgör hur andra uppfattar dig. Träna ditt kroppsspråk framför spegeln och gör dig medveten om vilka signaler du sänder med din blick, röst, dina gester och uttryck.

10. VAR SNÄLL MOT DIG SJÄLV Karisma kommer inifrån! Och den beror till stor del på vilka förväntningar du har på dig själv. Om du tror på och ser dig själv som engagerande och kompetent, då kommer även andra att uppfatta dig så. Och tvärtom. Den som ofta tänker negativa tankar om sig själv och fokuserar på det som är dåligt riskerar också att uppfattas så. Träna därför på att komma ihåg allt du gör som är positivt. Eftersom det kan vara svårt att bryta mönster bör du hjälpa dig själv genom att noga skriva upp varje gång du gjort något bra. Kort sagt: Klappa dig själv på axeln så ofta du kan!

Finansiell | Ålandsbanken

Ung ålänning är framgångsrik i internationell aktietävling

Ett vinnarkoncept är att satsa på hållbar och etisk verksamhet Trycket på företag att driva sin verksamhet på ett långsiktigt hållbart sätt ökar allt mer och som investerare har man stor makt att styra utvecklingen åt önskat håll. Ossian Procopé, en ung ålänning, har med sina studiekamrater nått stora framgångar i en internationell investeringstävling där de valde att enbart satsa på företag med klara strategier för en hållbar och etisk verksamhet.

Text: Helena Forsgård Foto: Ossian Procopé

– Ålandsbanken med sitt Åland Index och med Östersjökortet skulle helt klart ha platsat i vår aktieportfölj om vi kunnat välja banken. Men i tävlingen hade vi enbart amerikanska och kinesiska bolag att välja på, säger Ossian Procopé. Men för att börja från början och för att göra en längre historia kortare: Ossian Procopé, 17 år och uppvuxen i Mariehamn, studerar som bäst vid United World College Red Cross Nordic i Norge. En skola med elever från i stort sett hela världen där värdegrunder som fred, solidaritet och en hållbar framtid genomsyrar hela utbildningen. Ossian är medlem i en investeringsklubb vid skolan, kallad United World Capital, som har en grundprincip – att visa att man som investerare kan vara med och bidra till en bättre värld om man väljer företag som har en hållbar och etiskt försvarbar verksamhet. Noggranna analyser Året innan Ossian kom till skolan hade klubben deltagit med ett lag i en internationell investeringstävling för studerande, arrangerad av Wharton School of Business i delstaten Pennsylvania, en av de äldsta handelshögskolorna i USA. I tävlingen gällde det att dels utforma en strategi för lagets investeringar, dels att handla med aktier i en virtuell aktiemarknad under en tioveckors period. – Företagens verksamhet under de senaste fem åren analyserades och poängsattes enligt ett antal kriterier som klubben ställt upp, säger Ossian Procopé.

Åtta studerande från olika länder ingår i investeringslaget vid United World College Red Cross Nordic i Norge. Från vänster: Herman Lange (Sverige), Jesper Seligmann Damberg (Danmark), Arran Wass-Little (Kanada), Anton Strömberg (Sverige), Ossian Procopé(Åland), Kieren Gill(Malaysia), Elias Lont (Norge) & Kasper Fuhre Myhre (Norge).

Gav något tillbaka När man slutligen skulle välja de företag man ville satsa på avgjorde företagens CSR-värde som står för Corporate Social Responsibility eller ansvarsfullt företagande. – Det kunde till exempel vara ett företag som för en del av sin vinst byggde bostäder och skolor som ett sätt att stöda samhället där de verkar. Det kunde också vara ett företag som hade klara mål för hur utsläppen av koldioxid skulle reduceras och som efter att man nått dem ställt upp nya mål för att ytterligare minska utsläppen, säger Ossian Procopé.

Bronsmedalj Det gick bra för United World Capital-laget i den första tävlingen. Bland över 600 medtävlande från hela världen kom laget till final och fick presentera sin strategi inför en jury. Det blev till slut en förnäm tredje plats. Också i år är laget med åtta medlemmar med i tävlingen, som nu lockat över tusen deltagare, och framgången fortsätter. – Vårt lag, som följt samma strategi som i fjol, har än en gång kommit till finalen, säger Ossian Procopé och tillägger: – Vi hoppas att vi kan inspirera och motivera andra att investera etiskt och hållbart.

Ålandsbanken | WWF:s fiskeguide

Gör en miljögärning: Sommaren lockar till havsfiske. Att äta Östersjöfisk är även en miljögärning, ifall fisken fångats från hållbara fiskbestånd.

Text: Anne Brax, kommunikationschef WWF Finland Foto: WWF Finland

– Jag skulle våga påstå att vildfångad fisk är det miljövänligaste sättet att skaffa mat. Man behöver inte till exempel bryta mark för odling och det är något naturen bjuder på, som en gratis service, säger miljöorganisationen WWF:s skyddsexpert Matti Ovaska ivrigt. WWF har i åratal kampanjerat för hållbart fiske och fiskproduktion. Med hållbart fiske avses enligt Matti Ovaska att man reducerar fiskbestånden endast i den grad de växer. Hållbart fiske skadar inte heller fiskens livsmiljö eller andra vattenorganismer. Organisationen uppmuntrar till att favorisera underutnyttjade fiskar i våra egna närvatten, såsom strömming, siklöja, karpfiskar och abborre, samt undvika hotade arter såsom ål och havsöring. Det lönar sig att vara försiktig även med djuphavsarter, såsom marulk, större kungsfisk och flundrearter. Hur står det till med Östersjöns fiskbestånd? – Östersjöns strömmings- och vassbuksbestånd är på stabil grund. Även de nordliga laxfloderna håller på att repa sig efter att laxbestånden varit på bottennivå i tiotals år. Bland annat i Torne älv har laxbestånden nått en hållbar nivå. Bestånden av kustfiskar, såsom abborre, gädda och gös, varierar på olika håll i Östersjön, berättar Matti Ovaska. Ur Ålands perspektiv är strömmingsfiske ett gott exempel på hållbart fiske, liksom även abborrfiske med spöredskap. Laxen som återvänder till laxfloderna i norr för att leka simmar förbi Åland och måttligt laxfiske med haspel till havs kan enligt Ovaska erbjuda fantastiska upplevelser. – Vi bör komma ihåg att laxbestånden

nyss börjat återhämta sig. Fisket bör inte öka från nuvarande nivå, betonar Ovaska. Det går dåligt för torsken Enligt Ovaska finns det verkliga skäl för att oroa sig för Östersjöns torskbestånd; såväl huvudbassängens östra som dess södra torskbestånd är i dåligt skick. – Torsk har överfiskats i årtionden. Största delen torsk fiskas med bottentrålning, och man känner inte till hur fiskemetoden bidragit till torskbeståndens dåliga tillstånd. Från annat håll finns dock exempel på att fiskebestånden inte återhämtar sig fullständigt trots att man slutar trålfisket. Detta kan bero på att fiskemetoden långsiktigt påverkat minskningen av bottenorganismerna. Enligt Ovaska kan överfisket även ha påverkat att torsken blivit mindre i storlek. – Förr var torsken en stor fisk, men är det inte längre. Åland är omgivet av hav, som inte är i så gott skick. Enligt statistiken har Östersjöns näringsbelastning minskat, men havets tillstånd har ändå inte förbättrats. Utöver överfisket syns detta bland annat i torskbeståndens tillstånd. Skyddsåtgärder existerar I princip finns det verktyg för att skydda Östersjöns fiskbestånd. Som exempel på detta är EU:s gemensamma fiskeripolitik, vars mål är att få ett slut på såväl överfisket som att kasta död sidofångst tillbaka i havet. Målen förverkligas dock inte som önskat. – Alla medlemsländer är inte tillräckligt villiga att implementera tillgängliga åtgärder, konstaterar Ovaska. Fiskekvoterna överskrider till exempel för torskens del fortfarande vetenskapligt definierade rekommendationer och fångst kastas fortfarande tillbaka i havet.

Inhemsk fisk duger inte för konsumenterna I Finland används största delen av strömmingsfångsten slösaktigt som foder för pälsdjur, istället för att användas i livsmedelsproduktionen. Samtidigt importerar vi mycket fisk från utlandet. – Finländarnas färdigheter i att mångdisigt använda fisk i matlagningen förtjänar föga beröm. Största delen av fisken vi använder är importfisk, norsk lax. Till exempel strömming kunde man använda mycket mer än vad man gör, men av någon orsak duger den inte för konsumenterna. Abborren är också en utmärkt matfisk, säger Matti Ovaska. Under de senaste åren har frågor om Östersjöfisken med jämna mellanrum figurerat i tidningsrubrikerna, kring huruvida det är hälsosamt att äta Östersjöfisk, eller

WWF:s fiskeguide | Ålandsbanken

ät fisk! Halstrad strömming med potatisknyten Lätt / Ca 1 timme

Strömming 5–10 strömmingar per ätare salt Avlägsna strömmingarnas huvuden och inälvor. Skölj snabbt med kallt vatten och strö lite salt in i strömmingarna. Olja halstret. Lägg fiskarna på gallret och stek gyllenbruna på glöden. Potatis Små kokta potatisar Hackad purjolök vitlök färska örter några klickar smör grovt salt citronskal Vik lämpliga knyten av folien. Pensla foliens botten med olja. Lägg in 2¬–3 potatisar på bottnen av knytet. Tillsätt rejält med hackad purjolök och örter. Lägg sedan i vitlökarna med skal, strö över salt och tillsätt några klickar smör. Tillsätt citronskal och förslut. Stek tillsammans med strömmingen över god glöd.

om till exempel strömmingens dioxinhalter. – Generellt sett är det hälsosamt att äta fisk, men man måste vara noggrann med främmande ämnen och följa Eviras rekommendationer. Utvecklingen har ändå gått mot det bättre. Halterna av främmande ämnen i Östersjön har sjunkit hela tiden, då till exempel industrins processer blivit bättre. Skyddsexpert Matti Ovaska lever som han lär och berättar att hans favoriträtt är färska smörstekta abborrfiléer. Han påminner ännu om hur lyckligt lottade finländarna är med tanke på det mångsidiga, inhemska fiskutbudet. – Ifall vi fiskar hållbart skiljer sig vildfångad fisk från all annan mat i miljövänlighet. Det ligger i vårt intresse att inte förstöra denna service som naturen ger oss.

WWF:s fiskguide tipsar Ifall du är osäker på vilken slags fisk du kan äta med miljömässigt gott samvete kan du kolla in WWF:s Fiskguide. WWF:s Fiskguide guidar dig till ansvarsfull konsumtion med hjälp av trafikljus. I guiden är de i Finland sålda matfiskarna klassificerade med rött, gult eller grönt ljus. Välj fiskar från den gröna listan, köp gula fiskar med eftertanke och undvik rödljusen. Guidens rekommendationer bestäms av fiskbeståndens tillstånd och fångst-

metodernas hållbarhet. Gällande odlad fisk uppmärksammas i rekommendationerna även dess miljöpåverkan. WWF uppdaterar regelbundet Fiskguiden på basis av nyaste uppgifter. Många restauranger, butiker och butikskedjor väljer sitt fiskutbud utgående från vår Fiskguide. Läs mer: http://fiskguiden.wwf.se/

Ålandsbanken | Peter Wiklöf

frågor till Peter Wiklöf 1

Hur skulle du beskriva 2018 så här långt? Vi har haft en bra start på året med en hög aktivitetsnivå tillsammans med våra kunder. Samtidigt har vi sett en ökad nervositet med relativt stora dagsrörelser på världens aktiemarknader.

Vilken är den viktigaste lärdomen från 2017 som du har nytta av i år? Jag tycker att 2017 bekräftade att vår service- och rådgivningsinriktade strategi verkligen uppskattas av kunderna. Vi brukar beskriva den så här; Ålandsbanken levererar den stora bankens tjänsteutbud med den lilla bankens omtanke och förnuft. Från den 25 maj gäller den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Vad är det viktigaste en bankkund behöver veta om den förändringen? För närvarande går det heta debatter om hur t.ex. Facebook och andra Internetjättar använder all den kundinformation som de samlar in. Dataskyddsförordningen ser till att alla bolag, organisationer och myndigheter som jobbar med kundinformation ska ha informationen lagrad på ett strukturerat sätt, och att kunderna får möjlighet att ställa frågor om hur informationen behandlas.

Och så är det dags att titta i kristallkulan: hur kommer marknaden att se ut när höstmörkret faller? I grunden känns den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld just nu bra då nästan samtliga större ekonomier har en god tillväxt. Samtidigt så vet alla att stigande räntor och avslutade tillgångsköp från de stora centralbankerna i kombination med eventuella uppblossande handelskrig kan förstöra den underliggande tillväxten. Därmed tror jag att vi även fortsättningsvis får se en nervösare aktiemarknad, där upp- och nedgångarna kan vara relativt stora även på dagsnivå.

Vi har fått en läsarfråga av en tacksam kund, som undrar vilken mindre känd sevärdhet han bör besöka tillsammans med sin fru?” Hela Åland är en sevärdhet! Om man har möjlighet att röra sig i naturen tycker jag att man bör prova någon av de många naturstigar som finns runt om på Åland. Man behöver inte ha god kondition, då det finns både korta och långa stigar. En som jag kan rekommendera är en naturstig på norra Åland i Getabergen som börjar vid restaurang Soltuna. Våra berg ser inte ut som i Norge då Ålands högsta berg, Orrdalsklint, är 129 meter, så man behöver inte vara rädd för att ge sig ut här.

Kontakt | Ålandsbanken

ÅLANDSBANKEN ABP HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland Telefon +358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.ax

AFFÄRSOMRÅDET ÅLAND Direktör Mikael Mörn Telefon + 358 204 291 159 mikael.morn@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

PREMIUM BANKING Avdelningschef Johan Alm 0204 291 192 johan.alm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn PRIVATE BANKING Avdelningschef Henrik Fagerholm 0204 291 121 henrik.fagerholm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn FÖRETAG Avdelningschef Johnny Rosenholm 0204 291 194 johnny.rosenholm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn JURIDISK RÅDGIVNING Avdelningschef Linda Franklin 0204 291 175 linda.franklin@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

CITYKONTORET 0204 29 011 Nygatan 2, Mariehamn STRANDNÄS 0204 291 125 Strandhagsvägen 11, Mariehamn GODBY, FINSTRÖM 0204 291 210 Von Knorringsvägen 1 KUMLINGE samarbete med Åland Post Kumlingeby KÖKAR samarbete med Åland Post Karlby

Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.

Har du idéer om att utveckla din verksamhet?

Vi har lösningen med förmånlig ränta och garanti som säkerhet

På Företagssidan har vi inlett ett samarbete med Europeiska investeringsfonden (EIF). Samarbetet har som målsättning att underlätta finansieringen för små och medelstora företag, som vill utveckla och hållbarhetsanpassa sin verksamhet. EIF hjälper till med garanti som underlättar säkerhetsbiten, vilket i sin tur gör att Ålandsbanken kan erbjuda en förmånligare totalränta.

Välkommen till oss på Ålandsbanken Företag

Det är nu ett utmärkt läge att se över verksamheten och passa på att göra investeringar som stärker ditt företags konkurrenskraft. Välkommen in till företagsgänget så hjälper vi till att förverkliga dina idéer.

Vi går vår egen väg