Aluminium Scandinavia nr 1-2022

JANUARI 2022 NR 1

VANLIGA YTDEFEKTER PÅ ANODISERAT ALUMINIUM Intervju med

Erik Lundh

VD Källemo AB www.aluminium.nu

Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid

next level

INNEHÅLL 14 Vanliga ytdefekter på anodiserat aluminium Hur du undviker ytdefekter

18 Vem är ansvarig för miljön?

20 Gjutugnar kan mer än hålla metallen varm En teknisk översikt

22 Starkare pressgjutmaskiner

18 Vem är ansvarig för miljön?

Det är en frågeställning som vi alla nog bör ställa oss, oavsett om vi är designers eller produktutvecklare.

25 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

32 Metallbulletiner Börsnytt

34 Lastbilsdörr i aluminium 40 % lättare än referens dörren i stål 36 Gröna transporter Aluminium möjliggör omställningen till gröna transporter

29 Erik Lundh VD Källemo AB

NÄSTA NUMMER 2/2022 Utgivning: 28 mars 2022 Materialdag: 14 mars 2022 Omslag: Mats Theselius aluminiumfåtölj på Varbergs bibliotek

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 1 · Januari 2022 · Årgång 39 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

HAI har investerat i ett robotsystem för bästa kvalité i våtlackeringen.

Sofia Hedevåg, SVP Sustainability på Gränges.

Gränges tilldelas EcoVadis Platina – rankad topp 1 % i global hållbarhetsutvärdering I november 2021 invigde Jan Køpke Rohdemejer HAIs senaste investering i av ny våtlackeringsanläggning.

INVIGNING AV NY VÅTLACKERING HAI är mest känt för anodisering av aluminium, men genom invigningen av en nybyggd våtlackeringsanläggning i november 2021 tillför HAI fler alternativ för ytbehandling av aluminium.

– Vi har fått många förfrågningar om att även kunna erbjuda våtlackering av aluminium, därför har vi byggt en komplett hall och valt ut de bästa robotsystem, hytter, härdugnar m.m. säger ägaren Jan Køpke Rohdemejer HAI kommer framförallt att vända sig till kunder som efterfrågar specialmålning.

Företaget erbjuder till exempel en riktigt slitstark keramisk våtlack som appliceras med en robot för att säkerställa enhetlighet i yta och lagertjocklek.

4

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

Gränges har tilldelats utmärkelsen Platina från EcoVadis, världens största oberoende leverantör av hållbarhetsbedömningar av företag. Platina är det högsta betyget i EcoVadis ranking och placerar Gränges bland de ledande 1 procenten av bedömda företag i sin bransch globalt.

Hållbarhetsbetyget från EcoVadis visar att Gränges på ett effektivt sätt har integrerat hållbarhet i sitt arbete och att framgångsrika resultat uppnåtts i samtliga fyra bedömda kategorier: miljö, arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hållbara inköp och etik.

– Vi är mycket stolta över att Gränges har tilldelats en Platina-medalj från EcoVadis.

Det visar vårt stora fokus på hållbarhet och många viktiga insatser som gjorts för att utveckla lättare, smartare och mer hållbara aluminiumprodukter och lösningar, säger Sofia Hedevåg, SVP Sustainabi-

lity på Gränges.

EcoVadis är en oberoende och global leverantör av hållbarhetsutvärderingar, fler än 75 000 bolag har utvärderats globalt. De fem bedömningsnivåer som används av EcoVadis baseras på poängens percentilranking: Platina: topp 1 procent (poäng mellan 73-100), Guld: topp 5 procent (poäng mellan 66-72), Silver: topp 25 procent (poäng mellan 54-65), Brons: topp 50 procent (poäng mellan 45-53). Gränges ingår i branschkategorin ”Framställning av andra metaller än järn”.

– Utmärkelsen inspirerar oss att fortsätta förbättra våra kunders hållbarhetsprestanda och att bidra positivt till en cirkulär och hållbar ekonomi.

Det visar också styrkan i vårt strukturerade sätt att arbeta när vi integrerar hållbarhet i vår verksamhet och värdekedja, säger Jörgen Rosengren, vd och koncernchef på Gränges.

Skapa nya produkter från återvunnet aluminium Hydro CIRCAL® är ett produktsortiment som tillverkas av återvunnet material från konsumentprodukter. Oavsett slutgiltigt användningsområde bidrar återvinningen av aluminium till att avfallet inte hamnar på deponier, samtidigt som det sparar naturresurser och minskar behovet av nytt material, vilket i slutändan innebär minskade koldioxidutsläpp.

Håll utkik efter produkter som tillverkats av återvunnet aluminium och kontakta Hydro för ytterligare information. www.hydro.com/circal

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

ProfilGruppen AB Kvitto på ett hållbart och sunt arbetssätt Smältverket i Taishet under byggnationen

RUSAL ÖPPNAR NYTT KOLDIOXIDSNÅLT ALUMINIUMSMÄLTVERK I TAISHET RUSAL öppnar den första fasen av lågkolhaltiga aluminiumproduktionsanläggning, Taishet Aluminum Smelter (TaAZ), i Taishet, Sibirien.

Smältverket är ett av världens grönaste och drivs av ren energi från sibiriska vattenkraftverk, som tillsammans med modern gasreningsutrustning och ett slutet vattencirkulationssystem har en låg påverkan på miljön. Koldioxidutsläppen kommer att vara ett av de lägsta i branschen.

Verifieringar och testning före operation påbörjades i december.

TaAZ är det tredje koldioxidsnåla aluminiumsmältverket

6

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

som byggs av RUSAL, med en total kostnad på mer än 1,69 miljarder dollar, vilket skapar över 1 000 lokala jobb. När smältverket väl är i drift förväntas det producera 428,5 tusen ton aluminium per år under sin första fas.

Försäljningen av det lågkolhaltiga aluminium som produceras i Taishet kommer att fokuseras mot segmenten extrudering och valsade produkter, vilket hjälper till att möta den höga efterfrågan på aluminium med lågt koldioxidutsläpp över hela världen. Ungefär en fjärdedel av produktionen kommer att betjäna den inhemska ryska marknaden.

Som ett led i förtydligandet av sitt hållbarhetsarbete genomgick ProfilGruppen under 2021 en certifiering enligt aluminiumbranschens egen hållbarhetsstandard, vilken är utformad av Aluminium Stewardship Initiative, ASI. ASI är en global och ideell intresseorganisation som arbetar för aluminiums bidrag till ett hållbart samhälle och för att öka branschens transparens.

Den certifiering som ProfilGruppen genomgått heter ASI Performance Standard och omfattar krav och principer rörande såväl styrning och affärsetik som miljö och sociala aspekter. Certifieringen omfattade flera dagars granskning av hela verksamheten och godkännandet meddelades precis innan årsskiftet. Protokollet från DNV:s granskning görs tillgängligt på www. aluminium-stewardship.org.

– ProfilGruppen har sitt ursprung i viljan att erbjuda ett cirkulärt alternativ och har alltid varit ett ansvarstagande företag med höga ambitioner avseende omsorg om såväl miljö som individ och samhälle. Vi vet att vi har en hållbar verksamhet, men det känns väldigt tillfredsställande att ha fått det här kvittot från ASI. Nu fortsätter vi strävan efter ständig utveckling och nästa nivå, säger ProfilGruppens vd och koncernchef, Fredrik Zöögling.

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Wenche Eldegard, fabrikschef på Hydro Årdal

HYDRO UPPGRADERAR FÖR 60 MILJONER NORSKA KRONOR I ÅRDAL Hydro har beslutat att investera cirka 60 miljoner norska kronor för att uppgradera elektrolyscellerna vid aluminiumverket i Årdal. Projektet ska förbättra arbetsmiljön, ge lägre energiförbrukning och bidra till ökad lönsamhet på fabriken. Arbetet startar våren 2022.

Dessutom kommer investeringen också att underlätta Hydro Årdals användning av nästa generations cellstyrning, en vidareutveckling av tekniken som användes i Hydros teknikpilot på Karmøy. Byte av cellstyrningen beräknas starta i slutet av 2022. Energibesparingen från projektet blir cirka 860 MWh. – Aluminiumverket i Årdal utgör en central del av Hydros norska produktionssystem. De levererar lågkolhaltigaluminium som går till kunder i Europa som ställer höga krav på kvalitet. Hydro Årdal är dessutom huvudleverantör av anoder till de andra norska aluminiumverken, säger Ola Sæter, chef för

8

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

primärproduktion på Hydro.

Hydro Årdal består av energiproduktion, metallverk, kolanläggningar och ett forskningscentrum. Satsningen på att uppgradera elektrolyscellerna kommer utöver de cirka 600 miljoner norska kronor Hydro har investerat sedan 2017 i ny gjuteriteknik, utbyggnad och förnyelse av anodanläggningen, ökad produktion i elektrolysen och strömförsörjningen till anläggningen.

– Vi är nöjda med investeringen som både kommer att ge en bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet för våra operatörer och modernisera elektrolysen genom att förbereda cellerna för mer avancerad cellhantering som ger potential för ytterligare minskning av CO2-utsläppen.

Den här typen av projekt är viktiga för att positionera Årdal metallverk för en framtid där produktion av lågkolhaltigaluminium blir allt viktigare, säger Wenche Eldegard, fabrikschef på Hydro Årdal.

EUROGUSS FLYTTAS TILL JUNI 2022 EUROGUSS 2022 skulle ha lanserat årets aktiviteter för pressgjutningsindustrin: Nu har evenemanget som ursprungligen var planerat till 18-20 januari 2022 skjutits upp på grund av Covid-19. I nära samråd och på begäran av utställare, partners och branschorganisationer har NürnbergMesse därför beslutat att skjuta upp EUROGUSS 2022 till 8-10 juni 2022.

För mer information: https://www.euroguss.de/en

Rumänska aluminiumsmältverket Alro Slatina stänger ned På grund av de höga energipriserna har det rumänska aluminiumföretaget Alro SA (Alro Slatina) stängt ned från fem elektrolyshallar till två hallar. När marknaden för energi tillåter kommer man att återgå till det normala.

– Vi står inför orimliga priser på energimarknaden. Vi kan inte hitta energi. Vi kommer att stänga produktionslinjer. Vi kan inte producera till ett pris av 2 300-2 600 USD per ton aluminium, säger ordföranden för anläggningens fackförening Constantin Popescu till media.

Alro grundades 1963 och är baserat i Slatina, Rumänien. Företaget, ett dotterbolag till Vimetco N.V., leds av den ryska investeraren Vitaliy Machitski och har en kapacitet på 265 000 ton per år, vilket gör det till en av de största tillverkarna i Central- och Östeuropa utanför Ryssland och Skandinavien.

lackering ab

Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Ulrika Brohede, forskare vid Swerim och koordinator för projektet SALMA.

HÅLLBAR BEARBETNING Metallforskningsinstitutet Swerim har presenterat sitt senste projekt SALMA (Sustainable Aluminium Machining by new tooling system for less lubricoolant usage).

Salma är ett av tre projekt som Swerim fick beviljade vid Metalliska Materials senaste utlysning. Projektet kommer att ta fram modeller och metoder för en mer hållbar skärande bearbetning av aluminium, som man i förlängningen hoppas ska ge effekter i hela värdekedjan.

– Jag ser fram emot att få lyfta aluminiumfrågor inom produktionsteknologi, säger Ulrika Brohede forskare på metallforskningsinstitutet Swerim och koordinator för projektet. Svensk aluminiumforskning släpar på flera områden vilket gör att tillverkande företag sökt forskningssamarbeten utanför Sverige. Nu hoppas jag att vi kan få mer fart runt ett så viktigt material som aluminium, att vi på ett konkurrenskraftigt sätt kan lyfta svensk aluminiumindustri tillsammans.

Deltar i projektet gör Hydro Extruded Solutions, Gränges Aluminium, Comptech, Sandvik Coromant, Seco Tools, Modig Machine tool, Accu-Svenska och Thermo-Calc. Lunds universitet och Swerim är forskningsutförare.

Den totala budgeten för det treåriga projektet är 8,2 Mkr varav 3,9 Mkr kommer från Vinnova.

10

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

Fredrik Karlsson, vice ordförande i myndighetsnämnden, delade ut priset till Lundbergs pressgjuteri Kajsa Lundberg och Jonas Eriksson.

Lundbergs Pressgjuteri – Årets miljöpristagare När Sävsjö kommun delade ut sitt miljöpris för 2021 gick det till AB Lundbergs Pressgjuteri från Vrigstad med motiveringen: ”Årets miljöpristagare AB Lundbergs Pressgjuteri är ett familjeföretag där kvalitet och miljö är drivkraften inför framtiden”.

Det är företagets ”envetna” förbättringsarbete som har lagt grunden till priset. Läs mer om Lundbergs Pressgjuteri och deras investering i ett nytt system för att smälta aluminium på https://issuu.com/198712/docs/ aluscan_2103_issuu/s/12586060

AluConsult

Få den yta och finish du vill ha!

Fläckiga ytor Tätningsrester Frätgropar Kontakta mig om din aluminiumprodukt behöver hjälp med att få den perfekta ytfinishen.

Eller kolla in den första och enda anodiseringsskolan online och lär dig allt du behöver veta om att anodisera.

Anne Deacon +45 24 23 91 45 adj@aluconsult.com www.anodizingschool.com

www.facebook.com/ aluminiumscandinavia

AnodizingSchool

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

VINNARNA AV STORA ALUMINIUMPRISET 2020

GM investerar i pressgjutning och elbilar GM investerar mer än 51 miljoner USD i Bedford Aluminium Casting Facility. Investeringen ska bland annat stödja de pressgjutdetaljer som är till för den nya elektrifierade bilmodellen Chevrolet Silverado EV. Chevrolet nya pickup Silverado, som drivs av Ultium Platform, samma plattform som nya Hummer, presenterades på CES, Las Vegas, 2022 i januari. På en laddning ska den nya Silveradon kunna ta sig runt 64 mil.

– Vår verksamhet i Bedford är en av de ledande pressgjutningsanläggningarna för aluminium i världen och den här investeringen är ett bevis på vårt förtroende för de anställda på Bedford, säger Phil Kienle, GM:s vice vd för North America Manufacturing and Labor Relations.

12

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

I samband med Svenskt Aluminiums Aluminiumdagar på Villa Fridhem i Åby hade vi nöjet att dela ut Stora Aluminiumpriset till grundarna av ProfilGruppen AB – Mats Jonson och Lars Johansson. Mats och Lars fick priset med motiveringen: ”För sitt outtröttliga engagemang för ett ökat användande av aluminiumprofiler och sin livslånga gärning i och för svensk aluminiumindustri”.

Herrarna deltog med stort

nöje under hela konferensen och berättade många anekdoter och minnen från de tidiga åren efter etableringen av det idag 40-årsfirande ProfilGruppen i Åseda. Både Mats och Lars har sedan ett antal år lämnat verksamheten, men följer naturligtvis den positiva utvecklingen av det bolag de en gång startade.

Vi gratulerar till priset som vi hoppas skall pryda en hedersplats i bokhyllan.

Största smältverket i Frankrike minskar produktionen med 15 procent Dunkirk aluminiumsmältverk har beslutat att minska produktionen med 15 procent på grund av att energipriserna stiger.

Smältverket har en årsproduktion på 285 tusen ton per år.

Det lokala facket har uttalat sig om att nedskärningarna förmodligen kommer att nå 25 procent

med den nuvarande ökningstakten för elpriset.

Cirka 60 procent av smältverkets el köps in till förmånliga priser, medan de övriga 40 procenten överlåts till marknadens priser. Anläggningen är ett av flera smältverk i Europa som har beslutat sig för att genomföra produktionsnedskärningar som svar på de kraftigt stigande energikostnaderna.

Expertkompetens inom aluminium.

Bryne ger dig inte bara en analys.

Hos oss får du en lösning. Vi kan aluminium och tillverkningsteknik.

Vårt svar kan du tillämpa direkt.

Enkelt, snabbt och säkert.

Röntgenanalys Kemisk analys Mikroskopi Processanalys Utbildningar Bryne AB, Åbog. 1, DIÖ info@bryne.se 0476-63 68 88

För mer info besök bryne.se

Dr. Anne Deacon Juhl AluConsult och AnodizingSchool

Vanliga ytdefekter på anodiserat aluminium – och hur man undviker dem

T

illverkare av aluminiumprodukter är inte alltid nöjda med ytkvaliteten på de anodiserade profiloch plåtprodukter som sänds tillbaka till dem från en anodiserare. De anodiserade produkterna kan vara fläckiga, ha färgvariationer eller korrosionsgropar, vilket orsakar reklamationer, ökade kostnader och frustration. Därför är det viktigt att aluminiumprodukttillverkare förstår grunderna i anodiseringsprocessen för att kunna kommunicera effektivt med sina anodiserare. Denna artikelserie kommer att ge en introduktion till den övergripande anodiseringsprocessen, inklusive vilka egenskaper som är möjliga, vilka som är rätt för en specifik produkt, och hur ett aluminiumföretag kan komma överens med sin anodiserare om specifikationer för att garantera ett riktigt resultat varje gång.

14

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

Att ta emot anodiserade detaljer med oacceptabelt utseende är förmodligen den vanligaste konfliktorsaken mellan anodiseraren och kunden. Defekter såsom matt utseende, korrosionsgropar, färgvariationer eller andra defekter handlar inte bara om att hitta en bra anodiserare – utan det handlar mycket mer om en bra kommunikation mellan anodiseraren och kunden.

Anodiseringskärl ses ofta som magiska lådor - där aluminiumdetaljer doppas och kommer upp med ett oxidskikt. Naturligtvis är anodisering inte magi, utan ett system med många variabler som bör nalkas vetenskapligt. Om variablerna inte är specificerade i förväg kommer kundens förväntningar inte att uppfyllas. Det är därför viktigt för aluminiumtillverkaren att komma överens med anodiseraren om processpecifikationerna. Denna artikel behandlar de sex vanligaste anodiseringsde-

fekterna som kan inträffa under de olika processtegen (uppsättning, etsning, anodisering, infärgning, eftertätning och ombearbetning samt vilka de rätta specifikationerna är för att undvika dem är.

Uppsättning, kallas även rackning Anodisering är en elektrokemisk process, vilket innebär att kemikaliebadet måste ha en bra och pålitlig elektrisk kontakt med aluminiumdelarna. När man sätter fast delarna på upphängningsanordningen (rackningen) kommer kontaktmärket mellan dem oundvikligen att att synas som en fläck som inte är anodiserad. Detta innebär också att kontaktpunkten saknar skydd av oxidskiktet. Om aluminiumdelen är infärgad kommer denna fläck att vara ofärgad, och metallen syns igenom. Därför är det väsentligt att anodiseraren väljer den optimala

Fig 2. Vissa aluminiumprodukter kan vara svåra att racka, till exempel denna snurra, som nästan helt består av kritiska ytor.

Fig 1. Rackning med tråd och krokar.

rackningsmetoden. Kontaktmärket ska vara så osynligt som möjligt, men ändå se till att den elektriska kontakten är stabil och pålitlig genom hela processen, även vid kraftig omrörning i badet Fig 1 visar ett exempel på en dålig rackning med tråd och krokar som kunden inte bör acceptera. Aluminiumdelarna kommer att dingla fram och tillbaka, vilket kan leda till att kemikalierester fastnar i hålen mellan delar och aluminiumtråden.

Detta orsakar också variation i tjocklek och färg och ger dålig eftertätningskvalitet.

Men vad händer om aluminiumdelen inte har några hål att hänga i och ingen sida som inte ska synas?

Fig 3. En aluminiumdel fotograferad före och efter anodisering, vilket visar synlig bränning av delen.

Fig 2 visar en snurra som endast består av en kritisk yta. Hur ska anodiseraren racka en sådan aluminiumdel där hela ytan syns? Det finns inget enkelt eller entydigt svar eftersom allt beror på vad aluminiumdelen ska användas till. Eftersom kunden kan sin produkt bättre än anodiseraren är det helt avgörande att lösa detta tillsammans och hitta en smart och effektiv lösning.

Etsning Nästa defekt att diskutera inträffar när aluminium utsätts för en sur eller alkalisk lösning under etsningen, vilket har behandlats tidigare under avsnittet om förbehandling. Etsning av aluminiumytan, vare sig den är

sur eller alkalisk, skapar en etsbild som ger ett specifikt utseende. Kvaliteten på detta utseende är mycket beroende av sammansättningen och temperaturen hos etslösningen, såväl som processtiden.

Koncentrationsskillnader i etsbadet kan leda till fläckiga områden på grund av en blandoxid på 6000-seriens aluminiumlegeringar.

Etsningen börjar först lösa upp aluminiumoxiden och inte magnesiumoxiden, vilket då ger ett vitt, fläckigt utseende på ytan – ibland kallat ”vit etsblomma”.

Bästa praxis för aluminiumtillverkaren är att bestämma ett önskat glanstal för ytan och arbeta med anodiseraren för att skapa ett

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

15

Fig 4. Två svartfärgade provbitar, där den vänstra sidan har ett mer gulaktigt utseende.

definierat värde med en glasmätare.

Detta tal bör inkluderas i specifikationerna för att definiera önskat ytutseende. Likaså bör kunden fråga om det finns testplåtar som visar etsbilden på regelbunden basis, tillsammans med den kemiska analysen för etsbadet. Detta hjälper både anodiserare och kund att bedöma om förhållandena är under kontroll och säkerställa att resultaten under hela anodiseringsprocessen är acceptabla.

Anodisering Under anodiseringsfasen bildas ett poröst aluminiumoxidskikt. Detta uppnås genom att applicera en

16

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

Fig 5. En svartanodiserad profil med dålig tätning, som visar färgblekning efter tre månaders utomhusexponering. Röd pil indikerar originalfärgen.

stabil och fast elektrisk ström till aluminiumdelen. Missfärgning av delen uppstår ofta under infärgningsstadiet, när färgämnen berör det porösa oxidskiktet. Men variation i färg sker inte bara när den bildade porösa aluminiumoxiden färgas in. Missfärgning kan även ske på naturanodiserade delar, där det naturliga aluminiumet syns igenom.

Denna typ av defekt kan ses som en regnbågsmissfärgning på den anodiserade ytan, vilket mestadels orsakas av dålig elektrisk kontakt som ger områden med mycket tunn skikttjocklek. I andra fall kan ojämn anodisering också leda till förbränning, där en del av aluminiumpro-

dukten har ätits upp av kemikalierna, se fig 3.

Oregelbundna kontaktmärken och rackningar kommer också att leda till variationer i porstrukturen vilka skapar svårigheter för en jämn infärgning senare. För att bilda samma porösa oxidstruktur i charge efter charge krävs att alla parametrar hålls konstanta - såsom strömtäthet, temperatur mm.

För att säkerställa detta bör anodiseraren köra processen strömstyrt.

För att uppnå detta är det nödvändigt att känna till delens totala yta. Det är också lämpligt att racka delarna på samma sätt varje gång.

För absolut bästa anodiseringspraxis

bör specifikationerna begära en bild av varje färdig charge. Dessutom bör man investera i ett virvelströmsinstrument för att mäta skikttjockleken på de mottagna anodiserade delarna.

Infärgning När man använder färganodisering på en aluminiumprodukt är den vanliga proceduren att använda två infärgade provbitar (max och min) för att visa det acceptabla färgintervallet. Denna procedur – hur vanlig den än är i olika branscher – är dock opålitlig eftersom människor har olika förmåga att bedöma färgvariationer.

I stället bör man mäta färgerna.

Färgskillnaden kan utvärderas med ∆E, vilket är ett tal som består av ljus/mörker, hur blå/gul och hur grön/röd en färg är. Till exempel är den vänstra delen av fig 4 mer gulaktig med ett b+-värde = 1,47. I jämförelse har den högra sidan ett b+-värde = 1,038.

Eftertätning I eftertätningssteget sluts porerna i aluminiumoxiden. Detta är ett viktigt steg för att öka korrosionsbeständigheten och för att säkerställa att aluminiumdelen inte ändrar sina egenskaper när den används.

Fig 5 visar en svartfärgad anodiserad profil efter tre månaders användning. – Som man kan se har aluminiumdelen blekts till en ljusbrun färg, nästan gul – definitivt inte ett bevis på en bra anodiseringspraxis. Denna defekt inträffar om eftertätningen utförs dåligt och det porösa oxidskiktet blir adsorberande.

Vatten och aggressiva ämnen kan då komma in i den porösa strukturen vilket minskar korrosionsskyddet och bleker färgerna.

För att säkerställa en högkvali-

tativ eftertätning kan kunden göra ett enkelt slippapperstest efter att ha mottagit de behandlade delarna.

Slippappret är en glasbelagd pappersremsa som ska gnidas över den anodiserade delen. Om tätningen är rätt utförd skadas den anodiserade ytan inte eftersom oxidskiktet är hårdare än glas.

Ombearbetning Om anodiseraren upptäcker en ytdefekt innan det anodiserade godset skickas tillbaka till kunden, kan aluminiumdelen ”ombearbetas”. Att ombearbeta en defekt del innebär att alkaliskt etsa bort oxidskiktet. Med andra ord tas det felaktiga skiktet bort och aluminiumdelen anodiseras igen. Denna ombearbetning är skadlig för aluminiumytan eftersom den leder till en grövre yta, dimensionsförändringar och förändringar i porstrukturen.

Det betyder också att ombearbetade delar kommer att få ett annat utseende än delar som endast har anodiserats en gång. Därför bör det i specifikationerna framgå att om en anodiserad del behöver ombearbetas ska anodiseraren kontakta

kunden för att diskutera om delen ska ombearbetas eller tas bort från chargen.

Slutsats Att ta emot aluminiumdelar med anodiseringsdefekter är inte bara en olägenhet – det är en affärsfråga.

Ytdefekter gör att fler aluminiumdelar behöver anodiseras igen för att få önskad finish. Omanodisering kostar inte bara pengar utan också tid. Men hur kan kunden vara säker på att anodiseraren gör jobbet rätt? Svaret är att sätta upp de rätta specifikationerna från början. I stället för att bara skicka aluminiumdelarna bör kunden ha ett samtal med anodiseraren först. Specifikationerna kan omfatta: överenskommelse om bra kontaktanslutning vid rackning, uppmätning av önskat glanstal, identifiering av lägsta och högsta färgvärde, utföring av slippapperstestet på mottaget material, godkänna skikttjockleken och/eller diskutera felaktiga delar som ska ombearbetas eller underkännas. Med tydliga specifikationer kommer anodiseraren att vara bättre rustad för att undvika defekter och kunden får önskad ytfinish för varje beställning.

DR ANNE DEACON JUHL Dr Anne Deacon Juhl har över 25 års erfarenhet av anodiseringsbranschen. Som chef för AluConsult och AnodizingSchool har hon arbetat med över 200 anodiserings- och aluminiumföretag, inklusive Hydro, Terma och Öhlins. Hon bjuds regelbundet in för att tala vid stora aluminiumkonferenser och tillhandahåller utbildningstjänster genom webbseminarier, e-kurser och andra internetutbildningar. Den här artikeln har tidigare varit publicerade i Light Metal Age Läs mer på: www.anodizingschool.com.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

17

Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

Vem är ansvarig för miljön?

18

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

D

et är en frågeställning som vi alla nog bör ställa oss. Som designer och produktutvecklare måste jag förstå att, i allt jag utvecklar, kommer miljön att påverkas, på ett eller annat sätt.

När jag väljer material, ytbehandling, produktionsmetod m.m. så påverkar jag min omgivning – miljön.

Välja rätt De gäller att från början välja rätt.

Här kommer första problemet!

Vad är rätt och vem har kunskapen om detta?

När det gäller återvinning och recirkulation så är det viktigaste valet att se till att den ”loop” som recirkulation innebär inte stannar av, dvs. att man inte i utvecklingsprocessen försvårar för återvinning, att man ser till att olika material i en produkt, kan separeras, när produkten ska återvinnas.

Begreppet ”design for recycling”, innebär att man redan från början tar med återvinningen som en del av en produkts livscykel.

Här har vi alla ett ansvar.

Som konsument kan jag välja, att exempelvis inte köpa en produkt som är svår eller omöjlig att återvinna.

Problemet är dock fortfarande hur jag som konsument kan ta reda på allt detta, var finns informationen?

Ökad förståelse Det finns mängder med information inom miljöområdet.

Ett tips är att titta in på SVID:s hemsida (Stiftelsen Svensk Industridesign) https://svid.se/nu-blir-detlattare-att-arbeta-med-cirkular-design/ och läsa om många spännande

projekt och metoder under rubriken ”Nu blir det lättare att arbeta med Cirkulär design”.

Bläddra ner på sidan så hittar du inspiration och verktyg: • HÅLLBARHETSGUIDEN https://hallbarhetsguiden.se/ • INSPIRERANDE EXEMPEL (på svenska) https://hallbarhetsguiden.se/ goda-exempel/ • VERKTYG (på svenska) https://hallbarhetsguiden.se/ metoder/verktygsarkiv/ • SUSTAINABILITY GUIDE (på svenska) https://sustainabilityguide.eu/ • INSPIRERANDE EXEMPEL (på engelska) https://sustainabilityguide.eu/ guides/ • VERKTYG (på engelska) https://sustainabilityguide.eu/ methods/tools-archive/ Ta gärna kontakt med Anna Velander Gisslén som är SVID:s Hållbarhetsstrateg på anna.velander-gisslen@svid.se, för ytterligare tips och information.

Vi vet att 80 % av en produkts egenskaper och miljöbelastning, bestäms i produktutvecklings- och designfasen. Det är därför samverkan med industrin blir så viktig, man har då möjligheter att tidigt välja ”rätt” produktionsmetod m.m. för att undvika fel och misstag.

Som industridesigner är det en självklarhet att samverka med industrin, det är i detta samarbete som de goda miljöanpassade produkterna tas fram.

När producenten är med redan från början slipper man alla de problem som uppstår när det visare sig att ”denna fantastiska produkt” faktiskt inte går att producera.

Utgångspunkten i allt man gör borde baseras på VARFÖR man gör det och för VEM. Detta är viktigt för miljön, och min absoluta uppfattning är att man i många fall har förstått detta.

Slutligen Jag vill passa på att informera om att Svenskt Aluminium nu har inlett ett samarbete med Materialbiblioteket på Stockholmsmässan.

Här har vi möjligheter att visa upp materialet och även genomföra aktiviteter.

Mer information om Materialbiblioteket hittar du på https://www. materialbiblioteket.se.

Där kan du även prenumerera på nyhetsbrevet.

Aluminiumtävlingen Aluminiumtävlingen är flyttad till 2023. Skälet är att vi fått in väldigt få bidrag vilket i sin tur varit beroende på Coronasituationen. Vi kommer under året att fortsätta informera högskolor och universitet om tävlingen. Dessutom har vi nu även bestämt att intresserade utanför skolor och universitet även kan deltaga. Mer information på annan plats i tidningen.

Med tanke på rådande situation har man beslutat att flytta Stockholm Furniture & Light Fair till 6-9 september i stället för 8-12 februari, däremot genomför man Stockholm Design Week (7- 13/1), med mängder med aktiviteter runt om i Stockholm.

Från min sida som designchef på Svenskt Aluminium ser jag fram mot ett spännande och givande Aluminium år. Jag fortsätter med designermöten och även nya krönikor.

Har ni frågor eller kommentarer så återkom gärna!

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

19

Tomas Liljenfors Vd på Bryne

Gjutugnar kan mer än hålla metallen varm – en teknisk översikt Nu ska ni få höra något konstigt. Dagens gjutugnar är inte gjorda för att tillverka högkvalitetsgjutgods. Sättet gjutugnar används på vid komponentgjutning är faktiskt rätt usla, även om gjutugnarna utrustas med avancerad doseringsteknik och värmekällor. Vi kan bättre än så!

G

jutugnar är en typ av hållugn som metallen förvaras i omedelbart före gjutning. Efter att metallen smälts ned i en smältugn och lagrats i en hållugn så transporteras den till gjutugnen. Syftet med gjutugnen är utöver att lagra smält metall också att hålla temperaturen konstant men också att segregera tunga och lättare ämnen från aluminiumet. Energiförbrukning beror, utöver på ugnsteknik, på storleken på ugnen men också på vilken temperatur metallen har. Angivna värden nedan får därför tas med en nypa salt och mer ses som informativa än en total sanning.

En gjutugn är i sin enklaste form en degelugn där metallen förvaras i ett öppet kärl. Den smälta metallen från smältugnen hälls ned i degeln.

Vid gjutning hämtas metallen från degeln med en skopa som fyller metallen i en form. En degelugn har

20

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

ett enkelt utförande och är därmed oproblematisk att använda med få driftstopp och minimalt med krångel. Den är lätt att rengöra och byta legering i, vilket gör den flexibel för gjuterier som gjuter olika arbeten i olika legeringar. Energiförlusterna är mycket höga då värmen från den smälta metallen tillåts stråla rakt upp utan att skyddas av ett värmebesparande lock. En degelugn med lock har cirka halva energiförbrukningen jämfört med en degelugn utan. Ett riktvärde för en degelugn utan lock vid 700°C är en energiförbrukning runt 50kWh/ton.

Täckta degelugnar Täckta degelugnar är den modell som säljs mest idag. Den består av en öppning där smält metall från smältugnen tillförs, en kammare där metallen varmhålls och lagras och en annan öppning där metallen tas ut för fylla en form och gjutas.

De tre delarna skiljs åt av väggar

men är öppna nertill där metallen kan passera mellan. Ugnstypen är relativt lätt att rengöra och beroende på fabrikat olika lätt att tömma.

Energiförbrukningen är som indikation runt 15-25kWh/ton beroende på isolering, doseringssystem och täckning.

De täckta gjutugnarna kan utrustas med olika doseringssystem för att ta ut metall från ugnen. Det traditionella sättet är att använda en docerande skopa som med en mekanism skopar upp metall från ugnen och transporterar den i skopan till gjutformen. Det finns idag olika pumpar och vakuumsystem för att docera och transportera metallen till gjutformen. Genom att använda mer avancerade dosersystem minskar energiförbrukningen eftersom ugnen blir tätare. Dessutom innebär hämtning av metallen underifrån att föroreningar i den uttagna metallen minskas, eftersom föroreningar i aluminium till stor del finns vid ytan

En degelugn är den enklaste formen av gjutugn där metall från gjutugnen fylls på i samma degel som gjutskopan hämtar metallen i för gjutning.

En täckt degelugn fylls på i ena änden och har ett uttagshål i andra. Däremellan finns en kammare där metallen varmhålls. Energiförbrukningen är betydligt lägre än för en degelugn utan lock. Denna ugn är från Österrikiska Meltec

En trycksatt ugn doseras genom att tryckluft ökar trycket i ugnen så att metall trycks ut genom en dosör och rinner ner i gjutformen. Trycksatta ugnar är driftsäkra men svåra att byta legering i. På toppen av ugnen syns påfyllningstratten och på baksidan den smala öppningen för rengöring.

Här en lösning från Spanska Krown.

i ugnen. Det är dock doseringsnoggrannheten som är den avgörande skillnaden mellan olika system, där en noggrann dosering ger bättre gjutgods och mindre stillestånd.

Värmekällor

Imersion

Trycksatt ugn Trycksatta ugnar är täckta ugnar där metallen hålls under tryck inuti ugnen. Genom en påfyllare i ugnens topp fylls metallen och ugnen töms genom att ett lufttryck ökas så att den smälta metallen trycks ut genom en dosör. En trycksatt ugn är energieffektiv och driftsäker. Eftersom en trycksatt ugn måste vara tät för att fungera är genomföringar sårbara och det är svårt att komma till, vilket gör rengöring svårare. Att byta legering i denna typ av ugn är oftast tidskrävande och svårt. En annan utmaning med denna typ av ugn är att påfyllningen sker ovanifrån vilket utgör en olycksrisk eftersom smält metall då befinner sig över personal och utrustning.

Gjutugnar kan värmas med elektricitet eller med bränslen som gas eller diesel. Elvärmda ugnar värms vanligen av resistiva slingor som kan jämför med en brödrost där ström värmer upp el-slingor som i sin tur värmer upp brödet. Värmeslingorna kan antingen placeras ovanför metallytan och värma genom strålningsvärme och konvektion, eller under eller på sidorna av ugnen och då värma ugnsinfodringen genom strålningsvärme och konvention, och ugnsinfodringen värmer i sin tur metallen genom kontaktvärme. Strålningsvärme ger generellt en lägre värmeöverföring vilket gör temperaturregleringen trubbig. Med värmelementen toppmonterade blir metallytan mycket varm vilket ökar oxidationen av aluminiumet och materialförluster.

Ju mer slagg på ytan desto sämre värmeöverföring och högre energiförbrukning.

Imersion är en elektrisk uppvärmningsteknik som har vunnit mark de senaste åren. Med imersion så placeras i stället värmeslingorna i metallen vilket ger en direkt värmeöverföring med låga förluster.

Imersionsslingorna är ingjutna keramiska stavar med hög motståndskraft mot korrosionsangrepp från aluminium. Med imersion kan effekten hållas lägre. Djupet i ugnen kan med imersionsvärmning tillåtas vara större utan att det bildas konvektion på grund av temperaturvarianser.

Brännare Gas och andra bränslen bildar koldioxid och vatten vid förbränning.

Som tidigare behandlats i artikelserien så är koldioxid är en växthusgas och vatten en föroreningskälla för aluminium. Det finns till och med rapporter om degelugnar som eldas med brännare där oxider och vätgas

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

21

Resistiv uppvärmning är den vanligaste uppvärmningskällan i svenska gjutugnar. Tekniken är billig men har lägre verkningsgrad än värmesystem som värmer metallen direkt utan strålningsvärme.

Denna gjutugn har utrustats med imersionsvärmning där värmeslingorna är inkapslade i keramikrör som placeras i ugnens ndre del. Imersion kan jämföras med värmeslingorna i en doppvärmare för att värma vatten.

Denna ugn från Danska Stötek

tar sig igenom degeln och förorenar metallen, trots att brännaren inte är i direkt kontakt med metallen. Att använda gasbrännare i en gjutugn är ett sämre alternativ, även ekonomiskt, då oxidationstakten är mycket högre för gasbrännare och ger därmed stora materialförluster.

Fördelen med brännare är dock robustheten och att värmningen går fort, men ekonomin, hållbarhetsaspekter liksom materialkvalitet blir lidande.

Slambildningstemperaturen beror på halterna järn, mangan och krom och när dessa halter är höga, till exempel i återvunna pressgjutlegeringar, bildas fasta slampartiklar som sedan sjunker till botten av ugnen.

Dessa tunga partiklar är mycket hårda och orsakar stor skada om de förs med den smälta metallen in i gjutformen genom att orsaka slitage och haveri på verktygen då den gjutna komponenten sedan ska maskinbearbetas. En fungerande gjutugn förhindrar bildandet av slampartiklar genom att hålla en konstant temperatur där slampartiklar inte kan bildas i kallare delar av ugnen.

Om slampartiklar ändå skulle bildas, eller komma med från smältugnen, ska gjutugnen ha ett system för att segregera slampartiklarna och separera dem från metallen.

Ugnar med ojämn temperatur

Segregering kan vara bra Segregation är ett populärt ämne dessa dagar. En segring inom metallkunskap är när två faser separerar sig i smält metall och något en råvarutillverkar vill förhindra där en homogen metall eftersträvas. Segregation är dock främst en tillgång när det kommer till aluminiumgjutning som

22

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

vi tyvärr ofta är dåliga på att utnyttja.

I en smält legering finns det fasta ämnen som simmar runt i den smälta metallen. När de fasta ämnena är oönskade kallas de föroreningar men ibland är de önskade och kallas då legeringsämne, kornförfinare eller ympmedel. När smält aluminium står stilla så kommer lättare fasta ämnen flyta upp till ytan och tyngre fasta ämne sjunka till botten. Järn till exempel, vars densitet är nästan tre gånger högre än aluminium, löses i smält aluminium. I upplöst form så segregerar inte järn, men om järn skulle kärnbilda till ett fast ämne så kommer det sjunka till botten eftersom densiteten är högre än det smälta aluminiumets. Detta är vad som händer i smält aluminium när temperaturen blir så låg så att slampartiklar, som är fasta ämnen av järn, mangan och krom, kärnbildas.

har en naturlig omrörning genom konvektion eftersom varmare metall strävar uppåt. I ugnar med en hög effekt blir konvektionen kraftigare än i ugnar med lägre effekt eftersom temperaturskillnaden i metallen blir högre. Speciellt djupa ugnar med hög installerad effekt i botten av ugnen ger mycket konvektion eftersom den varmare bottenmetallen förflyttar sig uppåt i smältan och den kallare ytmetallen nedåt. Med värmare i stället monterade i ugnslocket skapas en högre yttemperatur och därmed ökad oxidation. Ytskiktet får en högre föroreningsgrad med mer oxider men samtidigt så minskar konvektionen eftersom den varma metallen redan är vid ytan.

När ny metall tillförs ugnen skapas dock omrörning och ytoxiderna förs ned i metallen. I en ugn där metallen står stilla blir det en relativt liten temperaturskillnad och därmed en bra segregering av föroreningar. Problemet uppstår när ny metall, med en avvikande temperatur, fylls på så att alla segregerade föroreningar rörs in i aluminiumet igen.

liteten och spara pengar genom segregering. Håll temperaturen konstant och tillför låg effekt inför gjutning.

Använd välisolerade grunda ugnar, gärna imersionsvärmning, och med

lock och modern doseringsteknik.

Hållbarhetsaspekterna kommer på köpet. Så stärker vi svensk gjuteriindustri för framtiden!!

Slampartiklar är intermetalliska föroreningar av järn, mangan och krom. De är små och typiskt hexagoner när de bildas men växer snabbt när ugnstemperaturen blir för låg. I bilden ses de lila-skimrande slampartiklarna i en EN AC 46000-legering.

Bästa lösningen Den bästa ugnslösningen är en grund ugn med låg installerad effekt där metallen inte rörs om vid påfyllning. Idag finns inga gjutugnar av denna typ på marknaden, tyvärr. Det vanligaste sättet att rena metallen i ugnen idag, är genom att ta med föroreningarna ut med gjutgodset.

Detta är en stor anledning till variationen av kvalitet på gjutgods och så klart inte önskvärt. Att föroreningsgraden varierar mellan påfyllningarna är en anledning till att den fulla potentialen av gjutning inte uppnås.

Sammanfattning Sammanfattningsvis – använd baskunskap för att höja materialkva-

En skopa slevar upp metall från ugnen och transporterar den via en mekanism till skottkammaren på pressgjutmaskinen.

Denna ugn är från Svenska Calormet (tidigare Nordic Furnaces/Sarlins).

Med vakuum sugs metallen upp i tratten och vägs så att det varje gång blir samma mängd metall och samma temperatur.

Med vakuumtratt kan metalltemperaturen sänkas 10-20° jämfört med andra system eftersom temperaturförlusten vid transport med tratt är betydligt lägre. Denna lösning är från Österrikiska Meltec.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

23

Cornel Mendler, VD

Michael Cinelli, produktchef för formgjutning

Bühler presenterar

starkare pressgjutmaskiner

I

takt med att fordonsindustrins behov av större och mer komplexa delar ökar presenterar Bühler nya pressgjutmaskiner; Carat 840 och Carat 920 med låskrafter på upp till 92 000 kilonewton (kN) – Vi ser en enorm ökning av efterfrågan på allt större maskiner. Med våra Carat 840 och Carat 920 kan vi erbjuda våra kunder lösningar för stora konstruktionsdelar med komplexa geometrier och nya body-in-white delar,

24

säger Cornel Mendler, vd på Bühler Die Casting.

Högsta produktivitet Bühlers vision för pressgjutningsindustrin är: 0 % skrot, 40 % mindre cykeltid och drifttid dygnet runt. Desto större gjutgods du har, desto större hävstång får du för att minimera produktionskostnaderna genom att minska skrot, cykeltid och öka drifttiden för pressgjutningssystemet.

Designen av Carat 840

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

och Carat 920 påverkar positivt kvaliteten på dessa komplexa och tunnväggiga delar.

Exceptionella låskrafter i Eiffeltornets skala De största Carat pressgjutmaskinerna är stora som ett hus, 8 meter höga och står på en golvyta på cirka 100 kvadratmeter.

– Carat 920 kan pressa över 200 kg flytande aluminium i en form inom några millisekunder, och därigenom hålla formen

tät genom att applicera en kraft på 92 000 kN på den. Föreställ dig att låsa formen med 9 000 ton, samma vikt som Eiffeltornet, vid varje skott, förklarar Michael Cinelli, produktchef för formgjutning på Bühler.

Här kan du se video på Caratserien https://www.buhlergroup. com/content/buhlergroup/global/en/products/ carat_die-castingmachine.html

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Prioriterade valfrågor för svensk aluminiumindustri Handelsfrågor Sveriges regering har och har alltid haft en liberal inställning till frihandel och är generellt emot alla typer av handelshinder. Svenskt Aluminium är också för en fri marknad – men det måste ske på marknadsmässiga grunder. Idag utsätts svensk (och europeisk) marknad för prisdumpning av aluminium framförallt från Kina. Importen från Kina ökar dramatiskt. Svenskt Aluminium stödjer därför kravet på anti-dumpingåtgärder föreslagna av European Aluminium. I samband med detta kan man inte bortse ifrån det klimatavtryck kinesisk aluminiumproduktion gör i form av att släppa ut 5 (fem) gånger så mycket CO2 per kilo aluminium som svensk produktion (och tre gånger så mycket som snittet av europeisk produktion).

Kompetensförsörjning Denna fråga är större än vad både våra styrande och (faktiskt) även vår

egen industri ser. Det råder redan idag brist på ingenjörer, både med högre utbildning och på yrkeshögskolenivå. Unga söker sig idag inte till utbildningar som leder till arbete inom metallindustri av många orsaker. Detta måste vi råda bot på annars riskerar vi en enorm brist på kompetent arbetskraft till all svensk industri generellt och kanske speciellt till metallindustrin

Tillståndsfrågan Det råder en stor orättvisa i Europa på handeln med utsläppsrätter (ETS) där merparten av Europas länder kompenserar sina producenter med avgifterna för den indirekta elförbrukningen.

CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är ett förslag om CO2avgifter för importerad aluminium som nu ligger på EU-kommissionens bord. Vid granskning av förslaget motsätter European Aluminium och Svenskt Aluminium sig förslaget som i nuvarande utformning de facto kan

bli kontraproduktivt.

Sveriges regering måste samtidigt hålla ögonen på nya direktiv från EU och de konsekvenser nya direktiv kan innebära för svensk aluminiumindustri. Jämför vad som händer i skogsfrågan just nu – detta kan hända även vår aluminiumindustri.

Energifrågan CO2-frågan i kombination med övriga miljöfrågor som hantering av restprodukter, effektivisering av sortering av aluminiumskrot, hur vi ökar skrot ”content”. Frågorna är många och Sverige måste ha en egen forskning på området.

Elektrifieringen av svensk industri Det kommer råda (om det inte redan är) energibrist till industrin. Nya energikällor måste utvecklas och ske snabbare. Vi måste även generellt minska energiförbrukningen i vår industri och växla till ”grön el” där det inte används idag.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

25

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Svensk aluminiumindustri växer och nyrekryterar – men inte utan problem!

26

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

V

år industri söker nu mer och mer folk – eller om man vill – ny kompetens vilket syns inte minst på alla platsannonser.

Samtidigt blir det mer och mer uppenbart med svårigheten att rekrytera rätt kompetens.

Aluminiumindustrin går på högvarv och vi ser varje dag nya platsannonser om utlysta tjänster i vår industri. För 20-30 år sedan var det relativt enkelt att hitta nya medarbetare där det inte krävdes någon direkt utbildning och företagen kunde lära upp nyanställda internt allteftersom.

Idag ser det annorlunda ut! Att komma till ett smältverk, valsverk, profilverk eller även till ytbehandlings- och bearbetningsföretag kräver idag ofta högre utbildning. ”Industri 4.0” som innebär mer digitalisering, automatisering och AI gör att industrin behöver anpassa sin nyrekrytering efter dessa krav.

Och som läget är idag är det svårt att hitta denna kompetens – av flera orsaker.

Alldeles för få unga söker sig till tekniska utbildningar. Och ska man få till en förändring gäller det att arbetet med att väcka teknikintresset måste börja tidigt. Hos våra allra yngsta väcks idag inte något direkt teknikintresse vid förskolor och lågstadium och upp genom skolan är inte ”teknik” det mest intressanta för dagens ungdomar. Till detta finns naturligtvis många orsaker men en viktig aspekt är bristen på undervisningsmaterial och lärares kunskap och engagemang. Det som

istället lockar våra unga är spel, media, kommunikation och i ”värsta fall” YouTube och influenser. Vid brytpunkter mellan högstadium och gymnasium sker ofta framtidsvalet och här tappar vi många unga.

Tyvärr är också bilden av att arbeta i industrin ”skev” hos unga idag. Man ser framför sig ett smutsigt, relativt dåligt betalt och kanske ibland ”farlig” eller dålig miljö! Så ser det inte ut idag, men vi lyckas inte kommunicera den riktiga bilden av en hållbar, datoriserad, skyddad, ren, spännande, utvecklande och utmanande arbetsmiljö.

Metallbranschen måste jobba med att öka attraktiviteten för unga att söka sig till tekniska utbildningar som leder till arbete i vår bransch.

Det kommer saknas 30 000 ingenjörer i svensk industri 2030 (inkluderat dem som redan idag studerar teknik i någon form). Alla förstår då att den situation vi ser idag med svårigheten att rekrytera ”rätt” kompetens bara kommer blir svårare och svårare. Vår industri ska samtidigt konkurrera om denna kompetens med till exempel skogs-, stål- och telekomindustrin.

Som ett led att göra något åt situation har Svenskt Aluminium tillsammans med Jernkontoret och Gjuteriföreningen inlett ett projekt finansierat av Vinnova som leds av Jönköpings- och Uppsala Universitet. Här finns även representanter från näringslivet i form av 4-5 företag i metallbranschen.

I tidigare projekt inom Metalliska Material och flertalet andra undersökningar har många bra och intressanta idéer och slutsatser pre-

senterats. Men i princip har de flesta av dessa blivit skrivbordsprodukter.

Branschen har inte gjort det ett otal goda idéer har pekat på. Angreppssättet i denna forskning blir därför att titta på varför inte de facto gör det vi säger att vi ska göra och leda fram till konkreta åtgärder på alla plan för att öka attraktiviteten att jobba i svensk metallindustri.

Våra politiker är naturligtvis medvetna om problemet, men det hindrar oss inte att ständigt påminna dem om det ansvar vårt utbildningsväsen, våra skolor och myndigheter har i dessa frågor. Om vi inte gör något nu kommer kompetensförsörjningsproblemet bli akut och Sverige att halka efter i teknikkunskap, forskning och innovation.

Det är således många olika aktiviteter som måste till och vi hoppas att det kompetensförsörjningsprojekt (KOMPET) som just startad ska hjälpa oss göra ”rätt saker” och vi ser fram mot arbetet i projektet att hitta de vägar och metoder som krävs för att vända utvecklingen.

Ett annat initiativ till att kompetensutveckla befintlig personal samtidigt som man yrkeshögskoleutbildar unga studenter är byggandet av Teknikens Hus i Vetlanda.

Beslutet om byggandet av Teknikens Hus togs i november 2021 och om allt går enligt plan kan vi ha en plats med fokus på aluminium där vi kan utbilda i automation, digitalisering och AI förhoppningsvis under 2024.

Arbetet med att förbereda för ett Teknikens Hus har pågått ca två år och är idag ett väl underbyggt projekt som kan komma att betyda mycket för vår aluminiumindustri.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

27

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef, dag.holmgren@svensktaluminium.se

Aluminiumtävlingen Aluminium för hållbar utveckling riktat till två kategorier.

Kategori 1: Universitet & Högskolor i Sverige.

Kategori 2: Designer, produktutvecklare m.fl.

Tema för tävlingen är återvinning och miljö Nyhet och spännande möjligheter!

Skolor och universitet har tvingats leva hela hösten med restriktioner.

Med tanke på rådande situation och därmed ett tyvärr lågt gensvar har vi nu beslutat att flytta fram hela Aluminiumtävlingen ett år. Det betyder att prisutdelning m.m kommer att ske våren 2023 med senaste inlämning 15 november 2022.

Det som hänt är att Svensk Aluminium nu inlett ett samarbete med Materialbiblioteket på Stockholmsmässan. Tanken är att priset ska delas ut i samband med Stockholm Furniture & Light Fair, 2023 Närmare information om tävlingen kommer att snarast, då även

28

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

ny uppdaterad tävlingsinformation kommer att finnas tillgänglig.

Tävlingshemsidan kommer även att uppdateras med all den information som är nödvändig för deltagandet i tävlingen.

Svenskt Aluminium verkar för att dels materialet & dels branschen ska bli mer synlig för tekniker, ingenjörer, produktutvecklare, designer, arkitekter, studenter m.fl.

Svenskt Aluminium är en branschorganisation som arbetar med information, utbildning och även bevakning vad som händer internationellt.

Titta gärna in vidare på hemsidan så finner ni säkert mer information.

Ni är naturligtvis välkomna med

frågor. (www.Svensktaluminium.se/ tavling)

Svenskt Aluminium Vi är en liten organisation med VD, Lars-Inge Arvidsson, teknisk Chef, Hans Frisk och designchef, undertecknad Dag Holmgren.

Våra uppgifter hittar ni på hemsidan www.svensktaluminium.se under fliken ”KONTAKT”.

Slutligen Nu ser vi fram mot en omstart och en ny vidareutvecklad Aluminiumtävling. .

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Erik Lundh VD Källemo AB

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

29

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Vem är du?

Erik Lundh, VD Källemo AB.

Hur är din kunskap generellt om materialet och dess produktionsmetoder?

Genom åren har jag samarbetat med ett flertal formgivare och konstnärer.

Källemo producerar merparten av våra möbeldetaljer i en radie om 50 km runt Värnamo. I flera av våra produkter ingår aluminium, både gjuten, strängpressad och som plåt.

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Samarbetet med formgivare och våra leverantörer har gett en bred kunskap då det är en stor variation av detaljer och funktioner som utvecklats till våra modeller.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Vikten, flexibiliteten och möjligheten till bearbetning och ytbehandling.

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?

För Källemo är detta en central fråga. Materialet vi använder är viktigt men framför allt formgivningen som är avgörande för om en produkt ska bli långlivad eller hamna i containern. Kan man återvinna aluminium med grön el så har man ett fantastiskt material.

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram?

Den kanske mest kända är Mats Theselius Aluminiumfåtölj. Den består av plåt, gjuten och strängpressad aluminium. Förutom det så har vi gjort flera detaljer såsom bordsstativ, beslag, fötter, handtag, utsmyckningar m.m.

Har du någon favorit bland dessa?

Aluminiumfåtöljen är en klassiker som har en form av en clubfåtölj men med nya materialkombinationer.

Vilka branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium?

Gjutning, laserskärning, fräsning

Har du något på gång just nu med aluminium?

Vi arbetar just nu med ett nytt sidebord där foten är i gjuten aluminium.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

I en process är alla beroende av varandras kunskaper och erfarenheter.

I mötet händer det alltid någonting som för utvecklingen framåt.

I framtiden kommer det bli ännu mer viktigt att ta fram produkter på ett effektivt och miljömässigt sätt.

Tillsammans finns möjligheten för branscherna att de kan komma fram nya intressanta samarbeten och nya produkter som för utvecklingen framåt.

Hur lyckas du övertyga ”dina” kunder att investera i designprocessen.

Bra formgivning och ett intressant uttryck är hörnstenar i vårt företag och är avgörande för om vi ska satsa på en ny produkt. Så den delen är alltid med.

30

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Mats Theselius aluminiumfåtölj är en av Källemos mest kända produkter. Mattborstad alternativt polerad aluminium. Gjutna aluminiumben. Klädd i Tärnsjö läder.

Karm i naturell bok alternativt laserad i valnöt eller svart. Alternativ massiv karm i ek. Rygg och sits i kallskum.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Stormen som aldrig vill ta slut 32

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

A

ldrig förr har man väl längtat så efter att en vinter ska ta slut och att man kan ställa ut utemöblerna igen.

Fast egentligen är det väl inte riktigt det vi längtar efter, utan snarare att denna fimbulvinter för metaller ska vara till ända. Det är fullständig kaos och mina värsta farhågor sedan förra hösten har tyvärr verkligen slagit in. Och till råga på allt så är det Olympiad i KINA. Nu tänker ni; vad har det med saken att göra? Jo faktiskt mer än man skulle kunna tro, för OS i Kina är detsamma som ett gigantiskt PR-spel. Således kan man inte bara låtsas som att det regnar och fortsätta som vanligt, nej här gäller det att visa sig från sin bästa sida och då kan man inte ha vare sig energibrist eller miljönedsmutsning. Energisituationen är enkel att ta itu med i ett land som Kina, man beslutar helt enkelt att vissa smältverk får begränsningar i hur mycket de kan producera. Med detta magiska trollslag skapar man sig lite andrum energimässigt samtidigt som man helt gratis också drar ner på utsläppen. Man uppskattar nu att hela 3,5 Mton aluminiumproduktion ligger nere i landet, och med det så uppskattas exportlandet nummer 1 nu som i underskott på 1,3 Mton på årsbasis. Detta samtidigt som det globala underskottet i år uppskattas till 1,7 Mton. Ragnarök eller stiltje?

Nja, det blir nog varken det ena eller det andra, men rimligtvis blir det en något mer beskedlig utveckling när våren smyger på. Om inte annat så för att Nordstream 2 problematiken någon gång väl ska kunna lösas. För inte ska vi väl få ett krig i närområdet också att förhålla oss till. Det är ju helt absurt hur det är redan nu.

Tillbaka till Kina. Har ni koll på det kinesiska nyåret, eller gör ni som

alla andra och bryr er inte. Kanske förlitar ni er på att jag som vanligt ska guida er in mot det nya året och komma med några vederhäftiga profetior. Det blir en tiger i år, den första februari lämnar vi oxens år och går över till kattdjurens. Det vanskliga denna gång är att det är vatten som är medium, och det vet vi ju alla hur det tenderar att bli med katter och vatten. Enligt zodiaken är tigern oförutsägbar, impulsiv och gärna överdriven. Ska vi tro på analytikerna som tror på höga priser och underskott under året, eller ska vi ta en gamble och chansa på att det värsta snart är över? Tittar vi på LMEs lagerutveckling så visar den på en klart tightare marknad framöver och spotpremierna för Europa har finansiellt handlats upp med 40 % sedan i december och handlas nu till över 400 USD/mt. Samtidigt på andra sidan jorden så sänks premierna. Premierna för Japan har sänkts med 20 % för leveranser under Q1, ologiskt? Egentligen inte, för av den metall som finns tillgänglig så finns den mesta i Asien. LME lagren är nästan uteslutande i Asien, och totalt är över 90 % lokaliserade där. I USA och Europa hittar vi inte ens 50 tton,

så man får nästan gå med soppkvasten för att få ihop till en last. Mitt i allt detta så gör de höga energipriserna det svårt, för att inte säga omöjligt, att få lönsamhet i sin produktion.

Det är som en ond cirkel där de höga energipriserna gör att producenter stänger ner produktion, vilket gör att det blir än svårare att få tag på material och med det går metallpriserna upp utan att någon blir vinnare annat än de som finansiellt satsat på höjda priser. Industrin lider, oberoende av vilken sida man är på. Som tidigare nämnts så ligger 3,5 Mton produktion nere i Kina och till det ska läggas till ca 700 tton här i Europa, hur mycket mer som är på väg att stängas är svårt att säga. Det ser således inte så ljust ut, och det är inte så mycket som talar för en nedgång. Samtidigt så är det väldigt många parametrar som är i samklang just nu, och denna harmoni kan snabbt ändras. Covid, Ukraina och Nordstream är alla nyckfulla parametrar och förändringar här kan snabbt förändra förutsättningarna. Sen kan vi alltid hoppas på att det blåser lite mer så att vindsnurrorna kan blidka den nu så negativa opinionen. Men tills vinden vänder är det försiktighet som gäller.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

33

34

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

Patrik Ragnarsson

Lastbilsdörr i aluminium 40 % lättare än referensdörren i stål

E

uropean Aluminium har genomfört ett forskningsprojekt tillsammans med fka GMBH i Aachen där vi tittade på hur aluminium skulle kunna användas i framtida lastbilar. Som designexempel valdes hyttdörren till en Volvo FH eftersom det är en komponent som relativt lätt kan integreras i den nuvarande designen av lastbilshytten. Dessutom har den höga krav på styvhet och alla lastbilstillverkare har liknande krav. Vi kunde också använda oss av såväl plåt,

profiler och gjutgods i designen.

I vårt designkoncept är dörrbalkarna gjorda av aluminiumprofiler medan förstärkningarna i främre och bakre delen, dvs gångjärns- och låsområdet, är gjorda i aluminiumgjutgods. Den yttre och inre delen av dörren är gjorda av aluminiumplåt. Denna konceptdörr presterar bättre än referensdörren i stål för alla undersökta lastfall samtidigt som den är mer än 40 % lättare jämfört med referensdörren i stål.

Nya EU-regler för vikt och dimensioner av lastbilar har satt ett ökat

fokus på att reducera vikten speciellt på de främre delarna av lastbilar. Så i framtiden kanske vi får se lastbilar i Europa med aluminiumdörrar precis som vi idag ser många bilar med dörrar av aluminium.

Mer information om studien finns här: https:// www.european-aluminium.eu/resource-hub/ lightweight-aluminiumtruck-door-saves-40weight-compared-to-thesteel-reference/

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

35

Patrik Ragnarsson

Gröna transporter Aluminium möjliggör omställningen till gröna transporter

E

n av de mest välkända egenskaperna med aluminium är att det är lätt. Det är en av de stora anledningarna till att aluminium ofta används för att göra bilar mer energieffektiva eftersom lättare bilar förbrukar mindre energi för att ta sig från A till B. När vi nu ser fler och fler elbilar på marknaden är

36

det fortfarande stort fokus på att reducera vikten på bilarna. Batterierna till elbilar är både tunga och dyra och desto lättare man kan göra resten av bilen desto mindre batterier kommer att behövas för att kunna köra lika långt på en laddning.

Mindre batterier betyder billigare bil.

Men det är inte det enda sättet aluminium bidrar till omställningen

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

till gröna transporter.

Tack vare att aluminium är ett fantastiskt material att bygga styva och krocksäkra strukturer, byggs idag de flesta batterilådor till elbilar i aluminium. Batterierna genererar också mycket värme vid snabbladdning och behöver i kallt väder värmas upp snabbt för att fungera bra. Där spelar också aluminium en stor roll i värmeväxlare och batterikylplåtar.

Men det stannar inte här. För att möjliggöra omställningen till gröna transporter krävs det också en enorm mängd av ny infrastruktur och här ser man alumini-

um nästan överallt. Vi kommer att behöva bygga ut vårt kraftnät för att kunna transportera elen till de platser där man vill ladda sina bilar och här kommer aluminiumkablar att spela en stor roll. På grund av sin hållbarhet används aluminium också i allt från snabbladdare till hemmaladdare för elbilar.

Och elen som man laddar bilarna med kanske också har genererats i en sol- eller vindkraftspark där aluminium är en viktig del.

Utan aluminium skulle omställningen till gröna hållbara transporter bli mycket svårare.

Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.profilgruppen.se

Torbjörn Larsson 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

www.hydal.se

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydro.com

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

37

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Marie Ahlmen Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

38

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

CANDOR SWEDEN AB

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

GRÄNGES SWEDEN AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

BÜHLER AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

HYDRO ROLLING

Strandbergstagan 61, 3 tr 112 51 Stockholm Tel: 08-667 91 05 mattias.eriksson@hydro.com www.hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

STENA ALUMINIUM AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

39

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB

Bockning Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen

Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Kapning Micor AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB

Laboratorier

Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Friction Stir Welding Hydro

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Materialprovning Materialeprøvning

Svetsning Alu-S AB PALLCO AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Fogning LEGOARBETEN

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Gjutgods Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Gjuteriförnödenheter

Information

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

40

Silikongummi Alcan Nordic AB

Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Metallförsäljning Band, lackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Band, olackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Gjutaluminium Stena Aluminium AB Plåt, lackerad Hydro Hydro Rolling Plåt, olackerad Hydro Rolling Plåt, slät Alutrade AB Hydro Rolling Hydal Aluminium Profiler Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem KMC Ytbehandling AB

Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Kromatering Chemetall AB Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Alutin ProfilGruppen

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Slipning Hydro

Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

41

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning

42

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 1 · Januari 2022

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!