En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
European Aluminium Summit 2025 i Bryssel samlade industrins ledande beslutsfattare.
Varför är Svenskt Aluminium på Elmia Subcontractor?
Varför är vi med år efter år? Vi har inga produkter att sälja eller...
14
European aluminium summit 2025
European Aluminium Summit 2025 i Bryssel samlade industrins ledande beslutsfattare
18 Cirkularitet och lokal produktion i fokus hos Hydro
20 Analogt = mänskligt och digitalt = tekniskt
Text av Dag Holmgren
22 Skynda långsamt – om att rena aluminium industriellt
Text av Tomas Liljenfors
28 EU planerar åtgärder för att hålla kritiskt aluminiumskrot inom unionen
Text av Patrik Ragnarsson
30 Bubblor eller ny era av utveckling?
Krönika av Staffan Zetterström
32 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
34 Metallbulletiner Börsnytt
36 EUROGUSS 2026
NÄSTA NUMMER 1/2026
Utgivning: 27 februari
Materialdag: 16 februari
Omslag: Paul Voss European Aluminium öppnar European Aluminium Summit 2025 i Bryssel. Foto av Nicolas Herbots Photography
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 6 · December 2025 · Årgång 42 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
ALFED lanserar försvarsrapport om brittisk aluminiumberedskap
Aluminium Federation (ALFED) har publicerat rapporten Sovereign Aluminium for UK Defence, som beskriver hur Storbritannien kan stärka sin inhemska aluminiumkapacitet för framtida försvarsprogram. Rapporten lyfter att aluminium redan är avgörande i luft-, marin- och marksystem samt i C4ISR-applikationer, men att landets industri bromsas av höga energipriser, kapacitetsbrister och omfattande export av skrot med strategiska legeringar.
ALFED föreslår fyra prioriterade områden:
• säker och konkurrenskraftig energi för att möjliggöra investeringar,
• en nationell kapabilitetskartläggning inom extrudering, gjutning, värmebehandling och ytbehandling,
• satsningar på inhemska cirkulära flöden inklusive omsmältning, sortering och digital spårbarhet,
• upphandlingskriterier som premierar resiliens och återvunnet innehåll.
Organisationen vill nu samarbeta med myndigheter, försvarsindustrin och leverantörer för att omsätta behoven i konkreta projekt och ökad kapacitet på hemmaplan.
ABB lanserar ny tjockleksmätare för varmvalsning av aluminium
ABB introducerar MTG Box Gauge, en ny version av Millmate Thickness Gauge anpassad för varmvalsning av aluminium. Mätaren är konstruerad för band upp till 8 mm i slutfasen av varmvalsningen. Den nya enheten har IP66-tätning och förbättrat luftflöde för att skydda elektroniken mot emulsioner och höga temperaturer. Lösningen bygger på pulserad virvelström, vilket innebär strålningsfri och enkelsidig mätning utan behov av röntgenutrustning.
Mätaren är legeringsoberoende och kräver inte omka
librering vid byte av aluminiumlegering, vilket kan minska stillestånd i valsverk med varierande produktion.
ABB beskriver MTG Box Gauge som ett sätt att förenkla installation och drift i varmvalslinjer där åtkomlighet ofta är begränsad.
Mer information hittar du på https://new.abb.com/news/ detail/131284/abb-launchesnew-box-gauge-for-aluminumhot-rolling-mills
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
American Industrial Partners (AIP) utreder alternativ för
Aluminium Dunkerque, en av Europas största anläggningar för primäraluminium. Enligt uppgifter från fackförbundet CGT har den lokala ledningen informerat arbetstagarrepresentanter om att en försäljning eller en börsnotering av smältverket analyseras.
AIP tog över anläggningen för fyra år sedan efter att GFG Alliances ställt in betalningarna. Sedan dess har verksamheten genomgått både refinansiering och omställningsarbete kopplat till energiförsörjning och minskade utsläpp. I maj tecknade bolaget ett tioårigt elavtal med EDF, något som ger långsiktig kostnadssynlighet för en av Frankrikes mest elintensiva industriverksamheter
– anläggningens elförbrukning motsvarar den i Marseille.
Aluminium Dunkerque producerar omkring 300 000 ton primäraluminium årligen och omsätter över 800 miljoner euro. Anläggningen ses som en strategisk tillgång i Frankrike, och facket vill se ett statligt deltagande i ett eventuellt framtida ägarkonsortium. Några konkreta bud har ännu inte kommunicerats, och varken AIP eller bolaget har lämnat detaljerade kommentarer.
Den pågående processen kommer mot bakgrund av en ökad aktivitet kring industriella tillgångar i Europa, där energikostnader, klimatkrav och investeringsbehov fortsätter att forma marknaden för primäraluminium.
Hydro planerar att stänga fem europeiska strängpressningsanläggningar – Cheltenham och Bedwas i Storbritannien, Lüdenscheid i Tyskland, Feltre i Italien samt Drunen i Nederländerna. Totalt berörs 730 anställda. Beslutet följer en genomgång av kapacitet och lönsamhet inom Hydro Extrusions och syftar till att anpassa produktionen till ett svagt europeiskt marknadsläge och stärka långsiktig konkurrenskraft.
– Den europeiska marknaden kräver tydliga beslut. Sådana här beslut är aldrig enkla, men de är nödvändiga, säger Hydros vd Eivind Kallevik. Vi kommer att genomföra processen med fullt fokus på säkerhet och med respekt för alla som påverkas.
Anläggningarna omfattar åtta pressar och tre återvinningsenheter. Produktionen ska omfördelas till Hydros övriga verk och företaget uppger att kundernas leveranser inte ska påverkas. Om stängningarna genomförs under 2026 kommer Hydro att ha 28 strängpressningsverk och fem återvinningsanläggningar kvar i Europa.
De totala omstruktureringskostnaderna beräknas till 1,9 miljarder norska kronor, med förväntade årliga besparingar på över 0,5 miljarder kronor. Hydro Pole Products i Drunen berörs inte.
Vi är fast beslutna att hjälpa dig att uppnå en mer hållbar framtid. Våra erbjudanden sträcker sig från återvunnet aluminium med låga koldioxidutsläpp till skräddarsydda tjänster som är utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig på din hållbarhetsresa. För att hjälpa dig att ta nästa steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpåverkan och uppfylla kraven på en grönare morgondag. Är du redan på väg?
Visa mig nästa steg
Ferraris egenutvecklade batteripaket i en bärande aluminiumshell som bidrar till lägre vikt och förbättrad energiabsorption.
Det nya aluminiumchassit i Ferrari Elettrica, tillverkat med 75 % återvunnet aluminium och utvecklat helt i Maranello.
Ferrari presenterar nu det färdiga chassit till sin första helelektriska modell, Elettrica. En central del i utvecklingen är användningen av aluminium – både chassi, batteripaket och samtliga gjutna komponenter tillverkas i Maranello i sekundäraluminium, vilket minskar CO2-utsläppen med upp till 90 procent jämfört med primärlegeringar.
Både chassi och kaross består till 75 procent av återvun-
net aluminium, vilket ger ett utsläppsbesparande på 6,7 ton CO2 per fordon.
Batteriet är integrerat i en bärande aluminiumshell, vilket ger hög strukturell styvhet och låg tyngdpunkt. E-axlar, inverterhus och övriga gjutna komponenter produceras som avancerade aluminiumgjutningar, optimerade för låg vikt och hög verkningsgrad.
Ferrari planerar produktionsstart 2026.
3D-printad aluminiumstruktur till Yangwangs U9, uppbyggd av tunna honeycomb-celler för att öka styvhet och minska vikt.
BYD:s premiummärke Yangwang har tagit 3D-printning av metall in i serieproduktion. Hyperbilen U9 Xtreme använder en bärande struktur som tillverkas med LPBF-teknik (laser powder bed fusion) i aluminium, där flera av chassikomponenterna skrivs ut som komplexa honeycomb-sektioner. Enligt företaget ger den nya ”Printing HyperCell”-strukturen mer än 200 % högre vridstyvhet jämfört med massiva komponenter med samma vikt. Yangwang uppger att de tagit fram en egen höghållfast aluminiumlegering, utvecklad för tunna cellväggar och små toleranser, med mindre än 0,1 mm avvikelse i kritiska anliggningsytor. 3D-printningen möjliggör samtidigt integrerade ribbor och interna kaviteter som inte kan uppnås med traditionell gjutning eller bearbetning. Tekniken används för att minska vikt, öka styvhet och förbättra krockprestanda, och ses av BYD som ett steg mot framtida konstruktionsprinciper för avancerade elfordon.
Ett urval av de LPBF-tillverkade chassidelarna där integrerade kaviteter och ribbor ersätter traditionella gjutna lösningar.
EAFA rapporterar att efter en stark inledning på året mattades den europeiska efterfrågan på aluminiumfolie under tredje kvartalet 2025. Leveranserna ökade svagt med 2,2 % till 225 100 ton, men tillväxten drevs nästan helt av exporten som steg 14,3 %. De europeiska leveran-
serna ökade endast med 0,6 %. Tunnare folier för flexibel förpackning ligger fortsatt nära nolltillväxt, pressade av minskad konsumtion inom bland annat kaffe, choklad och husdjursmat. Tekniska applikationer visar en mindre återhämtning från låga nivåer, medan
bygg- och fordonsrelaterad efterfrågan förblir svag. Exporten ligger fortfarande högt men bromsar in i takt med ökade amerikanska tullar. Prognosen för 2026 är osäker, men branschen hoppas på ett något starkare fjärde kvartal.
Aluminiumpriser på rekordnivåer efter höjda tullar
De amerikanska aluminiumpriserna nådde nya rekord i november när landets lager minskade kraftigt som följd av Trump-administrationens höjda tullar på stål och aluminium. Det så kallade all-in-priset (LME-notering plus Midwest-premie) steg till 4 816 USD per ton – nästan dubbelt så högt som slutet av 2023. USA:s beroende av import är fortsatt stort och införda tullar på upp till 50 procent har minskat leveranserna från Kanada markant. Enligt Morgan
Stanley minskar de amerikanska lagren med cirka 46 000 ton per månad, delvis kompenserat av ökade skrotimporter.
Handelsspänningarna driver upp priserna både på LME och på kinesiska börsen i Shanghai, där aluminiumfutures nått rekordnivåer. Analytiker pekar på fortsatt stark efterfrågan, bland annat från datahallar och AI-relaterad utrustning, vilket bidrar till ett mer ansträngt utbudsläge.
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se
Design som process – en nyckel till framgång!
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren
tel: +46 705 30 21 90
webb: www.dhdesign.se
e-mail: dag@dhdesign.se
Europeisk
automotive pressas
– men Sverige står starkare än många andra
Europeiska leverantörer inom fordonsindustrin pressas av låg produktivitet, höga kostnader och skärpt konkurrens från Kina. Det visar Clepas Industry Pulse Check, som presenterades vid organisationens möte i Bryssel. Situationen slår direkt mot leverantörsledet genom hårdare prispress och längre betaltider.
Samtidigt sticker Sverige ut som ett av få länder med relativt stark konkurrenskraft, tack vare digitalisering, hållbarhetsarbete och tillgång till grön och prisstabil energi. EU-kommissionen väntas presentera åtgärdsförslag den 10 december.
FKG lyfter även AI som ett huvudområde inför 2026, särskilt med fokus på hur tekniken kan effektivisera produktion och produktutveckling.
Läs mer här: https://fkg.se/trangt-lage-for-europeisk-automotive-men-sverige-sticker-ut/
EU–Indien-avtalet väcker oro i europeisk aluminiumindustri
Fyra europeiska industrisektorer – däribland aluminium – varnar för att EU–Indienförhandlingarna riskerar att urholka Europas industriella bas om inte sektorspecifika skydd byggs in i avtalet. Indien ökar snabbt sina produktionskapaciteter inom flera energi- och råvaruintensiva branscher, ofta med statligt stöd och lägre krav på miljö och arbetsvillkor. Detta
skapar risk för ökad import till Europa och snedvridna konkurrensvillkor.
Organisationerna motsätter sig även alla undantag för Indien inom EU:s CBAM-system och betonar att avtalet måste säkerställa likvärdiga regler för klimat och miljö. Utan sådana villkor hotas Europas investeringar i innovation, återvinning och klimatomställning.
EUROPEAN INDUSTRIES URGE POLICYMAKERS TO FULLY CONSIDER SECTORAL CHALLENGES AS THE EU-INDIA FTA TALKS CONCLUDE Joint Industries Statement
Brussels, 27 November 2025 The European ceramic, aluminium, ferro-alloys and steel industries express their deep concern about the potential impact of the EU-India FTA on strategic European industries if a sector-specific approach is not adopted and our sectors’ challenges are not duly considered European manufacturers fully support open and rules-based trade and acknowledge the reinforced need for trade diversification following the reintroduction of US tariffs. However, this cannot come at the expense of the EU’s industrial base. Benefitting from cheap access to abundant resources, state support1 and exportoriented strategies, India is significantly raising its industrial production capacity2-3 reinforcing existing overcapacities with excess output likely to be redirected abroad including to Europe4 In addition, substantial gaps remain between EU and Indian social, environmental, and climate regulatory frameworks, which risk creating further competitivedistortions.Concludinganagreementwithoutsafeguardingsectorsexposed to unfair competition and addressing regulatory asymmetries would expose European industries to severe market distortions and endanger their future viability in Europe. As the EU-IndiaFTAnegotiationsdrawtoaclose, the co-signatoriesurgepolicymakers to fully take into account our sectors’ challenges to ensure complete alignment between European industrial, trade, and climate policies. The co-signatories also firmly oppose any exemption or preferential treatment for India Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), whose integrity and negotiable. Granting privileges to CBAM would directly responsible producers in Europe, and agreementshouldrefrain
I början på november lanserar Kiviks Musteri två nya alkoholhaltiga drycker inför den stundande julen.
För första gången lanserar företaget en julcider med namnet Fontän Julstök. Cidern är smaksatt med klassiska julkryddor såsom apelsin, kanel och nejlika. Fontän Julstök är producerad i en begränsad volym och kommer endast finnas tillgänglig under november och december.
– Smaken är fyllig, frisk och söt och sitter som en smäck till julstöket, julklappsutdelningen och mys framför öppna spisen, beskriver produktchef Torbjörn Rolander.
Fontän Julstök kommer i en 33 cl aluminiumburk och kostar 19.90kr.
MIDDAGSBJUDNINGAR
OnePans stekpannor är helt fria från PFAS och tillverkas av 100 % återvunnet aluminium med en keramisk beläggning –för perfekt non-stick och effektiv värmefördelning. Stekpannorna är skapade för att möta höga krav både från ambitiösa hemmakockar och proffs. Dess robusta konstruktion och hög-
kvalitativa material garanterar dig pålitlig prestanda för livet. Recept på Crispy fish tacos med mangosalsa & rödkål –bästa tacoreceptet till helgen, hittar du på https://onepan.se/ blogs/recept/crispy-fish-tacos-med-mangosalsa-rodkal-basta-tacoreceptet-till-helgen
Text av Torbjörn Larsson · Foto av Nicolas Herbots Photography
Torbjörn Sternsjö, vd för Arctial, presenterar planerna på Europas första nya primärsmältverk på över 30 år.
En mötesplats för beslutsfattare
European Aluminium Summit 2025 i Bryssel samlade industrins ledande beslutsfattare – från primärproducenter och pressverk till återvinnare, OEM:er och teknikföretag. Redan under morgonens första timmar stod det klart att konferens skulle leverera nyheter.
Stämningen var inbjudande, konstruktiv och samtidigt allvarlig. Det är uppenbart att betydelsen av nätverkandet inte kan överskattas. Att mötas ansikte mot ansikte, fånga upp resonemang mellan programpunkterna och höra hur olika aktörer ser på de gemensamma utmaningarna är minst lika viktigt som själva programmet. Detta var en av forumets stora styrkor.
När Europas beslutsfattare samlas i samma rum skapas en gemensam förståelse av industrins position – och av vad som krävs för att säkra konkurrenskraft och råvarutillgång framöver.
När Europas beslutsfattare samlas i samma rum skapas en gemensam förståelse
Den tydligaste signalen från årets Summit kom redan i öppningssessionen, när kommissionens vicepresident Maroš Šefčovič klev upp på scenen. Han meddelade att EU nu inleder arbetet med att ta fram ett ”balanced measure” för att hantera det växande scrap-leakaget från Europa – en fråga som länge pressat
industrin. Stoppar man inte utvecklingen riskerar EU att tappa både återvinningskapacitet och konkurrenskraft.
I sitt tal betonade Šefčovič att aluminiumskrot är en strategiskt viktig råvara för cirkularitet, decarbonisering och Europas industriella säkerhet. Under senare år har mer än en miljon ton aluminiumskrot lämnat EU årligen, och omkring 15 procent av Europas återvinningsugnar står stilla eftersom materialet flödar mot USA och Asien, där priserna är högre.
Reaktionerna i salen var tydliga. European Aluminiums generaldirektör Paul Voss beskrev beskedet som ”en stark och välkommen signal” och lyfte fram att industrin nu för första gången på länge ser ett kon-
kret politiskt åtagande för att lösa scrap-frågan.
Under presskonferensen utvecklade Voss resonemanget och betonade att situationen blivit akut – en ren marknadsmanipulation där europeiskt skrot förs ut trots att det
Jesús Villegas från HARBOR presenterar sin marknadsanalys och utsikterna för LME-priserna 2026.
behövs i EU:s egna smältverk och gjuterier.
Med andra ord: Kommissionens besked satte tonen för hela konferensen. Frågan skapar bred enighet i värdekedjan, och många uppfattar detta som en nödvändig vändpunkt.
En av summitens paneldiskussioner. Kombinationen av huvudtalare och paneler gav en bred och konkret bild av industrins läge.
Marknad, teknik och investeringar formar industrins nästa steg Summiten gav även en bred överblick över marknadens utveckling och de strukturella förändringar som pågår. Jesús Villegas från HARBOR presenterade en marknadsanalys där han förutspår betydligt högre LME-priser 2026, i vissa scenarier över 4 000 USD/ton. Drivkrafterna är bland annat återhämtad efterfrågan och begränsad global primärkapacitet, samtidigt som sekundärproducenter pressas av en allt tightare scrap-marknad.
I panelen om EU:s industripolitik diskuterades skiftet från Green Deal till Clean Industrial Deal. Flera talare betonade att Europas utmaning inte bara är klimatpolitisk – den är industriell. Konkurrenskraft, energipriser och försörjningstrygghet framstod som centrala frågor. Ett citat som fastnade hos många var: ”We can’t
take a knife to a gun fight”, när diskussionen rörde konkurrensen med Kina och USA.
Teknikutvecklingen fick stort utrymme, särskilt spårbarhet och blockchain. Rio Tinto, Circularise och McKinsey lyfte fram hur digital spårbarhet nu snabbt håller på att gå från ”nice to have” till ett krav från OEM:er som BMW och från regelverk såsom kommande digitala produktpass. Flera talare slog fast att tekniken inte är hindret – det är datadelningsviljan som måste öka i hela värdekedjan.
En uppskattad presentation hölls av svenske Torbjörn Sternsjö, vd för Arctial, som presenterade planerna på att bygga Europas första nya primärsmälteri på över tre decennier. Anläggningen i Kokkola, Finland planeras ha en kapacitet på 600 000 ton per år och blir en strategiskt viktig investering för att stärka Europas försörjningstrygghet av lågkolhaltigt
Hildegard Bentele från Europaparlamentet (EPP), deltog i panelen om EU:s industripolitik och betonade behovet av stärkt konkurrenskraft.
Paul Warton från Hydro (vänster) och Jonathan Magnusson från Profilgruppen (mitten) i samtal under European Aluminium Summit.
primäraluminium. Kombinationen av nordisk fossilfri energi och AP60-teknik väckte stort intresse.
Sammanfattningsvis gav årets Summit en tydlig bild av en bransch som befinner sig i en kritisk fas – men också av ett Europa som nu är redo att agera. Kommissionens besked om scrap blev den stora nyheten, men lika viktigt var helheten: det aktiva engagemanget från industrin, de öppna diskussionerna om konkurrenskraft och den konstruktiva tonen i panelerna.
Som deltagare upplevde man att mötet mellan beslutsfattare, industriledare och politiska representanter var Summitens verkliga styrka. Det är genom just dessa samtal som Europas aluminiumindustri kan bygga den långsiktiga strategi som krävs för att stå stark i en snabbföränderlig värld.
Hydro kom till årets
Elmia Subcontractor med ett tydligt budskap: hållbar aluminiumproduktion är inte längre en vision, utan konkret verksamhet. I montern möttes besökaren av en positiv bild av läget för Hydro i Sverige. Trots en utmanande marknad, särskilt inom automotive, ser företaget ljuspunkter och en ökande efterfrågan på material med lägre klimatavtryck.
Den största nyheten är att omsmältverket i Sjunnen nu är godkänt för produktion av Hydro CIRCAL 75R – aluminium med minst 75 procent
Exempel på cirkulär produktutveckling:
Pelago från Green Furniture Concept, Aura Lights armatur Sevede PE samt lösningar från Flexbar och Elitfönster – alla baserade på återvunnet aluminium från Hydro.
återvunnet post-consumer material. Verifieringen från DNV innebär att kunder i Sverige kan få tillgång till CIRCAL-produkter med lågt koldioxidavtryck från lokal produktion.
– Det här är ett viktigt steg för cirkularitet och ett tydligt mervärde för kunderna, säger Henrik Stark, försäljningsdirektör Hydro Extrusion Sverige.
Hydro lyfter i år också effekterna av sina kundsamarbeten. Genom tekniska lösningar, optimerad design och cirkulära flöden har partnerskapen i Region North redan bidragit till över 115 000 ton minskade CO₂-utsläpp. Den nyligen lanserade Hydro Partner Por-
Henrik Stark, försäljningsdirektör Hydro Extrusion Sverige, presenterar företagets satsning på cirkulära material och lokal produktion.
Henrik Futtrup, vd Hydro Extrusion Sverige, och Ulrika Kroon, marknadschef, berättar om investeringarna i Vetlanda och det växande behovet av återvunnet aluminium.
tal ger kunder tillgång till utbildningar, klimatdata, EPD:er och verktyg för att utveckla mer hållbara produkter.
I montern visade Ulrika Kroon, marknadschef Hydro Extrusion Sverige, flera exempel på cirkulär produktutveckling. R100-projektet –produkter tillverkade av 100 procent återvunnet konsumentskrot inom en radie av 100 kilometer – är ett konkret exempel på urban mining i industriell skala. Besökarna kunde även se Pelago från Green Furniture Concept, Aura Lights armatur Sevede PE och lösningar från Flexbar och Elitfönster, samtliga baserade på återvunnet aluminium.
Samtidigt pågår en större transformation i Vetlanda, där Hydro färdigställer en av sina största satsningar i Sverige kopplad till automotiv.
– Det här är en av de mest omfattande investeringarna vi har gjort, säger Henrik Futtrup, vd för Hydro Extrusion Sverige. Vi bygger upp en högautomatiserad produktionsmiljö med ett helt integrerat flöde – från omsmältning i Sjunnen till pressning och komponenttillverkning i Vetlanda. Målet är att stärka vår konkurrenskraft och samtidigt minska klimatpåverkan i hela värdekedjan.
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90,
Denna krönika tar vid efter min krönika i förra numret angående analoga och digitala produkter och om hur vi förhåller oss till dessa.
Text av Dag Holmgren
Skillnaden mellan en analog klocka och en digital klocka är att den analoga klockan visar den ungefärliga tiden medan den digitala visar den exakta tiden.
Om du frågar någon med en analog hur mycket klockan är, blir svaret till exempel: snart fyra.
Har du en digital klocka blir svaret 15.58!
Beroende på vad man är ute efter så svarar man olika. ”Vi ses vid 12-tiden, är vanligare än att vi ses 12.04. Självklart är det bättre att veta att tåget avgår 12.04. än att men får reda på att tåget avgår vid tolvtiden, om det nu överhuvudtaget går.
När det gäller beslut om val av produkter eller tjänster baseras ofta valet på annat än den exakta tekniken. Man väljer efter det man gillar och utgår från att tekniken fungerar.
Det är anledningen till att det är så viktigt att upplevelsen och tekniken går hand i hand.
Tekniken får inte bli ett hinder till förståelsen eller användningen av en produkt.
I förra numret av tidningen skrev jag om hur bilindustrin använder analoga metoder i sitt utvecklingsarbete, man tar fram fysiska produkter, bilar, i bland annat i lera
Steget efter lera är väldigt digitalt. Det är formbestämmarna – surfdesignerna – som tar över stafettpinnen efter modellörerna. Men det slutar inte där. Även efter den digitala processen kommer man att genomföra ett antal analoga steg. Men tar fram delar och/eller hela produkten i lera som man sedan kan ”foliera”, dvs applicera en folie, som sedan lackeras, för att efterlikna den slutliga produkten, bilen.
Den analoga processen är ändå alltid övergripande.
Fördelen med den analoga modellen är att man både fysiskt och känslomässigt kan uppleva produkten. Ändrar man lermodellen försvinner ursprunget.
Fördelen med den digitala model len är att man kan ändra detaljer och samtidigt behålla ursprunget, som man senare kan jämföra med den ur sprungliga modellen. Detta ger större möjligheter att fatta rätt beslut.
– Så länge man köper en produkt med hjärtat kommer den fysiska modellen, exempelvis lermodeller att efterfrågas. De digitala verktygen blir hela tiden bättre, men kan ändå inte fullt ut ersätta en fysisk modell. I slutändan är ju produkten fysik, säger Jonas Almgren på Volvo.
Vad kan övrig industri
lära
den inte är smart?
Ett bra exempel är alla smartphones som ofta innehåller mängder med funktioner, men som många användare inte förstår hur man använder. Då blir tekniken ett hinder i stället för en hjälp – möjlighet. Återigen har tekniken fått ta över.
En vanlig spade behöver ingen instruktionsbok, så länge den ser ut som en spade.
Det är skälet till att man som produktutvecklare måste känna till historien bakom den produkt man ska utveckla. Man måste också förstå hur produkten ska användas och varför, även varför den överhuvudtaget ska tas fram.
Vi måste förstå att besluten vi fattar under utvecklingsarbetet i grunden ofta bygger på känsla. Det har jag tidigare skrivit om flera gånger här i tidningen.
Alltför ofta fastnar man i tekniken och glömmer människan som ska använda produkten. Under hela processen är det viktigt att vara uppmärksam på de detaljer som tillsammans skapar helheten. Alla delar måste leda mot samma mål och kommunicera samma formspråk. Det är viktigt att här framhålla att jag på intet sätt är motståndare till teknik.
Tekniken är nödvändig men vi får inte glömma bort människan. Om inte tekniken blir begriplig blir den ett hinder i stället för en hjälp.
Teknik som är ”fel utformad” är alltid dålig teknik. Även om den är bra ur ett tekniskt perspektiv.
Telefonen kallas ”Smartphone” endast eftersom den innehåller mängder med teknik, inte därför att den är smart, det vill säga enkel att använda!
Jag anser att en bra utformad produkt ska vara självinstruerande, användningen ska vara fullständigt självklar.
man väljer fel material, funkar det inte!
Ett annat exempel är de väldigt fina skoblocken i aluminium. Här har man totalt missat skoblockens funktioner.
Skälet till att man använder skoblock är att de dels bevarar skons form och att de dels att ta hand om den fukt som alstras när man använder skon.
Detta är skälet till att riktiga skoblock tillverkas av cederträ! Här är materialvalet fullständigt fel.
Jag kan inte låta bli att även i detta nummer nämna professor Jonas Lövgrens kloka ord: Glöm bort själva produkten – tänk i stället på vad produkten kan göra för dig.
Jag har hört ingenjörer som säger: ”Jag älskar produkter”. Men tänk om produkten inte fungerar, då blir det svårt med kärleken!
I princip är själva produkten ointressant, om den inte tillgodoser syftet, nämligen att lösa ett problem.
Detta är skälet till att jag som designer fokuserar på vad produkten ska användas till och inte själva produkten. Produkten ska vara ett resultat av kunskapen om vad den ska utföra, hjälpa till med, inte bara ”existera”.
Eftersom människan är analog, behöver man analoga underlag för att kunna fatta rätt beslut!
Tänk på det!
Vinterlandskap i november. Iskristaller är lättare än vatten och sjunker därmed inte, utan samlas på ytan.
Vd Bryne
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Minns ni masken i äpplet? Skrotråvara jämfördes med äppelmask i Aluminium Scandinavia nr 1-2024. Det handlade om reningstekniker för aluminium och du rekommenderas att läsas den artikeln som bakgrund till denna artikel. Efter tre års forskning har nu flera av teknikerna utvärderats i laborativ skala, och ett förslag på industriell uppskalning har gjorts. Här kommer en sammanställning av resultaten från ett forskningsprojekt inom rening av aluminium.
Aluminiumtillverkning har relativt höga utsläpp av växthusgaser per kilo tillverkad råvara jämfört med till exempel järn eller kisel,
men låga utsläpp jämfört med till exempel magnesium och vanadin. Dagens produktionsväg från malm till metallisk aluminium utmanas. Elektrolytprocessen har de senaste tio åren varit föremål för många nya initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser. I elektrolytprocessen förbrukas stora mängder elektricitet. Elektricitet från förnyelsebara källor, också kallat grön el, ger självklart ett betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än vad elektricitet från fossila källor ger. Detta innebär att elektrolysprocessen ger lägre utsläpp av växthusgaser i länder med tillgång till grön el. Eftersom en majoritet av all aluminium som tillverkas idag använder el från fossila källor är dock medelvärdet för utsläpp från globalt tillverkat aluminium
högt. Å ena sidan är det viktigt att tänka på att växthuseffekten är en global effekt och att det är de totala utsläppen som spelar roll – inte att utsläppen är låga i ett specifikt land. Lokala marknader kan, å andra sidan, vara föregångsländer för att på sikt påverka andra marknader, men det är till syvende och sist de totala utsläppen som skapar växthuseffekten. Den näst största posten, efter grön el, för att ytterligare minska utsläppen är anodmaterialet. Idag används fossil grafit i anoden och att det har visat sig vara svårt att ersätta. Den oxidationsprocess som sker vid anoden när aluminiumet reduceras från oxid till metall skapar stora mängder växthusgaser när kol bildar koldioxid. Under åren med försök att ersätta anodmaterialet har många
BILD 1 – Föreslagen reningsväg för primärtillverkad aluminium med föroreningar av järn från in-inerta elektroder omfattar tillsats av kisel och mangan i ett förlegeringssteg, en sänkning av metalltemperatur, urskiljning av järn-kisel-mangan, spädning med ren-aluminium för att sist legera enligt vald legeringsstandard.
mer eller mindre exotiska lösningar sett dagens ljus. Metaller av olika slag har provats som inerta elektroder och den vanligast förekommande innovationen har varit en anod av metalloxidkomposit innehållande järn, koppar, nickel och ett par andra metaller som huvudingredienser. Problemet verkar ha varit att de inte är, fullt ut, inerta. En liten del av huvudämnena läcker ut och förorenar aluminiummetallen, vilket verkar vara huvudanledningen att denna teknik inte har implementerats industriellt trots upprepade annonseringar om dess förträfflighet som inert anodmaterial.
Utmaningen att rena jungfruligt aluminium från nya anodmaterials förorenande ämnen har behandlats i projektet. Termodynamiska beräkningar visade att en tillsats av 3-4 % kisel och en skvätt mangan under rätt betingelser skapar partiklar av järn-kisel-mangan-föroreningar som sedan kan urskiljas från den smälta
metallen (se föreslagen processväg i bild 1). Problemet var att den initiala järnhalten på 2 % endast minskade till 1,5 % vilket måste lösas med att späda ett kilo aluminiumlegering med flera kilo ren-aluminium för att nå gränsen 0,5 % som krävs för många plastiska legeringar i 3000och 6000-serierna. Sammanfattningsvis visade sig denna väg inte vara framkomlig på grund av den dyra och långsamma tillverkningsvägen.
En annan utmaning är att ta bort förorenande ämnen, främst järn, koppar och zink, från skrotbaserade råvaror. End-of-life-skrot (EoL) med ett lågt legeringsinnehåll har tidigare använts till gjutlegeringar men numera används det alltmer till plastiska legeringar. En stor andel av skrotet som skapas i Skandinavien exporteras, för närvarande västerut mer än österut på grund av tullcirkusen i världen. Det skrot som har lågt legeringsinnehåll och är välsorterat är eftertraktat som råvara på
marknaden. Priset per kilo är därför högt för denna typ av skrotråvara. Att öka andelen av denna typ av råvara driver upp priset i konkurrens med andra köpare. Alternativet är att öka halten EoL genom att använda skrot med högre legeringsinnehåll som riskerar att behöva renas. Att använda processkrot är, för de flesta tillverkare av plastiska legeringar, inget som sänker klimatavtrycket men väl priset eftersom processkrot är enhetligt med mindre risk för föroreningar och oftast lägre pris än EoL.
Rena omsmälta gjutlegeringar
För gjutlegeringar är legeringsinnehållet betydligt högre än för plastiska legeringar. Trots det är innehållet av EoL i gjutlegeringar förvånansvärt lågt. Det är idag en kamp att få tag i skrotråvaror med lågt legeringsinnehåll till ett lågt pris, varför reningsprocesser blir allt viktigare i omsmältprocessen av gjutlegeringar. EoL med högre legeringsinnehåll eller blandade kvaliteter är billigare att köpa in, men dyrare
att samla, sortera, och preparera, än processkrot. Detta skrot kan dock kräva rening för att kunna användas i gjutlegeringar där det finns krav på låga halter av vissa legeringsämnen. Precis som för primär-aluminium kan rening ske genom att kärnbilda de förorenade ämnena så att de fasta partiklarna kan avlägsnas från den flytande legeringen. Termodynamiska beräkningar (bild 2) visar att koppar, magnesium och zink inte är lämpliga som tillsatsämne för att rena järn. I beräkningen har tre olika metaller setts som lämpliga kandidater och mangan, krom, och strontium har använts för att avlägsna det förorenade legeringarna från järn. Kisel är i gjutlegeringar huvudlegeringsämnet och behöver
därför inte tillsättas.
Genom att tillföra legeringsämnet och låta metallen sakta svalna av kommer partiklar av föroreningen tillsammans med tillsatsämnet först kärnbildas och därefter växa sig större. Beroende på koncentration av ämnena, temperatur, och konvektion i ugnen kommer olika antal partiklar att skapas och växa olika fort. Hur många partiklar som bildas och hur snabbt dessa växer bestäms alltså av processinställningar.
För att separera de fasta partiklarna från metallen kan olika vägar väljas. Många små partiklar kan bildas relativt snabbt. Dessa kan filtreras bort, vilket är standard vid tillverkning av plastiska legeringar, men inte för gjutlegeringar. Partik-
larna som är större än filtrets hål fastnar vid filtrering men endast relativt små mängder föroreningar kan tas bort på detta sätt eftersom filtret snabbt sätts igen. Det andra sättet att avlägsna partiklar är sedimentation, det vill säga att låta partiklar sjunka till botten av ugnen. Ju större skillnad i densitet mellan partiklar och aluminiumlegeringen, desto snabbare går sedimentationen. Ju större och färre partiklar desto snabbare separation. I bild 3 och 4 ses effekten av kombinationer av tillsatta legeringsämne. Men att ta bort stora mängder föroreningar innebär att många partiklar ska sedimenteras vilket gör processen långsam. En beräkning som gjorts inom projektet visar att kärnbild-
BILD 2 – Resulat från termodynamiska beräkningar för att se vilka temperaturer som olika kombinationer av två legeringsämnen kärnbildar järn. Resultatet visar att krom, mangan och strontium är lämpliga kandidater, eftersom de höjer kärnbildningstemperaturen. Ingen effekt kunde ses från magnesium, koppar och zink.
Bild 3 – Järnhalten i den smälta metallen sjunker från ursprungliga 0,5% så lågt som 0,1% järn när 1,5% mangan och 0,6% krom tillsätts, och något högre för 0,6% mangan och 0,6% krom. Reningen kräver att temperaturen sänks till ca 600°C för att urskiljning ska ske.
Bild 4 – Mikrostrukturbild visande två legeringar med reningstillsats av 1,2 % mangan och 0,3 % krom respektive strontium. Partikeln som sedimenterar kan beskrivas som Al15Si2M4 där M kan vara en kombination av järn, krom, mangan eller strontium.
ningen och tillväxten, idealt sett, endast tar ungefär 10 sekunder och sedimentationen ytterligare en till två minuter. Projektdeltagarna påtalar dock att det normalt tar minst 30 minuter innan någon sedimentation blir mätbar industriellt. Detta visar att det troligen finns en stor potential i att utforma hållugnar anpassade för sedimentation, eller att beräkningen inte tar hänsyn till kritiska faktorer. Ett resultat är att både kärnbildning och sedimentering av
partiklar påverkas negativt av ökad konvektion, förorenande ämnen, temperaturavvikelser och säkert annat som idag är okänt.
Rena omsmälta profil- och plåtlegeringar
Precis som experimenten för primär-aluminium användes för plastiska legeringar tillsatser av kisel och mangan för att sänka halten järn. Försök gjordes med att tillverka legeringar ur 6060-
serien från 6082-serien, att tillverka 6082-serien från blandskrot, men också att sänka järnhalten i 3000legeringar. Sättet som undersöktes var en favorit i repris – att tillsätta legeringsämnen som bildade fasta partiklar med järn. Ett problem för plastiska legeringar är att hitta ett legeringsämne som kan tillföras i hög koncentration utan att ämnet efter urskiljning finns kvar i en för hög koncentration. Det kan möjligen finnas ett fåtal legeringar där höga halter kan accepteras, men oftast är det inte dessa legeringar som har ett behov av att renas. Det är med andra ord inte helt enkelt att i dagens produktionsflöde rena bort föroreningar förutom användandet av flux och reaktiva gaser, som idag redan är praxis i smältprocesser. De utförda beräkningarna visade dock att det kan finnas en uppsjö olika legeringsämnen som skulle gå att skapa fasta partiklar med, men resultatet visade att det ändå var samma metod som för primärlegeringen som var det mest effektiva (bild 1). Experiment gjordes med att rena 3000-legeringar (se bild 5), men det visade en låg koncentration av sediment och därmed låg effektivitet på reningen.
Finns det ekonomi i rening?
Kisel och mangan har ett kilopris inte långt från aluminium, medan strontium och krom är cirka fem gånger så dyrt. Att tillsätta någon procent av legeringsämne kan ge en extra kostnad. I försöken med gjutlegeringar användes max 4 % kisel och 2 % mangan vilket inte ger en större kostnadsökning, medan 1 % krom eller strontium skulle ge en kostnadsökning på ca 5 %, vilket även det får anses vara resonligt. Vad som blir dyrt är om delar av de utsorterade partiklarna inte går att använda till
något som någon är villig att betala för. Sediment som går att använda för metallpulvertillverkning för additiv tillverkning kan kemiskt vara en möjlig avsättning där högre halter av järn kan ha en positiv effekt vid additiv tillverkning. Det är trots det inte så troligt att dyrt metallpulver till dyr tillverkningsteknik vill använda restprodukter från aluminiumsmältverk, helt enkelt för att risken för föroreningar är hög.
Det förslag som projektet föreslog att testa i industriell skala, till exempel i transportskänkar på ett omsmältverk, innefattar gjutlegeringar där sediment av järn-mangan, och eventuellt krom och strontium, kan användas för att ta järnhalten från 0,5 % järn till 0,2 %. Beräkningar visar att metoden har en potential att sänka halten av järn för två tredjedelar av den använda gjutlegeringen till en halt runt 0,2 %. Den renade delen av legeringen blir därmed ett
klimatsmart alternativt till primärbaserade legeringar. Bottensedimentet i termosen får då en järnhalt på cirka 1,2 % järn som går utmärkt att använda till pressgjutlegeringar, där järnhalter upp till 1,3 % är inom legeringsspecifikationer. Ett alternativ till transportskänkar vore nog att installera en hållugn med låg energiförbrukning till en relativt låg investeringskostnad. En god investering för smältprocesser där metallen får tid att vila, så att naturens lagar får tid att rena metallen. Skynda långsamt.
Hur kan man då motivera att spendera så mycket pengar under en projekttid när resultaten är så långt från tillämpning? Jag tror att det är precis vad forskning ska vara. Forskning ska, enligt mig, i en mycket högre grad än vad vi sett de senaste 20 åren, vara grundläggande. Ett kunskapsdjup kräver över tid nya projektmedel inom samma genre och inte, vad som upplevs som slumpartade, finansieringar av kor-
tare projekt. Det är också uppenbart att landets institut och högskolor inte ska konkurrera utan samarbeta. Det går inte att ha forskningsdjup inom alla områden, så det är viktigt att finansiering av grundforskning inom rening av aluminium får en kontinuitet. Det är måhända väl optimistiskt att försöka bygga upp en kunskap och på samma gång förvänta sig tillämpbara resultat. Fortsättningen på detta projekt har potential att skapa konkreta tillämpningar inom gjutlegeringar, där utvecklingen då bör förläggas på företag och mindre på forskningsaktörer.
Denna text är en sammanfattning av den experimentella studie som utfördes inom ramen för Klimatanpassat renat aluminium (KIRAL), finansierat av strategiska innovationsprogrammet för Metalliska material. Projektet har letts av Jönköping University, med forskningsassistans av Swerim. Industriella aktörer har varit Bryne, Gränges, Hydro, Stena Aluminium och Kubal.
5 –
från den smälta aluminiumet (vänstra bilden) blandzoonen (mittersta bilden) samt sedimentet (högra bilden), samt kompositionen av smält aluminium respektive sediment.
Text av Patrik Ragnarsson
Exporten av aluminiumskrot från Europa har ökat dramatiskt under de senaste åren, vilket skapar en kritisk situation för den europeiska aluminiumindustrin. Aluminium är en strategisk råvara, central i den gröna omställningen – särskilt inom fordonsindustrin och förnybar energi. Tillgången är därför avgörande för EU:s industriella motstånds-
kraft och ambitioner inom cirkulär ekonomi. Det ökade utflödet av skrot hotar dock att försvaga den inhemska återvinningskapaciteten, driva upp priserna och riskerar att flytta både miljövinster och arbetstillfällen utanför Europa.
Under 2023 lämnade över 1,2 miljoner ton aluminiumskrot EU, en export som nästan har fördubblats sedan 2015. Denna trend har intensifierats på grund av flera faktorer:
• Global efterfrågan: Cirka 75 % av EU:s skrotexport går till Asien, där materialet bearbetas och används, ofta i fabriker med betydligt lägre standard när det gäller miljö och arbetsvillkor.
• Amerikanska tullar: USA:s tullar på primäraluminium har gjort det mer attraktivt för amerikanska företag att köpa billigare europeiskt skrot för att undvika tarifferna. Detta har ökat konkurrensen och belastat den europeiska marknaden.
• Ojämn spelplan för energipriser: Europeiska företag har under perioder betalat mångdubbelt mer för elektricitet jämfört med sina konkurrenter i Asien. Detta urholkar marginalerna och minskar det pris de kan erbjuda för aluminiumskrot. Många mottagarländer subventionerar istället direkt eller indirekt energi för sin tunga industri, vilket gör att de kan bjuda över europeiska företag för samma råvara. Resultatet är att europeiskt skrot exporteras för att smältas om med billigare, och ofta smutsigare, energi utomlands.
Konsekvenserna för den europeiska aluminiumindustrin är allvarliga:
• Råvarubrist: Europeiska återvinningsanläggningar upplever en brist på insatsmaterial, trots tunga investeringar i ny infrastruktur. Det har till och med rapporterats att upp till 15 % av kapaciteten har stått stilla på grund av brist på råvara.
• Höjda priser och volatilitet: Den ökade konkurrensen från exportmarknaden pressar upp priset på skrot, vilket gör det dyrare för europeiska producenter att driva sina anläggningar och skapar osäkerhet i produktionsplaneringen.
• Hot mot klimatmål: Återvunnen aluminium kräver cirka 95 % mindre energi jämfört med produktion av primäraluminium. Genom att exportera skrot exporterar Europa i praktiken bort sina klimatmål och försvårar omställningen för sektorer som bilindustrin och utrustning för förnybar energi.
• Förlorad strategisk autonomi: Aluminiumskrot har blivit en kritisk råvara. Om EU inte kan säkra tillgången till denna resurs riskerar Europa att bli ännu mer beroende av import av metall med högre koldioxidavtryck.
EU-kommissionen har äntligen insett att detta är ett stort problem och planerar att agera kraftfullt för att säkra tillgången på aluminiumskrot inom unionen.
I sitt inledningstal på European Aluminium Summit 2025 i Bryssel den 18 november bekräftade
EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič att kommissionen kommer att börja utforma ett politiskt instrument för att skydda Europas tillgång till tillräckliga kvantiteter av aluminiumskrot. Han beskrev det som en strategiskt viktig kritisk råvara för cirkularitet, grön omställning och Europas bredare strategiska autonomi. Det förberedande arbetet kommer att påbörjas före årets slut. Kommissionär Šefčovič betonade den centrala roll som aluminiumåtervinning spelar i Europas gröna omställning. Att producera aluminium från sekundära råvaror resulterar i signifikant lägre CO2utsläpp än primärproduktion, vilket gör säker tillgång till skrot oumbärlig. Han varnade för att det pågående "läckaget" – drivet av global efterfrågan och marknadsstörningar – riskerar att underminera Europas ambitioner inom cirkulär ekonomi. Mot denna bakgrund sade Maroš Šefčovič att kommissionen nu kommer att fokusera på att utveckla en balanserad åtgärd som:
1. Bevarar öppen handel.
2. Säkerställer att europeiska industrier får tillgång till tillräckligt med skrot till konkurrenskraftiga priser.
3. Stöder Europas industriella motståndskraft och mål om klimatneutralitet.
Målet är att denna åtgärd ska antas och implementeras under våren 2026.
European Aluminium kommer att arbeta i nära samarbete med Kommissionen för att säkerställa att de planerade åtgärderna blir så bra som möjligt för Europas aluminiumindustri.
Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förändringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmän industri. Idag är han marknads- och försäljningschef på Comptech och driver podden Goldcasting.
Batterier är en sak som borde vara av stort intresse för alla som jobbar med aluminium då det går åt gjutgods och aluminiumfolie och för att inte tala om alla kringsystem med högledande kablage i aluminium och laddstationer. En stor bransch helt enkelt som påverkar de flesta av oss på ett eller annat sätt. Men växer den då? Jotack, alldeles finfint faktiskt. Bara att kika på andelen EVs som produceras och även
elektrifieringen av jordbruksredskap, handhållna verktyg och allt annat vi använder i vardagen. Med andra ord så är det här tillväxten finns och inom flera branscher.
Såklart ska man ju oroa sig för att detta är en bubbla och det är ju sunt att betrakta nya fenomen som kommer med skepsis, speciellt när det ena projektet efter det andra presenteras i spektakulära dimensioner. Då ska man vara misstänksam mot alltför energisk positivism och det är nog smart att bryta ner elektrifie-
ringen som fenomen i delar som till exempel commodities och där titta på batterierna.
Saken är den att batterierna är den enskilt dyraste komponenten i en bil och andra produkter, och batteriets kapacitet avgör prestandan på fordonet. Därför finns det en direkt koppling till kundvärdet vid sidan av priset. Så den som kan prestera bättre och billigare batterier vinner förmodligen marknadsandelar, och lösningen att hitta bättre lösningar ligger i teknologiutvecklingen som i sin tur består av valet av kemi och tillverkningsteknik. Här finns det en hel del risker för en investerare.
Det som hörs inom industrin är att solid state-batterier kommer introduceras bara något år bort och dessa kommer ge dramatiska fördelar. Den som lever får se, säger skeptikern i mig, men: vi kanske måste tänka på utvecklingen av nya batterityper som den utveckling vi såg på datorerna under 90-talet. Från långsamma och dyra till billiga och högeffektiva. Jag tror att detta kommer ske med vindens hastighet då det inte bara är pris och kapacitet, även geopolitik spelar roll.
Så till frågan: ser vi en bubbla eller en ny era av utveckling? Jag personligen tror att vi ser en ny era av teknisk utveckling, men att det kommer förekomma bubblor kring batterierna och att dessa kommer brista när stora värden investeras i teknik som kan komma att bli obsolet.
Men jag kan ha fel, fråga mina barn…
Redan på 80-talet var Svenskt Aluminium med på det som då hette Aluminium- eller
Underleverantörsmässan på Elmia i Jönköping. Efter det har Svenskt Aluminium funnits med där i princip alla år fram till det som idag är Elmia Subcontractor.
Då kan man fråga sig varför vi är med år efter år? Vi har inga produkter att sälja eller...
Men det är viktigt för oss av många andra skäl!
Först av allt – Vi måste stärka varumärket ”Aluminium”, visa på det omfattande användandet av aluminium och behovet av vår metall i den gröna omställningen. Vi måste samtidigt visa besökare och utställare att vi har en kompetent aluminiumindustri i Sverige. Då är Elmia Subcontractor ett bra forum
Vid sidan av att stärka varumärket vill vi också finnas på plats för att stödja våra medlemmar som själva ställer ut och medlemmar som besöker mässan.
Vi får också en möjlighet att
möta de studenter (framförallt från Jönköpings Tekniska Högskola) som alltid är nyfikna och – som sagt ovan – tyvärr är relativt okunniga på aluminium
Övriga besökare får också en möjlighet att få information – ”högt och lågt” – och visa på vår bransch som den framtidsbransch det är.
Sedan några år tillbaka gör vi denna aktivitet tillsammans med Svenska Gjuteriföreningen. Gjuteriföreningen och Svenskt Aluminium delar många utmaningar och vi har likartade mål i våra verksamheter där vi båda pekar på Hållbarhetsfrågorna, vikten av forskning och innovation, utmaningarna när det gäller den framtida kompetensförsörjning och att arbeta med politisk påverkan. Dessa frågor är generiska för hela den svenska metallbranschen.
Nu när vi sammanfattar dagarna på Elmia Subcontractor kan vi konstatera att vi uppfyller ovanstående förutsättningar. Vi hade många besök i vår monter av både befintliga medlemmar (då mötena blir av mer social karaktär) och nya nyfikna besökare som vill veta allt möjligt om aluminium. Kan också erkänna att vi fick några förfrågningar och medlemskap i Svenskt Aluminium – och är man verksam inom aluminium är man alltid välkommen som medlem.
Lars-Inge Arwidson, Generalsekreterare Svenskt Aluminium, Diana Bogic, Generalsekreterare Gjuteriföreningen, Torbjörn Larsson, Aluminium Scandinavia och Hans Frisk, Teknisk Chef, Svenskt Aluminium
Ni har väl inte missat att det på senare tid varit partikongress eller vad det nu heter i Kina och man har spikat en ny femårsplan, den 15:e i ordningen. Det intressanta och kanske något förvånande för oss metallmänniskor är att man för andra femårsplanen i rad slår fast att man ämnar fortsätta att begränsa aluminiumproduktionen och håller kvar vid nivån att inte producera mer än 45 miljoner ton per år. Det är miljöskäl som anges som anledning, men jag kan tänka mig att det även finns andra anledningar såsom energitillgång till exempel. Kanske är det även så att Kina börjar få upp ögonen och försöker att navigera lite smart i den nya och mindre handelsvänliga tid som vi nu är inne i. När Trump började leka med tariffer skapade han inte bara ett lokalt litet handelshinder utan snarare en lavin av nyfunna handelsbegränsande vurmare. Helt plötsligt ska alla länder eller federationer bli självförsörjande. Fast det är väl inte riktigt hela sanningen för så värst självförsörjande lär vi ju inte bli på många, många år framöver, och innan dess har spelreglerna hunnit ändras flera gånger. Att Kina står på produktionsbromsen kan vi redan se i statistiken, och aluminiumimporten för september var upp 35 % jämfört med året innan, för oktober var importen upp 10,6 % till 350 tton. Importen för januari till oktober är hela 3,36 Mton. Det här är häftigt för vem hade kunnat tro att Kina skulle gå från att vara mega-stor exportör till att nu vara importör av en volym motsvarande nästan hela USA:s aluminiumkonsumtion. Det här är ingenting jämfört med importen av alumina som är upp 30 % y-o-y och för januari till oktober har
man importerat 171 Mton, så självförsörjande är inte riktigt modellen där. Siffran 171 Mton alumina får en att fundera. Tumregeln är att i runda slängar 2 ton alumina går åt för att producera 1 ton aluminium. Om man då importerar 171 Mton har man råvara nog för att producera 85 Mton metall, det är nästan två års produktion. Varför har man importerat så mycket på så kort tid? Vad vet kineserna som inte vi vet?
Och så var det då det här med skrot. Förr i tiden, det vill säga till för några veckor/månader sedan, så var det ett ämne nästan lika hett som det svenska vädret i november. Nu har det ändrats, nu är skrot hett. Nu ligger det i nationers intresse att se till att man håller skrotet inom nationens eller federationens gränser. En som har insett detta är den store upplysaren i Väst. Nu säger man att aluminiumskrot är en bra råvara, kanske till och med fantastisk, och sånt ska man inte skicka bort till Asien i onödan. Nej, här gäller det att fundera på tariffer så man kan hålla det amerikanska skrotet amerikanskt. Det är bara det att man har en sååå dålig historik i USA på att ta hand om just denna ädla råvara. Fulskrot buntas ihop och skeppas till Asien, väl där försöker man sedan att separera bun-
tarna och sortera det i kvaliteter. Det här sker ofta i Thailand och Malaysia för att sedan säljas vidare till Kina. Man har i USA heller inte smältkapacitet att ta omsmältning lokalt. Och inte nog med det, man har inte ens kommit ur startblocken för att samla in det. En av de bästa skrotkvaliteterna på marknaden är UBC (used beverage cans) det vill säga gamla burkar typ öl/läsk. Här i Europa är vi hyfsat duktiga på att samla in sådana och vi svenskar ligger väl strax under 90 % insamlat med mål att nå 90 %. Globalt samlas cirka 75 % in, medan man i USA lyckas komma upp i en insamlingsgrad på inte så imponerande 43 %. Det finns som sagt potential, men också mycket att jobba med. Några andra som har mycket att jobba med är de på isländska Grundartangi smältverket, ägt av amerikanska Century Aluminum, som fick el-strul i oktober. Nu verkar det som om det är transformatorerna som har pajat. Det är fortfarande oklart om de kan lagas eller om man måste byta ut dem. Att få in nya generatorer kommer att ta upp mot ett år. EU blir mindre självförsörjande och tappar ett år av produktion av isländsk grön aluminium. Köpsug från Kina och tappad produktion i Europa kan göra marknaden tight framåt.
Det här behöver svensk industri ha koll på
När EUROGUSS firar 30 år den 13–15 januari 2026 samlas över 600 utställare i Nürnberg. Mässan täcker hela värdekedjan för pressgjutning och är en viktig indikator för teknikutveckling, marknadsläge och industripolitiska trender i Europa.
Årets huvudteman är:
• Hållbarhet och cirkularitet – större fokus på resurseffektivitet och återvinning.
• Mega/giga casting –de stora gjutningarna driver omställningen inom fordon och skapar nya affärsmöjligheter.
• Digitalisering och AI – smarta gjuterier och automatisering för högre produktivitet och kvalitet.
• Kompetensförsörjning och innovation – en bransch med stort behov av tekniskt kunnig personal.
Det omfattande seminarieprogrammet, bland annat German Die Casting Conference, ger teknisk fördjupning i material, processer och marknad. European Die Casting Competition visar industrins mest avancerade aluminium-, magnesium-
och zinkkomponenter. Besökare kan även ta del av specialutställningar som Rheocasting Pavilion och Research for Knowledge, där universitet och institut visar framtida lösningar inom material och produktionsteknik. Satsningarna Young Talent Day, Talent Awardoch det nya nätverket Women4DieCasting visar att kompetensfrågan prioriteras.
Mer information
Mer information hittar du på https://www.euroguss. de/en
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
A-LACKERING AB
Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60
Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 info@brinkfornickling.se www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00
Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson
Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERI-
ALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
HOLSBY METALL AB
Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn
Tel: 0383-24 60 00
Fax: 0383-76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HPG AB
Industriv 6, 845 94 Hackås
Tel: 072-353 30 16
Kontakt: Henrik Boström henrik.bostrom@hpgab.se www.hpgab.se
HYDAL COMPONENTS AB
Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen
574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6 175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70
Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm
Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn
Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3
632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Olofsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad
Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön
Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
PROFILGRUPPEN
Box 36
360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53
668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82
SCHLÖTTER SVENSKA AB
Tel. 011-36 28 40 info@schloetter.se www.schloetter.se
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VOILÀP SCANDINAVIA AB
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.voilap.com
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
LEGOARBETEN
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bockning
Extral
Holsby Metall AB Hydro
ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Hydro
Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro
Interal AB
ProfilGruppen
Profilbearbetning
A-Lackering AB
Holsby Metall AB Interal AB
PALLCO AB ProfilGruppen
Skärande bearbetning
A-Lackering AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Smide/Varmpressning
Holsby Metall AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
MASKINER FÖR
SKÄRANDE
BEARBETNING
CNC-maskiner för
aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för
profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Maskinpartner AB
Voilàp Scandinavia AB
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems
Fräsning
Voilàp Scandinavia AB
Kapning
Voilàp Scandinavia AB
Stansning
Voilàp Scandinavia AB
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning Micor AB
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding
Holsby Metall AB Hydro
Svetsning
Alu-S AB
Extral
PALLCO AB
MASKINER
Svetsmaskiner
Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial
Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim
Sika Sverige AB
Lod, fluss
COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp
Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Gjuteriförnödenheter
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel
Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner
Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Bearbetning av gjutgods
HPG AB
Mönsterås Metall AB Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB
Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri
Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
HPG AB
Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB
Pressgjutning
Interal AB
Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Chemetall AB
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi
Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast
Alcan Nordic AB
Laboratorier
Analystjänster
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Materialprovning Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Plåt, lackerad
Profiler, rör Alutrade AB
Holsby Metall AB
Hydro
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Plåt, slät
Alutrade AB
Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydro
Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil
ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB Extral
Sandwich paneler Alu-S AB
KMC Ytbehandling AB
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Förgyllning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkromning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkoppring
Brink Förnicklingsfabriken AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB
Kemisk förnickling med teflonimpregnering
Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB Extral
Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro
Nedox
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn
Mifa Aluminium bv ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering
A-Lackering AB
Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning
Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH
PROCESSER FÖR:
Anodisering Chemetall AB Coventya AB Schlötter Svenska AB
Avfettning
Chemetall AB Coventya AB
Skärvätskor Chemetall AB
Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB
MASKINER OCH
KEMIKALIER FÖR:
Anodisering
Candor Sweden AB
Schlötter Svenska AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering
MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB
Infärgning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel Chemetall AB
Trumlingsmaskiner
G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
Ytbehandlingsanläggningar
Schlötter Svenska AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kemisk polering
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se