Page 1

E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R TA G E • I N T E R V J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . F I

NR1 2018

Tips & råd för en lyckad semester Årets vinnare i Östersjöprojektet Private Banking

Den bästa placeringslösningen för dig

TIM SPARV Fotbollsspelaren som vet hur man leder


2

Ålandsbanken | Innehåll

INNEHÅLL NR  1 3 LEDARE

4

10

16 EN SEMESTER ATT SE FRAM EMOT

TIM SPARV

LARS SÖDERFJELL

18 BANKENS HÅLLBARA INVESTERINGAR

14

34

32 ÄT FISK OCH GÖR EN MILJÖGÄRNING

PRIVATE BANKING

VÄRLDSRÄDDAREN LIISA ROHWEDER

34 VÄRLDSRÄDDAREN LIISA ROHWEDER

25

20

TRÄNA UPP DIN KARISMA

ÅRETS VINNARE I ÖSTERSJÖPROJEKTET

4 REPORTAGE: TIM SPARV

Möt fotbollsproffset som vet hur man leder

8 SPÄNNANDE SEGLATS PÅ

FINANSIELLA HAV

Kapitalförvaltningen ger inblick i dagens marknad

10 AKTIV FÖRVALTARE PÅ VÄG

MOT NYA MÅL

Lär känna Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell

14 DEN BÄSTA PLACERINGSLÖSNINGEN

FÖR DIG

Tjänsten som underlättar din vardag Tips och råd för en trygg och lyckad semester Vi reder ut begreppet och listar trenderna

20 ÅRETS VINNARE I ÖSTERSJÖPROJEKTET

Plastavfall och mikroplaster i fokus

25 TRÄNA UPP DIN KARISMA

10 tips för att bli mer framgångsrik

28 VÅRA SPECIALISTER SOM HJÄLPER DIG

Möt personerna bakom bankens kundservice

30 MEDVIND FÖR WAPULEC OY

Så gick det för Östersjöprojektets vinnare 2016 Tips och riktlinjer från WWF

Möt WWF Finlands generalsekreterare

38 5 FRÅGOR TILL PETER WIKLÖF

16

EN SEMESTER ATT SE FRAM EMOT

Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Bulevarden 3, 00120 Helsingfors. Telefon Helsingfors 0204 293 600, Tammerfors 0204 293 200, Vasa 0204 293 300, Åbo 0204 293 100, Pargas 0204 293 150 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Anne-Maria Salonius Chefredaktör Crista Tammela Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto Shutterstock, Viktor Fremling, Arash Matin, Jan Lönnberg och Jetro Stavén Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Omslagsfoto: Viktor Fremling


Ledaren | Ålandsbanken

3

VI STRÄVAR EFTER ATT STÄNDIGT UTVECKLA VÅR SERVICE Vi vill erbjuda våra kunder utmärkt service och personligt bemötande; för oss är det viktigt att vi känner våra kunder och deras behov. Vad är då utmärkt service? För oss är det att allt fungerar lätt och flexibelt, att man är intresserad av dig och tar hand om dig. Du kan sköta dina bankärenden via den kanal som passar dig bäst, i ett fysiskt möte med en specialist eller på Internetkontoret och Mobilbanken. Till god service hör även att man genuint söker de bästa lösningarna för just dig. Jag är stolt över vår personal, som arbetar ambitiöst för att vi ska kunna erbjuda dig så god service och ekonomiska lösningar som möjligt. Samtidigt strävar vi efter långsiktighet och hållbarhet i all vår verksamhet. Du kan läsa mer om vår Private Banking-service i denna tidning. Vår servicehelhet är bred, och tillsammans väljer vi ut de bitarna som passar just dig. För våra Premium- och Private Bankingkunder erbjuder vi även Concierge Service. Tjänsten är till stor nytta till exempel vid planering av resor eller för att leta goda restauranger. Själv använde jag senast Concierge Service till att hitta och boka goda restauranger under min resa till Rom, samt till att utreda hur jag kunde byta ut en jacka som jag köpte under resan. Detta ordnades sedan behändigt via kedjans butik i Helsingfors. Vi strävar till att ständigt utveckla vår service. Den senaste nyheten för att underlätta dina nätärenden är fingeravtrycksidentifieringen som är ett alternativ till kodtabellen. Med Ålandsbanken e-ID kan du logga in och godkänna uppdrag både på Internetkontoret och i Mobilbanken, samt i andra webbtjäns-

ter. Jag rekommenderar varmt att du tar denna funktion i bruk. Du kan själv aktivera Ålandsbanken e-ID i Mobilbanken. Vår personal hjälper även gärna till. Klimatförändring är en av dagens megatrender. Företag beaktar klimatförändringen i sina strategier och klimatförändringen klassificeras som en riskfaktor i investeringsverksamhet. Euromoney listade Ålandsbanken i år på bästa plats inom hållbara investeringar i Finland (Social Responsible Investment, SRI). Hållbara investeringar är en viktig del av Ålandsbankens hållbarhetsstrategi, och i denna tidning berättar vi om hållbara investeringar i Ålandsbankens kapitalförvaltning. Oron om klimatförändringen är synlig i media och vi som konsumenter uppmuntras till att göra hållbara val i vardagen. Ålandsbankens vision är att vi alla ryms på en planet och att jorden har tillräckligt med resurser även för kommande generationer. Mot detta mål jobbar vi tätt via vårt Östersjöprojekt. I Östersjöprojektets ansökningar och röstningsresultat såg man tydligt oron för plast och mikroplast. För oss, tillsammans med Östersjöprojektets jury, var det glädjande att se hur mycket goda idéer och vilja det finns för att rädda Östersjön och miljön. I den här tidningen kan du läsa mer om plastproblemet som Östersjöprojektets vinnare kämpar mot. Har du redan Östersjökortet i bruk? Kortet beräknar koldioxidavtrycket av dina inköp och hjälper dig göra hållbara val i vardagen. Våra specialister hjälper dig gärna att uppdatera ditt kort till ett Östersjökort.

Anne-Maria Salonius Direktör Ålandsbanken Finland

Vi går vår egen väg.

”Jag rekommenderar varmt att du tar Ålandsbanken e-ID i bruk”


4

Ålandsbanken | Kundporträttet

DET HÄR ÄR KAPTENEN Text: Johan Svenlin Foto: Viktor Fremling

Att hålla 25 vinnarskallar nöjda är en svår konst. Tim Sparv duckar å andra sidan inte för utmaningar. Som 31-åring ser han fram emot några år till på toppnivå som fotbollsspelare, men sedan hägrar en tränarkarriär. Hans ledaregenskaper syns tydligt ute på planen och under karriären har han tagit in de bästa bitarna av sina tränare. Även ledarskap kräver förmåga att samarbeta och Sparv ser konsten att delegera som en av de viktigaste ledaregenskaperna.

S

lätten på Jylland liknar plattlandet i Österbotten på många sätt. Landsbygden breder ut sig mellan småstäderna och trafikstockningar existerar inte. Det talas dialekter som huvudstadsborna låtsas ha svårt att förstå. Folk pratar till och med om samma saker – i taxin på väg från Midtjyllands flygplats till träningsanläggningen i Ikast berättar chauffören att ett av den gångna vinterns hetaste samtalsämnen på den jylländska landsbygden har varit de ökade vargobservationerna. Ingen har väl undgått vinterns vargdebatt i Österbotten. Proffsfotboll Jylland borde med andra ord kännas som hemma för Tim Sparv, uppvuxen i Oravais i Österbotten. Men det finns åtminstone en avgörande skillnad mellan de gamla hemtrakterna och hans nuvarande hemvist. Efter femton år som proffs i sex olika fotbollsklubbar och lika många länder är han på Jylland av en orsak: för att spela proffsfotboll på toppnivå. Han värvades till FC Midtjylland sommaren 2014 och har sedan dess lett laget ute på plan, vunnit danska ligan och mött europeiska storlag som Napoli, Club Brügge och Manchester United. – Ja, jag trivs utmärkt här, både på och utanför planen. Sportsligt utmanar vi de två stora Köpenhamnsklubbarna om

mästartiteln och vi gör allt för att spela till oss en plats i någon av de europeiska klubbligorna i år igen. Det mesta kretsade kring idrott Vi sitter i klubbrestaurangen vid träningsanläggningen i Ikast. Lunchbuffébordet bjuder på chili con carne, ris och en lång rad olika sallader. Förmiddagens träning är avverkad och både spelare och tränare äter med god aptit. – Vi tillbringar mycket tid tillsammans, också utanför match och träning. Det är en familjecentrerad klubb och efter dagens andra träning kommer vi att ha en middag där alla får ta med sig sina familjer och umgås. Det är typiskt för den danska hyggekulturen och den är bra för mig eftersom jag har svårt att slappna av ibland. Det var full fart från början hemma hos Sparvs i Oravais på 1990-talet. Det mesta kretsade kring idrott. Mamma Eva var entusiastisk häcklöpare och tog med sig sina tre barn på friidrottsträningar. Pappa Tor hade spelat fotboll och blev Tims och lillebror Glenns första tränare. Glenn är numera professionell MMA-boxare i Thailand. – Han spelade också fotboll när vi var barn, men han fick problem med knät och slutade. Sedan hittade han sin egen grej och det har gått bra för honom inom kampsport.

Fotbollen var nummer ett Tim hittade sin grej redan som femåring. Pojkrummet i Oravais var tapetserat med idolaffischer på Eric Cantona, Paul Scoles och de andra stjärnorna i Manchester United. – Jag höll på med andra sporter också, innebandy, friidrott, terränglöpning, men det var aldrig någon tvekan om att fotbollen var nummer ett. Jag var väldigt disciplinerad och målinriktad redan i tidig ålder och min pappa pushade mig att träna hårt. Som femtonåring blev han uttagen till U15-landslaget och han hade redan tidigare insett att han måste söka sig ut i världen för att fullfölja sina drömmar. Efter högstadiet var han redo att flytta till någon större fotbollsmiljö än Vörå. Han besökte och testspelade med flera klubbar – IFK Göteborg, Helsingborgs IF, Sampdoria i Genua och Feyenoord i Rotterdam – innan han valde Southamptons akademi. – Det kändes bra att komma dit och det var den bästa tiden hittills i min karriär. Hela miljön präglades av proffsighet, ledarna hade starkt fokus på teknik och kraven var höga på allt vi gjorde. Jag hamnade utanför min bekvämlighetszon och stortrivdes med det. Mördande konkurrens I samma akademi fanns flera spelare som nått absoluta världstoppen. De mest


Tim Finansiell Sparv | |Ålandsbanken Ålandsbanken

SOM TALAR

5

Tim Sparv • Född: 1987 i Oravais. • Ålder: 31 år • A xplock ur karriären: Efter junioråren i Norrvalla FF flyttade Tim Sparv som sextonåring till Southampton 2003 för att spela i klubbens akademi. Bland lagkompisarna fanns Garreth Bale och Theo Wallcott. Ledde Finlands U21-landslag i EM 2009 och gjorde lagets enda mål i turneringen. Blev dansk mästare med FC Midtjylland under sin första säsong i klubben 2015. Slog ut sin gamla klubb Southampton ur Europa League. Mötte Manchester United, favoritklubben sedan barndomen, med FC Midtjylland i februari 2016 och vann 2–1 hemma. Returmötet på Old Trafford slutade dock i förlust och utslagning ur turneringen. • Läser: Mycket faktaböcker om ledarskap och psykologi. Malcolm Gladwell är bra på att paketera forskningsrön på ett intressant sätt. Läser också biografier, allt från Nelson Mandela till Andre Agassi. • Bor: I Silkeborg på ett naturskönt område med utsikt över sjön. Vi har en fin gemenskap på vår gata, riktig dansk hygge, och gör saker tillsammans. • Familj: Mamma Eva och pappa Tor finns i Österbotten, syster i Umeå och bror Glenn bor i Thailand. – Jag träffar dem alla ungefär en gång om året, omkring jul. Flickvännen Jitka Novackova som han träffade för drygt ett år sedan. – Vi började prata på en fest hos en gemensam vän och jag kopplade på den österbottniska charmen. • Relation till Ålandsbanken? – Jag fondplacerar och får mycket god och personlig service på Ålandsbankens kontor i Vasa.


6

Ålandsbanken | Kundporträttet

Allsvenskan, som vid den tiden tränades av Sveriges nuvarande landslagscoach Janne Andersson. – Övergången från juniorfotboll till seniorfotboll är svår för de flesta, men för mig blev den kanske ännu svårare. Jag hade problem med skador och sjukdomar och fick inte till det som jag hade tänkt i Halmstad, men när jag tittar tillbaka var det ändå under den tiden som jag har lärt mig mest om mig själv.

”Det var ett oförglömligt ögonblick i Åbo när vi gjorde mål i sista minuten i den avgörande kvalmatchen mot Österrike” kända är Real Madrid-stjärnan Gareth Bale och de engelska landslagsspelarna Adam Lallana och Theo Walcott. – Man brukar räkna att det i snitt kommer en till två proffsspelare ur en akademiårgång. Vi är omkring 15 från det gänget som blev proffs. Kontakten med de gamla akademikompisarna från Southampton är sporadisk. – Vi har stött på varandra i olika sammanhang. Jag har spelat landskamp mot

Bale och Theo har fixat matchbiljetter åt mig någon gång när jag varit i London. De är ödmjuka killar trots att de är stora stjärnor i sina klubbar. Konkurrensen i en engelsk storklubb som Southampton är mördande och det fick Tim Sparv uppleva hösten 2006, när han var uppe och nosade på en plats i Southamptons A-lag. Det blev sparsamt med speltid och för att fortsätta sin utveckling som spelare valde han vårvintern 2007 att flytta till Halmstads BK i

EM 2009 Trots en del motgångar i klubblaget hade han vid den tiden en av sina största framgångar i landslagssammanhang. Med kaptensbindeln runt armen ledde Tim Sparv Finlands U21-lag till EM 2009, den enda storturneringen som ett finländskt herrlag hittills har lyckats kvala sig in till. – Det var ett oförglömligt ögonblick i Åbo när vi gjorde mål i sista minuten i den avgörande kvalmatchen mot Österrike och sedan vann på straffar. I själva turneringen blev det ännu tuffare. Finland lottades i samma grupp som Spanien, Tyskland och England och lyckades göra ett mål – på en straff av Tim Sparv mot England. EM var också ett bra skyltfönster mot proffsklubbarna i Europa och Sparvs kapacitet som fotbollsspelare hade uppmärksammats av nederländska toppklubben Groningen. – Att flytta till Groningen var ett stort steg uppåt i min karriär, både ekonomiskt och professionellt. Vi hade ett stort skandinaviskt inslag av spelare i laget och det ger ofta en bra stämning. Det var också när han flyttade till Groningen och började tjäna mer pengar som han gick in mera aktivt för att spara en


Tim Sparv | Ålandsbanken

del av sina inkomster. I början investerade han i fastigheter, men sedan tre–fyra år tillbaka anlitar han Ålandsbanken för fondplaceringar. – Jag har fotbollskompisar som sysslat med aktiehandel, men även om det kan kännas lockande föredrar jag att överlåta mina placeringar åt proffsen. Min princip är att undvika att lägga alla ägg i samma korg. I förhållandet till pengar beskriver han sig som närmare Spara än Slösa, även om han har vissa excesser som han vill kosta på sig. – När det gäller mat och kläder betalar jag gärna lite extra för kvalitet. Jag unnar mig också en rejäl resa när jag har ett par veckors semester i december. Senast åkte jag och flickvännen till Mauritius. Bollvinnare och härförare Inför säsongen 2013–14 gjorde tyska klubben Greuter Fürth en satsning på att ta steget upp till Bundesliga och behövde en bollvinnare och härförare på mittfältet. En sådan som tacklar först och ställer frågor sedan. De fick Tim Sparv och tog sig nästan hela vägen. – Det var så surt, vi föll i sista och avgörande matchen mot Hamburger SV som blivit något av experter på att vinna med kniven mot strupen. I den matchen spelade jag förresten mot Rafael van der Vaart, som nu är min lagkompis här. FC Midtjylland fick en ny ägare 2014, när Matthew Benham breddade sitt imperium från England till Danmark. Benham är känd för att använda sig av big data för att analysera och bygga upp sina lag. Tim Sparv var den första han köpte till laget utifrån den ocean av statistiska uppgifter som finns över alla

7

spelare på den nivån. – Det här med dataanalys inom fotboll fanns ännu inte när jag spelade i Groningen, men det började komma under året i Tyskland. Sedan dess har det blivit stort och FC Midtjylland försöker utnyttja det för att kunna utmana Köpenhamnsklubbarna som har större spelarbudgetar. Dataanalyserna hjälper tränare att matcha laget, men påverkar inte hur vi spelare fattar våra beslut ute på plan.

för jämställdhetskampanjen #heforshe och i sina kolumner i finska dagstidningen Pohjalainen har han kontinuerligt talat för tolerans och öppenhet. – Fram tills att jag var 25 år behövde jag inget annat än fotboll i mitt liv, men ju äldre jag blivit desto mer har jag insett vikten av att komma ut ur fotbollsbubblan. Därmed inte sagt att jag tröttnat på fotboll. Jag har några år ännu som fotbollsspelare på den här nivån och sedan siktar jag på att bli tränare.

Svår konst Att få 25 vinnarskallar att trivas och arbeta bra tillsammans är en svår konst och olika tränare har olika metoder. – Vissa har bra träningar och är taktiskt kloka, men saknar förmågan att skapa en laganda. Andra kan vara psykologiskt skickliga ledare, men är kanske inte lika vassa på det taktiska tänkandet. Som den ledarfigur han är ute på planen har han också haft ett speciellt förhållande till sina tränare. Där ute på mittfältet gäller det att ge utlopp för sin egen kreativitet inom ramen för tränarens spelsystem. I den balansgången har Tim Sparv gått igenom en mognadsprocess under sin karriär. – I unga år var jag rätt självisk och ville spela på mitt sätt, oberoende av vad tränaren sa. Jag visste minsann hur fotboll ska spelas. Med åren har jag insett att det faktiskt är en lagsport och numera gör jag mitt yttersta för att förverkliga den taktik som tränaren lagt upp. Han ser också att en allmän personlig mognad skett under karriären. På senare år har ett samhällsintresse vuxit fram och han uttrycker gärna sina åsikter offentligt. I mars tog han ställning på Instagram

Guldstrid Som spelare har han haft många olika typer av tränare och han har samlat på sig de bästa dragen av dem. – Min nuvarande tränare Jess Thorup är bra på att delegera. Det är viktigt att en tränare låter sina assisterande tränare ta upp vissa saker inför truppen. Tränare som hela tiden pratar själva riskerar att trötta ut sina spelare. Under våren drar det som vanligt ihop sig till guldstrid i danska ligan. FC Midtjylland är i högsta grad med i kampen. Måndagen 21 maj spelas den sista omgången i danska Superligan och då hoppas Tim Sparv få lyfta pokalen för sitt lag. Vad som händer efter den här säsongen är ännu öppet. Sedan ett år tillbaka har han ett distansförhållande med flickvännen Jitka Novackova, som bor i Tjeckien. – Vi planerar att flytta ihop till hösten och båda är öppna inför olika möjligheter. Mitt kontrakt går ut till sommaren och jag kan tänka mig både att stanna och att flytta till en annan klubb i en annan liga. Det beror på var efterfrågan är störst på en defensiv mittfältare som tacklar först och ställer frågor sedan. Det gör inget om det finns andra nordbor där.


8

Ålandsbanken | Marknadssyn

En spännande seglats Text: Niklas Wellfelt

Vi ser framför oss en fortsatt spännande seglats på de finansiella haven under 2018. Potentiella grynnor att hålla uppsikt över är räntehöjningar, valutasvängningar och hot om handelskrig. Så räkna med ett år präglat av ostadig sjögång på de finansiella marknaderna. Vi ser de kraftigare svängningarna på börsen som en konsekvens av den alltmer etablerade konjunkturuppgången. En starkare konjunktur föranleder också en omprissättning från en extrem lågräntemiljö, understödd av den extraordinärt expansiva penningpolitiken alltsedan finanskrisen, till en mer normaliserad ränte- och inflationsmiljö. Prisanpassningar i finansiella marknader sker sällan under ordnade former, utan snarare i tumultartade nivåskift, vilket tarvar is i magen hos kaptenen på skutan. Men trots allt ser vi god potential för ett anständigt börsår 2018, underbyggt av bolagens starka vinsttillväxt. Tio år sedan finanskrisen kulminerade Det har varit en turbulent resa på finansiella marknader under första halvan av 2018. Redan under årets första kvartal kunde vi räkna till fler dagar med större kursrörelser på nordiska aktiemarknader än vad vi såg under hela 2017. Det är en stor förändring av karaktären på marknaden, från en period av återhållna kursrörelser till en betydligt mer dynamisk

miljö. Det finns flera förklarande faktorer till detta scenskifte vilket också har stor bäring på hur vi väljer att navigera på finansiella marknader. Kraftigare svängningar förklaras bland annat av att vi nu befinner oss i den senare delen av konjunkturcykeln. Det har i höst gått tio år sedan kulmen av finanskrisen och den globala ekonomin har kommit såpass långt på resan mot normalisering att centralbankerna, med USA i täten, signalerar att perioden med extrema penningpolitiska stimulanser sjunger på sista versen. Att patienten, det vill säga ekonomin, frisknar till är av godo. Vi har länge talat om att vi vill se en aktiemarknad som drivs av god konjunktur och stigande bolagsvinster, snarare än en börs som bygger på extremlåga obligationsräntor och exceptionell centralbankspolitik. Bolagens orderböcker fylls och försäljningen lyfter Ser vi till välkända prognosmakare, som exempelvis IMF, så kommer tillväxten under 2018 och 2019 att vara högre än un-

der 2016 och 2017. Det vill säga, trots att vi är sent komna i konjunkturcykeln ser vi ännu ingen tydlig konjunkturtopp vid horisonten. Framför allt är det de utvecklade delarna av världen där prognoser justeras upp. Framåtblickande indikatorer pekar i nuläget på att tillväxten i ekonomin kulminerar men att konjunkturen är fortsatt god. Inte minst är det positivt att konstatera att den ekonomiska uppgången är bred vad gäller såväl länder som sektorer. God spänst i ledande indikatorer har också återspeglats i bolagens kvartalsrapporter under inledningen av året där vi ser att orderböcker fylls på och försäljningen lyfter. Vid sidan om god kostnadskontroll hjälper volymtillväxt att lyfta bolagens intjäning. Stigande bolagsvinster ger stöd till aktiemarknaden En avgörande fråga är hur inflation och räntor utvecklas i den starka tillväxtmiljön. En allt stramare arbetsmarknad och fallande arbetslöshet brukar förr eller senare utmynna i ett högre inflationstryck. Inflationen är fortfarande relativt


Marknadssyn | Ålandsbanken

på finansiella hav ”Det har varit en turbulent resa på finansiella marknader under första halvan av 2018.” beskedlig, men risken för deflation (fallande priser) har minskat betydligt och vi förväntar oss en ökad takt i prisökningar under loppet av året. Marknaden har börjat ta höjd för en fortsatt normalisering av centralbankernas styrräntor och balansräkningar från krisnivåer. Fortfarande låga realräntor (nominella räntor minus inflationsförväntningar) talar dock för att det finns utrymme för ytterligare ränteuppgång. I USA, som ligger först i konjunkturcykeln, räknar vi med att obligationsräntor gradvis lyfter mot bakgrund av god tillväxt, högre inflation, större budgetunderskott, stigande lånebehov och gradvisa höjningar av centralbankens styrränta. Stigande obligationsräntor kommer från tid till annan bidra till ökad turbulens i aktiemarknaden, vilket vi redan under inledningen på året kunde observera, men samtidigt ser vi högre räntor som ett kvitto på en mer optimistisk konjunkturbild och stigande bolagsvinster. Det ger stöd till aktiemarknaden.

9


10

Ålandsbanken | Personalporträtt

Aktiv förvaltare på väg mot nya Med mer än tre decenniers erfarenhet av aktiemarknaden leder Lars Söderfjell Ålandsbankens aktieförvaltning. Högst på agendan står att ge privatkunderna samma möjligheter till avkastning som de stora institutionerna. Med hans engagemang är det fullt möjligt. Text: Anders Ström Foto: Viktor Fremling

Ett av Lars viktiga uppdrag är att leda utvecklingen av Ålandsbankens diskretionära mandat. Sedan februari förvaltar han också bankens aktiefonder tillsammans med sitt team av förvaltare och analytiker. Målet är att öka avkastningen genom att kontinuerligt vässa aktieportföljerna och fonderna med väl utvalda nordiska kvalitetsaktier. Genom åren har Lars skaffat sig värdefulla erfarenheter som aktiestrateg och förvaltare, och han har en gedigen specialkunskap om aktiemarknaden. Han brinner för aktier och får energi av att analysera och värdera företag. Särskilt tillfredsställande är det när kunderna får ta del av börsens positiva utveckling över tid. Dreamteam Lars har mer än 30 års erfarenhet av aktieförvaltning för institutioner och privatpersoner på företag som ABG Sundal Collier, Handelsbanken och Swedbank. På Ålandsbanken ansvarar han för förvaltningen av bankens aktiefonder, blandfonder och det diskretionära aktiemandatet. Lars har handplockat ett verkligt dreamteam som består av tio medarbetare med lång erfarenhet av kapitalmarknaderna. I den diskretionära förvaltningen är förvaltarnas uppgift att generera avkastning på kundernas kapital genom de personligt utformade aktieportföljerna.

Kunderna finns i Finland, Sverige och på Åland. Aktiv förvaltning och fundamental analys ligger till grund för investeringarna: – Vi har en långsiktig placeringshorisont med fokus på nordiska kvalitetsbolag med hög likviditet. I vårt uppdrag ingår utöver aktieförvaltningen att producera ett nyhetsbrev för våra Private Banking-kunder och en strategirapport för rådgivarna i banken. Det ger en bättre information än vanligt om aktieportföljernas utveckling: – Vi vill ge våra kunder tillgång till lättillgänglig information om företagens och portföljens utveckling, så att kunderna vet vad vi grundar våra investeringsbeslut på. Vi tror på transparens. Hos oss sker inget bakom stängda dörrar. Rimlig avkastning Lars har inte mycket till övers för indexfonder. Poängen med aktiv förvaltning är att avkastningen ska överträffa index så att kunderna får en rimlig avkastning på sitt investerade kapital över tid. Kunderna som tar del av Ålandsbankens samlade kunskap när det gäller direktägda aktier har oftast över en halv miljon euro eller mer i förvaltat kapital. En vanlig kategori kunder är entreprenörer som har sålt företaget och låter Ålandsbanken förvalta kapitalet. Ju större kunden är, desto mer aktiv aktieförvaltning. Med det samman-

svetsade teamet i spetsen får kunderna förvaltning på institutionell nivå. Lars vill dela med sig av det han har lärt sig genom åren: – Vi överför det professionella tänkandet från institutionell förvaltning till förvaltningen av privatkundernas kapital. Det ger våra kunder samma möjligheter som de riktigt stora kunderna har. Vi köper aktier som vi förstår på den nordiska marknaden med fokus på nordiska kvalitetsföretag.

”Jag har fastnat för maratonlöpning och njuter av det, även om jag är medveten om att jag måste lägga upp loppet på ett sätt som passar en 52-åring.”


Lars Söderfjäll | Ålandsbanken

mål

11


12

Ålandsbanken | Personalporträtt

”Vi tror på transparens. Hos oss sker inget bakom stängda dörrar.”

Väl avvägd riskspridning Det nordiska perspektivet på förvaltningen ger en väl avvägd riskspridning. Portföljerna består av aktier som teamet har valt ut bland de mest attraktiva aktierna från de finska, svenska, norska och danska marknaderna. Aktieförvaltningen är konservativ, det vill säga försiktig och med rimlig risk. De personliga aktieportföljerna består av omkring femton olika aktier. Det är samma upplägg som Lars har i sin privata aktieportfölj. I fonderna skiftar antalet aktier, men förvaltningen utgår från samma principer. Merparten av spararna i Finland och Sverige har sitt sparkapital placerat i bankmedel eller fonder, direkt eller indirekt genom pensionerna. Så ser det inte ut på Åland: – På Åland har man ingen tradition med sparande i fonder. Där är det vanligare med aktivt ägande och investeringar direkt i aktier. Det är inspirerande att ha bankens åländska rötter i bakhuvudet när jag har kontakt med kunderna i Finland och Sverige. Lars personliga drivkraft är att utveckla verksamheten och öka avkastningen från aktieportföljerna. Han strävar alltid efter att göra ett så bra arbete som möjligt. Det ligger i hans personlighet. Och han har roligt på jobbet:

– Aktier är mitt stora intresse och jag gillar verkligen mitt arbete. Jag lär mig något nytt varje dag på kontoret och i kontakt med bankens rådgivare och kunder. Lars trivs med tävlingsmomentet på aktiemarknaden. Han är en passionerad tävlingsmänniska, även på fritiden. Maratonlopp sporrar aktieförvaltaren För nära tio år sedan upptäckte Lars att hans kropp tål asfaltslöpning. Inspirerad av en kollega bestämde han sig för att börja löpträna regelbundet. I dag gör han varje år två hela och fyra halva maratonlopp i Sverige och utomlands. Kroppen gillar halvmarorna bäst. Maratondistansen på drygt 42 km sliter mer på kroppen och kräver sju till tio dagars återhämtning. Ofta räcker det med en dags vila mellan de vanliga träningspassen. I höstas sprang Lars New York Marathon. Det årliga maratonloppet är en klassiker som går genom fem stadsdelar i New York. Det första loppet gick 1970. Det är världens största maratonlopp med över 50 000 deltagare. Loppet startar på Staten Island, passerar Verrazano-Narrows Bridge, fortsätter genom Brooklyn, Queens och Bronx innan löparna kommer till Manhattan. Målgången är i Central Park. – Det var en magisk upplevelse att springa genom New York. I år blir det som

vanligt Stockholm Marathon, och i höst ska jag springa maraton i Chicago. Då är målet personligt rekord. Maratonloppen väcker tävlingsmänniskan till liv – Det händer något speciellt med mig när jag får en nummerlapp på bröstet. På tävling kan jag ta ut fem, sex procent extra av min kropp, och loppen gör mig motiverad att träna så mycket som jag gör. Jag har fastnat för maratonlöpning och njuter av det, även om jag är medveten om att jag måste lägga upp loppen på ett sätt som passar min ålder. Träningen och tävlingarna ger energi till arbetet som aktieförvaltare och ledare. Lars triggas av att hela tiden leverera ett


Lars Söderfjäll | Ålandsbanken

13

Om Lars Söderfjell Född: Gällivare 1965 Arbete: Chef, aktieförvaltning och allokering på Ålandsbanken Motto: Om du ändå ska göra det kan du lika gärna göra det bra Dold talang: Utbildad fotbollstränare (UEFA B) Bästa tv-serien: Vänner Favoritroman: Candide av Voltaire

bättre resultat på börsen, precis som när han springer maraton. Från Vasaloppet till Voltaire Lars springer inte bara maraton. Han åker utförsåkning och längdskidor också. En av döttrarna utmanade honom på Vasaloppet, och de genomförde halvvasan tillsammans tidigare i år. Distansen är 45 km lång och relativt lättåkt. Ändå var loppet en utmaning för både pappa och dotter. Den bästa utförsåkningen hittar Lars i bergen i Colorado: – Jag väntar fortfarande på att få uppleva den perfekta pudersnön i Aspen, men det är en ljuvlig miljö att åka skidor i. Off pist-åkningen är underbar där. Man kan ta liften upp till 3 200 meter, men där-

efter måste man ta sig upp till 3 800 meter på skidorna innan man kan susa nerför berget och känna fullkomlig frihet. För mig som är född och uppvuxen i Gällivare är det en fantastisk upplevelse. I ungdomen var jag bäst på störtlopp. Där kom min tävlingsinstinkt bäst till sin rätt. Ju tätare portarna stod, desto sämre gick det för mig. Därför var aldrig slalom min grej. Lars är en bokslukare också. Han läser både fackböcker och skönlitteratur. Deckare är en favoritgenre, men han uppskattar alla romaner som ger honom en språklig upptäcktsresa: – Candide är min favoritbok alla kategorier. Det är en underbar berättelse, språket är njutbart och det finns många bevingade citat i boken av Voltaire. Jag

njuter av att läsa sådana romaner. Följer utvecklingen i Norden Förvaltarteamet på Ålandsbanken måste hela tiden följa med i det som händer och läsa på om företagens utveckling och samhället. Det gör att aktieanalytikerna hänger med i utvecklingen och når längre i sina diskussioner om prestationer och framtida potential. Med Lars och hans teams erfarenheter och kunskap är allt möjligt. Det långsiktiga perspektivet är avgörande när det gäller Ålandsbankens aktieförvaltning, precis som för Warren Buffett, men Lars har också varit med så länge att han vet att framgång på aktiemarknaden också kräver ödmjukhet. Lite bättre än de flesta andra är gott nog.


14

Ålandsbanken | Private banking

Private Banking  den bästa placeringslösningen för dig Text: Tarja Vilén Foto: Jetro Stavén

När du i stället för förmögenhetsförvaltning vill fokusera på ditt liv, är Ålandsbanken Private Banking något för dig. Tjänsten säkerställer att ditt sparande är placerat både lönsamt och skatteeffektivt. Kärnan i Ålandsbankens placeringsverksamhet är personlig service och förtroende. Förmögenhetsförvaltning är inte enbart kalla siffror, utan även mänsklig verksamhet. Vi har sammanfattat de vanligaste frågorna om Private Banking hos Ålandsbanken. Är det här ditt alternativ till ett nytt sätt att placera? Oavsett om du är en privatperson eller en företagare är tanken bakom Private Banking att hjälpa dig och din familj i livets alla skeden. Vi samlar ett team av specialister inom förmögenhetsförvaltning, finansiering och juridik till dig. Finansiell planering täcker bland annat placeringsoch finansieringslösningar, skatte- och familjejuridisk rådgivning samt försäkringsalternativ. En grundlig analys av hur din situation ser ut just i dag är en förutsättning för att Ålandsbanken kan hjälpa dig att nå dina mål. Placeringsverksamheten hos Ålandsbanken grundar sig på erfarenhet och förmågan att hitta nya lösningar. Eftersom placeringsbehoven ändras enligt målsättningar och livssituation, har varje kund en egen Private Banker samt en gemensamt fastställd strategi. Ålandsbanken fick toppresultat för tredje året i rad i TNS Sifo Prosperas senaste undersökning av Private Banking-aktörer i Finland. Vem har nytta av att bli Private Banking-kund? Att bli Private Banking-kund blir aktuellt när förvaltningen av den egna förmögen-

heten blir alltför tidskrävande, eller när man vill ta hjälp av en professionell förmögenhetsförvaltare. Private Banking-kunder hos Ålandsbanken är både privatpersoner och företags ägare. Har man en större förmögenhet, blir en effektiv förmögenhetsförvaltning mer komplicerad och kräver specialistkunnande. Till det behovet erbjuder Ålandsbanken Private Banking. Varför lönar det sig att bli Private Banking-kund? Många företagsägare och förmögna privatpersoner vill i stället för förmögenhetsförvaltning fokusera på sina yrkesliv, och då är det klokt att låta en extern specialist ta hand om den tjänsten. Det är möjligt att låta portföljförvaltningen skötas helt eller delvis av Ålandsbankens specialister. Hos Ålandsbanken får man även hjälp med att planera placeringarna så skatteeffektivt som möjligt. Därtill behöver företagare experthjälpt vid speciella situationer, såsom vid generationsskifte eller försäljning av företaget. Till Private Banking hör även kundens närmaste krets, och placeringslösningarna granskas långsiktigt över generationer. Private Banking-teamet gör även

krävande uppdrag enkla och anpassar lösningarna till de individuella behoven. Verksamheten grundar sig på långsiktig planering och konrollerat risktagande. Hur säkerställer Private Banking de bästa lösningarna? Kärnan i Private Banking utgörs av förmögenhetsförvaltning. Finansiell planering är en viktig del för att kunna få en optimerad helhet. Ålandsbanken skiljer sig åt från de traditionella förvaltarna genom att även erbjuda sina kunder finansiering vid behov. Kundens behov och långsiktiga planer påverkar vilka placeringslösningar som är de bästa. Många funderar på möjligheten att flytta utomlands efter pensioneringen, och då måste planeringen lösas så att kunden slipper dubbelbeskattning. Gällande placeringslösningar måste man även fundera på olika möjligheter och vilka eventuella risker de medför, på hur lång sikt kapitalet placeras och vilka förväntningarna på avkastningen är. Ålandsbankens hemmamarknad för placeringsverksamhet är Norden men man placerar globalt genom öppen arkitektur, vilket betyder att banken använder


Private banking | Ålandsbanken

utomstående aktörers fonder av hög kvalitet för att nå alla marknader och möjligheter när man placerar. Placeringsportföljens innehåll diversifieras mellan olika tillgångsslag, geografiska marknader, branscher och gällande räntor även löptid. Innehållet ändrar med tiden och optimeras enligt konjunkturutsikterna. Förutom sedvanliga placeringsfonder samt direkta aktie- och ränteplaceringar används även till exempel fastighetsfonder och börshandlade indexfonder i bankens framgångsrika förvaltning. Ålandsbankens verksamhet bygger på en aktiv och optimerad förmögenhetsförvaltning. En viktig del av hela placeringsverksamheten är även värderingar, som grundar sig på hållbar utveckling, såsom det egna Östersjöprojektet som finansierar skyddet av Östersjön. Ålandsbanken

vill sticka ut och vara en lättillgänglig familjebank. Vad betyder det konkret att vara Private Banking-kund? Förtroende är kärnan i Ålandsbankens placeringsverksamhet. Det är lätt att prata med specialister om finans- och ekonomifrågor. Uppfyllandet av kundernas önskemål är orsaken till att många kundförhållanden hos Ålandsbanken fortsätter över generationer. Innan man blir Private Banking-kund kartlägger bankens specialister kundens helhetssituation, som ligger till grund när man tillsammans skapar en plan för förmögenhetsförvaltningen. Private Banking är inte en produkt utan en tjänst. I vanliga fall har man förutom ett uppstartsmöte även 2-4 kundmöten

15

per år, beroende helt på kundens behov och önskemål. Det går även bra att sköta löpande ärenden via e-post eller telefon. Private Bankingerbjuds på alla kontor: i Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Pargas och Vasa. Vad ingår i Private Banking? I Private Banking ingår ett team av specialister, betalkort, Internetkontoret, möjlighet att träffa en jurist för genomgång av helheten samt för uppgörande av till exempel testamente, intressebevakningsfullmakter. Varje kund har möjlighet att vid behov träffa andra specialister. Vad kostar Private Banking? Tjänsten har ett procentuellt arvode. För juridiska handlingar debiteras skilt, men en generell juridisk rådgivning ingår i tjänsten.

”Förtroende är kärnan i Ålandsbankens placeringsverksamhet. Det är lätt att prata med specialister om finans- och ekonomifrågor.” Nina Laakkonen, Chef Ålandsbanken

I bilden från övre raden till vänster: Merja Simberg, Senior Private Banker, Timo Lithén, biträdande chef Private Banking Finland, Nina Laakkonen, chef Private Banking Finland. Från nedre raden till vänster: Niklas Lund, Senior Private Banker, Åsa Backman, Private Banker, Jens Talus, assisterande portföljförvaltare.

Private Banking Finland.


16

Ålandsbanken | Premium Banking

En semester att se fram emot Vi gör vårt yttersta för att göra ditt liv både enklare och tryggare, såväl hemma som på resa. Genom Concierge Service och våra försäkringar får du förstklassig hjälp med att förverkliga dina semesterplaner samtidigt som du är trygg om något oväntat händer. Text: Anders Ström


Premium Banking | Ålandsbanken

Med Premium- och Private Bankings försäkringar och Livsstilstjänster har du tillgång till allt du behöver för en lyckad och trygg semester. Med bankens höga säkerhetsnivå och några enkla åtgärder får du mer tid över till att njuta av ledigheten. Låt Concierge Service fixa resan utifrån dina önskemål och din budget Vill du slippa lägga ner tid på att själv planera och boka din drömsemester? Som Premium- och Private Banking-kund hos oss kan du vända dig till Concierge Service för att få hjälp med både praktiska arrangemang samt tips på resrutter, restaurangbesök och aktiviteter under resan. Bara fantasin sätter gränser! Personalen på Concierge Service kan konsten att sätta ihop reseförslag för unika behov till önskad budget. Du är försäkrad I kortförsäkringarna som ingår i dina Premium- och Private Banking-tjänster finns bland annat en omfattande reseförsäkring. Reseförsäkringen, som ges av AIG Europe Limited (filial i Finland), gäller även din medresande familj. Reseförsäkringen gäller både på inrikes- och utrikesresor överallt i världen, och ersätter kostnader som uppstår vid annullering, försening eller avbrott av resa. Försäkringen ger även ersättning vid sjukdom, olycksfall och dödsfall. Resan behöver inte betalas med kortet för att försäkringen ska gälla. Om oturen är framme under resan och ditt bagage blir försenat eller i värsta fall kommer bort kan du vara lugn. De bagagemärken som du fått av oss är försedda med en personlig kod, och du behöver bara ringa StopService för att få hjälp med att återfinna bagaget. Via reseförsäkringen kan du även få ersättning för ditt förlorade resegods. Öka säkerheten med rätt regionsbegränsning Ska du åka på resa kan det vara bra att se över regionsbegränsningen på dina kort. Korten kan begränsas till Finland eller till de utökade områdena Norden, Europa eller hela världen. Ändringen gör du snabbt och enkelt via Mobilbanken eller Internetkontoret. Vi rekommenderar att du utökar området enbart när du måste, till exempel just inför eller när du är på resa. Det gör

att risken för intrång och missbruk av dina kort minskar. Passa även på att granska dina konton när du ändå är inne på Internetkontoret eller Mobilbanken. Kontakta Ålandsbanken direkt om du ser något du inte känner igen. Det är viktigt att se över sina konton med jämna mellanrum, speciellt under semestern. En gång i veckan kan då vara lagom. Kort och kontanter i Finland och utomlands Kortanvändningen ökar under sommaren när du shoppar, äter på restaurang och gör roliga saker tillsammans med andra, därmed också kortbedrägerierna. Det är viktigt att du är särskilt uppmärksam till exempel där du använder bankomater i nya miljöer. Skydda koden, undvik närkontakt med människor i kön och se upp för ficktjuvar i trängsel. Skulle du råka ut för kortstöld eller tappa bort ditt kort får du enkelt hjälp via StopService. Med ett enda telefonsamtal kan du spärra dina kort, och tjänsten är öppen dygnet runt. Ha begränsat med kontanter i plånboken, och ta ut pengarna som du behöver i omgångar. Tänk också på att välja lokal valuta när du betalar med kort utomlands, eftersom det vanligtvis är mest förmånligt. ID-stöldsupport – ifall du skulle råka ut för identitetsstöld Oavsett om du är hemma eller på resa är det viktigt för oss att du kan känna dig trygg. Därför erbjuder vi även ID-stöldsupport till våra Premium- och Private Banking-kunder. ID-stöldsupport innebär att du erbjuds hjälp att förebygga, upptäcka och begränsa konsekvenserna av identitetsstöld. Om du blir av med passet eller ID-kortet, eller om du misstänker att någon försöker missbruka din identitet ringer du ID-stöldsupporten som hjälper dig med allt det praktiska. Handla säkert online Onlinehandeln växer lavinartat, och kanske är det just under semestern som du har lite mera tid över till att hitta spännande saker att handla. När du betalar med ditt kort på Internet är det säkrast att använda butiker som är kopplade till MasterCard SecureCode. Det innebär att både du som köpare och e-butiken som

17

betalningsmottagare identifieras, och risken för obehörig användning av dina kortuppgifter minskar.

5 1

 TIPS PÅ EN LYCKAD SEMESTER

Ta hjälp av tjänsten Concierge Service när du planerar din resa –

bara din fantasi sätter gränser på vad du kan uppleva under semestern

2

Använd de kodade bagagebrickorna som du som Premium-

eller Private Baking-kund fått av oss på dina väskor

3

Välj alltid att betala i lokal valuta när du betalar med kort

utomlands

4

Kolla dina korts säkerhets- och regionsbegränsningar inför se-

mestern

5

Ha tillgång till viktiga telefonnummer – både StopService och

ID-stöldsupport är bara ett telefon-

samtal bort ifall något oväntat händer på resan. Telefonnumren finns i Mobilbankens telefonbok.

ETT ENDA TELEFONNUMMER: +358 (0)201 443 240 STOPSERVICE • Spärrning av kort öppet dygnet runt (service på skandinaviskt språk och engelska) • Bagageservice öppet måndag till fredag kl. 10-18 BANKTJÄNSTER • Ålandsbanken Kundservice öppet måndag till fredag 8.30-18 (service på svenska och finska) CONCIERGE SERVICE • Öppet måndag till fredag kl. 10-18 (service på svenska och finska) • Vardagar kl. 18-22 samt lördagar kl. 10-18 (service på skandinaviskt språk och engelska) ID-STÖLDSUPPORT • Öppet måndag till fredag kl. 10-18 (service på svenska och finska) KORTFÖRSÄKRINGAR • Välj 1 för akut medicinsk nödsituation, SOS International är öppet dygnet runt •V  älj 2 för övriga kortförsäkringsfrågor, öppet måndag till fredag kl. 10-18 (service på svenska och finska)


18

Ålandsbanken | Hållbarhet

Bakom kulisserna

Hållbara investeringar Alla pratar om ESG-faktorer och UNPRI. Men är det mycket snack och lite verkstad? Vad handlar hållbara investeringar om på djupet? Vi listar sex trender som hjälper dig se helheten. Text: Joakim Enegren

TREND 1: OJ, VAD VI ÄR HÅLLBARA! I dag pratar man inom företagsvärlden mycket om hållbarhet. För mycket? Någon kanske tycker det och suckar Mycket snack, lite verkstad. Men faktum är, Mycket snack och mycket verkstad ligger närmare sanningen. – Jag ser att allt fler storbolag satsar på att bjuda in intressenter så att ledningen kan presentera bolagets hållbarhetsarbete på djupet. En annan trend är att de som ansvarar för investerarrelationer i allt högre grad är mycket kunniga om bolagens hållbarhetsarbete. Det här en signal om att hållbarhet börjar bli en normal och viktig del av bolagens vardag, säger förvaltaren Anna-Stina Wiklund på Ålandsbanken som också leder koncernens ESG-kommitté (se faktaruta här intill). TREND 2: ÖDMJUK DIALOG ISTÄLLET FÖR KAXIGHET Aningen tillspetsat kan vi säga att man i finansbranschen traditionellt har föredragit att utstråla en självsäkerhet som gränsar mot kaxighet, Vi vet vad vi gör så lita bara på oss. Men hållbara investeringar handlar om frågor som kräver

både en rejäl nypa självkritik och kunskap som inte alltid funnits i de traditionella finanshusen. – Kunskapsjakten pågår för fullt, det händer så mycket inom hållbarhetsområdet. Samtidigt tvingar komplexa frågor vår bransch till en dialog med omvärlden. Det är en dialog som inte kan vara kosmetisk utan måste vara engagerad – vi ställs ju till svars för varje beslut vi fattar. Ingen kan slinka undan med läpparnas bekännelse. Som ett exempel nämner Anna-Stina Wiklund vilka diskussioner fossila bränslen har gett upphov till på Ålandsbanken. Att helt kategoriskt utesluta sådana investeringar behöver inte vara det vettigaste. – Uteslutning är ett väldigt enkelt sätt. Men då stjälper man problemet i någon annans famn, någon äger ju alltid de här bolagen. Jag kan se att det i många fall är mer ansvarsfullt att investera och sedan vara en aktiv investerare som påverkar bolagsledningen. Men kan mindre aktörer i Norden verkligen påverka internationella storbolag? Faktum är att det i dag är fullt möjligt.

TREND 3: STARKA TILLSAMMANS – Det blir allt vanligare att institutionella investerare går samman för att slå ett slag för hållbar utveckling. Det gör man bland annat genom engagemang i påverkansbolag som Institutional Shareholder Services och GES (Global Engagement Services). Fördelarna är inte bara den gemensamma kraften. Minst lika viktig är den globala analys och omvärldsbevakning som påverkansbolagen erbjuder. Om en fondförvaltare i dag skulle påstå att de själva sköter all hållbarhetsanalys i sina investeringar skulle de sannolikt bli utskrattade. – Världen och hållbarheten är så komplexa helheter att det krävs expertis för att dra rätt slutsatser. På Ålandsbanken jobbar vi med analysbolaget Sustainalytics. De har cirka 100 analytiker som övervakar hållbarheten i bolag världen över. TREND 4: FOKUS PÅ DET SOM STYR AKTIEKURSEN Mängden bolagsinformation ökar explosionsartat. Men om du inte vet vilken data som är relevant för ett bolag så spelar


Hållbarhet | Ålandsbanken

positiva resultat som visar att avkastningen är högre men det finns också forskning som ger vid handen att det inte gör någon skillnad om man beaktar hållbarhetsfrågor eller inte. – Men ingen forskning visar egentligen att det skulle kosta att ta hållbarhet i beaktande. Däremot vet man i dag att bolag som satsar på hållbarhet har lägre kapitalkostnader. Bolag som tar hållbarhet på allvar har alltså möjlighet att låna billigare pengar än bolag med högre hållbarhetsrisk. Och det låter ju rättvist. För som Anna-Stina Wiklund säger, det finns inte en enda placerare i världen som vill lägga sina pengar i bolag som riskerar att bli lika skandaliserade som Enron, BP eller Volkswagen. – På sätt och vis kan det stora intresset för hållbarhet ses som en skyddsmekanism mot just sådana obehagliga överraskningar. Varför göra riskabla placeringar om du kan vara på den säkra sidan? det ingen roll om du har en eller tusen analytiker stående i givakt. – I allt högre grad handlar det om vaska fram de parametrar som kan bidra positivt eller negativt till aktiekursens utveckling, säger Anna-Stina Wiklund. En föregångare är den amerikanska organisationen SASB (Sustainability Accounting Standards Board) som erbjuder såväl institutionella investerare som småsparare möjlighet att hugga sig fram i informationsdjungeln. – När du hittar det som är väsentligt i ett bolag har du kommit långt. Allt handlar ju om att du vill kunna lita på bolaget du väljer att investera i. TREND 5: HÅLLBARHET ÄR INGEN KRYDDA Ännu för några år sedan var det vanligt att man strödde på lite gröna aktier i en portfölj – man köpte sig gott samvete. Men för många har polletten fallit ner, hållbarhet är en smart placering. Anna-Stina Wiklund påpekar att forskning visar varierande resultat på avkastningsutvecklingen när hållbarhet är en faktor vid val av investeringar. Det finns både

TREND 6: DU OCH JAG HAR MAKT Fördelen med hållbarhet är att det till syvende och sist handlar om konkreta frågor. Var och en av oss klarar av att formulera en åsikt om till exempel barnarbetskraft, jämlikhet och miljöförstöring. Det gäller bara att ge sig själv tid att fundera igenom sina prioriteringar. – Mitt tips är att du som placerare går tillbaka till den riskanalys du förmodligen gjort och också tittar på din placeringshorisont. Sedan är det dags att ställa sig en fråga: Vad är viktigt för mig? Och det är en hälsosam övning, säger Anna-Stina Wiklund. Hennes andra tips är att ställa sin förvaltare mot väggen. – Min fingertoppskänsla är att det i dag är svårt att hitta förvaltare som inte skulle se på världen ur ett hållbarhetsperspektiv. Men vi är inte alltid så bra på att förklara hur vi resonerar, många av de här frågorna är ju också nya för oss. Däremot tar branschen stora kliv framåt och jag är övertygad om att hållbarhetsfrågor om tio år är en så självklar del av varje sund investeringsstrategi att man klassar hållbarhet som en hygienfaktor.

Ålandsbanken och hållbara investeringar Ålandsbanken följer FN:s principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI). Granskningarna av bolagens sociala och miljömässiga ansvarstagande, så kallade ESG-faktorer, görs med utgångspunkt från FN:s riktlinjer. Några exempel ur Ålandsbankens hållbarhetsstrategi: • Följer en bäst-i-klassen-modell och prioriterar de bolag i varje bransch som har högsta hållbarhetsbetyg. Man utesluter bolag inriktade på spel, tobaks- och alkoholprodukter, vapen och pornografi. • Har tagit fram koldioxidintensiteten i sina fonders innehav. Målsättningen är att ständigt minska CO2-intensiteten i koncernens verksamhet. Från 2018 publiceras ESG-poängen och CO2-intensiteten för Ålandsbankens fonder i en separat årsredovisning. • Har implementerat ESG-data i fondförvaltningen. Ambitionen är att ligga inom de två bästa kvartilerna inom gruppen av motsvarande fonder. Detta har uppnåtts för alla egna aktiefonder. • Är aktiv i samhällsdebatten genom diskussioner inom flera nätverksforum för hållbara investeringar. Dessutom har representanter från Ålandsbanken deltagit i Finance Finlands Climate Change Indicators Working Group, där man diskuterat hur branschen kan bidra till 2-gradersmålet. • Ålandsbankens fonder ingår sedan 2017 i den svenska placerartjänsten Hållbarhetsprofilen som enkelt och tydligt visar hur en fond tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning.

19


20

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Årets vinnare i Östersjöprojektet

PLASTAVFALL OC MIKROPLASTER I Plastavfall och mikroplast oroar folk. Detta syns bland annat på de 124 ansökningar som Östersjöprojektet mottog förra året. Ansökningstiden för Östersjöprojektets finansiering år 2018 har inletts och pågår till slutet av september. Har du nya idéer för att rädda Östersjön? Även ditt projekt kan bidra till att lösa Östersjöns nödläge. Text: Tarja Vilén

Östersjön är ett av världens mest hotade hav. En del av havsbotten har förstörts på grund av övergödning. Idén om Östersjöprojektet föddes under en seglats sommaren 2014, då Ålandsbankens affärsområdeschef Anne-Maria Salonius blev orolig för Östersjöns tillstånd och beslöt sig för att göra något åt saken. - Vi skapade Östersjöprojektet för att finansiera och stöda projekt som förbättrar Östersjöns tillstånd, berättar Salonius. Två miljoner euro Östersjöprojektet blev en naturlig fortsättning på bankens målmedvetna miljöarbete. Ålandsbanken har alltsedan 1997 finansierat projekt som främjar miljöskydd. Hittills har banken donerat nästan två miljoner euro till olika miljöprojekt. – Det är glädjande att se hur hur mycket engagemang det finns

för att skydda Östersjön. Bland förra årets ansökningar till Östersjöprojektet fanns många olika slags lösningar representerade, även mycket nytänk, säger Salonius glatt. Plast bekymrar Förra året tilldelades nio olika projekt finansiering inom Östersjöprojektet. Projekten fick dela på nästan 250 000 euro. – Det är spännande att följa med hur projekten når framgång. Vinnaren, Clewat Oy:s plastavfallsinsamlare, är ett mycket ambitiöst projekt. Projektet väckte mycket positiv diskussion redan i omröstningsskedet och uppmärksammades i medierna, kommenterar kommunikationschef Crista Tammela. Förra året mottog projektet exceptionellt många ansökningar från företag, organisationer och föreningar med fokus på plastproblemet.


Östersjöprojektet | Ålandsbanken

21

ÖSTERSJÖPROJEKTETS JURY

CH FOKUS

Anne-Maria Salonius, ordförande för Östersjöprojektets jury, Ålandsbanken Seppo Knuuttila, Specialforskare, Havscentret vid Finlands miljöcentral (SYKE) Karl-Johan Lehtinen, Miljöchef, NEFCO Lotta Nummelin, Verkställande direktör, Östersjöstiftelsen Alf Norkko, professor i Östersjöforskning, Helsingfors universitet

ANVISNINGAR FÖR SÖKANDE – KOM MED! Du kan ansöka om finansiering genom att skicka en ansökan på webbplatsen www.balticseaproject.org. Det lönar sig att satsa på ansökan. Gör en kortfattad och tydlig ansökan, där projektets kärnidé och mål framgår. Berätta konkret vad ni behöver av Östersjöprojektet för att nå era mål. Bifoga projektets budget, tidtabell och kategori samt kontaktuppgifter till projektansvarig. Sista ansökningsdatum är 30.9.2018. Efter att ansökningstiden gått ut väljer juryn ut de projekt som går vidare till publikomröstningen. Publikomröstningen körs igång i november och pågår under en månad. För att samla så många röster som möjligt lönar det sig att dela information om publikomröstningen till exempel via sociala medier.

Det var tydligt att plast blev det centrala temat i Östersjöprojektet. Oron för plast syntes även i publikomröstningen, där projekt med plasttema samlade över hälften av alla röster. Vinnaren fick 37 procent av rösterna. Ny kategori Förra året utmanade Östersjöprojektet för första gången digitala innovationer att delta i miljöarbetet. Vinnare i den nya kategorin var John Nurminens stiftelses gräsrotsfinansieringsplattform Nutribute. I denna kategori hade juryn förstärkning av verkställande direktör Ilkka Paananen från Supercell och Skypes medgrundare Niklas Zennström. – Det är uppmuntrande att se gräsrotsfinansiering användas specifikt för att lösa Östersjöns utmaningar. Det finns många idéer

där ute som behöver stöd och ett bra sätt att sammanföra aktörer och påskynda handlingarna är att använda en digital plattform. Nutribute har potential att skapa nya affärsmöjligheter och städa upp Östersjön och jag ser fram emot att följa deras framsteg, resonerar Zennström. Kom med Med hjälp av Östersjöprojektet uppmuntrar Ålandsbanken andra organisationer att utveckla goda idéer för Östersjön. Banken donerar årligen en summa som motsvarar upp till 0,2 procent av depositionerna på Östersjökonton. Såväl privatpersoner, skolklasser som organisationer kan ansöka om stöd till sina projekt för att rädda Östersjön. Ansökningstiden är öppen fram till slutet av september.


22

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Östersjöprojektets vinnare bekämpar plast Karlebybon Johannes Myllykoski har uppfunnit en apparat som i framtiden kan rensa havet från plast på upp till en kilometers bredd i taget. Uppfinningen gav Myllykoski Östersjöprojektets huvudvinst, finansiering på 70 000 euro.

PLASTAVFALL I HAVET Uppskattningsvis 12 miljoner ton plastavfall hamnar årligen i världens hav. Detta kan jämföras med att en sopbil full med plast stjälps i havet varje minut. Ca 95 procent av all plast används bara en gång och kastas sedan bort. I en global plastundersökning från 2015 hade av 6 300 ton plast 9 procent återanvänts, 12 procent bränts och 79 procent hamnat på avstjälpningsplatser eller i naturen. En miljon havsfåglar och 100 000 havsdäggdjur dör årligen på grund av plastavfall. En del plaster sönderfaller till mikroplast i havet, som fiskar och fåglar tror är mat. I största delen av fiskar har man hittat plast. Havsbotten är täckt av mikroplast, och man känner inte till dess bredare miljöpåverkningar.

Myllykoski, som arbetat med oljebekämpningsmaskiner, kom till insikt om havens plastproblem efter att ha läst en artikel om ämnet. - Jag förstod att något måste göras. Tanken på vad vi lämnar till våra barn och huruvida de drunknar i plast gjorde mig illa till mods, säger Myllykoski. Att Myllykoski är en beslutsam man råder det inga tvivel om. Han tog isär en oljebekämpningsmaskin han byggt och började om från början med att bygga en prototyp som vore lämpad för insamling av såväl mikroplast som lättolja. Plastavfallsinsamlaren har utvecklats redan tidigare, men enligt Myllykoski har dessa ett för litet funktionsräckvidd. –  Jag vill göra en apparat som samlar både olja och skräp inom ett område på 1,2 km i taget. Det är en storhetsvansinnig idé, men så är även projektet. Bakom projektet ligger sju års arbete och hela 7 500 arbetstimmar. Den testade prototypen har lyckats övertyga samarbetspartnerna Karlebynejdens Utveckling Ab KOSEK, NTM-centralen samt Finlands miljöcentral SYKE. Nästa steg blir att med hjälp av finansieringen från Östersjöprojektet bygga en ny större prototyp som passar för världshavsförhållanden, och att kartlägga marknaden. - Ifall allt går väl och vi får tilläggsfinansiering kan den nya protypen vara färdig att testas om ett år, tror Myllykoski. Östersjöns plastskräp Plastproduktionen har ökat snabbt under de senaste årtiondena. Många plaster är långlivade och innehåller skadliga kemikalier. Enligt undersökningar är 90 procent av skräpet utanför Helsingfors stränder plastbaserat. År 2015 hittade svenska forskare i medeltal ett plastskräp per tusen liter vatten i Östersjön. För många är plasthavet en sorglig men bekant syn från nyhetsbilderna. Enorma kringflytande plastflottar är ännu inte verklighet i Östersjön, men största delen av skräpet i Östersjön kommer från plast. Plasten mals sönder till mikroskopiska bitar i haven och hamnar slutligen i näringskedjan via fiskarna..


Östersjöprojektet | Ålandsbanken

23

Biorevolution – varje förpackning avgör Andra pris i Östersjöprojektet med finansiering på 50 000 euro gick till Sulapac, som tillverkar bionedbrytbara designförpackningar. Innovationen har sina rötter i Nordens skogar. Företagets grundare Suvi Haimi och Laura Kyllönen ville utveckla en vacker men ekologisk förpackning, som skulle tränga undan plastförpackningar, som blivit ett miljöproblem. Innovationen Sulapac, utvecklat av Suvi Haimi och Laura Kyllönen, är en kombination av trä och bionedbrytbart bindeämne samt nordisk design. Materialet har redan noterats som en utmanare till plast på världens förpackningsmarknader. Till grund för uppfinningen ligger Haimis och Kyllönens mångåriga forskningsarbete kring medicinska applikationer och biomaterial. Sulapacs produkter är helt bionedbrytbara och producerar heller inga skadliga mikroplaster när de hamnar i naturen. Samtidigt är de plastliknande till sina egenskaper och i produktionsprocessen. Förpackningarna tål vatten och fett, men släpper inte igenom syre. Kostnadsmässigt kan Sulapac tävla med plast och förpackningarna har förutsättningar för massproduktion. För tillfället fokuserar företaget på att öka försäljningen. Vägen till den internationella marknaden går via globala varumärken. Det första kundsamarbetet, med lyxkosmetikmärket Niki Newd, offentliggjordes i mars 2017. Strategin går ut på en biorevolution och att göra innovationen till det dominerande materialet på världens förpackningsmarknader, värda 800 miljoner euro. – Att lyckas kräver pionjärattityd, stenhårt arbete och en tro på det vi gör. Vårt motto har blivit ”Every package makes a difference” – varje förpackning avgör, sammanfattar verkställande direktör Suvi Haimi. Visionen har från första början varit att göra något som skulle förändra världen. Havens nedsmutsning oroar Sulapacs grundarduo. – Sulapac vill ha mer bevis på förpackningarnas nedbrytbarhet i haven och Östersjöprojektets finansiering möjliggjorde detta forskningsarbete.

SULAPAC OY Grundat år 2016. Företaget har nio anställda. Sulapac inriktar sig på naturkosmetik, men erbjuder ekologiska förpackningar för olika segment. Användningen av plastfria, helt bionedbrytbara förpackningar och förpackningsmaterial förväntas växa cirka sju procent årligen.


24

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Alla vinnare i Östersjöprojektet 2017

15 000 €

35 000 €

5 000 €

Nutribute – plattform för gräsrotsfinansiering, John Nurminen Stiftelse

Inga mikroplaster i Slemmern, Mariehamns stad

Stärk rovfiskbeståndet, Ålands Fiskevårdsförening rf

35 000 €

3 500 €

28 000 €

Kustobservatoriet, Helsingfors universitet

Ungas idéer och handlingar för Östersjön, Karjaan yhteiskoulu

Froodly Go, Froodly Oy

Publikomröstningens vinnare: 1:a plats: Plastavfallsinsamlare, Clewat Oy

70 000 €

2:a plats: Östersjön rent från plast med bionedbrytbara förpackningar, Sulapac

50 000 €

3:e plats: Nutribute – plattform för gräsrotsfinansiering, John Nurminen Stiftelse

15 000 €

Övriga finansierade projekt: Inga mikroplaster i Slemmern, Mariehamns stad

35 000 €

Kustobservatoriet, Helsingfors universitet

35 000 €

Stärk rovfiskbeståndet, Ålands Fiskevårdsförening rf Froodly Go, Froodly Oy

5 000 € 28 000 €

Ungas idéer och handlingar för Östersjön, Karjaan yhteiskoulu

3 500 €

Eleverna bekantar sig med skärgårdsnaturen, Rauman freinetkoulu

4 100 €

Därtill har Östersjöprojektet donerat till WWF Finland och Race for the Baltic.

105 000 €


Investera i dig själv | Ålandsbanken

INVESTERA I DIG SJÄLV:

Träna upp din karisma och bli mer framgångsrik! Det sägs ofta att stora ledare är karismatiska. Men vad är det egentligen som gör att de får med sig stora massor av människor? Som får så många att lyssna till deras budskap, tro på dem och vilja följa dem? Är de skapta till lyckat ledarskap från början? Eller är det något vi alla kan lära oss? Text: Sara Ekselius Foto: Marie-Therese Karlberg

25


26

Ålandsbanken | Investera i dig själv

NINAS TRE T:N Nina Buchaus använder sig av tre grundläggande ord i sitt arbete: trovärdig, tilltalande och tydlig. Trovärdighet för att det är retorikens grundstomme. Tilltalande handlar mer om karisma, beteende och utseende. Tydlighet handlar om vad man säger och hur man säger det, man bör både ha en röd tråd och vara lyhörd för att göra sig förstådd på bästa sätt.

Ja, vad är det egentligen som ”gör” en stor ledare? Om karisma bidrar till framgång och starkt ledarskap, vad är då karisma? Är det något vissa föds med och andra inte? Eller är det något man utvecklar under livets gång? Och hur vet man ens om man har karisma? Vi har tagit kontakt med Nina Buchaus, för att lära oss mer och förhoppningsvis få svar på våra frågor. Nina Buchaus är retorikkonsult och föreläsare, hon har också skrivit boken ”Konsten att bli karismatisk – Med retorik”. Hon borde med andra ord ha koll på vad som krävs för att man ska gå hem hos andra. – För många är karisma något magiskt, säger Nina Buchaus. Men ju mer man lär sig om det mänskliga uttrycket, desto lättare är det att förstå att det varken handlar om trolleri eller ett sjätte sinne. Karisma handlar om energi, engagemang, närvaro och mod att våga ta plats för det man står för. – För mig är karisma detsamma som utstrålning, ett uttryck. Många tror att karisma är något som kommer med födseln, men alla kan träna och utveckla sin karisma! Retorikens nycklar Vi förstår att Nina Buchaus själv alltid

haft lätt att uttrycka sig och ta plats. Men hon berättar att det var när hon började läsa retorik vid Uppsala universitet som det hände något, hon fann en ny insikt: – Jag insåg att retorikens nycklar kan bidra till karisma! Och jag förstod plötsligt att det handlade om verktyg som man kan lära sig. Den insikten var otroligt stark för mig. Nina Buchaus kände att hon hittat sin grej. Hon ville lära sig mer, börja utbilda och bidra till att fler skulle kunna ta del av kunskaperna. För retorik och karisma är ju något alla kan ha nytta av. – Att vara en god kommunikatör har blivit en nyckel till framgång, menar Nina Buchaus. Vi ser att begreppet karisma är vanligare idag på anställningskrav än vad det var för tio år sedan. Vi vill ha karismatiska personer omkring oss, eftersom det är lättare för oss att relatera till andra som kan hantera relationer. Flera fördelar Säljfördelen är ju tydlig, att man vinner på att kunna sälja in sig själv och det man vill ha stöd för, men vi funderar över om det även kan finnas fördelar för köparen. På vilket sätt kan man som kund dra nytta av sin karisma, om man till exempel vill

förhandla med banken eller ha hjälp med finansiering av en affärsidé? Hur kan man påverka? Och vad har man att vinna? – Först och främst handlar det om att man ger sig själv möjligheten att skapa bättre relationer. Bättre relationer ligger till grund för bättre samtal och bättre samtal kommer att leda till bättre lösningar som man kan vara överens om. Det blir dessutom roligare! Karisma kommer inifrån Retorik handlar onekligen om mer än att tala väl. Även en person som inte säger något alls kan vara karismatisk och intressant. Det handlar inte heller om yttre statuskoder eller att se ut som alla andra. Karisma kommer inifrån och bygger på många lager. Det handlar om att våga ta plats som människa och våga släppa fram sina idéer och budskap. Kräver träning Nina Buchaus menar att för att utveckla karisma behöver man först göra sig medveten om vad karisma är, vilka verktyg som finns och sedan lära sig använda dem. – Alla kan lära sig det, konstaterar hon. Fast man måste ju vara beredd att förändra sitt beteende och sätt att kommunicera. Att karisma kan vara en stor framgångsfaktor i såväl privatliv som arbetsliv har nog många förstått. Långt färre verkar känna till fördelen att det går att träna upp sin karisma, som ett hantverk. – När man tar del av olika världsledares och andra stora talares sätt att uttrycka sig, då är det lätt att tänka att de besitter en unik förmåga och spontanitet. Och det gör de kanske. Men när man lär sig se mönstren, då inser man också att även de har tränat för att bli så bra som de är. Att träna är jobbigt, men förmodligen värt mödan. Att öva upp sin retoriska förmåga verkar helt enkelt vara ett sätt att investera i sig själv.


Investera i dig själv | Ålandsbanken

27

TIPS TILL DIG SOM VILL UTVECKLA DIN KARISMA Här är några tips från Nina Buchaus till dig som vill utveckla din karisma för att lyckas bättre, privat och i arbetet. 1. VAR TYDLIG

6. VÅGA GESTIKULERA

Grundstommen för god retorik är att den du talar med ska förstå det du kommunicerar. Vi gillar människor som är tydliga, eftersom de gör det lättare att ta till sig budskap och ta ställning. Med ett tydligt budskap och en tydlig röd tråd gör du det lättare att förstå vad du säger, både för den som pratar och de som lyssnar.

Om man ska prata om något i en timme, då måste man även röra sig under tiden. Det upplevs outvecklat om till exempel en föreläsare står helt stilla. Gester bidrar med energi – men tänk på att alla rörelser alltid ska syfta till något. Fundera över om du själv känner dig ledig i ditt kroppsspråk. Hur kan du kan röra dig? Och var det är det bäst att stå när det är dags att framföra något?

2. VAR ÄRLIG

7. ANVÄND DIN RÖST

Trovärdighet är retorikens grundstomme, den som inte tror på dig kommer inte heller att lyssna. Attityder och förhållningssätt lyser igenom mycket mer än de flesta tror. Därför är det extremt viktigt att du är ärlig, mot sig själv och den du talar med. Människor känner sig trygga om de upplever att du är trovärdig och lätt att förstå. De du träffar kommer då att bidra till att ge dig ett gott rykte. Och tvärtom.

Hur du talar och betonar ord påverkar hur människor tar till sig ditt budskap. Fundera över hur du själv uppfattar en hög och pressad röst respektive en låg och avslappnad röst. Om du vill betona att något innehåll är särskilt viktigt kan du till exempel sänka rösten i slutet av ditt resonemang. Med ett lägre tonläge ger du tyngd åt budskapet. På samma sätt är det lättare att ta till sig ditt budskap om du har en mer dynamisk än entonig röst. Träna gärna genom att leka med rösten, prova olika röstlägen och andas på olika sätt.

3. VAR TILLTALANDE Om du klär dig på ett sätt som passar sammanhanget minskar du risken för att folk ska tänka på din klädsel i stället för vad du har att säga. Det är dock viktigt att ditt klädval adderar till din trovärdighet och personlighet – när du inte känner dig bekväm kommer du inte upplevas trovärdig. Om du känner att en situation kräver en klädkod som du inte är van vid, träna i kläderna innan för att vänja dig.

8. SE ANDRA Människor som visar att de vill andra väl uppfattas ofta som mer karismatiska, att inte enbart agera i eget intresse skapar tillit. Ett sätt att öka sin karisma är därför att lära sig se andra människor, deras idéer och potential. Träna på att vara uppmuntrande och tala om för andra när du tycker att de gör något bra.

4. VÅGA VARA TYST

9. BJUD PÅ ETT LEENDE

Att använda små pauser kan vara väldigt effektfullt. Det är bekvämt både för dig som talar och dem som lyssnar, det ger er möjlighet att sätta bilden och ta till sig budskapet. Tänk på att tystnaden ska vara aktiv, du måste fortsätta vara närvarande i samtalet även när du är tyst. Träna dig i att vara tyst utan att klicka på pennor, klia dig, humma eller liknande tics. Och träna på att under tystnad vara fullt närvarande med energi, engagemang och ögonkontakt.

Ansiktsuttryck är emotionellt smittsamma, människans hjärna reagerar instinktivt på ansiktsuttryck och speglar uttrycket de möts av. Det kan du dra nytta av. Om du ler kommer andra också att börja le och dras till dig, eftersom du utstrålar glädje. Träna på att använda din mimik framför spegeln, pröva olika uttryck och studera dig själv. Eller använd din smartphone för att fota/filma dig. Hur påverkas ditt budskap av ditt sätt att uttrycka dig?

5. VAR MEDVETEN OM DITT KROPPSSPRÅK Ett av människans mest betydelsefulla kommunikationsverktyg är kroppen, du kan säga lika mycket med kroppen som med munnen. Tänk på att trovärdighet kräver att din kropp inte säger något annat än orden som kommer ur din mun, det är samspelet mellan ord och kropp som avgör hur andra uppfattar dig. Träna ditt kroppsspråk framför spegeln och gör dig medveten om vilka signaler du sänder med din blick, röst, dina gester och uttryck.

10. VAR SNÄLL MOT DIG SJÄLV Karisma kommer inifrån! Och den beror till stor del på vilka förväntningar du har på dig själv. Om du tror på och ser dig själv som engagerande och kompetent, då kommer även andra att uppfatta dig så. Och tvärtom. Den som ofta tänker negativa tankar om sig själv och fokuserar på det som är dåligt riskerar också att uppfattas så. Träna därför på att komma ihåg allt du gör som är positivt. Eftersom det kan vara svårt att bryta mönster bör du hjälpa dig själv genom att noga skriva upp varje gång du gjort något bra. Kort sagt: Klappa dig själv på axeln så ofta du kan!


Ålandsbanken | Kundservice

Välkomna till bank Våra servicespecialister svarar på dina frågor Att vara kund hos oss i Ålandsbanken ska innebära en hög grad av service, personligt bemötande och sunt förnuft baserat på att vi känner din situation. Bankens höga betyg i kundnöjdhetsundersökningar är ett bevis på att kunderna värdesätter denna personliga service. En bra serviceupplevelse är en ära för oss, oavsett om det sker digitalt, i fysiskt möte med våra kundansvariga eller per telefon med vår kundservice. Kundservicen har en central roll i bankens verksamhet och medarbetarna är bankens ansikte utåt. I den digitala värld vi lever i får kundservice en allt viktigare roll när det gäller att leverera bra service. När servicespecialisterna kontaktas kan det handla om allt möjligt – från glömda lösenord och borttappade kodtabeller till golfspel. Det är lätt att få kontakt med dem och de löser allehanda problem.

Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling

”Har du frågor går det bra att kontakta vår kundservice”, står det på Ålandsbankens webbsida. Men var hamnar du som kund när du ringt, mejlat eller använt dig av sociala

medier eller chatfunktionen – allt är möjligt – för att nå kundservice? Följ med på ett besök bakom kulisserna! Målet för bankens kundservice kan uttryckas kort – det ska vara lätt för

I bilden från vänster: Sara Martin, Matias Juselius, Lillan Röjlar och Maud Johans.

kunderna att få tag i en servicespecialist och att snabbt få svar på sina frågor. Här svarar alltid ”en riktig människa” när du ringer och de har tid just för dig. – Vi får frågor av varierande slag. De flesta handlar om hur man sköter olika ärenden via Internetkontoret. Många problem kan vi lösa direkt, andra kräver kanske ett mellansamtal med någon av våra experter i banken och då återkommer vi till kunden, säger Maud Johans, avdelningschef för kundservice och marknadssupport, och tillägger: – Det är en stor fördel att ha kundservicen vid huvudkontoret. Här sitter våra experter och vi kan få snabba svar av dem. Två områden sköts dock inte vid kundservice: – Vi ger inga råd om placeringar och vi beviljar inga lån. Efter kundbrev Servicespecialisterna försöker alltid vara steget före kunderna. Vad kan väcka frågor? När ett kundbrev skickats ut med information om kommande förändringar,


Kundservice | Ålandsbanken

29

kens kundservice! som berör bankkunderna, är man beredd. Då vet man att många ringer för att även få en muntlig förklaring. – I november lanserades Ålandsbanken e-ID för kunder i Finland. Det är ett säkrare sätt att sköta inloggningen där man slipper kodtabellerna, och nyheten väckte en hel del frågor, säger Maud Johans. Även säsongsvariationer märks. – Antalet samtal ökar alltid kring årsskiftet, under våren märker vi också en uppgång. Socialt prat Sara Martin och Matias Juselius, två av servicespecialisterna, arbetar i första hand med bankkunder i Finland. De kan aldrig veta vad en kund har på hjärtat när de lyfter telefonluren. – Det är en del av charmen med jobbet. Många som ringer är nya kunder som är ovana med Internetkontoret och behöver vägledning. Andra har glömt sitt lösenord eller har fel kodtabell. En del har problem att logga in på vår Mobilbank som de har på sin smarttelefon. Ofta handlar det om frågor kring bankkortet, till exempel om kortfakturor och kreditgränser, säger Sara Martin. Ibland kan frågorna lösas direkt. Ibland ber man att få återkomma till kunden efter att man konsulterat någon av bankens specialister. – Vi har också hand om företagskunder och svarar på deras frågor som kan vara av en annan art än privatkundernas. En del vill enbart ha svar på sin fråga, andra vill även prata om ditt och datt. – Vi är en personlig bank och jag tar mig tid att prata med dem som vill det, säger Sara Martin. Har en nyckelposition Helena Eriksson, Sofia Cederberg och Regina Lindström, som arbetar i telefonväxeln och sköter en stor del av inkommande samtal, är i en nyckelposition när det gäller att vidarebefordra samtal till rätt

personer i banken. Det ringer i ett och de tre talar svenska, finska och engelska om vartannat. – Ibland handlar det inte alls om bankärenden. En del saknar sin pension och borde ha vänt sig till Folkpensionsanstalten, andra vill ha ett telefonnummer till närmaste båtvarv, skrattar Helena Eriksson och tillägger, att hon ändå försöker ta sig tid att hjälpa dem på bästa sätt.

Ny kundundersökning Kundernas krav förändras hela tiden och servicen måste anpassas efter det. Det gäller inte bara att tillgodose kraven utan också att välja rätt kanaler och att anpassa servicen efter varje kund. – Vi är mycket måna om att varje kund som ringer kundservice ska bli nöjd. Vi har lyckats bra hittills, det visar resultaten i våra kundundersökningar. Vykort, blommor och choklad som vi får är också ett bevis för det. Men vi vill ständigt förbättra oss och nu gör vi en ny kundundersökning, säger Maud Johans. En del av dem som ringt kundservice kontaktas därför efteråt och får några korta frågor som de kan svara på. Det sker med hjälp av ett förinspelat meddelande och man svarar genom att trycka in sifferalternativ på sin telefon.

Helena Eriksson arbetar i telefonväxeln.

– Då bedöms vår service i realtid och vi får veta vad vi kan utveckla och förbättra. Det går på ett par minuter att svara på frågorna. Vi hoppas att du som får ett uppföljningssamtal tar dig den tiden och utöver svaren på frågorna uppskattar vi egna kommentarer, säger Maud Johans.

Fakta om Kundservice Ålandsbankens kundservice är stationerad vid huvudkontoret i Mariehamn. Enheten har tretton medarbetare, då är även telefonväxeln medräknad. Här sköts kundservicen för alla kunder i banken, oavsett var man bor. Servicen ges på svenska, finska och engelska. Kundservice betjänar från klockan 8.30 till 18 alla vardagar. Cirka 120 000 ärenden hanteras årligen av kundservice. Merparten av kunderna ringer, skickar e-post eller tar kontakt via sociala medier. Kundservice nås även via Internetkontoret eller Mobilbanken.


30

Ålandsbanken | Wapulec

Medvind för Östersjöp

För ett år sedan imponerade forskaren Henry Hatakka på Östersjöprojektets jury. Han åkte hem med 80 000 euro och stärkt i sin dröm om att färre läkemedelsrester och lösningsmedel ska hamna i Östersjön. Nu visar nya testresultat att Hatakka är på rätt spår. Och själv ser han möjligheter bortom Östersjön – han vill ge världen rent dricksvatten.

Text: Joakim Enegren Foto: Jetro Stavén

Med hjälp av prispengarna från Östersjöprojektet genomförde Henry Hatakka och hans företag Wapulec Oy under hösten 2017 sitt första pilotprojekt i Toikansuo reningsverk sydväst om Villmanstrand. Trots att reningsverkets teknik är så föråldrad att Villmanstrands stad planerar en ny anläggning blev Henry Hatakka uppmuntrad av testresultaten. – Också om det fanns en stor mängd fasta partiklar kvar i det biologiskt behandlade vattnet nådde vi ett renings-


Wapulec | Ålandsbanken

31

rojektets vinnare 2016 • Läkemedel och andra farliga ämnen som bekämpningsmedel, plastmjukgörare och lösningsmedel är s.k. mikroföroreningar som blir allt vanligare. • Ämnena är biologiskt svåra att bryta ner och de färdas oförändrade genom människokroppen eller från tvättvattnet till avloppsvattnet. • Dagens reningsverk klarar inte av mikroföroreningarna. Därför orsakar ämnena i vattendrag bland annat missbildningar

och fortplantningsstörningar bland fisk. Mikroföroreningarna bidrar också till att nya resistenta bakteriestammar utvecklas. • I dag är teknologierna för rening av farliga ämnen dyra och energimässigt ineffektiva. Wapulec Oy utvecklar en energiekonomisk teknologi för att rena vatten: En elektrisk koronaurladdning producerar en urladdning i form av en småskalig blixt som bildar OH-radikaler, atomärt syre och ozon. Dessa hör till naturens starkaste oxidationsmedel som kan användas för rening av både vatten och luft.

Frånsett tre problematiska läkemedelsämnen blev reningsgraden i bägge testomgångarna så hög att den ligger under Europeiska läkemedelsmyndighetens rekommendationer, alltså under 150 nanogram per liter. Men Hatakka har redan en plan för hur han ska tackla de tre läkemedlen. – Genom att öka energidosen en aning kommer också de tre ämnena att hamna under myndigheternas rekommenderade nivåer. För Henry Hatakka är ändå ett renare Östersjön bara ett delmål. Sedan flera år tillbaka är hans vision att kunna hjälpa utvecklingsländer få renare dricksvatten.

resultat på 50 procent. Då var kostnaden tre cent per kubikmeter vatten. Ett andra test inleddes i början av 2018 i reningsverket i Kotka och de första testresultaten är goda. – I Kotka är reningsverket modernare och därför är mängden fasta partiklar betydligt mindre. Reningsresultatet blev 70 procent till samma kostnad som i Villmanstrand, trots att mängden läkemedelsrester i avloppsvattnet i Kotka är ca 50 procent högre, säger Henry Hatakka.

– Vår teknologi passar för att rena och desinficera dricksvatten i miljöer där avloppsvatten ofta blandas med rent ytvatten. Våra tester visar att vi redan med en liten mängd energi kan rena vatten från kolibakterier och det betyder att energin från en solpanel räcker för att starta reningsreaktorn. Och i dag är han närmare sin vision än någonsin: – Östersjöprojektet har möjliggjort att vi kan utveckla vår utrustning för industriellt bruk. Det har väckt intresse hos möjliga samarbetspartner och vi har redan inlett diskussioner om att produktifiera den här teknologin.

Henry Hatakka, grundaren av Wapulec Oy, presenterar sin innovation på Kotka reningsverket.


32

Ålandsbanken | WWF:s fiskeguide

Gör en miljögärning: Sommaren lockar till havsfiske. Att äta Östersjöfisk är även en miljögärning, ifall fisken fångats från hållbara fiskbestånd.

Text: Anne Brax, kommunikationschef WWF Finland Foto: WWF Finland

– Jag skulle våga påstå att vildfångad fisk är det miljövänligaste sättet att skaffa mat. Man behöver inte till exempel bryta mark för odling och det är något naturen bjuder på, som en gratis service, säger miljöorganisationen WWF:s skyddsexpert Matti Ovaska ivrigt. WWF har i åratal kampanjerat för hållbart fiske och fiskproduktion. Med hållbart fiske avses enligt Matti Ovaska att man reducerar fiskbestånden endast i den grad de växer. Hållbart fiske skadar inte heller fiskens livsmiljö eller andra vattenorganismer. Organisationen uppmuntrar till att favorisera underutnyttjade fiskar i våra egna närvatten, såsom strömming, siklöja, karpfiskar och abborre, samt undvika hotade arter såsom ål och havsöring. Det lönar sig att vara försiktig även med djuphavsarter, såsom marulk, större kungsfisk och flundrearter. Hur står det till med Östersjöns fiskbestånd? – Östersjöns strömmings- och vassbuksbestånd är på stabil grund. Även de nordliga laxfloderna håller på att repa sig efter att laxbestånden varit på bottennivå i tiotals år. Bland annat i Torne älv har laxbestånden nått en hållbar nivå. Bestånden av kustfiskar, såsom abborre, gädda och gös, varierar på olika håll i Östersjön, berättar Matti Ovaska. Ur Ålands perspektiv är strömmingsfiske ett gott exempel på hållbart fiske, liksom även abborrfiske med spöredskap. Laxen som återvänder till laxfloderna i norr för att leka simmar förbi Åland och måttligt laxfiske med haspel till havs kan enligt Ovaska erbjuda fantastiska upplevelser. – Vi bör komma ihåg att laxbestånden

nyss börjat återhämta sig. Fisket bör inte öka från nuvarande nivå, betonar Ovaska. Det går dåligt för torsken Enligt Ovaska finns det verkliga skäl för att oroa sig för Östersjöns torskbestånd; såväl huvudbassängens östra som dess södra torskbestånd är i dåligt skick. – Torsk har överfiskats i årtionden. Största delen torsk fiskas med bottentrålning, och man känner inte till hur fiskemetoden bidragit till torskbeståndens dåliga tillstånd. Från annat håll finns dock exempel på att fiskebestånden inte återhämtar sig fullständigt trots att man slutar trålfisket. Detta kan bero på att fiskemetoden långsiktigt påverkat minskningen av bottenorganismerna. Enligt Ovaska kan överfisket även ha påverkat att torsken blivit mindre i storlek. – Förr var torsken en stor fisk, men är det inte längre. Åland är omgivet av hav, som inte är i så gott skick. Enligt statistiken har Östersjöns näringsbelastning minskat, men havets tillstånd har ändå inte förbättrats. Utöver överfisket syns detta bland annat i torskbeståndens tillstånd. Skyddsåtgärder existerar I princip finns det verktyg för att skydda Östersjöns fiskbestånd. Som exempel på detta är EU:s gemensamma fiskeripolitik, vars mål är att få ett slut på såväl överfisket som att kasta död sidofångst tillbaka i havet. Målen förverkligas dock inte som önskat. – Alla medlemsländer är inte tillräckligt villiga att implementera tillgängliga åtgärder, konstaterar Ovaska. Fiskekvoterna överskrider till exempel för torskens del fortfarande vetenskapligt definierade rekommendationer och fångst kastas fortfarande tillbaka i havet.

Inhemsk fisk duger inte för konsumenterna I Finland används största delen av strömmingsfångsten slösaktigt som foder för pälsdjur, istället för att användas i livsmedelsproduktionen. Samtidigt importerar vi mycket fisk från utlandet. – Finländarnas färdigheter i att mångdisigt använda fisk i matlagningen förtjänar föga beröm. Största delen av fisken vi använder är importfisk, norsk lax. Till exempel strömming kunde man använda mycket mer än vad man gör, men av någon orsak duger den inte för konsumenterna. Abborren är också en utmärkt matfisk, säger Matti Ovaska. Under de senaste åren har frågor om Östersjöfisken med jämna mellanrum figurerat i tidningsrubrikerna, kring huruvida det är hälsosamt att äta Östersjöfisk, eller


WWF:s fiskeguide | Ålandsbanken

33

ät fisk! Halstrad strömming med potatisknyten Lätt / Ca 1 timme

Strömming 5–10 strömmingar per ätare salt Avlägsna strömmingarnas huvuden och inälvor. Skölj snabbt med kallt vatten och strö lite salt in i strömmingarna. Olja halstret. Lägg fiskarna på gallret och stek gyllenbruna på glöden. Potatis Små kokta potatisar Hackad purjolök vitlök färska örter några klickar smör grovt salt citronskal Vik lämpliga knyten av folien. Pensla foliens botten med olja. Lägg in 2¬–3 potatisar på bottnen av knytet. Tillsätt rejält med hackad purjolök och örter. Lägg sedan i vitlökarna med skal, strö över salt och tillsätt några klickar smör. Tillsätt citronskal och förslut. Stek tillsammans med strömmingen över god glöd.

om till exempel strömmingens dioxinhalter. – Generellt sett är det hälsosamt att äta fisk, men man måste vara noggrann med främmande ämnen och följa Eviras rekommendationer. Utvecklingen har ändå gått mot det bättre. Halterna av främmande ämnen i Östersjön har sjunkit hela tiden, då till exempel industrins processer blivit bättre. Skyddsexpert Matti Ovaska lever som han lär och berättar att hans favoriträtt är färska smörstekta abborrfiléer. Han påminner ännu om hur lyckligt lottade finländarna är med tanke på det mångsidiga, inhemska fiskutbudet. – Ifall vi fiskar hållbart skiljer sig vildfångad fisk från all annan mat i miljövänlighet. Det ligger i vårt intresse att inte förstöra denna service som naturen ger oss.

WWF:s fiskguide tipsar Ifall du är osäker på vilken slags fisk du kan äta med miljömässigt gott samvete kan du kolla in WWF:s Fiskguide. Ifall du är osäker på vilken slags fisk du kan äta med gott samvete ur ett miljöperspektiv kan du leta efter råd från WWF:s Fiskguide. WWF:s Fiskguide guidar dig till ansvarsfull konsumtion med hjälp av trafikljus. I guiden är de i Finland sålda matfiskarna klassificerade med rött, gult eller grönt ljus. Välj fiskar från den gröna listan, köp gula fiskar med eftertanke och undvik rödljusen.

Guidens rekommendationer bestäms av fiskbeståndens tillstånd och fångstmetodernas hållbarhet. Gällande odlad fisk uppmärksammas i rekommendationerna även dess miljöpåverkan. WWF uppdaterar regelbundet Fiskguiden på basis av nyaste uppgifter. Många restauranger, butiker och butikskedjor väljer sitt fiskutbud utgående från vår Fiskguide. Läs mer: wwf.fi/kalaopas/


34

Ålandsbanken | Kundporträttet

Världsräddaren

Året var 1992. I Rio de Janeiro, Brasilien, pågick FN:s toppmöte Earth Summit. 32-åriga Liisa Rohweder, som var moderskapsledig och hemma med sina två döttrar, följde med när jordens ledare uttryckte sin oro för miljön. Då slog det henne: det här vill jag göra.

Text: Lotta Lybeck Foto: Jetro Stavén

På WWF:s kontor i Sörnäs är det tyst. Nästan alla arbetsplatser står tomma och kontoret med plats för 60 personer fylls nu enbart av tiotals grönväxter och olika mjukisdjur och -figurer. – Det är fredag i dag, och då har vi distansarbetsdag. Många stannar hemma och jobbar. I vanliga fall är det rätt så mycket liv här, berättar Liisa Rohweder när vi vandrar runt på kontoret. Det har gått 16 år sedan Rohweder följde toppmötet i Rio de Janeiro hemifrån och insåg att hon kunde jobba med miljöfrågor. Nu har hon varit WWF Finlands generalsekreterare i nio år. Vägen verkar rak, men hur allt sammanknutits till denna stund har att göra med både slumpen och ödet. En fullträff Rohweders intresse för naturen väcktes redan som barn. Under uppväxten i Degerö, Helsinfors, spenderade hon somrarna med att leka på havsstränderna och sommarloven på stugan i Puumala, där de käraste naturminnen uppkom. – Kärleken till naturen är det bästa mina föräldrar gett mig. Jag kan tänka att mitt brinnande intresse för naturskydd föddes i Puumala, vid den egna sommarstugan. Även om naturen spelat en stor roll i Rohweders liv ända sedan barndomen, hade hon ingen aning om vad hon ville göra med sitt liv efter att hon tog studenten. Tanken om att arbeta med naturfrågor hade aldrig slagit henne. När hon funderade över studieplats spelade ödet in. Rohweder träffade en pojke som skulle söka in till Handelshögskolan, och hon bestämde sig för att söka

in dit själv också. – Jag var en av dessa ungdomar, som inte alls vet, vad de vill göra när de blir stora. Nu efteråt tänker jag att en merkantil utbildning var en fullträff, precis som om någon ledde mig till det. Handelshögskolan visade sig vara den rätta vägen, inte enbart på grund av karriären. Pojken, som Rohweder träffade, hette Thomas och som tänkas kan, är han fortfarande i Rohweders liv. Inte mera en pojke, utan en äkta make och pappa till parets två barn. En riktig fullträff således. Från förnybara energikällor till hållbar utveckling Sin pro-gradu-avhandling gjorde Rohweder för Neste, och stannade kvar i företaget även efter sin examen 1984. Till en början jobbade hon med forskning av förnybara energiproduktionsslag och därefter som chef för logistikavdelningen. – Ett märkligt inslag av öde finns även med i detta, att jag är bland de första i Finland som undersökt marknadspotentialen i förnybara energiproduktionsslag. Rohweder arbetade på Neste när hon under det pågående toppmötet i Rio förstod vad hon verkligen ville göra med sitt liv. Ett tag därefter slutade hon på Neste och återgick till Helsingfors Handelshögskola för att skriva sin doktorsavhandling. Ämnet var nu klart: hållbar utveckling. Hållbar utveckling hade definierats 1986 och Rohweder hade i sitt arbete fått bekanta sig med begreppet, men det verkliga intresset för ämnet föddes först under toppmötet. – Som många andra, blev även jag

alldeles uppslukad av att göra min doktorsavhandling. Jag blev väldigt engagerad i ämnet och det började synas i mitt liv på många olika sätt. Rohweder anställdes som överlärare vid Haaga-Helia yrkeshögskola och började skriva böcker. Hon har skrivit den första finska boken om företagsansvar, och alla hennes böcker handlar om hållbar utveckling ur olika synvinklar. Sammanlagt har det blivit nio böcker. Miljöfrågor och hållbar utveckling var en central del i hennes arbete, tills Rohweder i mitten på 2000-talet beslöt sig för att sluta använda begreppet. – Jag kände att det hade blivit tomma ord. Mycket snack, men ingen verkstad. Jag bestämde mig för att inte längre använda ordet, men fortsatte att prata om saken, bara mer konkret. Numera när stater har förbundit sig till målen för hållbar utveckling, är jag engagerad i hållbar utveckling på en helt ny nivå. Via volontärarbete till världsräddare Sin första kontakt med WWF:s verksamhet fick Rohweder via volontärarbete. Kort efter att WWF grundat sin oljebekämpningstrupp i mitten av 2000-talet blev Rohweder medlem i den. Därefter deltog hon i alla volontärkurser som WWF erbjöd. Dörren till generalsekreterare öppnades slutligen av WWF Finlands förvaltningsråd, i vilken Rohweder då var viceorförande. – Jag blev tillfrågad om jag skulle ta emot jobbet, och jag kan säga att det är det bästa karriärvalet jag någonsin gjort. Helgen innan publicering av hennes


Liisa Rohweder | Ålandsbanken

35

Samarbete för skydd av Östersjön •Å  landsbanken har stöttat olika miljöprojekt redan under nästan 20 års tid. Samarbetet med WWF Finland påbörjades 2016 och målet med samarbetet är framför allt att uppmuntra konsumenterna till en miljöpositiv förändring. •S  amarbetet hör ihop med Ålandsbankens Östersjöprojekt, och Ålandsbanken donerar årligen en summa som motsvarar 0,2 % av depositionerna på Östersjökonton till olika projekt som skyddar Östersjön. • W WF Finland erbjuder Ålandsbankens kunder information om hållbara konsumtionsalternativ, och dessutom kan kunderna stöda skyddandet av Östersjön eller ett valfritt projekt genom att donera pengar till WWF:s naturskyddsarbete. •D  et ekonomiska stödet som WWF fått från Ålandsbanken har använts till Östersjöns skyddsarbete i form av programmet Haven och den arktiska naturen.


36

Ålandsbanken | Kundporträttet

utnämning deltog Rohweder i en kurs för tvätt av oljeskadade fåglar. Hon visste redan själv vad som stod på agendan följande vecka, och kunde knappt hålla sig till tåls under volontärkursen. – Jag tänkte hela tiden att det är mina blivande kollegor som utbildar mig, och att de inte har någon aning om att deras blivande generalsekreterare deltar i utbildningen. Jag hade så gärna bara velat säga att jag snart är deras kollega. Tålmodigt mot förändringar På sitt kontor visar Rohweder bilder från sin dator. På en av bilderna håller hon ett tal på Himalaya, på nästa deltar hon i ministermöte i Indonesien, sedan står hon bredvid en nationalparksvakt i Afrika, på följande bild är hon i Grönland och sedan igen på invigningen av Hossa nationalpark. – Det här återspeglar mitt jobb väl. Ena stunden diskuterar jag med världens ledare och i följande stund med analfabeta kvinnor i en liten by i Asien om deras rättigheter och hur man kan främja dem. Förutom sina uppgifter för WWF Finland har Rohweder dessutom fungerat som ordförande för WWF:s globala kommunikations- och marknadsföringskommitté. Dessutom är hon med i ledningsgrupperna för WWF:s globala program för Östersjön, Himalaya och Arktiska naturen. Utanför sitt WWF-arbete är Rohweder styrelsemedlem i Villmanstrand tekniska universitet, samt medlem i förhandlingsdelegationer om hållbar utveckling för både Helsingfors universitet, Aalto-universitetet, Naturresursinstitutet Luke samt flera olika företag. Dessutom har hon varit medlem i statsrådets kommission för hållbar utveckling sedan dess grundande. Rohweder har sitt drömjobb, men arbetet är inte alltid lätt. Saker sker sällan snabbt och det krävs tålamod. Hon har följt med miljöarbetets utveckling i världen sedan början av 90-talet. Nu är hon mer positiv än på länge om att en förändring verkligen kommer att ske. Klimatförändringen har identifierats som ett reellt hot som vi måste reagera på, och bekämpningen av klimatkrisen håller äntligen på att ta ett stort kliv framåt. Klimatkrisen är dock inte det enda


Liisa Rohweder | Ålandsbanken

”För att få med människor och verkligen åstadkomma en förändring måste man göra dessa saker till trender och mode.” hotet mot mänskligheten. Rohweder har ända sedan början på sin karriär som generalsekreterare lyft fram oron för minskningen av naturens mångfald. För människorna är det minst ett lika stort hot som klimatförändringen. Det här är temat som man nu jobbar hårt med inom WWF för att få politiker, företag och människor att börja agera även för det. – Länderna har många mål att åstadkomma och med dem i grunden föds avtal. Vår uppgift är att vara en vakthund, som försöker se till att de saker man avtalat om förverkligas. Varje gärning räknas Med jämna mellanrum märks olika miljögärningar och- kampanjer för den stora publiken. Tanken bakom årets succékampanj, platsfri mars, var att minska bruket av engångsplast. Andra kända och populära kampanjer är till exempel köttfri oktober och veganutmaningen. – För naturens skull är varje gärning och kampanj viktig. Ibland funderar man om det spelar någon roll vad vi här i Finland gör, när det finns över en miljard människor i Kina och vi är så få. Vi är dock alla individer och varje individs gärningar gör skillnad. Rohweder upplever, att vi efter en lång period av misstankar nu har nått en brytpunkt. Attityderna till miljöfrågor har ändrats och ord blir till handlingar. – För att få med människor och verkligen åstadkomma en förändring måste man göra dessa saker till trender och mode. Gällande miljöfrågor börjar vi nu närma oss den här punkten och nu behöver vi med oss även kändisar för att engagera folk. Även ett flertal företag har klivit på naturskyddståget och tagit ansvarsfullheten till en del av sin strategi. Som ett bra exempel på detta lyfter Rohweder fram Ålandsbankens Östersjökort, eftersom den visar konsumenterna de egna gärningarnas inverkan på naturen på ett tydligt sätt genom att beräkna ett genomsnittligt koldioxidavtryck med hjälp

av Åland Index. När konsumenterna blir upplysta, kan de även kräva mera. Även om många företag inkluderat miljö- och ansvarsfrågor i sina verksamheter, känner Rohweder att företagen ännu har mycket arbete framför sig. – Det vi behöver överlag är stora förändringar per verksamhetsområde. Finanssektorn har här en roll som vägvisare, eftersom alla följer pengar. Ett sätt skulle vara att ta i bruk Åland Index även hos andra banker, vilket Ålandsbanken också berättar att de möjliggjort. Alla gärningar räknas när det gäller att lösa klimatkrisen och att stoppa minskningen av mångfalden. Ålandsbanken har varit familjen Rohweders bank ända sedan början av 90-talet. Orsaken till att de fortsättningsvis är bankens kunder, är klar och tydlig. – Ålandsbanken är en bank med mänskliga värderingar, och vi har alltid fått äkta och personlig service där.

”Finanssektorn har här en roll som vägvisare, eftersom alla följer pengar. Ett sätt skulle vara att ta i bruk Åland Index även hos andra banker” Lugn till vardagen från naturen I sin vardag lägger den 58-åriga naturskyddaren speciellt märke till vad hon äter och hur hon färdas. De är de lättaste sätten som alla kan påverka miljön på. Hon är inte vegetarian, men väljer noga det kött hon använder och föredrar vilt. Även fisken som ställs på bordet väljs noga. Till jobbet tar hon sig med kollektivtrafiken, och använder dessutom flitigt Helsingfors stadscyklar. Att resa med flygplan kan Rohweder dock inte undvika. För att träffa sina döttrar som bor utomlands måste hon flyga, och därtill förpliktar även jobbet en del utlandsresor. – Lyckligtvis finns det numera många sätt att sköta till exempel möten och kontakten med familj och vänner som är långt borta, men ibland krävs även resor. Mitt i all naturvänlighet måste man även komma ihåg att vara sig själv nådig. För Rohweder har skogen alltid varit den plats hon går till för att varva ner och samla krafter. Därför är vistelsen på

37

stugan i Puumala eller på makens sommarstuga i Hitis viktig för henne. Att vistas i skogen utan elektricitet och moderna bekvämligheter skänker sinnet lugn och ro. – Det händer att jag tar en promenad i skogen med svampkorgen för att fundera på saker, och fattar omedvetet stora beslut. Vi borde vistas ännu mer i naturen, det är bara nyttigt för oss. Rohweder hänvisar till färska undersökningar, som visar att redan 15 minuters daglig rörelse i naturen sänker blodtrycket och därmed också stressnivån. Att speciellt barn rör sig sällan i skogen oroar Rohweder. Numera är aktiviteterna efter skolan ofta noga planerade och man tar sig runt med bil. Att vistas utomhus och i naturen har minskat. – Vi måste helt enkelt spendera mer tid i naturen. Har man en gång hittat glädjen att vistas i naturen så följer det nog med en hela livet ut. För en bättre morgondag Under eftermiddagen börjar plötsligt folkmängden på WWF:s kontor öka. Distansarbetarna dyker upp på kontoret och ljudet av arbete sprider sig. – Vår personal är oerhört kompetent, och jag värdesätter dem högt. Som arbetsplats är vi väldigt populära och varje gång vi har en öppning får vi in massvis med ansökningar. Det säger mycket om hur viktigt det här arbetet är. Som generalsekreterare anser hon sin roll främst att vara en vägvisare av stora drag och en möjliggörare som låter medarbetarna lysa. Lösningar och sätt att nå de strategiska målen funderar man på tillsammans. – Jag skulle inte kunna tänka mig göra något annat. Vi har stora möjligheter för globala förändringar och det gör mödan värt. Jag är en sådan här världsräddare. Rohweder plockar fram en liten träfigur ur skåpet på sitt kontor - en liten ekorre, som är hennes första miljöpris. Den fick hon från naturklubben som sjuåring, när hon organiserade uppsamlingen av pappersavfall i grannskapet. När hon var barn bodde ekorren i hennes dockskåp, men nu är ekorrens plats på kontoret för att påminna henne om hur allt började – med att varje gärning räknas.


38

Ålandsbanken | Peter Wiklöf

frågor till Peter Wiklöf 1

Hur skulle du beskriva 2018 så här långt? Vi har haft en bra start på året med en hög aktivitetsnivå tillsammans med våra kunder. Samtidigt har vi sett en ökad nervositet med relativt stora dagsrörelser på världens aktiemarknader.

2

Vilken är den viktigaste lärdomen från 2017 som du har nytta av i år? Jag tycker att 2017 bekräftade att vår service- och rådgivningsinriktade strategi verkligen uppskattas av kunderna. Vi brukar beskriva den så här; Ålandsbanken levererar den stora bankens tjänsteutbud med den lilla bankens omtanke och förnuft. Från den 25 maj gäller den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Vad är det viktigaste en bankkund behöver veta om den förändringen? För närvarande går det heta debatter om hur t.ex. Facebook och andra Internetjättar använder all den kundinformation som de samlar in. Dataskyddsförordningen ser till att alla bolag, organisationer och myndigheter som jobbar med kundinformation ska ha informationen lagrad på ett strukturerat sätt, och att kunderna får möjlighet att ställa frågor om hur informationen behandlas.

3

Och så är det dags att titta i kristallkulan: hur kommer marknaden att se ut när höstmörkret faller? I grunden känns den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld just nu bra då nästan samtliga större ekonomier har en god tillväxt. Samtidigt så vet alla att stigande räntor och avslutade tillgångsköp från de stora centralbankerna i kombination med eventuella uppblossande handelskrig kan förstöra den underliggande tillväxten. Därmed tror jag att vi även fortsättningsvis får se en nervösare aktiemarknad, där upp- och nedgångarna kan vara relativt stora även på dagsnivå.

4

Vi har fått en läsarfråga av en tacksam kund, som undrar vilken mindre känd sevärdhet han bör besöka tillsammans med sin fru?” Hela Åland är en sevärdhet! Om man har möjlighet att röra sig i naturen tycker jag att man bör prova någon av de många naturstigar som finns runt om på Åland. Man behöver inte ha god kondition, då det finns både korta och långa stigar. En som jag kan rekommendera är en naturstig på norra Åland i Getabergen som börjar vid restaurang Soltuna. Våra berg ser inte ut som i Norge då Ålands högsta berg, Orrdalsklint, är 129 meter, så man behöver inte vara rädd för att ge sig ut här.

5


Finansiell Kontakt | Ålandsbanken

ÅLANDSBANKEN ABP HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland Telefon + 358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.fi AFFÄRSOMRÅDET FINLAND Direktör Anne-Maria Salonius Telefon 020 429 3401 anne-maria.salonius@alandsbanken.fi

PRIVATE BANKING Chef Private Banking Nina Laakkonen 020 429 3662 nina.laakkonen@alandsbanken.fi PREMIUM BANKING Chef Premium Banking Maarit Vesala 020 429 3601 maarit.vesala@alandsbanken.fi BULEVARDEN Bulevarden 3 TAMMERFORS Hämeenkatu 4, våning 6 VASA Hovrättsesplanaden 11 ÅBO Hansakvarteret, Eriksgatan 17 PARGAS Köpmansgatan 24

Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.

39


VÄLJ BETALKORTET FÖR ÖSTERSJÖNS BÄSTA • Östersjökortet är tillverkat av bionedbrytbart material • Kortet är kopplat till ett världsunikt index för miljöpåverkan, Åland Index • Med hjälp av Östersjökortet kan du följa miljöpåverkan av dina inköp .

Är du intresserad av Östersjökortet? Vi berättar gärna mera för dig om Östersjökortet och hur du kan beställa det. Du når oss per telefon, växel 0204 29 011*) eller på www.alandsbanken.fi/sv/ostersjokortet

Ålandsbanken balticseaproject card GOLD

OrrOW TOM

*) Samtalsavgift 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/minut (moms 24 %). Samtalen spelas in. Magstripe Green First badge Pantone 7728C Second badge Pantone 3308 C

MeMber 543211

Ålandsbanking 1 2018 Finland (Sv)  
Ålandsbanking 1 2018 Finland (Sv)