Chefstidningen nr 2, 2019 by akademssr

HR- och ledarskapsmagasin för akademiker

NUMMER 2/2019

99 SEK

BLI MER KREATIV MED IMPROVISATION

10 SIDOR TEMA

DET FLEXIBLA KONTORET

SÅ LYCKAS DU MED FÖRÄNDRINGEN

Lättare

ANNA KINBERG BATRA OM NÄSTA STEG:

”DET KÄNNS SOM ATT TA AV SIG EN RUSTNING.”

KONFERENS FORUM Affärssystem & HR 2019 21 maj, Sheraton Hotell Stockholm

Välkommen till Sveriges största konferens och utställning av Affärs-, Löne- och HR-system. För 16:e gången samlas ledande leverantörer och oberoende rådgivare till en heldag med intressanta föreläsningar.

Välkommen *ll Sveriges största konferens och utställning av Affärs-‐, Löne-‐ och Välkommen *ll Sveriges största konferens och utställning av Affärs-‐, Löne-‐ och HR-‐system. För För 14:e 14:e gången gången samlas samlas Sveriges Sveriges ledande ledande leverantörer leverantörer och och HR-‐system. Välkommen *ll Sveriges största konferens och utställning av Affärs-‐, Löne-‐ och o b e r o e n d e r å d g i v a r e * l l e n h e l d a g m e d f ö r e l ä s n i n g a r o h TEMA: AI ÄR DIN NÄSTA KOLLEGA oHR-‐system. b e r o e n d e För r å d14:e g i v agången r e * l l samlas e n h eSveriges l d a g m eledande d f ö r e lleverantörer ä s n i n g a r ooch cch systempresenta*oner. Moderna IT-system ger dig nya möjligheter till att utveckla och effektivisera vardagen. Under konsystempresenta*oner. o b e r o e n ferensen d e r åpresenteras d g i v a rnya e och * l spännande l e n hIT-system e l d a g tillsammans m e d med f ö rleverantörer e l ä s n i noch g akunder r o c h systempresenta*oner. som redan tagit steget in i den digitala världen. Som besökare får du en översikt av de just nu ledande Affärs- och HR-systemen på den svenska marknaden samt en unik möjlighet till att få

Tema: D Den en ddigitala igitala oorganisa1onen rganisa1onen Tema: 7ll a8 Tema: D en d igitala organisa1onen Moderna IT-‐system ger dig nya möjligheter utveckla och och eﬀek7visera eﬀek7visera vardagen. vardagen. Moderna IT-‐system ger dig nya möjligheter 7ll a8 utveckla inspiration, förslag och råd till din egen utveckling.

UTSTÄLLNING SEMINARIER ENSKILDA RÅDGIVNING och spännande Under konferensen presenteras presenteras nya och spännande IT-‐system 7llsammans 7llsammans Under konferensen nya IT-‐system MÖTEN Moderna IT-‐system ger kunder dig nya möjligheter 7ll a8 utveckla och effek7visera vardagen. med leverantörer och som redan tagit steget in i den digitala världen. Som har du Vi har samlat Sveriges Totalt genomförs Som med leverantörer och kunder som redan tagit steget in i den digitala världen. besökare Som ledande konsulter, +40 intressanta och möjlighet att erhålla Under konferensen presenteras nya och Aspännande IT-‐system 7llsammans besökare f år d u e n ö versikt a v d e j ust n u l edande ffärs-‐ o ch H R-‐systemen p å d en s venska Vi erbjuder möjlighet för besökare får dpartners. u en översikt aspännande v de just nu ledande Affärs-‐ och HR-‐systemen på den svenska leverantörer och föreläsningar kostnadsfri rådgivning dig attd förboka enskilda marknaden s amt e n u nik m öjlighet 7 ll a 8 f å i nspira7on 7 ll in e gen u tveckling. med leverantörer och kunder som redan tagit steget in i den digitala världen. Som marknaden samt n unik möjlighet 7ll a8 få inspira7on möten 7ll dmed in evåra gen utveckling. av oberoende experter Totalt medverkar flereän och systempresentationer. utställare. besökare f år d u e n ö versikt a v d e j ust n u l edande A ffärs-‐ o ch H R-‐systemen p å d en s venska 40 utställare av Affärs-, Du planerar dagen helt inom upphandling och Genom att förboka möten Utställning Seminarier Enskilda m öten Rådgivning marknaden samt en unik möjlighet 7ll aintressen. 8 få inspira7on 7ll in egen tveckling. Löneoch HR-system. efter dina egna förändringsledning. kan dud planera dittubesök Utställning Seminarier Enskilda m öten Rådgivning

Vi Utställning har samlat Sveriges Totalt genomförs Seminarier Vi har samlat Sveriges Totalt genomförs ledande konsulter, +40 intressanta och ledande k onsulter, +40 intressanta och leverantörer och spännande och spännande Vi leverantörer hpartners. ar samlat TSotalt veriges Totalt genomförs föreläsningar och partners. Totalt och ledande konsulter, +föreläsningar 40 intressanta och medverkar fler än 40 systempresenta7oner. Medverkande medverkar fler äon 4utställare: 0 systempresenta7oner. leverantörer ch spännande utställare av Affärs-‐, Du planerar dagen helt utställare av TAotalt ffärs-‐, Du föreläsningar planerar dagen helt partners. och Löne-‐ och HR-‐system. ePer dina egna Löne-‐ och HR-‐system. ePer dina egna medverkar fler än 40 systempresenta7oner. intressen. intressen. utställare av Affärs-‐, Du planerar dagen helt Löne-‐ och HR-‐system. ePer dina egna intressen.

och utnyttja tiden mer effektivt. Vi erbjuder m Enskilda möjlighet öten Vi erbjuder möjlighet för dig a8 förboka för dig a8 förboka enskilda möten med

enskilda möten med Vi erbjuder möjlighet våra utställare. Genom våra utställare. Genom för dig a8 mförboka a8 förboka öten kan a8 förboka öten ked an enskilda mm öten du planera di8 bm esök du planera di8 b våra tställare. Gesök enom och uutny8ja 7den mer och tny8ja m 7den a8 fuörboka öten mker an effek7vt. effek7vt. du planera di8 besök och utny8ja 7den mer effek7vt.

Du kan även boka ett har du i förväg. Som besökare möte Rådgivning Som besökare har du möjlighet a8 erhålla möjlighet a8 erhålla kostnadsfri rådgivning kostnadsfri rådgivning Som besökare har du av oberoende experter av möjlighet oberoende a8 eexperter rhålla inom upphandling och inom upphandling och kostnadsfri rådgivning förändringsledning. Du förändringsledning. Du av o beroende e xperter kan även boka e8 möte kan även boka e8 moöte inom upphandling ch i förväg. i förväg. förändringsledning. Du kan även boka e8 möte i förväg.

Logga LLogga ogga LLogga ogga LLogga ogga Logga ogga L LLogga ogga Logga Logga ogga Logga LLogga Medverkande uogga tställare Medverkande tställare Logga ogga ogga ogga Logga LLLu ogga Logga LLogga LLogga u tställare Logga Äntligen. Logga Logga LLogga ogga LLogga ogga LLogga ogga ogga ogga LL Logga ogga ogga Logga LLMedverkande ogga L ogga L L LLogga Logga ogga LLogga ogga ogga Logga L ogga L ogga L ogga L ogga LLLogga ogga Logga L ogga Logga L ogga Logga ogga LLLogga L ogga LLogga ogga ogga ogga ogga L ogga L ogga L ogga L ogga ogga L ogga L ogga L ogga L L ogga L Logga L ogga L ogga L ogga L ogga L ogga Logga Logga Logga LLogga LLogga LLogga ogga ogga ogga LLogga ogga LLogga ogga Logga ogga LLogga ogga LLogga ogga Logga ogga L ogga L ogga L ogga L ogga L ogga L ogga L Logga L ogga L L ogga L ogga L ogga Logga Logga Logga LLogga ogga LLogga ogga LLogga ogga ogga ogga Logga ogga ogga ogga ogga ogga ogga Logga ogga ogga LLogga LLogga ogga LLogga LLogga ogga Logga LLogga LLL ogga LLLogga LLLogga LLLL ogga ogga Logga ogga Logga ogga ogga ogga ogga Logga LLogga LLL ogga LLLogga LLLogga LLLL LLogga ogga ogga LLogga ogga LLogga ogga Logga ogga LLogga ogga ogga ogga Logga ogga ogga ogga Den fjärde generationens Logga ogga Logga LL ogga Logga Logga LLogga ärLL ogga ogga LL ogga ogga ogga LL ogga ogga affärssystem här. L ogga LLogga ogga ogga LLLogga Logga ogga L ogga Logga Logga Logga Logga Logga AFFÄRSSYSTEMET FÖR KONSULTER

Välkommen till monter A9

VÄLKOMMEN TILL CHEFSTIDNINGEN

Hur får vi ett hållbart arbetsliv?

HOPPET HAR SATTS TILL aktivitetsbaserade flex kontor, ett kontorslandskap där vi inte har någon fast plats utan kan välja mellan olika zoner och miljöer beroende på arbetsuppgift. Nu har de för sta utvärderingarna kommit – och flexkontoret får både ris och ros. När vi inte längre har fasta platser och en av grundtankarna är att vi ska kunna jobba mer hemifrån, behöver cheferna arbeta på nya sätt med att se medarbetare och skapa en känsla av grupptillhörighet. Det är också viktigt att det finns till räckligt många tysta rum på kontoret, dit medarbetare kan gå undan för att koncentrera sig. Läs mer i vårt spännande tema om aktivitetsbaserade flexkontor på sidan 26. Trevlig läsning!

KARIN TIDESTRÖM Chefredaktör

FOTO:

SANDR A JOHNSON

TACK TILL JUMPERFABRIK EN

INTRO} Nästan hela detta nummer av Chefstidningen kretsar kring den frågan i någon form. Den psykiska ohälsan hos Sveriges chefer stiger brant, visar en ny undersökning som vi skriver om på sidan 10. Orsaken? Högt tempo, ständiga förändringar, stora arbetsgrupper och en alltmer gränslös chefsroll. Och hur ska vi egentligen arbeta i den nya, digitala till varon, där kraven på tillgänglighet ökar och vi i princip kan jobba var som helst och när som helst? Hur ska våra arbetsplatser och arbetsgemenskaper formas? Det mellanstora kontorslandskapet som länge varit standard är dåligt för alla, visar forskning. Vi kan helt enkelt inte koncentrera oss.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Utvecklas och möt chefskollegor! HÄR SES VI I VÅR. Chefsfredagar:

Chefsfrukostar:

1/2 Göteborg 8/2 Örebro 15/2 Stockholm 8/3 Malmö 22/3 Uppsala 5/4 Umeå 3/5 Göteborg 10/5 Stockholm 17/5 Norrköping 24/5 Malmö

23/1 Göteborg 6/2 Kalmar 20/2 Östersund 6/3 Karlstad 13/3 Västerås 20/3 Jönköping 10/4 Stockholm 24/4 Malmö 8/5 Sundsvall 15/5 Umeå

Ett HR- och ledarskapsmagasin för akademiker. Ägs av Akademiker förbundet SSR och Svensk Chefsförening och är ett oberoende forum för ledarskaps-, HR- och organisationsfrågor. www.chefstidningen.se

REDAKTIONEN TF CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Karin Tideström, redaktionen@chefstidningen.se 08-556 06 442 VIKARIERANDE ART DIRECTOR Ulrika Sandh DESIGN & PRODUKTION A4 Text & Form, www.a4.se REPORTRAR Emmeli Nilsson, Jennie Aquilonius, Annette U Wallqvist, Tim Andersson, Marika Sivertsson, Karin Persson, Stina Loman, Annika Sjöberg FOTOGRAFER & ILLUSTRATÖRER

Viktor Gårdsäter, Björn Öberg, Mathias Blom/The Happy Creative KORREKTUR Monika Lann PRENUMERATION & ADRESSÄNDRING

Utbildningar och seminarier: 22/1 29/1 5/3

Malmö Pensioner Stockholm Pensioner Göteborg Samarbetskontraktet 12/3 Stockholm Samarbetskontraktet 22/3 Malmö Samarbets kontraktet 28–29/3 Malmö Ny som chef 4–5/4 Göteborg Ny som chef 23–24/5 Stockholm Ny som chef 23/4 Växjö Arbetsmiljö

Registrera din mejladress så kommer inbjudningarna rätt.

Chefstidningen får du som chef, personalvetare eller egenföretagare och som medlem i Akademikerförbundet SSR

prenumeration@akademssr.se TRYCK Norra Skåne Offset

TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2016: 22 500 ISSN: 2000-3498 POSTADRESS:

Akademikerförbundet SSR, Box 12800, 112 96 Stockholm BESÖKSADRESS:

Mariedalsvägen 4, 112 96 Stockholm WWW.AKADEMSSR.SE VILL DU ANNONSERA?

Bengtsson & Sundström Media, 08-10 39 20 (vxl) chefstidningen@bs-media.se Allt material i Chefstidningen är skyddat enligt svensk och internationell upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Överträdelse beivras. Alla rättigheter förbehålles.

Chefer, egenföretagare, personalvetare samt beteendevetare med HR-inriktning inom Akademikerförbundet SSR får Chefstidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Det får även chefer inom Naturvetarna, DIK, Fysioterapeuterna, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter och Tjänstetandläkarföreningen.

Navigera tryggt... Allt fler organisationer använder Fyrarummaren för att ta ut riktningen - och skapa mer delaktighet - i en värld som av många upplevs som svårbegriplig, osäker och komplex.

... i förändring Vill du veta mer? Informationsmöte • Workshop • Certifiering info@fyrarummaren.se 08 - 677 00 30 fyrarummaren.se/navigera

Certifiera egen personal eller anlita en certifierad konsult.

FÖRÄNDRINGENS FYRA RUM® Har funnits på marknaden i över 20 år. Finns på ett tjugotal språk.

fyrarummaren.se • fourrooms.com

10 SIDOR TEMA sAktivitet baserade kontor SIDAN 26

Vasakronans medarbetare kan välja på 35 olika miljöer anpassade för olika arbetsuppgifter.

I DETTA NUMMER: VÄLKOMMEN!} SIDAN 3 SPANING} Allt fler chefer mår psykiskt dåligt SIDAN 10 RAKT PÅ} Psykologen Niklas Laninge om hur du fattar bättre beslut SIDAN 14 FORSKNING} Socialsekreterarna i Stockholm börjar må bättre SIDAN 16 FENOMENET} Nu riktas sökljus mot chefers destruktiva beteenden SIDAN 20 BALANS} Bli mer kreativ med improvisationsteater SIDAN 36 PORTRÄTTET} Efter politiken – Anna Kinberg Batra om vad hon lärt sig SIDAN 38 ARBETSRÄTT} Karensdag blir karensavdrag SIDAN 48 Chefsfrågan SIDAN 49 Domar SIDAN 50 KULTUR} Åsa Axelsson lämnade ekorrhjulet SIDAN 52 Boktips SIDAN 53 CHEFSDAGBOKEN} SIDAN 55

#motesplatshr

KONFERENS • STOCKHOLM 10 APRIL 2019

MÖTESPLATS HR 2019

HRs roll i framtidens organisationer

Lyssna till flera praktikfall och inspiratörer som garanterat kommer att sätta igång tankar att ta med sig hem till den egna organisationen!

KEYNOTE SPEAKER

Senaste trenderna och metoderna för att skapa hälsosamma organisationer Dan Hasson, Uppsala Universitet

BLAND TALARNA

Hur medarbetare påverkas av att utses – eller inte utses – till talanger

Framgångsrik rekrytering hos Google Martin Eriksson, Google Sweden

Kajsa Asplund, Alva Labs

Att skapa en attraktiv företagskultur där människor utvecklas och kan knyta an till företagets löfte

När blir det för mycket HR och för lite chef? Henrik Dider, Scandic

Sofia Brax, Collector bank

Läs hela programmet och anmäl dig på motesplatshr.se

GULDSPONSOR:

ARRANGERAS AV:

www.motesplatshr.se

ORGANISERAS AV:

SAMARBETSPARTNER:

Tfn: 08 587 662 00

spaning

Nytt om ledarskap

Ny bok ska minska kränkningar ARBETSMILJÖ } Som arbetsgivare har du ansvar för att förebygga kränkningar. Men många är osäkra på hur de ska göra. En ny bok från Prevent vill ändra på detta. Jobba praktiskt mot kränkande särbehandling är en handbok för chefer och hr-personal som behöver ökade kunska per om arbetsmiljö. – Kränkande särbehandling och mobbning är tyvärr inte ovanligt, och förmodligen är det den del av den orga nisatoriska och sociala arbetsmiljön som företagen har mest frågor om, säger Johan Mellnäs, projektledare på Pre vent, i ett pressmeddelande. Nio procent av alla svenskar uppger att de har blivit utsatta för mobbning på arbetsplatsen, enligt Arbetsmiljöverket. Den nya handboken förklarar vad som kan orsaka kränkningar, vilka kon sekvenser de kan få och hur de kan före byggas och hanteras. Bland annat kan fördomar, otydlighet, stress och kon flikter göra att människor utesluts ur arbetsgemenskaper.

Fördomar, otydlighet och stress kan orsaka arbetsplatsmobbning.

I boken finns också diskussionsfrågor som kan användas i utbildningssyfte. – Det här materialet är ett stöd i var dagen för alla som jobbar med arbets miljö. Den är till både för den som kan en del men som behöver hjälp i det prak tiska arbetet och för den som ännu inte kan så mycket, säger Johan Mellnäs. AV

K ARIN TIDESTRÖM

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

HR-SVERIGE BEHÖVER BLI MER DIGITALT Svenska företag är inte så digitaliserade inom hr som de önskar vara. Det visar en undersökning som Edge HR har genomfört. Drygt 600 yrkesverksamma i Sverige tillfrågades. De processer som är mest digitaliserade i dag är rekrytering och medarbetarundersökningar. Här

finns flera färdiga system som används. De områden som respondenterna ser som viktigast att digitalisera i närtid är introduktion av nyanställda och lagring av personaldata, bland annat för att kunna överblicka personalens kompetens. AV

•

K ARIN TIDESTRÖM

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

•

Johan Mellnäs

10%

... av 3 400 yrkesverksamma som tillfrågades i en studie vid Malmö universitet kände sig utsatta för nätmobbning. Chefer var mer utsatta än andra och fler män än kvinnor var drabbade. Bakom studien står forskaren Rebecka Cowen Forssell.

spaning

Allt fler chefer mår psykiskt dåligt OHÄLSAN HOS LANDETS CHEFER HAR STIGIT BRANT, VISAR NY STATISTIK. YNGRE CHEFER OCH KVINNOR ÄR SÄRSKILT UTSATTA. K ARIN TIDESTRÖM

STRESS} Sveriges chefer mår allt sämre. Det visar ny statistik från företagshälsan Previa. De har undersökt sjukfrånvaron hos 12 300 chefer på både privata och offentliga arbetsplatser. Chefer har tidigare sjukskrivit sig i betydligt lägre grad än övrig personal. Men detta håller nu på att förändras. Mellan 2014 och 2018 fördubblades che fernas sjukfrånvaro. Framför allt är det den psykiska ohälsan som ökar – den har femfaldigats under samma period. Högt tempo, ständiga förändringar och bristande resurser är några av orsa kerna. Särskilt yngre chefer med små barn ligger i riskzonen. De måste kom binera ett stressigt familjeliv med en

Fem gånger fler chefer var sjukskrivna för psykisk ohälsa 2018 jämfört med 2014.

alltmer gränslös chefsroll i och med digital teknik som gör det möjligt att jobba även kvällar och helger. Kvinnliga chefer löper högre risk för sjukskrivning än manliga. – Det är viktigt att organisationen är medveten om detta och kan hjälpa yngre chefer att hantera situationen, både på jobbet och privat, säger Pernilla Rönn lund, organisationskonsult på Previa. Arbetsgivare ska enligt lag säkerställa

NY DIGITAL GUIDE SKA STÄVJA DISKRIMINERING Diskrimineringsombudsmannen lanserar en ny digital guide som ska stödja arbetsgivare i arbetet med att förebygga diskriminering. Guiden riktar sig framför allt till chefer och hr-ansvariga.

Efter att lagen om aktiva åtgärder mot diskriminering skärptes i januari 2017 har arbetsgivare signalerat att de behöver mer kunskap. En undersökning av do förra året visade att 60 procent av arbetsgivarna inte kände till de nya bestämmelserna och

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

K ARIN TIDESTRÖM

endast en av fyra arbetsgivare hade förändrat sitt arbetssätt. Den nya guiden är en bra ingång för att komma fram till vad du som arbetsgivare behöver göra, enligt do. Den är öppen för alla och finns på: http://aktivaatgarder.do.se.

•

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

ANNONS

2019 MÖTESPLATSEN FÖR DIG SOM ARBETAR INOM HR OCH PERSONAL. NI BJUDS PÅ MÄSSA, FÖRELÄSNINGAR, TÄVLINGAR/UTLOTTNINGAR OCH MINGEL I EN HÄRLIG MILJÖ.

Kostnadsfritt deltagande, inkl måltider under dagen!

BESÖK OSS NÄR VI KOMMER TILL DIN STAD: 18 januari 8 februari 1 mars 24 maj 30 augusti

Malmö Västerås Uppsala Jönköping Sundsvall

4 oktober 25 oktober 8 november 15 november 22 november

Göteborg Örebro Helsingborg Stockholm Linköping

För anmälan och mer information: www.hr-dagen.se

2019 BLIR DET FEMTE ÅRET SOM VI GENOMFÖR HR-DAGARNA RUNT OM I LANDET.

”98% av besökarna ger HR-Dagen betyget bra eller mycket bra och skulle gärna besöka eventet igen.” Arrangör: Marknadsrespons AB www.marknadsrespons.se | www.hr-dagen.se

en sund arbetsbelastning och god arbets miljö. Det räcker då inte att enbart att inte enbart titta på siffror och ekonomi, enligt Pernilla Rönnlund. – Medarbetarnas trivsel är också en viktig framgångsfaktor för att nå resultat. Många linje- och mellanchefer önskar ökat stöd uppifrån och en mer tillgäng lig ledningsgrupp. – En nyckelfaktor för trivseln är att ha en bra dialog med sina chefer.

Få hjälp och stöd! I Svensk Chefsförening och Akademikerförbundet SSR kan du känna dig trygg.

•

Här träffar du kollegor och utvecklas. Du får rådgivning och stöd när du behöver det. Vi erbjuder 100 aktiviteter per år – chefsfredagar, chefsfrukostar, utbildningar, nätverk, mentorprogram, poddar och filmer.

”Mitt ledarskap är grundat i min kompetens – inte i vilket kön jag har” Ica-vd:n Caroline Farberger, utsedd till årets hbtq-person, till SVT.se. Hon korrigerade sitt kön under 2018.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

DiPLomeraD reHabiLiterinGSkoorDinator ”arbetslivets rehabiliteringsansvar” SVERIGES MEST ERFARNA UTbIldNINGSlEdARE:

Benny Gustafsson Arbetsmiljö- och Rehabiliteringsexpert

Lars Englund Läkare, Forskare

Erik Danhard Advokat, Arbetsrätt

Per Sundelius HR Specialist, Arbetsrätt

ri Nya regle svar” n a s g in r e rehabilit s t e v li s t e ”Arb abilitering h e r i g in Fördjupn k ohälsa is k y s p id v rutiner, s t e g a t e r ö f sjuki Utveckla n io t a is organ roller och sarbetet g in r e it il b och reha

Hilton Slussen Stockholm

13 - 14 mars 2019 15 - 16 maj 2019

Clarion Post Göteborg 10 - 11 april 2019

Läs mer om våra utbildningar på www.zober.se

spaning

Män är aktiva, kvinnor har vind i seglen FORSKAREN MAGNUS HANSSON HAR ANALYSERAT HUR CHEFER PORTRÄTTERAS I TVÅ AFFÄRSTIDNINGAR. STEREOTYPERNA ÄR MÅNGA.

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

Kvinnors framgång förklaras med yttre omständigheter.

K ARIN TIDESTRÖM

MEDIA} – Män beskrivs som resultatorienterade, objektiva, fokuserade och analytiska och kvinnor som personliga, mjuka och beroende av andra, säger Magnus Hansson i ett pressmeddelande. Han är forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet och studien bygger på 20 artiklar i Dagens Industri och Affärs världen under ett halvår 2014–2015, tio om män och tio om kvinnor. Den under söker till exempel ordval, metaforer, meningsbyggnad och vilka sorters frågor cheferna får svara på. – I artiklarna framställs män bland annat som jägare och aktiva chefer, nödvändiga för företagets framgång. Kvinnor däremot har inte skapat sin egen framgång – den beror på andra faktorer – som vind i seglen, säger Magnus Hansson i pressmeddelandet. Manligt chefskap beskrivs med meta forer om vapen, sport, fordon och tek nik medan kvinnor kopplas samman med lek, spel, natur och väder – som till exempel att de ”står i stormens öga”. Manliga chefer har kniven mot strupen medan kvinnliga chefer lägger pussel. – Både cheferna och journalisterna använder könsstereotypa metaforer, säger Magnus Hansson.

Det finns också skillnader mellan vilka frågor cheferna får besvara. – Män får prata ostört om företaget medan kvinnor ofta får svara på frågor om balansen mellan arbetsliv och familj. Män får vara professionella och kvin nor personliga, säger Magnus Hansson i pressmeddelandet. – Media spelar en viktig roll när det gäller att konstruera, förändra eller som i det här fallet befästa stereotypa bilder av kvinnor och män, vilket också får konse kvenser för hur samhällets bild av män och kvinnor i rollen som chefer både befästs och förstärks, avslutar han. Studien startade som en magisterupp sats av Hanna Gottfridsson och Sandra Raanaes. Magnus Hansson var deras handledare.

•

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Magnus Hansson.

RAKT PÅ

Så fattar du och ditt team bättre beslut VILKA ÄR DE VANLIGASTE BESLUTSFÄLLORNA FÖR CHEFER? OCH HUR UNDVIKER DU DEM? PSYKOLOGEN NIKLAS LANINGE HAR GÅTT TILL BOTTEN MED DETTA. I VÅR FÖRELÄSER HAN FÖR SVENSK CHEFSFÖRENING. AV

K ARIN TIDESTRÖM

Vad kommer föreläsningarna att handla om? – Jag kommer att prata om min senaste bok Beslutsfällan. Boken riktar sig till alla som vill kunna fatta bättre beslut med hjälp av mer kunskap om psykologi, säger Niklas Laninge. – I denna föreläsning riktar jag in mig på yrkeslivet och chefsrollen. Chefer är ju också människor och det är viktigt att ha koll på vilka psykologiska svagheter som finns inbyggda i våra hjärnor och i vilka situationer vi riskerar att fatta dåligt underbyggda beslut. Vilka situationer kan det handla om? – I boken går vi igenom sex vanliga beslutsfällor, till exempel grupptrycks fällan och förlustfällan. Grupptrycks fällan handlar i korthet om att vi gärna följer flocken. Vi är extra sårbara för grupptryck inom domäner där vi själva har dålig koll, till exempel när vi ska köpa in en ny typ av produkt eller tjänst. Förlustfällan handlar om att vi har lätt att gå på säljargument som bygger på att vi behöver något för att undvika en för lust eller något annat jobbigt. Vad har ni författare för bakgrund? – Jag är psykolog och min medförfat tare Arvid Janson är civilingenjör. Vi är

Psykologen Niklas Laninge gästar Chefsfredag runt om i landet under våren.

båda entreprenörer sedan tidigare och har arbetat med att bygga teknik med syfte att förändra människors beteen den, till exempel träningsappar och digi tala tjänster åt psykiatrin. Vi utgår från forskning inom beteendeekonomi. Hur kommer det sig att ni intresserat er för detta? – Vår första bok handlade om beteen dedesign och hur du som företagsledare kan utveckla bättre produkter och tjäns ter genom mer kunskap om nudging och hur människor beter sig. Många läsare insåg då hur ofta de själva var utsatta för liknande psykologi. Det finns många som vill påverka dig genom säljargument, förhandlingsteknik eller digitala tjänster och som vill få dig att agera på ett visst sätt. Boken är ett svar på detta.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

•

MBA på MBA på Stockholms universitet Stockholms universitet - med ett större uppdrag - med ett större uppdrag

För dig som är chef eller har helhetsansvar för en organisation och vill utvecklas till framtidens ledare är Executive MBA vid Stockholms universitet det naturliga steget för vidareutveckling. För dig som är chef eller har helhetsansvar för en organisation och vill utvecklas till framtidens ledare Denna genomtänkta utbildning har ett större uppdrag, att bidra till utvecklingen av svenskt näringsliv, är Executive MBA vid Stockholms universitet det naturliga steget för vidareutveckling. svensk samhällsekonomi och organisationer verksamma i Sverige. Tillsammans med övriga erfarna Denna genomtänkta utbildning större uppdrag, bidra till utvecklingen av svenskt näringsliv, deltagare i utbildningsgruppen fårhar du ett en akademisk grundattoch ett professionellt nätverk för livet. svensk samhällsekonomi och organisationer verksamma i Sverige. Tillsammans med övriga erfarna deltagare i utbildningsgruppen får du en akademisk grund och ett professionellt nätverk för livet. Stockholms universitet erbjuder ett vetenskapligt grundat MBA-program i världsklass. Lärosätet, som är störst i Norden, håller hög kvalitet och ett är mycket framstående Stockholms universitet erbjuder vetenskapligt grundat inom forskning i Europa. Stockholms universitets MBA-program i världsklass. Lärosätet, som ärstorlek, störst i akademiska styrka ochkvalitet historia och gör det ett tryggt val för Norden, håller hög är till mycket framstående dig som vill ta ytterligare ettStockholms steg i karriären och satsa storlek, på en inom forskning i Europa. universitets gedigen och välmeriterad MBA-utbildning. akademiska styrka och historia gör det till ett tryggt val för insikter och förhållningssätt är baserade på digKunskap, som vill ta ytterligare ett steg i karriären och satsa på en vetenskapliga studier och beprövade färdigheter. God gedigen och välmeriterad MBA-utbildning. samverkan med näringsliv, offentlig sektor och akademi är Kunskap, insikter och förhållningssätt är baserade på nyckeln för ett verklighetsbaserat koncept vinklat mot den vetenskapliga studier och beprövade färdigheter. God svenska marknaden i ett globalt sammanhang. samverkan med näringsliv, offentlig sektor och akademi är Själva utbildningen är avsedd att bistå dig som deltagare nyckeln för ett verklighetsbaserat koncept vinklat mot den i din utveckling som exempelvis ledare för en organisation. svenska marknaden i ett globalt sammanhang. Utbildningen syftar till att stärka din operativa och strateSjälva utbildningen är avsedd att bistå dig som deltagare giska ledningskompetens samt din förståelse för olika verki din utveckling som exempelvis ledare för en organisation. samheter som helhet. Utbildningen tilldeltagare att stärkaska dinstärkas operativa strateMålet är att syftar du som som och ansvarsgiska ledningskompetens samt din förståelse för olika verktagande reflekterande och professionell ledare med församheter helhet. ståelse försom att alla organisationer börjar och slutar med Målet är att du som deltagare ska stärkas som människor. Förutom föreläsningar, diskussioner ochansvarsolika tagande reflekterande och professionell ledare föruppgifter under programmet består den avslutandemed termiståelse för att alla organisationer börjar och slutar med nen av en större utredning som kan kopplas till din organimänniskor. Förutom föreläsningar, diskussioner och olika sation och verksamhet. uppgifter under programmet består den avslutande terminen av en större utredning som kan kopplas till din organisation och verksamhet.

Utbildningstillfällena äger rum varannan fredag och gör det fullt möjligt att kombinera studier med arbete och privatliv utan att behöva göraäger några större avbrott.fredag Detta och Utbildningstillfällena rum varannan uppskattas av såväl deltagare som arbetsgivare. Eftersom gör det fullt möjligt att kombinera studier med arbete och duprivatliv arbetar parallellt med studierna kan större du lättavbrott. tillämpa utan att behöva göra några Detta dina nya kunskaper i arbetslivet. uppskattas av såväl deltagare som arbetsgivare. Eftersom Programmet passar dig somstudierna är ute efter du arbetar parallellt med kanenduavancerad, lätt tillämpa vetenskapligt förankrad chefsutbildning av hög kvalitet. dina nya kunskaper i arbetslivet. Genom Stockholms universitets MBA-utbildning får du en Programmet passar dig som är ute efter en avancerad, förståelse för hur du ska leda på ett tryggt, framgångsrikt vetenskapligt förankrad chefsutbildning av hög kvalitet. och effektivt sätt. Tidigare MBA-deltagare återfinns idag Genom Stockholms universitets MBA-utbildning får du en på olika ledande platser inom alla områden av näringsförståelse för hur du ska leda på ett tryggt, framgångsrikt liv och samhälle tack vare att utbildningen gett en unik och effektivt sätt. Tidigare MBA-deltagare återfinns idag kombination av praktiska verktyg, teori, inspirerande kurser på olika ledande platser inom alla områden av näringsvarvat med kritiskt tänkande och praktisk erfarenhet. liv och samhälle tack vare att utbildningen gett en unik Under utbildningen knyter du ovärderliga kontakter för kombination av praktiska verktyg, teori, inspirerande kurser ditt professionella och privata nätverk. De utvalda erfarna varvat med kritisktfrån tänkande och praktisk erfarenhet. deltagarna kommer både privat och offentlig sektor Under utbildningen knyter du ovärderliga kontakter vilket bidrar till en intellektuellt stimulerande miljö. Nya för ditt professionella och privataoch nätverk. De utvalda erfarna möten leder till nya kontaktytor upptäckter! deltagarna kommer från både privat och offentlig sektor vilketvår bidrar till enpåintellektuellt stimulerande miljö. Nya Besök hemsida www.sbs.su.se/emba. Kontakta kontaktytor upptäckter! ossmöten för attleder bokatill ettnya personligt besökoch inför en ansökan till nästa utbildningsstart hösten 2019. Besök vår hemsida på www.sbs.su.se/emba. Kontakta oss för att boka ett personligt besök inför en ansökan till nästa utbildningsstart hösten 2015.

Kontakta oss: executive@sbs.su.se

Kontakta oss: executive@sbs.su.se CHEFSTIDNINGEN 2 2019

FORSKNING

SNART OVANFÖR YTAN?

Nu vänder det. Socialsekreterarna i Stockholm börjar må bättre på jobbet. Receptet: Mindre arbetsgrupper och tillgängligare chefer. AV

ANNET TE U WALLQVIST

ILLUSTR ATION

BJÖRN ÖBERG

LJUSNING} Forskaren Pia Tham, docent i mindre arbetslag, vilket ser ut att ha lett socialt arbete vid högskolan i Gävle, har till verkliga förbättringar. undersökt arbetsvillkoren och trivseln – Våra preliminära resultat pekar på hos socialsekreterare i att allt fler socialsekrete Stockholm i över 15 år. rare känner mindre stress Hon kan konstatera att och upplever att kraven Forskningsprojektet Friska efter flera år med otriv har minskat. En förklaring arbetsplatser – vilken betydelse sel och psykiska påfrest är att cheferna har större har organisatoriska villkor ningar ser det nu ut att möjligheter att vara närva för socialsekreterares hälsa?. vända. rande och tillgängliga för Finansieras av AFA försäkring under åren 2017 – 2020 och Efter alarmerande sina medarbetare, eftersom bygger vidare på tidigare resultat från en enkät arbetsgrupperna har blivit enkätundersökningar och undersökning som Pia mindre. Men arbetet har avhandlingen Arbetsvillkor i Tham genomförde 2014 också blivit mindre akut den sociala barnavården – försattes socialsekreterar utsättningar för ett kvalificerat styrt, säger hon. nas arbetsvillkor under arbete som påbörjades 2001. lupp. Åsa Regnér som PIA THAM HAR tre stora då var barn-, äldre- och enkätundersökningar jämställdhetsminister, att luta sig på, från 2003, Enkätundersökningar bland intresserade sig för frågan 2014 och 2018. Där har alla alla socialsekreterare i tolv och socialdepartementet socialsekreterare som arbe kommuner och nio stadsdelar i Stockholms län. delade ut statsbidrag för tar med utredningar av att kommunerna skulle barn och unga i tolv kom kunna förbättra arbets muner och nio stadsdelar villkoren inom social i Stockholms län svarat på Målet är att identifiera vilka tjänsten. Stockholms stad frågor om hur de uppfattar faktorer på grupp- och orgavalde att ta fram en hand sin arbetssituation. nisationsnivå som framstår lingsplan. En viktig för – Redan 2003 beskrev som betydelsefulla för friska arbetsplatser. ändring var införandet av socialsekreterarna sina

VAD?

HUR?

VARFÖR?

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Socialsekreterarna i Stockholm upplever minskade krav jämfört med tidigare, enligt studien.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

FORSKNING

”Att jobba med utredningar av barn är något av det svåraste som finns.”

Pia Tham.

arbetsvillkor som mycket tuffa, men det togs inte på allvar av kommunerna. Vid vår uppföljning 2014 hade situationen blivit ännu värre, berättar Pia Tham. Resultaten från 2014 visade på svåra arbetsvillkor med mycket stress, ett akutstyrt arbete och en känsla av att arbetet hopade sig. Det skapade en ond cirkel med stor personalomsättning, särskilt i de mest arbetsintensiva och utsatta områdena. DEN HÖGA PERSONALOMSÄTTNINGEN har lett till att förhållandevis många unga och nyexaminerade arbetar just där arbetsbelastningen är extra hög, med svåra utredningar. I dag är närmare hälf ten av socialsekreterarna mellan 20 och 30 år jämfört med en sjättedel 2003. – Att jobba med utredningar av barn och unga är en av de svåraste sakerna du kan arbeta med inom socialtjäns ten. Beslut behöver ofta förankras med

OM STUDIEN

socialsekreterare som arbetar med utredningar •av Alla barn och/eller ungdomar i tolv kommuner och nio stadsdelar ingår i studien. Områdena som socialsekreterarna arbetar i skiljer sig åt både geografiskt och socio ekonomiskt. Socialsekreterarna har bland annat fått svara på frågor om arbetskrav och kontroll i arbetet, tydlighet vad gäller roller och rollkonflikter, skicklighet i arbetet, stöd från arbetsledare och kollegor, ledarskap och klimatet i organisationen. De resultat som hittills presenterats är preliminära.

• •

chefen. Därför har de allra flesta social sekreterare behov av att arbeta nära sin arbetsledare. Är socialsekreterarna dessutom unga och oerfarna, ställs ännu högre krav på ett nära samarbete med beslutande chef, säger Pia Tham. – I de tuffaste områdena skulle jag säga att en arbetsgrupp som utreder barn och unga bör bestå av max sex, sju personer för att arbetsledaren ska kunna ha möjlighet till en nära kontakt med alla i arbetslaget, säger Pia Tham. Att ha en chef som är tillgänglig och engagerad är inte bara ett önskemål från socialsekreterarna. Även cheferna känner ett stort behov av att finnas till hands. Det framkommer i de djupinter vjuer som Pia Tham genomfört med ett 40-tal chefer inom social barnavård. I samtalen träder ett tydligt mönster fram – många chefer känner sig klämda mellan vad socialsekreterarna vill ha ut av sin arbetsledare och organisatoriska krav. – Cheferna själva vill helst ägna sig åt att stötta socialsekreterarna i deras arbete. De vill finnas till hands och utveckla verksamheten, säger Pia Tham. Men många upplever att det är svårt att få tiden att räcka till eftersom de samtidigt har många administrativa uppgifter som budget, kontroll och dokumentation. – Många chefer känner sig tvingade att ta hem jobb på helgerna för att känna att de har koll på allt. En lösning skulle kunna vara att dela upp chefsrollen på

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

olika personer. Att ha en chef som job bar nära personalen och en annan som jobbar mer strategiskt. Det verkar svårt att hinna med båda delarna och rollerna kräver ju dessutom olika typer av kom petens, konstaterar Pia Tham. TROTS ATT MÅNGA socialsekreterare upp levde sin arbetssituation som otillfreds ställande redan 2003, fanns det ändå några grupper som fungerade extra bra. När Pia Tham tittade närmare på varför, visade sig trivsel i det egna arbetslaget

och med arbetsledningen vara en viktig nyckelfaktor. – Hur arbetsgruppen fungerar är jätteviktigt för trivseln. Därför behövs en arbetsledare som har kompetens att hjälpa gruppen att stärkas som team. Många arbetsle dare har blivit chefer på grund av att de är duktiga socialarbetare, men saknar ledarskapsutbildning. Då blir det avgörande att stärka che fernas kompetens som just chefer, säger Pia Tham.

•

ANNONS

Ny utökad upplaga! GDPR – Förstå och tillämpa i praktiken

Le! Det är inte tanken som räknas

Ledarskap och organisation

En ny och utökad upplaga av succéboken som bland annat har fördjupats med genomgång av rättsfall och djupare analyser av de komplexa regelverken. Alla företag, organisationer och styrelser har nytta av den här boken.

Hjälper dig att med större medvetenhet och små förändringar hitta vägar för att få roligare på jobbet – samtidigt som du bidrar till en mer framgångsrik arbetsplats.

Boken lyfter bland annat fram människans roll i organisationen från olika perspektiv, samt hur man skapar ett arbetsklimat som uppmuntrar kommunikation, samarbete, engagemang och utveckling.

Finns där du brukar köpa dina böcker

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

tel. 08-587 642 10 info@sanomautbildning.se www.sanomautbildning.se

Se till att motarbeta negativa spiraler. Dรฅligt ledarskap gรถr stor skada.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

FENOMENET

Bekämpa ledarskapets mörka sidor Hittills har chefsprogram och ledarskapsforskning framför allt fokuserat på vad bra ledarskap är. Men nu riktas blicken mot chefernas destruktiva beteenden. AV

JENNIE AQUILONIUS

FORSKNING} Hur vanligt är negativa bete enden hos chefer? Och vad beror dessa beteenden på? Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, har nyligen fått tre miljoner kronor från afa Försäkring för att borra i detta. Bakgrunden är bland annat en norsk studie från 2010 som visade att destruk tivt ledarskap ser ut att vara betydligt vanligare än vad forskarna tidigare trott. Åtta av tio anställda i studien uppgav att de hade upplevt destruktivt ledar skap under de senaste sex månaderna. Det kunde till exempel handla om che fer som förminskade medarbetare eller inte tog ansvar. Mellan 34 och 61 procent av deltagarna, beroende på mätmetod, tyckte att detta hände ofta. Studien var banbrytande när den kom, det menar Susanne Tafvelin docent i psy kologi vid Umeå universitet. – Många tänkte ”What?!”. Flera fors kare hade trott att det här var ett litet problem med några få personer som var

FOTO

GET T Y IMAGES

olämpliga som chefer, säger hon. Det finns ännu inga siffror för hur van ligt förekommande destruktivt ledar skap är i Sverige. Men Susanne Tafvelin är i full gång med en svensk enkätstudie för att jämföra olika branscher inom pri vat och offentlig sektor. Hon utgår från fem typer av destruktivt ledarbeteende: att vara arrogant och orättvis, att ställa orimligt höga krav och sedan bestraffa medarbetare som inte lever upp till dem, att ta åt sig äran av andras arbete, att vara ostrukturerad eller att inte våga fatta beslut eller hantera konflikter. Under våren ska forskargruppen dels skicka ut en enkät till 2 000 medarbetare

”Flera forskare hade trott att det här var ett litet problem.”

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

FENOMENET

Susanne Tafvelin.

I PROJEKTET SKA en doktorand också titta på ämnet ur ett genusperspektiv: till exempel om kvinnliga och manliga che fer uppvisar samma typer av destruktivt ledarskap. Och, om de gör det, reagerar personalen då på samma sätt? – Det finns mycket forskning om genus och konstruktivt ledarskap som visar att många har olika förväntningar på kvinnliga och manliga chefer. Kvin nor behöver vara lite varmare för att inte uppfattas som kalla och så vidare. Men när det gäller destruktivt ledarskap har genusforskningen inte kommit igång alls, inte internationellt heller. Susanne Tafvelin hoppas att resul taten ska kunna hjälpa organisationer att förebygga negativa beteenden hos chefer. Hon forskar sedan tidigare om ledarskapsutbildningar och tror att destruktivt ledarskap kommer att bli en allt vanligare del på sådana program. I en amerikansk studie har forskare till exempel lyckats minska destruktiva beteenden hos chefer genom utbildning.

”Många har olika förväntningar på kvinnliga och manliga chefer.”

Cheferna i studien blev skattade på olika typer av negativt beteende av sin personal för att först bli medvetna om vad de behövde jobba med. Utbildarna pratade också om stress, om att ta hand om sig själv genom till exempel mind fulnessövningar, vikten av rättvisa i en organisation och av att vara transparent som chef. I sin egen tidigare forskning har hon framför allt mätt chefers konstruktiva sidor men också de två passiva beteen dena ”låt gå” och ”otydlig”. – När cheferna tog del av sina medar betares svar förstod många snabbt var för det såg ut som det gjorde. De sa saker som ”Ja, jag är ju inte på plats utan träf far bara den här arbetsgruppen en gång i månaden”. DE FEM TYPERNA AV destruktivt ledar skap som används i Umeåstudien har tagits fram av forskare vid Försvarshög skolan. Maria Fors Brandebo är doktor i psykologi och har forskat om ämnet i tio år. 2018 hennes bok Destruktivt ledar skap. Hon menar att det nu sker ett para digmskifte inom ledarskapsforskningen. – Vi har gått från att ledarskap är något som är bra, som handlar om att göra rätt saker, till att se att ledare också är människor och att alla kan göra fel. Våra och andras studier visar också att ett dåligt ledarskap har starkare negativa konsekvenser för personalen än vad ett gott ledarskap har goda effekter, säger Maria Fors Brandebo. Förutom att orsaka stress och annan psykisk ohälsa skadar destruktivt ledar skap medarbetarnas tillit – inte bara till den dåliga chefen, utan också till kolle gor och högre chefer. – Medarbetarna förlorar förtroendet för organisationens förmåga att hantera sådana ledare när ledningen accepterar deras beteende och låter dem fortsätta.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

FOTO: MAT TIAS PET TER SSON

för att se hur många som har erfarenhet av dåliga ledare, och dels skicka en enkät till 2 000 chefer för att undersöka både deras personlighet och arbetsmiljö. – Det finns tankar i fältet om att det kan ha att göra med chefens förut sättningar. Vi ska testa hypotesen att destruktivt ledarskap är en konsekvens av att chefen inte lyckas härbärgera käns lor av stress, säger Susanne Tafvelin.

5 DÅLIGA LEDARSKAPSBETEENDEN AKTIVT DESTRUKTIVT LEDARSKAP 1. Den arroganta och orättvisa ledaren. Är otrevlig, fördummar sin personal och behandlar människor olika. 2. Den bestraffande ledaren med överkrav. Sätter orimligt höga mål, använder hot för att få anställda att genomföra dem och bestraffar medarbetare som inte lever upp till förväntningarna. Är aggressiv och får utbrott. 3. Den egocentriska och falska ledaren. Sätter sina egna behov före gruppens eller organisationens. Delegerar sådant som inte är prestigefullt och tar åt sig äran för andras arbete. Vänder kappan efter vinden, litar inte på sin personal och håller inte sina egna löften.

PASSIVT DESTRUKTIVT

Maria Fors Brandebos forskargrupp arbetar nu med en enkätstudie där 4 000 personer skattat sin chefs beteende. Del tagarna kommer från bland annat privat sektor, hälso- och sjukvården och för svarsmakten. Förra året intervjuade hon också drygt 20 personer från kommun, länsstyrelse, polis och räddningstjänst om deras upp levelser av destruktivt ledarskap. Det var inga problem för informanterna att komma med exempel. – Alla hade den erfarenheten. Jag har också föreläst för flera tusen chefer och medarbetare de senaste tio åren och har hittills aldrig träffat någon som inte haft en destruktiv ledare. Och jag frågar varje gång. MARIA FORS BRANDEBO delar in de fem chefstyperna i tre aktiva och två passiva typer, där de aktiva är otrevliga, falska samt använder hot och bestraffningar, medan de passiva är frånvarande och undviker att fatta beslut. De passiva beteendena är både svårare

att upptäcka och gör LEDARSKAP 4. Den fega ledaren. större skada. Håller sig undan och finns – De aktiva for inte där när det behövs. merna känner de flesta Fattar inte de beslut som igen. De upplevs som krävs och vågar inte hanmer medvetna hos tera konflikter. chefen. Den passiva 5. Den osäkra och chefen kan däremot otydliga ledaren. Är rörig i sin roll, har svårt vara en trevlig och att strukturera, ger otydomtyckt person, men liga instruktioner och uppär ostrukturerad och träder förvirrat. rörig som ledare. Maria Fors Bran debo håller också utbildningar för chefer inom olika branscher. Hon upp lever att det är svårt att prata om aktivt destruktiva chefsbeteenden. Många chefer går snabbt i försvar och bör jar förklara varför de behöver använda ett visst beteende. Saker som att andra medarbetare förväntar sig att den som gjort fel ska bli straffad. En kärna i arbetet med destruktivt led arskap, menar hon, är att det är medarbe tarnas uppfattning som står i centrum. I sina studier har Maria Fors Brandebo sett

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

FENOMENET

Maria Fors Brandebo.

hur chefer och underställda ofta har helt olika uppfattning om ledarskapet. – Ledarna är nöjda med sig själva och säger att de visar tillit, delegerar och inte petar i medarbetarnas uppgifter. Och det kan förstås vara så att medar betarna faktiskt känner tillit och att de kan och vill ta ansvaret. Men ledaren kan också upplevas som frånvarande och oengagerad. För att ta reda på hur det faktiskt ser ut behövs regelbundna medarbetarunder sökningar som tar upp destruktiva bete enden hos chefer. De ska helst göras flera gånger om året, eftersom medarbetarnas uppfattning om chefen kan skilja sig åt beroende på var under verksamhetsåret organisationen befinner sig. Det är också viktigt att skapa ett tryggt klimat där medarbetarna vågar tala om hur de upp fattar ledarskapet. – I vår intervjustudie sade många att nej, jag skulle aldrig prata med min chef om hans eller hennes destruktiva bete ende. Personen skulle inte ta emot det på ett bra sätt och det skulle påverka min karriär.

”Det är vanligt att ingen agerar om chefen levererar resultat.” ORGANISATIONEN MÅSTE OCKSÅ våga agera. Många respondenter svarade att de dåliga cheferna ofta blev kvar och klättrade uppåt. Något som Maria Fors Brandebo tror bottnar i att det är jobbigt att ge negativ återkoppling eller att skilja någon från sitt uppdrag. Det gäller sär skilt aktivt destruktiva ledare, som kan bli aggressiva. – Det är också vanligt att ingen agerar om chefens mål går i linje med organisa tionens mål, eftersom personen då leve rerar resultat. Men resultaten uppnås ofta genom att personalen sliter ut sig, antingen för att göra ledningen nöjd eller för att täcka upp för att chefen inte gör sitt jobb.

•

SÅ BLIR DU MER KONSTRUKTIV Utbildning kan minska destruktiva beteenden hos chefer och göra dem mer stöttande gentemot sina anställda. Det visar en studie av bland andra psykologiforskaren M. Gloria González-Morales. Där definieras oönskat ledarskap som fientliga verbala och icke-verbala beteenden. Till exempel att chefen säger till anställda att deras känslor och tankar är dumma, förödmjukar dem inför

andra eller skyller på medarbetare för att skydda sig själv. 20 chefer från fyra restauranger fick i stället lära sig fyra stöttande ledarstrategier: vänlighet, uppriktighet, rättvisa och mindfulness. Till exempel att se och bekräfta anställdas insatser, tillämpa regler och riktlinjer på ett konsekvent sätt, uppfylla givna löften samt lyssna och reflektera i stället för att reagera impul-

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

sivt. Det skedde genom föreläsningar, diskussioner och rollspel vid fyra tillfällen under två månader. Nio månader senare upplevde de anställda i experimentgruppen i högre grad än kontrollgruppen att cheferna blivit mer stöttande och visade mindre negativa beteenden.

KÄLLA: DEFEATING ABUSIVE SUPERVISION: TRAINING SUPERVISORS TO SUPPORT SUBORDINATES

BLI CERTIFIERAD I

GDQ

Ett verktyg för teamutveckling The Group Development Questionnaire (GDQ) ger arbetsgrupper och team information om var de befinner sig i sin utveckling och vad de bör fokusera på för att nå nästa nivå. GDQ bygger på Susan Wheelans mångåriga forskning om team och hur de utvecklas. Du kan använda GDQ i ditt arbete med team efter certifiering av GDQ Associates. Kurserna vänder sig till externa och interna konsulter samt chefer och alla andra med intresse för teamutveckling

CERTIFIERINGSKURSER STOCKHOLM

GÖTEBORG

20–21/3 + 16–17/4

13–14/5 + 3–4/6

25–26/3 + 15–16/4

8–9/10 + 5–6/11

7–8/11 + 3–4/12

14–15/10 + 7–8/11

I samarbete med Henrysson, Åkerlund & Sjöberg AB Ledare: Maria Åkerlund Anmälan och frågor till: maria.akerlund@henakesjo.se 0708-65 33 93

I samarbete med Treatis AB Ledare: Christian Jacobsson och Maria Wramsten Wilmar Anmälan till: info@treatis.se Frågor till: christian.jacobsson@treatis.se 0708-431266

Kostnad: 31 000 kr

TEAMUTVECKLING

REPETITION

I TEORI OCH PRAKTIK

GDQ-CERTIFIERADE

16–18/10 + 28/11

21/5 & 22/10 kl 13–16 Stockholm

Ledare: Maria Åkerlund, Christian Jacobsson och Jon Erik Börresen

HANDLEDNING

FÖR GDQ-CERTIFIERADE INDIVIDUELLT/GRUPP Stockholm

Ledare: Maria Åkerlund

Kontakta Maria Åkerlund maria.akerlund@henakesjo.se

Kursen vänder sig både till GDQ-certifierade och andra som vill arbeta med att utveckla team

Anmälan och frågor: maria.akerlund@henakesjo.se //0708-653393

Kontakta Christian Jacobsson christian.jacobsson@treatis.se

Kostnad: 21 000 kr

Kostnad: 5.000 kr

Kostnad: 2.500 kr/h per deltagare

Göteborg

GDQ® Associates www.gdqassoc.com CHEFSTIDNINGEN 2 2019

i samarbete med Henrysson, Åkerlund & Sjöberg AB och Treatis AB 25

TEMA: DET FLEXIBLA KONTORET

Kreativt ellerensamt?

Aktivitetsbaserade flexkontor har slagit igenom på bred front. Ny forskning visar vad du som chef behöver tänka på i det nya landskapet. AV

EMMELI NILSSON

FOTO

MATHIAS BLOM / THE HAPPY CREATIVE

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

10 SIDOR

… OM FÖRDELAR & NACKDELAR FORSKAREN}

�Passar bäst för personer med varierade arbetsuppgifter.� CHEFEN}

�Jag behöver jobba mer med det sociala.�

När medarbetarna sprids ut måste chefen jobba på nya sätt med att få gruppen att känna gemenskap.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

TEMA:

DET FLEXIBLA KONTORET

INTERIÖR} Mitt i Vasakronans kontors landskap står ett lusthus. Det är genom borrat av hål, inrett med en turkos tyg soffa och ett runt bord i samma nyans. Bakom det tittar ett till synes ordinärt landskap med skrivbord och gröna väx ter fram. Men skenet bedrar – eller sna rare ljudet. – Här har vi ljudberikning, ett ”white noise” som susar i luften. Det gör att distraktionsexponeringen går ner radi kalt. Du hör andra prata, men du hör inte vad de säger om de inte sitter inom sju meter, berättar Vasakronans kom munikationschef Peter Östman som visar runt i lokalerna. White noise, på svenska vitt brus, är en jämn ljudmatta som har börjat använ das på vissa arbetsplatser för att mas kera störande kontorsljud. Effekten blir en dämpad upplevelse av samtal och tangentbordsknapprande; själva bruset är knappt märkbart. Ljudberikningen är bara ett av många futuristiska drag på Vasakronans huvud kontor i centrala Stockholm. Totalt finns 35 olika arbetsmiljöer att välja på för de knappt 200 medarbetarna, utspridda över 2 500 kvadratmeter. Medarbetarna kan ha möten i färgstarka grupprum, diskutera med kollegor i en växtbeklädd växthuskonstruktion eller arbeta vid en vanlig skrivbordsgrupp. De kan sitta i en soffa eller fåtölj, i ett avskilt rum eller en tyst zon. Eller helt sonika smita in och sätta sig i en ficka i väggen. På ett par olika platser finns låga, vita garderobsmoduler där medarbetarna kan förvara sina saker. Ingen, inte ens cheferna, har egna arbetsplatser. – En sådan här miljö påverkar hur ledarskapet gestaltas. Du kan inte se vem som är chef. Alla privilegier för svinner, ingen har mer än någon annan, säger Peter Östman.

Vasakronan flyttade hit 2012. I en allt mer komplex och föränderlig omvärld där varje yrkesroll kräver flera kompeten ser och arbetssätt behövs en fysisk miljö som stödjer det, förklarar Peter Östman. Innan han kom till Vasakronan arbe tade han i ett klassiskt öppet kontors landskap med fasta platser. Varje efter middag satt han kvar och jobbade extra efter att kollegorna hade gått hem, efter som han stördes av deras prat på dagarna. – Den vanliga öppna kontorslösningen med fasta platser är dålig för alla. Man kan inte koncentrera sig och inte gå undan. När jag behöver jobba fokuserat här så går jag och sätter mig i ett tyst rum. PETER ÖSTMAN ÄR INTE ensam om sina erfarenheter. Susanna Toivanen, arbets livsforskare med fokus på kontorsutform ning, konstaterar att medelstora kontors landskap är den sämsta kontorstypen när det kommer till hälsa, trivsel och arbets tillfredsställelse. Problemen är buller, bristande tillgång till avskildhet och allt för få smårum att dra sig undan till. – Forskningen har tydligt visat att kontorslandskap inte är framtidens arbetsplats. Det är för mycket störningar i dem. Dessutom drar kontorslandskapet inte nytta av den digitala utvecklingen och möjligheten att arbeta på olika plat ser, säger Susanna Toivanen. Studier som pekar på nackdelar med kontorslandskap har funnits i decennier. Nyligen kom till exempel en

”Den vanliga öppna kontorslösningen med fasta platser är dålig för alla.”

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Ljudmiljön i lusthuset är berikad med ett ”vitt brus” som minskar störande oväsen.

När ingen längre har någon fast plats syns det inte vem som är chef.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

TEMA:

DET FLEXIBLA KONTORET

Vasakronans knappt 200 medarbetare kan välja på 35 olika miljöer att arbeta i.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Harvard-studie som visade att interak tionerna ansikte mot ansikte minskade med 73 procent vid en flytt från cellkon tor till kontorslandskap. I stället ökade användningen av mejl och chattprogram. Ändå har kontorslandskapen blivit vanliga – inte minst av kostnadsskäl. Enligt vissa beräkningar kan de minska lokalkostnaderna med upp till hälften.

Susanna Toivanen.

MEN 2010 HÄNDE NÅGOT. Då arbetade Susanna Toivanen på byggföretaget ncc, där hon forskade om framtidens kontor. Plötsligt började människor från kon torsbranschen ringa henne. De ville att hon skulle komma och berätta om ett nytt och snabbt växande fenomen: aktivitetsbaserade flexkontor. – Det aktivitetsbaserade flexkontoret blev ett buzzword. Det var lite som en masspsykos ett tag, ingen nyanserad diskussion. Den som föreslog något annat ansågs vara mossig. Konceptet utgår från ett aktivitets baserat arbetssätt. Idén är att arbets miljön ska vara anpassad till olika typer av arbetsuppgifter snarare än att med arbetarna ska anpassa sig till miljön. Både flexkontor och kombikontor kan vara aktivitetsbaserade, påpekar Susanna Toivanen. I kombikontoret har medarbetarna en fast plats att utgå från, till skillnad från i flexkontoret där alla får hitta en ny arbetsplats varje dag. Men det är det aktivitetsbaserade flex kontoret som nu slagit igenom på bred

”Det var lite som en masspsykos ett tag, ingen nyanserad diskussion.”

front. Det är indelat i zoner med olika typer av arbetsmiljöer för olika typer av aktiviteter. Personal sitter inte nödvän digtvis med kollegor från samma avdel ning, och chefer kanske inte ser sina medarbetare på hela dagen. Enligt Susanna Toivanen drivs utvecklingen på av digitaliseringen och det allt mer gränslösa arbetslivet. – Du kan sitta i cellkontor och ändå arbeta aktivitetsbaserat: i kafferummet, ute hos en kund eller i parken. Utöver att flexkontoret förmodas passa bättre i det moderna arbetslivet anger många företag och myndigheter att de vill skapa ökad interaktion mel lan medarbetarna. Utan fasta platser kommer nya möten att uppstå och en mer kreativ, smart organisation skapas, menar förespråkarna. Men blir det verkligen så? Sommaren 2018 avslutades ett stort forskningsprojekt vid Trafikverket. Då hade forskare vid Högskolan i Gävle under tre år följt 500 anställda som gick över från cellkontor och kontorsland skap till aktivitetsbaserade flexkontor. Gävleforskarna undersökte totalt fyra kontor. På tre av dem minskade den upplevda produktiviteten efter kontors bytet. – Det som hade störst betydelse för produktiviteten var hur tillfredsställda medarbetarna var med tillgången till avskildhet. Vi såg att kommunikationen på arbetsplatsen inte var den viktigaste aspekten för självskattad produktivitet, utan det var viktigare att kunna koncen trera sig, säger Helena Jahncke som är docent i arbetshälsovetenskap och ledde studien. När forskarna mätte medarbetarnas prestation i olika miljöer såg de att presta tionsnivån generellt följde ljudnivån. Ju tystare, desto bättre prestation. Dessutom påverkades medarbetarnas uppfattning

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

TEMA:

DET FLEXIBLA KONTORET

Viktigast för hur medarbetarna upplever sin produktivitet är tillgången till avskildhet, visar forskning.

av sina chefer och sitt sociala samman hang av den nya miljön. Upplevelsen av att tillhöra en gemenskap gick ner efter flytten till aktivitetsbaserat flexkontor. På två av kontoren upplevde med arbetarna också mindre av relations inriktat ledarskapsbeteende från sina chefer, något som skulle kunna kopplas till att medarbetarna är mer utspridda på olika arbetsytor än tidigare, tror Helena Jahncke. Detta kan leda till mindre utrymme för informellt småprat och färre möjligheter för cheferna att fånga upp medarbetarnas mående. – Vi vet att det är viktigt att chefen är social och visar omtänksamhet för att medarbetarna ska må bra. Resultaten ger en signal om att chefer kan behöva jobba extra med de aspekterna i ett akti vitetsbaserat flexkontor. Flera psykosociala aspekter påverkades

dock inte alls av bytet. Direkt efter flytten upplevde medarbetarna högre stressni våer, men de återgick med tiden till unge fär samma nivåer som innan flytten. DET AKTIVITETSBASERADE flexkonto ret tycks dock passa olika bra för olika grupper av anställda. Våren 2018 kom en forskningsrapport från Umeå universi tet som visar att kontorstypen fungerar bäst för dem som ofta behöver diskutera frågor med kollegor, eller har väldigt varierande arbetsuppgifter. Inte minst chefer, som ofta har just den sortens arbetsuppgifter. Arbetslivsforskaren Susanna Toivanen får många mejl från oroliga chefer som står inför en flytt till ett nytt, aktivitetsbaserat flexkontor. Med arbetarna är ofta emot förändringen. Hon brukar svara att hon förstår che

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

KONTORSTYPER TRADITIONELLA KONTOR: Cellkontor: Enskilda kontorsrum. Delat kontor: Två till tre personer delar rum. Små öppna kontorslandskap: 4 – 9 personer. Medelstora öppna kontorslandskap: 10 – 24 personer. Stora öppna kontorslandskap: Fler än 24 personer.

AKTIVITETSBASERADE KONTOR: Flexkontor: Kontorslandskap utan fasta arbetsplatser. God tillgång till olika arbetsmiljöer för olika aktiviteter, medarbetarna väljer arbetsstation utifrån arbetsuppgift. Kombikontor: Medarbetarna har fasta arbetsplatser i enskilda rum eller i en öppen miljö, och utöver det tillgång till olika arbetsmiljöer för olika kontorsaktiviteter. Tänkt att kombinera fördelarna med respektive kontorstyp. Utgår från kontorsarbetets olika aktiviteter och en hög grad av grupparbete. Coworking-kontor: Den senaste kontorstrenden där flera olika företag hyr kontorsyta och arbetsplatser efter behov genom att teckna medlemskap i stället för hyreskontrakt. Är vanligen ett aktivitetsbaserat flexkontor, ofta med en viss profil. KÄLLA: CHRISTINA BODIN DANIELSSON, ARKITEKT OCH KONTORSFORSKARE VID BRUNNBERG OCH FORSHED ARKITEKTKONTOR OCH ARKITEKTURSKOLAN, KTH

fens oro. Men samtidigt behöver vi lyfta blicken, menar hon. Världen förändras och lokalerna ska fungera under många decennier framöver. – Under en vanlig vecka sitter folk knappt halva tiden vid sina skrivbord. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det gan ska alarmerande. Ska vi belysa, ventilera och värma upp arbetsplatser och så sitter ingen där? Rummet behöver inte stå och vänta på mig. Jag får ett när jag behöver. För några år sedan kunde hon få upp givna samtal från anställda och chefer. Var de en kvart sena på morgonen fick de den sämsta arbetsplatsen, eller i vär sta fall ingen alls. Den typen av samtal får hon inte längre. Däremot behöver många chefer fort farande omformulera sitt uppdrag i sam band med en kontorsförändring. – Chefer kan säga: ”Jag vet inte vad min roll är i det nya kontoret. Alla är så självgående, jag vet inte ens var de sit ter!” Vi som ledare har förlorat den visu ella kontrollen och behöver hitta nya kanaler för kontakt, inte minst för mer informell kommunikation. Den vardagliga dialog som tidigare kunde äga rum på en gemensam kaf ferast får i allt högre grad ske på andra sätt. Kanske via ett chattprogram eller regelbundna träffar med medarbetarna. Eller genom någon ny sorts digitala appar för informella möten, föreslår Susanna Toivanen. Den digitala utveck lingen går snabbt. MEN KAFFE MÅSTE ALLA HA, fortfarande. På Vasakronans huvudkontor är kaffe maskinen placerad bakom receptionen, riktad ut mot en del av flexlandskapet. En grupp medarbetare står och pratar medan maskinen maler bönor. Någon skrattar högt. Begreppet cellkontor kan urskiljas ur konversationen. I ett sådant vill inte Stina Carlson,

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

TEMA:

DET FLEXIBLA KONTORET

chef för koncerncontrolling på Vasakronan, sitta. – Jag är väldigt social och tror det är en stor fördel att vara med och höra vad som händer, vad andra pratar om, efter som det också påverkar ekonomiavdel ningen. Många ekonomiavdelningar blir lite undanskuffade. Det här är mycket roligare och kunskapsutbytet är en enorm fördel. Stina Carlson börjar vanligtvis arbets dagen med att checka in i en app som visar var i kontoret hon befinner sig. Därefter brukar hon sätta sig i den mer pratsamma mittendelen av kontoret för att läsa mejl och gå igenom dagen, som till stor del består av möten. Någon egen dator behöver hon inte bära runt på efter som det vid varje arbetsplats finns skärm och hårddisk; det är bara att logga in. Kommunikationschefen Peter Östman tycker att hans roll har förändrats efter flytten till det nuvarande flexibla konto ret. Han träffar inte alltid sina medarbe tare, utan behöver lita på att de till stor del leder sig själva. I stället är det andra aspekter av ledarskapet som blivit viktiga. – Det som överraskade mig var att jag behövde jobba mer med det sociala, sna rare än att leda och bestämma. Och det är en prestige man måste släppa. Att konceptet sparar pengar är mest en skön bonus, tycker Peter Östman. Efter

”Jag fick kritik för att vara omodern och inte hänga med i utvecklingen.”

flytten halverades Vasakronans lokalhyra. Tidigare stod många skrivbord tomma. Ett aktivitetsbaserat flexkontor kan passa de flesta, så länge kontoret utformas på rätt sätt med tillräckligt många miljöer och arbetsstationer, tror han. ALLA HÅLLER DOCK INTE MED. När do flyt tade till nya lokaler 2016 valde myndig heten aktivt att fortsätta med cellkontor. Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg tycker att varje chef bör utgå från den egna, aktuella verksamheten. – do är en kunskaps- och expertmyn dighet. I så gott som alla medarbetares arbetsuppgifter ingår att läsa in, analy sera och producera underlag, vilket krä ver eget arbete och koncentration. Medarbetarna önskade sig varken öppna landskap eller aktivitetsbaserade lösningar, enligt Agneta Broberg. Ändå möttes hennes beslut med oförståelse av personer utanför myndigheten. – Jag fick kritik för att vara omodern och inte hänga med i utvecklingen. Vasakronan kan inte anklagas för att inte hänga med i utvecklingen. Fak tum är att de redan är inne på nästa stora trend: Coworking. Det innebär att flera företag delar på samma kontors yta och tecknar medlemskap i stället för hyreskontrakt. Medlemmarna slipper binda upp sig på långa hyreskontrakt och behöver inte heller investera i saker som möbler, kaffemaskiner och teknik. Nästa år flyttar Vasakronan till ett kontor i direkt anslutning till en egen coworkingarena. Spännande, tycker Peter Östman. – Då ska vi testa en lösning där vi delar ännu mer. Vi kommer ha vårt eget kontor men samtidigt ha tillgång till resurserna på coworkingarenan.

•

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Bildtext bildtext bildtext Bildtext bildtext bildtext Bildtext bildtext bildtext

Peter Östman, kommunikationschef, och Stina Carlson, chef för koncerncontrolling, trivs – precis som många andra chefer – bra i sitt aktivitetsbaserade flexkontor.

EXPERTERNAS RÅD TILL CHEFER Susanna Toivanen, professor i sociologi och arbetslivsforskare med fokus på kontorsutformning: Rannsaka verksamheten. Vad gör personalen? Hur utförs uppgifterna bäst? Och hur kan den fysiska miljön stödja processen? Prata med personal och skyddsombud, gör kanske en enkät om hur det fungerar i dag, fråga vad de behöver. Övergången till ett nytt arbetssätt och kontorslandskap kräver ett tydligt ledarskap och bör inte lämnas över till någon konsultfirma. Det aktivitetsbaserade arbetssättet behöver förklaras och tränas in, teknik och IT-stöd måste finnas på plats.

•

Det krävs också en policy om att det är okej att jobba hemma, eftersom konceptet förutsätter att medarbetarna arbetar på olika ställen. Folk ska inte ha dåligt samvete om de jobbar hemma. Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Brunnberg och Forshed Arkitektkontor och Arkitekturskolan, KTH För att ett aktivitetsbaserat flexkontor ska fungera måste det finnas tillräckligt stor tillgång till olika miljöer. Det är ofta det största problemet. Landskapet bör delas in i mindre rumsligheter, den senaste

• •

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

kontorsforskningen visar att människor föredrar att sitta i mindre miljöer. De ska inte heller behöva gå långt för olika behov. Det är också viktigt att cheferna själva tror på konceptet och att medarbetarna har möjlighet att påverka utformningen. Är du chef för en verksamhet med mycket sekretess, till exempel inom socialtjänsten, måste du lägga manken till. I dag sitter många sådana verksamheter i öppna kontorslandskap, där medarbetarna inte kan dra sig undan. Det kan de visserligen göra i aktivitetsbaserade flexkontor. Men cellkontor kan vara en ännu bättre lösning för denna typ av verksamheter.

•

balans

IMPROVISERA

MERA

JA! OCH… DESSA TVÅ SMÅ ORD KAN ÖKA KREATIVITETEN I HELA ARBETSGRUPPEN. JANNE BERG PÅ STOCKHOLMS IMPROVISATIONSTEATER ANVÄNDER DEM OFTA I WORKSHOPS MED ”KONTORSSLAVAR”. AV

MARIK A SIVERTSSON

FOTO

GET T Y IMAGES

Teater kan hjälpa när gruppen behöver svetsas samman.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

STOCKHOLMS improvisationsteater har ungefär hundra uppdrag för företag och organisationer varje år. Ofta kommer teatern in under en förändringsprocess, eller när ett företag har nyanställt och behöver svetsa samman ett eller flera arbetslag. Ibland kickar de igång större konferenser, så att deltagarna går in i idé- och planeringsarbetet med ökat mod och kreativt sinne. – När vi har workshops gör vi övningar i par, eller fyra om fyra. Då får man prova på hur vi tänker som impro-

visatörer. ”Ja! Och…” är den helt och hållet dominerande metoden. Det handlar om att våga säga ja till sina egna och andras idéer, och att våga lita på att man får hjälp i den kreativa processen, att någon lägger till. Att idén man levererar inte behöver vara färdig. I EN ANNAN KLASSISK övning turas två personer om att ge varandra imaginära presenter. Mottagaren avgör snabbt vad givaren överlämnar – den första tanken som dyker upp i huvudet är den rätta. Även om man inte kan sluta tänka på vad som finns i kattlådan hemma. – Vi gör ju inga jungianska analyser av de ord som kommer. Mottagaren säger helt enkelt: ”Åh, ett par skitiga kalsonger. Tack så mycket”, och så är det ur världen. Det handlar om att komma över spärren, att verkligen ta den första tanken och inte censurera sig för att man tror att den skulle vara tråkig eller opassande. För honom, som varit delägare i Stockholms improvisationsteater sedan 1995, är jobbet fortfarande spännande. – När det flyter som mest blir vi som spelar själva överraskade av vad vi säger. Och detta får jag lära ut. Jag får möta människor som kommer till teatern med viss skepticism, och jag får uppleva förvandlingen när de sänker axlarna, ler och har roligt. De kickarna lever jag länge på.

•

IMPROVISATION PÅ FÖRETAG Det räcker ofta med en enda workshop för att starta en förändring, men en del organisationer har återkommande workshops varje månad. Det finns även chefsutbildningar där chefer kan lära sig att hålla improvisationsövningar. Du får då också med dig tillräckligt mycket av pedagogiken bakom för att veta i vilka situationer olika övningar passar. CHEFSTIDNINGEN 2 2019

FOTO: HANNA OL SSON

ARBETSGLÄDJE} Att improvisationsteater ökar kreativiteten i arbetsgrupper finns det sedan 2015 en doktorsavhandling som bevisar, skriven av Samuel West vid Lunds universitet. Men det låter ju jätteläskigt. Ska man prata inför andra, utan manus? Blotta tanken kan förlama snart sagt vem som helst. Janne Berg lugnar: Ingen blir utsatt för något obehagligt, övningarna är vänliga och lekfulla. Och som teambuilding tycker han att improvisationsteater är oslagbart. – När deltagarna kommer till teatern har de ibland farhågor. Men så får de skratta jättemycket, inte minst när saker går fel. Du behöver inte vara superduktig, du försöker igen. Och medarbetarna klarar av någonting nytt tillsammans. Det blir alltid en bättre känsla i gruppen efter en workshop, säger han.

Janne Berg.

PORTRÄTTET

BAKOM MASKEN Nu när hon har lämnat politiken kan Anna Kinberg Batra äntligen vara sig själv. Med sig har hon en djupgående erfarenhet av ledarskap i en turbulent tid. AV

TIM ANDERSSON

FOTO

FRAMÅT} – Inte fan var jag Moderaternas enda problem i alla fall. Anna Kinberg Batra befinner sig i Sveriges Radios morgonödsliga vestibul och stöter oväntat på Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. De diskuterar turerna kring regeringsbildningen, som när detta utspelar sig ännu inte är klar. Suckar, ruskar på huvudet. – Nej, svarar han, verkligen inte. Att göra sig av med dig var den enkla vägen ut.

VIK TOR GÅRDSÄTER

Hon frågar om han vill ha ett ex av hennes nya bok Inifrån, där hon skildrar tiden som moderat partiledare. – Ja, gärna! Har du lust att skriva i den? – Självklart, svarar hon. Du kan betala mig genom en Instagrambild. De tar ett fotografi ihop, som ska generera en gråtskrattande smiley från politiske Expressen-reportern Niklas Svensson och en del sura miner från vänsterpartister. Säkert från några moderater också, men vem bryr sig – Anna

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Anna Kinberg Batra fick ofta kritik för att vara stel och kall i intervjuer. Själv tror hon att det delvis bottnar i en förväntan om att kvinnor ska vara snälla och omhändertagande.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

PORTRÄTTET

Kinberg Batra har ”tagit av sig rustningen”, som hon uttrycker det. Hon är fri. Jonas Sjöstedt håller upp mobil skärmen framför ögonen på henne. – Får jag skriva så här till bilden: ”Oväntad vändning i regeringsförhandlingarna?” – Gör det, svarar hon, det är ju jätteroligt! Han försvinner i en hiss upp till p1 morgon medan vi sätter oss vid ett bord i väntan på Morgonpasset i p3, där Anna Kinberg Batra ska prata om boken. – Jag och Sjöstedt kan skilja på sak och person och gör oss inga illusioner om att kunna övertyga den andre ideologiskt. I sak skulle han väl ta till vapen emot mig om revolutionen kom. Och jag skulle aldrig budgetförhandla med en kommunist. Bra, då vet vi det. Men på ett personligt plan finns det en respekt, säger hon. – Tjuvtittade du förresten på vad jag skrev i hans bok? Jodå. Hälsningen löd: ”För att du vet en del om hur det fungerar.” Anna Kinberg Batra återger en sak som han sade till henne, om vad det innebär att leda ett politiskt parti: ”Till 90 procent är du fånge under omständigheterna. Till 10 procent kan du styra själv.” De visdomsorden skulle Anna Kinberg Batra kunna brodera och sätta upp på väggen. HENNES EGET PARTILEDARSKAP började med att hon fick ta över i hast, utan förberedelsetid. När Fredrik Reinfeldt meddelade sin avgång under valkvällen 2014 var hon lika överraskad som alla andra. Hon fick dessutom ett luddigt mandat. När hon officiellt installerades på Quality Hotel i Solna 2015 spelades Axwells och Ingrossos Something new i högtalarna, men något verkligt nytt

”Inte fan var jag Moderaternas enda problem i alla fall.” fick hon inte i uppgift att skapa. Eller snarare: samtidigt som hon skulle förnya partiet var hon tvungen att försöka förvalta politiken från sin sällsynt framgångsrike föregångare. Omständigheterna hade redan från början gjort hennes väg till en knivig balansgång – ett steg för långt åt det ena eller andra hållet och någon skulle bli sur. Men så länge det såg ljust ut var det förhållandevis tyst från de interna kritikerna. Och ljust såg det ut. I Demoskops aprilmätning 2016 var Moderaterna största parti med ett väljarstöd på 28 procent. I maj gjorde hon personligen succé i Novus förtroendemätning, där 34 procent svarade att de hade mycket eller ganska stort förtroende för moderatledaren – en siffra ingen annan partiledare nådde upp till. Drygt ett år senare, innan valrörelsen hade startat, meddelade hon sin avgång. – Den dagen fick jag kämpa för att stå på benen, för att inte falla ihop, bryta ihop, börja gråta eller lappa till någon, berättar hon. Vad hände? När vi till sist blir insläppta i Morgonpassets lilla studio och sätter oss till rätta bland sladdar i det gröna ljuset från p3-loggan på väggen, är detta en av sakerna som programledaren Hanna Hellquist vill ha svar på. Anna Kinberg Batra har vänt ut och in på historien i sin bok och svaret kommer snabbt.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

CV:

– Det var några av mina partivänner, som man kallar dem, som var lite för oroliga för sina egna positioner och började kräva min avgång. Flera stycken, på ett litet pärlband. Till sist tyckte jag att det blev lite för mycket. Då sade jag nej, nu sticker jag.

1974 Flyttar till Holland som fyraåring. ”Allt är nytt och jag har varken kompisar eller språket, men finner mig ganska snabbt och trivs bra. Jag är inte rädd utan ser oftast fördelar med förändring, uppbrott och nya sammanhang, vilket nog har sina rötter här.” 1983 Går med i Muf. ”Provoceras från vänster av samhällskunskapsläraren, som fick oss elever att tänka till och bilda egna uppfattningar.”

KANSKE BÖRJADE DET med Sverigedemokraterna. De gick 1991 starkt framåt under 2016 samtiKommer in på digt som Moderaterna tappade Handelshögskolan. mark. Inom Anna Kinberg Bat”Det är mitt i den valrörelse som ska ras parti växte oron över utveckleda till ett maktlingen, liksom det interna trycket skifte och snart även på henne att göra någonting, och jobb hos statsminister i januari 2017 upphävde hon till Carl Bildt. Men jag lovar mig själv att sist det tidigare förhandlingsläsa färdigt" förbudet. Från och med nu var det fritt fram att diskutera med 1994 Sverigedemokraterna i enskilda Får jobb i Bryssel. ”Är engagerad i Muf, frågor. studentkåren och Ja Resultatet? Kritik från många till EU-kampanjen. håll och ett ras i DemoskopEU-omröstningen vinner undersökningen i mars 2017 till Men det är klart att det kändes vi, vilket leder till studieuppehåll och rekordlåga 16,6 procentenhetufft i bland. jobb i Bryssel.” ter, samtidigt som sd blev näst Omständigheterna igen, de 90 största parti. procenten: Hon, som ända sedan 1996 En annan av Morgonpassets muf-tiden varit en tydlig repreVäljs till ordförande i Muf i Stockholms län. programledare, komikern David sentant för den liberala falangen "Tar mig ändå igenom Druid, spetsar till det: i partiet, som drivit sådant som de sista kurserna och – Eeeh, du kommer från ett hbtq-personers rättigheter och börjar jobba som proModeraterna som säger ”öppna friare invandring, tar över parjektledare i starten av rekryteringstjänsera hjärtan”. Sen är det du som tiet i en tid då hela det politiska terna Jobline och Nova. formar partiet så att det är lite landskapet bildar en rutschkana Är fortfarande poli”stäng dem igen”. högerut. Balansgången visar tiskt intresserad och – Jag förstår vad du menar, sig hopplös. När hon sluter den kommer in i riksdagen första gången som ermen håller inte med. Omvärdera decemberöverenskommelse som sättare 2000, men åker och ändra måste vi göra. Hjärska hålla Sverigedemokraterna ut igen 2002. Då är jag tat måste man ha med jämt. Det utanför inflytande, kritiseras nygift, privatanställd här handlar om hur man hantehon. Och när hon öppnar för och lämnar politiken.” rar en kris. År 2015 kommer folk samtal med samma parti kritiFortsättning på sidan 45 gående över Öresundsbron och seras hon igen. Enligt Jan Björken del får sova ute. Då tycker inte jag att lund var det rent av där och då som Alliman har hjärta om man inte tar tag i det. ansen började spricka. CHEFSTIDNINGEN 2 2019

I dag är hon tillbaka på Handelshögskolan, där hon är rådgivare i ämnet "ledarskap i en turbulent tid".

Till 90 procent fånge, sade Sjöstedt. Men de resterande tio då – hennes eget ansvar? Jo då, hon står för sitt beslut att öppna kanalerna till Sverigedemokraterna. Det var rätt, men tiden omogen. Att hålla dem utanför är att ge dem en martyr status som bara göder dem, tror hon. När samtalet rör sig om Sverigedemokraterna blir Anna Kinberg Batras svar retoriska och meningsbyggnaderna bakvända. Armarna sätts i kors. Annars är de ständigt i rörelse, liksom fötterna. Hon skrattar mycket. Verkar trivas bra här på den ”vänsterliberala skitkanalen”, med Jimmie Åkessons formuleringskonst. När mickarna är av frågar David Druid henne om hon sagt upp medlemskapet i Moderaterna. – Nej, jag är medlem. Gräsrot då, på något sätt. Jag ska snart bli oljemålning.

Fast Reinfeldt måste bli färdig först. De får hänga upp honom till att börja med. – Men varför tar han sådan jävla tid då? – Jag vet inte. Det kanske är frisyren… EFTER SÄNDNINGEN SKA Anna Kinberg Batra vidare med taxi. Precis när hon satt sig i bilen inser hon att hon glömt telefonen i studion, och vänder tillbaka. Taxichauffören tar av sig solglasögonen och ser på mig i backspegeln. – Jag är uttalad moderat. Jag bor i Huddinge. Jag är företagare. Man måste ha lite avdrag, du vet. Tyckte du att Anna Kinberg Batra var bra som partiledare? – Ja, hon är en stark kvinna. När Anna Kinberg Batra kommer tillbaka igen förklarar chauffören för oss båda varför han gillar ”starka kvinnor”. Hans mamma var den andra muslimska

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

PORTRÄTTET CV:

2006 Kommer in i riksdagen ”Efter flera års fruktlösa försök föds min dotter efter en besvärlig graviditet. Jag ammar och går på kryckor och står samtidigt på riksdagslistan inför valet, men tänker inte så mycket på det förrän alliansen vinner egen majoritet. Det är nu politiken blir på riktigt.”

kvinnan i Eritrea att köra bil. förtroende i breda lager när han Hon startade dessutom eget förevar som mest seriös och ansvarstag. Han är ”mammas pojke”, full och hanterade kriser. Ju mer konstaterar han. kamrerstyp han var, desto mysiAnna Kinberg Batra lyssnar gare tyckte alla att han var. framåtlutat medan vi kör igenom ett soligt vinterstockholm, förbi MED ANNA KINBERG BATRA var det slottet och en bit bort det modeomvänt. 2009 rata riksdagskansliet. Under hennes korta tid som Får allt tyngre – Din mamma lät ingenting statsministerkandidat inträffade uppdrag begränsa henne, eller hur? Hon den ena krissituationen efter ”Sverige är ordförandeland i EU, vilket gjorde som hon ville, säger hon. den andra: flyktingvågen, Brexit, för mig som ordförande När Anna Kinberg Batra tog Trump, terrordådet. Tiden var för riksdagens EUöver som partiledare hade hon ”dead serious”, som hon formunämnd innebär att leda samma inställning: hennes lerar det. Men när hon uttryckte stora möten och nå överenskommelser med könstillhörighet skulle inte sig därefter uppfattades hon parlamentariker från få begränsa henne. Och inte som stram och stel. Och när hon ungefär 30 länder. heller skulle hon adressera den visade handlingskraft kom kriJobbet lägger grunden som förklaring om saker och ting tiken också inifrån. För kall, för för ännu tyngre uppdrag. Året efter blir sket sig. tuff, löd domen. jag gruppledare och – Att spela könskortet är inte – Särskilt i konservativ maktordförande för framkomligt i en konservativ kultur finns en förväntan om att finansutskottet.” organisation. Vi gjorde aldrig en kvinnor ska vara snälla, mjuka 2015 affär av att jag kunde bli Sveriges och omhändertagande. De som Väljs till partiledare första kvinnliga statsminister. bär på en sådan förväntan blir i januari Det finns inte någon större kvinarga och ledsna när jag väl fattar ”Positiva framtidsno-wow-faktor i Moderaterna. beslut och säger ”nej, nu är det planer möts snart av tung konkurrens från Där är det kompetens man ska så här”. Man får slita lite hårdare flyktingkris och frusprata om. Kompetens är fint och för att få igenom saker. Och slitrerade partivänner kön är fult. ter man för hårt blir man bitchig efter valförlusten Därför trodde hon också att eller besvärlig. året innan. Men vi har också mycket roligt det var framkomligt med en Men låg det då inte någonting i och når resultat." ”könsneutral” strategi. Hon var kritiken? Var hon inte väl robotlika meriterad som sina förelik i intervjuer och debatter? 2017 gångare i de för moderat kulJo då. Det stämmer nog, säger Avgår som partiledare ”Vid tidigare tur avgörande ekonomiska och hon. Hon var ny och ännu inte förändringar och internationella frågorna, och hon varm i kläderna. Dessutom hade uppbrott har planer skulle vara precis lika korrekt och hon Håkan Juholts mustasch på fortsatta politiska seriös som dem. Trist, om man inpräntad på den mentala hornuppdrag alltid funnits där någonstans, men så vill. Det var den traditionella hinnan, Juholt som hade skojat efter den allra högsta modellen. om sitt utseende och sin ”kulbo” nivån är det nu fakTaxichauffören, som inte veroch bjudit på sig själv med resultatiskt slut. Det känns kar ha lyssnat så noga, bryter in. tet att hans politiska projekt snart som att ta av sig en rustning.” – Om jag ska vara ärlig var var reducerat till en plump i det Anders Borg min favorit. socialdemokratiska protokollet. – Det är intressant, svarar hon, Hon valde att spela säkert – för säkert. Anders Borg blev mest populär och vann Planen var att knäppa upp kavajen lagom CHEFSTIDNINGEN 2 2019

PORTRÄTTET

till valrörelsen, kanske sitta med komikermaken i tv, låta sig intervjuas i någon populär podd. Så långt hann hon inte. NÅGRA VECKOR SENARE möts vi igen, på Café Rival i centrala Stockholm. Anna Kinberg Batra pekar på två olika kakor i disken och frågar mannen som jobbar där vad skillnaden är. ”Snickers och en hälsobar, som innehåller…” – och där avbryter hon honom. – Jag tar snickers. Vi fortsätter samtalet där vi avslutade det senast. Bristen på tålamod – det var det som till sist fällde henne, enligt henne själv. Det normala är att en moderatledare testas i ett val, oavsett opinionsmätningar. Med henne bröts den traditionen. Som en av orsakerna pekar hon ut den tilltagande medialiseringen av politiken. – Det är den som gör att fyra år är alldeles för lång tid. Ett mediedrev kan piskas upp på en timme. Människor rusar hit och dit och känner bråttom, bråttom, bråttom. Till slut orkar de inte vänta. Vad har du lärt dig om ledarskap som du inte visste innan du blev partiledare? – Vad som händer när det blir hårdare maktspel, när trycket hårdnar från flera håll samtidigt. Borde du med facit i hand ha gjort någonting annorlunda?

”Jag var nog en hygglig balans mellan dörrmatta och diktator, och har kallats båda.”

– Ja, om jag hade vetat och kunnat föreställa mig hur starkt det interna motståndet kunnat bli hade jag lagt mer kraft inåt i organisationen, för att bekräfta vilsna själar och kanske förebygga internt motstånd. Jag skulle ha säkrat upp några personer lite mer i början, i stället för att ta deras mandat och rusa vidare framåt. Du har beskrivits som för tuff och kall – men var du i själva verket för mjuk? – Ja, lite för snäll ibland. Men jag var nog en hygglig balans mellan dörrmatta och diktator, och har kallats båda. Jag vågar fatta beslut, men jag är inte… iskallt maktspel kan kräva att man är beredd att offra nära relationer, kanske mer än jag gjorde. Å andra sidan: vännerna har jag kvar. MED BOKEN �INIFRÅN� har Anna Kinberg Batra i efterhand tagit kontroll över ett skede i den politiska historien som hon, när det utspelade sig, hade svårt att manövrera. Nu är hennes bidrag till historieskrivningen bearbetat och färdigt. Nästa steg då? Naturligtvis har hon fått en del fina jobberbjudanden, men tackat nej till det mesta. Vill inte kasta sig in i någonting överilat. En aktör som hon dock har sagt ja till är Handelshögskolan, där hon nu är rådgivare i ämnet ”ledarskap i turbulenta tider.” De problem som hon kämpade med som moderat partiordförande – medialiseringen, otåligheten, ojämställdheten – är inte begränsade till den politiska sfären, menar hon. Hon är glad över att hennes erfarenheter nu kan användas till problemlösning. För om det som Jonas Sjöstedt sade till henne om politiskt ledarskap också gäller chefer inom andra branscher, gäller samtidigt hans avslutande ord: – Utmaningen är att göra det bästa av de där tio procenten.

•

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Vad nästa steg blir för Anna Kinberg Batra är ännu inte klart. Hon vill inte kasta sig in i något överilat.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

ARBETSRÄTT

Nya regler vid sjukdom KARENSDAGEN HAR NU ERSATTS AV ETT KARENSAVDRAG. DET SKA GÖRA SJÄLVRISKEN I SJUKFÖRSÄKRINGEN MER RÄTTVIS OCH FÖRUTSÄGBAR. AV

ANNIK A SJÖBERG

SJUKPENNING} Vid årsskiftet ändrades sjuklönelagen och karensdagen ersattes med ett karensavdrag. Systemet med karensdag har kritiserats eftersom de som arbetar oregelbundna tider har fått bära en större självrisk än andra. Om de var sjuka en dag då de skulle ha arbetat ett längre pass blev karensavdraget större än för den som arbetar regelbundna tider. – Det nya systemet blir mer rättvist då karensavdraget utgår från hur mycket du jobbar en FAKTA genomsnittlig Fler räkneexempel vecka i stället, finns på verksamt.se Hur just din sjuklön säger Jenny räknas ut framgår av Gustafsson, ditt kollektivavtal. verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Karensavdraget ska motsvara 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. För den som arbetar regelbundna tider innebär det ingen större förändring jämfört med tidigare.

Nu blir det mer rättvist för dem som jobbar oregelbundna tider.

För alla som arbetar oregelbundna tider blir beräkningen lite mer komplicerad. Lagstiftningen slår inte fast exakt hur den genomsnittliga arbetstiden ska beräknas men i förarbetena framgår att man kan titta framåt, på schemalagd arbetstid. Om det inte räcker kan arbetsgivaren i stället titta bakåt i upp till tre månader. Lars-Erik Ekbäck-Eriksson, avtalssekreterare på Akademikerförbundet SSR, konstaterar att sättet att räkna på ser lite olika ut i olika kollektivavtal, men att slutresultatet blir i princip likvärdigt. – De flesta har utgått från frånvaroavdragen i befintliga kollektivavtal och anpassat dem efter lagstiftarens intentioner, säger han.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

I många kollektivavtal utgår beräkningen från en formel. Statliga avtal utgår från att karensavdraget motsvarar 3,68 procent av arbetstagarens aktuella månadslön. Kommuner och landsting utgår från en kvot. För Akademikerförbundet SSR:s medlemmar inom kommuner och landsting används kvoten 1,4. Först räknar man fram en kalenderdagslön genom att månadslönen delas med antalet dagar i aktuell kalendermånad (helger och röda dagar inräknade). Karensavdraget blir då 80 procent av kalenderdagslönen multiplicerat med 1,4. Om arbetstagaren skulle ha fått andra ersättningar den första sjukdagen, till exempel ob-ersättning eller beredskapsersättning, så dras även dessa bort. Från

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

CHEFSFRÅGAN:

”Vilka regler gäller för tjänstledighet?” DILEMMA: ”En av mina medarbetare vill vara tjänstledig för att

prova annat arbete. Vad gäller för sådan ledighet?” SVAR: Enligt lag har du som anställd rätt att vara ledig för att

•

FOTO: AK ADEMIK ERFÖRBUNDET SSR

dag två ingår de i beräkningen av sjuklönen. Den som skulle ha fått en obersättning på 570 kronor får med andra ord sjuklön, 80 procent av den ordinarie lönen, plus 456 kronor, vilket är 80 procent av ob-ersättningen. Nytt för i år är också utgångspunkten att ett helt karensavdrag alltid ska göras. Det innebär att den som blir sjuk vid lunchtid får ett avdrag motsvarande halva arbetsdagen. Fortsätter sjukperioden dagen efter så fortsätter karensavdraget dras till dess att ett helt avdrag gjorts. – Förr kunde vissa gå och snörvla på jobbet en stund för att sedan gå hem, och därmed få mindre karens. Men nu gör det ingen skillnad, säger LarsErik Ekbäck-Eriksson.

prova annat arbete på grund av sjukdom. Det finns dock vissa villkor, till exempel ska du ha haft nedsatt arbetsförmåga under minst 90 dagar. Annars har medarbetare ingen lagstadgad rätt att vara lediga för att prova annan anställning. Inom staten regleras dock detta i det statliga kollektivavtalet. Är du statligt anställd och har en tillsvidareanställning, så har du rätt att vara ledig som längst två år för att prova annan tidsbegränsad anställning inom det statliga avtalsområdet. En förutsättning är att du har varit anställd i minst tolv månader innan ledigheten inleds. Du har inte rätt att vara ”Det är viktigt att ha ledig från en statlig myndighet för att prova arbete inom en tydlig intern policy, så att medarbetare en kommun, landsting eller på ett privat företag. inte känner sig godOm du är chef i en komtyckligt eller orättvist mun, ett landsting eller på behandlade” ett privat företag behöver du alltså inte bevilja ledighet för att prova annat arbete, men det finns inget som förbjuder det. I sådana fall tycker jag att det är viktigt att ha en tydlig intern policy, så att medarbetare inte känner sig godtyckligt eller orättvist behandlade. Ta upp frågan med din ledningsgrupp eller HR-avdelning och se till att ni har en gemensam syn. Om ni av verksamhetsskäl inte kan bevilja ledighet är det viktigt att förklara varför och säkerställa att medarbetaren tar till sig förklaringen. Använd likabehandlingsprincipen och gör tydligt för alla medarbetare vilka interna principer som gäller.

Helena Nicklasson CHEFSFÖRHANDL ARE, SVENSK CHEFSFÖRENING/ AK ADEMIKERFÖRBUNDET SSR

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

ARBETSRÄTT

nytt från AD

// Utländskt byggbolag får betala skadestånd // Löneutbetalning ska inte påverka sjukpenning // SAS slipper betala skadestånd för brott mot MBL

och andra domstolar

Kollektivavtal gäller även utstationerade En tvist mellan Svenska byggnadsarbetareförbundet och ett lettiskt bygg bolag har avgjorts till förbundets fördel. Det lettiska bolaget utförde 2016 arbeten i Linköping ”Har inte följt med anställda byggavtalets hemmahörande regler.” i Lettland. Bolaget hade ett kollektivavtal i form av så kallat hängavtal till bygg avtalet men har, enligt en dom från Arbetsdomstolen, inte följt byggavtalets regler om lön- och arbetstidsbestämmelser. Det har inte heller följt reglerna om lönespecifikationer och att löpande lämna granskningsuppgifter och de har vägrat förhandla. Bland de aktuella arbetstagarna fanns inga medlemmar i Svenska byggnadsarbetareförbundet. Men genom hängavtalet har bolaget ändå varit förpliktigat att tillämpa bygg avtalet på samma sätt som ifall arbetstagarna varit medlemmar. Bolaget ska därför betala allmänt skadestånd med 820 000 kronor för kollektivavtalsbrott och

30 000 kronor för förhandlingsvägran, plus ränta. Beloppen har fastställts utifrån den vinst bolaget gjort genom att betala för låga timlöner. Bolaget ska dessutom ersätta Svenska byggnadsarbetareförbundet för rättegångskostnader på drygt 200 000 kronor. (AD 78/18)

Arbetstagare fick rätt mot Försäkringskassan En medlem i Fastighetsanställdas förbund med omfattande smärt- och depressionsproblematik nekades sjukpenning. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som konstaterade att flera läkare samstämmigt bedömt att hans arbetsförmåga var helt nedsatt, och att Försäkringskassan inte hade presenterat någon dokumentation som på ett tydligt sätt visade på motsatsen. Försäkringskassan överklagade domen till kammarrätten med argumentet att mannen fått lön under perioden och därmed uppvisat arbetsförmåga. Det stämde visserligen, mannen hade fått lön men han hade inte arbetat. Lönen betalade arbetsgivaren ut för att hjälpa honom i den svåra situation han hamnat i. Kammarrätten konstaterar att löneutbetalningen inte ska

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

påverka bedömningen av mannens arbetsförmåga och att han därmed har rätt till sjukpenning. (Kammarrätten i Sundsvall, mål 1910-18)

Brott mot MBL SAS hyr vid hastigt uppkomna trafikstörningar ibland in flygplan med besättning från flera olika flygbolag, så kallad wetlease. Enligt kollektivavtalet har flygbolaget rätt att under vissa omständigheter göra detta utan att först förhandla med Svensk pilotförening, SPF. Det uppstod dock en tvist om en del av de inhyrningar som gjordes under våren 2016, och om de omfattades av undantaget eller inte. SAS har senare medgett vissa fel och har betalat 40 000 kronor till SPF, samt lovat se till att de i fortsättningen fullgör sin skyldighet enligt MBL. SPF ”SAS har yrkade dock på medgett skadevissa fel.” stånd från SAS för brott mot förhandlingsskyldigheten gällande inhyrningarna från två berörda flygbolag. Arbetsdomstolen avslår SPFs begäran. (AD 3/2019). AV

ANNIK A SJÖBERG

Rätt verktyg gör jobbet bättre

Upptäck arbetsmiljöutbildningen för kommun- och landstingssektorn Hos oss finns verktyg för en god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats. Kostnadsfritt såklart!

Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Sobona

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

kultur AV

KARIN PERSSON

När Åsa Axelsson slutade lönearbeta fick familjen oväntat mer pengar över. Tillbaka efter sjukskrivningen ser hon med nya ögon på arbetslivet.

PERSPEKTIV} I sin jakt på en arbetsplats med rimlig arbetsbörda, möjlig att kombinera med livet som fyrabarnsmor, provade Åsa Axelsson en rad olika typer av pedagogiska verksamheter utan att hitta rätt. Kombinationen karriär, pendling och familjeliv blev till sist för mycket och hon drabbades av utmattningssyndrom. I samband med sjukskrivningen bestämde hon sig för att ta reda på om familjen kunde leva på mindre pengar – med en mer harmonisk tillvaro som vinst. När hon var hemma och ägnade dagarna åt sådant som gjorde att familjens utgifter minskade, som att odla, laga trasiga kläder och ta sig an en hyresgäst, blev det snart uppenbart att det gav stor effekt på privatekonomin. Ett reducerat behov av barnomsorg plus att familjen inte åkte på några semesterresor hjälpte förstås också till. – En chockerande insikt som jag ännu inte har lyckats smälta var att det gick jämt upp. Vi hade lika mycket pengar under min sjukskrivning som när jag

FOTO: ALEX ANDR A A . ELLIS

Ny blick på ekorrhjulet

Åsa Axelsson fick mer tid – och mer pengar.

jobbade 70 procent som lärare. Och då är sjukersättningen inte ens med i ekvationen. Nu har Åsa Axelssons experiment resulterat i boken Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete. Där varvas konkreta spartips och betraktelser från grönsakslandet med beskrivningar av hur omgivningen reagerade på hennes livsstilsmässiga kovändning. Boken presenterar alternativ till de vanliga CHEFSTIDNINGEN 2 2019

lösningarna i medelklassvardagen, som städhjälp och matkasse. – Ska du ha råd med matkasse så måste du lönearbeta ännu mer! I stället föreslår jag att du går ner till deltid. Även om det bara är till 80 procent kan det vara en räddningsplanka. Det spelar ingen roll vad du börjar med, om det är att baka eget bröd eller cykla i stället för att ta bilen. Det är ett första steg som sätter en process i rullning.

•

NYTT I BOKHYLLAN

STINA LOMAN

Den gyllene zonen – Att leda i mellanrummen

Christian Jacobsson och Maria Åkerlund

Teamutveckling i teori och praktik

P-O Gunnarsson, Linus Owman och Jan Sturesson

(NATUR & KULTUR)

Vad är team, hur blir de till och varför utvecklas de som de gör? Det är några av frågorna som besvaras via teori och forskning i första delen av Teamutveckling i teori och praktik. Läsaren får kunskap om vikten av kontinuerlig delning, och gemensam bearbetning av information som grund för teamutveckling. Här diskuteras också ledarskap och följarskap. I bokens andra del beskrivs tillvägagångssätt och metoder för att analysera, diagnostisera och utveckla team. Författarna är psykologer och i boken kombinerar de teorier och forskning med praktiskt arbete kring utveckling av team.

(HOI FÖRL AG)

Det här är en bok som inspirerar ledare och chefer att våga leda i mellanrummen. Det handlar om att gå utanför de givna gränserna runt uppdraget och hitta nya möjligheter i möten med aktörer, medarbetare och branscher. Författarna har under lång tid jobbat med omvärldsanalys, ledarskapsutveckling och strategifrågor. Här delar de med sig av sina insikter och erfarenheter. Varje kapitel avslutas med konkreta frågor som passar för egen reflektion eller gruppdiskussioner.

Tillit – En ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor

Härskartekniker: Sagor för vuxna

Louise Bringselius

Anna-Karin Kask

(KOMLIT T)

Det pratas mycket om tillitsbaserad styrning i offentlig sektor. Men vad innebär det nya tankesystemet? Denna bok riktar sig främst till dig som är praktiskt verksam i offentlig sektor. Här får du en introduktion och många konkreta exempel och tips. Louise Bringselius är docent och organisationsforskare vid Lunds universitet och tidigare forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen som undersökt hur styrningen av den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna kan bli mer tillitsbaserad.

(HOI FÖRL AG)

En allvarlig bok skriven i sagoform där ”sanningar” synliggörs på ett humoristiskt sätt för igenkänning och självläkning. Så beskrivs Härskartekniker: Sagor för vuxna. Det är en bok om makt- och härskartekniker som riktar sig till den som hållit tyst för länge. Har du exempelvis blivit osynliggjord på möten eller börjat tvivla på dig själv efter att ha blivit utsatt för subtila strategier? Då är det dags att lära dig mer om hur härskartekniker fungerar. Författaren är dramapedagog och har arbetat med grupputveckling i många år.

TIPSET}

I "Framgångspodden" intervjuar Alexander Pärleros människor som har lyckats med olika saker i livet. Efter 250 avsnitt ger han sig nu ut på en föreläsningsturné med titeln "Från dreamer till doer". På turnén kommer han att dela med sig av sina bästa framgångstips, som hur du når dina mål, blir en doer och skapar dig ett liv där du kan ägna dig åt din passion. CHEFSTIDNINGEN 2 2019

Hemma är där ditt hjärta bor Ditt hem är så mycket mer än stället där du förvarar dina saker. Här föds minnen och här lever drömmar. Här berättar du för små öron att de kan bli allt de vill när de blir stora och här kramar du om och torkar tårar efter skrapade knän. Från din dörr ekar skrik, skratt och kras om vartannat och du är så trött som bara en förälder kan vara i slutet på dagen. Men bröstet är aldrig fullare än när du står i mörkret och tittar på dem när de sover – för här bor ditt hjärta. Fokusera på livet du, så fokuserar vi på dina försäkringar.

www.akademikerforsakring.se/hem

CHEFSDAGBOKEN

I varje nummer ber vi en chef föra dagbok över en arbetsvecka. Personen skriver om motgångar och glädjeämnen öppet eller anonymt. Chefen får sedan feedback av en ledarskapskonsult på saker att förändra, reflektera kring eller vara extra nöjd med …

Måndag

tänker mycket på hur jag ska kunna använda allt jag lär mig i mina egna chefsgrupper parallellt med ansvaret för den dagliga driften. Stimulerande och kul!

”SKÖNT ATT ARBETA PÅ HEMMAKONTORET”

Jobbar hemma i dag och deltar på vår måndags-check-in med förvaltningsledningen ANNA FRIBERG via Skype. Vi stämmer av GÖR: Äldreomsorgschef i Eslövs veckan som kommer och Onsdag kollar om det är något akut kommun. Ansvarar för verksamhetsområdena hemvård och ”HAR EN ANSTRÄNGD som vi behöver ta tag i här särskilda boenden. Arbetsleder och nu. Dagen ägnas sedan 12 enhetschefer och en projekt- EKONOMI” åt att planera medarbeledare. Enheterna (sex särskilda Onsdagsförmiddagen tarsamtal och kommande boenden och fyra hemvårdsom- ägnas åt ekonomi- och verksamhetsuppföljlönesamtal. Jag går igenom råden) har tillsammans cirka 870 anställda. ningsmöten med enhetsmina enhetschefers resultat och utveckling utifrån UTBILDNING: Examen i national- cheferna inom hemvårekonomi och statsvetenskap. den. Vi är just nu mitt i olika källor som medarbeett intensivt utvecklingsDET BÄSTA MED ATT VARA tarenkäter, SocialstyrelCHEF: ”Det är varierat och välarbete som handlar om sens brukarundersökning digt roligt och framför allt viknya ”byggstenar” (kateoch ekonomiska siffror. tigt att vara med och påverka gorisering av biståndsJag har en bit att köra till utvecklingen av äldreomsorgen.” bedömda insatser) och jobbet i Eslöv så ibland den påkopplade ersättär det skönt att arbeta på ningsmodellen. Under en period har hemmakontoret. vi utökat deltagandet på dessa uppföljningsmöten för att försäkra oss om att vi Tisdag inte missar något när vi drar slutsatser av den information vi plockar ut från ”JAG ÄLSKAR våra olika system. Vi har en ansträngd GRUPPUTVECKLING” ekonomisk situation i äldreomsorgen I dag har vi en heldag med och behöver vända och vrida på alla steförvaltningens ledningsnar. Onsdagseftermiddagen ägnas bland grupp och vårt interna annat åt vårt GiS-projekt (geografiska utvecklingsarbete. Vi är informationssystem – enkelt uttryckt sju personer i lednings”data på karta”) tillsammans med vår gruppen (förvaltningsprojektledare Naida. Naida arbetar som chefen, tre verksamhetsundersköterska och planerare men har chefer, två stabschefer och också en högskoleexamen i landskapsvår medicinskt ansvariga vetenskap vilket jag upptäckte av en sjuksköterska) och har "Kaffe behövs ofta och slump. Det är så kul och inspirerande att en process igång för att mycket! Jag köpte egna tillsammans med henne utforska möjligstärka vårt strategiska koppar, tyckte de vi hade heterna att på ett ännu mer effektivt sätt arbete. Jag älskar grupppå förvaltningen var lite 'kommunalgrå"..." kunna planera vår hemvårdsverksamhet. utvecklingsarbete och CHEFSTIDNINGEN 2 2019

CHEFSDAGBOKEN

Det är viktigt att vi hela tiden tänker i termer av att vi ska värna våra viktigaste resurser – medarbetarna som är på fältet 24/7/365 – så att de kan ha så goda förutsättningar som möjligt.

Torsdag ”VI JOBBAR MED TRAFIKLJUSMODELLEN” Varje torsdag har jag chefsmöten. Ena veckan med enhetscheferna inom hemvården och andra veckan enhetscheferna på våra boenden. På förmiddagarna är det ett sedvanligt apt och ofta en del gäster som vi behöver stämma av med, t ex våra hr-konsulter, enhetscheferna för sjuksköterskor och rehab och våra controllers med flera. På eftermiddagarna är tiden vikt åt mer strategiska och ingående diskussioner i olika frågor eller grupputvecklingsarbete. Just den här torsdagen pratar vi ”samarbete” på eftermiddagen, både internt och i relation till externa samarbetspartners. Vi jobbar med trafikljusmetoden, en metod som jag tycker är användbar i olika frågor för att på ett smidigt sätt fånga upp det som funkar bra, mindre bra eller inte funkar alls. Efter en lite trevande start blir det en eftermiddag fylld av bra och livliga diskussioner!

Fredag ”DET PIRRAR LITE I MAGEN” "Dikter av Ragnar Thoursie, väldigt fina! Kan användas både som vision, handlingsplan och kvalitetskriterier för äldreomsorgen. Jag läser en bit då och då."

Fredagen inleds med ett intensivt arbetsmöte med anledning av en kommande organisationsförändring i hemvården. Bemanningsenheten ska läggas ned och

poolens medarbetare kommer att få fast placering i något av hemvårdsområdena. Vi gör en risk- och konsekvensbedömning utifrån enhetschefsperspektiv och förbereder underlag som behövs till den kommande fackliga förhandlingen. Före lunch hinner jag med en kortare ekonomiuppföljning med en av boendecheferna och vår controller. Just det här boendet har gjort en väldigt fint utvecklingsresa och har nu låga sjuktal och gröna siffror! All heder till enhetschefen som på ett idogt och envist sätt har arbetat för detta under flera år. Efter lunch är det dags för det första nätverksmötet med våra nya demensombud, som vi inrättat som ett led i att förverkliga intentionerna i den lokala och nationella demensstrategin. Det pirrar lite i magen och jag känner mig förväntansfull. Demensombuden är medarbetare inom äldreomsorgen som har särskilt ansvar för att vara sina kollegor behjälpliga i ärenden som rör enskilda med demenssjukdom. Vi vill rusta de här medarbetarna med extra mycket kunskap och energi och detta arbete inleds i dag. En av mina enhetschefer är samordnare och det känns fint att veta att eftermiddagen kommer att löpa på utan problem tack vare henne. I den bästa av världar skulle jag hinna med lite planering inför veckan som kommer innan jag går hem för att fira helg. Men oftast hinner jag inte med det utan får ta en stund på söndagkvällen i stället. Summa summarum så var även detta en vecka fylld av en hel massa roligt jobb inom många olika frågor. En del tid har fått läggas på kvällarna för att hinna med mejl skörden, vilket inte är helt idealiskt men samtidigt nödvändigt för att ha snurr på de många frågor som ryms i mitt arbete.

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

FOTO: EVA BERONIUS

”Glöm inte bort att kompensera dig själv för din nerlagda tid och flexibilitet.” KATINKA KUBENKAS REFLEKTION: Tack för att du delar med dig av din arbets vardag och skönt att du har hittat en rutin att arbeta hemma. Kan du hitta fler sätt att använda tiden på ett kvalitativt sätt? Finns det möjlighet att arbeta hemma fler dagar eller att åka hem tidigare någon dag i veckan? Alla arbeten har oftast toppar och dalar vad gäller arbets insats och du verkar ha hittat ett förhållningssätt till det. Glöm bara inte bort att kompensera dig själv för din nerlagda tid och flexibilitet! Alltid så ledsamt att höra om och om igen att det är en ansträngd ekonomisk situa-

MÅNADENS EXPERT KATINKA KUBENKA Ledarskapskonsult med 20 års erfarenhet från både privat och offentlig sektor. Hon driver i dag konsultbolaget Insight Consulting som är samarbetspartner till Svensk Chefsförening.

tion inom äldreomsorgen, vi är många som beundrar er som lyckas få till en fungerande verksamhet med små medel. Beundrar dig också för ditt framåtriktade arbetssätt, din kreativitet, nyfikenhet och hur du hittar lusten i att vända på alla möjliga stenar. Som till exempel hur du främjar tekniken och hur den kan vara ett stöd i din verksamhet för att frigöra tid för mer mänsklig omsorg och få personalen att trivas. Förutom att du också på ett så föredömligt sätt lyfter fram medarbetare och bjuder in kreativa kollegor, kan du få ännu mer draghjälp och tips från andra

SKRIV DAGBOK!} Brottas

medarbetare? Kanske bjuda in dem eller några som de själva utser till en egen ”trafikljus övning” på temat skapa bästa möjliga förutsättningar? Jag önskar att vi kan hitta strategier för att se långsiktigt på äldrevården och att även hitta utrymme för de ”små stunderna” för våra äldre, så att de – och även vi i framtiden – får känna som i dikten Välbefinnande skriven av Ragnar Thoursie: ”Inbjuden till söndagskaffe hos barn och barnbarn. Känner mig presentabel: har fått duscha, klippa håret, ren skjorta, nystruken. Sånt är livet nu, små saker – stor betydelse.”

•

du med dilemman på jobbet som du vill ha hjälp att reda ut? Då kan du skriva dagbok i Chefstidningen och få feedback av en ledarskapskonsult. Hör av dig till oss! redaktionen@chefstidningen.se CHEFSTIDNINGEN 2 2019

NÄSTA NUMMER

NÄSTA NUMMER 3 APRIL

TEMA:

HUR MÅNGA MEDARBETARE ÄR DET RIMLIGT ATT LEDA?

CHEFSTIDNINGEN 2 2019

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

Arbetsgrupper

Konferenser med det lilla extra

GÖR UNDERVERK I SKÄRGÅRDEN

Vidga vyerna och snegla ut mot havet när det är dags för konferens. Ombord får du mer inspiration, mer valuta för pengarna och mindre huvudbry med allt under ett tak. Dessutom får du en hel värld av upplevelser med god mat och nöjen på köpet. Upptäck våra kompletta konferenspaket och ta teamet till nästa nivå. Dygnskryssning med Viking Cinderella Stockholm–Mariehamn 22 timmar

Dagspaket med Viking Grace & Amorella Stockholm–Mariehamn 11 timmar

Vårt populäraste helpensionspaket där det inte snålats på något. Deltagarna bor i bekväma Seasidehytter och får testa både buffén och à la carten. Totalt 6 timmars konferens och en kväll med artistuppträdanden och dans. Prisex 1 245:- per person

Premiumpaket för dig som vill få ut det mesta av dagen ombord på två kompletta kryssningsfartyg med fantastiska konferensfaciliteter. I paketet ingår Premiumfrukost, 2-rätters lunch och 9 timmars konferens. Prisex 820:- per person

Läs mer på Vikingline.se/konferens eller boka direkt på 08-452 40 40

Posttidning B

CHEFSTIDNINGEN Box 12800 112 96 Stockholm

FÅ EN BÄTTRE ARBETSMILJÖ TILLSAMMANS

Vill du få ett mer effektfullt arbets miljöarbete? Då ska chef och skydds ombud jobba tillsammans med frågorna. En bra start är att gå utbildningen Bättre arbetsmiljö ihop. Anmäl er på: prevent.se/BAM BAM – Bättre arbetsmiljö Utbildning för chefer och skyddsombud